Jämställdhet inom hospitality-industrin

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jämställdhet inom hospitality-industrin"

Transkript

1 Jämställdhet inom hospitality-industrin En litteraturstudie om det osynliga glastaket i världens mest jämlika bransch Heidi Eklund Författare B o.s.v. Högskolan på Åland serienummer 37/2014 Hospitality Management Mariehamn 2014 ISSN Mariehamn 2009

2 Examensarbete Högskolan på Åland Utbildningsprogram: Författare: Arbetets namn: Handledare: Uppdragsgivare: Hospitality Management Heidi Eklund Jämställdhet inom hospitality-industrin Ulla Vuolteenaho-Janzon Abstrakt: I det här examensarbetet behandlas ämnet jämställdhet, allmänt samt inom hospitalityindustrin. Detta arbete fokuserar på kvinnor, samt hur de har det i denna bransch i jämförelse med män. För att få reda på detta på bästa sätt innehåller det här arbetet olika faktorer som det fokuserar på. Dessa faktorer är utbildning, arbete, löner, samt trakasserier och diskriminering. Begreppet och ämnet jämställdhet är något som vi alla stöter på dagligen, medvetet eller omedvetet. Det kan handla om bland annat kön, ålder, samt religion. Inom arbetslivet, i det här fallet hospitality-branschen, så stöter vi också på detta, dock kan det nu handla mera om till exempel utbildning samt löner. Trakasserier och diskriminering är också ämnen som är mycket aktuella i dagens läge, framförallt för kvinnor i en arbetssituation. Här är hospitalitybranschen en av de branscher som upplever relativt mycket av de ovanstående. Det här examensarbetet är en litteraturstudie, med fokusering på litteratur samt statistik. Det huvudsakliga resultatet i detta examensarbete är att det fortfarande inte är jämställt mellan kvinnor och män, varken överlag eller inom hospitality-industrin. Nyckelord (sökord): Jämställdhet, genus, kön, mångfald, hospitality-industrin Högskolans serienummer: ISSN: Språk: Sidantal: 37/ Svenska 65 Inlämningsdatum: Presentationsdatum: Datum för godkännande:

3 Degree Thesis Högskolan på Åland / Åland University of Applied Sciences Study program: Author: Title: Academic Supervisor: Technical Supervisor: Hospitality Management Heidi Eklund Equality in the Hospitality Industry Ulla Vuolteenaho-Janzon Abstract: In this thesis the topic equality is dealt with, both overall and in the hospitality industry. This work focuses on women, and how they have it in this industry in comparison to men. To find this out the best way possible this work contains different factors that it focuses on. These factors are education, work, salaries, as well as harassment and discrimination. The term and the topic equality is something that we all encounter daily, consciously or unconsciously. It can be about sex, age, as well as religion. In the workplace, in this case the hospitality industry, we also encounter this, however it can now be more about education and salaries. Harassment and discrimination are also topics that are highly current Today, especially to women in a work situation. Here the Hospitality industry is one of the industries that has to experience a lot from the above. This thesis is a literature study, focusing on literature and statistics. The main result in this thesis is that it still is not equal between women and men, neither overall nor in the hospitality industry. Key words: Equality, gender, sex, diversity, the hospitality industry Serial number: ISSN: Language: Number of pages: 37/ Swedish 65 Handed in: Date of presentation: Approved on:

4 INNEHÅLL 1. INLEDNING Bakgrund Syfte Problemområde och frågeställningar Teoretisk referensram Avgränsningar Arbetets struktur Definitioner METOD Kvalitativa och kvantitativa metoder Kvantitativa metoder Kvalitativa metoder Litteraturstudie Primära och sekundära källor Urval Etik TEORI Hirdmans teori om genuskontraktet Hardings teori om genus Ås teori om härskartekniker Genusperspektiv på psykologi Vad är feminism? Kritik mot psykologiska teorier Mångfald Attityder och beteenden Vad är jämställdhet? Jämställdhet förr... 22

5 Kvinnorörelsen Jämställdhet idag Utbildning Jobb Löner Diskriminering Våld samt trakasserier RESULTAT AV ARBETET Analys Reliabilitet Validitet SLUTSATSER KÄLLFÖRTECKNING... 59

6 1. INLEDNING I inledningen för detta arbete kommer det att tas upp bakgrunden, syftet, vilka problemområden samt frågeställningar det finns, den teoretiska referensramen, samt vilka avgränsningar som har gjorts för detta arbete. Förutom detta så beskrivs också arbetets struktur samt definitioner i detta kapitel Bakgrund Förr var ansvar och arbetsuppgifter uppdelade mellan könen på ett strikt och bestämt sätt. Bara för några generationer sedan var dessa roller mellan män och kvinnor ännu tydligt uppdelade. Sedan dess har denna utveckling gått framåt, men det betyder dock inte att män och kvinnor i dagens läge anses jämställda, varken med bland annat ansvar, arbetsuppgifter, eller som individer i sig. Trots att denna jämställdhet har ökat, så är det dock viktigt att ställa sig frågan: till vilken nivå? (www.minabibliotek.se) ''Hotellbranschen är en av de få branscher där kvinnor innehar ledande positioner i större utsträckning än män''. Detta betyder dock inte att det trots det är jämställt, bland annat med tanke på löner. Den närbesläktade restaurangbranschen och framförallt kockyrket är fortfarande i dagens läge ett mansdominerande yrke. (www.hrbloggen.se) Jag har valt att skriva om jämställdhet inom hospitality-industrin på grund av att jag själv går en Hospitality Management-utbildning, tycker att det är intressant och viktigt med jämställdhetsfrågor och vill ha reda på hur det är med jämställdhet i dagens läge, med betoning på kvinnor och hur deras situation skiljer sig från männens situation Syfte Syftet med detta arbete är att undersöka kvinnans situation inom hospitality-industrin ur ett jämställdhetsperspektiv med inriktning på pengar, makt, utbildning och jobb. Bisyftet med arbetet är att väcka åsikter och tankar, samt att få människor att reagera och tänka på att kvinnor kanske fortfarande idag inte lever i ett jämställt samhälle, och 6

