Kommunstrukturutredningen i Jakobstadsregionen Evijärvi Jakobstad Kronoby Larsmo Nykarleby Pedersöre

Transkript

1 Kommunstrukturutredningen i Jakobstadsregionen Evijärvi Jakobstad Kronoby Larsmo Nykarleby Pedersöre Kommunutredningsrapporter Arbetsgrupp 1 Arbetsgrupp 2 Arbetsgrupp 3 Arbetsgrupp 4 Arbetsgrupp 5 Den nya kommunen Ekonomi, förvaltning och stödtjänster Slutrapport för arbetsgruppen MBT-samarbete Kommunutredningen ställningstagande från social- och hälsovårdens perspektiv Bildnings- och undervisningstjänster, småbarnsfostran, kultur-, motions- och fritidstjänster

2

3 Arbetsgrupp 1 Den nya kommunen... 1 Beskrivning av den nya kommunen... 1 Demografi... 2 Bosättningsstruktur... 7 Näringsliv... 9 Den nya kommunens vision SWOT Strategiska linjedragningar Organ Tvåspråkighet Näringstjänster Ägarstyrning och ledning av kommunkoncernen Den nya kommunen består av kommundelarna Evijärvi, Jakobstad, Kronoby, Larsmo, Nykarleby och Pedersöre. Den nya kommunen är en tvåspråkig kommun med ca invånare. Kommunen hör till landskapet Österbotten. Den nya kommunen ligger vid västkusten i Finland och har en landareal på km 2. Stambanan från Helsingfors går genom kommunen, järnvägsstationen finns i Bennäs medan ett stickspår knyter ihop hamnen och industrin i kommundelen Jakobstad till stambanan. Karleby-Jakobstads flygplats finns i kommundelen Kronoby och den delas med ett betydligt större område. Kommunen gränsar till Karleby i norr, i söder till Vörå och Kauhava samt i öster till Kaustby, Vetil och Lappajärvi. Riksväg 8 går genom kommunen i nord-sydlig riktning och riksväg 19 i riktning Tammerfors- Helsingfors samt riksväg 13 i riktning Jyväskylä. Stamväg 68 förbinder kommundelen Evijärvi med kommundelen Jakobstad (hamnvägen). Avståndet till huvudstaden är ca 475 km längs med vägnätet. 1

4 Arbetsgrupp 1 Kommunen har en växande befolkning. År 2040 förväntas kommunen ha en befolkning på över invånare, det vill säga en ökning med ca 4500 personer. Under 1980 talet hade området en befolkningsökning för att efter 1990-talets recession förändras till en minskning. Men från år 2003 har befolkningen ökat och förväntas också enligt Statistikcentralen göra det i framtiden. I följande figur visas befolkningsförändringarna för den nya kommunen mellan år 1980 och Från år 2014 till 2040 visas förändringarna enligt Statistikcentralens prognos (2012). Födelsetalet är högt och kommunen har en betydligt större andel under 20-åringar än landet i genomsnitt. År 2013 var nativiteten 12,2 per 1000 invånare jämfört med 10,7 för hela landets nativitet. Den nya kommunen har en lägre andel invånare i arbetsför ålder än hela landet. Det beror främst på att man har 3,1 procentenheter fler barn men också att man har 1,2 procentenheter fler invånare över 65 år. I figuren ovan syns även att det finns stora skillnader mellan de olika kommundelarna. Nedan illustreras en befolkningspyramid över den nya kommunen jämfört med hela landet. Figuren är indelat i femårs kohorter. Den nya kommunen är färgat i blått medan hela landet är orange. 2

5 Arbetsgrupp 1 Det befolkningsmässiga försörjningsförhållandet för den nya kommunen var ,9. Med siffran avses hur många barn och åldringar som det finns jämfört med 100 personer i arbetsför ålder. Det befolkningsmässiga försörjningsförhållandet är en nationell utmaning i framtiden. Enligt Statistikcentralens prognos blir tiderna tuffare och det nationella talet för år 2030 förväntas vara 71,2. I den nya kommunen förväntas situationen vara ännu tuffare 3

