VENTYRS. Magiska möten #2/2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VENTYRS. Magiska möten #2/2011"

Transkript

1 VENTYRS Mgisk möten De dimhöljd bergens gorillor Hvsisens konung isbjörnen Reserpporter från Äventyrre Isbrytrexpedition till Frnz Josef Lnd Städexpedition upp till meter Örn bortom horisonten #2/2011 Vrt går din näst Drömres? Cost Ric Regnskogsäventyr på ekolodge Kmtjtk Blnd vulkner och björnr Kin På pndexpedition Indien Tigersfri i mhrdjns lnd Stor upplevelser i små grupper sedn

2 #2/2011 ÄVENTYRS RESOR 8 Följ med Stffn Ulfstrnd till örn bortom horisonten Glápgos. Här kommer djurlivet extremt när och»rterns uppkomst«blir plötsligt begripligt. Stffns berättelse är som vnligt full v nekdoter som spänner från örns upptäckre på 1500-tlet till dgens finkforskre. Läs och njut! 18 Vd händer med isbjörnen när världens isr smälter? Vd står högst upp på isbjörnens meny? Läs Tom Arnboms rpport om hvsisens konung som lever på gränsen till det omöjlig Från idé till verklighet. Världens högst berg är nedskräpt v syrgstuber, tältrester, plstflskor och llt nnt som bergsklättrre och turister hr lämnt efter sig. Men nu är det förändring på gång. Vi följde strten v städexpeditionen Sving Mount Everest. Frnz Josef Lnd är ett orört och storslget lndskp där mycket få människor hr stt sin fot sedn det upptäcktes Följ med Äventyrsresors medrbetre Peter Hunger på sommrens expedition till isbjörnrns och vlrossrns rike, ombord på isbrytren Kpitn Drnitsyn. På nturens villkor. Den prisbelönt regnskogslodgen Lp Rios i Cost Ric erbjuder en lltmer sällsynt lyx. Här kn du glömm internetuppkoppling och ipod och istället njut v regnskogens ljud och spn efter dess skygg invånre. Besök hos fmiljen Gorill. Sälln hr en värdfmilj vrit så ointresserd v sin besökre som bergsgorillorn i Ugnd. Med delr v sin egen fmilj möter Rolf Fällström en storfmilj med små busig ungr, tuff tonåringr, ömm mödrr och nsvrstgnde fäder. Inte helt olik hns egen där hemm. Svensk Petr Wdströms soldrivn uppfinning underlättr livet för tusentls fttig fmiljer i Afrik och Asien. Hitt din res. Soluppgång vid Mchu Picchu eller vndring till Bse Cmp i Nepl? Sfri i Botswn eller tigersfri i Indien? Här presenters vår resor i korthet. Mer informtion finns på 2 3

3 ÄVENTYRS Peter Sund, vd Äventyrsresor. Läs också professor Stffn Ulfstrnds rtikel om Glápgos, en v de mest fscinernde pltsern på jorden. Rovdjur berör #2/2011 RESOR Min två döttrr vill lltid hör en sg innn de går till sängs och vi hr nu snrt plöjt igenom de flest brnboksklssikern. Därför vr det inte konstigt tt de såg orolig ut när jg berättde tt jg skulle åk till Finlnd och titt på vrgr och björnr. I nästn ll sgobeskrivningr v vår skogrs rovdjur frmställs de som frlig och otäck. Jg påminde om sången Björnen sover och tt llt skulle gå br br jg vr vrlig... Tillsmmns med min kollegor besökte jg Lssis vildmrkscmp djupt inne i de finsk skogrn på gränsen till Rysslnd. Lssi hr sedn 1970-tlet kämpt för tt vi sk få upplev storrtde möten med de stor rovdjuren och hns cmp hr idg ett både världsomspännnde och mycket gott rykte. När jg sitter i gömslet och ser solen gå upp tänker jg mycket på hur trångsynt debtten hemm i Sverige hr blivit kring dess djur. Visst är det märkligt tt mn som nturfotogrf hr sämre rättigheter än en jägre. Självklrt sk vi h jkt, men nog skulle vi smtidigt kunn skp möjligheter för entreprenörer tt bygg upp verksmheter som på sikt skulle sätt vårt egen vildmrk på krtn för nturälskre världen över. På Äventyrsresor hr vi en policy tt minst en från kontoret sk h vrit på de resor vi säljer. Det är helt vgörnde för tt upprätthåll den kvlitet och kontroll som krävs för tt rrnger unik och upplevelserik expeditioner. Iblnd gör vi dess jungfruresor tillsmmns med vår llr mest nyfikn resenärer, som nu i juli då vi genomförde en pionjärexpedition till Frnz Josef Lnd, Eursiens nordligste punkt. Läs mer om denn storrtde rkipelg i min kolleg Peter Hungers rtikel och i Tom Arnboms text om isbjörnen. Tom är docent i zoologisk ekologi och rbetr med Arktis frågor på Världsnturfonden. När och äkt möten med vild djur i sin nturlig miljö berör och förändrr dig. Det är svårt, för tt inte säg omöjligt, tt förhåll sig oberörd till de öden som iblnd drbbr vårt känslig ekosystem. Dett är Äventyrsresors drivkrft. Genom tt fler besöker och upplever unik miljöer ökr också viljn tt bevr. Och inte minst skps viktig inkomstkällor för de människor som bor i dess områden. På dett sätt kn vi ll vr vrlig. Då är inte ens björnen frlig längre. Trevlig läsning och hopps vi ses på någon expedition frmöver! Peter Sund, vd Äventyrsresor äventyrs RESOR ges ut v Foto Krtor Äventyrsresor AB Anne Stenskog Lp Rios Mrtin Grdén, Redktion Håkn Trnér istockphoto Grdén Grfik Kerstin Swnvll John Sjögren WWF Form/produktion Peter Sund Kerstin Swnvll Äventyrsresors rkiv Mrtin Zetterquist, Monik Lykvist Michel Mrtin Skribenter Formlix AB Peter Hunger Monik Lykvist i dett nr Tryck Håkn Trnér Pelle Mellqvist Ann Michélsen Sörmlnds Grfisk AB Anne Stenskog Peter Hunger Peter Hunger John Hellervik Peter Sund Peter Sund Rolf Fällström Rolf Fällström Äventyrsresor AB Stffn Widstrnd Stffn Ulfstrnd TRYCKSAK Therese Edlund Tom Arnbom 4 5

4 ÄVENTYR i kort drg #2/2011 Vägplner genom Serengeti stoppde Plnern på tt bygg en sflterd väg genom Serengeti, Afriks mest berömd ntionlprk, hr enligt UNESCO övergivits v Tnznis regering. Det här är åtminstone en hlv seger för interntionellt nturskydd och ekoturism, även om det i dgsläget är oklrt om hur frmtid vägr kommer tt drs i västr Tnzni. I hösts protesterde 40 svensk reseföretg tillsmmns med Ekoturismföreningen och Världsnturfonden WWF mot plnern på en sflterd väg genom Serengeti. Plner som inte br hotde tt skär v vndringsruttern för miljontls gnuer och zebror, utn också drmtiskt minsk Tnznis turismintäkter. Det vr i en skrivelse till UNESCO i juni som Tnznis regering berättde tt mn hr skrinlgt sin plner på tt bygg en sflterd väg genom de norr delrn v Serengeti. Däremot är det oklrt om dgens befintlig sfriväg kommer tt utöks, uppgrders till en grusväg och eventuellt även öppns för nnn trfik än turism och nturskydd. Forskre på Mdgskr hr upptäckt drygt 600 rter, vrv 41 däggdjur s edn 1999, enligt en ny WWF-rpport. En Trzn-kmeleont med pltt näs och en liten rödbrun muslemur finns blnd nyupptäcktern. Melln 1999 och 2010 hr totlt 615 rter upptäckts, vilket i snitt betyder en ny rt per veck. Fynden omfttr 385 växter, 42 ryggrdslös djur, 17 fiskr, 69 groddjur, 61 reptiler och 40 däggdjur enligt WWF-rpporten Tresure Islnd. I den hr WWF ställt smmn vetenskplig upptäckter som gjorts v biologisk mångfld under ett decennium på världens fjärde störst ö. 80 procent v rtern på Mdgskr lever enbrt här. Den här rpporten är ännu ett bevis på hur unik och oersättlig de olik Käll: Ekoturismföreningen Eldordo med ny rter på Mdgskr ekosystemen på Mdgskr är med sin mångfld v olik rter. Men den är också en drmtisk påminnelse om de öknde hoten mot denn känslig miljö, säger Alln Crlson, expert på tropisk nturvård på Världsnturfonden WWF i Sverige. Blnd nyupptäcktern finns Trznkmeleonten, en 13 centimeter lång reptil som fått sitt nmn v djungelhjälten och blivit ett hopp för ökt skogsskydd. En nnn krismtisk nyupptäckt är den lill rödbrun muslemuren, en v världens minst primter. Den väger br 30 grm och liknr en v krktärern i storfilmen Mdgskr. En nnn spektkulär upptäckt är den mgnifik Thinplmen, som upptäcktes på västr delen v ön och kn bli 18 meter hög. Plmen hr en jättelik Hur mycket sover djur? Hur länge olik djurrter sover vrierr väldigt. Ett lejon sover till exempel längre tid än en hund, men inte lik länge som en flddermus. Livet är hårt, och däggdjur behöver sin sömn. Men vrför behöver en jordekorre 15 timmr, när girffen klrr sig med 4,5 timmr? Det kn h något tt gör med hur de olik djuren hr npsst sig för tt kunn spr energi och lev i säkerhet, berättr Jerome Siegel, som är sömnforskre vid UCLA i USA. Elefnter sover br drygt tre timmr per dygn.»när mn är så stor måste mn ät det mest v tiden«, säger Jerome Siegel. För flddermusen Eptesicus fuscus är det å ndr sidn mer ändmålsenligt tt förbruk energi endst de få timmr på ntten då de insekter som den jgr är ktiv. Djur som sover i gömställen sover oft längre och djupre än de som lltid är på sin vkt. Viss kn dock sov när och vr de vill:»vem stör ett sovnde lejon?«frågr Jerome Siegel. Käll: Ntionl Geogrphic blomställning i mitten v kronn men sedn den blommt och gett frukt kollpsr den och dör. Mång v de spännnde och färgstrk vrelsern lever idg under strk press. Mdgskrs unik livsmiljöer står inför mång hot där vskogningen är ett v de llvrligste. Ön hr redn förlort 90 procent v sin ursprunglig skog. WWF, som rbett på Mdgskr i 47 år, hr som mål tt få till stånd ett representtivt nätverk v skyddde områden och tt främj en hållbr försörjning för loklbefolkningen. Ett strkre skydd v skogen och en mer hållbr konsumtion v timmer är viktigt för frmtiden, säger Alln Crlson. Käll: wwf.se Schimpnsungr leker mor och brn Beteendebiologer vid Hrvrd University hr upptäckt tt ung schimpnshonor i Kible Ntionl Prk i Ugnd nvänder pinnr som ett slgs dockor. Medn schimpnshnnr mest nvänder pinnrn till tt undersök sker, lek och skrämm ndr med, håller och vggr schimpnshonorn oft pinnrn på ett sätt som ger en bild v schimpnsmmmns omsorg om en unge. Hos schimpnser är det nästn lltid honorn som bär på ungrn. Därför tror forskrn tt pinnbärndet kn vr en docklek, där ung honor övr på tt bli mmmor. Användndet v pinnr som dockor hr inte setts hos ndr schimpnser, så trditionen hr enligt forskrn uppstått i just dett schimpnssmhälle i prken. Ungrn lär sig leken v vrndr, utn tt de vuxn är inblndde. Käll: Illustrerd Vetenskp ArrivlGuides släpper iphone-pp ArrivlGuides, världslednde leverntör v destintionsguider online och i pdfformt, hr nu lnsert en unik iphone/ ipd-pp med fler än 400 grtis guider. Det göteborgsbserde företget ArrivlGuides hr sedn strten 2005 byggt upp ett bibliotek v över 400 destintionsguider. Dess finns tillgänglig för grtis nedlddning över hel världen genom ArrivlGuides prtnernätverk v lednde resektörer såsom SAS, Rynir, Airberlin, Continentl Airlines, Resi, Flybe, VIA Tours, Expressen, etc. Fler än 15 miljoner resenärer nvänder vrje år destintionsguidern för tt bli inspirerde och få hjälp tt plner sin res. Med vår ny pp ger vi resenärer över hel världen ett nytt sätt tt nvänd vårt mteril till sin res. Användren hr också möjlighet tt ldd ner guidern i offline-läge för tt slipp skyhög romingvgifter, säger Mgnus Aideborn, vd för ArrivlGuides. Guidern finns tillgänglig på svensk och engelsk och uppdters regelbundet i smrbete med de officiell turistbyråern och lokl journlister. Ny spännnde destintioner tillkommer vrje månd. Käll: Arrivlguides Knölig hvsjätte överlevde rovjkt Knölvlen vr mycket när tt bli utrotd. När den fridlystes 1966 fnns br vlr kvr. Men i dg är rten inte längre hotd. Vlskådrns fvorit kn återigen ses i ll världshv. Återhämtningen efter fridlysningen gick långsmt, mycket beroende på en utbredd illegl jkt. Sovjetisk biologer hr dokumentert tt lndets fiskeflott tjuvjgde hel knölvlr melln 1947 och Men i dg finns det minst knölvlr i vår hv, och för två år sedn togs rten bort från Interntionell nturvårdsunionens rödlist över hotde rter. Knölvlen blir ungefär 15 meter lång och väger strx över 30 ton. Den är känd för sin sång och för sin spektkulär hopp. Olik knölvlspopultioner hr sin bestämd årlig migrtionsrutter melln polrtrkterns fiskrik vtten och tropikerns vrmre hv där själv prningen och klvningen äger rum. Under migrtionen följer de kustern, vilket gör tt det är reltivt lätt tt få se dess mgnifik djur. Du tittr och Ntionl Geogrphics donerr! Käll: Forskning och Frmsteg Se Ntionl Geogrphics triler för filmen»the Lst Lions«på Youtube. För vrje visning donerr Ntionl Geogrphic USD 0,10 till»cuse n up ror«, ett projektet för tt bevr de stor kttdjuren i Botswn. Se trilern och del den med vänner och beknt. Tket för dontionen är USD

5 Glápgos örn bortom horisonten Mitt ute i Still hvet ligger de vulknisk Glápgosörn. Under båtresorn melln örn hr mn sällskp med gld delfingäng, på strnden vimlr det v mffig sjölejon, och mång v fåglrn på örn är så orädd tt de kommer ner på frukostbordet och tr för sig v smulorn. Text Stffn ulfstrnd 8 9

