UTVÄRDERING AV UNGA IN BILAGERAPPORT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UTVÄRDERING AV UNGA IN BILAGERAPPORT"

Transkript

1 UTVÄRDERING AV UNGA IN BILAGERAPPORT

2 BILAGA 1. UTVECKLINGSOMRÅDEN I UNGA IN:S VERKSAMHET Denna slutrapport har syftat till att ge ett strategiskt beslutsunderlag som belyser Unga in:s övergripande värde och relevans. Utvärderingen har med andra ord inte haft ett operativt fokus med målet att stödja utveckling av enskilda aktiviteter och arbetssätt i projektet. Under slututvärderingen har ett antal utvecklingsområden dock kommit upp som rör arbetet i Unga in. Dessa utvecklingsområden, jämte rekommendationer redovisas i följande bilaga. Utveckla Unga in:s funktion för att främja geografisk rörlighet För att maximera möjligheterna att få ett arbete är det viktigt att den sökande kan och vill flytta till andra platser som erbjuder jobb eller studier. För en ungdom som bott på en plats hela sitt liv och som dessutom tillbringat en stor del av tiden inom hemmets fyra väggar kan dock detta steg upplevas som alltför stort för att vara möjligt att ta på egen hand. Unga in har inte haft ett specifikt uppdrag att främja den geografiska rörligheten. Ramböll menar dock att en eventuell fortsättning av Unga in med fördel skulle kunna ha ett tydligare fokus på detta. Dels genom att verksamheter på olika orter på ett mer strukturerat sätt delar information med varandra om vilka studie- och arbetstillfällen som finns på orten, dels genom att i ökad grad fungera som en initial mottagarhamn för ungdomar som vill flytta från en ort till en annan för att studera eller arbeta. Utveckla uppföljningen av Unga in Ramböll rekommenderar att ett eventuellt Unga in 2.0 i den mån det är möjligt samlar in fördjupad bakgrundsdata för ungdomarna som deltar i projektet som är möjlig att sammanställa på aggregerad nivå. Denna typ av bakgrundsdata är viktig för att kunna få en bättre bild av vilka ungdomar som idag deltar i Unga in samt om det finns några gemensamma kännetecken i gruppen av ungdomar som exempelvis avaktualiseras med okänd orsak. Bakgrundsdatan är även central för att kunna göra mer avancerade effektmätningar. Möjligheten att samla in denna typ av data begränsas delvis av sekretesslagstiftning och PuL. Det är dock sannolikt möjligt att sammanställa viss avanonymiserad bakgrundsdata genom befintliga registerdatabaser såsom utländsk/svensk bakgrund, ålder, kön, utbildningsnivå, samt komplettera med exempelvis registrerad inkomst och föräldrarnas sysselsättning. Dessa bakgrundsvariabler har bland annat Temagruppen Unga i arbetslivet utgått från i sin analys av unga utanför som publicerades i rapporten Bakom siffrorna år Vid sidan av bakgrundsdata, menar Ramböll att uppföljningen av deltagarnas resultat med fördel kan vidareutvecklas. Dels med avseende på deltagarnas sysselsättningsstatus några månader efter projektslut, dels med avseende på mer kvalitativa resultat som rör deltagarnas utveckling i termer av hälsa, egenmakt och kunskaper. Ett sätt att mer systematiskt mäta detta är att låta deltagarna fylla i självskattningsformulär vid projektstart respektive projektavslut. För att minska kostnaderna för administration bör formuläret vara webbaserat. Det kan också finnas ett värde i att via mail skicka ut en länk till formuläret en tid efter avslut för att få en bild av i vilken utsträckning dessa resultat är varaktiga över tid. Tydliggör marknadsförarnas funktion samt vidareutveckla stödet till dem Marknadsförarna fyller en viktig funktion i det uppsökandet arbetet i Unga in, men har också en kundstödjande roll. I Rambölls halvtidsutvärdering konstaterats att marknadsförarna varit som mest effektiva i det uppsökande arbetet i början av sin anställning, vilket sannolikt kan förklaras med att de arbetar med sina privata nätverk som medel och att arbetet av förklarliga skäl saktar ner något när nätverken har uttömts. Utvärderingen visar också att marknadsförarna i första hand är en viktig rekryteringskanal i större städer där ungdomarna i högre grad rör sig ute på stan.

3 För att marknadsförarnas roll ska kunna realiseras fullt ut menar Ramböll att det kan finnas ett värde i att analysera och tydliggöra hur mycket tid som marknadsförarna ska lägga på respektive moment för att få en fungerande balans mellan inflöde och utflöde av deltagare, samt hur marknadsförarnas funktion bör anpassas till de lokala förhållandena. Denna diskussion är särskilt viktig att föra vid en eventuell målgruppsutvidgning i Unga in 2.0. Vad skulle ett ökat inflöde av deltagare som redan är inskrivna på Arbetsförmedlingen betyda för det uppsökande arbetet och hur kan marknadsförarna kundstödjande roll utvecklas? Utifrån genomförd datainsamling uppfattar Ramböll att det även finns ett behov av att strukturera upp det interna stödet till marknadsförarna. För att marknadsförarnas kompetens och erfarenhet ska kunna tillvaratas fullt ut och för att minska risken för att stress är det viktigt att de får stöd i att arbeta uppsökande och kundstödjande. Här kan det vara en god idé att samla in erfarenheter och synpunkter från de fem delprojekten med fokus på marknadsförarnas roll och förutsättningar specifikt. Vid en uppskalning av Unga in uppfattar Ramböll att det även finns behov av att se över rekryteringen av marknadsförare. Vid sidan av nätverk och förmåga att möta ungdomarna på ett förtroendeskapande sätt, är det också viktigt att de personer som rekryteras som marknadsförare också har förutsättningar att ta till sig Arbetsförmedlingens övergripande regelverk samt att de med rätt stöd kan agera professionellt inom ramen för detta. Vidare pekar utvärderingen på att gruppen av marknadsförare med fördel skulle kunna breddas, exempelvis genom att anställa fler personer som kan nå och appellera till hemmasittande ungdomar.

