Jämställdhet inom hospitality-industrin

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jämställdhet inom hospitality-industrin"

Transkript

1 Jämställdhet inom hospitality-industrin En litteraturstudie om det osynliga glastaket i världens mest jämlika bransch Heidi Eklund Författare B o.s.v. Högskolan på Åland serienummer 37/2014 Hospitality Management Mariehamn 2014 ISSN Mariehamn 2009

2 Examensarbete Högskolan på Åland Utbildningsprogram: Författare: Arbetets namn: Handledare: Uppdragsgivare: Hospitality Management Heidi Eklund Jämställdhet inom hospitality-industrin Ulla Vuolteenaho-Janzon Abstrakt: I det här examensarbetet behandlas ämnet jämställdhet, allmänt samt inom hospitalityindustrin. Detta arbete fokuserar på kvinnor, samt hur de har det i denna bransch i jämförelse med män. För att få reda på detta på bästa sätt innehåller det här arbetet olika faktorer som det fokuserar på. Dessa faktorer är utbildning, arbete, löner, samt trakasserier och diskriminering. Begreppet och ämnet jämställdhet är något som vi alla stöter på dagligen, medvetet eller omedvetet. Det kan handla om bland annat kön, ålder, samt religion. Inom arbetslivet, i det här fallet hospitality-branschen, så stöter vi också på detta, dock kan det nu handla mera om till exempel utbildning samt löner. Trakasserier och diskriminering är också ämnen som är mycket aktuella i dagens läge, framförallt för kvinnor i en arbetssituation. Här är hospitalitybranschen en av de branscher som upplever relativt mycket av de ovanstående. Det här examensarbetet är en litteraturstudie, med fokusering på litteratur samt statistik. Det huvudsakliga resultatet i detta examensarbete är att det fortfarande inte är jämställt mellan kvinnor och män, varken överlag eller inom hospitality-industrin. Nyckelord (sökord): Jämställdhet, genus, kön, mångfald, hospitality-industrin Högskolans serienummer: ISSN: Språk: Sidantal: 37/ Svenska 65 Inlämningsdatum: Presentationsdatum: Datum för godkännande:

3 Degree Thesis Högskolan på Åland / Åland University of Applied Sciences Study program: Author: Title: Academic Supervisor: Technical Supervisor: Hospitality Management Heidi Eklund Equality in the Hospitality Industry Ulla Vuolteenaho-Janzon Abstract: In this thesis the topic equality is dealt with, both overall and in the hospitality industry. This work focuses on women, and how they have it in this industry in comparison to men. To find this out the best way possible this work contains different factors that it focuses on. These factors are education, work, salaries, as well as harassment and discrimination. The term and the topic equality is something that we all encounter daily, consciously or unconsciously. It can be about sex, age, as well as religion. In the workplace, in this case the hospitality industry, we also encounter this, however it can now be more about education and salaries. Harassment and discrimination are also topics that are highly current Today, especially to women in a work situation. Here the Hospitality industry is one of the industries that has to experience a lot from the above. This thesis is a literature study, focusing on literature and statistics. The main result in this thesis is that it still is not equal between women and men, neither overall nor in the hospitality industry. Key words: Equality, gender, sex, diversity, the hospitality industry Serial number: ISSN: Language: Number of pages: 37/ Swedish 65 Handed in: Date of presentation: Approved on:

4 INNEHÅLL 1. INLEDNING Bakgrund Syfte Problemområde och frågeställningar Teoretisk referensram Avgränsningar Arbetets struktur Definitioner METOD Kvalitativa och kvantitativa metoder Kvantitativa metoder Kvalitativa metoder Litteraturstudie Primära och sekundära källor Urval Etik TEORI Hirdmans teori om genuskontraktet Hardings teori om genus Ås teori om härskartekniker Genusperspektiv på psykologi Vad är feminism? Kritik mot psykologiska teorier Mångfald Attityder och beteenden Vad är jämställdhet? Jämställdhet förr... 22

5 Kvinnorörelsen Jämställdhet idag Utbildning Jobb Löner Diskriminering Våld samt trakasserier RESULTAT AV ARBETET Analys Reliabilitet Validitet SLUTSATSER KÄLLFÖRTECKNING... 59

6 1. INLEDNING I inledningen för detta arbete kommer det att tas upp bakgrunden, syftet, vilka problemområden samt frågeställningar det finns, den teoretiska referensramen, samt vilka avgränsningar som har gjorts för detta arbete. Förutom detta så beskrivs också arbetets struktur samt definitioner i detta kapitel Bakgrund Förr var ansvar och arbetsuppgifter uppdelade mellan könen på ett strikt och bestämt sätt. Bara för några generationer sedan var dessa roller mellan män och kvinnor ännu tydligt uppdelade. Sedan dess har denna utveckling gått framåt, men det betyder dock inte att män och kvinnor i dagens läge anses jämställda, varken med bland annat ansvar, arbetsuppgifter, eller som individer i sig. Trots att denna jämställdhet har ökat, så är det dock viktigt att ställa sig frågan: till vilken nivå? (www.minabibliotek.se) ''Hotellbranschen är en av de få branscher där kvinnor innehar ledande positioner i större utsträckning än män''. Detta betyder dock inte att det trots det är jämställt, bland annat med tanke på löner. Den närbesläktade restaurangbranschen och framförallt kockyrket är fortfarande i dagens läge ett mansdominerande yrke. (www.hrbloggen.se) Jag har valt att skriva om jämställdhet inom hospitality-industrin på grund av att jag själv går en Hospitality Management-utbildning, tycker att det är intressant och viktigt med jämställdhetsfrågor och vill ha reda på hur det är med jämställdhet i dagens läge, med betoning på kvinnor och hur deras situation skiljer sig från männens situation Syfte Syftet med detta arbete är att undersöka kvinnans situation inom hospitality-industrin ur ett jämställdhetsperspektiv med inriktning på pengar, makt, utbildning och jobb. Bisyftet med arbetet är att väcka åsikter och tankar, samt att få människor att reagera och tänka på att kvinnor kanske fortfarande idag inte lever i ett jämställt samhälle, och 6