6 Arbetsgrupp 1 med 79,2 försörjda per 100 i arbetsför ålder. I diagrammet ovan visas utvecklingen i kommundelarna fram till år Geografiskt fördelar sig befolkningen i tätorterna och längs med ådalarna. Den största befolkningsökningen har skett inom en radie på 20 km från Jakobstads centrum, det är främst barnfamiljerna som står för den ökningen. På kartorna nedan ser man tydligt att andelen barn är hög i områdena kring Jakobstad, medan centrum har i medeltal en äldre befolkning. När det gäller seniorernas geografiska fördelning påverkar naturligtvis lokaliseringen av äldreboenden, men på kartan ser man också att det finns spridd bebyggelse som domineras av en äldre befolkning i kommundelarna Nykarleby, Pedersöre, Evijärvi och Kronoby. 4

7 Arbetsgrupp 1 Geografisk fördelning av befolkningsförändringarna de senaste fem åren. 5

8 Arbetsgrupp 1 Flyttningsrörelserna i den Nya kommunen präglas av en positiv internationell flyttningsrörelse men en negativ nettoflyttningsrörelse inom Finland. Den ökande immigrationen har bidragit att nettoflyttningen har varit positiv de senaste tre åren. Inom Finland går flyttningsrörelserna till landets större befolkningskoncentrationer. På kartan nedan kan man se att denna trend har ökat anmärkningsvärt när årsintervallerna och jämförs. T.ex. var nettoflyttningen i medeltal 47,2 per år från den Nya kommunens område till Vasa, medan mellan åren var motsvarande siffra hela 103,8. Liknande trender finns också till Helsingfors, Åbo, Tammerfors och Seinäjoki. 6

9 Arbetsgrupp 1 I den nya kommunen bor 37 % av den totala befolkningen i kommundelen Jakobstad. Den näst största kommundelen är Pedersöre med en andel på 21 %. Sedan följer Nykarleby Kronoby och Larsmo. Den minsta kommundelen är Evijärvi med 5 % av befolkningen. Befolkningstätheten i kommunen är 18,6 inv/km 2. Finlands befolkningstäthet är 17,9 inv/km 2. 7

10 Arbetsgrupp 1 Sammanlagt bor tre fjärdedelar i tätorter. I byarna bor 14 % och på glesbygden 11 %. Diagrammet ovan visar skillnader i bosättningsstrukturen mellan kommundelarna. Jakobstad och Larsmo har en högre andel befolkning i tätbebyggelse än snittet för kommunen medan de övriga kommundelarna har en högre andel by- och spridd befolkning än snittet. Evijärvi är kommundelen som präglas mest av bybefolkning. (Källa SYKE, YKR/Hertta.) 8

11 Arbetsgrupp 1 Den nya kommunens näringsliv präglas av en mångsidig tillverkningsindustri, av företagens arbetsplatser finns 42,3 % inom tillverkningsindustrin. Handeln sysselsätter 11,8 % och primärnäringarna 12,2 %. Hela 42,3 % av värdet på Finlands skinnförsäljning kommer från den nya kommunen (Profur 2014). Figuren ovan visar arbetsplatserna i den nya kommunen. De färgade staplarna anger anställda i företagen år 2012 och de grå staplarna totala antalet arbetsplatser år Speciellt starka branscher är båttillverkning, pälsnäring, livsmedels-, plast-, metalloch cellulosaindustri. Figuren nedan visar fördelningen av arbetsplatser inom tillverkningsindustrin. 9

12 Arbetsgrupp 1 Den nya kommunen har över företag som sysselsätter en personal på ca personer. Ca 84 % har mindre än 4 anställda. Kommundelarna Larsmo och Evijärvi präglas mest av mikroföretag där endast vart tionde verksamhetsställe har fler än fyra anställda medan motsvarande siffra i Jakobstad är en femtedel. Företagens verksamhetsställen och personal fördelat på kommundelar: Observera, i tabellen ovan ingår inte lantbruksföretag som ej har anställda, totalsumman varierar därför från den första tabellen. Språklig fördelning 10

