Årsredovisning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsredovisning 2013 1"

Transkript

1 1 Årsredovisning 2013

2 LANDSTINGET I KALMAR LÄN ÅRSREDOVISNING 2013 FOTO: BJÖRN WANHATALO, istock, INFORMATIONSENHETEN PRODUKTION: INFORMATIONSENHETEN 2

3 ÅRSREDOVISNING 2013 LANDSTINGET I KALMAR LÄN Innehåll INLEDNING 5 VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET 6 LANDSTINGETS VÄRDEGRUND 8 MEDBORGARE OCH KUND 11 Jämlikhet och jämställdhet 12 Köfri vård 12 Bästa sjukhusmaten 13 Delaktighet och bemötande 13 E-hälsa och invånartjänster 13 Medborgardialog 15 Kollektivtrafik för alla 15 Redovisning av måluppfyllelse 15 VERKSAMHET OCH PROCESS 17 Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete 18 Vårdens utveckling 18 Medicinsk utveckling 20 Kollektivtrafik 21 Bildning och kultur 21 IT-utveckling i vården 21 Verksamhetstal 22 Redovisning av måluppfyllelse 24 LÄRANDE OCH FÖRNYELSE 25 Kvalitet och patientsäkerhet 26 Forskning 26 Innovationer 27 Redovisning av måluppfyllelse 28 MEDARBETARE 29 Stategisk personalförsörjning 30 Ledarskap och medarbetarskap 31 Hälsa i arbetet 31 Redovisning av måluppfyllelse 31 Likabehandling 32 EKONOMI 33 Omvärldsanalys 34 Befolkningsutveckling/demografi 34 Finansiell analys 35 Resultat och kapacitet 35 Risk och kontroll 37 Resultatredovisning från förvaltningarna 40 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 40 Primärvårdsförvaltningen 40 Psykiatriförvaltningen 42 Tandvårdsförvaltningen 42 Bildningsförvaltningen 42 IT-förvaltningen 42 Landstingsservice 42 Kalmar Länstrafik 42 Centraladministrerad verksamhet 43 Beställd vård 43 Intern kontroll 44 Redovisning av måluppfyllelse 44 LANDSTINGET I SIFFROR 45 MILJÖREDOVISNING 60 REDOVISNINGSPRINCIPER 62 FÖRETAG OCH KOMMUNALFÖRBUND 64 REVISIONSBERÄTTELSE 67 POLITISK ORGANISATION 68 ADMINSTRATIV ORGANISATION 70 ORDLISTA 71 3

4 4

5 ÅRSREDOVISNING 2013 LANDSTINGET I KALMAR LÄN Vi arbetar med kvalitet i fokus varje dag VI HAR HAFT ETT ÅR MED GODA RESULTAT INOM VÅRA VERKSAMHETSOMRÅDEN, VILKET INNEBÄR HÖG TILLGÄNGLIGHET, KVALITET OCH SÄKERHET. Att Landstinget i Kalmar län för nionde året i rad har ett positivt resultat i bokslutet visar dessutom på vår organisations styrka. Genom goda ekonomiska resultat skapas handlingsutrymme och arbetsro för att kunna arbeta med ständiga förbättringar i våra processer. Vi vill lyfta fram några angelägna framtidsfrågor som vi kommer att fokusera på för att lyckas ännu bättre de kommande åren. Vår förmåga att överträffa patientens och kundens förväntningar ska öka och vi behöver ta ytterligare steg i vårt hälsofrämjande arbete. Landstingets satsningar på det systematiska förbättringsarbetet Varje dag lite bättre är den strategi vi har valt för att kunna klara framtidens utmaningar på ett bättre sätt. Processorientering och samverkan, såväl inom vår verksamhet som med aktörer utanför landstinget, är en viktig förutsättning för fortsatt utveckling och förbättringar i en lärande organisation. En öppen dialog där hälso- och sjukvårdsfrågor diskuteras utifrån process och inte organisation är en framgångsfaktor. Det viktigaste skälet till att hälso- och sjukvården måste processorienteras är att patientens väg i vården skär tvärs igenom organisations- och huvudmannaskapsgränser. Våra stuprör är ett hinder i våra ambitioner att utveckla kvalitet och patientsäkerhet. Vi vet att det är i vårdens övergångar som säkerhetsbrister uppstår. Utmaningen är att i varje läge kunna erbjuda vård på rätt nivå för patienter med helt olika behov och krav och detta utan att göra avkall på dagens prioriteringsordning. Landstinget arbetar aktivt för att öka samverkan såväl internt som med länets kommuner och under 2013 har samverkansformerna med kommunerna utvecklats ytterligare. Detta är en viktig förutsättning för att kunna ge patienterna inte minst länets äldre befolkning ännu bättre vård. Vi visar toppresultat inom många områden, som tillgänglighet och patientnöjdhet. Våra medicinska resultat har förbättrats över tid, men inom många områden förbättrar sig andra sjukvårdshuvudmän snabbare än vad vi gör. Det visar den åttonde rapporten Öppna jämförelser av hälso- och sjukvård som publicerats under året. De kommande åren kommer ett ännu större fokus läggas på att förbättra vår medicinska kvalitet. Om vi ska kunna åstadkomma bestående förbättringar av de medicinska resultaten måste vi också arbeta betydligt mer hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Landstinget behöver erbjuda stöd för alla invånare och patienter till ett mer hälsosamt liv och sjukvården måste på ett helt annat sätt än idag arbeta med att förebygga sjukdom. En viktig framtidsfråga är därför att införa de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder på ett sätt som gör att det får genomslag i sjukvården på alla nivåer. Arbete kring detta har påbörjats, men mycket återstår att göra. Landstinget har även ett ansvar att lyfta vikten av hälsofrämjande satsningar i samhällsdebatten. Ett exempel från förra året är när landstinget utmanade länets kommuner att införa daglig fysisk aktivitet i länets skolor. Utgångspunkten är att hjärt- och kärlsjukdomar, som till exempel hjärtinfarkt och stroke, orsakar stort lidande och står sammantaget för knappt 40 procent av dödligheten i Sverige. Det pågår en utveckling där patienten på olika sätt blir mer delaktig och får ökat inflytande över sin egen vård. Men utvecklingen går inte så snabbt som man skulle kunna önska. Ett tydligt förbättringsområde är att utse en fast vårdkontakt till patienter i vård av stöd och vägledning för att få en samordnad vård. En mer patientcentrerad vård ger bättre hälsoresultat och nöjdare patienter. Men en patient som varit medaktör i sin vård också följer ordinerade behandlingar i högre grad och vårdtiden förkortas, vilket innebär högre kvalitet såväl som bättre ekonomi. Arbetet med att utveckla patientinflytandet har också en mycket tydlig koppling till vårt arbete med processorientering. Det behövs organisationsstrukturer som främjar teamarbete och samarbete mellan hälso- och sjukvårdens olika delar. Kulturens betydelse för folkhälsan är ett angeläget område för landstinget, ett område som kommer att utvecklas de närmaste åren. Landstingets folkhögskolor är attraktiva och har kunnat starta ett antal nya kurser under året. Folkhögskolorna har ett fortsatt högt söktryck till sina utbildningar. Kollektivtrafikutvecklingen är en del av vår satsning på ett hållbart samhälle genom miljövänliga transporter och allas möjlighet att resa för utbildning, arbete, fritidsaktiviteter eller andra upplevelser. Resandet har under 2013 ökat med 10,3 procent vilket är glädjande och ett steg på vägen mot målen om en kollektivtrafik för alla. De kommande åren kommer att präglas av den fortsatta satsningen på ett systematiskt förbättringsarbete med det långsiktiga kvalitets- och patientsäkerhetsmålet: Sveriges bästa kvalitet och säkraste hälso- och sjukvård. Vi behöver lägga fast vad som mer behöver göras utifrån vår vision om att vara ett hälsolän för ett friskare, tryggare och rikare liv Alf Jönsson landstingsdirektör 5

