Kvalitets- och personalbokslut för Folkhälsan 2008

Transkript

1 Kvalitets- och personalbokslut för 2008 Kvalitets- och personalbokslut

2 Kan vi bli ännu bättre? Vad är vi bra på? Har vi uppnått det vi ville? Kan vi bli ännu bättre? Det här är frågor som ska besvaras i s kvalitets- och personalbokslut. Innehållet baserar sig på de mätningar som i enlighet med karta och kompass gjorts ute på enheterna under fjolåret. Kvalitets- och personalbokslutet är ett komplement till det ekonomiska bokslutet, inom vård och hälsofrämjande räcker det inte att mäta resultateten enbart i pengar, vi finns ju till för klienterna och alla andra som behöver oss. Idén är att på ett lite bredare sätt kunna redovisa för nivån på vår verksamhet just nu. Mätningarna görs inte för mätandets skull, utan för den information den genererar. Resultaten står sedan som grund för ytterligare förbättringar. Därför är det viktigt att alla enheter deltar i mätningarna och att hela personalgruppen tillsammans går igenom sina resultat genast, då de fortfarande är aktuella. Efter det bestämmer personalen hur de skall jobba vidare. Är det något som man borde göra annorlunda, eller tänka mera på i vardagen? Eller är det dags att köpa tårta och fira de goda resultaten? Eller kanske både och? Eftersom vår organisation är stor redovisas en hel del av resultaten i bokslutet på organisationsnivå, men vi strävar efter att få så många enhetsvisa resultat som möjligt med i den bilaga som publiceras som en skild del. Då har varje enhet möjlighet att jämföra sina egna resultat med helheten eller med motsvarande verksamheter. Vi hoppas ju också att enheterna kontaktar varandra och lär av det som andra lyckats bra med. Insamlingen och sammanställningen av reslutaten pekar även på förtydliganden som ännu måste göras gällande våra processer, mätare och måltal. Gun Eklund, utvecklingsdirektör 2 Kvalitets- och personalbokslut

3 Kvalitets- och personalbokslut 2008 Bilden utåt 4 Synlighet i media...4 Besökare på webben...5 Nöjda klienter 6 Spontan respons...7 Riktad respons...7 Föreningskartläggning...9 RAI stöder oss i utvecklingsarbetet Forskningen Fungerande processer 12 Från övergripande mål till konkreta resultat i verkligheten Handböcker Självutvärdering Ekonomi 15 Ekonomiska grafer Kunnig och motiverad personal 17 Personalstatistik Hälsa och välmående Utvecklingssamtal Ledarskaps- och välmående-index Kvalitets- och personalbokslut

4 Bilden utåt Synlighet i media vill upplevas som en trovärdig och långsiktig samhällsaktör inom social- och hälsovården, medborgarverksamheten och forskningen. Det är viktigt vad som skrivs om oss i media. I enlighet med de riktlinjer som s högsta ledning kommit överens om ska upplevas som en trovärdig och långsiktig samhällsaktör inom social- och hälsovården, medborgarverksamheten och forskningen. Sedan år 2008 pågår inom s informationsenhet en systematisk analys av pressträffar både inom dagspress, faktatidskrifter samt etermedia. Här noteras vilka enheter på som omnämns och om de är positiva, negativa eller neutrala. De flesta artiklar var neutrala, medan de negativa bestod av förlorade offerter eller kritiska insändare i första hand riktade mot s serviceproduktion. De positiva träffarna utgjordes oftast av positiva insändare där föräldrar eller andra klienter tog ställning för. Skalan för att få en positiv träff är mycket sträng. Det görs också en analys kring hur nyheterna uppstått. Av totalt 1233 träffar år 2008 var 534 så kallade aktiva träffar där gjort en aktiv insats för att få publicitet till exempel genom att arrangera en pressinformation. Vi noterade i medeltal 100 pressträffar varje månad där figurerar i olika sammanhang. Mest träffar får den hälsofrämjande verksamheten (422), men också serviceproduktionen fick 180 träffar. Till de större pressinitiativen 2008 hörde det blivande huset i Esbo, skolfredssatsningen, en antimobbningsfilmserie tillsammans med Mannerheims barnskyddsförbund, Hälsoverkstaden, Östanlids vattenvärld och mindre medicin bland de äldre vid Östanlid. s synlighet i medierna januari december 2008, alla omnämningar jan feb mars apr maj juni juli aug sept okt nov dec neutral negativ positiv Antal artiklar om de olika verksamheterna, alla omnämningar jan feb mars apr maj juni juli aug sept okt nov dec Totalt forskning serviceprod hälsofrämj annat Totalt Kvalitets- och personalbokslut 2008