13 Arbetsgrupp 1 Av befolkningen är 71,3 % svenskspråkiga, 24,5 % finskspråkiga och övriga utgör 4,2 %. Kommunen är proaktiv, effektiv, välskött, utåtriktad och mångkulturell. Kommunen där vi lyckas och mår bra. Sysselsättning Sysselsättningsgraden är klart över genomsnittet i landet. Försörjningskvoten är över 100 %. Arbetslöshetsgraden i genomsnitt för år 2013 var 6,2 % jämfört med 11,3 % för hela landet (TEM, 2014). I figuren nedan finns en jämförelse av arbetslöshetsgraden mellan kommundelarna. 11

14 Arbetsgrupp 1 Arbetsplatserna är mer koncentrerade till tätorterna än befolkningen. Den största koncentreringen finns i Jakobstad. På kartorna över förädlings- (industri byggande el- och vattenförsörjning) och servicearbetsplatser har endast arbetsställen med mer än 10 anställda noterats pga dataleverantörens reglemente. 12

15 13 Arbetsgrupp 1

16 Arbetsgrupp 1 De största arbetspendlingströmmarna i den nya kommunen går mellan Jakobstad och Karleby samt mellan kommundelarna Pedersöre, Larsmo och Jakobstad. Fler pendlar från Karleby till Jakobstad än vice versa. I Kronoby går pendlingsströmmar både till Karleby och Jakobstad. Pendlingskartan är över Jakobstadsregionen och pendlingen söderut och österut från kommundelen Evijärvi har inte noterats. Styrka Två språk Befolkningsstrukturen Socialt kapital, föreningsaktivitet, entreprenörskap Energiförsörjningen Goda kommunikationer/tillgänglighet Trygg och naturnära boendemiljö Ett mångsidigt, internationellt näringsliv 14

17 Arbetsgrupp 1 Företagsamhet och starka kluster Hög sysselsättningsgrad Naturvärden och skärgård Bra utbud av fritidsaktiviteter Fiber och nättjänster Den grundläggande utbildningens skolstruktur Svaghet Utbildningsgraden på mellan- och högskolestadiet är lägre än genomsnittet i landet Outvecklad kollektivtrafik Brist på arbetsplatser för högutbildade Möjligheter Skärgård och natur Levande vidsträckt landsbygd Entreprenörsanda Språkkunskaper Starkare nationell intressebevakning Mångkultur Utnyttjande av globala nätverk Företagens beredskap till internationalisering Hot befolkningsminskning Miljöförstöring Ogynnsamma statliga åtgärder Ekonomiska kriser Företagsnedläggningar och flyttar Bristande samhörighet Avsaknad av vikänsla Befolkningstillväxt i alla kommundelar Effektiv förvaltning - Kostnadseffektiv - Kvalitativ Stark samhörighet - Båda språkgruppernas behov beaktas i serviceproduktionen genom en sådan resursering av översättarservicen att den fungerar utan störningar - I beslutsfattande beaktas båda språkgruppernas delaktighet och påverkan - Integration - Samverkande utvecklingssträvanden 15