7 att det troligen fortfarande finns mycket som kan och borde göras för att få ett så jämställt samhälle som möjligt Problemområde och frågeställningar Ett problemområde med denna undersökning är att det i dagens värld är mera jämställt än förr, och speciellt i branscher som hospitality-industrin har denna jämställdhet ökat genom åren. Här är frågeställningen dock om det är så jämställt som det torde vara för kvinnor i dagens läge både överlag och inom branschen som är nämnd ovan. Ett annat problemområde med denna undersökning är att inte jämställdhet betyder och eller är det samma som jämlikhet, och att man inte därför jämför dessa två begrepp med varandra. En förklaring av både jämställdhet och jämlikhet kommer under rubriken definitioner Teoretisk referensram I syftets teoretiska referensram kommer jag att använda mig av jämställdhetsteorier som i första hand inkluderar teorier om bland annat genus och kön eftersom de två begreppen är en stor del av detta arbete Avgränsningar I detta arbete har jag valt att avgränsa mig från att undersöka jämställdhet ur andra perspektiv än perspektiv som har med arbetssituationer att göra. Jag har valt att avgränsa mig från jämställdhet inom andra branscher än Hospitalityindustrin, eftersom jag själv går denna utbildning, och vill veta hur det möjligen kommer att se ut i framtiden, både när jag själv och andra är på arbetsmarknaden. Jag har också valt att avgränsa mig så gott det går från män, eftersom jag vill ta reda på hur det ser ut för kvinnor. 7

8 1.6. Arbetets struktur Jag har valt att ställa upp detta arbete i fyra stycken delar, där den första delen handlar om att presentera arbetet med en inledande del, den andra delen om att presentera empirin som visar vilka metoder och mätinstrument jag har använt mig av, den tredje delen om att presentera teorierna som är grunden till mitt arbete samt teori från litteratur jag använt mig av, och den fjärde delen om att presentera analysen samt summeringen av arbetet. I den fjärde delen tillkommer också litteraturförteckning samt eventuella bilagor Definitioner Attityd: ''Inställning, förhållningssätt... Något yttre eller ett beteende som kan observeras''. (Nationalencyklopedin, 2014) Genus: ''Föreställningar, idéer och handlingar som sammantaget formar människors sociala kön''. (Nationalencyklopedin, 2014) Jämställdhet: ''Jämställdhet syftar på lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för kvinnor och män''. (Uppslagsverket, 2014) Jämlikhet : ''Alla individers lika värde''. (Nationalencyklopedin, 2014) Kön: ''Kön kan i korthet sägas bestå av olika delar där biologiskt kön, socialt kön och mentalt kön ingår. Summan av dessa variabler avgör en persons könsidentitet som beskriver hur just den människan uppfattar sig själv''. (www.rfsl.se) Mångfald: ''Mångfald är ett språkligt försök att inkludera alla människor och grupper... Mångfald innebär att all diskriminering ska motverkas''. (www.goteborg.se) 8

9 2. METOD I denna metodbeskrivning kommer det att beskrivas hur jag har gått till väga för att undersöka mitt problem samt vilka specifika metoder och tekniker jag har använt mig av. I detta kapitel kommer det också att nämnas samt beskrivas bland annat etik, vilket är en stor del när det gäller att skriva ett undersökande arbete. Valet av metod bestäms med hjälp av att veta vad som är syftet med undersökningen, den empiriska grunden, problemformuleringen och de resurser och den tid det finns att tillgå. (Andersen, 1990) Här ska det bästa tillvägagångssättet för att få svar på syftet och frågeställningarna presenteras och motiveras. Den som läser texten måste få full vetskap om forskarens metodik och motiv för att ha möjlighet till att ha en egen kritisk bedömning. Här är kommunicerbarhet, kontrollerbarhet och kritiserbarhet väsentliga kriterier för den vetenskapliga rapporten, och blir mycket betydelsefulla när det gäller metodredogörelsen. (Stukát, 2012, s. 131) 2.1. Kvalitativa och kvantitativa metoder Inom forskningsmetodik brukar man skilja på två olika metoder, den kvalitativa och den kvantitativa metoden. Den viktigaste skillnaden mellan dessa är hur man använder sig av siffror och statistik. (Holme & Solvang, 1991, s. 13) Om man använder sig av en kvalitativ eller kvantitativ metod beror bland annat på undersökningsämnet, hur man uppfattar undersökningsämnet och undersökningens syfte. (Andersen, 1990) Kvantitativa metoder Det som är utgångspunkten för kvantitativa metoder är att det som studeras görs mätbart samt att undersökningsresultatet presenteras numeriskt. I kvantitativa metoder uppfattar forskaren sitt forskningsfält som ett objekt eller föremål som skall undersökas med 9

10 avseende på en eller flera variabler. För att en undersökning ska få kallas kvantitativ krävs att åtminstone rangordningsmått förekommer. (Andersen, 1990) En kvantitativ metod är både formaliserad samt strukturerad. När en forskare använder sig av en kvantitativ metod så har denna person kontroll. Den kvantitativa metoden avgör också vilka svar som är tänkbara i en undersökning. (Holme och Solvang, 1991, s. 14) En undersökning som är kvantitativ är noggrann, har lite information om många undersökningsenheter, samt är bred istället för djup. (Holme och Solvang, 1997) Kvalitativa metoder Kvalitativa studier syftar till att undersöka av vilken karaktär en företeelse är och hur den företeelsen skall identifieras. Kvalitativa metoder handlar oftast om egenskaper som kan beskrivas, men som dock är svåra att gradera eller som bara kan graderas eller mätas ofullständigt. Detta kan till exempel gälla frågor som upplevelser, känslor och symboler. (Wallén, 1996, s ) Utgångspunkten för de kvalitativa metoderna är att varje fenomen består av en unik kombination av egenskaper, vilket leder till att det inte går att mäta och väga dessa. (Andersen, 1990) När man använder sig av kvalitativa metoder har man rikligt med information om få undersökningsenheter, vilket betyder att undersökningen går in på djupet (Holme & Solvang, 1997). Förespråkare för kvalitativa metoder sätter ofta fram moraliska argument och betonar etiska kvaliteter för just dessa argument. Detta sätt att beskriva kvalitativa metoder, som moraliskt överlägsna, har diskuterats av kvinnoforskare allt oftare nu för tiden. I forskning, på ett mer feministiskt sätt, har kvalitativa metoder inte bara haft att göra med moraliska värden, utan också med vilket kön både forskare samt personer som är med i forskningen har. På grund av det föregående påståendet har många kvinnoforskare, och forskare överlag, valt att göra sin forskning med hjälp av en kvalitativ metod. (Eliasson, 1994, s ) 10

