I fackföreningarnas intresse

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "I fackföreningarnas intresse"

Transkript

1 I fackföreningarnas intresse - En granskning av de nya moderaternas arbetsmarknadspolitik Nima Sanandaji och Anders Nyman

2 Om Tankesmedjan Captus Captus är en frihetlig tankesmedja baserad i Göteborg som arbetar med opinionsbildning för allmänborgerliga idéer, såsom sänkta skatter, en stark rättsstat, fria marknader och privat drift av skola och sjukvård. Det opinionsbildande arbetet sker främst genom debattartiklar. Under 2006 publicerade Captus medarbetare mer än 250 artiklar. Captus publicerar även rapporter och essäsamlingar. Våra medarbetare medverkar regelbundet som debattörer i etermedia och som talare i olika sammanhang. I syfte att skapa en lokal plattform för allmänborgerliga idéer i Göteborg arrangeras regelbundna seminarier, ofta i samarbete med Stockholmsbaserade tankesmedjor. Captus driver även nättidningen Captus Tidning, som utkommer varje vecka. Captus Tidning fungerar både som en opinionsbildande tidskrift och som en plattform för unga skribenter som vill utveckla sitt skrivande. Tankesmedjan Captus hemsida återfinns på Captus Tidnings hemsida återfinns på Om Författarna Nima Sanandaji är vd för tankesmedjan Captus och civilingenjör i bioteknik från Chalmers Tekniska Högskola. Han har författat ett antal rapporter som berör arbetsmarknadspolitik, genteknik, integration samt utbildningspolitik. Nima har tidigare forskat vid Cambridge University. Anders Nyman är ekonomiansvarig för tankesmedjan Captus och studerar nationalekonomi på fördjupningsnivå vid Göteborgs Universitet. Han har tidigare arbetat som politisk tjänsteman i Europaparlamentet. 2

3 Innehåll Inledning 4 Förord 6 De nya moderaternas sysselsättningspolitik 8 Lösa huvudproblemet men strunta i arbetsmarknaden? 10 Hur väl fungerar den svenska modellen? 14 Är fackföreningarnas intressen kriteriet för moderat politik? 15 Reformpolitik baserad på socialdemokratiska värderingar 17 Littorins kritik av fackföreningarna Moderat stöd för framtvingade kollektivavtal 22 Helomvändning i Vaxholmskonflikten 24 Att rätta in sig i de socialdemokratiska leden 26 Bilaga 1 Arbetsdagar förlorade på grund av arbetskonflikter 28 Bilaga 2 Löner som andel av nationalinkomsten och kollektivavtalens Anslutningsgrad 29 3

4 Inledning Den borgerliga regeringen blev vald på sitt löfte att minska arbetslösheten. Moderaterna har dock kommit att ge upp sin ambition att reformera arbetsmarknaden, vilket är en av de viktigaste förutsättningarna för att regeringen ska kunna uppnå sitt mål. När OECD framförde att regeringens politik är otillräcklig för att skapa jobb åt framförallt invandrare och ungdomar pekades särskilt den rigida arbetsmarknaden ut som ett viktigt problem. Den moderate finansministern Anders Borg kommenterade till Dagens Industri att OECD överdrev arbetsmarknadslagstiftningens betydelse. 1 Detta trots att moderaterna i sina egna skrivelser till riksdagen använder OECD:s rapporter som sin främsta grund i arbetsmarknadsfrågor. I själva verket visar forskning från exempelvis nobelpristagaren James Heckman att en reglerad arbetsmarknad medför lägre sysselsättningsgrad, högre arbetslöshet och sämre situation för marginaliserade grupper som ungdomar. Under den debatt som uppstått kring fackföreningarnas rätt att sätta företag i blockad förklarade den moderate arbetsmarknadsministern Sven Otto Littorin att Sveriges arbetsmarkandslagstiftning ger upphov till ordning och reda på arbetsmarknaden: 2 Förra året hade vi ungefär strejkdagar. I Frankrike var det en miljon. /.../ Den svenska modellen fungerar. Littorins argumentation är något missvisande, då andelen fackliga konflikter varierar kraftigt från år till år hade Sverige exempelvis näst flest förlorade dagar i konflikt per arbetare än något OECD land. 3 Det står även i kontrast till de tankar som han själv formulerade i en tidigare skrift, där han identifierade den solidariska lönepolitiken som ett kärnproblem i det svenska samhället. 4 Littorin är dock inte ensam bland högt uppsatta moderater i att ha ändrat uppfattning om arbetsmarknadspolitiken. När Vaxholmskonflikten var aktuell var moderatledaren Fredrik Reinfeldt initialt starkt kritiskt till fackföreningarnas agerande och anklagade Byggnads för att skämma ut hela LO. När fallet tas upp i EG-domstolen försvarar istället regeringen Reinfeldt Byggnads. 5 Mot bakgrund av att moderaterna fortfarande har som målsättning att få fler i arbete och minska ungdomars och andra marginaliserade gruppers utanförskap på arbetsmarknaden är det förvånande att partiet tydligt markerat att de inte längre vill verka för en friare arbetsmarknad. 1 OECD: Slopa sist-in-först ut", Dagens Industri, Littorin försvarar svenska modellen, Dagens Nyheter, Rachel Beardsmore (2006), International comparisons of labour disputes in 2004, Office for National Statistics. 4 Sven Otto Littorin (1990), The rise and decline of the Swedish welfare-state, Företagarförbundet. 5 Alliansen försvarar Vaxholms fästning, ledare i Dagens Nyheter,

5 En möjlighet är förstås att partiets företrädare missförstått forskningen och idag faktiskt kommit att tro att det inte existerar ett samband mellan regleringar och utanförskap på arbetsmarknaden. Troligare är dock att moderaternas omorientering huvudsakligen handlar om ett strategiskt val för att öka chanserna att vinna och behålla den politiska makten. I en intervju i TCO-tidningen sätter exempelvis Anders Borg i princip ett likhetstecken mellan att förespråka en fri arbetsmarknad och att arbeta mot facken. Tidningen noterar i artikeln att Borg för tankarna till vänsterdebattören Johan Ehrenberg, ofta anlitad av LO. 6 Det uppstår en problematik när kriteriet för moderat arbetsmarknadspolitik närmast blir att verka i fackföreningarnas intressen. Fackföreningarna har redan en ovanligt privilegierad ställning på den svenska arbetsmarknaden. Missbruk av den fackliga makten har satts i system i syfte att främja fackens politiska intressen, något som drabbar svenska småföretagare hårt. När fackföreningarnas vilja blir vägledande för såväl det största borgerliga som det största socialistiska partiet finns en stor risk att de grupper som tjänar på en fri arbetsmarknad till exempel invandrare, ungdomar, arbetslösa och företagare blir permanenta förlorare i det politiska spelet. Denna rapport granskar hur moderaternas syn på fackföreningarnas makt och arbetsmarknadslagstiftning har förändrats under övergången till de nya moderaterna. 6 Dyrare a-kassa dämpar lönekrav, TCO-tidningen,

