Neuropsykiatri bland barn och unga vuxna i Stockholms la n. December Henrik Dal Kyriaki Kosidou Christina Dalman

Transkript

1 Neuropsykiatri bland barn och unga vuxna i Stockholms la n December 2013 Henrik Dal Kyriaki Kosidou Christina Dalman

2 Syfte, bakgrund Handikapp & habilitering har av Centrum för epidemiologi (CES) beställt en sammanställning av statistik över personer neuropsykiatriska diagnoser i Stockholms län. Prevalenstal, samsjuklighet, vårdkonsumtion, ekonomiskt stöd från samhället var några områden som skulle belysas. Man önskade också data om hur familjen kan påverkas ekonomiskt av att ha ett barn en neuropsykiatrisk diagnos. Följande tabeller presenterar statistik om detta och visar en del av vad som går att få ut ur CES databas SYC. Material och metod Studien bygger på data från Stockholm Youth Cohort (SYC). SYC är en registerbaserad totalundersökning, som innefattar alla barn (0-17 år) i Stockholms län under perioden 2001 till (N= ). Populationen identifierades via Registret över totalbefolkningen vid Statistiska Centralbyrån. Personer äldre än 4 år, som bott kortare tid än sammanlagt fyra år inom länet uteslöts (N=44 286), för att fall av AST skulle hinna registreras inom hälso-och sjukvårdssystemet. Barn i åldern 0-3 år är oavsett hur länge det varit i Stockholms län. Information om vård och habiliteringsinsatser hämtades från Stockholms läns landstings olika administrativa vårdregister inklusive VAL-databaserna, Barn- och ungdomspsykiatrins patientregister Pastill, Habilitering och Hälsas brukarregister samt från Patientregistret vid Socialstyrelsen. Data från Försäkringskassan har vi till De hämtades via SCB s LISA-register. Datainsamlingen beskrivs mer detaljerat i en annan publikation (3). Vi klassificerade individer som fått diagnoskod F90.0-F90.9, F98.8 enligt ICD-10 som ADHD, F84.0-F84.9 som autismspektrumstörning (ASD), F70-F79 som mental retardation (MR). Med hjälp av MR-diagnos delade vi in personer autismspektrumstörning i två undergrupper; eller utan mental retardation Low Function Autism mental retardation (LFA) och High Function Autism utan mental retardation (HFA). Inom Habiliteringen betecknas dessa undergrupper beteckningen AU eller ASP, som fall av AST. Vi beräknade kumulativ incidens som mått på förekomst. Kumulativ incidens anger andelen som insjuknar (här översatt till att man upptäcks i något vårdregister, vilket inte nödvändigtvis är samma sak som att diagnosen ställdes då) under en tidsperiod (här upp till en viss ålder).

3 Resultat Fo rekomst av neuropsykiatriska diagnoser bland ungdomar/unga vuxna i Stockholms la n Tabell 1. Andel av ungdomar i Stockholms län år som någon gång har fått en ADHD-diagnos eller hämtat ut ADHDläkeel Åldersgrupp Har ej fått ADHDdiagnos Har fått ADHDdiagnos ADHD Totalt antal Har ej fått ADHDläkeel Har fått ADHDläkeel som fått läkeel Totalt antal 0-3 år ,0% ,0% år ,8% ,2% år ,3% ,3% år ,9% ,9% år ,2% ,3% Total ,7% ,9% Källa SYC

4 Tabell 2. Andel av ungdomar i Stockholms län år som någon gång har fått en ASD-eller en MR-diagnos Åldersgrupp Har ej fått ASDdiagnos Har fått ASDdiagnos ASD Totalt antal Har ej fått MRdiagnos Har fått MRdiagnos MR Totalt antal 0-3 år ,1% ,1% år ,1% ,5% år ,0% ,9% år ,6% ,4% år ,8% ,3% Total ,6% ,9% Källa SYC Tabell 3. Andel av ungdomar i Stockholms län år som någon gång fått ASD-diagnos eller utan MR-diagnos. Åldersgrupp Har ej fått LFAdiagnos Har fått LFAdiagnos LFA Totalt antal Har ej fått HFAdiagnos Har fått HFAdiagnos HFA Totalt antal 0-3 år ,0% ,1% år ,2% ,8% år ,4% ,5% år ,7% ,9% år ,5% ,3% Total ,4% ,2% LFA=ASD+MR=AU, HFA=ASD-MR=ASP

