HJÄRTKÄRLSJUKDOM BLAND SVENSKA MILITÄRA UTLANDSVETERANER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HJÄRTKÄRLSJUKDOM BLAND SVENSKA MILITÄRA UTLANDSVETERANER"

Transkript

1 HJÄRTKÄRLSJUKDOM BLAND SVENSKA MILITÄRA UTLANDSVETERANER Stockholm Martin Neovius, docent, medicine doktor Kari Johansson, medicine doktor Carl-Martin Pethrus, legitimerad psykolog, doktorand Kristian Neovius, medicine doktor

2 Om rapporten Detta är en rapport i en serie registerstudier som konsultföretaget Aux Analysis utfört på uppdrag av Försvarsmakten. Samtliga rapporter kan laddas ner från Övriga rapporter: År Titel 2013 Militär utlandstjänst och självmord: en svensk populationsbaserad registerstudie 2014 Militär utlandstjänst och uthämtning av antidepressiva läkemedel: en populationsbaserad registerstudie 2014 Mental ohälsa efter militär utlandstjänst vid missioner med hög stridsexponering. Fokus: BA01-BA06 & FS17-FS Dödlighet bland svenska militära utlandsveteraner 2016 Hjärtkärlsjukdom bland svenska militära utlandsveteraner 2016 Skilsmässor och giftermål efter militär utlandstjänst 2016 Våldsbrott bland svenska militära utlandsveteraner Aux Analysis kontakt: info@auxmilitary.se 2

3 SAMMANFATTNING & SLUTSATS Metod Denna studie använde svenska hälsoregister för att undersöka hjärtkärlsjukdom efter hemkomst bland svenska militära utlandsveteraner som varit på mission någon gång mellan 1990 och 2013, jämfört med matchade kontroller som mönstrat men inte varit på mission. Uppgifter om dödsfall i hjärtkärlsjukdom, sjukvårdsbesök i slutenvård på grund av hjärtkärlsjukdom samt uthämtning av läkemedel för hjärta och kretslopp hämtades från Dödsorsaksregistret, Patientregistret och Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen upp till 24 år efter hemkomst från mission. Icke-veteraner matchades till de militära utlandsveteranerna baserat på kön, födelseår, mönstringsår, resultat från begåvningstest, resultat från psykologbedömning, tidigare psykisk ohälsa samt BMI. Analyserna justerades även för sjukvårdsbesök i slutenvård med hjärtkärlsjukdom som huvuddiagnos före utfärd, samt för blodtryck vid mönstring. Etiskt tillstånd för studien erhölls från den regionala etikkommittén vid Karolinska institutet och alla analyser utfördes på avidentifierade data. Resultat Död i hjärtkärlsjukdom: Under upp till 24 år efter hemkomst kunde ingen statistiskt säkerställd skillnad detekteras mellan de militära utlandsveteranerna och de matchade icke-veteranerna avseende död i hjärtkärlsjukdom. Död eller slutenvård för hjärtkärlsjukdom: Ingen skillnad mellan militära utlandsveteraner och matchade icke-veteraner kunde detekteras med avseende på det sammanslagna utfallet död eller slutenvård för hjärtkärlsjukdom efter hemkomst. Läkemedel för hjärta och kretslopp: Under upp till 8 år efter hemkomst sågs ingen statistiskt säkerställd skillnad avseende uthämtning av läkemedel för hjärta och kretslopp mellan de militära utlandsveteranerna och icke-veteranerna. Slutsats Baserat på analyser av svenska hälsoregister kunde denna studie inte detektera några statistiskt säkerställda skillnader i hjärtkärlsjukdom mellan svenska militära utlandsveteraner som tjänstgjort någon gång mellan 1990 och 2013 och matchade icke-veteraner ur allmänbefolkningen som genomfört mönstring. 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND Svensk militär utlandstjänstgöring Hjärtkärlsjukdom som konsekvens av militär utlandstjänstgöring Syfte METOD Registerkällor SWIP- och PRIO-databasen Patientregistret Läkemedelsregistret Värnpliktsregistret Dödsorsaksregistret och emigrationsdata från Statistiska centralbyrån Identifiering av studiepopulationen Utfall: Hjärtkärlsjukdom Statistisk metod RESULTAT Inkluderade militära utlandsveteraner och icke-veteraner Matchningsfaktorer Kontrollfaktorer Hjärtkärlsjukdom Läkemedel för hjärta och kretslopp Uthämtning året efter vs året före utlandstjänstgöring Uthämtning efter utlandstjänstgöring fram till DISKUSSION Tidigare forskning Mekanism Styrkor Svagheter Slutsats REFERENSER APPENDIX Lista över ATC-koder för läkemedel för hjärta och kretslopp ICD-10-koder för cirkulatoriska sjukdomar ICD-9-koder för cirkulatoriska sjukdomar

5 1 BAKGRUND 1.1 Svensk militär utlandstjänstgöring Sverige har inte varit i krig sedan sjätte koalitionskriget Däremot har svenska soldater tjänstgjort militärt i internationella FN-ledda insatser sedan 1948 och på senare tid även under EUoch NATO-mandat. I Figur 1 nedan visas antalet svenska militära utlandstjänstgöringar mellan 1990 och 2013, där tjänstgöring motsvarar en bemannad tjänst vid en specifik mission och inte tvunget en unik individ (en individ kan ha genomfört flera tjänstgöringar). Under denna period genomfördes årligen mellan närmare 1000 och drygt 3000 militära tjänstgöringar utomlands. I början av 1990-talet dominerade Mellanöstern, främst Libanon, som insatsområde. Från 1993 och tio år framåt genomfördes de flesta utlandstjänstgöringarna på Balkan, främst i Bosnien och i Kosovo. Därefter ökade närvaron i Afghanistan, där 90% av de 2400 militära utlandstjänstgöringarna år 2012 genomfördes. År 2013 var antalet militära utlandstjänstgöringar betydligt färre, cirka 1300, främst på grund av en minskad närvaro i Afghanistan. Afrika har under 2000-talet stått för i genomsnitt 13% av de militära utlandstjänstgöringarna. Under perioden genomförde drygt 25,000 svenskar militär utlandstjänstgöring, varav cirka 40% genomförde mer än en insats under perioden. Medelåldern vid första insats var 29 år bland dessa militära utlandsveteraner, och över 90% var män. Figur 1 Antal svenska militära utlandstjänstgöringar mellan 1990 och 2013 enligt information i Försvarsmaktens databaser 1.2 Hjärtkärlsjukdom som konsekvens av militär utlandstjänstgöring Trauma och stress under militär utlandstjänst kan tänkas ha såväl psykiska som fysiska konsekvenser. Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), som kännetecknas av bland annat mardrömmar kopplade till traumatiska händelser, okontrollerbar anspänning och överdriven vaksamhet, har i studier av militära utlandsveteraner visats vara förknippat med olika riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom såsom förhöjt blodtryck, förhöjd hjärtfrekvens, åderförkalkning samt med hjärtkärlsjukdom i sig. 1-5 Flera studier har undersökt dödlighet i hjärtkärlsjukdom bland militära utlandsveteraner. Bland amerikanska Vietnam- och Gulfkrigsveteraner har en ökad allmän dödlighet efter hemkomst observerats, men denna ökade dödlighet har drivits av yttre orsaker såsom exempelvis trafikolyckor 5

6 och inte hjärtkärlsjukdom, trots höga nivåer av PTSD. 6-8 Bland australiensiska Vietnamveteraner har däremot en ökad risk för död i hjärtkärlsjukdom rapporterats, 9 vilket också setts hos australiensiska veteraner från Koreakriget, såväl bland de med som utan PTSD. 10 Färre vetenskapliga studier finns på icke-dödlig hjärtkärlsjukdom bland militära utlandsveteraner, men också här är fynden motsägelsefulla. En stor studie på brittiska veteraner som tjänstgjort någon gång mellan 1945 och 1985 visade på ökad risk för akut hjärtinfarkt (dödlig och icke-dödlig) jämfört med icke-veteraner matchade på ålder, kön samt bostadsort. 11 En studie på amerikanska veteraner från andra världskriget, Koreakriget samt Vietnamkriget kunde däremot inte detektera någon skillnad i hjärtkärlsjukdom eller stroke i dessa populationer jämfört med en civil kontrollgrupp. 12 Tidigare registerbaserade studier av svenska militära utlandsveteraner har visat på bättre psykisk hälsa i denna population jämfört med en matchad grupp ur allmänpopulationen, samt lägre dödlighet De militära utlandsveteranerna uppvisade i dessa studier tendenser till lägre dödlighet i hjärtkärlsjukdom och cancer, men detta kunde inte säkerställas statistiskt. Hjärtkärlsjukdom och dess riskfaktorer har hittills inte studerats i stor skala bland svenska militära utlandsveteraner. 1.3 Syfte Syftet med denna registerbaserade studie var att undersöka risk för hjärtkärlsjukdom bland svenska militära utlandsveteraner som tjänstgjort någon gång mellan 1990 och Hjärtkärlsjukdomar, även kallade kardiovaskulära sjukdomar, är sjukdomar relaterade till hjärta och blodkärl. Den vanligaste typen av hjärtkärlsjukdom är åderförkalkning, vilket innebär att det i ett blodkärl bildas en förträngning som helt eller delvis förhindrar blodflödet och därmed leder till att skador uppkommer via syrebrist i celler. Hjärtinfarkt (blodpropp i hjärtat) och stroke (blodpropp i hjärnan) är exempel på vanliga hjärtkärlsjukdomar. 6

