HJÄRTKÄRLSJUKDOM BLAND SVENSKA MILITÄRA UTLANDSVETERANER
|
|
- Maria Axelsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 HJÄRTKÄRLSJUKDOM BLAND SVENSKA MILITÄRA UTLANDSVETERANER Stockholm Martin Neovius, docent, medicine doktor Kari Johansson, medicine doktor Carl-Martin Pethrus, legitimerad psykolog, doktorand Kristian Neovius, medicine doktor
2 Om rapporten Detta är en rapport i en serie registerstudier som konsultföretaget Aux Analysis utfört på uppdrag av Försvarsmakten. Samtliga rapporter kan laddas ner från Övriga rapporter: År Titel 2013 Militär utlandstjänst och självmord: en svensk populationsbaserad registerstudie 2014 Militär utlandstjänst och uthämtning av antidepressiva läkemedel: en populationsbaserad registerstudie 2014 Mental ohälsa efter militär utlandstjänst vid missioner med hög stridsexponering. Fokus: BA01-BA06 & FS17-FS Dödlighet bland svenska militära utlandsveteraner 2016 Hjärtkärlsjukdom bland svenska militära utlandsveteraner 2016 Skilsmässor och giftermål efter militär utlandstjänst 2016 Våldsbrott bland svenska militära utlandsveteraner Aux Analysis kontakt: info@auxmilitary.se 2
3 SAMMANFATTNING & SLUTSATS Metod Denna studie använde svenska hälsoregister för att undersöka hjärtkärlsjukdom efter hemkomst bland svenska militära utlandsveteraner som varit på mission någon gång mellan 1990 och 2013, jämfört med matchade kontroller som mönstrat men inte varit på mission. Uppgifter om dödsfall i hjärtkärlsjukdom, sjukvårdsbesök i slutenvård på grund av hjärtkärlsjukdom samt uthämtning av läkemedel för hjärta och kretslopp hämtades från Dödsorsaksregistret, Patientregistret och Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen upp till 24 år efter hemkomst från mission. Icke-veteraner matchades till de militära utlandsveteranerna baserat på kön, födelseår, mönstringsår, resultat från begåvningstest, resultat från psykologbedömning, tidigare psykisk ohälsa samt BMI. Analyserna justerades även för sjukvårdsbesök i slutenvård med hjärtkärlsjukdom som huvuddiagnos före utfärd, samt för blodtryck vid mönstring. Etiskt tillstånd för studien erhölls från den regionala etikkommittén vid Karolinska institutet och alla analyser utfördes på avidentifierade data. Resultat Död i hjärtkärlsjukdom: Under upp till 24 år efter hemkomst kunde ingen statistiskt säkerställd skillnad detekteras mellan de militära utlandsveteranerna och de matchade icke-veteranerna avseende död i hjärtkärlsjukdom. Död eller slutenvård för hjärtkärlsjukdom: Ingen skillnad mellan militära utlandsveteraner och matchade icke-veteraner kunde detekteras med avseende på det sammanslagna utfallet död eller slutenvård för hjärtkärlsjukdom efter hemkomst. Läkemedel för hjärta och kretslopp: Under upp till 8 år efter hemkomst sågs ingen statistiskt säkerställd skillnad avseende uthämtning av läkemedel för hjärta och kretslopp mellan de militära utlandsveteranerna och icke-veteranerna. Slutsats Baserat på analyser av svenska hälsoregister kunde denna studie inte detektera några statistiskt säkerställda skillnader i hjärtkärlsjukdom mellan svenska militära utlandsveteraner som tjänstgjort någon gång mellan 1990 och 2013 och matchade icke-veteraner ur allmänbefolkningen som genomfört mönstring. 3
4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND Svensk militär utlandstjänstgöring Hjärtkärlsjukdom som konsekvens av militär utlandstjänstgöring Syfte METOD Registerkällor SWIP- och PRIO-databasen Patientregistret Läkemedelsregistret Värnpliktsregistret Dödsorsaksregistret och emigrationsdata från Statistiska centralbyrån Identifiering av studiepopulationen Utfall: Hjärtkärlsjukdom Statistisk metod RESULTAT Inkluderade militära utlandsveteraner och icke-veteraner Matchningsfaktorer Kontrollfaktorer Hjärtkärlsjukdom Läkemedel för hjärta och kretslopp Uthämtning året efter vs året före utlandstjänstgöring Uthämtning efter utlandstjänstgöring fram till DISKUSSION Tidigare forskning Mekanism Styrkor Svagheter Slutsats REFERENSER APPENDIX Lista över ATC-koder för läkemedel för hjärta och kretslopp ICD-10-koder för cirkulatoriska sjukdomar ICD-9-koder för cirkulatoriska sjukdomar
5 1 BAKGRUND 1.1 Svensk militär utlandstjänstgöring Sverige har inte varit i krig sedan sjätte koalitionskriget Däremot har svenska soldater tjänstgjort militärt i internationella FN-ledda insatser sedan 1948 och på senare tid även under EUoch NATO-mandat. I Figur 1 nedan visas antalet svenska militära utlandstjänstgöringar mellan 1990 och 2013, där tjänstgöring motsvarar en bemannad tjänst vid en specifik mission och inte tvunget en unik individ (en individ kan ha genomfört flera tjänstgöringar). Under denna period genomfördes årligen mellan närmare 1000 och drygt 3000 militära tjänstgöringar utomlands. I början av 1990-talet dominerade Mellanöstern, främst Libanon, som insatsområde. Från 1993 och tio år framåt genomfördes de flesta utlandstjänstgöringarna på Balkan, främst i Bosnien och i Kosovo. Därefter ökade närvaron i Afghanistan, där 90% av de 2400 militära utlandstjänstgöringarna år 2012 genomfördes. År 2013 var antalet militära utlandstjänstgöringar betydligt färre, cirka 1300, främst på grund av en minskad närvaro i Afghanistan. Afrika har under 2000-talet stått för i genomsnitt 13% av de militära utlandstjänstgöringarna. Under perioden genomförde drygt 25,000 svenskar militär utlandstjänstgöring, varav cirka 40% genomförde mer än en insats under perioden. Medelåldern vid första insats var 29 år bland dessa militära utlandsveteraner, och över 90% var män. Figur 1 Antal svenska militära utlandstjänstgöringar mellan 1990 och 2013 enligt information i Försvarsmaktens databaser 1.2 Hjärtkärlsjukdom som konsekvens av militär utlandstjänstgöring Trauma och stress under militär utlandstjänst kan tänkas ha såväl psykiska som fysiska konsekvenser. Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), som kännetecknas av bland annat mardrömmar kopplade till traumatiska händelser, okontrollerbar anspänning och överdriven vaksamhet, har i studier av militära utlandsveteraner visats vara förknippat med olika riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom såsom förhöjt blodtryck, förhöjd hjärtfrekvens, åderförkalkning samt med hjärtkärlsjukdom i sig. 1-5 Flera studier har undersökt dödlighet i hjärtkärlsjukdom bland militära utlandsveteraner. Bland amerikanska Vietnam- och Gulfkrigsveteraner har en ökad allmän dödlighet efter hemkomst observerats, men denna ökade dödlighet har drivits av yttre orsaker såsom exempelvis trafikolyckor 5
6 och inte hjärtkärlsjukdom, trots höga nivåer av PTSD. 6-8 Bland australiensiska Vietnamveteraner har däremot en ökad risk för död i hjärtkärlsjukdom rapporterats, 9 vilket också setts hos australiensiska veteraner från Koreakriget, såväl bland de med som utan PTSD. 10 Färre vetenskapliga studier finns på icke-dödlig hjärtkärlsjukdom bland militära utlandsveteraner, men också här är fynden motsägelsefulla. En stor studie på brittiska veteraner som tjänstgjort någon gång mellan 1945 och 1985 visade på ökad risk för akut hjärtinfarkt (dödlig och icke-dödlig) jämfört med icke-veteraner matchade på ålder, kön samt bostadsort. 11 En studie på amerikanska veteraner från andra världskriget, Koreakriget samt Vietnamkriget kunde däremot inte detektera någon skillnad i hjärtkärlsjukdom eller stroke i dessa populationer jämfört med en civil kontrollgrupp. 12 Tidigare registerbaserade studier av svenska militära utlandsveteraner har visat på bättre psykisk hälsa i denna population jämfört med en matchad grupp ur allmänpopulationen, samt lägre dödlighet De militära utlandsveteranerna uppvisade i dessa studier tendenser till lägre dödlighet i hjärtkärlsjukdom och cancer, men detta kunde inte säkerställas statistiskt. Hjärtkärlsjukdom och dess riskfaktorer har hittills inte studerats i stor skala bland svenska militära utlandsveteraner. 1.3 Syfte Syftet med denna registerbaserade studie var att undersöka risk för hjärtkärlsjukdom bland svenska militära utlandsveteraner som tjänstgjort någon gång mellan 1990 och Hjärtkärlsjukdomar, även kallade kardiovaskulära sjukdomar, är sjukdomar relaterade till hjärta och blodkärl. Den vanligaste typen av hjärtkärlsjukdom är åderförkalkning, vilket innebär att det i ett blodkärl bildas en förträngning som helt eller delvis förhindrar blodflödet och därmed leder till att skador uppkommer via syrebrist i celler. Hjärtinfarkt (blodpropp i hjärtat) och stroke (blodpropp i hjärnan) är exempel på vanliga hjärtkärlsjukdomar. 6
