ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 90/03 Mål nr A 52/02

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 90/03 Mål nr A 52/02"

Transkript

1 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 90/03 Mål nr A 52/02 Sammanfattning Fråga om en 18-åring som under pågående utbildning till kock innehaft feriearbete i restaurangkök har utfört kvalificerat yrkesarbete i kollektivavtalets mening. Fråga även om han har haft rätt till lön för heltid, som angetts i anställningsbeviset, eller för den tid han faktiskt har arbetat, samt om utfående av lönekraven enligt 35 lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Postadress Telefon Box STOCKHOLM Telefax Besöksadress Stora Nygatan 2 A och B

2 2 ARBETSDOMSTOLEN DOM Dom nr 90/ Mål nr A 52/02 Stockholm KÄRANDE Hotell- och Restaurang Facket, Box 1143, STOCKHOLM Ombud: förbundsjuristen Mattias Landgren, LO-TCO Rättsskydd AB, Box 1155, STOCKHOLM SVARANDE N.A. med inregistrerad firma Borgholmskällan, Västra Kyrkogatan 20, BORGHOLM Ombud: jur. kand. Roland Armholt, Kibra Skattejuridiska Byrån AB, Box 45182, STOCKHOLM SAKEN tolkning av kollektivavtal m.m. Bakgrund, yrkanden m.m. J.A. är medlem i Hotell- och Restaurang Facket (HRF). N.A. med registrerad firma Borgholmskällan (N.A.) är genom hängavtal bunden av kollektivavtalet mellan HRF och Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare som bl.a. innehåller följande bestämmelser. 4 Tidsbegränsad anställning Om anställningen skall upphöra före den tid som från början överenskommits gäller en uppsägningstid om 14 dagar för både arbetsgivare och anställd. Vid arbetsgivares uppsägning skall varsel (meddelande) lämnas till den lokala fackliga organisationen som arbetstagaren tillhör sju dagar före besked om uppsägning till den anställde Semester 1. Semester utgår enligt lag. Semesterlön och semesterersättning utgår med 12,72 % och vid sparad semester med 0,5 % av tillämpligt beräkningsunderlag Bilaga 4, Överenskommelse om löner m.m Löner

3 3 Nedan angivna lönenivåer är endast att betrakta som lägsta garanterad lön. Arbetsgivare och anställd förutsätts träffa överenskommelse om lön överstigande lägsta minimilön. Vid fastställande av lön skall beaktas utbildning, yrkesvana och arbetets svårighetsgrad Kvalificerat yrkesarbete Arbete som förutsätter gymnasial yrkesutbildning eller därmed jämförbar utbildning eller långvarig praktisk erfarenhet av kvalificerat yrkesarbete inom arbetsområde Yrkesarbete Arbete där förkunskaper inte är något krav och introduktion och utbildning normalt sker på arbetsplatsen Åldersbestämd lön för yrkesarbetare, som ej fyllt 20 år Ålderslön tillämpas under högst 3 års anställning och gäller från och med månadsskiftet då nedan angiven ålder uppnåtts. Åldersbestämd lön tillämpas inte för anställda med kvalificerat yrkesarbete N.A. driver sedan sommaren 2001 restaurang Borgholmskällan i Borgholm. J.A. arbetade där från och med den 22 juni 2001 med en lön om 70 kr per timme. Enligt anställningsavtalet skulle han arbeta till den 7 augusti 2001 men han kom att arbeta sin sista dag på restaurangen den 2 augusti I början av sommaren arbetade han heltid men efter en dryg vecka övergick han till att arbeta deltid, som huvudregel varannan dag. Tvist har därefter uppkommit om huruvida J.A. har utfört kvalificerat yrkesarbete i kollektivavtalets mening och därför har rätt till ytterligare lön och semesterersättning samt om han har haft rätt att få betalt för heltid trots att han arbetat deltid. Fråga har även uppkommit om varsel skulle ha lämnats till HRF angående anställningens upphörande i förtid. Parterna har fört förhandlingar utan att någon enighet har kunnat nås. HRF har därefter väckt talan och yrkat att Arbetsdomstolen skall förplikta N.A. att till J.A. utge kr i utebliven lön inklusive semesterersättning. Vidare har HRF yrkat att Arbetsdomstolen skall förplikta N.A. att utge kr i allmänt skadestånd till J.A.. För det fall Arbetsdomstolen skulle finna att avtal har slutits med innebörd att J.A. enbart skulle arbeta varannan dag har HRF yrkat att Arbetsdomstolen skall förplikta N.A. att till J.A. utge kr 50 öre i utebliven lön inklusive semesterersättning samt kr i allmänt skadestånd. För båda fallen har HRF yrkat att N.A. till HRF skall utge kr i allmänt skadestånd. Ränta har yrkats på lönebeloppen enligt 3 och 6 räntelagen från och med den 8 augusti 2001 till dess full betalning sker och på de allmänna skadestånden enligt 4 och 6 räntelagen från och med dagen för delgivning av stämning, den 6 maj 2002, till dess full betalning sker. N.A. har bestritt käromålet. De yrkade beloppen avseende lön och semesterersättning samt ränteberäkningen har vitsordats som skäliga i och för

4 4 sig med det undantaget att ränta på julilönen har vitsordats från den 28 augusti 2001 och på augustilönen från den 28 september N.A. har yrkat att skadeståndsyrkandena skall avvisas. HRF har bestritt avvisningsyrkandet. Parterna har yrkat ersättning för sina rättegångskostnader. Till utveckling av talan har parterna anfört i huvudsak följande. Hotell- och Restaurang Facket Borgholmskällan är en välbesökt restaurang i Borgholm. Den består av två delar, varav den ena delen är en liten pizzeria och den andra en à la carte-matsal med plats för ca 150 gäster. I à la carte-matsalen serveras även lunch. Sommaren 2001 var J.A. 18 år och hade gått två år av sin treåriga gymnasieutbildning till kock. Han svarade på en platsannons i vilken Borgholmskällan sökte två kockar och han erhöll en av tjänsterna. Han hade också erbjudits arbete på annat håll men valde arbetet på Borgholmskällan eftersom han där skulle få arbeta som kock. Han började arbeta den 22 juni 2001 och samma dag började en annan kock, P.F.. J.A. hade enligt anställningsbeviset fått en heltidsanställning om 42,5 timmar per vecka och P.F. en deltidsanställning om 37,5 timmar per vecka. J.A. skulle arbeta till den 7 augusti Till att börja med arbetade P.F. mestadels under luncherna medan J.A. arbetade kvällspassen. Den 2 juli 2001 anställdes kocken och köksmästaren N.L.. N.A. gjorde då klart för J.A. och P.F. att N.L. skulle arbeta under luncherna medan J.A. och P.F. skulle arbeta under kvällarna. Enligt N.A. skulle endast en kock arbeta i taget varför J.A. och P.F. skulle dela upp kvällarna mellan sig. Detta innebar i realiteten att J.A. från denna dag endast arbetade deltid. Något avtal om den nya arbetstiden träffades dock inte utan detta var en ensidig rättshandling från N.A:s sida. J.A. och P.F. utförde samma uppgifter på restaurangen, vilket innebar att de lagade den mat som serverades. J.A. var under kvällspassen ensam kock i restaurangen och arbetade självständigt. Han anpassade rätterna efter tillgången på råvaror och lagade mat utanför menyn när det fanns behov av det. Den 3 augusti 2001 var J.A. sjuk. Han ringde och sjukskrev sig, varvid N.A. sade att han inte behövde arbeta mer utan att han istället skulle komma in med sin tidrapport. Anställningen avslutades därmed. Lokal förhandling hölls i november 2001, varvid HRF framställde yrkande om ersättning för lön och semesterersättning. Central förhandling hölls den 28 janu-

5 5 ari 2002, varvid även frågan om skadestånd togs upp. Förhandlingen avslutades i oenighet i februari N.A. lämnade dock inte in någon stämning på sätt som anges i 35 lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (medbestämmandelagen) utan det var HRF som stämde N.A.. Grunder J.A. har haft en ferieanställning hos N.A.. Enligt anställningsavtalet skulle han arbeta 42,5 timmar per vecka, dvs. heltid. Han har dock inte fått lön för heltid, varför han har en resterande lönefordran. Något nytt avtal om arbete varannan dag har inte träffats. Vidare har han fått för låg lön eftersom han har utfört arbete som kock men inte fått betalning för kvalificerat yrkesarbete, vilket kockarbetet är. Resterande lön och semesterersättning uppgår till yrkat belopp. Den centrala förhandlingen avslutades den 15 februari Då N.A. inte väckt talan inom tio dagar efter avslutad förhandling och då J.A:s krav på lön och semesterersättning inte är oskäligt är N.A. i vart fall skyldig att utge betalning enligt 35 medbestämmandelagen. N.A. har brutit mot kollektivavtalets bilaga 4, 2, genom att placera in J.A. i fel lönegrupp. Vidare har hon brutit mot 16 i kollektivavtalet genom att inte betala ut semesterersättning till J.A. och mot 4 genom att inte varsla HRF inom föreskriven tid om att den tidsbegränsade anställningen skulle upphöra i förtid. J.A. och HRF är genom dessa brott mot kollektivavtalet berättigade till allmänt skadestånd. J.A. är också berättigad till allmänt skadestånd på grund av det brott mot 13 semesterlagen som N.A. gjort sig skyldig till genom att inte betala ut semesterersättning. Skadeståndskravet har förhandlats vid den centrala förhandlingen och skall, då förhandlingskravet är uppfyllt, inte avvisas på sätt som N.A. har yrkat. N.A. J.A. sökte feriearbete på Borgholmskällan, varvid han träffade N.A:s bror, som anställde honom som köksbiträde för en lön om 70 kr per timme. Denna lön beslutades utan N.A:s vetskap. N.A. hade vid denna tid inte tecknat hängavtal, men eftersom hon hade kännedom om kollektivavtalets innehåll hade hon föredragit att ge J.A. drygt 61 kr per timme i enlighet med detta. Hon godtog dock den överenskomna lönen eftersom den redan var beslutad. J.A. arbetade som köksbiträde och inte som kock. Han förberedde inte måltider själv och han lagade inte några såser självständigt. Han ombesörjde inte inköp och hade inte heller haft kunskap att göra det. Den mat han hjälpte till med var förberedd av de kockar som arbetade på restaurangen.