6 ÅRSREDOVISNING 2013 LANDSTINGET I KALMAR LÄN Viktiga händelser under året Januari OSKARSHAMNS SJUKHUS utses av Dagens Medicin till landets bästa i en jämförelse med 22 andra akutsjukhus utan förlossningsverksamhet. För att ranka sjukhusen har tidningen jämfört ett 70-tal olika parametrar och mått inom fyra olika områden: medicinsk kvalitet, uppfyllelse av vårdgarantin, patienternas åsikter och vårdrelaterade infektioner samt klädregler. Det som väger tyngst och där Oskarshamns sjukhus placerar sig som etta är den medicinska kvaliteten. LANDSTINGET I KALMAR LÄN var även 2012 ett av landstingen som hade den bästa tillgängligheten till vård. När kömiljarden slutfördelas får landstinget knappt 50 miljoner kronor. Februari KÄNDISKOCKEN LEIF MANNERSTRÖM inspirerar kökspersonalen på Länssjukhuset i Kalmar under två dagar. Mannerström är med under matlagningen, ger synpunkter och goda råd till kökspersonalen. Inspirationsdagen är ett led i satsningen Sveriges bästa sjukhusmat. KALMAR LÄNSTRAFIKS resenärer ger kollektivtrafiken högt betyg. 83 procent av samtliga resande uppger att de var nöjda med sin senaste resa, vilket är en ökning med två procentenheter sedan föregående år. Det framgår av den årliga Kollektivtrafikbarometern för 2012 och som omfattar intervjuer i länet. Mars FÖR FJÄRDE ÅRET i rad ger patienterna i Kalmar län högt betyg till de offentliga hälsocentralerna och de privata mottagningarna inom primärvården. På två av de åtta publika frågorna hamnar Kalmar län också i den absoluta toppen. Det visar Nationella patientenkäten. April DE BOENDE I Kalmar län tillhör de mest nöjda i landet när det gäller tillgången till vård. Det visar årsrapporten för 2012 av Vårdbarometern. 83 procent säger att de helt eller delvis instämmer i påståendet att de har den sjukvård de behöver. Bara två län får högre siffror. LITE VARSTANS DYKER DE UPP kyssrutor och kysskyltar. Med uppmaningar om att kyssas mer vill Folktandvården i Kalmar län påminna om hur viktig den regelbundna tandvården egentligen är. LÄKARINTYGEN TILL FÖRSÄKRINGSKASSAN håller bäst kvalitet i Kalmar län och Skåne. Det visar en kvalitetsgranskning. Redan i 2012 års mätning låg Kalmar län i topp. Trots det har resultatet ytterligare förbättrats i årets granskning som gjordes på sammanlagt slumpvis utvalda läkarintyg i hela landet under december 2012 och januari AKUTMOTTAGNINGARNA I KALMAR LÄN är de som rankas högst i landet av patienterna. Det visar Nationell patientenkät. Patienterna i Kalmar län värderade hösten 2012 akutmottagningarna i länet betydligt högre än vad de gjorde vid den senaste mätningen för två år sedan. Förbättringen gäller samtliga sjukhus i länet. På de åtta frågor som presenteras publikt ligger landstingets betyg över rikssnittet på samtliga frågor. I sju av fallen är landstingets akutmottagningar de högst rankade i landet. Maj STJÄRNKOCKEN NICLAS WAHLSTRÖM, ansvarig för Nobelmiddagarna 2009 och 2010, inspirerar kökspersonalen på Oskarshamns sjukhus under två dagar. Utöver ansvaret för Nobelmiddagarna på Stockholms stadshus 2009 och 2010, har han legat bakom middagen vid kungens 60-årsdag, gjort mat-tv, skrivit kokböcker och gästspelat på restauranger runt om i världen. Juni DEN 1 JUNI återinför KLT den fria returresan inom en zon och en timme, efter att ha lyssnat på kundernas önskemål. Den fria returresan inom en zon innebär att man kan göra en returresa på sin enkelbiljett, inom en timme, från tidpunkt för påstigning. Det krävs alltså ingen ny biljett för återresan. FORSKNING VID LÄNSSJUKHUSET i Kalmar kring D-vitaminets betydelse för äldres hälsa har tilldelats två miljoner av Familjen Kamprads stiftelse. Syftet med studien är att undersöka omfattning av D-vitaminbrist bland äldre i Kalmar län och att identifiera särskilda riskgrupper som löper 6

7 ÅRSREDOVISNING 2013 LANDSTINGET I KALMAR LÄN ökad risk för exempelvis fallskador i hemmet, muskelsvaghet och frakturer på grund av benskörhet. Bakom forskningen står docenten och överläkaren Martin Carlsson vid Länsenheten för klinisk kemi, Landstinget i Kalmar län och Linnéuniversitetet. Medsökande är överläkare Pär Wanby vid medicinkliniken vid Länssjukhuset i Kalmar och professor Göran Petersson vid Linnéuniversitetet. Juli FASTIGHETSDRIFTEN i Landstinget i Kalmar län är bäst av alla landsting i landet. Det framgår av resultaten för Best service. I slutrapporten för Landstingsbenchmarkingprogrammet 2013 ligger sjukhusen i Kalmar län i topp i landet vad gäller drift och underhåll av fastigheter. Oskarshamns sjukhus ligger delad etta, Västerviks sjukhus delad fyra och Länssjukhuset i Kalmar sexa. Augusti CITYLÄKARNA I KALMAR tar över Sensias hälsovalsavtal från den 1 augusti efter Sensia Sjukvård i Kalmar AB:s konkurs tidigare under sommaren. Eftersom Cityläkarna i Kalmar nu tar över avtalet, blir det kontinuitet för de listade medborgarna, som kan gå kvar på mottagningen precis som tidigare. SOM ETT LED i satsningen på Sveriges bästa sjukhusmat ska Landstinget i Kalmar län införa måltidsvärdar på de tre sjukhusen i länet. September LÄNSSJUKHUSET I KALMAR rankas som fjärde bästa plats i landet att göra sin AT-tjänstgöring vid av de sammanlagt 65 AT-orter som AT-läkare satt betyg på. För Länssjukhuset i Kalmar är rankingen för 2013 ett välkommet kvitto på de förbättringar som skett inom främst kirurgiblocket. Länssjukhuset är ett av de sjukhus som gjort den kraftigaste förbättring i jämförelse med 2012 då man hamnade på 35:e plats. Oktober STROKEENHETEN VID OSKARSHAMNS sjukhus utses till Årets Strokeenhet Bakom utmärkelsen står styrgruppen för Riks-Stroke som varje år gör en värdering av strokevården i landet. Vid sidan av att Oskarshamn utsetts till Årets strokeenhet får ytterligare fem sjukhus ett omnämnande för God strokevård. Bland dessa återfinns Västerviks sjukhus. Både Oskarshamns och Västerviks sjukhus har tidigare varit uppmärksammade av Riks-Stroke. Både 2010 och 2011 fick Oskarshamn ett omnämnande. Västervik fick ett omnämnande November DEN NYA STADSTRAFIKEN i Kalmar har lett till 5,5 procents ökning av resandet. Det visar en första jämförelse mellan september 2012 och september 2013 när det gäller registrerade resor i KLT:s biljettsystem. Resultatet visar också på ett ökat resande i hela länet. ETT VANLIGT SMS ger invånarna alla nödvändiga länkar och kontaktuppgifter till 1177 Vårdguiden som de sedan kan spara i sina telefoner. Det är för att öka tillgängligheten som Sveriges största vårdtjänst 1177 Vårdguiden erbjuder möjligheten att i sin smartphone ha alla nödvändiga uppgifter med sig, även när man är utomlands. ALLA LANDSTING i Sverige har minskat sin antibiotikaförskrivning. I Kalmar län är minskningen 6,3 procent. Det visar ny statistik som Smittskyddsinstitutet presenterar inför den europeiska antibiotikadagen den 15 november. Det är första gången sedan mätningarna startade som antibiotikaförbrukningen minskar i samtliga landsting. December DEN UPPRUSTADE BANAN mellan Emmaboda och Karlskrona invigs. Det blir också starten för den nya Krösatågstrafiken. Invigningen vid Karlskrona C är ett samarbete mellan Kalmar Länstrafik, Blekingetrafiken, Trafikverket, Karlskrona kommun, och Emmaboda kommun. Som en del av invigningen avgår en exklusiv premiärtur från Karlskrona till Emmaboda där både samarbetspartners och allmänhet får följa med ombord. LANDSTINGET I KALMAR LÄN fortsätter förbättra sina resultat. Men det finns också förbättringsområden. Det visar årets upplaga av Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Kraftigast förbättringstakt i den nya rapporten visar följande medicinska områden: kvinnosjukvård, intensivvård, läkemedelsbehandling, och hjärtsjukvård. Men också tillgängligheten till vård har förbättrats kraftigt. EN NY AKUTMOTTAGNING, en ny akutvårdavdelning och ny operationsavdelning. Det är resultatet av den ombyggnad som nu är klar på Länssjukhuset i Kalmar. Byggarbetena påbörjades tidigt 2011 och har skett i etapper för att störa verksamheten så lite som möjligt. Totalt handlar det om en yta på kvadratmeter som byggts om och som byggts till. Allt till en total kostnad av 374,5 miljoner kronor, varav ny utrustning står för 100 miljoner. 7

