Rapport om papperslösas tillgång till vård i Sverige: Vad anser riksdagskandidaterna om tillgången till vård för papperslösa?

Transkript

1 Rapport om papperslösas i Sverige: Vad anser riksdagskandidaterna om en för papperslösa? En enkätundersökning och litteraturstudie.

2 IFMSA International Federation of Medical Students Associations-Sweden är en ideell läkarstudentorganisation som arbetar med humanitära frågor och internationell förståelse ur både lokalt och internationellt perspektiv. IFMSA arbetar med praktik- och forskningsutbyten, mänskliga rättighets- och fredsfrågor, folkhälsa samt reproduktiv hälsa utifrån sex universitetsstäder i Sverige. IFMSA är världens största studentorganisation, representerar en miljon läkarstudenter och genom IFMSA-Swedens medlemskap utgör Sverige ett av organisationens 100 medlemsländer. Papperslösas rätt Papperslösas rätt är ett projekt inom IFMSA-Sweden som drivs av läkarstudenter som verkar för ökad kunskap och medvetenhet om alla människors rätt till hälso- och sjukvård, med fokus på papperslösas och asylsökandes situation i den svenska sjukvården. Vi vill verka för en förändring av svensk lagstiftning, på så vis att alla människor - inklusive papperslösa och asylsökande - erkänns rätt på lika villkor. Vi vill stödja frivilligklinikerna! Många yrkesverksamma inom vården ger vård till de papperslösa på sin fritid, genom de frivilligkliniker som finns runt om i Sverige. Genom vårt projekt stödjer vi frivilligklinikerna på de sätt vi kan och där det behövs. Vad anser riksdagskandidaterna om en för papperslösa? 2

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Sammanfattning Bakgrund... 5 Nuvarande lagstiftning Landstingens praxis Statlig utredning Vårdetiskt perspektiv Mänskliga rättigheter och rätten till hälsa 4. Internationell kritik... 6 Mission to Sweden Barnrättskommittén PICUM Läkare i Världen 5. Migrationspolitik och... 7 Push och pull factors 6. Enkätundersökningen... 8 Metod Enkätfrågor Resultat 7. Diskussion och slutsatser Vad anser riksdagskandidaterna om en för papperslösa? 3

4 1. Inledning Sverige är ett av de mest restriktiva länderna i Europa med att erbjuda papperslösa vård. Under de senaste 20 åren har inhemska röster höjts för att förändra papperslösas situation i svensk sjukvård. Vårdens yrkesorganisationer påtalar hur dagens situation innebär en kränkning av vårdens yrkesetiska principer. FN har upprepade gånger riktat hård mot Sverige för brott mot de mänskliga rättigheterna genom vårt sätt att behandla papperslösa i vården. Ändå har situationen under hela denna tid förblivit i stort sett oförändrad. I brist på tydlighet på nationell nivå har flera sjukhus och landsting runtom i landet börjat formulera egna riktlinjer för hanteringen av papperslösa de senaste åren. Vad tycker då våra blivande riksdagsledamöter i frågan om för papperslösa? Vilka argument lutar de sig mot som försvarar dagens restriktiva hållning? I en enkätundersökning bland kandidaterna till Riksdagen 2010 har vi sökt svar på dessa frågor, samt även genom litteraturstudier och analys av de senaste årens debatt i frågan. Resultaten presenteras i denna rapport och diskuteras i rapportens avslutande del. 2. Sammanfattning Enkätsvar erhölls från hela 637 av årets riksdagskandidater. Det visar sig att 95,7 % av de politiker som svarande vill öka papperslösas i Sverige. 76,1 % anser att papperslösa bör ha samma som övriga invånare i Sverige. 75,0 % anger också att om de blir invalda i riksdagen så kommer de att aktivt arbeta för att öka papperslösas. Detta talar för en utbredd positiv inställning som sträcker sig över parti- och blockgränser. Riksdagskandidater från Alliansen är något mindre positiva till papperslösas rätt än de Rödgröna. Skillnaderna mellan partierna är dock inte stora och endast Moderaterna sticker ut, där 73,3 % anser att papperslösa inte bör ha samma som övriga invånare. Dock finns även bland Moderaternas riksdagskandidater en klar majoritet (66,7 för att papperslösas bör ökas. Genom åren har migrationspolitiska och ekonomiska argument använts mot ökad för papperslösa och denna bild bekräftas i vår enkätundersökning. Bland motståndarna till en ökad till vård tror 14,3 % att ökad skulle leda till ökad migration till Sverige. 