6 6 I anställningsavtalet anges att J.A. anställts som köksbiträde. Denna uppgift ifylldes av N.A. efter att hon kontaktat HRF. HRF fick dock inte upplysning om vilka arbetsuppgifter som J.A. skulle utföra utan endast vilken utbildning och erfarenhet han hade. Utifrån dessa uppgifter meddelade HRF att J.A. skulle anställas som köksbiträde. Det görs dock inte gällande att HRF aktivt tagit ställning till denna fråga. I början av juli 2001 anställdes N.L. som kock och köksansvarig. I samband med detta höll N.A. ett möte med honom, J.A. och P.F. angående schemaläggningen. N.L. ville arbeta dagtid och P.F. uttryckte önskemål om att endast arbeta varannan dag. J.A. sade då att han kunde arbeta som P.F.. De två delade således på kvällspassen. J.A. har arbetat i enlighet med de ingivna tidrapporterna och har fått fullt betalt för de timmar han har arbetat. HRF har gjort gällande att J.A. skall ha betalt för heltid trots att han har arbetat mindre än heltid större delen av tiden. För tiden den juni 2001 har HRF ansett att han skall ha betalt för 63 timmar. Han har för denna tid fått betalt för 49 timmar, vilket gott och väl motsvarar heltid. För juli har HRF ansett att han skall ha betalt för 173 timmar. Det framgår dock av tidrapporten att J.A. har varit ledig den 12 juli, den juli och den juli. Det är då svårt att se hur han skulle ha kunnat arbeta 173 timmar. J.A. har fått betalt för 14 timmar i augusti, vilket är det som HRF gjort gällande att han har rätt till. Han har således fått full ersättning. J.A. hade under anställningen på Borgholmskällan även andra anställningar. Han arbetade både på Praktikertjänst och vid Kalmar Gästhamn. Han har inte upplyst N.A. om dessa anställningar, men har haft möjlighet att arbeta annorstädes eftersom arbetet på Borgholmskällan var en timanställning där J.A. i princip fick arbeta så mycket som han ville. Den 23 juli 2001 kom N.A. och J.A. överens om anställningens upphörande. De bestämde att J.A. skulle sluta två veckor senare. Emellertid kom han senare och bad om att få ledigt den 3-5 augusti 2001 för att åka till Göteborg. N.A. hade inte möjlighet att bevilja detta, varvid J.A. blev irriterad och sade att han skulle sjukskriva sig. Han sjukskrev sig den 3 augusti. Den 4 augusti kom hans mor till restaurangen med tidrapporterna och sade att J.A. hade förts till sjukhus. Därmed ansåg N.A. att anställningsförhållandet var avslutat. Frågan om skadestånd behandlades varken vid den lokala eller den centrala förhandlingen. Den centrala förhandlingen hölls den 28 januari 2002 på Kalmar sjukhus där N.A. befann sig eftersom hennes mor var allvarligt sjuk. I protokollet är i och för sig ett skadestånd nämnt men protokollet är inte undertecknat av N.A.. Det finns också skäl att tvivla på protokollets riktighet i detta avseende då det innehåller flera andra felaktigheter; t.ex. är protokollet feldaterat. Av det brev som HRF:s förhandlingsombudsman E.L:s skrev till N.A. den 29 januari 2002 kan man förstå att skadeståndskravet framställs först efter att E.L. varit i kontakt med en förbundsjurist. Detta talar också för att

7 7 skadeståndet var något som inte nämndes vid förhandlingarna eftersom samtalet med förbundsjuristen skedde efter förhandlingens avslutande den 28 januari Grunder J.A. har haft en timanställning och har fått betalt för de timmar han har arbetat i enlighet med de av honom ingivna tidrapporterna. Han och N.A. kom överens om att han skulle arbeta varannan dag. Han har således inte haft rätt till heltidslön. J.A. har arbetat som köksbiträde och han har därmed inte rätt till lön för kvalificerat yrkesarbete. Han har följaktligen fått den lön och den semesterersättning han är berättigad till och är inte berättigad till ytterligare ersättning. N.A. är inte skyldig att betala beloppet avseende lön och semesterersättning enligt 35 medbestämmandelagen då kravet är oskäligt. N.A. har således inte brutit mot kollektivavtalet genom att betala ut för låg lön och semesterersättning och har inte heller brutit mot semesterlagens bestämmelser. N.A. har inte heller bringat anställningen att upphöra i förtid utan den upphörde på J.A:s initiativ. Hon har således inte haft någon skyldighet att varsla HRF och har därför inte heller brutit mot kollektivavtalet på denna punkt. Yrkandena om skadestånd skall enligt ovanstående ogillas. I första hand yrkas dock att skadeståndsyrkandena skall avvisas då förhandlingarna endast har rört lönekravet. Förhandlingskravet enligt 4 kap. 7 lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister är således inte uppfyllt beträffande de yrkade skadstånden. Domskäl Tvisten i målet gäller om J.A. har utfört kvalificerat yrkesarbete i kollektivavtalets mening och därför har rätt till ytterligare lön och semesterersättning samt om han har haft rätt till ytterligare lön och semesterersättning eftersom anställningen avsåg heltid även om han sedermera kom att arbeta och få betalt endast för deltid. Fråga är även om N.A. är skyldig att utge yrkad lön och semesterersättning enligt 35 medbestämmandelagen. Vidare är fråga i målet om brott mot kollektivavtalet och semesterlagen begåtts genom att lön och semesterersättning betalats med för lågt belopp samt genom att varsel inte har lämnats till HRF om anställningens upphörande i förtid. Slutligen är även fråga om skadeståndskravet skall avvisas på grund av bristande förhandling. Bakgrunden till tvisten utgörs av följande ostridiga förhållanden. Borgholmskällan är en restaurang i Borgholm som består av en liten pizzeria och en à la carte-restaurang med plats för ca 150 gäster. N.A. driver restaurangen och i början av sommaren 2001 sökte hon bl.a. kockar till denna. J.A. ansökte om

8 8 arbete och fick träffa N.A:s bror. De kom överens om att J.A. skulle få feriearbete på restaurangen med en timlön om 70 kr. J.A. arbetade på restaurangen mellan den 22 juni och den 2 augusti 2001 trots att anställningsavtalet angav att han skulle arbeta till den 7 augusti. I början av sommaren arbetade han heltid men efter någon vecka övergick han till att arbeta deltid. J.A. har lämnat tidrapporter och har fått betalt, enligt den överenskomna timlönen, för de timmar han har angett. HRF har gjort gällande följande. J.A. har arbetat som kock och har därmed rätt till ytterligare lön då sådant arbete utgör kvalificerat yrkesarbete som för hans del skulle innebära en högre timlön än han har fått. Han har också rätt till ytterligare lön då han har varit anställd på heltid och därför har rätt till heltidslön. Arbetsgivaren kan inte ensidigt ändra anställningen till deltid. Av de för lågt utbetalda lönerna följer även att semesterersättning har betalats med för lågt belopp. De yrkade beloppen avseende lön och semesterersättning skall i vart fall utgå enligt 35 medbestämmandelagen då N.A. inte har väckt talan inom tio dagar efter förhandlingens avslutande och kraven inte kan anses oskäliga. J.A. och HRF har rätt till allmänt skadestånd på grund av brott mot kollektivavtalet och semesterlagen. Förutom ovanstående brott mot kollektivavtal och semesterlag har även N.A. brutit mot kollektivavtalet genom att inte varsla HRF om att anställningen skulle upphöra i förtid. Skadeståndskraven har förhandlats och skall därför inte avvisas som motparten gjort gällande. N.A. har gjort gällande följande. J.A. har arbetat som köksbiträde och har därför inte rätt till ersättning för kvalificerat yrkesarbete. Han har inte heller rätt till ersättning för annat än de timmar som han har arbetat eftersom det har rört sig om en timanställning och han och N.A. varit överens om hur mycket han skulle arbeta. Kraven är oskäliga och skall därför inte utgå enligt 35 medbestämmandelagen. N.A. har inte haft att varsla HRF om att anställningen skulle upphöra i förtid eftersom anställningen upphörde på J.A:s initiativ. Några brott mot kollektivavtalet eller semesterlagen har således inte begåtts och något skadestånd skall därför inte utgå. I första hand skall dock skadeståndsyrkandena avvisas då de inte har förhandlats. Utredningen i målet Målet har avgjorts efter huvudförhandling. Vid denna har på HRF:s begäran hållits förhör under sanningsförsäkran med J.A., förhör upplysningsvis med E.L. och vittnesförhör med M.T.. På N.A:s begäran har förhör under sanningsförsäkran hållits med henne själv och vittnesförhör med N.L., P.F., N.M., B.H. och P.E.. Viss skriftlig bevisning har åberopats. Har J.A. utfört kvalificerat yrkesarbete? HRF har gjort gällande att J.A. utfört kvalificerat yrkesarbete som kock medan N.A. hävdat att J.A. arbetat som köksbiträde och skall avlönas för yrkesarbete.