8 ÅRSREDOVISNING 2013 LANDSTINGET I KALMAR LÄN Landstingets värdegrund LANDSTINGET HAR VISIONEN ATT VARA HÄLSOLÄNET - FÖR ETT FRISKARE, TRYGGARE OCH RIKARE LIV. Vi utgår från medborgarnas behov och erbjuder vår samlade kompetens och våra tjänster inom en processorienterad hälso- och sjukvård, tandvård, utbildning och kollektivtrafik för bättre hälsa i hela länet. Landstingets verksamhet drivs på uppdrag av länets invånare och verksamhetens inriktning bestäms utifrån demokratiska beslut om hur olika behov ska tillgodoses. Målet är en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen samt att arbeta för att förebygga ohälsa. Ett systematiskt kvalitetsarbete bidrar till att åstadkomma rätt kvalitet med god ekonomisk hushållning. återfinns också i landstingets policy, som beskriver förhållningssättet för arbetet inom områdena kvalitet och säkerhet, medarbetare, ekonomi och förvaltning, miljö, IT samt kommunikation. Öppet innebär att Vi finns när medborgarna behöver oss. Vi finns till för alla och alla behandlas på lika villkor. Vårt bemötande och agerande präglas av öppenhet och ärlighet. Vi delar med oss av det vi vet och kan. Vi är ständigt öppna för att lära nytt. Rätt kvalitet God ekonomisk hushållning Engagerat innebär att Vi sätter patientens hälsa i fokus. Vi ser till hela människan. Vi samverkar för att medborgarna ska må så bra som möjligt. Vi ger personligt omhändertagande så att patienten kan känna sig trygg. Vi har motiverade medarbetare som vill utveckla verksamheten. Alla kan påverka. Kunnigt innebär att Vi är specialister på vård och hälsa. Patienterna är Öppet Kunnigt specialister på sin hälsa. Vi satsar på forskning och utveckling och tror på kunskapsutbyte och samarbete. Vi har bred kompetens och lång, beprövad erfarenhet. Engagerat Rätt kvalitet innebär att vi utvecklas i takt med ny evidensbaserad kunskap. Vi prövar, utvärderar och förbättrar ständigt. Vi ger rätt vård på rätt nivå. Vi ger vård på lika villkor och utgår från patientens behov. God ekonomisk hushållning innebär att vi som hälsolänet tillsammans skapar förutsättningar för god hälsa. Vi använder tilldelade resurser optimalt. Vi belyser alltid kvalitet och ekonomi samtidigt. Verksamhetens värdegrund vilar på värdeorden öppet, engagerat och kunnigt. Värdegrunden Så styr vi mot målen Landstingets målstyrning kommer under planperioden att utvecklas ytterligare. Arbetet innebär god planering och uppföljning på landstings-, förvaltnings- och basenhetsnivå för att uppnå rätt kvalitet och god ekonomisk hushållning. Målen på den enskilda arbetsplatsen ska vara tydliga och påverkbara. Det bidrar till att utveckla medarbetarnas engagemang både för den egna verksamhetens resultat och att se den egna verksamhetens roll i helheten. Medarbetaren ska kunna se hur den egna arbetsinsatsen påverkar de övergripande målen. Mål med mått tas fram inom fem perspektiv/målområden utifrån landstingets vision, verksamhetsidé och strategier. Denna modell, balanserad styr- 8

9 ÅRSREDOVISNING 2013 LANDSTINGET I KALMAR LÄN ning, är ett stöd för planering, uppföljning och återkoppling på samtliga nivåer i landstinget. Metoden skapar balans mellan kort- och långsiktiga mål och mellan finansiella och icke finansiella mål. Verksamheten ska beskrivas, planeras och följas upp inom fem perspektiv/målområden: Medborgare och kund beskriver landstingets förhållande till medborgare och omvärld samt invånarnas behov. Hur uppfattar våra patienter/kunder oss? Verksamhet och process beskriver hur landstinget arbetar, planerar och utnyttjar resurserna för att åstadkomma en effektiv verksamhet. Hur samverkar vi i våra processer? Lärande och förnyelse beskriver landstingets förbättringsoch utvecklingsarbete. Vad är viktigt att utveckla för att verksamheten ska vara framgångsrik också i framtiden? Medarbetare beskriver personalområden, såsom kompetens- och ledarskapsutveckling, rekryteringssituationen och arbetsmiljöfrågor med mera. Hur gör vi våra arbetsplatser mer attraktiva för att trygga kompetensförsörjningen? Ekonomi beskriver landstingets finansiella förutsättningar samt verksamhetens ekonomiska konsekvenser. Hur utnyttjar vi våra resurser? Finns kvalitetsbristkostnader? Visionen om hälsolänet Landstingets policy Landstingsplanen är Våra balanserade visar vad vi vill uppnå beskriver hur vi ska vägvisaren för de styrkort konkretiserar med utgångspunkt i förhålla oss inom olika kommande tre åren. de långsiktiga målen. medborgarnas behov. områden när vi jobbar Planen är det viktigaste Här återfinns strategiska Värdegrunden slår fast i mot visionen. styrdokumentet och mål, framgångsfaktorer, vilken anda vi ska agera. här finns periodens detaljmål, handlings- långsiktiga mål. planer och aktiviteter. 9

10 ÅRSREDOVISNING 2013 LANDSTINGET I KALMAR LÄN 10

11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Medborgare och kund 11

12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE LANDSTINGET I KALMAR LÄN Medborgare och kund LANDSTINGETS VERKSAMHETER SKA HÅLLA EN BRA KVALITET FÖR ALLA OCH TILLGÄNGLIGHETEN SKA VARA LIKA GOD OAVSETT KÖN, ÅLDER, BOSTADSORT, UTBILDNING, EKONOMISKA VILLKOR, FUNKTIONSNEDSÄTTNING, ETNICITET, RELIGION, SEXUELL LÄGGNING OCH KÖNSIDENTITET. Jämlikhet och jämställdhet Landstingets verksamheter ska hålla en bra kvalitet för alla och tillgängligheten ska vara lika god oavsett kön, ålder, bostadsort, utbildning, ekonomiska villkor, funktionsnedsättning, etnicitet, religion, sexuell läggning och könsidentitet. Landstingets funktionshinderpolitiska program, likabehandlingsplanen och landstingets folkhälsopolitiska plan är ett stöd i detta arbete. Tillgängligheten för människor med funktionsnedsättning är i fokus till exempel vid utformning av lokaler och vid anpassning av fordon och trafikplanering. Några prioriterade projekt under 2013 var hälsocentralerna på Stensö och i Färjestaden, Borgholm, Emmaboda och Gamleby. I avsikt att samordna vård på lika villkor inom länets sjukhusvård genomförs länssamverkan Kraftsamling två gånger per år. Inom psykiatrin har skillnader mellan kvinnor och män inom några områden (tvångsåtgärder, utredning och behandling vid ADHD-diagnos) analyserats liksom det faktum att patienter med psykiatrisk diagnos inte får samma somatiska vård som övriga patienter. Ersättningsmodell för Hälsoval Kalmar län stödjer en behovsstyrd primärvård och en god tillgänglighet samtidigt som arbete med kvalitet och patientsäkerhet ska främjas. Under 2013 infördes en glesbygdsersättning som syftar till att ta hänsyn till de olika geografiska förutsättningarna i länet. Inom landstinget pågår ett kontinuerligt arbete med att möjliggöra redovisning av könsuppdelad statistik inom allt fler områden som en viktig del för att öka kunskapen och styrningen mot jämställd vård. Könsuppdelad sjukskrivningsstatistik finns nu tillgänglig för de enskilda sjukskrivande enheterna som en viktig del i det fortlöpande arbetet med jämställd sjukskrivning. Även i genomförandet av informationsinsatser tas hänsyn till jämlikhetsaspekten, så till exempel har information på lättläst svenska ökat. Köfri vård Tillgängligheten till den specialiserade vården i länet har varit fortsatt god och uppvisar också i större utsträckning genom god planering mindre säsongsvariationer. Hälso- och sjukvårdslagen reglerar att ingen patient ska behöva vänta längre än 90 dagar. Kömiljardens ersättning för 2013 riktar sig till de landsting som klarat att ge tid till besök eller behandling/operation inom 60 dagar. Grundkravet för att få ersättning är att 70 procent av patienterna får tid inom 60 dagar, vid 80 procent faller ytterligare en köpott ut. När det gäller besök till läkare har landstinget klarat det högre målet samtliga månader utom augusti då man nådde 79 procent. När det gäller tid till operation/behandling har grundkravet om 70 procent nåtts under tio månader och det övre målet under åtta månader. Förutom augusti var det januari, februari och mars som målet inte nåddes. De nya reglerna för kömiljarden ändrades i början av året till att omfatta inte bara väntande patienter utan också faktisk väntetid. För att klara denna utmaning krävdes ett långsiktigt arbete för att få en bra balans på väntelistorna. Inom cancervården har slutenvården i länet långa ledtider. Antalet PAD-svar har under året minskat något medan medelsvarstiderna har ökat i viss mån och legat på knappt nio dagar. Rapporteringen av radiologi och klinisk fysiologi till SKL:s väntetidsdatabas varje månad har från och med augusti gått från manuell till digital överföring och från och med november har Kömiljardens grundkrav utökats med att även mäta undanträngningseffekten till mottagning. Diagnostiskt centrum registrerar numera svar på externt utförda mikrobiologiska analyser, vilket förkortar handläggningstiden betydligt. Under året har också ett arbete påbörjats för att samordna flödet inom radiologin så att väntetider kan kortas ner. Även tillgängligheten till länets primärvård uppvisar goda resultat. Mätningen hösten 2013 visade att 96 procent av patienterna fick vård inom fem dagar. I den nationella jämförelsen har länets primärvård likaså under lång tid uppvisat mycket goda resultat. Tillgängligheten i telefon ligger alltjämt på en hög nivå; i den nationella mätningen på 99 procent sedan våren Tillgänligheten till läkarbesök inom fem dagar visar på fortsatt goda resultat på 93 procent. Tillgängligheten till den specialiserade vården inom psykiatrin har även den varit god. Inom barn -och ungdomspsykiatrin, BUP, är kravet att patienten ska få tid inom 30 dagar till första besök samt tid till fördjupad utredning och behandling inom 30 dagar. BUP har under året uppnått dessa mål med respektive 100 procent, 88 procent och 94 procent. (Vuxenpsykiatrin har under året uppfyllt kömiljardens krav på ett första besök inom 60 dagar och ökat något från 80 till 82 procent av patienterna.) Under hösten påbörjas den andra fasen i pilotprojektet internetstödd KBT som syftar till att öka 12