43,5 % anser att om man inte har rätt att vistas i Sverige ska man inte heller ha rätt till mer än omedelbar vård. 18 % tror att det skulle bli för dyrt för samhället. En genomgång av de studier som tittat på sambandet mellan en i ett visst land och migration till det landet ger inget stöd för det migrationspolitiska argumentet. Istället har migrationsforskning visat att inte är en avgörande faktor i människors val av land att flytta till. Några studier av sambandet mellan ökad för papperslösa och kostnader för samhället har vi inte hittat. Däremot kan vi i denna rapport presentera inhemska erfarenheter av att kostnaderna minskat när man erbjuder papperslösa samma som övriga invånare, istället för att vänta tills de blir akut sjuka, då vårdkostnaderna blir avsevärt högre. Vad anser riksdagskandidaterna om en för papperslösa? 4

5 3. Bakgrund Nuvarande lagstiftning Under 2008 trädde lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl 1 i kraft. Denna lagstiftning innebar i praktiken ingen förändring av den då (och nuvarande) rådande praxis inom hälso- och sjukvården för asylsökande och papperslösa - den var en översättning från den överenskommelse som då gällde mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting till lagtext. Detta innebar att papperslösa 2 utelämnades till följd att deras vårdbehov fortfarande inte regleras i någon svensk lag. Likaså utelämnades behandling av kroniska sjukdomar. Papperslösa har idag enbart rätt till omedelbar sjuk- och tandvård eller vård som inte kan anstå som de själva måste betala den fulla kostnaden för. Till exempel kostar en komplikationsfri förlossning ca sek. Dock har papperslösa barn, dvs personer som ännu inte fyllt 18 år, som håller sig undan ett utvisningsbeslut samma till sjuk- och tandvård som svenska medborgare. Barn som aldrig uppgivit att de befinner sig i landet har däremot enbart rätt till omedelbar vård utan subvention 3. Landstingens praxis Begreppen omedelbar vård och vård som inte kan anstå saknar tydliga definitioner och det är ofta oklart vilka skyldigheter som landstingen egentligen har och vilka rättigheter patienten har. I en studie 4, utförd i slutet av 2009 vid Uppsala universitet, beskrivs att denna otydlighet lägger stort ansvar på vårdgivaren. Detta har lett till att många landsting i brist på tydliga riktlinjer och lagstöd fattat egna beslut kring papperslösa och vård. Studien visar att 17 av 21 landsting formulerat riktlinjer där man inbördes gjort olika tolkningar. Fyra landsting hade inte tagit fram några riktlinjer alls medan vissa landsting likställer papperslösa som fått avslag på sin asylansökan med andra asylsökande. Några andra landsting likställer alla papperslösa med asylsökande. Ytterligare några landsting har formulerat riktlinjer som är ett klargörande av nationell lagstiftning medan en annan grupp landsting formulerat det som att omedelbar nödvändig vård ska erbjudas alla oavsett betalningsförmåga. De landsting som väljer att bedriva en generösare vårdpolitik har idag, med nuvarande lagstiftning, ingen möjlighet att få ekonomisk ersättning av staten. Flera landsting diskuterar en till tandvård och som exempel kan nämnas att Region Skåne sedan 2008 beslutat att erbjuda subventionerad akut tandvård till papperslösa. Även Tandläkarförbundet arbetar för att papperslösa ska erbjudas av staten subventionerad akut tandvård i Sverige 5. Statlig utredning I början av 2010 tillsatte Socialdepartementet en utredning 6 för att se över hur papperslösas till hälsooch sjukvård kan göras mer ändamålsenlig än idag. Utredningen förväntas vara klar i maj Landsting, vårdförbund och andra organisationer har välkomnat utredningen vars direktiv dock kritiserats för att på ett, i kritikernas ögon, olyckligt sätt sammanblanda migrationspolitik med vårdpolitik 7, ( ) 2 Personer som vistas i Sverige utan tillstånd att vistas i landet. Kan dels var en person som aldrig uppgivit att de befinner sig i landet eller en person som gömmer sig från ett utvisningsbeslut. 3 Paragrafen, första stycket i Hälso- och Sjukvårdslagen respektive paragraf 6 i Tandvårdslagen. 4 ( ) 5 ( ) 6 ( ) 7 ( ) 8 ( ) 5 Vad anser riksdagskandidaterna om en för papperslösa?