9 9 Det är ostridigt i målet att J.A. sommaren 2001 var 18 år, inte hade någon yrkesvana och att han endast hade gått två år av den treåriga gymnasieutbildningen till kock. Han skulle enligt kollektivavtalet haft en lägsta garanterad lön om 81 kr 51 öre per timme för det fall att arbetet varit att bedöma som kvalificerat yrkesarbete. Om det varit att klassificera som yrkesarbete skulle han på grund av sin ålder placeras in i gruppen åldersbestämd lön för yrkesarbetare som ej fyllt 20 år och erhållit en lägsta garanterad lön om 62 kr 13 öre per timme. Av ett av Arbetsdomstolen inhämtat yttrande från Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare framgår bl.a. följande. Det som konstituerar i vilken lönegrupp en anställd ska hamna i är således det kvalifikationskrav arbetsgivaren har för den befattning som är aktuell. Även om bestämmelsen om kvalificerat yrkesarbete anger att sådant arbete förutsätter utbildning eller långvarig erfarenhet, är det emellertid arbetstagarens faktiska arbetsuppgifter som avgör lönegruppsplaceringen. En arbetstagare som till del saknar utbildning eller långvarig praktisk erfarenhet, men som trots detta utför arbetsuppgifter enligt de kriterier som angivits ovan som typiska för arbete i lönegrupp 1, kan således ändock placeras i lönegruppen. E.L., förhandlingsombudsman på HRF:s förbundskontor, har uppgett att HRF delar denna uppfattning men betonat att ordet kan i sista meningen skall läsas som skall, eftersom arbetsgivarna annars alltid skulle kunna välja att placera arbetstagare i den lägre betalda gruppen, vilket vore orimligt. Av yttrandet framgår således att det som i första hand har betydelse för placeringen i lönegrupp inte är vilken utbildning eller erfarenhet arbetstagaren har utan vilka arbetsuppgifter han eller hon utför. Det förhållande att N.A. i anställningsbeviset angett att J.A. skulle arbeta som köksbiträde har således inte någon direkt betydelse vid bedömningen av hans lön och inte heller den av HRF åberopade bevisningen i form av arbetsförmedlingens daganteckningar av vilka i och för sig framgår att restaurangen har sökt kockar. I stället är det vad som har framkommit om J.A:s arbetsuppgifter i praktiken och hur dessa är att klassificera enligt kollektivavtalet som blir avgörande för lönegruppsplaceringen. I yttrandet från Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare sägs följande angående de olika kategorierna av arbete. Kvalificerat yrkesarbete Matlagningsarbete ska fungera utan introduktion. Vid särskilda beställningar ska mat som beställs utanför gängse meny kunna tillagas utan hjälp från annan köksutbildad. Matlagningen förutsätter självständigt arbete, vilket innebär att det inte skall vara förberedd mat som endast behöver värmas, stekas eller liknande. Arbetstagaren skall kunna introducera personal i andra lönegrupper i deras arbetsuppgifter.

10 10 Den anställde skall vid utförande av arbetet kunna optimera råvaruanvändning och råvaruhantering, ta initiativ till samarbete med matsalspersonal vid brist eller överskott på vissa råvaror för att snabbt kunna förändra produktutbudet. Den anställde ska också kunna anpassa arbetet efter gästtillströmning och till variationer i arbetsbelastningen genom att planera arbetet så att det utförs så effektivt som möjligt och anpassat till gästernas varierande krav. Anställd enligt lönegrupp 1 ska också kunna tillhandahålla rätter utanför menyn, ha eget produktansvar vad gäller kvalitet, standard och tidsanpassning samt ha yrkesbredd och klara av alla typer av matlagning. Yrkesarbete Introduktion sker normalt på företaget. Utbildning eller erfarenhet är inte en förutsättning för arbetet. Den anställde följer instruktioner om meny och tillagning av menyrätterna. Maträtterna kan levereras preparerade så att de är enkla att färdigställa. Arbetet kan efter introduktion även omfatta tillagning av enklare maträtter som tillhandahålls på menyn, t.ex. ärtsoppa, pytt i panna eller liknande. E.L. har uppgett att yttrandet i huvudsak stämmer överens med HRF:s uppfattning, men att det bör tilläggas ett bara i tredje meningen under rubriken kvalificerat yrkesarbete; att det inte bara skall var förberedd mat, då det är mycket vanligt i restaurangbranschen att delar av maten är förberedd. Som ovan nämnts är det avgörande för lönegruppsplaceringen vilket arbete J.A. har utfört. Arbetsdomstolen övergår därför till att ta ställning till detta. J.A. har uppgett att han anställdes som kock och att hans arbetsuppgift var att laga maten. Detta innefattade att han skalade potatis, skar garnityr, skar kött, kokade sås, värmde sås och stekte kött. Han lagade det som behövdes för det egna skiftet och förberedde inför nästa skift genom att t.ex. koka sås om den höll på att ta slut. Främst lagade han mat utifrån den bestämda menyn men någon gång lagade han t.ex. en särskild sås anpassad för någon gluten- eller laktosintolerant gäst. Det var köksmästaren som beställde varor. Introduktionen i arbetet skedde på midsommarafton och bestod i att han och P.F. blev visade runt i restaurangen och presenterades. N.A. har beträffande J.A:s arbetsuppgifter och arbetet i köket i övrigt uppgett följande. J.A. skalade potatis, rullade bestick, diskade och hämtade olika saker när han blev tillsagd. Han arbetade aldrig självständigt i köket utan hon var med honom hela tiden. J.J. hjälpte henne att starta restaurangen och var till att börja med kock och köksansvarig. Han gjorde menyn tillsammans med henne och skötte inköpen. När han slutade i början av juli tog N.L. över rollen som köksansvarig kock. Det var dock fortfarande hon som gjorde menyn. Såserna gjordes av N.L., henne eller P.F., som var färdigutbildad kock. Såserna gjordes hinkvis ca en gång i veckan och behövdes således inte göras varje dag eller varje skift. Inköpen sköttes främst av henne men även av N.L. och P.F.. De kvällar som J.A. arbetade i köket arbetade även hon och skötte matlagningen. Han var

11 11 således aldrig ensam ansvarig, gjorde aldrig några egna såser eller hade något självständigt arbete. Av vad som framgår av dessa två utsagor är J.A:s och N.A:s uppgifter delvis motstridiga. Den övriga åberopade bevisningen i denna del har utgjorts av vittnesförhör med P.F., N.L., N.M. och B.H.. Både P.F. och N.M. har uppfattat J.A. som köksbiträde. Varken P.F. eller N.M. arbetade dock ihop med J.A. annat än vid några enstaka tillfällen, och N.M. var dessutom mestadels i matsalen dessa gånger. Även B.H., som varit på restaurangen i egenskap av gäst och hantverkare, har uppfattat J.A. som underordnad, men han har endast varit där vid några tillfällen och kan knappast kunnat få en helhetsbild av J.A:s arbetsuppgifter. N.L. har inte heller arbetat tillsammans med J.A. men har bekräftat N.A:s uppgifter om att han förberedde inför kvällen så att i princip endast stekning, beredning av sallad och uppläggning återstod. Han gjorde samtliga såser för upp till en vecka framåt och dessa var oftast värmda innan och bara att lägga på tallrikarna. Han lärde N.A. att göra såserna så att hon skulle kunna göra såser om de tog slut. Vid en sammantagen bedömning av dessa vittnesmål kan domstolen inte finna annat än att dessa saknar betydelse vid bedömningen av vilka arbetsuppgifter J.A. har haft, även om vad N.L. har anfört i viss mån stöder N.A:s beskrivning av organisationen av arbetet på restaurangen. Enligt Arbetsdomstolens bedömning av kollektivavtalet och det yttrande som ingivits i målet är det en stor skillnad mellan yrkesarbete och kvalificerat yrkesarbete, särskilt vad gäller självständigheten och ansvaret i arbetet. Av förhören har framkommit att J.A. har rullat bestick och hackat sallad och garnityr, vilket torde vara uppgifter som ett köksbiträde kan utföra. Därutöver har han själv uppgett att han har skurit kött, stekt detta och gjort såser vid behov. Han har formulerat det som att han har lagat maten. Det saknas i målet uppgift om hur menyn såg ut på restaurangen och det är därför svårt att bedöma vilka moment som matlagningen har innefattat. Av vad som framgått av förhören med N.L. och P.F. tycks dock inte matlagningen ha bestått i annat än att hacka sallad och garnityr, färdigställa såser, skära kött och steka det utifrån den givna menyn. Även om man godtar J.A:s uppgifter om att han har utfört alla dessa moment anser dock inte Arbetsdomstolen att dessa arbetsuppgifter i sig innebär att han har utfört kvalificerat yrkesarbete. För detta krävs att han även har kunnat introducera annan personal, planera arbetet på ett effektivt sätt, ha eget produktansvar vad gäller kvalitet m.m. och klara av alla typer av matlagning i enlighet med vad som angetts i yttrandet. Det har inte framkommit något i målet om att J.A. har haft sådan självständighet och kompetens utan denna planering och ansvar synes ha fallit på andra. Arbetsdomstolen finner därför att HRF inte har visat att J.A. har haft kvalificerat yrkesarbete. J.A. skall därför avlönas i enlighet med tabellen för åldersbestämd lön för yrkesarbetare som ej fyllt 20 år. Den timlön som han har erhållit har överstigit minimilönen i denna tabell och han är således inte berättigad till ytterligare lön eller semesterersättning.

