Protokoll för Ungdomens kyrkodagar på Lärkkulla Karis,

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Protokoll för Ungdomens kyrkodagar på Lärkkulla Karis,"

Transkript

1 Protokoll

2 Protokoll för Ungdomens kyrkodagar på Lärkkulla Karis, Plenum öppnas Ungdomens kyrkodagar (UK) öppnades fredagen 25 januari kl av Linus Stråhlman, ordförande vald på UK UK var sammankallat i enlighet med arbetsordningen av biskop Björn Vikström. 2 Fastställande av röstlängden Röstlängden konstaterades vara 139 ombud på basen av utkvitterade röstkort. Röstlängden lämnas öppen för komplettering. 3 Val av protokolljusterare (2 st) och rösträknare (4 st) Till protokolljusterare föreslogs Alina Blomberg (Esbo svenska församling) och Kim Lindström (Lovisa svenska församling). Till rösträknare föreslogs Ditte Sandholm och Johanna Lund (Esbo svenska församling) samt Johanna Petterson (Mariehamns församling) och Pontus Lindroos (Borgå svenska domkyrkoförsamling). 4 Val av ordförande och viceordförande Till ordförande föreslogs Andreas Andersson (Matteus församling), Erika Forsblom (Borgå svenska domkyrkoförsamling), Jona Granlund (Åbo svenska församling) och Daniel Nyberg (Grankulla svenska församling). De föreslagna personerna presenterade sig varefter en sluten omröstning skedde. UK omfattade förslaget att den som får flest röster väljs till ordförande och den som får näst mest röster väljs till viceordförande. Medan rösträkningen pågick behandlades paragraferna 5 och 6. Erika Forsblom fick flest röster och valdes därmed till ordförande. Daniel Nyberg hade näst mest röster och valdes till viceordförande. 5 Val av sekreterare (1 st) Kyrkans central för det svenska arbetet hade i enlighet med arbetsordningen utsett branschsekreteraren för ungdomsarbete Simon Lampenius till sekreterare. Till sekreterare föreslog UK också Mattias Boije (Korsholms svenska församling). UK godkände enhälligt Boije som sekreterare. 6 Fastställande av föredragningslistan Fem ärenden hade kommit in till UK-kansliet efter att förhandsmaterialet hade tryckts upp och skickats till deltagarna. De nya ärendena presenterades och fogades till ärendelistan efter att plenum godkänt dem.

3 13 Informationsärende: Demokrati för unga i Norska kyrkan 16 Motion: Samlingar med fokus på församlingen 17 Motion: Stärk bibelkunskapen 18 Motion: Begreppet kvinnliga präster ska bort! 21 Initiativ till diskussion: Vänförsamlingar i stiftet 7 Fastställande av arbetsmetod och beredningsutskottens sammansättning UK omfattade den arbetsmetod som beskrivs i arbetsordningen och som kommit till kännedom via förhandsmaterialet. UK beslöt att tillsätta utskott för alla motioner och initiativ till diskussion. Dessutom bestämde man att göra opinionsmätningar i plenum om sakfrågorna med hjälp av mentometerknappar. Opinionsmätningarna fungerar som ett stöd för utskottets arbete. 8 Uppföljning av besluten från UK Simon Lampenius från Kyrkans central för det svenska arbetet redogjorde för besluten från UK Mycket av besluten från UK 2012 genomförders i och med samlingen Expedition Generation under UK 2012 i Vasa, där besluten diskuterades med de uppställda kandidaterna i kyrkomötesvalet. Professionstidningen Nyckeln nummer 2/2012 hade temat Skolan och kyrkan. En artikel tog upp kyrkans roll i yrkesskolor. Den artikeln producerades på basen av beslut från UK En kurs för i utbildning av killgruppsledare hölls mars 2012 och hade ca 10 deltagare. Deltagarna upplevde kursen som positiv. Programmet på UK 2013 är upplagt med en samling på torsdag kväll, i linje med vad man önskade under UK Att inleda plenum på torsdag kväll ansåg planeringsgruppen dock inte vara en god idé. Konfirmandens kyrkogångsbok har översatts till finska under senaste år. Produktionen av boken har gjorts på initiativ av UK. 9 Ungdomsarbetet inom ansvarsområdet för Kristen fostran 2012 (Kyrkans central för det svenska arbetet) Stefan Myrskog, ledande branschsekreterare för Kristen fostran vid KCSA berättade om verksamheten. Kristen fostran (KF) vid Kyrkans central för det svenska arbetet ansvarar för kyrkans fostran på svenska, med ett samarbete mot finska sidan, stiften och olika organisationer. Kristen fostran bemannas av Ann-Mari Holländer (barn och familj), Helena Sandberg (skola och samhälle), Simon Lampenius (ungdom och scout) och Stefan Myrskog (konfirmand) som leder enheten.

4 Ungdomens kyrkodagar är ett av KF:s största evenemang. Under året har man också ordnat en kurs, Ungdomskultur idag, som riktade sig till anställda i församlingarna. För närvarande har man också ett samarbete med Sluta Panta chatten, vilket går ut på att kyrkans personal närvarar i chatten en dag i veckan. 10 Motioner och initiativ till diskussion på UK 2013 genomgång och opinionsmätning Plenum gick igenom samtliga ärenden och svarade på frågor om ärendena. Frågor och resultat syns nedan. Röstningen gjordes med totalt 120 mentometerknappar.

5 11 Ajournering av mötet fram till att utskottsarbetet är slutfört Ordförande ajournerade mötet fram till fredag 25.1 kl Ordförande öppnar fortsatta förhandlingar Ordförande öppnade plenum för fortsatta förhandlingar kl Röstlängden kompletterades till 141 röstberättigade ombud. 13 Informationsärende: Demokrati för unga i Norska kyrkan Ett informationsärende hade lämnats in av Simon Lampenius (Kyrkans central för det svenska arbetet) Inom Norska kyrkan stöder man ungas delaktighet på ett mångsidigt sätt, dels har man ungdomsting på stiftsnivå, men också ett nationellt ungdomens kyrkomöte. Det finns mycket vi kan lära av varandra hur ungdomar ska kunna göra sin röst hörd i kyrkan. I år besöker några representanter från Norska kyrkan UK, vi låter dem berätta om hur unga kan påverka inom Norska kyrkan, och diskuterar vad vi kan lära oss av dem. Randi Langkaas, ungdomsrådgiverare vid Kirkerådet i Norska kyrkan, samt Frøydis Ingjerdingen och Håkon Øvrebø från Utvalg för ungdomsspørsmål berättade om ungas möjligheter att påverka inom norska kyrkan. Kyrkan är uppbyggd på samma sätt i Norge som i Finland, med församlingar, prosterier, stift och helhetskyrka. I varje stift finns ett ungdomsråd och ett ungdomsting. Dessa är rådgivande organ för biskopen och stiftsrådet i frågor som berör unga. Varje ungdomsting får sända en till två representanter till det nationella UKM, Ungdommens kirkemøte. UKM har fungerat i ungefär 20 år. Stiftsråden, ungdomsråden, Utvalg för ungdomsspørsmål eller andra organ kan sända ärenden till UKM. Ärendena bereds med hjälp av experter och besluten sänds ut till församlingarna.

6 Psykisk ohälsa bland unga, gudstjänstreform, tro och kyrka (är tro en privatsak), etiska rättigheter och rättvisemärkt är frågor som UKM bland annat har behandlat. UKM har rätt att sända fyra delegater till Norska kyrkans högsta beslutande organ, kyrkomötet. I kyrkomötet har de unga delegaterna rätt att uttala sig och rätt att ge förslag till beslut. Mer information finns på kirken.no -> Ungdommens kirkemøte I diskussionen efter presentationen kom det fram att även UK borde få rätt att sända representanter till vårt kyrkomöte. Diskussionen avslutades efter två talturer. 14 Motion om hjälpledarfortbildning Anton Westerlund (Pojo församling) och Sanna Lindroos (Karis svenska församling) hade lämnat in följande motion. Vi skulle vilja se en gemensam fortbildning för hjälpledare som har slutfört sin egen församlings hjälpledarkurs. Orsaken till detta är att vi upplever att alla församlingar inte har samma förutsättning att erbjuda sina hjälpledare fortbildning och fördjupning, det beror delvis på församlingens storlek och församlingens ekonomiska situation. Evenemanget skulle vara riktat till personer i års ålder. En bra tidpunkt för evenemanget skulle kunna vara t.ex. i mitten av april, på så sätt är evenemanget efter studentskrivningarna och under en mindre hektiskt tid i de flesta skolor, därmed skulle evenemanget kunna börja på en torsdag och fortsätta över veckoslutet. Evenemanget skulle kunna ordnas på olika håll i Finland varje år. Evenemanget skulle erbjuda en variation av olika kurser såsom Första hjälp, Första hjälp 2, lekar och sketcher för olika åldrar, själavård, hur hålla en konfirmandlektion, kortkurs i lägermusik m.m. varav deltagarna på förhand väljer ut vilken kurs de vill delta i. På kvällen kan man ordna med en/flera aktiviter per kväll där ungdomarna kan droppa in och ut lite hur som helst. Om möjligt skulle man även kunna ha en gästföreläsare som varje morgon skulle tala cirka en timme åt alla deltagare innan man sedan delar upp sig i de valda kursgrupperna. Vi önskar även att plenum diskuterar var detta evenemang skulle kunna hållas och vem som skulle kunna ordna det, och huruvida församlingarna borde betala för sina hjälpledare eller deltagarna själva. Vi önskar också att det på plenum skulle disskuteras huruvida år är en lämplig åldersgräns. Förslag till Beslut Ungdomens kyrkodagar 2012 vill uppmuntra Borgå stift att ordna en gemensam hjälpledarfortbildning för hjälpledare mellan år och att uppmana församlingar att marknadsföra fortbildningen. Kajsa Karlsson (Borgå svenska domkyrkoförsamling) och Stefanie Lindroos (Johannes församling) presenterade utskottets arbete. Utskottet vill rikta utbildningen till intresserade