7 2 METOD Detta är en registerstudie av hjärtkärlsjukdom efter hemkomst från insats bland svenska militära utlandsveteraner som deltog i utlandsmissioner någon gång mellan 1990 och 2013 jämfört med matchade kontroller som mönstrat men inte genomfört militär utlandstjänst. Studien använder sig av registerlänkningsmetodologi och utnyttjar rikstäckande register vid Socialstyrelsen, Statistiska centralbyrån, Krigsarkivet, Försvarsmakten och Rekryteringsmyndigheten. Etiskt tillstånd för studien erhölls från regionala etikprövningsnämnden vid Karolinska institutet. För att skydda studiedeltagarnas integritet utfördes alla analyser på avidentifierade data och resultat redovisas på gruppnivå. 2.1 Registerkällor Militära utlandsveteraner som tjänstgjort vid någon mission mellan 1990 och 2013 samt matchade kontroller identifierades via Försvarsmaktens, Rekryteringsmyndighetens och Krigsarkivets register. Från Socialstyrelsens hälsoregister inhämtades data över dödsfall och dödsorsaker, samt data över slutenvårdskonsumtion och uthämtning av förskrivningsläkemedel. Dessutom inhämtades migrationsdata från Statistiska centralbyrån och mönstringsdata från Rekryteringsmyndighetens och Krigsarkivets register. Myndigheterna länkade samman registren med hjälp av varje individs personnummer och alla data avidentifierades före leverans till forskargruppen SWIP- och PRIO-databasen Swedish Information Personnel (SWIP) är Försvarsmaktens register över individer som deltagit i militär utlandstjänstgöring. SWIP började användas av Försvarsmakten 1998 och data från 1960-talet och framåt har lagts in i systemet. Sedan 2012 har Försvarsmaktens personalsystem PRIO ersatt SWIP. Alla genomförda militära utlandstjänstgöringar som varit sanktionerade av den svenska staten har enligt Försvarsmakten registrerats i SWIP- och PRIO-databaserna, förutom hemlig personal. Databaserna innehåller information om grad, hemförband, tjänstetyp, missionsledning, utresedatum, hemresedatum och insatsområde. I föreliggande studie används data från både SWIP och PRIO Patientregistret Patientregistret för slutenvård startades 1964 av Socialstyrelsen och inkluderade då fyra landsting med fullständig täckning och ytterligare två med partiell täckning. 17 Registret blev rikstäckande 1987 och 2001 startades även registrering av besök i öppenvård (exkluderande primärvård). Registret innehåller bland annat personnummer, besöksdatum, utskrivningsdatum (för slutenvård), huvuddiagnos, bidiagnoser och operationskoder. Diagnoser kodas enligt International Classification of Diseases (ICD), vilket är ett klassifikationssystem av sjukdomar som Världshälsoorganisationen (WHO) tillhandahåller. Sedan 1997 används i Sverige den tionde revisionen av klassificeringssystemet (ICD-10). Mellan 1987 och 1996 användes den nionde revisionen (ICD-9). ICD-10 har en ny struktur som utgår från var och hur sjukdomen uppstod, och är jämfört med föregångaren ICD-9 mer flexibel och specifik (omkring 68,000 möjliga koder jämfört med 13,000 i ICD-9) Läkemedelsregistret Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen startades med syftet att öka patientsäkerheten och förståelsen för läkemedelsbiverkningar. 18 Registret omfattar samtliga förskrivningsläkemedel som hämtas ut i Sverige, men inkluderar inte läkemedel som används inom slutenvården på sjukhus. 7
8 2.1.4 Värnpliktsregistret Fram till år 2010 hade Sverige ett värnpliktsförsvar vilket innebar att män blev kallade till mönstring och kvinnor fick möjligheten att från mitten av 1990-talet anmäla sig frivilligt. Den allmänna värnplikten var för män reglerad i lag (Lag 1994:1809) och undantag från denna lag krävde enskild prövning av regeringen utsedd myndighet för att avgöra om skälen till att utebli från militärtjänstgöring var acceptabla (Lag 1941:967). Från år 1969 och fram till 2006 var antalet män som skrevs in till mönstring cirka 45,000-50,000 per år. Från år 2007 minskade antalet till cirka 20,000 och år 2010 lades värnpliktsförfarandet vilande. Vid mönstring genomfördes ett antal tester vars resultat har sparats hos Rekryteringsmyndigheten (tidigare Pliktverket) och Krigsarkivet. Förutom variabler såsom längd, vikt och blodtryck innehåller dessa register även data från exempelvis begåvningstest, självrapporterad psykisk ohälsa och resultat från psykologutvärdering. Psykologutvärderingen bestod av en timslång intervju med legitimerad psykolog med syftet att undersöka den sökandes psykologiska kapacitet, allmänna psykiska resursstyrka och lämplighet för ansvarsfulla befattningar Dödsorsaksregistret och emigrationsdata från Statistiska centralbyrån Dödsorsaksregistret innehåller data från 1961 och drevs fram till 1996 av Statistiska centralbyrån. a Sedan 1997 har Socialstyrelsen ansvaret. Registret uppdateras årligen med avlidna personer som under tiden för dödsfallet var folkbokförda i Sverige oavsett var dödsfallet ägde rum. Dödsorsaksregistret innehåller i stort sett samtliga dödsfall, även om dödsorsak ibland saknas (1.8% år 2011). Dödsorsaken som förs in i registret fastställs av läkaren som utfärdat dödsattesten och kodas likt diagnoser i Patientregistret med ICD-klassificeringssystemet. Kvaliteten på dödsorsakerna är avhängig ansvarig läkares noggrannhet att fylla i ICD-koder, vilka sedan skickas till Socialstyrelsen. 2.2 Identifiering av studiepopulationen Samtliga svenska militära utlandsveteraner registrerade i SWIP- och PRIO-databaserna med utfärdsdatum tidigast och med hemkomst senast identifierades. Första registrerade utfärd var och sista hemkomst Till varje militär utlandsveteran matchades upp till fem jämförelseindivider som identifierats via Värnpliktsregistret. b Som matchningsvariabler användes födelseår, kön, mönstringsår, resultat från begåvningstest (1-9), resultat från psykologbedömning (1-9), tidigare psykisk ohälsa (ja/nej), och kroppsmasseindex (body mass index [BMI; vikt/längd 2 ; kg/m 2 ]; , , , , , , ). BMI kategoriserades till undervikt (BMI<18.5), normalvikt (BMI ), övervikt ( ) samt fetma (BMI 30). I en delanalys på de militära utlandsveteraner med hemkomstdatum från eller senare användes även uthämtning av läkemedel för hjärta och kretslopp före utfärd som matchningsvariabel. a Det finns också ett historiskt dödsorsaksregister för åren b Observera att matchningen i denna studie är mer detaljerad än i tidigare publicerade studier om självmord, antidepressiva läkemedel och mortalitet. I tidigare studier matchades enbart för födelseår, kön och mönstringsår. 8