12 12 Har J.A. rätt till lön för heltid trots att han har arbetat deltid? Det är ostridigt i målet att J.A. enligt anställningsbeviset anställdes för att arbeta heltid och att han också gjorde det i början av anställningen. Vidare är det ostridigt att han efter den 2 juli 2001 arbetat deltid ett visst antal timmar och att han har fått betalt för dessa. HRF har emellertid gjort gällande att J.A. har rätt till heltidslön för hela anställningstiden eftersom han anställts på heltid och arbetsgivaren ensidigt ändrat hans arbetstid till deltid. N.A. har bestritt yrkandet om ytterligare lön på den grund att hon och J.A. den 2 juli kommit överens om att han skulle arbeta deltid framöver. Det har framkommit i målet att N.A. den 2 juli höll ett möte tillsammans med N.L., P.F. och J.A.. N.L. var då nyanställd och mötet hölls för att gå igenom vilka förändringar av arbetstiderna som nyanställningen kunde medföra. N.L. ville arbeta dagtid och därmed fanns endast kvällsarbetet kvar att fördela. P.F. sade att han bara ville arbeta varannan dag och eftersom N.A. godtog detta och inte ansåg att det fanns behov av att P.F. och J.A. arbetade samtidigt fanns endast varannan dag kvar att arbeta för J.A.. N.A. har berättat att hon föreslog för J.A. att han skulle arbeta varannan dag och att J.A. uttryckligen accepterade detta förslag. J.A. har inte uppgett att han uttryckligen accepterade förslaget men har sagt att han inte protesterade mot de nya arbetstiderna, även om han uppfattade dem som orättvisa. Det föreligger således en nyansskillnad mellan deras uppgifter men det är i vart fall ostridigt att J.A. inte vid mötet invände mot att arbeta varannan dag och det framgår också att han arbetade deltid under den resterande tiden på restaurangen. Det har inte framkommit att han någon gång under denna tid invände mot arbetstiderna eller önskade arbeta mer. Han har även uppgett att det inte var han som kontaktade facket utan facket som kontaktade honom och uppgav att det inte stämde med tider och lön. Arbetsdomstolen kan inte bedöma detta på annat sätt än att J.A. har godtagit förslaget om att ändra arbetstiderna. Det har således träffats ett nytt avtal om arbetstider varigenom det tidigare avtalet har upphört att gälla. J.A. har därför inte rätt till heltidslön. Han har fått lön för de timmar han har arbetat och har därför inte rätt till ytterligare lön eller semesterersättning. 35 medbestämmandelagen HRF har gjort gällande att J.A. enligt 35 medbestämmandelagen har rätt till sitt krav på lön och semesterersättning eftersom N.A. inte har väckt talan mot HRF inom tio dagar efter avslutad förhandling och då kravet är skäligt. N.A. har häremot invänt att kravet är oskäligt och att betalningsskyldighet därför inte föreligger enligt denna paragraf. Innebörden av 35 medbestämmandelagen är följande. Uppkommer mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisation som är bundna av samma kollektivavtal, rättstvist om lön eller annan ersättning till medlem i organisationen, är arbetsgivaren skyldig att omedelbart påkalla förhandling i tvisten. Kan inte

13 13 tvisten lösas vid förhandling, skall arbetsgivaren väcka talan vid domstol. Underlåter arbetsgivaren att påkalla förhandling eller väcka talan, är han såvitt avser det omtvistade beloppet skyldig att utge ersättning enligt arbetstagarorganisationens mening, om kravet inte är oskäligt. I målet är ostridigt att det uppkommit en rättstvist angående den yrkade lönen och semesterersättningen. Det är också ostridigt att N.A. inte har väckt talan inom den i medbestämmandelagen angivna tiden. Den fråga som kvarstår är därmed om kravet är oskäligt. Enligt Arbetsdomstolens praxis är medbestämmandelagen att uppfatta på det sättet att det är det fordrade beloppets storlek i förhållande till vad som skall betalas om rättsverkan enligt paragrafen inte inträder som skall ligga till grund för prövningen om kravet är oskäligt (se t.ex. AD 1977 nr 187). Arbetsdomstolen har också uttryckt uppfattningen att ett krav är att anse som oskäligt om det på grundval av den utredning som fanns tillgänglig när den särskilda rättsverkan enligt 35 medbestämmandelagen inträdde stått klart eller borde ha stått klart för arbetstagarorganisationen att det varit helt grundlöst (se t.ex. AD 1986 nr 61). Det är alltså endast i klara och entydiga fall som arbetsgivaren kan undgå betalningsansvar enligt 35 medbestämmandelagen. I detta fall har N.A. gjort gällande att det skulle vara oskäligt att ge J.A. lön enligt tabellen för kvalificerat yrkesarbete, då man skall ha lön endast för det arbete man har varit kvalificerad för och utfört, vilket J.A. har fått. Vidare har N.A. gjort gällande att det vore oskäligt att ge honom ersättning för ytterligare arbetstid, då han har arbetat i enlighet med vad han och arbetsgivaren har avtalat, han har fått betalt för detta och inte på något sätt invänt mot detta avtal. Som det får förstås har N.A. även gjort gällande att beloppet är oskäligt i sig då det yrkade beloppet fördelat på antalet arbetade timmar skulle innebära att J.A. fick en timlön om 218 kr. Av det yrkade beloppet är kr 50 öre hänförligt till påståendet om att J.A. skulle ha rätt till högre timlön och resterande kr 50 öre till att han skulle ha rätt till heltidslön. Eftersom N.A. har valt att i första hand bemöta dessa delbelopp på olika grunder finner Arbetsdomstolen anledning att ta ställning till det yrkade beloppets två delar var för sig. Beloppen har vitsordats av N.A. som skäliga i och för sig. För Arbetsdomstolen återstår då att ta ställning till om det kan anses uppenbart att beloppen över huvud taget inte skall utgå varför beloppen skulle kunna anses som oskäliga. Vad gäller frågan om högre timlön tar Arbetsdomstolen fasta på följande omständigheter. Kollektivavtalet innehåller regler om vad som skall bedömas som yrkesarbete och kvalificerat sådant. För att få detta närmare definierat har domstolen hämtat in yttrande från Hotell- och Restaurang Företagares Riksförbund. HRF har åberopat förhör med E.L., som i huvudsak har vitsordat innehållet i detta yttrande. Trots detta yttrande har det dock inte på något sätt varit självklart i vilken grupp J.A. skulle placeras. Mot bakgrund av att avtalstexten inte är helt okomplicerad och de svårigheter som funnits både att förstå att det var J.A:s arbetsuppgifter, och inte hans utbildning eller erfarenhet, som skulle avgöra

14 14 lönegruppsplaceringen och att därefter bedöma arbetsuppgifternas art kan det inte anses att det stått klart eller borde ha stått klart för HRF att talan i denna del varit grundlös. Därmed finner Arbetsdomstolen att HRF:s yrkande i denna del inte är oskäligt i den mening som avses i 35 medbestämmandelagen på den av N.A. åberopade grunden. Mot kravet på lön för heltid har N.A. invänt att det vore oskäligt att ge J.A. ersättning för ytterligare arbetstid, då han har arbetat i enlighet med vad han och arbetsgivaren har avtalat, han har fått betalt för detta och inte på något sätt invänt mot detta avtal. HRF:s krav på heltidslön har grundat sig i det ursprungliga anställningsavtalet. Av vad som framkommit i målet slöt dock J.A. och arbetsgivaren ett nytt avtal under anställningen innebärande att J.A. skulle arbeta endast deltid. Detta har domstolen kunnat konstatera utifrån N.A:s, men även J.A:s uppgifter, eftersom denne har uppgett att han inte på något sätt invänt mot arbetsgivarens förslag om nya arbetstider. Med hänsyn till denna inställning hos HRF:s egen medlem gör Arbetsdomstolen den bedömningen att det, om HRF utrett medlemmens inställning, borde ha stått klart för HRF att ett krav på ersättning för ytterligare arbetstid skulle underkännas vid en rättslig prövning. Domstolen finner i enlighet härmed att kravet på ersättning för icke arbetad tid får anses oskäligt i den mening som avses i 35 medbestämmandelagen. N.A. skall därför inte förpliktas att utge beloppet om kr 50 öre. N.A. har slutligen gjort gällande att kravet är oskäligt med hänsyn till att det skulle innebära att J.A. fick betalt med 218 kr per arbetad timme. Denna invändning synes baserad på det yrkade beloppet i dess helhet, men eftersom Arbetsdomstolen följt parternas indelning av beloppet i två delar får påståendet anses omfatta dessa delar även var för sig. Den större delen av kravet har domstolen redan ovan funnit oskäligt och det saknas därför anledning att pröva om detta belopp även är oskäligt på annan grund. Emellertid skall invändningen prövas på det lägre beloppet om kr 50 öre. Den bedömning som skall göras är en jämförelse mellan kravet enligt 35 medbestämmandelagen och vad som skulle ha betalats om rättsverkan enligt paragrafen inte inträtt. Vid denna bedömning finner inte Arbetsdomstolen att beloppet är oskäligt. Sammanfattningsvis har betalningsskyldighet enligt 35 medbestämmandelagen endast inträtt i den del som avser yrkande om högre timlön och därmed sammanhörande semesterersättning. N.A. är därför skyldig att utge det fordrade beloppet om kr 50 öre, men inte den resterande delen av det totala yrkandet avseende lön och semesterersättning. Skadeståndsyrkandena N.A. har yrkat att kraven på skadestånd skall avvisas då dessa inte har varit föremål för förhandling. HRF har bestritt avvisningsyrkandet och gjort gällande att skadeståndskraven togs upp vid den centrala förhandlingen. Enligt det i målet ingivna protokollet från den centrala förhandlingen yrkade HRF skadestånd för brott mot kollektivavtalets 4 p. 2 samt bilaga 4, 2. N.A., som inte har justerat