7 hjälpledare, istället för en viss ålder. Utskottet ansåg också att tidpunkten inte ska slås fast, men att den saken kan diskuteras. Vi skulle vilja se en gemensam fortbildning för hjälpledare som har slutfört sin egen församlings hjälpledarkurs. Orsaken till detta är att vi upplever att alla församlingar inte har samma förutsättningar att erbjuda sina hjälpledare fortbildning och fördjupning. Detta beror delvis på församlingarnas storlek och ekonomiska situation. Evenemanget skulle vara riktat till aktiva och intresserade hjälpledare, som vill utvecklas i sitt arbete. En lämplig längd för utbildningen skulle vara 3-4 dagar. Utbildningen skulle kunna ordnas som ett eller flera olika evenemang på olika håll i Finland. Utbildningen skulle bestå av olika kurser, exempelvis drama, musik, lekar och korta kurser som ger deltagarna färdigheter att handla i svåra och utmanande situationer. Vi önskar även att plenum diskuterar val av tidpunkt och finansiering. Utskottet föreslår att KCSA i samarbete med församlingar och stödfonder ansvarar för planeringen och finansieringen av dessa evenemang. Utskottets åsikt är att också deltagaren själv ska stå för en del av kostnaderna. Förslag till Beslut Ungdomens kyrkodagar 2013 vill uppmana Borgå stift att ordna en gemensam hjälpledarfortbildning och uppmuntra församlingar att marknadsföra fortbildningen. Sanna Lindroos (Karis svenska församling) representerade motionsställarna. Hon poängterade att utbildningen skulle vara uttryckligen en fortbildning, inte en kurs för nybörjare och önskade också att substansen i utbildningen diskuteras. Ordförande öppnade diskussionen. Många upplevde att detta är ett viktigt ärende. I diskussionen kom det fram att det redan finns olika ledarskapsutbildningar i Borgå stift, Kyrkans akademi för unga ledare (KAUL) och Bli som Jesus nämndes. Kunskaper i själavård, första hjälp, Bibeln och ledarskap nämndes som viktiga. Men det poängterades också att gemenskapen på ett tillfälle av denna typ är viktig, likaså möjligheten att lära känna andra ledare. Målgruppen diskuterades. En del ansåg att utbildningen skulle vara för 16 år fyllda. En del ansåg att tyngdpunkten kunde ligga på de med 2-4 års erfarenhet. De som är 20+ ansågs inte behöva kunskap i lekar och sketcher. Diskussionen avslutades efter 11 talturer. Under diskussionen kom det in ett förslag till beslut av Mathias Salo (Närpes församling) och Linus Stråhlman (Åbo svenska församling) samt ett klämförslag av Andreas Andersson (Matteus församling) och Alexandra Johansson (Pedersöre församling). Salos och Stråhlmans förslag till beslut UK 2013 uppmanar Borgå stift ordna en gemensam hjälpledarfortbildning för 16 år fyllda. Anderssons och Johanssons klämförslag

8 UK 2013 uppmanar Domkapitlet att kartlägga och marknadsföra kurser och ledarskapsutbildningar för ungdomar och unga vuxna i Borgå stift och dess väckelserörelser. I omröstning ställdes utskottets förslag mot Salos och Stråhlmans förslag. Utskottets förslag vann. Sedan ställdes utskottets förslag mot klämförslaget. Klämförslaget vann och fogades därmed till beslutet. UK:s beslut Ungdomens kyrkodagar 2013 vill uppmana Borgå stift att ordna en gemensam hjälpledarfortbildning och uppmuntra församlingar att marknadsföra fortbildningen. UK 2013 uppmanar Domkapitlet att kartlägga och marknadsföra kurser och ledarskapsutbildningar för ungdomar och unga vuxna i Borgå stift och dess väckelserörelser Ordförande ajournerade plenum kl till lördag morgon kl Motion: Språkgranskning Plenum öppnades lördagen 26.1 kl Röstlängden konstaterades vara 145 ombud. Pontus Särs och Frida Vikström (Petrus församling) samt Fredrika Sundén (Pernå församling) och Rolf Blauberg (Johannes församling) hade lämnat in följande motion. I och med att UK nu har möjlighet att skicka ärenden till stiftsfullmäktige är det viktigt att motioner och beslut från plenum är skrivna på korrekt svenska. Texter författade på svag svenska undergräver UK:s trovärdighet och ökar risken för missförstånd. Därför vill vi att alla texter som ges ut av UK är skrivna på klarspråk. För att försäkra oss om detta önskar vi att KCSA ansvarar för att texterna korrekturläses och korrigeras. Detta omfattar såväl texter som ingår i UK-häftet, protokollet som brev som av UK skickas ut till andra organ. Förslag till beslut: KCSA ansvarar för korrekturen av språket i motioner, beslut och de texter som UK skickar till olika instanser. Didrik Svahn (Sund-Vårdö församling) presenterades utskottets förslag. Endast en språklig ändring hade gjorts i utskottets förslag till beslut. Motionsställarna omfattade utskottets ändring. Utskottets förslag till beslut: KCSA ansvarar för språkgranskningen av motioner, beslut och de texter som UK skickar ut till olika instanser.

9 Ordförande öppnade för diskussion. Alina Blomberg (Esbo svenska församling) lämnade in ett förslag om förkastande med hänvisning till att KCSA redan språkgranskar besluten. I diskussionen framhölls dock att motionens syfte är att förenkla förhandlingarna i plenum så att diskussionerna inte rör sig kring språkliga formuleringar utan om initiativens och motionernas innehåll. Ordförande avslutade diskussionen efter 5 talturer. I omröstningen ställdes utskottets förslag mot Alina Blombergs förslag om förkastande. Utskottets förslag vann och fatställdes således som UK:s beslut. UK:s beslut KCSA ansvarar för språkgranskningen av motioner, beslut och de texter som UK skickar ut till olika instanser. 16 Motion: Samlingar med fokus på församlingen Linus Stråhlman (Åbo svenska församling) och Stefan Salo (Närpes församling) hade lämnat in följande motion. Vad är en församling, egentligen? Hur är den tänkt att vara och hur passar jag in i det? Nya Testamentet talar om församlingen som Kristi kropp och den heliga Andens tempel, men vad betyder det egentligen? Hur ser det ut i praktiken? Vi tror att den lokala församlingen är oerhört viktig, men ofta hamnar församlingens roll och medlemmarnas roll i den i skymundan. Därför anser vi också att det är viktigt att man i församlingarna undervisar och samtalar om vad församlingen är och vad den är tänkt att vara och hur man tillsammans, som församlingen, kan förverkliga det. Både Bibeln och traditionen har mycket att säga om det, men det lämnar lätt okänt. Den amerikanske pastorn Bill Hybels har sagt följande: "The local church is the hope of the world". Den lokala församlingen är världens hopp, alltså. Om det är sant är det värt att fundera lite extra på vad det betyder att vara en församling och hur vi verkligen, tillsammans som församling, kan vara världens hopp och göra Kristus synlig och tillgänglig i dagens samhälle. Förslag till beslut: UK2013 uppmanar församlingarna i Borgå stift att ordna temasamlingar, diskussionstillfällen och kurser om församlingens betydelse och roll i dagens samhälle. Joel Snickars (Solfs församling) redogjorde för utskottets arbete och presenterade ett tillägg till det ursprungliga beslutsförslaget. Motionsställarna, representerad av Stefan Salo, omfattade utskottets tillägg. Utskottets förslag till beslut: UK 2013 uppmanar församlingar i Borgå stift att ordna temasamlingar, diskussionstillfällen och kurser om vad en församling är och dess betydelse och roll i dagens samhälle. Detta för att uppmuntra till att skapa och förtydliga visionen om den egna församlingen.

10 Ordförande öppnade för diskussion. Under diskussionen underströks att motionens mening är att aktivera hela församlingen, något som biskop Björn Vikström också såg som ett mål som stiftet vill förverkliga. Jona Granlund (Åbo svenska församling) ansåg att motionen strävade mot rätt håll men att någonting saknades och lämnade därför in ett klämförslag som uppmuntrade församlingarna också att själva reflektera över vad församlingens roll är. Jona Granlunds klämförslag: UK 2013 uppmanar församlingar i Borgå stift att reflektera över vad det är att vara församling samt ordna temasamlingar, diskussionstillfällen och kurser om vad en församling är och dess betydelse och roll i dagens samhälle. Detta för att uppmuntra till att skapa och förtydliga visionen om den egna församlingen. Motionsställare Stefan Salo ansåg att Granlunds klämförslag borde omfattas eftersom det är helt i linje med motionens ursprungliga tanke. Efter 6 talturer drog ordförande streck i debatten. I omröstningen ställdes utskottets förslag mot Granlunds klämförslag. Klämförslaget omfattades och fastställdes som UK:s beslut. UK:s beslut: UK 2013 uppmanar församlingar i Borgå stift att reflektera över vad det är att vara församling samt ordna temasamlingar, diskussionstillfällen och kurser om vad en församling är och dess betydelse och roll i dagens samhälle. Detta för att uppmuntra till att skapa och förtydliga visionen om den egna församlingen. 17 Motion: Stärk bibelkunskapen Linus Stråhlman (Åbo svenska församling) församling och Stefan Salo (Närpes församling) hade kommit in med följande motion. Den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland bekänner sig till den kristna tro som, grundande sig på Bibeln, är uttalad i den äldsta kyrkans tre bekännelser samt i de lutherska bekännelseskrifterna.(kyrkolagen Kap 1, 1 ) Bibeln är grunden för det kristna livet, i den kan vi läsa om Kristus och hans verk. Genom texten talar den helige Anden till oss. Om din bibel faller i bitar, gör ditt liv antagligen inte det säger ett känt talesätt. Tyvärr är bibelkunskapen tämligen svag bland vår kyrkas medlemmar. Och trenden är sjunkande. Intresset för att plocka upp Den Heliga Skrift är lågt om man inte förstår vad man läser. Under skriftskolan ges bibelundervisning till viss grad. Men få församlingar ordnar bibelundervisning som uttryckligen riktar sig till ungdomar och unga vuxna. För barn ordnas t.ex. det ypperligt fina Bibeläventyret. I många församlingar ordnas dessutom bibelstudier i samband med missionskvällar och olika klubbar, men de är oftast ämnade för en snäppet äldre målgrupp. Församlingarna är skyldiga att ordna verksamhet som fostrar medlemmarna i den kristna tron, vilket bibelstudier gör.