9 2.3 Utfall: Hjärtkärlsjukdom Olika uttryck för hjärtkärlsjukdom utgjorde utfall i denna studie. Dessa delades in i tre huvudgrupper: död i hjärtkärlsjukdom, sjukvårdsbesök i slutenvård med hjärtkärlsjukdomsdiagnos samt uthämtning av förskrivningsläkemedel för hjärta och kretslopp. I Tabell 1 visas de utfallsdefinitioner av hjärtkärlsjukdomsmanifestationer som användes och en detaljerad lista av diagnoser och läkemedel finns i appendix. Tabell 1 Definition av manifestationer av hjärtkärlsjukdom utifrån data i Patientregistret, Dödsorsaksregistret och Läkemedelsregistret Utfall Registerdefinition Tidsperiod 1 Död i hjärtkärlsjukdom Hjärtkärlsjukdom angivet som huvud-/bidiagnos ICD-9: Kapitel VII ( ) ICD-10: Kapitel IX (I00-I99) till Död i hjärtkärlsjukdom Eller Slutenvård för hjärtkärlsjukdom Läkemedel: Året före utfärd vs året efter hemkomst Läkemedel: Tid till första uthämtning efter hemkomst Hjärtkärlsjukdom angivet som huvud-/bidiagnos ICD-9: Kapitel VII ( ) ICD-10: Kapitel IX (I00-I99) Uthämtning av förskrivningsläkemedel för hjärta & kretslopp ATC-koder: C1-C till till Statistisk metod De statistiska analyserna utfördes i Stata (version 11) och SAS (version 9.4). Alla hypotestester var tvåsidiga och P-värden <0.05 betecknades som statistiskt säkerställda. Beskrivning av kohorterna gjordes med medelvärden för kontinuerliga variabler och procentuella fördelningar för kategoriska variabler. Analys av hjärtkärlsjukdom samt uthämtning av läkemedel för hjärta och kretslopp efter hemkomst gjordes genom överlevnadsanalys. I denna typ av analys följs individer från en viss tidpunkt avseende ett specifikt utfall, varefter man jämför andelen utfall samt tidslängden till att utfallet inträffar mellan de grupper som studeras. I denna studie startade uppföljningstiden vid hemkomst från mission (eller matchningsdatum för icke-veteranerna) och avslutades för hjärtkärlhändelser och för läkemedel för hjärta och kretslopp, såvida inte utvandring eller död avbröt uppföljningen tidigare. De absoluta riskerna bland de militära utlandsveteranerna och kontrollerna beskrevs grafiskt med hjälp av Kaplan-Meier-kurvor. För skattning av riskkvoter användes Cox-regression. Vid jämförelse av uthämtning av läkemedel för hjärta och kretslopp före och efter mission användes chi2-tester och logistisk regression för att fastställa eventuella skillnader statistiskt. Kontrollfaktorer: Såväl Cox-regressionerna som de logistiska regressionerna tog hänsyn till matchningsvariablerna, samt justerades ytterligare för kontrollfaktorerna blodtryck vid mönstring och sjukvårdsbesök i slutenvård med hjärtkärlsjukdom som huvuddiagnos före utfärd. 9
10 3 RESULTAT 3.1 Inkluderade militära utlandsveteraner och icke-veteraner I Tabell 2 beskrivs de militära utlandsveteranerna och icke-veteranerna före och efter matchning. Av de 25,073 veteranerna som identifierats med utfärds- och hemkomstdatum mellan och hade 21,733 mönstringsdata och kunde inkluderas i matchningen. Efter matchningen återstod 21,639 veteraner till vilka sammanlagt 107,344 icke-veteraner matchats Matchningsfaktorer BMI: Före matchning hade veteranerna en mindre andel underviktiga (BMI 18.5) jämfört med ickeveteranerna, och en något större andel överviktiga (BMI ; Figur 2). Denna större andel överviktiga bland veteranerna skulle kunna vara på grund av så kallade falskt positiva: individer som klassas som överviktiga med BMI-måttet på grund av mycket muskelmassa snarare än fett. Begåvning: De militära utlandsveteranerna presterade bättre än de omatchade icke-veteranerna på mönstringens begåvningstest där 32% av veteranerna och 23% av icke-veteranerna uppvisade hög begåvning (7-9; Figur 2). Veteranerna hade också bara 8% med låg begåvning (1-3) jämfört med 21% bland icke-veteranerna. Psykisk ohälsa och psykologutvärdering: Före matchning fanns stora skillnader i förekomst av psykisk ohälsa mellan de militära utlandsveteranerna (0.9%) och icke-veteranerna (5.7%) utifrån uppgifter från mönstringstillfället. Vidare hade 45% av veteranerna jämfört med 17% av icke-veteranerna högt resultat (7-9) på psykologutvärderingen (Figur 2). Samtidigt fanns en betydligt mindre andel med lågt resultat (1-3) bland veteranerna jämfört med icke-veteranerna (3% jämfört med 14%). Genom matchning eliminerades dessa skillnader i BMI, resultat på begåvningstestet, psykisk ohälsa och resultat på psykologbedömningen mellan de militära utlandsveteranerna och icke-veteranerna (Tabell 2) Kontrollfaktorer Blodtryck: Avseende blodtryck fanns inga märkbara skillnader mellan militära utlandsveteraner och icke-veteraner före matchning (Tabell 2). Hjärtkärlsjukdom: Hjärtkärlsjukdom före utfärd kunde inte beskrivas för de omatchade ickeveteranerna, eftersom detta är sjukdom före matchningsdatumet, som definieras först i matchningsproceduren och som motsvarar en viss veterans första utfärdsdatum. För de matchade kohorterna hade 1.5% bland både veteranerna och icke-veteranerna slutenvårdats med hjärtkärlsjukdomsdiagnos före utfärdsdatum (P=0.58), och 5.1% jämfört med 5.3% bland veteranerna respektive icke-veteranerna hade hämtat ut läkemedel för hjärta och kretslopp (P=0.54; Tabell 2). Således hade eventuella skillnader avseende hjärtkärlsjukdom före utfärdsdatum försvunnit genom matchningsproceduren, trots att varken slutenvård för hjärtkärlsjukdom eller uthämtning av läkemedel för hjärta och kretslopp användes som matchningsfaktorer. 10
11 Tabell 2 Deskriptiva data för inkluderade militära utlandsveteraner och övriga mönstrande Omatchad kohort c Matchad kohort Veteraner Icke-veteraner Veteraner Icke-veteraner Antal individer, n (%) 21,733 1,860,690 21, ,344 Män 21,045 (97%) 1,845,270 (99%) 21,017 (97%) 104,804 (98%) Kvinnor 688 (3%) 15,420 (1%) 622 (3%) 2540 (2%) Mönstringsålder (år), medel (SD) 18 (0.6) 18 (0.9) 18 (0.6) 18 (0.5) Längd (cm), medel (SD) 180 (7) 179 (7) 180 (7) 180 (7) Vikt (kg), medel (SD) 72 (10) 71 (11) 72 (10) 72 (10) BMI (kg/m2), medel (SD) 22.3 (2.8) 21.9 (3.1) 22.3 (2.8) 22.3 (2.8) Systoliskt blodtryck, medel (SD) 130 (11) 129 (11) 130 (11) 129 (11) Diastoliskt blodtryck, medel (SD) 67 (10) 68 (10) 67 (10) 67 (10) Rapporterad psykisk ohälsa vid mönstring n (%) 191 (0.9%) 105,939 (5.7%) 182 (0.8%) 849 (0.8%) Hjärtkärlsjukdom före utfärd Slutenvård (1.5%) 1627 (1.5%) Läkemedel för hjärta & kretslopp d (5.1%) 1575 (5.3%) SD=Standard deviation (standardavvikelse) c Veteraner och icke-veteraner med mönstringsdata. d Data från Läkemedelsregistret från ; analysen baserad på utfärder från för att tidigare medicinering under minst 1.5 år skulle kunna dokumenteras. 11
12 Figur 2 BMI-status, resultat från intelligenstest och psykologutvärdering (före matchning) e e För begåvningstestet och psykologintervjun används Standard nine-skala (Stanine) där högre värde indikerar bättre utvärderingsresultat. 12
13 3.2 Hjärtkärlsjukdom Totalt antal fall och antal fall per 100,000 personår av de två utfallen hjärtkärldöd respektive hjärtkärldöd eller slutenvårdad hjärtkärlsjukdom för de matchade kohorterna visas i Tabell 3 och Figur 3. Under en genomsnittlig uppföljning på 12 år efter hemkomst identifierades 28 dödsfall (0.13%) med hjärtkärlsjukdom angivet som huvud- eller bidiagnos hos de militära utlandsveteranerna och 200 sådana dödsfall (0.19%) bland de matchade icke-veteranerna (11 jämfört med 15 hjärtkärldödsfall per 100,000 personår, ej statistiskt säkerställd skillnad; Tabell 3). För det sammansatta utfallet hjärtkärldöd eller slutenvårdad hjärtkärlsjukdom var motsvarande siffror 775 (3.59%) för veteranerna och 3846 (3.59%) för icke-veteranerna (301 fall per 100,000 personår för båda grupperna; Tabell 3). Tabell 3 Antal fall, uppföljningstid och antal fall per 100,000 personår för hjärtkärlsjukdom Hjärtkärldöd Hjärtkärldöd eller slutenvårdad hjärtkärlsjukdom Antal fall Antal fall per (n, %) 100,000 personår Veteraner 28 (0.13%) 11 Icke-veteraner 200 (0.19%) 15 Veteraner 775 (3.59%) 301 Icke-veteraner 3846 (3.59%) 301 Figur 3 Andel (övre panelen) och antal per 100,000 personår (nedre panelen) bland militära utlandsveteraner respektive matchade icke-veteraner som efter matchningsdatum erfarit de olika hjärtkärlutfallen 13
