Innehåll 1. Bakgrund

Transkript

1 Innehåll 1. Bakgrund Skånetrafiken Motiv för en handbok Skånetrafikens busstrategi Skånetrafikens tågstrategi Resenärens krav på bra hållplatser Begränsningar

2 1. Bakgrund 1.1 Skånetrafiken Skånetrafiken bildades år 1999 genom en sammanslagning av de tidigare trafikbolagen i respektive Malmöhus och Kristianstads län. Genom avtal mellan Region Skåne och länets kommuner har Skånetrafiken organiserats som en förvaltning under Region Skåne, som är trafikhuvudman för kollektiv regional tåg- och busstrafik inom Skåne län. Genom avtalet har överenskommits att: - Region Skåne/ Skånetrafiken skall planera för en fortsatt utveckling av kollektivtrafiken vad gäller effektivitet, framkomlighet, tillgänglighet, kundanpassning m.m. - Kommunerna skall skapa goda planmässiga förutsättningar för kollektivtrafiken och för de infrastrukturinvesteringar, som krävs för att trafiken skall kunna planeras och genomföras på ett effektivt sätt. Skånetrafiken arbetar aktivt och konsekvent med utveckling av kollektivtrafiken. Inom regionen har resandeutvecklingen under de senare åren varit positiv över förväntan. Mycket arbete läggs ner på att utforma funktionella, trafiksäkra och användarvänliga hållplatser och stationer i samarbete med företrädare för Trafikverket och kommunernas gatukontor och tekniska förvaltningar. Även Skånetrafikens entreprenörer och leverantörer bidrar med synpunkter på utformning av hållplatser. Skånetrafiken har kontor i Hässleholm, där drygt 90 personer arbetar. Därutöver finns lokalkontor och telefonupplysning i Malmö samt kundcentra i Malmö, Lund, Helsingborg och Kristianstad. På Skånetrafiken finns en Trafikavdelning som planerar och upphandlar trafik inom tåg, regionbuss, stadsbuss och serviceresor samt svarar för drift och underhåll av de anläggningar som Skånetrafiken har driftsansvar för. Trafikavdelningen understöds av avdelningar för administration, teknik, information och försäljning samt Strategisk utveckling. Inom Skånetrafikens avdelning för Strategisk utveckling hanteras kollektivtrafikens långsiktiga utveckling samt frågor kring uppbyggnad och utformning av stationer, terminaler och busshållplatser. Avdelningen har även ansvar för Skånetrafikens delar i genomförande av infrastrukturprojekt. 1.2 Motiv för en handbok Skånetrafiken får ständigt ta emot frågor om hur stationer, terminaler och busshållplatser lämpligen skall utformas och integreras med omgivningens olika trafiksystem. Det förekommer mycket ofta dialoger med trafikplanerare, arkitekter, entreprenörer och arbetsledare om materialval, mått och tillgänglighetsanpassning. Diskussioner förs med företrädare från Trafikverket, kommuner och trafikentreprenörer om hur utformning av olika anläggningar skall bli så säker och praktisk som möjligt. Företrädare från olika handikapporganisationer ger ofta synpunkter på tillgängligheten. Gränsdragning kring hantering av drift och underhåll av kollektivtrafikanläggningarnas olika delar diskuteras ofta. Med de flesta kommuner i Skåne län har nu tecknats speciella avtal om drift- och underhållsverksamheten, där gränser mellan parternas åtaganden definierats. Avtalen följer intentionerna i huvudavtalet mellan länets kommuner och Region Skåne. En sammanfattning av principerna i dessa drift- och underhållsavtal har visat sig vara lämpliga att beskriva i handbokens kapitel