11 Församlingen skall ha omsorg om sina medlemmars kristna fostran och vården om deras andliga liv i alla åldersklasser.(kyrkoordningen, Kap 3, 2 ) Det existerar bra och omfattande bibelstudiematerial, som kan användas i bibelundervisning för ungdomar. Några exempel: Mailis Janatuinens material och Uncover från UCCF (Universities and Colleges Christian Fellowship). Många bibelstudiematerial är även utformade så att i princip vem som helst kan dra dem. Alltså ett ypperligt tillfälle att engagera lekmän. Förslag till beslut: UK2013 uppmanar församlingarna i Borgå stift att ordna bibelundervisning för ungdomar och unga vuxna. Nicklas Holmgård (Johannes församling) presenterade utskottets arbete. I utskottets förslag till beslut vill men lyfta fram en metod för att öka bibelkunskapen i praktiken. Utskottes förslag till beslut: UK2013 uppmanar församlingarna i Borgå stift att ordna bibelundervisning för ungdomar och unga vuxna. UK2013 vill också uppmana församlingarna att grunda smågrupper, som i huvudsak behandlar bibeln. Linus Stråhlman representerade motionsställarna. Han påpekade att Bibelstudier kan vara inspirerande samlingar, t.ex. materialet Uncover Bibelstudies. Ordförande öppnade diskussionen. I diskussionen funderade man på om UK verkligen ska uppmana församlingarna att ordna mer verksamhet, eller om man borde uppmana församlingarna att ta in mera bibelundervisning i existerande verksamhet. Det nämndes också att kyrkan inte ska ses vara en tjänsteproducent, utan man uppmanades att själv vara aktiv. Ytterligare kom det fram att Bibeln även i olika sammanhang används som maktmedel och att smågrupper kan öppna för manipulation och bibelstudier som leder till mer illa än gott. Gudstjänsten föreslogs vara ett bra sätt att ta till sig Bibeln, ett jämlikt sätt utan risk till elitism. Frågan uppkom också om man måste ha en viss nivå av bibelkunskap för att få kalla sig aktiv församlingsungdom, eller om det räcker att man deltar i församlingens ungdomsverksamhet. Under diskussionen ställdes frågan Skulle du delta i bibelundervisning (Ja/Nej) med mentometerknapparna. 52 % röstade nej på den frågan, vilket gjorde att frågan om trovärdigheten i beslutsförslaget ifrågasattes. Man funderade också hur man kunde väcka ett intresse i denna fråga. Ett tips var en bra bibelläsningsplan. Ordförande avslutade diskussionen efter 16 talturer. Under diskussionen kom det in ett förslag till beslut av Jona Granlund (Åbo svenska församling) och Marco Harju (Nedervetil församling) och ett förslag till förkastande av motionen av Simon Bergman (Johannes församling) och Ylva Vikström (Åbo svenska församling) Granlund och Harjus förslag till beslut UK 2013 uppmanar församlingarna att integrera bibeln mer i församlingens verksamhet. Detta för att göra Bibeln mer relevant för församlingsborna.

12 I omröstningen ställdes först utskottets förslag mot Granlund-Harjus förslag: Granlund-Harju förslaget vann. Därefter röstade man mellan Granlund-Harju förslaget och förkastande av motionen. Granlund-Harju förslaget vann och blev därmed UK:s beslut. UK:s beslut UK 2013 uppmanar församlingarna att integrera Bibeln mer i församlingens verksamhet. Detta för att göra Bibeln mer relevant för församlingsborna. Plenum ajournerades kl för en paus, fram till Begreppet kvinnliga präster ska bort! Plenum öppnades igen kl Nicklas Holmgård (Johannes församling), Marco Harju (Åbo svenska församling), Jona Granlund (Åbo svenska församling) och Axel Vikström (Borgå svenska domkyrkoförsamling) hade lämnat in följande motion. Det talas idag om två olika ämbeten; präster och kvinnopräster. Detta i likhet med fotboll och damfotboll. Det viktigaste är inte vilket kön en människa ar utan i detta fall att det är fråga om en präst. När man talar om kvinnliga präster eller kvinnopräster gör man en skillnad mellan att vara präst och att vara kvinnopräst. Detta skapar en skillnad mellan de två titlarna och man inför ofta en del olika egenskaper till dessa. Att dela upp dessa båda är också en gradering. Det finns präster och sedan finns det... kvinnopräster (ve och fasa!). I dagstidningar, diskussioner och på olika forum är en terms om kommer upp allt som oftast kvinnopräst eller kvinnlig präst. Vad spelar det för roll egentligen? Med denna motion vill vi ge möjlighet för kyrkan att gå i bräshen för en jämställd syn på prästerskapet. Vi vill se en enda enhetlig term på att vara präst. Förslag till beslut: Ungdomens kyrkodagar skickar följande beslut till kyrkomötet, i enlighet med lex UK. UK 2013 gör en framställning att bruket av begreppet kvinnliga präster skall upphöra. Därutöver vill vi att kyrkomötet tar ett principbeslut inom intern kommunikation och kommunikation med andra parter att bruket av begreppet kvinnopräst skall ge vika till förmån för begreppet präst. Dessutom skickas en önskan till Kyrkpressen att det där också framöver skall talas om präst, inte kvinnopräst eller kvinnliga präster eller annat dylikt. Samma meddelande skickas också till alla svenska dagstidningar samt passande finskspråkiga tidningar i Finland. Ida-Maria Sola (Borgå svenska domkyrkoförsamling) presenterade utskottets diskussion som framförallt lyfte fram att det är en skillnad mellan kvinnlig präst eller kvinnopräst och betonade att deras förslag talar för avskaffandet av termen kvinnopräst och inte kvinnliga präster. De

13 presenterade sina ändringar till ursprungliga motionen och de ville tillsätta en arbetsgrupp för att behandla ärendet. Utskottets förslag till beslut: UK 2013 tar avstånd från bruket av begreppet kvinnopräst. UK tillsätter en arbetsgrupp med syfte att framföra detta ställningstagande. Arbetsgruppen bör: Uppmana stiftsfullmäktige att fatta ett principbeslut att i intern och extern kommunikation avstå från bruket av begreppet kvinnopräst. Arbetsgruppen bör också uppmana stiftsfullmäktige att föra frågan vidare till kyrkomötet. Formulera och skicka ställningstagandet till Kyrkpressen och samtliga finlandssvenska dagstidningar. Formulera och skicka en vädjan till Svenska Akademien om att radera ordet kvinnopräst ur Svenska Akademiens ordlista. Ur arbetsgruppens text ska framgå i vilka sammanhang bruket av begreppet kvinnlig präst är acceptabelt. Jona Granlund, motionsskrivare, presenterade tanken bakom motionen som vill belysa hur vi använder talspråk kring begreppet präst och vill uppmana till eftertanke. Han understödde utskottets arbete och deras förslag till beslut. Ordförande öppnade för diskussion. I diskussionen ifrågasattes huruvida undvikande av en term kan förändra attityder eftersom det är det motionen i sista hand strävar till. Rolf Blauberg (Johannes församling) lämnade in ett klämförslag som var enligt utskottets förslag men utan punkten om att skicka ett brev till SAOL eftersom de tar in ord enligt användningsfrekvens och vill man således få bort ett ord skall man undvika att använda det. Blaubergs klämförslag: UK 2013 tar avstånd från bruket av begreppet kvinnopräst. UK tillsätter en arbetsgrupp med syfte att framföra detta ställningstagande. Arbetsgruppen bör: Uppmana stiftsfullmäktige att fatta ett principbeslut att i intern och extern kommunikation avstå från bruket av begreppet kvinnopräst. Arbetsgruppen bör också uppmana stiftsfullmäktige att föra frågan vidare till kyrkomötet. Formulera och skicka ställningstagandet till Kyrkpressen och samtliga finlandssvenska dagstidningar. Ur arbetsgruppens text ska framgå i vilka sammanhang bruket av begreppet kvinnlig präst är acceptabelt. Dock påpekades det att UK tidigare skickat brev till betydligt mera inflytelserika instanser än Svenska Akademien. Joel Snickars lämnade in ett förslag om förkastande eftersom det inte är av relevans för kärnan i kristendomen huruvida vi använder ordet kvinnopräst eller ej.

14 Motsatsen hävdades dock genom påpekandet att motionen är ett ställningstagande för en grupp som blir orättvist utsatt för fördomar och det är således i enlighet med kristendomens kärna att ta ställning mot denna orättvisa. Ordförande drog streck i debatten efter 19 talturer. I omröstningen ställdes utskottets förslag mot Blaubergs klämförslag varvid Blaubergs förslag vann och ställdes mot Snickars förslag om förkastande. Blaubergs förslag vann omröstningen och fastställdes som UK:s beslut. UK:s beslut: UK 2013 tar avstånd från bruket av begreppet kvinnopräst. UK tillsätter en arbetsgrupp med syfte att framföra detta ställningstagande. Arbetsgruppen bör: Uppmana stiftsfullmäktige att fatta ett principbeslut att i intern och extern kommunikation avstå från bruket av begreppet kvinnopräst. Arbetsgruppen bör också uppmana stiftsfullmäktige att föra frågan vidare till kyrkomötet. Formulera och skicka ställningstagandet till Kyrkpressen och samtliga finlandssvenska dagstidningar. Ur arbetsgruppens text ska framgå i vilka sammanhang bruket av begreppet kvinnlig präst är acceptabelt. Ordförande föreslog att arbetsgruppen skulle bestå av Marco Harju och Jona Granlund, vilka representerar motionsställarna, UK:s ordförande Erika Forsblom och Mari Puska i egenskap av kvinnlig präst som engagerat sig i frågan samt en representant från KCSA. Harju och Granlund skulle enligt ordförandes förslag ha sammankallningsansvar. Ordförandes förslag fick understöd och arbetsgruppens sammansättning fastsälldes. Plenum ajournerades kl Initiativ till diskussion: Kan kyrkan göra något för att motverka ungdomars psykiska illamående? Plenum öppnades igen kl Ombud från Matteus församling hade lämnat in följande initiativ till diskussion. Skolskjutningar, våldsamheter och självmordsstatistiken har än en gång aktualiserat diskussionen om att många unga (och vuxna) mår psykiskt dåligt. Dessutom är det en bråkdel som låter sitt illamående gå ut över andra - de flesta håller det inom sig. Genom skriftskolan och hjälpledarutbildningen når kyrkan en stor del av landets ungdomar. Finns det något kyrkan (vi) kunde göra för att (ännu bättre) kunna motverka ungdomars illamående?