18 Arbetsgrupp 1 Goda nationella och internationella kommunikationer säkras - Tillgängligheten säkras och utvecklas Kommuninvånarnas möjlighet till delaktighet och påverkan tryggas genom närhet till beslutsfattarna - föreningsaktivitet stöds och uppmuntras - medborgaraktivitet uppmuntras, exempelvis genom enkäter och projektstöd Företagens möjlighet till delaktighet och bedömning av kommunens beslut tryggas genom att man gör företagskonsekvensbedömningar i samband med beslutsfattandet samt - en aktiv föreningsverksamhet bland företagare och företag stöds och uppmuntras - företags- och företagaraktivitet uppmuntras, t.ex. genom enkäter och projektstöd. Basservicen tryggas i alla kommundelar. - Dagvård - Förskola - Grundläggande utbildning årskurs Bashälsovårdsmottagning - Äldreomsorgstjänster Utveckla ett samhällsklimat som uppmuntrar till initiativrikedom och företagande Långsiktiga satsningar för att stärka och utveckla andra och tredje stadiets utbildnings- och innovationssystem. Ett starkt kulturellt utbud på båda språken stärker kommuninvånarnas trivsel och samhörighet. Landskapets bästa möjligheter för invandrare att producera och framföra sin egen kultur förbättrar integrationen och stärker kommunens ställning som en intressant kommun inom kulturproduktion i konkurrensen mellan landskapen. Ett rikt utbud av fritidssysselsättning i alla delområden stimulerar invånarna till hälsofrämjande aktiviteter. Tjänsterna är kundorienterade och produceras kostnadseffektivt och kvalitativt. Teknologins möjligheter utnyttjas inom serviceproduktion, invånarsamverkan och för att förbättra kostnadseffektiviteten. Principerna för byggande och planläggning följer linjedragningarna i dokumentet Livskvalitet 2040 Koncernens balansräkning optimeras ur en strategisk synvinkel, framför allt med beaktande av att en lättare balansräkning ger möjligheter till en konkurrenskraftig beskattning, som lockar nya invånare till kommunen. Kommunen skapar förutsättningar för företagande genom god och framsynt planläggning och tomtpolitik. 16

19 Arbetsgrupp 1 Utgångspunkten för den nya kommunen är att den inte konkurrerar med företag på den fria marknaden, dock med beaktande av den nya kommunens servicestrategi samt eventuella marknadsdeficienssituationer. I beslutsfattandet inom kommunen granskas beslutets inverkan på företagen. Kommunen värdesätter tredje sektorns arbete i sin samhällsaktiverande funktion och i rollen som serviceproducent. 17

20 Arbetsgrupp 1 - Föredragningslistor, protokoll och bilagor på båda språken. - Personalens språkkunskaper sådana att invånarna kan betjänas på eget modersmål - Skyltningen Utvecklingsbolaget Concordias uppdrag är att fungera som en sammanlänkande kraft och katalysator i den nya kommunens utveckling. Bolagets uppdrag är att hitta nya möjligheter och att ge en bra grogrund för utveckling och tillväxt. Företagsutveckling och regionutveckling är bärande delar av Concordias uppdrag. Verksamheten består i huvudsak av företagsrådgivning och utveckling samt förverkligande av strategiskt viktiga utvecklingsenheter enligt målsättningar i den nya kommunens strategi. Concordia har en viktig koordinerande roll, då bolaget sammanför aktörer kring de gemensamma utvecklingsåtgärderna. Bolaget arbetar aktivt med att bygga nätverk och forum, så att det har en bred kontaktyta till dess kunder och intressenter och kan nå framgång genom samarbete. 18

21 Arbetsgrupp 1 Kommunen och dess dottersamfund bildar kommunkoncernen. Kommunens dottersamfund är de samfund där kommunen har bestämmanderätt enligt bokföringslagen 1 kap 5. 19

22 20 Arbetsgrupp 1

23 21 Arbetsgrupp 1

24 Arbetsgrupp 1 Kommunfullmäktige beslutar om verksamheten och de ekonomiska målsättningarna i kommunkoncernen samt om principerna för koncernstyrningen och de ägarpolitiska linjedragningarna. Dessutom beslutar fullmäktige om den interna kontrollen i kommunkoncernen och om grunderna för riskhanteringen. Kommunstyrelsens uppgift är att leda kommunkoncernen och att använda kommunens befogenhet i koncernsamfunden, dotterbolagen, intressebolagen och vid ägarstyrning i övriga samfund. Styrelsen utser kommunens representanter i sådana samfund där kommunen är medlem eller ägare. För den nya kommunen uppgörs ägarpolitiska linjedragningar, som innehåller bestämmelser om vilken egendom kommunen skaffar och vilka uppgifter och anskaffningar kommunen deltar i som ägare eller placerare. Samtidigt fastslås avkastnings- och andra mål för egendomen. 22