4 BILAGA 2. DATAINSAMLING I denna bilaga ges en samlad beskrivning av den datainsamling som ligger till grund för slutsatser och rekommendationer som presenteras i slututvärderingen. Intervjuer med deltagare, projektmedarbetare och samverkansaktörer Ramböll har inom ramen för halvtidsutvärderingen genomfört fallstudier av respektive delprojekt inom Unga in. I samband med fallstudierna intervjuades ungdomar som deltagit i projektet, projektmedarbetare samt samverkansaktörer. Intervjuerna har givit Ramböll en fördjupad bild av hur Unga in arbetat samt vilka kvalitativa resultat projektet genererat. Vid sidan av fallstudieintervjuerna, har Ramböll även haft ett flertal arbetsmöten/intervjuer med den nationella projektledningen för Unga in samt med representanter för Arbetsförmedlingens huvudkontor i egenskap av projektägare. Workshop Inför slututvärderingen genomförde Ramböll en workshop med Unga in:s delprojektledare. Syftet med workshopen var att skapa en bättre bild av arbetssätten i respektive delprojekt samt av vilka faktorer som drivit projektets resultat. Workshop som datainsamlingsmetod lämpar sig väl för denna typ av analys eftersom interaktionen mellan flera deltagare öppnar upp för fler perspektiv. I jämförelse med enskilda intervjuer eller strukturerade gruppintervjuer tillåter workshopen en öppnare ansats där deltagarna i högre grad styr samtalets inriktning. Enkätundersökning Under maj 2014 genomförde Ramböll en enkätundersökning till samtliga medarbetare i Unga in. Frågorna utformades utifrån den kunskap som genererats från genomförda intervjuer och workshop. Enkätundersökningen genomfördes i två steg där den första enkäten fokuserade på arbetssätt inom delprojekten och den andra på medarbetarnas värdering av de kvalitativa resultaten av projektet i termer av exempelvis förtroende och motivation hos ungdomarna. Den totala svarsfrekvensen på enkäten uppgick till 91 procent. Resultaten av enkäten låg till grund för en strukturell ekvationsmodellering (SEM). SEM är en statistisk analysmodell som Ramböll tillämpar för att förstärka sina utvärderingar. Metoden används för att testa hypoteser om samband mellan olika variabler i en på förhand bestämd modell samt sambandens riktning och styrka. Analysen har givit en god indikator på vilka faktorer inom Unga in som främst bidragit till uppnådda resultat. En mer utförlig beskrivning av SEM-analysens genomförande redovisas i bilaga 3. Dokumentstudier Som komplement till intervjuer och enkät har Ramböll genomfört en dokumentstudie. Dokumentstudien har syftat till att ge en ökad förståelse för hur Unga in har arbetat samt för hur projektets kontext ser ut med avseende på både Arbetsförmedlingens ordinarie verksamsamhet samt samhället i stort. I dokumentstudien har rapporter från Arbetsförmedlingen, Riksrevisionen, interna styrdokument och verksamhetsplaner för Unga in samt relevant forskning på området ingått. Analys av statistik Ramböll har genomfört en statistisk analys av projektets kostnader, genomförandedata samt resultat på individnivå. Resultatet har sedan legat till grund för en enklare socioekonomisk analys i syfte att belysa samhällsvinsterna med att unga hjälps till sysselsättning. För en mer utförlig beskrivning av resultaten och analysen, se bilaga 4.

5 BILAGA 3. SEM-ANALYS AV ENKÄTDATA I följande bilaga ges en mer utförlig beskrivning av hur Ramböll genomfört och analyserat enkätundersökningen utifrån strukturell ekvationsmodellering (SEM). Strukturell ekvationsmodellering Strukturell ekvationsmodellering (SEM) är ett kraftfullt statistiskt verktyg som har kommit att bli alltmer tillämpat inom samhällsvetenskaplig forskning. Metoden används ofta för att testa hypoteser om samband mellan olika variabler i en på förhand bestämd kausal modell. Resultatet av analysen ger en bild av vilka delar av en verksamhet som särskilt haft betydelse för uppnådda resultat. I slututvärderingen av Unga in har Ramböll genomfört en SEM-analys på basis av de data som samlades in i enkätundersökningen bland medarbetare. Nedan ges en övergripande beskrivning av genomförandet av analysen. Formulering av målvariabler Med målvariabler menas de önskade effekter som Unga in vill uppnå bland ungdomarna som deltar. Ramböll har formulerat målvariabler på både kort och lång sikt. Exempel på en målvariabel på lång sikt är att ungdomen börjar arbeta eller studera. För att uppnå detta måste Unga in rusta och motivera de deltagande ungdomarna. Det är exempelvis viktigt att ungdomen har efterfrågad kompetens, att ungdomen och potentiella arbetsgivare har kontakt med varandra samt att ungdomen har en tillräckligt stabil livssituation i stort för att kunna fokusera på arbete eller studier. Dessa resultat är exempel på målvariabler på kortare sikt. Formulering av påverkansfaktorer (latenta variabler) I nästa steg identifierades ett antal faktorer som kan antas påverka de formulerade målvariablerna. Faktorerna är kopplade till Unga in:s arbetssätt. Exempel på en sådan faktor är de multikompetenta teamen samt det holistiska perspektivet som utgår från ungdomens hela livssituation. Operationalisering av målvariabler samt påverkansfaktorer genom enkätfrågor För varje målvariabel och påverkansfaktor formulerades tre till fem stycken enkätfrågor. För att få en bild av i vilken utsträckning som Unga in arbetat holistiskt ställdes exempelvis följande frågor: I vilken utsträckning uppmuntrar du aktivt ungdomen att ställa frågor? uppmuntrar du aktivt ungdomen att berätta om sina egna önskemål och tankar? uppmuntrar du aktivt ungdomen att berätta om hela sin livssituation, inte bara de delar som rör arbete och studier? Utskick av enkät till personal som arbetar med ungdomarna i delprojekten Enkäten skickades ut via Rambölls webbaserade enkäthanteringsverktyg. I enkäten lades även bakgrundsinformation om respondenterna in, exempelvis region och yrkesroll. Analys av enkätdata Samtliga respondenter har fått betygsätta frågorna (hypoteserna) på en skala från 1 till 10, där 1 är det lägsta och sämsta värdet och 10 det högsta och bästa. De frågor som ingår i respektive faktor får efter avslutad datainsamling olika vikter utifrån partiell minsta kvadratmetoden (PLS). Metoden innebär att respektive fråga får en vikt som kan ses som en regressionskoefficient. Utifrån dessa vikter byggs därefter ett betygsindex upp som ett vägt medelvärde för respektive faktor.