6 Förord Svensk lag innebär att kollektivavtal omfattar alla arbetare på en arbetsplats oavsett om de är fackligt anslutna eller inte och oavsett om de vill omfattas av kollektivavtal eller inte. Svensk lagstiftning är inte balanserad. Företag kan inte tvinga på anställda eller konsumenter någonting som de inte är intresserade av. Men fackföreningarna ges rätten att genom blockader tvinga företagare att teckna kollektivavtal. Möjligheten att undanta anställda från principen sist-in-först-ut vid uppsägningar ger facken stor makt att pressa anställda att ansluta sig till facket. Fackföreningarnas privilegier vore inte nödvändigtvis ett stort problem, om dessa rättigheter inte missbrukades. Men så sker idag. Maktmissbruk har satts i system i syfte att främja fackets politiska intressen, snarare än medlemmarnas och samhällsekonomins intresse. Det folkliga stöd som finns för fackföreningar och arbetarnas organisationsrätt bygger på att en enskild anställd saknar makt gentemot företagen. Men detta är en sanning med modifikation. Arbetarnas främsta skydd är inte facket. Det främsta skyddet är deras egen produktivitet i kombination med de marknadsmekanismer som tvingar företag att betala marknadsmässiga löner. I rapporten visas att kollektivavtal inte leder till högre löner. Motivet bakom svensk arbetsmarknadslagstiftning är obalansen mellan större företag och enskilda anställda. Idag använder dock facket den makt lagstiftningen ger dem för att angripa småföretag. Det uppmärksammade fallet med salladsbaren Wild n Fresh är inte något undantag, utan snarare regel på svensk arbetsmarknad. Skillnaden är att de flesta småföretagare inte vågar kämpa emot. En ensam näringsidkare med små resurser sätts emot mot en miljardorganisation som utan självbehärskning sätter hela sin tyngd mot dem som inte går med på alla fackets krav. Dessa krav är inte sällan orimliga. Till exempel kan små företag, vars anställda har utmärkta villkor och inte önskar något som helst samröre med facket, tvingas teckna kollektivavtal. Den arbetsmarknadslagstiftning som ska skydda de svaga mot de starka används som ett slagträ av de starka mot den svaga parten. Det är absurt att påstå att en ägare av en salladsbar med två deltidsanställda har någon sorts monopolställning på arbetsmarknaden och därmed möjlighet att påtvinga sina anställda löner under marknadsnivå. Samma logik gäller i princip alla småföretag i Sverige. Det är därför inte rimligt att försvara fackets agerande med att de agerar i arbetarnas intresse. Det mesta tyder på att fackets makt som organisation och en ideologisk agenda sätts i fokus. I det läget är det chockerande att se att den moderatledda regeringen abdikerat från sitt ansvar att beskydda svenska företagare och anställda från mäktiga organisationers maktmissbruk. Oavsett vilka argument som användes kan man ha respekt för att moderaterna gick till val på ett löfte att inte avskaffa den så kallade arbetsrätten. Men detta har 6

7 ingenting att göra med partiets nuvarande position att försvara vad än facket gör, oavsett rimlighet eller effekt på samhällsekonomin. Svensk arbetsrätt behöver reformeras, men vi behöver naturligtvis ha respekt för att det finns starka särintressen inblandade. Moderaternas nuvarande position i frågan kan varken betraktas som speciellt ärlig, logiskt sammanhängande, eller i linje med det samhällsansvar som Sverige har rätt att kräva av politiker oavsett parti. 7

8 De nya moderaternas sysselsättningspolitik Statsminister Fredrik Reinfeldt, arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin och finansminister Anders Borg ses som arkitekterna bakom den omläggning av moderaterna som handlat om att föra partiet närmare den politiska mittfåran. De borgerliga partiernas budskap inför valrörelsen 2006 baserade sig huvudsakligen på löften om ökad sysselsättning. Under sitt framträdande i Almedalen inför valet hävdade Fredrik Reinfeldt exempelvis att de borgerligas politik skulle kunna bidra till att skapa nya arbeten. Moderaternas nya strategi för att skapa arbetstillfällen skiljer sig från den tidigare genom att den reglerade arbetsmarknaden bibehålls. Sänkta ersättningsnivåer i socialförsäkringssystemen utgör dock fortfarande en central del av den moderata sysselsättningspolitiken. Sänkta ersättningsnivåer ger fler arbeten Tanken att sänkta ersättningsnivåer i a-kassan leder till fler människor i arbete får stöd av nationalekonomisk teori och empiri, som tydligt visar sambandet mellan höga ersättningsnivåer och hög arbetslöshet. 7 Även på det dagspolitiska planet får regeringen stöd av forskare som förklarar fördelarna med denna politik. I radioprogrammet Pengar i P1 ( ) ansåg professorerna Bertil Holmlund och Eskil Wadensjö att alliansens förslag om sänkt a- kassa leder till fler jobb. En minskning av arbetslösheten skulle enligt dem bero på att löneläget för lågkvalificerade jobb skulle sjunka, vilket skulle öka efterfrågan på arbetskraft. 8 Professor Lars Calmfors framförde liknande tankar på DN Debatt ( ) samt att lägre arbetslöshetsersättning förväntas leda till att arbetslösa söker arbeten mer intensivt. 9 Jakt på låtsasjobb Det finns indikationer på att dessa höga a-kassenivåer som rådde innan de borgerliga kom till makten ledde till en låtsasjakt på jobb för människor som tjänade på att vara arbetslösa jämfört med att ta vissa arbeten. I en undersökning utförd av Demoskop 2006 visade det sig att en majoritet av företagarna upplevt att personer 7 Andrea Bassanini och Romain Duval (2006), Employment Patterns in OECD Countries: Reassessing the Role of Policies and Institutions, OECD 8 Bertil Holmlund är professor i nationalekonomi vid Uppsala Universitet. Eskil Wadensjö är professor i arbetsmarknadspolitik vid Institutet för social forskning, Stockholms Universitet. 9 Lars Carlmfors är professor i internationell ekonomi vid Stockholms Universitet. 8

9 kom till anställningsintervjuer och sökte arbeten som de egentligen inte var villiga att ta. 10 Enligt en rapport från Konjunkturinstitutet var situationen sådan innan alliansens reformer, att en person vars jobb innebar en arbetskostnad på kronor per år endast fick kronor extra årligen om denna person arbetade istället för att leva på a-kassa. Belöningen för att arbeta motsvarade alltså endast 12,4 procent av arbetskostnaden. Den borgerliga regeringens första budget innebär att det ekonomiska utbytet av att gå ifrån arbetslöshet till arbete ökar till kronor per år, vilket motsvarar 14,1 procent av arbetskostnaden. 11 Reformerna innebär alltså att det ekonomiska incitamentet att gå ifrån bidrag till arbete ökar något. Detta medför att risken för att ett nytt arbete innebär lägre ersättning än a-kassan minskar för den arbetslöse. Att sänka a-kassenivåerna är ett effektivt sätt att få fler människor i arbete. För att bryta utanförskapet på den svenska arbetsmarknaden krävs dock att även arbetsmarknadspolitiken reformeras. Moderaternas vilja att visa sig dela vissa socialdemokratiska värderingar och hålla sig på god fot med fackföreningarna har dock lett till att de idag är ovilliga att genomföra dessa förändringar. 10 Demoskop genomfördes under november 2006 undersökningen Företagarpanelen för Svenskt Näringslivs räkning. Följande fråga ställdes: Har det hänt att personer sökt jobb i Ditt företag utan att egentligen vilja ha jobbet på grund av att de måste uppfylla arbetsförmedlingens krav?. En majoritet av företagarna svarade ja på denna fråga. Bland företagare med anställda svarade hela 70 procent ja. 11 Konjunkturläget, Konjunkturinstitutet, december 2006, s

10 Lösa huvudproblemet men strunta i arbetsmarknaden? Det finns mycket som tyder på att de höga ersättningsnivåerna i a-kassan är det enskilt största hindret för att skapa nya jobb i Sverige. De nya moderaternas politik är dock problematisk eftersom de nöjer sig med att försöka åtgärda detta huvudproblem och negligerar behovet av att reformera arbetsmarknaden. Moderaternas förändrade syn på arbetsrätten Moderaterna motiverar partiets drastiskt förändrade syn på arbetsmarknadsregleringar genom att argumentera för att Sverige har en väl fungerande arbetsmarknad jämfört med kontinentaleuropeiska länder. Man har även framfört att strikta regleringar ibland kan vara bra för arbetsmarknaden samt att det i forskningen saknas belägg för att regleringar har negativa effekter. Dock noteras att lagen om anställningsskydd (LAS) genom principen sist-in-förstut riskerar att minska rörligheten på arbetsmarknaden, eftersom arbetaren bygger upp en trygghet knuten till anställningstiden på en viss arbetsplats, som går förlorad om denne byter arbete. Detta ekonomiska tänkande har klargjorts av moderaterna i en motion till riksdagen Det finns dock mycket att anmärka på i de nya moderaternas argumentation. Det första är tanken att svensk arbetsmarknad är fri, eftersom kollektivavtalslagen när den tillkom 1928 främst innebar redan etablerad praxis på arbetsmarknaden. Detta innebär dock inte att de kollektivavtal som finns idag, 80 år senare, ska ses som frivilliga avtal. Om så vore fallet, och om fackföreningsmedlemskap och kollektivavtalets täckningsgrad främst ska ses som ett resultat av frivilligt deltagande, så borde ett avskaffande av dessa lagar inte vara några problem för fackföreningsrörelsen. Svensk lagstiftning ger omfattande privilegier till fackföreningsrörelsen. De regler som finns i kollektivavtalet är inte lösningar framtagna på en fri marknad utan istället de facto en del av arbetsmarknadslagstiftningen, då de resulterar ur fackföreningarnas privilegierade ställning i svensk lagstiftning. Moderaterna skriver exempelvis i riksdagsmotionen från 2004: 13 Den svenska arbetstidsregleringen är sannolikt den mest liberala i Europa, vilket gör det enklare att möta variationer i efterfrågan med ändrad arbetstid snarare än uppsägningar och arbetslöshet. Detta är dock en sanning med modifikation. De regleringar av arbetstiden som svenska företag lyder under genom kollektivavtal innebär lika stor 12 Motion till Sveriges Riksdag 2004/05:A342 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m). 13 Motion till Sveriges Riksdag 2004/05:A342 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m), 6.4 En trygg arbetsrätt. 10