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50 o o o o o o

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72

73

74

75

76

77

78

79

80

81

82

83

84

85

86

87

88

89

90

91 Slutrapport Kommunutredningen ställningstagande från social- och hälsovårdens perspektiv. Arbetsgrupp 4 De fyra kommunerna (Jakobstad, Pedersöre, Nykarleby, Larsmo) som deltar i kommunutredningen har bildat ett samarbetsområde för social- och hälsovården med Jakobstad som värdkommun fr.o.m. år Befolkningsunderlaget är ca invånare. Evijärvi köper social- och hälsovårdstjänster från Kauhava området. Kronoby använder den service som Karleby producerar enligt s.k. värdkommunmodellen. Om alla de tidigare nämnda kommunerna skulle sammanslås till en kommun, skulle den tvåspråkiga kommunen bestå av ca invånare. Den nya kommunen skulle vara barnrik men också ha ett större antal invånare över 65 år jämfört med läget i hela landet. (se annat bakgrundsmaterial). Geografiskt skulle kommunen indelas i ett centrum och glesbygd. I tabell 1 jämförs två modeller med hjälp av Swot-analys. Den nya kommunen är modell 1 och modell 2 är nuläget. Nuläget betyder ett effektiverat samarbete mellan Jakobstads området och Kronoby och Evijärvi. De sist nämnda har möjlighet att köpa service av social- och hälsovårdsverket i Jakobstad. Tabell 1. Social- och hälsovården, Swot analys Styrkor Möjligheter Svagheter Modell 1 Modell 2 En kommun (Jakobstad, Larsmo, Nykarleby, Pedersöre Kronoby, Evijärvi) och gemensam social- och hälsovård Inga kommungränser, ingen kommunfakturering för enskilda kommuner Större befolkningsunderlag tryggar serviceproduktionen Användning av god praxis Tryggande av specialkunnande Produktion av närservice Gemensamt SOTE område (Vasa-Åbo) På lång sikt en nedskärning av administrativa kostnader Utnyttjande av ett naturligt samarbete mellan landsbygderna för att trygga glesbygdernas service (Evijärvi, Kronoby, Pedersöre) Svårt/långsamt att upplösa likartade verksamheter i de olika kommunerna Processen för att nå ett harmoniskt samarbete mellan organisationerna är långsamt Kommunstrukturen som i nuläget, effektiverat samarbete mellan kommunerna och Jakobstads områdets social- och hälsovård Jakobstad området fortsätter att producera social- och hälsovårdstjänster enligt samarbetsavtalet. Samarbetet effektiveras med Kronoby och Evijärvi som har möjligheter att köpa service av social- och hälsovårdsverket i Jakobstad. Jakobstads sote-områdes verksamhet är tryggad, möjlighet att satsa produktionen på intern och strukturell utveckling och kostnadseffektivitet (Jakobstads sote-kostnader har sjunkit under landets medeltal) Befolkningsunderlaget är för litet för en bredbasig serviceproduktion Flera nationella SOTE områden (Uleåborg, Tammerfors, Åbo)