7 att det troligen fortfarande finns mycket som kan och borde göras för att få ett så jämställt samhälle som möjligt Problemområde och frågeställningar Ett problemområde med denna undersökning är att det i dagens värld är mera jämställt än förr, och speciellt i branscher som hospitality-industrin har denna jämställdhet ökat genom åren. Här är frågeställningen dock om det är så jämställt som det torde vara för kvinnor i dagens läge både överlag och inom branschen som är nämnd ovan. Ett annat problemområde med denna undersökning är att inte jämställdhet betyder och eller är det samma som jämlikhet, och att man inte därför jämför dessa två begrepp med varandra. En förklaring av både jämställdhet och jämlikhet kommer under rubriken definitioner Teoretisk referensram I syftets teoretiska referensram kommer jag att använda mig av jämställdhetsteorier som i första hand inkluderar teorier om bland annat genus och kön eftersom de två begreppen är en stor del av detta arbete Avgränsningar I detta arbete har jag valt att avgränsa mig från att undersöka jämställdhet ur andra perspektiv än perspektiv som har med arbetssituationer att göra. Jag har valt att avgränsa mig från jämställdhet inom andra branscher än Hospitalityindustrin, eftersom jag själv går denna utbildning, och vill veta hur det möjligen kommer att se ut i framtiden, både när jag själv och andra är på arbetsmarknaden. Jag har också valt att avgränsa mig så gott det går från män, eftersom jag vill ta reda på hur det ser ut för kvinnor. 7

8 1.6. Arbetets struktur Jag har valt att ställa upp detta arbete i fyra stycken delar, där den första delen handlar om att presentera arbetet med en inledande del, den andra delen om att presentera empirin som visar vilka metoder och mätinstrument jag har använt mig av, den tredje delen om att presentera teorierna som är grunden till mitt arbete samt teori från litteratur jag använt mig av, och den fjärde delen om att presentera analysen samt summeringen av arbetet. I den fjärde delen tillkommer också litteraturförteckning samt eventuella bilagor Definitioner Attityd: ''Inställning, förhållningssätt... Något yttre eller ett beteende som kan observeras''. (Nationalencyklopedin, 2014) Genus: ''Föreställningar, idéer och handlingar som sammantaget formar människors sociala kön''. (Nationalencyklopedin, 2014) Jämställdhet: ''Jämställdhet syftar på lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för kvinnor och män''. (Uppslagsverket, 2014) Jämlikhet : ''Alla individers lika värde''. (Nationalencyklopedin, 2014) Kön: ''Kön kan i korthet sägas bestå av olika delar där biologiskt kön, socialt kön och mentalt kön ingår. Summan av dessa variabler avgör en persons könsidentitet som beskriver hur just den människan uppfattar sig själv''. (www.rfsl.se) Mångfald: ''Mångfald är ett språkligt försök att inkludera alla människor och grupper... Mångfald innebär att all diskriminering ska motverkas''. (www.goteborg.se) 8

9 2. METOD I denna metodbeskrivning kommer det att beskrivas hur jag har gått till väga för att undersöka mitt problem samt vilka specifika metoder och tekniker jag har använt mig av. I detta kapitel kommer det också att nämnas samt beskrivas bland annat etik, vilket är en stor del när det gäller att skriva ett undersökande arbete. Valet av metod bestäms med hjälp av att veta vad som är syftet med undersökningen, den empiriska grunden, problemformuleringen och de resurser och den tid det finns att tillgå. (Andersen, 1990) Här ska det bästa tillvägagångssättet för att få svar på syftet och frågeställningarna presenteras och motiveras. Den som läser texten måste få full vetskap om forskarens metodik och motiv för att ha möjlighet till att ha en egen kritisk bedömning. Här är kommunicerbarhet, kontrollerbarhet och kritiserbarhet väsentliga kriterier för den vetenskapliga rapporten, och blir mycket betydelsefulla när det gäller metodredogörelsen. (Stukát, 2012, s. 131) 2.1. Kvalitativa och kvantitativa metoder Inom forskningsmetodik brukar man skilja på två olika metoder, den kvalitativa och den kvantitativa metoden. Den viktigaste skillnaden mellan dessa är hur man använder sig av siffror och statistik. (Holme & Solvang, 1991, s. 13) Om man använder sig av en kvalitativ eller kvantitativ metod beror bland annat på undersökningsämnet, hur man uppfattar undersökningsämnet och undersökningens syfte. (Andersen, 1990) Kvantitativa metoder Det som är utgångspunkten för kvantitativa metoder är att det som studeras görs mätbart samt att undersökningsresultatet presenteras numeriskt. I kvantitativa metoder uppfattar forskaren sitt forskningsfält som ett objekt eller föremål som skall undersökas med 9

10 avseende på en eller flera variabler. För att en undersökning ska få kallas kvantitativ krävs att åtminstone rangordningsmått förekommer. (Andersen, 1990) En kvantitativ metod är både formaliserad samt strukturerad. När en forskare använder sig av en kvantitativ metod så har denna person kontroll. Den kvantitativa metoden avgör också vilka svar som är tänkbara i en undersökning. (Holme och Solvang, 1991, s. 14) En undersökning som är kvantitativ är noggrann, har lite information om många undersökningsenheter, samt är bred istället för djup. (Holme och Solvang, 1997) Kvalitativa metoder Kvalitativa studier syftar till att undersöka av vilken karaktär en företeelse är och hur den företeelsen skall identifieras. Kvalitativa metoder handlar oftast om egenskaper som kan beskrivas, men som dock är svåra att gradera eller som bara kan graderas eller mätas ofullständigt. Detta kan till exempel gälla frågor som upplevelser, känslor och symboler. (Wallén, 1996, s ) Utgångspunkten för de kvalitativa metoderna är att varje fenomen består av en unik kombination av egenskaper, vilket leder till att det inte går att mäta och väga dessa. (Andersen, 1990) När man använder sig av kvalitativa metoder har man rikligt med information om få undersökningsenheter, vilket betyder att undersökningen går in på djupet (Holme & Solvang, 1997). Förespråkare för kvalitativa metoder sätter ofta fram moraliska argument och betonar etiska kvaliteter för just dessa argument. Detta sätt att beskriva kvalitativa metoder, som moraliskt överlägsna, har diskuterats av kvinnoforskare allt oftare nu för tiden. I forskning, på ett mer feministiskt sätt, har kvalitativa metoder inte bara haft att göra med moraliska värden, utan också med vilket kön både forskare samt personer som är med i forskningen har. På grund av det föregående påståendet har många kvinnoforskare, och forskare överlag, valt att göra sin forskning med hjälp av en kvalitativ metod. (Eliasson, 1994, s ) 10