6 Därefter testas på statistisk väg hur respektive faktor korrelerar med målvariabeln. Genom determinationskoefficienten r 2 mäts hur stor del av variationen i målvariabeln som kan förklaras av respektive faktor. Genom dessa analyser kan till exempel analyser genomföras av vilka faktorer som påverkar målvariabeln mest. Om det visar sig att enkäten innehåller för många faktorer kan dock multikollinearitet uppstå, det vill säga att någon av faktorerna korrelerar med varandra. Om de tester som Ramböll genomför visar att det finns multikollineraritet slås olika faktorer samman eller tillåts påverka varandra i en sekventiell modell. Med SEM-analysen mäts den effekt som en förändring av respektive faktor förväntas ha på målvariabeln. Detta innebär således att vi för varje faktor dels vet vilket betygsindex den fått av respondenterna, dels vet vilken effekt en förändring av dess betygsindex bör medföra för målvariabelns helhetsbetyg. Detta effektmått erhålls via modellberäkningarna utan att vi ställer någon fråga om de olika faktorernas betydelse eller effekt i enkäten.

7 BILAGA 4. SOCIOEKONOMISK ANALYS AV UNGA IN Ramböll har fått i uppdrag att som en del av slututvärderingen av Unga in göra en socioekonomisk analys av projektet för att belysa hur kostnadseffektiv åtgärden är från ett samhällsperspektiv. I följande bilaga redovisas resultat och tillvägagångssätt för analysen. Analysens genomförande I en socioekonomisk analys ställs kostnaden för en insats mot värdet av insatsens effekter. En effekt kan definieras som den förändring som ägt rum till följd av en vidtagen åtgärd och som annars inte skulle ha inträffat. För att kunna beräkna Unga in:s effekter från ett kvantitativt perspektiv krävs en kontrollgrupp. I Unga in saknas dock en sådan kontrollgrupp. Projektets målgrupp består av ungdomar utanför och har således per definition inte en motsvarighet bland de ungdomar som redan är inskrivna hos Arbetsförmedlingen. Dessutom saknas i viss mån bakgrundsdata för de deltagande ungdomarna. Det begränsar möjligheterna till kontrollgrupp genom en så kallad tvillinganalys. Enheten för Forskning och utvärdering vid Arbetsförmedlingen har också i dialog med Ramböll tydligt avrått från en tvillingstudie. Ramböll har därför valt att göra en så kallad break even-analys. Analysen beskriver hur mycket Unga in måste förkorta arbetsmarknadsinträdet för de deltagare som går vidare i arbete för att projektet ska vara lönsamt från ett samhällsperspektiv respektive ett offentligt sektorsperspektiv. Analysen beskriver även hur mycket Unga in måste förkorta återinträdet till studier för de deltagare som börjar studera för att projektet ska vara samhällsekonomiskt lönsamt, givet att en viss andel slutför studierna. Kostnaden för insatsen är baserad på uppgifter från Unga in per Total projektkostnad fram till är kronor varav cirka 23 miljoner kommer från socialfonden, 22 miljoner från Arbetsförmedlingen och 5 miljoner från kommunal och landstingskommunal medfinansiering. Kostnaden per individ skattas på följande sätt: =( ( ) Antal inskrivna dagar baseras på inskrivningsdatum och avbrottsdatum. Om en individ var inskriven vid utdragsdatum ( ) så har detta datum använts som avbrottsdatum. Totalt har 1091 individer 2 varit inskrivna i Unga In i dagar. Kostnaden per dag blir således: = 218 /dag (7 dagars vecka) En individ som är inskriven i tre månader kostar således kronor. Analysen tar inte hänsyn till att kostnaderna troligtvis inte är desamma för de inskrivna individerna över tid eller beroende på den insats som individen fått ta del av (intensiteten i interaktionen med Unga in kan i verkligheten skilja sig mellan individer). Kostnaderna är därmed med all sannolikhet högre för de individer som behöver mycket stöd samt i början av inskrivningsperioden då en plan läggs upp för individen. Då Ramböll inte har möjlighet att särskilja kostnaderna på individbasis används 218 kr/dag som en schablon för kostnaden per dag. En genomsnittlig deltagare är inskriven i programmet i 186 dagar och kostar kronor. 1 Ansvarige för budgetuppföljning för Unga in har bett Ramböll att vara tydliga med att dessa siffror inte är exakta då det i viss mån finns dolda kostnader för t.ex. lokaler som inte fångas upp i uppföljningen. 2 Av dessa har ett fåtal återvänt till insatsen.

