Minska kontantmängden!

Transkript

1 OKTOBER Senaste nytt om Basel III-reglerna Svenska ersättningsregler bör EU-anpassas Temanummer: Minska kontantmängden! Många i samhället arbetar för att minska den dyra och farliga kontanthanteringen

2 2 B ANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 4 OKTOBER 2010 VD HAR ORDET Vi kan nu konstatera att den svenska finansmarknaden återhämtat sig väl efter finanskrisen. Fokus under hösten är därför hur de nya regelverken kommer att påverka finansmarknaden och den reala ekonomin. Banker världen över välkomnar en bättre reglering och tillsyn. Orosmolnet nu handlar om en stor osäkerhet om effekterna av de nya regelverken. Reglerarna hävdar till exempel att kostnaden för nya regleringar inte ska spilla över på kunden i någon större utsträckning. Man menar att bankernas avkastningskrav och finansieringskostnader bör gå ner när balansräkningarna blir mindre riskfyllda. Marknadens syn på bankerna är dock inte lika tydlig eftersom man pekar på den stora osäkerhet som råder om effekterna av regelverken. Finansiering på längre tider är idag mycket begränsad just på grund av stor osäkerhet om framtiden och konservativa antaganden. Bankföreningen och våra medlemmar är inne i en mycket intensiv period av diskussioner med svenska Finansdepartementet och Finansinspektionen om införandet av CRD II och III. De processer som tidigare tillämpats med införande av EU-direktiv först i svensk lag och sedan mer i detalj i FI:s föreskrifter fungerar inte längre. På grund av bristande resurser i departement och myndigheter drabbas vi av extremt korta implementeringstider och haltande reglering i lag och föreskrifter. Långsiktigt är det inte hållbart och rättssäkert att införa regler på detta sätt. Behoven av en mer centraliserad reglering inom EU i form av till exempel förordningar framstår som alltmer önskvärd. Nackdelen med detta är förstås att riksdagens inflytande över reglering av svensk finansmarknad minskar. Temat för Bankföreningens Nyhetsbrev detta nummer är minskad kontantanvändning. Vi har tillsammans med många aktörer i samhället ett gemensamt intresse av att skapa förutsättningar för att användningen av kontanter kan minska. En minskad kontantanvändning bidrar till ett tryggare samhälle genom säkrare arbetsplatser och minskade incitament till rån. Minskad kontantanvändning innebär också minskade transporter och därmed ett bidrag till en bättre miljö. Visionen är att vi ska minska användningen av kontanter. Bankerna arbetar med att tillhandahålla och utveckla andra betalningsmedel som är attraktiva alternativ till kontanter. De lägger ner stort arbete på utveckla elektroniska tjänster och produkter som är säkra, effektiva och bekväma för oss kunder. Kortbetalningar är ett självklart alternativ, men också till exempel e-faktura och mobila betalningar håller på att utvecklas och blir förhoppningsvis använda i ökad utsträckning. Mobila betalningar mellan privatpersoner räknar man med att lansera inom ett år. Kontanthanteringen innebär stora risker och kostnader för samhället och bidrar till en sämre miljö. Den utgör ett stort arbetsmiljöproblem för dem som arbetar i banker, butiker och med värdetransporter. Tack vare omfattande arbete och stora investeringar när det gäller säkerheten på bankkontoren har antalet bankrån minskat rejält de två senaste åren. Samtidigt kan vi konstatera att rånen mot butiker och personer har ökat stort. Därför ser jag det som mycket viktigt att vi som företräder olika aktörer som hanterar kontanter i vardagen samlar oss för att fortsätta den inslagna vägen med att minska kontantanvändningen i samhället. Staten skulle också kunna se över kontanthanteringen på till exempel statliga kasinon och liknande verksamheter där kontanter används i stor utsträckning. Kontanter är en viktig förutsättning för den svarta sektorn och för olika former av penningtvätt. Därför kan vi tycka det är lite märkligt att just staten med sina kasinon samt annan spelverksamhet uppmuntrar kontantanvändningen. Det är genom gemensamma långsiktiga satsningar som vi tillsammans kan bidra till ett tryggare Sverige. Kerstin Af Jochnick, VD Svenska Bankföreningen

3 B ANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 4 OKTOBER Basel III-reglerna klarnar allt mer Hela världens finansmarknader följer med spänning Baselkommitténs vidare arbete med det nya kapitaltäckningsregelverket, Basel III. Sedan i somras har viktiga nivåer fastställts och vissa ändringar i det ursprungliga förslaget gjorts. Även om Baselkommittén inte presenterar sitt slutgiltiga förslag förrän i november, står det redan nu klart att de nya reglerna kommer att innebära avsevärt höjt kapitalkrav för banker, samtidigt som reglerna för vad som får räknas in i kapitalet skärps. Likviditetskraven höjs också. De svenska bankerna är välkapitaliserade i en internationell jämförelse och kommer att kunna uppfylla de krav som Baselkommittén har satt upp. Men eftersom detaljerna kring förslaget inte är klara är det fortfarande svårt att se de fullständiga konsekvenserna, säger Fredrik Södergren, kapitaltäckningsexpert på Bankföreningen. Vad som är speciellt viktigt för svenska banker är hur likviditetskvoterna utformas; där har vi inte sett det slutliga förslaget än. Hur leverage ratio hanteras är också viktigt, inte minst när det gäller bolånen eftersom förslaget likställer dem med mer riskfyllda lån, vilket riskerar att göra dem dyrare. I september satte Baselkommittén för första gången siffror på kapitalkravsnivåerna. Kärnprimärkapitalet (core tier 1) sätts till 4,5 procent och primärkapitalet (tier 1) till 6 procent. Till detta ska dessutom läggas en buffert (capital conservation buffer) på 2,5 procent och en kontracyklisk buffert (countercyclical capital buffer) som ska användas när det förväntas bli en överdriven kredittillväxt. Den senare bufferten är på mellan 0 och 2,5 procent och sätts för varje enskilt land. De båda buffertarna kopplas ihop och funkar så att för att en bank ska få dela ut vinster till 100 procent ska bufferten (på mellan 2,5 och 5 procent) finnas i kärnprimärkapitalet. Om det inte finns någon buffert i kärnprimärkapitalet begränsas möjligheten att ge utdelning till aktieägare och ge bonus till de anställda. Kärnprimärkapitalkravet är alltså mellan 7 och 9,5 procent och primärkapitalkravet mellan 8,5 och 11 procent. Dagens totala kapitalkrav på 8 procent kvarstår, med skillnaden att buffertarna läggs ovanpå det, vilket innebär att det totala kapitalkravet hamnar mellan 10,5 och 13 procent. Dessa nivåer ska fasas in från 2013, för att och från den 1 januari 2019 gälla fullt ut. SEDAN I SOMRAS HAR BASELKOMMITTÉN MEDDELAT FÖLJANDE: Leverage ratio Förslag att nivån på leverage ratio ska sättas till 3 procent under en testperiod från 1 januari 2013 till 1 januari Från början gäller inget absolut krav på att bankerna ska nå upp till 3 procent, utan det räcker att de rapporterar nivån på leverage ratio till tillsynsmyndigheten. Det kallas att kraven ligger inom pelare 2. Från den 1 januari 2015 ska siffrorna även offentliggöras. Efter det ska en utvärdering göras för att se om det sedan ska läggas in som en del i pelare 1, det vill säga bli obligatoriskt att ha en leverage ratio på minst 3 procent. Utöver detta har Baselkommittén även klargjort aspekter kring hanteringen av poster utanför balansräkningen, som nu till viss del får använda kreditkonverteri ngsfaktor samt att derivat får nettas. Definitionen av kapital Baselkommittén gör ändringar i sitt ursprungliga förslag rörande avdrag, till exempel avdrag för minoritetsintressen och investeringar i finansiella institut. Motpartsrisker Baselkommittén gör ändringar avseende beräkningar av de så kallade CVA-riskerna. Buffertar Baselkommittén har gått ut med en remiss om kontracykliska buffertar som tillsammans med capital conservation buffert ska kunna användas i stressade situationer. Systemviktiga banker. Frågan om att införa särskilda krav på systemviktiga banker ska fortsätta att utredas. Financial Stability Board, FSB, kommer med rekommendation i november. Likviditetsrisker När det gäller det korta måttet (liquidity coverage ratio, LCR) har Baselkommittén genomfört en omkalibrering av det ursprungliga förslaget. Bland annat har man slagit fast att säkerställda obligationer får räknas med till 85 procent av värdet och utgöra högst 40 procent av likviditetsbufferten. När det gäller det längre måttet (net stable funding ratio, NSFR) görs en större justering där det dock inte kommuniceras exakt hur det nya förslaget ska se ut. I stället ska ett nytt förslag komma i slutet av året. Dessutom ändras tidtabellen för NSFR och en observationsfas införs innan den implementeras den 1 januari 2018.