6 »... dricksvttnet vr så gott som slut, och biskopen hde för säkerhets skull skrivit en nekrolog över sig själv i sin dgbok när utkiken i mstkorgen plötsligt hojtde tt hn såg en ö vid horisonten.«en dg år 1535 kom en båt drivnde med ekvtorilströmmen västerut i Still ocenen. Ombord fnns förutom besättningen också den spnske biskop som hde tillsyn över de kristn kolonistörern i Sydmerik jämte någr v hns medhjälpre. Vinden hde mojnt, så båten drev hjälplöst med strömmen, dricksvttnet vr så gott som slut, och biskopen hde för säkerhets skull skrivit en nekrolog över sig själv i sin dgbok när utkiken i mstkorgen plötsligt hojtde tt hn såg en ö vid horisonten. Vilken otrolig tur, särskilt som det visde sig vr en v de Glápgosör som fktiskt hr en eller nnn liten bäck med drickbrt sötvtten. I sin rpport till sin uppdrgsgivre, kung Crlos V v Spnien, berättr den gode biskopen om viss ikttgelser hn gjort under sitt ofrivillig besök på de okänd örn. Blnd nnt nämner hn de jättestor lndsköldpddor som hn sett på viss v örn men också fåglrns otrolig oräddhet som nturligtvis stod dem dyrt när de hungrig sjömännen gick i lnd för tt provinter. Sålund vr örn»upptäckt«, men därefter vidtog en lång period då gnsk lite hände på dem. Pirter steg i lnd då och då, liksom vlfångre på väg till eller från de sydlig ocenern, inte minst för tt lst ombord sköldpddor som nämligen länge kunde hålls levnde på skeppen och därigenom tjän som föd för sjömännen. Mn släppte också i lnd getter och ndr husdjur som en födoresurs vid frmtid besök. Ovsiktligt kom de därvid också tt»berik«örns djurvärld med skeppsråttor med sin sedvnligt god förökningsförmåg och skdlig inverkn på den befintlig funn. Avlägsn snnerligen! Glápgosörn ligger mitt på ekvtorn och ungefär tusen kilo meter rkt västerut från Ecudor. Antlet ör beror på hur mn definierr»ö«, men mn brukr räkn med ett knppt tjogtl. Den störst, Isbel, hr en yt på kvkm, tt jämför med Gotlnds dryg På den ön finns också det högst berget, ungefär m. Örn är vulknisk och stiger och sjunker smt rör sig österut med en hstighet v någr centimeter om året. De äldst v de nuvrnde örn hr existert i drygt 3 miljoner år. I geologiskt perspektiv är de lltså ung. Glápgosörns politisk tillhörighet vr länge diffus. Av gmml vn nsåg brittern en tid tt örn vr ders och vlönde fktiskt en»guvernör«för tt mrker dett fktum. Nuförtiden är de en del v Ecudor. Till llr störst delen utgör de ett»världsrv«tillskpt för tt så vitt möjligt bevr ders synnerligen speciell fun och flor. Just ders ntur är vd som givit dem den världsberömmelse, som också betings v ett historiskt besök v en nturforskre med omvälvnde idéer: Chrles Drwin. År 1831 vr Drwin 22 år. Hn hde studert medicin vid universitetet i Edinburgh men hoppt v, blnd nnt därför tt hn fnn kirurgi utn bedövning outhärdligt, och därefter hde hn utn entusism och utn nsträngning v - lgt en teologie kndidtexmen vid Cmbridge University. Men vd skulle hn nu hitt på? Den frågn fick ett snbbt svr genom tt hn på hösten 1831 fick en inbjudn tt följ med på HMS»The Begle«, som skulle ut på en världsomsegling med syfte tt sjökrter viss dåligt känd kustområden i Sydmerik. Imperiet expnderde, mkten vr hvsburen, och jne goodll och Flint. flottn krävde bättre sjökort. Kptenen, Robert Fitzroy, tillhörig en ätt i utknten v kungfmiljen, nsåg sig rkt inte kunn umgås med besättningen utn måste h med på färden en person v tillnärmelsevis hns egen smhällsklss tt prt med. Tck vre rekommendtioner från viss professorer i Cmbridge blev Chrles Drwin den som inbjöds, dels som»kptenskonverstör«, dels som»nturlist«, dvs en person med uppdrg tt sml växter, djur och minerlier på de ställen där båten längre tid låg i hmn. Med sitt brinnnde intresse för vd vi idg skulle kll»fältbiologi«såg Chrles denn inbjudn som en skänk från ovn och tvekde inte tt tck j. Resn vr långt ifrån kostndsfri, men Chrles ppp vr stenrik och pengr vr ldrig något problem i den fmiljen. För tt gör en lång histori kort: strx efter jul 1831 seglde»the Begle«iväg, ägnde sig åt detljerd sjökrtering runt Sydmeriks sydspets och seglde därefter upp längs västkusten för tt så småningom sätt kurs mot Glápgosörn långt där ute i Still ocenen. Den 15 september 1835 nådde de frm till dett etppmål. Under sin fem veckor i Glápgosrkipelgen lndsteg Drwin och hns betjänt på fem v örn och smlde, ikttog och noterde... Liksom mång ndr 1800-tlsnturlister skrev Drwin en synnerligen detljrik dgbok, där mn dg för dg kn följ hns görnden och låtnden, och liksom Crl von Linné vr hn både en lysnde skribent och en fenomenl observtör, så än i denn dg är hns resedgbok fscinernde läsning. Här finns inte plts tt redogör för llt som Drwin upplevde under sin tid på Glápgos, men så mycket måste sägs tt vd hn såg och smlde under de veckorn hde stort inflytnde på hns gryende funderingr kring vd som på den tiden oft omtldes som»mysterierns mysterium«: hur uppkommer ny rter, och hur får de sin olik egenskper som gör dem livsduglig i de mest skild miljöer? Är livet på 10 11

7 »... över lltihop svävde fregttfåglr, lättre än luft, och långt bort såg vi skymten v en kskelot pssnde nog eftersom vår båt just hette Cchlote.«vd det vr jg såg, men så girde kpten så tt vi kunde betrkt dem på närhåll. Mycket oft simmde de prvis och lldeles under ytn: rörde det sig om något slgs prningsbeteende? Vårt koxnde vbröts v tt någon ropde»titt en hmmrhuvudhj«. Och över lltihop svävde fregttfåglr, lättre än luft, och långt bort såg vi skymten v en kskelot pssnde nog eftersom vår båt just hette»cchlote«. Vid ett nnt tillfälle krusdes den lugn hvsytn v tusentls fåglr, pyttesmå, som guppde på ytn. Det tog en stund innn vi fttde tt det vr nordmeriknsk simsnäppor som tillbringr sin vinter mitt ute på ocenen. Rätt som det vr kom en lbb rt obestämd! och högg en simsnäpp, bjöd den på en sist res och slök den hel och hållen högt uppe i luften över vår lill båt. En fridfull ftonstund stt vi i vår båt utnför en brnt klippstrnd och njöt v åsynen v två pr glápgospingviner på en hyll. Plötsligt fick hnen i det en pret en idé: hn gv sin hon en vänlig klpp i ryggen, hon l sig på mgen, hn hoppde upp på henne och uträttde sitt ärende det tog br någr sekunder. Hnen i det ndr pret tittde på och verkde tänk tt det där såg ju trevligt ut, så hn och hns hon upprepde mnövern. Sedn vnkde de två pingvinpren in i en liten grott där de väl tänkte tillbring ntten. Glápgospingvinen är den end pingvinrt som finns så långt norrut som vid ekvtorn. Sedn 1973 ägnr sig forskrpret Peter och Rosemry Grnt, båd professorer på det frmstående Princeton University, åt tt på Glápgosörn utforsk de 15 drwinfink rterns intressnt liv och leverne, och det kn med fog hävds tt ders forskning så när det överhuvudtget är möjligt följer den biologisk utvecklingsprocessen (evolutionen) i reltid. Örn hr från år till år strkt växlnde väderlek. Viss s k El Nino-år jorden verkligen en produkt v en gudomlig skpelsekt, och är rtern fktiskt oföränderlig? Till de djur som under Glápgosbesöket i särskilt hög grd fångde Drwins uppmärksmhet hörde jättesköldpddorn. När hn besökte den brittiske»guvernören«, berättde denne tt dess djur fktiskt såg lite olik ut på de olik örn. I sin trädgård hde hn en smling sköldpddsskl, och hn visde Drwin hur mn på ders form kunde se vilken ö de kom från. Hm, s ntgligen Drwin, egendomligt: inte identisk men snrlik månne det gått så till tt en end form en gång kommit till örn, drivnde med strömmrn från Sydmerik, och därefter givit upphov till olik former på de olik örn? Smm mönster såg hn hos två fågelgrupper, härmtrstrn och de som så småningom skulle komm tt klls drwinfinkr. Snrlik men inte identisk på de olik örn undrs om jg inte börjr n lösningen på»mysterierns mysterium«, skriver hn i sin dgbok och tillfogr tt i isolerde övärldr hr en biolog mycket tt hämt.»resten är histori«, som mn brukr säg. Åren efter hemkomsten funderde och funderde hn, diskuterde med kolleger i London, läste och lyssnde... Och så png: 1859 utkom hns storverk,»om rterns uppkomst«, och därefter hr världen inte vrit sig lik. I denn bok jämte efterföljren»människns härkomst«(1871) lägger hn frm en fortfrnde hållbr förklring till hur rter uppstår och får sin specifik npssningr, nämligen genom nturligt urvl. Människn hr utvecklts och fått sin drg genom exkt smm process som ll ndr djurrter: ojämlik fortplntningsfrmgång för individer med olik rvsnlg. Och visst hde jättesköldpddorn, härmtrstrn och drwinfinkrn på Glápgos just den histori som Drwin misstänkte: ur en end ditkommen rt utveckldes ll de nu befintlig rtern med vr sin npssningr. Det är med en känsl v overklighet mn stiger i lnd på Glápgos. Mn är verkligen»långt bort«! För tt upplev dess mirkulös ör färds mn runt på ett kryssningsfrtyg (ju mindre, desto bättre) och stiger i lnd på den en ön efter den ndr. Även de iblnd lång sjöresorn är full v händelser. Ur mitt förråd v Glápgos minnen dyker det upp oförglömligheter som exempelvis en flock v hundrtls mntor, jätterockor som simmde lldeles under hvsytn så tt br de två»vingspetsrn«stck upp. Först kunde jg överhuvudtget inte förstå 12 13

8 » Mörkrets demoner så kllde Drwin dem! Som den end blnd världens ll ödlerter hämtr hvslegunen ll sin föd ur hvet.«regnr det lldeles omåttligt, medn det knppt fller en droppe ndr år. Dess vritioner påverkr nturligtvis växtligheten, vrs fröproduktion är livsviktig för drwinfinkrn. Regnig år är det gott om viss typer v frön, torr år är det däremot ndr växtrter som är produktiv, vilket betyder tt fröätre som finkrn utsätts för enorm årlig vritioner i tillgången på föd. Tck vre denn klimtdrmtik hr pret Grnt och ders medrbetre kunnt iktt hur de skiftnde näringsbetingelsern sållr blnd individer med olik form och storlek på näbben, vilket leder till ärftlig förändringr i beståndet: det pågår en s k mikroevolutionär process som rättr fåglrns»näbb efter mtsäck«. Forskningen på Glápgos underlätts v fåglrns otrolig oräddhet. Utn tt be om tillstånd dunsr finkrn ner på frukostbordet och tr för sig från ens tllrik. Riggr mn upp en presenning som regnskydd över sitt rbets- eller mtbord, nog kommer det ett ntl hägrr och ställer sig som kndelbrr på bordet skönt tt skyl sig från regnet! Ligger en jorduggl och ruvr på stigen där du kommer trsknde, inte flyttr den på sig. En glápgosvråk närbesläktd med vår ormvråk tittr nyfiket på dig från en gren en meter över ditt huvud. Mklöst! Inte br fåglrn utn också reptilern är särdeles spännnde på dess ör. Det finns fyr ormrter, ll ogiftig. Det finns en hel rd småväxt ödlor, som inte gör mycket väsen v sig. Men därtill finns det tre rejält storväxt ödlerter: två lndleguner, som kn bli meterlång och väg upp till 15 kg, och en hvslegun, som också den kn bli meterlång. Hvslegunen hr ett nästn spöklikt utseende, är övervägnde svrt, hr stor bred mun och ett dystert och elkt nsiktsuttryck.»mörkrets demoner«så kllde Drwin dem! Som den end blnd världens ll ödlerter hämtr hvslegunen ll sin föd ur hvet, nämligen bottenlevnde grönlger som den dyker ner till och betr v. På fler v örn finns stor kolonier v två sälrter: glápgossjölejonet och glápgosöronsälen. Speciellt den förstnämnd är mycket tlrik. Det är en häftig upplevelse tt bd, snorkl eller dyk och plötsligt befinn sig i sällskp med ett ntl väldig sjölejon, nyfikn men utn ond vsikter. Hjr är det gott om kring viss ör, liksom rockor. Härlig syner erbjuder stimmen v flsknosdelfiner: ing däggdjur ser så ohämmt nöjd och lycklig ut som delfiner... Udd människor hr vid olik tillfällen slgit sig ner på en eller nnn v örn och försökt livnär sig v vd mrken och hvet ger. Det märkligste exemplet är nog följnde. Till ön Floren kom i börjn v 1930-tlet någr tysk fmiljer med»grönvågig«inställning. Med ofttbr energi och uthållighet lyckdes de få igång ett ntl odlingr som gv dem en dräglig bärgning. Men efter någr år dök en»orm«upp i dett prdis. Till ön nlände en märklig kvinn v ungersk börd och självutnämnd broness, och hennes huvudsklig bgge bestod v två ung älskre. Den oväntde och oönskde nkomsten v denn trio utgjorde upptkten till ett flerårigt drm med mystisk försvinnnden och (misstänkt) giftmord. År 1987 kom jg till Floren och bjöds med mitt ressällskp in till 14 15

9 VETENSKAP är också ett ÄVENTYR Succé! Över läsre! Nr 6 ugusti 2011 Pris 75kr [ 9.10, NOK 85] PLUS Du och ditt ex vd hän der sedn? Jo h nn ko ljo ne im pl n tt i hjär n INTERPRESS n ro bot r INTERPR ESS RETURVE CKA V RETURVECKA v 41 Dr Elektroder på pnnn mäter om mjölkkorn hinner sov ordentligt Neurologi Elektrisk stötr kn ge snbbre inlärning Fysik Jg trodde tt hn ville Arkeologi Spjutspetsrn som bröt mönstret för år sedn Så sk rymdprtiklrn fångs i Antrktis t ion er Välj din fvorit! Hjärnkoll impl kommndo t Kemiskt krig kmelln usligt! växter se och upp insekter för mänsklig robotr n tdödr ten tr on Korrupti Kohjärnn koppls upp fö r dig so m tänk m j 2011 er 68 kr ( 7,60, 76 no k) n FILM & TV meriknsk Jpnsk serier och populärt filmer gör språknå men lär mn sig t? Så skpdes indonesiskn Dilekten gör imittören Bgre och ndr sedlr Lolit Ry om tyst repliker infl mm nr 3 m J Till slut en fruktnsvärt spännnde»kriminlromn«om de mystisk händelsern som utspeldes på Floren: Treherne, J. The Glápgos Affir. Trid Grfton Books, FORSKNING & FRAMSTEG ner oc h En utmärkt fälthndbok som omfttr hel funn är: Fitter, J. m fl. Wildlife of the Glápgos. Sfri Guides, Collins, Riklig informtion om örn lltifrån ders uppkomst och geologisk egenskper till ders insektsfun och mänsklig kolonistion finns i: Jckson, M. H. Glápgos. A Nturl History Guide. University of Clgry Press, De två forskre som i snrt 40 år studert drwinfinkrns biologi hr nyligen skrivit en utomordentligt intressnt och lättillgänglig bok om sin resultt och slutstser: Grnt, P. R. & B. R. How nd Why Species Multiply. The Rdition of Drwin s Finches. Princeton University Press, Så fungerr frmtidens 3D Depr es sio Först och främst rekommenders Drwins egen reseskildring som finns utgiven i otlig upplgor. Till exempel: Drwin, Ch The Voyge of the Begle. Wordsworth Clssics of World Literture, Stffn hr själv skrivit en bok om Drwin, där ett v kpitlen hndlr om hns besök på Glápgos: Ulfstrnd, S. Drwins idé. Den bäst idé någon någonsin hft och hur den fungerr idg. Symposion, Självkännedom kn skd öm m r Vill du vet mer om Glápgos, om evolution i reltid och om Chrles Drwins besök på örn för 176 år sedn? Här kommer lite lästips. Plnetbnorns gåt löst? A G N A M DATASPEL Ì Ì Glápgos lästips INGEN TALAR SVENSKA Ì Ì Ì Ì Ì Ì Ì Ì svårt tt si, särskilt om frmtiden«. Det gäller i högst grd för Glápgosörn. Än är de i stort sett ofördärvde och erbjuder besökren någonting så oförglömligt som ett besök bortom horisonten. professor emeritus i zooekologi vid Uppsl universitet. Till de frågor som hn ägnt sig åt tt studer hör hur olik djurrter fått sin specifik utseenden och beteenden frågor där svren måste söks i drwinsk evolutionsbiologi. Förutom ett stort ntl resor till östr och södr Afrik, blnd nnt som reseledre för Äventyrsresor, hr hn också gjort ett ntl besök på Glápgosörn för tt lär känn ders unik djurliv. Först gången rbetde hn som»fältssistent«åt forskrpret Peter och Rosemry Grnt, som idg är världsberömd inom biologin genom sin forskning över npssning och rtbildning hos de finkr som nuförtiden klls just drwinfinkr. P Ì Ì Ì Ì Ì Ì Ì Ì Ì Som Blndren odödligt påpekt»är det Stffn Ulfstrnd är Ò Ò Ì }~~ Glápgos? Bättre, skulle jg vilj påstå, än på mång pltser, och Interntionell Nturvårdsunionen hr nyligen sänkt»hotnivån«för denn fscinernde övärld. Ecudors politiker inser turismens ekonomisk betydelse men hr tt kämp mot dels mång fstlndsecudoriners fullt förståelig längtn tt fly från överbefolkde kuststäder, dels krven från fiskerinäringen som hämtr upp llsköns produkter ur hvet runt örn, inklusive sjögurkor som till ofttbr priser kn säljs till Kin för pseudomedicinsk nvändning. Med interntionell uppbckning rbetr de ecudorinsk myndighetern energiskt för tt bevr dett Världsrv. Exempelvis hr mn på viss v örn med frmgång bekämpt de introducerde»husdjuren«lltifrån getter till råttor. lolit ry Hur ser frmtiden ut för Tre tidningr för dig som vill vet hur världen, människn och språket fungerr. sig! i en ordklss för kr september 2011 pris 75 ( 9,10, 85 nok) törer» indonesisk» kstudier» tysk» imit en gmml dm vid nmn Mrgret Wittmer, vithårig och älskvärd; efter en stund gick det upp för oss tt hon hde vrit den huvudmisstänkt vd beträffr giftmorden. Min rudimentär skoltysk kom mig väl till pss, för Fru Wittmer vr fortfrnde i huvudsk tyskspråkig och gillde besökre som hon kunde prt lite tysk med. Omgiven v brnbrn och brnbrnsbrn ville hon bjud oss på egenhändigt frmställd pelsinlikör något som vi med tnke på de där misstänkt giftmorden ccepterde först efter viss tvekn. Nåväl,»you only live twice«, tänkte vi och skålde och måste erkänn tt läckrre dryck hde vi sälln smkt, och fktum är tt ll mådde vi ännu bättre efter än före drinkrn. Någr år efter dett för oss oförglömlig besök gick Mrgret Wittmer bort, 96 år gmml. tysk? älsck Går dejt ntt türli h! populärkultur och språ 2011 NUMMER 5 SEPTEMBER»... efter en stund gick det upp för oss tt hon hde vrit den huvudmisstänkt vd beträffr giftmorden.«johnn K olj om tt ocksåonen kn h svårt tjejer tt t ett nej Dröm tydning- terpeuter n oense om drömmrn Skä er, pojkförärp ldrr Upp fostrn dem brotts gör lig Plus Je nny Jägerfeld Per nro Sigmund Frskin eud INTERPRES interpr S ess returve ck v RETURVEC KA v 30