11 I det här arbetet använder jag mig av den kvalitativa metoden eftersom jag vill undersöka teorin som jag har valt på djupet. Jag fokuserar på att förstå och analysera helheten av den teori som är relevant för mitt arbete. Det material jag använder mig av i mitt arbete bygger på författarnas subjektiva tolkningar, som jag sedan i min tur tolkar. Jämställdhet i sin helhet, samt jämställdhet inom Hospitality-industrin är ett ämne som är svårt att mäta eftersom det i första hand bygger på människors uppfattningar och attityder Litteraturstudie I praktiken händer det sällan att en undersökning enbart baserar sig på så kallad primärdata, eftersom det nästan är omöjligt att inte studera någon typ av sekundär information. Då en undersökning bara innehåller sekundärdata kallas denna undersökningstyp för skrivbordsundersökning eller en litteraturstudie. Skrivbordsundersökningar eller litteraturstudier förekommer rätt så ofta i forskningssammanhang. (Bengtsson & Bengtsson, 1995) Det är viktigt att kunna skilja på litteraturstudie och litteraturreferat. Ett referat återger fakta och innehåll, samt ger en komprimerad (mycket innehåll på litet utrymme (Nationalencyklopedin, 2014)) sammanfattning av innehållet. En litteraturstudie däremot, kräver att författaren läser texterna med både ett visst syfte och i ett visst sammanhang. Här utgår författaren från sin egen problemställning när personen i fråga strukturerar materialet, och tydliggör något i den behandlade litteraturen. (Hartman, 2003) Jag har valt att göra en litteraturstudie eftersom jag på det sättet kan gå djupare in i ämnet i fråga. Dessutom får jag på detta sätt ett ganska brett perspektiv. Genom att undersöka och analysera de teorier som redan finns gällande bland annat jämställdhet har jag möjlighet att lyfta fram för mig viktiga aspekter, samt aspekter som enligt mig inte tidigare har uppmärksammats. Svagheten med en litteraturstudie är att den baserar sig på författarnas samt mina tolkningar. Trots detta så kan jag analysera de teorier som redan finns samt att jag har 11

12 möjlighet till att studera flera källor. På detta sätt får jag flera perspektiv än vad jag skulle få vid en empirisk undersökning Primära och sekundära källor En primär källa är en källa som skapas eller som man får tag i under projektets gång. (Bell, 2000) Med primärdata menas information som samlas in för att den i fråga ska bilda analysunderlag i själva undersökningen. Här för man en bedömning om man vill använda sig av observationer, intervjuer, eller enkäter i sin undersökning. (Befring, 1994, s. 64) En sekundär källa baseras på en primär källa och innebär en tolkning av något som ägt rum. (Bell, 2000) En sekundär källa är data som samlats in för andra ändamål, vilket leder till att man måste gå tillväga på andra sätt än de som är beskrivna i stycket ovan. (Befring, 1994, s.65) Eftersom jag gör en litteraturstudie så använder jag mig bara av sekundära källor, vilket betyder att jag tolkar redan existerande teorier och undersökningar inom ämnet i fråga. På detta sätt kan jag, som nämnt tidigare, också komma med egna tolkningar som jag tycker att författarna i fråga till de sekundära källorna inte har haft med Urval Med urval menas val av litteratur i en skrivbordsundersökning (Hartman, 2003), men urval kan också handla om den grupp av människor som väljs ut för att representera populationen som undersöks i en fältundersökning. (Befring, 1994) Hur mycket källmaterial som analyseras beror på hur mycket tid som finns. Det är oftast inte möjligt att hinna analysera allt, vilket leder till att ett urval måst göras. Målet är att urvalet skall bli balanserat. På grund av det är det viktigt att inte använda för många avsiktliga källor, eller att endast välja sådana källor som stöder ens egna åsikter eller hypoteser. (Bell, 2000) 12

13 När man skall göra en litteraturstudie är det bäst att göra ett avgränsat urval som är representativt för just det område som man undersöker. Här handlar det om att välja, strukturera och sammanfatta istället för att inventera och referera. Det är författarnas egna frågeställningar som bestämmer vad som återges av innehållet. Detta betyder dock inte att författaren förvränger innehållet, utan att det istället tas fram just de förhållanden som författaren vill belysa. (Hartman, 2003) 2.5. Etik Etik definieras som en medveten reflektion över de mänskliga värderingar som finns, samt deras grund. Etik kan beskriva hur det är respektive hur det bör vara. (www.netdoktor.se) Här är det dock viktigt att komma ihåg att etik och moral inte har samma innebörd, fastän de ofta uppfattas som synonymer. Med moral avses människans praktiska handlande, medan etik handlar om teoretiska reflektioner över denna moral. (Nationalencyklopedin, 2014) ''Etik handlar om normerna för en riktig och bra livsföring''. Etiken kan alltså kallas för moralens teori. Etiken uttrycker svar på och bedömningsunderlag för två huvudproblem; hur människor bör handla och fungera i olika situationer som till exempel utmaningar, samt hur samhället torde inrättas. I det senare handlar det om grundläggande reflektioner som kan ge en inriktning för hur samhället ska formas. (Befring, 1994, s. 180) På grund av att detta är en litteraturundersökning, och att den därmed inte omfattar andra individer, så torde denna undersökning inte kränka någon på något sätt, vilket torde leda till god etik. 13

14 3. TEORI I denna teoridel kommer det först och främst att tas upp begreppet genus, eftersom det är en stor del av detta arbete. Efter det kommer det att tas upp olika teorier som handlar om bland annat genus, mångfald samt attityder och beteenden. Teori om jämställdhet från olika synvinklar kommer att tas upp efter det som står ovan. Begreppen kön och genus är exempel på nya ord som grundas för att kunna tolka och förstå på vilket sätt kön organiserar den sociala verkligheten, våra liv, och hur vi lever våra liv. Här handlar det om att problematisera antagandet om att människor har ett kön, och att dessa människor antingen är män eller kvinnor. Manligt och kvinnligt är framförallt det mest centrala sättet att kategorisera människor. (Widerberg, 1995, s.13) Trots alla strävanden efter jämställdhet så är könets betydelse avgörande för hur samhället ser ut, hur det är organiserat samt hur vi förstår vårt samhälle. Trots detta har själva könsskillnaden, och en problematisering av kön, inte varit en central forskningsfråga, utan istället ett så kallat grundläggande antagande till 1960-talet. (Widerberg, 1995, s.13) Sedan 1960-talet har det dock blivit aktuellt med att diskutera det ovanstående på allvar. Detta skedde inom den så kallade könsrollsteorin, som blev en framgångsrik förklaringsmodell för ojämställdheten mellan kvinnor och män. Könsrollsteorin handlar i korthet om att kvinnor och män förr hade olika sociala roller, det vill säga könsroller, som innebar olika förväntningar samt normer på kvinnor och män. (Holmberg m.fl. 1966, Holter 1970, s. 14) Genus som begrepp används oftast i syftet att beskriva kulturella föreställningar om skillnader mellan män och kvinnor. Syftet med detta begrepp, genus, är att få fram att begreppet kan förändras på grund av kulturella skillnader, samt att det är ett verktyg för att på ett bättre sätt kunna se att det finns genusrelaterade skillnader mellan män och kvinnor. En annan aspekt av detta begrepp poängterar maktförhållanden, det vill säga att manligt och kvinnligt genus inte har samma status, vilket leder till att man på detta sätt kan koppla begreppet genus med bland annat jämställdhet. (Ambjörnsson, 2003, s ) 14