8 Resultat Om Unga in tidigarelägger ungdomars inträde på arbetsmarknaden med 11,5 månader lönar sig insatsen för samhället Break even-analysen baseras på att individen producerar värde genom sin lön och därför kan lönesumman användas som en proxy för det värde individen tillför samhället. Figuren nedan illustrerar hur den aggregerade inkomsten per genomsnittsdeltagare i arbete förhåller sig till genomsnittskostnaden för deltagare som finns kvar i insatsen samt när (i tid) som kurvorna möts (break even). Figur 1. Förhållandet mellan kostnaden respektive värdet av deltagarnas övergång till arbete över tid från ett samhällsperspektiv (månader) Källa: Unga in och SCB Not: Intäkten består av lön och arbetsgivaravgift; SEK *131%. 3 För varje månad beräknas andel som är i arbete och multipliceras med intäkten per månad och individ. Denna summa summeras över tid. Kostnaden baseras på den andel individer som är kvar i insatsen en viss månad. Denna andel viktas sedan ned baserat på andelen som går till arbete jämfört med studier för att inte dubbelräkna kostnaden. Den viktade andelen multipliceras med kostnaden för insatsen per månad. Denna summa summeras över tid. Om Unga in tidigarelägger ungdomars inträde på arbetsmarknaden med 13,5 månader lönar sig insatsen för offentlig sektor Det offentliga utgiftsperspektivet baseras på antagandet att individer som kommer i arbete upphör att försörjas med offentliga medel. Genom minskade transfereringar, till exempel genom minskat försörjningsstöd, realiseras en besparing för det offentliga. 4 Samtidigt ökar intäkterna för den offentliga sektorn för varje person som arbetar genom skatteintäkter och arbetsgivaravgifter. Genom att jämföra den genomsnittliga kostnaden per individ i insatsen med den nytta som varje deltagare som gått till arbete genererar i termer av ökade skatteintäkter och minskade transfereringar ser vi att break even-punkten för när insatsen lönar sig för det offentliga är i genomsnitt 13,5 månader. 3 31,42% arbetsgivaravgift 2014 för förvärvsarbetare under 26 år (Ekonomifakta.se) och SEK är minimilönen för anslutna arbetare till HRF utan yrkesvana vilket används som proxy för genomsnittslön för de individer som lämnar Unga In för arbete. 4 Ungdomarna i Unga in har i regel inte försörjningsstöd vid inskrivning, men ett rimligt antagande är att de kommer behöva försörjningsstöd under sin livstid om inte utanförskapet bryts.

9 Figur 2. Förhållandet mellan kostnaden respektive värdet av deltagarnas övergång till arbete över tid från ett offentligt sektorsperspektiv (månader) Källa: Unga in, SCB Not: Intäkten består av inkomstskatt (28 %), arbetsgivaravgift (31 %), och minskade transfereringar(5 989). 5 För varje månad beräknas andelen som är i arbete och multipliceras med intäkten per månad och individ. Denna summa summeras över tid. Kostnaden baseras på den andel individer som är kvar i insatsen en viss månad. Denna andel viktas sedan ned baserat på andelen som går till arbete jämfört med studier för att inte dubbelräkna kostnaden. Den viktade andelen multipliceras med kostnaden för insatsen per månad. Denna summa summeras över tid. Om åtta procent av deltagarna som går vidare till studier slutför studierna, lönar sig insatsen för samhället Värdet av att en individ övergår till studier medföljer en högre sannolikhet till sysselsättning på lång sikt. 6 Analysen visar att om åtta procent av deltagarna som går vidare till studier också slutför studierna, lönar sig insatsen för samhället givet antagandet att inga deltagare skulle ha övergått till sina studier eller slutfört dessa utan Unga in. Den samhällsekonomiska intäkten av att en individ återupptar sina studier baseras på estimerad livsinkomst för en gymnasieutbildad förvärvsarbetare. Denna estimeras utifrån den genomsnittliga månadsinkomsten för en förvärvsarbetare ( SEK 7 ) med antagande om ett yrkesverksamt liv i 45 år och en diskonteringsfaktor om 5 procent, en nominell lönetillväxt på 3,6 procent 8 och en inflation på 2 procent (inflationsmålet 9 ) vilket motsvarar en real lönetillväxt på 1,6 procent per år. Nuvärdet av livsinkomsten blir då ca: 9,6 miljoner SEK. Vi antar vidare att 51 procent fler än de som får arbete via Unga in får arbete efter sina studier vilket är baserat på skillnaden i arbetslöshet i populationen år mellan förgymnasialt och gymnasialt utbildade individer. 10 Antagandet innebär att 27 procent (18 procent * 1.51) av de som slutför gymnasiestudier får arbete. Kostnaden baseras på kostnaden för Unga in på samma sätt som för arbete, dvs. andelen som är kvar i insatsen viktat mot andelen som går till studier jämfört med arbete, samt kostnaden för två års studier på gymnasial nivå, SEK Lönen baseras som tidigare på SEK /månad. Transfereringssummen, SEK baseras på genomsnittligt viktat bidrag i Stockholm 2013 (statistikomstockholm.se) 6 Enligt statistik från Panican A. et al. LiU. har individer som slutför sina gymnasiala studier 50 % högre chans att komma i arbete. 7 SCB 8 Genomsnittlig lönetillväxt, , SCB 9 Riksbanken Inflationsmålet 10 Panican A. et al. 11 SCB, 2013

10 Figur 3. Förhållande mellan kostnaden respektive värdet av deltagarnas övergång till studier vid antagandet att 5, 10 respektive 20 procent av ungdomarna fullföljer studierna. Källa: Unga in, SCB Not: Intäkten till följd av studier baseras på livsinkomst för gymnasieutbildad förvärvsarbetare och att 27 procent av de som slutför sina studier får arbete efter dessa. Kostnad består av kostnad för insats samt kostnad för två års gymnasiestudier. Referenser Larsson L. (2000): Evaluation of Swedish youth labour market programmes, Working Paper 2000:1 (IFAU, Uppsala). Sherman, L. W., & Eck, J. E. (2002): Policing for crime prevention. In L. W. Sherman, D. P. Farrington, B. C. Welsh, & D. L. MacKenzie (Eds.), Evidence-based crime prevention (pp ). New York: Routledge. Payoff (2012): Det lönar sig II En analys av arbetsmarknadsprojekts samhällsekonomiska lönsamhet: Skrift från Temagruppen Unga i arbetslivet 2012:7 Ingvar Nilsson (2010): Unga som är utanför arbetsmarknaden - En socioekonomisk diskussion: Skrifter från Temagruppen Unga i arbetslivet 2010:3 Panican A., Olofsson, J., (2013): Unga och utanförskap i Sverige, Norden., Nordens välfärdcenter, 2013, pp