11 inflexibilitet som lagstiftning, i en situation där kollektivavtalet de facto är obligatoriskt. Tillräckligt att vara marginellt bättre än de sämsta länderna? Ytterligare en viktig brist i den analys som framkommer ur den moderata riksdagsmotionen är att en jämförelse med situationen i Tyskland och Frankrike används som argument för arbetsmarknadsregleringar i Sverige. Dessa två länder är i sammanhanget extrema i sin lagstiftning på området. Att Sverige i ett par fall är marginellt bättre än de som är sämst i klassen utgör inget egentligt försvar för rådande politik i Sverige. Det finns inte heller skäl att tro att skadan av arbetsmarknadsregleringar beror på den relativa nivån. Att Frankrike har ännu mer skadliga regleringar motiverar inte en rigid arbetsmarknad i Sverige. Målsättningen bör vara att eftersträva en flexibel och väl fungerande arbetsmarknad, inte en arbetsmarknad som är aningen friare än i de mest reglerade länderna. De nya moderaternas slutsatser brister De nya moderaternas analys kring vikten av flexibilitet bygger huvudsakligen på en OECD-rapport från 1999, som sammanfattar forskning i ämnet. 14 Eftersom OECD kommer fram till att regleringar inte har starka effekter på arbetslösheten anser partiet något överdrivet att arbetsmarknaden fungerar väl. Moderaternas slutsats kan kritiseras på flera punkter: 1. OECD ger annan bild än moderaterna Den OECD-studie som moderaterna hänvisar till drar mer långtgående slutsatser än vad partiet gör. Detta framgår av studiens sammanfattning: 15 I linje med tidigare studier verkar det finnas liten eller ingen koppling mellan graden av anställningsskyddslagstiftning och total arbetslöshet. Emellertid kan anställningsskyddslagstiftning vara starkare kopplat till sysselsättningsgraden och den demografiska sammansättningen av sysselsättning och arbetslöshet. Enkla bivariata samband indikerar att striktare anställningsskyddslagstiftning ökar sysselsättningen för medelålders män men minskar sysselsättningen för ungdomar och kvinnor, den totala effekten är en nettominskning. På samma sätt förefaller ungdomar och kanske kvinnor bära en större del av bördan av arbetslöshet. 14 OECD Employment Outlook 1999 Giving Youth a Better Start, Chapter 2: Employment protection and labour market performance. 15 OECD Employment Outlook 1999 Giving Youth a Better Start, Chapter 2: Employment protection and labour market performance, s

12 Den totala effekten av anställningsskyddslagstiftningen är alltså en nettominskning av antalet arbetande samtidigt som ungdomar och kvinnor drabbas hårt av en reglerad arbetsmarknad. 2. Forskning visar att arbetsmarknadsregleringar leder till arbetslöshet Tvärtemot vad de nya moderaterna lyfter fram påvisar modern nationalekonomisk forskning ett samband mellan arbetsmarknadsregleringar, bristande flexibilitet och högre arbetslöshet. Botero med flera (2004) undersöker arbetsmarknadsregleringar i 85 länder. De kommer fram till att striktare regleringar är kopplat till lägre sysselsättningsgrad och högre arbetslöshet, främst för unga. 16 Nobelpristagaren James Heckman och Carmen Pages (2003) beskriver arbetsmarknadsregleringar i Latinamerika och Europa. De kritiserar den tidigare metodologin och skriver att mer noggranna mikroekonomiska studier visar att regleringar minskar flexibiliteten och leder till färre anställningar av arbetare som har en svag ställning på arbetsmarknaden. Därigenom leder arbetsmarknadsregleringar till större ekonomisk ojämlikhet. 17 McCulloch och Di Tella (2005) kommer i sin undersökning av 21 OECD-ekonomier fram till slutsatsen att arbetsmarknadsregleringar är skadligt för sysselsättningen, att de ökar risken för att konjunkturuppgångar inte leder till nya arbetstillfällen och att arbetslöshet blir mer permanent än annars skulle vara fallet Fri arbetsmarknad är en del av en välfungerande ekonomi Det finns en tydlig koppling mellan en välfungerande ekonomi och en fri arbetsmarknad. I Index of Economic Freedom 2007 konstateras exempelvis att: 19 Utifrån alla relevanta aspekter är arbetsmarknaden inte fundamentalt olik andra marknader. Precis som på många andra områden är den fria marknaden överlägsen vad gäller arbetskraft. En rad teorier och empiriska studier bekräftar de kontraproduktiva resultaten av statlig inblandning och att avregleringar är framgångsrika. I Index of Economic Freedom 2007 noteras vidare att de länder som har fria arbetsmarknader generellt tenderar att uppleva starkare ekonomisk utveckling än 16 Botero, J, S Djankov, R Porta och F Lopez-De-Silanes (2004) The Regulation of Labor, The Quarterly Journal of Economics, 119, 4, s Heckman, J och C Pages (2003) Law and Employment: Lessons from Latin America and the Caribbean (NBER-C) National Bureau of Economic Research Conference Report. 18 McCulloch, R och R Di Tella (2005) The Consequences of Labor Market Flexibility: Panel Evidence Based on Survey Data European Economic Review, 49, 5, s Index of Economic Freedom, The Heritage Foundation och The Wall Street Journal, s

13 länder som har slutna arbetsmarknader. Denna effekt gynnar inte enbart dem som har välbetalda arbeten. En jämförelse av industrialiserade länder påvisar exempelvis att den tiondel av befolkningen som har lägst inkomst ökar sin levnadsstandard snabbast i länder med fria arbetsmarknader Det blir riskabelt att anställa Små och medelstora företag tar stora risker när någon anställs på en arbetsmarknad där det är svårt att avskeda. Istället för att expandera genom att nyanställa kan företagare dra slutsatsen att risken att de anställer någon som visar sig utföra ett arbete dåligt och sedan är svår att avskeda är för hög. Företagaren kan i det läget välja att avvakta med expansion eller kompensera för den ökade arbetsbördan genom att själv arbeta mer eller tillfälligt hyra in arbetskraft från bemanningsföretag. Ytterligare en negativ aspekt är att kunskapen om svårigheten att avskeda medarbetare som inte sköter sitt arbete på ett tillfredställande sätt kan avskräcka från nyföretagande vilket begränsar skapandet av nya arbetstillfällen. 5. Marginaliserade grupper stängs ute från arbetsmarknaden I en situation där det är svårt att avskeda tenderar mindre arbetsgivare att vara väldigt konservativa när de anställer någon. Marginaliserade grupper, som invandrare och ungdomar utan arbetslivserfarenhet, stängs därmed ute från arbetsmarknaden, trots att många arbetsgivare på en friare marknad hade valt att satsa på att anställa fler ur dessa grupper. 6. Människor fastnar i arbeten som de skulle vilja lämna När det är svårt att avskeda anställda skapas en rigid arbetsmarknad där företagare blir mer försiktiga med vilka de anställer. Att få en anställning blir således svårare. Anställda som är missnöjda med sin arbetssituation blir också ytterst försiktiga med att säga upp sina fasta anställningar och ge sig ut på en arbetsmarknad där företagen är nervösa inför att anställa. Även om nationalekonomer har svårt att beräkna denna effekt är den högst relevant för många människor som känner sig bundna till arbeten de egentligen inte trivs med. De borgerligas målsättningar i kontrast till en reglerad arbetsmarknad Det finns flera skäl till varför reformer på arbetsmarknaden är nödvändiga för att skapa en mer välfungerande ekonomi. De borgerliga partierna vill att fler ges möjlighet att finna stimulerande arbeten, att fler startar företag och expanderar och att invandrare och ungdomar får fotfäste på arbetsmarknaden. Mot bakgrund av detta är det förvånande att moderaterna tydligt markerat att de inte längre tror att arbetsmarknaden behöver avregleras Index of Economic Freedom, The Heritage Foundation och The Wall Street Journal, s

