Miljöprogram

Transkript

1 Miljöprogram

2 Tullgårdsskolan på Södermalm

3 04 Inledning 05 Miljöpolicy 06 Hållbar energianvändning 08 Miljöanpassade transporter 10 Hållbar mark- och vattenanvändning 12 Resurseffektiva kretslopp 14 Giftfritt Stockholm 16 Sund inomhusmiljö 18 Vem och hur? FOTO Scandinav Bildbyrå sid 1, 5 istock sid 2, 13, 15 SISAB sid 9, 11, 19 TRYCK Edita Bobergs november 2016

4 Inledning MILJÖARBETET HAR LÄNGE varit en naturlig del av SISAB:s verksamhet. SISAB:s miljöprogram utgör ryggraden i bolagets miljöarbete och för att nå stadens inriktningsmål Ett klimatsmart Stockholm. Som en långsiktig aktör och samhällsbyggare är det en självklarhet för SISAB att på olika sätt delta i utvecklingen av det klimatsmarta samhället med hållbara lärmiljöer. För att uppnå en hållbar lärmiljö ska våra lokaler också vara trygga, säkra och pedagogiskt utformade. Faktorer som även de är starkt styrande i SISAB:s verksamhet. SISAB:s ambition är att fortlöpande öka medarbetarens miljökompetens och att aktivt påverka kunder och samarbetspartners genom bolagets stora engagemang i miljöfrågor. Miljöprogrammet kan även ses som ett vägledande utbildningsverktyg för medarbetare, samarbetspartners och andra intressenter. Kommunfullmäktiges budget för 2017, stadens ägardirektiv för samt Stockholms miljöprogram är utgångpunkter för SISAB:s miljöprogram Miljöprogrammet innehåller följande: f findikatorer med mål för 2017, 2018 och 2019 inom respektive målområde. f fstadens mål för i vilka SISAB har ett genomförandeansvar. f faktiviter som på olika sätt bidrar till att målen uppnås. Dessa följs upp succesivt och uppdateras årligen. f fuppföljningsmetod och intern ansvarsfördelning i uppföljningsarbetet. Indikatorerna och aktiviteterna utvärderas kontinuerligt samt kompletteras och revideras om de inte bedöms vara fullgoda och ändamålsenliga för uppföljning. Utöver redovisade aktiviteter i detta miljöprogram genomför respektive avdelning ytterligare åtgärder vid behov. Uppföljning Indikatorer som är markerade med ska löpande följas upp, (enligt beslut i kommunfullmäktige eller bolagsstyrelsen), i stadens överordnade system för ledning och uppföljning av bolagets verksamhet och ekonomi, ILS. De indikatorer som är markerade med har beslutats av kommunfullmäktige i samband med kommunfullmäktiges budget. Utöver dessa har SISAB ett antal egna indikatorer för ytterligare kvalitetssäkring av bolagets miljöarbete. Samtliga indikatorer i detta program kommer att redovisas i SISAB:s årsredovisning med hållbarhetsredovisning enligt GRI (Global Reporting Initiative). Hållbarhetsarbetet på SISAB För att utveckla och systematiskt styra hållbarhetsarbetet har Stockholms kommunfullmäktige givit stadens bolag i uppdrag att utarbeta CSR (Corporate Social Responsibility) strategier. Detta blev startskottet för SISAB:s arbete med att på ett tydligare sätt implementera de sociala frågorna i verksamhetsplanen. CSR-strategin antogs av styrelsen den 27 september 2016 och utgår från de tre perspektiven: SISAB och kunden, SISAB och samhället samt SISAB och medarbetaren. Den miljömässiga delen av hållbarhet behandlas som tidigare i SISAB:s miljöprogram. Miljöorganisation SISAB:s ledningsgrupp och styrelse tar beslut om miljöpolicy, miljöprogram och andra övergripande miljöfrågor med utgångspunkt från kommunbeslut och ägardirektiv. Miljöprogrammet ingår i bolagets verksamhetsplan och ansvaret för genomförande, uppföljning av indikatorer och aktiviteter ligger på samtliga avdelningschefer. Från och med 1 januari 2017 kommer SISAB:s nya organisationsstuktur att implementeras. Då kommer sannolikt projektutvecklingsenheten att stödja och utveckla miljöarbetet i samverkan med SISAB:s hållbarhetsstrateg och driftavdelningen. Stockholm, november 2016 Claes Magnusson, VD 4

5 Miljöpolicy SISAB arbetar med ständiga förbättringar och helhetssyn för att erbjuda stadens skolor långsiktigt hållbara och sunda läromiljöer. Detta innebär att: ffsisab:s miljöarbete är målstyrt och utvärderas löpande. ffsisab:s miljöarbete minst följer rådande miljölagstiftning och stadens miljö- och hälsokrav. ffsisab hushåller med råvaror och arbetar fortlöpande med energieffektivisering. ffsisab begränsar användning och spridning av miljö- och hälsofarliga kemikalier. ffsisab arbetar aktivt tillsammans med våra kunder med aktiviteter som leder till minskad miljö- och hälsopåverkan. ff SISAB ställer miljö- och hälsokrav på alla våra samarbetspartners. ffsisab prioriterar teknik och beslut som leder till minskad miljö- och hälsopåverkan vid byggande och förvaltning. ffsisab ökar fortlöpande medarbetarnas kompetens inom miljö- och hälsoområdet. 5