11 I det här arbetet använder jag mig av den kvalitativa metoden eftersom jag vill undersöka teorin som jag har valt på djupet. Jag fokuserar på att förstå och analysera helheten av den teori som är relevant för mitt arbete. Det material jag använder mig av i mitt arbete bygger på författarnas subjektiva tolkningar, som jag sedan i min tur tolkar. Jämställdhet i sin helhet, samt jämställdhet inom Hospitality-industrin är ett ämne som är svårt att mäta eftersom det i första hand bygger på människors uppfattningar och attityder Litteraturstudie I praktiken händer det sällan att en undersökning enbart baserar sig på så kallad primärdata, eftersom det nästan är omöjligt att inte studera någon typ av sekundär information. Då en undersökning bara innehåller sekundärdata kallas denna undersökningstyp för skrivbordsundersökning eller en litteraturstudie. Skrivbordsundersökningar eller litteraturstudier förekommer rätt så ofta i forskningssammanhang. (Bengtsson & Bengtsson, 1995) Det är viktigt att kunna skilja på litteraturstudie och litteraturreferat. Ett referat återger fakta och innehåll, samt ger en komprimerad (mycket innehåll på litet utrymme (Nationalencyklopedin, 2014)) sammanfattning av innehållet. En litteraturstudie däremot, kräver att författaren läser texterna med både ett visst syfte och i ett visst sammanhang. Här utgår författaren från sin egen problemställning när personen i fråga strukturerar materialet, och tydliggör något i den behandlade litteraturen. (Hartman, 2003) Jag har valt att göra en litteraturstudie eftersom jag på det sättet kan gå djupare in i ämnet i fråga. Dessutom får jag på detta sätt ett ganska brett perspektiv. Genom att undersöka och analysera de teorier som redan finns gällande bland annat jämställdhet har jag möjlighet att lyfta fram för mig viktiga aspekter, samt aspekter som enligt mig inte tidigare har uppmärksammats. Svagheten med en litteraturstudie är att den baserar sig på författarnas samt mina tolkningar. Trots detta så kan jag analysera de teorier som redan finns samt att jag har 11

12 möjlighet till att studera flera källor. På detta sätt får jag flera perspektiv än vad jag skulle få vid en empirisk undersökning Primära och sekundära källor En primär källa är en källa som skapas eller som man får tag i under projektets gång. (Bell, 2000) Med primärdata menas information som samlas in för att den i fråga ska bilda analysunderlag i själva undersökningen. Här för man en bedömning om man vill använda sig av observationer, intervjuer, eller enkäter i sin undersökning. (Befring, 1994, s. 64) En sekundär källa baseras på en primär källa och innebär en tolkning av något som ägt rum. (Bell, 2000) En sekundär källa är data som samlats in för andra ändamål, vilket leder till att man måste gå tillväga på andra sätt än de som är beskrivna i stycket ovan. (Befring, 1994, s.65) Eftersom jag gör en litteraturstudie så använder jag mig bara av sekundära källor, vilket betyder att jag tolkar redan existerande teorier och undersökningar inom ämnet i fråga. På detta sätt kan jag, som nämnt tidigare, också komma med egna tolkningar som jag tycker att författarna i fråga till de sekundära källorna inte har haft med Urval Med urval menas val av litteratur i en skrivbordsundersökning (Hartman, 2003), men urval kan också handla om den grupp av människor som väljs ut för att representera populationen som undersöks i en fältundersökning. (Befring, 1994) Hur mycket källmaterial som analyseras beror på hur mycket tid som finns. Det är oftast inte möjligt att hinna analysera allt, vilket leder till att ett urval måst göras. Målet är att urvalet skall bli balanserat. På grund av det är det viktigt att inte använda för många avsiktliga källor, eller att endast välja sådana källor som stöder ens egna åsikter eller hypoteser. (Bell, 2000) 12

13 När man skall göra en litteraturstudie är det bäst att göra ett avgränsat urval som är representativt för just det område som man undersöker. Här handlar det om att välja, strukturera och sammanfatta istället för att inventera och referera. Det är författarnas egna frågeställningar som bestämmer vad som återges av innehållet. Detta betyder dock inte att författaren förvränger innehållet, utan att det istället tas fram just de förhållanden som författaren vill belysa. (Hartman, 2003) 2.5. Etik Etik definieras som en medveten reflektion över de mänskliga värderingar som finns, samt deras grund. Etik kan beskriva hur det är respektive hur det bör vara. (www.netdoktor.se) Här är det dock viktigt att komma ihåg att etik och moral inte har samma innebörd, fastän de ofta uppfattas som synonymer. Med moral avses människans praktiska handlande, medan etik handlar om teoretiska reflektioner över denna moral. (Nationalencyklopedin, 2014) ''Etik handlar om normerna för en riktig och bra livsföring''. Etiken kan alltså kallas för moralens teori. Etiken uttrycker svar på och bedömningsunderlag för två huvudproblem; hur människor bör handla och fungera i olika situationer som till exempel utmaningar, samt hur samhället torde inrättas. I det senare handlar det om grundläggande reflektioner som kan ge en inriktning för hur samhället ska formas. (Befring, 1994, s. 180) På grund av att detta är en litteraturundersökning, och att den därmed inte omfattar andra individer, så torde denna undersökning inte kränka någon på något sätt, vilket torde leda till god etik. 13