14 I Figur 4 visas Kaplan-Meier-kurvor för de olika utfallen. Dessa kurvor beskriver hur stor andel av de militära utlandsveteranerna samt icke-veteranerna som fått respektive utfall över tid, med hänsyn tagen till att individer kan ha lämnat studien under uppföljningstiden (till exempel på grund av utvandring eller död av andra orsaker). Hänsyn tas även till matchningsfaktorerna, men inte till blodtryck och tidigare sjukvårdsbesök i slutenvård med hjärtkärlsjukdom som huvuddiagnos. Den absoluta risken för hjärtkärldöd var mycket låg i båda grupperna (Figur 4, översta panelen). För det sammansatta utfallet hjärtkärldöd eller slutenvårdad hjärtkärlsjukdom var risken bland veteraner och ickeveteraner likartad över hela tidsperioden (Figur 4, nedersta panelen). HJÄRTKÄRLDÖD HJÄRTKÄRLDÖD ELLER SLUTENVÅRD FÖR HJÄRTKÄRLSJUKDOM Figur 4 Kaplan-Meier-kurvor för ojusterad absolut risk för de olika utfallen 14
15 I Figur 5 visas justerade relativa risker för de olika utfallen för militära utlandsveteraner jämfört med matchade icke-veteraner. De relativa riskerna är utöver matchningsfaktorerna (kön, födelseår, mönstringsår, resultat från begåvningstest, resultat från psykologbedömning, självrapporterad tidigare psykisk ohälsa samt BMI) även justerade för sjukvårdsbesök i slutenvård med hjärtkärlsjukdom som huvuddiagnos före utfärd, samt för blodtryck uppmätt vid mönstringstillfället. Det innebär att analyserna tagit hänsyn till eventuella skillnader mellan grupperna avseende dessa variabler. En relativ risk >1 innebär att de militära utlandsveteranerna hade en högre risk för respektive utfall än de matchade icke-veteranerna, medan en relativ risk <1 innebär att de hade en lägre risk. Morrhåren i figuren är så kallade 95-procentiga konfidensintervall (95% CI). Om dessa morrhår korsar referenslinjen 1 (=ingen riskskillnad) är den aktuella relativa risken inte statistiskt säkerställd. Den justerade relativa risken för hjärtkärldöd var 0.74, det vill säga 26% lägre dödsrisk för militära utlandsveteraner jämfört med matchade icke-veteraner, men denna lägre risk kunde inte säkerställas statistiskt (95% CI ). För utfallet hjärtkärldöd eller slutenvård för hjärtkärlsjukdom sågs heller ingen statistiskt säkerställd skillnad i justerad relativ risk mellan veteraner och icke-veteraner (relativ risk 1.02, 95% CI ). Figur 5 Justerade relativa risker för de olika utfallen bland militära utlandsveteraner (n=21,639) jämfört med matchade icke-veteraner (n=107,344) 15
16 3.3 Läkemedel för hjärta och kretslopp Eftersom läkemedelsregistret startades först är följande resultat avseende läkemedelsuthämtning för hjärta och kretslopp baserade på analyser som bara inkluderade militära utlandsveteraner (samt matchade icke-veteraner) med hemkomst eller senare Uthämtning året efter jämfört med året före utlandstjänstgöring I Figur 6 (vänstra panelen) visas andelen bland militära utlandsveteraner och matchade ickeveteraner som hämtat ut läkemedel för hjärta och kretslopp under året före respektive året efter utlandstjänstgöring. Året före utfärds-/matchningsdatum hade 3.1% av veteranerna hämtat ut läkemedel för hjärta och kretslopp jämfört med 3.0% bland icke-veteranerna. Under året efter hemkomst var motsvarande andelar 3.0% respektive 3.5%. En logistisk regression justerad för uthämtning av hjärtkärlläkemedel året före utfärds-/matchningsdatum samt för systoliskt och diastoliskt blodtryck visade att de militära utlandsveteranerna hade en 14% lägre risk för uthämtning av dessa läkemedel året efter hemkomst, jämfört med de matchade icke-veteranerna. Denna skillnad kunde dock inte säkerställas statistiskt (relativ risk 0.86, 95% CI ). I en separat analys av enbart de individer som inte hade hjärtkärlläkemedel före utfärd observerades att 1.2% av de militära utlandsveteranerna och 1.4% av icke-veteranerna hämtade ut sådana läkemedel året efter hemkomst/matchningsdatum (Figur 6; högra panelen). Ingen skillnad mellan grupperna kunde säkerställas statistiskt. Figur 6 Andel med läkemedelsbehandling för hjärta och kretslopp för samtliga (vänstra och mellersta panelen) samt för de utan sådan behandling året före utfärd (högra panelen) 16
17 3.3.2 Uthämtning av läkemedel efter utlandstjänstgöring fram till Under en genomsnittlig uppföljning på 4.4 år efter hemkomst observerades 308 militära utlandsveteraner (5.3%) respektive 1702 icke-veteraner (6.0%) hämta ut läkemedel för hjärta och kretslopp, efter exklusion av individer med registrerad uthämtning av dessa läkemedel före utfärds-/ matchningsdatum. I Figur 7 visas den ojusterade absoluta risken för uthämtning av läkemedel för hjärta och kretslopp bland veteraner respektive icke-veteraner. Under den totala uppföljningstiden efter hemkomst uppvisade icke-veteranerna en något högre men ej statistiskt säkerställd risk för uthämtning av hjärtkärlläkemedel än veteranerna (justerad relativ risk 0.90, 95% CI ). UTHÄMTNING AV LÄKEMEDEL FÖR HJÄRTA OCH KRETSLOPP Figur 7 Kaplan-Meier-kurvor för ojusterad absolut risk för uthämtning av läkemedel för hjärta och kretslopp bland individer som inte hade sådana läkemedel före utfärd 17
18 4 DISKUSSION Denna registerstudie undersökte hjärtkärlsjukdom efter hemkomst bland svenska militära utlandsveteraner som tjänstgjort någon gång mellan 1990 och De jämfördes med en matchad kontrollgrupp bestående av individer som genomfört mönstring men inte tjänstgjort militärt utomlands. Studien kunde inte detektera några statistiskt säkerställda skillnader mellan militära utlandsveteraner och matchade icke-veteraner avseende hjärtkärldöd eller hjärtkärldöd plus slutenvårdad hjärtkärlsjukdom. Ingen statistiskt säkerställd skillnad sågs heller mellan grupperna avseende uthämtning av hjärtkärlläkemedel, varken före eller efter mission. 4.1 Tidigare forskning Resultat från tidigare studier av militära utlandsveteraners risk för hjärtkärlsjukdom, dödlig såväl som icke-dödlig, är motsägelsefulla. Vissa studier har observerat en ökad risk för hjärtkärlsjukdom bland militära utlandsveteraner, 6-8,11 medan andra studier inte kunnat bekräfta denna ökade risk. 10,12,19 Å ena sidan verkar the healthy soldier effect på populationer av militära utlandsveteraner, det vill säga faktumet att dessa veteraner selekterats på både psykisk och fysisk hälsa och därför utgör en ovanligt frisk population jämfört med allmänbefolkningen. Detta drar resultaten åt minskad risk jämfört med en civil kontrollgrupp som inte genomgått samma selektion. Å andra sidan kan stress och trauma under utlandstjänstgöringen, samt vissa ohälsosamma levnadsvanor såsom rökning och alkoholmissbruk, vilket i åtminstone USA har beskrivits som mer utbrett bland veteraner än bland icke-veteraner, 20 bidra till en ökad risk. De motsägelsefulla resultaten i den vetenskapliga litteraturen vad gäller risk för hjärtkärlsjukdom bland militära utlandsveteraner beror antagligen på att åldern på populationerna, perioderna och även områdena för tjänstgöring samt tjänstgöringens intensitet skiljt sig åt mellan studierna, samt att man lyckats olika