10 Isbjörnen lever på gränsen till det omöjlig På vintern i Arktis kn lufttemperturen fll ned under minus 40 grder, det är mörkt dygnet runt och en snål kll vind viner över det öppn lndskpet, men isbjörnrn klrr det. Dett vit rovdjur utveckldes från brunbjörnr som tog steget ut på hvsisen för mer än år sedn. text Tom rnbom Dess brunbjörnr blev med tiden vit till färgen eftersom det är en br kmoflgefärg för tt inte ders byten skll upptäck dem. Isbjörnens kropp är reltivt rund och öronen små för tt inte förlor för mycket värme i det kll klimtet. Föttern är ovnligt stor och fungerr som snöskor för tt inte sjunk ned i snön eller brk igenom hvsisen. Pälsens hårstrån är ihålig vilket medför tt värmen kn behålls bättre. De ihålig håren hjälper snnolikt även till så tt isbjörnrn flyter bättre i vttnet. Under den tjock vit pälsen finns den svrt huden. Den svrt färgen betyder tt isbjörnens kn dr åt sig värme bättre än om den vr vit. För tt klr vintern och längre perioder utn mt bygger isbjörnen upp ett tjockt lger fett. Fettet innehåller inte br energi utn också mycket vtten, därför behöver inte isbjörnen drick när den ligger i idet. Dett fntstisk rovdjur är helt enkelt byggd till ett liv, där få ndr djur klrr v tt överlev. Fntstisk jägre Isbjörnen äter nästn br kött. Brunbjörnen däremot äter mest myror, bär, gräs, kdver och enstk älgklvr och är snrre en växtätre än en köttätre. Isbjörnen är en urusel jägre på lnd, men ute på hvsisen är det ett effektivt rovdjur. Högst upp på menyn står vikrsäl och storsäl. Isbjörnen kn sitt still i timmr på isen, intill en säls ndningshål och vänt ut den. Till slut kommer sälen frm för tt t ett djupt ndetg och då slår björnen blixtsnbbt till. Vid sällsynt tillfällen kn isbjörnen även fång vitvlr intill isknten och dr upp dem ur vttnet innn de döds. En vitvl kn väg mer än kg. Ett nnt sätt tt fång säl är tt simm melln olik isflk tills isbjörnen ser en säl som vilr. Skt simmr björnen närmre sälen och när isbjörnen är tillräckligt kommer den med full krft frnde upp ur vttnet och fångr sälen. Isbjörnshonor kommer ut ur idet på våren ungefär smtidigt som när vikrsälrn föder sin ungr i hålor nere i snön. Isbjörnr känner på doften vr sälkutrn finns och när de är rkt ovnför håln där sälkuten ligger gömd så slår isbjörnen hål på snötket och försöker fång kuten innn den försvinner ner genom ndningshålet i isen. Endst honn går i ide Hos isbjörnrn är det endst honor som går in i idet under vintern. Vuxn hnnr stnnr ute året runt. Det är i oktober och november som de dräktig honorn går in i idet. Idet ligger oft i en snöslänt där hon kn gräv sig ned. Där inne tillbringr hon ungefär 5 6 månder, utn tt ät eller drick. Honn föder ungrn vid nyår 18 19

11 STÖD WWF och därefter ger dem di i fler månder under den tiden lever mmmn v det kroppsfett hon lyckts lägg upp under sommren och hösten. De kommer tt överlev Frm till 2050 kommer sommrisen i Arktis minsk drstiskt och knske helt försvinn, vinterisens utbredning kommer däremot påverks mindre. När hvsisen försvinner påverkr det isbjörnen och ders byte, sälrn. Forskre förutspår tt 60 % v isbjörnrn kommer tt vr bort redn runt Hårdst kommer Svlbrd, Hudson By i Knd och rysk Arktis tt drbbs. När isrn smälter v tidigre på våren hinner inte ll isbjörnrn med ut på hvsisen där vikrsälr föder sin kutr. När sommrisen försvinner blir isbjörnrn tvungn tt ntingen stnn kvr på lnd eller följ efter på hvsisen när den drr sig längre upp mot polen. Ett llvrligt problem för isbjörnrn är när honorn sk ilnd och gå i ide för tt föd ungrn. När vinterisen inte hinner frys till så måste isbjörnshonor föd ute på hvsisen, och där ute är dödligheten för nyfödd ungr stor. De två områden där isbjörnrn kommer tt klr sig bäst är på Östgrönlnd och i norr Knd. Anledningen är tt vttenströmmr för med sig hvsis till Östgrönlnd som bildts på nnn plts och i norr Knd bilds det is melln de rktisk örn som medför tt isbjörnens jktmrker kommer tt finns kvr där. Antlet isbjörnr runt om i Arktis förvänts minsk krftigt och försvinn helt från mång områden om redn 45 år. Ett skrämmnde scenrio. Isbjörnen hr under hundrtusentls år förändrt sin kropp och beteende för tt kunn klr ett liv på gränsen till det omöjlig, men om vi inte gör något åt klimtförändringrn går de en dyster frmtid till mötes. tom rnbom är docent i zoologisk ekologi och rbetr med Arktisfrågor på Världsnturfonden. Hn hr forskt på både vlr och sälr och besökt polrområden ett tiotl gånger. Hn hr tidigre även rbett på miljödeprtementet, vrit redktör på brnprogrmmet Myror i Brlln och nsvrig för fler interntionell nturfilmer. Hjälp oss rädd de strkste Djurrikets kungr och drottningr behöver hjälp. Trots tt de är både strk och listig hr de ingen chns emot ett skrplddt gevär. I femtio år hr vi rbett med tt förhindr dödndet i skyddde områden runt om i världen. För tt sätt stopp för den vncerde tjuvjkten rbetr vi med myndigheter för tt både skärp lgrn och få dem tt tillämps. Vi jobbr också för tt efterfrågn på olglig produkter sk minsk. Se vd du själv kn gör för tt rädd de jgde djuren på wwf.se Blck Rhinoceros, Swzilnd. NturePL.com / Andy Rouse / WWF 20 21

12 ÄVENTYR i kort drg #2/2011 Ldd UD:s resepp UD Resklr i mobilen UD Resklr, Utrikesdeprtementets rese-pp, ger dig ktuell informtion och konkret tips inför din utlndsres. Här hittr du blnd nnt telefonnummer till svensk mbssder i lndet du sk res till. Du får också informtion om häls, vccintioner och säkerhetsläge reltert till ditt ktuell resmål. Appen är grtis tt ldd ner, och fungerr ännu så länge endst i viss smrtphones (iphones). UD Resklr är smmnstt v en mängd informtionsflöden från i först hnd Utrikesdeprtementets webbplts och Sveriges mbssder. Utrikespolitisk Institutet och lndstingens och regionerns gemensmm webbplts för råd om vård bidrr med mer fkt om ländern respektive informtion om häls och vccintioner. Informtionen lgrs i telefonen så tt du kn läs den även om du inte hr någon internetuppkoppling. När du är utomlnds hämts uppdterd informtion utomtiskt då du befinner dig vid ett trådlöst nätverk (t ex på hotell). Om du endst hr tillgång till uppkoppling vi mobilnätet och vill läs om ett lnd som inte lgrts i förväg, blir du tillfrågd om du vill tillåt hämtningen. Dett för tt inte din så kllde roming-vgifter sk sken iväg på mobilräkningen. Läs mer om ppen på eller i Appstore. Käll: UD Himlys glciärer växer Den globl uppvärmningen får mång v världens glciärer tt smält men inte i Himly, visr ny undersökningr. Forskre vid universitetet i Potsdm i Tysklnd och University of Cliforni i USA hr nlysert ått års stellitbilder v 286 glciärer i Himly. Mn kn nu smmnftt tt viss v glciärern mår så br tt de till och med växer. Det är särskilt glciärern i Krkorumregionen, som innehåller cirk hälften v Himlys frusn vttenreserver. Här är 58 procent v glciärern ntingen stbil eller växer med i genomsnitt 8 12 meter om året. Den mest snnolik förklringen på fenomenet är effektiv isolering, nser forskrn. De stbil och växnde glciärern är nämligen täckt v sten och grus, som hr fllit ned över dem från högre liggnde bergssidor. Stentäcket innebär tt solens strålr och den vrm luften inte kn nå glciärisen. Käll: Ntionl geogrphic Hvens regnskog behöver skydd Världens korllrev är livsviktig för hvets invånre och människorn i dess närhet. Men överfiske, utsläpp, klimtförändringr och explotering v kustområden innebär ett llvrligt hot mot korllern. Om ingenting görs riskerr nästn smtlig v världens rev tt vr hotde v mänsklig ktivitet år Skyddr fisk och livnär människor Korllrev är inte br en fscinernde och vcker värld i sig. De är också livsviktig miljöer för nnt mrint liv. 25 procent v llt liv i hvet inklusive fiskrter är knutn till korllreven. I reven finns gott om mt och pltser tt gömm sig, därför fungerr de som uppväxtplts och skydd för mång fiskrter. Effektern v förstörd rev slår inte br hårt mot djur och växter. De drbbr även människor. Mer än 275 miljoner människor lever i direkt nslutning till korllrev. Mång småsklig fiskre i frmförllt fttig länder är beroende v fisken som lever blnd korllern. Mång länder är också beroende v de inkomster från turism som frisk korllrev ger. Korllreven är hvens regnskog Det finns mång hundr olik rter korll, i ll möjlig färger och former. Reven är klkstrukturer som bildts v miljrder små korlldjur som bygger klkskl och bildr kolonier. Det är br det överst lgret på korllrevet som lever, resten är klk som ldes ner v för länge seden död korlldjur. Korllkolonier kn vr rund, pltt, bldformde och hornformde. En del kn bli år gml. Korlldjuren lever i symbios med lger som klls zooxntheller. De ger näring till korllern genom fotosyntes. Det är också zooxnthellern som ger korllern ders fntstisk färger. Men när vttentemperturen höjs lämnr lgern korllern som får svårt tt överlev. Korllern står kvr, helt kritvit och är mycket sårbr. Snrt tr ndr mer tålig växter och kolonibildnde djur över och den mångfld v fiskr och ryggrdslös djur som en gång funnits i korllreven minskr. Käll: Nturskyddsföreningen. Fkt om Hippopotmus mphibius Flodhästr är stor djur och kn bli upp till fem meter lång och cirk 1,5 meter hög och väg melln kilo. Av lnddjuren är den enbrt elefntern som är större och den vit noshörningen som kn komm upp i liknnde storlek. För tt trivs behöver flodhästen tillgång Afriks stor kttdjur Hur går det för Afriks tre störst kttdjur? Här följer en smmnfttning v det ktuell läget. Geprder hots Geprder förekommer i låg tätheter. Som exempel kn nämns tt det i Serengeti som är c kvdrt km stort så finns det br c 275 geprder. Där finns gott om bytesdjur men även en hård konkurrens från lejon och fläckig hyenor. Geprder behöver stor områden med rikligt med bytesdjur. I Nmibi som fortfrnde hr ett stort bestånd geprder (c 2 500), lever de även utnför de skyddde områden. Där finns liten konkurrens från lejon och hyenor men de vild bytesdjuren är få och det blir lätt konflikter med boskpsägre. Nu byggs system ut där mn flyttr geprder istället för tt mn skjuter dem och förhoppningen är tt Nmibi skll vis vägen för rtens överlevnd. Antlet är svårt tt uppsktt men numer nses stmmen ligg på c djur i hel Afrik smt ett fåtl individer i Irn. till vtten och gräs. Tidigre fnns flodhästen i större delr v Afrik, söder om Shr. Idg finns de fläckvis vid flodsystem, träsk och större sjör, främst i ntionlprker. Flodhästen lever i flockr på upp emot ett tjugotl individer. Normlt består en flock v en äldre hne, mång honor och någr ungdjur. Den trivs bäst i vttendrg där temperturen är Celsius. I närheten v vttendrgen skll det finns gräs de kn bet. En vuxen flodhäst betr cirk 50 kilo växter per dg. Hnnrn håller revir och mrkerr ut det med sin vföring. Det är inte ovnligt med revirstrider som kn led till döden för en v hnnrn. Flodhästen är dräktig i ått månder och föder normlt en unge, mer sällsynt Leoprden en överlevre I dess tider med mång lrmrpporter är det glädjnde tt det kn finns hel leoprder i Afrik söder om Shr. Merprten v dess tros finns i Centrlfriks skogr. Antlet är en uppskttning som dock kritiserts v fler forskre som menr tt tätheten v leoprder i de tropisk skogrn inte kn vr lik hög som i svnnområden. Tätheten v bytesdjur som finns i skogrn är lägre än i svnnsystem som exempelvis Serengeti. Nu försvinner tropisk skog genom skövling för timmer och odlingr främst i Västfrik, men även i Centrlfrik. Hndeln med bushmet är ett hot även mot denn rt då leoprdens bytesdjur minskt drstiskt genom för hård jkt. Leoprder studers i regnskogen blnd nnt i Gbon och forskning där kn ge svr på hur mång leoprder det egentligen finns i Afriks skogr. Senre tids forskning hr vist tt leoprder även överlever och klrr sig br när större städer i Afrik. två. När honn sk föd går hon ner i vttnet och kommer enbrt upp till ytn för tt nds. Ungen väger vid födseln kilo och kn gå nästn direkt efter födseln. Ungen stnnr tillsmmns med mmmn i sju år innn de ger sig iväg för tt hitt en ny flock. En flodhäst blir könsmogen vid sju års ålder men prr sig i regel först vid tjugo års ålder. Vrje år döds det fler människor v flodhästr än v både lejon och krokodiler. Den är frlig för ll den som befinner sig i vttnet t ex fiskr eller som kommer i vägen för den när den vill t sig ned till vttnet på kvällr och mornr. Flodhästen är i dgsläget inte hotd även om jkt förekommer för köttet smt betrns skull, smt där de kommer i konflikt med människor. Lejonet behöver skyddde områden Lejon klrr sig br endst i någr v ntionlprkern Vd få känner till är tt det idg endst finns c vild lejon i Afrik. Av dess lever c hälften i sex skyddde områden. Dess stor ntionlprker och reservt är Serengeti norr Tnzni, Tsvo i Keny, Selousreservtet smt Ruh Ntionl Prk i södr Tnzni, Okvngo i Botswn smt Kruger Ntionl Prk i Sydfrik. För rtens fortlevnd är det viktigt tt dess stor områden skydds för lltid. På senre tid hr stor resurser från blnd nnt WWF lgts på områden som Selous. Reservtet hr en vgörnde betydelse inte br för lejon utn även för blnd nnt vildhundr och elefnter. Selous stor ekosystem skpr även ett bättre klimt för människor i området och de viktig flodern i ett reltivt orört system är en viktig vttenresurs. Käll: WWF 22 23