7 2 METOD Detta är en registerstudie av hjärtkärlsjukdom efter hemkomst från insats bland svenska militära utlandsveteraner som deltog i utlandsmissioner någon gång mellan 1990 och 2013 jämfört med matchade kontroller som mönstrat men inte genomfört militär utlandstjänst. Studien använder sig av registerlänkningsmetodologi och utnyttjar rikstäckande register vid Socialstyrelsen, Statistiska centralbyrån, Krigsarkivet, Försvarsmakten och Rekryteringsmyndigheten. Etiskt tillstånd för studien erhölls från regionala etikprövningsnämnden vid Karolinska institutet. För att skydda studiedeltagarnas integritet utfördes alla analyser på avidentifierade data och resultat redovisas på gruppnivå. 2.1 Registerkällor Militära utlandsveteraner som tjänstgjort vid någon mission mellan 1990 och 2013 samt matchade kontroller identifierades via Försvarsmaktens, Rekryteringsmyndighetens och Krigsarkivets register. Från Socialstyrelsens hälsoregister inhämtades data över dödsfall och dödsorsaker, samt data över slutenvårdskonsumtion och uthämtning av förskrivningsläkemedel. Dessutom inhämtades migrationsdata från Statistiska centralbyrån och mönstringsdata från Rekryteringsmyndighetens och Krigsarkivets register. Myndigheterna länkade samman registren med hjälp av varje individs personnummer och alla data avidentifierades före leverans till forskargruppen SWIP- och PRIO-databasen Swedish Information Personnel (SWIP) är Försvarsmaktens register över individer som deltagit i militär utlandstjänstgöring. SWIP började användas av Försvarsmakten 1998 och data från 1960-talet och framåt har lagts in i systemet. Sedan 2012 har Försvarsmaktens personalsystem PRIO ersatt SWIP. Alla genomförda militära utlandstjänstgöringar som varit sanktionerade av den svenska staten har enligt Försvarsmakten registrerats i SWIP- och PRIO-databaserna, förutom hemlig personal. Databaserna innehåller information om grad, hemförband, tjänstetyp, missionsledning, utresedatum, hemresedatum och insatsområde. I föreliggande studie används data från både SWIP och PRIO Patientregistret Patientregistret för slutenvård startades 1964 av Socialstyrelsen och inkluderade då fyra landsting med fullständig täckning och ytterligare två med partiell täckning. 17 Registret blev rikstäckande 1987 och 2001 startades även registrering av besök i öppenvård (exkluderande primärvård). Registret innehåller bland annat personnummer, besöksdatum, utskrivningsdatum (för slutenvård), huvuddiagnos, bidiagnoser och operationskoder. Diagnoser kodas enligt International Classification of Diseases (ICD), vilket är ett klassifikationssystem av sjukdomar som Världshälsoorganisationen (WHO) tillhandahåller. Sedan 1997 används i Sverige den tionde revisionen av klassificeringssystemet (ICD-10). Mellan 1987 och 1996 användes den nionde revisionen (ICD-9). ICD-10 har en ny struktur som utgår från var och hur sjukdomen uppstod, och är jämfört med föregångaren ICD-9 mer flexibel och specifik (omkring 68,000 möjliga koder jämfört med 13,000 i ICD-9) Läkemedelsregistret Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen startades med syftet att öka patientsäkerheten och förståelsen för läkemedelsbiverkningar. 18 Registret omfattar samtliga förskrivningsläkemedel som hämtas ut i Sverige, men inkluderar inte läkemedel som används inom slutenvården på sjukhus. 7

8 2.1.4 Värnpliktsregistret Fram till år 2010 hade Sverige ett värnpliktsförsvar vilket innebar att män blev kallade till mönstring och kvinnor fick möjligheten att från mitten av 1990-talet anmäla sig frivilligt. Den allmänna värnplikten var för män reglerad i lag (Lag 1994:1809) och undantag från denna lag krävde enskild prövning av regeringen utsedd myndighet för att avgöra om skälen till att utebli från militärtjänstgöring var acceptabla (Lag 1941:967). Från år 1969 och fram till 2006 var antalet män som skrevs in till mönstring cirka 45,000-50,000 per år. Från år 2007 minskade antalet till cirka 20,000 och år 2010 lades värnpliktsförfarandet vilande. Vid mönstring genomfördes ett antal tester vars resultat har sparats hos Rekryteringsmyndigheten (tidigare Pliktverket) och Krigsarkivet. Förutom variabler såsom längd, vikt och blodtryck innehåller dessa register även data från exempelvis begåvningstest, självrapporterad psykisk ohälsa och resultat från psykologutvärdering. Psykologutvärderingen bestod av en timslång intervju med legitimerad psykolog med syftet att undersöka den sökandes psykologiska kapacitet, allmänna psykiska resursstyrka och lämplighet för ansvarsfulla befattningar Dödsorsaksregistret och emigrationsdata från Statistiska centralbyrån Dödsorsaksregistret innehåller data från 1961 och drevs fram till 1996 av Statistiska centralbyrån. a Sedan 1997 har Socialstyrelsen ansvaret. Registret uppdateras årligen med avlidna personer som under tiden för dödsfallet var folkbokförda i Sverige oavsett var dödsfallet ägde rum. Dödsorsaksregistret innehåller i stort sett samtliga dödsfall, även om dödsorsak ibland saknas (1.8% år 2011). Dödsorsaken som förs in i registret fastställs av läkaren som utfärdat dödsattesten och kodas likt diagnoser i Patientregistret med ICD-klassificeringssystemet. Kvaliteten på dödsorsakerna är avhängig ansvarig läkares noggrannhet att fylla i ICD-koder, vilka sedan skickas till Socialstyrelsen. 2.2 Identifiering av studiepopulationen Samtliga svenska militära utlandsveteraner registrerade i SWIP- och PRIO-databaserna med utfärdsdatum tidigast och med hemkomst senast identifierades. Första registrerade utfärd var och sista hemkomst Till varje militär utlandsveteran matchades upp till fem jämförelseindivider som identifierats via Värnpliktsregistret. b Som matchningsvariabler användes födelseår, kön, mönstringsår, resultat från begåvningstest (1-9), resultat från psykologbedömning (1-9), tidigare psykisk ohälsa (ja/nej), och kroppsmasseindex (body mass index [BMI; vikt/längd 2 ; kg/m 2 ]; , , , , , , ). BMI kategoriserades till undervikt (BMI<18.5), normalvikt (BMI ), övervikt ( ) samt fetma (BMI 30). I en delanalys på de militära utlandsveteraner med hemkomstdatum från eller senare användes även uthämtning av läkemedel för hjärta och kretslopp före utfärd som matchningsvariabel. a Det finns också ett historiskt dödsorsaksregister för åren b Observera att matchningen i denna studie är mer detaljerad än i tidigare publicerade studier om självmord, antidepressiva läkemedel och mortalitet. I tidigare studier matchades enbart för födelseår, kön och mönstringsår. 8