6 Användningen av fossila bränslen har succesivt fasats ut sedan Detta har minskat SISAB:s växthusgasutsläpp betydligt. Hållbar energianvändning DAGENS UTVINNING OCH ANVÄNDNING AV ENERGI är en av orsakerna till flera av dagens stora miljöproblem. Klimatfrågan uppfattas av många som vår tids stora utmaning. En hållbar energianvändning syftar till att minska miljö- och klimatpåverkan, konvertera från fossil energi till förnybar och samtidigt effektivisera energianvändningen. SISAB har framgångsrikt energieffektiviserat fastighetsbeståndet och bolaget arbetar vidare med att bland annat optimera energisystemen så att energiförbrukningen blir så anpassad som möjligt efter verksamheten. All energianvändning följs systematiskt upp och analyseras i uppföljningssystem. Till grund för energiarbetet ligger SISAB:s energiplan som tydliggör bolagets energimål, åtgärder och arbetsätt för att nå dessa. Energiplanen uppdateras årligen i takt med att kontrollen av energiförbrukningen förbättras i varje fastighet. Det är dock ytterst viktigt att det ambitiösa energieffektiviseringsarbete som pågår genomförs på ett sätt som inte försämrar inomhusmiljön. Användningen av fossila bränslen har succesivt fasats ut sedan Detta har minskat SISAB:s växthusgasutsläpp betydligt, och den sista oljeuppvärmda skolan i det befintliga fastighetsbeståndet (Storkyrkoskolan) konverterades till fjärrvärme år Inom programperioden kommer SISAB fortsätta att avveckla de fåtal fossila energikällorna som finns kvar för reservdrift eller spetslast. SISAB:s styrelse beslutade 2014 att all nybyggnation ska miljöcertifieras enligt Miljöbyggnad, nivå Silver. Detta innebär bland annat att byggnaderna får låg energianvändning samtidigt som höga krav ställs på inomhusmiljön. I äldre fastigheter finns en stor potential att genomföra långtgående energieffektiviseringsåtgärder vid större ombyggnationer. Via områdesplanen, som tas fram i samråd med kunden för att skapa en gemensam målbild, ser vi över möjligheter och förutsättningar att genomföra olika investeringar och renoveringar. Sedan flera år tillbaka är all el som staden och SISAB använder miljömärkt. Dessutom utvärderar vi möjligheter och förutsättningar att utöka den egna produktionen av förnyelsebar energi via solceller på våra förskolor och skolor. Idag beräknas SISAB:s befintliga solcellsanläggningar generera 150 MWh/år. Under 2019 kommer en planerad solcellsanläggning att tas i drift på Bobergskolan i Norra Djurgårdsstaden och denna beräknas generera 18 MWh/år. SISAB bedriver sedan 2014 det mycket uppskattade projektet Energiagenterna. Genom lek, entusiasm och nyfikenhet lär sig barnen ett energismart beteende vilket får till resultat att energiförbrukningen minskar i förskolan. Under programperioden kommer projektet att expandera ytterligare och under 2017 beräknas omkring barn på omkring 50 förskolor få möjligheten att genomgå utbildningen att bli Energiagent. 6

7 Vid renoveringen av Högalidsskolan installerades bland annat energisnåla vitvaror och energisnål belysning. Indikatorer och mål Indikator Mål 2017 Mål 2018 Mål Energianvändning för uppvärmning och el per kvadratmeter (kwh/m2) 1.2 Minskad energianvändning (se indikator 1.1) i jämförelse med föregående år (%) Köpt energi (GWh) <280 <275 < Minskad elanvändning per anställd på SISAB:s kontor i jämförelse med föregående år (%) 1.5 Andel projekt som uppfyller SISAB:s krav avseende energianvändning vid nybyggnadprojektering (%) 1.6 Andel större ombyggnader där den köpta energin minskat med minst 30 procent (%) 1.7 Andel genomförda åtgärder enligt åtgärdslista i SISAB:s energiplan (%) 5 5 Flytt till nytt kontor 2018, mål fastställs efter inflyttning och normaldrift 1.8 Årlig energiproduktion baserad på solenergi (MWh) Växthusgaser från energianvändning Minskning Minskning Minskning SISAB:s aktiviteter f ffortsätta genomföra SISAB:s energiplan; driftoptimering, uppgradering av installationer och klimatskal, energieffektivisering av elanläggningar (elvärme, belysning, motordrift). f fvid Miljöbyggnadscertifiering projektera för att uppnå nivå Silver på indikator Energianvändning. Värdet styrs av BBR (boverkets byggregler). Andra energikrav kan förekomma, exempelvis vid markavtal. Lägst energikrav gäller. f ftillmötesgå hyresgäster som önskar förhöjd energiprestanda och separata avtal med sänkt driftsschablon. f fkartlägga och minska växthusgasutsläpp från SISAB:s energianvändning. f ffortsätta avveckla fossila energikällor som finns kvar för reservdrift eller spetslast. f fse över möjligheter att installera fler solcellsanläggningar på nya och befintliga byggnader. f fuppmuntra energismart beteende på SISAB:s kontor genom fortsatt information. f futvidga energibesparingsprojektet Energiagenterna (en metod för att utbilda förskolebarn i energismart beteende) på ett femtiotal förskolor i Stockholm, vilket berör 1000 barn årligen. Stadens mål f fstaden ska verka för att utsläppen av växthusgaser minskar till högst 2,3 ton per invånare till år f fstaden ska genom energieffektivisering minska energianvändningen i den egna verksamheten med minst 10 procent till år f flångtgående energieffektivisering ska genomföras vid större ombyggnader. f fför nyproducerad byggnad, på av staden markanvisad fastighet, ska energianvändningen vara högst 55 kwh/m 2. f fstadens egna energiproduktion baserad på solenergi ska öka. 7