13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE LANDSTINGET I KALMAR LÄN MEDBORGARE OCH KUND tillgängligheten för patienter med lättare psykiska besvär. För att öka tillgängligheten till allmäntandvården pågår upphandling av en buss för mobil verksamhet. Relationerna med befintliga Frisktandvårdskunder håller på att utvecklas, liksom arbetet med att säkerställa röntgenkvaliteten som ett led i patientsäkerhetsarbetet. Inom allmäntandvården har köerna minskat. Bästa sjukhusmaten Landstinget ska erbjuda patienterna Sveriges bästa sjukhusmat. En näringsriktig måltid är en av grundpelarna i bra sjukhusmat. Patienterna ska få den näring de behöver för att tillfriskna och känna välbefinnande. Det handlar också om bemötande, miljö och medarbetarnas kompetens. Utbudet av rätter erbjuder idag större möjligheter att göra ett individuellt val. Matens kvalitet ökar genom omställning från system med kyld mat till varm kantinmat. Kostverksamheten (kök och restaurang) på Oskarshamns sjukhus har återgått i landstingets regi. För att förbättra måltidsupplevelsen för patienterna har måltidsvärdar rekryterats till länets samtliga sjukhus. Måltidsvärdarna arbetar på vårdavdelningarna och serverar maten till patienterna. Vidare ska en kostsamordnare skapa förutsättningar för ett enhetligt bemötande av patienter och restauranggäster. Delaktighet och bemötande Alla landstingets verksamheter ska vara patient- och kundfokuserade. Patienten ska ses som en medskapare i vården. Inga beslut ska fattas om patienten, utan patienten. Patientmedverkan sker i första hand i mötet med patienterna genom att göra dem delaktiga i den egna vården, men också de möten som äger rum mellan olika patientföreningar/grupper och sjukvården/tandvården fyller en viktig roll för att skapa en förtroendefull arena för dialog. Ett verktyg för att öka patienternas delaktighet är upprättandet av individuella vårdplaner. Arbetet med individuella vårdplaner fortgår som en viktig del i ambitionen att göra patienterna delaktiga i den egna behandlingen. Ambitionen med vårdplanerna är att skapa en översikt över vårdförloppets olika steg och öppna upp för patientens frågor vilket i sin tur skapar trygghet och ger förutsättningar för patienten att planera sin egen tid. Utvecklingen av olika funktioner inom 1177 Vårdguiden där man också kan nyttja olika e-tjänster kommer att öka möjlighet till insyn och därmed ökat medansvar. Detta bidrar i sin tur till ökad säkerhet och kvalitet för patienten. För att stärka patientinflytandet och patientens ställning har ett arbetssätt med vårdöverenskommelser påbörjats. Vårdöverenskommelsen tydliggör för patienten vad som ska ske i kontakten med sjukvården och vad som förväntas av parterna. Under året inleddes ett pilotprojekt inom hematologin som omfattar ett 40-tal patienter. Resultatet av pilotförsöket kommer att ligga som grund för breddinförande av arbetssättet under Sjukvården ska systematiskt dra lärdom av patienternas synpunkter, erfarenheter och upplevelser för att förbättra verksamheten. Patientberättelser är en metod som används för att öka vårdens insikt om individens upplevelser. För att ytterligare stärka patientens ställning inom Folktandvården har man tagit fram utökade åtaganden för att garantera de arbeten som utförs. Dessa garantier gäller från kommande årsskifte. Förslagsbrevlådor och enkäter är andra sätt att ta del av patienters, kunders och resenärers synpunkter på och erfarenheter av landstingets olika verksamheter. Ett ökat patientinflytande ställer nya krav på bemötandet. Under året har det pågått ett aktivt arbete med såväl värdegrund som bemötandefrågor. Som exempel kan nämnas den bemötandekod som i tryckt form delas ut till samtliga patienter och anhöriga på Oskarshamns sjukhus. Inom psykiatrin har attitydambassadörer utbildats via organisationen Hjärnkoll, vilka används för vidareutbildning av medarbetare och inom primärvården har referensgruppen för bemötandefrågor fortsatt utveckla kundservicen. Bemötandefrågor har också varit i fokus inom landstingets övriga verksamheter såsom Landstingsservice och Kalmar länstrafik. E-hälsa och invånartjänster En fortsatt utveckling av invånartjänster stöder invånarnas möjligheter att påverka den egna situationen vilket ger fler valmöjligheter, större tillgänglighet och möjliggör en ökad medverkan i den egna vården. Det långsiktiga arbetet att 13

14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE LANDSTINGET I KALMAR LÄN utveckla Ltkalmar.se och 1177.se har fortgått under året. Användningen av e-tjänster har ökat under 2013, allt fler nya e-tjänster införs fortlöpande och antalet ärenden har ökat jämfört med föregående år. Mödrahälsovården har som första verksamhet i landstinget infört tjänsten webbtidbok. Det innebär att de patienter som kallats till gynekologisk cellprovskontroll nu på egen hand kan av- och omboka sin tid genom att logga in via 1177.se. Det pågår förberedelser för att erbjuda motsvarande e-tjänst av av- och ombokning av tid för mammografiundersökning. Primärvården har startat ett pilotprojekt i syfte att ge patienter möjlighet att själva boka sina tider via 1177.se. Denna möjlighet kommer efter utvärdering att erbjudas samtliga hälsocentraler. Påminnelser via sms-tjänst har också införts av flera av landstingets verksamheter. Medborgardialog Landstingets medborgardialog är viktig ur ett demokrati- och påverkansperspektiv. Dialogen ska bidra vid beslutsfattande genom att resultatet ska utgöra underlag i landstingets olika berednings- och beslutsprocesser. Dialogen fyller även en viktig funktion att tydliggöra de olika värden landstinget står för som regional samhällsaktör. Medborgarutskottet har under året, på grundval av framtaget faktaunderlag, väckt initiativ till landstingsfullmäktige att ytterligare sprida kunskap och utveckla intresset inom landstinget att använda medborgardialogen som metod att förbättra sina processer. Projektet Säker vård, med koppling till landstingets mål att uppnå Sveriges säkraste hälso- och sjukvård, har pågått under hela året. Olika grupper av medborgare har intervjuats och kunnat ge sina synpunkter om utvecklingen av hälsooch sjukvården, patientsäkerhet, god vård och kvalitet. En delrapport från projektet lämnades av medborgarutskottet och uppföljningsutskottet gemensamt vid halvårsskiftet. Demokratidialogen mellan medborgarutskottet och folkhögskoleungdomarna har under året fortsatt på samtliga skolor. Utskottsledamöterna kan härigenom bidra med praktisk erfarenhet och kunskap i skolornas folkbildningsarbete. Dialogen mellan förtroendevalda, lärare och elever kan samtidigt åstadkomma positiva mervärden i den dagliga undervisningssituationen. Ämnen som bl.a. diskuterats har varit folkhögskolornas betydelse i samhället, landstingets roll som hälso- och sjukvårdsaktör samt Lupp-undersökningen ur ett genusperspektiv. Under 2013 har sammanlagt 23 medborgarförslag kommit in till landstinget. Detta är ungefär dubbelt så många jämfört med tidigare år. Vid ett försök till gruppering kan generellt sägas att den övervägande delen (ca 80 %) av förslagen anses besvarade av landstingsfullmäktige efter gjord utredning/beredning. I avsikt att öka patientmedverkan i vården erbjuds deltagande i medborgarråd och fokusgrupper. Oskarshamns sjukhus har under 2013 fortsatt att arbeta med medborgarråd på sjukhusövergripande nivå och med fokusgrupper på kliniknivå. I norra länsdelen finns ett brukarråd inom habiliteringen med målet att förbättra bemötande och skapa samarbete på lika villkor. Landstingets medborgardialog är viktig ur ett demokratioch påverkansperspektiv. Dialogen ska bidra vid beslutsfattande genom att resultatet ska utgöra underlag i landstingets olika berednings- och beslutsprocesser. Dialogen fyller även en viktig funktion att tydliggöra de olika värden landstinget står för som regional samhällsaktör. Medborgarutskottet har under året, på grundval av framtaget faktaunderlag, väckt initiativ till landstingsfullmäktige att ytterligare sprida kunskap och utveckla intresset inom landstinget att använda medborgardialogen som metod att förbättra sina processer. Projektet Säker vård, med koppling till landstingets mål att uppnå Sveriges säkraste hälso- och sjukvård, har pågått under hela året. Olika grupper av medborgare har intervjuats och kunnat ge sina synpunkter om utvecklingen av hälso- och sjukvården, patientsäkerhet, god vård och kvalitet. En delrapport från projektet lämnades av medborgarutskottet och uppföljningsutskottet gemensamt vid halvårsskiftet. Demokratidialogen mellan medborgarutskottet och folkhögskoleungdomarna har under året fortsatt på samtliga skolor. Utskottsledamöterna kan härigenom bidra med praktisk erfarenhet och kunskap i skolornas folkbildningsarbete. Dialogen mellan förtroendevalda, lärare och elever kan samtidigt åstadkomma positiva mervärden i den dagliga undervisningssituationen. Ämnen som bl.a. diskuterats har varit folkhögskolornas betydelse i samhället, landstingets roll som hälso- och sjukvårdsaktör samt Lupp-undersökningen ur ett genusperspektiv. Under 2013 har sammanlagt 23 medborgarförslag kommit in till landstinget. Detta är ungefär dubbelt så många jämfört med tidigare år. Vid ett försök till gruppering kan generellt sägas att den övervägande delen (ca 80 %) av förslagen anses besvarade av landstingsfullmäktige efter gjord utredning/beredning. I avsikt att öka patientmedverkan i vården erbjuds deltagande i medborgarråd och fokusgrupper. Oskarshamns sjukhus har under 2013 fortsatt att arbeta med medborgarråd på sjukhusövergripande nivå och med fokusgrupper på kliniknivå. I norra länsdelen finns ett brukarråd inom habiliteringen med målet att förbättra bemötande och skapa samarbete på lika villkor. Kollektivtrafik för alla En väl utbyggd kollektivtrafik är viktig för att hela regionen ska leva. Det är ett miljövänligt transportsätt som möjliggör arbets- och utbildningspendling samt turism. Resandeutvecklingen i regionen har varit positiv under en längre tid. Under 2013 ökade resandet i länet med 10,3 procent och i Öresundstågtrafiken (Sydtaxa) med 6 procent 14