UNGA IN SLUTUTVÄRDERING

UNGA IN SLUTUTVÄRDERING Avsedd för Arbetsförmedlingen Dokumenttyp Slutrapport Datum Juni 2014 UNGA IN SLUTUTVÄRDERING INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 1. Inledning 3 1.1 Slututvärderingens syfte och genomförande 3 1.1.1

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17 9/11 kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503

Läs mer

Projekt Tolvan, samordningsförbundet Örnsköldsvik

Projekt Tolvan, samordningsförbundet Örnsköldsvik Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Projekt Tolvan, samordningsförbundet Örnsköldsvik Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-12 9/11 kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503 www.payoff.se

Läs mer

Socialförvaltningen. Ett socioekonomiskt perspektiv på subventionerade anställningar år 2013

Socialförvaltningen. Ett socioekonomiskt perspektiv på subventionerade anställningar år 2013 Socialförvaltningen Ett socioekonomiskt perspektiv på subventionerade anställningar år 213 Angela Nilsson, Piteå den 2 oktober 214 1 Sammanfattning Piteå kommun har i några år gjort en satsning på subventionerade

Läs mer

Vad krävs för att ett arbetslivsinriktat projekt skall skapa nytta på längre sikt

Vad krävs för att ett arbetslivsinriktat projekt skall skapa nytta på längre sikt Vad krävs för att ett arbetslivsinriktat projekt skall skapa nytta på längre sikt för deltagarna, myndigheterna och samhället? Ett samhällsekonomiskt perspektiv Slutseminarium 2014-05-15 På väg till jobbet,

Läs mer

Varsel och dess samband med arbetslösheten

Varsel och dess samband med arbetslösheten Fördjupning i Konjunkturläget december 28 (Konjunkturinstitutet) 16 Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Diagram 15 Varsel Tusentals personer 2 2 Varsel och dess samband med arbetslösheten 15 1 15

Läs mer

Empowerment och delaktighet hos Romer i Västsverige.

Empowerment och delaktighet hos Romer i Västsverige. Utvärdering av sociala investeringar Empowerment och delaktighet hos Romer i Västsverige. En samhällsekonomisk utvärdering Östersund 2012-06-21 payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13

Läs mer

Bilaga 1. Kvantitativ analys

Bilaga 1. Kvantitativ analys bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2013-0200 rir 2014:11 Bilaga 1. Kvantitativ analys Att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens rätt insats i rätt tid? (RiR 2014:11) Bilaga 1 Kvantitativ analys

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt MOA

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt MOA Utvärderingar av sociala investeringar Samhällsekonomisk utvärdering Projekt MOA Uppsala kommun Slutrapport, 2014-05-21 payoff utvärdering och analys AB Östersund payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund

Läs mer

SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0

SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0 Kommunstyrelsens handling nr 14/2015 SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0 : Handläggare: Lena Marie Bärlin 2 (11) Innehållsförteckning Projektsammanfattning 3 Terminologi och förkortningar 4 Utvärdering av utfall

Läs mer

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE 2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar

Läs mer

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum Karlskoga - Degefors samordningsförbund 25/10-2008 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Ekonomisk

Läs mer

Sammanfattande rapport utvärderingar Anpassade yrkesutbildningar Inom projekten Grenverket Södertörn och Grenverket Nynäshamn och Tyresö

Sammanfattande rapport utvärderingar Anpassade yrkesutbildningar Inom projekten Grenverket Södertörn och Grenverket Nynäshamn och Tyresö Utvärdering av sociala investeringar Sammanfattande rapport utvärderingar Anpassade yrkesutbildningar Inom projekten Grenverket Södertörn och Grenverket Nynäshamn och Tyresö Slutrapport Samordningsförbundet

Läs mer

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 2013-11-26 1 (5) Kompetens- och arbetslivsnämnden Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 1. Bakgrund

Läs mer

Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten?

Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten? 44 Avtalsrörelsen 2007 och makroekonomisk FÖRDJUPNING Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten? Löneutfallen efter 2007 års avtalsrörelse har varit överraskande låga.

Läs mer

Socioekonomisk analys av Projekt Social Hänsyn

Socioekonomisk analys av Projekt Social Hänsyn 1 Socioekonomisk analys av Projekt Social Hänsyn Göteborg 150601 Berit Björnered BBj Konsult 2 Innehåll 1 Bakgrund... 3 2.1 Socioekonomisk analys... 3 2.2 Utanförskapets kostnader... 4 3 39 deltagare...

Läs mer

2012 ISSN 1651-2855 ISBN

2012 ISSN 1651-2855 ISBN Temagruppen Unga i arbetslivet Temagruppen Unga i arbetslivet ska verka för att erfarenheter och kunskaper från projekt med finansiering från Europeiska socialfonden tas till vara. I temagruppen samarbetar

Läs mer

I SPÅREN AV DEN EKONOMISKA KRISEN

I SPÅREN AV DEN EKONOMISKA KRISEN SKRIFTER FRÅN TEMAGRUPPEN UNGA I ARBETSLIVET 2011:4 2011 ÅRS UPPFÖLJNING AV UNGA SOM VARKEN ARBETAR ELLER STUDERAR I SPÅREN AV DEN EKONOMISKA KRISEN ALLMÄN INFORMATION Temagruppen@ungdomsstyrelsen.se MEDIA

Läs mer

Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande insatser för barn och unga

Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande insatser för barn och unga Torshälla stads nämnd Datum 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning och administration Annette Johansson, 016-710 73 03 TSN/2014:312 Torshälla stads nämnd Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Funktionsnedsättning och etablering Preliminära resultat

Funktionsnedsättning och etablering Preliminära resultat PM 1 (9) 2012-12-04 Funktionsnedsättning och etablering Preliminära resultat www.temaunga.se US1000, v 1.0, 2010-02-04 Ungdomsstyrelsen Box 17 801 118 94 Stockholm Medborgarplatsen 3 tfn 08-566 219 00