9 2.3 Utfall: Hjärtkärlsjukdom Olika uttryck för hjärtkärlsjukdom utgjorde utfall i denna studie. Dessa delades in i tre huvudgrupper: död i hjärtkärlsjukdom, sjukvårdsbesök i slutenvård med hjärtkärlsjukdomsdiagnos samt uthämtning av förskrivningsläkemedel för hjärta och kretslopp. I Tabell 1 visas de utfallsdefinitioner av hjärtkärlsjukdomsmanifestationer som användes och en detaljerad lista av diagnoser och läkemedel finns i appendix. Tabell 1 Definition av manifestationer av hjärtkärlsjukdom utifrån data i Patientregistret, Dödsorsaksregistret och Läkemedelsregistret Utfall Registerdefinition Tidsperiod 1 Död i hjärtkärlsjukdom Hjärtkärlsjukdom angivet som huvud-/bidiagnos ICD-9: Kapitel VII ( ) ICD-10: Kapitel IX (I00-I99) till Död i hjärtkärlsjukdom Eller Slutenvård för hjärtkärlsjukdom Läkemedel: Året före utfärd vs året efter hemkomst Läkemedel: Tid till första uthämtning efter hemkomst Hjärtkärlsjukdom angivet som huvud-/bidiagnos ICD-9: Kapitel VII ( ) ICD-10: Kapitel IX (I00-I99) Uthämtning av förskrivningsläkemedel för hjärta & kretslopp ATC-koder: C1-C till till Statistisk metod De statistiska analyserna utfördes i Stata (version 11) och SAS (version 9.4). Alla hypotestester var tvåsidiga och P-värden <0.05 betecknades som statistiskt säkerställda. Beskrivning av kohorterna gjordes med medelvärden för kontinuerliga variabler och procentuella fördelningar för kategoriska variabler. Analys av hjärtkärlsjukdom samt uthämtning av läkemedel för hjärta och kretslopp efter hemkomst gjordes genom överlevnadsanalys. I denna typ av analys följs individer från en viss tidpunkt avseende ett specifikt utfall, varefter man jämför andelen utfall samt tidslängden till att utfallet inträffar mellan de grupper som studeras. I denna studie startade uppföljningstiden vid hemkomst från mission (eller matchningsdatum för icke-veteranerna) och avslutades för hjärtkärlhändelser och för läkemedel för hjärta och kretslopp, såvida inte utvandring eller död avbröt uppföljningen tidigare. De absoluta riskerna bland de militära utlandsveteranerna och kontrollerna beskrevs grafiskt med hjälp av Kaplan-Meier-kurvor. För skattning av riskkvoter användes Cox-regression. Vid jämförelse av uthämtning av läkemedel för hjärta och kretslopp före och efter mission användes chi2-tester och logistisk regression för att fastställa eventuella skillnader statistiskt. Kontrollfaktorer: Såväl Cox-regressionerna som de logistiska regressionerna tog hänsyn till matchningsvariablerna, samt justerades ytterligare för kontrollfaktorerna blodtryck vid mönstring och sjukvårdsbesök i slutenvård med hjärtkärlsjukdom som huvuddiagnos före utfärd. 9

10 3 RESULTAT 3.1 Inkluderade militära utlandsveteraner och icke-veteraner I Tabell 2 beskrivs de militära utlandsveteranerna och icke-veteranerna före och efter matchning. Av de 25,073 veteranerna som identifierats med utfärds- och hemkomstdatum mellan och hade 21,733 mönstringsdata och kunde inkluderas i matchningen. Efter matchningen återstod 21,639 veteraner till vilka sammanlagt 107,344 icke-veteraner matchats Matchningsfaktorer BMI: Före matchning hade veteranerna en mindre andel underviktiga (BMI 18.5) jämfört med ickeveteranerna, och en något större andel överviktiga (BMI ; Figur 2). Denna större andel överviktiga bland veteranerna skulle kunna vara på grund av så kallade falskt positiva: individer som klassas som överviktiga med BMI-måttet på grund av mycket muskelmassa snarare än fett. Begåvning: De militära utlandsveteranerna presterade bättre än de omatchade icke-veteranerna på mönstringens begåvningstest där 32% av veteranerna och 23% av icke-veteranerna uppvisade hög begåvning (7-9; Figur 2). Veteranerna hade också bara 8% med låg begåvning (1-3) jämfört med 21% bland icke-veteranerna. Psykisk ohälsa och psykologutvärdering: Före matchning fanns stora skillnader i förekomst av psykisk ohälsa mellan de militära utlandsveteranerna (0.9%) och icke-veteranerna (5.7%) utifrån uppgifter från mönstringstillfället. Vidare hade 45% av veteranerna jämfört med 17% av icke-veteranerna högt resultat (7-9) på psykologutvärderingen (Figur 2). Samtidigt fanns en betydligt mindre andel med lågt resultat (1-3) bland veteranerna jämfört med icke-veteranerna (3% jämfört med 14%). Genom matchning eliminerades dessa skillnader i BMI, resultat på begåvningstestet, psykisk ohälsa och resultat på psykologbedömningen mellan de militära utlandsveteranerna och icke-veteranerna (Tabell 2) Kontrollfaktorer Blodtryck: Avseende blodtryck fanns inga märkbara skillnader mellan militära utlandsveteraner och icke-veteraner före matchning (Tabell 2). Hjärtkärlsjukdom: Hjärtkärlsjukdom före utfärd kunde inte beskrivas för de omatchade ickeveteranerna, eftersom detta är sjukdom före matchningsdatumet, som definieras först i matchningsproceduren och som motsvarar en viss veterans första utfärdsdatum. För de matchade kohorterna hade 1.5% bland både veteranerna och icke-veteranerna slutenvårdats med hjärtkärlsjukdomsdiagnos före utfärdsdatum (P=0.58), och 5.1% jämfört med 5.3% bland veteranerna respektive icke-veteranerna hade hämtat ut läkemedel för hjärta och kretslopp (P=0.54; Tabell 2). Således hade eventuella skillnader avseende hjärtkärlsjukdom före utfärdsdatum försvunnit genom matchningsproceduren, trots att varken slutenvård för hjärtkärlsjukdom eller uthämtning av läkemedel för hjärta och kretslopp användes som matchningsfaktorer. 10

11 Tabell 2 Deskriptiva data för inkluderade militära utlandsveteraner och övriga mönstrande Omatchad kohort c Matchad kohort Veteraner Icke-veteraner Veteraner Icke-veteraner Antal individer, n (%) 21,733 1,860,690 21, ,344 Män 21,045 (97%) 1,845,270 (99%) 21,017 (97%) 104,804 (98%) Kvinnor 688 (3%) 15,420 (1%) 622 (3%) 2540 (2%) Mönstringsålder (år), medel (SD) 18 (0.6) 18 (0.9) 18 (0.6) 18 (0.5) Längd (cm), medel (SD) 180 (7) 179 (7) 180 (7) 180 (7) Vikt (kg), medel (SD) 72 (10) 71 (11) 72 (10) 72 (10) BMI (kg/m2), medel (SD) 22.3 (2.8) 21.9 (3.1) 22.3 (2.8) 22.3 (2.8) Systoliskt blodtryck, medel (SD) 130 (11) 129 (11) 130 (11) 129 (11) Diastoliskt blodtryck, medel (SD) 67 (10) 68 (10) 67 (10) 67 (10) Rapporterad psykisk ohälsa vid mönstring n (%) 191 (0.9%) 105,939 (5.7%) 182 (0.8%) 849 (0.8%) Hjärtkärlsjukdom före utfärd Slutenvård (1.5%) 1627 (1.5%) Läkemedel för hjärta & kretslopp d (5.1%) 1575 (5.3%) SD=Standard deviation (standardavvikelse) c Veteraner och icke-veteraner med mönstringsdata. d Data från Läkemedelsregistret från ; analysen baserad på utfärder från för att tidigare medicinering under minst 1.5 år skulle kunna dokumenteras. 11

12 Figur 2 BMI-status, resultat från intelligenstest och psykologutvärdering (före matchning) e e För begåvningstestet och psykologintervjun används Standard nine-skala (Stanine) där högre värde indikerar bättre utvärderingsresultat. 12

13 3.2 Hjärtkärlsjukdom Totalt antal fall och antal fall per 100,000 personår av de två utfallen hjärtkärldöd respektive hjärtkärldöd eller slutenvårdad hjärtkärlsjukdom för de matchade kohorterna visas i Tabell 3 och Figur 3. Under en genomsnittlig uppföljning på 12 år efter hemkomst identifierades 28 dödsfall (0.13%) med hjärtkärlsjukdom angivet som huvud- eller bidiagnos hos de militära utlandsveteranerna och 200 sådana dödsfall (0.19%) bland de matchade icke-veteranerna (11 jämfört med 15 hjärtkärldödsfall per 100,000 personår, ej statistiskt säkerställd skillnad; Tabell 3). För det sammansatta utfallet hjärtkärldöd eller slutenvårdad hjärtkärlsjukdom var motsvarande siffror 775 (3.59%) för veteranerna och 3846 (3.59%) för icke-veteranerna (301 fall per 100,000 personår för båda grupperna; Tabell 3). Tabell 3 Antal fall, uppföljningstid och antal fall per 100,000 personår för hjärtkärlsjukdom Hjärtkärldöd Hjärtkärldöd eller slutenvårdad hjärtkärlsjukdom Antal fall Antal fall per (n, %) 100,000 personår Veteraner 28 (0.13%) 11 Icke-veteraner 200 (0.19%) 15 Veteraner 775 (3.59%) 301 Icke-veteraner 3846 (3.59%) 301 Figur 3 Andel (övre panelen) och antal per 100,000 personår (nedre panelen) bland militära utlandsveteraner respektive matchade icke-veteraner som efter matchningsdatum erfarit de olika hjärtkärlutfallen 13