13 utrustningstips för äventyret Tipsen kommer från Äventyrsresors smrbetsprtner Nturkompniet. Du som bokr en res med Äventyrsresor får ett utrustningsbidrg på 10% hos Nturkompniet. Rbtten gäller hel sortimentet vid ett köptillfälle. KSO Fivefingers Ventilernde, mångsidig version v sko med individuell tår. Modellen hr ett bnd som löper runt vristen och fästs med krdborre. Tvättbr i mskin och snbbtorknde. stl 40-46, 161 g (styck), Polymid och mesh, Vibrm Pris: 1 299: Mt Lbyrinth Cp Tierr Keps med tryck v ett berg frmtill. Justerbr bk. one size Pris: 249: Drifter XCR Hnwg Sofistikerd, låg sport- och promendsko med progressiv design tillverkd i en mycket slitstrk konstruktion. Grovmönstrd Vibrmsul som upplevs lätt på foten. 385 g, Sportvelour, mesh, Gore-Tex, Vibrm Plnet Pris: 1 499: Friluft 35 Fjällräven Lätt och slitstrk dgsturssäck med hög bärkomfort. Huvudfck och fler utvändig fickor, blnd nnt på höftbältet g, 100 D nylon ripstop, 69x39x28 cm, 35 l Pris: 1 399: Vrg Shirt Fjällräven Skön herrskjort med sml pssform i mjuk bomullsflnell. Button down-krge, bröstfick och säkerhetsfick i sidsöm. 100% bomull, Stl M-XL Pris: 799: Pckbgs 20x30 Fjällräven Smrt olikfärgde pckpåsr som håller ordning i ryggsäcken. Stängs med snöre och drgskolås. Säljs i förpckningr om fem stycken i olik färger. Pris: 249: Comfort Pillow M Exped Självuppblåsnde kudde med skumfyllning som ger br stöd för både huvudet och åt rygg. Skön komfort även i kllre förhållnden då den isolerr från mrkkyl. Reprtionskit och förvringspåse medföljer. 170 g Polyester, 10x17 cm, 38x27x11 cm Pris: 399: Krl Zip Off Trousers Fjällräven Byx i borstd G-1000 med zip off-ben, rålängd och förböjd knän. Norml i pssform och midj. stl 46-56, 591 g, G-1000 Silent = 65% polyester, 35% borstd bomull Pris: 1 299: Poncho Fjällräven Pålitligt och mångsidigt plgg med tumgrepp. Tryckknppr i sidorn. 391 g, 100% polymid Pris: 899: Whitehorn Femle Cot Tierr Längre skljck som tål både vind och vät. Justerbr huv, två dubbl fickor med lock respektive drgkedj. S-XL, 563 g, 2-lgers Gore-Tex performnce Shell Pris: 2 999: Ull Shirt Fjällräven Långärmd dmskjort med norml pssform i svl bmbublndning. Dold säkerhetsfick i vänster sidsöm. 46% viscose v bmbu, 35% polyester, 19% cotton, Dm stl 3XS, XS, S, M, L, XL Pris: 799: LS Sweethert Icebreker Långärmd tröj som bör bärs närmst kroppen. Tunn och vrm med olik tryck för vrje färg. S-L, 170 g, 100% merinoull, 150 g/m 2 Pris: 599: Tech T Lite Ridge Icebreker Skön t-shirt i merinoull med bergsmotiv på frmsidn. Mycket luftig och behglig tt trän i. S-XL, 165 g, 100% merinoull, 150 g/m 2 Pris: 599: Inspire Portble Power Device Brunton Btteri för mobil och ndr elektronisk pprter. Ldds upp en gång och räcker till fler lddningr v bärbr enheter. Smidig tt bär med sig. 205 g, 5 V, 8,9x1,9x9,5 cm Pris: 599: Solris USB 3 Brunton All fördelr med en flexibel Solris solpnel (hög effekt, lättburen lättfilm, tålig) men med kpcitet för USB-lddning v mindre elektronisk pprter. 142 g, 3 W, Stl i fodrl 23x13x3,8 cm, Verklig stl 47x23 cm Pris: 1 499: 24 25

14 Sving Mount Everest 2011/2012 Vi hr tidigre skrivit om den krismtiske bergsguiden Wongchu Sherp, Äventyrsresors smrbetsprtner i Nepl, och hns lovvärd städprojekt på Mount Everest. I vårs genomfördes den först fsen v Sving Mount Everest 2011/2012 och över 8 ton vfll i form v syrgstuber, tält, klätterutrustning med mer forsldes bort. För tt stödj projektet ordnde Äventyrsresor smtidigt en supportres. Mi Gefvert Sund vr en v deltgrn. Från Everest Bse Cmp ner till Lukl frktdes soporn i svensk Big Bgpåsr. Wongchu Sherp till höger. Turister och loklbefolkning hjälptes åt med städningen på de lägre höjdern. Mång människor hr också vrit enggerde i orgnistionen v det stor städprojektet. På vilket sätt kunde ni följ städprojektet? Vi vndrde från Lukl hel vägen upp till Everest Bse Cmp och på slutet kom städexpeditionen iftt oss. Totlt vr det cirk 30 klättrre, guider och bärre som hde blivit utvld för uppdrget där uppe. De hde Everest Bse Cmp som bs, lltså på meters höjd, och skulle städ bergssidorn och vndringsledern. De jobbde änd upp till South Summit på meters höjd. Hur bidrog ni till rbetet? Längs vndringsleden finns sopkorgr uppställd och vi stnnde titt som tätt för tt lg de som gått sönder. I korgrn slängde vi också de plstflskor, skräp och gml rep som vi hittde längs vägen, men där vi gick vr det ändå gnsk rent. Vi drog också vårt strå till stcken genom tt inte drick vtten på flsk. I stället ingick det kokt vtten morgon och kväll som vi fyllde vår egn flskor med. Och om vi köpte förpckningr med exempelvis sncks så tog vi med skräpet hem. Vi donerde också 300 dollr per person direkt till projektet. Äventyrsresors smrbetsprtner Wongchu Sherp är inititivtgre till projektet Sving Mount Everest. Hur rbetr hn? Hn är grundre och ordförnde för Everest Summiteers Assocition, en välgörenhetsorgnistion som blnd nnt verkr för tt sprid informtion om Mount Everest. De stödjer också lokl sherpfmiljer som förlort nhörig på berget. Som en viktig del v projektet förhndlr Wongchu med Nepls regering för tt få till stånd miljölgr som reglerr ll klätter- och vndringsexpeditioner på Mount Everest. Men det är svårt tt komm till beslut, speciellt som Nepl drivs v en kolitionsregering bestående v 22 olik prtier. Hel sop- och återvinningsfrågn är komplex och korruptionen är utbredd blnd tjänstemän och politiker. Det är ju en sk tt inte skräp ner, men hur löser neplesern återvinningen på berget? Mn rbetr för tt bygg upp ett hållbrt återvinningssystem längs hel Everestleden. Hur det sk gå till diskuterde vi med Anton Zuser, en återvinningsexpert från Österrike som vr där för tt nlyser läget inför det kommnde sophnteringssystemet. Hn berättde tt det fktiskt inte är så ill som mn knske skulle kunn tro. Det finns en begynnnde medvetenhet hos loklbefolkningen och det skräp som smls ihop sorters. Djuren får mtrestern, plst och ppper bränns och gls och metll grävs ner. Men på sikt måste mn förstås hitt en bättre lösning eftersom sopor br kn frkts därifrån med flyg. Vår grupp träffde också representnter för Eco Himl som tillsmmns med Everest Summiteers Assocition är den orgnistion som nsvrr för tt driv projektet vidre, blnd nnt genom tt utbild loklbefolkningen. Hur kn mn hjälp till själv om mn vill engger sig och t sitt nsvr? Först och främst sk mn res dit, eftersom turismen ger viktig inkomster till lndet. Sen sk mn välj en reserrngör som hr ett hållbrt förhållningssätt och gärn koll vem eller vilk orgnistioner som de smrbetr med på det lokl plnet. Hr de till exempel regler för hur tungt en sherp får bär? Råder de sin turister tt inte köp vtten på flsk? Mi Gefvert Sund deltog i Äventyrsresors supportres till Nepl våren Stöd till utbildning Den vinst som resn genererde skänkte Äventyrsresor till byskoln i Chyngb, Wongchu Sherps hemby. Lärrlönern i Chyngb finnsiers helt v Wongchu Sherps företg Pek Promotion, Äventyrsresors smrbetsprtner i Nepl. 27

15 Svlbrd Hej ll gld! Det kändes li te konstigt tt pck ner fleecetröj oc h goretexjck fö r en res mit i sommren, t men vi skn r inte värmen huvud tget. öv er Vi hr det hel t fntstiskt uppe i norr! K här lvnde glci ärer, mängder sjöfågel, vlr v oss och inte m inst isbjörn lite v det vi r, ä r upplevt så hä r långt. Hopps ni h r det br hem m på kontor =) et Vi syns om nå gon veck Hälsningr Håkn All kompisr n p Äventyrsresor å Tulegtn Stock holm Sweden Hälsningr från vår medrbetre Vi på Äventyrsresor känner vår destintioner väl och vi är instt i detljern som gäller för just»din res«. Här är någr hälsningr från kollegorn på resnde fot. 28 en min fr, r d e m s n mm stig! Tills ndrr vi längst lädd y l im r v snök ån H Hej, lsning fr ngnde neplese rrn skymtr vi mspråk med ä h n e r I fjä ng sju t i s Skick h ett gä e Rhododendron. er vi lät vår kmeror, c o m m o n k in d vän n på Sherp nyfikn v blomm e Tendi skuggde. Genom vår guid öker. De är oft ns disply. er bes r v i km r brn som hde lle bergs topp xn i byrn vi l jä s ig s p vu v sku brn och om tt se bilden räldrr och ett pp i bergen. Där pps ö u f ho r r e e och tyck de vi en mor, mo n grott längr r. Genom dett ie g. ff g Igår trä nnen i fmiljen nder och tre d re liv näst gån så å t t m m sn lämnt r i tre år, tre öds till ett bä ållningen v re tur. erf ite beh kul hn med t hn skulle åt llr störst ner och io it d r t t n e s d fmiljen ntstiskt, och lesern och der f p r e ä med n öjder! Nepl är mötet re mot högre h t g n å l här vi vid vndrr n o g r o Im r Monik g in n s l Hä He j på er! Här kommer en hälsn ing från Brs ilie n! I mo rs e sdlde vi vår häst r för t t sp n ef te r dju r. St or vtten sml ing r hde bildts me n vå r häst r to g sig frm sm idigt och vi kom när c py b ro rn som låg där och mös i en st or hög. M in för ho pp ning v r givet vis t t vi sk ulle få en sk ym t v en jg u r, me n de t g jorde vi in te. Men vi såg spår v en och de t v r en or mt sp än n nde! Tänk t t de t någr timm r inn n vi v r här gic k en jg u r här! Sn rt bär de t v til l s mb n s hu vu ds t n Ri o och lite sight se eing, so ck erto pp en och Je sus st t yn känn s som t vå b so lut måsten. Av slu tn ing sv is bli r de t et t be sök på de n tidig re fängels eö n Ilh Grn de. H de t go tt! Hälsn ing r Ke rs tin Ruh 1 Kul u 0 nov 20 pplev 10 else i efter g å mi r! Ko m för ensm ddgsfik s t (fö på te re g t v ll t sebr rrss me-d en. S mng riven ill lötitt uster flode ) och d som k n. stt om fö e på en g mussl Plötsligt rupp rbi p grävd (ur å e flodb slötit ädden en v de ndr sidn tde m längr ) och sten e. M då v upp en st me or r de bken d en någo ngusten kilde t inte rlund mot s lo tenen gjord iv e ett med m drät sid äg till en l i, t mussl n un et skutt s ussln i f ställde sig rmt med der s redsk ssr ig mo mtidigt so p ll n t m tså! J s och br g h tenen. An den kst hört de de ld vänd ljudet vr ni rig fö inifrå en rut s ng v n tät mussl sm men e t t det i n dö n s t, k Elis nn mng når. Irrit också e beth usten rnde se be o t h t eende c morg onen t (tom h Görn u de fått sö t f n ick f pp. D här l ler i g i tubkik e fick der ångt ren) ruppe o c n gör det h i dg på. Allt väl så Ande rs Bj ärvl l Kollegorn Äventyrsresor AB Tuleg tn Stockholm Sweden, Europe Kolleg o Även rn tyrsr e Tuleg tn sor AB S Swed tockholm en, E urope 29

16 Möten och upplevelser i»hög Arktis«Isbjörnr, vlrossr och stor stenkulor, mäktig möten på isrn och örn i Frnz Josef Lnd, Eursiens nordligste rkipelg. Motorern sänker vrvtlet efter ett pr dygns gång över Brents hv, ll pssgerre lystrr och strx kommer utropet över isbrytrens högtlre,»isbjörnr på isflk på vänster sid«. Allmän klblik utbryter, iväg till hyttern efter kmeror och kikre. text peter hunger peter hunger är producent på Äventyrsresor, med ett långvrigt intresse för Arktis och Afriks ntur och djurliv. Under tiden glider vår isbrytre långsmt närmre och närmre en isbjörnsmmm och hennes två ungr. De strosr runt på det lill flket på det öppn hvet, men ingen vill lämn det utn ungrn kryper in i tryggheten under mor och tr sig en slurk mjölk i stället. All pssgerre söker sig nedåt till promenddäcket för tt få bäst bildvinkel och komm så när det går, kmeror smttrr i kpp och hh, ohh och en mss utrop med»så gullig de är«hörs på fler olik språk. Det blev en oväntd strt på vår färd mot den vlägsn och svårtillgänglig ögruppen som upptäcktes först på senre delen v 1800-tlet. Ett pr timmr senre glider vi in i drivisen på sydvästr Frnz Josef Lnd vid Bell Islnd, omgivn v de krkteristisk hög, svrt lvtäckt tffelbergen. Ögruppen bjuder på mängder v fotomotiv på högrktiskt lndskp, och ligger så när Nordpolen mn kn komm från den Eursisk sidn. Fridtjof Nnsen och ndr upptäcktsresnde gjorde olik försök tt nå nordpolen vilk slutde med tt de hmnde på Frnz Josef Lnd. De övervintrde med stor umbärnden i små kojor och provisorisk skydd i polrmörkret. En v vår lndstigningr blir just på Cpe Norwy. Där ser vi den lill grop i mrken med en stock som nock över, där Fridtjof Nnsen och Hjlmr Johnsen delde sovsäck för tt håll värmen, en hel vinter under en stock klädd med vlrosskinn De levde på isbjörnskött och efter någr månder»lde de till och med bort titlrn«och dessutom»på hullet«men de överlevde och kunde till slut komm hem med Frederick Jcksons segelfrtyg. Fler ndr upptäcktsresnde fick sin frtyg krossde v isen och vr tvungn tt t sig söderut till Novj Zemlj till fots med slädr över hvsisrn under stor umbärnden. Den österrikisk Pyer-Weyprechtexpeditionen som officiellt upptäckte örn med segelfrtyget Tegetoff, slutde blnd nnt på det viset, men ll utom en deltgre överlevde trots llt