Läs mer

TSL 2014:4 Uppsagd men inte arbetslös

TSL 2014:4 Uppsagd men inte arbetslös TSL 2014:4 Uppsagd men inte arbetslös TSL-rapport mars 2014 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt

Läs mer

Romané Bučá Eskilstuna arbete och studier genom empowerment

Romané Bučá Eskilstuna arbete och studier genom empowerment Romané Bučá Romané Bučá Eskilstuna arbete och studier genom empowerment (ett nationellt arbetsmarknadsprojekt för romer) Bakgrund 2011-2014 Förfrågan till Eskilstuna och AMF 2011 Mobiliseringsfas november

Läs mer

Skattning av matchningseffektiviteten. arbetsmarknaden FÖRDJUPNING

Skattning av matchningseffektiviteten. arbetsmarknaden FÖRDJUPNING Lönebildningsrapporten 9 FÖRDJUPNING Skattning av matchningseffektiviteten på den svenska arbetsmarknaden I denna fördjupning analyseras hur matchningseffektiviteten på den svenska arbetsmarknaden har

Läs mer

Rapport projekt GRUS

Rapport projekt GRUS 1 Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Rapport projekt GRUS Karlskoga/Degerfors Samordningsförbund 2008-10-27 Projekt Grus har en payoff-tid för samhället på 27 månader. Den långsiktiga lönsamheten

Läs mer

Projekt Merit gör unga stockholmare redo för jobb

Projekt Merit gör unga stockholmare redo för jobb Projekt Merit gör unga stockholmare redo för jobb 1 Innehåll Inledning 3 Varför startade Jobbtorg Stockholm Merit? 4 Mål med Merit 7 Arbete med jämställdhet och tillgänglighet 11 Förberedande utbildning

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 maj 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865

Läs mer

Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28

Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28 Samverkande insatser från skola - till arbete - i arbete Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28 ARBETSMARKNAD U N GA V U X N A M ED F U N KTION S HIN D ER s o

Läs mer

Är det lönsamt att satsa på kvalificerade insatser för invandrade akademiker?

Är det lönsamt att satsa på kvalificerade insatser för invandrade akademiker? Statistik Är det lönsamt att satsa på kvalificerade insatser för invandrade akademiker? Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare. Sammanfattning Det

Läs mer

Vad gör de 1 år senare?

Vad gör de 1 år senare? Vad gör de år senare? En uppföljning av hur många deltagare som gått vidare till arbete eller studier år efter avslutad arbetsmarknadsåtgärd. Undersökningsperiod hösten 005 samt våren 006 Ett samarbete

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

Seminarium: Regionala matchningsindikatorer. Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB

Seminarium: Regionala matchningsindikatorer. Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB Seminarium: Regionala matchningsindikatorer Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB Syfte och upplägg Syfte Att förbättra användningen av de regionala matchningsindikatorerna genom att gå igenom, studera

Läs mer

Jobbcoacher i egen regi en uppföljning i september 2009

Jobbcoacher i egen regi en uppföljning i september 2009 1 (7) Jan Eriksson Analysavdelningen Jobbcoacher i egen regi en uppföljning i september 2009 Inledning Denna pm är en uppdatering av den uppföljning som gjordes i början på juni och som handlade om hur

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Projekt KomAn, Samhällsekonomisk utvärdering

Projekt KomAn, Samhällsekonomisk utvärdering Utvärdering av sociala investeringar Projekt KomAn, Samhällsekonomisk utvärdering Projektparter Haninge, Nynäshamn, Tyresö och Värmdö kommun, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen På uppdrag av Värmdö

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 2 Syfte... 5 3 Projektets mål... 5 4 Perspektiv... 5 5 Risker...

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA 2014-06-24 Dnr 2014:1011 Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA Hur påverkas uttaget av arbetsgivaravgifter inom sektorn callcenter om de nedsatta avgifterna för unga slopas? Redovisning

Läs mer

Välfärdsjobb i Järfälla kommun. Inriktning och budget för arbetsmarknadsinsatser

Välfärdsjobb i Järfälla kommun. Inriktning och budget för arbetsmarknadsinsatser Dnr: Kon 2015/41 Välfärdsjobb i Järfälla kommun. Inriktning och budget för arbetsmarknadsinsatser Maja Jansson 2015-04-07 2015-04-07 1 (9) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 2 3.

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet 2011-03-01 Insteget Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå Deltagande parter bakom projektet Umeå kommun, VIVA Resurs och Socialtjänsten Arbetsförmedlingen INSTEGET Ett metodprojekt mellan Arbetsförmedlingen

Läs mer

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård

Läs mer

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Jens Sandahl, Analysavdelningen jens.sandahl@arbetsformedlingen.se Sammanfattning av budskap Ungdomar är ingen homogen grupp Ungdomsarbetslösheten

Läs mer

Arbetsmarknad Fakta i korthet

Arbetsmarknad Fakta i korthet Jag har fullt stöd från min arbetsgivare. Arbetet är kreativt och utmanande. Min arbetssituation är helt skräddarsydd efter mina behov för att jag ska kunna prestera maximalt trots en lång rad handikapp.

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Förslag till Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Utvärdering av förra programperioden Goda resultat på deltagarnivå - Långt fler deltagare än programmålen Mindre goda resultat

Läs mer

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 Socialnämnden Brukarundersökning hemtjänsttagare med daglig hjälp november 2009 Sammanfattning

Läs mer

SOCIALDEMOKRATERNAS JOBBPLAN FÖR JÄRFÄLLA

SOCIALDEMOKRATERNAS JOBBPLAN FÖR JÄRFÄLLA VÅR JOBBPLAN FÖR JÄRFÄLLA SOCIALDEMOKRATERNAS JOBBPLAN FÖR JÄRFÄLLA Framtidsinvesteringar i jobben går före Framtidsinvesteringar nya skattesänkningar för jobb och tillväxt går före nya skattesänkningar

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel 27 Förord I detta dokument sammanställs statistik kring deltagare i samverkan. Dokumentet är en bilaga till