4 4 B ANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 4 OKTOBER 2010 PÅGÅENDE KONSULTATIONER EU-kommissionen Grönbok om politiska alternativ för främjande av en europeisk avtalsrätt för konsumenter och företag Syftet med grönboken är dels att lägga fram alternativ för hur den inre marknaden kan stärkas genom att framsteg görs inom ramen för den europeiska avtalsrätten, dels att genomföra ett offentligt samråd om dessa alternativ. Publicerat: 1 juli 2010 Svarstid: 31 januari 2011 Nyligen föreslagna EU-direktiv Insättningsgaranti Förslaget innebär förändringar för bland annat ersättningsnivå, utbetalningstid och finansiering av insättningsgarantisystemen. Planerat ikraftträdande i Sverige och EU: vissa ändringar gäller från och med 2011, däribland höjning av ersättningsnivån till euro. I övrigt ska direktivet vara implementerat 31 december Investeringsskydd Förslaget innebär att värdepappersfonder ska omfattas och att fonduppbyggnad blir obligatorisk. Bankföreningen bevakar kritiserat leasingförslag Nu har den internationella standardsättaren för redovisning IASB och dess amerikanska motsvarighet FASB tagit nästa steg i processen till, om det går igenom, en markant förändrad leasingredovisning. Bankföreningen, som var starkt kritisk till det som tidigare presenterats i frågan, håller just nu på att ta ställning till förslaget. FASB/IASB publicerade i augusti 2010 en så kallad exposure draft med förslag om redovisning av leasing för leasetagare och leasegivare. Enligt den nuvarande standarden om redovisning av leasingavtal, IAS 17, redovisas leasing antingen som operationell eller finansiell, utifrån de ekonomiska risker och fördelar som följer av leasingavtalet. Endast finansiella leasingavtal redovisas hos leasetagaren som en tillgång och en skuld i balansräkningen. I den föreslagna så kallade right of use-modellen finns ingen möjlighet att redovisa ett avtal som operationellt, utan leasetagaren måste alltid redovisa rätten att nyttja det leasade objektet som en tillgång i balansräkningen, samt en motsvarande skuld i balansräkningen avseende hyror, berättar Mats Stenhammar, redovisningsexpert på Bankföreningen. Vi arbetar på ett gemensamt ställningstagande tillsammans med Finansbolagens Förening och ska därefter gå vidare med lobbyaktiviteter gentemot departement och myndigheter. Remisstiden pågår fram till den 15 december 2010, säger Mats Stenhammar. Kapitaltäckningen kan påverkas Europeiska Bankföreningen EBF och Leaseurope har bildat en gemensam arbetsgrupp som ska studera vilka effekter förslaget kan komma att få på bankernas kapitaltäckningssituation. Syftet med det arbetet är att förmedla gruppens iakttagelser till EU-kommissionen för att göra kommissionen uppmärksam på de effekter som förslaget kan komma att få i kapitaltäckningshänseende. Planerat ikraftträdande i Sverige och EU: ej specificerat. Nyligen beslutade EU-direktiv Ny finansiell tillsynsstruktur i Europa Tre nya europeiska tillsynsmyndigheter inrättas, Europeiska bankmyndigheten EBA, Europeiska värdepappersoch marknadsmyndigheten ESMA och Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten EIOPA, med befogenheter att lösta tvister mellan nationella tillsynsmyndigheter, tillfälligt förbjuda riskfyllda finansiella produkter och verksamheter samt att utarbeta riktlinjer, rekommendationer och tekniska standarder. Myndigheterna ska vara på plats den 1 januari Fördelen med leasing minskar För leasegivaren innehåller förslaget två modeller för redovisning som bygger på huruvida leasegivaren väsentligen överfört ekonomiska risker och fördelar förknippade med objektet till leasetagaren, eller inte. De föreslagna modellerna för såväl leasetagarens som leasegivarens redovisning skiljer sig därmed markant från dagens internationella redovisningsstandard för leasingavtal. Bankföreningens tidigare kritik har gått ut på att de föreslagna modellerna skulle innebära en ökad regelbörda och att fördelen med leasing minskar. Det kan bli nödvändigt att se över direktiven på kapitaltäckningsområdet så att förslaget till ny redovisningsstandard för leasingavtal inte får oönskade effekter på bankernas kapitaltäckningssituation, säger Mats Stenhammar.

5 B ANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 4 OKTOBER Än är det inte färdigreglerat på området för rörliga ersättningar Ändringarna i kapitaltäckningsdirektivet CRD III om bland annat ersättningsfrågor är beslutade och medlemsstaterna ska senast den 1 januari 2011 sätta ikraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att införliva de nya reglerna. CRD III fastställer vilka kategorier anställda som ska omfattas av regleringen, hur stor andel av den rörliga ersättningen som får utgå i pengar och hur stor andel av den rörliga ersättningen som måste skjutas upp. Vissa av bestämmelserna ska även tillämpas retroaktivt. Såvitt Bankföreningen erfarit kommer Finansinspektionen med förslag till ändringar i sina föreskrifter och allmänna råd om ersättningspolicy under slutet av november och ett ikraftträdande kan förväntas ske den 28 februari Vi har påpekat för myndigheterna vikten av att bankerna snarast får besked om hur de nya bestämmelserna ska tolkas och tillämpas. Det gäller framför allt de retroaktiva bestämmelserna som träffar ersättningar som utgår för tjänster som utförts under 2010 som ännu inte betalats ut, säger Åsa Arffman, jurist på Bankföreningen. Enligt CRD III ska minst 50 procent av all rörlig ersättning bestå av aktier eller motsvarande ägandeintressen och i förekommande fall andra instrument. För svensk del är det viktigt att en ordentlig analys genomförs av vilka instrument som kan komma ifråga innan reglering införs i Sverige. Åsa Arffman, jurist på Bankföreningen. Svenska regler bör EU-anpassas Vad som också behöver redas ut är hur stor del av den rörliga ersättningen som arbetsgivaren måste hålla inne och betala ut vid senare tillfälle. CRD III föreskriver att minst 40 procent av den rörliga ersättningen ska skjutas upp under en tidsperiod om minst tre till fem år. Ersättning som betalas ut enligt uppskovsförfarande ska inte erhållas snabbare än på proportionell grund. Det skiljer sig från den färska svenska regleringen som föreskriver att minst 60 procent av den rörliga ersättningen ska skjutas upp minst tre år. Vi anser att principen om harmonisering och en single rulebook ska gälla. Därför bör de svenska reglerna om uppskjuten ersättning ändras, både avseende hur stor del av den rörliga ersättningen som ska skjutas upp och att den uppskjutna delen ska betalas ut på proportionell grund, säger Åsa Arffman. NYA REKOMMENDATIONER CEBS Riktlinjer för kapitalinstrument CEBS riktlinjer för kapitalinstrument är en direkt följd av ändringarna i kapitaltäckningsdirektivet som genomförts när det gäller instrument som får beaktas i kapitalbasen. Gäller från: 31 december 2010 Riktlinjer för tillsynskollegier CEBS riktlinjer för tillsynskollegier är tänkta att vägleda tillsynsmyndigheternas arbete i de olika rollerna som finns inom kollegierna. Riktlinjerna täcker även hur utbyte av information ska ske inom kollegierna. Gäller från: 31 december 2010 Riktlinjer för stora exponeringar CEBS riktlinjer för stora exponeringar när det gäller undantag för stora exponeringar vid tillhandahållande av tjänster som penningöverföring, avveckling och clearing är förtydliganden till följd av ändringarna i kapitaltäckningsdire ktivets artikel 106(2), (c) och (d). Gäller från: 31 december 2010 Reviderade riktlinjer för stresstester Syftet med riktlinjerna är dels att hjälpa bankerna förstå tillsynsmyndigheternas förväntningar på stresstesterna, dels att hjälpa både banker och tillsynsmyndigheter i utformandet och implementeringen av stresstester. Gäller från: 31 december 2010 Reviderade riktlinjer för koncentrationsrisker I de reviderade riktlinjerna vidgar CEBS angreppssättet till koncentrationsrisker till att inte bara innefatta koncentrationsrisker inom ett riskområde utan även mellan riskområden. Gäller från: 31 december 2010