väl med att identifiera en jämförbar kontrollgrupp. Bergman och medförfattare genomförde en stor registerbaserad studie av hjärtkärlsjukdom bland brittiska militära veteraner med matchad kontrollgrupp som liknade vår studie, även om begreppet veteran antagligen inte enbart inkluderade utlandsveteraner samt att de studerade akut hjärtinfarkt specifikt. De rapporterade en ökad risk för akut hjärtinfarkt, medan vi inte såg någon statistiskt säkerställd skillnad i risk för varken död i hjärtkärlsjukdom eller slutenvård för hjärtkärlsjukdom. Förutom att deras population var från ett annat land, med allt vad det innebär i skillnader i folkhälsa och sjukvårdssystem och inte minst typer av militär utlandstjänstgöring, var de inkluderade veteranerna i deras studie mycket äldre, då de tjänstgjort mellan 1945 och Det är möjligt att ohälsosamma levnadsvanor typiskt förknippade med soldater, såsom rökning och alkoholmissbruk, var mer förekommande förr i tiden eller skiljer sig mellan brittiska och svenska veteraner. Det visade sig också att det var de äldre veteranerna som genererade den ökade risken för akut hjärtinfarkt i deras studie, medan det bland yngre veteraner inte gick att statistiskt säkerställa någon skillnad. 4.2 Mekanism I föreliggande studie genomfördes en mer detaljerad matchning än i våra tidigare studier som visat på statistiskt säkerställd bättre hälsa hos samma population svenska militära utlandsveteraner De matchade icke-veteranerna borde därför utgöra en bättre kontrollgrupp i denna jämfört med tidigare studier, med mindre utrymme för the healthy soldier effect. I föreliggande studie kunde inga statistiskt säkerställda skillnader i hälsorisker, i detta fall hjärtkärlsjukdom, mellan veteraner och icke-veteraner detekteras, vilket skulle kunna vara ett uttryck för att inverkan av the healthy soldier effect på resultaten begränsats ytterligare. 18
19 4.3 Styrkor Den största fördelen med denna studie var dess upplägg med rikstäckande och i det närmaste komplett datainsamling via befintliga register av dödsfall, slutenvård samt läkemedelsuthämtning. Detta skall jämföras med självrapporterade data som ofta är behäftade med låg svarsfrekvens och förlitar sig på folks minne. En annan styrka var tillgången till information på individnivå för variabler som kan tänkas påverka den psykiska och fysiska hälsan och alltså även jämförelserna mellan de militära utlandsveteranerna och de matchade icke-veteranerna. Samtliga analyser i denna studie tog hänsyn till eventuella skillnader mellan grupperna avseende fysiska faktorer såsom BMI, blodtryck och sjukvårdsbesök i slutenvård före utfärd med hjärtkärlsjukdom som huvuddiagnos, samt psykiska faktorer såsom resultat från begåvningstest, psykologbedömning, och psykisk ohälsa vid mönstring. Dessa variabler är förknippade med både framtida hjärtkärlsjuklighet och chansen att tjänstgöra militärt utomlands. Därför bör man ta hänsyn till dessa variabler i analyser där man försöker mäta effekten av militär utlandstjänst på senare hjärtkärlsjukdom, för att undvika snedvridning av resultaten. 4.4 Svagheter Denna studie hade tre huvudsakliga svagheter. För det första utgjorde de militära utlandsveteraner som tjänstgjort någon gång mellan 1990 och 2013 en ung population, då det fortfarande är relativt ovanligt med hjärtkärlsjukdom. Det är därför möjligt att negativa hälsokonsekvenser från militär insats inte fångades i denna studie. Studier av utfall som är kopplade till framtida hjärtkärlsjuklighet och som går att upptäcka redan i ung ålder, såsom förhöjt blodtryck, skulle kunna vara ett sätt att hantera detta problem. Vi undersökte dock även uthämtning av läkemedel för hjärta och kretslopp, vilket är ett sätt att närma sig förstadierna till de allvarligare hjärtkärlhändelserna. Vi kunde varken se några akuta effekter i analysen av läkemedelsuthämtning året efter hemkomst eller någon långtidseffekt över upp till 8 års uppföljning. För det andra undersökte denna studie hjärtkärlsjukdom bland svenska militära utlandsveteraner som grupp, oavsett insatsområde och typ av uppdrag. Detta skulle kunna dölja ökad risk efter hemkomst från missioner med ovanligt hög exponering för exempelvis stress eller trauma. Problemet med uppdelning av specifika missioner eller insatsområden är att underlaget för statistisk analys kraftigt minskas, vilket begränsar möjligheten att kunna säkerställa eventuella skillnader statistiskt. För det tredje var inte denna studie randomiserad, vilket innebär att the healthy soldier effect kan ha påverkat resultaten. För att verkligen kunna fastslå orsakssamband skulle individer behöva lottas till antingen militär utlandstjänst eller till en kontrollgrupp som inte genomför militär utlandstjänst. Detta vore svårt att genomföra, inte minst av etiska skäl. 4.5 Slutsats Baserat på analyser av svenska hälsoregister kunde denna studie inte detektera några statistiskt säkerställda skillnader i hjärtkärlsjukdom mellan svenska militära utlandsveteraner som tjänstgjort någon gång mellan 1990 och 2013 och matchade icke-veteraner ur allmänbefolkningen. 19
20 5 REFERENSER 1. Boscarino JA. A prospective study of PTSD and early-age heart disease mortality among Vietnam veterans: implications for surveillance and prevention. Psychosom Med. 2008;70(6): O'Toole BI, Catts SV. Trauma, PTSD, and physical health: an epidemiological study of Australian Vietnam veterans. Journal of psychosomatic research. 2008;64(1): Paulus EJ, Argo TR, Egge JA. The impact of posttraumatic stress disorder on blood pressure and heart rate in a veteran population. Journal of traumatic stress. 2013;26(1): Roy SS, Foraker RE, Girton RA, Mansfield AJ. Posttraumatic Stress Disorder and Incident Heart Failure Among a Community-Based Sample of US Veterans. Am J Public Health. 2015;105(4): Schnurr PP, Spiro A, 3rd, Paris AH. Physician-diagnosed medical disorders in relation to PTSD symptoms in older male military veterans. Health Psychol. 2000;19(1): Boehmer TK, Flanders WD, McGeehin MA, Boyle C, Barrett DH. Postservice mortality in Vietnam veterans: 30-year follow-up. Arch Intern Med. 2004;164(17): Hearst N, Newman TB, Hulley SB. Delayed effects of the military draft on mortality. A randomized natural experiment. N Engl J Med. 1986;314(10): Kang HK, Bullman TA. Mortality among U.S. veterans of the Persian Gulf War. N Engl J Med. 1996;335(20): Fett M, Dunn M, Adena M. Australian Veterans Health Studies: The Mortality Report: Part I. Retrospective Cohort Study of Mortality Among Australian National Servicemen of the Vietnam Conflict Era, and an Executive Sumarry of the Mortality Report. Canberra Harrex WK HK, Jelfs P,. Mortality of Korean War Veterans: the Veteran Cohort Study. A Report of the 2002 Retrospective Cohort Study of Australian Veterans of the Korean War. Canberra, Australia Bergman BP, Mackay DF, Pell JP. Acute myocardial infarction in Scottish military veterans: a retrospective cohort study of 57,000 veterans and 173,000 matched nonveterans. Am J Epidemiol. 2014;179(12): Johnson AM, Rose KM, Elder GH, Jr., Chambless LE, Kaufman JS, Heiss G. Military combat and risk of coronary heart disease and ischemic stroke in aging men: The Atherosclerosis Risk in Communities (ARIC) study. Ann Epidemiol. 2010;20(2): Neovius M, Johansson K, Pethrus C, Neovius K. Mental ohälsa efter militär utlandstjänst vid missioner med hög stridsexponering. Fokus: BA01-BA06 & FS17-FS , Aux Analysis AB ( 14. Neovius M, Johansson K, Pethrus C, Neovius K. Militär utlandstjänst och uthämtning av antidepressiva läkemedel: en populationsbaserad registerstudie , Aux Analysis AB ( 15. Pethrus C, Johansson K, Neovius K, Neovius M. Militär utlandstjänst och självmord: en svensk populationsbaserad registerstudie , Aux Analysis AB ( 16. Neovius M, Johansson K, Pethrus C, Neovius K. Dödlighet bland svenska militära utlandsveteraner , Aux Analysis AB ( 17. Ludvigsson JF, Andersson E, Ekbom A, et al. External review and validation of the Swedish national inpatient register. BMC Public Health. 2011;11:
21 18. Wettermark B, Hammar N, Fored CM, et al. The new Swedish Prescribed Drug Register-- opportunities for pharmacoepidemiological research and experience from the first six months. Pharmacoepidemiology and drug safety. 2007;16(7): Fett M, Dunn M, Adena M. Australian Veterans Health Studies: The Mortality Report: Part I. A Retrospective Cohort Study of Mortality Among Australian National Servicemen of the Vietnam Conflict Era, and an Executive Summary of the Mortality Report.. Australian Government Publishing Service Hoerster KD, Lehavot K, Simpson T, McFall M, Reiber G, Nelson KM. Health and health behavior differences: U.S. Military, veteran, and civilian men. Am J Prev Med. 2012;43(5):
22 6 APPENDIX 6.1 Lista över ATC-koder för läkemedel för hjärta och kretslopp C01 Medel vid hjärtsjukdomar C02 Antihypertensiva medel C03 Diuretika C04 Perifera vasodilatorer C05 Kärlskyddande medel C07 Beta-receptorblockerande medel C08 Kalciumantagonister C09 Medel som påverkar renin-angiotensinsystemet C10 Medel som påverkar serumlipidnivåerna Detaljerad information över vilka specifika läkemedel som sorterar under respektive läkemedelsgrupp kan hittas på ICD-10-koder för cirkulatoriska sjukdomar Kapitel IX. Cirkulationsorganens sjukdomar (I00-I99) Akut reumatisk feber (I00-I02) Kroniska reumatiska hjärtsjukdomar (I05-I09) Hypertonisjukdomar (I10-I15) Ischemiska hjärtsjukdomar (I20-I25) Sjukdomstillstånd inom lungcirkulationen (I26-I28) Andra former av hjärtsjukdom (I30-I52) Sjukdomar i hjärnans kärl (I60-I69) Sjukdomar i artärer, arterioler och kapillärer (I70-I79) Sjukdomar i vener, lymfkärl och lymfkörtlar som ej klassificeras annorstädes (I80-I89) Andra och icke specificerade sjukdomar i cirkulationsorganen (I95-I99) Detaljerad information över vilka specifika diagnoser som sorterar under respektive diagnosgrupp kan hittas på ICD-9-koder för cirkulatoriska sjukdomar Kapitel VII. Cirkulationsorganens sjukdomar Detaljerad information över vilka specifika diagnoser som sorterar under Kapitel VII i ICD-9 kan hittas på 22
Registerstudier av svenska militära utlandsveteraner
Registerstudier av svenska militära utlandsveteraner Aux Analysis Military www.auxmilitary.se REGISTERSTUDIER AV SVENSKA MILITÄRA UTLANDSVETERANER I denna broschyr presenteras resultat från registerstudier
Läs merDÖDLIGHET BLAND SVENSKA MILITÄRA UTLANDSVETERANER
DÖDLIGHET BLAND SVENSKA MILITÄRA UTLANDSVETERANER Stockholm 2015 01 10 Martin Neovius, docent, medicine doktor Kari Johansson, medicine doktor Carl-Martin Pethrus, psykolog, doktorand Kristian Neovius,
Läs merMilitär utlandstjänst i Afghanistan (ISAF ) Fysiska, psykiska och sociala utfall efter hemkomst
Militär utlandstjänst i Afghanistan (ISAF 2002-2014) Fysiska, psykiska och sociala utfall efter hemkomst Aux Analysis Military www.auxmilitary.se REGISTERSTUDIER AV SVENSKA MILITÄRA UTLANDSVETERANER I
Läs merUppföljning av svenska militära utlandsveteraner efter hemkomst från internationell insats
Uppföljning av svenska militära utlandsveteraner efter hemkomst från internationell insats ÅRSRAPPORT 2018 FYSISK OHÄLSA Aux Analysis Military www.auxmilitary.se REGISTERSTUDIER AV MILITÄRA UTLANDSVETERANER
Läs merMilitär utlandstjänst i Afghanistan (ISAF ) Fysiska, psykiska och sociala utfall efter hemkomst
Militär utlandstjänst i Afghanistan (ISAF 2002-2014) Fysiska, psykiska och sociala utfall efter hemkomst Stockholm 2017 03 02 Martin Neovius, professor, medicine doktor Jonas Söderling, medicine doktor
Läs merMENTAL OHÄLSA EFTER MILITÄR UTLANDSTJÄNST VID MISSIONER MED HÖG STRIDSEXPONERING FOKUS: BA01-BA06 & FS17-FS19
MENTAL OHÄLSA EFTER MILITÄR UTLANDSTJÄNST VID MISSIONER MED HÖG STRIDSEXPONERING FOKUS: BA01-BA06 & FS17-FS19 Stockholm 2014 10 11 Martin Neovius, docent, medicine doktor Kari Johansson, medicine doktor
Läs merUppföljning av svenska militära utlandsveteraner efter hemkomst från internationell insats Årsrapport: psykisk ohälsa
Uppföljning av svenska militära utlandsveteraner efter hemkomst från internationell insats Årsrapport: psykisk ohälsa Stockholm 2018 04 25 Detta är en rapport i en rapportserie om svenska militära utlandsveteraners
Läs merUppföljning av svenska militära utlandsveteraner efter hemkomst från internationell insats. Årsrapport 2018: Fysisk ohälsa
Uppföljning av svenska militära utlandsveteraner efter hemkomst från internationell insats Årsrapport 2018: Fysisk ohälsa Detta är en rapport i en rapportserie om hälsa och socialt tillstånd/beteende hos
Läs merSKILSMÄSSA OCH GIFTERMÅL EFTER MILITÄR UTLANDSTJÄNST
SKILSMÄSSA OCH GIFTERMÅL EFTER MILITÄR UTLANDSTJÄNST Stockholm 2016 05 16 Martin Neovius, docent, medicine doktor Kari Johansson, medicine doktor Carl-Martin Pethrus, legitimerad psykolog, doktorand Kristian
Läs merMilitär utlandstjänst och uthämtning av antidepressiva läkemedel
Militär utlandstjänst och uthämtning av antidepressiva läkemedel En populationsbaserad registerstudie Stockholm 2014-05-23 Carl-Martin Pethrus, psykolog Kari Johansson, medicine doktor Kristian Neovius,
Läs merMilitär utlandstjänst och självmord: en svensk populationsbaserad registerstudie
UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för psykologi Psykologexamensuppsats, 30 hp Vårterminen 2013 Version 2014 05 23 Militär utlandstjänst och självmord: en svensk populationsbaserad registerstudie Av Carl-Martin
Läs merVÅLDSBROTT EFTER MILITÄR UTLANDSTJÄNST
VÅLDSBROTT EFTER MILITÄR UTLANDSTJÄNST Stockholm 2016 09 11 Martin Neovius, docent, medicine doktor Jonas Söderling, medicine doktor Kari Johansson, medicine doktor Carl-Martin Pethrus, legitimerad psykolog,
Läs merJan Schyllander
Jan Schyllander 4-9- Olyckor genom explosioner, antändning av eldfängda ämnen mm. Olyckor genom explosioner, antändning av eldfängda ämnen mm. Uppgifterna i nedanstående redovisning är hämtade från de
Läs merPsykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden
SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden Mia Söderberg, Leg. psykolog, MSc, PhD mia.soderberg@amm.gu.se Arbets-
Läs merMängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.
HJÄRTAT Mängden utslag kan avgöra risken Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Det är känt att hälsosamma levnadsvanor minskar risken. Men mycket tyder på att även valet av behandling
Läs merVITA PRAEPONITUR Militära utlandsveteraner och Mental hälsa
Militära utlandsveteraner och Mental hälsa Helena Prochazka MD PhD Försvarsmedicinska Centrum Göteborg Population Civil Normal befolkning Söker själv Söker psykiatri Söker för psykiatrisk åkomma Militär/veteran
Läs merEPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell)
EPIDEMIOLOGI Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell) Läran om utbredningen av och orsakerna till hälsorelaterade tillstånd eller förhållanden i specifika populationer och tillämpningen
Läs merHälsodataregister. räddar liv och ger bättre vård
juni 2019 Hälsodataregister räddar liv och ger bättre vård Hälso- och sjukvården utvecklas snabbt, tack vare ny medicinsk kunskap, nya behandlingsmetoder, tekniska innovationer och modernare arbetssätt.