8 99 % av SISAB:s medarbetare reser miljöanpassat i jobbet. Miljöanpassade transporter TRANSPORTER AV MATERIAL och varor samt resor till och från våra fastigheter är en viktig förutsättning för SISAB:s verksamhet. Problemet med transporter är bland annat koldioxidutsläppen från bilavgaser som bidrar till ökad växthuseffekt. Trafik bidrar också till höga partikelhalter i utomhusluften, bullerstörningar och andra utsläpp av föroreningar i mark och vatten. SISAB ställer sedan många år tillbaka miljökrav på arbetsmaskiner och fordon vid upphandlingar av entreprenader. Under programperioden kommer SISAB att utvärdera samt se över möjligheten att implementera ett nytt föreslaget certifieringssystem, Miljöbyggnad för byggskedet, som är under utveckling inom SGBC (Sweden Green Building Council). Systemet fokuserar bland annat på skarpare miljökrav för arbetsmaskiner och fordon under byggskedet. För att öka det miljöanpassade resandet sjösatte SISAB en intern rese- och miljöpolicy under 2014 för att effektivt bidra till att Stockholms stads övergripande miljömål om minskning av koldioxidutsläpp nås. Denna säger bland annat att vi i första hand ska välja kollektivtrafik, gång eller cykel för kortare resor. Genom ett subventionerat årskort för SL-resor uppmuntras medarbetarna att resa kollektivt till och från arbetsplatsen men också på ledig tid. När bilen behöver användas finns SISAB:s pool- och företagsbilar tillgängliga, de förra är elhybrider och de senare miljöbilar. Resultatet har blivit att 99 % av SISAB:s medarbetare reser miljöanpassat i jobbet! Fram till 2016 har vi årligen beräknat koldioxidutsläppen från pool- och företagsbilarna. Nu kommer vi även inkludera övriga transportmedel (flyg, tåg och buss) som ibland behövs för längre tjänstresor och konferenser. På så sätt kommer en ännu tydligare överblick skapas över SISAB:s totala koldioxidutsläpp från tjänsteresor, vilket kan ligga till grund för ytterligare förbättringsåtgärder. Möten med samarbetspartners och anlitade konsulter innebär många resor och SISAB kommer fortsatt att uppmuntra medarbetare att använda den videoutrustning som finns i kontorets konferensrum för att skapa fler resfria möten. 8

9 När bilen behöver användas finns SISAB:s pool- och företagsbilar tillgängliga, Växtlighet har en viktig funktion när det gäller hantering av dagvatten. Här ser vi skola xxxxx. Indikatorer och mål Indikator Mål 2017 Mål 2018 Mål Andel elbilar, inklusive laddhybrider (%) 75 Inväntar stadens upphandling Inväntar stadens upphandling 2.2 Minskade koldioxidutsläpp från tjänsteresor per anställd i jämförelse med föregående år (%) SISAB:s aktiviteter f ffortsätta att som lägst ställa miljökrav på arbetsfordon och maskiner i enlighet med kommunfullmäktiges beslut 2012 (kraven uppdaterade 2014) i entreprenadupphandlingar men också utvärdera möjligheten att implementera det föreslagna nya certifieringssystemet Miljöbyggnad för byggskedet, som ställer skarpare krav. f ffortsätta implementera SISAB:s rese- och mötespolicy som antogs f futvidga kartläggningen av koldioxidutsläpp från tjänstresor till övriga transportmedel (flyg, tåg och buss). f fuppmuntra SISAB:s medarbetare att använda videoutrustning i konferensrummen för resfria möten. Stadens mål f fbiltrafiken ska minska. f fstockholm ska ha frisk luft. 9