6 6 B ANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 4 OKTOBER 2010 Fortsatta hinder för e-fakturering över gränserna I somras antogs ändringar av reglerna gällande fakturering inom EU, så att de säkerhetskrav som tidigare bara gällde för e-fakturor nu också ska gälla pappersfakturor. Men avsaknaden av ydliga riktlinjer riskerar att lämna utrymme för olika tolkningar i länderna, vilket försvårar e-fakturering över gränserna. Åren genomfördes en översyn av implementeringen av det så kallade fakturadirektivet i alla medlemsstater. Parallellt med översynen tillsatte EU-kommissionen en expertgrupp vars uppdrag var att ta fram ett förslag på ett europieskt ramverk för e-faktura. Expertgruppen konstaterade i sin slutrapport 2009 att medlemsstaterna inte implemeterat direktivet på ett likartat sätt, vilket begränsat användningen av gränsöverskridande fakturering. Upphöra med särskilda krav De särskilda säkerhetskraven på förmedling av e-fakturor identifierades som det främsta hindret. En av expertgruppens centrala rekommendationer var därför att upphöra med möjligheten för medlemsstater att ställa särskilda säkerhetskrav på förmedling av e-fakturor som erbjuds i nuvarande direktiv. Detta i syfte att uppnå likabehandling av elektronisk respektive pappersbaserad förmedling av fakturor (se artikel i Nyhetsbrev nr 6, 2009). EU-kommissionen följde expertgruppens rekommendationer i det direktivföslag som sedan förhandlandes under Sveriges och Spaniens ordförandeskap. Den 13 juli i år antogs det slugiltigt och ska vara implementerat i medlemsstaterna senast den 1 januari Artikel 233 i det nya direktivet föreskriver att de säkerhetskrav som tidigare endast gällt för distribution av e-fakturor nu även ska gälla för distribution av pappersfakturor. Både e-fakturor och pappersfakturor ska uppfylla krav på att ursprungets äkthet samt innehållets integritet och läsbarhet säkerställs från tidpunkten för utfärdandet till dess att lagringsperioden löper ut. Administrativa processen i fokus Fokus i det nya direktivet har förflyttas från särskilda tekniska metoder för att garantera ursprungets äkthet och innehållets integritet till den övergripande administrativa processen mellan köpare och säljare. Elektroniska signaturer och e-fakturadistribution via Electronic Data Interchange, EDI, anges endast som exempel på metoder som kan säkerställa ursprungets äkthet och innehållets integritet. Johan Schmalholz, Bankföreningens e-fakturaexpert Tydliga riktlinjer saknas Vikten av att registrera transaktioner som order, orderbekräftelse, leveransavisering, följesedel och faktura ökar för att köpare och säljare ska kunna påvisa ett samband mellan faktura och leverans. Det är ännu oklart vilka administrativa kontroller som ska anses godkända av relevanta myndigheter i respektiva medlemsstat i syfte att uppfylla kraven på äkthet och integritet. Avsaknad av tydliga riktlinjer medför risk för att olika medlemsstater ställer olika krav på fakturautställare och fakturamottagare. Det skulle återigen kunna leda till problem vid gränsöverskridande fakturering. Bankföreningen samarbetar därför med andra branschorganisationer för att förmå Finansdepartementet att bringa klarhet i frågan, säger Johan Schmalholz, e-fakturaexpert på Bankföreningen.

7 B ANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 4 OKTOBER Radikal tillsynsreform klar Bankernas strävan efter en europeisk single rulebook och harmoniserad tillsyn närmar sig förverkligande. Den 22 september 2010 gav EU-parlamentet grönt ljus för en radikal reform av den finansiella tillsynen inom EU. Därmed är förslaget antaget och träder i kraft Den nya tillsynsstrukturen innebär att de nuvarande kommittéerna CEBS, CESR och CEIOPS ersätts av myndigheter: Europeiska bankmyndigheten EBA, Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten ESMA och Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten EIOPA. Befogenheterna sträcker sig mycket längre än i det nuvarande systemet, där kommittéerna bara är rådgivande. De nya myndigheterna får befogenhet lösa tvister mellan nationella tillsynsmyndigheter, tillfälligt förbjuda riskfyllda finansiella produkter och verksamheter, samt utarbeta riktlinjer, rekommendationer och tekniska standarder. Om nationella myndigheter inte gör vad som krävs, kan de nya EU-myndigheterna även gå in och instruera enskilda institut att åtgärda överträdelser av EU:s lagstiftning. En viktig fråga som dock kvarstår är hur den nya europeiska regelprocessen ska hanteras nationellt. För bankerna är det av vikt att den nya regelprocessen är väl förankrad i branschen och att de svenska myndigheterna säkerställer att det hålls en öppen dialog med branschen i ett tidigt skede i processen. Sen implementering upprör De ändringar i kapitaltäckningsdire ktivet som går under namnet CRD II, och som är tänkta att träda ikraft den 31 december 2010, kommer delvis att bli försenade i Sverige. De lagändringar som krävs kommer inte hinna genom-föras i tid utan träder sannolikt ikraft först vid halvårsskiftet Finansinspektionen har dock meddelat att de kommer att ändra föreskrifterna där så är möjligt utifrån de bemyndiganden de redan har och låta dem träda ikraft den 31 december De föreskriftsändringar som först kräver lagändringar kommer dock träda ikraft samtidigt som lagen. Vi motsätter oss kraftigt en mixad implementering av det här slaget och anser att lag och föreskrift måste träda ikraft samtidigt, säger Fredrik Södergren, kapitaltäckningsexpert på Bankföreningen. Att låta föreskriften ändras innan lagen ändrats innebär en stor osäkerhet för bankerna hur regelverket ska tolkas och en stor risk att det uppstår oönskade effekter i form av konflikter mellan existerande lagstiftning och de nya föreskrifterna. Dessutom blir det väldigt kort tid för bankerna att förbereda sig för det mixade regelverket då bankerna först efter FI:s styrelsemöte den 6 december kommer få se hur föreskriften ser ut.