14 Hur väl fungerar den svenska modellen? Ett argument som på senare tid framförts av moderaterna till försvar för rådande förhållanden på arbetsmarknaden är att det uppstår relativt få konflikter på den svenska arbetsmarknaden jämfört med omvärlden. Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin har bland annat gjort följande uttalande: 21 Förra året hade vi ungefär strejkdagar. I Frankrike var det en miljon. /.../ Den svenska modellen fungerar. Littorins argumentation är något missvisande, då andelen fackliga konflikter varierar kraftigt från år till år hade Sverige exempelvis näst flest förlorade arbetsdagar i konflikt per arbetare av samtliga OECD-länder. 22 Under perioden förlorade Sverige enligt denna statistik 0,039 arbetsdagar per år och anställd på grund av konflikter å arbetsmarknaden, att jämföra med 0,048 för OECD-genomsnittet. Det är alltså inte fel att säga att Sverige har en något lugnare arbetsmarknad än genomsnittet, framför allt jämfört med Sydeuropa. Men att arbetsmarknaden i Sverige skulle vara unikt lugn stämmer inte. Vad är då värdet av den något lugnare arbetsmarknaden i Sverige? Om konfliktbenägenheten i Sverige skulle öka till OECD-genomsnittet skulle vi förlora uppskattningsvis 0,005 procent av arbetstiden i Sverige. Är 0,005 procent av arbetsutbudet i lägre konfliktbenägenhet verkligen värt de stora snedvridningar som fackföreningarnas makt leder till? Även om konflikterna på den svenska arbetsmarknaden skulle komma upp i samma nivå som i Italien, ett av de länder i världen med sämst fungerande arbetsmarknad, skulle strejkdagarna inte ta mer än 0,03 procent av arbetsutbudet. 23 Även i detta worst-case scenario är kostnaderna försumbara jämfört med dagens regleringar, till exempel ungdomsarbetslöshet till följd av LAS. Ett argument för att kostnaden av förlorade arbetsdagar är större än själva bortfallet är att ökad risk, osäkerhet och störning av samhällsekonomin bör inkluderas. Detta är visserligen sant. Men för arbetsmarknadsregleringar finns samma resonemang. Kostnaden för småföretagare som försätts i konkurs eller tvingas sälja sitt företag är större än det värde som då går förlorat. Den ökade risk som alla potentiella företagare måste kalkylera med minskar drivkrafterna för nyföretagande. De störningar i ekonomin som tillkommer genom blockader och genom att sjukskrivningar missbrukas som strejkmetod är ytterst kostsamma för Sverige. 21 Littorin försvarar svenska modellen, Dagens Nyheter, Rachel Beardsmore (2006), International comparisons of labour disputes in 2004, Office for National Statistics. Statistik från denna rapport för perioden återfinns i Bilaga Enligt SCB siffror över samlad arbetstid och sysselsättning i Sverige arbetade varje svensk anställd 199 dagar per år ,048-0,039=0,009. 0,009/199 = 0,00005, eller 0,005 procent. Jämförelse med Italien ger 0,03 procent. 14

15 Är fackföreningarnas intressen kriteriet för moderat politik? Moderaten Anna Kinberg Batra gjorde 2001 följande uttalande i arbetsmarknadsutskottet: Svensk arbetsrätt skyddar idag den som har lyckats ta sig in på arbetsmarknaden, och den gör det på bekostnad av den som inte lyckas göra det. Den lagstiftningen passar inte vår tids samhälle. Samtidigt som den skyddar gamla strukturer och privilegier hindrar den nya företag och jobb. Därför måste den förändras i grunden för att skydda människornas rättigheter istället för pamparnas 24 Inför valrörelsen 2006 genomförde moderaterna en förändring av arbetsmarknadspolitiken och förklarade att det inte var så viktigt att reformera arbetsmarknadspolitiken. Anders Borg, moderaternas dåvarande chefsekonom, gjorde under valrörelsen följande uttalande: Vi har landat i slutsatsen att det är mer centralt att få ordning på arbetsmarknaden, genom att det lönar sig bättre att arbeta och att det blir enklare att anställa, än att börja gräva upp anställningsskyddet. Det fungerar i huvudsak väl idag. 25 Anders Borg för tankarna till vänsterdebattör Det är anmärkningsvärt att den anledning som anges av moderaternas chefsekonom till partiets omsvängning inte är att deras tidigare kritik har varit fel i sak, utan enbart att man prioriterar andra frågor högre. Den arbetsmarknad som tidigare sades gynna pampar och skydda gamla strukturer och privilegier anses plötsligt i huvudsak fungera väl. De nya moderaterna förklarar sällan varför de numera anser att de argument som de tidigare själva framförde angående vikten av en fri arbetsmarknad inte är giltiga och relevanta. Det finns tydliga tecken på att detta handlar om en strategisk förändring där partiet är villigt att angripa sina tidigare idéer för att få stöd från fackföreningsrörelsen. När Anders Borg intervjuades av TCO-tidningen gjorde han exempelvis följande uttalande: Det är bara att beklaga att vi har arbetat mot facken under ett antal år. 26 Att vara besvärlig mot facket? Borg säger även att man från andra länder vet att om man vill vara besvärlig mot facket, då ska man ändra arbetsrätten och förstatliga a-kassorna, och det vill inte vi. 24 Partier byter fot om arbetsrätten, Sveriges Radio Ekots hemsida, Partier byter fot om arbetsrätten, Sveriges Radio Ekots hemsida, Dyrare a-kassa dämpar lönekrav, TCO-tidningen,

16 Att ändra i arbetsrätten ses plötsligt inte som en nödvändig reform för en mer välfungerande ekonomi utan som ett sätt att besvära fackföreningarna. Intervjun i TCO-tidningen visar med all önskvärd tydlighet att moderaternas omläggning inom arbetsrätten i första hand handlar om att påvisa att partiet nu delar många socialdemokratiska värderingar och därmed attrahera fler röster från socialdemokraterna. Kriteriet för moderat arbetsmarknadspolitik förefaller närmast vara att verka i fackföreningarnas intressen. 16