15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE LANDSTINGET I KALMAR LÄN jämfört med Det totala resandet i regionen ökade från 7,5 till knappt 8,3 miljoner resor under 2013, en sammanlagd ökning med 10,1 procent. Sedan branschens fördubblingsmål antogs 2005, har resandet ökat med drygt 30 procent. Målsättningen är att öka antalet resor mellan åren med 40 procent. Under året ökade antalet sjukresor med 5,8 procent jämfört med 2012 från till Sjukresor som genomförs i den allmänna kollektivtrafiken är gratis för resenären. Under 2013 ökade antalet sjukresor i allmän kollektivtrafik med jämfört med föregående år, från drygt till , en ökning med 12 procent. Utvecklingen av kollektivtrafiken inom och till/från länet till ett modernt och kundvänligt trafiksystem har gått vidare. Ledstjärnor i arbetet är Bäst för flest, Hela Resan och Tänk tåg Kör buss. I och runt länets tre största kommuner sker mer än hälften av alla resor i dagens trafik. Det mest självklara med en kollektivtrafik för alla är enkelheten. Enkelhet i form av en känsla att kunna kliva på och av ett fordon, köpa biljetter, läsa tidtabeller, få information om trafikutbud och information om förseningar. Förbättrad punktlighet och utveckling av metoder för uppföljning är utvecklingsområden som varit och fortsatt kommer att vara i fokus, liksom översyn av regelverk för färdtjänst och riksfärdtjänst. Det är även fokus på insatser för att möta behovet hos resenärer med funktionsnedsättning. Resultatet i en resenärsundersökning på sträckan Kalmar-Oskarshamn som genomförts under året kommer att ligga till grund för kommande åtgärder och i planeringen inför kommande trafikupphandling MEDBORGARE OCH KUND REDOVISNING AV MÅLUPPFYLLELSE MEDBORGARE & KUND Landstingets mål Nyckeltal Utfall Mål Kommentar Ohälsa och skillnader i 30,8 dagar 30,5 dagar Mörbylånga och Kalmar har lägst ohälsotal ohälsa ska minska med 25,3 dagar respektive 26,2. Högsby och Hultsfred har högst med 39,3 dagar respektive 36, % inom 9 66 % 95 % 66 procent av samtalen till Sjukvårdsrådgiv- minuter ningen, under 2013, besvarades inom målet på nio minuter. Snittväntetid Tele Q < 19 minuter 20 minuter Jämfört med tertial tre 2012 är det en för- 20 minuter bättring med 3 minuter. 90 procent av de upp- 66 % 90 % 66 procent har blivit uppringda inom fem Friskare och nöjdare medborgare ringda samtalen ska ske inom utlovad tid (+5min) minuter från utlovad tid, en siffra som är något lägre än tertial tre Kontakt med primär- 99 % 100 % Andelen patienter som fått kontakt med vård samma dag primärvården samma dag, ligger på ungefär samma nivå som tertial tre Läkarbesök inom 93 % 100 % Följs upp i mars och oktober varje år.jämfört primärvården inom med 2012 är det en förbättring. 5 dagar Besök inom den 78 % 100 % Inom psykiatrin har 69 av 103 patienter fått specialiserade vården besök inom 45 dagar och för den somatiska inom 45 dagar vården är siffrorna av vid årskiftet. Besök vid BUP inom 96 % 100 % 66 av 69 patienter fick besök inom 30 dagar 30 dagar vid årsskiftet. 15

16 ÅRSREDOVISNING 2013 LANDSTINGET I KALMAR LÄN REDOVISNING AV MÅLUPPFYLLELSE MEDBORGARE & KUND Landstingets mål Nyckeltal Utfall Mål Kommentar Fördjupad utredning vid BUP inom 30 dagar. 72 % 100 % 13 av 18 patienter har fått fördjupad utredning inom 30 dagar vid årsskiftet. Behandling vid BUP inom 30 dagar. 91 % 100 % 10 av 11 patienter har fått behandling inom 30 dagar vid årsskiftet. Operation/behandling inom den specialiserade vården inom 90 dagar. 97 % 100 % av patienter har fått operation/ behandling inom 90 dagar vid årsskiftet. Antalet nöjda kunder och patienter som känner att de blir bemötta med respekt och på ett hänsynsfullt sätt ska öka. 89 PUK 86 PUK För Nationell Patientenkät används ett värde som kallas för Patientupplevd kvalitet - PUK. Varje svarsalternativ viktas i förhållande till allvarlighetsgrad har mätningar gjorts för somatisk specialistvård, barn och primärvård. Genomsnittet för dessa var 89. Friskare och nöjdare medborgare Andelen av länets invånare som anger att de har mycket eller ganska stort förtroende för vården ska förbättras årligen. 71 % 73 % Sifrran för Kalmar län är högst i landet. Minst 20 procent av den totala verksamheten inom landstingets folkhögskolor ska relateras till förebyggande verksamhet och 24,5% 20% Av skolornas totala verksamhet är 24,5 % knutet till förebyggande hälsoarbete, vård och omsorg. vård och omsorg. Andelen nöjda kunder inom kollektivtrafiken ska öka. 56% 66% Resenärens nöjdhet med KLT är 56 procent, men resenärens nöjdhet med den senaste gjorda KLT-resan är 80 procent. Antalet resenärer som gör minst en resa per månad ska öka. 31% 35% 31 procent av länets befolkning reser kollektivt minst en gång per månad, ungefär lika många reser aldrig kollektivt. Övriga reser endast säsongsvis eller sporadiskt. 16

17 ÅRSREDOVISNING 2013 LANDSTINGET I KALMAR LÄN Verksamhet och process 17

18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE LANDSTINGET I KALMAR LÄN Verksamhet och process Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Ett aktivt folkhälsoarbete i bred samverkan kräver ledning och styrning och gemensamma satsningar från olika aktörer. En tydligare landstingsövergripande struktur för att stödja det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet har utarbetats under året. Det arbetet har också stärkts genom att landstinget anslutit sig till det nationella nätverket för hälsofrämjande sjukhus. Som ett led i arbetet att stödja införandet av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder har en översyn gjorts av hälsovalsuppdraget för att säkerställa att primärvården kommer att arbete i linje med dessa. Vårdens utveckling Barn och unga Alla landstingets verksamheter ska ha ett uttryckligt barnoch ungdomsperspektiv. Som stöd att införliva FN:s barnkonvention i verksamheterna finns Landstinget handlingsplan för barn och unga - Barnkonventionen i landstinget. Barnkompetensnätverket har uppdraget att sprida kunskap om och följa upp arbetet med Barnkonventionen och under året har en rad informations- och utbildningsinsatser genomförts. Barns och ungas psykiska hälsa har varit i fokus under året. I detta arbete är samverkan med kommunerna viktig. Arbetet i Psynk, ett nationellt projekt för att synkronisera samhällets insatser för barn och unga som har eller riskerar att drabbas av psykisk ohälsa, fortsätter i samverkan med länets kommuner. I arbetet med förbättrad samverkan kring barns och ungas uppväxtvillkor pågår en ständig utveckling av flera familjecentraler i länet. Inom tandvården har man påbörjat arbetet med att ta fram en handlingsplan för omhändertagande av barn som lever under sviktande omsorg. Vården av äldre I äldreprocessen har arbetet utvecklats med att skapa en mer sammanhållen vård och omsorg anpassat utifrån de äldres behov. Viktiga faktorer för att lyckas är samverkan mellan landstinget och länets kommuner för att säkra vårdens övergångar så att den äldre känner sig trygg. I detta är den äldre och dess närståendes engagemang och delaktighet i planeringen av vården viktig. Under året har utbildningsinsatser tillsammans med kommunerna genomförts bl.a. inom den palliativa vården och om nutrition, demens och läkemedel. Detta har gett tillfälle till erfarenhetsutbyte och stärkt de lokala nätverken. Omsorgs- och vårdprogrammet för personer med demenssjukdomar i Kalmar län implementerades gemensamt för länets kommuner och landstinget under hösten. Arbetet med att skapa länsgemensamma riktlinjer för de mest sjuka äldre har påbörjats och kommer att publiceras på Vårdriktlinjer.se under I den nationella satsningen Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre tillsammans med länets kommuner blev resultatet mycket bra. Länet fick drygt 36 miljoner i prestationsersättning varav landstinget drygt 13 miljoner. Resultaten från satsningen visar på förbättringar inom den palliativa vården, en minskning av olämpliga läkemedel för äldre och att drygt äldre riskbedömts avseende fall, undernäring och trycksår i samband med inläggning på sjukhus. I Svenska demensregistret (SveDem) har landstinget den näst högsta täckningsgraden i landet. Antalet sjukhusinläggningar när det gäller vissa diagnoser i så kallad undvikbar slutenvård, minskade medan länet inte klarade att minska antalet återinläggningar inom 30 dagar. Resultaten från registreringar i de olika kvalitetsregistren såsom Senior alert, Svenska Palliativa registret och SveDem ligger till grund för flera förbättringsarbeten som genomförts och som påbörjats under året. Det är viktigt att täckningsgraden i kvalitetsregistren fortsätter att ligga högt för att kunna följa utvecklingen av vård och omsorg över tid. På flera hälsocentraler finns det äldresköterskor med ett speciellt ansvar att samordna vården av de äldre. Hembesök av läkare i primärvården har ökat. I det fortsatta arbetet kommer fokus vara på att arbeta förebyggande och att förbättra den sammanhållna vården och omsorgen för de mest sjuka äldre. Patienten och närståendes delaktighet i planeringen måste tas tillvara. Undvikbar slutenvård Kvalitetsindikatorn Undvikbar slutenvård visar hur patienter med exempelvis hjärtsvikt, kärlkramp, kronisk obstruktiv sjukdom, diabetes, blödande magsår och njurbäckeninflammation omhändertas i den öppna specialiserade vården och primärvården. Under 2013 minskade antalet undvikbara inläggningar under 7 av årets 12 månader. När det gäller kvalitetsindikatorn Återinläggningar inom 30 dagar ligger länet fortfarande högt i jämförelse med riket och 18