3 För att underlätta för länets kommuner vid köp av nya väderskydd och övrigt hållplatsmateriel har Skånetrafiken gjort en formell upphandling av sådan utrustning enligt lagen om offentlig upphandling, LOU. Genom ramavtal, som tecknats med Omni Trafikmiljö, kan även länets kommuner avropa hållplatsutrustning för buss enligt Region Skånes standard och krav. Hållplatshandboken 2013 är en idéskrift där erfarenheter från flera olika stations-, hållplatsoch terminalbyggen är samlade tillsammans med gällande regler och normer. Handboken är ämnad att vara till hjälp och vägledning vid planering, projektering och byggande av nya eller ombyggnad av befintliga bussterminaler och hållplatser. Särskild inriktning på trafiksäkerhet och tillgänglighetsanpassning är gjord. Likaså kan man ha nytta av handboken vid drift och underhåll av stationer, busshållplatser och terminaler. Handboken 2013 bygger dels på det material, som finns presenterat i den tidigare utgivna Hållplatshandboken 2011, dels på nya erfarenheter, rön och behov, som har framkommit sedan dess. Handboken skall ses som en ansats till fortsatt standardutveckling av hållplatser, terminaler och stationer. Utformningar och produkter som behandlas här kan successivt förbättras. Vi ser mycket positivt på att diskussioner mellan kommuner, Trafikverket, trafikentreprenörer och trafikhuvudmän, som har startat i Skåne län, även fortsättningsvis kan hållas levande och intensifieras. Detta är till gagn för utvecklande av förstklassiga och passagerarvänliga hållplatser. 1.3 Skånetrafikens busstrategi Region Skåne beslutar årligen om den kollektiva trafikförsörjningsplanen, som utgör grunden för Skånetrafikens arbete. Med denna som grund har Skånetrafiken formulerat en verksamhetsplan, där verksamhetens visioner, mål och strategier presenteras. Ett övergripande mål är att utveckla kollektivtrafiken med ökat resande. Konkret anges att antalet resor med Skånetrafiken skall öka med minst 3 % varje år. För att tydliggöra hur Skånetrafiken ska utveckla busstrafiken mot de mål som Region Skåne har beslutat, har en busstrategi tagits fram. Denna antogs av nämnden för kollektivtrafik våren I busstrategin har en ingående nulägesbeskrivning av den totala kollektivtrafiken i Skåne län gjorts. Denna ligger till grund för en indelning av Skånes busstråk i stark, medelstark och svag trafik. Busstrategin redovisar också mer allmänna principer för utveckling av busstrafiken och dessa knyts till stråkens styrka. Strategierna avser primärt busstrafikens struktur och standard, bland annat behandlas följande: hög standard på centrala byteshållplatser fortsatt anpassning av kollektivtrafiken för funktionshindrade resenärer ökad inriktning på resor utanför rusningstid tydliga linjesträckningar Utbyggnaden av hållplatser planeras med prioritering på starka och medelstarka stråk. Ingående stråkstudier har satts igång, där bl. a. hållplatserna längs ett busstråk noggrant inventeras före beslut om åtgärdsprogram. 1.4 Skånetrafikens tågstrategi Den regionala tågtrafiken är den snabbaste och den mest storskaliga delen av kollektivtrafiken i Skåne. Den ger ökad räckvidd för dagliga resor och knyter Skånes olika delar till varandra och till angränsande regioner. Tågtrafiken har byggts ut snabbt sedan 1-3