6 Vårdetiskt perspektiv Det har framförts att de begränsningar som nu finns för vårdgivare att erbjuda papperslösa vård i Sverige strider mot vårdpersonalens yrkesetik. Enligt lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS) 9 ska vårdgivare ge patienten vård i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. I en skrivelse från Statens medicinsketiska råd 10 (SMER) till regeringen står att läsa att en av den medicinska etikens mest grundläggande principer är att människors rätt skall vara lika för alla och enbart styras av det medicinska behovet. SMER uppmuntrar därför regeringen att skyndsamt öka en för papperslösa då de anser att den indelningen av patientgrupper som nu råder är diskriminerande och utgör ett brott mot vårdpersonals yrkesetik. På förekommen anledning har också vårdprofessionerna tagit ett gemensamt ställningstagande 11 där man, med stöd av FNs allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och professionernas etiska koder, framhåller att nuvarande lagstiftning står i strid med dessa och de kräver att följande ska tjäna som utgångspunkter vid vårdpersonals omhändertagande av alla människor, inklusive asylsökande och papperslösa: Vårdpersonalens uppgift är att ge vård, behandling, omvårdnad och rehabilitering. Vårdpersonalens bedömningar ska utgå från patientens behov och grunda sig på vetenskap och beprövad erfarenhet. Patientens rättsliga status ska inte inverka på vårdpersonalens beslut att ge eller avstå från vård. Patientens betalningsförmåga ska inte vara en förutsättning för att vårdpersonalen ska erbjuda patienten nödvändig vård och akut tandvård. Mänskliga rättigheter och rätten till hälsa Rätten till hälso- och sjukvård regleras i FNs allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och mer precist i konventionen om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna artikel 12 och som i sin tur förtydligas i general comment no Denna och andra konventioner har Sverige varit med och skapat samt ratificerat (skrivit under) och är således juridiskt bunden att verka för att dessa rättigheter verkställs. Rätten till hälsa definieras som att alla människor har rätt att åtnjuta högsta uppnåeliga fysiska och psykiska hälsa. I general comment no. 14 tydliggör man bl.a. att detta innebär att staten har en skyldighet att inte neka eller begränsa en för just gruppen papperlösa m.fl. 4. Internationell kritik Sverige har vid ett flertal tillfällen kritiserats internationellt av bl.a. FN för den restriktiva hållningen avseende för papperslösa. Senast i raden var i år (2010) när Sverige granskades inför FNs råd i maj månad. Sverige har till september på sig att svara på den kritiken. Nedan nämns ytterligare några av den mängd dokument och rapporter som under åren författats angående papperslösas i Sverige. Mission to Sweden Under 2006 besökte Paul Hunt, FNs speciella rapportör för Rätten till hälsa, Sverige för att se hur Sverige lever upp till de mänskliga rättigheterna. I hans rapport, Mission to Sweden 13, som presenterades i början av 2007 framfördes skarp kritik mot att papperslösa diskrimineras i svensk sjukvård. Då han å ena sidan berömmer Sveriges internationella arbete med mänskliga rättigheter, och å andra sidan konstaterar att Sver- 9 ( ) 10 ( ) 11 ( ) 12 ( ) 13 ( ) Vad anser riksdagskandidaterna om en för papperslösa? 6

7 ige misslyckats med att på hemmaplan leva upp till detsamma, frestas han att dra slutsatsen att Sverige inte lever som man lär. Han vill i sin rapport uppmärksamma Sveriges regering på att papperslösa är just en sådan typ av utsatt grupp som de mänskliga rättigheterna har skapats för att skydda mot diskriminering. I sin slutsats skriver han att han uppmanar Sveriges regering att erbjuda asylsökande och papperslösa samma vård, på samma villkor, som för övriga invånare. För enbart då kommer Sverige att leva upp till sina internationella skyldigheter. Barnrättskommittén Under 2009 granskades Sverige av FNs barnrättskommitté 14. Också här kritiseras Sverige för att