15 15 protokollet, har dock gjort gällande att detta är en efterhandskonstruktion och att N.A. i varje fall inte har något minne av att skadeståndet förhandlades med hänsyn till den pressade situation hon var i vid detta tillfälle eftersom förhandlingen hölls på sjukhuset där hennes mor låg allvarligt sjuk. De enda uppgifter som har lämnats i målet om vad som förevar vid förhandlingen har lämnats av E.L.. Hon har uppgett att förhandlingarna i och för sig var inriktade på att träffa en uppgörelse och att HRF för det fallet var berett att endast kräva det aktuella lönebeloppet, men att man klart uttryckte att HRF för det fall att en uppgörelse inte kunde träffas skulle komma att yrka skadestånd för kollektivavtalsbrotten. Av dessa uppgifter, som lämnats oemotsagda, finner Arbetsdomstolen det styrkt att skadeståndet har varit föremål för förhandlingar i vederbörlig ordning och det saknas därför grund för att avvisa dessa yrkanden. Skadeståndsyrkandena skall då prövas i sak. HRF har gjort gällande att N.A. har brutit mot kollektivavtalets bilaga 4, 2 och kollektivavtalets 16 genom att utge för låg lön och semesterersättning till J.A. på grund av inplacering av honom i fel lönegrupp. Detta skulle även enligt HRF rendera skadestånd enligt 30 semesterlagen. Med hänsyn till att det inte i målet har visats att J.A. har haft rätt till ytterligare lön eller semesterersättning på grund av inplacering i fel lönegrupp är det emellertid inte heller visat att något brott mot kollektivavtalet i dessa delar eller mot semesterlagen har begåtts. Dessa skadeståndsyrkanden kan därför inte bifallas. HRF har även yrkat skadestånd för brott mot kollektivavtalets 4 p. 2 då det har gjorts gällande att N.A. inte inom föreskriven tid har varslat HRF om att J.A:s anställning skulle upphöra i förtid. N.A. har bestritt yrkandet då hon hävdat att anställningen upphört enbart på J.A:s initiativ. N.A. och J.A. har lämnat motstridiga uppgifter om hur anställningen upphörde. J.A. har berättat hur han och N.A. runt den 16 juli 2001 kom överens om att han skulle arbeta tre veckor till varav han enligt N.A:s önskemål skulle vara ledig en vecka. Den 3 augusti var han emellertid sjuk och när han sjukanmälde sig fick han besked om att han inte behövde komma tillbaka utan att han skulle lämna in sin tidrapport istället. N.A. har istället berättat att hon och J.A. träffades den 23 juli 2001 och kom överens om att han skulle sluta två veckor senare. Efter en tid kom dock J.A. och frågade om han kunde vara ledig den 3-5 augusti för att åka till Göteborg. N.A. hade inte möjlighet att bevilja honom denna ledighet med kort varsel varvid J.A. blev mycket arg och sade att han skulle sjukskriva sig. Det gjorde han också dagen därpå och ytterligare en dag senare kom hans mor och lämnade hans tidrapporter. N.A. kunde då inte uppfatta det på annat sätt än att han därmed avslutade sin anställning. Av vad som ovan angetts framgår att J.A. och N.A:s uppgifter om på vems initiativ anställningen upphörde står mot varandra. Arbetsdomstolen kan inte finna att den ena versionen är mer trovärdig än den andra. Det är HRF som har bevisbördan för att anställningen upphört på sådant sätt att N.A. har haft att varsla HRF inom viss tid. HRF har inte åberopat någon ytterligare bevisning i

16 16 denna del. HRF kan således inte anses ha styrkt att anställningen upphörde i förtid på N.A:s initiativ. Det är därmed inte heller styrkt att något brott mot kollektivavtalets 4 p. 2 om varselskyldighet har begåtts. Detta skadeståndsyrkande kan således inte heller bifallas. Sammanfattning och rättegångskostnader HRF:s yrkanden skall således endast bifallas på så sätt att N.A. förpliktas utge ersättning med kr 50 öre till J.A.. På detta belopp skall ränta utgå. HRF har yrkat att ränta skall utgå från den 8 augusti 2001 medan N.A. har vitsordat ränta på julilönen från den 28 augusti 2001 och på augustilönen från den 28 september 2001 eftersom lönen för respektive månad betalades ut den 28:e i månaden efter. HRF har inte redogjort för varför ränta skall utgå från den 8 augusti Med hänsyn till detta och till att det inte har presenterats någon exakt beräkning av vilka belopp som är hänförliga till respektive månad finner Arbetsdomstolen att ränta på hela beloppet skall utgå från den 28 september Vid denna utgång får HRF anses vara i all huvudsak tappande part och skall därför ersätta N.A. för hennes rättegångskostnader. HRF har vitsordat yrkat belopp avseende arvode men har överlämnat beloppet avseende kostnader för förhörspersonernas inställelse till rättens bedömning. Arbetsdomstolen finner det yrkade beloppet skäligt. Domslut 1. Arbetsdomstolen förpliktar N.A. med registrerad firma Borgholmskällan att till J.A. utge ettusenniohundraåttionio (1 989) kr 50 öre jämte ränta enligt 6 räntelagen från den 28 september 2001 till dess betalning sker. 2. Arbetsdomstolen avslår Hotell- och Restaurang Fackets talan i övrigt. 3. Arbetsdomstolen förpliktar Hotell- och Restaurang Facket att ersätta N.A. med registrerad firma Borgholmskällan hennes rättegångskostnad med femtiosextusenfemhundranittiotvå (56 592) kr, varav kr för ombudsarvode jämte ränta enligt 6 räntelagen på det förstnämnda beloppet från dagen för denna dom till dess betalning sker. Ledamöter: Hans Tocklin, Brita Swan, Ingemar Källberg, Mats Holmgren, Olof Nordenfelt, Jan Sjölin och Inger Öhrn Karlsson. Enhälligt. Sekreterare: Katarina Berglund Siegbahn

ARBETSDOMSTOLEN DOM Dom nr 1/11 2011-01-12 Mål nr A xx/10 Stockholm

ARBETSDOMSTOLEN DOM Dom nr 1/11 2011-01-12 Mål nr A xx/10 Stockholm ARBETSDOMSTOLEN DOM Dom nr 1/11 2011-01-12 Mål nr A xx/10 Stockholm KÄRANDE Facket för Service och Kommunikation (SEKO), Box 1105, 111 81 Stockholm Ombud: förbundsjuristen Bo Villner, LO-TCO Rättsskydd

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 85/09 Mål nr A 222/08

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 85/09 Mål nr A 222/08 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 85/09 Mål nr A 222/08 Sammanfattning Förhandling enligt 10 medbestämmandelagen har inte kommit till stånd trots vissa kontakter mellan den arbetstagarorganisation som begärt förhandling

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 2/14 Mål nr B 127/12

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 2/14 Mål nr B 127/12 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 2/14 Mål nr B 127/12 En arbetsgivare har ansökt om betalningsföreläggande mot en tidigare anställd som är medlem i en arbetstagarorganisation. Arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 28/07 Mål nr A 233/06

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 28/07 Mål nr A 233/06 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 28/07 Mål nr A 233/06 Sammanfattning En arbetstagarorganisation har för egen del väckt talan i Arbetsdomstolen mot en arbetsgivare med krav på skadestånd för förhandlingsvägran.

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 66/08 Mål nr A 10/08

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 66/08 Mål nr A 10/08 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 66/08 Mål nr A 10/08 Sammanfattning Fråga om avvisning. Staten genom Statens pensionsverk har väckt talan vid tingsrätt mot en tidigare statsanställd person med yrkande om återbetalning

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 100/08 Mål nr A 222/08

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 100/08 Mål nr A 222/08 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 100/08 Mål nr A 222/08 Sammanfattning En arbetstagarorganisation och tre av dess medlemmar har väckt talan i Arbetsdomstolen och var och en framställt yrkanden för egen del samt

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 8/13 Mål nr A 52/12

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 8/13 Mål nr A 52/12 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 8/13 Mål nr A 52/12 Fråga om Arbetsdomstolen är behörig att som första instans ta upp och pröva en tvist om lönefordran, som uppstått hos en tidigare arbetsgivare som inte var

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 33/10 Mål nr A XXX/07

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 33/10 Mål nr A XXX/07 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 33/10 Mål nr A XXX/07 Domen kommer inte att refereras i publikationen Arbetsdomstolens domar. Postadress Telefon Box 2018 08-617 66 00 kansliet@arbetsdomstolen.se 103 11 STOCKHOLM

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 56/07 Mål nr A 90/06

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 56/07 Mål nr A 90/06 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 56/07 Mål nr A 90/06 Sammanfattning En central arbetstagarorganisation och en av dess avdelningar har väckt talan i Arbetsdomstolen för medlemmar rörande tvist om ett lokalt kollaktivavtal

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 45/13 Mål nr B 109/12

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 45/13 Mål nr B 109/12 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 45/13 Mål nr B 109/12 En revisor som var anställd hos ett bolag var också delägare i bolagets moderbolag. Arbetstagaren sade upp sig från sin anställning. Därefter, under uppsägningstiden,

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 84/09 Mål nr A 133/08

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 84/09 Mål nr A 133/08 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 84/09 Mål nr A 133/08 Sammanfattning En arbetsgivare träffade ett skriftligt avtal med en arbetstagare om att dennes anställning i bolaget skulle avslutas. Av avtalet följde bl.a.