14 3. TEORI I denna teoridel kommer det först och främst att tas upp begreppet genus, eftersom det är en stor del av detta arbete. Efter det kommer det att tas upp olika teorier som handlar om bland annat genus, mångfald samt attityder och beteenden. Teori om jämställdhet från olika synvinklar kommer att tas upp efter det som står ovan. Begreppen kön och genus är exempel på nya ord som grundas för att kunna tolka och förstå på vilket sätt kön organiserar den sociala verkligheten, våra liv, och hur vi lever våra liv. Här handlar det om att problematisera antagandet om att människor har ett kön, och att dessa människor antingen är män eller kvinnor. Manligt och kvinnligt är framförallt det mest centrala sättet att kategorisera människor. (Widerberg, 1995, s.13) Trots alla strävanden efter jämställdhet så är könets betydelse avgörande för hur samhället ser ut, hur det är organiserat samt hur vi förstår vårt samhälle. Trots detta har själva könsskillnaden, och en problematisering av kön, inte varit en central forskningsfråga, utan istället ett så kallat grundläggande antagande till 1960-talet. (Widerberg, 1995, s.13) Sedan 1960-talet har det dock blivit aktuellt med att diskutera det ovanstående på allvar. Detta skedde inom den så kallade könsrollsteorin, som blev en framgångsrik förklaringsmodell för ojämställdheten mellan kvinnor och män. Könsrollsteorin handlar i korthet om att kvinnor och män förr hade olika sociala roller, det vill säga könsroller, som innebar olika förväntningar samt normer på kvinnor och män. (Holmberg m.fl. 1966, Holter 1970, s. 14) Genus som begrepp används oftast i syftet att beskriva kulturella föreställningar om skillnader mellan män och kvinnor. Syftet med detta begrepp, genus, är att få fram att begreppet kan förändras på grund av kulturella skillnader, samt att det är ett verktyg för att på ett bättre sätt kunna se att det finns genusrelaterade skillnader mellan män och kvinnor. En annan aspekt av detta begrepp poängterar maktförhållanden, det vill säga att manligt och kvinnligt genus inte har samma status, vilket leder till att man på detta sätt kan koppla begreppet genus med bland annat jämställdhet. (Ambjörnsson, 2003, s ) 14

15 3.1. Hirdmans teori om genuskontraktet Hirdmans teori om genuskontraktet förklarar främst relationsmönster mellan män respektive kvinnor. Från detta s.k. kontrakt skapas förutsättningar för bl.a. genusbunden rationalitet, upprepning samt bekräftelse av den s.k. naturliga ordningen i samhället. Hirdmans genuskontrakt innehåller regler för både män samt kvinnor angående deras ansvar, rättigheter samt skyldigheter. (Hirdman, 1988, s ; Hirdman, 2001, s ) Hirdmans genuskontrakt kännetecknas av tre grundläggande principer, där det första handlar om att kvinnor och män hålls isär, det andra om att det manliga värderas högre än det kvinnliga, och det tredje om att alla är med och skapar genusordningen (som oftast sker helt omedvetet). Hirdmans teori beskriver hur detta genuskontrakt skapas på gruppnivå och som s.k. strukturer i samhället. (Hirdman, 1988, s ; Hirdman, 2001, s ) Ett exempel som Hirdman har i sitt genuskontrakt är mannens omhändertagande och ansvar för kvinnan, medan kvinnans huvuduppgift är att ta hand om barnet i familjen. Här beskriver Hirdman mannens roll som beskyddare samt försörjare, medan kvinnans roll är någon helt annan, vilket bevisar och markerar könens skilda positioner och förutsättningar. I sitt genuskontrakt tar Hirdman också upp den sociala nivån, i form av relationer mellan män och kvinnor, på arbetsplatser och institutioner. Hirdman nämner också att man inte kan förändra ett genuskontrakt före själva omständigheterna förändras, d.v.s. först när det inte längre är rimligt att följa kontraktet i fråga. (Hirdman, 1988, s ; Hirdman, 2001, s ) Detta genuskontrakt leder också till begreppet genuskonflikt, som handlar om att genussystemet blir i obalans när kvinnor blir medvetna om sin underordnade position samt blir mer engagerade på grund av det. Hirdman förklarar detta på följande vis: ''Ju mer kvinnor integreras i de sociala systemen, ju mer växer konflikten''. (Hirdman, 1988, s. 5) 15

16 Figur 1 sammanställer genuskonflikten på ett mer övergripande sätt: Figur 1. Denna figur sammanställer genuskonflikten. (Hirdman, 2001, s. 108) Ovanstående figur (figur 1) sammanställer genuskonflikten som oftast sker samt finns mellan män och kvinnor i dagens samhälle. Denna figur, som har begreppet genuskonflikten i mitten (med förkortning K) består också av två stycken olika slags integreringslogiker; den demokratiska samt den kapitalistiska. Den demokratiska integreringslogiken handlar om att både kvinnor samt män ska ha samma frihet samt inte behandlas olika (främst kvinnor), medan den kapitalistiska integreringslogiken i princip innebär en direkt frihetsreglering. Genusordningens segregering (begreppet under figur 1) är hotad av dessa två integreringslogiker, och skapar i sin tur genuskonflikten. (Hirdman, 2001, s ) 3.2. Hardings teori om genus Hardings teori beskriver hur genus påverkar människors tänkande. Eftersom genus ständigt finns närvarande så inverkar det på vårt sätt att tolka tillvaron. Harding beskriver detta som en process, som sker samtidigt på tre olika nivåer: symboliskt, strukturellt, och individuellt. Den symboliska processen handlar främst om normer och föreställningar (som finns om maskulinitet och femininitet) samt hur de skildras genom symboler och i språk. Den strukturella nivån handlar om hur arbetet är/blir organiserat och uppdelat i form av till exempel könsarbetsfördelning och andra handingar maskulina respektive feminina. Den individuella nivån handlar om individens könsidentitet och hur den enskilda individen socialiseras i de dikotoma föreställningarna 16

