Risk- och sårbarhetsanalys för Arvika kommun genomförd av:

Transkript

1 Risk- och sårbarhetsanalys Arvika kommun 2013

2 Risk- och sårbarhetsanalys för Arvika kommun genomförd av: Räddningstjänsten Arvika, Eda, Säffle Diarienummer: KS 2012/264 Analysgrupp: Anna Dahlén, Räddningstjänsten Bo Axelsson, VA (Arvika Teknik AB) Catarina Bernau, Miljöstaben Ida Persson, GIS Jan-Erik Lundberg, Räddningstjänsten Kjell Åke Holdar, Lärande och stöd / Alkoholhandläggare Kristin Norrgård, Vård och omsorg Mattias Larsson, Räddningstjänsten Ola Nilsson, IT Per-Inge Andersson, Arvika Fastighets AB Dokumentationsdatum: Kommunfullmäktiges antagningsdatum: Reviderad: Analysgrupp 2013: Anders Sjöberg, IT Bo Axelsson, VA (Arvika Teknik AB) Catarina Bernau, Miljöstaben Christel Newborg, Räddningstjänsten Elin Dahlgren, Räddningstjänsten Ida Persson, GIS Jan-Erik Lundberg, Räddningstjänsten Kjell Åke Holdar, Lärande och stöd/alkoholhandläggare Kristin Norrgård, Vård och omsorg Mattias Larsson, Räddningstjänsten Per-Inge Andersson, Arvika Fastighets AB Sören Olsson, Räddningstjänsten 2 (58)

3 Innehåll 1 Sammanfattning Figur, karta och tabellförteckning Begreppsförklaring Inledning Syfte och mål Metod Processen Omfattning och tidsplan Avgränsningar och osäkerheter Kommunbeskrivning Geografi och invånare Kommunikationer Näringsliv Turism Riskinventering Analys av risker och hot Riskbeskrivning Risk- och skyddsobjekt Projekt Sociala risker Samhällsviktig verksamhet Icke kommunal verksamhet Sjukhus Vårdcentraler Telekommunikation knuten till utryckning och larm Ambulans Polis Bränsleförsörjning Kommunal verksamhet Räddningstjänst Kommunal krisledning Elförsörjning Vatten och avlopp Fjärrvärmeförsörjning Kommunikation/IT Kommunal omsorg Barn och utbildning Kritiska beroenden, resurser och förmåga inom samhällsviktig verksamhet Särskilt viktiga resurser Förmåga Kommunens krishanteringsförmåga Ledning, samverkan och information Informationssäkerhet Larm Omvärldsbevakning Materiella resurser Personella resurser Möjligheter att flytta den samhällsviktiga verksamheten till annan plats Samverkan Praktisk erfarenhet (58)

4 11 Åtgärdsplan Årligen återkommande Färdigställas under Påbörjas under Pågående fleråriga projekt Uppföljning Bilaga 1: Förklaring av klasser till bedömningen av riskobjekt i riskdatabasen Bilaga 2: Riskinventering med risk- och konsekvensanalys av elförsörjningen för Arvika tätort av Arvika Teknik AB Bilaga 3: Indikatorer på Räddningstjänstens förmåga att motstå allvarliga störningar 52 Bilaga 4: Indikatorer på förmåga för kommunens krisledning att motstå allvarliga störningar 53 Bilaga 5: Indikatorer på Vatten och Avlopps förmåga att motstå allvarliga störningar 54 Bilaga 6: Indikatorer på Vård och omsorgs förmåga att motstå allvarliga störningar 55 Bilaga 7: Indikatorer på Lärande och stöds förmåga att motstå allvarliga störningar 56 Bilaga 8: Indikatorer på IT-verksamhetens samt kommunens växels förmåga att motstå allvarliga störningar (58)

5 1 Sammanfattning Samtliga landets kommuner är enligt Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap ålagda att analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet skall värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. För att belysa Arvika kommuns risker och sårbarheter samt påvisa förmågor att hantera inträffade kriser både på övergripande (kommunen som organisation och geografiskt område) samt detaljerad nivå (verksamheter och funktioner) har en kombination av kvalitativ och kvantitativ analys utförts. Analysen har genomförts av representanter från kommunens verksamheter och bolag och sammanställts av räddningstjänsten och dess säkerhetssamordnare. Under analysen identifierades riskobjekt, farliga verksamheter samt potentiella händelser som kan drabba kommunen. Utifrån dessa genomfördes en gradering av sannolikhet och konsekvens samt en bedömning av kommunens förmåga att hantera de kriser som händelserna innebär eller kan leda till. Dagens samhälle är uppbyggt på tekniska och elektroniska system, vilket medför att vår infrastruktur blir allt mer känslig för störningar. Övergripande störningar som kan slå ut samhällsviktig verksamhet som avbrott i dricksvatten-, el- och värmeförsörjning samt naturkatastrofer har identifierats som de största riskerna för Arvika kommun. Sådana händelser kan även leda till social oro i samhället, vilket i sin tur kan medföra sociala risker. Under 2013 har ett arbete med att identifiera sociala risker och riskfaktorer påbörjats. Arvika kommun har tidigare, år 1998 och 2003 drabbats av allvarliga händelser av social karaktär i form av barnmord. Utifrån erfarenhet av händelser under och 2000-talet är översvämning av Glafsfjorden och Kyrkviken den generellt största risken för Arvika tätort och samhällsviktig verksamhet som är belägen där. Risken för trafikolyckor med farligt gods eller omfattande personskador ses som påtaglig då riskväg 61, mellan Fagerås (Karlstad) och riksgränsen samt järnvägen mellan Stockholm-Oslo går genom kommunen och i eller nära centralorten. Inom Arvika kommuns geografiska område har ett fåtal farliga verksamheter identifierats. Verksamheterna kan medföra negativ påverkan för människors liv och hälsa samt miljön i händelse av brand eller utsläpp av kemiska ämnen. Kommunen arbetar aktivt med att förebygga risker genom att utbilda, öva och ta fram handlingsplaner för att minska konsekvens- och skadeverkan. Krisberedskaps- och riskminskande arbete främjas inom kommunens geografiska område genom regelbundna samverkansfora på intern, lokal, regional, nationell och internationell nivå. 5 (58)