med rådande lagstiftning och praxis bryta mot barns rättigheter. Man konstaterar att en undergrupp av papperslösa barn enbart har rätt till omedelbar vård utan subventionering och uppmuntrar därför Sverige att ta de nödvändiga steg som krävs för att försäkra att alla barn, inklusive papperslösa, har rätt till hälso- och sjukvård på samma villkor som andra barn i landet. PICUM Platform for International Cooperation on Undocumented Migrants (PICUM) är en icke statligt bunden paraplyorganisation för flera frivilligorganisationer som på olika sätt arbetar inom Europa för att papperslösas mänskliga rättigheter skall respekteras presenterade de en rapport (Access to Health Care for Undocumented Migrants in Europe) där man jämfört i vilken utsträckning som europeiska länder erbjuder papperslösa vård 15. I denna konstateras att Sverige tillsammans med Österrike tillhör de mest restriktiva länderna med avseende på papperslösas. De belyser även problematiken med den växande trenden att inom Europa använda restriktioner på en som ett instrument för att implementera migrationspolitik. Denna typ av politik underminerar grundläggande mänskliga rättigheter skriver författarna. Läkare i Världen LIV, eller Médecins du Monde, är en frivilligorganisation bestående av bl.a. vårdpersonal som runtom i Europa, däribland Sverige, driver kliniker som erbjuder papperslösa vård. Under 2009 genomförde de en intervjubaserad studie i elva europeiska länder av drygt 1100 papperslösa 16. Återigen får Sverige i en internationell jämförelse av en för papperslösa en bottenplacering bland europeiska länder. Vidare visar studien att nästan 70 % av de tillfrågade har haft svårigheter att få vård i Sverige och att 25% nekats vård vid det senaste sjukdomstillfället. Precis som Läkare utan gränsers rapport från 2005, Gömda i Sverige utestängda från hälso- och sjukvård 17, visar Läkare i världens studie att rädsla för att nekas vård och att bli gripna tillhör de vanligaste hindren för vård. Andra hinder är bl.a. administrativa samt ekonomiska. Det framkommer också att 13 % av de intervjuade upplevt rasism i vården och att nästan 70 % har avstått från att söka vård under de senaste 12 månaderna. 5. Migrationspolitik och I diskussioner och debatter om papperslösas framförs ofta en rädsla för vårdturism och argument för att en måste stå i balans med reglerad invandring. Det talas också om faran med att skicka dubbla budskap genom att neka människor tillstånd att vistas i landet och samtidigt erbjuda vård. Man vill alltså här som PICUM bekräftar i sin rapport (se ovan) att vården ska verka som ett instru ( ) 15 ( ) 16 Läkare i världen; Tillgång för papperslösa i elva europeiska länder ( ) Vad anser riksdagskandidaterna om en för papperslösa? 7

8 ment för att reglera invandring. Förutom att sammanblandning av migrations- och vårdpolitik, som PICUM konstaterar, underminerar de mänskliga rättigheterna kan man fråga sig om i överhuvudtaget vårdturism existerar? Eller är ens restriktivitet i ett användbart grepp mot migration? Push och pull factors I migrationssammanhang talar man om pull factors, dvs faktorer som lockar migranter till ett land, och push factors, alltså faktorer som kan få en papperslös att lämna landet igen. Uppfattningen att hälsa och skulle utgöra varken en pull eller en push factor har i flera undersökningar och studier inte kunnat visas snarare tvärtom. I Läkare i världens rapport (se Internationell kritik ) kan inget samband ses mellan val av land, en i ett land och migration av hälsoskäl. Enbart 6 % av alla tillfrågade uppger hälsoskäl till migration (trots att så många som 16 % av alla tillfrågade led av kroniska sjukdomar som de hade kännedom innan de lämnade sitt ursprungsland). Av de 6 %, som uppgett hälsoskäl till migration, så hade de flesta av dessa tagit sig till Frankrike i första hand och sedan Sverige och Österrike. Trots att både Sverige och Österrike är de mest restriktiva länderna i en och att det inte finns någon möjlighet till ekonomisk ersättning