15 3.1. Hirdmans teori om genuskontraktet Hirdmans teori om genuskontraktet förklarar främst relationsmönster mellan män respektive kvinnor. Från detta s.k. kontrakt skapas förutsättningar för bl.a. genusbunden rationalitet, upprepning samt bekräftelse av den s.k. naturliga ordningen i samhället. Hirdmans genuskontrakt innehåller regler för både män samt kvinnor angående deras ansvar, rättigheter samt skyldigheter. (Hirdman, 1988, s ; Hirdman, 2001, s ) Hirdmans genuskontrakt kännetecknas av tre grundläggande principer, där det första handlar om att kvinnor och män hålls isär, det andra om att det manliga värderas högre än det kvinnliga, och det tredje om att alla är med och skapar genusordningen (som oftast sker helt omedvetet). Hirdmans teori beskriver hur detta genuskontrakt skapas på gruppnivå och som s.k. strukturer i samhället. (Hirdman, 1988, s ; Hirdman, 2001, s ) Ett exempel som Hirdman har i sitt genuskontrakt är mannens omhändertagande och ansvar för kvinnan, medan kvinnans huvuduppgift är att ta hand om barnet i familjen. Här beskriver Hirdman mannens roll som beskyddare samt försörjare, medan kvinnans roll är någon helt annan, vilket bevisar och markerar könens skilda positioner och förutsättningar. I sitt genuskontrakt tar Hirdman också upp den sociala nivån, i form av relationer mellan män och kvinnor, på arbetsplatser och institutioner. Hirdman nämner också att man inte kan förändra ett genuskontrakt före själva omständigheterna förändras, d.v.s. först när det inte längre är rimligt att följa kontraktet i fråga. (Hirdman, 1988, s ; Hirdman, 2001, s ) Detta genuskontrakt leder också till begreppet genuskonflikt, som handlar om att genussystemet blir i obalans när kvinnor blir medvetna om sin underordnade position samt blir mer engagerade på grund av det. Hirdman förklarar detta på följande vis: ''Ju mer kvinnor integreras i de sociala systemen, ju mer växer konflikten''. (Hirdman, 1988, s. 5) 15

16 Figur 1 sammanställer genuskonflikten på ett mer övergripande sätt: Figur 1. Denna figur sammanställer genuskonflikten. (Hirdman, 2001, s. 108) Ovanstående figur (figur 1) sammanställer genuskonflikten som oftast sker samt finns mellan män och kvinnor i dagens samhälle. Denna figur, som har begreppet genuskonflikten i mitten (med förkortning K) består också av två stycken olika slags integreringslogiker; den demokratiska samt den kapitalistiska. Den demokratiska integreringslogiken handlar om att både kvinnor samt män ska ha samma frihet samt inte behandlas olika (främst kvinnor), medan den kapitalistiska integreringslogiken i princip innebär en direkt frihetsreglering. Genusordningens segregering (begreppet under figur 1) är hotad av dessa två integreringslogiker, och skapar i sin tur genuskonflikten. (Hirdman, 2001, s ) 3.2. Hardings teori om genus Hardings teori beskriver hur genus påverkar människors tänkande. Eftersom genus ständigt finns närvarande så inverkar det på vårt sätt att tolka tillvaron. Harding beskriver detta som en process, som sker samtidigt på tre olika nivåer: symboliskt, strukturellt, och individuellt. Den symboliska processen handlar främst om normer och föreställningar (som finns om maskulinitet och femininitet) samt hur de skildras genom symboler och i språk. Den strukturella nivån handlar om hur arbetet är/blir organiserat och uppdelat i form av till exempel könsarbetsfördelning och andra handingar maskulina respektive feminina. Den individuella nivån handlar om individens könsidentitet och hur den enskilda individen socialiseras i de dikotoma föreställningarna 16

17 som finns. Trots att de här tre processerna samverkar, så kan en process förändras utan att den påverkar de andra två. (Pekula, 2003, s. 8-9) 3.3. Ås teori om härskartekniker Härskartekniker visar hur makt, överordning och underordning gestaltas, vilket i sin tur visar hur genus skapas. I en miljö där det förekommer mycket härskartekniker finns det inte mycket positivt, och i denna miljö förminskas individerna istället för att växa. Det finns dock bekräftartekniker som motverkar härskartekniker, och här är det viktigt att komma ihåg att trygghet är grunden för förändring. (www.jamstalldskola.se) Ås teori om härskartekniker grundades i slutet av 1970-talet, där Ås ville beskriva maktförhållanden mellan män och kvinnor. Genom att lära sig dessa härskartekniker kunde kvinnor, enligt Ås, stötta varandra offentligt på ett diskret sätt (genom att hålla upp korrekt antal fingrar för att signifiera vilken härskarteknik som var i användning just då). Dessa härskartekniker är nära förknippade med social status inom gruppen, där de går att använda från underläge men är mera naturliga om man använder dem från en position ovanifrån. Alla typer av människor och grupper kan använda sig av liknande metoder som dessa härskartekniker, men själva begreppet härskartekniker grundades för att visa hur män bibehåller sitt grepp om kvinnor. Med andra ord betyder detta att begreppet inte alltid blir relevant, om det till exempel är tillämpat på personnivå, eller av en som är i underläge (Ås, 2004, s ). I denna teori poängterades det dock också att det såklart förekommer härskartekniker både mellan kvinnor och mellan män, samt mellan olika ålderskategorier, och inte bara emellan könen i fråga. Från början fanns det fem tekniker i Ås teori, men senare har det tillkommit ytterligare tre stycken till: Osynliggörande Denna teknik innebär att andra ignorerar dig. Här bryr sig ingen om att höra vad du tycker, ingen kommer ihåg vad du har eller hade för synpunkter, och du blir avbruten hela tiden utan att någon ens lägger märke till det. Förlöjligande I denna teknik förolämpas eller hånas du genom bland annat olika uttalanden. Här är speciellt förolämpningar och kränkningar vanliga. 17