6 2 Figur, karta och tabellförteckning Figur 1: Arbetsprocessen Figur 2: IBERO-metoden Figur 3: Kommunkarta Figur 4: Tabell över större arbetsgivare i Arvika kommun Figur 5: Bedömningskriterier för konsekvenserna av identifierade hot och risker Figur 6: Bedömningskriterier sannolikheten att identifierade hot och risker inträffar Figur 7: Bedömningskriterier för hur framtida klimatförändringar kan komma att påverka frekvensen av identifierade risker och hot Figur 8: Grovanalys av identifierade risker och hot Figur 9: Översvämningskartering av Kyrkviken och Arvika tätort Figur 10: Kartering över källaröversvämningar i Arvika tätort orsakade av skyfall Figur 11: Gradering av riskindex Figur 12: Utdrag ur Riskdatabasen på objekt med riskindex över Figur 13: Dricksvattenförsörjningen i Arvika kommun Figur 14: Reningsverken i Arvika kommun Figur 15: Kommunala vårdboenden i Arvika kommun Figur 16: kortfattad sammanställning av beroenden, resurser och förmåga i samhällsviktig verksamhet inom Arvika kommuns geografiska område (58)

7 3 Begreppsförklaring Epidemi 1 Vanligen en infektionssjukdom som sprids snabbt i ett definierat geografiskt område. Om en epidemi täcker en hel eller flera världsdelar benämns den pandemi. Epizooti och zoonos 2 Epizooti är en allvarlig smittsam djursjukdom som har eller kan misstänkas få en stor utbredning. Zoonos är en sjukdom eller smittämnen som på ett naturligt sätt kan spridas mellan djur och människor. Förmåga 3 Här avses krishanteringsförmåga och förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Med krishanteringsförmåga avses att det inom verksamhets- eller ansvarsområdet ska finnas en förmåga att vid allvarliga störningar leda den egna verksamheten, fatta beslut inom eget verksamhets- eller ansvarsområde, sprida snabb, korrekt och tillförlitlig information och vid behov kunna samverka med andra aktörer. Hot 4 Omfattar en aktörs kapacitet och avsikt att genomföra skadliga handlingar. Ett hot kan även bestå av en händelse eller en företeelse som i sig framkallar fara mot något eller någon. Kartering Insamlad data sammanställt i kartor. Kritiskt beroende Beroenden som är avgörande för att samhällsviktiga verksamheter ska kunna fungera. LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder goda levnadsvillkor, att de får den hjälp de behöver i det dagliga livet och att de kan påverka vilket stöd och vilken service de får. Målet är att den enskilde får möjlighet att leva som andra. 5 M.ö.h Meter över havsnivå. Samtliga vattennivåmått angivna i analysen är enligt RH2000- standard. Rakel (RAdioKommunikation för Effektiv Ledning) 1 Nationalencyklopedin, epidemi och pandemi < > ( ) 2 Länsstyrelsen i Värmland. Epizooti och zoonoser< > ( ) 3 MSB. Vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser, s MSB. Vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser, 2011, s Socialstyrelsen< 49_ pdf > ( ) 7 (58)

8 Rakel är ett gemensamt radiokommunikationssystem för organisationer i samhället som arbetar med allmän ordning, säkerhet eller hälsa. Redundans Redundans i samhället innebär extra system eller rutiner för att minska sårbarheten hos betydande funktioner. Exempelvis att kunna ringa via mobil telefoni vid störningar i det fasta telefonnätet. Risk 6 En sammanvägning av sannolikheten för att en händelse ska inträffa och de (negativa) konsekvenser händelsen kan leda till. Riskdatabas Kommunens databas med en sammanställning av samhällsviktiga objekt, farlig verksamhet (enligt kap 2 4 i Lagen om skydd mot olyckor), samlingslokaler och andra viktiga funktioner i samhället som kan innebära en risk eller ha behov av extra skydd. Riskvärde En gradering av bedömd sannolikhet för att en händelse inträffar och vilka efterföljder den kan få, dess konsekvens. Riskindex En summering av riskvärden med avsikt att ge ett riktvärde för hur angeläget det är att en skadeförebyggande eller risksänkande åtgärd ska vidtas. SVV 7 Samhällsviktig verksamhet Verksamheter som har betydelse för samhällets funktion och har betydelse för människors liv och hälsa. VMA 8 Viktigt Meddelande till Allmänheten, är ett varningssystem som används vid olyckor och allvarliga händelser, vid svåra störningar i viktiga samhällsfunktioner och vid krishantering i samband med extraordinära händelser. 6 MSB. Vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser 2011, s MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap). Definition av samhällsviktig verksamhet < >( ) 8 MSB. Definitions av VMA, Viktigt meddelande till allmänheten.< beredskap/hantera-olyckor--kriser/vma/ > ( ) 8 (58)

9 4 Inledning Samtliga landets kommuner är enligt lag ålagda att analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen respektive landstinget och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet skall värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys 9. Riskanalysen är ett verktyg för att identifiera risker, hot och sårbarheter, påvisa förbättringsmöjligheter samt förbereda och bidra till att kommunen som helhet förbättrar sin förmåga att motstå och hantera kriser. Analysen ska även vara ett verktyg i att bygga ett mindre sårbart samhälle. 4.1 Syfte och mål Syftet med att genomföra en risk- och sårbarhetsanalys är att urskilja risker, kritiska beroenden och sårbarheter inom kommunens geografiska område som kan påverka förmågan att hantera kriser. Analysen ska vidare fungera som ett underlag för kommunens plan för hantering av extraordinära händelser enligt Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (krisledningsplan) samt för de kommunala handlingsprogrammen enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Analysens viktigaste syften är att: Öka medvetande och kunskap hos beslutsfattare och verksamhetsansvariga Utveckla förmågan att hantera inträffade kriser Ge underlag för information till kommuninvånare och anställda Ge underlag för planering av åtgärder som minskar risker och sårbarhet Stödja den fysiska planeringen Uppfylla gällande lagstiftning Målet är att risk- och sårbarhetsanalysens innehåll kan precisera styrkor respektive förbättringsområden inom kommunens krishanteringsförmåga samt ligga till grund för verksamheternas handlingsplaner. 9 Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, kap (58)