14 I Figur 4 visas Kaplan-Meier-kurvor för de olika utfallen. Dessa kurvor beskriver hur stor andel av de militära utlandsveteranerna samt icke-veteranerna som fått respektive utfall över tid, med hänsyn tagen till att individer kan ha lämnat studien under uppföljningstiden (till exempel på grund av utvandring eller död av andra orsaker). Hänsyn tas även till matchningsfaktorerna, men inte till blodtryck och tidigare sjukvårdsbesök i slutenvård med hjärtkärlsjukdom som huvuddiagnos. Den absoluta risken för hjärtkärldöd var mycket låg i båda grupperna (Figur 4, översta panelen). För det sammansatta utfallet hjärtkärldöd eller slutenvårdad hjärtkärlsjukdom var risken bland veteraner och ickeveteraner likartad över hela tidsperioden (Figur 4, nedersta panelen). HJÄRTKÄRLDÖD HJÄRTKÄRLDÖD ELLER SLUTENVÅRD FÖR HJÄRTKÄRLSJUKDOM Figur 4 Kaplan-Meier-kurvor för ojusterad absolut risk för de olika utfallen 14

15 I Figur 5 visas justerade relativa risker för de olika utfallen för militära utlandsveteraner jämfört med matchade icke-veteraner. De relativa riskerna är utöver matchningsfaktorerna (kön, födelseår, mönstringsår, resultat från begåvningstest, resultat från psykologbedömning, självrapporterad tidigare psykisk ohälsa samt BMI) även justerade för sjukvårdsbesök i slutenvård med hjärtkärlsjukdom som huvuddiagnos före utfärd, samt för blodtryck uppmätt vid mönstringstillfället. Det innebär att analyserna tagit hänsyn till eventuella skillnader mellan grupperna avseende dessa variabler. En relativ risk >1 innebär att de militära utlandsveteranerna hade en högre risk för respektive utfall än de matchade icke-veteranerna, medan en relativ risk <1 innebär att de hade en lägre risk. Morrhåren i figuren är så kallade 95-procentiga konfidensintervall (95% CI). Om dessa morrhår korsar referenslinjen 1 (=ingen riskskillnad) är den aktuella relativa risken inte statistiskt säkerställd. Den justerade relativa risken för hjärtkärldöd var 0.74, det vill säga 26% lägre dödsrisk för militära utlandsveteraner jämfört med matchade icke-veteraner, men denna lägre risk kunde inte säkerställas statistiskt (95% CI ). För utfallet hjärtkärldöd eller slutenvård för hjärtkärlsjukdom sågs heller ingen statistiskt säkerställd skillnad i justerad relativ risk mellan veteraner och icke-veteraner (relativ risk 1.02, 95% CI ). Figur 5 Justerade relativa risker för de olika utfallen bland militära utlandsveteraner (n=21,639) jämfört med matchade icke-veteraner (n=107,344) 15

16 3.3 Läkemedel för hjärta och kretslopp Eftersom läkemedelsregistret startades först är följande resultat avseende läkemedelsuthämtning för hjärta och kretslopp baserade på analyser som bara inkluderade militära utlandsveteraner (samt matchade icke-veteraner) med hemkomst eller senare Uthämtning året efter jämfört med året före utlandstjänstgöring I Figur 6 (vänstra panelen) visas andelen bland militära utlandsveteraner och matchade ickeveteraner som hämtat ut läkemedel för hjärta och kretslopp under året före respektive året efter utlandstjänstgöring. Året före utfärds-/matchningsdatum hade 3.1% av veteranerna hämtat ut läkemedel för hjärta och kretslopp jämfört med 3.0% bland icke-veteranerna. Under året efter hemkomst var motsvarande andelar 3.0% respektive 3.5%. En logistisk regression justerad för uthämtning av hjärtkärlläkemedel året före utfärds-/matchningsdatum samt för systoliskt och diastoliskt blodtryck visade att de militära utlandsveteranerna hade en 14% lägre risk för uthämtning av dessa läkemedel året efter hemkomst, jämfört med de matchade icke-veteranerna. Denna skillnad kunde dock inte säkerställas statistiskt (relativ risk 0.86, 95% CI ). I en separat analys av enbart de individer som inte hade hjärtkärlläkemedel före utfärd observerades att 1.2% av de militära utlandsveteranerna och 1.4% av icke-veteranerna hämtade ut sådana läkemedel året efter hemkomst/matchningsdatum (Figur 6; högra panelen). Ingen skillnad mellan grupperna kunde säkerställas statistiskt. Figur 6 Andel med läkemedelsbehandling för hjärta och kretslopp för samtliga (vänstra och mellersta panelen) samt för de utan sådan behandling året före utfärd (högra panelen) 16

17 3.3.2 Uthämtning av läkemedel efter utlandstjänstgöring fram till Under en genomsnittlig uppföljning på 4.4 år efter hemkomst observerades 308 militära utlandsveteraner (5.3%) respektive 1702 icke-veteraner (6.0%) hämta ut läkemedel för hjärta och kretslopp, efter exklusion av individer med registrerad uthämtning av dessa läkemedel före utfärds-/ matchningsdatum. I Figur 7 visas den ojusterade absoluta risken för uthämtning av läkemedel för hjärta och kretslopp bland veteraner respektive icke-veteraner. Under den totala uppföljningstiden efter hemkomst uppvisade icke-veteranerna en något högre men ej statistiskt säkerställd risk för uthämtning av hjärtkärlläkemedel än veteranerna (justerad relativ risk 0.90, 95% CI ). UTHÄMTNING AV LÄKEMEDEL FÖR HJÄRTA OCH KRETSLOPP Figur 7 Kaplan-Meier-kurvor för ojusterad absolut risk för uthämtning av läkemedel för hjärta och kretslopp bland individer som inte hade sådana läkemedel före utfärd 17

18 4 DISKUSSION Denna registerstudie undersökte hjärtkärlsjukdom efter hemkomst bland svenska militära utlandsveteraner som tjänstgjort någon gång mellan 1990 och De jämfördes med en matchad kontrollgrupp bestående av individer som genomfört mönstring men inte tjänstgjort militärt utomlands. Studien kunde inte detektera några statistiskt säkerställda skillnader mellan militära utlandsveteraner och matchade icke-veteraner avseende hjärtkärldöd eller hjärtkärldöd plus slutenvårdad hjärtkärlsjukdom. Ingen statistiskt säkerställd skillnad sågs heller mellan grupperna avseende uthämtning av hjärtkärlläkemedel, varken före eller efter mission. 4.1 Tidigare forskning Resultat från tidigare studier av militära utlandsveteraners risk för hjärtkärlsjukdom, dödlig såväl som icke-dödlig, är motsägelsefulla. Vissa studier har observerat en ökad risk för hjärtkärlsjukdom bland militära utlandsveteraner, 6-8,11 medan andra studier inte kunnat bekräfta denna ökade risk. 10,12,19 Å ena sidan verkar the healthy soldier effect på populationer av militära utlandsveteraner, det vill säga faktumet att dessa veteraner selekterats på både psykisk och fysisk hälsa och därför utgör en ovanligt frisk population jämfört med allmänbefolkningen. Detta drar resultaten åt minskad risk jämfört med en civil kontrollgrupp som inte genomgått samma selektion. Å andra sidan kan stress och trauma under utlandstjänstgöringen, samt vissa ohälsosamma levnadsvanor såsom rökning och alkoholmissbruk, vilket i åtminstone USA har beskrivits som mer utbrett bland veteraner än bland icke-veteraner, 20 bidra till en ökad risk. De motsägelsefulla resultaten i den vetenskapliga litteraturen vad gäller risk för hjärtkärlsjukdom bland militära utlandsveteraner beror antagligen på att åldern på populationerna, perioderna och även områdena för tjänstgöring samt tjänstgöringens intensitet skiljt sig åt mellan studierna, samt att man lyckats olika väl med att identifiera en jämförbar kontrollgrupp. Bergman och medförfattare genomförde en stor registerbaserad studie av hjärtkärlsjukdom bland brittiska militära veteraner med matchad kontrollgrupp som liknade vår studie, även om begreppet veteran antagligen inte enbart inkluderade utlandsveteraner samt att de studerade akut hjärtinfarkt specifikt. De rapporterade en ökad risk för akut hjärtinfarkt, medan vi inte såg någon statistiskt säkerställd skillnad i risk för varken död i hjärtkärlsjukdom eller slutenvård för hjärtkärlsjukdom. Förutom att deras population var från ett annat land, med allt vad det innebär i skillnader i folkhälsa och sjukvårdssystem och inte minst typer av militär utlandstjänstgöring, var de inkluderade veteranerna i deras studie mycket äldre, då de tjänstgjort mellan 1945 och Det är möjligt att ohälsosamma levnadsvanor typiskt förknippade med soldater, såsom rökning och alkoholmissbruk, var mer förekommande förr i tiden eller skiljer sig mellan brittiska och svenska veteraner. Det visade sig också att det var de äldre veteranerna som genererade den ökade risken för akut hjärtinfarkt i deras studie, medan det bland yngre veteraner inte gick att statistiskt säkerställa någon skillnad. 4.2 Mekanism I föreliggande studie genomfördes en mer detaljerad matchning än i våra tidigare studier som visat på statistiskt säkerställd bättre hälsa hos samma population svenska militära utlandsveteraner De matchade icke-veteranerna borde därför utgöra en bättre kontrollgrupp i denna jämfört med tidigare studier, med mindre utrymme för the healthy soldier effect. I föreliggande studie kunde inga statistiskt säkerställda skillnader i hälsorisker, i detta fall hjärtkärlsjukdom, mellan veteraner och icke-veteraner detekteras, vilket skulle kunna vara ett uttryck för att inverkan av the healthy soldier effect på resultaten begränsats ytterligare. 18