15 Johan Myrskog (Petrus församling) redogjorde för utskottets arbete. I utskottet skilde man på förebyggande arbete och krisarbete, och man undrade vad kyrkan ska satsa på. I det förebyggande arbetet behöver man bygga ett förtroende och det är viktigt att inget är för stort eller litet att prata om. För krisarbete är det viktigt att ha en plan för hur man handlar i kris och att det är viktigt att prata om vad som hänt. Två grundelement i arbetet mot psykiskt illamående är kärlek och närvaro. Utskottet lyfte även upp samarbete, närvaro i skolan, Sluta Panta chatten (Simon Lampenius berättade om chatten), missionsarbete på hemmaplan där Vi vill hjälpa dig är i huvudrollen samt hjälpledarna som resurs. Utskottet hade också formulerat några frågor. Vilka konkreta åtgärder kan församlingarna ta till för att förebygga psykiskt illamående? Vems uppgift är det? Är det någons? Prästens? Ungdomsarbetsledarens? Hjälpledarnas? Om ungdomar inte vågar ta initiativ, hur ska man då nå dem? Tova Vikström representerade motionsställarna. Hon ansåg att utskottet gjort ett bra förberedande arbete. Ordförande öppnade diskussionen, som blev livlig och innehöll flera personliga inlägg och kretsade både kring teologi och praktiskt inriktade idéer. Samtalet balanserade mellan ett synsätt där kristna tar ansvar som individer att bära sina medmänniskor, att sprida kärlek och ge närvaro och ett synsätt där församlingen bidrar med tjänster för att minska ungas psykiska illamående. Många såg församlingen som en resurs som med olika metoder kan förebygga psykiskt illamående. Killgrupper och tjejgrupper nämndes som goda metoder. Dessutom betonades ett arbetsgrepp där man går ut till unga i skolan och ger närvaro, samt också till studerande med hjälp av t.ex. studentpräster. Öppet hus verksamhet nämndes som bra, samt att samarbeta med organisationer och projekt, Folkhälsans Storasysterverksamhet, kampanjen Vardagliga saker och Suurella Sydämellä nämndes. Att som ung berätta att man har det jobbigt är inte lätt, därför behöver det skapas forum som har låg tröskel för unga att öppna sig. Församlingen/kyrkan har också en uppgift att visa att man inte behöver leva upp till olika prestationer och normer som samhället lägger på unga, visa på att Jesus älskar alla. I diskussionen kom det också fram ansvaret för nästan som varje kristen har. Man kan ställa frågan Hur mår du? eller gå och sätta sig i matsalen med den som sitter ensam. Att visa kärlek kräver ingen byråkrati och det känns värdefullt att hjälpa andra. Hjälpledarverksamheten kunde utvecklas så att unga hjälpledare får uppgifter att stöda andra unga. Samtidigt togs upp att det hör till normal utveckling att man ibland mår illa. Det betonades också att kristendomen inte bygger på oss själva, utan på Gud, och att unga inte ska känna för stor stress för att hjälpa andra. Under diskussionen kom det in ett förslag av Nicklas Holmgård (Johannes församling) att omvandla initiativet till en motion. I en omröstning fick förslaget att ärendet blir en motion inte ¾ majoritet, och förblev därmed ett initiativ till diskussion.

16 Förslag till beslut: UK2013 tillsätter en arbetsgrupp, vars uppgift är att sammanställa och skicka ut ett infopaket för "vanliga människor" om utslagning, ensamhet och depression. Infopaketet bör innehålla följande punkter: kontaktinformation till krislinjer, krisforum och andra instanser med liknande verksamhetsområde. Vad som händer vid kontaktande av sådan myndighet? Hur fortsätter arbetet? Vilka uppgifter man behöver uppge till myndigheten. Tillgänglig färsk statistik om hur många i Finland som är deprimerade/utslagna. Detta för att höja medvetenheten om problemet. Vad man själv kan göra för en deprimerad kompis. Diskussionen avslutades efter 27 talturer. I debatten uttalade sig också Simon Lampenius (Kyrkans central för det svenska arbetet) och ungdomsarbetsledare Daniel Jakobsson (Matteus församling) 20 Initiativ till diskussion: Har unga vuxna en plats i församlingen? Ombud från Matteus församling hade lämnat in följande initiativ till diskussion. Många församlingar är duktiga på att möta ungdomar under skoltiden och i konfirmandåldern. Men för unga vuxna (20+) verkar kyrkan tappa relevans. Få församlingar har fungerande mötesplatser för människor i åldern år. Erbjuder församlingar unga vuxna något annat än gudstjänster? Är det tillräckligt? Vad skulle kännas som relevant kyrklig verksamhet för unga vuxna? En annan fråga är om alla hittar en ny församlingsgemenskap när de flyttar från sin hemförsamling till en studieort. Kunde församlingarna/stiftet/kyrkostyrelsen göra något för att studeranden skulle känna sig mer välkomna i studieortens församlingar? Richard Backman (Borgå svenska domkyrkoförsamling) redogjorde för utskottets diskussion och presenterade dessutom diskussionsfrågorna som utskottet ville lyfta fram som stöd för vidare diskussion. Utskottets diskussionsfrågor: 1. Hur ska man få nyanlända studerande med i ortens församlingsverksamhet. Det kan finnas studerande som inte skrivit in sig i sin nya församling, utan bara bytt adress. 2. Hur kunde den verksamhet som erbjuds de nyinflyttade studenterna se ut? Vad kan församlingarna erbjuda de unga vuxna som stannar kvar i sin hemförsamling? 3. Vad kan församlingen göra för dem som studerar på annan ort och inte kanske har tid att komma varje vecka? Hur ska ett sådant koncept se ut?

17 4. Är det på församlingens ansvar för att ordna träffar eller ska ungdomarna själva ta initiativ? 5. Ska utbudet vara anpassat efter olika gruppers- exempelvis studerandes och nya familjers- behov? 6. Större studiestäder med flera församlingar kunde samarbeta för att samla fler unga vuxna. Andreas Andersson, initiativtagare, tyckte att utskottet gjort en bra beredning och bra frågor men ville lyfta fram att utskottet fokuserat på studeranden och att begreppet unga vuxna innebär mer. Behövs det en specifik verksamhetsform för de mellan tonåring och 30. Ordförande öppnade för diskussion. I diskussionen lyftes bland annat upp det dubbla ansvaret som finns angående verksamhet. Församlingarna uppmanas fråga mera av de unga vuxna om hurudan verksamhet unga vuxna vill ha men samtidigt betonades de ungas ansvar att fråga församlingsanställda om vad som kan ordnas. Ett problem som lyftes upp var att församlingarna gör för lite reklam för sin verksamhet. En annan problemställning var frågan om hur vi bemöter unga vuxna, med självklara svar eller med lyhördhet och vilja till diskussion, lyssnar vi eller vill vi bara predika? Randi Langkaas lyfte fram erfarenheten från Norge och att man där från församlingarna mycket tänker på hur vi bemöter unga vuxna. En majoritet av befolkningen, så även unga vuxna, möter kyrkan främst i förrättningar. Därför är det viktigt att tänka på hur vi tar vara på den chansen att bemöta unga vuxna. I Norge har man en hemsida för diskussion och spridandet av tankar och idéer kring just bemötandet av åldersgruppen år, Det är viktigt att komma ihåg att gruppen åringar är en brokig skara och några självklara svar finns inte i frågan om hur denna åldergrupp skall bemötas. Efter 13 talturer drog ordförande streck i debatten. Plenum ajournerades kl till kl Initiativ till diskussion: Vänförsamlingar i stiftet Plenum öppnades på nytt kl Hanna Krokfors och Johanna Gripenberg (Jakobstads svenska församling) hade lämnat in ett initiativ till diskussion. I Borgå stift är det långt mellan församlingarna. Österbottningar har ingen koll på vad Helsingforsborna gör och tvärtom. Det kan lätt uppstå förutfattade åsikter gentemot ungdomar i andra landsändan. Därför vill vi ta upp en diskussion om att ha vänförsamlingar inom stiftet, så att vi skulle kunna få större gemenskap finlandssvenskar emellan. Pontus Lindroos (Borgå svenska domkyrkoförsamling) och Linda Leskinen (Åbo svenska församling) från utskottet redogjorde för utskottets arbete. I utskottet ändrade man ärendets form från initiativ till diskussion till en motion.

18 Utskottet diskuterade möjligheten för församlingar att inom Borgå stift samarbeta genom att bilda vänförsamlingar. Vi i utskottsgruppen anser att ungdomsarbetet utgör en god grund för detta. Samarbetet kunde förverkligas genom att låta ungdomsarbetsledarna inom de egna prosterierna samlas och utreda möjligheten att samarbeta med ett annat prosteri. Ungdomarna kunde i ett senare skede komma med, och delta i planeringen av det praktiska. I praktiken skulle ett samarbete kunna bestå av gemensamma ungdomsläger, konfirmandläger och hjälpledarveckoslut. Hjälpledarna skulle kunna erbjudas möjlighet att åka på utbyte till den egna vänförsamlingen. Utskottsgruppen anser att detta ska gå att genomföra i praktiken. Därför vill vi att detta ärende behandlas som en motion. Förslag till beslut: UK uppmanar ungdomsarbetsledarna att i de egna prosterierna utreda möjligheten att sammarbeta med en församling i ett annat prosteri. Vi föreslår att ungdomarna från de olika vänförsamlingarna träffas på nästa UK för att lära känna varandra och eventuellt inleda ett samarbete. Hanna Krokfors representerade motionsställarna. Hon uttryckte en vilja att lära känna varandra bättre över regiongränserna. Ordförande öppnade för diskussion. De flesta upplevde att ärendet är bra. I en fråga med mentometerknapparna svarade 90 % ja på frågan om man är intresserad av vändförsamlingar. Det betonades att det är viktigt att lära sig saker av varandra. I diskussionen kom det fram att ungdomarna själva vill påverka samarbetet, innehållet i träffarna och hur ofta träffar ordnas. Man pratade också om vänförsamlingarna ska ligga så långt från varandra som möjligt, eller om landsortsförsamlingar ska träffas med stadsförsamlingar eller tvärtom. Skype och Facebook nämndes som hjälpmedel i skapandet av samhörighet över gränser. En del ville inte binda samarbetet till UK och därmed lämnades ett nytt förslag till beslut in av Ditte Sandholm (Esbo svenska församling) och Ylva Lundström (Grankulla svenska församling). Sandholm Lundströms förslag till beslut: UK uppmanar ungdomsledarna att i det egna prosteriet utreda möjligheten att samarbeta med en församling i ett annat prosteri. Vi föreslår att vänförsamlingarna sedan diskuterar hurudant samarbete de vill göra sinsemellan. Ordförande avslutade diskussionen efter 11 talturer. I en omröstning ställdes utskottets församling mot Sandholms och Lundströms förslag. Sandholms och Lundströms förslag vann och blev därmed UK:s beslut. UK:s beslut UK uppmanar ungdomsarbetsledarna att i det egna prosteriet utreda möjligheten att samarbeta med en församling i ett annat prosteri. Vi föreslår att vänförsamlingarna sedan diskuterar hurudant samarbete de vill göra sinsemellan.