10 5 Metod I arbetet med framtagandet av Arvika kommuns risk- och sårbarhetsanalys användes en kombination av metoder för att motsvara målbilden. För att belysa kommunens risker och sårbarheter samt påvisa kommunens förmåga att hantera inträffade kriser både på övergripande (kommunen som organisation och geografiskt område) samt detaljerad nivå (verksamheter och funktioner) utfördes en kombination av kvalitativ och kvantitativ analys. Analysen har tagits fram utifrån en grundläggande riskinventering som kompletterats med en seminariebaserad scenariometod. Som stöd för scenarioanalysen har ledningssystemet IBERO (Instrument för beredskapsvärdering av områdesansvar) använts. 5.1 Processen Arbetsprocessen med en kombination av riskinventering och scenariometoden med hjälp av IBERO kan illustreras med nedanstående flöde. Figur 1: Arbetsprocessen Riskinventering Riskinventeringen har utförts av kommunens riskgrupp 10. Objekten har samlats i en så kallad riskdatabas, vilken är en GIS-databas (Geografiska informationssystem). Databasen gör det möjligt ta fram spridningsmodeller för att påvisa riskerna för människor i närområdet samt för att underlätta insatsberedskap för räddningstjänsten. Bedömning av risk- och skyddsvärde Varje objekts risk- respektive skyddsvärde har därefter bedömts utifrån sannolikhet och konsekvens i en femgradig skala efter parametrarna liv/hälsa, miljö, egendom och produktion/verksamhet (Bilaga 1). Bedömningen summeras i ett riskindex och delas upp i tre kategorier, grön, gul och röd, för att markera prioriteringsordning. Risk- och sårbarhetsanalys 10 Kommunens samverkansgrupp för risk- och säkerhetsfrågor och består av representanter från Räddningstjänsten, GIS, IT, Vård och omsorg, Lärande och stöd/alkoholinspektion, Arvika Fastighets AB, VA och Miljöstaben 10 (58)

11 Kommunens riskgrupp har diskuterat olika riskscenarier som kan inträffa i kommunen. Utifrån detta har sannolika händelser valts ut för att analyseras med hjälp av IBERO. 11 (58)

12 Scenariobaserad förmågebedömning Analysarbetet har utförts av en utsedd grupp som sammanställts utifrån behoven för undersökt händelse. Förmågorna testas i flera situationer med utgångspunkt i analyserade händelser. De olika händelsernas huvudsakliga konsekvenser, samt förmågan i krishanteringsprocessens olika delar och för olika händelser har tydliggjorts. Händelsernas följdeffekter på andra samhällssektorer förtydligas också. Efter riskscenarierna har verksamhetens förmåga att hantera händelserna bedömts. Därefter har en konsekvensbedömning och en bedömning av eventuella följdhändelser gjorts. Flera tänkbara händelser har analyserats och sammanställts i en syntes för att påvisa kommunens samlade förmåga. Beredskapsvärdering för enskild aktör Beredskapsvärdering för flera aktörer Inventering av risker och resurser Rapportfunktion Bedöm förmåga, konsekvenser, orsaker och följdhändelser Dra slutsatser om förmåga, konsekvenser, orsaker och följdhändelser för enskilda händelser Värdera den egna generella förmågan att hantera extraordinära händelser och föreslå åtgärder för att stärka hanteringsförmågan Dra slutsatser om särskilda händelser för flera aktörer Dra slutsatser om samhällets generella förmåga att hantera extraordinära händelser och prioritera mellan åtgärder för att stärka hanteringsförmågan Inventering inom det geografiska området Ta ut skräddarsydda arbetsrapporter med olika skärningar för att nyttiggöra informationen i IBERO på ett effektivt sätt Figur 2: IBERO-metoden Resultat och slutsatser Resultatet från riskdatabasen har sammanförts med slutsatserna som dragits av förmågebedömningen i IBERO till en övergripande analys av kommunens risk- och sårbarhet. Handlings- och åtgärdsplaner Utifrån konstaterade svagheter och förbättringsområden utarbetas en åtgärdsplan. Analysen ska även fungera som ett underlag för verksamheternas framtagande av handlingsplaner. 5.2 Omfattning och tidsplan För att genomföra en omfattande och systematisk genomlysning av kommunens organisation och geografiska område med avsikt att analysera risker, sårbarhet samt förmåga att hantera kriser såväl i vardag som extraordinära i enlighet med föreskrifterna MSB 2010:6 har riskanalysarbetet delats upp i tre faser fördelade på fyra år. Fas 1: år 1 - Riskgruppen genomför en inventering av risker och riskobjekt, vilka samlas och bedöms i riskdatabasen. 12 (58)

13 - En inventering av kommunens kapacitet och resurser genomförs och kompletteras med en översiktlig bedömning av den samlade förmågan att hantera kriser och extraordinära händelser. - En rangordning av sannolika riskscenarier tas fram i en prioriteringslista. - Den scenariobaserade förmågebedömningen inleds med två gruppdiskussioner om de mest sannolika riskscenarierna. - Utifrån de analyserade scenarierna samt riskinventeringen ska handlingsplaner tas fram i verksamheterna. Planerna ska verka vägledande för rutiner och arbetssätt vid händelser utöver det vardagliga. - En åtgärdsplan ska tas fram för att minska identifierade risker och sårbarheter samt för att förbättra kommunens krishanteringsförmåga. Fas 2: år 2 och 3 - Riskgruppen och/eller utvalda arbetsgrupper genomför tre scenariobaserade förmågebedömningar per år. De utvalda scenarierna väljs utifrån framtagen prioriteringslista. - Tidigare års åtgärdsplan ska följas upp och utvärderas. - En ny åtgärdsplan tas fram årligen. Fas 3: år 4 En syntes av tidigare genomförda scenariobaserade förmågebedömningar ska genomföras. Analysen ska påvisa: - Mest sannolika riskscenario att drabba kommunen - Samlad hanteringsförmåga samt resurser inom kommunen - Identifierade möjliga följdhändelser - Beroenden (materiella och personella resurser, tjänster) - Samverkansmöjligheter och -fördelar - Utvärdering av vidtagna åtgärder och deras effekt Syntesen ska sedan ligga till grund för efterföljande mandatperiods risk- och sårbarhetsanalys. 5.3 Avgränsningar och osäkerheter Risk- och sårbarhetsanalysen är en sammanställning av identifierade risker och sårbarheter som kan komma att påverka Arvika kommun. Analysen är alltså resultatet av de värderingar, antaganden och bedömningar som gjorts i kommunens riskgrupp. Gruppens breda kompetens och erfarenhet från olika verksamheter bör ses som en styrka i arbetet och som något som bör minska osäkerheten i bedömningarna. Det ska däremot beaktas att en riskanalys alltid är en subjektiv bedömning. För att förbättra analysens kvalité framöver ser säkerhetssamordnarna möjligheter genom kompetensutveckling i metod och analys, öka användandet av statisk i den mån det finns tillgängligt samt genom ytterligare erfarenheter från lärandet av inträffade händelser. 13 (58)

