SNOR, SVETT OCH TÅRAR

Transkript

1 STRÖMBÄCKS FOLKHÖGSKOLAS TIDNING 26 JANUARI 2010 NR 1 SNOR, SVETT OCH TÅRAR Bland guldmedaljer, massagestön och yllekalsonger Den snörikaste vintern på årtionden är här. Följ med Zoomats reportrar ut i skidspåren, in på spaet och upp på hästryggen. OS står för dörren och vi har kartlagt de hetaste medaljhoppen. Vi tipsar också om du hur du klär dig såväl chict som varmt ute i snorkylan. Zoomat innehåller 20 gnistrande, glimmande och svettosande sidor som ger dig koll på sport och hälsa, både på det lokala och globala planet. Vi har kavlat upp ärmarna, käkat puck och gett oss in i matchen. Välkomna! Klädd från topp till tå i yllekläder håller man sig varm i den värsta vargavintern. Underkläder i merinoull är så mjuka att även spädbarn trivs i dem. Det beror på att fibrerna är längre och mjukare än håren på vanliga svenska får. ULRIKA HOLMBERG AKTUELLT AKTUELLT VÄLMÅENDE Trots vinterns debatt om avgiftsbelagda skidspår verkar Umeås politiker vara överens: Vill man åka skidor på Nydala i vinter får man snällt betala för sig. Sidan 3 OS i Vancouver närmar sig med stormsteg. Zoomat har kollat in de svenska medaljhoppen och intervjuat alpinåkaren Maria Pietilä- Holmner. Sidan 4 Handikappridningen vid Hippologum är väldigt populär. Kontakten med hästarna ger de handikappade bättre självförtroende och mer styrka. Sidan 17

2 MALL 2 LEDARE Hur den organiserade idrotten tog död på den svenska folkhälsan ÅK ETT ÅK TILL så får du respons nästa gång, sa mina slalomtränare när jag var 14 år, och viftade sedan iväg mig mot liften. De såg mig inte i ögonen, men jag såg hur de tog Tim åt sidan för sjuttielfte gången den träningen. Jag knöt vantarna och mina tårade ögon torkade av råkylan och vinddraget. Tim vann slalomtävlingen följande helg. Han vann alla tävlingar. Han vann i slalom, storslalom och super G. För mig gick det inte så bra, jag hamnade i mitten någonstans. Och efter det första tävlingsåket kom en förälder till en annan flicka i min grupp fram och skällde ut mig för att inte ha åkt tillräckligt offensivt. NÄR SLUTADE idrotten och hälsan att vara rolig? Finns det en åldergräns för att ha kul? Är vi den elitistiska generationen eller är det våra föräldrar och ledare som står för hetsen? För slalomungdomarna är uttrycket slalomföräldrar lika välmyntat som curlingföräldrar. Under högstadietiden siktar tränarna in sig på de som kommit längst i sin sportsliga utveckling, de som kan bli något. Föräldrarna får höra att träning ger färdighet och hakar på tåget. De påstår sig ställa upp för sina barn när de skjutsar dem till olika skidorter varje helg när ett snötäcke ligger över bergen. Frågan om vad ungdomarna själva vill är mer ett undantag än regel. DE BARN VARS föräldrar inte har möjlighet att agera slalomskjuts 24 timmar om dygnet utvecklas givetvis inte lika snabbt och tränarna tappar intresset för de ungdomar de inte ser potentialen hos. Insikten om att jag inte var värd något, eftersom att jag inte tog topplaceringar, resulterade i en mage med tusen klumpar i stället för fjärilar inför tävlingarna. Samma mönster går att applicera på samtliga idrotter jag har utövat. I fotbollen var det ju likadant. NÄR JAG VAR 13 hade jag inte längre min givna plats på mittfältet. Över en natt hade Beatrice och Lisa inte bara fått bröst, utan även börjat spotta ur sig mål på fotbollsplanen. Jag med flera, flyttades därefter runt på positionerna, placerades där vi kunde göra minsta möjliga skada. Jag fick mindre speltid på matcherna och ingen hörde längre av sig om jag missade en träning. Barn börjar inte träna för att bli elitidrottare. Barn ska inte börja träna för att bli elitidrottare. Barn ska träna för att det är roligt. Förhoppningsvis lever glädjen kvar även på äldre dagar och leder till fortsatt kontinuerlig träning. OM VI SKA fråga oss varför många är så ohälsosamma i dag måste vi ta en nostalgitripp till När blev lek och idrott så två vitt skilda saker? högstadiet för att hitta svaret. De där åren då idrotten förvandlades till press och stress kan ta så hårt på inte bara barnet, utan även den framtida vuxna individen, att idrotten aldrig förknippas med något roligt igen. Just innan jag skulle fylla 15 år tog jag upp hemtelefonen och ringde runt till alla mina olika tränare. Jag slutar och kommer aldrig mer tillbaka. Jag har aldrig känt mig så fri och lycklig som då. Jag ställde alla mina hundra par superslalomskidor längst in i förrådet. Slalomskidorna har jag tagit fram igen och när gräset blir grönt pumpar jag fotbollen. Att kasta sig i sjön efter en löptur är bland det bästa jag vet och bjuds det in till rundpingis jublar jag. JAG KOM TILLBAKA, trots allt. Att det mest beror på Mästarnas mästare är en annan, högst subjektiv, historia. Jag skulle lika gärna ha kunnat falla offer för tränarnas tyranniska förtryck för evigt. ISAK ANGERBJÖRN MAXIME JONSSON ZOOMAT Zoomats redaktion består av elever från Strömbäcks folkhögskola och är en del av ett redaktionsövningsprojekt. Tidningen är politiskt, kulturellt såväl som religiöst oberoende. Chefredaktör Maxime Jonsson Biträdande Erik Lundgren Ansvarig utgivare Karin Bernspång Reportrar Alexandra De Paoli Jakob Arvidsson Linda Johansson Olov Antonsson Jonas Pekkari Oskar Forsgren Redigerare Åsa Brändström Daniel Brännlund Josefin Peciva Fotografer Tony Granberg Ulrika Holmberg Isak Angerbjörn Epost j1redaktion@gmail.com

3 AKTUELLT 3 Tycker du att kommunen ska få ta ut en avgift för skidspåren på Nydala? Barbro Zingmark En sån här normal vinter tycker jag inte att det ska vara avgifter. Men under konstiga vintrar tycker jag att det är bra. Det beror helt enkelt på hur vintern är. Spåren på Nydala sprutas med konstsnö när det är brist på natursnö. Därmed förlängs ofta säsongen för Umeås skidåkare med flera månader. Caroline Åström Nej! Jag tycker att det ska vara öppet för alla att åka gratis, som det har varit förut Fortsatta spåravgifter på Nydala 500 kronor per år kostar det att åka skidor på Nydala i vinter. Trots att debatten om spåravgifterna har gått hög på riksplanet verkar beslutsfattarna i Umeå överrens om att avgifterna är här för att stanna. Naturvårdsverket slog i ett utlåtande i december fast att Sveriges kommuner inte får ta ut avgifter för skidspår som går på mark där allemansrätten gäller. Bara om man räknar spåren som anläggningar Anna-Karin och Stefan Zell åker skidor på Nydala 3-4 gånger i veckan, trots den nya spåravgiften. får avgifterna tas ut. IFK Umeå, som driver och sköter om skidspåret på Nydala, menar att det mödosamma arbete som görs för att få spåret åkbart tidigt på säsongen gör att det bör räknas just som en anläggning. Vi behöver pengar för att driva verksamheten. Allt arbete med spåren görs ideellt, av folk som engagerar sig på sin fritid, säger Stina Sömskar, som är ledamot i IFK Umeås styrelse. Det krävs arbete Sömskar säger att det skulle vara omöjligt för IFK Umeå att ha konstfrusna spår tidigt på säsongen utan årsavgiften. Det finns inte en möjlighet. Vi har kostnader för så mycket och 500 konor per säsong är inte mycket. Det är så mycket jobb och kraft nerlagt på att göra de här spåren åkbara. Jämför med en golfanläggning har man inte också allmän rätt att gå på dem egentligen? Tidigare år har det kostat 50 kronor per år att åka på Nydala, men när natursnön kommit har avgiften helt tagits bort. I år har avgiften höjts till 500 kronor, och gäller för hela året, trots att det inte direkt råder någon brist på natursnö i Umeå. Monica Sandgren på Umeå Fritid säger att frågan om spåravgifterna har diskuterats hos kommunen. Ja, det har resonerats om det, och vi har konstaterat att det rör sig om en anläggning, och att IFK Umeå därför får ta ut en avgift. Nydalaspåret kräver mer underhåll än andra spår. Även från politikerhåll verkar det råda samförstånd om avgiften. Det här spåret riktar sig till de som tränar på en högre nivå. Man måste förstå att det finns kostnader, säger Eva Norberg (v), som sitter i fritidsnämnden. Attraktiv vinterstad Umeå Kommun har i år satsat på att profilera sig som en attraktiv vinterstad, med bland annat skridskobanor i centrala parker och slängkälkar i Vänortsparken. Men Norberg tycker inte att spåravgiften på Nydala går stick i stäv mot kommunens ambitioner. Vi tillgodoser kommuninvånarnas behov ändå. Det finns skidspår på I20 och Gammlia. Jag tycker att vi gör så gott vi kan, säger Norberg. OLOV ANTONSSON ULRIKA HOLMBERG Anna Nilskog Nej, det är en frihet att få vara ute och åka skidor. Det behövs att fler är ute och åker skidor. Spåravgift gör att folk drar sig för att åka! Evan Nouri Nej, jag är student och tycker att det ska vara billigt att åka skidor. Lina Tellström Jag är inte så jätteinsatt, men det måste ju bekostas på något sätt.

4 4 AKTUELLT På skidor ska medaljerna tas De olympiska vinterspelen i Vancouver närmar sig med stormsteg. Zoomat tar pulsen på våra största medaljhopp. Vinterolympiaden i Turin, Italien, för fyra år sedan blev den mest framgångsrika någonsin för svensk del, både när det gäller antalet guld och det totala antalet medaljer. Hela fjorton medaljer bärgade man hem, fördelat på sju guld, två silver och fem brons. Detta räckte även till en sjätteplats i den totala medaljligan länderna emellan. OS I VANCOUVER Följande grenar står på programmet: Alpin skidåkning Backhoppning Bob Curling Freestyle (hopp, puckelpist och skicross) Ishockey Konståkning Längdskidåkning Nordisk Kombination Rodel Skeleton Skridsko (short track och hastighetsåkning) Skidskytte Snowboard Dålig form Att det ska bli någon upprepning på den succén nu i Vancouver känns dock naivt eftersom flera av de som rodde hem medaljerna då inte finns med i den svenska OStruppen längre, eller så har helt enkelt formen lyst med sin frånvaro med drygt en månad kvar till starten. Till exempel togs tre av medaljerna i Turin av den då stekheta Anja Pärson. I dagens läge är hon inte i närheten av den formen, och har heller ingen given efterträdare. Men nog om det negativa - det finns trots allt en hel del medaljhopp. Inte minst blir det väldigt spännande att följa Helena Jonssons framfart i skidskyttet. Överlag är det främst på skidor, det vill säga inom längd, sprint, skidskytte och alpint, som Sverige kommer att plocka sina medaljer. Medaljhopp Följande svenskar tror Zommats reporter har störst medaljchans i Vancouver: 1. Helena Jonsson, skidskytte. Sveriges största guldhopp utan tvekan. Hon har radat upp fina placeringar i världscupen och stundtals varit makalöst bra. Blir även viktig i stafetten. 2. Anna Holmlund, skicross. Holmlund har stundtals varit helt överlägsen i världscupen den här säsongen och lekt med världseliten. Ett nytt namn som mycket väl kan ha etsat sig fast på människor läppar efter OS. 3. Anna Haag, längdskidor. Har en väldig bredd som skidåkare och ställer upp i sex olika grener, där hon är ungefär lika bra i samtliga. Hon räcker nog inte hela vägen fram till ett guld men är och nosar på en pallplats i samtliga lopp vilket bör leda till minst en medalj. 4. Charlotte Kalla, längdskidor Fjolårets jerringpristagerska trivs i de stora sammanhangen och har en vilja av stål. Detta kan med rätt flyt och en bra dagsform räcka till medalj. 5. Anna Carin Olofsson- Zidek, skidskytte. Blir farlig med sin rutin och vindsnabba skidåkning. Det är skyttet som har varit väldigt varierande och det är i så fall det som kan stoppa henne från att ta medalj. Flopp för Tre kronor För Tre kronor ser det inte lika ljust ut. Det blev guld senast i Turin men någon upprepning av den succén blir det knappast i Vancouver, även om tvillingarna Sedin får spela på "hemmaplan". Truppen känns förhållandevis svag och är dessutom i dagsläget skade - drabbad, samtidigt som storfavoriterna Kanada och Rysslands trupper får en att tappa hakan. JAKOB ARVIDSSON Tävlingsorter OS i Vancouver har fyra tävlingsorter: Vancouver (konståkning, ishockey, curling, short track) Whistler (bob, rodel, skeleton, alpinskidåkning, längdskidåkning, skidskytte, nordisk kombination, backhoppning) Richmond (skridsko - hastighetsåkning) och Cypress Mountains (freestyl och snowboard) Källa: Sveriges olympiska kommité. Maria P-H fokuserar på åkningen Med en stabil säsong bakom sig går Maria Pietilä-Holmner snart in i den slutgiltiga uppladdningen inför OS i Vancouver. I mästerskap är medaljer det enda som räknas, så mitt mål är självklart att ta medalj, säger hon. Alpinåkaren Maria Pietilä- Holmner har bara två tävlingar kvar innan OS. I senaste världscuptävlingen slutade hon sexa, vilket är det näst bästa resultatet den här säsongen efter fjärdeplatsen i november. Formen känns bra, men det är mycket snack om OS just nu. Det gäller att fokusera på det man håller på med just nu, jag har ju faktiskt två tävlingar kvar så tankarna är inte riktigt i Vancouver ännu, även Maria Pietilä-Holmner har siktet inställ på prispallen. SSF om de börjar krypa närmare, säger hon till Zoomat precis efter ett avslutat träningspass. Säsongen har varit genomgående stabil med många topp tio placeringar. Maria själv är nöjd men medger ändå saknaden av att nå den absoluta toppen. Jag är nöjd att jag har haft så hög lägstanivå men samtidigt vill man ju nå pallen, där jag har varit två gånger. Man vill göra det där lilla extra för att nå dit men då kan det också lätt bli motsatt effekt, säger hon. Uppladdning Efter de två återstående världscuptävlingarna väntar en lugn och skön uppladdning för Maria som verkligen ser fram emot OS. Först ska jag åka hem och ha ledigt en vecka och bara må bra, sedan väntar uppladdning i Vemdalen där det gäller att komma tillbaka till grundåkningen snabbt, och sen ju närmare OS kommer så blir det mer tempo och en del tävlingar i Sverige, säger hon. Maria debuterade som olympier redan som 20-åring och gör nu sitt andra OS. Hon njuter av känslan att representera Sverige på allvar, och hoppas kunna fokusera mer på själva åkningen den här gången. För fyra år sen i Turin var det otroligt stort att bara vara uttagen, att få gå runt i svenska kläder och som en av fyra åkare representera Sverige. Det var en otrolig känsla, säger hon. Jag gjorde bort det här med att kolla på allt runt om kring, allt är ju så mycket större och extremare vid ett OS, men nu vet jag vad som väntar och kan fokusera bättre på själva tävlingen, fortsätter hon. Tävlar i två grenar Maria kommer att tävla i slalom och storslalom, vilket är två individuella grenar. Men trots att hon tävlar för sig själv så ser hon lagkänslan i den svenska truppen som något väldigt viktigt. Då vi kom till OS-byn i Turin så hade vi ett kort på sängen som sa Välkommen till OS - du är bra, det är därför du är här. Det var direkt en svensk känsla. Alla har samma kläder och sammanhållningen är riktigt bra. Man är ett enda stort lag, och det hoppas jag kunna dra nytta av mer den här gången, säger hon. Vill ha medalj Hennes mål inför OS är tydligt och klart det är medalj som räknas. Men vid ett eventuellt misslyckande ser hon ingen anledning att bryta ihop. I mästerskap är det ju så att medaljer är det enda som räknas, så mitt mål är att självklart att ta medalj. Men jag vill kunna komma dit och ge mitt allra bästa och se vad det räcker till. Åker jag dit och hamnar utanför pallen men känner att jag gett 100 procent så kommer jag inte att vara besviken, det är så små marginaler som avgör, säger hon. TEXT. JAKOB ARVIDSSON

5 AKTUELLT 5 Erika sopar banan i curlingtrean Erika Nygren leder laget till seger i curlingens division 3. ULRIKA HOLMBERG Med en ny anläggning i toppklass är förutsättningarna bättre än någonsin för Umeås curlingspelare. Framgångarna låter inte heller vänta på sig för Erika Nygren och Umeå curlingklubb. Helgens vinster säkrade lagets förstaplacering i division 3. Erika Nygren var 18 år när hon för första gången testade curling. Tio år senare är det fortfarande den stora hobbyn. I sin roll som skipper är det Erika som lägger upp taktik och leder laget genom matcherna. Det var den taktiska biten som fångade mig, att det krävs mycket strategi, säger Erika. Att en annons i tidningen skulle leda till tio års engagemang och tävlande var inget hon hade väntat sig. Det var jag och några väninnor som gick på en nybörjarkurs. Jag fastnade direkt, säger Erika. Bättre förusättningar I den toppmoderna anläggningen på Noliafältet med sina sex banor har Umeå Curlingklubb alla möjligheter att fostra spelare i världsklass. Men för bara ett halvår sedan såg förutsättningarna väldigt annorlunda ut. Vi hade bara en enda bana att dela på, det var hopplöst att få träningstider, säger Erika. Hög medelålder Nu är det lättare för kompisgäng eller företag att hyra in sig på en nybörjarkurs, något som Erika hoppas skall locka fler till sporten. Vi behöver fler unga människor i föreningen. Som ni kommer att se på tävlingen är medelåldern ganska hög, säger Erika. Paradoxalt nog är detta en av curlingsportens stora fördelar menar hon. Detta är en idrott man kan vara aktiv inom långt efter att många andra blivit för fysiskt krävande. Du kan spela tills du inte kan stå längre, säger Erika. Ingen uppdelning Något speciellt för curlingsporten är även de mixade lag man tävlar med. Ända upp till division 1 kan man blanda män och kvinnor i lagen, till skillnad från de flesta sporter där det alltid finns en uppdelning. Efter en framgångsrik höst väntar nu avancemang för Erika och Umeå curlingklubb. Nästa säsong är det tuffare motstånd i division 2. JONAS PEKKARI Bekanta ansikten ska föra UIK framåt UIK har utstått många svårigheter den senaste tiden med tätt duggande spelaravhopp och problem med att hitta ny tränare. Men till slut lyckades man en tränartrio full av tilltro antar nu uppgiften att bromsa UIK:s stjärnas dalande. Joakim Blomquist är ny huvudtränare och de tidigare UIK-spelarna Maria Bergkvist och Tina Nordlund blir hjälptränare. Joakim Blomquist ser hoppfullt på UIK: s chanser att i framtiden utvecklas och tycker bara det är intressant att komma in i en föryngringsperiod. Nytt spelsystem Joakim Blomquist kommer att lägga stort fokus på att hålla Kommer kanske det vanliga handslaget när UIK möter sina motspelare att ersättas av en solhälsning? ihop truppen och inge spelarna självförtroende, något som hans bakgrund som psykolog kan hjälpa till med. Spelidén är också en ny. Tidigare spelade UIK 4-3-3, en metod som fungerade bra då man hade flera starka individuella spelare. Nu går man över till 4-4-2, som bygger mer på att laget fungerar ihop som en enhet. Det passar bättre med ett ungt lag, menar Joakim Blomquist. MATTIAS SILKEBERG Assisterande tränaren Tina Nordlund har 6 år som mittfältare i Umeå IK i bagaget men har hållit sig borta från fotbollen sedan 2002, då hon drabbades av anorexi. Under tiden fram till nu har hon bl.a. skrivit en bok, arbetat som expertkommentator i TV och utbildat sig till yogatränare. Hon är nu egen företagare inom yoga och personlig utveckling. Men nu har hon alltså återvänt till fotbollsvärlden, på grund av ett telefonsamtal. Jocke ringde i mellandagarna och vi pratade om synsätt på fotboll och min roll i laget. Det kändes direkt som att vi hade samma värderingar och att jobbet skulle kunna bli utvecklande, så jag åkte upp. Olika uppgifter Tina Nordlund kommer att pendla mellan jobbet som yogatränare i Stockholm och tränandet i Umeå. Hon kommer även att använda sina erfarenheter som yogalärare på truppen. Vi kommer använda yogan som ett sätt att hantera känslor, jobba med den mentala biten, för avslappning och återhämtning. När det gäller spelet kommer Joakim sköta helheten, Maria som spelat back leder försvarsspelet och Tina har hand om anfallsspelet. Liksom Joakim understryker Tina vikten av det mentala för att man ska nå framgång. Det behövs sammanhållning, man måste tro på sig själv och göra ett hårt jobb. Rimliga krav Genom att Tina har varit spelare på hög nivå själv vet hon hur spelarna upplever olika situationer. Men genom egna erfarenheter vet hon också att man måste sätta kraven på en rimlig nivå, se till hela personen och inte stirra sig blind på resultat. På frågan om hon någonsin kommer att spela fotboll själv i UIK igen kommer svaret lugnt och utan minsta tvekan: Nej, det tror jag inte. TEXT. OSKAR FORSGREN

6 6 AKTUELLT Ojämna löv ser framåt Zoomat har besökt Björklövens damlag som är igång med matcher igen efter juluppehållet. Vi har blandat och gett för mycket, men stundtals tycker jag vi har spelat riktigt bra, säger lagkaptenen Anna Andersson. För tre säsonger sedan gick Björklöven ut med en målsättning att damlaget skulle nå riksserien inom fem år. Denna satsning är i full gång, men drömmen om Riksserien får leva vidare till nästa säsong eftersom Björklöven nu med sin fjärdeplats ligger för långt efter i tabellen när elva omgångar är spelade. Vi har i stort sett haft samma lag under dessa tre säsonger vilket naturligtvis är bra, och det är kul att se hur tjejerna utvecklas. Men vi har lite för få spelare vilket gör att vi får dålig konkurrens i truppen, säger lagets huvudtränare Sören Sandgren. Ojämna löv Division 1 norra som Björklöven huserar i har tre riktigt starka lag i Munksund, Modo och Sundsvall som ligger topp tre i tabellen. Björklöven har varit ojämna vilket resultaten tydligt visar. Ena dagen kan det bli vinst med 11-1 för att andra dagen förlora med 0-7. Laget har med andra ord en bit kvar till den absoluta toppen, men man har ändå kommit närmare enligt Sandgren. Vi är redan där om man ser till skridskoåkningen men vi behöver få upp ett bättre pucktempo och skaffa oss mer rutin. Vi har den klart yngsta truppen med en medelålder på år så vi blir bara bättre och bättre, säger han. Helhjärtad lagkapten En spelare som stuckit ut ur mängden den här säsongen är lagkaptenen Anna Andersson. Blott 17 år gammal har hon gjort 12 av lagets 26 mål och varit ledande både på planen och vid sidan av. Det har gått upp och ner för mig, liksom för hela laget. Men jag försöker vara positiv hela tiden och lyssnar på alla i lagets åsikter. Det känns positivt inför fortsättningen av säsongen, vi börjar komma igång allt mer eftersom tycker jag, säger hon. Anna satsar helhjärtat på ishockeyn och har ett personligt Lagkapten Anna Andersson, 17 år, är den ledande spelaren i Björklövens damlag. Hon ser ljust på framtiden trots en ojämn säsong. mål att komma med i J18- landslaget framöver när åldern är inne. Det vore jättekul men det är fler och fler som börjar spela och blir duktiga, så det kommer att bli tuff konkurrens om landslagsplatserna, säger hon. Ett steg i taget I framtiden kan den talangfulla forwarden även tänka sig att flytta för att få chansen att spela i Riksserien - om nu inte Björklöven lyckas ta sig dit. Det är klart att man alltid vill vara bäst och spela så högt upp som möjligt, men man får ta det hela ett steg i taget och se hur det går. Jag har två år kvar på gymnasiet så det blir isåfall efter studenten. Det är fler som börjar spela och blir duktiga, så det kommer bli tuff konkurrens om landslagsplatserna. JAKOB ARVIDSSON ISAK ANGERBJÖRN Tabellen Damer div 1 Norr På skridskorna har Björklöven samma fart som de övriga lagen. LAG M V O F +/- P 1. Munksund SSK Modo HK Dam jun IF Sundsvall Hockey IF Björklöven Luleå HF Clemensnäs HC Överlägsen Kalla visade OS-form i Piteå Charlotte Kalla gav ett rejält styrkebesked inför OS då hon på söndagsförmiddagen i överlägsen stil åkte hem guldmedaljen på 10 kilometer fristil vid skid-sm i Piteå. Förutsättningarna var närmast ideala under söndagens SMtävlingar på Lindbäcksstadion i Piteå. Åtta minusgrader och fina spår bäddade för en högklassig fristilstävling. Utklassning Charlotte Kalla, som tävlar för IFK Tärendö, levde upp till de högt ställda förväntningarna och visade prov på imponerande åkning. Med ett härligt driv och en till synes outsinlig ork vann hon loppet i ren utklassningsstil. Det känns som att jag ligger i en bra fas, sade en nöjd Kalla i målfållan. IFK Mora-åkaren Anna Haag stod även hon för en fin insats och blev ohotad tvåa, drygt 40 sekunder efter Kalla. Bronspengen kneps av Sollefteås Britta Norgren. Tunt från länet Samtliga medaljörer är uttagna till OS i Vancouver, där just 10 kilometer fristil är den inledande distansen i längdskidåkning. Inga åkare från länet var inblandade i toppstriden. IFK Umeås Linn Sömskar och Karin Nilsson slutade på 15:e respektive 16:e plats. OLOV ANTONSSON Charlotte Kalla. OSKAR KARLIN

7 VINTERSPORT 7 Oskar och sporten: mot alla odds Att jag skriver en krönika om idrott känns lite som om Kate Moss skulle hålla i ett matlagningsprogram. Hon äter inte, jag idrottar inte. Jag har aldrig hållit på med organiserad idrott i någon form. Min motvilja mot sport är inte så intensiv som hos den legendariske serietecknaren Daniel Ahlgren, som i en serie gör en kupp mot sin Gyllene tider-diggande klass och spelar Laibach under idrottslektionen. Men jag känner sympati med honom. Och med Kalle i Kalle och Hobbe som avskyr alla sporter utom Kalleboll vars enda regel är att ingen regel får tillämpas mer än en gång. Inspirerad av Kalle skapade jag och min kompis Lars sporten maskboll i mellanstadiet. Den spelas inomhus på golvet man får inte resa sig på knä utan bara åla sig fram med en mjuk boll som man touchdownar som i rugby. Alla tacklingar och tjuvknep är tillåtna. Malin Lindmark bor på landet och försöker träna några gånger i veckan. Hon gillar närheten till naturen, men saknar stadens utbud av gruppaktiviteter. Ont om träningsval på landsbygden Att bo på landet är inte alltid det bästa ur träningssynpunkt. Även om man har storskogen runt knuten kan det vara svårt att hinna ta sig ut. Särskilt om man jobbpendlar och har barn i dagisåldern. Lantlivet är mer fysiskt aktivt än stadslivet. Förutom vedhuggning, snöröjning och trädgårdsarbete är det mycket småpyssel med hus, bil och båt som ger lite extra motion. Men att få tid till renodlad träning kan vara svårare på landet än i stan. Stadsbor har tillgång till idrottsanläggningar inom gång- eller cykelavstånd 15 timmar om dagen, medan lantbon ofta måste köra bil en mil eller mer för att ta sig till en liten gympasal i en byaskola där det finns ett till tre pass i veckan att välja mellan. Svårt hinna ut I kustbyn Ratan, fyra mil utanför Umeå, inbjuder havsisen till långa turer på skidor och långfärdsskridskor. I skogen finns uppkörda skidspår, och stigar och småvägar som passar för löpträning. Men det är ingen tät trafik i spåren. Malin Lindmark har bott i Ratan i sex år. Hon jobbar i Umeå och tycker att det är svårt att hinna hem och ut i skidspåret innan det blir mörkt. Därför tränar hon i stan på lunchen, och så är det gympa på måndagar i grannbyn Djäkneboda. Under helgerna är hon och familjen utomhus så mycket som möjligt. Säsongsträning Det beror mycket på snön när jag kommer igång och tränar på hösten. Kommer den tidigt, som den här säsongen, blir det mycket skidåkning, säger Malin. Är det lite snö ett år får hon kompensera med fler inomhuspass. Sommartid löptränar Malin längs skogsstigarna. Hon är orienterare, och förra sommaren hittade hon på en träningsform som passar både henne och dottern Frida, sex år. Frida lekte orienteringsskärm och sprang och gömde sig i skogen, så fick jag springa och leta rätt på henne. Vi hade jättekul, Frida blev råpeppad och sprang så fort att jag nästan inte hann med. Det var bra intervallträning. Saknar vardagsträning Det Malin saknar på landet är vardagsträningen, att kunna cykla eller promenera när man ska ta sig någonstans. Hon brukar peppa kompisar som bor i stan: Passa på att cykla, ni som kan. Fördelen med att bo på landet är att det är nära till naturen och aktiviteter där man styr träningen själv. Landet är bra för den som gillar ensamträning. Vill man ha gruppaktiviteter är stan bättre. TEXT & ALEXANDRA DE PAOLI I många byar dras skidspår, eller åtminstone skoterspår, upp på vintern. Sommartid kan man löpträna längs skogsstigar och småvägar. JAG GJORDE nog något självmål under fotbollen i mellanstadiet, jag missförstod reglerna i brännboll och höll mig gärna vid gungorna istället för att spela fotboll under rasterna. Men jag tyckte skolgympan var helt okej, det var först under högstadiet jag ibland kunde uppleva idrotten som mer plågsam än rolig. Det berodde delvis på några handbollsspelande killar i klassen som fällde osportsliga kommentarer, dels på att prestationskraven höjdes. Särskilt jobbigt var det som krävde bra koordination och där var nog inte lagsporterna det värsta, utan dansen. Nu hade vi bara några få lektioner pardans under högstadiet, men jag minns tydligt hur vilsen jag kände mig när jag inte kunde förmå min kropp att utföra stegen i rätt följd, trots att jag inte hade några problem med takten. Hela introducerandet av idén om spelet mellan könen gjorde inte situationen enklare. En dag hade hela skolan en lära kännadag då ryska elever kom på besök. Ett av inslagen var att alla skulle dansa med en vilt främmande ryss av motsatt kön, och förlägenheten och olustkänslorna slog nya rekord. TROTS DETTA slutade jag högstadiet med VG i idrott ( för arbetsinsatsen ) och behöll det under gymnasiet, då stämningen i klassen var mer avspänd och idrottslektionerna blev roligare igen. Det var också under gymnasiet jag började kompensera för min stillasittande vardag genom att jogga, nåt som lett till att jag periodvis varit en riktig friskus. Men fastän jag har gjort en inte helt oäven tid i Lövångerloppet ligger mitt sportande bra där det ligger, på motionärsnivå. Faktiskt är jag mer öppen för lagsport nu, fotboll till exempel: Om någon återuppväcker serien Benny Guldfot i Buster är jag gärna tecknare! OSKAR FORSGREN

8 8 VINTERSPORT Som västerbottning behöver man inte resa till fjällen för att åka utför. Zoomat har kartlagt några lokala backar. Liten pistguide för åksugna Man behöver inte alltid sticka till fjälls för att njuta av lite skidåkning och frisk luft. Denna vinter har Kung Bore inte sparat på krutet och skidanläggningarna i närheten av Umeå är osedvanligt välpreparerade. Men frågorna hopar sig: Vilken backe passar just mig? Var kan jag hyra utrustning, och hur långt behöver jag resa? Zoomat hör bön och fixar en liten snöguide över några av länets bästa pister för åksugna umebor. Buberget Avstånd från Umeå: 55 km Antal nedfarter: 5 Fallhöjd: 110 m Prisjämförelse: Dagskort vuxen 120 kr Strax utanför Vindeln hittar man Buberget och en trivsam liten skidanläggning. Med en fallhöjd på 110 meter så är det långt ifrån alpin känsla, men den familjevänliga karaktären på backar och skidcafé sätter en mysig prägel på upplevelsen. Här finns goda möjligheter till att hyra skid- eller snowboardutrustning. Pisternas svårighetsgrad varierar från familjebackens nybörjarvänliga lutning till alpinbackens branter men på det hela taget är Buberget nog i första hand mest lämpad för barnfamiljer. Middagsberget Avstånd från Umeå: 30 km Antal nedfarter: 2 Fallhöjd: 110 m Prisjämförelse: Dagskort vuxen 100 kr Middagsberget i Vännäs är för många synonymt med snowboardåkning. Med en halfpipe i världsklass är backen hemmaplan för snowboargymnasiet och länets brädentusiaster. Backens andra nerfart erbjuder åkning på medelsvår nivå som även lämpar sig för renodlad skidåkning. Anläggningen är modellen mindre, men tar igen det genom mängder av samlad kompetens i skid- och snowboardkurser och ett strålande utbud av utrustning att hyra eller köpa. Dessutom är priserna på liftkort förhållandevis låga. Bygdsiljum Avstånd från Umeå: 70 km Antal nedfarter: 11 Fallhöjd: 125 m Prisjämförelse: Dagskort vuxen 170 kr Bygdsiljumsbacken har den största skidanläggningen i närheten av Umeå. De elva nedfarterna varierar i svårighetsgrad från den flacka nybörjarbacken till den svarta pisten för de mer avancerade åkarna. Backen har dessutom puckelpist och flertalet bigjumps och denna mångfald gör anläggningen perfekt för familjer eller sällskap där åkfärdigheten varierar mellan deltagarna. För den som vill hyra eller köpa utrustning på plats finns en komplett skidshop med allt från enklare nybörjarkit till avancerad utrustning för den rutinerade åkaren. De fem liftarna gör att långa köer kan undvikas även vid hög beläggning. Tips! På vissa ställen kan man hyra utrustning för en vecka eller en hel säsong. Fråga på anläggningen om utbud. Agnäsbacken Avstånd från Umeå: 70 km Antal nedfarter: 10 Fallhöjd: 170 m Prisjämförelse: Dagskort vuxen 170 kr Sju mil väster om Umeå ligger Agnäsbacken. Anläggningen är den största inom tio mils radie kring Umeå och är den med mest att erbjuda för den lite mer avancerade skidåkaren. Även här hittar du familjebackar, men betoning i backen ligger på alpin skidåkning och branta backar. Snowboard och skidutrustning finns att hyra, och i Agnäsbacken finns även skidskolor där nybörjaren kan lära sig grunderna och den mer erfarne åkaren ges möjlighet att finslipa tekniken. JONAS PEKKARI ISAK ANGERBJÖRN

9 VINTERSPORT 9 STILCOACHEN Jonas avhjälper er stilrelaterade huvudvärk Hjälp, Jonas! Jag är en modemedveten ung man i kris! Den outhärdliga kylan har i vinter tvingat mig göra några svåra val; frysa ihjäl eller klä mig som ett dagisbarn. Har än så länge hållit mig till det första alternativet, men snart orkar jag inte längre. Vad ska jag göra, o store modeguru? /Pierre Hej Pierre. Har du som mig inga som helst moraliska betänkligheter så kan du ju unna dig en mysig vargpäls. I år har de ju äntligen fått börja skjuta av några av de fashionabla gynnarna, så håll ögonen öppna efter en snygg varg-poncho på Blocket närmaste tiden! Kommer du inte över någon vargpäls så rekommenderar jag golden retriever, med en tunn kashmircardigan under, fixar du även de busigaste av snöstormar. Lycka till! /Jonas Hej Jonas! Min flickvän har just köpt en handväska för 8000 kronor. Den kan inte användas som fallskärm, har ingen inbyggd LCD TV och kan inte heller skjuta laserstrålar mot fientligt inställda rymdskepp. Ändå kostade den 8000 kronor. Min fråga är: Är hon dum i huvudet? /Sur Hej Suris! Det är svårt att avgöra huruvida din flickvän är dum i huvudet endast baserat på den information du lämnar i brevet, men jag skall göra mitt bästa. Handväskor och skor har en alldeles speciell plats i många kvinnors (och herrars) hjärtan. Produkter av denna natur kan hos dessa individer frigöra ett enzym, som i likhet med reaktionen hos en nybliven mor skapar ett obrytbart band mellan henne och barnet, eller i det här fallet handväskan. Det är alltså helt naturligt och inget att oroa sig för. /Jonas Hallå! I vinterlandskapet på campus vid Umeå Universitet, spelas snörugby där alla får vara med. Snörugbyn på frammarch För några år sedan träffade Sanna Westman en kompis från USA som spelade rugby. Sanna blev övertalad att börja spela och idag är hon en del av damlaget i Umeå Rugby Club (URC). Sveriges nordligaste rugbyklubb. När URC startade sin verksamhet hösten 2008 var Sanna en av de första tjejerna att gå med. Idag finns både ett herr och ett damlag och i år drar även juniorverksamheten igång. Damlaget består av ungefär tio tjejer men med vissa svårigheter att samla ihop alla jämt. Istället för den klassiska 15-mannarugbyn spelar de den nyare och fartigare sjumannarugbyn eftersom de är så få i laget. Alla välkomna Det finns ingen serie i norra Sverige då närmaste damlag befinner sig i Uppsala. Emellanåt åker dock Sanna och gänget ner över till olika turneringar. Förra året var de till exempel på sjumanna SM i Enköping. Eftersom det är snö här uppe stor del av året har URC börjat spela snörugby. Alla som vill är välkomna att delta och man spelar blandat killar och tjejer. Då kan man tackla varandra lättare, man faller som ett dun, säger Sanna. URC kommer att genomföra Sveriges första inofficiella snörugbymästerskap för herr och damlag. Det går av stapeln 20 mars i år. Rugby förväxlas ofta med amerikansk fotboll men man Då kan man tackla varandra lättare, man faller som ett dun. kan säga att precis som ishockey och bandy har sina likheter så finns det också mycket som skiljer dem åt. Utmärkande drag för rugbyn är att när man gör mål sparkar man bollen över ribban på ett mål som ser ut som ett h. Det går även att göra mål genom att lägga ner bollen bakom mållinjen. Bollen är oval utan sömmar och vass spets. Man får inte hindra någon som är utan boll att ta sig fram. Rugby spelas över hela världen och av alla åldrar och en stor andel av utövarna är kvinnor. Sporten uppkom faktiskt som ett misstag på 1800-talet på internatskolan Rugby i staden med samma namn. Eleven William Webb Ellies bröt mot reglerna i en fotbollsmatch genom att plocka upp bollen och springa iväg med den. Precis som många bollsporters uppkomst är höljd i dunkel så vet man inte riktigt hur historien kring rugbyns uppkomst fortsatte. LINDA JOHANSSON TONY GRANBERG Min pojkvän är alldeles besatt av dramaserien Mad Men. Till en början var det underbart när han bytte ut sina urtvättade mjukisdressar mot välskräddade kostymer och han vattenkammade sin vildvuxna hjässa till perfektion. Nu har det dock gått för långt! Han pratar inte om annat, har precis som huvudpersonerna börjat smutta whiskey på förmiddagarna och ligger med sin sekreterare. Eftersom han jobbar som avdelningsansvarig på Färgtema så innebär det att han ligger med ekonomi-elsy, en rullstolsburen 70-åring med lila hår. Hjälp mig Jonas, vad ska jag göra? /Desperat flickvän Hej Desperata flickvännen! I mina öron låter detta som ett riktigt lyxproblem. I stället för att gnälla och klaga så kan du väl försöka se det positiva i situationen: tv-serien Mad Men är nämligen en alldeles utmärkt stilförebild. De för 60-talet så tidstypiska kostymerna med smal silhuett är i allra högsta grad gångbara just nu och återfinns inte minst hos modehusen Dior och Armani. Nej du, inga sympatipoäng får du här hos mig min vän. Kram /Jonas

10 MALL 10 VINTERSPORT Désirée Stolt flyger fram på sin Ski-doo RS600 under en skotercrosstävling. Désirée flyger mot skotercross Uppväxt med en pappa som säljer skotrar och en bror som tävlar i skotercross var det kanske inte så konstigt att Désirée Stolt själv gled in på banan till slut. Med sin egen familj kuskar hon land och rike runt för att delta i skotercrosstävlingar. Hon är uppvuxen i Gräsmyr men bor nu med sin man och två barn i den lilla byn Långed utanför Nordmaling. Till tävlingarna åker de i en buss som är ombyggd för att tjäna som provisoriskt hem. Hennes man körde skotercross tidigare men har slutat för att helhjärtat kunna backa upp Désirées tävlande. Hon har stött på många motgångar med skador på senare tid. Hon har även varit ledig från tävlandet för att föda barn men har nu börjat satsa igen. Just nu gör jag comeback, säger hon. Efter lite påtryckningar från sin pappa började hon tävla år Det var samma år som damerna fick en egen klass som heter Dam 600. Herrarna har däremot två klasser, stock och open. Som mest har vi startat sjutton stycken tjejer. Tidigare delade man upp damklassen i två serier men eftersom det är så pass få tjejer som kör är alla i samma nu. Désirée minns hur det kunde vara. Jag har startat i tävlingar när det bara varit två, tre stycken som startat. Tävling blir det i stort sett varje helg och det kan vara i Östersund, Storuman, Norge eller någon annanstans. Det är bara tre år som damerna haft Sverigemästerskap (SM)-status på tävling. Tidigare var det Riksmästerskap (RM). Andra tävlingar som körs är klubbtävlingar och sponsortävlingar som till exempel Arctic Cat Cup. Innan en tävling blir hon väldigt nervös och ingen får prata med henne. Jag tänker inte så mycket när jag kör, säger hon. Ett heat tar ungefär femton minuter att köra och är väldigt fysiskt krävande. Då kan man knappt stå efteråt blev hon totalsegrare i snowcross och leder just nu SM-serien och i mars är SMfinalen. När jag har vunnit SM är jag nöjd, säger hon. Désirée kör en Skidoo RS 600 för Umeå Automobil Klubb (UAK). Hon har genom åren bytt mellan olika sponsorteam och kör nu för Motorbolaget. Tränar gör hon både på UAKs bana i Mullsjö och på en privat bana några gånger i veckan. -Köra försöker man göra så ofta som möjligt. Hon tränar även klättring och kör med sin cross på sommaren. LINDA JOHANSSON En glad Désirée efter ett he

11 VÄLMÅENDE 11 Mätta träningshungern Alla undersökningar säger samma sak. Den enskilt viktigaste anledningen vid valet av träningsanläggning är avståndet. Zoomat ger dig några tips på hur man kommer igång och visar ditt närmaste gym. Undersökningarna som är utförda av Tenton gym visar också att man helst inte vill ha mer än sex till åtta minuters resväg från hemmet eller jobbet. Är avståndet längre blir risken stor att man avstår. Bortförklaringar I en stad som Umeå finns det gott om gym nära dig. Bortförklaringen att det är för långt till gymet duger med andra ord inte. Men det är onekligen svårt att komma igång med träningen ändå. Men all träning handlar ju naturligtvis inte om träningsanläggningar och dyra avgifter. Om man är i dålig fysisk form är dagliga promenader en betydligt bättre start. Vid övervikt är dock promenader inget jättebra alternativ, då kan t ex simning, som är mycket skonsamt för kroppen, vara ett bättre alternativ. Eftersom kan man sedan köpa ett träningskort om man känner att det flyter på bra. Nyttigt En annan allmän uppfattning är att det kan kännas väldigt tråkigt och tungt att börja träna, men faktum är att den timme eller två du lägger ner på träning får du snabbt igen i form av bättre humör, ökad ork och självförtroende, bättre sömn och mer energi. Hittar man dessutom en kompis att träna med blir det betydligt roligare och allt går mycket lättare. JAKOB ARVIDSSON Haga/Sandbacka, Medley Umeå Simhall Simhallen har rustat upp sitt gym rejält, och erbjuder utöver det simning och den populära vattengympan. Gruppträning finns också. Pris: från 230:-/ per månad. Ersboda, Tenton Gym Detta är det enklaste av Tentons fem gym i stan. Man erbjuds en gratis provträning och får en gratis instruktör första passet vid köp av träningskort. Pris: från 234:-/ per månad. Grubbe/Umedalen, Westside Gym Ett enklare gym som dock erbjuder allt man behöver i form av maskiner och fria vikter. Ligger längs med Grubbevägen och har med andra ord mycket bra bussförbindelser till och från anläggningen. Berghem/Ålidhem/Mariehem, IKSU Europas största friskvårdsanläggning. Här finns allt man kan tänka sig i form av träning, och lite till. Pris: från 314 :- / månad. Med Guldkortet får du ta del av allt IKSU erbjuder, silverkortet är mer begränsat men man får bland annat tillgång till gymmet, simning och klättring. Teg, Träna Gym & Aerobics Storsatsar just nu med totalrenovering av lokalerna. Erbjuder gratis genomgång första gången man tränar och man får också ett personligt träningsschema. Just nu har man ombyggnadsrea på 500 :- vid köp av ett årskort. Pris: från 330:-/ per månad. Centrum, Umeå Sport & Motion. Erbjuder en mängd olika gruppträningsmetoder och ett stort fräscht gym som klassas som ett av stans bästa. Pris: från 295:-/ per månad. FREDRIK FORSGREN toppen at. FREDRIK FORSGREN ILLUSTRATION: OSKAR FORSGREN

12 12 VÄLMÅENDE Ljusa rum mot vintermörker Vi går mot ljusare tider. Men vintermörkret ringer fortfarande som en tung suck i våra medvetanden och gör oss trötta och i många fall nedstämda. Tur då att hjälpen finns inom räckhåll. De som längtar efter ljus går kanske på solarium för att bli lite uppiggade. Men trenden minskar när solarierna försvinner från träningsanläggningar i takt med Strålskyddsinstitutets varningar om den farliga uvstrålningen. Det blir istället vanligare med olika former av ljusbehandlingar. Ljusterapirum finns bland annat på Umeå Wellness Center och Iksu Spa. På Iksu har det formen av ett kafé. Här finns även ett rum med solsimulator, som kan beskrivas som ett mellanting mellan solarium och ljusterapi. Som solljus Fia Magnusson, projektledaren som var med och utformade rummet, berättar att ljuset är tio gånger starkare än i ljusterapirummet. Ljuset är identiskt med riktigt solljus, förutom att de farliga UV-strålarna filtrerats ned till en ofarlig nivå. Man blir solbrun, men det tar längre tid än i ett solarium. Rummet är inrett för att ge en känsla av hav, sol och skugga, tillägger hon. Stressade studenter På Studenthälsan finns ljusrummet Aurora, som stod färdigt hösten Det är väldigt populärt bland studenterna, särskilt under den mörka delen av hösten, berättar Lotta Viksten och Margareta Hultman. De understryker att det inte är ett ljusterapirum utan kallar det rätt och slätt för ett ljust rum, att koppla av och ladda batterierna i. Vi upplever att många studenter är stressade och att prestationskraven är stora. Vi såg ett behov av ett andrum, säger Margareta Hultman. Vi brukar säga att det inte bara är ett ljust rum utan också ett mörkt rum, och med det menar vi att det är viktigt att man kopplar bort tankarna på krav. Inga skolböcker får följa med in i rummet, fortsätter hon. Välbesökt Under högsäsongen sitter det studenter i Aurora nästan hela tiden. Speciellt utländska studenter och de från södra Sverige verkar ha tagit det till sig, eftersom de inte är lika vana vid det norrländska mörkret. Olika gruppaktiviteter hålls också här, som lunchavspänning. OSKAR FORSGREN Zenträdgården är en sandlåda att betrakta och kratta för att uppnå inre lugn. TONY GRANBERG Fakta ljus Margareta Hultman och Lotta Viksten på Studenthälsan slappnar av i ljusrummets fåtöljer. Zensand och havskänsla i Aurora Tröttheten många känner på vintern är inte bara en psykologisk effekt av mörkret. Bristen på ljus under vinterhalvåret gör att tallkottkörteln i hjärnan producerar mer av kroppens trötthetshormon melatonin och mindre D-vitamin. Av melatoninet produceras också serotonin, och låga serotoninnivåer ökar risken för depression. Behandlingsformen ljusterapi innebär att man utsätter kroppen för ljus med hög färgtemperatur som ska efterlikna dagsljus, för att bland annat stabilisera melatoninproduktionen. Ljusstyrkan ligger på lux, ungefär tio gånger starkare än ljuset på ett vanligt kontor. Det inns också solljuslampor, ljuskaféer och ljusrum. Det inns ont om vetenskapliga belägg för att ljusterapi verkligen fungerar mot depression. En utredning från 2007 gjord av Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) visar att behandlingen inte hjälper bättre än placebo vid en jämförelse. Liksom utbytesstudenterna kände sig Zoomats reporter lockad att prova den påstådda undergörande effekten av dagsljuslamporna i Studenthälsans ljusrum Aurora. Det kan i alla fall konstateras att man blir välkomnad när man stiger in. Vita fåtöljer och stolar står utplacerade på golvet och skiner som snö. Men det är också det enda som påminner om den mörka årstiden. För här översköljs man av ljus från alla håll från lysrören och från vita väggar, golv och tak. Havskänsla I ett skåp ligger yogamattor och filtar. På skåpet står ett fat med vit sand, några svarta och vita stenar som slipats släta av havet och en liten kratta. Det är en zenträdgård att påta i för att finna ro kanske en metafor för att vårda själens egen jordmån. Genom att ta på sig en vit särk låter man kroppen absorbera ännu mer av ljuset. Jag lutar mig tillbaka. De gröna växterna och ljuset får mig att tänka på vita stenstränder vid adriatiska havet och solljus som reflekteras i en azurblå himmel. Det vågformiga draperiet på väggen förstärker känslan av hav. Fast varför tänker vi alltid på havet när vi ska slappna av? Jag misstänker någon sorts smygpropaganda. Gästboksfavoriter I gästboken finns betraktelser på engelska, tyska och arabiska. Tyskar sitter tydligen i ljusrummet och dricker öl. De flesta tycks övertygade om ljusets välgörande kraft och de vita särkarna leder ibland associationerna in på snåriga vägar. Eller vad sägs om den här anteckningen: "Provides the perfect spot for our Children of light gatherings! Thanks Aurora room - You're the only one who understands our bigamy & genocide policies! Lots of love, sister Suzanne". Slutomdömet av Aurora är en upplevelse med klart positiva förtecken, även om jag inte säkert kan säga att jag blivit piggare och lättare om hjärtat av vistelsen. Men om jag gick på universitet skulle jag nog återvända hit, om inte annat så för att få knäcka en bira med några tyska utbytesstudenter. OSKAR FORSGREN TONY GRANBERG

13 VÄLMÅENDE 13 Yllestrumpor transporterar bort fukt från huden och värmer även när de är våta. Dessutom håller de sig fräscha längre än syntetstrumpor. Ylle ett högfunktionellt naturmaterial som värmer Naturmaterialen är på frammarsch, även bland sportoch friluftsmänniskor. Trots tekniska framsteg verkar den gamla hederliga ullen vara svårslagen när det gäller att hålla oss varma. Men det duger inte med vanlig svensk lantull nej, merinoull är det alla vill ha närmast kroppen. Ett par ack så fula mamelucker kan vara precis det plagg som gör skillnaden mellan en kall och grinig och en glad tjej! Och till er som ännu inte upptäckt ullen: upptäck ullen! Så skriver signaturen MonicaKa i ett forum på Utsidan.se, och hon får medhåll av många. Nu ska det inte bara vara långkalsonger och sockor i ull, utan även undertröjor, sport-bh och boxershorts. Och yllekläderna verkar vara lika populära oavsett årstid. Det är bara att se på beduinerna i öknen i sina tjocka ullmantlar. Ullen skyddar mot värmen. Ylle värmer på vintern och isolerar mot värme på sommaren, säger Mona Ersare på Magazin du Nord, en butik i Umeå som säljer produkter i ull och silke. Det är bara att se på beduinerna i öknen i sina tjocka ullmantlar. Ullen skydar mot värmen. Som isolerande material är ullen perfekt. Fibrerna är fluffiga och kan ta in mycket luft. Vid väta krusar sig ullfibern och bildar små luftfickor. Det är därför ylletröjan känns varmare än fleecetröjan när det regnar. Vattenavstötande Ylle är ett högfunktionellt material för fysisk aktivitet, eftersom det släpper igenom fukt i form av vattenånga men inte vattendroppar. Svettas man ångar svetten ut genom kläderna, men regnar det är ullen vattenavstötande. Det gör att svettfuktiga kläder torkar snabbt. Motverkar dålig lukt Bomull är annars ett vanligt material i sportkläder, men det suger åt sig mycket vätska och torkar långsamt. I svettiga bomullskläder kan man bli rejält nedkyld när man stannar för att stretcha eller vila. Ull värmer även när den är fuktig. En annan fördel med ull är att den inte tar åt sig lika mycket lukt som bomull eller syntetfibrer. Skulle långkalsongerna börja lukta dåligt kan man bara hänga ut dem på vädring en stund. Då sker en reaktion mellan lanolinet (ullfettet) och luftens syre som renar ullen så att den doftar gott igen. De som går på långa expeditioner har underkläder av ylle. De får inte byta på många dagar och behöver känna sig fräscha, berättar Mona. Den mjuka merinoullen Många har problem med att yllekläder sticks och kliar, och det är där merinoullen kommer in i bilden. Merinofåren har mycket längre och tunnare hårstrån än vanliga svenska lantraser. Den grova svenska ullen kan stickas, medan merinoullen är mjuk och smidig. Till underkläder använder man bara den finaste merinoullen, den som växer på fårets mage. Sådana underkläder kan man till och med använda på spädbarn, som annars har ganska känslig hud. Mona Ersare tycker att ylle funkar i alla lägen. Själv använder hon sina yllestrumpbyxor året om. Sommartemperaturen kan ju skifta ganska mycket. Yllestrumpor är skönt på kvällen, när det blir svalare. Ull är oöverträffat som värmande material i kläder tycker Mona Ersare på Magazin du Nord. Själv använder hon sina yllestrumpbyxor året runt. ALEXANDRA DE PAOLI ULRIKA HOLMBERG

14 14 VÄLMÅENDE Klara vinterkylan med rätt kläder Solen skiner, snön glittrar och termometern visar minus 15 grader. Underbart väder att vara ute i tycker en del, medan andra snabbt blir kalla och kinkiga. Hur klarar man egentligen att vara ute i kyla? Naturguiden Ingrid Fhärm har svaret. De flesta av oss nordbor älskar sol och värme och upplever de mörka vinterdagarna som ganska tunga. Ändå har många svårt att ta sig ut när solen tittar fram kalla januaridagar. Tricket är att klä sig rätt, och det är lager på lagerprincipen som gäller. Ta reda på vad du ska göra ute, hur mycket du ska stå still, gå eller springa. Det är stor skillnad i hur man klär sig för olika aktiviteter, säger Ingrid Fhärm, utbildad naturguide vid Umeå universitet. Varmt om fötterna Det viktigaste är att isolera ordentligt mot marken. Många vinterkängor är varma och fluffiga på ovansidan av foten, men har tunn sula. Det kan vara värt att titta på när man ska välja vinterskor. Har man för tunna sulor får man isolera med exempelvis en ullsula. Det är också viktigt att alltid ha två lager på fötterna. Först ett par tunna strumpor i ull Att vara ute i sträng kyla kan vara en härlig upplevelse, bara man är rätt klädd. eller syntet och sedan tjockare sockor, typ trekking- eller vandringssockor. Ska man sitta på marken är det sittunderlag som gäller, gärna dubbla. Ett renskinn isolerar också bra. Att sitta direkt i snö, på jackan eller tröjan kyler snabbt ner kroppen. Lager på lager Närmast kroppen har man ett underställ i ull eller syntet, men aldrig någonsin bomull. Bomull är växtfibrer som suger åt sig vatten och håller kvar det. I svettfuktiga bomullskläder blir man snabbt nerkyld. Ull däremot är animaliska fibrer som transporterar bort fukten från kroppen. Superunderställ i syntet fungerar ungefär på samma sätt som ylleunderställ. Nästa lager är ett tjockare underställ i fleece eller ullfrotté. Ytterst har man jacka och byxor som står emot vind och fukt. Ska man sitta stilla länge, som vid isfiske eller jakt behöver man två lager till. Utanpå mellanlagret kan man ha en tjock stickad tröja eller ullfrottétröja. Ytterst har man täckbyxor och täckjacka. Håll modet uppe Både barn och vuxna kan lätt bli apatiska av kyla. Det kan vara bra att tänka på när man planerar en tur, tycker Ingrid. Ta inte med barn ut på en heldags isfiske. Det är kul i ungefär 45 minuter om man får fisk. Annars är det kul i en kvart. Att göra dagsturer med barn på vintern går alldeles utmärkt, men man måste tänka på att variera programmet lite och gärna ha ett mål. Man kan åka skidor en stund, stanna och pimpla lite, sedan åka en bit till, stanna och göra något annat. Se till att barnen inte blir uttråkade. Fler tips från Ingrid är att själv vara positiv och att hela tiden berätta steg för steg om hur långt det är kvar och vad man ska göra sedan. Blir någon trött är det bra att stanna och ta godispaus. Aktivera vuxna Riktigt farligt kan det bli om en vuxen i gruppen börjar frysa rejält och blir apatisk. Ingrid brukar försöka förebygga sådant genom att komma överens med gruppen i förväg om att man säger till så fort man börjar bli kall. Det är faktiskt en skyldighet man har, ett ansvar gentemot de andra. Blir någon kall påverkar det hela gruppen. När en person i gruppen börjar känna sig frusen kan man stanna en stund och ta på förstärkningsplagget, en varm täckjacka. Att dricka något varmt brukar snabbt få upp värmen i kroppen. Skulle det inte hjälpa får man hitta på en krävande aktivitet, till exempel gräva en nödbivack, sätta upp ett tält eller helt enkelt pulsa i snö. Eld Ingrid rekommenderar inte att man tänder en eld för att få upp värmen. Eld är bara bra om man har gått ner sig i en isvak och blivit fruktansvärt kall, men inte annars. Då är det bättre att åka fortare och få upp värmen på det sättet, säger hon. För att en eld ska värma måste man sitta nära den och då kan kläderna brinna upp eller smälta. Utrustning På senare tid har äventyrare som Ola Skinnarmo bidragit till något av en hype runt uteliv. Många läser och diskuterar i forum på nätet, som Utsidan.se. Inrid tycker sig se en ökad märkeshysteri. Plötsligt har det blivit viktigt vilket märke man har på skalbyxorna. Det är klart att billiga täckbyxor inte är lika bra som trelagers GoreTex-byxor, men de flesta skulle klara sig med den enklare varianten. Vill man ändå investera i bra utekläder rekommenderar Ingrid nätbutiker som Addnature.se eller Outnet.se. Den amerikanska sajten Backcountry.com är också bra om man vill läsa recensioner på olika plagg. Själv tycker hon inte att det är nödvändigt att köpa allt nytt, utan tipsar om utgrävningar i garderoben. Förr eller senare visar det sig att den fula tröjan man slutade använda är i ren ull. Ärvda kläder funkar också, jag går runt i pappas gamla långkalsonger fulla med hål. Underkläder behöver absolut inte vara snygga. Måste ha Ska man välja ett livsviktigt uteplagg tycker Ingrid att man ska satsa på en skaljacka. Det är en ofodrad jacka i Gore Tex som skyddar mot vind och väta. Hon vill också slå ett slag för små värmekuddar som man kan stoppa i skorna eller underbyxorna om man fryser. De håller värmen några timmar och kan köpas i sportaffärer. Ingrids eget favoritplagg är en ullfrottétröja från norska Aclima med lång rygg, tumhål och huva. I den har jag aldrig frusit, säger hon. ALEXANDRA DE PAOLI TONY GRANBERG Surdeg mer än en manlig medelklassfluga Om man inte räds att vara den sista att omfamna en djupt förlöjligad trend väntar en värld av bubblande degburkar och ljuvliga, nyttiga bröd runt hörnet. Surdegsbröd är billigt, enkelt att göra och inte minst så gott att du aldrig vill se en Lingongrova igen. Tvärtemot vad många tror är det inte svårt att baka med surdeg, det kräver bara lite tid och tålamod. Det första man behöver är en råsurdegsgrund, som kan vara baserad på antingen vetemjöl eller rågmjöl. Den använder man sedan istället för vanlig jäst när man bakar. Det är nästan löjligt enkelt att starta upp en råsurdeg av rågmjöl: Rör ihop 1 dl ljummet vatten och ½ dl rågmjöl i en glasburk med lock. Förvara burken någonstans där det är ganska varmt, t.ex. nära ett element. Skaka burken försiktigt några gånger per dag. Efter tre dygn tillsätter man 1 dl ljummet vatten och 1 ½ dl rågmjöl. På den fjärde dagen är råsurdegen klar. Man kan sedan med fördel spara sin råsurdeg i kylen, i princip hur länge som helst, bara man då och då matar den med nytt mjöl och nytt vatten. Nyttigare Med en bubblande råsurdeg kan man göra nästan hur många olika bröd som helst. På internet var annars finns en myriad av surdegsbloggar och recept på goda limpor, formbröd, baguetter och bullar. På många sätt är surdegsbröd nyttigare än bröd som bakats med vanlig jäst. Brödet får ett lägre GI-värde, vilket betyder att näringen i brödet tas upp långsammare av kroppen. Surdeg gör också att kroppen lättare kan ta upp viktiga mineraler, som järn och magnesium. Himmelskt De senaste åren har surdegen varit mycket i ropet, främst som en del av en ganska ängslig, manlig medelklasskultur. Men den intresserade kan trösta sig med att surdegar har använts i tusentals år. I Matteusevangeliet liknar Jesus himlen vid en surdeg: Himmelriket är som en surdeg som en kvinna arbetar in i tre mått mjöl; till slut blir alltsammans syrat. Himmelskt gott är det i alla fall. OLOV ANTONSSON ISAK ANGERBJÖRN Surdegen bildas när jästsvampar och mjölksyrebakterier får växa i mjöl och vatten. Med ett ekologiskt mjöl, som innehåller fler naturiga jästsporer, spårämnen och mineraler, går processen snabbare.

15 VÄLMÅENDE 15 Hur ofta tränar du? Carina, 50 Jag går långa promenader efter middagen nästan varje dag. Malin, 20 Jag dansar en gång i veckan och tränar på gym allt ifrån 1-3 gånger i veckan beroende på hur mycket jag hinner. Massage kan göra att du upptäcker muskler du inte visste fanns, säger Erica Stensson Hofverberg. Karolina, 24 Jag cyklar till jobbet och går på gym någon enstaka gång. Lär känna din kropp genom massage Massage kan få dig att sluta stressa och börja slappna av, mjuka upp kroppen och öka cirkulationen och kroppsmedvetenheten. Det finns många massagebehandlingar för olika sorters behov men vilken ska man välja? Erica Stensson Hofverberg, massör och massageterapeut benar ut begreppen. Hon berättar om några behandlingar som finns vid Iksu spa och sport där hon arbetar. Klassisk massage är nog den massage som flest kommit i kontakt med. Den passar för alla och massören anpassar massagen efter kundens behov. Den löser upp muskulära spänningar och är den massage som bokas mest på Iksu, säger Erica. Idrottsmassage använder samma grundgrepp som klassisk massage men är generellt mer kraftfull. Den riktar sig Kroppen och själen hänger så väl ihop, de påverkar varandra. främst till de som tävlar och tränar. Oftast är det ett problemområde som går ut över träningen som man behandlar. Dofter för välbehag Aromamassage bygger på den urgamla aromaterapin. Det är en schematisk helkroppsmassage där man använder olika massagebalsam. Doften och aromaoljorna påverkar kroppen till ett välbefinnande. Fyra oljor verkar på olika sätt. Detox är utrensande, relax gör dig avslappnad, flow ger cirkulation och energi och tonic är spänstgivande samt motverkar åldrande. Erica tycker att detox verkar ha mest effekt. Även vi som jobbar påverkas av det, säger hon. Erica rekommenderar aromaterapi för de som tidigare provat en hel del andra massagebehandlingar och vill testa något nytt. I Hot Stone massage används varma lavastenar och man masserar både med dem och med händerna. Det kan vara en helkroppsbehandling eller bara rygg och nacke. Den verkar avslappnande, avstressande och löser upp spänningar. På frågan om vem denna massage passar för, svarar Erica: Någon som vill ha en massage som är väldigt avslappnande. Fibromassage kom till i två landstingsprojekt på 90-talet och finns nu inom landstinget. Den är främst till för människor med fibromyalgi men fungerar även bra för alla med kronisk smärta. Den kan även hjälpa mot reumatism, ledmuskelsjukdomar och sömnbesvär. Det är en helkroppsmassage med lätta strykningar. Fibromassage kan också hjälpa utbrända personer men eftersom de oftast är så uppe i varv brukar Erica och hennes kollegor kallar dem, de som ligger ovanför bänken. Lätta strykningar Taktil stimulering är inte en massage utan en beröringsmetod. Med lätta strykningar följer man ett bestämt mönster över hela kroppen. Man behandlar också områden som klassisk massage vanligtvis inte behandlar som till exempel mage, bröst, händer och fötter. Metoden har varit framgångsrik inom äldrevården då de gamla minskat på antidepressiva läkemedel efter behandling. Man slappnar av efter en stunds behandling och ett lugn-och-ro-hormon aktiveras. Efter tjugo minuter kickar oxytocinet igång som gör att vi blir lugna, säger Erica. Stimulans och samtal Om man varit med om ett trauma kan kroppsuppfattningen påverkas negativt men genom taktil stimulering kan man bli mer hemma i sin kropp igen. Metoden kan också hjälpa fysisk smärta, kronisk sjukdom och om man har det psykiskt jobbigt på något sätt. Kroppen och själen hänger så väl ihop, de påverkar varandra. Efter behandlingen har kunden ofta ett behov av att prata eftersom den mur de kanske har byggt upp har släppt under massagen. Då kan de få prata och beröringspedagogen lyssnar. LINDA JOHANSSON TONY GRANBERG Lina, 22 Jag har guldkort på Iksu som jag försöker nyttja så ofta som möjligt. Ungefär 2-4 gånger i veckan tränar jag där. Ellen, 21 Som nyinflyttad köpte jag kort på Iksu och försöker vara där tre gånger i veckan, och då är det mest gruppträning som gäller.

16 16 VÄLMÅENDE Barrväxter motverkar urinvägsbesvär På vintern kryper naturen ner under täcket och sover tills solen och värmen är tillbaka. Men en del växter är extra näringsrika under årets kallaste tid och kan lindra vinterns krämpor. Mitt i smällkalla vintern är det nästan extra härligt att ta korgen på armen, spänna på sig skidorna och ge sig ut för att skörda läkeväxter. Solen glittrar i iskristallerna, det faller små snömoln från träden och snötäcket är fullt av spår efter gnagare på promenad. Nu ska man passa på att plocka tall-, gran- och enbarr eftersom de är extra näringsrika under midvintern. Ökad blodcirkulation Alla barrväxter innehåller c- vitamin. I augusti är halten ungefär samma som hos apelsiner, 53 mg/100 g barr, men i januari ökar halten till 395 mg/100 g barr, alltså nästan åtta gånger så mycket. Barren innehåller också eteriska oljor som bland annat stimulerar Tallbarrste smakar sött och kådigt, hjälper mot hosta och värmer enda ner i tårna. blodcirkulationen. Tallbarrste är rikt på c-vitamin, hjälper mot hosta och värmer gott. Klipp eller hacka ner några matskedar färska barr i en kastrull. Häll på en stor kopp vatten och koka i fem minuter. Sila. Teet smakar sött och lite kådigt. Du kan också stoppa ner en tallkvist direkt i en termos med hett vatten och låt dra under skidturen. Te på enbär är bra mot urinvägsinfektioner. Koka en matsked bär med 2 dl vatten i fem minuter. Sila. Drick två koppar per dag i max en vecka. Undvik enbär om du har problem med njurarna. I så fall kan du ta lingonris istället. Lingon för urinvägarna Både lingonets bär och blad är bra vid urinvägsbesvär. Lingonriset är grönt hela vintern under snölagret. Gräv fram lite ris och koka te på två teskedar blad till en kopp hett vatten. Koka i fem minuter, sila och drick tre koppar om dagen i två veckor mot urinvägsinfektion eller blåskatarr. Du kan också dricka några glas lingondricka om dagen i två veckor. Olja som värmer Plocka en korg tall-, gran- och enbarr. Låt dem torka upp så att de inte är fuktiga och klipp dem sedan i små bitar. Fyll en glasburk nästan ända upp med klippet och häll på rapsolja eller olivolja. Sätt på locket och låt dra i två veckor. Sila och häll upp på mörk glasflaska. Den här oljan värmer skönt och lindrar värk i ömmande muskler. ALEXANDRA DE PAOLI ÖRTTERAPEUT ULRIKA HOLMBERG Avlägsna slaggämnen och öka ditt välmående Den stora hälsotrenden just nu är detox, avgiftning. Att rensa kroppen från skadliga ämnen kan göra oss piggare och friskare, ge bättre hy, klarare ögon och till och med lägre vikt enligt experterna. Tips på vägen Det här får du äta: Grönsaker Frukt Baljväxter (ärter, bönor, linser) Nötter Frön Råris och avorioris Spannmål med lågt GI Fisk Ägg Vegetabilisk olja Är du sockerberoende? Dricker för mycket kaffe? Har svårt att gå ner i vikt? Då kan detox vara något för dig. Att under några veckor välja bort socker, kaffe, alkohol och kött kan vara en kickstart för dig som vill få bättre hälsa. Suget efter onyttigheter minskar och du känner dig piggare och fräschare. Vi får dagligen i oss ämnen som kroppen har svårt att ta hand om. Maten innehåller syntetiska tillsatsämnen, håroch hudvårdsprodukter är parfymerade med syntetiska doftämnen och i luften vi andas finns föroreningar. Kroppen lagrar de främmande ämnena i levern och fettvävnaden. En del experter menar att ämnena ligger säkert där, medan andra hävdar att kroppen försvagas av de främmande ämnena. Reaktioner kan bli trötthet, allergier, sämre hy, ledbesvär och viktökning. Genom att avlasta kroppen under några veckor kan den rensa ut slaggämnena så att vi mår bättre. Fetaost Buffelmozzarella Färskost och kvarg Yoghurt Det här bör du undvika: Socker Sötningsmedel Lightprodukter Margarin Hel- och halvfabrikat Rött kött Rensa ut slaggämnen Det finns flera metoder för avgiftning. En av de vanligaste förr var fasta, att under två veckor bara inta flytande föda i form av grönsaksjuicer, buljong och örtteer. Det är en ganska tuff metod och många saknar tuggandet. Man kan också dricka utrensande örtteer i några veckor, men teerna smakar inte särskilt bra och det är lätt att tröttna på dem. Idag föredrar de flesta därför att köpa en färdig detoxkur på hälsokostaffären eller att avgifta sig genom att lägga om kostvanorna under några veckor. Ändra dina vanor Börja med att välja bort kaffe, socker, alkohol, rött kött, vitt mjöl, hel- och halvfabrikat. Ta också bort alla lightprodukter eftersom de innehåller mycket tillsatsämnen. Ett bra tips kan vara att tömma kylen på allt du inte får äta under de kommande veckorna och fylla den med detox-mat. Det du får äta är frukt och grönsaker, helst färska och ekologiska, nötter, frön, ägg och fisk. Smaklökarna ställer om sig och efter några dagar funkar morotsstavar och valnötter som godis och chips. Mejeriprodukter Vitt mjöl Alkohol Syntetiska smak- och färgämnen Allmänt goda råd: Se till att få sova ordentligt, minst åtta timmar per natt. Salta mindre än vanligt. Drick minst två liter vatten per dag. Det är bra att hålla på i minst två veckor för att ge kroppen tid att ställa om sig. Under den tiden är det viktigt att dricka mycket, och då är det vatten, grönt te och örtte som gäller. Det är också bra att motionera mjukt varje dag. Promenera, simma eller ta en lugn skidtur, men överansträng dig inte. Yoga, qi gong och meditation förstärker detoxen, och en massage eller någon annan typ av kroppsbehandling förstärker känslan av sundhet och välbefinnande. Stå emot frestelser Efter detoxen är det lätt att halka tillbaka i gamla hjulspår. Här har du möjlighet att göra aktiva val. Fundera över om du verkligen behöver kaffe varje dag och om smågodis egentligen borde finnas med på din njutningslista. Du kanske kan behålla en del av dina nya sunda vanor och medvetet avgöra när du vill bryta med dem. En riktigt välgjord kaffe latte på caféet smakar trots allt betydligt bättre än tio koppar automatkaffe på kontoret. TEXT OCH ALEXANDRA DE PAOLI En dag med Detox Frukost Omelett med lök, spenat, tomat och pesilja Fruktsmoothie med banan, blåbär och grapefruktjuice Bovetegröt med äpple, rusin, valnötter, kanel och sojamjölk Morotsjuice/ citrusjuice, grönt te/örtte Förmiddags ika Grönt te/örtte En näve valnötter, cashewnötter eller mandlar En frukt Lunch Bulgur med ångkokt/ grillad lax och broccoli Grekisk sallad med fetaost, gröna oliver, olika sorters sallad, rödlök och olivolja Grönsakssoppa Kycklingwrap med grönsaker och majonnäs i majstortilla Mellanmål Morotsstavar, selleristavar och juice Smoothie, mandlar, banan och morotsjuice Middag Risotto på råris med grillad isk/kyckling och tomatsallad Böngryta med tomat och råris Ugnsrostade rotsaker och linsgryta Efterrätt Turkisk yoghurt med lite honung ringlad över Lätt frusen fruktsmoothie Fruktsallad med yoghurt Kvälls ika Halv avokado med keso Riskakor med grönsaker och mozzarella Bra örter till örtte Björklöv, maskros, fänkål, brännässla, styvmorsviol och kronärskocka

17 VÄLMÅENDE 17 På hästryggen växer glädjen och självförtroendet Lukten av häst slår emot mig som en härlig vägg av dofter så fort bildörren öppnas och jag stegar ut på den vitbeklädda parkeringen. Det är onsdag eftermiddag och dags för handikappridning vid Umeå Ryttar Förenings stora anläggning Hippologum. Långsträckta korridorer ringlar fram till kontoret där Marlene Ågran sitter. Hon är ridinstruktör med huvudansvar över handikappverksamheten. Marlene säger att man måste vara väldigt intresserad för att ha den här sortens lektioner under en längre period. Det är mycket mer speciellt att ha dem. Lektionerna blir pratigare och hon tycker att det är intressant hur eleverna alltid tycks ha dåliga dagar samtidigt. Man får inte bli less på att upprepa sig. Olika handikapp Hon tycker också att det är jättekul och inspirerande, ett avbrott från arbetsvardagen. Jag har nämnt för kollegor att man blir gladare av att ha handikappridning. I grupperna ska de kunna rida själva men en del har med en ledare som antingen är en förälder, assistent, ledsagare eller personal från ett gruppboende. Eleverna har förståndshandikapp, cp-skador, Downs syndrom, autism eller muskelsjukdomar. Vid enskild ridning är det en handikappad som inte kan sitta på hästen själv som rider. En person leder hästen och en eller två personer håller i ryttaren. Gammal hälsoidé Redan på 1500-talet rekommenderades ridning för att bevara en god hälsa. Det påpekades speciellt att ridning inte bara var bra för fysiken utan även påverkade sinnena. Detta gäller än idag. Att skritta går att jämföra med människans sätt att gå, hjärnan blir stimulerad på ett liknande sätt. Det kan vara roligt att trava för att de ska kunna Sofie Larsson har ridit på ridskolan i flera år. Här travar hon glatt med Zamigo. känna att de springer, säger Marlene. För kropp och själ Eftersom träningsformen är så pass mild, hjälper den handikapp som ryggsmärtor att förbättras. Rullstolsburna får igång kroppen och tarmfunktionen blir bättre. Många får också bättre balans. Det finns vetenskapliga bevis för att autistiska personer fått ett bättre tal efter att de börjat rida. Vid Hippologum finns ingen uttalad terapiridning men glädjen i ridningen kan vara en terapi i sig menar Marlene leende. De största förändringarna ser hon hos de enskilda eleverna men de har det också väldigt jobbigt med kramper till exempel. En så enkel sak för oss som att sära på benen är jättesvårt för dem, säger Marlene. Vill inte sluta Enbart kontakten med djuren kan också ge otroligt mycket. En tjej som har multipel skleros (MS) klarade inte av att rida längre. Hon fick då åka häst och vagn men fick även sluta med det. Nu kommer hon ibland bara för att klappa hästarna och bjuda dem på morötter. Eleverna verkar tycka om ridningen eftersom det sällan slutar någon. År efter år vill de gå kvar i sina grupper. Att våga Marlene berättar om en gravt autistisk tjej som aldrig visar några känslouttryck men varje gång någon säger att det är onsdag så tar hon på sig ridhjälmen, ler och väntar, än hur länge det är kvar tills det är dags att åka till ridskolan. Hon hoppar upp utan att man hinner med ibland, skrattar Marlene. Självförtroendet att känna att man vågar är en viktig sak för eleverna tror hon. En tjej var väldigt osäker under en lång period men förändrades i en positiv riktning med hjälp av ridningen. Första halvåret stod hon på rampen i fem minuter innan hon satt upp. Trygga hästar Vi skyndar vidare ut i korridoren igen. Marlene virvlar nerför spiraltrappan. Det är dags att släppa in hästarna från hagen. Kylan tränger in och en efter en rusar de genom dörröppningen. Spånet trycks ihop av hovarna och de stannar ett ögonblick för att ge Yster är en av de äldre, klokare hästarna som får gå med på handikapplektioner, berättar Marlene Ågran. Man blir gladare av att ha handikappridning. mig sina kloka ögonkast innan de fortsätter till sina spiltor. Marlene förklarar att de vill ha riktigt säkra hästar till de här eleverna. När de blir äldre, klokare får de gå med i handikappridningen. Efter en stunds väntan dyker eleverna upp allt eftersom. Sofie Larsson går fram och lutar sig mot den vita hästen Zamigo som hon ska rida på. Hej gubben, du sover nästan, säger hon. I nästa stund står hon jättenära mig och mitt block. Har du skrivit upp mig? frågar hon intensivt glatt. Camilla Granberg, ridläraren för dagen, berättar att handikappridningen är lite kortare än andra lektioner. Det är bättre att det är kort och intensivt så att de tycker att det är kul, säger hon. Mellansnack Camilla pratar med tjejerna medan de leder in hästarna på ridbanan. Vet du, Sara har en sån kamera som den tjejen, säger Sofie till mig och pekar på fotografen Ulrika. Lektionen drar igång och snacket mellan Camilla och tjejerna likaså. - Vad tror ni det blir för ordning idag? Eden tar täten. Vem tror ni blir tvåa? frågar Camilla. Jag ska sikta mot stjärnorna nästa lördag, säger Sofie efter att ha ridit runt några varv. Min katt kissade på pianot igen, säger hon efter ytterligare ett tag. Camilla svarar och samtalet fortsätter fram och tillbaka. Eleverna rider runt de orangefärgade konerna som står utställda på banan. Det går ju lysande tjejer, säger Camilla. Vad är lysande? frågar Sofie. Det är samma som jättebra. Så lämnar jag ridbanan och tjejerna som fortsätter att prata på och beger mig ut i vintermörkret. Och man kan inte gå därifrån utan att en varm känsla lagt sig till ro i hjärtat. LINDA JOHANSSON ULRIKA HOLMBERG

18 18 VINTERSPORT Kullaspåret trampas upp ideellt av entusiaster, och ger möjligheten att bränna på ordentligt med draghundarna. Fullt drag i spåret med människans bästa vän Från skidåkning till barmark - nu är draghundssporten ingen renodlad vinterföreteelse längre. Men trots ett ökat intresse för sporten så är det svårt med träningstider för Umeås draghundsentusiaster. Draghundssporten växer i Sverige, och Umeå Draghundsklubb är inte något undantag. Sedan hösten 2009 är man en egen organisation efter att tidigare ha varit en del av Umeå Brukshundsklubb. Inom brukshundsklubben fanns så många olika grenar. Med en egen förening kan vi fokusera på vår del av verksamheten, säger Liselott Eriksson som är ordförande i den nybildade Umeå Draghundsklubb. Pulka eller släde Även inom draghundssporten finns många förgreningar, fördelat på två huvudinriktningar: nordisk stil och slädhundsstil. I den nordiska stilen tävlar man oftast bara med en hund som drar en pulka med vikter mellan sig och åkaren. Tyngden bestäms utifrån hundens kroppsvikt, och kan vara så mycket som 25 kilo. Slädhundsstilen innebär som namnet antyder att föraren åker på en släde som dras av fyra eller fler hundar. Gillar när det går fort Liselott Eriksson kom till Umeå från Vilhelmina 2003 och har alltid varit passionerad skidåkare. Intresset för draghundssporten kom tidigt. Är man uppvuxen på ett par skidor så är det naturligt. Jag älskade skidåkning, och tyckte om när det gick fort - och med hundar så går det fort, säger hon. Liselott Eriksson med vorstehn Forbe efter ett pass. Barmarkstrend Draghundsträningen har tidigare till stor del varit begränsad till vintersäsongen som vanligtvis pågår från december till mars. Nu har dock en trend från sydligare breddgrader letat sig upp till våra nordliga trakter. Barmarksåkning är något som bara blir större och större. Då har man möjlighet att utöva sporten även på sommarhalvåret, oftast med en så kallad kickbike som är en tvåhjulig sparkcykel som hunden drar bakom sig, säger Liselott. Ont om spårtid Men för den draghundsintresserade Umeåbon så är det inte oproblematiskt att få träningstillfällen i stadens skidspår. Begränsade spårtider gör att åkare ofta måste söka sig utanför staden, trots ett förhållandevis gott utbud av skidspår i närområdet. På Nydala har vi till exempel bara tillgång till spåret två gånger i veckan. Lyckligtvis finns det ett par personer som ideellt trampar upp spåret ute på Kulla utanför Umeå, säger Liselott. Kräver samspel Men bristande på spårtider till trots så ger sig Liselott ut i spåret så ofta hon kan, med träning tre-fyra gånger i veckan och tävlingar så gott som varje helg. Det mest fantastiska med sporten är att det krävs ett samspel mellan hunden och människan. Du kan inte tvinga en hund att springa som du vill, det krävs träning och samarbete, säger Liselott. I mars ser hon fram emot det årliga slädhundsloppet Vindelälvsdraget, där tävlande från hela Europa deltar. Det är en riktig folkfest, säger Liselott. JONAS PEKKARI ISAK ANGERBJÖRN