17 Isbjörnrns och vlrossrns rike Dett är isbjörnrns och vlrossrns rike, här på hvsisen och drivisrn är de i sitt rätt element. De följnde dgrn bjuder på glciärer, isvidder, bergig ör och när besök invid hög fågelberg. Vår stor isbrytre Kpitn Drnitsyn lde sig så när en klipp tt de i fören kunde t på berget med hnden. I brnten häckde spetsbergsgrisslor, tretåig måsr och lkekungr i tiotusentusentl, och runt om lever vittrutr och lbbr som prsiterde på dess. På kvällen fick vi nvändning för vår helikopter som flög ll deltgre i skytteltrfik till Tichj By, en välbevrd men övergiven polrforskningssttion. Den strk strömmen med drivnde pckis hindrde nämligen vår zodiker från tt t sig frm till lnd. Det vr som en liten spökstd med snödrivor inne i husen, här mötte vi de end ndr människorn på hel resn, två rysk vkter som bodde i en liten stug. I övrigt mötte vi inte någr ndr frtyg och hörde br ett end flygpln på ett tiotl dgr br det en ovnlig upplevelse till och med här uppe i Arktis. Andr dgr bjöd på bländnde solsken när isbrytren som genom smör skr frm genom fjordrns snötäckt isr. Här låg vikr- och storsälr som svrt prickr invid sin dykhål runt om, lltid med ett vknde ög mot hungrig isbjörnr som är ute på jkt. På isflken och längs iskntern vilde grupper med vlrossr med llt från enstk djur, oft mmmor med sin unge, till stor flockr. En kväll med strålnde sol, dimbnkr och hägringr över det spegelblnk hvet stte vi v med ll fem zodiker mot en stor flock på vlrossr. När vi kommer frm möts vi v ett 20-tl jättelik vlrossr som simmr mot båtrn i full frt, tvärvänder med kskder v vtten som stänker och skummr för tt sen simm bort igen, en imponernde uppvisning. Resten v flocken ligger lojt kvr på flket när vi kommer puttrnde efter vrndr i zodikern, så tt vi sk kunn t bilder på hyggligt vstånd. Temperturen sjunker ned mot nolln och lite frusn sätter vi v tillbk mot isbrytren, br för tt finn tt någr vlrossr som ligger på ett isflk nästn rkt under isbrytrens kter och bjuder på det bäst fototillfället. Mäktig stenkulor En v de märkligre upplevelsern på kryssningen är de stor stenkulorn på Chmp Islnd. Den störst är närmre tre meter i dimeter och här finns mång nästn perfekt rund kulor på upp emot en meter. De bilds i vlgringrn på hvets botten i en långsm process, med någon millimeters tillväxt per årtusende, så det 32 33

18 hr krävts miljontls år för de störst. Minerlet Mrksit (FeS2) växer till i syrefri miljö, runt en kärn v orgniskt mteril som ett snäckskl eller fiskben. Därefter hr hvsbottnen med tiden skjutit i höjden och här på en sluttning hr de sedn erodert frm ur sedimenten och lyfts frm v tjälskjutningen. Kloten ligger på mrken som märklig leksker för jättr och som kommit nedfllnde från himlen. De återfinns br Chmp Islnd och på en plts i Ny Zeelnd. Någr leksugn deltgre pssr på tt åk rutschkn på snön nedför en sluttning och vi övrig tr mssor v bilder med vrndr som måttstock invid de stor kulorn. Mgisk dgr med isbjörnr och gnistrnde is Resns höjdpunkt vr nog i ll fll när isbrytren visde musklern och gled som en kniv genom den tjock slät isvidden i ett sund och prkerde. Sen bjöds vi på ett mgiskt dygn, med nyfikn isbjörnr som kom vndrnde över isen, sniffnde och snoknde runt frtyget. Först blev det svårt tt hitt en glugg blnd ll nyfikn fotogrfer som trängdes, men efterhnd vnde vi oss tt h sällskp v två-tre björnr som lufsnde runt isbrytren, sov på isen under bogen eller stod på bkbenen för tt komm närmre och dr in doften v oss ombord. Kvällen fortstte med brbecuefton på fördäck. Vodk serverdes friskt v ett pr brtendrr, det osde om grillrn och musiken flödde ur högtlrn, besättningen showde och det dnsdes friskt på däck melln mträttern. När ll börjde tropp v klrnde det upp och blev ett mgiskt, gnistrnde dygn här uppe i midnttsolens lnd. Något dygn innn hde vi vrit änd uppe på 81,12, så solen stod högt även på ntten. Näst morgon fortstte det likdnt, vi fortstte tt plöj genom den grov isen och pckisen, på ett sätt som br en isbrytre kn. Deltgrn solde och fotogrferde vilt de omgivnde dimmig glciärväggrn vi bjöds något v den ultimt rktisk upplevelsen med sol, is och snö i ll former, dimbnkr och knllblå himmel. Vi följde ett pr isbjörnr genom isrn, tills ll tröttnde på tt t bilder. Därefter fortstte vi ut på hvet längs med hög svrt berg till Cpe Tegetoff med ett pr märklig hög konformig klippor på strnden. Här växlde lndskpet om med grön mossbeväxt hedr och hög svrt bergbrnter, i kontrst till den vit värld vi nyss lämnt. Här fick de som ville äntligen tillfälle tt sträck på benen, under tillsyn v utposterde vkter med gevär. Det vr skönt tt ge sig ut på vndrig för tt bestig en bergskm där vi rstde under tystnd och br njöt v stillheten och utsikten över hv, berg och ör. Till lls glädje åkte vi sen tillbk in i de isbelgd sunden till isbjörnrns rike följnde dg. I sundet visde sig kort ett pr knölvlr i en vk innn vi gick in genom isrn i sundet och låg där ytterligre en ntt. Avslutnde flygtur Vår vistelse vslutdes med tt ll fick flyg helikopter över isen och fotogrfer omgivningrn och isbrytren från luften. På kvällen gick vi ut i öppen sjö och lde nkr. Någr modig fick prov på tt hopp i hvets nollgrdig vtten med en säkerhetslin om mgen en smärre köldchock, men vi belöndes med ett gls vodk och bstu efteråt. Sen vr det br tt styr kosn åter mot Murmnsk, färden upp till Frnz Josef Lnd och ner igen tr ett pr dygn i nspråk men vi underhölls som vnligt under resn med föredrg om geogrfi, upptäckrhistori, flor och djurliv. Men den lång färden över hvet förstärker br upplevelsen v tt Frnz Josef Lnd ligger så vlägset i»hög Arktis«

19 ÄVENTYR i kort drg Hjr äter gris på hvets botten Hjr är uppenbrligen beredd tt gå väldigt långt för en måltid, även om de måste ned på hvets botten. Forskre vid University of Victori i Knd råkde ut för en överrskning, när de höll på tt undersök de processer som påverkr nedbrytningen v lik i hvet. I försöket nvände forskrn en död gris, eftersom grisr ntomiskt sett liknr människor. Grisen sänktes ned på nästn 300 meters djup, men det syrefttig vttnet vskräckte inte hjrn från erbjudndet om grtis middg. Isbjörn simmde 687 kilometer i ett sträck En isbjörnshon hr slgit ll rekord genom tt simm nio dgr i sträck och tillrygglägg 687 kilometer i vttnet, visr en ny undersökning. Rovdjuret genomförde sin historisk res i Beuforthvet, där hvsisen krymper på grund v globl uppvärmning, vilket tvingr björnhonor tt simm llt längre för tt nå lnd. Ungen till den mrtonsimmnde björnen dog någonstns melln den plts där simturen börjde och den plts käll: Ntionl Geogrphic Biffdjur tr över i Amzons där forskrn på nytt observerde mmmn på lnd. Isbjörnen miste dessutom 22 procent v sin kroppsvikt.»vi är gnsk säkr på tt dess djur inte behövde simm så långt tidigre, för det hr inte särskilt oft i isbjörnens utvecklingshistori funnits 687 kilometer lång sträckor med öppet vtten«, säger Steven Amstrup, som är forskningschef hos miljögruppen Polr Bers Interntionl och en v personern bkom undersökningen. käll: Ntionl Geogrphic Nordostpssgen ny frktväg Den 30 ugusti psserde det»suezmx«klssde tnkfrtyget Vldimir Tikhonov Cpe Dezhnev och därmed vslutde hon sin trnsit längs Nordostpssgen den svårste delen v den högrktisk frleden från Europ till Asien. Vldimir Tikhonov hr en frktkpcitet på över 120,000 ton gskondenst. Dett är först gången ett frtyg v denn storlek på över 160,000 dödviktston (isklss 1A) trnsportert en full lst genom hel Nordostpssgen. Frtyget eskorterdes v världens två krftigste tomisbrytre»50 let Pobedy«och»Yml«. käll: The Mritime Executive Allt färre myggor Mlrimyggorn hr blivit sällsynt i mång områden i Afrik de senste åren. Den överrskde slutstsen drr dnsk och tnznisk forskre i en ny studie som publicers i tidskriften Mlri Journl. Orsken är okänd, men forskrn misstänker tt myggorn drbbs v någon from v sjukdom. käll: TT BRASILIA. Boskp betr nu gräs på 62 procent v den yt som skövlts i Amzons regnskog, medn fem procent nvänds för åkerbruk, visr en studie som Brsiliens regeringen beställt. Och på vrje hektr gräsyt lever i genomsnitt ett kretur. Det återstående klhygget ligger övergivet och får återväx på egen hnd. Studien är en nlys v stellitbilder. käll: TT-AFP Näst sämst i skogen Under fler år hr Nturskyddsföreningen krtlgt skogsnäringens bristfällig hänsyn vid vverkningr. Trots tt mn både dokumentert och nmält brott mot certifiering och generell hänsynsregler hr det endst skett mrginell förändringr till det bättre. Len Gustfsson, professor vid SLU, hr presentert en ännu opublicerd undersökning som visr tt Sverige är näst sämst på nturhänsyn blnd fler undersökt länder. Studien visr tt blnd de grnskde ländern ligger de nordisk ländern i botten. Br Finlnd är sämre än Sverige på nturhänsyn. Enligt Len Gustfsson tr Finlnd endst 1 procent nturhänsyn vid vverkningr i form v kvrlämnde träd på hygget, medn Sverige ligger på melln 3 5 procent. Dett står i strk kontrst till exempelvis Tsmnien i Austrlien med 30 procent smt delr v Nordmerik där privtskogsbruket lämnr 15 procent hänsyn vid vverkningr. käll: nturskyddsforeningen.se Slutet hotnde när för den märklig skedsnäppn Ny bok v Henrik Ekmn Vår snn ntur Henrik Ekmns fängslnde texter väver smmn nturgeogrfi, ekologi och nturvårdshistori. Med sin bred kunskp och mångårig erfrenhet är hn en lysnde ciceron. Nturfotogrferns främst mbition är tt vis upp det märklig och skyddsvärd i vår ntur. Och tt gör det på ett äkt sätt, som inte äventyrr de nturvärden som bildern vill värn. Smtlig foton i boken är tgn inom Sveriges gränser och hr inte mnipulerts i något bildredigeringsprogrm. Vår snn ntur är inte br ett mgnifikt bildverk, utn även en bok som du kommer vilj läs. (Eurynorhynchus pygmeus) I juni och juli genomförde Heritge Expeditions och BirdLife Preventing Extinctions Progrm en räddningsopertion för tt som en sist nödåtgärd sml in ägg från denn snbbt försvinnnde lill vdrfågel, stor som en stre. Den hr en märklig näbb som en liten sked, därv nmnet. Mn lyckdes sml in 20 ägg på Tjuktjerhlvöns kust i Nordöstr Sibirien, vrv 17 sen kläcktes. Det är bråttom, rten beräkns nu vr nere i knske br 120 häcknde pr, en minskning från fler tusen pr på kort tid, beståndet minskr med uppskttningsvis 25 procent per år. Ungrn trnsporterdes till zoo i Moskv för krntän och sk sen vidre till ett uppfödningscenter i Englnd. Därefter hopps mn kunn strt ett uppfödningsprogrm för tt rädd rten. Normlt dör de flest v ungrn under sitt först levndsår. Anledningen till den ktstrofl utvecklingen är främst tt skedsnäppn förlort sin rstpltser på flyttningsvägen till Sydostsien och övervintringsloklern i Benglisk vikens tidvttenlguner. Smt på grund v mycket hårt jkttryck med nätfångst v vdre för vslu i Mynmr/Burm. Den som vill vet mer eller doner pengr kn gå in på BirdLife Interntionl: Heritge Expeditions med den nturvårdsenggerde ägren Rodney Russ är de som genomför vår kryssning till Wrngelön i Fjärrn Arktis. Vlhjens storlek mäts exkt med lserkmer Den gigntisk vlhjen (Rhincodon typus) är den störst v ll fiskr. Med gängse mätmetoder hr mn uppskttt tt den kn bli upp till 20 meter lång. Dess metoder hr dock vrit behäftde med betydnde osäkerhet, då de blnd nnt bestått i tt erfrn forskre uppskttt storleken utifrån foton eller genom tt dyk med hjrn. Mätosäkerheten kn nu vr ett minne blott, då forskre vid blnd nnt University of Queenslnd i Austrlien hr utvecklt en ny metod för tt mät längden v de enorm djuren. Metoden, som klls lserfotogrmmetri, bygger på ett kmersystem, som består v två grön lserpekpinnr som är monterde med exkt 50 centimeters vstånd på en metllsken, med en undervttenskmer melln. En dykre simmr sedn på ett vstånd v cirk fem meter från en fritt simmnde vlhj och tr en bild v en del v vlhjen, på vilken det hr stts två grön lserprickr. Genom tt t fler överlppnde fotogrfier v hel vlhjen hr mn till sist en mycket exkt mätning v längden, då de grön prickrn nvänds som måttstock. käll: Illustrerd vetenskp 36 37