14 6 Kommunbeskrivning 6.1 Geografi och invånare Arvika kommun är en del i Värmlands län med en areal av 1 968,55 km² och invånare, varav två tredjedelar bor i tätorten och en tredjedel i den omgivande landsbygden. Centralorten är Arvika stad, mindre tätorter inom kommunen är Edane, Glava, Gunnarskog, Jössefors, Klässbol samt Sulvik. Kommunen gränsar till Torsby, Sunne, Kil, Grums, Säffle, Årjäng och Eda kommuner i Sverige samt Kongsvinger kommun i Hedmarks Fylke, Norge. Avståndet från Arvika stad till norska gränsen är 43 km, till Oslo 170 km och till Stockholm 380 km. 6.2 Kommunikationer Arvika stad ligger vid sjön Glafsfjorden, som har sjöförbindelse via Byälven till Vänern. Någon kommersiell båttrafik till eller från Arvika hamn finns för närvarande inte, däremot ett aktivt båtliv. Järnvägen mellan Stockholm och Charlottenberg-Oslo samt Värmlandsbanan, passerar staden. I dagsläget sker, förutom persontrafik, transporter av skogsråvaror, tankar med farligt gods och annat gods i container regelbundet på järnvägen genom Arvika. Kommunens större industrier transporterar råmaterial och varor på järnvägen. Flygfältet Westlanda (Arvika Flygplats) ligger tre km från Arvika centralort och är öppet 24 timmar om dygnet på beställning. Riksväg 61 mellan Karlstad och riksgränsen i Värmlands län ingår i det regionala vägnätet men uppfyller inte europavägstandard. Vägen har idag en samhällsbetydelse och en trafikutveckling som den inte var avsedd för när den byggdes. 12 Genom kommunen går även riksväg 172 mellan Arvika och Uddevalla samt riksväg 175 mellan Arvika och Säffle. 11 SCB. Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2012 och befolkningsförändringar < aspx > ( ) 12 Trafikverket. Väg 61, Fagerås Riksgränsen. < > ( ) 14 (58)

15 Figur 3: Kommunkarta 15 (58)

16 6.3 Näringsliv Arvika kommun erbjuder ett rikt och varierat näringsliv där de flesta arbetstillfällena finns inom industri, handel, kommunikationer samt vård och omsorg. Med omkring arbetstillfällen är Arvika en kommun där stora företag och tillverkningsindustri dominerar företagsbilden. Arbetsgivare Verksamhet Antal anställda Arvika kommun (inkl bolag) Offentlig service 2261 Volvo Construction Equipment AB Hjullastare Landstinget Offentlig service 650 Arvika Gjuteri Gjutgods 208 Thermia Värmepumpar Värmepumpar 203 Swegon AB Klimatsystem 125 Bengt Lundin AB Bärkassar 118 Samhall AB Produktion och service 110 Moelven Edandesågen AB Sågverk och hyvleri 87 Arvika Smide AB Smidesdetaljer 85 Konsum Värmland Dagligvaru- och detaljhandel 82 Westra Wermlands Sparbank Bankverksamhet 79 ICA Kvantum Dagligvaruhandel 60 Figur 4: Tabell över större arbetsgivare i Arvika kommun Turism Arvika kommun lockar årligen ca besökare med en enastående musik-, konstoch hantverkstradition. Exempelvis Ingesunds Musikhögskola, Rackstadmuseet och Klässbols Linneväveri. Vidare är de omgivande naturområdena såsom Glaskogens naturreservat ett populärt utflyktsmål för friluftsintresserade turister, inte minst från kontinenten ( ) 16 (58)

17 7 Riskinventering I riskinventeringen har en bedömning gjorts utifrån risk- och skyddsobjekt inom kommunens geografiska område. Vidare har möjliga händelser analyserats utifrån dess konsekvenser på människors liv och hälsa, funktion och egendom samt miljö. Fortsättningsvis gjordes en bedömning av hur de identifierade riskernas och hotens frekvens och konsekvenser kan komma att påverkas av framtida klimatförändringar. 7.1 Analys av risker och hot Bedömningskriterier för grovanalys: Begränsade Måttliga Stora Mycket stora Konsekvenser Övergående lindriga obehag. Ingen sanering eller liten utbredning. Opåverkad egendom. Driftstörning under någon timme Enstaka skadade, varaktiga obehag. Enkel sanering eller liten utbredning. Delvis förstörd egendom eller driftstörning under en dag. Enstaka svårt skadade, svåra obehag. Enkel sanering, stor utbredning. Förstörd egendom. Driftstörning under flera dagar. Enstaka dödsfall eller flera svårt skadade. Svår sanering eller stor utbredning. Förstörd egendom. Driftstopp i veckor. Flera dödsfall eller10-tal svårt skadade. Svår sanering Katastrofala eller stor utbredning. Förstörd egendom. Driftstopp under längre tid. Figur 5: Bedömningskriterier för konsekvenserna av identifierade hot och risker. Sannolikhet Osannolik Mindre än 1 gång per 1000 år Sällsynt 1 gång per år Liten sannolikhet 1 gång per år Sannolik 1 gång per 1-10 år Mycket sannolik Mer än 1 gång per år Figur 6: Bedömningskriterier sannolikheten att identifierade hot och risker inträffar. Klimatpåverkan Minskar Hotet/risker drabbar Arvika kommun mindre frekvent än i dagsläget Oförändrad Hotet/risken drabbar Arvika kommun i samma omfattning som i dag Ökar Hotet/risken kommer troligtvis att drabba Arvika kommun mer frekvent framöver än vad som sker idag Figur 7: Bedömningskriterier för hur framtida klimatförändringar kan komma att påverka frekvensen av identifierade risker och hot. 17 (58)

18 Konsekvens Hot Funktion & Egendom Liv & hälsa Miljö Sannolikhet Klimatpåverkan A Störning i Mycket elförsörjning stora Stora Begränsade Sannolik Ökar B Störning i elektroniska Mycket kommunikationer stora Stora Måttliga Sannolik Ökar ev. C Störning av Mycket Mycket dricksvattenförsörjning stora stora Stora Sannolik Ökar D Störning av Liten Stora Stora Begränsade fjärrvärmeförsörjning sannolikhet Oförändrat Störning av E transportsystem (väg och järnväg) Stora Måttliga Begränsade Sannolik Ökar Spridning av F biologiska ämnen Mycket Mycket (pandemi, epizooti, stora stora Måttliga Sannolik Ökar zoonos) G Spridning av kemiska Mycket Mycket Stora ämnen stora stora Sannolik Ökar H Spridning av nukleära ämnen Katastrofala Katastrofala Katastrofala Sällsynt Oförändrat I Våld och hot mot Liten samhällsfunktion och Stora Stora Begränsade sannolikhet demokratiska värden Oförändrat J Brand i farlig Mycket verksamhet eller stora samlingslokal Katastrofala Stora Sannolik Oförändrat K Trafikolycka (väg) Stora Katastrofala Stora Sannolik Ökar L Naturolycka Mycket stora Stora Stora Sannolik Ökar M Översvämning Mycket Mycket Begränsad Måttlig stora sannolikt Ökar N Värmebölja Måttlig Stora Begränsad Sannolik Oförändrat O Kompetensbrist (epidemi, utflyttning, generationsskifte) Stora Stora Begränsad Sannolik Minskar ev. Figur 8: Grovanalys av identifierade risker och hot Riskbeskrivning A. Störning i elförsörjning Majoriteten av styrsystem, kommunikationssystem, produktion, uppgiftslagring m.m. är elberoende och endast ett fåtal funktioner är försedda med reservkraft. Därmed bedöms påverkan på funktion och egendom i samhället som stor. Ett långvarigt elavbrott vintertid medför även stora svårigheter för varmhållning av bostäder. 18 (58)

19 Konsekvensen kan bli stor för människors liv och hälsa då larm till utryckningstjänst, akutsjukvård och polis kan påverkas eller sluta att fungera. Avsaknaden av vissa samhällsfunktioner som upphör utan el kan medföra större skade- och olycksfrekvens, exempelvis belysning (trafikreglerande, gatu- och inomhusbelysning) och kommunikation (trygghetslarm, hissar, hjälp till funktionshindrade). Följdhändelser och effekten av störningar i elförsörjningen står i relation till avbrottets längd, väderlek och årstid. Påverkan på miljön bedöms bli begränsad. Risken för att kommunen drabbas av ett omfattande eller/och långvarigt elavbrott uppskattas som sannolik. Ett förändrat klimat och en ökad medeltemperatur med mer frekventa och kraftigare skyfall och översvämningar bedöms kunna bidra till att kommunen även drabbas mer frekvent av störningar i elförsörjningen. En risk- och konsekvensbedömning av eldistributionen från Arvika Teknik AB finns i bilaga 2. B. Störning i elektroniska kommunikationer En stor del av samhällsviktiga funktioner styrs eller stöds via elektronisk kommunikation, vilket medför att störningar i mobilt eller fast telefonnät samt i nättrafik bedöms få mycket stora konsekvenser och försvåra upprätthållandet av drift och verksamhet. Avbrott i kommunikationer kan ge otrygghet och får stora konsekvenser för människors liv och hälsa om framkomlighet per telefon till larmcentral (SOS 112) eller trygghetslarm inte fungerar. Störningar i nättrafik kan möjligen medföra att driftlarm inte går fram till driftjourer eller beredskapspersonal inom VA, fjärrvärme och produktionsindustri. Påverkan på miljön bedöms som begränsad då detta i huvudsak endast rör mindre utsläpp. Risken för att Arvika kommun drabbas av störningar i elektroniska kommunikationer bedöms som sannolik utifrån antalet avbrott och störningar som inträffat i Sverige under 2000-talet. Ett förändrat klimat kan eventuellt medföra en ökad frekvens av störningar i elektroniska kommunikationer som en effekt av ett extremare väder. C. Störning av dricksvattenförsörjning Utebliven vattenförsörjning eller otjänligt dricksvatten får mycket stora konsekvenser för viktiga sociala samhällsfunktioner som vård, skola och barnomsorg. Stora personella resurser kommer krävas för att driva dagliga verksamheter, upprätthålla hygien (VA, personal och patient) samt livsmedels- och värmeproduktion. Även för liv och hälsa bedöms konsekvenserna bli mycket stora i och med svårigheter med hygienhållning, smittspridning och förvärrad sjukdomsbild för svaga individer och riskgrupper. Miljöpåverkan bedöms som stor i och med att störningar i vattendistributionen påverkar avlopps- och reningssystemet samt att spridning av bakterier, särskilt vid icke inhemska kulturer kan påverka det lokala ekosystemet. Med utgångspunkt från att det under de senaste fem åren har inträffat flertalet allvarliga störningar i dricksvattenförsörjningen i flera svenska kommuner som orsakats av bakterier, ledningsbrott och sabotage, bedöms det sannolikt att även Arvika kommun kan 19 (58)

20 komma att drabbas. Ett förändrat klimat som kan medföra en ökning av översvämningar och skyfall kan även bidra till en ökad frekvens av störningar i dricksvattenförsörjningen. Störst riskindex (dvs. högst sannolikhet och konsekvens) bedöms för Segerfors och Edane vattenförsörjningsområde då de försörjer flest antal invånare och har ytvattentäkter. D. Störning av fjärrvärmeförsörjning Konsekvenserna av ett fjärrvärmeavbrott kan bli stora för människors liv och hälsa samt för funktion och ekonomi beroende på årstid. Ett längre avbrott under vintertid kan medföra stora behov av externa värmekällor vilket kan öka brandrisken. Risk finns även för frysskador på ledningsnät med stora ekonomiska följder. Svårigheter att bedriva samhällsviktig verksamhet i dåligt uppvärmda lokaler kan resultera i evakuering och omorganisering av personal och resurser. Risken för att samtlig fjärrvärmeförsörjning slås ut i hela Arvika tätort bedöms som mycket liten i och med redundansen med två värmeverk (Styckåsverket samt Lyckeverket), flera ingående elmatningar, möjlighet att använda olika typer av bränsle samt tillförlitliga lednings- och styrsystem för drift med möjlighet till manuell drift. Risken för mindre störningar i form av ledningsbrott, bränslebrist eller störningar i elförsörjningen bedöms som liten. Ett förändrat klimat bedöms inte påverka frekvensen av störningar i fjärrvärmeförsörjningen. E. Störning av transportsystem (väg och järnväg) De senaste snörika vintrarna visar att känsligheten hos spårtrafiken för väderfaktorer gör att det lätt uppstår mindre och större störningar. En större störning i järnvägstrafiken får stora negativa konsekvenser för produktion och industri men även inledningsvis för tjänstefunktioner då tågpendlande personal får svårt att hålla arbetstider. Riksväg 61 är den primära trafikleden mellan Karlstad - Arvika, Charlottenberg och Kongsvinger. Störningar i trafikflödet och framkomlighet som medför avstängningar på riksvägen kan, beroende på läge, medföra längre omväg över Skåre, Kil, Högboda, Edane, Gunnarskog och Eda Glasbruk. Vid större omfattande avstängning kan omväg behöva läggas till E18 och länsväg 175 för större och tyngre transporter. Sannolikheten för en mindre störningar bedöms som mycket stor medan större störningar bedöms som sällsynta. Ett förändrat klimat kan medföra ökad risk för störningar i transportsystem dels på grund av översvämningar och skyfall dels på grund av värme som kan medföra hal asfalt, solkurvor i järnvägen et cetera. F. Spridning av biologiska ämnen (pandemi, epizooti, zoonos) Risken för epidemier och pandemier ökar i och med att vi blir allt mer mobila i samhället och reser mer internationellt. Konsekvenserna av en omfattande sjukdomsutbredning är betydande för samhällsfunktioner som kräver personalresurser och för människors liv och hälsa. Verksamheter som vård, omsorg, skola, livsmedelsproduktion/-distribution och utryckningstjänst kan drabbas svårt av personalbortfall och därmed få svårt att upprätthålla acceptabel verksamhetsstandard. 20 (58)

21 Risken för zoonoser bedöms som något lägre än för epizootier då Arvika kommun och grannkommunerna, med undantag för Säffle kommun, är övervägande skogsbruksregioner med låg djurhållning och livsmedelsproduktion. Den troligaste spridningen av smitta från djur kommer söderifrån då det inom Säffle kommun finns flertalet kött-, mjölk-, och äggproducenter. Risken för spridning av biologiska ämnen bedöms öka i och med ett förändrat klimat och en ökad medeltemperatur som i sin tur ökar spridningen av bakterier och parasiter. G. Spridning av kemiska ämnen Inom kommunens geografiska område finns ett fåtal verksamheter, vilka kan orsaka gaseller vätskeutsläpp av farliga kemiska ämnen. Bland annat Schott Termofrost AB som tillverkar kyl- och fryssystem (stora mängder kemikalier för tillverkning och etsning av gas), Arvika simhall (mindre mängd natriumhypoklorid) samt Arvika ishall (mindre mängd ammoniak). Riskkällor i detta sammanhang är även de godstransporter som passerar genom kommunen via lastbil på riksväg 61 samt på järnvägen mellan Stockholm och Oslo. Konsekvenserna av ett utsläpp i eller nära centralorten kan bli mycket stora för människors liv och hälsa samt för miljön. Flera transporter av farligt gods sker dagligen i närheten av vatten på riksväg 61 och på järnvägen. Risken för att en mindre olycka med utsläpp sker ses som sannolik. Risken för en större och mer omfattande gas- eller explosionsolycka bedöms vara liten då tillsyner och säkerhetsrutiner är av hög standard kring kommunens farliga anläggningar. Risken för att kemiska ämnen sprids med vattnet bedöms öka med ett förändrat klimat. Detta för att en ökad nederbörd kan innebära en ökning av andelen halter (ämnen) ökar i yt- och grundvatten. Ett förändrat klimat som är mer gynnsamt för bakterier kan även medföra att det krävs mer besprutning som i sin tur ökar risken för spridning av kemiska ämnen. H. Spridning av nukleära ämnen De nukleära ämnen som finns inom kommunen och i dess närhet begränsas till de mängder som används inom sjukvården. En kärnteknisk olycka alternativt haveri i Sverige eller Europa skulle kunna medföra katastrofala konsekvenser för människors liv och hälsa samt vår natur och vårt ekosystem i form av radioaktivt nedfall eller strålning. Spridning av nukleära ämnen skulle även kunna få allvarliga konsekvenser i form av förlorat förtroende för samhällsstrukturen och demokratiska värden. Sannolikheten för att Arvika kommun kommer att drabbas av en kärnteknisk olycka är mycket svår att bedöma då risken påverkas av politiska lägen i omvärlden, naturolyckor (väder och seismografisk aktivitet) och den mänskliga faktorn. Utifrån säkerheten på svenska kärntekniska anläggningar, effekten av tidigare spridning av nukleära ämnen, avstånd till kärntekniska anläggningar samt transporter genom kommunen bedöms det sällsynt eller osannolikt att Arvika kommun drabbas. Närheten till 21 (58)

22 den norska forskningsanläggningen för kärnteknik i Halden medför ingen förhöjd risk då anläggningen är belägen i ett bergrum och utgörs av en mycket liten reaktor. Effekten av bränslet i reaktorn motsvarar ca 1 % av det som finns i svenska verken. Klimatförändringar bedöms inte påverka frekvensen av spridning av nukleära ämnen. I. Våld och hot mot samhällsfunktion och demokratiska värden Enligt Brå (Brottsförebyggande rådet) har 16 % av landets förtroendevalda blivit hotade på grund av sitt uppdrag. 14 Hot och våld riktat mot politiker påverkar det demokratiska styret i kommunen och bör ses som mycket allvarligt. Även hot mot tjänste- och myndighetsutövande personal är ett hot mot demokratiska värden inom kommunen. Konsekvenserna av otillåten påverkan är stora för det politiska utövandet, samhällsviktiga funktioner samt människors liv och hälsa. Påverkan på miljön torde vara begränsad. I Arvika kommun har inte hot eller våld riktat mot tjänstemän eller politiker inträffat i någon större utsträckning. Kommunens utvecklingsavdelning anordnar regelbundet medborgarundersökningar för att läsa av trender och svängningar i opinions- och sakfrågor. Säkerhetsrutiner och utbildning av personal i hantering av potentiella hotfulla situationer minskar risken att drabbas. Sannolikheten för att tjänstemän eller politiker utsätts för otillåten påverkan bedöms i nuläget som liten. Ett förändrat klimat bedöms inte påverka risken för våld och hot mot samhällsfunktioner och demokratiska värden inom Arvika kommun. Läs mer om sociala risker: kap. 7.3 Projekt sociala risker J. Brand i farlig verksamhet eller samlingslokal I Arvika kommun har tre anläggningar klassats som Farlig verksamhet av Länsstyrelsen utifrån 2 kap. 4 i lagen om skydd mot olyckor. Volvo CE Tillverkningsindustri för hjullastare. Förändringar pågår inom verksamheten, vilka har medfört att verksamheten inte längre hanterar gasol som tidigare. Arvika flygplats Lagerhållning av bränsletankar. Flygbränsle klass I L och klass II L. Det pågår för närvarnade förändringar av verksamheten. Arvika Smide AB I företagets tillstånd för brandfarlig vara uppgår gasolhantering till 20 m 3. Arvika Smide AB är inne i en process som eventuellt kan utmynna i att företagets cistern för ammoniak flyttas samt att den totala mängden ammoniak som hanteras väsentligt minskas. Inom kommunen finns flertalet samlingslokaler och verksamheter som rymmer ett stort antal människor under samma tak. - Sjukhuset i Arvika 14 Brottsförebyggande rådet. Politikernas trygghetsundersökning (2012). < > ( ) 22 (58)