5 Besökare på webben Informationsenheten samlar också in fakta för att kunna analysera de besökare som kommer in på s Internetsidor besökare per månad var inne på s hemsidor år 2008, en fördubbling på fyra år. Det var främst huvudportalen och s diskussionsforum som väckte intresse. Analysen har visat att s hemsidor måste bli smidigare för användaren, få bättre sökfunktioner samt en större interaktivitet. Ett samarbete med den internationella nymediaproducenten Creuna inleddes 2008 för att år 2009 lansera s nya webbsidor. Informationsenheten tog också initiativ till en intern diskussion om s image under ledning av redaktör Jonas Jungar från Yle. Han präglade begreppet helylle för, vilket skall ses som en positiv, pålitlig och ekologisk sinnesbild för s del. Diskussionen fördes först inom s förbund och senare på s ledarforum. Arbetet fortsätter år 2009 då en imagekartläggning genomförs. Besökare på internet (i medeltal per månad 2008: , 2007: ) jan feb mars apr maj juni juli aug sept okt nov dec Kvalitets- och personalbokslut

6 Nöjda klienter 6 Kvalitets- och personalbokslut 2008 I all vår verksamhet strävar vi till att målgruppen är nöjd med det vi gör. När vi säger målgrupp ser vi framför oss olika grupper beroende på verksamhetens art. Målgruppen kan vara medlemmar, klienter och anhöriga, kursdeltagare, professionella nätverk, nöjda beställare eller nöjda betalare, till exempel kommunerna eller Folkpensionsanstalten. Målgruppens åsikter om vår service följs upp genom insamling av spontan och riktad respons och genom det standardiserade mätinstrumentet RAI inom äldreomsorgen. Inom Förbundet har en föreningskartläggning gjorts år Inom forskningen mäts bland annat den utomstående finansieringens andel och antalet publikationer.

7 Spontan respons En systematisk uppsamling av spontan respons har skett genom responsblanketter som samlas upp i responslådorna, eller via en länk som finns på s internetsidor. Insamlad respons behandlas inom tre dagar och senast inom ytterligare tre dagar kontaktas den som önskat kontakt. Måltal: Att få spontan respons systematiskt dokumenterad och behandlad Speciellt inom serviceproduktionen har användningen av responsblanketter och dokumentationen ökat glädjande. För att sprida dokumentationen ytterligare även till övriga delar av organisationen, uppmuntrar vi även i fortsättningen våra kunder och klienter att använda sig av våra responsblanketter och responslådor. Åland och Samfundet har ingen spontan respons registrerad. Förbundet har inte rapporterat den spontana responsen på grund av ofullständiga siffror. Behov finns att år 2009 precisera och omvärdera rutinerna för dokumentationen. Antal dokumenterad respons Botnia 19 positiv spontan respons negativ spontan respons 63 Norrvalla 76 Syd 343 Riktad respons Riktad respons innebär att man mäter hur nöjd en viss målgrupp är. Den ges i regel i skriftligt i frågeformulär, men kan också samlas in genom intervjuer. På görs riktade enkäter årligen inom alla verksamhetsenheter. Systemen bör ytterligare förenhetligas för att möjliggöra jämförelser. Bland annat Förbundet har egna system där man mäter tillfredsställelsen inom de lokala föreningarna och bland deltagarna i seminarier och kurser. På Norrvalla har enkäter gjorts vid 17 tillfällen under året enligt egna system. Måltalet har inte uppfyllts gällande kvantitet och system. Men måltalet bra har däremot uppnåtts i de enkäter som gjorts under året. Måltal: En riktad enkät görs årligen inom alla verksamheter och behandlas datoriserat i TAK. Samtliga enkäter ska innehålla minst tre i helheten fastställda frågor. Klienterna/anhöriga ska på en skala mellan 1 (dålig) och 5 (utmärkt) ge oss ett värde på minst 3 (bra). Procenten utförda TAK enkäter Bolag Enheter Procent Botnia alla enheter 8/8 100 % Åland 0 av 2 0 % Syd 17 enheter av % NoFo 17 tillfällen? Kvalitets- och personalbokslut