4 Pågatågen började rulla för drygt 25 år sedan. Resandet har flerfaldigats och vi bedömer att det finns en potential för fortsatt tillväxt både i befintlig och genom ny trafik. Nämnden för kollektivtrafik antog hösten 2008 en strategi för den fortsatta utvecklingen av tågtrafik i Skåne. Strategin bygger på ett förslag som var föremål för en bred remissbehandling våren Intresset för en fortsatt utbyggnad av regionaltågstrafiken är stort och ett dominerande tema i svaren är att utbyggnaden bör ske snabbare och gå längre än som förutsätts i det remitterade materialet. Tågstrategin utgör underlag för kommande planering av trafik och infrastruktur och för en fortsatt dialog inom Region Skåne, med kommunerna och andra intressenter om tågtrafikens roll i ett bredare samhällsutvecklingsperspektiv och i den kommunala fysiska planeringen. Inriktningen för den fortsatta utvecklingen av Skånes tåg- och spårsystem redovisas nedan. Inriktningen har stämts av med inriktningen för infrastrukturplaneringen som regionfullmäktige fattade beslut om i juni De båda inriktningarna är överensstämmande i de delar de sammanfaller. Tågtrafiken utgör ryggraden i den Skånska kollektivtrafiken och har en betydande potential för ökat resande. Skånetrafiken ska verka för en kraftfull fortsatt utveckling av tågtrafiken i Skåne, Öresundsregionen och södra Sverige. Den spårburna trafikens roll i ett hållbart transportsystem utvecklas, med målsättningen att öka marknadsandelarna. Utbyggnaden av trafiken ska i första hand ske på marknads- och kundorienterade grunder med priotering av ökat resande. Detta bildar en stabil grund för utvecklingen av hela kollektivtrafiksystemet i hela Skåne. God trafikekonomi är förutsättning för att tågtrafiken ska kunna utvecklas. Inriktningen för nya satsningar bör vara att minst hälften av kostnaden för fordon och drift ska täckas av biljettintäkter. Nya tågstopp och ny tåg- och spårtrafik ska bara planeras in, där de ger ett nettotillskott av resande. Tidigare ställningstaganden avseende Pågatågstrafik på Trelleborgsbanan, Lommabanan, Söderåsbanan och Malmö-Dalby ligger fast. Kommuner, företag och människor i Skåne ska kunna lita på tågtrafiken. Trafikeringen ska kännetecknas av stabilitet och långsiktighet. Långsiktiga bedömningar av boende- och arbetsmarknaden samt prognoser för resandeutvecklingen ska ligga till grund för prioriteringar och beslut om nya satsningar. Öresundstågen har en överordnad trafikuppgift genom att de knyter samman de största städerna i Skåne med varandra samt Skåne med Kastrup/Köpenhamsregionen och de sydsvenska grannlänen. Öresundstågens betydelse för lokal och delregional trafikförsörjning får inte äventyra denna viktiga funktion. Lätt spårtrafik (Light Rail eller snabbspårvägar) kan komma att bli ett nytt inslag i kollektivtrafiken i och runt de större tätorterna i Skåne. Lätt spårtrafik förbättrar kollektivtrafiken bl. a genom att de spårburna fordonen har plats för fler passagerare än exempelvis dagens bussar. I enlighet med punkterna ovan ska påbörjade och sammanhängande trafiksystem färdigställas och nyttiggöras innan nya satsningar kommer ifråga. Utbyggnad av trafiken görs därför: - i första hand i befintlig trafik på befintliga banor, - i andra hand i nya trafik på befintliga banor, - i tredje hand i nya trafik på nya banor. 1.5 Resenärens krav på bra hållplatser Kollektivtrafikens uppgift är att utföra väl fungerande och attraktiva resor, som lockar många resenärer. Detta åstadkommes genom ett snabbt, driftssäkert och resandevänligt alternativ till privatbilismen. Eftersom personbilarna idag står för en stor del av luftföroreningarna, påverkas miljön positivt om bilåkandet minskar. 1-4

5 Hållplatser, terminaler och stationer, i synnerhet avgångsplatserna, är viktiga länkar i kedjan längs kollektivtrafikens linjesystem. Väderskydd och tillgänglighet spelar här stor roll för resenärernas inställning till kollektivt åkande. Som resenär påbörjar man sin färd redan när man lämnar sin startpunkt för att ta sig till målpunkten. Den första fysiska kontakt man får med kollektivtrafiksystemet är vid avgångshållplatsen. Vid väntan på bussen eller tåget utsätts man för väder och vind. Många resenärer lockas att ta bilen, om den första väntan på bussen blir blöt och kylig. Kollektivtrafikbarometern är en kvalitets- och attitydundersökning, som regelbundet har utförts sedan Antalet deltagande företag uppgår till 24 stycken - de flesta trafikhuvudmän. Personer, som intervjuas i undersökningen, är ett statistiskt urval av svenska folket mellan år, både resenärer inom kollektivtrafiken och andra trafikantgrupper. Resultat från dessa enkäter visar att hållplatsernas utformning tillmäts stor betydelse. Det är därför önskvärt, att funktionella väderskydd finns på hållplatserna och att tillgängligheten är god. Även skötseln av hållplatser och stationer tillmäts stor betydelse. 1.6 Begränsningar Trafikverket, är i dag myndighet för väghållning inom det statliga vägnätet och tågtrafiken i Skåne, har också sektorsansvar för kollektivtrafikens utbyggnad och säkerhet. Skånetrafiken har etablerat nära samverkan med Trafikverket i frågor kring kollektivtrafikens infrastruktur. Likaså har ett gott samarbete med kommunerna i Skåne län utvecklats för att anpassning av kollektiva trafikanläggningar till bästa trafiksäkerhet och tillgänglighet skall kunna ske inom kommunalt väghållningsnät så långt detta är möjligt. Rationell långtidsplanering av olika projekt och kraftig standardisering av utformning och utrustning måste tillämpas. Anpassningar till bäst nytta för flest resenärer måste göras. Skånetrafikens busstrategi och tågstrategi kommer att bli ett vägledande dokument för planering och tidsbestämning av åtgärder. Likaså är en vederhäftig klassificering av olika hållplatstyper nödvändig för att korrekta prioriteringar skall kunna göras. Detta kan göras med bl. a. resandefrekvens och belägenhet som ingående parametrar. Skånetrafikens klassificeringssystem beskrivs mer noggrant i kap