19 4.3 Styrkor Den största fördelen med denna studie var dess upplägg med rikstäckande och i det närmaste komplett datainsamling via befintliga register av dödsfall, slutenvård samt läkemedelsuthämtning. Detta skall jämföras med självrapporterade data som ofta är behäftade med låg svarsfrekvens och förlitar sig på folks minne. En annan styrka var tillgången till information på individnivå för variabler som kan tänkas påverka den psykiska och fysiska hälsan och alltså även jämförelserna mellan de militära utlandsveteranerna och de matchade icke-veteranerna. Samtliga analyser i denna studie tog hänsyn till eventuella skillnader mellan grupperna avseende fysiska faktorer såsom BMI, blodtryck och sjukvårdsbesök i slutenvård före utfärd med hjärtkärlsjukdom som huvuddiagnos, samt psykiska faktorer såsom resultat från begåvningstest, psykologbedömning, och psykisk ohälsa vid mönstring. Dessa variabler är förknippade med både framtida hjärtkärlsjuklighet och chansen att tjänstgöra militärt utomlands. Därför bör man ta hänsyn till dessa variabler i analyser där man försöker mäta effekten av militär utlandstjänst på senare hjärtkärlsjukdom, för att undvika snedvridning av resultaten. 4.4 Svagheter Denna studie hade tre huvudsakliga svagheter. För det första utgjorde de militära utlandsveteraner som tjänstgjort någon gång mellan 1990 och 2013 en ung population, då det fortfarande är relativt ovanligt med hjärtkärlsjukdom. Det är därför möjligt att negativa hälsokonsekvenser från militär insats inte fångades i denna studie. Studier av utfall som är kopplade till framtida hjärtkärlsjuklighet och som går att upptäcka redan i ung ålder, såsom förhöjt blodtryck, skulle kunna vara ett sätt att hantera detta problem. Vi undersökte dock även uthämtning av läkemedel för hjärta och kretslopp, vilket är ett sätt att närma sig förstadierna till de allvarligare hjärtkärlhändelserna. Vi kunde varken se några akuta effekter i analysen av läkemedelsuthämtning året efter hemkomst eller någon långtidseffekt över upp till 8 års uppföljning. För det andra undersökte denna studie hjärtkärlsjukdom bland svenska militära utlandsveteraner som grupp, oavsett insatsområde och typ av uppdrag. Detta skulle kunna dölja ökad risk efter hemkomst från missioner med ovanligt hög exponering för exempelvis stress eller trauma. Problemet med uppdelning av specifika missioner eller insatsområden är att underlaget för statistisk analys kraftigt minskas, vilket begränsar möjligheten att kunna säkerställa eventuella skillnader statistiskt. För det tredje var inte denna studie randomiserad, vilket innebär att the healthy soldier effect kan ha påverkat resultaten. För att verkligen kunna fastslå orsakssamband skulle individer behöva lottas till antingen militär utlandstjänst eller till en kontrollgrupp som inte genomför militär utlandstjänst. Detta vore svårt att genomföra, inte minst av etiska skäl. 4.5 Slutsats Baserat på analyser av svenska hälsoregister kunde denna studie inte detektera några statistiskt säkerställda skillnader i hjärtkärlsjukdom mellan svenska militära utlandsveteraner som tjänstgjort någon gång mellan 1990 och 2013 och matchade icke-veteraner ur allmänbefolkningen. 19

20 5 REFERENSER 1. Boscarino JA. A prospective study of PTSD and early-age heart disease mortality among Vietnam veterans: implications for surveillance and prevention. Psychosom Med. 2008;70(6): O'Toole BI, Catts SV. Trauma, PTSD, and physical health: an epidemiological study of Australian Vietnam veterans. Journal of psychosomatic research. 2008;64(1): Paulus EJ, Argo TR, Egge JA. The impact of posttraumatic stress disorder on blood pressure and heart rate in a veteran population. Journal of traumatic stress. 2013;26(1): Roy SS, Foraker RE, Girton RA, Mansfield AJ. Posttraumatic Stress Disorder and Incident Heart Failure Among a Community-Based Sample of US Veterans. Am J Public Health. 2015;105(4): Schnurr PP, Spiro A, 3rd, Paris AH. Physician-diagnosed medical disorders in relation to PTSD symptoms in older male military veterans. Health Psychol. 2000;19(1): Boehmer TK, Flanders WD, McGeehin MA, Boyle C, Barrett DH. Postservice mortality in Vietnam veterans: 30-year follow-up. Arch Intern Med. 2004;164(17): Hearst N, Newman TB, Hulley SB. Delayed effects of the military draft on mortality. A randomized natural experiment. N Engl J Med. 1986;314(10): Kang HK, Bullman TA. Mortality among U.S. veterans of the Persian Gulf War. N Engl J Med. 1996;335(20): Fett M, Dunn M, Adena M. Australian Veterans Health Studies: The Mortality Report: Part I. Retrospective Cohort Study of Mortality Among Australian National Servicemen of the Vietnam Conflict Era, and an Executive Sumarry of the Mortality Report. Canberra Harrex WK HK, Jelfs P,. Mortality of Korean War Veterans: the Veteran Cohort Study. A Report of the 2002 Retrospective Cohort Study of Australian Veterans of the Korean War. Canberra, Australia Bergman BP, Mackay DF, Pell JP. Acute myocardial infarction in Scottish military veterans: a retrospective cohort study of 57,000 veterans and 173,000 matched nonveterans. Am J Epidemiol. 2014;179(12): Johnson AM, Rose KM, Elder GH, Jr., Chambless LE, Kaufman JS, Heiss G. Military combat and risk of coronary heart disease and ischemic stroke in aging men: The Atherosclerosis Risk in Communities (ARIC) study. Ann Epidemiol. 2010;20(2): Neovius M, Johansson K, Pethrus C, Neovius K. Mental ohälsa efter militär utlandstjänst vid missioner med hög stridsexponering. Fokus: BA01-BA06 & FS17-FS , Aux Analysis AB ( 14. Neovius M, Johansson K, Pethrus C, Neovius K. Militär utlandstjänst och uthämtning av antidepressiva läkemedel: en populationsbaserad registerstudie , Aux Analysis AB ( 15. Pethrus C, Johansson K, Neovius K, Neovius M. Militär utlandstjänst och självmord: en svensk populationsbaserad registerstudie , Aux Analysis AB ( 16. Neovius M, Johansson K, Pethrus C, Neovius K. Dödlighet bland svenska militära utlandsveteraner , Aux Analysis AB ( 17. Ludvigsson JF, Andersson E, Ekbom A, et al. External review and validation of the Swedish national inpatient register. BMC Public Health. 2011;11:

21 18. Wettermark B, Hammar N, Fored CM, et al. The new Swedish Prescribed Drug Register-- opportunities for pharmacoepidemiological research and experience from the first six months. Pharmacoepidemiology and drug safety. 2007;16(7): Fett M, Dunn M, Adena M. Australian Veterans Health Studies: The Mortality Report: Part I. A Retrospective Cohort Study of Mortality Among Australian National Servicemen of the Vietnam Conflict Era, and an Executive Summary of the Mortality Report.. Australian Government Publishing Service Hoerster KD, Lehavot K, Simpson T, McFall M, Reiber G, Nelson KM. Health and health behavior differences: U.S. Military, veteran, and civilian men. Am J Prev Med. 2012;43(5):

22 6 APPENDIX 6.1 Lista över ATC-koder för läkemedel för hjärta och kretslopp C01 Medel vid hjärtsjukdomar C02 Antihypertensiva medel C03 Diuretika C04 Perifera vasodilatorer C05 Kärlskyddande medel C07 Beta-receptorblockerande medel C08 Kalciumantagonister C09 Medel som påverkar renin-angiotensinsystemet C10 Medel som påverkar serumlipidnivåerna Detaljerad information över vilka specifika läkemedel som sorterar under respektive läkemedelsgrupp kan hittas på ICD-10-koder för cirkulatoriska sjukdomar Kapitel IX. Cirkulationsorganens sjukdomar (I00-I99) Akut reumatisk feber (I00-I02) Kroniska reumatiska hjärtsjukdomar (I05-I09) Hypertonisjukdomar (I10-I15) Ischemiska hjärtsjukdomar (I20-I25) Sjukdomstillstånd inom lungcirkulationen (I26-I28) Andra former av hjärtsjukdom (I30-I52) Sjukdomar i hjärnans kärl (I60-I69) Sjukdomar i artärer, arterioler och kapillärer (I70-I79) Sjukdomar i vener, lymfkärl och lymfkörtlar som ej klassificeras annorstädes (I80-I89) Andra och icke specificerade sjukdomar i cirkulationsorganen (I95-I99) Detaljerad information över vilka specifika diagnoser som sorterar under respektive diagnosgrupp kan hittas på ICD-9-koder för cirkulatoriska sjukdomar Kapitel VII. Cirkulationsorganens sjukdomar Detaljerad information över vilka specifika diagnoser som sorterar under Kapitel VII i ICD-9 kan hittas på 22

Registerstudier av svenska militära utlandsveteraner

Registerstudier av svenska militära utlandsveteraner Registerstudier av svenska militära utlandsveteraner Aux Analysis Military www.auxmilitary.se REGISTERSTUDIER AV SVENSKA MILITÄRA UTLANDSVETERANER I denna broschyr presenteras resultat från registerstudier

Läs mer

DÖDLIGHET BLAND SVENSKA MILITÄRA UTLANDSVETERANER

DÖDLIGHET BLAND SVENSKA MILITÄRA UTLANDSVETERANER DÖDLIGHET BLAND SVENSKA MILITÄRA UTLANDSVETERANER Stockholm 2015 01 10 Martin Neovius, docent, medicine doktor Kari Johansson, medicine doktor Carl-Martin Pethrus, psykolog, doktorand Kristian Neovius,

Läs mer

Militär utlandstjänst i Afghanistan (ISAF ) Fysiska, psykiska och sociala utfall efter hemkomst

Militär utlandstjänst i Afghanistan (ISAF ) Fysiska, psykiska och sociala utfall efter hemkomst Militär utlandstjänst i Afghanistan (ISAF 2002-2014) Fysiska, psykiska och sociala utfall efter hemkomst Aux Analysis Military www.auxmilitary.se REGISTERSTUDIER AV SVENSKA MILITÄRA UTLANDSVETERANER I

Läs mer

Uppföljning av svenska militära utlandsveteraner efter hemkomst från internationell insats

Uppföljning av svenska militära utlandsveteraner efter hemkomst från internationell insats Uppföljning av svenska militära utlandsveteraner efter hemkomst från internationell insats ÅRSRAPPORT 2018 FYSISK OHÄLSA Aux Analysis Military www.auxmilitary.se REGISTERSTUDIER AV MILITÄRA UTLANDSVETERANER

Läs mer

Militär utlandstjänst i Afghanistan (ISAF ) Fysiska, psykiska och sociala utfall efter hemkomst

Militär utlandstjänst i Afghanistan (ISAF ) Fysiska, psykiska och sociala utfall efter hemkomst Militär utlandstjänst i Afghanistan (ISAF 2002-2014) Fysiska, psykiska och sociala utfall efter hemkomst Stockholm 2017 03 02 Martin Neovius, professor, medicine doktor Jonas Söderling, medicine doktor

Läs mer

MENTAL OHÄLSA EFTER MILITÄR UTLANDSTJÄNST VID MISSIONER MED HÖG STRIDSEXPONERING FOKUS: BA01-BA06 & FS17-FS19

MENTAL OHÄLSA EFTER MILITÄR UTLANDSTJÄNST VID MISSIONER MED HÖG STRIDSEXPONERING FOKUS: BA01-BA06 & FS17-FS19 MENTAL OHÄLSA EFTER MILITÄR UTLANDSTJÄNST VID MISSIONER MED HÖG STRIDSEXPONERING FOKUS: BA01-BA06 & FS17-FS19 Stockholm 2014 10 11 Martin Neovius, docent, medicine doktor Kari Johansson, medicine doktor

Läs mer

Uppföljning av svenska militära utlandsveteraner efter hemkomst från internationell insats Årsrapport: psykisk ohälsa

Uppföljning av svenska militära utlandsveteraner efter hemkomst från internationell insats Årsrapport: psykisk ohälsa Uppföljning av svenska militära utlandsveteraner efter hemkomst från internationell insats Årsrapport: psykisk ohälsa Stockholm 2018 04 25 Detta är en rapport i en rapportserie om svenska militära utlandsveteraners

Läs mer

Uppföljning av svenska militära utlandsveteraner efter hemkomst från internationell insats. Årsrapport 2018: Fysisk ohälsa

Uppföljning av svenska militära utlandsveteraner efter hemkomst från internationell insats. Årsrapport 2018: Fysisk ohälsa Uppföljning av svenska militära utlandsveteraner efter hemkomst från internationell insats Årsrapport 2018: Fysisk ohälsa Detta är en rapport i en rapportserie om hälsa och socialt tillstånd/beteende hos

Läs mer

SKILSMÄSSA OCH GIFTERMÅL EFTER MILITÄR UTLANDSTJÄNST

SKILSMÄSSA OCH GIFTERMÅL EFTER MILITÄR UTLANDSTJÄNST SKILSMÄSSA OCH GIFTERMÅL EFTER MILITÄR UTLANDSTJÄNST Stockholm 2016 05 16 Martin Neovius, docent, medicine doktor Kari Johansson, medicine doktor Carl-Martin Pethrus, legitimerad psykolog, doktorand Kristian

Läs mer

Militär utlandstjänst och uthämtning av antidepressiva läkemedel

Militär utlandstjänst och uthämtning av antidepressiva läkemedel Militär utlandstjänst och uthämtning av antidepressiva läkemedel En populationsbaserad registerstudie Stockholm 2014-05-23 Carl-Martin Pethrus, psykolog Kari Johansson, medicine doktor Kristian Neovius,

Läs mer

Militär utlandstjänst och självmord: en svensk populationsbaserad registerstudie

Militär utlandstjänst och självmord: en svensk populationsbaserad registerstudie UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för psykologi Psykologexamensuppsats, 30 hp Vårterminen 2013 Version 2014 05 23 Militär utlandstjänst och självmord: en svensk populationsbaserad registerstudie Av Carl-Martin

Läs mer

VÅLDSBROTT EFTER MILITÄR UTLANDSTJÄNST

VÅLDSBROTT EFTER MILITÄR UTLANDSTJÄNST VÅLDSBROTT EFTER MILITÄR UTLANDSTJÄNST Stockholm 2016 09 11 Martin Neovius, docent, medicine doktor Jonas Söderling, medicine doktor Kari Johansson, medicine doktor Carl-Martin Pethrus, legitimerad psykolog,

Läs mer

Jan Schyllander

Jan Schyllander Jan Schyllander 4-9- Olyckor genom explosioner, antändning av eldfängda ämnen mm. Olyckor genom explosioner, antändning av eldfängda ämnen mm. Uppgifterna i nedanstående redovisning är hämtade från de

Läs mer

Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden

Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden Mia Söderberg, Leg. psykolog, MSc, PhD mia.soderberg@amm.gu.se Arbets-

Läs mer

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. HJÄRTAT Mängden utslag kan avgöra risken Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Det är känt att hälsosamma levnadsvanor minskar risken. Men mycket tyder på att även valet av behandling

Läs mer

VITA PRAEPONITUR Militära utlandsveteraner och Mental hälsa

VITA PRAEPONITUR Militära utlandsveteraner och Mental hälsa Militära utlandsveteraner och Mental hälsa Helena Prochazka MD PhD Försvarsmedicinska Centrum Göteborg Population Civil Normal befolkning Söker själv Söker psykiatri Söker för psykiatrisk åkomma Militär/veteran

Läs mer

EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell)

EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell) EPIDEMIOLOGI Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell) Läran om utbredningen av och orsakerna till hälsorelaterade tillstånd eller förhållanden i specifika populationer och tillämpningen

Läs mer

Hälsodataregister. räddar liv och ger bättre vård

Hälsodataregister. räddar liv och ger bättre vård juni 2019 Hälsodataregister räddar liv och ger bättre vård Hälso- och sjukvården utvecklas snabbt, tack vare ny medicinsk kunskap, nya behandlingsmetoder, tekniska innovationer och modernare arbetssätt.