8 Resultaten från gjorda klientenkäter Måltalet (över 3) har uppfyllts för de enheter som gjort enkäten. Vilken är din uppfattning om personalens serviceattityd, bemötande, vänlighet? Botnia Norrvalla Syd Vilken är din helhetsbedömning av servicen/vården? Botnia Norrvalla Syd Vilken är din uppfattning om som sakkunnig serviceproducent? Botnia Norrvalla Syd 8 Kvalitets- och personalbokslut 2008

9 Föreningskartläggning Till Förbundets viktigaste klienter hör de 101 lokalföreningarna. Under år 2008 genomfördes en systematisk kartläggning med besök till lokalföreningars styrelser. Sammanlagt gjordes besök till 96 lokalföreningar. En identisk kartläggning genomfördes år Målsättningen var att: - utveckla innehållet genom starkare dialog mellan frivilliga och personal - förmedla till föreningarna hur viktiga de är - få en helhetsbild av föreningarnas verksamhet Vi träffarna samlades basfakta kompletterat med en strukturerad intervju. Resultaten samlas till en rapport med åtgärdsplan. I figuren presenteras resultatet av frågan gällande relationen mellan Förbundet och respektive lokalförening. Sammanlagt ställdes 40 olika frågor. Fråga 16. Hur upplever lokalföreningarna att relationen till förbundet och dess personal är. Svarens fördelning enligt nivå. 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10% 0% Nivå Nivå 1 Förbundet ger föreningen intressanta mål att sträva mot och personalen förstår och lyssnar på föreningen. Nivå 2 Föreningen upplever att det finns en positiv relation till Förbundet och dess personal men att det är oklart vad som förväntas av föreningen. Nivå 3 Föreningen upplever att de uppställda förväntningarna är orealistiska och att föreningens åsikter inte åhörs eller beaktas. Nivå 4 Föreningen upplever att Förbundet och dess personal inte bryr sig om föreningen. Kvalitets- och personalbokslut

10 RAI stöder oss i utvecklingsarbetet RAI-systemet används på som grund för 651 klienters vårdplanering, på 26 enheter. Genom RAI-utvärderingarna får man en klar bild av vad som fungerar väl inom vården och vad som ännu borde utvecklas och förbättras. Resultaten tydliggör våra styrkor och svagheter, visar klientstrukturen, tydliggör personalbehovet och är motivationshöjande då man konkret ser resultat av de ansträngningar som gjorts. Varje egenvårdare gör en bedömning av sina klienter 2 ggr / år och resultaten matas in på den databas som Institutet för hälsa och välfärd THL (tidigare Stakes och Folkhälsoinstitutet) upprätthåller. Måltal: Vår äldreomsorg ska vara bättre än medeltalet i jämförelse med övriga organisationer som är med i RAI s RAI-resultat i jämförelse med medeltalet av andra som är med i RAI i Finland Botnia Antal indikatorer 2007 Antal indikatiorer 2008 Bättre än medeltalet Samma som medeltalet 0 6 Sämre än medeltalet Syd Antal indikatorer 2007 Antal indikatiorer 2008 Bättre än medeltalet Samma som medeltalet 4 3 Sämre än medeltalet Åland Antal indikatorer 2007 Antal indikatiorer 2008 Bättre än medeltalet Samma som medeltalet 0 0 Sämre än medeltalet Kvalitets- och personalbokslut 2008