8 8 B A N K F Ö R E N I N G E N S N Y H E T S B R E V N R 4 O K TO B E R KONTANTHANTERING I FOKUS Minska kontantmängden! Kontanthanteringen kostar samhället 10 miljarder om året. Det handlar om kostnader för transporter, personal och säkerhetslösningar. Ovanpå det kostnader i form av miljöpåverkan och otrygg arbetsmiljö för dem som hanterar kontanter. Dessutom är kontanter ett verktyg för den svarta ekonomin. Många av samhällets parter regeringen, bankerna, handeln, fackföreningar för anställda i såväl banker och butiker har därför intresse av att minska mängden kontanter, och samtidigt göra hanteringen mer effektiv och säker. Här kommer några av dem till tals.

9 B ANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 4 OKTOBER Kalmar samverkar för färre kontanter I Kalmar startade man förra året ett gemensamt projekt med alla banker, handeln, flera fackföreningar, kommunen och polisen, kallat Tryggare Kalmar. Målet är att minska kontantmängden i Kalmar med hälften, det vill säga med en miljard kronor, på fem år. Vad fick er att ta det här initiativet? År 2008 hade vi i Sverige 110 bankrån och ett tal värdetransportrån, dessutom 3-4 butiksrån varje dag. Alla vi som jobbar i bankvärlden har kamrater som varit utsatta. Det kändes som rätt timing att ta i frågan, säger initiativtagaren Lars Strandberg, Swedbank. Resonemanget var att om det fanns mindre kontanter på alla dessa ställen, skulle det bli mindre attraktivt att råna dem. Och hur skulle man då gå tillväga för att minska kontantanvändningen? Lars Strandberg hade redan själv börjat fundera över sina egna betalningsvanor och räknat ut att han, som ansåg sig vara en god kortanvändare, spred kronor kontanter runt om i Kalmar varje år. Slentrianmässigt tog han ut pengar nästan varje dag i automaten bredvid bankens personalingång och använde dem sedan till dagens inköp och lunch. De här kontanterna skulle handeln sedan ta hand om och deponera i serviceboxar för vidare transport till värdedepån i Växjö 10 mil bort där de räknas upp. Sedan tillbaka för laddning i uttagsautomaterna i Kalmar. En kostsam hantering. Från automat till butik Samma beteende som hos sig själv tycker han sig se bland många andra. Det är bara att ställa sig jämte en större Ica eller Coop så ser du ju att folk står och plockar ut pengar för att gå rakt in i affären och göra av med dem. De allra flesta av dem hade säkert lika gärna kunnat betala med kortet inne i butiken i stället. Lars Strandberg började med sig själv. Jag bestämde mig för att ändra mitt beteende. Framför allt skulle jag inte ta ut pengar i automaten, utan i stället ta ut pengar i kassan i samband med att jag handlade. För jag pratar inte kontantfritt; jag pratar kontantminskning. Utmanade chefen Sedan utmanade han sin chef att också nobba uttagsautomaten, och efter ett tag var alla 50 på bankkontoret med på kontantfri månad med biobiljetter till den som klarade sig bäst. Hade kollegorna samma beteende som jag hade innan, så hade vi minskat kontantbehovet i Kalmar med 1,8 miljoner, bara genom att jobba med oss själva! säger Lars Strandberg entusiastiskt. I samma veva startade det gemensamma projektet Tryggare Kalmar, och Lars Strandberg tog med sina idéer dit. I våras var det dags för kontantfritävlingar för alla kalmariter. Ett annat gemensamt projekt var att bemanna alla uttagsautomater en lönehelg för att prata med kunderna om riskerna med kontanter och hur de kan hjälpa till. Fortsättning på nästa sida. LARS STRANDBERG Arbetar på: Bakgrund: Hemma: Laddar batterierna: Laget i mitt hjärta: Senaste sedda film: Motto: Swedbank i Kalmar Varit på Swedbank/Sparbanken i 36 år, i många olika funktioner i Kalmar, Växjö och Stockholm Alltid haft bopålarna nedslagna i Kalmar, trots jobb på annan ort I Kalmarområdets vackra natur Kalmar FF Hämnden av Susanne Bier Det är alltid kundens upplevelse som räknas

10 10 B ANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 4 OKTOBER 2010 KONTANTHANTERING I FOKUS Fortsättning från föregående sida. Tyckte kunderna att det var deras sak? Ja, folk är ju hyggliga. Sedan fi nns det alltid några som är emot kortbetalningar av integritetsskäl och annat, men man behöver ju inte hänga upp sig på dem. Om det är 90 procent som vill hjälpa till är det bra. Kalmarprojektets tyngsta argument har varit säkerhetsfrågan. Trygghet för alla som hanterar kontanter. Att man dessutom får en vitare ekonomi 2 av 3 kontanta kronor är svarta, säger Riksbanken och renare miljö har varit bonuseffekter. Vad bedömde ni vara viktigt för att lyckas med projektet? Att vi var en bred grupp som ville samma sak. Även handeln ville skapa tryggare arbetsplatser i sina butiker. Resultatet av Kalmarprojektet hittills är uppmuntrande. Ser man till hela landet har kontantmängden minskat med 3-4 procent årligen på senare år. I Kalmar minskade den uttagna kontantmängden i bankernas automater 2009 med 9 procent, 161 miljoner. Utvecklingen fram till augusti i år tyder på att minskningen kan bli 10 procent I så fall kommer man att ha minskat kontantmängden med över 300 miljoner kronor jämfört med tiden innan projektet. Har ni märkt någon effekt av att mindre kontanter är i omlopp? Det är en trappstegseffekt hur ofta man behöver ladda automater och sådant. Hittills har vi inte kunnat ta bort någon laddningsdag men det kommer. Han har gott hopp om att nå det uppsatta målet om en halvering av kontantmängden i Kalmar till Förutom projektets egna aktiviteter kommer draghjälp från näringsidkare som har blivit kontantfria, som bussbolag och telebutiker, och nu förs samtal med landstinget i Kalmar län. Projektet har fått efterföljare på andra håll i Sverige, från Värmland till Landskrona, som alla startat kontantminskningsprojekt. Förhoppningen är att även få till en allians på riksnivå. Det är på lokal nivå jobbet görs, sedan kan man få stöd centralt. Det är en stor fråga i samhället och det intresserar många, säger Lars Strandberg. Exempel på material från projektet Tryggare Kalmar