17 Reformpolitik baserad på socialdemokratiska värderingar I värderingarna skiljer jag mig inte så mycket från en socialdemokrat, men däremot i uppfattningar om hur saker hänger ihop och vad som bör göras. - Anders Borg i Dagens Nyheter Ovanstående citat från Anders Borg fick många att lyfta på ögonbrynen, men det behöver i grunden inte vara något problem för en moderat finansminister att dela socialdemokratiska värderingar. Värderingar som låg arbetslöshet, hög tillväxt och ett allmänt bra fungerande Sverige kan delas av socialdemokrater och moderater. Den stora skiljelinjen ligger i analysen, inte minst när det gäller ekonomin. Vad är exempelvis orsaken till ökad levnadsstandard för svenskar de senaste 100 åren? Ökad produktivitet eller starkare fackföreningar? Olika analyser Fackföreningarnas och socialdemokratins grundsyn är att höga löner för arbetare endast kan uppnås om fackföreningarna är starka och genom kollektivavtal tvingar företagen att ge sina anställda en rimlig lön. Därför anser de att det viktigaste är att bevara kollektivavtalens och fackföreningarnas makt. Den liberala förklarningen skiljer sig fundamentalt från socialdemokraternas analys genom att höga löner istället anses vara en funktion av hög produktivitet. Företag kommer i regel att betala sina anställda en lön som motsvarar det mervärde som de skapar, eftersom de är tvingade till detta av marknadsmekanismerna. Om ett företag skulle försöka sänka sina anställdas löner under vad konkurrenterna erbjuder skulle de inte kunna attrahera kompetent arbetskraft. Fackföreningarnas förmåga att radikalt höja arbetarnas löner är starkt begränsad eftersom de aldrig kan ta mer än hundra procent av nationalinkomsten i anspråk. Höga lönekrav på bekostnad av företagens vinster skulle leda till minskade investeringar. I alla industrialiserade samhällen är vinsten långt mindre än den samlade lönesumman. Det finns inte något större utrymme att förbättra för arbetarna genom att minska vinstandelen. Långsiktiga löneökningar kan bara åstadkommas om nationalinkomsten ökar genom produktivitetsökningar eller högre sysselsättning. Dock kan fackföreningar i viss mån sänka löner för vissa grupper till förmån för andra. På lång sikt är detta emellertid svårt, särskilt i en öppen värld där arbetskraften är rörlig. I nedanstående graf visas att andelen av nationalinkomsten som går till löntagarna inte har någon koppling till kollektivavtalens anslutningsgrad. Lönetagarna får en ungefär lika stor andel av det producerade mervärdet i länder där drygt tio procent 17

18 har kollektivavtal som i länder där kollektivavtalens anslutningsgrad är drygt nittio procent. 27 Tendensen är att cirka 60 procent av nationalinkomsten utgörs av lönesumman. De 40 procent som återstår utgörs inte enbart av företagens vinster utan även av skatter och arbetsinkomst för egenföretagare. Varken empiri eller nationalekonomisk teori ger några belägg för att de svenska arbetarnas löner som andel av nationalinkomsten skulle minska om kollektivavtalets täckningsgrad minskade. Detta utgör förvisso inte i sig något argument för att avskaffa kollektivavtalen. Dock motbevisas den socialdemokratiska analys som ligger till grund för arbetsmarknadslagstiftningen; att det är kollektivavtalen som är garanten för arbetarnas levnadsstandard. I detta sammanhang kan det vara intressant att fundera över vilken analys som delas av nationalekonomen och finansministern Anders Borg. 27 Siffrorna är hämtade från OECD och redovisas i Bilaga 2. Punkterna motsvarar olika industrialiserade länder. 18

19 Littorins kritik av fackföreningarna 1990 Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin författade 1990 en rapport för Företagarförbundet med titeln The rise and decline of the Swedish welfare-state 28 där han identifierar den så kallade solidariska lönepolitiken som kärnan i Sveriges ekonomiska problem. Lönekrav som inte utgår ifrån efterfrågan på arbete Fackföreningarna hade vid den tiden inställningen att de som jobbade inom en sektor i exempelvis Norrland av solidariska skäl skulle ha samma lönenivåer som sina kollegor i Stockholm. Detta var problematiskt eftersom det fanns flera anledningar till att företagen i Norrland inte kunde betala lika höga löner som i Stockholm. Levnadskostnaderna i Stockholm var till exempel betydligt högre. På samma sätt tvingades lönerna i småföretag upp till de lönenivåer som rådde i de stora exportföretagen, trots att förutsättningarna var helt olika. Resultatet av fackföreningarnas krav var bland annat att arbetslöshet skapades i stora delar av Sverige, där produktiviteten inte var lika hög som i storstäderna. Fackföreningarna hade även inställningen att låginkomsttagarnas löner av solidariska skäl skulle öka snabbare än höginkomsttagarnas löner oavsett om detta var kopplat till ökad efterfrågan för de olika gruppernas arbete eller inte. Detta trots att erfarenheten visar att löner som sätts över den nivå till vilken arbetskraft efterfrågas skapar arbetslöshet. Littorin skrev i rapporten (s ): Den såkallade solidariska lönepolitiken har sedan ett par årtionden varit en av de viktigaste dragen av arbetsmarknadspolitiken. Den vilar på principen lika lön för lika arbete och på iden om jämlika löner (vilket innebär att höginkomsttagare ges en relativt mindre del av löneökningarna än låginkomsttagarna). De olika företagens eller branschernas specifika situation, position i förhållande till konkurrenterna, grad av produktivitet eller effektivitet tas alltså inte i hänsyn Om den privata sektorn lider från brist på arbetskraft under en handels boom så kommer den att använda sig av det enda medel som står till dess förfogande för att attrahera ny arbetskraft: lönerna. Men den solidariska lönepolitiken och den centraliserade löneförhandlingen leder till löneökningar som inte matchas med en tillväxt i produktiviteten. Inte förvånansvärt kräver de stora grupper som är anställda av den offentliga sektorn löneökningar som ligger på samma nivå som deras kollegor i den privata sektorn, trots att produktiviteten i den 28 Sven Otto Littorin (1990), The rise and decline of the Swedish welfare-state, Företagarförbundet. 19

20 offentliga sektorn växer mycket långsammare. Resultatet är ständigt ökande inflation och fallande reallöner för de flesta människor. Ändrad situation - problemet består I viss mån har fackföreningarnas beteende ändrats sedan Littorin skrev ovanstående rader. Fackföreningarna har nu huvudsakligen släppt kraven på att lika löner ska gälla över hela landet. Däremot finns fortfarande problemet att fackföreningarna i förhandlingar tenderar att ställa krav på löneökningar för grupper som lågutbildade och deltidsanställda. Detta görs utifrån politiska hänsyn, inte utifrån arbetsmarknadssituationen och efterfrågan, vilket har bidragit till att befästa arbetslösheten i dessa grupper. Kollektivavtal, vilka i princip gäller över hela arbetsmarknaden, har samma effekt som minimilöner. Om den lägsta lönenivå som sätts i en bransch motsvarar en kostnad på till exempel 200 kronor per timme kommer personer vars produktivitet är lägre än så att slås ut från arbetsmarknaden. Detta riskerar i sin tur att leda till ökat bidragsberoende och en växande svart arbetsmarknad. Lönenivåer kan genom centrala löneförhandlingar och kollektivavtal även komma att bli för låga för vissa grupper, något som också skapar problem på arbetsmarknaden i form av till exempel brist på arbetskraft. Privilegierad ställning för fackföreningarna I Sverige har fackföreningarna en privilegierad ställning på arbetsmarknaden. Fackliga organisationer har makten att sätta företag i blockad, även om de anställda inte är fackligt anslutna och inte vill ha kollektivavtal. Fackliga organisationer kan vid en blockad begära sympatiåtgärder och blockera till exempel leveranserna till ett företag. Genom hot om blockader tvingas företagare att teckna kollektivavtal. Den svenska modellen på arbetsmarknaden bygger på att arbetsgivare och fackföreningar kommer överens om löner och anställningsvillkor utan politisk inblandning. Den grundläggande tanken bakom modellen är att balans ska råda mellan parterna. Genom lagstadgad blockadrätt frångås denna princip och fackföreningarna ges oproportionerligt stor makt. Fackföreningarna har även en stark ställning gentemot arbetstagarna. Genom möjligheten att undanta personer från turordningsreglerna vid uppsägning är risken större att förlora sin anställning för den som hamnat i onåd hos fackföreningen. Därmed är pressen på de anställda att gå med i facket stor. Sedan Littorin författade sin rapport har visserligen problemen med den svenska lönebildningen minskat. Fackföreningarnas oproportionerliga maktställning består emellertid. Grunden för Littorins kritik har inte förändrats men arbetsmarknadsministern har ändrat uppfattning. 20

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd

Läs mer

Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning

Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning Två huvudfrågor 1. Hur förklara tendenser till längre arbetstid? 2. Vilka blir effekterna på produktion och sysselsättning? ANNUAL HOURS WORKED PER CAPITA

Läs mer

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet

Läs mer

a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG

a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG OKTOBER 212 1 ! A-kassan ger inte ekonomisk trygghet mellan två jobb Idag är maxbeloppet från a-kassan 14 9 kronor före skatt. Det motsvarar procent av en månadsinkomst

Läs mer

Lönesänkarpartiet moderaterna

Lönesänkarpartiet moderaterna Lönesänkarpartiet moderaterna En granskning av moderaternas politik för otrygga jobb -Byggnads agerande är en skamfläck för hela LO. Här har ett skolbygge upphandlats enligt alla konstens regler. Fredrik

Läs mer

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen Lektion 16 SCIC 17/01/2014 TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling A. Den svenska modellen En viktig del i den svenska modellen är att löner och trygghet på arbetsmarknaden sköts genom förhandlingar

Läs mer

Företagare om turordningsreglerna, visstid och arbetsgivaravgiften för unga

Företagare om turordningsreglerna, visstid och arbetsgivaravgiften för unga MAJ 2014 Trösklar och trampoliner Företagare om turordningsreglerna, visstid och arbetsgivaravgiften för unga Författare: Patrik Karlsson Innehåll Bakgrund... 2 Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Företagens

Läs mer

A-kassan är till för dig som har arbete

A-kassan är till för dig som har arbete A-kassan är till för dig som har arbete Illustration: Robert Nyberg. Trygga vågar Trygga människor vågar. Vågar ställa om och pröva nya banor. Samhällets sätt att tillverka varor och erbjuda tjänster förändras

Läs mer

Arbetstidsförlängning en ny trend?