92 Hot Fortfarande för litet befolkningsunderlag Tryggande av service på modersmålet vid alla servicepunkter Tillgång till behörig personal Samarbetsområdet inom Jakobstadsområdet spjälks upp p.g.a. SOTE reformen Tryggande av service på modersmålet vid alla servicepunkter Tillgång till behöriga personal Social- och hälsovården i modell 1 - Specialsjukvården produceras till största delen vid sjukhuset i Vasa. Service på universitetssjukhusnivå produceras i Åbo. Klienters valfrihet möjliggör troligen även användningen av specialsjukvård i Karleby och Seinäjoki. Enligt SOTE lagförslag som är på utlåtande är det oklart hur service utanför eget SOTE område kunde fungera. - Bashälsovården, socialomsorgen och äldreomsorgen (grund/närservice) kan kommunen troligen producera själv. Å andra sidan är det viktigt att effektivera serviceproduktionen och utveckla kostnadseffektiviteten så att det är möjligt att hålla koll på kostnadsutvecklingen. Konkret betyder detta att servicepunkter måste kopplas samman, mångprofessionellt arbetssätt och servicehandledning måste effektiveras samt satsningar på övergripande rehabiliterande vårdaktiviteter för att möjliggöra hemmaboende för äldre måste göras. o I Jakobstad finns en hälsovårdscentral (bl.a rådgivning, mottagning, socialt arbete, hemvård) med hvc avdelning och basspecialsjukvård. I Pedersöre, Larsmo och Evijärvi finns välfärdsstationer för rådgivningsverksamhet, läkarmottagning, socialt arbete och hemvård. Evijärvis välfärdsstation fungerar centralt som finskspråkig välfärdsstation. I Nykarleby finns en hälsovårdscentral (bl.a rådgivning, mottagning, socialt arbete, hemvård) och en hvc avdelning. Även i Terjärv i Kronoby finns en liknande hälsovårdscentral med hvc avdelning. Hvc avdelningen i Terjärv producerar även vård åt Evijärvi området. o Alla nuvarande kommuner är tvungna att minska på servicepunkter - Äldreomsorgens verksamhetsmodell påverkar på hälsovårdens kostnader. Enligt nationella direktiv bör man satsa på kostnadseffektiv verksamhet som stöder hemmaboende och förebyggande rehabilitering. I tabell 2 syns en övergång från institutionsvård till hemvård. o Enligt tabellen bör man i kommunerna satsa på hemvård och minska de nuvarande långvårdsplatserna enligt befolkningsunderlag och struktur. o Långvården finns kvar i kommunerna.

93 Tabell 2. Servicestruktur för 75 år fyllda Servicestruktur >75 år Social- och hälsovårdsverket Kronoby Evijärvi % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal Befolkningsprognos >75 år 9, pers. 9, pers. 10,8 721 pers pers. 12,9 343 pers pers. Effektiverat serviceboende 8,4 344 platser platser 7,6 55 platser 6 44 platser 8,8 29 Platser 6 20 platser Institutionsvård 4,2 170 platser 2 87 platser 4,4 32 platser 2 15 platser 4,5 15 Platser 2 7 platser Bor hemma pers pers pers pers. 86,7 297 pers pers. Närståendevård 3, , , pers. pers. pers. pers. pers. pers. Hemvård (regelbunden) pers pers. 10,5 78 pers pers. 14,9 49 pers pers. - Servicehandledningen koncentreras till en helhet, som ansvarar för godkännande av närståendevård och stödhjälp så som hemvård och långtidsvård. Servicehandledningen gäller för såväl äldre- som handikappomsorgen. - Socialarbetet koncentreras till organisationen men delas in i områden med skilda servicestationer enligt hembesök. - Verksamheten harmoniseras inom alla servicepunkter. Gemensamma kriterier för service skapas på basen av nuvarande kriterier. - Miljöhälsovården hör inte enligt lagen till det SOTE-utlåtande som är aktuellt, så Jakobstads sote-områdets praxis gällande miljöhälsovården gäller också den nya möjliga kommunen. I bilaga 1 visas hur förändringar inom nuvarande Jakobstads sote-områdes organisationsstruktur kan påverka kostnadsramarna. Uträkningarna är ungefärliga och innehåller inte Kronobys eller Evijärvis kostnader. Oberoende av eventuell kommunreform eller SOTE-lag bör strukturförändringar göras, så att kommunernas minskade resurser kan användas optimalt för produktionen av service inom social- och hälsovården. Utgångspunkten för modellen 2 är att samarbetet mellan Jakobstadsområdets social- och hälsovård och Kronoby och Evijärvi effektiveras. På uppdrag av Vasa området har NHG gjort en utredning om olika sote modeller i Österbotten. Om den föreslagna VSOTE modellen tas i bruk är inte modellen 2 som presenteras här möjlig. Mellanrapporten baserar sig på följande bakgrundsmaterial: - Geografisk karta - Nuvarande servicepunkter och produktion - Befolkningsstruktur och sjuklighet - Nationella rekommendationer för strukturen inom äldreomsorgen