11 B ANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 4 OKTOBER Utgå från kundens förutsättningar för att hitta alternativ I Nordea har man under ett och ett halvt års tid haft ett projekt för att minska kontantanvändningen. Argumenten var rånrisken, den svarta ekonomin, kostnaderna med hanteringen och miljöpåverkan från transporterna. Projektet är slut men arbetet fortsätter. Marie Lenstam, regionchefsassistent på Region City Stockholm Privat Foto: Kristina Gunnarsdotter Förutom konkreta åtgärder, som att sänka åldersgränsen för bankkort, har dialogen med kunderna varit central. Det gäller att hela tiden prata med kunderna i vardagen; berätta om varför vi jobbar med att minska kontanter och om vilka alternativen är, säger Marie Lenstam, regionchefsassistent på Region City Stockholm Privat, som varit kontorsrörelsens representant i projektet. Det handlar om kundernas säkerhet också. En hundralapp i plånboken ska räcka till för de fåtal betalningar som inte går att göra med kort. Som till garderoben på teatern. Men annars tar fler och fler emot kort, även på ställen man kanske inte tror, till och med frukthandlare på Hötorget. Och när man vill ta ut kontanter så pekar vi på fördelarna med att göra det i butiken samtidigt som man handlar. Då slipper handlaren lämna pengarna på banken. Det finns dock kunder som inte känner sig bekväma med elektroniska betalningsmedel av olika skäl. Tidningarna skriver om skimning, och en del kunder tror att det är jättevanligt. Det skrämmer upp. Vår uppgift är att förklara hur det verkligen ligger till när det gäller kort och nätbank. Med chip på alla kort går det inte att kopiera informationen längre. Men det kan också finnas en oro att någon står bakom och tittar när man slår in koden. Inte låsa fast sig Vissa kunder tycker att de har bättre kontroll över sina pengar med kontanter. Bankpersonalen visar då hur man kan få information om sina transaktioner både på telefonbanken och i datorn. Men det är viktigt att utgå från kundens förutsättningar för att hitta andra alternativ. I början pratade vi mycket om Internetbanken, men det finns faktiskt andra alternativ för folk som inte vill använda det, till exempel kuvertgiro eller autogiro. Man får inte låsa fast sig vid de tekniska lösningarna, säger hon. DET HAR INTE ALLTID FUNNITS KONTANTER I SVERIGE Men ganska länge, nämligen sedan 200-talet. Då var det romerska mynt som användes. De första svenska mynten präglades 995 i Sigtuna blev Sverige först i världen med att ge ut sedlar. Det tog dock en ände med förskräckelse då utgivaren, banken Stockholm Banco, gick i konkurs efter att ha ställt ut för många sedlar i förhållande till sina reserver. Riksdagen förbjöd sedlarna, men släppte senare på förbudet. Riksbanken inrättades Privata banker fortsatte dock att ge ut sedlar ända fram till Först därefter fick Riksbanken ensamrätt. Källor: mynthistoria.se, riksbank.se

12 12 B ANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 4 OKTOBER 2010 KONTANTHANTERING I FOKUS Uppdrag: Effektivisera kontantdistributionen! 2004 beslöt Riksbanken att lämna över ansvaret för kontantdepåerna i Sverige till bankerna och minska sitt eget engagemang. De fem stora bankerna bildade då BDB Bankernas Depå AB, som idag ansvarar för tolv depåer runt om i landet. Själva driften har BDB lejt ut till värdebolagen Loomis, Panaxia och G4S. Syftet med Riksbankens beslut var att effektivisera kontanthanteringen och att få bort onödiga värdetransporter. Vi insåg ju ganska snart att det absolut smartaste är att skapa lokala marknader, så att pengarna cirkulerar där i stället för att behöva transporteras iväg långt bort, berättar Monica Hallin, vd på BDB. Monica Hallin tycker sig se att man har lyckats minska transporterna, men har inga siffror, eftersom transporterna sköts av värdebolagen. I Riksbankens statistik kan man dock se att den utestående sedelmängden har minskat, och att en av de troliga orsakerna är den nya depåstrukturen. Om man har långa transportsträckor och ett ineffektivt system krävs det mer sedlar som är ute i de olika delarna i logistiksystemet. Ligger sedlarna overksamma i en bil på vägen i stället för att finnas tillgängliga för användning, då går det åt mer. Det finns dock fortfarande en hel del att göra för att minska transportbehovet. Dels vill BDB inrätta några depåer till för att korta avstånden för användarna, dels håller man på att göra om avtalen med värdebolagen så att alla ska kunna använda alla BDB:s depåer. Som det är nu har exempelvis Loomis bara kunnat utnyttja vissa kontantdepåer, och G4S andra. Är närmsta depå fel har de alltså varit tvungna att köra vidare till nästa. Det har framförts önskemål från regeringens sida att alla betalmedel ska bära sina kostnader. Även där kan BDB spela en roll: Hittills har BDB bara tagit betalt för uttag i depåerna (köp), vilket mest drabbar bankerna eftersom det är de som har störst behov av att hämta ut kontanter. Handeln har i huvudsak behov av att lämna in kontanter (sälja), vilket alltså hittills inte har kostat något. Men nu finns planer på att ta ut en avgift även för att lämna in kontanter i depån. Det betyder att även värdebolagen och handeln får vara med och betala vad det kostar för att ha den infrastruktur som vi behöver i Sverge idag för att hantera kontanter. Vi håller på och förhandlar om avtalen nu, och hoppas komma överens med alla. När även handeln får ta sin beskärda del av kostnaden så kommer de kanske att göra en rättvisare jämförelse med vad kontanter kostar relativt kort, säger Monica Hallin. MONICA HALLIN Roll: Bakgrund: Uppvuxen: Vd BDB Bankernas Depå AB sedan två år Koncernsäkerhetschef och risk manager i handeln, kommer närmast från Axfood Koskullskulle 11 mil söder om Kiruna (där V-stilens uppfinnare, backhopparen Jan Boklöv också är uppvuxen)

13 B ANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 4 OKTOBER Vad kan Riksbanken bidra med för att minska kontantanvändningen? Riksbanken skulle vilja se att bankerna tydligt redovisar vad olika betalningsformer kostar. Det ger möjlighet för oss alla att göra rationella val, när vi ska välja om vi vill använda kontanter eller kort till exempel. Det skulle också vara samhällsekonomiskt effektivt, säger Kai Barvèll, chef för stabsavdelningen på Riksbanken. Hur ser du på utvecklingen av kontanthanteringen i samhället efter att Riksbanken har lämnat över depåansvaret till privata aktörer? Ett viktigt skäl till att få den nya strukturen på plats var att få till stånd en effektivare kontanthantering totalt sett för samhället. Eftersom bankerna har kontakter med butiker och allmänheten, har de också bättre möjligheter än Riksbanken att fatta bra beslut om antalet kontantdepåer och var de ska vara lokaliserade. Bankerna är också bättre på att bestämma vilka volymer kontanter som krävs. I och med att bankernas kontantdepåer får räntekompensation för att hålla kontanterna har man också kunna minska antalet värdetransporter till och från Riksbanken. Tidigare var det så att värdetransportörerna på uppdrag av bankerna hämtade kontanter på morgonen från Riksbankens kontor och körde tillbaka motsvarande belopp på kvällen för att undvika räntekostnaden. Morgonen därpå hämtade de ut kontanterna igen. Det blev många onödiga transporter. SEDLAR OCH MYNT I CIRKULATION Genomsnittligt värde under året (miljarder kronor) ,6 106,5 109,5 107,7 106,5 Efter att ha stigit stadigt under många har sedelmängden börjat minska och var förra året tillbaka på 2006 års nivå, enligt Riksbankens statistik. Årets siffror fram till augusti visar fortsatt minskning. Bland orsakerna nämns överlämnandet av ansvaret för depåerna till bankerna samt ökad kortanvändning. Kai Barvèll, chef för stabsavdelningen på Riksbanken Vad ser du för utveckling framöver vad gäller kontanthanteringen? Jag tror att vi kan få en viss ytterligare utbyggnad av antalet depåer, som idag är tolv stycken. Jag ser också fram emot att bankerna öppnar några myntdepåer. Vi har sett att en viss minskning av kontantvolymen har skett under de senaste åren och denna minskning kan nog komma att fortsätta. Varför håller Riksbanken fast vid tusenlapparna, trots att det mest är i den svarta ekonomin som de används? Tyvärr så tror jag att den svarta ekonomin skulle finnas kvar även om vi tog bort tusenlapparna. Vi tycker att det finns flera skäl för att fortsätta att ge ut tusenlappar. Om de skulle avskaffas skulle de sannolikt ersättas med andra sedlar, framför allt 500-kronorssedlar. Det skulle öka kostnaderna för sedelhanteringen, eftersom det blir fler sedlar i cirkulation. Dessutom skulle 500-kronorssedelns dominans i sedelserien öka ytterligare, vilket är negativt ur säkerhetssynpunkt, exempelvis om den drabbas av en förfalskningsvåg. Även om användningen i handeln har minskat, så fyller tusenkronorssedeln fortsatt en funktion för kontantbetalningar av högre belopp. Den utgör också ett alternativ om de elektroniska systemen skulle drabbas av störningar. Vem hamnar på 200-kronorssedeln? Ja, det är ju en intressant fråga, som det idag inte finns något svar på. Planeringen är att riksbanksfullmäktige senare i höst ska fatta beslut om vilka motiv sedlarna i den nya sedelserien ska ha.