18 Undanhållande av information I denna teknik blir du utan viktig information som du skulle behöva för att förstå sammanhanget och för att få en helhetsbild av situationen i fråga. Här är det frågan om att hålla dig borta och utanför så att du inte kan förstöra något som till exempel grupp. Dubbelbestraffning Denna teknik innebär att ditt handlande uppfattas som negativt. Här är det ingen skillnad vad du gör, utan du gör nämligen alltid fel. Påförande av skuld och skam Här kritiserar omgivningen det du gör (kan ses höra ihop med den förra tekniken). Här kan du bli automatiskt misstänkt så fort det händer någonting som liknar någonting du varit skyldig till förr, vilket gör det väldigt svårt för andra att så kallat börja lita på dig igen för någonting som du inte har gjort. Objektifiering Denna teknik inträffar när du inte behandlas som en tänkande individ, som den du är, utan bedöms utifrån, till exempel för hur du ser ut eller vilka kläder du har på dig. Hot alternativ hot om våld Hot kan uttalas med ord, blickar, eller handlingar av olika slag. Här minskar inte bara den drabbades handlingsutrymme, utan den blir också fysiskt och psykiskt sårad. Splittring Denna teknik innebär att en grupps gemenskap motarbetas. Här kan det t.ex. handla om att vissa i gruppen är populärare och andra lämnas utanför. Detta leder till att gruppen i fråga delas up i flera smågrupper, vilket leder till att gemenskapen som den stora gruppen hade minskar. (www.jamstalldskola.se) 3.4. Genusperspektiv på psykologi Att kön är psykologiskt betydelsefullt beror mycket på att det finns ojämlika konsekvenser samt psykologiska effekter beroende på om man är kvinna eller man. Genusforskare inom psykologin studerar bland annat hur samhälleliga ojämlikheter 18

19 påverkar män och kvinnor psykologiskt samt hur psykologiska teorier bidrar till att förändra traditionella föreställningar om kvinnor och män. (Magnusson E., 2007, s. 595) Ett resultat i genusforskning som alltid har kommit fram är de kulturella betydelserna av kön, vilka nästan alltid har gett kvinnor och män olika värde och tillgång till t.ex. makt. Eftersom kvinnor och män också alltid bedöms enligt skilda kulturella mått så är det en självklarhet att detta påverkar individerna på en personlig nivå, både fysiskt som psykologiskt. (Magnusson E., 2007, s. 596) När det gäller teorier som handlar om detta kan det vara förvånande att många s.k. vanliga psykologiska teorier har handlat mycket om fördomar mot kvinnor (bl.a. gällande sexuell orientering). Senare har det visat sig att just dessa teorier till stor del baserade sig på manliga forskare, deras livserfarenheter, samt deras fördomsfulla syn på kvinnor. (Magnusson E., 2007, s ) Vad är feminism? Nationalencyklopedin beskriver feminism som ett begrepp som ursprungligen varit nedsatt; en feminist var en person som inte anpassade sitt beteende till de könskonventionerna som fanns. Efter den internationella kvinnokonferensen i Paris 1892 lanserades ordet som benämning, där det då främst hade betydelsen lika rättigheter. (Nationalencyklopedin, 2014) I Svenska Akademins ordlista (2006) är feminism beskrivet som en ''rörelse för kvinnors jämställdhet med män''. Feminism kan även beskrivas som en ideologi som erkänner att människorna fortfarande i dagens värld lever i ett ojämnställt samhälle, och som därmed vill nå både en ekonomisk, politisk, samt social jämlikhet. (www.ungafeminister.se) Enligt Magnusson är en feminism ett s.k. samlingsnamn för både ideologier och politiska ståndpunkter som vill främja kvinnors situation i samhället. En feminist menar alltså att kvinnor och män är lika värdefulla, och att det är nödvändigt med förändringar i samhället för att förbättra villkoren för kvinnor, både när det gäller själva samhället och hemmet. (Magnusson E., 2007, s. 597) 19

20 Kritik mot psykologiska teorier Kritik som har uppstått mot den tidiga könsteoretiska psykologin handlar om bl.a. att kvinnor uteslöts från psykologisk forskning och att kvinnors liv och verkligheter förvrängdes. Här ansåg man att både teorier som normer (''det 'normala' eller godtagna beteendet i t.ex. en social grupp'' (Nationalencyklopedin, 2014)) var gjorda för män, och att de p.g.a. detta representerade kvinnor på ett orättvist sätt. I slutet av 1970-talet kom det mer tydliga kvinnocentrerade psykologiska teorier och tillämpningar fram, som baserade sig på kvinnors egenskaper och förmågor. Detta för att visa att de tidigare teorierna och tillämpningarna inte var rättvisa. (Magnusson E., 2007, s. 598) 3.5. Mångfald Innebörden av begreppet mångfald inom samhället eller organisationen är att människor med bland annat olika kulturell bakgrund, etnicitet samt kön medverkar i utvecklingen av samhället eller organisationen i fråga. I dagens läge är det ytterst viktigt att mångfald inte ses som ett hinder. Olikheter människor emellan ska inte innebära ett hinder för ifrågasättande av individer samt att värdera deras kompetenser likvärdigt. Att satsa på mångfald handlar om att individernas potential och resurser tas på allvar, och det är också detta som i stora drag så kallat mångfaldsarbete handlar om. Mångfaldsarbetet går oftast hand i hand med jämställdhetsarbetet inom företag och organisationer, dock ligger mångfaldsarbetet fortfarande lite efter. Mångfaldsarbetet innefattar inte bara dimensionen kön, utan också bland annat kulturella och etniska aspekter. Detta syftar till att mångfaldsarbetet och jämställdhetsarbetet i många fall skulle kunna och borde arbeta tillsammans i företag och organisationer, inte minst för att ta vara på erfarenheter från de båda så kallade delarna i fråga. (Nilsson Fägerlind G., 2004, s. 7-8) Hos Scandic 1 är hälften av alla hotelldirektörer kvinnor. Det är resultatet av en medveten strategi samt ett långsiktigt arbete, som i stora drag styrs av mångfald. En viktig del av just Scandics mångfaldsarbete handlar om att utveckla unga talanger som är nyfikna. Scandic jobbar också med att få mera kvinnliga kockar till deras hotellrestauranger. Hemligheten bakom Scandics framgångsrika mångfaldsarbete säger 1 Nordens ledande hotellkedja med hotell i Belgien, Danmark, Finland, Polen, Nederländerna, Norge, Sverige och Tyskland. (www.scandichotels.com) 20

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

Jämställdhetens ABC 1

Jämställdhetens ABC 1 Jämställdhetens ABC 1 Innehåll Förord... 5 Aktiva åtgärder... 6 Diskrimineringslagen... 6 Diskrimineringsombudsmannen (DO)... 6 Feminism... 6 Genus... 7 Genuskontrakt... 7 Genuskunskap... 7 Genusmedvetenhet...