10 Uppvuxen, etablerad vegetation är ytterst ekologiskt värdefull och svår att ersätta. Hållbar mark- och vattenanvändning PÅGÅENDE OCH FÖRVÄNTADE klimatförändringar pekar på att Stockholm går mot ett varmare och blötare klimat, med ökad nederbörd och mer ihållande värmeböljor. Detta kan ge negativa effekter på dagens samhälle och den sårbarheten behöver förebyggas genom en klimatanpassning. Växtlighet har en viktig funktion när det gäller hantering av dagvatten. Uppvuxen, etablerad vegetation är också ytterst ekologiskt värdefull och svår att ersätta. I SISAB:s Projekteringsanvisning Mark klargörs att träd och större buskage i största möjliga mån ska bevaras. Träd ger dessutom en naturlig skuggning under soliga sommardagar och beslut om plantering av nya ska tas med hänsyn till hur trädbeståndet i omgivningen ser ut. SISAB har svårt att anlägga öppna dammar för att fördröja dagvatten bland annat på grund av säkerhetsrisken. Men SISAB samverkar med staden för att tillämpa möjliga åtgärder för en effektiv bortledning av större dagvattenmängder i enlighet med Stockholms dagvattenstrategi. I planeringsstadiet av en ny förskola eller skola utformas byggnaden efter markytans förutsättningar och SISAB certifierar alla nya byggnader enligt Miljöbyggnad, nivå Silver. Detta ställer höga krav på byggnadens utformning så att bland annat en god solvärmelast och termiska klimat uppnås. Till grund ligger även SISAB:s projekteringsanvisningar samt referensen Solavskärmning som ger goda råd och exempel på en effektiv och tilltalande utformning. Det finns en begränsad markyta i staden samtidigt som det finns ett tydligt behov av fler elevplatser i ett snabbt växande Stockholm. Detta utsätter skolgårdarna för tyngre påfrestningar och tillgängliga ytor för bland annat dagvattenhantering minskar. SISAB arbetar aktivt för att ge barn och ungdomar en bra och hållbar skolgård för lek, lärande och gemenskap och vi samverkar med staden för att finna de bästa möjliga lösningarna. SISAB har ingen indikator för detta målområde men vi arbetar med följande aktiviteter: 10

11 Växtlighet har en viktig funktion när det gäller hantering av dagvatten. Här Globala Gymnasiet på Södermalm. SISAB:s aktiviteter f futföra gröna tak där krav ställts av stad eller kund. Slutsatser från SISAB:s utvecklingsprojekt om gröna tak används som underlag i arbetet. f fvid nybyggnation certifiera skolor och förskolor som miljöbyggnad, nivå Silver, vilket ställer krav på bland annat god solvärmelast och termiskt klimat. f fse över möjliga alternativ att vidare anpassa fastighetsbeståndet för kommande klimatförändringar. Stadens mål f fsårbarheten i stadsmiljöer till följd av ett klimat i förändring ska förebyggas. 11

12 Avfallsfrågorna ska i ett tidigt skede komma in i planprocesserna. Resurseffektiva kretslopp MATERIALANVÄNDNING OCH AVFALLSHANTERING är två miljöfrågor med en tydlig koppling till varandra. En bra avfallshantering förhindrar att potentiellt farliga ämnen släpps ut i miljön och samtidigt kan mer material återvinnas. Vid byggnation uppkommer det avfall och avfallet ska behandlas utifrån EU:s avfallshierarki. Det innebär att mindre mängd avfall går till deponi och förbränning och mer till återvinning eller återanvändning. Avfallsfrågorna ska i ett tidigt skede komma in i planprocesserna och SISAB har ett ansvar för att det avfall som uppstår vid ny- och ombyggnader och servicearbeten källsorteras för återvinning. Vid upphandling definierar SISAB hur bygg- och rivningsavfall ska källsorteras för byggentreprenörerna. För farligt avfalls ställs särskilda krav i enlighet med lagstiftningen. SISAB har även i sina större byggoch renoveringsprojekt anlitade miljökonsulter som stödjer och samordnar miljöarbetet och ser till att projekten uppfyller SISAB:s miljökrav. Övergripande miljökrav anges i SISAB:s Projekteringsanvisning Miljö. SISAB ser möjligheten att förbättra avfallshanteringen i byggprojekten. Därför ser bolaget över möjligheten att implementera ett nytt föreslaget certifieringssystem, "Miljöbyggnad för byggskedet", under programperioden. Systemet är under utveckling inom SGBC (Sweden Green Building Council) och avser att skapa en bättre styrning i byggskedet och avfallshanteringen. Målet är att SISAB:s sedan många års ambitiösa avfallsmål ska bibehållas. SISAB ska också erbjuda genomtänka system för källsortering i skolor och förskolor. Bland annat gäller det system för insamling av matavfall som är effektiva och arbetsmiljöanpassade. Exempelvis kan avfallskvarn installeras, vilket skett i ett flertal skolor och ingår som standard i SISAB:s konceptförskola, Framtidens förskola. Matavfallet samlas då i en tank och borttransporteras med slamsugbil för att omvandlas till biogas. Praktiska råd och exempel på utformning av avfallsutrymmen och avfallssystem finns i referensen Avfallshantering som SISAB kontinuerligt uppdaterar. Även på SISAB:s kontor ska avfallet källsorteras. Insamlingssystem finns för papper, förpackningar, matavfall med mera. 12