14 14 B ANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 4 OKTOBER 2010 KONTANTHANTERING I FOKUS FAKTA Riksbanken har två depåer där kontanter i princip bara får lämnas när de är obrukbara. Bankernas Depå AB, som ägs av de fem största bankerna, har inrättat tolv kontantdepåer runt om i landet som ersättning för Riksbankens gamla depåer. Dessa får räntekostnadsersättning av Riksbanken. BDB får användas av alla banker. Värdebolagen, som Panaxia, G4S och Loomis, sköter driften av BDB:s kontantdepåer. Till exempel sköter Loomis BDB:s depå i Akalla, medan Panaxia sköter BDB:s depå i Bromma. Handeln och bankerna anlitar värdebolagen för att transportera kontanterna till BDB:s depåer. Värdebolagen har också egna kontantdepåer, men dessa får ingen räntekostnadsersättning, eftersom de inte står under Riksbankens tillsyn. De håller därför ogärna en större mängd kontanter. De får inte heller anlita Riksbankens depå. Finansförbundet utmanar till kontantfritt nu Under 2008 skedde en markant uppgång i antalet rån och rånförsök mot banker. Med 110 rån placerade sig Sverige bland de tre länder i EU där risken ansågs som högst att utsättas för rån. Det fanns en stor frustration bland våra medlemmar och vi kände ett ansvar för att bryta den negativa trenden. Därför startade vi projektet kontantfritt.nu, säger Sofia Stenfeldt, projektledare på Finansförbundet. Det är inte brister i säkerheten på bankkontoren som gav upphov till de ökande rånen, påpekar Sofia Stenfeldt. Bankerna har under många år lagt ned mycket arbete och gjort omfattande investeringar främst i slutna system för att förhindra rånrisken. Det är tillgången till kontanter som gör att banker och deras bankpersonal är särskilt utsatta. Så länge det finns kontanter på bankkontoren kommer rånen att fortsätta. Genom en enkätundersökning som Finansförbundet har gjort bland sina medlemmar visade det sig att 25 procent av bankpersonalen har varit utsatta för rån eller rånförsök. Även om de flesta banker har ett bra stödsystem för sin personal lider närmare hälften av de drabbade av någon form av posttraumatisk stress, som ökad oro, ångest och rädsla. De har svårt att vara ensamma hemma och känner obehag inför stora folksamlingar och höga ljud. För att skapa en bättre arbetsmiljö för sina medlemmar men även för att skapa större trygghet för bankernas kunder startade Finansförbundet projektet kontantfritt.nu, med Sofia Stenfeldt som projektledare. Vårt mål är en nollvision när det gäller bankrånen. Med vårt projekt vill vi bidra till ett tryggare Sverige genom att minska kontantmängden i samhället. Vi vill få människor att tänka till och bryta invanda mönster. Många drar sig till exempel för att betala små belopp med kort. Färre bankrån Under de två senaste åren har rånen mot bankerna dock minskat markant. Under förra året utsattes 46 kontor för rån eller rånförsök och hittills i år (31 augusti) är siffran nere på 18. Däremot har antalet butiksrån ökat lavinartat. Enligt statistik från BRÅ uppgick antalet butiksrån förra året till 1 161, en ökning med 25 procent. Svensk Handel är en av de organisationer som stöder projektet kontantfritt. nu, som också stöds av SECO, Handelsanställdas förbund, Farmaciförbundet, Hotell- och restaurangfacket samt Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare. Det har skett förändringar på flera olika håll i samhället så diskussionen är igång, speciellt när det gäller särskilt rånutsatta ställen. I dag kan du till exempel inte längre betala med kontanter på många bussar, såväl i storstäderna som på landsorten. Många av landets akut- och tandläkarmottagningar har också blivit kontantfria, säger Sofia Stenfeldt. Det märks att det finns en större acceptans för kontantfrihet bland människor i dag.

15 B ANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 4 OKTOBER Kriminalitet förutsätter kontanter Två tredjedelar av kontanterna i Sverige finns i den svarta och kriminella ekonomin. Det är främst tusenlapparna som hamnar i de kriminella gängen. Kontanter är den kriminella sektorns blodomlopp, deras livsnerv, säger Sofia Stenfeldt. Att strypa mängden kontanter är ett sätt att försvåra den illegala ekonomin. Vi vill helt enkelt inte vara en del i ett system som understöder svart verksamhet. En grupp som har svårt att ta till sig ett kontantfritt samhälle är de äldre. Statistik visar att äldre använder kontanter i mycket högre grad än yngre. När en tjugoåring i genomsnitt betalar inköp över 60 kronor med kort, så ligger sextioåringens brytpunkt på 179 kronor. Här kan bankerna göra en insats genom att utbilda sina kunder i hur man använder Internettjänster och kort, säger Sofia Stenfeldt, som har fler konkreta förslag på sin önskelista. Finansförbundets önskelista Sofia Stenfeldt efterlyser bland annat en lösning för person-till-person-transaktioner (reds anm. Det pågår ett samarbete mellan flera banker om att utveckla en enkel tjänst för mobila betalningar, se artikel 18). En annan sak är småköpsavgifterna. Bankerna ska naturligtvis ta betalt för sina korttransaktioner, säger hon, men just kortavgifterna för handlarna när det gäller små belopp bör bankerna se över. Hon tycker också att integritetsfrågorna ska upp på agendan. Hur ska individens integritet skyddas vid betalningar där banksekretessen inte gäller, till exempel vid köp av bussbiljetter i automater eller genom telebolagen. Sofia Stenfeldt ser däremot inte skimning som något större problem. Det är inte så stort som det verkar. Vi har statistik som visar att 6 öre på varje 100-lapp går bort i skimning. Dessutom hålls kunderna skadeslösa, säger hon. En sista åtgärd på önskelistan är att man bör fundera på hur alla människor ska få tillgång till en kontantfri lösning, till exempel för dem som är hemlösa och nyanlända flyktingar. SOFIA STENFELDT Roll: Bakgrund: Familj: Avkoppling: Bra bok: Favoritmusik: Projektledare för kontantfritt.nu, samt internationell sekreterare på Finansförbundet Samhällsvetenskaplig examen från Uppsala Universitet. Varit anställd i flera olika ideella organisationer, både ungdomsorganisationer och fackförbund Maken Fredrik Se modern dans eller gå i skogen Masie Dobbs av Jaqueline Winspear The Knife, Duffy och R.E.M Foto: Anna Eskelius