Arbetstidsförlängning en ny trend? Arbetstidsförlängning en ny trend? Avtal om förlängd arbetstid i Tyskland på företagsnivå DaimlerChrysler Siemens Volkswagen MAN Thomas Cook Lufthansa Många mindre och medelstora företag Offentlig sektor

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Det måste alltså bli frivilligt att teckna kollektivavtal. Det finns flera vägar för att nå dit.

Det måste alltså bli frivilligt att teckna kollektivavtal. Det finns flera vägar för att nå dit. Rapport från Företagarna mars 2011 Sammanfattning och synpunkter... 2 Så gjordes undersökningen... 3 Sextio procent av företagen har inte kollektivavtal... 4 Större småföretag har oftare kollektivavtal/hängavtal...

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Hans Olsson 2012-11-30 Utträdesåldern från arbetslivet - ett internationellt

Läs mer

Besvärligt men inte hopplöst - ungdomsarbetslösheten och krisen

Besvärligt men inte hopplöst - ungdomsarbetslösheten och krisen Besvärligt men inte hopplöst - ungdomsarbetslösheten och krisen Lena Schröder Institutet för social forskning (SOFI) och Stockholms universitets Linnécentrum för integrationsstudier (SULCIS) lena.schroder@sofi.su.se

Läs mer

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444 Lavaldomen Betydelse för småföretag? Bakgrund November 2004. Det lettiska byggbolaget Laval un Partneri i blockad av fackförbundet Byggnads. Laval vill inte teckna svenskt kollektivavtal. Enligt EU:s utstationeringsdirektiv

Läs mer

Mars 2010. Bemanningsföretagen behövs

Mars 2010. Bemanningsföretagen behövs Mars 2010 Bemanningsföretagen behövs Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Majoriteten unga positiva till bemanningsföretag... 6 Många anser att bemanningsföretag förbättrar

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

Frågor & svar om a-kassan. inför 7 september

Frågor & svar om a-kassan. inför 7 september Frågor & svar om a-kassan inför 7 september Frågor och svar om a-kassan Fråga: Varför bör den som blir arbetslös ha sin inkomst tryggad? Svar: Alla människor behöver kunna planera sin ekonomi. Det faktum

Läs mer

En stark a-kassa för trygghet i förändringen

En stark a-kassa för trygghet i förändringen En stark a-kassa för trygghet i förändringen En stark a-kassa för trygghet i förändringen När den moderatledda regeringen tillträde hösten 2006 inledde man med att snabbt försvaga arbetslöshetsförsäkringen.

Läs mer

Femte jobbskatteavdraget i medierna

Femte jobbskatteavdraget i medierna Femte jobbskatteavdraget i medierna December 2013 Daniel Löfstedt Innehåll 1. Inledning sid 3 2. Metod sid 3 3. Sammanfattning och analys sid 3 4. Jobbskattefrågan är huvudämne eller central för artikelns

Läs mer

Tillväxt genom mer arbete

Tillväxt genom mer arbete Tillväxt genom mer arbete Vad bestämmer tillväxten? Mycket lång sikt (50-100 år) - den totala faktorproduktivitetens tillväxt - kapitalstockens tillväxt På några års sikt - graden av resursutnyttjande

Läs mer

FRAMTIDEN BÖRJAR I SKOLAN. Håkan Bergman

FRAMTIDEN BÖRJAR I SKOLAN. Håkan Bergman FRAMTIDEN BÖRJAR I SKOLAN Håkan Bergman Tre fokus för högre kunskapsresultat Tidiga insatser Skickliga lärare Jämlik skola Stödinsatser i skolan sätts in för sent Andel elever med åtgärdsprogram i årskurs

Läs mer

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Mats Kinnwall Chefekonom Industriarbetsgivarna Global konjunktur Hackandet fortsätter efter finanskrisen USA & Eurozonen Svag återhämtning i historiskt perspektiv

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-11-27 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet) med låg

Läs mer

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet 1 Inledning Hösten 2009 fick Sociologiska

Läs mer

Småföretag, anställningsskydd och tillväxt. Kerstin Ahlberg

Småföretag, anställningsskydd och tillväxt. Kerstin Ahlberg Småföretag, anställningsskydd och tillväxt Kerstin Ahlberg Anställningsskyddsregler som hinder för tillväxt Regler som försvårar företagens möjligheter att variera arbetskraftens storlek, t ex regler om

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-09-17 Emma Rosklint Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet)

Läs mer

Partigranskning mars 2006

Partigranskning mars 2006 Företagarna granskar del 2 Partigranskning mars 2006 Hur stämmer partiernas karta med företagens verklighet? mars 2006 Kopplingen mellan jobb, välfärd och företagande har spelat en viktig roll i årets

Läs mer

Stockholm 2014-05-21. Rättvisa villkor. För alla.

Stockholm 2014-05-21. Rättvisa villkor. För alla. Stockholm 2014-05-21 Rättvisa villkor. För alla. 2(8) Rättvisa villkor. För alla. Femton år med ett högerdominerat styre har slagit hårt mot EU. Europa halkar efter. Arbetslösheten har skjutit i höjden,

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista ordförande fackförening/facket fackklubb kommunalarbetareförbundet fackförbund kommun landsting medlem löntagare socialdemokrat tjänsteman arbetare

Läs mer

Insiders och outsiders i svensk arbetsmarknadsopinion

Insiders och outsiders i svensk arbetsmarknadsopinion Insiders och outsiders i svensk arbetsmarknadsopinion Love Christensen Sandra Engelbrecht Biträdande forskare Biträdande forskare Svensk arbetsmarknadsopinion Undersökning av opinionsskillnaden mellan

Läs mer

PIAAC. Programme for the International Assessment of Adult Competencies. En internationell undersökning av vuxnas kunskaper och färdigheter

PIAAC. Programme for the International Assessment of Adult Competencies. En internationell undersökning av vuxnas kunskaper och färdigheter PIAAC Programme for the International Assessment of Adult Competencies En internationell undersökning av vuxnas kunskaper och färdigheter Ann-Charlotte Larsson Anna Eriksson Enheten för statistik om Utbildning

Läs mer

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Lönebildningsrapporten 2016 37 FÖRDJUPNING Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Diagram 44 Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden 9.0 9.0

Läs mer

Att lära av Pisa-undersökningen

Att lära av Pisa-undersökningen Att lära av Pisa-undersökningen (Lars Brandell 2008-08-02) I början av december 2007 presenterade OECD resultaten av PISA 2006, d.v.s. den internationella undersökningen av kunskapsnivån hos 15-åringar

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet Kommunalarnas arbetsmarknad Deltidsarbetslöshet 1 Bakgrund Deltidsarbetslöshet är ett stort problem för många av medlemmarna i Kommunal. Inom kvinnodominerade vård- och omsorgsyrken är deltider mycket

Läs mer

Rätt och fel i arbetsrätten: - Är den svenska modellen älskad av alla?