19 SPRUTOR 19 Utredning ska stoppa doping Snart kan privata gymägare få rätt att dopingtesta sina medlemmar utan polis på plats. En regeringstillsatt utredning skall avgöra hur samhället ska få bukt med dopingproblemet. När dopingmedel används av människor inte är tävlingsidrottare så rör det sig nästan uteslutande om anabola androgensteroider (AAS). Effekten av steroiderna, ökad styrka, ork och muskelmassa lockar varje år unga människor att riskera liv och hälsa genom att inta dopingpreparat. Utredning Regeringen beslutade nyligen om att tillsätta en utredning som ska göra det lättare för privata gymägare att utföra dopingprov på medlemmar. Resultatet av utredningen ska redovisas i oktober i år, och regeringen ska efter det ta ställning till hur samhällets insatser mot doping ska stärkas. Men hur ser situationen ut idag? Hur kan gymägare just nu påverka dopingproblemet? Hälsoinriktning Ulla-Stina och Tomas Ahrling har drivit Umeå Sport och Motion (USM) i trettio år. De menar att dopingproblematiken bara är ännu en del av grov kriminalitet och narkotikabrottslighet. Genom att skicka ut tydliga signaler om att deras verksamhet handlar om idrott och friskvård hoppas de kunna bidra till en hälsoinriktad träningsmiljö. USM har till exempel hela tiden haft en policy att inte sälja och distribuera kosttillskott eller andra tilläggsprodukter. Man har även fattat ett medvetet beslut att undvika plakat och reklamprodukter som medverkar till att skapa orimliga kroppsideal. Inget större problem På USM har man inte upplevt problemet i någon större utsträckning, faktum är att de ser att dopingproblematiken marginaliseras i proportion till alla som börjat träna. Med de senaste åren invasion av medelålders kvinnor och män med hälsoinriktad träning upplevs dopingmiljön på USM enligt ägarna egen uppfattning som obefintlig. Vid bara tre tillfällen på trettio år har man varit tvungen att utesluta en medlem på grund av steroidmissbruk. JONAS PEKKARI Nu blir det lättare att dopingtesta gymmedlemmar. ISAK ANGERBJÖRN Svinhysterin i backspegeln I maj 2009 kom de första rapporterna om att svenskar smittats av influensaviruset A H1N1. Sedan vaccinationerna kom gång ordentligt har smittspridningen minskat och hysterin svalnat. Det som nu står i fokus är vad man ska göra av alla vaccindoser som finns över. Lena Skedebrant, sköterska på smittskyddsenheten vid Norrlands universitetssjukhus, har bra koll på statistiken. I hela landet har bekräftade fall av nya influensan rapporterats. I Västerbottens län ligger siffran på 542 personer. Över hälften Det beräknas att 60 procent av Sveriges befolkning vaccinerats och att 10 procent har haft sjukdomen, vilket innebär att har ett fullgott skydd mot att bli smittade. 62 procent av befolkningen i Västerbottens län, ca personer, i har fått vaccinet. Smittspridningen har avtagit betydligt sedan toppen nåddes under hösten. Vecka två i år rapporterades bara sju bekräftade fall av smittan i hela landet. Det är alltså väldigt låg smittorisk, men det innebär inte att faran är över. De minst vaccinerade är unga vuxna mellan 18 och 25 år och de är en av riskgrupperna. Faran inte över I många delar världens sprids smittan fortfarande och det är tänkbart att ungdomar som reser utomlands kan föra med sig smittan tillbaka hem igen. - Så faran är inte över riktigt, säger Lena Skedebrant. Hon påminner om att vaccinationerna i landet fortsätter till mars månad och att vaccinet är gratis. Hon uppmanar alla som ännu inte har vaccinerat sig att göra det, och särskilt om man är barn, har nedsatt immunförsvar, hjärt- eller lungsjukdom eller annan kronisk sjukdom som medför ökad smittorisk. Mer information finns på och under respektive landstings hemsida. Gott om vaccin Det är ingen risk att vaccinet tar slut. Från början räknade man med att alla svenskar skulle behöva två doser vaccin var. Men det är bara barn under tretton år eller de med väldigt speciella former av nedsatt immunförsvar som behöver dubbel dos. Nu när två tredjedelar av Sveriges befolkning vaccinerats står man med åtta miljoner doser vaccin över i hela landet. Det är ännu inte bestämt vad som kommer att göras av dem. Staten kan inte sälja dem eftersom landstingen äger doserna. I Västerbotten är ca doser kvar, som förmodligen kommer läggas i ett gemensamt beredskapslager. Det ligger ordrar på ytterligare doser från landstingen men man förhandlar om att få avbeställa dem. Flest i Västerbotten- Lena Skedebrant tillägger som kuriosa att Västerbottens län är det län med flest bekräftade fall av nya influensan i relation till befolkningen, 210 fall per invånare. Det kan bero dels på att man varit bättre på att upptäcka fall här men också på att många skolbarn i Skellefteå och Sundsvall insjuknade under skolresor, under en period när den torra luften ökar känsligheten för smitta. OSKAR FORSGREN ÖGONBLICKET Snön ligger tjock i Strömbäcks skogar. Där plumsar Zoomats fotograf Isak Angerbjörn rofyllt fram med kameran i högsta hugg. Med den förevigar han den fina norrländska vinternaturen.

20 MALL Fotbollens nya förutsättningar BOK Den nya världsfotbollen Erik Niva Modernista Från 90-talets oglamorösa fotbollsspelare i magväska och träningsoverall till 00-talets PRjippon och miljardaffärer. Erik Niva har rest världen över och studerat en fotbollsvärld i förändring. I 45 välskrivna reportage målas en ny bild upp av det spel som en gång kort och gott var det gröna fältets schack. I ett av bokens allra mest fascinerande reportage följer Erik Niva med Real Madrid på en uppvisnings- och marknadsföringsresa i Kina. Det är hösten 2003, och den spanska klubben är just då universums mest stjärnspäckade fotbollslag. I den osannolika truppen finns Zidane, Ronaldo, Beckham, Figo, Raul och Roberto Carlos. Det är en absurd resa, som mer liknar en presentation av en ny bilmodell, eller ett nytt pojkband, än ett fotbollslag. Genom att visa upp sina vackra superkändisar till idrottsmän ska Real Madrid, och den europeiska fotbollen, vinna marknadsandelar i Asien. Sälja fler tröjor, locka till sig sponsorer. När du köper en riktig stjärna får klubben en bättre internationell projicering och det kan översättas i ekonomisk vinst, förklarar presidenten Florentino Pérez och låter mer som en VD för General Motors, eller en nyliberal ledarskribent, än som ledaren för en fotbollsklubb. Förbrödrande sidor Men Erik Niva visar också på fotbollens allra mest förbrödrande sidor. Hur den stoppar ett krig i Elfenbenskusten, hur den överlever trots sämsta tänkbara förutsättningar på Nordirland. Hur den ger hopp till fräkniga, rödhåriga, utfattiga arbetarklassbarn i förorter som Wayne Rooneys Croxteth utanför Liverpool. Skapar spänning Niva skriver som ingen annan sporjournalist i Sverige. Han är en säker stilist och skapar ofta osannolikt mycket spänning och stämning i sina reportage. Det blir såklart mycket fotboll - ribbträffar och crossbollar och uppställningar - men också en hel del historia, politik, krig, våld och kärlek. Här finns också en stor portion humor. Efter alla år av häckande vid norrländska konstgräsplaner, Hårfagra bollsparkare visar att den rena glädjen finns YOUTUBEKLIPP Azzurra song Det italienska fotbollslandslaget D5v0At4 Det sägs att världens kortaste böcker är de om tysk humor och engelsk matlagning. Boken om stora italienska popögonblick är, skulle jag vilja flika in, en om möjligt ännu blygsammare publikation. Men det finns undantag. För när Gli Azzurri, det italienska fotbollslandslaget, i ett rent magiskt youtubeklipp sjunger lagets officiella låt från mästerskapet i Tyskland 2006 kan man inte göra annat än att kapitulera inför den rena, oförställda glädjen. Uppklädda i specialtryckta tröjor med små fotbollar på gör de hårfagra bollsparkarna sitt bästa för att så lidelsefullt som möjligt lyfta den osannolikt italienska umpa-umpamelodin. Gennaro Gattuso tar sitt uppdrag på högsta allvar, men blir utskrattad av sina medspelare. Francesco Totti kan knappt stå upprätt. Alessandro Del Piero denne norditalienske Bruce Springsteen tar sig igenom sin vers med svajande, men ändå djupt stolt crooner-röst. Någonstans där tycker man sig höra att det aldrig fanns några tveksamheter om huruvida det här laget verkligen skulle gå hela vägen den där sommaren i Tyskland. OLOV ANTONSSON efter all bitande kyla och all frusen fotboll på Lombia i Kiruna, Tallbacka i Malmberget, Sandåkern i Umeå eller Västhagen i Sundsvall, känns det som om rättvisa skipas, skriver Niva när han anländer till det brasilianska landslagets träningsanläggning i tropiken utanför Rio de Janeiro. Fotbollen går i spetsen Om samhället är på väg åt fel håll drabbar det fotbollen först, men om utvecklingen är positiv kan fotbollen gå i spetsen, har den nordirländske LÅT The heat is on Sveriges officiella OS-låt Jill Johnson Lionheart Minns ni scenen i BBC:s The Office när David Brent ska hålla föredrag och gör entré genom att, i skinnjacka och slitna jeans, jogga in i lokalen till tonerna av Tina Turners Simply the best? Listen to her!, flämtar den skäggprydde mellanchefen och klappar samtidigt med händerna ovanför huvudet i ett försöka att motivera den häpna publiken. Ungefär så fräsch, så cool, så lätt att ta på allvar känns The heat is on, Sveriges officiella OS-låt, framförd av Jill Johnson. Och visst - det är att slå in den allra mest öppna fredspristagaren John Hume sagt. Efter att ha läst Erik Nivas Den nya världsfotbollen är man beredd att tro honom. OLOV ANTONSSON Jumboplacering för Johnsons självmål till OS-låt av musikaliska dörrar - men när Johnson, till ett vämjeligt FM-rockkomp informerar oss om att you can do it if only you try är det så overkligt osexigt, icke-originellt och tafatt att tankarna mer dras mot olympiahistoriens mest utskrattade deltagare backhopparen Eddie the Eagle än mot guldbeprydda blågula OLOV idrottsmän. ANTONSSON SPORTKULTUR 20 Nummer elva snurrar in i våra hjärtan igen O ne day you re in and the next day you re out, upprepar programledaren och ex-modellen Heidi Klum som ett mantra i varje avsnitt av TV3s utmärkta moderealitysåpa Project Runway (visas söndagar 19.00). Aldrig blir man så brutalt påmind om sanningshalten i denna klyscha till aforism som när man ser Tomas Brolin. Den lille hudiksvallskeruben som dansade en kalifornisk sommar och kom med i Fifas världslag för att bara några månader senare halka in i en becksvart spiral av benbrott, misslyckade klubbyten och brist på motivation. Men kanske är det nu dags för Brolin att få upprättelse, efter ett drygt årtionde av vin, kvinnor och kändispoker. För det är verkligen Nummer elva som stjäl showen i den nya säsongen av Mästarnas mästare, som visas på SVT på tisdagar När han i det andra avsnittet vinner en frågesportstävling och i ren glädje dammar av den ikoniska piruetten som alla minns från den förtrollade sommaren 1994 är det omöjligt att inte bli rörd till tårar. PROGRAMMET DÄR elva svenska före detta idrottsstjärnor tävlar i olika fysiska och mentala grenar är det bästa som visas på svensk tv just nu. Minns ni hur spännande, hur beroendeframkallande, hur dramaturgiskt fulländat Expedition: Robinson var under sina första säsonger i slutet på nittiotalet? Precis så bra är Mästarnas mästare. En annan av seriens höjdpunkter är den högstadiemässiga relationen mellan Patrik Sjöberg detta göteborgska fyrtorn till mobbare och Stefan Holm, På Spåret -vinnaren med förnumstig uppsyn och ett hjärta av guld. Sjöberg gör highfives med de andra killarna, hånler och påtalar ungefär var tionde minut att han faktiskt har 7-0 i inbördes möten med Holm. Bara om Sjöberg var gul, animerad och ständigt utbrast ha-ha skulle han vara mer lik Nelson Muntz i The Simpsons. OFTA BYGGS en osund, ganska förljugen ikonkult kring våra idrottsmän och -kvinnor. De framställs som hjältar, som gudar och gudinnor, närmast omänskliga. De går hos PR-konsulter och medietränare och slipar bort alla spår av personlighet. Mästarnas mästare visar våra idoler som de verkligen är: Roliga, osäkra, stöddiga, smarta, fåniga, i behov av bekräftelse alltså precis som folk är mest och det är ingenting annat än mästerlig tv. Det mest underskattade programmet i svensk tv måste vara Kanal 9s brittiska husrenoveringsprogram Grand designs (sänds onsdagar 20.55). Programledaren Kevin McCloud får med sina stämband av ljuvaste tweed i alla fall mig att bli egendomligt intresserad av takläggningar, tegelpannor och golvisolering. Briljante Conan O Brien mannen med TV-världens mest förunderliga frisyr - tvingas lämna Tonight show, och ersätts av sin föregångare: Den ofattbart tråkige Jay Leno. OLOV ANTONSSON