5 Samsjuklighet mellan neuropsykiatriska diagnoser och andra typer av psykiatriska diagnoser/ma tt Åldersgruppen år är den åldergrupp som har högst förekomst av neuropsykiatriska diagnoser och torde vara den grupp som både har rätt ålder för att hinna att diagnosticeras och har blivit mest delaktig i ökade satsningar och vetenhet om neuropsykiatri. De som var år borde där ge bäst svar på vilka diagnoser som uppträder tillsammans. Tabell 4. Samsjuklighet hos UNGDOMAR (13-17 ÅR) MED ADHD per kön,, ÅR Antal utan ASD Antal ASD ASD Antal utan MR Antal MR MR ätstörning Antal ätstörning ätstörning Antal som inte haft kontakt beroendeklinik Antal som har haft kontakt beroendeklinik som har haft kontakt beroendeklinik Killar utan ADHD Killar ADHD Tjejer utan ADHD Tjejer ADHD Totalt utan ADHD Totalt ADHD ,3% ,3% ,4% ,8% ,0% ,8% ,7% ,1% ,1% ,9% ,7% ,1% ,8% ,0% ,8% ,1% ,7% ,1% ,0% ,4% ,3% ,6% ,9% ,7%

6 Tabell 5. Samsjuklighet hos UNGDOMAR (13-17 ÅR) MED ASD per kön,, ÅR. Antal utan ADHD Antal ADHD ADHD ätstörning Antal ätstörning ätstörning Antal som inte haft kontakt beroendeklinik Antal som har haft kontakt beroendeklinik som har haft kontakt beroendeklinik Killar utan ASD ,7% ,4% ,1% Killar ASD ,7% ,5% ,9% Tjejer utan ASD ,4% ,7% ,3% Tjejer ASD ,0% ,2% ,5% Totalt utan ASD ,1% ,0% ,7% Totalt ASD ,0% ,6% ,1% MR är den komponent som ger vår uppdelning av ASD och redovisas inte här.

7 Va rdkonsumtion, la keelsfo rbrukning Tabell 6. Läkeelsanvändning i olika diagnosgrupper år, 7-27 år Personens diagnos och ålder antidepressiv icin Antal antidepressiv icin antidepressiv icin ADHD- icin Antal ADHD-icin ADHD-icin ADHD, 7-12 år ,9% ,8% MR, 7-12 år ,1% ,9% ASD, 7-12 år ,9% ,0% LFA, 7-12 år ,7% ,7% HFA, 7-12 år ,2% ,4% 7-12 år ,1% ,2% ADHD, år ,7% ,9% MR, år ,9% ,4% ASD, år ,1% ,2% LFA, år ,2% ,6% HFA, år ,3% ,5% år ,9% ,3% ADHD, år ,2% ,5% MR, år ,9% ,4% ASD, år ,0% ,1% LFA, år ,6% ,5% HFA, år ,6% ,4% år ,2% ,1%

8 Tabell 7a. Vårdkonsumtion i olika diagnosgrupper år, 0-12 år, boende i Stockholms län hela Personens diagnos och ålder kontakt H&H Antal som haft kontakt H&H som haft kontakt H&H kontakt allmänpsykiatri/bup Antal som haft kontakt allmänpsykiatri/bup som haft kontakt allmänpsykiatri/bup ADHD, 0-3 år ,9% ,0% MR, 0-3 år ,9% ,8% ASD, 0-3 år ,5% ,8% LFA, 0-3 år ,2% ,7% HFA, 0-3 år ,7% ,1% 0-3 år ,5% ,7% ADHD, 4-6 år ,3% ,0% MR, 4-6 år ,2% ,8% ASD, 4-6 år ,0% ,0% LFA, 4-6 år ,0% ,9% HFA, 4-6 år ,2% ,6% 4-6 år ,5% ,6% ADHD, 7-12 år ,4% ,0% MR, 7-12 år ,3% ,3% ASD, 7-12 år ,8% ,9% LFA, 7-12 år ,5% ,4% HFA, 7-12 år ,2% ,3% 7-12 år ,4% ,7%

9 Tabell 7b. Vårdkonsumtion i olika diagnosgrupper år, år, boende i Stockholms län hela Personens diagnos och ålder kontakt H&H Antal som haft kontakt H&H som haft kontakt H&H kontakt allmänpsykiatri/bup Antal som haft kontakt allmänpsykiatri/bup som haft kontakt allmänpsykiatri/bup ADHD, år ,1% ,7% MR, år ,0% ,7% ASD, år ,1% ,7% LFA, år ,1% ,3% HFA, år ,6% ,0% år ,2% ,6% ADHD, år ,7% ,7% MR, år ,0% ,2% ASD, år ,7% ,9% LFA, år ,8% ,2% HFA, år ,1% ,3% år ,2% ,0%