11 Jämförelse mellan olika enheter och utvecklingen från år till år ger klara signaler om att utvecklingen tack vare RAI gått i rätt riktning. I hela s utvecklingsresultat har skett en klar förbättring av de RAI indikatorer som vi gemensamt inom organisationen har tagit beslut på att följa upp, medicinanvändningen och den rehabiliterande vården. Ett systematiskt arbete pågår ute på enheterna med att bli bättre på sådana områden där vi inte ännu uppnått toppnivå. Hedersomnämnande enheter har tre år i rad fått Stakes hedersomnämnande för sina goda resultat i RAI-uppföljningen. År 2006 för tydliggörande av vården Bästa vårdare och år 2007 för sin RAI-uppföljning med särskild vikt på nutrition. År 2008 fick två enheter hedersomnämnande för sin rehabiliterande vård. har också i flera repriser presenterat sitt arbete på Stakes årliga RAI seminarium. Forskningen Forskningens reslutat utvärderas i den vetenskapliga världen huvudsakligen genom beviljade forskningsanslag. Här redovisas även antalet publikationer under året. Måltal: 50% utomstående finansiering Bokförda forskningsanslag 2008 fördelat internt/externt 40% 60% Externa Forskningens publikationer Originalpublikationer 16 Övriga publikationer Kvalitets- och personalbokslut

12 Fungerande processer Processerna, det sätt på vilket vi gör vårt arbete är en viktig del av utvecklingsarbetet. Vid pågår ett intensivt arbete kring att identifiera och beskriva de viktigaste processerna och delprocesserna. Vi måste ständigt fråga oss vad vi måste göra för att uppnå det vi vill? När processerna är beskrivna är det enklare att strukturera, förtydliga och effektivera. Det är också en förutsättning för att kunna förenhetliga verksamhetsutvecklingen och förbättra ledningen av utvecklingsarbetet. 12 Kvalitets- och personalbokslut 2008 Från övergripande mål till konkreta resultat i verkligheten s högsta ledning har beslutat om vissa gemensamma mål i en långsiktig plan för hela organisationen. Ledningens uppgift är att förmedla målen vidare till alla anställda, tillsammans konkretisera dem och engagera alla i arbetet för att uppnå de gemensamma målen. Ett viktigt hjälpmedel i strategiarbetet är s karta och kompass (utgående från modellen för balanserat styrkort). Det finns en övergripande strategikarta och kompass för hela och utgående från den har stödfunktionerna, bolagen, Förbundet och forskningen gjort sina egna kartor och kompasser. På enhetsnivå konkretiseras kartan och kompassen i en verksamhetsplan med gemensam struktur. Uppföljningen sker med hjälp av ett webb-baserat ledningsverktyg i samtliga ledningsgrupper.

13 En grafisk framställning på hur man i de olika ledningsgrupperna tagit i bruk karta&kompass i styrprocessen Augusti 2008 FLG Botnia Förbundet Forskningen Stödprocesserna Syd Åland Karta & kompass Mätare Gjort Påbörjat Ogjort Handlingsplaner Uppföljningsmöten är igång Status färger används Dokument finns Förändrad ledningsprocess enligt karta och kompass Verksamhetsplan och budget som kopplar till kartan och kompassen Augusti 2007 FLG Botnia Syd Förbundet Forskningen Stödprocesserna Mittnyland Åland Karta & kompass uppdateringar Mätare Handlingsplaner Uppföljningsmöten är igång Status färger används Dokument finns Förändrad ledningsprocess enligt karta och kompass Verksamhetsplan och budget som kopplar till kartan och kompassen Kvalitets- och personalbokslut