Läs mer

Diskriminering 1/6. Lektionshandledning #33. Tema: Diskriminering Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: Gymnasiet Lektionslängd: minuter

Diskriminering 1/6. Lektionshandledning #33. Tema: Diskriminering Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: Gymnasiet Lektionslängd: minuter i Lektionshandledning #33 Tema: Diskriminering Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: Gymnasiet Lektionslängd: 40 60 minuter Diskriminering 1/6 Material och förberedelser: Denna lektion är lämplig efter att

Läs mer

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Internationella kvinnodagen inträffar 8 mars varje år och uppmärksammar jämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Den internationella

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Jämställdhet Genus Ledarskap

Jämställdhet Genus Ledarskap Jämställdhet Genus Ledarskap Mål och innehåll Metoder och verktyg Självinsikt Begrepp och definitioner Social konstruktioner och normer Genus över tid Förändring och motstånd Jämställdhet Genus Ledarskap

Läs mer

FRCK Diskrimineringspolicy

FRCK Diskrimineringspolicy FRCK Diskrimineringspolicy Innehåll Inledning... 2 Styrning för diskrimineringspolicyn... 2 Jämställdhetsarbete... 2 :... 2... 2... 2 Mångfaldsarbete... 2... 2 Kompetensutveckling... 3 Arbetsförhållanden...

Läs mer

Introduktionsföreläsning Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap

Introduktionsföreläsning Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap Introduktionsföreläsning Genus A Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap manuel.almberg-missner@kau.se En kvinnobil??? Män köper SUV till sina kvinnor. They will object less when the old man says

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige. Bilaga 1. Missivskrivelse Strategi för jämställdhetsarbetet

Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige. Bilaga 1. Missivskrivelse Strategi för jämställdhetsarbetet PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2003-11-03 LKD 03340 136 Strategi för jämställdhetsarbetet i Landstinget Sörmland (Lf) Bakgrund Enligt gällande lagstiftning ska landstinget som arbetsgivare ha en jämställdhetsplan

Läs mer

Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 1 Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2010 2 SYFTE OCH MÅL MED JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLANEN Arena Personal AB eftersträvar att bibehålla en jämn könsfördelning i verksamheten och rekryterar gärna personer

Läs mer

J Ä M S T Ä L L D H E T

J Ä M S T Ä L L D H E T I I JÄMSTÄLLDHET 2 Fällor och missuppfattningar om jämställdhet Att jämställdhet handlar om biologi Att jämställdhet skapas i harmoni Att jämställdhet kommer på frivillig väg Att alla har samma definition

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET I TEORI

JÄMSTÄLLDHET I TEORI GENUS OCH JÄMSTÄLLDHET I TEORI OCH PRAKTIK Line Holth line.holth@kau.se 070-6457691 JÄMSTÄLLDHETSARBETE Kvantitativt numerär könsfördelning (40-60 % eller jämnare) eller jämn könsfördelning av resurser

Läs mer

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både

Läs mer

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Inledning och bakgrund Syftet med Sollentuna kommuns jämställdhetsplan är att främja kvinnor och mäns lika rätt ifråga om arbete, anställnings- och

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN

Jämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Jämställdhet... 3 Ansvar för jämställdheten... 3 Mångfald... 4 Syfte...

Läs mer

Frida Dahlqvist

Frida Dahlqvist 1. Liberalfeministisk teori Att vara delaktig i det politiska styret, att kunna försörja sig själv och få kunskap om omvärlden är centralt för att kunna agera som en egen person istället för att betraktas

Läs mer

Jämställdhets och mångfaldsplan

Jämställdhets och mångfaldsplan Jämställdhets och mångfaldsplan 2015-2017 Mariestad Antagen av Kommunfullmäktige Mariestad 2015-03-30 Innehållsförteckning Inledning... 3 Diskrimineringslagen... 4 Definitioner... 4 Jämställdhet... 4 Mångfald...

Läs mer

Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar

Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar Diskriminering, trakasserier och kränkningar 1. Bakgrund Vid UFL tolereras inte någon form av diskriminering, trakasserier eller kränkningar.

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige , 9 SÄTERS KOMMUN

Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige , 9 SÄTERS KOMMUN Jämställdhets- och mångfaldsplan 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-15, 9 SÄTERS KOMMUN 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Jämställdhet... 3 Ansvar för jämställdheten... 3 Säters kommuns

Läs mer

Mångfald i äldreomsorgen

Mångfald i äldreomsorgen Mångfald i äldreomsorgen Mångfald i äldreomsorgen - Om anställningsvillkor för utlandsfödda medlemmar i Kommunal Rapport av: Yeshiwork Wondmeneh Kommunal 2013 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 6 Födelsebakgrund

Läs mer

Jämställdhetsplan 2010 för

Jämställdhetsplan 2010 för SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN Datum 2009-08-24 1 (2) Jämställdhetsplan 2010 för Service- och teknikförvaltningen Innehållsförteckning Jämställdhetsplan 2010 3 Inledning 3 Service- och Teknikförvaltningens

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Kunskapsbakgrund Växthuset

Kunskapsbakgrund Växthuset Kunskapsbakgrund Växthuset Faktablad om diskrimineringsgrunderna Broschyren har givits ut med stöd av EU-kommissionens generaldirektorat för sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter. Innehållet

Läs mer

Socialförvaltningens handlingsplan för jämställdhet 2016

Socialförvaltningens handlingsplan för jämställdhet 2016 Tjänsteskrivelse 1 (1) 2015-11-25 SN 2015.0188 Handläggare Anders Hedåberg Socialnämnden Socialförvaltningens handlingsplan för jämställdhet 2016 Sammanfattning Enligt diskrimineringslagen så ska arbetsgivaren

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun Sida 1 av 10 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014 för Valdemarsviks kommun Sida 2 av 3 Ordlista... 3 Nulägesbeskrivning Bakgrund... 4 Kommunpolicy:... 4 Personalstruktur... 5 Hälsa... 5 Sjukfrånvaro... 5 Jämställda

Läs mer

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Till vem riktar sig materialet? Materialet är i första hand avsett för lärare på gymnasiet, framför allt lärare i historia. Flera av övningarna

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009 Jämställdhet handlar inte om att välja bort utan om att lyfta fram mer till förmån för alla. Jämställdhet mellan könen är ett viktigt krav från demokratisk utgångspunkt och

Läs mer

Jämställdhetsplan Fastställd i Kommunfullmäktige den 25 oktober Dnr 2016/1136.