19 22 Val av representanter (ordinarie och suppleant) för NAVI-nätverket. Följande beredning hade tilldelats ombuden gällande valet av representanter till NAVInätverket. Unga vuxna är en viktig och värdefull åldersgrupp inom kyrkan. Nuorten Aikuisten Vaikuttamisryhmä, NAVI, stöder unga förtroendevalda i församlingarna genom att ordna olika ubildningstillfällen och träffar samt genom att erbjuda unga kandidater synlighet i kyrkliga val. NAVI-gruppen består av en representant för varje stift samt av representanter för olika ekumeniska föreningar. NAVI-gruppen är politiskt och kyrkligt obunden. UK 2011 beslöt att införa en mandatperiod på två år för borgå stifts representant i NAVI-gruppen. Detta innebär att UK 2013 får välja en ny representant för Borgå stift samt en ny suppleant för de två kommande åren. Representanten skall vara mellan 18 och 30 år och gärna förtroendevald i den egna församlingen. Då språket under NAVIgruppens möten är finska, är det bra om representanten klarar sig muntligt på finska. Mötena hålls i Helsingfors centrum, ca sex gånger/år och mötesdagen är alltid en söndag. Ordförande öppnade för diskussion. Christina Elving-Andersén som fungerat som Borgå stifts representant i NAVI-nätverket berättade om NAVI:s arbete. Efter diskussionen bordlades ärendet till följande dag. Plenum ajournerades kl Fortsatta förhandlingar inleddes söndagen 27.1 kl och 22 öppnades igen. I diskussionen nominerades följande personer: Kajsa Karlsson (Borgå svenska domkyrkoförsamling) Rolf Blauberg (Johannes församling) Alexander Store (Nedervetil församling) De nominerade personerna presenterade sig, varpå en sluten omröstning gjordes. Till NAVIrepresentant valdes Rolf Blauberg med flest röster och som ersättare Kajsa Karlsson med näst mest röster. Under tiden för rösträkningen fortsatte plenum med ärendena 23 och Förslag till tid och plats för UK 2014 Tidpunkten för UK har varit föremål för diskussion. Beslutet från UK 2012 att ordna UK andra veckoslutet i februari drogs tillbaka eftersom det krockade med studentskrivningarna. Många församlingar upplever också kyndelsmässodagen som ofta infaller i månadsskiftet januarifebruari som en dålig tidpunkt för UK. Dessutom skulle det vara önskvärt att skolor med femperioders respektive sexperioders system skulle drabbas jämlikt av tidpunkten för UK. Efter utredningar om provveckornas tider år 2014 kom det fram att i Karis har de provvecka och där fungerar skolan med 5 veckors perioders system. Enligt uppgifter från Jakobstad, som har skolor som fungerar med sexperioders system skulle sista helgen i januari, eller helgen före passa bäst för UK.

20 Plenum röstade mellan alternativen och Förslaget att förlägga UK till Lärkkulla vann en stark majoritet och blev därmed UK:s beslut. Inga förslag på andra orter hade kommit in. 24 Val av arbetsgrupp för planeringen av UK 2014 Till arbetsgrupp för planeringen av UK 2014 föreslogs: Alexander Store (Nederetil församling) Kim Lindström (Lovisa svenska församling) Fredrika Sundén (Pernå församling) Johan Myrskog (Petrus församling) Måns Vikström (Borgå svenska domkyrkoförsamling) Nicolina Grönroos (Borgå svenska domkyrkoförsamling) Richard Backman (Borgå svenska domkyrkoförsamling) Didrik Svan (Sund-Vårdö församling) Kandidaterna presenterade sig varpå en sluten omröstning skedde. Under tiden för rösträkningen behandlades ärende 25. Till arbetsgruppen för UK 2014 valdes: Nicolina Grönroos, Johan Myrskog och Didrik Svahn. 25 Eventuella övriga ärenden Borgå stifts ombud i kyrkomötet samt ordförande i stiftsfullmäktige hade bjudits in för att bli informerade om UK:s beslut och diskussioner. Magnus Engblom, stiftsfullmäktige, och Åsa Westerlund, kyrkomötet, var på plats. Andreas Andersson (Matteus församling) ledde diskussion mellan dessa och UK:s ordförande och viceordförande. Han inledde med att läsa en hälsning från de kyrkomötesombud som inte kunde vara på plats. Hjälpledarfortbildning Westerlund lyfte fram att man pratar mycket om unga vuxna i kyrkomötet. Att förstärka bibelkunskapen Westerlund lyfte fram att församlingarna är huvudaktören. Sånger och psalmer är också en tradition som hör till den kristna traditonen. Gudstjänsten den mest vardagliga formen av bibelstudier, kyrkohandboken ger en treårig bibelkurs. Engblom menade att grunden för identitet och dialog mellan religioner och olika inriktningar bygger på kunskap om sin egen tro. Därför är det viktigt att det finns möjlighet att förkovra sig i bibeln. Gudstjänsten som bibelstudiemöjlighet är underskattad. Ungdomars psykiska illamående Engblom ansåg att diskussionen är viktig och att vi tar åt oss av den samt lyfte fram vardagsdiakonin som förebyggande av illamående. Westerlund gjorde skillnad mellan att vårda inom hälsovården och att stöda i vardagen. Vi kan inte alla vårda, men vi kan finnas till i vardagen och stöda. Att acceptera och se varandra. Vår vardag kan vara en oas som är kravlös. Vi behöver inte alltid gräva i hur våra vänner mår, utan ibland ställa frågan: Vem är du? istället för Hur mår du?. Vi behöver inte vårda, bara bjuda in vår nästa och då kan ett förtroende uppstå. Kyrkans roll är att vara en vuxen att gå till.

21 Termen kvinnopräst Westerlund ansåg att diskussionen i sig är viktig. Även om ämbetsfrågan är klar och öppen för bägge könen så är det lätt att bli sladdrig i vårt sätt att tala. Viktigt att upplysa pressen om UK:s ställningstagande. Engblom ansåg att diskussionen är viktig och att inom stiftets interna och externa kommunikation skall ordet kvinnopräst inte förekomma. Under den här punkten bad även Jona Granlund (Åbo svenska församling) om ordet, han tackade för sig eftersom det var hans sista år på UK. Även ledande branschsekreterare Stefan Myrskog (Kyrkans central för det svenska arbetet) uttalade sig, tackade för det ungdomarna gjort och för den stämning som rått under dagarna och riktade ett teologiskt budskap till alla unga. Det är inte du som skall bära Gud utan Gud bär dig. 26 Förhandlingarna avslutas Förhandlingarna vid Ungdomens kyrkodagar 2013 avslutades söndagen 27.1 kl

22 Mer bilder: Hela protokollet:

Protokoll för Ungdomens kyrkodagar i Vasa, Vasa universitet 26 29.1.2012

Protokoll för Ungdomens kyrkodagar i Vasa, Vasa universitet 26 29.1.2012 PROTOKOLL Protokoll för Ungdomens kyrkodagar i Vasa, Vasa universitet 26 29.1.2012 1 Plenum öppnas Ungdomens kyrkodagar (UK) öppnades fredagen den 27 januari kl. 9.25 av Jona Granlund, ordförande vald

Läs mer

Protokollet från Ungdomens kyrkodagar 29.1-1.2.2009 på Stiftsgården Lärkkulla i Karis

Protokollet från Ungdomens kyrkodagar 29.1-1.2.2009 på Stiftsgården Lärkkulla i Karis Protokollet från Ungdomens kyrkodagar 29.1-1.2.2009 på Stiftsgården Lärkkulla i Karis 1 Plenum öppnas Plenarförhandlingarna vid Ungdomens kyrkodagar 2009 öppnades fredagen den 30 januari klockan 9.30 av

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Protokoll för Ungdomens kyrkodagar på Lärkkulla Karis, 23 26.1.2014

Protokoll för Ungdomens kyrkodagar på Lärkkulla Karis, 23 26.1.2014 Protokoll för Ungdomens kyrkodagar på Lärkkulla Karis, 23 26.1.2014 1 Plenum öppnas Ungdomens kyrkodagar (UK) öppnades fredagen 24 januari kl. 9.27 av Erika Forsblom, ordförande vald på UK 2013. UK var

Läs mer

FÖR PLENARFÖRHANDLINGARNA VID UNGDOMENS KYRKODAGAR 2015

FÖR PLENARFÖRHANDLINGARNA VID UNGDOMENS KYRKODAGAR 2015 Föredragningslista FÖR PLENARFÖRHANDLINGARNA VID UNGDOMENS KYRKODAGAR 2015 1 Plenum öppnas 2 Fastställande av röstlängden 3 Val av protokolljusterare (2 st) och rösträknare (4 st) 4 Val av ordförande och

Läs mer

Protokollet från Ungdomens kyrkodagar 28 31.1.2010 på Stiftsgården Lärkkulla i Karis

Protokollet från Ungdomens kyrkodagar 28 31.1.2010 på Stiftsgården Lärkkulla i Karis Protokollet från Ungdomens kyrkodagar 28 31.1.2010 på Stiftsgården Lärkkulla i Karis 1 Plenum öppnas Ungdomens kyrkodagar (UK) 2010 öppnades fredagen den 29 januari av Linda Finnbäck, ordförande för UK

Läs mer

PROTOKOLLET FRÅN UNGDOMENS KYRKODAGAR 2007 25-28.1. LÄRKKULLA, KARIS

PROTOKOLLET FRÅN UNGDOMENS KYRKODAGAR 2007 25-28.1. LÄRKKULLA, KARIS PROTOKOLLET FRÅN UNGDOMENS KYRKODAGAR 2007 25-28.1. LÄRKKULLA, KARIS 01 Plenum öppnas Plenarförhandlingarna vid Ungdomens Kyrkodagar öppnades den 26 januari kl. 9.30 av Stefan Myrskog, ledande branschsekreterare

Läs mer

Ett stort under Plan för konfirmandarbetet Att leva inför Guds ansikte

Ett stort under Plan för konfirmandarbetet Att leva inför Guds ansikte Ett stort under Plan för konfirmandarbetet 2017 Att leva inför Guds ansikte Hösten 2017 2 Maria Björkgren-Vikström och Stefan Myrskog KCSA Konfirmandarbetet i vår kyrka 85,9 % av 15-åringarna deltog 2016

Läs mer

KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009!

KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009! KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009! RIKSKOLLEKT SVENSKA KYRKANS UNGA JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG 22 MARS 2009 KOLLEKTMATERIAL 2009 JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG

Läs mer

Välsignelse inför skolstart

Välsignelse inför skolstart Välsignelse inför skolstart I en riksomfattande kampanj under år 2016-2017 kommer välsignelse inför skolstart och Mikaelidagen att lyftas fram både på svenska och finska. Det övergripande temat är människovärdet.