19 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE LANDSTINGET I KALMAR LÄN ingen minskning har skett. Andelen återinläggningar inom 30 dagar skiljer mellan olika kommuner och mellan hälsocentralerna. Som en del i en förstärkt utskrivningsprocess genomfördes på försök på medicinklinikerna vid Oskarshamn och Västerviks sjukhus en telefonuppföljning inom 72 timmar efter utskrivning. Detta har uppskattats mycket av patienterna men inte kunnat visa på någon signifikant minskning av antalet återinläggningar inom 30 dagar för den enskilda patienten. Resultatet visar även patientens upplevelse av den egna vården och är en bra utgångspunkt för det fortsatta arbetet med att förbättra utskrivningsprocessen. För att få effekt och minska andelen onödig slutenvård måste insatser inom slutenvården, den öppna specialiserade vården, primärvården och den kommunala vård- och omsorgen ske samtidigt. Dessa insatser omfattar identifiering av patienter med speciella behov, förebyggande arbete, förstärkt utskrivningsprocess från slutenvården, fast vårdkontakt och inte minst planering och samordning av vården. Den samordnade individuella planen (SIP) kommer att vara ett viktigt verktyg samt att vidareutveckla metoder för identifieringen av patienter med speciella behov. Akutflödet Under senare år har patientantalet på akutmottagningarna i Kalmar och Västervik ökat kraftigt. För att komma tillrätta med problemet genomfördes en genomlysning av situationen som resulterade i beslut om tillskott av budgetmedel för finansiering av ökad bemanning för verkställande under Länets akutmottagningar har deltagit i det SKL-ledda projektet Akut förbättring för bättre patientflöden på akutmottagningar. Man har arbetat utifrån målsättningar om att minska slöseri med patientens tid, att öka kvalitet och patientsäkerhet samt att öka nöjdhet hos medarbetarna. Man har konstaterat viktiga framgångsfaktorer för arbetet såsom patientdelaktighet, värdeflödesanalyser, inkludera alla berörda personalkategorier och enheter, förankring hos ledningen och en arbetsform som innehåller gemensamma seminarier kring ny kunskap. Det fortsatta arbetet kommer mera konkret att inriktas på bättre introduktion av nya läkare, tidig läkarbedömning (TLB), direktinläggningar via TLB och en mera operativ roll för vårdkoordinatorn. Samverkan i sjukvårdsregionen Inom sydöstra sjukvårdsregionen pågår ett gemensamt utvecklingsarbete för att stödja processerna i vården. Ett område är att utveckla modeller för att enkelt kunna fånga data via journalsystem för att kunna följa upp de löften som givits inom cancerområdet. Ett arbete har också påbörjats för att kartlägga framtida möjlighet för gemensam konfigurering av journalsystem inom regionen. Regionalt Cancercentrum Sydöst har fortsatt att utveckla sin verksamhet. Regionala processledare har tillsatts för alla prioriterade processer. Ett fokusområde under året har varit att skapa en bra och tydlig koppling till ansvariga inom respektive linjeorganisation. Ett annat fokusområde har varit att löpande kunna presentera resultat. En modell för resultatredovisning har utarbetats. Resultatredovisningen visar regionens resultat och måluppfyllelse i förhållande till de sex patientlöftena. De aktuella resultaten som rapporteras kvartalsvis ger en grund för förbättringsåtgärder och informerar om cancervårdens utveckling över tid. Hemtagningen av den onkologiska vården - strålbehandling steg 2 - löper enligt plan. Kostnaderna för köpt vård inom Universitetssjukhuset i Linköping har ökat jämfört med motsvarande period föregående år och ökningen beror på vård av ett flertal patienter med diagnoser som ligger utanför den fasta delen av regionavtalet. Under 2013 har arbetet med att utveckla det nybildade kvalitetsregistercentrat inom sydöstra sjukvårdsregionen, Registercentrum sydost, startat och i slutet av året var fem register anslutna. Registercentrat ska bidra till samlad uppbyggnad, utveckling och effektiv användning av kvalitetsregister för vårdutveckling, organisatoriskt lärande och forskning. Det gemensamma arbetet i regionen med en kartläggning av strategiska frågor avseende kompetensförsörjning och handlingsplan har pågått. Gemensamma upphandlingar har genomförts med bra resultat för sjukvårdsregionen. De medicinska programgrupperna har arbetat med att utveckla de årsrapporter som utarbetas årligen och som kommer att vara ett bra underlag i planeringen av hälsooch sjukvård. Hälsoval Hälsoval Kalmar län har under 2013 haft fokus på uppföljning. Detta har skett på flera sätt, enheten för folkhälsa och hälsoval har bl.a. fört en dialog med samtliga hälsovalsenheter för att få in synpunkter på uppdraget och ersättningsmodellen då dessa kommer att ses över inför skrivning av nya avtal Enheten för folkhälsa och hälsoval har också påbörjat revisioner av samtliga hälsovalsenheter under året. Dessa revisioner har tre delar: ekonomi, avtal samt medicinsk kvalitet. Revisionerna är baserade på framtagen data, analyser VERKSAMHET OCH PROCESS 19

20 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE LANDSTINGET I KALMAR LÄN samt dialog med respektive verksamhetschef och medicinsk sakkunnig. Det hälsofrämjande arbetet har också följts upp genom ytterligare revisioner. Målet med samtliga revisioner är att följa upp verksamheten samt belysa förbättringsarbete och utvecklingsmöjligheter. Ett antal förändringar i ersättningsmodellen genomfördes En glesbygdsersättning, jourböter samt ersättning för patientbesök från annan enhet infördes. Dessa nya parametrar tillförde en ersättning till glesbygdsenheterna samt premierade kontinuitet på hälsovalsenheterna. Under året tillfördes också en kvalitetsparameter för att stimulera till bättre läkemedelsanvändning. Under 2013 har ett aktivt samarbete i regionen för att underlätta listning över länsgränserna skett. Detta för att möjliggöra uppstarten under början av Utveckling inom området psykiatri Arbetet med att stärka specialistpsykiatrin har intensifierats under året. Rutiner för uppföljning av patientsäkerhetsarbetet har fortsatt att utvecklas, bland annat har verktyg för registrering och vårdplansdokumentation utvecklats. Arbetet med suicidprevention har fortsatt under året med till exempel risk- och skyddsfaktorer och journalgranskning. För att undvika och klara av hotfulla situationer har förberedelser gjorts för att införa en metod från Bergen, den s.k. Bergenmodellen. Region Skånes erfarenheter av införandet har legat till grund för planerat införande i Landstinget i Kalmar län efter nyår. Neuropsykiatriska utredningar och behandling inom öppenvården fortsatte att öka under första halvåret. En översyn av den neuropsykiatriska vården har påbörjats i landstingets vårdprocessarbete. Arbetet inom ramen för den statliga satsningen PRIO med riktade insatser för att bättra vård och omsorg för barn och unga med psykisk ohälsa och för personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik, fortsatte under året. Vidare har IT-stöd på psykiatrins område utvecklats på en rad områden, exempelvis dokumentationsmallar och sökord, samt kvalitetsmått. Medicinsk utveckling Processarbete Utvecklingen av vårdprocesserna för stroke, diabetes, hjärtsjukdom, cancer och vården av äldre har fortsatt, och vårdprocessen om neuropsykiatriska diagnoser har startat. Målet är att förbättra de medicinska resultaten genom att etablera ett patientprocessorienterat arbetssätt som ska utgöra modell för fortsatt processarbete. Patientens behov ska vara styrande i arbetet och förbättringskunskap och metoder för förbättringsarbete användas. Stort fokus ligger på det fortsatta processarbetet inriktat mot prioriterade patientgrupper och kvalitetsområden som är föremål för nationell utveckling. Cancervård Inom cancerprocessen har särskilda insatser påbörjats för cancerdiagnoserna bröst-, prostata-, kolon- och lungcancer. En utvärdering av den onkologiska kliniken visar att den har välfungerande processer både internt på kliniken och externt mot övriga kliniker. De fyra cancerprocesserna är påbörjade med mål att nå de sex regionala målen före sommaren Fokus läggs på ledtider samt även medicinsk kvalitet och trygghet för patient och anhörig. Arbetet ska i första hand leda till att landstinget senast den 30 juni 2014 ska ha infört modell för Vårdöverenskommelse, Kontaktsjuksköterska, Individuell vårdplan och Multidisciplinär konferens för alla cancerpatienter. Öppna jämförelser I Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet visar Landstinget i Kalmar län liksom tidigare sina bästa resultat inom huvudområdena förtroende och patienterfarenhet och tillgänglighet. Men också när det gäller rörelseorganens sjukdomar, läkemedelsbehandling, kvinnosjukvård, strokesjukvård och kostnader ligger landstinget högt i en jämförelse med andra landsting, medan det finns förbättringsmöjligheter inom bland annat cancerområdet. Nya behandlingsriktlinjer Processen vid införandet av de nationella behandlingsriktlinjerna har förbättrats under Anpassningen till landstingets behov och förutsättningar har ökat och införandet har även kopplats till landstingets övergripande strategi för kunskapsstyrning. Arbetet med de preliminära riktlinjerna vid bröst-, prostata-, tjock- och ändtarmscancervård samt vid schizofreni- och antipsykotiska läkemedel har genomförts. Arbetet omfattar innehållsgranskning, GAP-analys samt regionala seminarier för beslutsfattare. De slutliga versionerna av riktlinjer vid bröst-, prostata-, tjock- och ändtarms cancervård samt vid schizofreni- och antipsykotiska läkemedel beräknas komma under våren Bättre läkemedelsanvändning Landstingets arbete kopplat till den nationella läkemedelsstrategin pågår inom ett flertal områden. Under året har det varit stort fokus på arbetet med processen för ordnat införande av nya läkemedelsterapier såväl lokalt som regionalt och nationellt. Regional upphandling av rekvisitionsläkemedel har gjorts, med gott resultat. Inom överenskommelsen Sammanhållen vård och omsorg av de mest sjuka äldre klarade landstinget att uppfylla alla indikatorer inom läkemedelsområdet. En landstingsgemensam rutin för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse har arbetats fram och börjat implementeras. 20