Läs mer

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år Många gånger handlar det om okunskap. Om du väl kommer till en intervju och får visa att du är kapabel, och kan förklara att det idag finns hjälpmedel, tror jag att det många gånger kan överkomma oro och

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Mötesplats Krokom

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Mötesplats Krokom Utvärderingar med fokus på hållbarhet Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Mötesplats Krokom På uppdrag av Krokoms kommun och Samordningsförbundet i Jämtlands län Rapport, 2014-04-02 payoff utvärdering

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Efter examen. En uppföljning av 2010 års examensstudenter. Företagsekonomiska institutionen

Efter examen. En uppföljning av 2010 års examensstudenter. Företagsekonomiska institutionen Efter examen En uppföljning av 2010 års examensstudenter Företagsekonomiska institutionen Utbildning som ger arbete Företagsekonomiska institutionen erbjuder utbildningar för framtidens kvalificerade ekonomer

Läs mer

Trappsteget ett nytt grepp för att hjälpa ungdomar i marginalen

Trappsteget ett nytt grepp för att hjälpa ungdomar i marginalen Broschyr samverkansparter Omslag; Trappsteget ett steg mot framtiden... Och tre steg på vägen mot ett fungerande vuxenliv för unga i marginalen Att fånga en ung människa på väg in i utanförskap är, även

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Lägesrapport från Slussens IPS projekt 150101 150630

Lägesrapport från Slussens IPS projekt 150101 150630 Lägesrapport från Slussens IPS projekt 150101 150630 Organisation, styrning ledning samt förändringar våren 2014 Styrgruppen startade även 2015 utan representation från Landstinget. Under våren 2015 fick

Läs mer

Vägledning på Arbetsförmedlingen på 2010-talet. Vägledarkonferens 10 juni 2010. Kristina E Andréasson

Vägledning på Arbetsförmedlingen på 2010-talet. Vägledarkonferens 10 juni 2010. Kristina E Andréasson Vägledning på Arbetsförmedlingen på 2010-talet Vägledarkonferens 10 juni 2010 Kristina E Andréasson Utgångspunkter Vägledning en framgångsfaktor för omsättningsmålen V1-V5 Ett upplevt behov av att lyfta

Läs mer

Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de?

Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de? Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de? Bakgrund AMF har tillsammans med Kreicbergs Utredning och Opinion tagit fram en statistisk metod som beskriver hur stor andel av dagens förvärvsarbetare som

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Aktivitet JobbTorg. Bakgrund

Aktivitet JobbTorg. Bakgrund Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2009-11-24 1(7) Meta Fredriksson - Monfelt Ansvarig tjänsteman 054-29 60 18, 070-6909083 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Aktivitet JobbTorg Bakgrund Styrelsen

Läs mer

Korta startsträckan! Så vill (S) skapa snabbare ingångar för unga. Skapad av Malin Appelgren

Korta startsträckan! Så vill (S) skapa snabbare ingångar för unga. Skapad av Malin Appelgren Korta startsträckan! Så vill (S) skapa snabbare ingångar för unga Skapad av Malin Appelgren Så ser ungas situation på arbetsmarknaden ut i Kronobergs län Januari 2010 I vecka 3 gick 2 226 ungdomar i Kronoberg

Läs mer

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärderingen genomförd vårvintern 2012 1 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 3 1.3 Målgrupp 3 1.4 Metod 3 1.5

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Navigator i Krokoms kommun

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Navigator i Krokoms kommun Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Navigator i Krokoms kommun Slutrapport 2011-04-20 Krokoms kommun payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13

Läs mer

Folkhälsocentrum Norrbottens läns landsting

Folkhälsocentrum Norrbottens läns landsting Ett samhällsekonomiskt perspektiv på socialt företagande - en hållbar föreläsning i landstingshuset, Luleå eller online www.nll.se/folkhalsa den 6 okt 2014, kl 1530-1645 Folkhälsocentrum Norrbottens läns

Läs mer

Arbetsförmedlingen och de kommunala ungdomsprogrammen. Elektroniska bilagor till RiR 2006:14

Arbetsförmedlingen och de kommunala ungdomsprogrammen. Elektroniska bilagor till RiR 2006:14 Arbetsförmedlingen och de kommunala ungdomsprogrammen Elektroniska bilagor till RiR 2006:14 Innehåll 1 AMS avtalsmallar 5 2 Enkäter till kommuner och arbetsförmedlingar 20 1 AMS avtalsmallar Riksrevisionen

Läs mer

DIF Samhällsekonomiskt bidrag. April 2014

DIF Samhällsekonomiskt bidrag. April 2014 DIF Samhällsekonomiskt bidrag April 214 Bakgrund, definitioner och avgränsningar Det samhällsekonomiska bidraget är definierat som de ökade arbetstillfällen samt skatteintäkter som genereras av DIF Hockeys

Läs mer

Unga som varken arbetar eller studerar

Unga som varken arbetar eller studerar Unga som varken arbetar eller studerar hur många är de och vad gör de? Skrifter från Temagruppen Unga i arbetslivet 2011:1 1 Temagruppen Unga i arbetslivet Temagruppen Unga i arbetslivet ska verka för

Läs mer

Arbetsmarknadsreformer och lönebildning i Sverige. Lars Calmfors UCLS: Konferens om lönebildning 21 oktober 2013

Arbetsmarknadsreformer och lönebildning i Sverige. Lars Calmfors UCLS: Konferens om lönebildning 21 oktober 2013 Arbetsmarknadsreformer och lönebildning i Sverige Lars Calmfors UCLS: Konferens om lönebildning 21 oktober 2013 Publikationer Bennmarker, H., L. Calmfors och A. Larsson, Wage formation and the Swedish

Läs mer

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro - Vänsterpartiets och socialdemokraternas förslag till budget

Läs mer

Ungdomsarbetslösheten går inte att pensionera bort!