23 - Vårdcentralen Verkstaden - Taserudsgymnasiet - Solbergagymnasiet - Kyrkebyskolan - Centralskolan - Parkhallen - Musikhögskolan Ingesund, del av Karlstads universitet - Stormarknad Palmviken - Sim-/sporthallen - Volvo CE - Arvika stadshus - Arvika Näringslivscenter - Vårdboenden (Vågen, Tapeten och Smedberg) - Sveabiografen - Ritz - Filmhuset Palladium - Kyrkor (8 st.) Stor brand i byggnad med farlig verksamhet eller i samlingslokaler innebär mycket stora konsekvenser för funktion och egendom. En omfattande brand på sjukhuset eller i en skola medför en stor förlust samt omfattande omorganisering av resurser för att kunna upprätthålla en viktig samhällsfunktion eller samhällstjänst. En omfattande brand i en byggnad där ett stort antal människor befinner sig kan innebära katastrofala konsekvenser för berörda på plats samt för insatspersonal. Vid brand i farlig verksamhet där risk finns för utsläpp eller förbränning av farliga ämnen blir konsekvenserna även allvarliga för omgivningen. Förbränning av farliga ämnen samt utsläpp från brandbekämpningen kan medföra stora negativa konsekvenser på miljön och vattendrag i omgivningen. Risken för omfattande bränder bedöms som sannolik utifrån nuvarande brandskydd (byggstandard, rutiner och släckutrustning) i offentliga lokaler och på industrier. Ett förändrat klimat har inte bedömts påverka risken för brand i farlig verksamhet eller samlingslokal. K. Trafikolycka med farligt gods (väg) Farligt gods transporteras främst på riksväg 61 och via järnvägen. Det finns tyvärr ingen täckande information om vilken typ av kemikalier som transporteras på dessa genomfartsleder. Transporter med farligt gods rekommenderas primärt till riksväg 61 och länsväg 175. Sekundär väg för farligt gods är väg 869, Speked - Bergatorp. Utöver transport av farligt gods går dagligen åtskilliga tunga transporter och persontrafik på riksväg MSB. Karta över primära och sekundära transportvägar för transporter av farligt gods. < 4rmlands%20l%C3%A4n.pdf > ( ) 23 (58)

24 En trafikolycka med farligt utsläpp bedöms få stora konsekvenser för miljön samt för funktion och egendom, för liv och hälsa bedöms konsekvenserna bli katastrofala. Bedömningen har gjorts utifrån att en olycka med farlig godstransport kan orsaka utsläpp som påverkar råvattenintag i Racken eller Värmeln som i sin tur påverkar dricksvattenförsörjningen. Risken för liv och hälsa omfattar primärt de inblandade i själva olyckan men vid ett gasutsläpp nära Arvika tätort kan även ett stort antal människor drabbas av dess konsekvenser. Dricksvattenanläggningar som är utsatta för transporter med farligt gods är: Råvattentäkten Racken Transport med farligt gods på länsväg 873 Råvattentäkten Värmeln Transport med farligt gods på länsväg 677 och 680 Transport med farligt gods på järnvägen genom Edane Råvattentäkten Gunnarskog Transport med farligt gods på länsväg 871 Råvattentäkten Klässbol Transport med farligt gods på länsväg 175 och 671 Risken för att en trafikolycka med farligt gods inträffar bedöms som sannolik i och med trafikens frekvens inom kommunens geografiska område. Risken bedöms kunna öka i och med att ett förändrat och blötare klimat kan medföra en ökad risk för vattenplaning vid skyfall samt på grund av erosion. L. Naturolycka Arvika kommun är en del av Värmlands skogsrika område, vilket medför känslighet för skogsbränder och hårda vindar. Skogsbränder orsakar stora ekonomiska förluster samt kräver långvariga insatser och stora resurser. Stormar och orkaner kan få mycket stora negativa konsekvenser för samhällets infrastruktur och för drabbade skogsägare. Konsekvenserna av naturolyckor, stormar och skyfall bedöms som mycket stora då de riskerar att ödelägga, förstöra eller rubba viktiga samhällsfunktioner. Skogsbrand bedöms få stora konsekvenser för enskilda markägare men mindre stor betydelse för viktiga samhällsfunktioner. En skogsbrand kan däremot, om den inträffar vid kommunens råvattentäkt påverka dricksvattnet. Påverkan kan dels bero på branden som sådan, dels på grund av kemikalier som används vid släckningsarbetet. Miljöpåverkan anses vara stor då ledningsbrott, förbränning och vattenurlakning kan förorena och medföra negativ påverkan på lokala och regionala ekosystem. Frekvensen av skyfall och stormar i kommunen, regionalt och nationellt, påvisar en tydlig sannolikhet för naturolyckor. Ett förändrat klimat bedöms kunna öka risken för naturkatastrofer. M. Översvämning För de delar av Arvika som ligger vid Glafsfjorden och Byälven är översvämning den typ av naturkatastrof som sker med högst frekvens samt åsamkar stora ekonomiska skador för kommunen och enskilda. Historik om inträffade översvämningar Normalvärdet för vattennivån i Glafsfjorden är ca +45,79 meter över havet. Vid vattennivåer över + 47 m.ö.h. översvämmas delar av Arvika centralort, vissa delar av ledningsnät för vatten och avlopp samt strandnära fastigheter med källare. Vid 24 (58)

25 vattennivåer över + 48 m.ö.h. påverkas betydande delar av dagvatten, avlopps- och vattensystemet, vägnät och tågtrafik samt risk för översvämning av fastigheter med strandnära läge. Dag- och sjövatten trycks även upp genom dagvattensystemet i källare på flertalet fastigheter som är belägna även längre in i centralorten. Sedan har vattennivån i Glafsfjorden överstigit + 47 m.ö.h. vid 28 tillfällen och överstigit +48 m.ö.h. vid tre tillfällen. Efter översvämningen hösten år 2000, då vattennivån i Glafsfjorden var dryga tre meter över normalt, har ett flertal åtgärder vidtagits. Översvämningskartering Lasermätningar har genomförts av Glafsfjorden och Kyrkviken för att kunna beräkna effekterna av vattennivåhöjningar. Utifrån mätningarna har en beräkning av översvämningsområden kopplat till vattennivåhöjningen tagits fram för Glafsfjorden inom Arvika kommun. Översvämningskarteringen är uppbyggd i GIS och omfattar; - Geografisk illustration av översvämmade områden i 10 centimetersintervaller - Pumpstationerna samt de bräddningsställen där spillvatten går över till dagvatten vid höga vattenflöden - Fastigheter som drabbas både av högt vattenstånd och av källaröversvämningar vid skyfall - Invallningsåtgärder kopplade till vattennivåer - Golv- och sockelnivåer på majoriteten av de byggnader runt Glafsfjorden som ligger under +50 m.ö.h 16 Kommunen inledde regelbundna mätningar av vattennivån i Kyrkviken 25 (58)