Jämställdhetsplan Fastställd i Kommunfullmäktige den 25 oktober Dnr 2016/1136. Jämställdhetsplan 2016 Fastställd i Kommunfullmäktige den 25 oktober 2016. Dnr 2016/1136. 1(7) Innehåll Vad säger diskrimineringslagen om jämställdhet?... 2 Arbetsförhållanden... 2 Rekrytering... 2 Lönefrågor...

Läs mer

Kapitel Avsnitt Kap.nr: Sidnr: Värdegrund Policy Värdegrund - Policy 02 1(6)

Kapitel Avsnitt Kap.nr: Sidnr: Värdegrund Policy Värdegrund - Policy 02 1(6) Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Kap.nr: Sidnr: Värdegrund Policy Värdegrund - Policy 02 1(6) Dokumentansvarig (namn och funktion) Fastställd av (namn och funktion) Fastställd datum Reviderad datum Anders

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER

HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER Antagen av kommunfullmäktige 2006-05-22 27 HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER INLEDNING Ånge kommun har som arbetsgivare ansvar för arbetsmiljön. Kränkande särbehandling

Läs mer

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete Mång falds check underlag för ett normkreativt arbete Inledning Vi förhåller oss alla dagligen (o)medvetet till normer. Eftersom normer oftast är outtalade är de svåra att se. De är ännu svårare att se

Läs mer

Riktlinje för jämställdhet & mångfald 2012-2015

Riktlinje för jämställdhet & mångfald 2012-2015 STYRDOKUMENT Sida 1(9) Riktlinje för jämställdhet & mångfald 2012-2015 Område Styrning och ledning Fastställd KSAU 2012-08-28 118 Program Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2005

PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2005 Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektören 2004-09-27 Bilaga 4. PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2005 Jämställdhetslagen Den 1 januari 1992 trädde den nya Jämställdhetslagen i kraft. Fr o

Läs mer

2 Åtgärder mot könsdiskriminering i arbetslivet

2 Åtgärder mot könsdiskriminering i arbetslivet Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:258 av Ali Esbati m.fl. (V) Åtgärder mot könsdiskriminering i arbetslivet 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning

Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning Foto: Mikael Almén Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionalitet Sexualitet Ålder

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 149 2015-10-05 Kf 22 1

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 149 2015-10-05 Kf 22 1 FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 149 2015-10-05 Kf 22 1 LIKABEHANDLINGSPOLICY Likabehandlingspolicy plan för lika rättigheter och möjligheter hos Härjedalens kommun 1. Inledning Syftet

Läs mer

Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram. Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket.

Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram. Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket. Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket 3 februari 2015 Vuxenutbildningen Målet är att vuxna ska stödjas och stimuleras

Läs mer

IBK Härnösands Jämställdhetsplan

IBK Härnösands Jämställdhetsplan Sida 1 av 5 IBK Härnösands Jämställdhetsplan Riksidrottsförbundets inriktning Inom idrottsrörelsen har det pågått ett medvetet jämställdhetsarbete sedan Riksidrottsförbundets (RF:s) stämma 1977. Idrotten

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:35 av Ali Esbati m.fl. (V) Jämställdhet i arbetslivet

Motion till riksdagen 2015/16:35 av Ali Esbati m.fl. (V) Jämställdhet i arbetslivet Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:35 av Ali Esbati m.fl. (V) Jämställdhet i arbetslivet 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta

Läs mer

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än

Läs mer

SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING.

SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING. FÖR Vilka är de? Jämställdhetsplan 2013 SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING malm SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING DNR 1280-2012-1.1 SID 1 (10) JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN 2013-2015... 2 Inledning... 2

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

➍ Mötas, lyssna och tala

➍ Mötas, lyssna och tala ➍ Mötas, lyssna och tala 26 Vi påverkas av hur möten genomförs. Vi kan också själva påverka möten. Bra möten kräver demokratiska mötesformer. Har du suttit på möte och inte förstått sammanhanget utan att

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Robertsfors kommun. Robertsfors kommuns jämställdhetsplan

Robertsfors kommun. Robertsfors kommuns jämställdhetsplan Robertsfors kommun Robertsfors kommuns jämställdhetsplan Perioden 2017-2019 Robertsfors kommuns jämställdhetsplan 2017-2019 1. Inledning Robertsfors kommuns definition av jämställdhet är att kvinnor och

Läs mer

Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen

Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen 1 Gällande lagar och regler i Sverige visar inte några påtagliga skillnader när det gäller rättigheter och skyldigheter för kvinnor och

Läs mer

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer

Ljusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari

Ljusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari Ljusnarsbergs kommuns Mångfaldsplan Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll 2000-12-11 Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari 2016 30 Mångfaldsplan 2016-01-27 Mångfaldsplan Inledning Sverige och

Läs mer

Jämställdhetsplan. för anställda i Ljusdals Kommun 2012-2014. ljusdal.se BESLUT I KS 2011-10-06

Jämställdhetsplan. för anställda i Ljusdals Kommun 2012-2014. ljusdal.se BESLUT I KS 2011-10-06 Jämställdhetsplan för anställda i Ljusdals Kommun 2012-2014 ljusdal.se Inledning Jämställdhetslagen pekar i 4-11 ut de områden där alla arbetsgivare är skyldiga att vidta så kallade aktiva åtgärder för

Läs mer

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Eva Wittbom, Ekon.dr Akademin för ekonomistyrning i staten Stockholm Business School www.sbs.su.se/aes Ett gott exempel på politiskt mål som ska nås med

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY HSB Skåne 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Övergripande mål 3. Definition av begrepp 3 2 Rekrytering 4 3 Löner 4 4 Utbildning och kompetensutveckling 5 5 Arbetsmiljö och arbetsförhållanden