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 22/12 Mål nr 106/11

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 22/12 Mål nr 106/11 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 22/12 Mål nr 106/11 Sammanfattning En arbetstagarorganisation påkallade förhandling med en enskild näringsidkare efter att i en pågående process mot ett bolag avseende lönefordringar

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 25/09 Mål nr A 30/08

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 25/09 Mål nr A 30/08 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 25/09 Mål nr A 30/08 Sammanfattning Fråga om hur en bestämmelse i bussbranschavtalet ska tolkas för arbetstagare som träder in i avtalet efter en upphandling och som dessförinnan

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 65/12 Mål nr A 171/11

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 65/12 Mål nr A 171/11 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 65/12 Mål nr A 171/11 Sammanfattning Fråga om en arbetsgivare haft rätt att förlägga intjänad semester till arbetstagares uppsägningstid när uppsägningstiden varit arbetsbefriad.

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 28/12 Mål nr B 107/11

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 28/12 Mål nr B 107/11 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 28/12 Mål nr B 107/11 Sammanfattning En arbetstagare har blivit avskedad. Mot arbetstagarens skadeståndskrav har arbetsgivaren invänt att talan är preskriberad enligt 41 anställningsskyddslagen.

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 71/04 Mål nr A 247/03

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 71/04 Mål nr A 247/03 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 71/04 Mål nr A 247/03 Sammanfattning En arbetstagarorganisation har åsidosatt den i 45 medbestämmandelagen föreskrivna varselskyldigheten genom att utvidga en pågående stridsåtgärd

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 22/03 Mål nr A 61/02

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 22/03 Mål nr A 61/02 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 22/03 Mål nr A 61/02 Sammanfattning Sedan Handikappombudsmannen; HO, väckt talan och yrkat skadestånd för brott mot lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet av

Läs mer

Beteckning (bör anges i brev till oss) SPF-78977-AO. OFR/P genom Polisförbundet Box 5583 11485 Stockholm

Beteckning (bör anges i brev till oss) SPF-78977-AO. OFR/P genom Polisförbundet Box 5583 11485 Stockholm Arbetsdomstolen Box 2018 103 11 STOCKHOLM Datum 2015-09-14 Beteckning (bör anges i brev till oss) SPF-78977-AO Mål nr fi löo //5 i Stämningsansökan Kärande: OFR/P genom Polisförbundet Box 5583 11485 Stockholm

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 2/13 Mål nr B 65/12

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 2/13 Mål nr B 65/12 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 2/13 Mål nr B 65/12 En tillsvidareanställd personlig assistent avskedades enligt lagen om arbetstid m.m. i husligt arbete. Mellan parterna var ostridigt att laga grund för att skilja

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 79/14 Mål nr B 132/13

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 79/14 Mål nr B 132/13 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 79/14 Mål nr B 132/13 Hade arbetsgivaren rätt att, såsom vid en provanställning, avbryta en tidsbegränsad anställning i förtid? Postadress Telefon Expeditionstid Box 2018 08-617

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 21/13 Mål nr B 93/11

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 21/13 Mål nr B 93/11 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 21/13 Mål nr B 93/11 Fråga huvudsakligen om en person som utfört arbete som pizzabagare under ca två månader har utfört arbetet som anställd eller på prov som presumtiv delägare

Läs mer

DOM 2009-10-12 Meddelad i Stockholm

DOM 2009-10-12 Meddelad i Stockholm 1 STOCKHOLMS TINGSRÄTT 2009-10-12 Meddelad i Stockholm Mål nr T 13975-06 T 9595-06 PARTER KÄRANDE Sikander Khan, 490217-3451 c/o Skatteverket, Säkerhetsfunktionen 106 61 Stockholm Ombud: Advokat Anders

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 88/12 Mål nr B 33/12

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 88/12 Mål nr B 33/12 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 88/12 Mål nr B 33/12 Sammanfattning Sedan en taxichaufför väckt talan mot sin före detta arbetsgivare, ett taxibolag, med krav på obetald lön och semesterersättning, har arbetsgivaren

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 34/09 Mål nr A 100/08

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 34/09 Mål nr A 100/08 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 34/09 Mål nr A 100/08 Sammanfattning I en tvist om avskedande uppkommer bl.a. frågan om rättsverkan enligt 35 medbestämmandelagen inträffat beträffande en arbetstagares anspråk på

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 59/05 Mål nr B 134/04

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 59/05 Mål nr B 134/04 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 59/05 Mål nr B 134/04 Sammanfattning Skiljeklausul gäller mellan parterna. Arbetstagaren, en personlig assistent, har avskedats från sin anställning och har i en förtryckt avskedandehandling

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 maj 2009 Ö 120-09 ANMÄLARE Umeå tingsrätt Box 138 901 04 Umeå PARTER 1. RM Ombud: Advokat GB 2. West Air Sweden Aktiebolag, 556062-4420

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 37/12 Mål nr B 40/12

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 37/12 Mål nr B 40/12 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 37/12 Mål nr B 40/12 Sammanfattning En arbetsgivare har hävt ett anställningsavtal och åberopat avtalslagens ogiltighetsregler. Fråga om interimistiskt förordnande enligt 35 andra

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 64/08 Mål nr A 139/07

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 64/08 Mål nr A 139/07 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 64/08 Mål nr A 139/07 Sammanfattning Fråga om ett hotells byte av städentreprenör inneburit en övergång av verksamhet mellan den gamla och den nya entreprenören. Postadress Telefon

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 43/03 Mål nr A 126/02

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 43/03 Mål nr A 126/02 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 43/03 Mål nr A 126/02 Sammanfattning Fråga om visst krav på s.k. ackordstagartillägg var oskäligt i den mening som avses i 35 medbestämmandelagen. Postadress Telefon Box 2018 08-617

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 29 maj 2006 Ö 1420-03 KLAGANDE International Hotel Consultant B.V. Paulus Potterstraat 6 NL-1071 C 7 Amsterdam Nederländerna Ombud:

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 13/14 Mål nr A 198/12

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 13/14 Mål nr A 198/12 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 13/14 Mål nr A 198/12 En ishockeyspelare träffade ett anställningsavtal med en elitserieklubb för fyra säsonger. Fråga om avtalet upphörde när klubben åkte ur elitserien. Även fråga

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 50/07 Mål nr A 117/07

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 50/07 Mål nr A 117/07 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 50/07 Mål nr A 117/07 Sammanfattning Fråga om lovligheten enligt 41 a medbestämmandelagen av en stridsåtgärd som inneburit att arbetsgivaren ett flygbolag hållit inne förmånen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 20 januari 2012 T 2806-09 KLAGANDE Firefly AB, 556108-6892 Box 92201 120 09 Stockholm Ombud: Advokat R-ML MOTPART Försäkringsaktiebolaget

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 35/10 Mål nr A 126/09

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 35/10 Mål nr A 126/09 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 35/10 Mål nr A 126/09 Sammanfattning En arbetstagares barn var sjukt fyra dagar under arbetstagarens semesterledighet och arbetstagaren hade då rätt till ledighet med tillfällig

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 31/11 Mål nr B 97/10

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 31/11 Mål nr B 97/10 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 31/11 Mål nr B 97/10 Sammanfattning Fråga om skiljeavtal gällde i anställningsförhållandet mellan en arbetstagare och det aktiebolag där han även var aktieägare och styrelseledamot.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 21 maj 2003 T 1480-00 KLAGANDE Timmia Aktiebolags konkursbo, 556083-6180, c/o konkursförvaltaren, advokaten L.L. Ställföreträdare: L.L.

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 93/03 Mål nr A 24-28/03

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 93/03 Mål nr A 24-28/03 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 93/03 Mål nr A 24-28/03 Sammanfattning Fem frisörer har avskedats från sina anställningar. Enligt arbetsgivaren har frisörerna förskingrat betalningar som de mottagit av kunder.

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 60/13 Mål nr A 71/12

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 60/13 Mål nr A 71/12 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 60/13 Mål nr A 71/12 En arbetstagare som arbetat som administratör hos ett byggbolag har blivit uppsagd på grund av arbetsbrist. Fråga om uppsägningen varit sakligt grundad med hänsyn

Läs mer

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF LFF Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF Innehåll Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen...3 26 1 02

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 2/15 Mål nr A 199/13

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 2/15 Mål nr A 199/13 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 2/15 Mål nr A 199/13 Fråga om talan ska avvisas på grund av rättegångshinder form av litispendens, dvs. därför att det redan pågick en rättegång i saken när talan väcktes. Postadress

Läs mer

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol?