17 som finns. Trots att de här tre processerna samverkar, så kan en process förändras utan att den påverkar de andra två. (Pekula, 2003, s. 8-9) 3.3. Ås teori om härskartekniker Härskartekniker visar hur makt, överordning och underordning gestaltas, vilket i sin tur visar hur genus skapas. I en miljö där det förekommer mycket härskartekniker finns det inte mycket positivt, och i denna miljö förminskas individerna istället för att växa. Det finns dock bekräftartekniker som motverkar härskartekniker, och här är det viktigt att komma ihåg att trygghet är grunden för förändring. (www.jamstalldskola.se) Ås teori om härskartekniker grundades i slutet av 1970-talet, där Ås ville beskriva maktförhållanden mellan män och kvinnor. Genom att lära sig dessa härskartekniker kunde kvinnor, enligt Ås, stötta varandra offentligt på ett diskret sätt (genom att hålla upp korrekt antal fingrar för att signifiera vilken härskarteknik som var i användning just då). Dessa härskartekniker är nära förknippade med social status inom gruppen, där de går att använda från underläge men är mera naturliga om man använder dem från en position ovanifrån. Alla typer av människor och grupper kan använda sig av liknande metoder som dessa härskartekniker, men själva begreppet härskartekniker grundades för att visa hur män bibehåller sitt grepp om kvinnor. Med andra ord betyder detta att begreppet inte alltid blir relevant, om det till exempel är tillämpat på personnivå, eller av en som är i underläge (Ås, 2004, s ). I denna teori poängterades det dock också att det såklart förekommer härskartekniker både mellan kvinnor och mellan män, samt mellan olika ålderskategorier, och inte bara emellan könen i fråga. Från början fanns det fem tekniker i Ås teori, men senare har det tillkommit ytterligare tre stycken till: Osynliggörande Denna teknik innebär att andra ignorerar dig. Här bryr sig ingen om att höra vad du tycker, ingen kommer ihåg vad du har eller hade för synpunkter, och du blir avbruten hela tiden utan att någon ens lägger märke till det. Förlöjligande I denna teknik förolämpas eller hånas du genom bland annat olika uttalanden. Här är speciellt förolämpningar och kränkningar vanliga. 17

18 Undanhållande av information I denna teknik blir du utan viktig information som du skulle behöva för att förstå sammanhanget och för att få en helhetsbild av situationen i fråga. Här är det frågan om att hålla dig borta och utanför så att du inte kan förstöra något som till exempel grupp. Dubbelbestraffning Denna teknik innebär att ditt handlande uppfattas som negativt. Här är det ingen skillnad vad du gör, utan du gör nämligen alltid fel. Påförande av skuld och skam Här kritiserar omgivningen det du gör (kan ses höra ihop med den förra tekniken). Här kan du bli automatiskt misstänkt så fort det händer någonting som liknar någonting du varit skyldig till förr, vilket gör det väldigt svårt för andra att så kallat börja lita på dig igen för någonting som du inte har gjort. Objektifiering Denna teknik inträffar när du inte behandlas som en tänkande individ, som den du är, utan bedöms utifrån, till exempel för hur du ser ut eller vilka kläder du har på dig. Hot alternativ hot om våld Hot kan uttalas med ord, blickar, eller handlingar av olika slag. Här minskar inte bara den drabbades handlingsutrymme, utan den blir också fysiskt och psykiskt sårad. Splittring Denna teknik innebär att en grupps gemenskap motarbetas. Här kan det t.ex. handla om att vissa i gruppen är populärare och andra lämnas utanför. Detta leder till att gruppen i fråga delas up i flera smågrupper, vilket leder till att gemenskapen som den stora gruppen hade minskar. (www.jamstalldskola.se) 3.4. Genusperspektiv på psykologi Att kön är psykologiskt betydelsefullt beror mycket på att det finns ojämlika konsekvenser samt psykologiska effekter beroende på om man är kvinna eller man. Genusforskare inom psykologin studerar bland annat hur samhälleliga ojämlikheter 18

19 påverkar män och kvinnor psykologiskt samt hur psykologiska teorier bidrar till att förändra traditionella föreställningar om kvinnor och män. (Magnusson E., 2007, s. 595) Ett resultat i genusforskning som alltid har kommit fram är de kulturella betydelserna av kön, vilka nästan alltid har gett kvinnor och män olika värde och tillgång till t.ex. makt. Eftersom kvinnor och män också alltid bedöms enligt skilda kulturella mått så är det en självklarhet att detta påverkar individerna på en personlig nivå, både fysiskt som psykologiskt. (Magnusson E., 2007, s. 596) När det gäller teorier som handlar om detta kan det vara förvånande att många s.k. vanliga psykologiska teorier har handlat mycket om fördomar mot kvinnor (bl.a. gällande sexuell orientering). Senare har det visat sig att just dessa teorier till stor del baserade sig på manliga forskare, deras livserfarenheter, samt deras fördomsfulla syn på kvinnor. (Magnusson E., 2007, s ) Vad är feminism? Nationalencyklopedin beskriver feminism som ett begrepp som ursprungligen varit nedsatt; en feminist var en person som inte anpassade sitt beteende till de könskonventionerna som fanns. Efter den internationella kvinnokonferensen i Paris 1892 lanserades ordet som benämning, där det då främst hade betydelsen lika rättigheter. (Nationalencyklopedin, 2014) I Svenska Akademins ordlista (2006) är feminism beskrivet som en ''rörelse för kvinnors jämställdhet med män''. Feminism kan även beskrivas som en ideologi som erkänner att människorna fortfarande i dagens värld lever i ett ojämnställt samhälle, och som därmed vill nå både en ekonomisk, politisk, samt social jämlikhet. (www.ungafeminister.se) Enligt Magnusson är en feminism ett s.k. samlingsnamn för både ideologier och politiska ståndpunkter som vill främja kvinnors situation i samhället. En feminist menar alltså att kvinnor och män är lika värdefulla, och att det är nödvändigt med förändringar i samhället för att förbättra villkoren för kvinnor, både när det gäller själva samhället och hemmet. (Magnusson E., 2007, s. 597) 19