26 Figur 9: Översvämningskartering av Kyrkviken och Arvika tätort. 26 (58)

27 Figur 10: Kartering över källaröversvämningar i Arvika tätort orsakade av skyfall. 27 (58)

28 Påverkan på översvämningskänslig verksamhet Höga vattennivåer i sjöar och vattendrag utgör risker för VA-verksamheten. Ett högt vattenstånd kan innebära att ytvatten läcker in i vattentäkt och råvattenintag som kan medföra risk för föroreningar i vattenproduktionen. För huvudvattenverket kan ett högt vattenstånd i Racken även innebära dränkning av råvattenpumpstationen med driftstörningar som följd. Ett högt vattenstånd i Glafsfjorden riskerar även att översvämma avloppspumpstationer och huvudreningsverket med driftstörningar och nedsatt reningseffekt som följd. Konsekvenserna av översvämning över 48 m.ö.h. innebär mycket stor påverkan på funktion och egendom. Kommunens egen datainsamling visar på att det är mycket sannolikt att kommunen kommer att drabbas av översvämningar även i framtiden. Risken bedöms kunna öka till följd av klimatförändringar, åtminstone lokalt på grund av en ökad frekvens av och kraftigare skyfall. N. Värmebölja SMHI definierar värmebölja som en period med temperatur över 25 grader, minst fem dagar i sträck. Statistiska undersökningar 17 och mätvärden av medeltemperaturer i Sverige påvisar en ökad medeltemperatur generellt i landet och globalt. De spådda klimatförändringarna bedöms enligt studier 18 inte påverka riskbilden för Arvika kommun men att risken kan öka för andra delar av Sverige. Stark värme påverkar människors välbefinnande och hälsa negativt, vilket medför ökade behov inom sjukvård och omsorg. Värmesystemen i kommunala fastigheter är inte anpassade för att klara längre perioder av hög värme. Detta medför att påfrestningarna på kylsystem och klimatanläggningar ökar, vilket i sin tur bidrar till en större energiförbrukning och ökad risk för överbelastning. En ökad förbrukning av kylmedium kan även medföra en negativ miljöpåverkan. Vård och omsorg har vidtagit egna åtgärder och införskaffat portabla klimatanläggningar till verksamhetens boenden. O. Kompetensbrist (epidemi, utflyttning, generationsskifte) Dagens organisationer är väl slimmade, vilket medför att frånvaro av personal och specialkompetenser redan på kort sikt blir påtaglig för verksamheterna. En akut och bred kompetensbrist som drabbar flera verksamheter och som exempelvis orsakas av massiv sjukfrånvaro vid pandemi eller epidemi innebär stora påfrestningar på verksamheter som kräver särskilda personalresurser. Exempel på sådan verksamhet är vård och omsorg, skola samt andra delar av tjänstesektorn. Konsekvenserna av en akut personalbrist bedöms därmed bli stora till mycket stora. I och med utbrottet av A(H1N1)- influensa under 2009 bedömdes det som sannolikt att Arvika kommun kan komma att drabbas av akut kompetensbrist. Ett långsiktigt frånfall av kompetenser exempelvis i form av generationsskifte eller utflyttning innebär en framtida påfrestning. Påfrestningen bedöms kunna motverkas med god planering och framförhållning. Konsekvensen av en långsiktig kompetensbrist 17 SMHI. Klimatindikator temperatur. < > ( ) 18 Naturvårdsverket. En ännu varmare värld, Monitor 20, (58)

29 bedöms därför bli begränsad. Risken för att Arvika kommun drabbas av långsiktig kompetensbrist bedöms vara densamma som för övriga Sverige, det vill säga sannolikt i och med kommande pensionsavgångar samt ett sjunkande invånarantal. När risken för kompetensbrist ställdes mot ett förändrat klimat har bedömningen gjorts att risken kan minska något. Detta på grund av att invandring till Sverige kan komma att ske då sydligare länder kan bli allt för varma att vistas i, så kallade miljöflyktingar Risk- och skyddsobjekt Riskobjekt omfattas av 2 kap. 4 i Lag om skydd mot olyckor som anläggning där verksamheten innebär fara för att en olycka ska orsaka allvarliga skador på människor eller miljön. Skyddsobjekten omfattar vanligen samhällsviktig verksamhet, vilket avser funktioner som tillhandahåller så pass viktiga tjänster och produkter att om deras funktionalitet kraftigt minskar riskeras människors liv och hälsa och möjligheten att värna samhällets grundläggande värden. Identifieringen av riskobjekt har gjorts med hjälp av en värdering och riskbedömning av respektive objekt i riskdatabasen (se Begreppsförklaring). Arbetet med riskdatabasen påbörjades 2007 och har under 2011 genomgått en utbyggnad vari den kompletterats med samhällsviktiga objekt. En utökad bedömningsmetod för att värdera skyddsbehov och risker infördes under våren Bedömningen har utförts av representanter från Räddningstjänst, Miljö, Vård och omsorg samt Teknik (dvs. fastighet, gata, VA) utifrån bedömningsklasserna Liv & hälsa, Miljö, Egendom och Funktion. Representanterna har utgått från respektive profession och verksamhetsområde vid bedömningen av vilka konsekvenser dessa riskobjekt/riskverksamheter kan medföra. (Bedömningsmall, se Bilaga 1) Riskdatabasen uppdateras och utökas med risk- och samhällsviktiga objekt regelbundet i samband med Riskgruppens möten. Riskvärdena har summerats till ett riskindex, vilka graderats i tolererbar risk, allvarlig risk, akut risk. Figuren visar kategoriseringen av riskindex. Figur 11: Gradering av riskindex 19 Brown, Lester Russell, Plan B: rescuing a planet under stress and a civilization in trouble, 1. ed., W.W. Norton & Company, New York, (58)