Läs mer

Journal- och registerstudier

Journal- och registerstudier Journal- och registerstudier Grundläggande forskningsmetodik för ST-läkare 2016-04-14, Johan Lyth FoU-enheten för närsjukvården Informationens väg hälsodataregister LiÖ-data kvalitetsregister Patientregistret

Läs mer

Datakällor och definitioner Statistikverktyget- Folkhälsa på karta

Datakällor och definitioner Statistikverktyget- Folkhälsa på karta Datakällor och definitioner Statistikverktyget- Folkhälsa på karta Följande dokument redovisar datakällor och definitioner för indikatorerna i Statistikverktyget på Folkhälsa på karta. Samtliga indikatorer

Läs mer

Graviditetsnära bröstcancer möjligt att studera tack vare svenska register

Graviditetsnära bröstcancer möjligt att studera tack vare svenska register Graviditetsnära bröstcancer möjligt att studera tack vare svenska register Anna Johansson Inst. för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB) Karolinska Institutet anna.johansson@ki.se Möte för FMS

Läs mer

Economics - questions, methods, data and the aim for results KATARINA STEEN CARLSSON, INST KLINISKA VETENSKAPER, MALMÖ

Economics - questions, methods, data and the aim for results KATARINA STEEN CARLSSON, INST KLINISKA VETENSKAPER, MALMÖ Economics - questions, methods, data and the aim for results KATARINA STEEN CARLSSON, INST KLINISKA VETENSKAPER, MALMÖ Uncertainty and the Welfare Economics of Medical Care Kenneth J. Arrow, American Economic

Läs mer

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Anita Wisén Forskargruppen sjukgymnastik Institutionen för hälsa, vård och samhälle Vad är fysisk aktivitet och träning? Intensitet

Läs mer

Överviktskirurgi - långtidseffekter

Överviktskirurgi - långtidseffekter Överviktskirurgi - långtidseffekter Swedish obese subjects study (SOS) Åsa Anveden AT-läkare, Doktorand Institutionen för klinisk och molekylär medicin 1. SOS 2. Kirurgi som diabetesprevention? 3. Effekter

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar

Läs mer

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Inledning Det är sedan länge känt att sekundärpreventiv behandling efter genomgången hjärtinfarkt är effektivt, och i europeiska riktlinjer publicerade

Läs mer

Socioekonomiska skillnader

Socioekonomiska skillnader Kort rapport Socioekonomiska skillnader Livsförloppsperspektiv på socioekonomiska skillnader i dödlighet Forskargruppen Socialepidemiologi Lunds Universitet, Region Skåne Författare: Maria Rosvall, Martin

Läs mer

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Multiprofessionellt utbildningsprogram för närstående till hjärtsviktspatienter Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Läs mer

Att beräkna täckningsgrad för de nationella kvalitetsregistren jämfört med Socialstyrelsens register

Att beräkna täckningsgrad för de nationella kvalitetsregistren jämfört med Socialstyrelsens register Information 2017-12-14 Art nr 2017-12-37 1(7) Statistik och jämförelser Erik Wahlström erik.wahlstrom@socialstyrelsen.se Att beräkna täckningsgrad för de nationella kvalitetsregistren jämfört med Socialstyrelsens

Läs mer

Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de?

Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de? Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de? Anders Hjern barnläkare, professor Att studera barns hälsa med hjälp av register De nordiska ländernas personnummer ger en unik möjligt att följa

Läs mer

Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid

Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid Utvecklingsenheten Layout: Tina Ehsleben, Kriminalvårdens Utvecklingsenhet, 2010 Tryckning: Kriminalvårdens

Läs mer

Självmordsförsök i Stockholms län. Data: Guo-Xin Jiang. Gergö Hadlaczky. Danuta Wasserman

Självmordsförsök i Stockholms län. Data: Guo-Xin Jiang. Gergö Hadlaczky. Danuta Wasserman Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP) Självmordsförsök i Stockholms län Data: 1987-2016 Guo-Xin Jiang Gergö Hadlaczky Danuta Wasserman 1 Självmordsförsök i Stockholms län Data: 1987-2016

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

Studiedesign: Observationsstudier

Studiedesign: Observationsstudier Studiedesign: Observationsstudier Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Introduktion Kohortstudie Fall-kontrollstudie

Läs mer

Fokus på dödlighet efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt

Fokus på dödlighet efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt Fokus på dödlighet efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt november 2012 Andel (%) I Socialstyrelsens rapport Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2009 redovisas att andel kvinnor

Läs mer

Kan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt?

Kan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt? Kan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt? -en prospektiv incident fall-kontrollstudie i ett populationsbaserat material i norra Sverige Patrik Wennberg, Bureå VC Handledare: Jan-Håkan Jansson, Medicin-Geriatrikkliniken,

Läs mer

Psykisk besvär och BMI

Psykisk besvär och BMI Psykisk besvär och BMI - om eventuella samband hos ungdomar på gymnasiet Författare: Håkan Karlsson, Gotahälsan, Jerikodalsgatan 8, 595 30 Mjölby 0142-299890 Hakan.karlsson@gotahalsan.se Handledare: Martin

Läs mer

Självmordsförsök i Sverige

Självmordsförsök i Sverige Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP) Självmordsförsök i Sverige Data: 1987-2016 GUO-XIN JIANG GERGÖ HADLACZKY DANUTA WASSERMAN 1 Självmordsförsök i Sverige Innehåll Statistik över

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Svensk Osteoporosvård. Appendix III: Fraktur- och läkemedelsstatistik

Svensk Osteoporosvård. Appendix III: Fraktur- och läkemedelsstatistik Svensk Osteoporosvård Appendix III: Fraktur- och läkemedelsstatistik 12 mars 2014 Detta appendix ger detaljerad data på frakturer och behandlingar, på både regional och nationell nivå. Informationen som

Läs mer

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen Anders Jacobsson Lisbeth Serdén Olafr Steinum www.socialstyrelsen.se/epc Patientregistret Kodningskvalitet i Patientregistret Slutenvård 2007 Lisbeth

Läs mer

Bilaga 2 Data från hälsosamtal

Bilaga 2 Data från hälsosamtal Data från hälsosamtal 2012-2015 I denna bilaga redovisas mer utförliga tabeller med rådata som stått till grund till de figurer och tabeller som redovisas i rapporten: Så mår östgötarna Rapport utifrån

Läs mer

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012 Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats

Läs mer

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling PD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling PD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005 Svensk Dialysdatabas Blodtryck och blodtrycksbehandling PD Klinikdata hösten 5 Översikt åren 2 5 Innehållsförteckning Läsanvisningar och kommentarer...3 Figur 1. Systoliskt BT 5...4 Figur 2. Andel med

Läs mer

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist

Läs mer

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1

Läs mer

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Från epidemiologi till klinik SpAScania Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg

Läs mer

Postoperativ troponinstegring har det någon betydelse?

Postoperativ troponinstegring har det någon betydelse? Postoperativ troponinstegring har det någon betydelse? Anna Tapper Specialistläkare PMI Solna Doktorand Karolinska Institutet Dagkirurgisk kongress 24/5 2019 Vad handlar det om? Hjärtmuskelskada (troponinstegring)

Läs mer

Fetma ur ett företagshälsovårdsperspektiv

Fetma ur ett företagshälsovårdsperspektiv Fetma ur ett företagshälsovårdsperspektiv Ett temanummer av Scandinavian Journal of Work, Environment & Health 2013;39(3):221-294. Fetma ökar i hela världen och i USA anses var tredje person vara sjukligt

Läs mer

Kvantitativa metoder och datainsamling

Kvantitativa metoder och datainsamling Kvantitativa metoder och datainsamling Kurs i forskningsmetodik med fokus på patientsäkerhet 2015-09-23, Peter Garvin FoU-enheten för närsjukvården Kvantitativ och kvalitativ metodik Diskborsten, enkronan

Läs mer

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse är bästa pillret Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse har effekt på: Symtom och upplevd hälsa Biologiska riskmarkörer Sjukdom och död www.fyss.se

Läs mer

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Hur kan gentekniken hjälpa oss att lösa stora folkhälsfrågor? Tove Fall Institutionen för medicinska vetenskaper Uppsala Universitet

Hur kan gentekniken hjälpa oss att lösa stora folkhälsfrågor? Tove Fall Institutionen för medicinska vetenskaper Uppsala Universitet Hur kan gentekniken hjälpa oss att lösa stora folkhälsfrågor? Tove Fall Institutionen för medicinska vetenskaper Uppsala Universitet Hjärt- kärlsjukdom Samlade namnet för sjukdomar i hjärta och blodkärl

Läs mer

Suicidriskprevention genom forskning

Suicidriskprevention genom forskning Suicidriskprevention genom forskning Tabita Sellin Jönsson Med Dr., Forskare UFC Utvecklingsenheten, Psykiatri Region Örebro län tabita.sellin-jonsson@regionorebrolan.se Utgångspunkt: Forskningsresultat

Läs mer

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin. 3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande Andel i befolkningen, 16 84 år, som med hjälp av frågeinstrumentet GHQ12 har uppskattats ha nedsatt psykiskt välbefinnande Täljare: Antal individer i ett urval av

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 2 Indikatorbeskrivningar

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 2 Indikatorbeskrivningar Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Bilaga 2 Indikatorbeskrivningar 2 Innehåll Innehåll 3 Indikatorbeskrivningar 5 Självmord och dödsfall med oklart uppsåt

Läs mer

Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven

Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven Måns Rosén Epidemiologiskt centrum Socialstyrelsen Register som finns på Epidemiologiskt Centrum Cancerregistret Medicinska födelseregistret

Läs mer

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling HD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling HD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005 Svensk Dialysdatabas Blodtryck och blodtrycksbehandling HD Klinikdata hösten 5 Översikt åren 2 5 Innehållsförteckning Läsanvisningar och kommentarer...3 Figur 1. Systoliskt BT (mm Hg) före dialys...4 Figur

Läs mer

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar 5-- Syfte Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete Finns det samband mellan exponering för arbetslöshet och senare sjukfrånvaro, förtidspension, död och arbetslöshet, bland infödda

Läs mer

Buller i miljön, hjärt-kärlsjukdom och påverkan på foster

Buller i miljön, hjärt-kärlsjukdom och påverkan på foster Buller i miljön, hjärt-kärlsjukdom och påverkan på foster Jenny Selander Forskare (post doc) MSc, PhD Arbetsmedicinska enheten Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Jenny.Selander@ki.se Disposition

Läs mer

Hälsoeffekter av motion?