Läs merJournal- och registerstudier
Journal- och registerstudier Grundläggande forskningsmetodik för ST-läkare 2016-04-14, Johan Lyth FoU-enheten för närsjukvården Informationens väg hälsodataregister LiÖ-data kvalitetsregister Patientregistret
Läs merDatakällor och definitioner Statistikverktyget- Folkhälsa på karta
Datakällor och definitioner Statistikverktyget- Folkhälsa på karta Följande dokument redovisar datakällor och definitioner för indikatorerna i Statistikverktyget på Folkhälsa på karta. Samtliga indikatorer
Läs merGraviditetsnära bröstcancer möjligt att studera tack vare svenska register
Graviditetsnära bröstcancer möjligt att studera tack vare svenska register Anna Johansson Inst. för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB) Karolinska Institutet anna.johansson@ki.se Möte för FMS
Läs merEconomics - questions, methods, data and the aim for results KATARINA STEEN CARLSSON, INST KLINISKA VETENSKAPER, MALMÖ
Economics - questions, methods, data and the aim for results KATARINA STEEN CARLSSON, INST KLINISKA VETENSKAPER, MALMÖ Uncertainty and the Welfare Economics of Medical Care Kenneth J. Arrow, American Economic
Läs merFysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?
Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Anita Wisén Forskargruppen sjukgymnastik Institutionen för hälsa, vård och samhälle Vad är fysisk aktivitet och träning? Intensitet
Läs merÖverviktskirurgi - långtidseffekter
Överviktskirurgi - långtidseffekter Swedish obese subjects study (SOS) Åsa Anveden AT-läkare, Doktorand Institutionen för klinisk och molekylär medicin 1. SOS 2. Kirurgi som diabetesprevention? 3. Effekter
Läs merHälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar
Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar
Läs merSekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?
Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Inledning Det är sedan länge känt att sekundärpreventiv behandling efter genomgången hjärtinfarkt är effektivt, och i europeiska riktlinjer publicerade
Läs merSocioekonomiska skillnader
Kort rapport Socioekonomiska skillnader Livsförloppsperspektiv på socioekonomiska skillnader i dödlighet Forskargruppen Socialepidemiologi Lunds Universitet, Region Skåne Författare: Maria Rosvall, Martin
Läs merCaroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus
Multiprofessionellt utbildningsprogram för närstående till hjärtsviktspatienter Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus
Läs merAtt beräkna täckningsgrad för de nationella kvalitetsregistren jämfört med Socialstyrelsens register
Information 2017-12-14 Art nr 2017-12-37 1(7) Statistik och jämförelser Erik Wahlström erik.wahlstrom@socialstyrelsen.se Att beräkna täckningsgrad för de nationella kvalitetsregistren jämfört med Socialstyrelsens
Läs merBarn som anhöriga till patienter i vården hur många är de?
Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de? Anders Hjern barnläkare, professor Att studera barns hälsa med hjälp av register De nordiska ländernas personnummer ger en unik möjligt att följa
Läs merPatienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid
Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid Utvecklingsenheten Layout: Tina Ehsleben, Kriminalvårdens Utvecklingsenhet, 2010 Tryckning: Kriminalvårdens
Läs merSjälvmordsförsök i Stockholms län. Data: Guo-Xin Jiang. Gergö Hadlaczky. Danuta Wasserman
Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP) Självmordsförsök i Stockholms län Data: 1987-2016 Guo-Xin Jiang Gergö Hadlaczky Danuta Wasserman 1 Självmordsförsök i Stockholms län Data: 1987-2016
Läs merEN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT
1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till
Läs merStudiedesign: Observationsstudier
Studiedesign: Observationsstudier Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Introduktion Kohortstudie Fall-kontrollstudie
Läs merFokus på dödlighet efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt
Fokus på dödlighet efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt november 2012 Andel (%) I Socialstyrelsens rapport Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2009 redovisas att andel kvinnor
Läs merKan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt?
Kan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt? -en prospektiv incident fall-kontrollstudie i ett populationsbaserat material i norra Sverige Patrik Wennberg, Bureå VC Handledare: Jan-Håkan Jansson, Medicin-Geriatrikkliniken,
Läs merPsykisk besvär och BMI
Psykisk besvär och BMI - om eventuella samband hos ungdomar på gymnasiet Författare: Håkan Karlsson, Gotahälsan, Jerikodalsgatan 8, 595 30 Mjölby 0142-299890 Hakan.karlsson@gotahalsan.se Handledare: Martin
Läs merSjälvmordsförsök i Sverige
Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP) Självmordsförsök i Sverige Data: 1987-2016 GUO-XIN JIANG GERGÖ HADLACZKY DANUTA WASSERMAN 1 Självmordsförsök i Sverige Innehåll Statistik över
Läs merStillasittande & ohälsa
Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa
Läs merFramtidens hälsoundersökning redan idag
Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.
Läs merSvensk Osteoporosvård. Appendix III: Fraktur- och läkemedelsstatistik
Svensk Osteoporosvård Appendix III: Fraktur- och läkemedelsstatistik 12 mars 2014 Detta appendix ger detaljerad data på frakturer och behandlingar, på både regional och nationell nivå. Informationen som
Läs merPatientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen
Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen Anders Jacobsson Lisbeth Serdén Olafr Steinum www.socialstyrelsen.se/epc Patientregistret Kodningskvalitet i Patientregistret Slutenvård 2007 Lisbeth
Läs merBilaga 2 Data från hälsosamtal
Data från hälsosamtal 2012-2015 I denna bilaga redovisas mer utförliga tabeller med rådata som stått till grund till de figurer och tabeller som redovisas i rapporten: Så mår östgötarna Rapport utifrån
Läs merFysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012
Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats
Läs merSvensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling PD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005
Svensk Dialysdatabas Blodtryck och blodtrycksbehandling PD Klinikdata hösten 5 Översikt åren 2 5 Innehållsförteckning Läsanvisningar och kommentarer...3 Figur 1. Systoliskt BT 5...4 Figur 2. Andel med
Läs merPatienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014
Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist
Läs merBEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN
BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1
Läs merFrån epidemiologi till klinik SpAScania
Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual
Läs merAnalysis of factors of importance for drug treatment
Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper
Läs merSusanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen
Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg
Läs merPostoperativ troponinstegring har det någon betydelse?
Postoperativ troponinstegring har det någon betydelse? Anna Tapper Specialistläkare PMI Solna Doktorand Karolinska Institutet Dagkirurgisk kongress 24/5 2019 Vad handlar det om? Hjärtmuskelskada (troponinstegring)
Läs merFetma ur ett företagshälsovårdsperspektiv
Fetma ur ett företagshälsovårdsperspektiv Ett temanummer av Scandinavian Journal of Work, Environment & Health 2013;39(3):221-294. Fetma ökar i hela världen och i USA anses var tredje person vara sjukligt
Läs merKvantitativa metoder och datainsamling
Kvantitativa metoder och datainsamling Kurs i forskningsmetodik med fokus på patientsäkerhet 2015-09-23, Peter Garvin FoU-enheten för närsjukvården Kvantitativ och kvalitativ metodik Diskborsten, enkronan
Läs merRörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping
Rörelse är bästa pillret Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse har effekt på: Symtom och upplevd hälsa Biologiska riskmarkörer Sjukdom och död www.fyss.se
Läs merAnders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset
Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon
Läs merHur kan gentekniken hjälpa oss att lösa stora folkhälsfrågor? Tove Fall Institutionen för medicinska vetenskaper Uppsala Universitet
Hur kan gentekniken hjälpa oss att lösa stora folkhälsfrågor? Tove Fall Institutionen för medicinska vetenskaper Uppsala Universitet Hjärt- kärlsjukdom Samlade namnet för sjukdomar i hjärta och blodkärl
Läs merSuicidriskprevention genom forskning
Suicidriskprevention genom forskning Tabita Sellin Jönsson Med Dr., Forskare UFC Utvecklingsenheten, Psykiatri Region Örebro län tabita.sellin-jonsson@regionorebrolan.se Utgångspunkt: Forskningsresultat
Läs mer3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.