Ungdomsarbetslösheten går inte att pensionera bort! Ungdomsarbetslösheten går inte att pensionera bort! Anders Forslund IFAU och Uppsala Universitet SNS, 13 februari 2013 1 Inledning Hög ungdomsarbetslöshet Samtidigt diskussion om hur förmå äldre att arbeta

Läs mer

Att investera i framtiden

Att investera i framtiden 2013 Arbetsmarknads- och familjenämnden Datum Diarienummer 1 (5) Arbetsmarknads- och familjeförvaltningen Enheten för kvalitet Sofia Eriksson, 070-0866201 Att investera i framtiden -Rapport från utbildning

Läs mer

Utblicken 2008 Från papper till webb erfarenheter från en blandad undersökning

Utblicken 2008 Från papper till webb erfarenheter från en blandad undersökning Utblicken 2008 Från papper till webb erfarenheter från en blandad undersökning Marknadsundersökningens Dag 2009 Karin Stenebo, Apoteket AB Barbro Eriksson, CMA Centrum för Marknadsanalys AB Bakgrund Utblicken

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för Regional utveckling Ansökan utvecklingsmedel

Koncernkontoret Avdelningen för Regional utveckling Ansökan utvecklingsmedel Koncernkontoret Ansökan utvecklingsmedel Pia Sandell Processledare Skånes färdplan för biogas 044-309 32 92 Pia.ac.sandell@skane.se 1 (1) Instruktion För sökande till Region Skånes utvecklingsmedel inom

Läs mer

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen.

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen. FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO Projektbenämning: Projekt för unga vuxna 19-29 år med aktivitetsersättning. Ansökande organisationer: Försäkringskassan och Örebro Kommun

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt UMA

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt UMA Utvärderingar av sociala insatser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt UMA Kristinehamns folkhögskola Slutrapport, 2014-02-19 Östersund payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503

Läs mer

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte Sthlm 2014-08-29 Förslag ur Socialdemokraternas valmanifest: Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte socialdemokraterna.se 2 (7) Regeringen har misslyckats med Arbetsförmedlingen: Arbetslösheten

Läs mer

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-11-27 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet) med låg

Läs mer

Framtidsreformer för fler unga med gymnasieexamen

Framtidsreformer för fler unga med gymnasieexamen 2014-08-10 PM Framtidsreformer för fler unga med gymnasieexamen I dag är gymnasieexamen den stora vattendelaren på svensk arbetsmarknad. Utan en gymnasieexamen är det mycket svårt att få jobb och kraven

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Nöjdhetsmätningar invånare 2014. 1177.se Region Kronoberg

Nöjdhetsmätningar invånare 2014. 1177.se Region Kronoberg Nöjdhetsmätningar invånare 201 1177.se Region Kronoberg Sammanfattning Regionala resultat NKI ligger på 80 vilket är ett mycket bra resultat. Enligt SCB innebär ett NKI på 75 och högre att de svarande

Läs mer

Användbarhet som brygga mellan verksamhet och IT 2005-12-13

Användbarhet som brygga mellan verksamhet och IT 2005-12-13 Användbarhet som brygga mellan verksamhet och IT 2005-12-13 Exempelfall: www.ams.se Internet Kundtjänst Lokala Arbetsförmedlingen» Styra kundflöden mot webbplats och kundtjänst» Frigöra personalresurser

Läs mer

FILUR SLUTUTVÄRDERING

FILUR SLUTUTVÄRDERING Avsedd för Arbetsmarknadsförvaltningen, Stockholms stad Dokumenttyp Slututvärdering Datum Augusti 2013 FILUR SLUTUTVÄRDERING FILUR SLUTUTVÄRDERING Datum 2013/06/18 Utfört av Olov Wolf-Watz, Henrik Wiréhn,

Läs mer

Bilaga 4 Utformning av enkätundersökningar samt bortfallsanalys

Bilaga 4 Utformning av enkätundersökningar samt bortfallsanalys Bilaga 4 till rapport Högre studiebidrag till arbetslösa ungdomar (2015:13) Bilaga 4 Utformning av enkätundersökningar samt bortfallsanalys Enkätundersökningar utformning och bortfall Statskontoret har

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Jobben först investera i våra unga!

Jobben först investera i våra unga! Jobben först investera i våra unga! Ofta får man höra att dagens ungdom är slö, slapp och likgiltig. Det snacket har jag aldrig trott på. Jag tror på den svenska ungdomens vilja till gemenskap och personliga

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-22 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Sydsverige Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Fungerande nätverksforum genom mentorskap I N N E H Å L L Varför Yrkeskompis? sid 2-3 Målgrupper sid 4-5 Samverkan

Läs mer

Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra?

Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra? Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra? Temagruppen Integration i arbetslivet Clara Lindblom Temagruppen Integration i Arbetslivet (TIA) 2014-05-16 Utgångspunkter för studien Utgångspunkter

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

Projekt Redo för jobb! Bakgrund grupp 3

Projekt Redo för jobb! Bakgrund grupp 3 Projekt Redo för jobb! Bakgrund grupp Redovisning av enkät bland deltagare i grupp vid start av projektperiod i januari. Projektet drivs under medfinansiering från Europeiska socialfonden Projektägare

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering projekt Columbus. Samordningsförbundet Göteborg Centrum

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering projekt Columbus. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering projekt Columbus Samordningsförbundet Göteborg Centrum 7/5-2008 payoff.nu Box 385 (besöksadress: Postgränd 11 B)

Läs mer

Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland

Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland - Vår utbildning är riktad till socialt utsatta personer med målet att de ska starta egna sociala företag och få en ny chans på arbetsmarkanden. Resultaten

Läs mer

PROJEKTPLAN LINKÖPINGS SAMORDNINGSFÖRBUND. Datum: 2011-12-02 Reviderad 2012-05-28

PROJEKTPLAN LINKÖPINGS SAMORDNINGSFÖRBUND. Datum: 2011-12-02 Reviderad 2012-05-28 LINKÖPINGS SAMORDNINGSFÖRBUND PROJEKTPLAN Datum: 2011-12-02 Reviderad 2012-05-28 Projektbenämning Utveckling och implementering av långsiktigt stöd i arbetslivet Projektägare Linköpings kommun/omsorgskontoret

Läs mer