för vård i något av länderna. Men den stora majoriteten, alltså 94%, uppger inte i intervjuerna hälsoskäl som anledning att ta sig till Europa. De flesta uppger istället ekonomiska, politiska, religiösa, och etniska skäl samt sexuell läggning eller flykt undan krig. Tidigare forskningsrapporter stämmer överens med resultaten ovan. Enligt en serie rapporter 18 beställda av det brittiska inrikesdepartementet samt en analys av orsaker bakom flyktingströmmar i 20 OECD-länder över 15 års tid 19 så är den avgörande anledningen för att migrera händelseutvecklingen i ursprungsländerna. Vart man söker asyl beror främst av historiska band med mottagarlandet, praktiska möjligheter att nå landet, en på arbete samt dess asylpolitik (hur stor möjligheten är att få skydd). Dessa faktorer kan i sin tur påverkas av visumregler och smugglares val. Övriga förhållanden såsom sociala rättigheter (t.ex. till vård) har knappt någon mätbar effekt alls. Det tycks alltså inte existera någon vårdturism eller några samband mellan vart man söker asyl och en. I övrigt måste nämnas att det finns en grym underton i att försöka tvinga papperslösa att lämna landet genom att konsekvent frånta dem alla rättigheter inklusive rätten. Det förhållningssättet orsakar ett stort lidande för individen och står, som påpekats tidigare, i strid med grundläggande mänskliga rättigheter och vårdgivares yrkesetik. 6. Enkätundersökningen Metod För att erhålla e-postadresser till riksdagskandidater kontaktades Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Socialdemokraterna, Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna respektive Centerpartiet i samtliga valkretsar via e-post och telefon. Totalt erhölls kontaktuppgifter till 2156 riksdagskandidater. Dessa kontaktades sedan med e-post där de ombads att svara på en icke anonym webbaserad enkät. De 673 svar från riksdagskandidater som kom in sammanställdes sedan numeriskt och kommentarerna analyserades kvalitativt. Enkätfrågor 1) Anser du att: a. Inga ändringar behöver göras vad gäller regleringen av papperslösas. 18 Bland flera rapporter främst: Zetter, Roger, David Griffiths Silva Ferretti and Martyn Pearl. An Assessment of the Impact of Asylum Policies in Europe Home Office, Research Study ( ) 8 Vad anser riksdagskandidaterna om en för papperslösa?

9 b. Papperslösas behöver utökas i viss grad. c. Papperslösa ska ha samma som övriga invånare i Sverige. 2) Vilket/vilka argument stämmer bäst in på ditt resonemang om du inte anser att papperslösa ska ha samma som övriga invånare i Sverige. a. Det skulle leda turism/ökad migration. b. Det skulle vara för dyrt. c. Om man inte har rätt att vistas i Sverige ska man inte heller ha rätt till mer än omedelbar vård. 3) Kommer du att, om du blir vald, att aktivt arbeta för att papperslösas ökas? a. Ja b. Nej c. Vet ej 4) Vore du intresserad av att synas i media eller andra sammanhang där denna fråga tas upp inför/under valet? 5) Kommentarer/funderingar? Resultat Enkäten gick ut till totalt 2156 riksdagskandidater och 673 svar erhölls (Tabell 1). Bland dessa så anser 76,1 % att papperslösa ska ha samma som övriga invånare i Sverige och 75,0 % kommer att, om de blir invalda i riksdagen, arbeta för att papperslösa ska få ökad. 19,6 % anser att papperslösa ska få en viss ökad. Hela 95,7 % vill alltså ändra på nuvarande reglering (tabell 2). Enbart 4,3 % av alla tillfrågade politiker anser att det inte behöver ske någon förändring av nuvarande reglering av en. Inom de flesta partierna är denna grupp mycket liten, men en viss skillnad kan ses över blockgränsen. Inom Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har 1,2 %, 0,2 % respektive 0,0 % svarat att de ingen förändring bör sker. Även inom Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centern är det endast en liten grupp som anser att ingen förändring bör ske (3,8 %, 5,1 % respektive 6,0. Enbart Moderaterna sticker ut med 33,3 %. Moderaterna hade också lägst svarsfrekvens med 14,2 %. Via e-post erhölls också sex svar från