20 Sökes: Gld mtörer Finnes: John Skullmn kommer tt hjälp dig hnter situtioner du ldrig befunnit dig i. Med 30 års yrkeserfrenhet v uteliv i olik klimt finns det få personer som kn mät sig med vår utrustnings- och friluftsexperts färdigheter. Det kom ett brev till redktionen I det senste numret v vårt mgsin skrev vi om Otto Nordenskjölds äventyrlig expedition till Antrktis. Det resulterde i ett brev från Ev Mrie Widmrk, brnbrnsbrn till kpten C.A. Lrsen, den erfrne sydpolsfrren som förde befälet på Nordenskjölds Antrktis-expedition. Ett 330 kilometer långt äventyr norr om Polcirkeln b Ew m r ie Hej Ev Mrie, träffde du själv någonsin din frmors fr? Nej, det gjorde jg tyvärr inte, men de mång nekdotern från hns liv lever förstås kvr inom fmiljen. Det ni inte nämnde i er rtikel vr ju till exempel hur det gick till när den rgentinsk korvetten Uruguy räddde Nordenskjöld och hns mnnr smt C.A. Lrsen och hns besättning efter övervintringen när skeppet Antrctic hde gått till botten. På återfärden mot Buenos Aires råkde de ut för en hiskelig storm. Då bd den rgentinske mrinkptenen Julin Irizr tt Lrsen skulle t över rodret. Det gjorde hn på villkoret tt hn fick h enbrt sitt eget mnskp på däck. Med en häftig gir rätde Lrsen upp båten och fick på så sätt loss den brutn msten, som höll på tt dr korvetten i djupet. Dett hr det inte skrivits om eftersom Irizr begick grovt tjänstefel och kunde h hmnt i militärdomstol för tt h överlämnt ett sttligt frtyg i främmnde mkts händer. Är det något nnt vi borde h skrivit i rtikeln? En sk som än idg hr konsekvenser är tt Argentin gör nspråk på en sektor i Antrktis. Det beror på den rgentinske löjtnnten Sobrl som vr med på Nordenskjölds expedition. I historieböckern heter det tt hn vr Argentins representnt på expeditionen, och det tck 38 vre tt Lrsen tog med honom i utbyte mot kol till frtyget. och restern v den hydd där J.G An derson m fl övervintrde inn n de tog sig till Snow Hill Vd vet du om din frmors fr som person? Vetgirig, bestämd, hjälpsm och brnkär. Djupt troende och oerhört duktig och erfren som skeppre. Jg hr träfft sjömän som hr seglt med honom. Lrsen kände ett stort socilt nsvr för de som rbetde med honom och införde till exempel 1908 en sorts pensionsfond för sjömnshustrur. Hur hr det här släktskpet påverkt ditt eget liv? Polrområden och dess pionjärer hr fscinert mig sedn brnsben. Tänk tt ge sig iväg på sådn äventyrlig uppdrg utn krtor och de hjälpmedel vi hr idg. Vilk risker de tog. C.A. Lrsens foton från Sydgeorgien i börjn v 1900-tlet inspirerde mig tt studer pleontologi. Fler v min frmor Nors syskon fortstte på upptäckrbnn, vilket hr fört mig till mång olik pltser i världen där jg hr kunn utöv mitt intresse för fotogrfi. Nu är jg precis på väg till Tnzni för tt vikrier som hotellmnger på Ndutu Sfri Lodge, en fntstisk plts i Ngorongoro Conservtion Are på gränsen till Serengetis N.P. Efter det sk jg till Pris och min fotoutställning med djur- och nturbilder på Crrousel du Louvre. Fjällräven Polr strtr i Signldlen () vid Norges ishvskust och målgången ligger i svensk Jukksjärvi (b), 330 kilometer söderut. Ew mrie widmrk vill du upplev en v Europs sist vildmrker tillsmmns med oss? Med rätt utrustning och rätt kunskper kn fler upplev den fntstisk nturen norr om Polcirkeln. ken yder frimär rritory«. Te ic ct r nt»british A en pr C.A. L rs i Vi guidr dig Din bäst kompis under fyr dygn. Kenth Fjellborg, en v Sveriges mest meriterde hundspnnsförre kommer tt vis dig hur du styr hns älsklingshundr genom den vild rktisk tundrn. Under Fjällräven Polr visr vi hur mn kn njut i vinterkyln och hitt rätt väg genom vildmrken. Din uppgift blir tt kör ett hundspnn genom hisnnde ntur i ett till synes ogästvänligt vinterlndskp. Du nvigerr själv din hundr och övernttr i tält eller under br himmel, med hundr och norrsken som sällskp. Under hel färden finns vi till hnds för tt guid och del med oss v kunskper om hur uteliv kn vr både behgligt och säkert även under vintern. Deltgrn både rösts frm och hndplocks och om du blir ntgen väntr fyr äventyrlig dygn, tvärs över rktisk tundr. Du får upplev storslgn och unik miljöer, du får lär dig mssor om friluftsliv (och knske om dig själv?) och du kommer tt få minnen och vänner för livet. Ansök på vår hemsid Gå in på vår hemsid och övertyg oss och svensk folket vrför just du sk få följ med. Här kn du även se en kortre film om Fjällräven Polr. Hr du inte hr tid tt följ med dett år är du välkommen tt titt på ndrs nsökningr och röst frm vem du tycker sk få åk på sit livs äventyr. Hopps vi ses i Signldlen i pril. Se filmen om Fjällräven Polr på wwwfjllrven.se c. l rs en till vänster, tills mmns med Otto Nord enskjöld till hö ger och troligen S. Duse i mitten. 39

Från fotbollsplan till affärsplan. Berättelsen om Newbody

Från fotbollsplan till affärsplan. Berättelsen om Newbody Från fotbollspln till ffärspln Berättelsen om Newbody Vi hjälper skolor och föreningr tt tjän pengr till cuper, träningsläger och skolresor. Genom tt sälj vår populär strumpor och underkläder kn de lätt

Läs mer

Nr 3/4 20 PYSSEL! LÄSARFOTON. Så hjälper du igelkotten

Nr 3/4 20 PYSSEL! LÄSARFOTON. Så hjälper du igelkotten N KLUBBE 13 Nr 3/4 20 PYSSEL! LÄSARFOTON Så hjälper du igelkotten i vinter 1 Hej! u är den tiden på året N då djuren förbereder sig för den kll vintern. Mång fåglr flyger långt långt bort till vrmre länder.

Läs mer

Sfärisk trigonometri

Sfärisk trigonometri Sfärisk trigonometri Inledning Vi vill nvänd den sfärisk trigonometrin för beräkningr på storcirkelrutter längs jordytn (för sjöfrt och luftfrt). En storcirkel är en cirkel på sfären vrs medelpunkt smmnfller

Läs mer

TERRASSNYTT. Funderingar från en terrass

TERRASSNYTT. Funderingar från en terrass Informtionsbld för HSB Brf Terrssen i Ulnds Väsby TERRASSNYTT Nr 2 Aril 2014 I dett nummer bl : Nyinflyttrträff... sid 2 Målning, rboler och UC-byte... sid 2 Trfiken frmför hus 1... sid 2 Fsighetsskötsel,

Läs mer

SPEL OM PENGAR FÖR - EN FRÅGA FÖR SKOLAN? VERKTYG, ÖVNINGAR OCH KUNSKAPSBANK FÖR ARBETE MED SPEL OM PENGAR I SKOLAN

SPEL OM PENGAR FÖR - EN FRÅGA FÖR SKOLAN? VERKTYG, ÖVNINGAR OCH KUNSKAPSBANK FÖR ARBETE MED SPEL OM PENGAR I SKOLAN Övningr och verktyg för år 7-9 och gymnsiet SPEL OM PENGAR - EN FRÅGA FÖR SKOLAN? ANPASSAT FÖR BLAND ANNAT SVENSKA, SPEL I KONSTHISTORIEN BILD, MATEMATIK OCH SAMHÄLLSKUNSKAP IILLEGALT SPEL VERKTYG, ÖVNINGAR

Läs mer

Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd.

Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd. LINSER Uppgit: Mteriel: Teori: Att undersök den rytnde örmågn hos olik linser och tt veriier linsormeln Ljuskäll och linser ur Optik-Elin Med hjälp v en lmp och en ländre med ler öppningr år vi ler ljusstrålr,

Läs mer

Mer av livet. Riksten Friluftsstad.

Mer av livet. Riksten Friluftsstad. i n h Mer v livet. Riksten Friluftsst. v i r r 0 e e 20100818 20:34:58 Skön småstskänsl Riksten Friluftsst växer och blir en stsel me skön småstskänsl. Me fler byggherrr och rkitekter kommer en nturlig

Läs mer

1. Tvätta händerna och abborrens yttre samt använd rent material. Lägg abborren på skärbrädan framför dig. Studera dess utseende.

1. Tvätta händerna och abborrens yttre samt använd rent material. Lägg abborren på skärbrädan framför dig. Studera dess utseende. 1 st färsk orre - Denn kn du köp i en livsmedelsutik som hr fiskdisk. Koll så tt den inte livit rensd (men hr de oftst inte livit). Aorren ör helst väg 250 g eller mer, nnrs kn det li lite pilligt. 1 st

Läs mer

Rekrytera. 15 år av snabb 10 000:- JOBBAKUTENS SMARTA TIPS FÖR BÄTTRE REKRYTERING STEFAN THORSTENSSON 8& TOM SJÖTUN GER DIG:

Rekrytera. 15 år av snabb 10 000:- JOBBAKUTENS SMARTA TIPS FÖR BÄTTRE REKRYTERING STEFAN THORSTENSSON 8& TOM SJÖTUN GER DIG: Rekryter En tidning om rbetsfrågor och rekrytering från Jobbkuten Väst AB #1 2011 Jobbkuten 15 år v snbb rekrytering! 10 000:- ATT TJÄNA TIPSA OM EN ARBETSSÖKANDE VÄN sid. 7 JOBBAKUTENS STEFAN THORSTENSSON

Läs mer

Sångerna är lämpliga att framföra vid bröllop, speciella fester och romantiska tillfällen för Kärlekens skull... GE 11176

Sångerna är lämpliga att framföra vid bröllop, speciella fester och romantiska tillfällen för Kärlekens skull... GE 11176 FÖROR So en sträng å gtrren och so tonern dn vs..., så börjr texten Ulrk Neuns underbr Kärleksvls. Vd kn vr ljuvlgre än gtrrens sröd och nnerlg ton so tllsns ed sången kn sk sådn stänng och rontsk tosfär.

Läs mer

analys Nuläges- Redo för nästa steg Flens kommun idag Det bästa med Flens kommun är Eldsjälarna som brinner för sin ort Invånare om Flens kommun

analys Nuläges- Redo för nästa steg Flens kommun idag Det bästa med Flens kommun är Eldsjälarna som brinner för sin ort Invånare om Flens kommun Nuläges- nlys Redo för näst steg För tt kunn sätt mål och gör en hndlingspln för tt nå dit, måste mn vet vr mn befinner sig. Den kunskpen får vi genom nulägesrpporten som försöker ge en övergripnde beskrivning

Läs mer

SLING MONTERINGS- OCH BRUKSANVISNING

SLING MONTERINGS- OCH BRUKSANVISNING SLING MONTERINGS- OCH BRUKSANVISNING FOC_SLING_1107 Introduktion Dett är en ruksnvisning för det dynmisk rmstödet SLING som monters på rullstol, stol eller nnn nordning. SLING tillverks v FOCAL Meditech,

Läs mer

gotlandshem Ny utsida Stjärngatan rustas upp Ordning&reda hos Rune &KNÅP för dom yngre! Ett rent nöje Nya tvättstugor SPONSRING Så fungerar det

gotlandshem Ny utsida Stjärngatan rustas upp Ordning&reda hos Rune &KNÅP för dom yngre! Ett rent nöje Nya tvättstugor SPONSRING Så fungerar det gotlndshem Nr 02 2014 Ny utsid Stjärngtn rusts upp Knep &KNÅP för dom yngre! Ordning&red hos Rune Ett rent nöje Ny tvättstugor SPONSRING Så fungerr det VD hr ordet Stffn Thurgren BO&HYRA Nr 2 2014 Vi hr

Läs mer

Kallelse till årsstämma i Samfälligheten Askträdet

Kallelse till årsstämma i Samfälligheten Askträdet Kllelse till årsstämm i Smfälligheten Askträdet Hej, Vrmt välkomn till års stämm för medlemmrn i Smfälligheten Askträdet; Torsdg mrs 9. på Förskoln Tårpilsgränd Väl mött, Styrelsen . Vl v mötesordförnde

Läs mer

Erfarenheter av projekt och program i Västra Götaland

Erfarenheter av projekt och program i Västra Götaland Utvärderingsrpporter 2012:04 Regionl utveckling Erfrenheter v projekt och progrm i Västr Götlnd En metnlys v utvärderingr v projekt och progrm inom tillväxtrbetet i Västr Götlnd. Anlysen är genomförd v

Läs mer

Regionmagasinet DITT VAL AV VÅRD- CENTRAL. Allt du behöver veta om. Vaccinet mot livmoderhalscancer så funkar det

Regionmagasinet DITT VAL AV VÅRD- CENTRAL. Allt du behöver veta om. Vaccinet mot livmoderhalscancer så funkar det Regionmgsinet en tidning från Västr Götlndsregionen www. vgregion. se nr 2. 2009 Allt du behöver vet om DITT VAL AV VÅRD- CENTRAL Sid 4 9 Vccinet mot livmoderhlscncer så funkr det Sid 14 Sov gott med lite

Läs mer

GOLV. Norgips Golvskivor används som underlag för golv av trä, vinyl, mattor och andra beläggningar. Här de tre viktigaste konstruktionerna

GOLV. Norgips Golvskivor används som underlag för golv av trä, vinyl, mattor och andra beläggningar. Här de tre viktigaste konstruktionerna GOLV Norgips Golvskivor nvänds som underlg för golv v trä, vinyl, mttor och ndr beläggningr. Här de tre viktigste konstruktionern 1. Ett lg golvskivor på träunderlg 2. Flytnde golv med två lg golvskiv

Läs mer

Regionmagasinet. Vi fick en andra chans! Nya spännade rätter till vinterns alla fester Sid 16. Akutsjukvården börjar redan i ambulansen Sid 22

Regionmagasinet. Vi fick en andra chans! Nya spännade rätter till vinterns alla fester Sid 16. Akutsjukvården börjar redan i ambulansen Sid 22 Regionmgsinet en tidning från Västr Götlndsregionen www.vgregion.se nr 4. 2009 Ny spännde rätter till vinterns ll fester Sid 16 Akutsjukvården börjr redn i mbulnsen Sid 22 Vi fick en ndr chns! 10 sidor

Läs mer

Innovation GAT med guldkant

Innovation GAT med guldkant Innovtion GT med guldknt Med nytänknde och uppfinningsrikedom hr bubbelbdkret nu tgits till en helt ny nivå. tt bdkr ur GTs Innovtion-serie ger dig fler vlmöjligheter, enklre funktioner och mssge utöver

Läs mer

LIVE LIFE VÄXER. Annonsfakta & prislista 2015. Fyra av fem har köpt något efter att ha läst om det i Live Life. Större upplaga + 55 000 ex

LIVE LIFE VÄXER. Annonsfakta & prislista 2015. Fyra av fem har köpt något efter att ha läst om det i Live Life. Större upplaga + 55 000 ex nnonsfkt & prislist 2015 nnonser i Nordens störst hälsomgsin. NY LÄSRUNDERSÖKNING: Fyr v fem hr köpt något efter tt h läst om det i Live Life. LIVE LIFE VÄXER Större upplg 55 000 ex Nordens störst hälsomgsin.

Läs mer

Månadsrapport juni 2014. Social- och äldrenämnden Äldre- och omsorgsavdelningen

Månadsrapport juni 2014. Social- och äldrenämnden Äldre- och omsorgsavdelningen Måndsrpport juni 2014 Socil- och äldrenämnden Äldre- och omsorgsvdelningen 1 Ekonomi och verksmhet 1.1 Resultt per verksmhet 1.1.1 Resultt juni 2014 Intäkter Kostnder Verksmhet Kom. ers. Fsg v verksm.

Läs mer

Nystartsjobb /särskilt nystartsjobb

Nystartsjobb /särskilt nystartsjobb Arbetsförmedlingens fktbld. Arbetsgivre. 2015-08. Nystrtsjobb /särskilt nystrtsjobb Du kn få ekonomisk ersättning om du nställer en person som hr vrit utn rbete en längre tid eller är ny i Sverige. Stödet

Läs mer

Månadsrapport september 2013. Individ- och familjeomsorg

Månadsrapport september 2013. Individ- och familjeomsorg Måndsrpport september 2013 Individ- och fmiljeomsorg Innehållsförteckning 1 Ekonomi och verksmhet... 3 1.1 Resultt per verksmhet... 3 1.2 Volymer, sttistik och kostndsnyckeltl... 5 Individ- och fmiljeomsorg,

Läs mer

Byar i förändring tätortsnära utveckling med kulturmiljö som resurs

Byar i förändring tätortsnära utveckling med kulturmiljö som resurs Byr i förändring tätortsnär utveckling med kulturmiljö som resurs Byr i förändring tätortsnär utveckling med kulturmiljö som resurs. Bkgrund Skellefteå museum hr fått bidrg från Riksntikvrieämbetets nslg

Läs mer

En satsning på fritid, vetenskap och kultur i Västerås

En satsning på fritid, vetenskap och kultur i Västerås En stsning på fritid, vetenskp och kultur i Västerås Innehållsförteckning sid Reseskildring 2 Observtoriet i Bälinge 3 Observtoriern i Åkest (fotomontge) 4 Agend för möte den 2008-02-14 5 Brev till VARF's

Läs mer

Nystartsjobb /särskilt nystartsjobb

Nystartsjobb /särskilt nystartsjobb Arbetsförmedlingens fktbld. Arbetsgivre. 2015-04. Nystrtsjobb /särskilt nystrtsjobb Du kn få ekonomisk ersättning om du nställer en person som hr vrit utn rbete en längre tid eller är ny i Sverige. Stödet

Läs mer

Regionmagasinet. Tid för återhämtning. Musikglädje över alla gränser. Kulturpristagaren Stefan Jarl i exklusiv intervju

Regionmagasinet. Tid för återhämtning. Musikglädje över alla gränser. Kulturpristagaren Stefan Jarl i exklusiv intervju Regionmgsinet en tidning från Västr Götlndsregionen www. vgregion. se nr 4. 2010 Tid för återhämtning så motverkr du den skdlig stressen Musikglädje över ll gränser Sid 20 Kulturpristgren Stefn Jrl i exklusiv

Läs mer

Checklista för energitillsyn

Checklista för energitillsyn Checklist för energitillsyn Om checklistn Checklistn är frmtgen inom rmen för energieffektiviseringsprojektet PROEFF II (Projekt för energieffektivisering i skånsk företg genom tillsyn och rådgivning)

Läs mer

Allmän information (1 av 1)

Allmän information (1 av 1) ASI Uppföljning ASI Uppföljning är en stndrdintervju för uppföljning v personer i missruks- och eroendevård. Den nvänds för tt stämm v personens sitution och hjälpehov smt för uppföljning v instser. Intervjun

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Skapa uppmärksamhet och få fler besökare till din monter!

Skapa uppmärksamhet och få fler besökare till din monter! Skp uppmärksmhet och få fler esökre till din monter! För tt vinn den tuff tävlingen om uppmärksmheten, på en plts där hel rnschen är smld, gäller det tt slå på stor trummn och tl om tt du finns. Till en

Läs mer

KLARA Manual för kemikalieregistrerare

KLARA Manual för kemikalieregistrerare KLARA Mnul för kemiklieregistrerre Version 16.4 (2015-05-08) Utrbetd v Anders Thorén och Björn Orheim Först utgåv 2002-11-01 Innehåll Introduktion 3 Vd är KLARA? 3 Systemkrv och övrig informtion 3 Vd säger

Läs mer

Sammanfattning Telenordia Mobil AB:s ansökan om UMTS-licens. A.1 Spännande möjligheter för Sverige. Styrkan i vår ansökan

Sammanfattning Telenordia Mobil AB:s ansökan om UMTS-licens. A.1 Spännande möjligheter för Sverige. Styrkan i vår ansökan SPÄNNANDE MÖJLIGHETER FÖR SVERIGE STYRKAN I VÅR ANSÖKAN A Smmnfttning Telenordi Mobil AB:s nsökn om UMTS-licens A.1 Spännnde möjligheter för Sverige Mobiltelefonen och Internet hr revolutionert företgens

Läs mer

F Ö N S T E R M AG A S I N E T

F Ö N S T E R M AG A S I N E T FÖNSTERMAGASINET Innehåll Rätt gls på rätt plts, sidn 24 Fönster och energi så funkr det, sidn 12 och 14 Inte lltid fyrkntigt, sidn 26 Ljusre rum med ltndörrr, sidn 16 5 Inledning 7 Om trä 8 Solfångre

Läs mer

Vår verksamhet under ett år

Vår verksamhet under ett år Vår verkshet under ett år verkshetsberättelse 2014. Vi ökr! Här berättr förbundsordförnde Susnn Gideonsson o 2014, året då fortstte tt väx. Direkt besvrde er än 78 000 telefonstl. Vi genoförde fler stor

Läs mer

Metodhandbok för småbarnsordkonst

Metodhandbok för småbarnsordkonst Metodhndbok för småbrnsordkonst Det här är en metodhndbok för småbrnsordkonst. Hndboken hr utrbetts v Helsingfors kulturcentrl inom rmen för brnkulturnätverket Alddins lmp, som utgett ett trettiotl metodhndböcker,

Läs mer

Mellan hopp och hopplöshet i Peking

Mellan hopp och hopplöshet i Peking # 2 2 0 1 3 Aktuell ffärsnyheter om och från kin. Utgivre: Sweden-Chin Trde Council Foto: REUTERS/Chin Dily/Scnpix Drömmen om en klrblå himmel KinNytts Agnet Engqvist hr bevkt Kin sedn 1980-tlet och drömmer

Läs mer

EasyMP Multi PC Projection-bruksanvisning

EasyMP Multi PC Projection-bruksanvisning EsyMP Multi PC Projection-bruksnvisning Innehåll 2 Om EsyMP Multi PC Projection Olik typer v möten med EsyMP Multi PC Projection... 5 Håll möten och nvänd fler bilder...5 Håll fjärrmöten över ett nätverk...

Läs mer

IL1fNX L ÅRSBERÄTTELSE 2001 I. a a. iljlt :i

IL1fNX L ÅRSBERÄTTELSE 2001 I. a a. iljlt :i ~R ~ L1fNX L ÅRSBERÄTTELSE 2001 iljlt :i lo LYNX ÅRSBERÄTTELSE FÖR VERKSAMHETSXRET 200J Styrelscn och ljcr/?stdllnde direktören/lir Silver KpiüdfbrlJiltningABfàr härmed vgefoljmldc ånbertïuelse forjrmdcn

Läs mer

Mötesprotokoll för styrelsen i Chalmers Dykarklubb (802416-3019). Tid och datum: 18:20 19:50, onsdagen den 1:e oktober 2014

Mötesprotokoll för styrelsen i Chalmers Dykarklubb (802416-3019). Tid och datum: 18:20 19:50, onsdagen den 1:e oktober 2014 Mötesprotokoll Mötesprotokoll för styrelsen i Chlmers Dykrklubb (802416-3019). Plts: CDK:s lokl i mskinhuset, Chlmers Chlmers tvärgt 4, Göteborg Tid och dtum: 18:20 19:50, onsdgen den 1:e oktober 2014

Läs mer

World Trade Center, Klarabergsviadukten 70, B4 Box 240, 101 24 Stockholm Telefon 08-588 661 11 Fax 08-588 661 90 info@sctc.se www.sctc.

World Trade Center, Klarabergsviadukten 70, B4 Box 240, 101 24 Stockholm Telefon 08-588 661 11 Fax 08-588 661 90 info@sctc.se www.sctc. # 2 2 0 1 1 Aktuell ffärsnyheter om och från kin. Utgivre: Sweden-Chin Trde Council Sweden-Chin Trde Councils ordförnde sedn år 2000, Bo Lndin skriver sin sist krönik i dett nummer v KinNytt när hn nu

Läs mer

EN VINNANDE TIDNING FRÅN KOMBISPEL

EN VINNANDE TIDNING FRÅN KOMBISPEL EN VINNANDE TIDNING FRÅN KOMBISPEL Kombi Pyssl om din växter! Så bygger du ett vinterväxthus Receptet #2 FEB 20 20 VINN EN IPAD! surfplttor får en ny ägre Mt som värmer Sopp och smörgås för utflykten Elis

Läs mer

LUFTKONDITIONERING (SPLITTYP)

LUFTKONDITIONERING (SPLITTYP) BRUKSANVISNING LUFTKONDITIONERING (SPLITTYP) För llmän nvändning Inomhusenhet RAS-07PKVP-E RAS-10PKVP-E RAS-13PKVP-E RAS-16PKVP-E RAS-18PKVP-E RAS-07PKVP-ND RAS-10PKVP-ND RAS-13PKVP-ND RAS-16PKVP-ND RAS-18PKVP-ND

Läs mer

upp skannern och kontrollera komponenterna Mikro-USB-kabel SD-kort Snabbguide DVD-ROM

upp skannern och kontrollera komponenterna Mikro-USB-kabel SD-kort Snabbguide DVD-ROM Snguide DSmoile 820W Börj här DSmoile 820W DSmoile 920DW Tck för tt du hr vlt Brother! Vi värderr dig som kund. Innn du kn nvänd mskinen sk du läs den här Snguiden så tt sknnern ställs in och instllers

Läs mer

Webbaserad applikation för administrering av investeringar

Webbaserad applikation för administrering av investeringar Webbserd ppliktion för dministrering v investeringr Dtprtner softwre Dtprtner Oy grundt 1987 i Finlnd Progrmvr och tjänster för investeringsbedömning, värdering och finnsiell modellering I Sverige dotterbolget

Läs mer

Allmän information (1 av 1)

Allmän information (1 av 1) ASI Grund ASI Grund är en stndrdintervju för krtläggning och edömning v prolem och resurser för personer med missruks- och eroendeprolem. Intervjun innehåller huvudskligen frågor om sju livsområden: fysisk

Läs mer

MERCEDES BENZ BILGRUPPEN I LUND SVENSKT DERBY LÖRDAG 5 JULI 2014 KL. 16.30

MERCEDES BENZ BILGRUPPEN I LUND SVENSKT DERBY LÖRDAG 5 JULI 2014 KL. 16.30 MERCEDES BENZ BILGRUPPEN I LUND SVENSKT DERBY LÖRDAG 5 JULI 2014 KL. 16.30 MERCEDES BENZ BILGRUPPEN I LUND SVENSKT DERBY 5 JULI 2014 SPORT OF KINGS Svenskt Derby hr ridits på Jägersro sedn 1918. Redn

Läs mer

halmstad nissastrand Juvelen på Nissastrand

halmstad nissastrand Juvelen på Nissastrand hlmstd nissstrnd SMARAGDEN Juvelen på Nissstrnd I Smrgden skpr vi bostäder med en modern, urbn känsl och hög kvlitet på mteril och utformning. Cityboende på bäst läge Nu bygger JM bostäder för dig som

Läs mer

Med funktioner som en lcd display med 10 olika träningsprogram, erbjuder denna cykel en variationsrik träning.

Med funktioner som en lcd display med 10 olika träningsprogram, erbjuder denna cykel en variationsrik träning. Motorstyrd mgnetbroms 6 kg Tränngsdtor Belyst LCD Mster B-4135 Mgnetc Med funktoner som en lcd dsply med 10 olk tränngsprogrm, erbjuder denn cykel en vrtonsrk tränng. Funktoner Td, Dstns, Hstghet, Energförbruknng,

Läs mer

Programmeringsguide ipfg 1.6

Programmeringsguide ipfg 1.6 Progrmmeringsguide ipfg 1.6 Progrmmeringsklr i-ört pprter (CIC, knl, fullonh) Progrmmeringsklr kom-ört pprter CS-44 Phonk-version Progrmmeringsklr miropprter CS-44 Phonk-version 1 2 1 2 1 2 ipfg 1.6 stndrd

Läs mer

Skriv meningar. Använd orden i burkarna. mus. myra. Använd bokstäverna och gör egna ord. Hitta ord. Skriv de ord som fi nns i ordet: PASS

Skriv meningar. Använd orden i burkarna. mus. myra. Använd bokstäverna och gör egna ord. Hitta ord. Skriv de ord som fi nns i ordet: PASS Fit sid. 2 5 Skriv orden till dern. Skriv meningr. Använd orden i burkrn. Lös ordflätn. Oj, här hr det blivit fel d. Det sk vr en penn. bok kk Vem är jg? Svret får du i de blå rutorn. båt fyr lego Jg tr

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Gigaset SL100/150 colour

Gigaset SL100/150 colour s Issued by Siemens Home nd Office Communiction Devices GmbH & Co. KG Schlvenhorst 66 D-46395 Bocholt Siemens Home nd Office Communiction Devices GmbH & Co. KG 2005 All rights reserved. Subject to vilbility.

Läs mer

MAMMA, JAG HAR ONT I MAGEN! - en studie om barn med ospecifika magsmärtor.

MAMMA, JAG HAR ONT I MAGEN! - en studie om barn med ospecifika magsmärtor. HÖGSKOLAN I KARLSTAD Institutionen för utbildningsvetenskp och psykologi MAMMA, JAG HAR ONT I MAGEN! - en studie om brn med ospecifik mgsmärtor. C-uppsts i psykologi, 10 poäng vt 1996 Förfttre: AnnBritt

Läs mer

vegetariska experttips stor massageguide

vegetariska experttips stor massageguide EN TIDNING FRÅN #1 2009 vegetrisk experttips stor mssgeguide mnnen som gett Gi ett nsikte huden kroppens störst orgn Bdmodet 2009 Stormönstrt, elegnt och retro gäller för bech 2009. De strtde eget! Mor

Läs mer

HANDBOK ÖReBRORegiONeN. RegiONeN i MiTT HJÄRTA. i SVeRigeS HJÄRTA. i Vintros, vid foten v de blånnde bergen, hr jg min skrivrly. genom fönstret kn jg iblnd upptäck rådjur, eller se en räv promener

Läs mer

Thomas Lagerqvist ny ordförande i SCTC Ökat engagemang ska ge ökat medlemsvärde och fler medlemmar

Thomas Lagerqvist ny ordförande i SCTC Ökat engagemang ska ge ökat medlemsvärde och fler medlemmar # 3 2 0 1 1 Aktuell ffärsnyheter om och från kin. Utgivre: Sweden-Chin Trde Council Thoms Lgerqvist ny ordförnde i SCTC Ökt enggemng sk ge ökt medlemsvärde och fler medlemmr Thoms Lgerqvist, som vldes

Läs mer

Röstens ålder. - en auditiv & akustisk studie. Susanne Schötz

Röstens ålder. - en auditiv & akustisk studie. Susanne Schötz D-uppsts i fonetik FON 44 Institutionen för lingvistik Lunds Universitet Juni 21 Hndledre: Prof. Göst Bruce Röstens ålder - en uditiv & kustisk studie Susnne Schötz Innehållsförteckning 1 Introduktion

Läs mer

!Anmäl omgående till transportören/

!Anmäl omgående till transportören/ Läs dett vid mottgndet v ditt Str Center Kök eller Bomnkök! Viktigt tt tänk på! När levernsen kommer, kontroller ntlet kollin smt tt emllget är oskdt. Anmäl omgående till trnsportören / leverntören synligt

Läs mer

13.9.2006 Dnr 6/002/2006. Till pensionsstiftelser som bedriver tilläggspensionsskydd och är underställda lagen om pensionsstiftelser

13.9.2006 Dnr 6/002/2006. Till pensionsstiftelser som bedriver tilläggspensionsskydd och är underställda lagen om pensionsstiftelser FÖRESRIFT 13.9.2006 Dnr 6/002/2006 Till pensionsstiftelser som edriver tilläggspensionsskydd och är underställd lgen om pensionsstiftelser FÖRSÄRINGSTENIS BERÄNINGR OCH DERS BERÄNINGSGRUNDER FÖR PENSIONSSTIFTELSER

Läs mer

Listor = generaliserade strängar. Introduktion till programmering SMD180. Föreläsning 8: Listor. Fler listor. Listindexering.

Listor = generaliserade strängar. Introduktion till programmering SMD180. Föreläsning 8: Listor. Fler listor. Listindexering. 1 Introduktion till progrmmering SMD180 Föreläsning 8: Listor 2 Listor = generliserde strängr Strängr = sekvenser v tecken Listor = sekvenser v vd som helst [10, 20, 30, 40] # en list v heltl ["spm", "ungee",

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Lulebygdens Forskarförening

Lulebygdens Forskarförening Lulebygdens Forskrförening MEDLEMSTIDNING Nr 77, februri 2012 l Ordförnden hr ordet Ny medlemmr Sid 3 l En hemvändnde Edeforsbo Sid 4 l Kronotorp i Edefors socken Sid 5 Olle Mlmsten en forskrprofil är

Läs mer

ASI Grund med tilläggsfrågor för Net-Plan Vers. 140124

ASI Grund med tilläggsfrågor för Net-Plan Vers. 140124 ASI Grund med tilläggsfrågor för Net-Pln Vers. 140124 ASI Grund är en stndrdintervju för krtläggning och edömning v prolem och resurser för personer med missruks- och eroendeprolem. Intervjun innehåller

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Kreativitet för varenda kotte.

Kreativitet för varenda kotte. Kretivitet för vrend kotte. Skolprogrmmet för förskol och grundskol. Göteborg 2011 3-13 mj Bok in den 9 mrs! Du som rbetr i skoln kn bok ktiviteter för dig och din elever på Vetenskpsfestivlen 2011. Du

Läs mer

Hårdare vindar inför partimötet

Hårdare vindar inför partimötet # 4 2 0 1 3 Aktuell ffärsnyheter om och från kin. Utgivre: Sweden-Chin Trde Council Foto: JASON LEE/Reuters/TT Hårdre vindr inför prtimötet Xi Jinpings först år vid mkten hr vrit mer händelserikt än tio

Läs mer

Råd och hjälpmedel vid teledokumentation

Råd och hjälpmedel vid teledokumentation Råd och hjälpmedel vid teledokumenttion Elektrisk Instlltörsorgnistionen EIO Innehåll: Vd skiljer stndrdern åt När sk vilken stndrd nvänds Hur kn gmml och ny stndrd kominers Hur kn dokumenttionen förenkls

Läs mer

Och bara sådär... Färska som gröna bananer. Vi ser möjligheterna. Vad ser du? campuskarlshamn.se. Simon Gustafsson. En del av

Och bara sådär... Färska som gröna bananer. Vi ser möjligheterna. Vad ser du? campuskarlshamn.se. Simon Gustafsson. En del av spel våld Simon Gustfsson Och br sådär... En del v... så blev det en tidning. Förbnnt spännnde må jg säg, och jublr lite inom mig själv. Det är här på ledren jg sk skriv om något som rör mig, och rtikuler

Läs mer

Sverige storsatsar för renare luft i Peking

Sverige storsatsar för renare luft i Peking # 2 2 0 1 2 Aktuell ffärsnyheter om och från kin. Utgivre: Sweden-Chin Trde Council Sverige storstsr för renre luft i Peking När sttsminister Fredrik Reinfeldt besökte Peking 2008 skrevs ett smrbetsvtl

Läs mer

TMV151/TMV181. Fredrik Lindgren. 19 november 2013

TMV151/TMV181. Fredrik Lindgren. 19 november 2013 TMV151/TMV181 Fredrik Lindgren Mtemtisk vetenskper Chlmers teknisk högskol och Göteborgs universitet 19 november 2013 F. Lindgren (Chlmers&GU) Envribelnlys 19 november 2013 1 / 24 Outline 1 Mss, moment

Läs mer

upp maskinen och kontrollera komponenterna Strömkabel Bärark/ Bärark för plastkort Dvd-skiva

upp maskinen och kontrollera komponenterna Strömkabel Bärark/ Bärark för plastkort Dvd-skiva Snguide Strt här ADS-2100 Läs igenom Produktsäkerhetsguiden innn du ställer in mskinen. Därefter läser du igenom Snguiden så tt du kn ställ in oh instller mskinen på rätt sätt. VARNING VARNING indikerr

Läs mer

Lulebygdens Forskarförening

Lulebygdens Forskarförening Lulebygdens Forskrförening MEDLEMSTIDNING - Nr 70, mj 2010 l Ordförnden hr ordet Ny medlemmr Sid 3 Avgående styrelseledmoten Stig Åberg (till höger) mottr hyllningrn för sin insts inom Lulebygdens Forskrförening.

Läs mer

Xi Jinping rivstartar med höga ambitioner

Xi Jinping rivstartar med höga ambitioner Nu börjr Ormens år se sid 14 # 1 2 0 1 3 Aktuell ffärsnyheter om och från kin. Utgivre: Sweden-Chin Trde Council Xi Jinping rivstrtr med hög mbitioner Foto: Xinhu/Ln Honggung/CorbisIMAGES Kins nye ledre,

Läs mer

Solatube Brighten Up Serien

Solatube Brighten Up Serien Soltue Brighten Up Serien Soltue 60 DS Dgsljussystem Soltue 90 DS Dgsljussystem Instlltionsnvisningr 8 Reservdelslist * Antl Kupol med Ryender 3000-teknik (). Stötdämpnde invändig kupol* 8 Tkhuv (med eller

Läs mer

Lulebygdens Forskarförening

Lulebygdens Forskarförening Lulebygdens Forskrförening MEDLEMSTIDNING - Nr 71, september 2010 Tisdgsträffr hösten 2010 Lokl: Föreningsloklen, V Vrvsgtn 24 E (på gveln) Tisdg den 8 oktober kl 18.00 OLLE HÄGGLUND berättr om sin brndomskvrter

Läs mer

MER MASSAGE - MINDRE LJUD

MER MASSAGE - MINDRE LJUD MR MSSG - MINR LJU Nytt unikt bottensystem med vttenmssge Nytt unikt system - dkr med ljusterpi System sic, ett något enklre mssgesystem Nytt system i xclusive serien Revolutionernde tyst mssge ger en

Läs mer

Organ för Segelsällskapet Kaparen Nr 2 År 2014 Årgång 52

Organ för Segelsällskapet Kaparen Nr 2 År 2014 Årgång 52 Orgn för Segelsällskpet Kpren Nr 2 År 2014 Årgång 52 Anmäl dig nu till SEGLARSKOLAN Sid 16 Fotogrf: Ann-Len Elled VUXENKURSER HELA SOMMAREN - sid 6 - å NYPUTSAT PÅ NIDINGEN - Mitten - å Denn utgåv v är

Läs mer

Reklamplatser som drar till sig uppmärksamhet och besökare till din monter på Nordbygg.

Reklamplatser som drar till sig uppmärksamhet och besökare till din monter på Nordbygg. Reklmpltser som drr till sig uppmärksmhet och esökre till din monter på Nordygg. Älvsjö 20 INORMATION Är du intresserd v eller vill ok reklmpltser så kontkt: Susnne Rip, säljre, tel 0-9 3, susnne.rip@stockholmsmssn.se

Läs mer

Kriget mot smogen. Nedtonad urbanisering. Testmarknad Kina

Kriget mot smogen. Nedtonad urbanisering. Testmarknad Kina # 2 2 0 1 4 Aktuell ffärsnyheter om och från kin. Utgivre: Sweden-Chin Trde Council Kriget mot smogen Foto: REUTERS/Chin Dily/TT Kins premiärminister Li Keqing hr proklmert krig mot luftföroreningrn. Kolkrftverk

Läs mer

www.kitas.se Kitas Frisörgymnasium Nytänkande och kvalitet

www.kitas.se Kitas Frisörgymnasium Nytänkande och kvalitet www.kits.se Kits Frisörgymsium Nytäkde och kvlitet Stimulerde miljö på Mgsisgt Kits Frisör är e lite friskol med 90 elever som erbjuder e kretiv och ispirerde miljö. Utbildige är yrkesförberedde, håller

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2014-04-08. Cykelplan 2014-2018. Enköpings kommun

Antagen av kommunfullmäktige 2014-04-08. Cykelplan 2014-2018. Enköpings kommun Antgen v kommunfullmäktige 2014-04-08 Cykelpln 2014-2018 Enköpings kommun UTGIVARE Enköpings kommun Kungsgtn 42, 745 80 Enköping Tfn: 0171-62 50 00 Fx: 0171-392 68 E-post: informtion@enkoping.se Webbplts:

Läs mer

UPPTÄCK OCH DEFINIERA SAMBANDET MELLAN TVÅ OMRÅDEN SOM DELAS AV GRAFEN TILL EN POTENSFUNKTION

UPPTÄCK OCH DEFINIERA SAMBANDET MELLAN TVÅ OMRÅDEN SOM DELAS AV GRAFEN TILL EN POTENSFUNKTION OLIVI KVRNLÖ UPPTÄCK OCH DEINIER SMNDET MELLN TVÅ OMRÅDEN SOM DELS V GREN TILL EN POTENSUNKTION Konsultudrg rågeställning I den här ugiften sk vi undersök smbndet melln reorn i en kvdrt med sidn l.e. i

Läs mer

Användarmanual. Inomhusenhet. Utomhusenhet RAS-10SAVP-E RAS-13SAVP-E RAS-16SAVP-E RAS-M14GAV-E RAS-M18GAV-E RAS-M14GACV-E RAS-M18GACV-E

Användarmanual. Inomhusenhet. Utomhusenhet RAS-10SAVP-E RAS-13SAVP-E RAS-16SAVP-E RAS-M14GAV-E RAS-M18GAV-E RAS-M14GACV-E RAS-M18GACV-E Inomhusenhet RAS-B10SKVP-E RAS-B13SKVP-E RAS-B16SKVP-E RAS-M10SKCVP-E RAS-M13SKCVP-E RAS-M16SKCVP-E Utomhusenhet RAS-10SAVP-E RAS-13SAVP-E RAS-16SAVP-E RAS-M14GAV-E RAS-M18GAV-E RAS-M14GACV-E RAS-M18GACV-E

Läs mer

Vi släpper inte taget!

Vi släpper inte taget! www.lvngen.com ÄLVÄNGENS VÅRMARKNAD 2014 SÖNDAG 27 APRIL KL 12-16 2 Annonsbi l g för Äl vängens Vårmrk nd Söndg 27 pril k l 1 2-1 6 201 4 Vi släpper inte tget! A ccepter det som sker och släpp tget om

Läs mer

Solatube. Solatube 160 DS Dagsljussystem Solatube 290 DS Dagsljussystem Installationsanvisningar. Sticksåg. Tigersåg. Hammare Plattjärn.

Solatube. Solatube 160 DS Dagsljussystem Solatube 290 DS Dagsljussystem Installationsanvisningar. Sticksåg. Tigersåg. Hammare Plattjärn. Soltue Soltue 60 DS Dgsljussystem Soltue 90 DS Dgsljussystem Instlltionsnvisningr 8 List över tillehör* Antl Kupol med Ryender 000-teknik (). Stötdämpnde invändig kupol* 8 Tkhuv (med eller utn lutning)

Läs mer

PRISLISTA. Cabby gör comeback. Underbart. Störst inom mobil fritid. Specialutgåva

PRISLISTA. Cabby gör comeback. Underbart. Störst inom mobil fritid. Specialutgåva Pris: 79:90 inkl. moms 89:90 Nok Pris: 79:90 inkl.moms 89:90 Nok TIDSAM 473-01 7 38847 307990 01 PRISLISTA PRINT 201 www.husvgnochcmping.se Älvkrley Fiskecmp Mässreportge: Crvn Slon i Düsseldorf Störst

Läs mer

Finita automater, reguljära uttryck och prefixträd. Upplägg. Finita automater. Finita automater. Olika finita automater.

Finita automater, reguljära uttryck och prefixträd. Upplägg. Finita automater. Finita automater. Olika finita automater. Finit utomter, reguljär uttryck och prefixträd Algoritmer och Dtstrukturer Mrkus Sers mrkus.sers@lingfil.uu.se Upplägg Finit utomter Implementtion Reguljär uttryck Användningr i Jv Alterntiv till inär

Läs mer

Nya Upplagan. Noam Chomsky Alice Kassius Eggers

Nya Upplagan. Noam Chomsky Alice Kassius Eggers 067 I dett nummer Mj 2012 Ny Upplgn Attcken på sttlig utbildning Igår är idg i morgon Korsord, fotboll, Eurovision och Sherlock Holmes Min grön period Människor som hr hft fel: Sr Lidmn Pilsnerkungens

Läs mer

Sånger och ramsor Öppna förskolan Sävsjö

Sånger och ramsor Öppna förskolan Sävsjö Sånger och ramsor Öppna förskolan Sävsjö 1. När man sjunger så blir man så glad När man sjunger så blir man så glad. När man sjunger så blir man så glad. Så det vill man göra varendaste dag, ja, det vill

Läs mer

Vi gör en läsarundersökning

Vi gör en läsarundersökning Svensk Bibelsällskpets tidning 1/2014 Kristin Lundberg och det levnde språket Sid 4 Mikel Tellbe motiverr till ny provöversättningr på svensk. 7 Sid Sid Bibelbristen på Kub ger kyrkorn problem. Sid 8 Mikel

Läs mer

från Lulebygdens Forskarförening,

från Lulebygdens Forskarförening, Lulebygdens Forskrförening MEDLEMSTIDNING - Nr 69, februri 2010 Medlemsmöte med stipendieutdelning Vid medlemsmötet den 13/12 2009, hde ett fyrtiotl medlemmr smlts i IOGT loklen på köpmntorget i Luleå.

Läs mer

KANOTSLALOMARRANGÖRER

KANOTSLALOMARRANGÖRER HANDBOK FÖR KANOTSLALOMARRANGÖRER Smmnställd v Kerstin Öerg 1 INLEDNING I smnd med de rrngemng jg deltgit i, hr vi inom orgnistionen gjort plnering och hft möten för tt följ upp tävlingen i syfte tt förättr

Läs mer

T-konsult. Undersökningsrapport. Villagatan 15. Vind svag nordvästlig, luftfuktighet 81%, temp 2,3 grader

T-konsult. Undersökningsrapport. Villagatan 15. Vind svag nordvästlig, luftfuktighet 81%, temp 2,3 grader Unersökningsrpport Villgtn 15 Vin svg norvästlig, luftfuktighet 81%, temp 2,3 grer Dtum: 2011-12-19 Beställre: Sven Svensson Kmeropertör: Tom Gisserg Aress Telefon E-post Hemsi Spikrn 152 070 338 47 70

Läs mer

Daiseikai Polar Luft/luft värmepump

Daiseikai Polar Luft/luft värmepump Diseiki Polr Luft/luft värmepump Användrmnul Inomhusenhet: RAS-10SKVP-ND RAS-13SKVP-ND RAS-16SKVP-ND Utomhusenhet: RAS-10SAVP-ND RAS-13SAVP-ND RAS-16SAVP-ND Jnuri 2007 Tck för tt Du vlt tt invester i en

Läs mer

Knockout! #10. Möt seniorboxarna som vågar slå på stort. Vann du en miljon? Upptäck Marrakech med nya ögon. Allt om James Bonds bilar.

Knockout! #10. Möt seniorboxarna som vågar slå på stort. Vann du en miljon? Upptäck Marrakech med nya ögon. Allt om James Bonds bilar. EN VINNANDE TIDNING FRÅN KOMBISPEL #0 OKT 20 Vnn du en miljon? Kik i drgningslistn! Bo i rid Upptäck Mrrkech med ny ögon Teknik & fntsi Allt om Jmes Bonds bilr GUIDE Upptäck tedryckens ll utsökt smker

Läs mer

Lulebygdens Forskarförening

Lulebygdens Forskarförening Lulebygdens Forskrförening MEDLEMSTIDNING - Nr 72. november 2010 MEDLEMSMÖTE söndgen den 12 december kl 15.00 i Hyresgästerns fritidslokl, Västr Vrvsgtn 24 E (smm område som forskrloklen, först röd huset

Läs mer

Lulebygdens Forskarförening

Lulebygdens Forskarförening Lulebygdens Forskrförening MEDLEMSTIDNING Nr 81, februri 2013 Medlemsmöte i december Christin As Bygdell sjöng på medlemsmötet. Söndgen den 9 december vhölls trditionsenligt medlemsmötet med utdelning

Läs mer

Reklamplatser som drar till sig uppmärksamhet och besökare till din monter på Fotomässan.

Reklamplatser som drar till sig uppmärksamhet och besökare till din monter på Fotomässan. PLTS ÖR EVENT LOO Reklmpltser som drr till sig uppmärksmhet och esökre till din monter på otomässn. Älvsjö 20 INORMTION Specifiktion för grfiskt mteril rfisk enheten ehöver h tryckfärdig originl senst

Läs mer