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? nyheter arbetsrätt juni 2012. När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? Erfarenheten visar att förr eller senare uppstår det en allvarlig situation med en medarbetare och där företaget

Läs mer

DOM 2011-02-28 Stockholm

DOM 2011-02-28 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 0110 DOM Stockholm Mål nr T 3073-10 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Stockholms tingsrätts dom 2010-03-16 i mål nr T 1419-09, se bilaga A KLAGANDE Diskrimineringsombudsmannen Box 3686 103 59 Stockholm

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 28/11 Mål nr A 42/11 och A 63/11

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 28/11 Mål nr A 42/11 och A 63/11 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 28/11 Mål nr A 42/11 och A 63/11 Sammanfattning Ett antal mål har överlämnats från tingsrätt till Arbetsdomstolen. Fråga om Arbetsdomstolen är behörig att som första instans pröva

Läs mer

DOM 2007-11-26 Meddelad i Stockholm

DOM 2007-11-26 Meddelad i Stockholm STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM Meddelad i Stockholm Mål nr Sid 1 (7) PARTER KÄRANDE Aktiebolaget Zelda, 556057-3056 Box 2084 182 02 Danderyd Ombud: advokaten Michael Nordstrand, jur. kand. Konstantin Sabo Advokatfirman

Läs mer

DOM 2009-06-02 Stockholm

DOM 2009-06-02 Stockholm SVEA HOVRÄTT Avdelning 07 Rotel 0714 DOM 2009-06-02 Stockholm Mål nr T 7752-08 Sid 1 (5) ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Stockholms tingsrätts dom 2008-09-15 i mål T 27302-05, se bilaga A KLAGANDE Diskrimineringsombudsmannen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 8 september 2006 Ö 808-04 KLAGANDE J D Stenqvist Aktiebolag, 556029-7862 Box 31 260 60 Kvidinge Ombud: Advokat TJ MOTPART RNC Ombud:

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM meddelad i Stockholm den 25 maj 2004 Mål nr T 4509-02 KLAGANDE RW Ombud: förbundsjuristen JM MOTPART LS Ombud: advokaten ME SAKEN Skadestånd ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten

Läs mer

DOM 2011-03-17 Meddelad i Kalmar

DOM 2011-03-17 Meddelad i Kalmar 1 Meddelad i Kalmar Mål nr KÄRANDE IL Trading HB, 916528-9456 Orkesterv 11 382 34Nybro Ombud: Cima Jan c/o Jan Laurentius Juridisk Byrå KB Storgatan 25 386 31 Färjestaden SVARANDE Yellow Register On Line

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 oktober 2003 T 1477-02 KLAGANDE Hotell du Nord Aktiebolag, 556251-9032, Box 62, 581 02 LINKÖPING Ställföreträdare: O. S. MOTPART Svenska

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 6/14 Mål nr A 24/12

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 6/14 Mål nr A 24/12 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 6/14 Mål nr A 24/12 Enligt 4 kap. 30 5 tredje meningen högskoleförordningen (1993:100) i dess lydelse före den 1 januari 2011 ska en tidsbegränsad anställning som lektor övergå i

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (12) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 19 februari 2009 T 4474-07 KLAGANDE AA Ombud: Advokat NH MOTPART AKJ Ombud: Advokat BK SAKEN Fordran ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Svea hovrätts

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 71/14 Mål nr A 194/13 och A 233/13

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 71/14 Mål nr A 194/13 och A 233/13 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 71/14 Mål nr A 194/13 och A 233/13 Inför tillsättning av kyrkoherde hölls en förhandling mellan ett pastorat och berörda arbetstagarorganisationer om ett förslag att anställa en

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 10/09 Mål nr A 24/07

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 10/09 Mål nr A 24/07 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 10/09 Mål nr A 24/07 Sammanfattning Ett bolag och en lokal fackklubb träffade ett antal kollektivavtal avseende inhyrning av arbetskraft från bemanningsföretag. Fråga om bolaget

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 22/11 Mål nr A 98/10

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 22/11 Mål nr A 98/10 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 22/11 Mål nr A 98/10 Sammanfattning En kvinna har haft provanställning som butiksförsäljare hos ett detaljhandelsföretag. Sedan kvinnan upplyst arbetsgivaren om att hon var gravid

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 52/13 Mål nr A 16/12

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 52/13 Mål nr A 16/12 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 52/13 Mål nr A 16/12 Enligt tillämpligt kollektivavtal har arbetstagare det år då nationaldagen infaller på en lördag eller söndag och arbetstagaren är i tjänst rätt till annan ledig

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 april 2012 Ö 5553-09 KLAGANDE Concorp Scandinavia AB, 556588-6990 Ombud: Advokat SB MOTPART Karelkamen Confectionary AB (tidigare Xcaret

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 februari 2004 T 823-00 KLAGANDE Handelsbanken Finans Aktiebolag Ombud: bolagsjuristen IB MOTPART SkandiaBanken Aktiebolag Ombud: jur.

Läs mer

LO-TCO RÄTTSSKYDD AB

LO-TCO RÄTTSSKYDD AB LO-TCO RÄTTSSKYDD AB Arbetsdomstolen Box 2018 103 11 STOCKHOLM Datum 2010-10-13 Beteckning (bör anges i brev till oss) KOM-73539-SG 2010-10 Måinr fl AkSbiSaga nr / Stämningsansökan Kärande: Svenska Kommunalarbetareförbundet

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 53/12 Mål nr B 79/11

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 53/12 Mål nr B 79/11 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 53/12 Mål nr B 79/11 Sammanfattning I samband med en arbetsbristsituation har arbetsgivaren och den lokala fackklubben träffat en överenskommelse om att den arbetstagare som berördes

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 58/15 Mål nr A 140/13

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 58/15 Mål nr A 140/13 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 58/15 Mål nr A 140/13 Ett bolag betalar enligt bemanningsavtalet grundlön samt prestationslön vid arbete över ett viss antal timmar till sina ambulerande tjänstemän. Fråga om bolaget,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 juni 2009 T 2597-08 KLAGANDE OCH MOTPART Länsförsäkringar Norrbotten, 597000-3884 Box 937 971 28 Luleå Ombud: U.L. KLAGANDE OCH MOTPART

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 november 2012 T 153-11 KLAGANDE BP Ombud: Advokat KH MOTPART OS Ombud: Advokat JL SAKEN Fordran ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Svea hovrätts dom

Läs mer

DOM 2010-07-07 Meddelad i Solna

DOM 2010-07-07 Meddelad i Solna 1 Meddelad i Solna Mål nr PARTER Kärande Yellow Register On Line AB, 556447-0119 Box 1272 501 12 Borås Ombud: Jur.kand. Jonas Öjelid Box 11104 404 23 Göteborg Svarande ANNELI Christina Sliwon, muf Professional

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 23 november 2012 T 2085-11 KLAGANDE AH Ombud: Konsumentombudsmannen Box 48 651 02 Karlstad MOTPART Rehab Center Svedala Kommanditbolag,

Läs mer

DOM 2014-06-04 Stockholm

DOM 2014-06-04 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060210 DOM 2014-06-04 Stockholm Mål nr F 9297-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-09-23 i mål nr F 2100-13, se bilaga A KLAGANDE R L

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 15/04 Mål nr B 112/02

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 15/04 Mål nr B 112/02 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 15/04 Mål nr B 112/02 Sammanfattning En svensk arbetstagare var anställd hos ett danskt bolag som bedrev viss verksamhet i Sverige. Arbetstagaren hade huvudsakligen arbetat i Sverige

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. SÖKANDE OCH KLAGANDE 1. Svenska Byggnadsarbetareförbundet 106 32 Stockholm

HÖGSTA DOMSTOLENS. SÖKANDE OCH KLAGANDE 1. Svenska Byggnadsarbetareförbundet 106 32 Stockholm 1 Aktbilaga 12 HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 6 juli 2010 Ö 2181-10 SÖKANDE OCH KLAGANDE 1. Svenska Byggnadsarbetareförbundet 106 32 Stockholm 2. Svenska Byggnadsarbetareförbundet,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 30/04 Mål nr A 44/03

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 30/04 Mål nr A 44/03 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 30/04 Mål nr A 44/03 Sammanfattning Fråga om det förelegat saklig grund för uppsägning av en arbetstagare, en brevbärare, som för brott utom tjänsten dömts till fängelse i två år

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 2 juli 2007 T 4171-05 KLAGANDE STS Skoglund Transport System i Göteborg AB:s konkursbo, 556620-2924 c/o Advokat Bo Stefan Arleij Lilla Bommen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 mars 2006 T 2100-05 KLAGANDE OCH MOTPART 1. Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning Box 3327 103 66 Stockholm Ombud:

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 60/08 Mål nr B 86/07

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 60/08 Mål nr B 86/07 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 60/08 Mål nr B 86/07 Sammanfattning Fråga om preskription. Käranden i målet har gjort gällande att hon inte fullt ut erhållit avtalad pension och yrkat att den tidigare arbetsgivaren

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 28 oktober 2011 Ö 1586-09 KLAGANDE LP. Ombud: Advokaterna PB och EN

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 28 oktober 2011 Ö 1586-09 KLAGANDE LP. Ombud: Advokaterna PB och EN Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 28 oktober 2011 Ö 1586-09 KLAGANDE LP Ombud: Advokaterna PB och EN MOTPARTER 1. Laholms Sparbank, 549201-6059 Box 77 312 22 Laholm Ombud:

Läs mer

DOM 2010-03-16 Meddelad i Stockholm

DOM 2010-03-16 Meddelad i Stockholm 1 STOCKHOLMS TINGSRÄTT Avdelning 3 DOM 2010-03-16 Meddelad i Stockholm Mål nr T 1419-09 PARTER Kärande Diskrimineringsombudsmannen Box 3686 103 59 Stockholm Ombud: Jur. kand. Marie Nordström Diskrimineringsombudsmannen

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 69/10 Mål nr A 177/09

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 69/10 Mål nr A 177/09 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 69/10 Mål nr A 177/09 Sammanfattning Sex arbetstagare har varit anställda på ett biluthyrningsföretag. De har haft blandade tjänster, innebärande att det utfört både arbete med bilvård

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 74/13 Mål nr A 187/12

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 74/13 Mål nr A 187/12 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 74/13 Mål nr A 187/12 En kvinna som erbjudits anställning som säljare har sedan hon meddelat arbetsgivaren att hon var gravid inte tillträtt tjänsten. Kvinnan har gjort gällande

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 47/12 Mål nr A 131/11

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 47/12 Mål nr A 131/11 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 47/12 Mål nr A 131/11 Sammanfattning En arbetsgivare som driver barnklädesbutiker har genomfört en omorganisation av en av sina butiker. Omorganisationen innebar att de två anställningarna

Läs mer

Glasögonfyndet i Göteborg AB, Box 4054, 422 04 HISINGS-BACKA Ombud: jur. kand. R. E., Advokatfirman Winn AB, Östra Larmgatan 1, 411 07 GÖTEBORG

Glasögonfyndet i Göteborg AB, Box 4054, 422 04 HISINGS-BACKA Ombud: jur. kand. R. E., Advokatfirman Winn AB, Östra Larmgatan 1, 411 07 GÖTEBORG MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:2 2008: Datum 2009-02-11 Dnr C 11/08 KÄRANDE Glasögonfyndet i Göteborg AB, Box 4054, 422 04 HISINGS-BACKA Ombud: jur. kand. R. E., Advokatfirman Winn AB, Östra Larmgatan 1,

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-24

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-24 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-24 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson och f.d. regeringsrådet Leif Lindstam samt justitierådet Per Virdesten. Soldatanställningar i Försvarsmakten

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 juni 2015 T 3680-13 KLAGANDE Royal Palace Handelsbolag, 969717-7799 Sörbyplan 26, 1 tr 163 71 Spånga Ombud: Advokat MC samt jur.kand.

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 56/13 Mål nr A 59/12

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 56/13 Mål nr A 59/12 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 56/13 Mål nr A 59/12 Ett kollektivavtal, det s.k. partihandelsavtalet, ger arbetstagare rätt till måltidsersättning när arbetstagaren på grund av resa utanför sin ordinarie tjänstgöringsort

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 50/05 Mål nr A 201/03

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 50/05 Mål nr A 201/03 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 50/05 Mål nr A 201/03 Sammanfattning I byggnadsavtalet föreskrivs att in- och utlåning av arbetskraft mellan företag skall föregås av förhandling med arbetstagarparten. Någon förhandling

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN DOM Dom nr 76/10 2010-11-03 Mål nr A xxx/09 Stockholm

ARBETSDOMSTOLEN DOM Dom nr 76/10 2010-11-03 Mål nr A xxx/09 Stockholm ARBETSDOMSTOLEN DOM Dom nr 76/10 2010-11-03 Mål nr A xxx/09 Stockholm KÄRANDE GS Facket för skogs-, trä- och grafisk bransch, Box 1152, 111 81 Stockholm Ombud: förbundsjuristerna M W och E G, LO-TCO Rättsskydd

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 26/15 Mål nr B 136/13

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 26/15 Mål nr B 136/13 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 26/15 Mål nr B 136/13 En lärare har haft flera på varandra följande vikariatsanställningar. Fråga om tillämpning av den så kallade omvandlingsregeln i 5 andra stycket anställningsskyddslagen.

Läs mer

UPPGIFTER FÖR CIRKULÄR-DATABASEN

UPPGIFTER FÖR CIRKULÄR-DATABASEN UPPGIFTER FÖR CIRKULÄR-DATABASEN Ändra ej på fältnamnen! Cirkulärnr: 11:51 Diarienr: 11/6798 P-cirknr: 11-2:16 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Arbetsdomstolen, lärare, kollektivavtal,

Läs mer

DOM 2012-10-26 Meddelad i Solna

DOM 2012-10-26 Meddelad i Solna 1 Avdelning 3 DOM 2012-10-26 Meddelad i Solna Mål nr T 3674-12 PARTER KÄRANDE Centrala Studiestödsnämnden, 202100-1819 Kravenheten 851 82 Sundsvall Ombud: Jur.kand. Ingemar Wangehall CSN Umeå Box 144 901

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2012:1 2012-01-17 Dnr C 12/11

MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2012:1 2012-01-17 Dnr C 12/11 MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2012:1 2012-01-17 Dnr C 12/11 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Stockholms tingsrätts dom 2011-03-09 i mål nr T 3930-10, se bilaga (ej bilagd här) KLAGANDE BrilliantSmile Nordic AB, Styrgången

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 2 maj 2005 T 173-03 KLAGANDE LN Ombud: advokaten RG MOTPART MN Ombud: advokaten LH SAKEN Klander av bodelning ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten

Läs mer

Nordic Media Sweden Aktiebolag, Stora Fiskaregatan 9 H, 222 24 Lund Ombud: jur.kand. H-O. M., Juristfirman H-O. M., Klostergatan 1, 222 22 Lund

Nordic Media Sweden Aktiebolag, Stora Fiskaregatan 9 H, 222 24 Lund Ombud: jur.kand. H-O. M., Juristfirman H-O. M., Klostergatan 1, 222 22 Lund MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2011:3 2008: Datum 2011-02-09 Dnr C 6/09 KÄRANDE Swemedia AB, Carl Gustafs väg 46, 214 21 Malmö Ombud: advokaten E. T., Advokatbyrån S. & Co AB, Anna Lindhs plats 4, 211 19 Malmö

Läs mer

Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun

Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun 1 ÖVERTORNEÅ KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun Rekryteringsordning Rekryteringsordningen anger i vilken ordning olika kategorier och behov skall beaktas, innan

Läs mer

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL SÅ ANSTÄLLER DU Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL VAD SKA JAG TÄNKA PÅ DÅ JAG ANSTÄLLER EN PERSON? Tänk noga igenom vilka kvaliteter, kvalifikationer och personlighetstyp du vill ha till

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 20/09 Mål nr B 38/08

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 20/09 Mål nr B 38/08 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 20/09 Mål nr B 38/08 Sammanfattning En verkställande direktör har i samband med att han lämnade sin anställning träffat ett skriftligt avtal vari bl.a. anges att han är arbetsbefriad

Läs mer

Rättelse/komplettering

Rättelse/komplettering STOCKHOLMS TINGSRÄTT Avdelning 3 Mål nr T 9295-14 Rättelse/komplettering Dom, 2015-05-21 Komplettering, 2015-05-22 Beslutat av: beredningsjuristen Björn Olof Bräutigam I första stycket under rubriken "Yrkanden

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART Advokatbyrån Kaiding Kommanditbolag, 994700-9438 Box 385 931 24 Skellefteå

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART Advokatbyrån Kaiding Kommanditbolag, 994700-9438 Box 385 931 24 Skellefteå Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 21 juni 2011 T 3459-10 KLAGANDE GS Ombud och god man: Advokat KS MOTPART Advokatbyrån Kaiding Kommanditbolag, 994700-9438 Box 385 931 24

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 85/07 Mål nr A 13/06

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 85/07 Mål nr A 13/06 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 85/07 Mål nr A 13/06 Sammanfattning Vid tillkomsten år 1998 av ett nytt pensionsavtal på det kommunala området uppkom behov av att reglera arbetstagarnas redan intjänade pensionsrätt.

Läs mer

Mall & Guide inför Semesterberäkning

Mall & Guide inför Semesterberäkning Mall & Guide inför Semesterberäkning Semesterlagen gäller för alla anställda Semesterlagen gäller alla arbetstagare, även medlemmar av arbetsgivarens familj. 25 dagars semester Varje anställd har rätt

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 117/05 Mål nr A 243/04 och A 5/05

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 117/05 Mål nr A 243/04 och A 5/05 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 117/05 Mål nr A 243/04 och A 5/05 Sammanfattning Fråga om fältarkeologer, som haft flera på varandra följande s.k. projektanställningar vid ett stadsmuseum, sedermera kommit att

Läs mer

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:13 2008: Datum 2009-06-04 Dnr B 8/08 SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MOTPART Bank2 Bankaktiebolag, Box 7824, 103 97 STOCKHOLM Ombud: advokaten P-E.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (12) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 april 2012 T 1829-10 KLAGANDE Bostadsrättsföreningen Lyran 6, 716416-4431 Styrmansgatan 51 114 60 Stockholm Ombud: HW MOTPARTER 1. JYO

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 4 januari 2008 T 930-06 KLAGANDE EE Ombud: Advokat GS MOTPART Comtax AB, 556561-7759 Drottninggatan 7 252 21 Helsingborg Ombud: Advokat

Läs mer