13 En bra avfallshantering förhindrar att potentiellt farliga ämnen släpps ut i miljön och samtidigt kan mer material återvinnas. Indikatorer och mål Indikator Mål 2017 Mål 2018 Mål Andelen projekt som klarar SISAB:s deponirestkrav (%) Högst 10 viktprocent vid nybyggnad Högst 15 viktprocent vid ombyggnad SISAB:s aktiviteter f ffortsätta ställa krav på källsortering av bygg- och rivningsavfall och följa upp avfallshanteringen under byggproduktion. f futvärdera möjligheterna att implementera det nya föreslagna certifieringssystemet "Miljöbyggnad för byggskedet" för att förbättra avfallshanteringen av byggavfall. f farbeta för att möjliggöra matavfallsinsamling i lokalbeståndet genom att erbjuda genomtänka system såsom avfallskvarnar med uppsamlingstank samt ge praktiska råd och exempel på insamlingssystem för matavfall via bland annat referensen Avfallshantering. f futvärdera källsorteringen på SISAB:s kontor för att se om det behövs ytterligare förbättringsåtgärder. Stadens mål f fstadens verksamheter ska förebygga uppkomsten av avfall. f ffarligt avfall ska inte förekomma i hushållssoporna. f favfall som uppkommer ska tas om hand resurseffektivt. 13

14 Gemensamma krav inom branschen ger ett stort genomslag på våra leverantörer och på marknaden. Giftfritt Stockholm VANLIGA BYGG- OCH FÖRVALTNINGSPRODUKTER har, i ett historiskt perspektiv, visat sig innehålla ämnen som i flera fall orsakat hälso- och miljöproblem. Därför måste vi idag dels förhindra spridning av nya farliga ämnen, dels ta hand om tidigare använda farliga ämnen. På många platser i staden kan marken misstänkas vara förorenad på grund av tidigare verksamheter eller äldre fyllnadsmassor som finns kvar. SISAB har rutiner för att hantera dessa frågor och en historisk inventering av marken ska alltid genomföras vid nyoch ombyggnadsprojekt. En miljöteknisk markundersökning ska dessutom genomföras om det finns en misstanke om föroreningar. När staden äger marken samverkar Exploateringskontoret och SISAB så att eventuella markföroreningar hanteras rätt och i enlighet med avtal. SISAB har sedan länge haft tydliga miljö- och hälsokrav för byggrodukter. Till hjälp har SISAB Byggvarubedömningen (BVB), som är ett system för miljöbedömning av byggprodukter. SISAB och andra stora fastighetsägare är med att utveckla BVB för vi ser att gemensamma krav inom branschen ger ett stort genomslag på leverantörer och på marknaden. BVB:s kriterier ska tillämpas av SISAB:s anlitade entreprenörer, konsulter och alla som arbetar på SISAB. Detta gör det möjligt att styra vad som byggs in i våra fastigheter. Kravet följs sedan upp genom att projektplatser i BVB granskas, där varje produkt registreras, i enlighet med mål 4.1. I SISAB:s större bygg- och renoveringsprojekt anlitar bolaget miljökonsulter som samordnar och stödjer miljöarbetet och ser till att SISAB:s rutiner följs. Under 2017 avser SISAB att utveckla hanteringen med BVB i projekten, vilket förväntas förenkla administrationen. Under senare år har golv av PVC (polyvinylklorid, en vanlig typ av plast) diskuterats, framförallt i förskolor. Detta eftersom forskning pekar mot att vissa mjukgörande tillsatser kan vara hormonstörande. Därför ska plastgolv i SISAB:s förskolors vistelserum alltid ha innehållsbedömningen rekommenderad i BVB. Alternativa golvmaterial prövas dessutom i olika utvecklingsprojekt där deras tålighet mot slitage och andra påfrestningar utvärderas. Under har Kemikaliecentrum, stadens resurscentrum för specialkompetens inom kemi, och IVL Svenska Miljöinstitutet genomfört utredningar om gamla PVC-golv i förskolor i samarbete med SISAB. Under 2017 kommer SISAB genomföra en golvinventering i alla våra förskolor och även, med hjälp av Kemikaliecentrum, ta fram en handlingsplan för eventuella golvbyten. SISAB bidrar till en ökad ekologiskt livsmedelkonsumtion genom att köpa in ekologiska livsmedel till kontoret, i första hand kaffe, te, mjölk och all frukt. 14

15 Indikatorer och mål Indikator Mål 2017 Mål 2018 Mål Andel bygg- och anläggningsentreprenader i stadens regi som uppfyller stadens krav avseende användning av Byggvarubedömningen (BVB) (%) 4.2 Andel prioriterade och relevanta avtal enligt kemikalieplanen utan avvikelse från ställda kemikaliekrav (%) Ytterligare två indikatorer redovisas i ILS. Dessa handlar om att ställa krav i upphandlingar rörande miljö- och hälsofarliga ämnen, vilket sedan flera år uppfylls av SISAB. SISAB:s aktiviteter f ffortsätta ställa krav på miljöbedömning och dokumentation av byggprodukter genom Byggvarubedömningen (BVB). f fbyta till BVB:s digitala avvikelsehantering. f ffortsätta samarbeta med Kemikaliecentrum med utgångpunkt från stadens kemikalieplan f fgenomföra en golvinventering under 2017 av alla förskolor och, i samarbete med Kemikaliecentrum, ta fram en handlingsplan för eventuella golvbyten. f ffortsätta arbetet med att testa och utvärdera olika typer av golv. f ffortsätta delta i Kemikaliecentrums nätverk för kemikaliesmarta förskolor. f fdelta i den påbörjade studien kring miljöaspekter hos fallskyddsgummi och konstgräs. f ffärdigställa projekteringsanvisning för kökskyla som bland annat innehåller krav för miljöanpassade köldmedium. Stadens mål f finnehållet av miljö- och hälsofarliga ämnen i upphandlade varor och tjänster ska minska. f fanvändningen av bygg- och anläggningsvaror som innehåller miljö- och hälsofarliga ämnen ska minska. f fstadens användning av kemiska produkter som innehåller utfasningsämnen och prioriterade riskminskningsämnen ska minska. 15