Hälsoeffekter av motion? Fysisk aktivitet vid typ 2-diabetes Olika typer av aktivitet och effekter Tomas Fritz dl Sickla Hälsocenter Vem tror att regelbunden motion har positiva hälsoeffekter för människor? FARs Dag 21 September

Läs mer

DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA?

DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA? DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA? Bertil Lindahl Forskningsstrateg, Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Uppsala Clinical Research

Läs mer

Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom stroke

Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom stroke Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom stroke Citera gärna Socialstyrelsens rapporter och uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär

Läs mer

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data

Läs mer

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter 1 Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke Per Wester, Umeå Strokecenter STROKE - vilka läkemedel kan förhindra återinsjuknande och hur effektiva är de? Läkemedelskommittén Örebro Läns Landsting

Läs mer

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt Hälsorelaterad forskning baserad påp landstingens administrativa databaser Ann-Britt Wiréhn FoU-enheten för f r närsjukvn rsjukvården rden i Östergötlandtland Nationella populationsbaserade register relaterade

Läs mer

Förfrågan om att delta i forskningsprojekt STATICH: Blodproppsförebyggande läkemedelsbehandling efter hjärnblödning.

Förfrågan om att delta i forskningsprojekt STATICH: Blodproppsförebyggande läkemedelsbehandling efter hjärnblödning. Förfrågan om att delta i forskningsprojekt STATICH: Blodproppsförebyggande läkemedelsbehandling efter hjärnblödning. Bakgrund och syfte Efter hjärtinfarkt eller hjärninfarkt som beror på blodpropp i hjärtats

Läs mer

Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser

Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser Analys från register i sluten och öppen vård Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport 6 från analysgruppen

Läs mer

Fysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet

Fysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet Fysisk aktivitet och hälsa Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet Fysisk aktivitet är dagens bästa köp i folkhälsa -JM Morris, 1996 Läkemedlet fysisk aktivitet

Läs mer

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa Noll fetma 2040 Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa Region Skåne, Lunds universitet, Aventure AB, Fazer bakeries Ltd & Orkla foods Sverige AB Utveckling av vision NOLL FETMA 2040 Utveckla

Läs mer

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen Anders Jacobsson Lisbeth Serdén Olafr Steinum www.socialstyrelsen.se/epc Hälsodataregister Cancerregistret 1958 Psykiatrisk vård 1962 Missbildningsregistret

Läs mer

Real life och registerstudier Karin Lisspers Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten

Real life och registerstudier Karin Lisspers Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten Real life och registerstudier Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten 1 Astma Herland K, et al. Respiratory Medicine (2005) 99, 11 19 Real-life studier jämfört RCTstudier

Läs mer

Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet

Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet Regeringsuppdrag I En samlad strategi för alkohol-, narkotika-,

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Vårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010. Medellivslängden i Sverige 2011-01-18. Åldersstruktur Epidemiologi

Vårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010. Medellivslängden i Sverige 2011-01-18. Åldersstruktur Epidemiologi Vårt sjukvårdsuppdrag Åldersstruktur Epidemiologi Immigration Födelsetal Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010 Källa: SCB Figur 2:1 Medellivslängden i Sverige Källa: SCB. Figur 3:1 1 Spädbarnsdödligheten

Läs mer

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson. www.socialstyrelsen.se/epc

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson. www.socialstyrelsen.se/epc Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Anders Jacobsson www.socialstyrelsen.se/epc Hälsodataregister Cancerregistret 1958 Psykiatrisk vård 1962 Missbildningsregistret 1964 Antal födda per 1000 16 15,5

Läs mer

Delprov 3 Vetenskaplig artikel

Delprov 3 Vetenskaplig artikel Delprov 3 Vetenskaplig artikel of Questions: 10 Total Exam Points: 10.00 Question #: 1 I denna uppgift ska du besvara ett antal frågor kring en vetenskaplig artikel: Different systolic blood pressure targets

Läs mer

Propensity Scores. Bodil Svennblad UCR 16 september 2014

Propensity Scores. Bodil Svennblad UCR 16 september 2014 Propensity Scores Bodil Svennblad UCR 16 september 2014 Jämföra två behandlingar Randomiserad studie A B Inte alltid etiskt försvarbart Dyrt Restriktioner på studiepopulationen (generaliserbart?) Real

Läs mer

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län och Marit Eriksson Folkhälsoavdelningen Landstinget i Jönköpings län Disposition Bakgrund, syfte och metod Svarsfrekvens

Läs mer

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande

Läs mer

Kohortstudie av cancersjuklighet och cancerdödlighet hos anställda vid Strömbackaskolan, Piteå 1973-2011

Kohortstudie av cancersjuklighet och cancerdödlighet hos anställda vid Strömbackaskolan, Piteå 1973-2011 Kohortstudie av cancersjuklighet och cancerdödlighet hos anställda vid Strömbackaskolan, Piteå 1973-2011 Bakgrund Strömbackaskolan i Piteå stod färdig 1973. Den består av fem byggnader, förutom huvudbyggnaden

Läs mer

Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö. Mare Lõhmus

Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö. Mare Lõhmus Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö Mare Lõhmus Varför behöver staden grönska? Filtrerar luft Dämpar buller Sänker temperaturen och motverkar urbana värmeöar Infiltrerar nederbörd Viktiga klimatåtgärder

Läs mer

Patientregistret. Anders Jacobsson. Statistiker. Socialstyrelsen

Patientregistret. Anders Jacobsson. Statistiker. Socialstyrelsen Patientregistret Socialstyrelsen Anders Jacobsson Statistiker Bakgrund Cancerregistret 1958 Psykiatrisk vård 1962 Missbildningsregistret 1964 Slutenvårdsregistret (försök) 1964-1969 Slutenvårdsregistret

Läs mer

Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige

Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige Mats Eliasson Adjungerad professor Institution för folkhälsa och klinisk medicin Umeå Universitet Överläkare, Medicinkliniken,

Läs mer

Epidemiologi 1. Ragnar Westerling

Epidemiologi 1. Ragnar Westerling Epidemiologi 1 Ragnar Westerling Epidemiologi Läran om sjukdomars utbredning i befolkningen Epi bland Demo folk Logi läran om Epidemiologi Svarar på frågor om tid, plats, person Vem är det som drabbas

Läs mer

Läkemedel: nytta och risker hos äldre

Läkemedel: nytta och risker hos äldre Läkemedel: nytta och risker hos äldre Arne Melander professor emeritus i klinisk farmakologi och läkemedelsepidemiologi Lunds Universitet f.d. överläkare i klinisk farmakologi (Malmö) f.d. chef för Nätverk

Läs mer

Sjukfrånvaro bland privatanställda tjänstemän

Sjukfrånvaro bland privatanställda tjänstemän Sammanfattning 017 av rapport om Sjukfrånvaro bland privatanställda tjänstemän Kristin Farrants Arvid Sondén Kerstin Nilsson Kristina Alexanderson Avdelningen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk

Läs mer

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan

Läs mer

Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn. Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn. Samhällsmedicin, Region Gävleborg Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn Samhällsmedicin, Region Gävleborg 2019-06-10 Inledning Bakgrund och syfte Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara

Läs mer

Utblick luft, miljö och hälsa. Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet

Utblick luft, miljö och hälsa. Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet Utblick luft, miljö och hälsa Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet Disposition Riskfaktorer för folkhälsa globalt Luftföroreningar, ett hälsoproblem på global och Europeisknivå Vilka hälsoeffekter

Läs mer

Läkarens guide för att bedöma och kontrollera kardiovaskulär risk vid förskrivning av Atomoxetin Mylan

Läkarens guide för att bedöma och kontrollera kardiovaskulär risk vid förskrivning av Atomoxetin Mylan Läkarens guide för att bedöma och kontrollera kardiovaskulär risk vid förskrivning av Atomoxetin Mylan Atomoxetin Mylan är avsett för behandling av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) hos barn

Läs mer

Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna

Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna Sjukdomsförebyggande arbete Varför? Fungerar det? Hur?

Läs mer

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?

Läs mer