olika riksdagskandidater inom partiet som svarade att de vill invänta resultatet av den av regeringen tillsatta utredning som förväntas klar 2011 (se bakgrund ) enligt nedan: Landstingen är idag skyldiga att erbjuda omedelbar hälso- och sjukvård till alla som vistas inom landstinget, även de som inte är bosatta där. Ingen får nekas omedelbar vård på grund av bristande betalningsförmåga. Landstingen har däremot rätt att i efterhand begära ersättning för vården. Barn till gömda får vård på samma villkor som barn som är bosatta i Sverige. En utökad omfattning av vård till personer som befinner sig utan tillstånd i Sverige riskerar att signalera en acceptans för att människor lever utanför samhället där de förvägras grundläggande rättigheter inom många områden och riskerar att utnyttjas. Moderaterna anser att frågan måste utredas innan ett slutligt ställningstagande kan göras. Majoriteten av alla riksdagskandidater som svarat på enkäten anser att papperslösa bör ha samma till vård som övriga svenska invånare. Men även här kan ses en viss försiktigare hållning bland Centern (62,7, Kristdemokraterna (69,5 och Folkpartiet (68,3 jämfört med Socialdemokraterna (76,67, Vänsterpartiet (94,9 samt Miljöpartiet (88,0. Åter igen sticker Moderaterna ut med 26,7 % som anser att papperslösa bör ha samma som övriga svenska invånare. Av de 23,9 % riksdagskandidater som inte ansåg att papperslösa ska ha samma som övriga svenska invånare angav 14,3 % att de tror att en ökad skulle leda till ökad migration. En större andel (43,5 anser att om man inte har rätt att vistas i Sverige ska man inte heller ha rätt till mer än omedelbar vård. 18 % menar att det skulle bli för dyrt. 9 Vad anser riksdagskandidaterna om en för papperslösa?

10 Antal erhållna svar Antal tillfrågade Andelen svar/tillfrågade Vänsterpartiet ,0 % Socialdemokraterna ,1 % Moderaterna ,2 % Miljöpartiet ,6 % Kristdemokraterna ,7 % Folkpartiet ,3 % Centerpartiet ,1 % Totalt ,1 % Tabell 1. Antal tillfrågade och antal erhållna svar från riksdagskandidater inom respektive parti. Svar 1 a: Inga ändringar bör göras vad gäller regleringen av papperslösas Svar 1 b: Papperslösas behöver utökas i viss grad. Svar 1 c: Papperslösa ska ha samma som övriga invånare i Sverige C 5 (6,0 26 (31,3 52 (62,7 Svar 2 a: En ökning av papperslösas skulle leda till vårdturism/ökad migration. Svar 2 b: En ökning av papperslösas skulle vara för dyrt. Svar 2 c: Om man inte har rätt att vistas i Sverige ska man inte heller ha rätt till mer än omedelbar vård. Svar 3 a: Kommer att som invald i riksdagen arbeta för en ökad för papperslösa. 5 (6,0 3 (3,6 10 (12,0 42 (50, 6 Svar 3 b: Kommer att som invald i riksdagen inte att arbeta för en ökad för papperslösa. Svar 3 c: Vet ej om, som invald i riksdagen, kommer att arbeta för en ökad för papperslösa. 8 (9,6 33 (39,8 FP 4 (3,8 29 (27,9 71 (68,3 4 (3,8 2 (1,9 18 (17,3 78 (75,0 7 (6,7 19 (18,3 KD 3 (5,1 15 (25,4 41 (69,5 2 (3,4 2 (3,4 5 (8,5 45 (76,3 2 (3,4 12 (20,3 MP 1 (0,6 18 (11,4 139 (88 1 (0,6 3 (1,9 8 (5,1 121 (76,6 2 (1,3 35 (22,2 M 15 (33,3 18 (40 12 (26,7 8 (17,8 1 (2,2 18 (40 20 (44,4 12 (26,7 13 (28,9 S 1 (1,2 19 (22,1 66 (76,7 1 (1,2 4 (4,7 7 (8,1 70 (81,4 1 (1,2 15 (17,4 V 0 (0 7 (5,1 131 (94,9 2 (1,4 3 (2,2 4 (2,9 129 (93,5 1 (0,7 8 (5,8 Totalt 29 (4,3 132 (19,6 512 (76,1 Tabell 2. Erhållna svar för respektive parti. 23 (3,4 29 (4,3 70 (10,4 505 (75,0 33 (4,9 135 (20,1 Vad anser riksdagskandidaterna om en för papperslösa? 10