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

1177 Vårdguiden och införande av e-tjänster Anna Strömblad

1177 Vårdguiden och införande av e-tjänster Anna Strömblad 1177 Vårdguiden och införande av e-tjänster Anna Strömblad 1177 och Vårdguiden - två starka varumärken Våra invånartjänster tidigare Invånartjänster med 1177 Vårdguiden Invånartjänster medverkar till

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

Årsredovisning 2012 1

Årsredovisning 2012 1 1 Årsredovisning 2012 LANDSTINGET I KALMAR LÄN ÅRSREDOVISNING 2012 TRYCK: PRINFOBERGS FOTO: BJÖRN WANHATALO, istock PRODUKTION: INFORMATIONSENHETEN 2 ÅRSREDOVISNING 2012 LANDSTINGET I KALMAR LÄN Innehåll

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

KÖFRI SJUKVÅRD I KALMAR LÄN

KÖFRI SJUKVÅRD I KALMAR LÄN KÖFRI SJUKVÅRD I KALMAR LÄN Rödgrönt samarbete för framtiden 2 Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Trygg vård och korta köer

Läs mer

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Krister Björkegren Patientsäkerhet Barometern 9 nov 2012 Trycksår 2008: Landstingets första trycksårsmätning - var femte patient har trycksår 2009-2012:

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdplatsenheten MSE

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdplatsenheten MSE Kvalitetsbokslut 2014 Vårdplatsenheten MSE Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 7 Tillgänglighet... 7 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Årsredovisning med bokslut för 2014

Årsredovisning med bokslut för 2014 Landstingsdirektörens stab Ekonomienheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(5) Datum 2015-03-10 Diarienummer 150091 Landstingsfullmäktige Årsredovisning med bokslut för 2014 Förslag till beslut Landstingsfullmäktige

Läs mer

Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten

Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten Utvecklings- och folkhälsoenheten Utveckling Forskning Utbildning Folkhälsa Regional utveckling Varje dag lite bättre Sveriges

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Kvalitet och patientsäkerhet. Ylva Gorton

Kvalitet och patientsäkerhet. Ylva Gorton Kvalitet och patientsäkerhet Ylva Gorton Västervik topprankas av AT-läkarna Västervik sjukhus rankas som näst bästa AT- ort i hela landet. Psykiatri- och kirurgdelarna i Västervik rankas för andra året

Läs mer

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna kommer att ta majoritetsansvar för landstingets samtliga verksamheter under mandatperioden

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre

Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2011-12-08 Sida 123 (138) 80 Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka I budgetpropositionen för 2011 aviserade regeringen en forts

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025 I ~ II Landstinget DALARNA Central förvaltning Ledningsenhet nllagra AU 6 3;lA BESLUTSUNDERLÄG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Datum 2013-05-06 Sida 1 (2) Dnr LD11/01660 Uppdnr 522 2013-05-06 Landstingsstyrelsens

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vård- och omsorgsnämndens Uppdragsplan 2015 Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Uppdragsplan för vård- och omsorgsnämnden 2015 Inledning Vård- och omsorgsnämnden vill med uppdragsplanen för 2015

Läs mer

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre Bilaga 1 till Gemensam handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 131001 140930 Resultat för åldersgruppen

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

EN TRYGG SJUKVÅRD. FÖR ALLA PÅ ÖLAND.

EN TRYGG SJUKVÅRD. FÖR ALLA PÅ ÖLAND. EN TRYGG SJUKVÅRD. FÖR ALLA PÅ ÖLAND. Till dig som bor på Öland och vill veta mer om landstingsvalet den 14 september. FRAMTIDSPARTIET SOCIALDEMOKRATERNA I KALMAR LÄN "EN NÄRA SJUKVÅRD ATT VARA STOLT ÖVER"

Läs mer

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015 Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015 Bilaga till beslutsunderlag för Region Jönköpings län att införa standardiserat vårdförlopp i cancervården enligt överenskommelse

Läs mer

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Programberedningen ansvarar för att bidra med kunskap till landstingsfullmäktige om patienters och närståendes behov kopplat till aktuellt programområde. Programberedningen

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården Dalarna

Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum 2015-02-16 Sida 1 (3) Hälso- och sjukvårdsenhet Dnr LD15/00372 Uppdnr 994 2015-02-16 Landstingsstyrelsen Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, 2014-01-27

Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, 2014-01-27 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-27 1 (5) HSN 0908-0737 Handläggare: Andreas Falk Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-03-04, P 7 Förlängning av avtal om lokal psykiatrisk öppenvård

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Verksamhetsplan 2014. Tandvårdsförvaltningen

Verksamhetsplan 2014. Tandvårdsförvaltningen Verksamhetsplan 2014 Tandvårdsförvaltningen Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Landstingets vision och värdegrund... 3 1.2 Verksamhetsidé... 3 1.3 Utmaningar... 3 2 Medborgare och kund... 4 2.1

Läs mer

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74 Socialnämnden 2012 10 25 170 21 Dnr 2012/471 74 Tema rörande vård om de mest sjuka äldre, kvalitetsregister inom hälso och sjukvård, sociala innehållet, rehabgruppens arbete och övertagande av hemsjukvården

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Kommunresultat för

Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Kommunresultat för Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Kommunresultat för Kramfors Syftet med presentationen Er kommun har fått den här presentationen som ett komplement till öppna jämförelser vård och omsorg om äldre.

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämndens genomförande av jämställdhetsoch jämlikhetsplanen. Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Hälso- och sjukvårdsnämndens genomförande av jämställdhetsoch jämlikhetsplanen. Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Hälso- och sjukvårdsnämndens genomförande av jämställdhetsoch jämlikhetsplanen Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2015-02-04 14REV67 2(10) Sammanfattning Målet för hälso- och sjukvården är en god

Läs mer

LANDSTINGET I KALMAR LÄN LANDSTINGSPLAN 2015-2017 TRYCK: TMG TABERGS FOTO: BJÖRN WANHATALO, INFORMATIONSENHETEN PRODUKTION: INFORMATIONSENHETEN

LANDSTINGET I KALMAR LÄN LANDSTINGSPLAN 2015-2017 TRYCK: TMG TABERGS FOTO: BJÖRN WANHATALO, INFORMATIONSENHETEN PRODUKTION: INFORMATIONSENHETEN Landstingsplan 2015-2017 1 LANDSTINGET I KALMAR LÄN LANDSTINGSPLAN 2015-2017 TRYCK: TMG TABERGS FOTO: BJÖRN WANHATALO, INFORMATIONSENHETEN PRODUKTION: INFORMATIONSENHETEN ANTAGEN AV LANDSTINGSFULLMÄKTIGE

Läs mer

Verksamhetsplan 2014

Verksamhetsplan 2014 Verksamhetsplan 2014 Habilitering & Hälsa E-post: habilitering@sll.se Telefon: 08-123 350 00 Habiliteringschef Carina Hjelm Datum: 2014-01-24 Diarienummer SLSO 2014-280 Värdegrund Verksamhetsbeskrivning

Läs mer

Staffan Winter. NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi

Staffan Winter. NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi Staffan Winter NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi PROGRAMMETS MÅL Att få bort dubbelregisteringen i vården i samband med datainsamling till kvalitetsregister. FUNDAMENT Strategi med huvudfokus

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Vad är kvalitet i vården? - kvalitetsbegreppet och kvalitetsregister