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer

Tematiskt kyrkomöte Skrivelsens huvudsakliga innehåll. Kyrkomötet Presidiets skrivelse 2018:1

Tematiskt kyrkomöte Skrivelsens huvudsakliga innehåll. Kyrkomötet Presidiets skrivelse 2018:1 Kyrkomötet Kyrkomötet Presidiets skrivelse 2018:1 Tematiskt kyrkomöte 2019 Kyrkomötets presidium överlämnar denna skrivelse till kyrkomötet. Uppsala den 12 juni 2018 Karin Perers Levi Bergström Carina

Läs mer

LOVISA SVENSKA FÖRSAMLING PROTOKOLL 4/2015 FÖRSAMLINGSRÅDET

LOVISA SVENSKA FÖRSAMLING PROTOKOLL 4/2015 FÖRSAMLINGSRÅDET LOVISA SVENSKA FÖRSAMLING PROTOKOLL 4/2015 FÖRSAMLINGSRÅDET Tid och plats för sammanträdet: torsdag 16.4.2015 kl. 17:00-18:40 i församlingsgårdens stora sal (Drottninggatan 22). Ordförande: Karl af Hällström,

Läs mer

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI KOMMUNIKATIONSSTRATEGI 2019 2020 ALLMÄNT 1. Introduktion Församlingsrådet tillsatte 13.6.2018 en arbetsgrupp för att utarbeta en kommunikationsstrategi för Vasa svenska församling. Denna kommunikationsstrategi

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

Inledning JESUS KRISTUS ÄR HERRE

Inledning JESUS KRISTUS ÄR HERRE Existerande stadgar Inledning JESUS KRISTUS ÄR HERRE Denna urkristna bekännelse är också Svenska Missionskyrkans (Missionskyrkans) och dess församlingars. Genom Svenska Missionskyrkans Ungdom (SMU) bedrivs

Läs mer

Stadgar för Pannkakskyrkans Riksorganisation

Stadgar för Pannkakskyrkans Riksorganisation Stadgar för Pannkakskyrkans Riksorganisation Antagna på Pannkakskyrkans Riksorganisations konstituerande årsmöte 2011-10-05, med ändringar antagna på årsmötet 2012-04-29, 2013-04-21, 2014-03-30 och 2015-03-21.

Läs mer

Församlingsvalets Valkompass 2018

Församlingsvalets Valkompass 2018 Församlingsvalets Valkompass 2018 Gemensamma frågor FÖRSAMLING Välj församling i listan Bakgrundsfrågor: Namn, ålder Vilken av följande andliga sammanhang ligger närmast dig? Evangeliska rörelsen (SLEF)

Läs mer

Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro

Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro 1 (7) Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro Inledning Svenska kyrkan ska vara ett redskap för Guds rike, och i varje

Läs mer

Björnberg-Enckell, Maria. Elving-Andersén, Christina. Lundsten, Lars medlem, från 9 ( 7) Träskman, Anhild

Björnberg-Enckell, Maria. Elving-Andersén, Christina. Lundsten, Lars medlem, från 9 ( 7) Träskman, Anhild JOHANNES FÖRSAMLING PROTOKOLL Nr 11/2014 FÖRSAMLINGSRÅDET Tid: 11.11.2014 kl. 17.30. Servering från kl. 17. Plats: Högbergssalen, Högbergsgatan 10 E 2 våningen Närvarande: Westerlund, Johan kyrkoherde,

Läs mer

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4 Pingstkyrkans Vision Vi vill forma Alingsås framtid genom att vara en stor kyrka som har avgörande betydelse i stan. I vardagen vill vi lyssna, höras och vara en given tillgång. Söndagens gudstjänst och

Läs mer

Stadgar för Örebro Kristna Samarbetsråd

Stadgar för Örebro Kristna Samarbetsråd Stadgar för Örebro Kristna Samarbetsråd antagna vid Rådsmöten den 20 mars 1996 och den 5 april 2000 "Sträva efter att med friden som band bevara den andliga enheten: en enda kropp och en enda ande, liksom

Läs mer

7 FASTSTÄLLANDE AV FÖREDRAGNINGSLISTA Vi bestämmer vilka frågor vi ska prata om och i vilken ordning.

7 FASTSTÄLLANDE AV FÖREDRAGNINGSLISTA Vi bestämmer vilka frågor vi ska prata om och i vilken ordning. ÖVRIGA HANDLINGAR FÖREDRAGNINGSLISTA 1 ÖPPNANDE AV LILLA ÅRSMÖTET 2014 2 JUSTERING AV RÖSTLÄNGDEN Vi bestämmer vilka på årsmötet som får rösta. 3 FRÅGA OM MÖTETS BEHÖRIGA UTLYSANDE Vi frågar om alla fått

Läs mer

Bästa lärare i samhällslära och religion i gymnasiet

Bästa lärare i samhällslära och religion i gymnasiet 1 Bästa lärare i samhällslära och religion i gymnasiet I läroplanen för gymnasiet lyfts studerandes delaktighet och demokratiska verksamhet upp på följande sätt: Delaktighet och demokratisk verksamhet

Läs mer

MARIEHAMNS FÖRSAMLING PROTOKOLL Kyrkofullmäktige NÄRVARANDE. Andersson Ove Andersson Ulla

MARIEHAMNS FÖRSAMLING PROTOKOLL Kyrkofullmäktige NÄRVARANDE. Andersson Ove Andersson Ulla S:t Görans församlingshem 26.04.2017 18.30 19.50 2 NÄRVARANDE Ahlström Peter Andersson Ove Andersson Ulla Beijar Christian Birney Julia Donning Stig Eriksson Hans Erik Eriksson Karl-Göran Fagerholm Inga-Britt

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Ordlista föreningsteknik

Ordlista föreningsteknik Ordlista föreningsteknik Huvud Hjärta Hand Hälsa Föreningsordlistan Absolut majoritet Får det förslag som får mer än hälften av rösterna. Acklamation Är när alla går med på beslut genom att ropa ja högt

Läs mer

Riksårsmötet 2016 i Malmö!

Riksårsmötet 2016 i Malmö! Riksårsmötet 2016 i Malmö! Den 10-12 juni tar vi över Malmö stad och drar igång Riksårsmötet 2016! Riksårsmötet är vårt förbunds största årliga händelse - vårt högsta beslutande organ där vi tar beslut

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

Mötesteknisk ordlista

Mötesteknisk ordlista Mötesteknisk ordlista Vänsterpartiet 2015 Acklamation: Beslut med acklamation betyder att mötet beslutar med jarop. Ropa inte nej, utan vänta på på ordförandens motfråga, t.ex. avslås förslaget?, och svara

Läs mer

UNGA VUXNA I HELSINGFORS

UNGA VUXNA I HELSINGFORS UNGA VUXNA I HELSINGFORS JOHANNES FÖRSAMLING HÖSTENS PROGRAM Onsdagar kl. 18.00 Mässa i centrum En stämningsfull onsdagsmässa i Gamla kyrkan, varje onsdag kl.18:00, start 18.9. 28.9 kl. 20:00 Gospel- kvällsmässa

Läs mer

Förhandlingsordning Riksombudsmötet 2017

Förhandlingsordning Riksombudsmötet 2017 1 Förhandlingsordning Riksombudsmötet 2017 Riksombudsmötet är det högsta beslutande organet inom KFUM Sverige och utgörs av ombud utsedda av KFUM Sveriges medlemsföreningar. Riksombudsmötets arbetsformer

Läs mer

att det råder totalförbud mot nötter under hela arrangemanget. att använda så lite parfym som möjligt då det finns parfymallergiker

att det råder totalförbud mot nötter under hela arrangemanget. att använda så lite parfym som möjligt då det finns parfymallergiker TINGSGUIDE 2017 Varmt välkommen på ting! Välkommen på ting Nu är det äntligen dags för 2017 års ting visst har du längtat? Som ombud kommer du få vara delaktig i alla beslut som kommer tas under helgen

Läs mer

BROMARVS FÖRSAMLING PROTOKOLL Nr 3/10

BROMARVS FÖRSAMLING PROTOKOLL Nr 3/10 BROMARVS FÖRSAMLING PROTOKOLL Nr 3/10 Sammanträdesdatum Blad FÖRSAMLINGSRÅDET 02.09.2010 1 Plats och klockslag Församlingshemmet kl. 18.00 Beslutande Övriga x Pia-Maria Blomqvist-Schrey x Uolevi Salminen

Läs mer

Kommunal författningssamling Arbetsordning

Kommunal författningssamling Arbetsordning Kommunal författningssamling Arbetsordning 2007 Nr 9 Arbetsordning för medborgarstämmor Antagen av kommunfullmäktige den 6 september 2007 Gäller fr.o.m. den 7 september 2007 Ersätter KFS 1998 nr 9 ADRESS

Läs mer

Två förvaltningsspråk. Nya forskningsrön, på Kommunmarknaden den 12 september 2012 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi

Två förvaltningsspråk. Nya forskningsrön, på Kommunmarknaden den 12 september 2012 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi Två förvaltningsspråk Nya forskningsrön, på Kommunmarknaden den 12 september 2012 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi Ole Norrback, Vbl 20.01.2012 Två likvärdiga förvaltningsspråk i samma kommun kunde trygga

Läs mer

Lindome församlings Församlingsinstruktion KR 2006. Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N

Lindome församlings Församlingsinstruktion KR 2006. Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N Lindome församling är ett enförsamlingspastorat som ej ingår i samfällighet. I församlingen finns fyra prästbefattningar: en kyrkoherde och tre komministrar.

Läs mer

Program september - december 2018

Program september - december 2018 Strängnäs Kår Program september - december 2018 Frälsningsarmén Hospitalsgatan 18, 654 30 Strängnäs Telefon: 0152-10286 Plusgiro: 69 46 02-4 E-post: strangnas@fralsningsarmen.se; Hemsida: fralsningsarmen.se/strangnas;

Läs mer

Föreskrift för medborgarstämmor

Föreskrift för medborgarstämmor Föreskrift för medborgarstämmor Föreskrift Ersätter Arbetsordning för medborgarstämmor Diarienummer: KS 2015/2028 Dokumentansvarig: utvecklingsledare, utveckling, planering och uppföljning Beredande politiskt

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå

Läs mer

Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt)

Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt) Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt) Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling antagen vid årsmöte 2013-03- XX Abrahamsbergskyrkans församling har antagit

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Förskolan i Östra Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi

Läs mer

och liv. till kyrkan. ledarskap.

och liv. till kyrkan. ledarskap. Idag ser vi att sportlovsläger, nyårsläger och tonårsläger ofta är fyllda av idrott och sport. SMU, SBUF och MKU har en historia med mycket idrottsarrangemang, bland annat SMUiader och distriktsmästerskap.