94

95

96

97

98

99

100

101

102

103 JAKOBSTAD / PIETARSAARI BILDNINGSNÄMNDEN, SIVISTYSLAUTAKUNTA Bildningsdirektör, sivistysjohtaja: Jan Levander DAGVÅRD, PÄIVÄHOITO Tom Enbacka FINSKA SEKTIONEN, SUOMENKIELINEN JAOSTO Juha Paasimäki SVENSKA SEKTIONEN, RUOTSINKIELINEN JAOSTO Jan Levander JUNGMANS DIREKTION Bertil Klingenberg KULTURSEKTIONEN, KULTUURIJAOSTO Guy Björklund ARBETARINSTITUTETS DIREKTION Mari-Louise Björndahl TYÖVÄENOPISTON JOHTOKUNTA Päivi Rosnell MUSIKINSTITUTETS DIREKTION, MUSIIKKIOPISTON JOHTOKUNTA Bo-Anders Sandström IDROTTSSEKTIONEN, LIIKUNTAJAOSTO Tove Jansson

104

105 NYKARLEBY STAD BILDNINGSVÄSENDET Organisationsschema ADMINISTRATION Ansvarig: direktör för bildningsväsendet Antal anställda: 5,5 Bokslut 2013: , Ospeciferad utbildning: SKOLVÄSENDET (svenskspråkiga) Ansvarig: direktör för bildningsväsendet Antal anställda: 116, bokslut 2013: Topeliusgymnasiet: , Elevvård: SKOLVÄSENDET (FINSKSPRÅKIGA) Ansvarig: skoldirektör Antalet anställda: 6 Bokslut 2013: DAGVÅRD Ansvarig: Dagvårdschef Antalet anställda: 106 Bokslut: 2013: KULTUR & FRITID Ansvarig: kultur- och fritidschef Antalet anställda: 6 Bokslut 2013: , varav Kuddnäs: BIBLIOTEK Ansvarig: bibliotekschef Antalet anställda: 7 Bokslut 2013: ARBETARINSTITUT Ansvarig: Rektor Antalet anställda: 2 Bokslut 2013:

106

107 LARSMO KOMMUN NÄMNDEN FÖR BARNOMSORG OCH BILDNING Budget 2013: 11.3 milj. euro 149,5 tjänster och befattningar BILDNINGSCHEF Carola Holm Palonen 0,8 bildningschef, 0,2 kultursekreterare sektorchef FRITIDSSEKRETERARE REKTORER 4 st i förskola och åk st i åk 7-9 BIBLIOTEKTSCHEF BARNOMSORGSCHEF Malin Källman 1,0 sektorchef 1 dagvårdsledare 60 % 3 föreståndare i barngrupp för förskolbarn och barn å 1-2 Öppen verksamhet

108

109 EVIJÄRVEN KUNTA SIVISTYSLAUTAKUNTA 9 jäsentä Tilinpäätös 2013: ,49 virkaa ja tointa Sivistystoimi Sivistystoimenjohtaja Toimistonhoitaja Päivähoito (ostopalveluna) Perusopetus, lukio Kirjasto Museo Liikunta Nuoriso Kansalaisopisto 1 rehtori 3 koulunjohtajaa kirjastonjohtaja Liikunnanohjaaja/ urheilualueiden hoitaja

110

111 KRONOBY KOMMUN BILDNINGSNÄMNDEN 9 medlemmar bokslut 2013: ,72 tjänster och befattningar SVENSKA SKOLSEKTIONEN 7 medlemmar FINSKA SKOLSEKTIONEN 5 medlemmar BILDNINGSKANSLIET BILDNINGSCHEF/ SEKTORCHEF DAGVÅRDSCHEF 10 REKTORER BIBLIOTEKSCHEF MI-REKTOR 0,1 AVDELNINGS- SEKRETERARE KANSLIST FRITIDSKORDINATOR Obs! skild nämnd o budget KANSLIST SPECIALBARNTRÄD- GÅRDSLÄRARE 4 DAGVÅRDSLEDARE 1 DAGHEMSFÖRESTÅNDARE