3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande Andel i befolkningen, 16 84 år, som med hjälp av frågeinstrumentet GHQ12 har uppskattats ha nedsatt psykiskt välbefinnande Täljare: Antal individer i ett urval av
Läs merRiskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator
Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer
Läs merNationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 2 Indikatorbeskrivningar
Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Bilaga 2 Indikatorbeskrivningar 2 Innehåll Innehåll 3 Indikatorbeskrivningar 5 Självmord och dödsfall med oklart uppsåt
Läs merForskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven
Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven Måns Rosén Epidemiologiskt centrum Socialstyrelsen Register som finns på Epidemiologiskt Centrum Cancerregistret Medicinska födelseregistret
Läs merSvensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling HD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005
Svensk Dialysdatabas Blodtryck och blodtrycksbehandling HD Klinikdata hösten 5 Översikt åren 2 5 Innehållsförteckning Läsanvisningar och kommentarer...3 Figur 1. Systoliskt BT (mm Hg) före dialys...4 Figur
Läs mer2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar
5-- Syfte Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete Finns det samband mellan exponering för arbetslöshet och senare sjukfrånvaro, förtidspension, död och arbetslöshet, bland infödda
Läs merBuller i miljön, hjärt-kärlsjukdom och påverkan på foster
Buller i miljön, hjärt-kärlsjukdom och påverkan på foster Jenny Selander Forskare (post doc) MSc, PhD Arbetsmedicinska enheten Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Jenny.Selander@ki.se Disposition
Läs merHälsoeffekter av motion?
Fysisk aktivitet vid typ 2-diabetes Olika typer av aktivitet och effekter Tomas Fritz dl Sickla Hälsocenter Vem tror att regelbunden motion har positiva hälsoeffekter för människor? FARs Dag 21 September
Läs merDE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA?
DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA? Bertil Lindahl Forskningsstrateg, Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Uppsala Clinical Research
Läs merSomatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom stroke
Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom stroke Citera gärna Socialstyrelsens rapporter och uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär
Läs merObesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985
Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data
Läs merStroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter
1 Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke Per Wester, Umeå Strokecenter STROKE - vilka läkemedel kan förhindra återinsjuknande och hur effektiva är de? Läkemedelskommittén Örebro Läns Landsting
Läs merHälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt
Hälsorelaterad forskning baserad påp landstingens administrativa databaser Ann-Britt Wiréhn FoU-enheten för f r närsjukvn rsjukvården rden i Östergötlandtland Nationella populationsbaserade register relaterade
Läs merFörfrågan om att delta i forskningsprojekt STATICH: Blodproppsförebyggande läkemedelsbehandling efter hjärnblödning.
Förfrågan om att delta i forskningsprojekt STATICH: Blodproppsförebyggande läkemedelsbehandling efter hjärnblödning. Bakgrund och syfte Efter hjärtinfarkt eller hjärninfarkt som beror på blodpropp i hjärtats
Läs merVårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser
Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser Analys från register i sluten och öppen vård Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport 6 från analysgruppen
Läs merFysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet
Fysisk aktivitet och hälsa Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet Fysisk aktivitet är dagens bästa köp i folkhälsa -JM Morris, 1996 Läkemedlet fysisk aktivitet
Läs merNoll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa
Noll fetma 2040 Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa Region Skåne, Lunds universitet, Aventure AB, Fazer bakeries Ltd & Orkla foods Sverige AB Utveckling av vision NOLL FETMA 2040 Utveckla
Läs merPatientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen
Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen Anders Jacobsson Lisbeth Serdén Olafr Steinum www.socialstyrelsen.se/epc Hälsodataregister Cancerregistret 1958 Psykiatrisk vård 1962 Missbildningsregistret
Läs merReal life och registerstudier Karin Lisspers Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten
Real life och registerstudier Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten 1 Astma Herland K, et al. Respiratory Medicine (2005) 99, 11 19 Real-life studier jämfört RCTstudier
Läs merTobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet
Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet Regeringsuppdrag I En samlad strategi för alkohol-, narkotika-,
Läs merOm högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?
Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen
Läs merVårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010. Medellivslängden i Sverige 2011-01-18. Åldersstruktur Epidemiologi
Vårt sjukvårdsuppdrag Åldersstruktur Epidemiologi Immigration Födelsetal Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010 Källa: SCB Figur 2:1 Medellivslängden i Sverige Källa: SCB. Figur 3:1 1 Spädbarnsdödligheten
Läs merPatientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson. www.socialstyrelsen.se/epc
Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Anders Jacobsson www.socialstyrelsen.se/epc Hälsodataregister Cancerregistret 1958 Psykiatrisk vård 1962 Missbildningsregistret 1964 Antal födda per 1000 16 15,5
Läs merDelprov 3 Vetenskaplig artikel
Delprov 3 Vetenskaplig artikel of Questions: 10 Total Exam Points: 10.00 Question #: 1 I denna uppgift ska du besvara ett antal frågor kring en vetenskaplig artikel: Different systolic blood pressure targets
Läs merPropensity Scores. Bodil Svennblad UCR 16 september 2014
Propensity Scores Bodil Svennblad UCR 16 september 2014 Jämföra två behandlingar Randomiserad studie A B Inte alltid etiskt försvarbart Dyrt Restriktioner på studiepopulationen (generaliserbart?) Real
Läs merAnders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset
Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon
Läs merMedicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering
Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes
Läs merHälsa på lika villkor?
Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län och Marit Eriksson Folkhälsoavdelningen Landstinget i Jönköpings län Disposition Bakgrund, syfte och metod Svarsfrekvens
Läs merSjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?
Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande
Läs merKohortstudie av cancersjuklighet och cancerdödlighet hos anställda vid Strömbackaskolan, Piteå 1973-2011
Kohortstudie av cancersjuklighet och cancerdödlighet hos anställda vid Strömbackaskolan, Piteå 1973-2011 Bakgrund Strömbackaskolan i Piteå stod färdig 1973. Den består av fem byggnader, förutom huvudbyggnaden
Läs merGrön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö. Mare Lõhmus
Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö Mare Lõhmus Varför behöver staden grönska? Filtrerar luft Dämpar buller Sänker temperaturen och motverkar urbana värmeöar Infiltrerar nederbörd Viktiga klimatåtgärder
Läs merPatientregistret. Anders Jacobsson. Statistiker. Socialstyrelsen
Patientregistret Socialstyrelsen Anders Jacobsson Statistiker Bakgrund Cancerregistret 1958 Psykiatrisk vård 1962 Missbildningsregistret 1964 Slutenvårdsregistret (försök) 1964-1969 Slutenvårdsregistret
Läs merFetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige
Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige Mats Eliasson Adjungerad professor Institution för folkhälsa och klinisk medicin Umeå Universitet Överläkare, Medicinkliniken,
Läs merEpidemiologi 1. Ragnar Westerling
Epidemiologi 1 Ragnar Westerling Epidemiologi Läran om sjukdomars utbredning i befolkningen Epi bland Demo folk Logi läran om Epidemiologi Svarar på frågor om tid, plats, person Vem är det som drabbas
Läs merLäkemedel: nytta och risker hos äldre
Läkemedel: nytta och risker hos äldre Arne Melander professor emeritus i klinisk farmakologi och läkemedelsepidemiologi Lunds Universitet f.d. överläkare i klinisk farmakologi (Malmö) f.d. chef för Nätverk
Läs merSjukfrånvaro bland privatanställda tjänstemän
Sammanfattning 017 av rapport om Sjukfrånvaro bland privatanställda tjänstemän Kristin Farrants Arvid Sondén Kerstin Nilsson Kristina Alexanderson Avdelningen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk
Läs merHar hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan
Läs merHälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn. Samhällsmedicin, Region Gävleborg
Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn Samhällsmedicin, Region Gävleborg 2019-06-10 Inledning Bakgrund och syfte Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara
Läs merUtblick luft, miljö och hälsa. Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet
Utblick luft, miljö och hälsa Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet Disposition Riskfaktorer för folkhälsa globalt Luftföroreningar, ett hälsoproblem på global och Europeisknivå Vilka hälsoeffekter
Läs merLäkarens guide för att bedöma och kontrollera kardiovaskulär risk vid förskrivning av Atomoxetin Mylan
Läkarens guide för att bedöma och kontrollera kardiovaskulär risk vid förskrivning av Atomoxetin Mylan Atomoxetin Mylan är avsett för behandling av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) hos barn
Läs merVarför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna
Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna Sjukdomsförebyggande arbete Varför? Fungerar det? Hur?
Läs merUngdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?
Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?
Läs mer