Läs mer

Människorättsdelegationens arbetsordning

Människorättsdelegationens arbetsordning Människorättsdelegationens arbetsordning Antagen den 9 mars 2015 Människorättscentrets delegation är ett nationellt samarbetsorgan för aktörer inom de grundläggande och mänskliga rättigheterna och som

Läs mer

Stadgar för Gredelbykyrkan

Stadgar för Gredelbykyrkan Gredelbykyrkan är ansluten till Equmeniakyrkan Stadgar för Gredelbykyrkan Gredelbykyrkan, med organisationsnummer 814800-0592, har antagit följande stadgar för att reglera församlingens yttre former. Församlingen

Läs mer

Hur du bildar en förening! Kultur & Fritid

Hur du bildar en förening! Kultur & Fritid Hur du bildar en förening! Kultur & Fritid En grupp människor med samma intresse samlas till ett möte för att bilda en förening. En provisorisk styrelse(interimsstyrelse) som kan bestå av tre personer

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

Tyckande och teologi. Ledare SPT nr 3 2012

Tyckande och teologi. Ledare SPT nr 3 2012 Ledare SPT nr 3 2012 Tyckande och teologi EN EFFEKT AV DEN snabbt ökande internetanvändningen i vår samtid är att det produceras oerhört mycket teologi nu för tiden. Teologi? Ja, med nutida definition

Läs mer

Sammandrag av UK:s beslut 2018

Sammandrag av UK:s beslut 2018 Sammandrag av UK:s beslut 2018 19 Motion: Ungdomsarbetsledare behövs! UK:s beslut: Ungdomens Kyrkodagar 2018 vädjar till Borgå stift och alla dess församlingar, med hänvisning till ovanstående orsaker,

Läs mer

PROTOKOLL 6 /

PROTOKOLL 6 / Församlingsrådet PROTOKOLL 6 / 2013 3.9.2013 -------------------------------------------------------------------------------------------------------------- SIDA 72 DISKUSSION OM GUDSTJÄNSTLIVET I ESBO

Läs mer

KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN

KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN INNEHÅLL 1 Så här använder du diskussionskorten 2 Vad är dialog? 3 Förbättra din förmåga att lyssna 4 Förberedelser inför att föra en diskussion 5 Exempel ur manuset för

Läs mer

Barnkonventionen på kultur och fritidsförvaltningen

Barnkonventionen på kultur och fritidsförvaltningen Ungd omspolitiken i Lund Barnkonventionen på kultur och fritidsförvaltningen Kultur och fritidsförvaltningen Lunds kommun 2017 www.lund.se www.ungilund.se Hej! Har du koll på Barnkonventionen? Det är en

Läs mer

Att leda ideella medarbetare

Att leda ideella medarbetare Att leda ideella medarbetare Delaktighet I Bibeln framställs kyrkan bland annat som ett träd, vilket symboliserar visionen om människors gemenskap med varandra och Gud. När många människor inser att de

Läs mer

FÖR EN KYRKA SOM TAR STÄLLNING

FÖR EN KYRKA SOM TAR STÄLLNING FÖR EN KYRKA SOM TAR STÄLLNING EN KYRKA SOM TAR STÄLLNING Alla människors lika värde de orden blir ett allt viktigare ställningstagande i Sverige. I kampen för människovärdet fyller kyrkan en viktig roll,

Läs mer

Katekumenatet och kyrkoåret Gruppens sammansättning Innehåll Erfarenheter Rötter Ekumenik Finländskt nätverk

Katekumenatet och kyrkoåret Gruppens sammansättning Innehåll Erfarenheter Rötter Ekumenik Finländskt nätverk Katekumenatet och kyrkoåret Gruppens sammansättning Innehåll Erfarenheter Rötter Ekumenik Finländskt nätverk KATEKUMENATET SOM VUXENVÄG TILL TRO Katekumenatet är ett sätt för församlingarna att visa vägen

Läs mer

Projektet Skriv Till

Projektet Skriv Till Projektet Skriv Till 2007-2008 Gudstjänstkampanj våren 2008 Utgivare: Svenska hörselförbundet rf Catariina Salo Projektsekreterare Projektet Skriv Till Malax oktober 2008 Tryckt i 100 exemplar Finns även

Läs mer

En given ordning. En traktat om Kyrkans ämbete

En given ordning. En traktat om Kyrkans ämbete En given ordning En traktat om Kyrkans ämbete en utvecklingen har ju gått vidare. Paulus skrev brev M för 2000 år sedan! utbrast min granne när vi talade om Bibeln. Jag förstod hur han tänkte. Utvecklingen

Läs mer

Ta steget! Konfirmation 2015/16. Järfälla kyrka Kyrkvägen 8. Maria kyrka Vasavägen 25. S:t Lukas kyrka Svarvargränd 1. Viksjö kyrka Agrargränd 2

Ta steget! Konfirmation 2015/16. Järfälla kyrka Kyrkvägen 8. Maria kyrka Vasavägen 25. S:t Lukas kyrka Svarvargränd 1. Viksjö kyrka Agrargränd 2 Ta steget! Järfälla kyrka Kyrkvägen 8 Maria kyrka Vasavägen 25 S:t Lukas kyrka Svarvargränd 1 Viksjö kyrka Agrargränd 2 Konfirmation 2015/16 Varför konfirmation? Konfirmandtiden är ett fantastiskt tillfälle

Läs mer

Årsmötesprotokoll 2013

Årsmötesprotokoll 2013 Årsmötesprotokoll 2013 Unga Synskadade Stockholm (USS) Plats: Långholmen Hotell & Konferens Datum: 2013-03-10 Slag av sammanträde: Årsmötesprotokoll Protokollsförare: Johan Häglerud Justerare: Jennifer

Läs mer

Din röst spelar roll! Söndagen den 15 september 2013 är det kyrkoval och du är röstberättigad. Här kommer ditt röstkort. Vilka ska få ditt förtroende

Din röst spelar roll! Söndagen den 15 september 2013 är det kyrkoval och du är röstberättigad. Här kommer ditt röstkort. Vilka ska få ditt förtroende Din röst spelar roll! Söndagen den 15 september 2013 är det kyrkoval och du är röstberättigad. Här kommer ditt röstkort. Vilka ska få ditt förtroende att fatta viktiga beslut de kommande fyra åren? Det

Läs mer

TENALA FÖRSAMLING PROTOKOLL Nr 4/09

TENALA FÖRSAMLING PROTOKOLL Nr 4/09 TENALA FÖRSAMLING PROTOKOLL Nr 4/09 Sammanträdesdatum Blad FÖRSAMLINGSRÅDET 8.9.2009 1 Plats och klockslag Församlingshemmet kl. 18.00 Beslutande Övriga x Charlotta Andström, protokollförare - Christer

Läs mer

Vi socialdemokrater vill att folkkyrkan uppsöker ungdomar och erbjuder dem diskussioner i ungdoms- och konfirmandgrupper om livsfrågor.

Vi socialdemokrater vill att folkkyrkan uppsöker ungdomar och erbjuder dem diskussioner i ungdoms- och konfirmandgrupper om livsfrågor. Socialdemokraternas manifest för kyrkovalet 20 september 2009 i Svenska kyrkan i Eskilstuna Vi socialdemokrater tror att människor är sökare av olika slag. Sökandet måste få en möjlighet att komma till

Läs mer

I enlighet med den plan för konfirmandarbetet som godkänts av biskopsmötet förutsätter modellreglementet att församlingen gör upp:

I enlighet med den plan för konfirmandarbetet som godkänts av biskopsmötet förutsätter modellreglementet att församlingen gör upp: MODELLREGLEMENTE FÖR KONFIRMANDARBETET Allmän motivering Kyrkoordningen (KO 3:3) förutsätter att kyrkorådet/församlingsrådet godkänner församlingens reglemente för skriftskolan. I det här dokumentet används

Läs mer

Kyrklig samverkan i Visby stift

Kyrklig samverkan i Visby stift SAMHÄLLSINFORMATION TILL HUSHÅLLEN Kyrklig samverkan i Visby stift Vi värnar om en öppen folkkyrka som tar ansvar i samhället. Kyrkan ska synas, höras och vara tillgänglig för alla. Dess främsta uppgift

Läs mer

Anmäl välsignelse inför skolstart

Anmäl välsignelse inför skolstart Om du hellre läser meddelandet i w ebbläddraren, klicka här 4/2016 21.6.2016 Ur innehållet» Anmäl välsignelse inför skolstart» Anmäl dig till kommunikationsdagarna» Reformationens märkesår 2017» Märkesåret

Läs mer

EQUMENIAKYRKAN ASKLANDA-ORNUNGA

EQUMENIAKYRKAN ASKLANDA-ORNUNGA EQUMENIAKYRKAN ASKLANDA-ORNUNGA En församling för hela människan, hela livet. En plats för gemenskap med Gud och varandra. Informationsbroschyr om Equmeniakyrkan Asklanda-Ornunga och föreningen Equmenia

Läs mer

FÖRSAMLINGSINSTRUKTION

FÖRSAMLINGSINSTRUKTION FÖRSAMLINGSINSTRUKTION TRO, HOPP OCH KÄRLEK Detta är vår församlingsinstruktion. Den beskriver vår vision och våra mål. Församlingsbor, anställda och förtroendevalda har arbetat fram den tillsammans. MÄKTIGA

Läs mer

längtan, relationer, bön, Ande, tro, Kyrka, Jesus, hopp, identitet, 2014-2015 längtan, relationer, bön, Ande, tro, Kyrka, Jesus, hopp, identitet,

längtan, relationer, bön, Ande, tro, Kyrka, Jesus, hopp, identitet, 2014-2015 längtan, relationer, bön, Ande, tro, Kyrka, Jesus, hopp, identitet, längtan, relationer, bön, Ande, tro, Kyrka, Jesus, hopp, identitet, livsviktigt, Gud, smärta,framtid.. längtan, relationer, bön, Ande, tro, Kyrka, Jesus, hopp, identitet, livsviktigt, Gud, smärta,framtid..

Läs mer

FRAMTIDSREDOGÖRELSE FÖR ESBO SVENSKA FÖRSAMLING

FRAMTIDSREDOGÖRELSE FÖR ESBO SVENSKA FÖRSAMLING GODKÄND I FÖRSAMLINGSRÅDET 4.10.2016 FRAMTIDSREDOGÖRELSE FÖR ESBO SVENSKA FÖRSAMLING 2017-2021 1. Esbo kyrkliga samfällighets verksamhetsidé för Kyrkan i Esbo är enligt den strategi som blivit godkänd

Läs mer

Däremot blev jag biskop själv för tjugo år sedan i sommar och nu sedan jag pensionerats har jag nog perspektiv på vad det är att vara biskop.