Vad är kvalitet i vården? - kvalitetsbegreppet och kvalitetsregister Vad är kvalitet i vården? - kvalitetsbegreppet och kvalitetsregister Peter Kammerlind Civ ing, Tech Lic, Utvecklingsledare, Landstinget i Jönköpings län Registercentrum Sydost QULTURUM här jobbar jag Mäta

Läs mer

Beredningen för psykiatri, primärvård och tandvård

Beredningen för psykiatri, primärvård och tandvård Beredningen för psykiatri, primärvård och tandvård Bim Soerich Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 27 bim.soerich@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-03-02 Dnr 1500111 1 (8) Beredningen för psykiatri,

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK

EVIDENSBASERAD PRAKTIK EVIDENSBASERAD PRAKTIK inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Webbkartläggning Primärvård Delaktighet, inflytande och samverkan 2014 Bakgrund evidensbaserad praktik I överenskommelsen

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013

HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013 Inledning Varje division i Skånevård Kryh har utarbetat ett måldokument med en tillhörande aktivitetsplan. I aktivitetsplanerna beskrivs bland annat åtgärder för att nå målen och vem som är ansvarig. Samtliga

Läs mer

2014-11-11 Landstingsplan 2015-2017

2014-11-11 Landstingsplan 2015-2017 2014-11-11 Landstingsplan 2015-2017 Landstinget i Kalmar län Till Landstingsfullmäktige den 27-28 november 2014 Innehåll 1 Planen styr verksamheten... 3 2 Utmaningar under planperioden... 4 3 Hälsa och

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Gnesta

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Gnesta Kvalitetsbokslut 2014 Vårdcentralen Gnesta Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Datum. Bilaga Uppföljning. 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport...

Datum. Bilaga Uppföljning. 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport... Diarienr 1 (7) Bilaga Uppföljning Innehåll 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport...2 2 Former för uppföljning...3 2.1 Vad som skall rapporteras...3

Läs mer

Landstinget Västernorrlands utmaningar

Landstinget Västernorrlands utmaningar Fempunktsprogrammet Landstinget Västernorrlands utmaningar Landstinget i Västernorrland har under senare år genomgått en rad förändringar. Det har bland annat gällt förändringar i organisation, i lednings-

Läs mer

Omvärldsbevakning landsting

Omvärldsbevakning landsting Omvärldsbevakning landsting Jean Odgaard Innehållsförteckning Barnkonventionen, * 1 Kortare väntetider i cancervården, Ny 1 Nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården,

Läs mer

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013 Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org Famnas kvalitetsrapport 2013 Famnas kvalitetsrapport 2013 Om Famna Famna startade 2004 genom att åtta idéburna organisationer tog ett gemensamt initiativ till att

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin

Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Mars 2014 Sammanfattning PwC har fått uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Halland att granska

Läs mer

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!?

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!? Undrar vad som händer sen? Vårdkedjan Hur ska jag komma dit? Resvägar Cytostatika låter farligt!? Information Meddelar du distriktssköterskan? Kommunikation Mer patientfokuserad och sammanhållen cancervård

Läs mer

Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018. Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting

Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018. Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018 Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting 1 Bakgrund Regionalt program för ehälsa 2010 Baserade sig på: Den nationella

Läs mer

Hur styrs landstinget..

Hur styrs landstinget.. Hur styrs landstinget.. 11.10-11.45 Landstingsplan, uppdrag, över- underskott, prioriteringar (Karin Jonsson) 11.45-12.00 Ledningssystem (Roland Frisdalen) Lunch 12.40-13.00 Investeringar, upphandling

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Stockholms lins landsting

Stockholms lins landsting Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Värdelyftet Framtidens primärvård

Värdelyftet Framtidens primärvård Värdelyftet Framtidens primärvård Eva Pilsäter Faxner Samordnande chef primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten verksamhetsutveckling

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

ID-begrepp L17_8. Dokumentnamn Dokumenttyp Giltig från Kvalitetspolicy Policy 2014-01-31. Verkställande direktör 2015-02-28.

ID-begrepp L17_8. Dokumentnamn Dokumenttyp Giltig från Kvalitetspolicy Policy 2014-01-31. Verkställande direktör 2015-02-28. 1 (5) Kvalitetspolicy Inom Praktikertjänstkoncernen Antagen vid styrelsemöte den 31 januari 2014 2 (5) Innehåll 1 Kvalitet 3 2 En god och säker vård 3 2.1 Ledstjärnor för kvalitet och utveckling... 3 3

Läs mer

Verksamhetsplaner. Marie Nilsson Sekreterare. Bilagor Verksamhetsplaner för respektive förvaltning (8 st) TJÄNSTESKRIVELSE

Verksamhetsplaner. Marie Nilsson Sekreterare. Bilagor Verksamhetsplaner för respektive förvaltning (8 st) TJÄNSTESKRIVELSE Landstingsdirektörens stab Kanslienheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-01-20 Landstingsstyrelsen Sida 1(1) Referens Diarienummer 150021 Verksamhetsplaner Förslag till beslut Landstingsstyrelsens arbetsutskott

Läs mer

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun STYRDOKUMENT Personalpolitiskt styrdokument för Hudiksvalls kommun Kommunen Hudiksvalls kommun ska vara en bra kommun att leva och verka i. Därför är det viktigt att vi har en kommunal verksamhet som kännetecknas

Läs mer

Cancerprocessen 2014-11-11. 2014-11-11 Landstingsstyrelsen 1

Cancerprocessen 2014-11-11. 2014-11-11 Landstingsstyrelsen 1 Cancerprocessen 2014-11-11 2014-11-11 Landstingsstyrelsen 1 Cancer: RCC Sydöst Vision Jag får den vård och det stöd jag behöver, när jag behöver det. Vi lovar att 1. Ingen cancerpatient i regionen har

Läs mer

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år. Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog

Läs mer

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Region Kronoberg ska bidra till ett livskraftigt län där människor vill leva och arbeta. Vi ska

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland Kvalitetsbokslut 2014 Ögonkliniken Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag Bilaga 4 Verksamhetsplan - för nämnd och bolag Omvårdnadsnämnd 1 Mål inom respektive perspektiv 1.1 Medborgare och kunder Omvårdnadsnämnden har nöjda kunder som erbjuds god service och möjlighet till inflytande,

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Lägesrapport 2013, Statistik, Analysenheten Materialet bygger på: Rapporten Undvikbar slutenvård bland

Läs mer

Slutrapport till RSL projekt Cosmic ledtidsmätning - arbetsnamn canceröversikt

Slutrapport till RSL projekt Cosmic ledtidsmätning - arbetsnamn canceröversikt Slutrapport till RSL projekt Cosmic ledtidsmätning - arbetsnamn canceröversikt Sammanfattning Projektet fick till uppgift att med stöd av befintliga IT-stöd ta fram en regiongemensam mall i syfte att kunna

Läs mer

Vårdsamverkan Fyrbodal. psykiatri/missbruk

Vårdsamverkan Fyrbodal. psykiatri/missbruk Vårdsamverkan Fyrbodal Beredningen psykiatri/missbruk Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012 Överenskommelse mellan staten och SKL Fortsättning på tidigare satsningar inom området

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Patientnämndens kansli. Verksamhetsplan 2014. Patientnämnden och Patientnämndens kansli 13OLLPN1166-1

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Patientnämndens kansli. Verksamhetsplan 2014. Patientnämnden och Patientnämndens kansli 13OLLPN1166-1 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Patientnämndens kansli Verksamhetsplan 2014 Patientnämnden och Patientnämndens kansli 13OLLPN1166-1 Uppdrag och styrdokument Patientnämnden och dess kansli har ett tydligt och avgränsat

Läs mer

9 Handlingsplan medarbetarundersökning 2014 RS150083

9 Handlingsplan medarbetarundersökning 2014 RS150083 Arbetsutskottet Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum 2015-03-03 RS150083, Lars Wingfors (HR-avdelningen), Driftnämnden Hallands sjukhus, Driftnämnden Närsjukvård, Driftnämnden Psykiatri, Driftnämnden

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport PRIO-psykisk ohälsa Margaretha Larsson Landstinget Gävleborg februari 2014

www.pwc.se Revisionsrapport PRIO-psykisk ohälsa Margaretha Larsson Landstinget Gävleborg februari 2014 www.pwc.se Revisionsrapport Margaretha Larsson PRIO-psykisk ohälsa Landstinget Gävleborg PRIO-psykisk ohälsa Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. Revisionsfråga... 2 1.2.1. Revisionskriterier...

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Mål och inriktning 2014

Mål och inriktning 2014 Förslag Mål och inriktning 2014 Driftnämnden öppen specialiserad vård Hälsa och funktionsstöd I detta dokument redovisas driftnämndens mål och inriktningar för att genomföra det uppdrag för 2014 som nämnden

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

BOKSLUT. -Vår resa mot Sveriges friskaste län 2025-

BOKSLUT. -Vår resa mot Sveriges friskaste län 2025- BOKSLUT -Vår resa mot Sveriges friskaste län 2025- Majoriteten i Landstinget Sörmland 2010-2014 Inledning Vår resa mot Sveriges friskaste län 2025 6 479 anställda som årligen utför 535 000 läkarbesök,

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Månadsrapport Januari 2015 Månadsrapport Juli 2015 Månadsrapport Februari 2015 Månadsrapport Augusti 2015 Månadsrapport Mars 2015 Månadsrapport September 2015 Månadsrapport April 2015 Månadsrapport Oktober

Läs mer