14 Följande handböcker är klara eller under arbete Handbok för äldreomsorgen Handbok för eftermiddagsverksamheten Handbok för dagvården Handbok för barnskyddet Handbok för forskningen Handbok för handikappboende Handbok för kosthåll Handböcker Handboksarbete, självutvärdering samt revidering av befintliga handböcker sker enligt verksamhetsutvecklingens långtidsplan med koppling till s strategiska målsättningar. s handböcker skall hållas som levande dokument i vardagen, och det arbetssätt handböckerna förutsätter kräver arbete med olika processer och ständiga förbättringar för att garantera den kvalitet som vill stå för. Självutvärdering Måltal: Självutvärdering görs minst en gång per år. Värdet 4 = mycket bra uppnås på skalan 1 5. För de verksamheter som redan har handböcker används EFQM standarden som grund för den självutvärdering som görs en gång per år på varje enhet. Svaren ges i form av en bedömning på skalan 1 5. Enheterna jämför och diskuterar sina resultat vid gemensamma möten och lyfter fram något utvecklingsområde. Självutvärdering har nu gjorts och resultaten sammanställts för äldreomsorg och eftermiddagsverksamhet Självutvärdering Äldreomsorg Verksamhetsplanering, målsättningar och värden Vårdprocesserna/ verksamheten Personal och utveckling En självutvärdering har gjorts i alla äldreomsorgsenheter i Syd och Botnia. På Åland har inte någon självutvärdering gjorts. Inom eftisverksamheten har självutvärdering gjorts på samtliga 6 eftisar i Österbotten och inom Syd på 15 av 24 eftisar. Samarbete/klienter och intressenter Resultat och utveckling Medeltal för samtliga frågor Självutvärdering Verksamhetsplanering, målsättningar och värden Vårdprocesserna/ verksamheten Eftermiddagsverksamhet Personal och utveckling Samarbete/klienter och intressenter Resultat och utveckling Medeltal för samtliga frågor 14 Kvalitets- och personalbokslut 2008

15 Ekonomi De serviceproducerande bolagena inom strävar årligen till ett noll-resultat, medan s Förbund och moderorganisationen Samfundet där forskningsverksamheten bedrivs, finansieras med avkastning från minnesfonder, fonder för speciellt ändamål samt fonder med egen täckning. En gemensam kvartalsrapportering för helheten sammanställs och distribueras till s ledningsgrupp inom en månad efter avslutat kvartal. Inom varje organisation sker rapporteringen månadsvis. För 2008 redovisar Samfundet s ordinarieverksamhet, s Förbund samt de 4 serviceproducerande bolagena ett bokfört underskott om 8,1 miljoner jämfört med en budget på -7,8 miljoner. Underskottet täcks med kapitalavkastning i Samfundet på 7,6 miljoner samt uttag från fonder med egen täckning till egen verksamhet om 3,7 miljoner. Till den del de serviceproducerande bolagena redovisar ett negativt resultat, belastas det egna kapitalet i bolaget med underskottet. Kvalitets- och personalbokslut

16 Ekonomiska grafer Driftsresultatet per organisation Juridisk enhet (i miljoner ) Budgeterat resultat 2008 Bokfört resultat 2008 Bokförd omsättning 2008 Samfundet Förbundet ** FH Syd Ab FH Allaktivitetshus på Åland FH Botnia Norrvalla TOTALT * * Underskotten täcks delvis med kapitalavkastning ** Förbundets understöd från Samfundet (ca 4 miljoner euro) ingår i Samfundets omsättning Antalet kostnadsställen som inte uppfyller budgetkrav Antal kostnadsställen som Juridisk enhet Antal kostnadsställen inom bolaget totalt är sämre än budget (avvikelse > ) Samfundet Förbundet FH Syd Ab FH Allaktivitetshus på Åland 8 4 FH Botnia 26 4 Norrvalla TOTALT Antalet kostnadsställen ackumulerat underskott Antal kostnadsställen Juridisk enhet Antal kostnadsställen inom bolaget totalt med ackumulerat underskott* FH Syd Ab FH Allaktivitetshus på Åland 8 4 FH Botnia 26 6 Norrvalla TOTALT * Kvartalsvis rapporterar verksamhetsbolagena om sådana verksamheter som tre kvartal i rad haft negativt resultat eller har ett ackumulerat underskott. Antalet orörda fonder Samfundet Antal fonder Antal orörda fonder År År Kvalitets- och personalbokslut 2008 Samfundet förvaltar 56 fonder som har ett speciellt ändamål för sin avkastning. Fondernas avkastning används till största delen till s egen verksamhet, och då främst till s Förbunds och forskningens verksamhet. Därtill beviljas även understöd för habiliteringsverksamhet. Några fonder är externt utdelande fonder som administreras av Samfundets personal.