Däremot blev jag biskop själv för tjugo år sedan i sommar och nu sedan jag pensionerats har jag nog perspektiv på vad det är att vara biskop. En biskops uppdrag Snart ska ni nominera biskopskandidater. Om några veckor ska ni välja bland dem. Jag tänker inte ge er några råd om vem av kandidaterna ni ska rösta på. Däremot blev jag biskop själv

Läs mer

Internationell grupp

Internationell grupp Hela världen i Uppsala stift Foto: Kristina Strand Larsson Internationell grupp Vem har ansvar för församlingens internationella arbete? En enda kropp liksom kroppen är en och har många delar och alla

Läs mer

35 Konstaterande av beslutförhet Fastställande av föredragningslistan Justering av mötesprotokoll 5

35 Konstaterande av beslutförhet Fastställande av föredragningslistan Justering av mötesprotokoll 5 NYKARLEBY STAD PROTOKOLL 6/2016 1 Ungdområdet Tid 12.10.2016 kl. 15.45 Plats Sst mötesrum, Ämbetshuset, vån. 3, Topeliusespl. 7 Ärenden som skall behandlas Sida 35 Konstaterande av beslutförhet 3 36 Fastställande

Läs mer

HANDLEDNING. livet. Tillsammans för MISSION OCH EVANGELISATION I EN VÄRLD I FÖRÄNDRING

HANDLEDNING. livet. Tillsammans för MISSION OCH EVANGELISATION I EN VÄRLD I FÖRÄNDRING HANDLEDNING livet Tillsammans för MISSION OCH EVANGELISATION I EN VÄRLD I FÖRÄNDRING Kyrkan finns till genom mission liksom elden finns till genom att brinna. Om hon inte engagerar sig i mission upphör

Läs mer

Måndagen den 15 maj 2017, kl Pedersöre kommungård, Bennäs

Måndagen den 15 maj 2017, kl Pedersöre kommungård, Bennäs PEDERSÖRE KOMMUN Kommunala samarbetsnämnden i Pedersörenejden PROTOKOLL 15.05.2017 13 Sammanträdestid: Sammanträdesplats: Måndagen den 15 maj 2017, kl. 9.00 11.10. Pedersöre kommungård, Bennäs Beslutande

Läs mer

Tid: Torsdag kl Plats: Fullmäktigesalen i styrelsegården, Vasaesplanaden 10, Vasa

Tid: Torsdag kl Plats: Fullmäktigesalen i styrelsegården, Vasaesplanaden 10, Vasa Tid: Torsdag 16.3.2017 kl 17.33-19.19 Plats: Fullmäktigesalen i styrelsegården, Vasaesplanaden 10, 65100 Vasa Deltagare: Antonio Teca, ordf. Ellen Bos, sekreterare Nansi Angalo Inkeri Pöllänen Andrea Borgmästars

Läs mer

Stadgar för Abrahamsbergskyrkans församling

Stadgar för Abrahamsbergskyrkans församling Stadgar för Abrahamsbergskyrkans församling Abrahamsbergskyrkans församling har vid församlingsmöte 2012-12-09 och årsmöte 2013-02-09 antagit följande stadgar för att reglera församlingens yttre former.

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA Eftermiddagsverksamheten skall stödja och förebygga barnets välmående, samt genom meningsfull och mångsidig verksamhet skapa förutsättningar för växande

Läs mer

SOFIA FÖRSAMLINGS TRE FÖRSTA ÅR PÅ FACEBOOK

SOFIA FÖRSAMLINGS TRE FÖRSTA ÅR PÅ FACEBOOK SOFIA FÖRSAMLINGS TRE FÖRSTA ÅR PÅ FACEBOOK Rapport av David Rutström om Svenska kyrkan Sofia församlings i Stockholm verksamhet på Facebook för perioden 4 februari 2010 till och med 31 januari 2013. Förord

Läs mer

2017 Saco studentråds kongress. Arbetsordning

2017 Saco studentråds kongress. Arbetsordning 2017 Saco studentråds kongress Arbetsordning Arbetsordning för Saco studentråds kongress 2017 Nedan följer en beskrivning av hur kongressen föreslås fungera. Påverkanstorg och förhandlingar i plenum Kongressen

Läs mer

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet? Elevkår, vadå? Alla elever i skolan tillhör skolans elevkår, på samma sätt som att alla lärare i skolan tillhör skolans lärarkår. Genom en elevkår har eleverna ett representativt organ för att försvara

Läs mer

FÖREDRAGNINGSLISTA 1 ÖPPNANDE AV LILLA ÅRSMÖTET JUSTERING AV RÖSTLÄNGDEN 3 FRÅGA OM MÖTETS BEHÖRIGA UTLYSANDE

FÖREDRAGNINGSLISTA 1 ÖPPNANDE AV LILLA ÅRSMÖTET JUSTERING AV RÖSTLÄNGDEN 3 FRÅGA OM MÖTETS BEHÖRIGA UTLYSANDE FÖREDRAGNINGSLISTA 1 ÖPPNANDE AV LILLA ÅRSMÖTET 2012 2 JUSTERING AV RÖSTLÄNGDEN 3 FRÅGA OM MÖTETS BEHÖRIGA UTLYSANDE 4 VAL AV ORDFÖRANDE OCH SEKRETERARE FÖR MÖTET 5 BESLUT OM SAMMANTRÄDESORDNING 6 FASTSTÄLLANDE

Läs mer

En tid av möten Arbetet med asylsökande och nyanlända i Svenska kyrkans församlingar Kristina Hellqvist och Andreas Sandberg Analysenheten

En tid av möten Arbetet med asylsökande och nyanlända i Svenska kyrkans församlingar Kristina Hellqvist och Andreas Sandberg Analysenheten En tid av möten Arbetet med asylsökande och nyanlända i Svenska kyrkans församlingar 2015-2016 Kristina Hellqvist och Andreas Sandberg Analysenheten Syfte Att kartlägga omfattningen av Svenska kyrkans

Läs mer

FRAMTIDSREDOGÖRELSE FÖR ESBO SVENSKA FÖRSAMLING

FRAMTIDSREDOGÖRELSE FÖR ESBO SVENSKA FÖRSAMLING FRAMTIDSREDOGÖRELSE FÖR ESBO SVENSKA FÖRSAMLING 2017-2021 FRAMTIDSREDOGÖRELSE FÖR ESBO SVENSKA FÖRSAMLING 2017-2021 Verksamhetsidé (ur strategin): Grunden för verksamheten i Esbo församlingar utgörs av

Läs mer

Stadgar. 1 Ändamål. 2 Medlemskap. Föreningens syfte är att:

Stadgar. 1 Ändamål. 2 Medlemskap. Föreningens syfte är att: STADGAR 2013.08.15 Stadgar för Innovationsledarna (802475-0567), Association for Innovation Management Professionals in Sweden med säte i Stockholm. Föreningen bildades 2013-08-15 och dessa stadgar ändrades

Läs mer

Normalstadgar för equmenias regioner

Normalstadgar för equmenias regioner Normalstadgar för equmenias regioner Inom equmenia finns sju regioner. Geografi och uppdrag fastställs av equmenias riksstämma. Verksamheten i regionerna sker i nära koppling till den verksamhet som sker

Läs mer

Stadgar för Credos riksorganisation

Stadgar för Credos riksorganisation Stadgar för Credos riksorganisation Antagna av representantskapet 2014-11-01 i första läsningen att ersätta stadgar antagna av Credos styrelse gällande från och med 2006-03-01. Trosgrundvalen är antagen

Läs mer

PROPOSITION 2015:1 VERKSAMHETSINRIKTNING

PROPOSITION 2015:1 VERKSAMHETSINRIKTNING PROPOSITIONER 2015 PROPOSITION 2015:1 VERKSAMHETSINRIKTNING 2016-2017 Svenska Kyrkans Unga vill bygga kyrka Svenska Kyrkans Unga är en rörelse inom Svenska kyrkan och vill bidra till bygga en kyrka där

Läs mer

Folkkyrka En Kyrka för Alla

Folkkyrka En Kyrka för Alla Folkkyrka En Kyrka för Alla Kyrkoval 2017 centerpartiets STIFTSGRUPP I Göteborgs STIFT vi ARBETAR FÖR en: välkomnande KYRKA I SAMHÄLLHET ung KYRKA HÅLLBAR KYRKA KYRKA MED MOTIVERADE FÖRTROENDEVaLDA MODIG

Läs mer

Förslag till mötesordning Forum Syds årsmöte 2016

Förslag till mötesordning Forum Syds årsmöte 2016 Forum Syd årsmöte Bilaga1 Förslag till mötesordning Forum Syds årsmöte 2016 Förslag till beslut Styrelsen föreslår årsmötet besluta att anta mötesordningen enligt nedanstående förslag Allmänt Vi eftersträvar

Läs mer

Bästa lärare i samhällslära och religion på gymnasiet,

Bästa lärare i samhällslära och religion på gymnasiet, 1 Bästa lärare i samhällslära och religion på gymnasiet, i läroplanen för gymnasiet lyfts studerandes delaktighet och demokratiska verksamhet upp på följande sätt: Delaktighet och demokratisk verksamhet

Läs mer

Föreningens syfte är att bevaka och främja biblioteksverksamhet på svenska i Finland.

Föreningens syfte är att bevaka och främja biblioteksverksamhet på svenska i Finland. Bilaga 1 till höstmötet Styrelsens förslag till ändringar av föreningens stadgar: Stadgar för Finlands svenska biblioteksförening r.f. 1. Namn, hemort och språk Föreningens namn är Finlands svenska biblioteksförening

Läs mer

Stadgeändringar Förslag till årsmötet 2019

Stadgeändringar Förslag till årsmötet 2019 STADGAR för SVERIGES EKUMENISKA KVINNORÅD Antagna vid årsmötet i Eskilstuna 1974 Reviderade vid årsmötet i Lund 1989 Antagna vid årsmötet i Uppsala 1990 Reviderade vid årsmötet i Södertälje 2000 Reviderade

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Ämne: Rådet för utveckling och produktion - Rådsmöte 1/2016 Datum och tid: , Cannes, Filmhuset

Ämne: Rådet för utveckling och produktion - Rådsmöte 1/2016 Datum och tid: , Cannes, Filmhuset Protokoll Ämne: Rådet för utveckling och produktion - Rådsmöte 1/2016 Datum och tid: 2016-12-01, 9.30 11.30 Plats: Cannes, Filmhuset Närvarande: Ordinarie ledamöter: Charlotta Denward (Film- och tv-producenterna),

Läs mer

Mötesteknisk hjälp i beslutsfattandet för röstberättigade stämmodeltagare

Mötesteknisk hjälp i beslutsfattandet för röstberättigade stämmodeltagare Johannas Wiehn Johannes Wiehn SÅ HÄR PÅVERKAR DU VID STÄMMAN Mötesteknisk hjälp i beslutsfattandet för röstberättigade stämmodeltagare Finlands Röda Kors 1 Ordinarie stämman i Helsingfors 10 11.6.2017

Läs mer

Formalia och årsmötespraxis

Formalia och årsmötespraxis Formalia och årsmötespraxis Årsmöte 2013 Arbetsordning för årsmöte 2013-03-26 1. Närvarande-, yttrande- och förslagsrätt Alla medlemmar i The Core har rätt att närvara på årsmötet. Dessa har också yttrande-

Läs mer

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer.

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. R I F T A M N IO N 0 O 2 K 5 1 0 2 6 1 SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. Så mycket mer än

Läs mer

Tid: Plats: Styrelsehusets sal, Vasaesplanaden 10, Vaasa Deltagare:

Tid: Plats: Styrelsehusets sal, Vasaesplanaden 10, Vaasa Deltagare: Tid: 7.9.2017 17.37-19.20 Plats: Styrelsehusets sal, Vasaesplanaden 10, 65100 Vaasa Deltagare: Roosa Rantala, ordf. Ellen Bos, sekreterare Emmi Haapaniemi Tara Korkiakoski Henna Hakala Janna Sand Henna

Läs mer