11 Figur 1. Andelen i varje parti som anser att Papperslösa skall ha som övriga invånare i Sverige. Ett stort antal politiker har också valt att kommentera och framföra sina reflektioner i enkäten. De flesta svar är förtydligande av respektive riksdagskandidats ställning i frågan och förklaringar till varför de resonerar som de gör. Ett stort antal har också via e-post svarat att de inte vill svara på enkäten då de inte anser sig tillräckligt insatta i frågan. Nedan följer några exempel på kommentarer i enkäten: Det är viktigt att vi har en fri (skattefinansierad) i Sverige. Om alla som kommer hit skulle få ta del av denna villkorslöst, finns risken att detta system skulle kunna missbrukas. Det skulle vara tråkigt. Centerpartist Halland Jag tycker inte att vi kan ha en vård där vårdpersonalen någonsin ska tveka innan de ger den bäst möjliga vården till den patient som finns hos dom. Centerpartist Malmö En viss ökning av tillgängligheten är motiverad. Däremot kan vi inte skicka signalen att alla som är sjuka kan riva sina papper och komma till Sverige. Vad anser riksdagskandidaterna om en för papperslösa? 11

12 Folkpartist Göteborg Jag ser som det en självklarhet att vi på 2000-talet ska ha rätt till den vård som varje individ behöver vid sjukdom. Sedan ska man veta att de papperslösa i regel har flytt ifrån sina hemländer pga krig,förföljelse eller annat ej värdigt liv. Folkpartist Halland Alla mäniskors rätt till lika värde!självklart ska man få vård om och när man behöver det oavsett vem, vad,hur man är!!! Folkpartist Halland / / självklart att lyfta fram hälsa som ett grundläggande värde med en motsvarande mänsklig rätt för alla människor att förverkliga. Detta innebär att alla som befinner sig inom ett lands gränser (och efter förmåga utanför gränserna) äger rätt till samma sjukvård oavsett rättslig status, dvs. om man är medborgare, har uppehållstillstånd, är flykting, tillfällig besökare eller inte. Det räcker att vara människa! Kristdemokrat Göteborg I Sverige har vi värderingen vård efter behov. Om man i stället ska ha vård efter beslut hos Migrationsverket urholkas människovärdet. Har man problem med kostnaden får man göra en översyn över hela systemet istället för att skylla på flyktingarna. Om Sverige får ökad migration för att det är mer attraktivt att bo här kanske det är något bra för Sverige. Att göra Sverige till en trevlig plats att bo på (där människor har ett värde) måste ändå vara värdefullt, även för alla de som redan bor här. Kristdemokrat Östergötland 7. Diskussion och slutsatser Hela 95,7 % av de riksdagskandidater som svarat på vår enkät vill öka papperslösas i Sverige. Det talar för en utbredd positiv inställning som sträcker sig över parti- och blockgränser. Trots dessa siffror har situationen för papperslösa i den svenska sjukvården förblivit i stort sätt oförändrad under de 20 år som frågan diskuterats. Papperslösa är idag fortfarande utelämnade till lokala sjukvårdspolicies, frivilligkliniker eller i värsta fall enskild vårdpersonals godtycke, vilket lett till exempel på omänsklig behandling av dessa samhällets allra mest utsatta. En del av orsakerna till denna senfärdighet står att finna i svaren på vår enkätundersökning. Motståndet till utvidgad vård för papperslösa grundar sig i rädslan för att antalet papperslösa ska öka och att samhällets kostnader ska öka. Vad gäller rädslan för ökat antal papperslösa framgår av denna rapport att forskning inte kunnat visa något betydande samband mellan i ett visst land och migration till det landet. Forskning visar istället att vård inte är en avgörande faktor i människors val av land att flytta till. Inte heller har vi funnit några studier som visar att ökad för papperslösa leder till ökade kostnader för samhället. Däremot har vi i rapporten presenterat inhemska erfarenheter av hur kostnaderna minskat när papperslösa erbjudits tidigare och förebyggande vård, istället för att vänta tills behov av dyr akutvård uppstår. I ljuset av detta måste det med dagens kunskapsläge konstateras att de ekonomiska och migrationspolitiska argumenten som motiverat motståndarna till ökad för papperslösa under så många år snarast är rädslor grundade i okunskap. 43% av de riksdagskandidater som vill begränsa vården för papperslösa motiverar detta med den principiella hållning att den som inte har tillstånd att vistas i landet inte heller ska ha rätt. I debatten har den principiella oviljan mot att erkänna papperslösa människor deras grundläggande mänskliga rättigheter ofta 12 Vad anser riksdagskandidaterna om en för papperslösa?