17 Kunnig och motiverad personal vill ha en kunnig, motiverad personal som trivs, mår bra och upplever oss som en attraktiv arbetsgivare. Personalstatistik Antalet anställda vid var den 31 december personer. Det är en ökning med 38 procent på 4 år. Omräknat i årsverken blir det 1035, vilket betyder att vi har en mängd deltidsanställda beroende på arbetets art eller personalens egna önskemål. Genomsnittlig ålder är 40 år. Personalutbildningen planeras enligt kompetenskartläggning och enheternas specifika behov. Endast vid Syd Ab och Botnia Ab har man systematiskt fört statistik över deltagandet i fortbildningar år En enhetlig struktur för planering och uppföljning av fortbildningen måste tydligare implementeras i helheten. 13% män 87% kvinnor Kvalitets- och personalbokslut

18 Antalet anställda Samfundet Förbundet Lf. Åland Åland Ab Fh Botnia NoFo Fh Syd+S Övriga Totalt Antal %Heltid %Deltid %Tillsvid. %Viss tid Antalet årsverken per organisation Samfundet 78 Förbundet 68 Lf Åland 10 Åland Ab 15 Övriga 5 Fh Botnia 81 Norrvalla 92 Fh Syd +S 686 Totalt Kvalitets- och personalbokslut 2008

19 Personalens åldersstruktur i procent >55 år 16% 14% <24 år år 21% 25% år 24% Personalens åldersstruktur per organisation i procent Ålder år Samfundet Förbundet Fh Syd Ab NoFo Lf. Åland Åland Ab <24 år >55 år Hälsa och välmående Sjukfrånvaron följs kontinuerligt upp på enhetsnivå och per kvartal på bolagsnivå. Måltalet är att sjukfrånvaron skall understiga 4,5 %, ett värde som allmänt i arbetslivet anses bra. Variationerna inom är stora, speciellt serviceproduktionen har svårt att uppnå måltalet. Sjukfrånvaron har även totalt ökat jämfört med tidigare år. Sjukfrånvaro i procent Måltal: Sjukfrånvaroprocenten ska ligga under 4,5 Total frånvaro 18 % varav Sjukfrånvaro 5 % Familjeledighet 7 % Arbetsledighet, 6 % vård av sjuka barn m.m. Totalt sjukfrånvarodagar olika personer dvs. 59 % av antalet anställda har varit sjukskrivna sjukfrånvarofall varav 75 % utgörs av 1 3 dagar frånvaro. Organisation Sjukfrånvaro i procent Samfundet i svenska Finland r.f. Stiftelsen Silviahemmet r.s. s Förbund r.f. Norrvalla- Ab Syd Ab Botnia Ab s Allaktivitetshus på Åland Ab Landskapsföreningen på Åland TOTALT , Kvalitets- och personalbokslut

20 Den höga sjukfrånvaroprocenten föranleder oss att se över företagshälsovården och hur vi systematiskt via den kan förbättra personalens hälsa. Inom är bl.a. FRIA, AFM och Ta till tals i bruk. FRIA I samband med personalens hälsogranskning på används ett frågeformulär för resurser i arbetet (FRIA), vilket innebär att man svarar på frågor kring hur man själv upplever sina resurser i arbetet. Ett index räknas ut med hjälp av en databas. FRIA-indexet bedömer resurserna enligt följande indelning: <30 nedsatta resurser, medelgoda resurser, >40 goda resurser. Enligt de index som år 2008 räknats ut för Förbundet (Helsingforspersonalen), Syd (enstaka enheter) och Samfundet (administrationen) kan det sammanfattningsvis konstateras, att personalen upplever sig ha goda arbetsresurser. Fria har inte utnyttjats systematiskt inom personalhälsovården år AFM På används även ett annat index för uppskattning av den självupplevda arbetskapaciteten. Detta index kallas Arbetsförmågeindexet (AFM), med hjälp av vilket man uppskattar sin egen arbetsförmåga, med beaktande av såväl fysisk som psykisk kapacitet. AFM-indexet bedömer arbetsförmågan enligt följande: beaktar sjukdomar, sjukfrånvarodagar + egen uppskattning av den egna arbetsförmågan. Man bedömer vilken kapacitet man har fysiskt och psykiskt att utföra sitt arbete. AFM indexet har år 2008 räknats ut på Förbundet (Helsingfors), Samfundet (administrationen) och Norrvalla. Bland alla uppskattades arbetsförmågan som god (kring 40 poäng). UKK gångtest har år 2008 gjorts endast vid Samfundet s administration. Inga mätningar av muskelstyrkan har utförts. Frågeformuläret Ta till tals tas i bruk under år 2009 för att i ett mycket tidigt skede åtgärda förhållanden som kan leda till arbetsfrånvaro. Man kan konstatera att kunskap och redskap finns för att stärka hälsan, men systematiken fattas. Redskapen används godtyckligt och oplanerat. År 2009 behöver man därför fokusera på systematiken i hela organisationen. 20 Kvalitets- och personalbokslut 2008