Läs mer

Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:4 INTERNT ARBETE

Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:4 INTERNT ARBETE Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:4 INTERNT ARBETE Författare och kontaktperson: Kerstin Bergman, Samhällsbyggnadsenheten Omslagsbild: Erik Reis/Mostphotos Layout: Helikopter

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Organisation och kön vad kan vi förstå om akademin? Anna Wahl, professor KTH

Organisation och kön vad kan vi förstå om akademin? Anna Wahl, professor KTH Organisation och kön vad kan vi förstå om akademin? Anna Wahl, professor KTH Lugnande ord Olustkänslor inför frågorna Problemskapande Skuld Att tillhöra de andra Vanmakt inför förändring Från individ till

Läs mer

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? Psykologi 11.3.2009 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? För 1 3 poäng krävs att skribenten förstår att inlärning är en process som grundar sig på dels förändringar i hjärnan och

Läs mer

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska För att Machofabriken inte ska behöva vara ett arbete som går utanför timplanen har vi tagit fram ett dokument med förslag och tips på

Läs mer

Ansvarig: Personalchefen

Ansvarig: Personalchefen Enhet: Personalenheten Utarbetad av: Personalenheten Giltig från: 2013-04-04 Ansvarig: Personalchefen Dokumentnamn: Jämställdhetsplan för Alvesta kommun 2013-2015 Ersätter: Alvesta kommuns jämställdhetsplan

Läs mer

343-3629 www.tinget.com STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETE

343-3629 www.tinget.com STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETE 343-3629 www.tinget.com STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETE Gemensam värdegrund Landstingets gemensamma värdegrund vilar på Människovärdesprincipen och är vägledande för landstingets jämställdhetsarbete.

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses

Läs mer

JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete

JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete Detta dokument har arbetats fram efter beslut på IOGT-NTO:s kongress i Piteå 2005. Först ges en sammanfattning av handlingsplanen.

Läs mer

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan

Jämställdhets- och mångfaldsplan Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 Antaget av kommunfullmäktige 2013-10-30 2 0 1 4-2 0 1 6 Jämställdhets- och mångfaldsplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33

Läs mer

Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare

Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare S MARIA - GAMLA STANS STADSDELSFÖRVALTNING BILAGA VERKSAMHETSPLAN 2007 DNR 102-719/2006 SID 1 (5) LIKABEHANDLINGSPLAN 2007 Utgångspunkter Målet med jämställdhets- integrations och mångfaldsarbetet är att

Läs mer

Policy mot kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön

Policy mot kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön 1 Författningssamling Antagen av kommunstyrelsen: 5 december 2006 Reviderad: Policy mot kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön Inledning Denna policy med handlingsplan

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid. 1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor

Läs mer

Mångfald inte bara en fråga om rättvisa. Kajsa Rives 11 november 2016

Mångfald inte bara en fråga om rättvisa. Kajsa Rives 11 november 2016 Mångfald inte bara en fråga om rättvisa Kajsa Rives 11 november 2016 Mångfald handlar om likheter och olikheter Jämställdhet Innebär att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter

Läs mer

STÖDMATERIAL ORDLISTA. Innehåll

STÖDMATERIAL ORDLISTA. Innehåll ORDLISTA Innehåll Två centrala områden... 2 Avbrott och avhopp i gymnasieskolan... 2 Kommunernas aktivitetsansvar (KAA)... 2 Projektord... 2 Analys och tolkning... 2 Indikatorer... 3 Insats, åtgärd och

Läs mer

Kvinnor och män i statistiken 11

Kvinnor och män i statistiken 11 Kvinnor och män i statistiken I detta kapitel ska statistikprocessen beskrivas mycket översiktligt. Här ges också exempel på var i processen just du kan befinna dig. Var finns statistik om kvinnor och

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling. Kicki Borhammar, EDCS

Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling. Kicki Borhammar, EDCS Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling Kicki Borhammar, EDCS Uppdrag: att bidra till jämställd utveckling processtöd till projekt inom tillväxtarbetet processtöd till företag

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva!

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Att som arbetsgivare aktivt försöka skapa jämställda möjligheter för kvinnor och män på arbetsplatsen tycks generera både en extra positiv

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige

Landsorganisationen i Sverige Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism

Läs mer

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi Sahlgrenska akademin Dnr G 2012/523 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi Degree of Master of Medical Science (Two Years) with a major in Physiotherapy 1. Fastställande

Läs mer

Jämställdhet. i organisationen. Läs också Jämställdhet på arbetsplatsen i samhället. Jämställdhet. Jämställdhet. i samhället.

Jämställdhet. i organisationen. Läs också Jämställdhet på arbetsplatsen i samhället. Jämställdhet. Jämställdhet. i samhället. i organisationen Läs också på arbetsplatsen i samhället på arbetsplatsen i samhället Läs också i organisationen i samhället Läs också på arbetsplatsen i organisationen 2 Aha! Om jämställdhet i organisationen

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

Feminism I Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap

Feminism I Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap Feminism I Genus A Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap manuel.almberg-missner@kau.se Ordboksdefinitionen En feminist är en person som anser 1. att kvinnor är underordnade män och 2. att detta

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare. juni 2013

Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare. juni 2013 Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare juni 2013 Hur står det till med jämställdheten egentligen? Unga välutbildade kvinnor och män ser en jämställd arbetsmarknad som något självklart. Men vad

Läs mer

Jämställdhetsplan för Värmdö kommun

Jämställdhetsplan för Värmdö kommun Jämställdhetsplan för Värmdö kommun 1 Inledning Värmdö kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare med jämställda arbetsplatser och gott medarbetarskap där vi möter varandra med respekt och öppenhet. Ett

Läs mer

Lika rättigheter och möjligheter

Lika rättigheter och möjligheter Lika rättigheter och möjligheter Sociala utmaningar i fysisk miljö Carina Listerborn Institutionen för urbana studier Malmö högskola carina.listerborn@mah.se Var kommer genusordningar till uttryck? Problemen.

Läs mer

Reomti Bygg AB Jämställdhetsplan

Reomti Bygg AB Jämställdhetsplan 06 Jämställdhetsplan sid 1 av 6 Reomti Bygg AB Jämställdhetsplan 06 Jämställdhetsplan sid 2 av 6 Diskrimineringslagen Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras

Läs mer

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 1. Bakgrund Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 Grunden för jämställdhets- och mångfaldsarbetet vid Högskolan i Skövde är likabehandling och att alla anställda och studenter ska

Läs mer

Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola

Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola Vision På Järntorgets förskola ska barn och vuxna känna sig trygga och ingen ska bli utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Inledning

Läs mer