16 16 B ANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 4 OKTOBER 2010 KONTANTHANTERING I FOKUS Flera skäl för handeln att minska kontantmängden Svensk Handel, som organiserar tungviktare som Ikea och H&M såväl som små familjeägda butiker, arbetar också för minskad kontantmängd i samhället och deltar i Finansförbundets projekt kontantfritt.nu. Svensk Handel uppskattar att 30 procent av köpen i butik sker med kontanter och 70 procent med kort i dagsläget. Varför är minskad kontantmängd bra för handeln? Det övergripande är rånrisken. Finns det inte kontanter, eller betydligt mindre, ökar säkerheten. Sedan finns det en annan fördel också, att mindre kontanter blir mindre hantering, så det är också en fråga om effektivisering, svarar Bengt Nilervall, betalningsansvarig på Svensk Handel. Vad har Svensk Handel gjort för att minska kontantanvändningen? Den viktigaste frågan handlar om att få ner kortavgifterna. Utmaningen i dagsläget i Sverige är småköpen. När du kommer in och betalar något som kostar 20 kronor med ditt kreditkort, då går handlaren back och då får du inte dem med dig. Men handeln är för kortbetalningar i stora drag, annars hade vi inte gått med i kontantfritt.nu. För tydlighetens skull, Svensk Handel verkar dock inte för ett helt kontantfritt samhälle, utan precis som bankerna för kontantminskning. Vi spetsade till det lite för att väcka debatt, men vi kommer inte att stänga dörren för dem som inte kan hantera annat än kontanter. Mindre pengar i kassan Samarbetet med bankerna om att kunderna kan ta ut pengar i kassan när de handlar, tycker han är ett bra initiativ för att minska kontantmängden i butikerna, förutsatt att det inte kostar handlaren något. Och så får ju kontanterna snurra lokalt i Knäckebrohult, i stället för att de ska fraktas till depåer långt bort och sedan tillbaka igen. Hur ser handeln på framtiden vad gäller andra alternativa betalningssätt? Vi är intresserade av utveckling, så länge det effektiviserar och skapar mindre rånrisker. Vi är för alternativ, till rimliga kostnader. Han berättar att det finns ett stort intresse för mobila, kontaktlösa betalningar från de större aktörerna i Svensk Handel, som Ica, H&M, Ikea, Axfood och KF. Inom vissa grupperingar är det också viktigt att en betalning går snabbt, och då verkar de kontaktlösa betalningarna lovande. BENGT NILERVALL Roll: Bakgrund: Uppvuxen i: Fritidsintresse: Bra bok: Bra musik: Betalningsansvarig på Svensk Handel Senast försäljningschef på Samport Payment Services, innan dess marknadschef för Solheim Cup i Barsebäck 2003 (världens största golfturnering för damer) Helsingborg Tennis, golf, skidor, familj, vänner och resor Tre sekunder av Roslund och Hellström Robbie Williams och Madonna Bra sportupplevelse: Scandinavian Masters på Bro Hof var utmärkt och nu väntar Stockholm Open!

17 B ANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 4 OKTOBER Om det sedan är ett chip som ligger i en nyckelring eller i mobiltelefonen, det spelar ingen roll. Men vi ser gärna att det finns någon form av konto bakom, så att det inte bara är kopplat till ett kort. Vi behöver motpoler till Visa och Master Card. Konkurrens är en nyckelfaktor. Lika viktig som konkurrens är standardisering, så att det ska vara möjligt för de flesta handlare att haka på den nya tekniken utan allt för stora anpassningar. Ska det komma något nytt så får det inte bli dyrare eller besvärligare. Det måste vara öppna standarder, så det inte blir olika för olika typer av operatörer, telefoner eller kort. Men vi vet ju att det är en utmaning att få ihop affärsmodellen, så klart, om fler betalaktörer ska kliva in och dela på kakan. Vi är också involverade i SEPA och jag ser ju vilken utmaning det är, så det att få ihop nästa generations betalning i mobilen, det är också en utmaning. Olika sorters terminaler Genom den europeiska handelsorganisationen Euro Commerce lobbar Svensk Handel för att skapa bättre förutsättningar för gränsöverskridande handelsföretag i Europa, bland annat genom att också vara delaktig i utvecklingen av betalprojektet SEPA, Single Euro Payments Area. För företag som Ikea och H&M är det till exempel kostsamt att behöva ha olika kortterminaler och inlösenbanker i olika länder på grund av oenhetliga regler inom EU. Regeringen har sagt att det är önskvärt att alla betalmedel ska bära sina egna kostnader. Vi i handeln betalar för kontanthantering, att få dem transporterade och uppräknade. Men konsumenten bär inga kostnader för kontanter. Det kostar att tillhandahålla pengar i automaterna, men det vet ju inte konsumenterna, de tror att det är gratis. Att det ska kosta att göra uttag, vore nog bra anser han, men medger att det vore en utmanande uppgift för bankerna. Det förstår jag ju att det skulle bli ett ramaskri. Det går inte att bara en bank tar betalt; de måste ha en enad front.

18 18 B ANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 4 OKTOBER 2010 KONTANTHANTERING I FOKUS Kortbetalningar ska inte bekosta kontantköp Regeringen vill att alla betalmedel ska bära sina egna kostnader och förbjöd därför handlare att ta ut en extra avgift av dem som betalar med kort i butiken. Förbudet kom i den nya betaltjänstlagen som trädde ikraft 1 augusti i år. Om kontantbetalningar aldrig kostar någonting för kunden, medan kortbetalningar gör det så innebär det att kostnaden för kontanthanteringen i realiteten bärs även av kortkunderna samtidigt som de får betala särskilt för korthanteringen, säger Thomas Ordeberg, departementssekreterare på Finansdepartementet. I medierna har det påståtts att det är bankerna som ligger bakom regeringens förslag, men det stämmer inte. Thomas Ordeberg påpekar att Bankföreningen i sitt remissvar skrivit att avgiftssättningen borde förbli fri, vilket regeringen alltså gick emot. Ursprunget till lagen är EU:s betaltjänstdirektiv, där medlemsländerna gavs möjlighet att förbjuda kortavgifterna för att som det står stimulera konkurrensen och främja en effektiv användning av betalningsinstrument. Elva andra länder har hittills också gjort det. Men handlare var redan före 1 augusti förbjudna att ta ut avgifter av dem som betalade med Visakort, enligt det regelverk som Visa har med sina kunder. Det tappas ofta bort i debatten, säger Thomas Ordeberg. Bankföreningen driver på utvecklingen av alternativa betalsätt Bankföreningen arbetar aktivt med många olika aspekter av kontanter och betalningar. Här handhas viktiga gemensamma frågor rörande bankernas infrastruktur för betalningar. Här finns avdelningen som arbetar med säkerhet, både den fysiska kring kontanter och den elektroniska kring kort och Internet. Här drivs utvecklingen på mot nya betaltjänster. Även här är visionen minskad kontantanvändning. Kontantanvändning innebär risker för alla inblandade. Hotbilden har eskalerat under 2000-talet, och många som arbetar med att hantera kontanter känner sig otrygga. Man har varit tvungen att bygga ut säkerheten kraftigt, säger Leif Trogen, chef för avdelningen finansiell infrastruktur på Bankföreningen. Hela den här hanteringen är väldigt kostsam. Riksbanken räknade i början av 2000-talet ut att det kostar samhället 11 miljarder per år att hantera kontanter. Det är ett oerhört omfattande system för att flytta och förvara pengarna säkert i valv och slutna kontanthanteringssystem. En stor del av kostnaden för kontanter är just transporterna, då kontanter till skillnad från elektroniska pengar måste flyttas fysiskt. Från affärerna där kunderna handlat, till depåer och uppräkningscentraler för insättning på handlarnas konton, därefter tillbaka till bankerna. Detta innebär många mil i transporter i Sveriges avlånga land, vilket kostar, inte bara i ökad rånrisk och bensin utan även i koldioxidutsläpp. Någon har uppskattat att en 100-lapp reser 1000 mil under ett år och är skyldig till 500 kg utsläpp av koldioxid. Kontanter är inte det miljövänliga alternativet, konstaterar Leif Trogen. En av bankernas viktigaste uppgifter är att tillhandahålla bättre alternativ till kontanter, och Bankföreningen är pådrivande i det arbetet. Det är ett långsiktigt arbete. Vi har arbetat med det i decennier, och det har gett resultat. För 15 år sedan var volymen kortbetalningar 92 miljoner på årsbasis. Idag är den uppe på 1,5 miljarder, medan kontantuttagen i automaterna har varit mer eller mindre konstant på cirka 300 miljoner per år under samma tid. Ett viktigt projekt nu är utvecklingen av mobila betalningar. Med Bankföreningen som projektledare håller bankerna på att skapa ett system för att kunna betala med mobilen mellan privatpersoner. Pengarna ska dras direkt från kontot utan inblandning av vare sig kort eller mobiloperatör, och kan närmast liknas vid en Internetbanksbetalning. Betalningsmotta-garen ser pengarna direkt på sitt konto. Så småningom är det meningen att man ska kunna betala i butiken på det här sättet också. Myter kring risker I medierna kan man läsa och höra om alla risker med kort och Internetsbanksbetalningar, som skimning och phishing. Det finns en mytbildning kring riskerna för att råka ut för bedrägerier. Riskerna med kontanter är större. Blir du av med dina kontanter kan du nästan aldrig bli ersatt, men blir du av med kortet eller råkar ut för kortbedrägerier hålls du nästan alltid skadeslös av din bank om du varit normalt aktsam.