Rätt och fel i arbetsrätten: - Är den svenska modellen älskad av alla? Rätt och fel i arbetsrätten: - Är den svenska modellen älskad av alla? juli 2007 Sammanfattning Den svenska modellen framstår inte som bättre än andra regelverk på arbetsmarknaden vid en internationell

Läs mer

ÖPPENHET ÖVER GRÄNSERNA GER FLER JOBB. Socialdemokraterna säger go home Nya Moderaterna säger gå till jobbet

ÖPPENHET ÖVER GRÄNSERNA GER FLER JOBB. Socialdemokraterna säger go home Nya Moderaterna säger gå till jobbet ÖPPENHET ÖVER GRÄNSERNA GER FLER JOBB Socialdemokraterna säger go home Nya Moderaterna säger gå till jobbet Inledning Jobben är Nya Moderaternas viktigaste fråga. Sedan alliansregeringen fick väljarnas

Läs mer

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val.

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Jag bryr mig om valet i höst! För jag tror på alla människors lika värde och rätt. Och jag vägrar ge upp.

Läs mer

Kamrater Mötesdeltagare!

Kamrater Mötesdeltagare! 2014-05-01 Christer Engelhardt Kamrater Mötesdeltagare! Varmt välkomna till supervalårets första majfirande här i Bingebyparken och jag vill rikta ett varmt tack till Gråbo- Bingeby Socialdemokratiska

Läs mer

Sociala tjänster för alla

Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla 4 En stark röst för anställda i sociala tjänster i Europa EPSU är den europeiska fackliga federationen för anställda inom sociala tjänster. Federationen

Läs mer

Valet mellan människa och marknad

Valet mellan människa och marknad DA GRANSKAR Valet mellan människa och marknad Den svenska modellen är bra, säger regeringen hemma i Sverige. Men i EU-parlamentet tycker det blå laget att lika villkor för lika arbete är ett hinder mot

Läs mer

Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1

Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1 Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1 Frågan om ungdomars möjligheter på arbetsmarknaden har en central roll i årets valrörelse. Diskussionen begränsar sig ofta till möjligheten

Läs mer

DN debatt: "Så kan arbetslösheten sänkas". Ett stort paket av åtgärder kan få ner arbetslösheten betydligt, skriver Assar Lindbeck.

DN debatt: Så kan arbetslösheten sänkas. Ett stort paket av åtgärder kan få ner arbetslösheten betydligt, skriver Assar Lindbeck. DN debatt: "Så kan arbetslösheten sänkas". Ett stort paket av åtgärder kan få ner arbetslösheten betydligt, skriver Assar Lindbeck. Många tror att ny teknik och rationaliseringar gör att en stor del av

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Halmstad febr. 1982 Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Läkarförbundets agerande under det gångna året har mer än tidigare präglats av egoism, hyckleri och bristande samhällsansvar. Då jag inte kan stödja

Läs mer

Tabell 1: 10 högsta lönenivåer bland 16-åringar*

Tabell 1: 10 högsta lönenivåer bland 16-åringar* . Inledning Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund SSU genomför årligen en undersökning riktad till alla Sveriges kommuner angående sommarjobb respektive feriepraktik för ungdomar. Undersökningen riktar

Läs mer

FÖRBÄTTRAR FINANSPOLITISKA RÅD FINANSPOLITIKEN? Ekonomiska Samfundet i Finland. John Hassler februari 2014

FÖRBÄTTRAR FINANSPOLITISKA RÅD FINANSPOLITIKEN? Ekonomiska Samfundet i Finland. John Hassler februari 2014 FÖRBÄTTRAR FINANSPOLITISKA RÅD FINANSPOLITIKEN? Ekonomiska Samfundet i Finland John Hassler februari 2014 Sverige under den senaste krisen År 2009 föll BNP med 5%, men: Måttlig försvagning av budgetsaldot;

Läs mer

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest?

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest? Är Sverige till Salu?? Ja idag är Sverige till salu! Vill vi ha det så? Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som

Läs mer

Unga ska först! www.ssu.se. - En rapport om ungdomsarbetslösheten och socialdemokratin

Unga ska först! www.ssu.se. - En rapport om ungdomsarbetslösheten och socialdemokratin Unga ska först! - En rapport om ungdomsarbetslösheten och socialdemokratin En rapport från Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund www.ssu.se www.ssu.se Förord Arbetslösheten når nya rekordnivåer i

Läs mer

= = = = = = = = = = =

= = = = = = = = = = = e~êëáíì~íáçåéåñöêìíë~íí~ ÖêìééÉêé ~êäéíëã~êâå~çéåääáîáí Ä ííêéãéçêéöéêáåöéåë éçäáíáâ\ ^êäéíëã~êâå~çëéçäáíáëâê~ééçêíñê åiáäéê~ä~ìåöççãëñöêäìåçéímtlmu ^o_bqpj^ohk^apmlifqfpho^mmloq fkibakfkd Regeringen gick

Läs mer

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik!

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! För mer information gå in på: www.lo.se/stockholmsmodellen Facket ska jobba för att individen får mer inflytande. Man 38 år, Byggnads Sluta jaga sjuka.

Läs mer

FÖRBÄTTRAR FINANSPOLITISKA RÅD FINANSPOLITIKEN? John Hassler Mars 2015

FÖRBÄTTRAR FINANSPOLITISKA RÅD FINANSPOLITIKEN? John Hassler Mars 2015 FÖRBÄTTRAR FINANSPOLITISKA RÅD FINANSPOLITIKEN? John Hassler Mars 2015 Sverige under den senaste krisen År 2009 föll BNP med 5%, men: Måttlig försvagning av budgetsaldot; Litet underskott i de offentliga

Läs mer

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna 1 Innehåll Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Få unga är nöjda

Läs mer

Synen på fackets roll

Synen på fackets roll Synen på fackets roll Resultat av en undersökning från Demoskop Maria Rankka och Cecilia Stegö Chilò Synen på fackets roll Resultat av en undersökning från Demoskop Maria Rankka och Cecilia Stegö Chilò

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006 FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006 FöreningsSparbankens Företagarpris 2006 Finalisterna ser ganska goda utsikter för Sveriges konkurrenskraft men det blir allt tuffare Idag den 8 mars kl 16.15

Läs mer

Jobb för unga 2008-07-23. Ung i konflikt med arbetsgivaren Om den unge på arbetsmarknaden. Projekt MUF Mångfald Utveckling Framtid.

Jobb för unga 2008-07-23. Ung i konflikt med arbetsgivaren Om den unge på arbetsmarknaden. Projekt MUF Mångfald Utveckling Framtid. Projekt MUF Mångfald Utveckling Framtid Ung i konflikt med arbetsgivaren Om den unge på arbetsmarknaden juli 2008 Delrapport Jobb för unga 2008-07-23 INNEHÅLL Innehåll...2 Om projekt MUF...3 Sammanfattning...4

Läs mer

Alla vinner på en jämställd arbetsmarknad. Rapport, Almedalen 2013-07-03

Alla vinner på en jämställd arbetsmarknad. Rapport, Almedalen 2013-07-03 Alla vinner på en jämställd arbetsmarknad Rapport, Almedalen 2013-07-03 1. Inledning... 2 2. Alla vinner på en mer jämställd arbetsmarknad... 3 3. Mer jämställd arbetsmarknad stor möjlighet även för andra

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 Bokförlaget thales politisk filosofi idag politisk filosofi idag intervju med martin peterson, professor i filosofi vid eindhoven university of technology

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Det livslånga utanförskapet Långvarig arbetslöshet, funktionsnedsättningar och förtidspensioner bland unga. Li Jansson Maj 2011

Det livslånga utanförskapet Långvarig arbetslöshet, funktionsnedsättningar och förtidspensioner bland unga. Li Jansson Maj 2011 Det livslånga utanförskapet Långvarig arbetslöshet, funktionsnedsättningar och förtidspensioner bland unga Li Jansson Maj 2011 Sammanfattning 1 Sammanfattning Svensk ekonomi går som tåget, men några står

Läs mer

Maj 2010. Turordningsreglerna missgynnar unga

Maj 2010. Turordningsreglerna missgynnar unga Maj 2010 Turordningsreglerna missgynnar unga Innehåll Sammanfattning och bakgrund... 3 Unga upplever att turordningsreglerna missgynnar... 4 Så gjordes undersökningen... 4 Slutsatser och policydiskussion...