10 Ersa ttning fra n Fo rsa kringskassan Tabell 8. Andel barn där familjen fått vårdbidrag, sjukersättning, socialbidrag per diagnos, barn 0-17 år Barnets diagnos vårdbidrag 2010 Antal vårdbidrag 2010 vårdbidrag Antal familjer utan sjukersättning 2010* Antal familjer sjukersättning 2010 sjukersättning Antal familjer utan socialbidrag 2010 Antal familjer socialbidrag 2010 socialbidrag ADHD ,7% ,7% ,3% MR ,1% ,4% ,5% ASD ,1% ,3% ,5% LFA ,1% ,3% ,2% HFA ,8% ,5% ,3% Utan neurodiagnos ,3% ,0% ,0% * Kräver att någon förälder är sysselsatt

11 Tabell 9. Andel personer i arbete eller aktivitetsersättning per diagnos, år Avser personer som bodde utan sina föräldrar år Personens diagnos arbete 2010 Antal i arbete 2010 i arbete aktivitetsersättning 2010 Antal aktivitetsersättning 2010 aktivitetsersättning ADHD ,6% ,6% MR ,2% ,4% ASD ,1% ,6% LFA * * * ,2% HFA * * * ,0% Utan neurodiagnos ,8% ,7% *För få att redovisa

12 En magisteruppsats av Miranda McEvilly (Karolinska Institutet 2013) som använde ungefär samma data som ovan visade att föräldrar till barn ASD enligt har högre risk att bli sjukskrivna, vara arbetslösa och ha lägre inkomst jämfört övriga föräldrar. Tabellen på nästa sida visar dessa risker uttryckta i oddskvoter 95 % -iga konfidensintervall.

13 Table 2. Odds ratios of the association of our four outcomes (sick leave, long term sick leave, unemployment, and low income) with being a parent without a child with an ASD, a parent of a child with an ASD (either HFA or LFA), a parent of a child with HFA, or a parent of a child with LFA. Mothers Fathers Model 1 Model 2 Model 3 Model 1 Model 2 Model 3 Sick leave > 14 days No-ASD ASD 1.44 ( ) 1.34 ( ) 1.29 ( ) 1.20 ( ) 1.23 ( ) 1.19 ( ) ASD (HFA) 1.44 ( ) 148 ( ) 1.43 ( ) 1.26 ( ) 1.31 ( ) 1.25 ( ) ASD (LFA) 1.12 ( ) 1.15 ( ) 1.11 ( ) 1.13 ( ) 1.13 ( ) 1.10 ( ) Long term sick leave No-ASD ASD 2.01 ( ) 2.18 ( ) 2.08 ( ) 1.45 ( ) 1.55 ( ) 1.41 ( ) ASD (HFA) 2.12 ( ) 2.36 ( ) 2.30 ( ) 1.25 ( ) 1.44 ( ) 1.30 ( ) ASD (LFA) 1.86 ( ) 1.94 ( ) 1.80 ( ) 1.71 ( ) 1.69 ( ) 1.54 ( ) Unemployed No-ASD ASD 1.60 ( ) 1.65 ( ) 1.62 ( ) 1.28 ( ) 1.38 ( ) 1.27 ( ) ASD (HFA) 1.47 ( ) 1.65 ( ) 1.65 ( ) 1.17 ( ) 1.34 ( ) 1.24 ( ) ASD (LFA) 1.78 ( ) 1.65 ( ) 1.58 ( ) 1.44 ( ) 1.42 ( ) 1.31 ( ) Low income No-ASD ASD 1.50 ( ) 1.56 ( ) 1.53 ( ) 1.20 ( ) 1.27 ( ) 1.18 ( ) ASD (HFA) 1.40 ( ) 1.52 ( ) 1.51 ( ) 1.14 ( ) 1.28 ( ) 1.20 ( ) ASD (LFA) 1.66 ( ) 1.61 ( ) 1.56 ( ) 1.28 ( ) 1.25 ( ) 1.17 ( ) Model 1: adjusted for parental age Model 2: Model 1 + country of birth and number of children Model 3: Model 2 + education, two parent/lone household, and social assistance.

14