20 Kritik mot psykologiska teorier Kritik som har uppstått mot den tidiga könsteoretiska psykologin handlar om bl.a. att kvinnor uteslöts från psykologisk forskning och att kvinnors liv och verkligheter förvrängdes. Här ansåg man att både teorier som normer (''det 'normala' eller godtagna beteendet i t.ex. en social grupp'' (Nationalencyklopedin, 2014)) var gjorda för män, och att de p.g.a. detta representerade kvinnor på ett orättvist sätt. I slutet av 1970-talet kom det mer tydliga kvinnocentrerade psykologiska teorier och tillämpningar fram, som baserade sig på kvinnors egenskaper och förmågor. Detta för att visa att de tidigare teorierna och tillämpningarna inte var rättvisa. (Magnusson E., 2007, s. 598) 3.5. Mångfald Innebörden av begreppet mångfald inom samhället eller organisationen är att människor med bland annat olika kulturell bakgrund, etnicitet samt kön medverkar i utvecklingen av samhället eller organisationen i fråga. I dagens läge är det ytterst viktigt att mångfald inte ses som ett hinder. Olikheter människor emellan ska inte innebära ett hinder för ifrågasättande av individer samt att värdera deras kompetenser likvärdigt. Att satsa på mångfald handlar om att individernas potential och resurser tas på allvar, och det är också detta som i stora drag så kallat mångfaldsarbete handlar om. Mångfaldsarbetet går oftast hand i hand med jämställdhetsarbetet inom företag och organisationer, dock ligger mångfaldsarbetet fortfarande lite efter. Mångfaldsarbetet innefattar inte bara dimensionen kön, utan också bland annat kulturella och etniska aspekter. Detta syftar till att mångfaldsarbetet och jämställdhetsarbetet i många fall skulle kunna och borde arbeta tillsammans i företag och organisationer, inte minst för att ta vara på erfarenheter från de båda så kallade delarna i fråga. (Nilsson Fägerlind G., 2004, s. 7-8) Hos Scandic 1 är hälften av alla hotelldirektörer kvinnor. Det är resultatet av en medveten strategi samt ett långsiktigt arbete, som i stora drag styrs av mångfald. En viktig del av just Scandics mångfaldsarbete handlar om att utveckla unga talanger som är nyfikna. Scandic jobbar också med att få mera kvinnliga kockar till deras hotellrestauranger. Hemligheten bakom Scandics framgångsrika mångfaldsarbete säger 1 Nordens ledande hotellkedja med hotell i Belgien, Danmark, Finland, Polen, Nederländerna, Norge, Sverige och Tyskland. (www.scandichotels.com) 20

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

FRCK Diskrimineringspolicy

FRCK Diskrimineringspolicy FRCK Diskrimineringspolicy Innehåll Inledning... 2 Styrning för diskrimineringspolicyn... 2 Jämställdhetsarbete... 2 :... 2... 2... 2 Mångfaldsarbete... 2... 2 Kompetensutveckling... 3 Arbetsförhållanden...

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Inledning och bakgrund Syftet med Sollentuna kommuns jämställdhetsplan är att främja kvinnor och mäns lika rätt ifråga om arbete, anställnings- och

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar

Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar Diskriminering, trakasserier och kränkningar 1. Bakgrund Vid UFL tolereras inte någon form av diskriminering, trakasserier eller kränkningar.

Läs mer

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete Mång falds check underlag för ett normkreativt arbete Inledning Vi förhåller oss alla dagligen (o)medvetet till normer. Eftersom normer oftast är outtalade är de svåra att se. De är ännu svårare att se

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling. Kicki Borhammar, EDCS

Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling. Kicki Borhammar, EDCS Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling Kicki Borhammar, EDCS Uppdrag: att bidra till jämställd utveckling processtöd till projekt inom tillväxtarbetet processtöd till företag

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER

HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER Antagen av kommunfullmäktige 2006-05-22 27 HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER INLEDNING Ånge kommun har som arbetsgivare ansvar för arbetsmiljön. Kränkande särbehandling

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun Sida 1 av 10 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014 för Valdemarsviks kommun Sida 2 av 3 Ordlista... 3 Nulägesbeskrivning Bakgrund... 4 Kommunpolicy:... 4 Personalstruktur... 5 Hälsa... 5 Sjukfrånvaro... 5 Jämställda

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Kapitel Avsnitt Kap.nr: Sidnr: Värdegrund Policy Värdegrund - Policy 02 1(6)

Kapitel Avsnitt Kap.nr: Sidnr: Värdegrund Policy Värdegrund - Policy 02 1(6) Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Kap.nr: Sidnr: Värdegrund Policy Värdegrund - Policy 02 1(6) Dokumentansvarig (namn och funktion) Fastställd av (namn och funktion) Fastställd datum Reviderad datum Anders

Läs mer

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat:

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat: Utbildningsfolder: Bakgrund Gävle kommun har beslutat att ta ett helhetsgrepp kring likabehandling och jämställd idrott. Syftet är att arbetet som sker föreningsvis ska stärka idrottsföreningarna genom

Läs mer

MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015. 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen. Dnr 2012:128

MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015. 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen. Dnr 2012:128 MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015 Dnr 2012:128 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen 2 Förord Kommunens mångfalds- och jämställdhetsplan 2012 2015 beskriver inriktningen

Läs mer

Nulägesbeskrivning. -Checklista

Nulägesbeskrivning. -Checklista Nulägesbeskrivning -Checklista Gå igenom samtliga påståenden och markera i vilken utsträckning du tycker att de stämmer med verkligheten. Motivera gärna ditt svar och skriv in förslag till förbättringar.