Läs mer

TEMA: SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALA RÄTTIGHETER

TEMA: SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALA RÄTTIGHETER Lektion 18 SCIC 31/01/2014 TEMA: SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALA RÄTTIGHETER A. Aktuell debatt om arbetskraftsinvandring (http://www.riksdagen.se/sv/debatter-- beslut/ovriga-debatter/ovrigt/ovrigdebatt/?did=h0c120130214ad&doctype=ad#pos=36)

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige

Läs mer

Vård och omsorg på dina villkor! Vårdkvalitet i samverkan. Gösta Bucht, professor emeritus i Geriatrik Talesperson för vård och omsorg, SPF

Vård och omsorg på dina villkor! Vårdkvalitet i samverkan. Gösta Bucht, professor emeritus i Geriatrik Talesperson för vård och omsorg, SPF Vård och omsorg på dina villkor! Vårdkvalitet i samverkan Gösta Bucht, professor emeritus i Geriatrik Talesperson för vård och omsorg, SPF Hur ser det ut idag? Vågar jag bli gammal? Samverkan eller stuprör?

Läs mer

Varsel och dess samband med arbetslösheten

Varsel och dess samband med arbetslösheten Fördjupning i Konjunkturläget december 28 (Konjunkturinstitutet) 16 Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Diagram 15 Varsel Tusentals personer 2 2 Varsel och dess samband med arbetslösheten 15 1 15

Läs mer

Ekonomisk politik för full sysselsättning är den möjlig? Lars Calmfors ABF Stockholm, 3 mars 2010

Ekonomisk politik för full sysselsättning är den möjlig? Lars Calmfors ABF Stockholm, 3 mars 2010 Ekonomisk politik för full sysselsättning är den möjlig? Lars Calmfors ABF Stockholm, 3 mars 2010 Arbetslöshet i Sverige, USA och euroområdet, 1975-2009 (procent) 14 12 10 8 6 4 2 0 1975 1980 1985 1990

Läs mer

Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014

Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014 Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014 Innehåll Vad avgör val? Förmågan att: Se människors problem och utmaningar Föreslå konkreta åtgärder

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

Debatt om fler vägar in på arbetsmarknaden Anna Kinberg Batra 16 mars 2016

Debatt om fler vägar in på arbetsmarknaden Anna Kinberg Batra 16 mars 2016 Debatt om fler vägar in på arbetsmarknaden Anna Kinberg Batra 16 mars 2016 Anförande debatt 16 mars Inlägg 1: I dag går över 4 700 000 människor i Sverige till jobbet. För någon timme sedan satte sig ett

Läs mer

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011.

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011. Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen Lars Calmfors Finanspolitiska rådet Anförande på seminarium 14/2-2011. 2 Vi har blivit instruerade att ta upp tre punkter. Jag

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:1457 av Erik Bengtzboe (M) Politik för fler jobb och bättre integration

Motion till riksdagen 2015/16:1457 av Erik Bengtzboe (M) Politik för fler jobb och bättre integration Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1457 av Erik Bengtzboe (M) Politik för fler jobb och bättre integration Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

Den politiska bloggvärldens historia - en analys av politiska bloggar 2007 2012

Den politiska bloggvärldens historia - en analys av politiska bloggar 2007 2012 Den politiska bloggvärldens historia - en analys av politiska bloggar 2007 2012 April 2012 Arbetsmarknadsfrågor stora bland politiska bloggar Unionen anser att bloggar och andra sociala medier är rätt

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Det bästa året någonsin. Björn Lindgren, Johan Kreicbergs Juni 2008

Det bästa året någonsin. Björn Lindgren, Johan Kreicbergs Juni 2008 Det bästa året någonsin Björn Lindgren, Johan Kreicbergs Juni 2008 Inledning 1 Inledning Att 2007 var ett bra år på svensk arbetsmarknad är de flesta överens om. Antalet sysselsatta ökade med drygt 110

Läs mer

En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb

En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb Rapport till Bäckströmkommissionen 2006-03-09 Docent Nils Karlson, vd Ratio Näringslivets forskningsinstitut www.ratio.se En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb Sveriges Akilleshäl är

Läs mer

Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb.

Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb. Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb. 1. Att befästa och stärka S förtroende vad gäller jobbpolitiken. 2. Att stärka S förtroende vad gäller

Läs mer

Finanspolitiska rådet i Sverige. Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011

Finanspolitiska rådet i Sverige. Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011 Finanspolitiska rådet i Sverige Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011 Disposition 1. Bakgrund 2. Finanspolitiska rådets uppgifter 3. Organisation 4. Arbete 5. Jämförelse med motsvarigheter

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Intervju med Anna Kinberg Batra i SVT Agenda angående EU:s flyktingavtal med Turket och lägre ingångslöner för nyanlända.

Intervju med Anna Kinberg Batra i SVT Agenda angående EU:s flyktingavtal med Turket och lägre ingångslöner för nyanlända. Sida 1 av 10 Och strax om oenigheten inom Alliansen om lägre ingångslöner. Men först ikväll om EU:s avtal med Turket om flyktingarna. Det har ju börjat gälla från och med idag. Och målet med avtalet, det

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/1568 av Ali Esbati m.fl. (V) En starkare och modernare arbetsrätt

Motion till riksdagen: 2014/1568 av Ali Esbati m.fl. (V) En starkare och modernare arbetsrätt Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/1568 av Ali Esbati m.fl. (V) En starkare och modernare arbetsrätt 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...1 2 Förslag till riksdagsbeslut...1 3 Trygghet

Läs mer

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få Välfärdstjänsternas dilemma Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få det att gå ihop i ett rikt land som Sverige? Varför finns det en ständig oro över hur välfärden ska finansieras trots att inkomsterna

Läs mer

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 Telefontider: måndag, onsdag, fredag 8.30 12.00 och tisdag, torsdag kl. 13.00 16.00 Vad jobbar vi med just nu: Mycket händer i TioHundra ab. Hela bolagsstyrelsen

Läs mer

INVESTERINGAR I LÄRARYRKETS ATTRAKTIVITET STEFAN LÖFVEN, MAGDALENA ANDERSSON, IBRAHIM BAYLAN 18 AUGUSTI 2014

INVESTERINGAR I LÄRARYRKETS ATTRAKTIVITET STEFAN LÖFVEN, MAGDALENA ANDERSSON, IBRAHIM BAYLAN 18 AUGUSTI 2014 INVESTERINGAR I LÄRARYRKETS ATTRAKTIVITET STEFAN LÖFVEN, MAGDALENA ANDERSSON, IBRAHIM BAYLAN 18 AUGUSTI 2014 VALLÖFTEN FÖR ATT HÖJA LÄRARYRKETS ATTRAKTIVITET 3,5 miljarder i investeringar i läraryrkets

Läs mer

Bokslut Reinfeldt och Halland

Bokslut Reinfeldt och Halland Bokslut Reinfeldt och Halland Resultatet av åtta år med en borgerlig regering Socialdemokraterna i Halland 2014-06-25 1 Sammanfattning Den borgerliga regeringens politik för att skapa nya jobb har helt

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent

Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Löneutveckling och fler jobb Löneutjämning och högre arbetslöshet 2 Lägre trösklar ger fler jobb LO-förbunden har inför 2013 års avtalsförhandlingar

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer Svenska folket underkänner dagens svenska modell I Ledarna har vi länge kritiserat

Läs mer

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström It s just a job. Grass grows, birds fly, waves pound the sand. I beat people up. Muhammed Ali Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Finlands makropolitiska framtid, här. 25.11.2014

Läs mer

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Näringsministern och förhållandet till facket

Näringsministern och förhållandet till facket Näringsministern och förhållandet till facket Sammanställning gjord av Sverker Lindström, 2012-03-27 1 Annie Lööf, tidigare Annie Johansson, 28, utsågs till näringsminister i regeringen Reinfeldt den 29

Läs mer

Remissyttrande. SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen

Remissyttrande. SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Vår referens: Niklas Beckman Er referens: A2011/533/ARM 2011-04-27 Remissyttrande SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen

Läs mer

Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv

Läs mer