16 Det är en självklarhet för SISAB att förbättra inomhusmiljön samt förebygga potentiella problem. Sund inomhusmiljö EN DÅLIG INOMHUSMILJÖ PÅVERKAR både komfort, hälsa och inlärningsförmågan. Dålig inomhusmiljön är ett resultat av många olika faktorer, bland annat dålig luftkvalitet, luktstörningar och höga ljudnivåer. En god inomhusmiljö är en förutsättning för att SISAB:s hyresgäster ska trivas och må bra i lokalerna. Det är en självklarhet för SISAB att förbättra inomhusmiljön samt förebygga potentiella problem. Stora förbättringar av luftkvalitet och termiskt klimat har uppnåtts genom att SISAB successivt ersatt gamla tekniska installationer i det befintliga fastighetsbeståndet med nya effektivare sådana. Installationer som därmed också kan övervakas och styras centralt. Investeringarna planeras och beslutas via SISAB:s områdesplaner respektive energiplan. Genom regelbunden OVK (obligatorisk ventilationskontroll) kontrolleras ventilationssystemen och inomhusklimatet. Det är också viktigt att arbeta förebyggande vid all ny- och ombyggnad så att fuktproblem och riskkonstruktioner undviks. Branschstandarden ByggaF är en metod som säkerställer, dokumenterar och kommunicerar fuktsäkerheten i hela byggprocessen. Denna säkerställs i SISAB:s Projekteringsanvisning Fuktsäkerhet. Vissa äldre grundkonstruktioner kan också bidra till dålig inomhusmiljö, särskilt krypgrunder och sandfyllda konstruktioner på bottenplatta. Här samverkar SISAB med hyresgästen för att kunna sanera, eller i vissa fall riva, dessa byggnader. När skolfastigheter är utsatta för buller, eller höga halter av partiklar och andra trafikföroreningar, strävar SISAB efter att samverka med hyresgäster och andra berörda förvaltningar för att snabbare kunna kartlägga problemen och arbeta gemensamt för att säkerställa en bra inomhusmiljö. Det är också flera parters ansvar att verka för att nya byggnader placeras så att inte nya problem uppstår. SISAB arbetar även aktivt för att alla förskolor och skolor ska ha god ljudmiljö. SISAB:s projekteringsanvisning och rådgivande referens för akustik ger underlag för arbetet. Radonmätningar genomförs regelbundet i fastighetsbeståndet. Om för höga halter påvisas gäller det vanligtvis ett enstaka rum och en handlingsplan tas fram för att åtgärda problem. I samband med att SISAB 2014 beslutade att miljöcertifiera all nybyggnation enligt Miljöbyggnad, nivå Silver, ställs höga krav på inomhusmiljön, bland annat skarpare krav än lagkrav på högsta tillåtna radongashalter inomhus. Under programperioden kommer en ny version av Miljöbyggnad, version 3.0, som SISAB har varit med att utveckla. Detta medför skärpta krav och nya bedömningsområden för att säkerställa en miljö- och hälsoanpassad byggnad. Det är SISAB:s förhoppning att de åtgärder som vidtas successivt avspeglas genom ständigt förbättrade resultat avseende frågor om inomhusmiljö i våra Nöjd Kund-undersökningar. 16

17 Indikatorer och mål Indikator Mål 2017 Mål 2018 Mål Andel kunder som är nöjda med inomhusmiljön i NKI-enkät Ökning Ingen enkät Ökning 5.2 Andel av SISAB:s fastigheter som understiger en radonhalt på 200 Bq/m3 luft (%) 5.3 Andel nyproducerade byggnader som fuktsäkerhets-projekteras enligt ByggaF eller motsvarande (%) 5.4 Andelen ny- och ombyggnadsprojekt som redovisar fuktmätningsprotokoll med godkända värden (%) 5.5 Andel nybyggnadsprojekt som utfört uttorkningsberäkning för betong (%) 5.6 Andel nybyggnadsprojekt som registrerats för miljöcertifiering hos SGBC (%) 5.7 Andel byggnader som är miljöklassade (certifiering) Ökning Ökning Ökning 5.8 Andel ventilationssystem med godkänd OVK (%) Andel förskolor och skolor med anmärkning om luftflöde eller buller som åtgärdats eller blivit föremål för tidsatt åtgärdsplan (%) 5.10 Antal riskkonstruktioner som sanerats per år (st.) SISAB:s aktiviteter f fplanera nya verksamhetsanpassade installationer för att förbättra inomhusluften tillsammans med kund via områdesplaner. Detta följs upp regelbundet genom OVK (obligatorisk ventilationskontroll). f fsnabbt utreda och hantera anmärkningar vid myndighetstillsyn avseende luftflöden och installationsljud. f fvid nybyggnation certifiera skolor och förskolor som Miljöbyggnad, nivå Silver, vilket ställer krav på bland annat god ljud- och luftkvalitet, dagsljus, solvärmelast, termiskt klimat och fuktsäkerhet. SISAB:s projekteringsanvisningar och rådgivande referenser ger underlag för arbetet. f ffortsätta arbetet med grundsaneringar av äldre grundkonstruktioner (krypgrunder och sandfyllda konstruktioner på bottenplatta). f ffortsätta arbeta med erfarenhetsåterföring och utveckling genom projekteringsanvisningar och referenser, vilket kommuniceras vid exempelvis avdelningsmöten och frukostmöten med samarbetspartners. Stadens mål f fradonhalterna inomhus ska understiga 200 Bq/m 3 luft i stadens flerbostadsfastigheter och lokaler för arbetsplatser och undervisning. f ffuktskador ska förebyggas. f fbullernivån inomhus ska minska. f fluftkvaliten inomhus ska bli bättre. 17