Läs mer

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Eva Wittbom, Ekon.dr Akademin för ekonomistyrning i staten Stockholm Business School www.sbs.su.se/aes Ett gott exempel på politiskt mål som ska nås med

Läs mer

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING Arbetsmaterial 4R Stor blandning lika behandling Arbetsmaterial 4R Samma nivå samma möjligheter Arbetet som din förening står inför borde inte behövas. Ni ska säkerställa

Läs mer

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 1. Bakgrund Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 Grunden för jämställdhets- och mångfaldsarbetet vid Högskolan i Skövde är likabehandling och att alla anställda och studenter ska

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan

Jämställdhets- och mångfaldsplan Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 Antaget av kommunfullmäktige 2013-10-30 2 0 1 4-2 0 1 6 Jämställdhets- och mångfaldsplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN. Svenska Karateförbundet Fastställd av förbundsstyrelsen den 24 april 2010

JÄMSTÄLLDHETSPLAN. Svenska Karateförbundet Fastställd av förbundsstyrelsen den 24 april 2010 JÄMSTÄLLDHETSPLAN Svenska Karateförbundet Fastställd av förbundsstyrelsen den 24 april 2010 Inom idrottsrörelsen har det pågått ett medvetet jämställdhetsarbete sedan Riksidrottsförbundets (RF:s) stämma

Läs mer

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Ulrika Haake Docent i pedagogik, ledarskapsforskare och prodekan för samhällsvetenskaplig fakultet Sveriges Ingenjörer - Västerbotten,

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

Åldrande, jämlikhet och den politiskt laddade ålderssiffran

Åldrande, jämlikhet och den politiskt laddade ålderssiffran Åldrande, jämlikhet och den politiskt laddade ålderssiffran Clary Krekula Karlstads universitet När regnbågen grånar en konferens om hbtq och åldrande Göteborg 25/10 2012 De demografiska förskjutningarna

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning 2005-02-18 Genusforskning är ett ungt och expanderande

Läs mer

Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling

Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-13 5 INLEDNING Enligt Jämställdhetslagen och Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 1993:17 ska arbetsgivaren

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva!

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Att som arbetsgivare aktivt försöka skapa jämställda möjligheter för kvinnor och män på arbetsplatsen tycks generera både en extra positiv

Läs mer

Jämlikhetsplan. Kungl. Musikhögskolan. Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan. Dnr15/211. Faställd av rektor 150420. Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009

Jämlikhetsplan. Kungl. Musikhögskolan. Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan. Dnr15/211. Faställd av rektor 150420. Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009 Jämlikhetsplan 2015-2017 Jämlikhetsplan Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan Dnr15/211. Faställd av rektor 150420 Kungl. Musikhögskolan Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009 Jämlikhetsplan 2015-2017 för KMH

Läs mer

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Socialdemokraternas svar på frågor från Jämställ.nu

Socialdemokraternas svar på frågor från Jämställ.nu Socialdemokraternas svar på frågor från Jämställ.nu Frågor till riksdagspartierna skickades ut under sommaren 2012, med följande introduktion: Jämställ.nu är en webbportal som samlar information om arbetet

Läs mer

Miljöförvaltningens mångfaldsplan

Miljöförvaltningens mångfaldsplan Miljöförvaltningens mångfaldsplan 2010-2012 Inledning Med mångfaldsplanen vill vi visa vår ambition och vilja att uppnå en arbetsplats som genomsyras av acceptans och uppskattning för alla individers olikheter.

Läs mer

Undersökning om arbetsförhållanden 2013

Undersökning om arbetsförhållanden 2013 Arbetsmarknaden 0 Undersökning om arbetsförhållanden 0 Unga upplever allt oftare åldersdiskriminering i arbetet Unga upplever allt oftare åldersdiskriminering i arbetet De preliminära resultaten från Statistikcentralens

Läs mer

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Innehållsförteckning Inledning... 2 Mål och åtgärder 2015-2017... 4 Arbetsförhållanden...4 Underlätta förvärvsarbete och föräldraskap...5 Trakasserier och sexuella

Läs mer

VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten

VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten Tjänsteskrivelse 2005-02-16 Dnr 05KS/0139 Handläggare: Jonas Rydberg Tel: 08/570 383 38 Kommunstyrelsen Jämställdhetspolicy respektive jämställdhetsplan 2005 vid Värmdö

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014

Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014 Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014 Antagen av Kommunstyrelsen 2013-09-04, KS/2013:377 Innehållsförteckning Inledning... 3 Diskrimineringsgrunderna... 3 Mål och aktiva åtgärder... 3 Arbetsförhållanden...

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2014 för kommunledningskontoret

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2014 för kommunledningskontoret sid 1 (7) Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2014 för kommunledningskontoret Postadress: Kommunledningskontoret, 651 84 Karlstad Besöksadress: Tage Erlanderg 8 www.karlstad.se Tel: 054-540 00 00 Fax:

Läs mer

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN LINDEN Trygghetsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2015-2016 INNEHÅLL Innehåll... 2 1. Inledning... 4 2. Styrdokument... 4 2.1 Diskrimineringslagen... 4 2.2 Skollagen

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Fastställt på förbundsmötet oktober 2013

Fastställt på förbundsmötet oktober 2013 Målprogram Fastställt på förbundsmötet oktober 2013 Målsättning och Huvudmål Förbundet Unga Rörelsehindrade har som huvudmålsättning att ungdomar med nedsatt rörelseförmåga ska vara en del av samhället.

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola Årlig plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för Vrena förskola 2014-2015 1 1.Inledning All personal ska vara insatt i den årliga planen och kunna arbeta utifrån den i det dagliga

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Landskrona räddningstjänsts Jämställdhetsplan 2007

Landskrona räddningstjänsts Jämställdhetsplan 2007 Landskrona räddningstjänsts Jämställdhetsplan 2007 Antagen av xxxxxxx Innehållsförteckning Inledning 3 Nulägesanalys 4 Organisation 4 Fysiska, psykiska och sociala frågor 4 Rekryteringsprocess 4 Sexuella

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Jämställdhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24

Jämställdhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24 Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24 Inledning Jämställdhetslagen 1991:433 har till ändamål att främja kvinnors och mäns lika rätt i arbetslivet. Jämställdhet i arbetslivet innebär

Läs mer

Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011. Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL

Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011. Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011 Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL Handlingsplan för mångfald och likabehandling I din hand har du Polismyndigheten