21 Utvecklingssamtal Måltal: Varje förman för minst en gång per år ett planerat och dokumenterat utvecklingssamtal med var och en av sina anställda. Måltalet i helheten har fastställts till 95 %, med beaktande av situationer som omöjliggör utförandet. Andelen hållna utvecklingssamtal i procent 2007 och 2008 Botnia Ab Förbund Mittnyland Raseborg Syd Ab s Allaktivitetshus på Åland Ab LF på Åland rf Norrvalla Ab Samfundet totalt % Förverkligade samtal år 2007 (%) Förverkligade samtal år 2008 (%) Förverkligade och dokumenterade samtal år 2008 (%) Andelen hållna utvecklingssamtal har minskat jämföt med tidigare år. Stora variationer finns dock mellan de olika organisationerna och enheterna. Många enheter har hållit samtalen till 100 %, men beklagligtvis finns det också många enheter där inte ett enda utvecklingssamtal hållits. Eftersom utvecklingssamtalen är oerhört viktiga måste särskild uppmärksamhet fästas på detta i de organisationer som har enheter där samtalen inte hållits enligt överenskommelse. Kvalitets- och personalbokslut

22 Ledarskaps- och välmående-index Måltal: En ledarskaps- och välmående-enkät görs 2 gånger/år. Indexet i enkäten skall vara minst 70. I februari 2008 erhölls resultaten från mätningen Finlands Bästa arbetsplatser (gjordes i november 2007). Resultaten diskuterades på enheterna under vårvintern, varför endast en mätning av Ledarskap och välmående gjordes under år 2008, rättare sagt i september. I enkäten värderar personalen ledarskapet och välmåendet på ett antal faktorer, samt huruvida kvaliteten eller kvantiten i första hand behöver ökas. Resultatet presenteras i en solfjäder, vilken presenterats och diskuterats i samtliga personagrupper, med målsättningen att ytterligare utveckla arbetsplatsen. Resultatet från enkäten visar det utvecklingsbehov inom ledarskap eller välmående som finns inom enheten/bolaget. Resultatet presenterar utvecklingsbehovet. Måltalet har uppfyllts på helhetsnivå, men på enhetsnivå finns variationer. Ledarskaps och välmåendeindex för hela 2008 Behöver ökas lite Lagom nivå på kvalitet och kvantiteten Behöver utvecklas lite Behöver ökas något Behöver utvecklas något Behöver ökas mycket Behöver utvecklas mycket Behöver ökas väldigt mycket Behov att öka kvantiteten s Förbund 83 Samfundet 84 Botnia Ab 91 Norrvalla Ab 81 Behov att utveckla kvaliteten Landskapsföreningen på Åland 85 Allaktivitetshus på Åland 88 Syd Ab 83 Behöver utvecklas väldigt mycket Ledarskaps och välmåendeindex för hela : ,8 ( ,7). Reslutat under måltal Antal enheter under måltal 6 Antal enheter där någon fråga är under måltalet Antal svar som ligger under måltalet Kvalitets- och personalbokslut 2008 Antal svar Svarsprocent 47 56

23 Kvalitets- och personalbokslut

24 24 Kvalitets- och personalbokslut 2008