18 Vem & hur? Indikator Hållbar energianvändning Metod Ansvarig avdelning och enhet 1.1 Energianvändning för uppvärmning och el per kvadratmeter Energianvändning (för uppvärmning och el) Antalet uppvärmda kvadratmeter bruksarea (BRA) i Vitec (SISAB:s fastighetsdatabas) Uppföljningen avser fjärrvärme och närvärme, normalårskorrigerat, varmvatten samt all elanvändning, inklusive verksamhetsel. Driftavdelningen Energi & Installation 1.2 Minskad energianvändning (se indikator 1.1) i jämförelse med föregående år Jämförelse görs med motsvarande uppgift för föregående år. Se indikator 1.1 Driftavdelningen Energi & Installation 1.3 Köpt energi Den totala köpta energin. Utgör ingångsvärde vid beräkning av kwh/ m2 (se ovan). Driftavdelningen Energi & Installation 1.4 Minskad elanvändning per anställd på SISAB:s kontor i jämförelse med föregående år Betald elförbrukning för SISAB:s kontor Antalet anställda Avser verksamhetsel. Jämförelse görs med motsvarande uppgift för föregående år. Ekonomi & Administration Kontorsservice 1.5 Andel projekt som uppfyller SISAB:s krav avseende energianvändning vid nybyggnadprojektering Antal uppstartade permanenta nybyggnadsprojekt som uppfyller kravet Totalt antal motsvarande projekt Projektavdelningen Projektstöd Driftavdelningen Energi & Installation 1.6 Andel större ombyggnader där den köpta energin minskat med minst 30 procent Följande rutin gäller: Målet ska prövas för alla större ombyggnader som kräver en evakuering av verksamheten. SISAB:s tolkning: att målet enbart gäller skolor som har goda möjligheter till energieffektivisering. Från områdesplaner, och samråd med kund, tar fastighetsavdelningen ett beslut om vilka ombyggnadsprojekt som ska omfattas av kravet för respektive år. Projektet lämnas över till projektavdelningen. En energiberäkning genomförs av energisamordnaren under projekteringen och denna ska då visa en energiminskning med minst 30 % jämfört med uppmätt energianvändning före ombyggnaden. Energiberäkningar som utförts under respektive år utgör underlag för uppföljning. Antal ombyggnader där den köpta energin kommer att minska med minst 30 procent Antal ombyggnader som omfattas av målet Fastighetsavdelningen Projektavdelningen 1.7 Andel genomförda åtgärder enligt åtgärdslista i SISAB:s energiplan Varje post i åtgärdslistan, till exempel Driftsoptimering styr, 30 fastigheter räknas som en åtgärd. Driftavdelningen Energi & Installation 1.8 Årlig energiproduktion baserad på solenergi Uppmätt energiproduktion från SISAB:s solcellsanläggningar. Driftavdelningen Energi & Installation 1.9 Växthusgaser från energianvändning Växthusgasutsläpp (CO 2 e) beräknas utifrån SISAB:s totala energianvändning (både värme och el) och emissionsfaktorer från Fortum och miljöförvaltningen. Projektavdelningen Projektutveckling Miljöanpassade transporter 2.1 Andel elbilar, inklusive laddhybrider Andelen elbilar enligt stadens definition Totalt antal bilar Gäller bilpool och företagsbilar. Stadens definition är bilar som omfattas av regeringens supermiljöbilspremie det vill säga oftast elbilar eller laddhybrider. Ekonomi & Administration Kontorsservice 2.2 Minskade koldioxidutsläpp från tjänsteresor per anställd i jämförelse med föregående år Totala mängden koldioxidutsläpp Antalet anställda Koldioxidutsläpp från körda tjänstemil beräknas utifrån bränsle- och resestatistik för pool- och företagsbilar. Data från tjänsteresor med flyg, tåg och buss hämtas från SISAB:s anlitade resebyrå. Resultat jämförs med motsvarande uppgift föregående år. Aktuell data om beräknat koldioxidutsläpp per liter drivmedel och körda kilometer hämtas från Miljöförvaltningen. VD-sekreterare Projektavdelningen Projektutveckling 18