13 visat sig ha sin grund i en oro att detta skulle minska Sveriges förmåga att upprätthålla en reglerad invandring. Detta resonemang grundar sig på det högst osäkra antagandet att skulle öka papperslösas benägenhet att söka sig till och uppehålla sig i Sverige. Resonemanget grundar sig också på tanken att en rimlig uppgift för sjukvården skulle kunna vara att reglera invandring. Den uppgift samhället ålagt sjukvården är dock att behandla alla patienter efter deras individuella medicinska behov, utifrån vetenskap beprövad erfarenhet. Samtliga yrkesorganisationer i Sverige, FN och Statens medicinsketiska råd (SMER) framhåller att det är ett brott mot vårdpersonalens yrkesetik att neka en patient vård på grund av hans eller hennes legala status. En grundläggande princip för vårdpersonal är att alla människor ska behandlas lika. Yrkesetiken fungerar som en moralisk kompass för hela vården och respekten för denna är central för att god hälso- och sjukvård ska kunna ges åt alla i Sverige. Därför framhålls vikten av att separera vård från migrationspolitik och istället låta andra myndigheter, med uppgift att reglera invandring, ägna sig åt förverkliga Sveriges migrationspolitik. Av denna anledning har även direktiven till den pågående statliga utredningen om vård för papperslösa bemötts av mycket kritik. Det anges att eventuella lagförändringar får leda till negativa konsekvenser för den reglerade invandringen samt att det är angeläget att en person som har fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd lämnar landet. Utredaren ombeds ta alltför långtgående migrationspolitiska hänsyn. I vår enkätundersökning framgår en generellt positiv inställning till papperslösas rätt och skillnaderna mellan partier och block är överlag inte stora. Dock utmärker sig Moderaterna i undersökningen. 73,3 % av de svarande moderata kandidater anser att papperslösa inte bör ha rätt på samma villkor som övriga svenska invånare. Det signalerar en avsevärt strängare inställning än andra riksdagskandidater i den borgerliga fyrklövern. Det vilar därför ett tungt på övriga Allianspartiers framtida riksdagsledamöter att övertyga sina moderata kollegor om att ändra uppfattning. Vårdsveriges alla yrkesorganisationer, FN, SMER och frivilligorganisationer är överens om att de argument som i debatten lyfts fram mot en utvidgad vård för papperslösa är långt ifrån tillräckliga för att offra principer om mänskliga rättigheter och yrkesetik inom vården. Det är glädjande att genom denna enkätundersökning se att vår framtida Riksdag tycks dela denna åsikt. Löftet att aktivt arbeta för en ökad för papperslösa om man blir invald har avlagts av 75 % av de svarande. Det är ett löfte som förpliktigar och ett löfte som IFMSA ämnar följa upp under den kommande mandatperioden. Det är dags att gå från ord till handling! Rapportförfattare: Christoffer Brynte, Milosz Swiergiel, Erik Bergqvist, Sandra Jernmark, Martin Gerdin, Ellen Svensson, Helene Rudeberg, Erik Hellman, Märta Leffler, Lis Abazi, Gustav Asp, Andreas Tolf, Nasim Hoseini, Mattias Stenborg, Frida Hallgren, Ylva Tornborg, Maria ten Siethoff, Maja Jansson, Leila Amin, Martin Jonsson, Martin Engvall, Lisa Jansson, Ida Håkansson, Sofia Eklund, Gustav Hammarlund, Malin Jägestedt, Anna Runebjer och Anna Friberg Presskontakt: Christoffer Brynte mobil: e-post: koordinator@vardforalla.se Tack till Anne Brynolf. Vad anser riksdagskandidaterna om en för papperslösa? 13