19 B ANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 4 OKTOBER Att styra om till alternativa betalsätt är ett långsiktigt arbete, men det ger resultat, säger Leif Trogen på Bankföreningen, som arbetat med betalnings- och infrastrukturfrågor i 30 år. Enligt en nyligen publicerad rapport från Finansinspektionen, finns en överdriven oro hos allmänheten att drabbas av kortbedrägerier. Närmare hälften av de tillfrågade överskattade kraftigt risken. Finansinspektionen beräknar att det kan innebära procent färre kortköp i butik och procent färre direktbetalningar via Internet. Det är viktigt att påvisa att alternativen är pålitliga och säkra. Den typen av journalistik som försöker slå sönder bilden av kort och Internet som trygga betalningssätt, skapar bara oro och ifrågasätter på ett onödigt sätt en utveckling som är väldigt positiv, nämligen bekvämare, effektivare och säkrare betalningar. Bankerna och andra arbetar hårt för att minska bedrägeririsken. Sveriges alla bankkort innehåller numera chip och alla uttagsautomater är chipanpassade. Handeln har året ut på sig att anpassa sina kortterminaler, så att även de ska vara säkra. Förre finansmarknadsminister Mats Odell uppmanade i våras samhällets aktörer att låta alla betalningsmedel bära sina egna kostnader. Vad tror du om möjligheten att börja ta betalt för kontanter? Det är en stor uppförsbacke. Några banker har provat att ta betalt för uttag vid olika tillfällen, men det råder en stark uppfattning bland Sveriges bankkunder att man ska kunna ta ut sina löner och pensioner från kontot utan att det kostar något. I många andra länder kostar det dock att ta ut pengar. Bekväma och trygga Även om andelen kontanter har minskat kraftigt under senare år, kommer de att finnas kvar i en överskådlig framtid, tror Leif Trogen. Vare sig bankerna eller Bankföreningen har en nollvision vad gäller kontanter. Så länge kunderna efterfrågar det kommer bankerna att tillhandahålla det. Alla ska kunna betala på det sätt som passar dem bäst. Men genom att jobba innovativt med andra betalningssätt som av kunderna upplevs som bekvämare och tryggare, kan vi marginalisera kontantanvändningen ytterligare.

20 20 B ANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 4 OKTOBER 2010 KONTANTHANTERING I FOKUS Kontanter är bra för brottslingar För oss andra är kontanter något vardagligt i plånboken. För polisen och Ekobrottsmyndigheten är kontanter ett verktyg för kriminella. I några länder tar man så allvarligt på saken att man förbjudit kontanta betalningar i vissa sammanhang. Rikard Henriksson biträdande chef på finanspolisen i Stockholm: På vilket sätt gynnar kontanter brottslig verksamhet? I ekobrottslighet är det kontanter man använder vid skattebrott, svart arbetskraft, bolagstömningar. Det är lättare att förflytta pengarna utomlands. Det ser vi ibland, man har tagit ut kontanter, växlat på växlingskontor och sedan är de bara borta. Det är lättare att maskera kontanter; bollar man mellan konton finns det en koll, då har man lämnat ett spår i det finansiella systemet. Och så länge det finns stora kontantmängder är det lockande att begå stora rån. I Västberga fick de tag på 39 miljoner kronor i kontanter, så där har du ett gäng 500-lappar på drift, stycken. Kriminalitet fordrar penningtvätt i sin tur, för att man ska kunna konsumera sina brottspengar eller investera dem i någon mer bestående egendom. Man försöker ge sken av att de är lagligt förvärvade för att minska risken att myndigheterna ska lägga rabarber på dem. Vad skulle det innebära om man lyckas minska kontantmängden i samhället? Alla typer av vinningsbrott försvåras, allt från stölder till ekobrott och narkotikabrott. Om kontanter var mer ovanliga i samhället skulle fler larmklockor ringa när någon presenterar sig på ett finansiellt institut med större kontantmängder. Det skulle bli lättare att komma grövre brottslingar på spåren, och brottsbyten skulle kunna förverkas i högre grad än vad som sker i dagsläget. I Belgien har man gått ännu längre, med kontantförbud för betalningar över vissa belopp*. * Även i Frankrike förekommer kontantförbud. Rikard Henriksson Henrik Lundin ekorevisor på Ekobrottsmyndigheten: När används kontanter i samband ekonomisk brottslighet? Framför allt i samband med svart arbetskraft finns ett starkt behov av kontanta medel. Då kan man inte ha några elektroniska betalningstransaktioner till dem man ska betala, för det är väldigt lätt för Skatteverket eller Ekobrottsmyndheten att spåra vart pengarna tar vägen. Hur omfattande är den svarta arbetskraften i Sverige? Man räknar med att 66 miljarder kronor* undanhålls i skatter per år när det gäller svart arbetskraft. Det är ju rätt mycket pengar. Dessutom snedvrider det konkurrensen och kan förstöra vissa sektorer, så att det är svårt för seriösa aktörer att överleva. Så kunde det vara tidigare inom restaurangbranschen. Det blir en grogrund för kriminalitet. Vad skulle det innebära för den här typen av brottslighet om man lyckas minska kontantmängden i samhället? Från vårt perspektiv så är det så att ju mer elektroniska pengar vi har, desto mindre möjligheter finns det att använda svart arbetskraft. Man har helt enkelt inte möjlighet att betala svart om man går mot ett kontantlöst samhälle. Så det är definitivt något som jag tror är bra för att minska ekobrottsligheten i framtiden. Debatten pågår kring det i flera länder och det finns förslag på hur man ska kunna få bort kontanterna i samhället. Norge har kommit en ganska lång bit på vägen. * Det kan jämföras med att statens utgifter för Sveriges hela rättsväsende: polisen, domstolarna, fängelserna, var 34 miljarder kronor förra året. Henrik Lundin