19 Resurseffektiva kretslopp 3.1 Andelen projekt som klarar SISAB:s deponirestkrav: Högst 10 viktprocent vid nybyggnad Högst 15 viktprocent vid ombyggnad Giftfritt Stockholm 4.1 Andel bygg- och anläggningsentreprenader i stadens regi som uppfyller stadens krav avseende användning av Byggvarubedömningen (BVB) Miljödokumentationen från avslutade projekt gås igenom (Projekt med motiverad avvikelse undantas.) Deponirest definieras som den del av byggavfallet som går till deponi efter både byggarbetsplatsens och avfallsentreprenörens sortering. Om ingen annan uppgift finns antas 25 % gå till deponi efter avfallsentreprenörens sortering av osorterad fraktion. Med "projekt" avses alla större om-, till- och nybyggnader av fastigheter, det vill säga de som handläggs av projektavdelningen. Andel avslutade projekt som dokumenterat varor i BVB:s projektdatabas kontrolleras. Med»projekt«avses alla större om-, till- och nybyggnader, det vill säga de som handläggs av projektavdelningen. Mindre projekt som använder ramavtalad entreprenör ingår i uppföljningen genom att en samlad dokumentation för ramavtalet följs upp när avtalet avslutas (följs även upp årsvis). Även det genomsnittliga antalet dokumenterade varor följs upp. Projektavdelning Projektstöd, Projektutveckling Projektavdelningen Projektstöd 4.2 Andel prioriterade och relevanta avtal enligt kemikalieplanen utan avvikelse från ställda kemikaliekrav Sund inomhusmiljö 5.1 Andel kunder som är nöjda med inomhusmiljön i NKI-enkät Av prioriterade avtal är det följande som upphandlas av SISAB: Städning på kontoret Klottersanering. I övrigt används stadens avtal. Enkät görs vartannat år. Enkätsvar 2017 jämförs med motsvarande enkätsvar Avser brukarnas svar på NKI-enkätens fråga om hur man upplever inomhusmiljön som helhet i skolan respektive förskolan. De som svarat Mycket bra eller Ganska bra anses vara nöjda. Ekonomi & Administration Kontorsservice Fastighetsavdelningen Fastighetsstöd Fastighetsavdelningen 5.2 Andel fastigheter med byggnader som understiger en radonhalt på 200 Bq/m3 luft Radonmätningar görs regelbundet. Här redovisas andel fastigheter med helt godkända värden samt andel fastigheter där åtgärder pågår för att senast nästkommande år nå under 200 Bq/m3. Avser endast verksamhetsytor. Driftavdelningen Mark & Myndighet 5.3 Andel nyproducerade byggnader som fuktsäkerhetsprojekteras enligt ByggaF eller motsvarande SISAB:s Projekteringsanvisning Fuktsäkerhet följer branschstandarden ByggaF. Projektavdelningen Projektstöd 5.4 Andelen ny- och ombyggnadsprojekt som redovisar fuktmätningsprotokoll med godkända värden Genomgång av fuktsäkerhetsdokumentation från avslutade projekt och uträkning av andel projekt med godkänd fuktdokumentation (där sådan är relevant). Projektavdelningen Projektutveckling 5.5 Andel nybyggnadsprojekt som utfört uttorkningsberäkning för betong Genomgång av fuktsäkerhetsdokumentation från avslutade projekt och uträkning av andel projekt med utförda uttorkningsberäkningar. Projektavdelningen Projektstöd 5.6 Andel nybyggnadsprojekt som registrerats för miljöcertifiering hos SGBC Andel uppstartade nybyggnadsprojekt som registrerats hos SGBC för miljöcertifiering, nivå Silver. Gäller bara vid kommunala hyresgäster och permanenta byggnader. Projektavdelningen Projektstöd 5.7 Andel byggnader som är miljöklassade (certifierade) Andel miljöcertifierade byggnader jämfört med SISAB:s totala antal byggnader. Fastighetsavdelningen Fastighetsstöd 5.8 Andel ventilationssystem med godkänd OVK Enligt redovisning av OVK (obligatorisk ventilationskontroll). Antal godkända system Totalt antal system Definition: system i lokaler där stadsbyggnadskontoret beviljat anstånd med OVK-åtgärder är inte godkända. System i tomställda lokaler räknas som godkända. system som är föremål för OVK-åtgärder eller projektering av åtgärder vid årsskiftet är inte godkända. Driftavdelningen Mark & Myndighet, Energi & Installation 5.9 Andel förskolor och skolor med anmärkning om luftflöde eller buller som åtgärdats eller blivit föremål för tidsatt åtgärdsplan Antal förskolor och skolor där ljudnivåer åtgärdats eller blivit föremål för åtgärdsplan efter anmärkning från Miljöförvaltningen Antal förskolor och skolor som fått anmärkning under året Driftavdelningen Mark & Myndighet, Energi & Installation 5.10 Antal riskkonstruktioner som sanerats Antal ombyggda/sanerade krypgrunder eller sandfyllnadskonstruktioner. (Färdigställda respektive delår) Fastighetsavdelningen Fastighetstöd 19

20 Box 47311, Stockholm EN DEL AV STOCKHOLMS STAD