112

113 DAGVÅRDS- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN SVENSKA SEKTIONEN FINSKA SEKTIONEN DAGVÅRDS- OCH UTBILDNINGSAVDELNINGEN FÖRVALTNING Ansvarig: Utbildningsdirektör Antal anställda: 4,7 Bokslut 2013: ,58 UTBILDNINGSAVDELNINGEN (svenskspråkiga) Ansvarig: Utbildningsdirektör Antal anställda: 160,79 Bokslut 2013: ,12 UTBILDNINGSAVDELNINGEN (finskspråkiga) Ansvarig: Skoldirektör (10 %) Antal anställda: 7 Bokslut 2013: ,10 FÖRSKOLA/DAGVÅRD/ EFTERMIDDAGSVERKSAMHET Ansvarig: dagvårdschef Antal anställda: 146,68 Bokslut 2013: ,93 Pedersöre gymnasium Bokslut 2013: ,12 KULTURNÄMNDEN KULTURAVDELNINGEN FÖRVALTNING Ansvarig: Kulturchef Antal anställda: Bokslut 2013: BIBLIOTEK Ansvarig: Bibliotekschef Antal anställda: 7,33 Bokslut 2013: MEDBORGARINSTITUTET Ansvarig: Rektor Antal anställda: 4,5 Bokslut 2013: UNGDOMSARBETE Ansvarig: Ungdomssekreterare Antal anställda: 1 Bokslut 2013: KULTURARBETE Ansvarig: Kulturchef Antal anställda: 1 Bokslut 2013: IDROTTSNÄMNDEN Ansvarig: Idrottssekreterare Antal anställda: 1,8 Bokslut 2013:

114

115

116

117 ESI- JA PERUSOPETUKSEN TOTEUTUNEIDEN KUSTANNUSTEN JA RAHOITUKSEN LASKENNALLISTEN PERUSTEIDEN VERTAILU ESIOPETUS -PERUSOPETUS- Opetuksen järjestäjä vl 1-9 josta mamu Oppilas- Toteut. Rah. lask. Erotus Rah. Kokonais ero lisäop. yli 17v valm. määrä kust. peruste e/opp perus. euroa yhteensä e/opp e/opp osuus kust.% Kunta Evijärven kunta Jakobstads stad ,5 0 20, , Kronoby kommun , , Larsmo kommun Nykarleby stad 75,5 732, Pedersöre kommun 192, ,5 0, , Evijärven kunta 22,5 287,5 0 0,5 310, Jakobstads stad 204, ,5 2, , Kronoby kommun 86,5 716,5 0 4,5 807, Larsmo kommun 104,5 772,5 0 4,5 881, Nykarleby stad 68,5 723, Pedersöre kommun 190, , , Evijärven kunta 25,5 273,5 0 0,5 299, Jakobstads stad 220, , , Kronoby kommun 71,5 710, Larsmo kommun ,5 0 4, Nykarleby stad Pedersöre kommun 184, ,5 0 5, ,

118

119 TOTEUTUNEIDEN KUSTANNUSTEN JA VALTIONOSUUDEN LASKENNALLISTEN PERUSTEIDEN VERTAILU Koulutuksen järjestäjä Kunta 1) Yli Aineop. Laskenn. Toteut. Valt. osuuden Edell. YH:n Kokonaisero Opisk. 18 v. kurssien opisk. kust. lask. peruste erotus osuus euroa määrä aloit. määrä määrä e/opisk. e/opisk. kustann. % Evijärven kunta Jakobstads stad Kronoby kommun Nykarleby stad Pedersöre kommun Evijärven kunta Jakobstads stad Kronoby kommun Nykarleby stad Pedersöre kommun Evijärven kunta Jakobstads stad Kronoby kommun Nykarleby stad Pedersöre kommun

120

121

122

123

124

125

126

127

128

129

130

131

132

133

134

135

136

137

138

139

140

141

142

143

144

145

146

147

148

149

150

151

152