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Ledarskap för mångfald och ett. Ett inkluderande arbetsklimat

Ledarskap för mångfald och ett. Ett inkluderande arbetsklimat Ledarskap för mångfald och ett inkluderande arbetsklimat KompoBib2020 Eva Löfgren Diversity AB eva.lofgren@diversity.se 070 211 98 68 Dagens program 8.30 12.00 Våra referensramar/ glasögon g och hur de

Läs mer

Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering

Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering 8 november 2012 Lena Aune JÄMLIKHET - JÄMSTÄLLDHET Jämlikhet avser alla människors lika värde, dvs rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper

Läs mer

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Styrdokument, plan Stöd & Process 2013-08-27 Maria Lindeberg 08-590 973 76 Dnr KS/2013:457 Maria.lindeberg@upplandsvasby.se Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Nivå: Kommungemensamt Antagen: Kommunfullmäktige

Läs mer

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Arbetsförhållande Utveckling och lönefrågor Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Föräldraskap Rekrytering Trakasserier Antagen av kommunfullmäktige 80 2012-05-24 Ystads kommun ska tillämpa

Läs mer

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Lagar 2 Vad innebär trakasserier, sexuella trakasserier,

Läs mer

Trelleborgs kommuns jämställdhetspolicy. Trelleborgs kommuns tidigare jämställdhetsarbete

Trelleborgs kommuns jämställdhetspolicy. Trelleborgs kommuns tidigare jämställdhetsarbete Jämställdhetsplan Antagen 2014-xx-xx Framtagen av Vendela Muhrén, Annika Ekberg och Magnus Dahlberg, Kommunledningsförvaltningen Revideras vart tredje år Innehåll 2 (12) Trelleborgs kommuns tidigare jämställdhetsarbete...

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp 2015/2016 1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Fyren i Stenstorp Lagstiftning Förskolan

Läs mer

RFSU Guide: Polyrelationer. Poly så funkar det

RFSU Guide: Polyrelationer. Poly så funkar det 1 Poly så funkar det Text: Johanna Mannung & RFSU Redigering och layout: Anna Knöfel Magnusson Illustration: Eva Fallström RFSU 2009 2 Poly kärlek till fler än en Att vara polyamorös innebär att ha förmågan

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

Bilaga till policy Kränkande särbehandling

Bilaga till policy Kränkande särbehandling Bilaga till policy Kränkande särbehandling Bilaga till policy Kränkande särbehandling 1(7) Innehållsförteckning Bilaga till Landstinget Blekinges policy Kränkande särbehandling... 3 Inledning... 3 1. Vad

Läs mer

Förskolan Klockarängens Likabehandlingsplan

Förskolan Klockarängens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Klockarängens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande:

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande: Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för ökad jämställdhet. Planen är främst avsedd för arbetsledare och medarbetare i organisationen och den förtydligar

Läs mer

Interkulturellt förhållningssätt

Interkulturellt förhållningssätt Interkulturellt förhållningssätt Professor Pirjo Lahdenperä Eskilstuna 1 Två sanningar Närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. (Tomas

Läs mer

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal 2015 Revideras i december 2015 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026 183055 Sofiagatan 6 rektor: Elisabet Enmark elisabet.enmark@geflemontessori.se

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet KÅSAN I UR OCH SKUR AB Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet Mål: En förskola utan kränkande behandling Vad är kränkande behandling? Gemensamt för all kränkande behandling är att

Läs mer

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014. 2014-09-10 Vår referens. Malin Björk Sekreterare. Malin.Bjork4@malmo.

Tjänsteskrivelse. Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014. 2014-09-10 Vår referens. Malin Björk Sekreterare. Malin.Bjork4@malmo. Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (1) Datum 2014-09-10 Vår referens Malin Björk Sekreterare Tjänsteskrivelse Malin.Bjork4@malmo.se Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014 SOFV-2014-1512 Sammanfattning

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETS OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR KARLSTADS-HAMMARÖ GYMNASIENÄMNDS VERKSAMHETSOMRÅDE 2015-2016

JÄMSTÄLLDHETS OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR KARLSTADS-HAMMARÖ GYMNASIENÄMNDS VERKSAMHETSOMRÅDE 2015-2016 Sid 1(6) JÄMSTÄLLDHETS OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR KARLSTADS-HAMMARÖ GYMNASIENÄMNDS VERKSAMHETSOMRÅDE 2015-2016 För allas lika värde, rättigheter och möjligheter i jobbet Sid 2(6) 1 Inledning och bakgrund Jämställdhets-

Läs mer

Två bilder Tågresan på jämställdhetsspåret

Två bilder Tågresan på jämställdhetsspåret Två bilder Tågresan på jämställdhetsspåret Att lära sig något nytt kan ses som en resa från där jag är idag till en ny plats. Rita två bilder av dig själv utifrån temat jämställdhet : - hur ser jag på

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN Kf 2012-09-27, 116 Blad 1(9) PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN Inledning Samhället präglas allt mer av mångfald, med människor från exempelvis olika

Läs mer

Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat vid årsmötet 2013-04-21

Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat vid årsmötet 2013-04-21 Pipersgatan 33 112 28 Stockholm 08-17 82 00 info@mfj.se www.mfj.se Org nr 802407-2160 Plusgiro 590517-9 Idéplattform Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat

Läs mer

Stor blandning - lika behandling. Svenska Innebandyförbundets strategi för likabehandling

Stor blandning - lika behandling. Svenska Innebandyförbundets strategi för likabehandling Stor blandning - lika behandling Svenska Innebandyförbundets strategi för likabehandling Inledning Den här strategin borde inte behövas. En strategi för att säkerställa det självklara att alla som är involverade

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan för Ängelholms kommuns verksamheter 2007 2009

Jämställdhets- och mångfaldsplan för Ängelholms kommuns verksamheter 2007 2009 Jämställdhets- och mångfaldsplan för Ängelholms kommuns verksamheter 2007 2009 Människovärdets okränkbarhet, individens frihet, alla människors lika värde och jämställdhet mellan kvinnor och män är väsentliga

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer