Kommunstrukturutredningen i Jakobstadsregionen Evijärvi Jakobstad Kronoby Larsmo Nykarleby Pedersöre

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunstrukturutredningen i Jakobstadsregionen Evijärvi Jakobstad Kronoby Larsmo Nykarleby Pedersöre"

Transkript

1 Kommunstrukturutredningen i Jakobstadsregionen Evijärvi Jakobstad Kronoby Larsmo Nykarleby Pedersöre Kommunutredningsrapporter Arbetsgrupp 1 Arbetsgrupp 2 Arbetsgrupp 3 Arbetsgrupp 4 Arbetsgrupp 5 Den nya kommunen Ekonomi, förvaltning och stödtjänster Slutrapport för arbetsgruppen MBT-samarbete Kommunutredningen ställningstagande från social- och hälsovårdens perspektiv Bildnings- och undervisningstjänster, småbarnsfostran, kultur-, motions- och fritidstjänster

2

3 Arbetsgrupp 1 Den nya kommunen... 1 Beskrivning av den nya kommunen... 1 Demografi... 2 Bosättningsstruktur... 7 Näringsliv... 9 Den nya kommunens vision SWOT Strategiska linjedragningar Organ Tvåspråkighet Näringstjänster Ägarstyrning och ledning av kommunkoncernen Den nya kommunen består av kommundelarna Evijärvi, Jakobstad, Kronoby, Larsmo, Nykarleby och Pedersöre. Den nya kommunen är en tvåspråkig kommun med ca invånare. Kommunen hör till landskapet Österbotten. Den nya kommunen ligger vid västkusten i Finland och har en landareal på km 2. Stambanan från Helsingfors går genom kommunen, järnvägsstationen finns i Bennäs medan ett stickspår knyter ihop hamnen och industrin i kommundelen Jakobstad till stambanan. Karleby-Jakobstads flygplats finns i kommundelen Kronoby och den delas med ett betydligt större område. Kommunen gränsar till Karleby i norr, i söder till Vörå och Kauhava samt i öster till Kaustby, Vetil och Lappajärvi. Riksväg 8 går genom kommunen i nord-sydlig riktning och riksväg 19 i riktning Tammerfors- Helsingfors samt riksväg 13 i riktning Jyväskylä. Stamväg 68 förbinder kommundelen Evijärvi med kommundelen Jakobstad (hamnvägen). Avståndet till huvudstaden är ca 475 km längs med vägnätet. 1

4 Arbetsgrupp 1 Kommunen har en växande befolkning. År 2040 förväntas kommunen ha en befolkning på över invånare, det vill säga en ökning med ca 4500 personer. Under 1980 talet hade området en befolkningsökning för att efter 1990-talets recession förändras till en minskning. Men från år 2003 har befolkningen ökat och förväntas också enligt Statistikcentralen göra det i framtiden. I följande figur visas befolkningsförändringarna för den nya kommunen mellan år 1980 och Från år 2014 till 2040 visas förändringarna enligt Statistikcentralens prognos (2012). Födelsetalet är högt och kommunen har en betydligt större andel under 20-åringar än landet i genomsnitt. År 2013 var nativiteten 12,2 per 1000 invånare jämfört med 10,7 för hela landets nativitet. Den nya kommunen har en lägre andel invånare i arbetsför ålder än hela landet. Det beror främst på att man har 3,1 procentenheter fler barn men också att man har 1,2 procentenheter fler invånare över 65 år. I figuren ovan syns även att det finns stora skillnader mellan de olika kommundelarna. Nedan illustreras en befolkningspyramid över den nya kommunen jämfört med hela landet. Figuren är indelat i femårs kohorter. Den nya kommunen är färgat i blått medan hela landet är orange. 2

5 Arbetsgrupp 1 Det befolkningsmässiga försörjningsförhållandet för den nya kommunen var ,9. Med siffran avses hur många barn och åldringar som det finns jämfört med 100 personer i arbetsför ålder. Det befolkningsmässiga försörjningsförhållandet är en nationell utmaning i framtiden. Enligt Statistikcentralens prognos blir tiderna tuffare och det nationella talet för år 2030 förväntas vara 71,2. I den nya kommunen förväntas situationen vara ännu tuffare 3

6 Arbetsgrupp 1 med 79,2 försörjda per 100 i arbetsför ålder. I diagrammet ovan visas utvecklingen i kommundelarna fram till år Geografiskt fördelar sig befolkningen i tätorterna och längs med ådalarna. Den största befolkningsökningen har skett inom en radie på 20 km från Jakobstads centrum, det är främst barnfamiljerna som står för den ökningen. På kartorna nedan ser man tydligt att andelen barn är hög i områdena kring Jakobstad, medan centrum har i medeltal en äldre befolkning. När det gäller seniorernas geografiska fördelning påverkar naturligtvis lokaliseringen av äldreboenden, men på kartan ser man också att det finns spridd bebyggelse som domineras av en äldre befolkning i kommundelarna Nykarleby, Pedersöre, Evijärvi och Kronoby. 4

7 Arbetsgrupp 1 Geografisk fördelning av befolkningsförändringarna de senaste fem åren. 5

8 Arbetsgrupp 1 Flyttningsrörelserna i den Nya kommunen präglas av en positiv internationell flyttningsrörelse men en negativ nettoflyttningsrörelse inom Finland. Den ökande immigrationen har bidragit att nettoflyttningen har varit positiv de senaste tre åren. Inom Finland går flyttningsrörelserna till landets större befolkningskoncentrationer. På kartan nedan kan man se att denna trend har ökat anmärkningsvärt när årsintervallerna och jämförs. T.ex. var nettoflyttningen i medeltal 47,2 per år från den Nya kommunens område till Vasa, medan mellan åren var motsvarande siffra hela 103,8. Liknande trender finns också till Helsingfors, Åbo, Tammerfors och Seinäjoki. 6

9 Arbetsgrupp 1 I den nya kommunen bor 37 % av den totala befolkningen i kommundelen Jakobstad. Den näst största kommundelen är Pedersöre med en andel på 21 %. Sedan följer Nykarleby Kronoby och Larsmo. Den minsta kommundelen är Evijärvi med 5 % av befolkningen. Befolkningstätheten i kommunen är 18,6 inv/km 2. Finlands befolkningstäthet är 17,9 inv/km 2. 7

10 Arbetsgrupp 1 Sammanlagt bor tre fjärdedelar i tätorter. I byarna bor 14 % och på glesbygden 11 %. Diagrammet ovan visar skillnader i bosättningsstrukturen mellan kommundelarna. Jakobstad och Larsmo har en högre andel befolkning i tätbebyggelse än snittet för kommunen medan de övriga kommundelarna har en högre andel by- och spridd befolkning än snittet. Evijärvi är kommundelen som präglas mest av bybefolkning. (Källa SYKE, YKR/Hertta.) 8

11 Arbetsgrupp 1 Den nya kommunens näringsliv präglas av en mångsidig tillverkningsindustri, av företagens arbetsplatser finns 42,3 % inom tillverkningsindustrin. Handeln sysselsätter 11,8 % och primärnäringarna 12,2 %. Hela 42,3 % av värdet på Finlands skinnförsäljning kommer från den nya kommunen (Profur 2014). Figuren ovan visar arbetsplatserna i den nya kommunen. De färgade staplarna anger anställda i företagen år 2012 och de grå staplarna totala antalet arbetsplatser år Speciellt starka branscher är båttillverkning, pälsnäring, livsmedels-, plast-, metalloch cellulosaindustri. Figuren nedan visar fördelningen av arbetsplatser inom tillverkningsindustrin. 9

12 Arbetsgrupp 1 Den nya kommunen har över företag som sysselsätter en personal på ca personer. Ca 84 % har mindre än 4 anställda. Kommundelarna Larsmo och Evijärvi präglas mest av mikroföretag där endast vart tionde verksamhetsställe har fler än fyra anställda medan motsvarande siffra i Jakobstad är en femtedel. Företagens verksamhetsställen och personal fördelat på kommundelar: Observera, i tabellen ovan ingår inte lantbruksföretag som ej har anställda, totalsumman varierar därför från den första tabellen. Språklig fördelning 10

13 Arbetsgrupp 1 Av befolkningen är 71,3 % svenskspråkiga, 24,5 % finskspråkiga och övriga utgör 4,2 %. Kommunen är proaktiv, effektiv, välskött, utåtriktad och mångkulturell. Kommunen där vi lyckas och mår bra. Sysselsättning Sysselsättningsgraden är klart över genomsnittet i landet. Försörjningskvoten är över 100 %. Arbetslöshetsgraden i genomsnitt för år 2013 var 6,2 % jämfört med 11,3 % för hela landet (TEM, 2014). I figuren nedan finns en jämförelse av arbetslöshetsgraden mellan kommundelarna. 11

14 Arbetsgrupp 1 Arbetsplatserna är mer koncentrerade till tätorterna än befolkningen. Den största koncentreringen finns i Jakobstad. På kartorna över förädlings- (industri byggande el- och vattenförsörjning) och servicearbetsplatser har endast arbetsställen med mer än 10 anställda noterats pga dataleverantörens reglemente. 12

15 13 Arbetsgrupp 1

16 Arbetsgrupp 1 De största arbetspendlingströmmarna i den nya kommunen går mellan Jakobstad och Karleby samt mellan kommundelarna Pedersöre, Larsmo och Jakobstad. Fler pendlar från Karleby till Jakobstad än vice versa. I Kronoby går pendlingsströmmar både till Karleby och Jakobstad. Pendlingskartan är över Jakobstadsregionen och pendlingen söderut och österut från kommundelen Evijärvi har inte noterats. Styrka Två språk Befolkningsstrukturen Socialt kapital, föreningsaktivitet, entreprenörskap Energiförsörjningen Goda kommunikationer/tillgänglighet Trygg och naturnära boendemiljö Ett mångsidigt, internationellt näringsliv 14

17 Arbetsgrupp 1 Företagsamhet och starka kluster Hög sysselsättningsgrad Naturvärden och skärgård Bra utbud av fritidsaktiviteter Fiber och nättjänster Den grundläggande utbildningens skolstruktur Svaghet Utbildningsgraden på mellan- och högskolestadiet är lägre än genomsnittet i landet Outvecklad kollektivtrafik Brist på arbetsplatser för högutbildade Möjligheter Skärgård och natur Levande vidsträckt landsbygd Entreprenörsanda Språkkunskaper Starkare nationell intressebevakning Mångkultur Utnyttjande av globala nätverk Företagens beredskap till internationalisering Hot befolkningsminskning Miljöförstöring Ogynnsamma statliga åtgärder Ekonomiska kriser Företagsnedläggningar och flyttar Bristande samhörighet Avsaknad av vikänsla Befolkningstillväxt i alla kommundelar Effektiv förvaltning - Kostnadseffektiv - Kvalitativ Stark samhörighet - Båda språkgruppernas behov beaktas i serviceproduktionen genom en sådan resursering av översättarservicen att den fungerar utan störningar - I beslutsfattande beaktas båda språkgruppernas delaktighet och påverkan - Integration - Samverkande utvecklingssträvanden 15

18 Arbetsgrupp 1 Goda nationella och internationella kommunikationer säkras - Tillgängligheten säkras och utvecklas Kommuninvånarnas möjlighet till delaktighet och påverkan tryggas genom närhet till beslutsfattarna - föreningsaktivitet stöds och uppmuntras - medborgaraktivitet uppmuntras, exempelvis genom enkäter och projektstöd Företagens möjlighet till delaktighet och bedömning av kommunens beslut tryggas genom att man gör företagskonsekvensbedömningar i samband med beslutsfattandet samt - en aktiv föreningsverksamhet bland företagare och företag stöds och uppmuntras - företags- och företagaraktivitet uppmuntras, t.ex. genom enkäter och projektstöd. Basservicen tryggas i alla kommundelar. - Dagvård - Förskola - Grundläggande utbildning årskurs Bashälsovårdsmottagning - Äldreomsorgstjänster Utveckla ett samhällsklimat som uppmuntrar till initiativrikedom och företagande Långsiktiga satsningar för att stärka och utveckla andra och tredje stadiets utbildnings- och innovationssystem. Ett starkt kulturellt utbud på båda språken stärker kommuninvånarnas trivsel och samhörighet. Landskapets bästa möjligheter för invandrare att producera och framföra sin egen kultur förbättrar integrationen och stärker kommunens ställning som en intressant kommun inom kulturproduktion i konkurrensen mellan landskapen. Ett rikt utbud av fritidssysselsättning i alla delområden stimulerar invånarna till hälsofrämjande aktiviteter. Tjänsterna är kundorienterade och produceras kostnadseffektivt och kvalitativt. Teknologins möjligheter utnyttjas inom serviceproduktion, invånarsamverkan och för att förbättra kostnadseffektiviteten. Principerna för byggande och planläggning följer linjedragningarna i dokumentet Livskvalitet 2040 Koncernens balansräkning optimeras ur en strategisk synvinkel, framför allt med beaktande av att en lättare balansräkning ger möjligheter till en konkurrenskraftig beskattning, som lockar nya invånare till kommunen. Kommunen skapar förutsättningar för företagande genom god och framsynt planläggning och tomtpolitik. 16

19 Arbetsgrupp 1 Utgångspunkten för den nya kommunen är att den inte konkurrerar med företag på den fria marknaden, dock med beaktande av den nya kommunens servicestrategi samt eventuella marknadsdeficienssituationer. I beslutsfattandet inom kommunen granskas beslutets inverkan på företagen. Kommunen värdesätter tredje sektorns arbete i sin samhällsaktiverande funktion och i rollen som serviceproducent. 17

20 Arbetsgrupp 1 - Föredragningslistor, protokoll och bilagor på båda språken. - Personalens språkkunskaper sådana att invånarna kan betjänas på eget modersmål - Skyltningen Utvecklingsbolaget Concordias uppdrag är att fungera som en sammanlänkande kraft och katalysator i den nya kommunens utveckling. Bolagets uppdrag är att hitta nya möjligheter och att ge en bra grogrund för utveckling och tillväxt. Företagsutveckling och regionutveckling är bärande delar av Concordias uppdrag. Verksamheten består i huvudsak av företagsrådgivning och utveckling samt förverkligande av strategiskt viktiga utvecklingsenheter enligt målsättningar i den nya kommunens strategi. Concordia har en viktig koordinerande roll, då bolaget sammanför aktörer kring de gemensamma utvecklingsåtgärderna. Bolaget arbetar aktivt med att bygga nätverk och forum, så att det har en bred kontaktyta till dess kunder och intressenter och kan nå framgång genom samarbete. 18

21 Arbetsgrupp 1 Kommunen och dess dottersamfund bildar kommunkoncernen. Kommunens dottersamfund är de samfund där kommunen har bestämmanderätt enligt bokföringslagen 1 kap 5. 19

22 20 Arbetsgrupp 1

23 21 Arbetsgrupp 1

24 Arbetsgrupp 1 Kommunfullmäktige beslutar om verksamheten och de ekonomiska målsättningarna i kommunkoncernen samt om principerna för koncernstyrningen och de ägarpolitiska linjedragningarna. Dessutom beslutar fullmäktige om den interna kontrollen i kommunkoncernen och om grunderna för riskhanteringen. Kommunstyrelsens uppgift är att leda kommunkoncernen och att använda kommunens befogenhet i koncernsamfunden, dotterbolagen, intressebolagen och vid ägarstyrning i övriga samfund. Styrelsen utser kommunens representanter i sådana samfund där kommunen är medlem eller ägare. För den nya kommunen uppgörs ägarpolitiska linjedragningar, som innehåller bestämmelser om vilken egendom kommunen skaffar och vilka uppgifter och anskaffningar kommunen deltar i som ägare eller placerare. Samtidigt fastslås avkastnings- och andra mål för egendomen. 22

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50 o o o o o o

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72

73

74

75

76

77

78

79

80

81

82

83

84

85

86

87

88

89

90

91 Slutrapport Kommunutredningen ställningstagande från social- och hälsovårdens perspektiv. Arbetsgrupp 4 De fyra kommunerna (Jakobstad, Pedersöre, Nykarleby, Larsmo) som deltar i kommunutredningen har bildat ett samarbetsområde för social- och hälsovården med Jakobstad som värdkommun fr.o.m. år Befolkningsunderlaget är ca invånare. Evijärvi köper social- och hälsovårdstjänster från Kauhava området. Kronoby använder den service som Karleby producerar enligt s.k. värdkommunmodellen. Om alla de tidigare nämnda kommunerna skulle sammanslås till en kommun, skulle den tvåspråkiga kommunen bestå av ca invånare. Den nya kommunen skulle vara barnrik men också ha ett större antal invånare över 65 år jämfört med läget i hela landet. (se annat bakgrundsmaterial). Geografiskt skulle kommunen indelas i ett centrum och glesbygd. I tabell 1 jämförs två modeller med hjälp av Swot-analys. Den nya kommunen är modell 1 och modell 2 är nuläget. Nuläget betyder ett effektiverat samarbete mellan Jakobstads området och Kronoby och Evijärvi. De sist nämnda har möjlighet att köpa service av social- och hälsovårdsverket i Jakobstad. Tabell 1. Social- och hälsovården, Swot analys Styrkor Möjligheter Svagheter Modell 1 Modell 2 En kommun (Jakobstad, Larsmo, Nykarleby, Pedersöre Kronoby, Evijärvi) och gemensam social- och hälsovård Inga kommungränser, ingen kommunfakturering för enskilda kommuner Större befolkningsunderlag tryggar serviceproduktionen Användning av god praxis Tryggande av specialkunnande Produktion av närservice Gemensamt SOTE område (Vasa-Åbo) På lång sikt en nedskärning av administrativa kostnader Utnyttjande av ett naturligt samarbete mellan landsbygderna för att trygga glesbygdernas service (Evijärvi, Kronoby, Pedersöre) Svårt/långsamt att upplösa likartade verksamheter i de olika kommunerna Processen för att nå ett harmoniskt samarbete mellan organisationerna är långsamt Kommunstrukturen som i nuläget, effektiverat samarbete mellan kommunerna och Jakobstads områdets social- och hälsovård Jakobstad området fortsätter att producera social- och hälsovårdstjänster enligt samarbetsavtalet. Samarbetet effektiveras med Kronoby och Evijärvi som har möjligheter att köpa service av social- och hälsovårdsverket i Jakobstad. Jakobstads sote-områdes verksamhet är tryggad, möjlighet att satsa produktionen på intern och strukturell utveckling och kostnadseffektivitet (Jakobstads sote-kostnader har sjunkit under landets medeltal) Befolkningsunderlaget är för litet för en bredbasig serviceproduktion Flera nationella SOTE områden (Uleåborg, Tammerfors, Åbo)

92 Hot Fortfarande för litet befolkningsunderlag Tryggande av service på modersmålet vid alla servicepunkter Tillgång till behörig personal Samarbetsområdet inom Jakobstadsområdet spjälks upp p.g.a. SOTE reformen Tryggande av service på modersmålet vid alla servicepunkter Tillgång till behöriga personal Social- och hälsovården i modell 1 - Specialsjukvården produceras till största delen vid sjukhuset i Vasa. Service på universitetssjukhusnivå produceras i Åbo. Klienters valfrihet möjliggör troligen även användningen av specialsjukvård i Karleby och Seinäjoki. Enligt SOTE lagförslag som är på utlåtande är det oklart hur service utanför eget SOTE område kunde fungera. - Bashälsovården, socialomsorgen och äldreomsorgen (grund/närservice) kan kommunen troligen producera själv. Å andra sidan är det viktigt att effektivera serviceproduktionen och utveckla kostnadseffektiviteten så att det är möjligt att hålla koll på kostnadsutvecklingen. Konkret betyder detta att servicepunkter måste kopplas samman, mångprofessionellt arbetssätt och servicehandledning måste effektiveras samt satsningar på övergripande rehabiliterande vårdaktiviteter för att möjliggöra hemmaboende för äldre måste göras. o I Jakobstad finns en hälsovårdscentral (bl.a rådgivning, mottagning, socialt arbete, hemvård) med hvc avdelning och basspecialsjukvård. I Pedersöre, Larsmo och Evijärvi finns välfärdsstationer för rådgivningsverksamhet, läkarmottagning, socialt arbete och hemvård. Evijärvis välfärdsstation fungerar centralt som finskspråkig välfärdsstation. I Nykarleby finns en hälsovårdscentral (bl.a rådgivning, mottagning, socialt arbete, hemvård) och en hvc avdelning. Även i Terjärv i Kronoby finns en liknande hälsovårdscentral med hvc avdelning. Hvc avdelningen i Terjärv producerar även vård åt Evijärvi området. o Alla nuvarande kommuner är tvungna att minska på servicepunkter - Äldreomsorgens verksamhetsmodell påverkar på hälsovårdens kostnader. Enligt nationella direktiv bör man satsa på kostnadseffektiv verksamhet som stöder hemmaboende och förebyggande rehabilitering. I tabell 2 syns en övergång från institutionsvård till hemvård. o Enligt tabellen bör man i kommunerna satsa på hemvård och minska de nuvarande långvårdsplatserna enligt befolkningsunderlag och struktur. o Långvården finns kvar i kommunerna.

93 Tabell 2. Servicestruktur för 75 år fyllda Servicestruktur >75 år Social- och hälsovårdsverket Kronoby Evijärvi % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal Befolkningsprognos >75 år 9, pers. 9, pers. 10,8 721 pers pers. 12,9 343 pers pers. Effektiverat serviceboende 8,4 344 platser platser 7,6 55 platser 6 44 platser 8,8 29 Platser 6 20 platser Institutionsvård 4,2 170 platser 2 87 platser 4,4 32 platser 2 15 platser 4,5 15 Platser 2 7 platser Bor hemma pers pers pers pers. 86,7 297 pers pers. Närståendevård 3, , , pers. pers. pers. pers. pers. pers. Hemvård (regelbunden) pers pers. 10,5 78 pers pers. 14,9 49 pers pers. - Servicehandledningen koncentreras till en helhet, som ansvarar för godkännande av närståendevård och stödhjälp så som hemvård och långtidsvård. Servicehandledningen gäller för såväl äldre- som handikappomsorgen. - Socialarbetet koncentreras till organisationen men delas in i områden med skilda servicestationer enligt hembesök. - Verksamheten harmoniseras inom alla servicepunkter. Gemensamma kriterier för service skapas på basen av nuvarande kriterier. - Miljöhälsovården hör inte enligt lagen till det SOTE-utlåtande som är aktuellt, så Jakobstads sote-områdets praxis gällande miljöhälsovården gäller också den nya möjliga kommunen. I bilaga 1 visas hur förändringar inom nuvarande Jakobstads sote-områdes organisationsstruktur kan påverka kostnadsramarna. Uträkningarna är ungefärliga och innehåller inte Kronobys eller Evijärvis kostnader. Oberoende av eventuell kommunreform eller SOTE-lag bör strukturförändringar göras, så att kommunernas minskade resurser kan användas optimalt för produktionen av service inom social- och hälsovården. Utgångspunkten för modellen 2 är att samarbetet mellan Jakobstadsområdets social- och hälsovård och Kronoby och Evijärvi effektiveras. På uppdrag av Vasa området har NHG gjort en utredning om olika sote modeller i Österbotten. Om den föreslagna VSOTE modellen tas i bruk är inte modellen 2 som presenteras här möjlig. Mellanrapporten baserar sig på följande bakgrundsmaterial: - Geografisk karta - Nuvarande servicepunkter och produktion - Befolkningsstruktur och sjuklighet - Nationella rekommendationer för strukturen inom äldreomsorgen

94

95

96

97

98

99

100

101

102

103 JAKOBSTAD / PIETARSAARI BILDNINGSNÄMNDEN, SIVISTYSLAUTAKUNTA Bildningsdirektör, sivistysjohtaja: Jan Levander DAGVÅRD, PÄIVÄHOITO Tom Enbacka FINSKA SEKTIONEN, SUOMENKIELINEN JAOSTO Juha Paasimäki SVENSKA SEKTIONEN, RUOTSINKIELINEN JAOSTO Jan Levander JUNGMANS DIREKTION Bertil Klingenberg KULTURSEKTIONEN, KULTUURIJAOSTO Guy Björklund ARBETARINSTITUTETS DIREKTION Mari-Louise Björndahl TYÖVÄENOPISTON JOHTOKUNTA Päivi Rosnell MUSIKINSTITUTETS DIREKTION, MUSIIKKIOPISTON JOHTOKUNTA Bo-Anders Sandström IDROTTSSEKTIONEN, LIIKUNTAJAOSTO Tove Jansson

104

105 NYKARLEBY STAD BILDNINGSVÄSENDET Organisationsschema ADMINISTRATION Ansvarig: direktör för bildningsväsendet Antal anställda: 5,5 Bokslut 2013: , Ospeciferad utbildning: SKOLVÄSENDET (svenskspråkiga) Ansvarig: direktör för bildningsväsendet Antal anställda: 116, bokslut 2013: Topeliusgymnasiet: , Elevvård: SKOLVÄSENDET (FINSKSPRÅKIGA) Ansvarig: skoldirektör Antalet anställda: 6 Bokslut 2013: DAGVÅRD Ansvarig: Dagvårdschef Antalet anställda: 106 Bokslut: 2013: KULTUR & FRITID Ansvarig: kultur- och fritidschef Antalet anställda: 6 Bokslut 2013: , varav Kuddnäs: BIBLIOTEK Ansvarig: bibliotekschef Antalet anställda: 7 Bokslut 2013: ARBETARINSTITUT Ansvarig: Rektor Antalet anställda: 2 Bokslut 2013:

106

107 LARSMO KOMMUN NÄMNDEN FÖR BARNOMSORG OCH BILDNING Budget 2013: 11.3 milj. euro 149,5 tjänster och befattningar BILDNINGSCHEF Carola Holm Palonen 0,8 bildningschef, 0,2 kultursekreterare sektorchef FRITIDSSEKRETERARE REKTORER 4 st i förskola och åk st i åk 7-9 BIBLIOTEKTSCHEF BARNOMSORGSCHEF Malin Källman 1,0 sektorchef 1 dagvårdsledare 60 % 3 föreståndare i barngrupp för förskolbarn och barn å 1-2 Öppen verksamhet

108

109 EVIJÄRVEN KUNTA SIVISTYSLAUTAKUNTA 9 jäsentä Tilinpäätös 2013: ,49 virkaa ja tointa Sivistystoimi Sivistystoimenjohtaja Toimistonhoitaja Päivähoito (ostopalveluna) Perusopetus, lukio Kirjasto Museo Liikunta Nuoriso Kansalaisopisto 1 rehtori 3 koulunjohtajaa kirjastonjohtaja Liikunnanohjaaja/ urheilualueiden hoitaja

110

111 KRONOBY KOMMUN BILDNINGSNÄMNDEN 9 medlemmar bokslut 2013: ,72 tjänster och befattningar SVENSKA SKOLSEKTIONEN 7 medlemmar FINSKA SKOLSEKTIONEN 5 medlemmar BILDNINGSKANSLIET BILDNINGSCHEF/ SEKTORCHEF DAGVÅRDSCHEF 10 REKTORER BIBLIOTEKSCHEF MI-REKTOR 0,1 AVDELNINGS- SEKRETERARE KANSLIST FRITIDSKORDINATOR Obs! skild nämnd o budget KANSLIST SPECIALBARNTRÄD- GÅRDSLÄRARE 4 DAGVÅRDSLEDARE 1 DAGHEMSFÖRESTÅNDARE

112

113 DAGVÅRDS- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN SVENSKA SEKTIONEN FINSKA SEKTIONEN DAGVÅRDS- OCH UTBILDNINGSAVDELNINGEN FÖRVALTNING Ansvarig: Utbildningsdirektör Antal anställda: 4,7 Bokslut 2013: ,58 UTBILDNINGSAVDELNINGEN (svenskspråkiga) Ansvarig: Utbildningsdirektör Antal anställda: 160,79 Bokslut 2013: ,12 UTBILDNINGSAVDELNINGEN (finskspråkiga) Ansvarig: Skoldirektör (10 %) Antal anställda: 7 Bokslut 2013: ,10 FÖRSKOLA/DAGVÅRD/ EFTERMIDDAGSVERKSAMHET Ansvarig: dagvårdschef Antal anställda: 146,68 Bokslut 2013: ,93 Pedersöre gymnasium Bokslut 2013: ,12 KULTURNÄMNDEN KULTURAVDELNINGEN FÖRVALTNING Ansvarig: Kulturchef Antal anställda: Bokslut 2013: BIBLIOTEK Ansvarig: Bibliotekschef Antal anställda: 7,33 Bokslut 2013: MEDBORGARINSTITUTET Ansvarig: Rektor Antal anställda: 4,5 Bokslut 2013: UNGDOMSARBETE Ansvarig: Ungdomssekreterare Antal anställda: 1 Bokslut 2013: KULTURARBETE Ansvarig: Kulturchef Antal anställda: 1 Bokslut 2013: IDROTTSNÄMNDEN Ansvarig: Idrottssekreterare Antal anställda: 1,8 Bokslut 2013:

114

115

116

117 ESI- JA PERUSOPETUKSEN TOTEUTUNEIDEN KUSTANNUSTEN JA RAHOITUKSEN LASKENNALLISTEN PERUSTEIDEN VERTAILU ESIOPETUS -PERUSOPETUS- Opetuksen järjestäjä vl 1-9 josta mamu Oppilas- Toteut. Rah. lask. Erotus Rah. Kokonais ero lisäop. yli 17v valm. määrä kust. peruste e/opp perus. euroa yhteensä e/opp e/opp osuus kust.% Kunta Evijärven kunta Jakobstads stad ,5 0 20, , Kronoby kommun , , Larsmo kommun Nykarleby stad 75,5 732, Pedersöre kommun 192, ,5 0, , Evijärven kunta 22,5 287,5 0 0,5 310, Jakobstads stad 204, ,5 2, , Kronoby kommun 86,5 716,5 0 4,5 807, Larsmo kommun 104,5 772,5 0 4,5 881, Nykarleby stad 68,5 723, Pedersöre kommun 190, , , Evijärven kunta 25,5 273,5 0 0,5 299, Jakobstads stad 220, , , Kronoby kommun 71,5 710, Larsmo kommun ,5 0 4, Nykarleby stad Pedersöre kommun 184, ,5 0 5, ,

118

119 TOTEUTUNEIDEN KUSTANNUSTEN JA VALTIONOSUUDEN LASKENNALLISTEN PERUSTEIDEN VERTAILU Koulutuksen järjestäjä Kunta 1) Yli Aineop. Laskenn. Toteut. Valt. osuuden Edell. YH:n Kokonaisero Opisk. 18 v. kurssien opisk. kust. lask. peruste erotus osuus euroa määrä aloit. määrä määrä e/opisk. e/opisk. kustann. % Evijärven kunta Jakobstads stad Kronoby kommun Nykarleby stad Pedersöre kommun Evijärven kunta Jakobstads stad Kronoby kommun Nykarleby stad Pedersöre kommun Evijärven kunta Jakobstads stad Kronoby kommun Nykarleby stad Pedersöre kommun

120

121

122

123

124

125

126

127

128

129

130

131

132

133

134

135

136

137

138

139

140

141

142

143

144

145

146

147

148

149

150

151

152

Den nya kommunen. Beskrivning av den nya kommunen

Den nya kommunen. Beskrivning av den nya kommunen 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 2021 2023 2025 2027 2029 2031 2033 2035 2037 2039 Den nya kommunen Den nya kommunen består av kommundelarna

Läs mer

Jakobstad-Nykarleby-Larsmo-Evijärvi-Kronoby-Pedersöre

Jakobstad-Nykarleby-Larsmo-Evijärvi-Kronoby-Pedersöre Arbetsgrupp 5; mellanrapport Bildnings- och undervisningstjänster, småbarnsfostran, kultur- motions- och fritidstjänster Innehållsförteckning 1. Arbetsgruppen för bildnings- och undervisningstjänster...

Läs mer

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 Kristdemokraternas kommunprogram 2012-2016 Innehåll 1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 3. SERVICEN SKALL PRODUCERAS NÄRA MÄNNISKAN...5 3.1. Ordnandet

Läs mer

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 1 Framtidens utmaningar befolkningen åldras behov av välfärdstjänster växer hela tiden ekonomiska och andra resursser räcker inte

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 2014 PROJEKTET OCH UPPDRAGET Kommunförbundets projekt, 9/2013 1/2014 Uppdrag: Formulera en förvaltningsmodell för att trygga,

Läs mer

KALLELSESIDA Kommungården, sessionssalen

KALLELSESIDA Kommungården, sessionssalen KALLELSESIDA Utfärdat den 19.11.2009 1 Sammanträdestid Måndagen den kl. 10.00 Sammanträdesplats Kommungården, sessionssalen Ärendets nr Ärende 63 Laglighet och beslutförhet 64 Protokolljustering 65 Uppgörande

Läs mer

SPRÅKPROGRAM FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN

SPRÅKPROGRAM FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN 1 SPRÅKPROGRAM FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN BAKGRUNDSINFORMATION OM MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN (verksamhet från år 2017) - karta över regionen,

Läs mer

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008 2017 Kommunerna i Svenskfinland 2017 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt 311 kommuner. Det finns

Läs mer

Hans Frantz Styrelseordförande i Vasa sjukvårdsdistrikt

Hans Frantz Styrelseordförande i Vasa sjukvårdsdistrikt Hans Frantz Styrelseordförande i Vasa sjukvårdsdistrikt Utmaningarna är många inför genomförandet av Sote-reformen Kanske flera här än inom många andra områden i landet Vi har landets friskaste befolkning

Läs mer

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD NORDENS ENERGIHUVUDSTAD -flöde för ett gott liv Vasa stads strategi 2015 Fg 10.11.2014 VAD BYGGER VI PÅ? Välfärd Vasabornas välfärd tryggas genom högklassig och närbelägen basservice i alla livsskeden.

Läs mer

Motioner till partidagen 2016

Motioner till partidagen 2016 Motioner till partidagen 2016 Beredningsutskott 4 47 Integration på svenska 48 Glöm inte att integrera hemmamammorna 49 Partiets finskspråkiga namn 50 Lokalavdelningarnas medlemsavgifter i partiet och

Läs mer

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg Statsandelar statsbidrag statsunderstöd Statsandelsreform Mars 2013 Mikael Enberg Skattefinansiering år 2011, md Ersättning för lagstadgade uppgifter Statsandelar 7,7 KOMMUNER skatteink. 19,1 1,7 STATEN

Läs mer

Uppföljning av ungdomsgarantin på Österbottens NTM-centrals område November Teemu Saarinen

Uppföljning av ungdomsgarantin på Österbottens NTM-centrals område November Teemu Saarinen Uppföljning av ungdomsgarantin på Österbottens NTM-centrals område 2015 Teemu Saarinen 18.12.2015 Begrepp som gäller uppföljningen 18.12.2015 Flöde till arbetslöshet som varat längre än 3 månader = Andelen

Läs mer

Vuxenutbildningen i Svenskfinland

Vuxenutbildningen i Svenskfinland Vuxenutbildningen i Svenskfinland 25 64-åringar 9,0 % 27,5 % 4,8 % 8,9 % 3,0 % 4,7 % 1,3 % 2,9 % Källa: Statistikcentralen Innehåll Vuxenutbildningen i Svenskfinland 261 Inledning 264 1 Beskrivning av

Läs mer

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-06 REV. 2011-10-03 ENLIGT KF BESLUT 119/2011 Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-09-22 Marks kommun Postadress:

Läs mer

Två förvaltningsspråk. Nya forskningsrön, på Kommunmarknaden den 12 september 2012 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi

Två förvaltningsspråk. Nya forskningsrön, på Kommunmarknaden den 12 september 2012 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi Två förvaltningsspråk Nya forskningsrön, på Kommunmarknaden den 12 september 2012 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi Ole Norrback, Vbl 20.01.2012 Två likvärdiga förvaltningsspråk i samma kommun kunde trygga

Läs mer

Inledning... 2 Välfärdsteamet... 2 Välfärdsberättelsen... 2 Befintliga program och planer som stöder främjandet av välfärd... 2 Statistik...

Inledning... 2 Välfärdsteamet... 2 Välfärdsberättelsen... 2 Befintliga program och planer som stöder främjandet av välfärd... 2 Statistik... Omfattande välfärdsberättelse för Korsholms kommun 2013-2016 Innehållsförteckning Inledning... 2 Välfärdsteamet... 2 Välfärdsberättelsen... 2 Befintliga program och planer som stöder främjandet av välfärd...

Läs mer

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP 16.8.2007/rlö.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP Om lämnandet av de viktigaste uppgifterna i den utredning och den genomförandeplan som avses i 10 i lagen om en kommun- och servicestrukturreform till statsrådet.

Läs mer

Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPers förslag till en organisations- och finansieringsmodell för social- och hälsovården

Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPers förslag till en organisations- och finansieringsmodell för social- och hälsovården Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPers förslag till en organisations- och finansieringsmodell för social- och hälsovården Varför räcker inte Paras-projektet? samarbetet mellan socialvården,

Läs mer

Målsättningar för den regionala kommunikationen

Målsättningar för den regionala kommunikationen Målsättningar för den regionala kommunikationen 202020 Vasaregionens image bland Finlands topp 6 regioner En nationellt stark bild av Vasaregionen som sysselsättare av kunniga personer i synnerhet inom

Läs mer

Genomförande av skyldigheterna i äldreomsorgslagen i Karleby och i Kronoby. Maija Juola Servicedirektör för äldreomsorg 29.5.2015

Genomförande av skyldigheterna i äldreomsorgslagen i Karleby och i Kronoby. Maija Juola Servicedirektör för äldreomsorg 29.5.2015 Genomförande av skyldigheterna i äldreomsorgslagen i Karleby och i Kronoby Maija Juola Servicedirektör för äldreomsorg 29.5.2015 Procedurbestämmelser Äldreomsorgslagen medförde inga subjektiva nya rättigheter

Läs mer

Språkklimatet i Finland år Kommunmarknaden Marina Lindell

Språkklimatet i Finland år Kommunmarknaden Marina Lindell Språkklimatet i Finland år 2016 Kommunmarknaden 14.09.2016 Marina Lindell Språkbarometern Följer upp hur den språkliga servicen förverkligas i tvåspråkiga kommuner. Hur väl får den lokala språkminoriteten

Läs mer

Hörnstenarna i social- och hälsovårds-reformen. understatssekreterare Tuomas Pöysti

Hörnstenarna i social- och hälsovårds-reformen. understatssekreterare Tuomas Pöysti Hörnstenarna i social- och hälsovårds-reformen understatssekreterare 1 Hörnstenarna i det nya social- och hälsovårdssystemet 1. Stark organisation 18 landskap 2. Integration av tjänster tjänsterna formas

Läs mer

Ab Jakobstadsregionens Utvecklingsbolag Concordia Oy Pietarsaaren seudun Kehittämisyhtiö Concordia

Ab Jakobstadsregionens Utvecklingsbolag Concordia Oy Pietarsaaren seudun Kehittämisyhtiö Concordia Gustav Nygård 3-2015 Ab Jakobstadsregionens Utvecklingsbolag Concordia Skolgatan 25-27, 68600 Jakobstad tel puh 010 239 7550 Oy Pietarsaaren seudun Kehittämisyhtiö Concordia Koulukatu 25-27, 68600 Pietarsaari

Läs mer

NYA TIDER, UTMANINGAR OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT. Åsa Hagberg-Andersson PhD (econ) Novia Vasa, Finland e-mail: asa.hagberg-andersson@novia.

NYA TIDER, UTMANINGAR OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT. Åsa Hagberg-Andersson PhD (econ) Novia Vasa, Finland e-mail: asa.hagberg-andersson@novia. NYA TIDER, UTMANINGAR OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT Åsa Hagberg-Andersson PhD (econ) Novia Vasa, Finland e-mail: asa.hagberg-andersson@novia.fi Vem? Nätverksbyggare Projekt näringsliv Förändring Konkurrenskraft

Läs mer

Läs Företagarna i Finlands kommunalvalsprogram yrittajat.fi/kuntavaalit

Läs Företagarna i Finlands kommunalvalsprogram yrittajat.fi/kuntavaalit KOMMUNALVALET 2017 Läs Företagarna i Finlands kommunalvalsprogram yrittajat.fi/kuntavaalit Programmet sammanställer företagarnas åsikter och tips gällande: skatter och balanserad ekonomi näringslivspolitik

Läs mer

POHJANMAA ÖSTERBOTTEN. Sysselsättningsöversikt: December 2013

POHJANMAA ÖSTERBOTTEN. Sysselsättningsöversikt: December 2013 POHJANMAA ÖSTERBOTTEN Sysselsättningsöversikt: December 2013 SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT december 2013 Ytterligare information: Jorma Höykinpuro tfn +358 50 312 8568 och Olli Peltola tfn +358 50 312 8727 Österbottens

Läs mer

Svenskspråkiga utbildningssektionen Svenskspråkiga utbildningssektionen Svenskspråkiga utbildningssektionen Svenskspråkiga utbildningssektionen 23 29.03.2016 35 03.05.2016 51 07.06.2016 60 24.08.2016 BILDNINGENS

Läs mer

Migrationsinstitutet

Migrationsinstitutet Krister Björklund Forskare Migrationsinstitutet Eriksgatan 34 20100 Åbo Tel. 02-2840453, 040-7478953 krister.bjorklund@utu.fi Migrationsinstitutet http://www.migrationinstitute.fi Tio procent av Närpes

Läs mer

STRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland

STRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland STRATEGI 2007 2017 För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland Innehåll 1 Mission...2 2 Vision...2 3 Strategiska verksamhetslinjer 2007-2017...3 3.1 Delta i utvecklandet

Läs mer

Pargas stads utlåtande 2589/00.04.00/2015

Pargas stads utlåtande 2589/00.04.00/2015 Pargas stads utlåtande 2589/00.04.00/2015 BAKGRUNDSUPPGIFTER Respondentens officiella namn Pargas stad Namn på den person som antecknat svaret Kontaktuppgifter till ansvarspersonen för svaret Patrik Nygrén

Läs mer

Kuntaliitto Kommunförbundet

Kuntaliitto Kommunförbundet Kuntaliitto Kommunförbundet Kommunerna ansvarar för basservicen och sörjer för invånarnas välfärd www.kommunerna.net Kommunens organisation FULLMÄKTIGE Revisionsnämnden KOMMUNSTYRELSEN NÄMNDERNA Primära

Läs mer

KALLELSESIDA Kommungården i Larsmo, sessionssalen

KALLELSESIDA Kommungården i Larsmo, sessionssalen KALLELSESIDA Utfärdat den 06.02.2009 1 Sammanträdestid Måndagen den kl. 10.00 Sammanträdesplats Kommungården i Larsmo, sessionssalen Ärendets nr Ärende 1 Laglighet och beslutförhet 2 Protokolljustering

Läs mer

Sammanträdestid: Onsdagen den , kl

Sammanträdestid: Onsdagen den , kl 1 Sammanträdestid: Onsdagen den, kl. 15.00 Sammanträdesplats: Kronoby gymnasium 14 Sammanträdets öppnande 3 15 Val av protokollsjusterare 3 16 Godkännande av föredragningslistan samt komplettering med

Läs mer

58. FÖRVALTNING Social- och hälsovårdsministeriets anhållan om utlåtande; förslag till lag om ändring av hälso- och sjukvårdslagen

58. FÖRVALTNING Social- och hälsovårdsministeriets anhållan om utlåtande; förslag till lag om ändring av hälso- och sjukvårdslagen Lähettäjä: STM Kirjaamo Vastaanottaja: Rantalainen Jenni (STM) Aihe: VL: STM068:00/2015 Rättelse av social- och hälsovårdsutlåtande Päivämäärä: 15. marraskuuta 2016 9:46:12 Lähettäjä: Inger Bjon [mailto:inger.bjon@kronoby.fi]

Läs mer

INSTRUKTION FÖR VÅRD OCH OMSORGSCENTRALEN. Godkänd av stadsfullmäktige i Kristinestad ( 9)

INSTRUKTION FÖR VÅRD OCH OMSORGSCENTRALEN. Godkänd av stadsfullmäktige i Kristinestad ( 9) Kristinestad Instruktion för vård- och omsorgscentralen 1 INSTRUKTION FÖR VÅRD OCH OMSORGSCENTRALEN Godkänd av stadsfullmäktige i Kristinestad 31.1.2011 ( 9) Samarbetsförfarande 7.12.2010 Vård- och omsorgsnämnd

Läs mer

Jannica Ljunggren (red.) Bildningsförvaltningen i Svenskfinland

Jannica Ljunggren (red.) Bildningsförvaltningen i Svenskfinland Jannica Ljunggren (red.) Bildningsförvaltningen i Svenskfinland FÖRFATTARE Jannica Ljunggren PÄRMBILD Heli Sorjonen 1 upplagan ISBN 978-952-213-970-2 (pdf) Finlands Kommunförbund Helsingfors 2012 Finlands

Läs mer

LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012

LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012 1 LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012 Lovisa stadsstrategi Stadsstrategin är det viktigaste dokumentet som styr stadens verksamhet, den innehåller fullmäktiges centrala riktlinjer

Läs mer

Pälsbranschens ekonomiska betydelse

Pälsbranschens ekonomiska betydelse Pälsbranschens ekonomiska betydelse Uppgifterna sammanställda av PTT hösten 216 Export 1 - värdet av exporten ökade år 215 med cirka 15 milj. jämfört med året innan - värdet av importen sjönk efter två

Läs mer

Språket inom allmän förvaltning

Språket inom allmän förvaltning Språket inom allmän förvaltning Här nedan kan man läsa i korthet om språkliga rättigheterna inom allmänna förvaltningen, samt kommuninvånares syn på hur de förverkligats: Språket vid myndigheterna Statens

Läs mer

MUOKKAA PERUSTYYLEJÄ NAPS. - Muokkaa tekstin perustyylejä napsauttamalla - toinen taso kolmas taso neljäs taso viides taso

MUOKKAA PERUSTYYLEJÄ NAPS. - Muokkaa tekstin perustyylejä napsauttamalla - toinen taso kolmas taso neljäs taso viides taso MUOKKAA PERUSTYYLEJÄ NAPS. - Muokkaa tekstin perustyylejä napsauttamalla - toinen taso kolmas taso neljäs taso viides taso MUOKKAA PERUSTYYLEJÄ NAPS. - Muokkaa tekstin perustyylejä napsauttamalla - toinen

Läs mer

Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet

Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla Social- och hälsovårdsministeriet Strategi för social- och hälsovårdspolitiken Socialt hållbart Finland 2020: behandlar alla samhällsmedlemmar jämlikt, stärker

Läs mer

Lovisanejden 2015 - näringslivsprogram för Lappträsk och Lovisa

Lovisanejden 2015 - näringslivsprogram för Lappträsk och Lovisa Lovisanejden 2015 TTT projektets ledningsgrupp 4.11.2010 Lovisanejden 2015 - näringslivsprogram för Lappträsk och Lovisa 29.10.2010 Lovisanejden 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Energibranschen 5 1.1 Målsättning

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Risken för arbetslöshet störst bland personer med främmande språk som modersmål

Risken för arbetslöshet störst bland personer med främmande språk som modersmål Befolkning 2012 Sysselsättning 2011 Bagrundsinformation om arbetslösa Risken för arbetslöshet störst bland personer med främmande språk som modersmål Enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik

Läs mer

Kommunförbundet och servicestrukturreformen

Kommunförbundet och servicestrukturreformen Kommunförbundet och servicestrukturreformen Tarja Myllärinen Direktör, social och hälsovåd Finlands Kommunförbund Kommunreformen och strukturreformen i samma takt Ansvaret för ordnandet av uppgifter och

Läs mer

SOCIALSEKTORN Administration 323 521 226 799 550 320 377 806 252 587 630 393 114,55 % 194 595-183 211 Socialarbete och handikappvård Socialarbete Missbrukarvård 23 000 0 23 000 21 087 0 21 087 91,68 %

Läs mer

Med övriga kommuner kan samkommunen ingå avtal om skötsel av frivilliga uppgifter mot full ersättning.

Med övriga kommuner kan samkommunen ingå avtal om skötsel av frivilliga uppgifter mot full ersättning. ÖSTERBOTTENS FÖRBUND POHJANMAAN LIITTO GRUNDAVTAL I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Samkommunen för Österbottens förbund. Namnet kan även användas i formen Österbottens förbund.

Läs mer

KALLELSESIDA Utfärdat 19.11.2012

KALLELSESIDA Utfärdat 19.11.2012 KALLELSESIDA Utfärdat 6/63 Sammanträdestid Måndagen den 19 november 2012, kl. 10.00 Sammanträdesplats Kronoby Folkhögskola Ärendets nummer Ärende 51. LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET 52. PROTOKOLLJUSTERING 53.

Läs mer

K O N C E R N D I R E K T I V

K O N C E R N D I R E K T I V K O N C ERNDIREKTIV KIMITOÖNS KOMMUN Godkänt av fullmäktige 7.12.2011 1. KONCERNDIREKTIVETS MÅL OCH SYFTE Koncerndirektivet har som mål att bilda ett gemensamt synsätt och att stöda uppnåendet av de gemensamma

Läs mer

hemtjänsterna i skick

hemtjänsterna i skick hemtjänsterna i skick hemtjänsterna i skick Vi har i Finland lyckats i vårt gemensamma mål, möjligheten ett njuta av allt längre liv med god hälsa och livskvalitet. Å andra sidan är vi den nation i europa

Läs mer

Säkerhetsplan för kommunerna i Mellersta Österbotten och för Kronoby kommun 2010 2015 GENOMFÖRANDEPLAN

Säkerhetsplan för kommunerna i Mellersta Österbotten och för Kronoby kommun 2010 2015 GENOMFÖRANDEPLAN Säkerhetsplan för kommunerna i Mellersta Österbotten och för Kronoby kommun 2010 2015 GENOMFÖRANDEPLAN INNEHÅLL 1. Målen för säkerhetsplanen, innehållet i åtgärdsprogrammet, de ansvariga personerna för

Läs mer

Kvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och

Kvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och Kvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och förbättra servicen Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2013:11 Vasa den 16.8.2013 Viveca Arrhenius Socialråd Andelen 75 år fyllda

Läs mer

POHJANMAA ÖSTERBOTTEN. Sysselsättningsöversikt: September 2013

POHJANMAA ÖSTERBOTTEN. Sysselsättningsöversikt: September 2013 POHJANMAA ÖSTERBOTTEN Sysselsättningsöversikt: September 2013 SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT September 2013 Ytterligare information: Jorma Höykinpuro tel +358 50 312 8568 och Olli Peltola tfn +358 50 312 8727

Läs mer

De svenska gymnasierna i Huvudstadsregionen Ole Norrback. Gymnasiekonferensen Kommunernas hus

De svenska gymnasierna i Huvudstadsregionen Ole Norrback. Gymnasiekonferensen Kommunernas hus De svenska gymnasierna i Huvudstadsregionen Ole Norrback Gymnasiekonferensen 24.5.2012 Kommunernas hus De svenska gymnasierna enligt antalet studerande Nio gymnasier med ca 2450 studerande Över 500: Mattlidens

Läs mer

NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN. Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet

NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN. Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet Ärende: Utlåtande om utkastet till regeringens proposition till landskapsreform och reform av ordnandet

Läs mer

Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun 2014-2018

Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun 2014-2018 Antagen KF 2014-05-26 105 1(5) Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun 2014-2018 Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 Syfte 2 1.2 Avgränsning 2 2 Begrepp 2 3 Mål 3 4 Boende och fritid

Läs mer

Äldreplan för Härjedalens kommun. år

Äldreplan för Härjedalens kommun. år Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Fastställd av kommunfullmäktige 2010-11-24 Dnr 709-189-10 Sn 2 (7) Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Syfte och användning Enligt 3 kap 1 i socialtjänstlagen

Läs mer

Projektplan för Vision 2025

Projektplan för Vision 2025 Projektplan för Vision 2025 1(4) 1 Inledning Projektet innebär att via ett processarbete ta fram förslag till åtgärder och aktiviteter för att uppnå visionen 25 000 invånare år 2025. Faserna och målen

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL CAMPUS LYKEION

VÄLKOMMEN TILL CAMPUS LYKEION VÄLKOMMEN TILL CAMPUS LYKEION LYKEION GYMNASIECAMPUS I VASA VASA GYMNASIUM VAASAN LYSEON LUKIO BAKGRUND Vasa stads förvaltning för andra stadiets utbildning tvåspråkig sedan år 2004 År 2009 gjordes ett

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Målen för utredningen av servicenätet

Målen för utredningen av servicenätet Svenska utbildningssektionen 31 24.08.2015 Begäran om utlåtande om Bildningsavdelningens servicenätsplan UTBSEKT 31 Svenska utbildningssektionen 24.08.2015 Valmistelija / Beredare: bildningsdirektör Kurt

Läs mer

LYKEION LUKIOKAMPUS VAASA - GYMNASIECAMPUS VASA VAASAN LYSEON LUKIO VASA GYMNASIUM

LYKEION LUKIOKAMPUS VAASA - GYMNASIECAMPUS VASA VAASAN LYSEON LUKIO VASA GYMNASIUM LYKEION LUKIOKAMPUS VAASA - GYMNASIECAMPUS VASA VAASAN LYSEON LUKIO VASA GYMNASIUM VAASAN LYSEON LUKIO perustettu v. 1880 Etelä-Pohjanmaan vanhin suomenkielinen oppikoulu opiskelijoita n. 740 Kombi-opiskeljoita

Läs mer

Vision för Alvesta kommun

Vision för Alvesta kommun Sida 1 av 5 Vision för Alvesta kommun 1 Bakgrund och utgångspunkter Under våren 2014 har Alvesta kommun genomfört ett visionsarbete som omfattat flera olika aktiviteter med möjlighet för invånare, föreningar,

Läs mer

Språkstadga för Pedersöre kommun

Språkstadga för Pedersöre kommun PEDERSÖRE KOMMUN PEDERSÖREN KUNTA Språkstadga för Pedersöre kommun Godkänd av kommunfullmäktige 17.1.2011, 8 Träder i kraft 1.2.2011 1 För Pedersöre kommuns tjänsteinnehavare och befattningshavare är språkkunskapskraven

Läs mer

FULLMÄKTIG HELINÄ SIPINEN M.FL: MOTION OM BEFRÄMJANDE AV VÄLFÄRD OCH HÄLSA. Stfm

FULLMÄKTIG HELINÄ SIPINEN M.FL: MOTION OM BEFRÄMJANDE AV VÄLFÄRD OCH HÄLSA. Stfm FULLMÄKTIG HELINÄ SIPINEN M.FL: MOTION OM BEFRÄMJANDE AV VÄLFÄRD OCH HÄLSA Stfm 16.4.2007 33 Motionen: Bilaga 33 Stadsfullmäktige: Stadsfullmäktige beslutade i enlighet med sin arbetsordning att remittera

Läs mer

Tillämpning av den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män i Österbottens kommuner Sinikka Mikola. Korsholms kulturhus

Tillämpning av den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män i Österbottens kommuner Sinikka Mikola. Korsholms kulturhus Tillämpning av den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män i Österbottens kommuner Sinikka Mikola Österbottens förbund den 21 september 2012 Korsholms kulturhus Innehåll De finska

Läs mer

Levande tvåspråkighet i Grankulla, eller. Bildningsdirektör Heidi Backman, Grankulla stad Bildningsdirektörsdagarna

Levande tvåspråkighet i Grankulla, eller. Bildningsdirektör Heidi Backman, Grankulla stad Bildningsdirektörsdagarna Levande tvåspråkighet i Grankulla, eller Bildningsdirektör Heidi Backman, Grankulla stad Bildningsdirektörsdagarna 6.3.2015 Sikin, sokin på svenska och finska i Grani Bildningsdirektör Heidi Backman, Grankulla

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

Sammanträdesdatum 18.3.2015

Sammanträdesdatum 18.3.2015 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nr 1/2015 1/1 Sammanträdestid Onsdagen den 18 mars 2015, kl. 10:00-11:20 Sammanträdesplats Kommungården Beslutande: Ersättare: Östdahl, Stig Granvik, Nils-Anders Ahlskog, Holger Björkfors,

Läs mer

Äldrepolitiskt program

Äldrepolitiskt program Äldrepolitiskt program 2014 2016 Godkänt i stadsfullmäktige 20.02.2014 6 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Kort om äldreomsorgslagen... 4 3. Utvärdering av programmet 2010-12... 6 4. Nuläget... 7 5. Mål och

Läs mer

Investera i Uppsalas landsbygd! Pressträff med Erik Pelling (S)

Investera i Uppsalas landsbygd! Pressträff med Erik Pelling (S) Investera i Uppsalas landsbygd! Pressträff med Erik Pelling (S) Nytt landsbygdsprogram med: 20 konkreta förslag 6 områden Landsbygdskommunen Uppsala Uppsala är inte bara Sveriges fjärde storstad. Både

Läs mer

POHJANMAA ÖSTERBOTTEN. Sysselsättningsöversikt: April 2013

POHJANMAA ÖSTERBOTTEN. Sysselsättningsöversikt: April 2013 POHJANMAA ÖSTERBOTTEN Sysselsättningsöversikt: April 2013 SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT april 2013 Ytterligare information: Jorma Höykinpuro tfn +358 50 3128568 och Olli Peltola tfn +358 50 312 8727 Österbottens

Läs mer

Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården.

Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården. Språkprogram Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården. Arbetsgruppen för språkprogrammet Vasa centralsjukhus, Vasa 6.6.2011

Läs mer

Förslag till ny universitetslag

Förslag till ny universitetslag Förslag till ny universitetslag Ändringar sker... Autonomin stärks: universiteten blir juridiska personer Universiteten ersätter staten som arbetsgivare: tjänsterna blir arbetsavtalsförhållanden Relationerna

Läs mer

Finskspråkiga försöker i större utsträckning än svenskspråkiga få service på sitt eget språk 18,4 6,2 3,3. Sällan Aldrig 1,9 81,7 54,8

Finskspråkiga försöker i större utsträckning än svenskspråkiga få service på sitt eget språk 18,4 6,2 3,3. Sällan Aldrig 1,9 81,7 54,8 Språkbarometern 14.. Sammanfattningen av resultaten från Språkbarometern Språkbarometern undersöker hur väl den lokala språkminoriteten får service på sitt eget språk i hemkommunen. Samtliga tvåspråkiga

Läs mer

Styrgrupp och nätverk har utsetts 3/2014. Gymnasiernas IKT-strategier har delgetts nämnden (digabi) 8/2014. Pilottest

Styrgrupp och nätverk har utsetts 3/2014. Gymnasiernas IKT-strategier har delgetts nämnden (digabi) 8/2014. Pilottest Föregångarskap Åtgärder 2014 2015 2016 KokoHelaGrani Projektet genomför under åren 2014 16 bildningssektorns andel i IT-strategin som fullmäktige godkände år 2013. Styrgrupp och nätverk har utsetts 3/2014

Läs mer

Finlands förnyelse lyckas inte utan företag

Finlands förnyelse lyckas inte utan företag Finlands förnyelse lyckas inte utan företag Korporationernas tid är förbi I Finland finns 90 000 arbetsgivarföretag: DET NORMALBINDANDE FÄLTET Cirka 20 000 företag Hör till arbetsgivarförbund Kan påverka

Läs mer

Kort om Kårkulla Verksamheten inleddes Upprätthålls av alla 33 svensk- och tvåspråkiga kommuner i Finland (utom Åland). Vår primära uppgift

Kort om Kårkulla Verksamheten inleddes Upprätthålls av alla 33 svensk- och tvåspråkiga kommuner i Finland (utom Åland). Vår primära uppgift KÅRKULLA SAMKOMMUN Kort om Kårkulla Verksamheten inleddes 20.8.1960. Upprätthålls av alla 33 svensk- och tvåspråkiga kommuner i Finland (utom Åland). Vår primära uppgift är att ordna svenskspråkig omsorg

Läs mer

Samarbetsstrategin för andra stadiets utbildning i Mellersta Österbotten

Samarbetsstrategin för andra stadiets utbildning i Mellersta Österbotten Samarbetsstrategin för andra stadiets utbildning i Mellersta Österbotten 1 Bakgrund Samarbetet mellan utbildningens upprätthållare fick sin början redan på 1990-talet i samband med försöket med utbildning

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna

Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna Handelns försäljning 2012 Tot. 129 md euro (exkl. moms) i omsättning 13% 12% 30 % Bilhandel Partihandel Detaljhandel Dagligvaruhandel

Läs mer

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen 1 Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att språklagen ändras. Enligt

Läs mer

Vår organisation: Aktion Österbotten r.f. Medlemsvård seminarier och information Verksamhetsledare kanslist Kontor i Vasa, Närpes och Pedersöre

Vår organisation: Aktion Österbotten r.f. Medlemsvård seminarier och information Verksamhetsledare kanslist Kontor i Vasa, Närpes och Pedersöre Forskning Åbo Akademi Utvärdering av projekt Samarbete i nationella och internationella sammanhang (bl.a. ENLDT) Vår organisation: Aktion Österbotten r.f. Medlemsvård seminarier och information Verksamhetsledare

Läs mer

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN 1 GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN Godkänd 23.9.2003 104 stadsfullmäktige, Jakobstads stad Godkänd 1.9.2003 52 kommunfullmäktige, Pedersöre kommun Godkänd 20.8.2003 30 kommunfullmäktige,

Läs mer

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING Befolkningsutveckling Befolkningen i Båstads kommun var drygt 11000 personer under 1940-talet och fram till början av 50-talet. Kommunen var en typisk landsorts- och jordbrukskommun

Läs mer

Samarbetsområdets organisation. Stadsfullmäktige

Samarbetsområdets organisation. Stadsfullmäktige 11.5.2016 Samarbetsområdets organisation Stadsfullmäktige Stadsstyrelse Stadsdirektör Drätselkontoret Personalsektion Övervakningssektion Individsektion Social- och hälsovårdsnämnd Personalbyrån Årsverken

Läs mer

Att sätta sin region i ett sammanhang

Att sätta sin region i ett sammanhang Att sätta sin region i ett sammanhang Lärprojekt om den demografiska utmaningen RegLab 31 oktober-1 november 2012 31 oktober 31 oktober 31 Lisa Hörnström Senior Research Fellow - Nordregio Johanna Roto

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Beslut. Lag. om ändring av universitetslagen

Beslut. Lag. om ändring av universitetslagen RIKSDAGENS SVAR 60/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av universitetslagen och till lag om införande av en lag om ändring av universitetslagen Ärende Regeringen

Läs mer

Äldrepolitiskt program

Äldrepolitiskt program Äldrepolitiskt program 2014 2016 Godkänt i stadsfullmäktige 20.02.2014 6 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Kort om äldreomsorgslagen... 4 3. Utvärdering av programmet 2010-12... 6 4. Nuläget... 7 5. Mål och

Läs mer

Framtid Simlångsdalen

Framtid Simlångsdalen Framtid Simlångsdalen Projektbeskrivning April 2015 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Projektbeskrivning för Framtid Simlångsdalen Innehåll Bakgrund... 2 Omvärldsanalys... 2 Geografiskt läge... 2 Befolkning och

Läs mer

Riktlinjer för styrdokument Ett normerande dokument som kommunstyrelsen fattade beslut om

Riktlinjer för styrdokument Ett normerande dokument som kommunstyrelsen fattade beslut om Riktlinjer för styrdokument Ett normerande dokument som kommunstyrelsen fattade beslut om 2015-10-14 Riktlinjer för styrdokument Kommunstyrelsen 2015-10-14 1 (4) Riktlinjer för styrdokument Inledning Styrdokument

Läs mer

Näringslivsprogram Karlshamns kommun

Näringslivsprogram Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2014-04-07 Näringslivsprogram Karlshamns kommun 1 (7) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Näringslivsenheten Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810

Läs mer

GRUNDAVTAL OPTIMA SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL OPTIMA SAMKOMMUN 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER... 2 1.1 Samkommun... 2 1.2 Medlemskommuner... 2 1.3 Samkommunens uppgifter... 2 1.4 Samkommunens utbildningsenheter... 2 1.5 Undervisningsspråk... 3 2 SAMKOMMUNENS ORGAN... 3 2.1

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Kommunsystemens variation och Finland?

Kommunsystemens variation och Finland? Kommunsystemens variation och Finland? Förvaltningspolitik 29.11.2011 Svenska social- och kommunalhögskolan Kommunstrukturen påverkas av omvärldsberoende i många riktningar 1. Övernationellt omvärldsberoende

Läs mer

MARKNADSFÖRINGS- PLAN 2007-2010 Godkänd av kommunstyrelsen 16.10.2006 260 Inledning Susanne Hongell initierade vid kommunstyrelsens möte 6.2.2006 tillsättande av en arbetsgrupp för marknadsföring. Styrelsen

Läs mer

SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016

SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016 Remissenkät 3110/00.04.00/2016 Svarstid (UTC+2) 26.10.2016 10:30:33 SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016 1. BAKGRUNDSINFORMATION Officiellt namn på den som svarar Namn på den person som antecknat svaret

Läs mer