Rapport 2010:14 R. Kårobligatoriet. en kartläggning.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport 2010:14 R. Kårobligatoriet. en kartläggning. www.hsv.se"

Transkript

1 Rapport 2010:14 R Kårobligatoriet en kartläggning

2

3 Rapport 2010:14 R Kårobligatoriet en kartläggning

4 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, Stockholm tfn fax e-post Kårobligatoriet en kartläggning Utgiven av Högskoleverket 2010 Högskoleverkets rapportserie 2010:14 R ISSN Innehåll: Högskoleverket, analysavdelningen, Anna Lundh Omslagsbild: Ingram Publishing Formgivning: Högskoleverkets informationsavdelning

5 Innehåll Sammanfattning 5 Högskoleverkets projekt 6 Projektidé och fokus 6 Genomförandet 6 Inledning 7 Kårobligatoriets avskaffande 7 Tidigare utredningar och propositioner 8 Kårobligatoriet vad innebar det? 9 Studentkårernas verksamhet och studentinflytandet efter den 1 juli 11 Lärosätenas utökade ansvar för studiesociala frågor 14 Finansieringen efter kårobligatoriets avskaffande 14 Kårobligatorium hur gör andra länder? 16 Resultat från webbenkäten 19 Webbenkätens utformning och genomförande 19 Kårernas verksamhet 21 Studentinflytandet 26 Finansiering och organisation 42 Övrigt 47 Fortsättningen 49 Studentkårernas verksamhet och finansiering 49 Studentinflytandet 50 Referenser 52 Bilaga 1: Webbenkäten vilka fick enkäten och vilka svarade? 53 De studentkårer som har svarat och de som inte har svarat på enkäten 53 Bilaga 2: Webbenkätens frågor 56 Verksamhet 56 Studentinflytandet 57 Finanser och organisation 59 Övrigt 61

6

7 Sammanfattning Den 1 juli 2010 avskaffades kårobligatoriet i enlighet med ett riksdagsbeslut I propositionen som låg till grund för beslutet Frihet och inflytande kårobligatoriets avskaffande (prop. 2008/09:154) betonades framför allt föreningsfriheten som argument för avskaffandet. Enligt riksdagens beslut ska en studentkår ha som huvudsakligt syfte att bevaka och medverka i utvecklingen av utbildningen och förutsättningarna för studier vid lärosätet. Vidare ges lärosätena ett utökat ansvar för studiesociala frågor. Riksdagen har även fattat beslut om ökad frihet för universitet och högskolor, som bl.a. innebär att lärosätena själva får bestämma sin interna organisation från den 1 januari Det är svårt att förutse hur förändringarna, från ett kårobligatorium till frivilligt kårmedlemskap och den ökade friheten för lärosätena, kommer att påverka studentinflytandet och studentkårernas verksamhet. För att synliggöra förändringarna och deras konsekvenser genomför Högskoleverket en kartläggning av verksamheten före kårobligatoriets avskaffande. Denna kan utgöra en grund för en senare uppföljning. Frågeställningen som ligger till grund för den webbenkät som skickats till studentkårerna är Hur såg det ut innan studentkårerna inledde omställningen till en situation utan kårobligatorium? Bland de 36 studentkårer som har svarat på enkäten finns både stora kårer med fler än medlemmar och små kårer med drygt 100 medlemmar. Vissa gemensamma nämnare finns mellan dem vad gäller verksamheten. Alla studentkårer uppger sig ha sysslat med utbildningsbevakning och flertalet har varit engagerade i mottagning av nya studenter, enskilda studentärenden med utbildningsfokus och arbetsmiljöfrågor. Studentkårernas svar visar att studentinflytandet har fungerat mycket väl på central lärosätesnivå, något sämre på fakultetsnivå eller motsvarande och ytterligare något sämre på institutionsnivå. Även i kårernas beskrivning av hur de informella kontakterna mellan studentkåren och lärosätets ledning har fungerat märks skillnader mellan organisationsnivåerna: kontakterna har varit mer utvecklade och regelbundna på central nivå än på institutionsnivå. Fyra kårer, drygt 10 procent, svarar att de har varit helt beroende av medlemsavgifterna för sin verksamhet. Drygt 60 procent av kårerna uppger att de har haft betydelsefulla intäkter från lärosätet och hälften av kårerna har haft intäkter från företag. Även kommunen har bidragit till verksamheten. Studentkårerna besvarade enkäten under juni Fyra studentkårer har vid den tidpunkten uppgett att de saknar officiellt besked från lärosätet om vilka studentsammanslutningar som fått ställning som studentkårer. Sex studentkårer svarar att lärosätet ännu inte beslutat i frågan om extra bidrag till kårens verksamhet. 5

8 Högskoleverkets projekt Projektidé och fokus Från den 1 juli 2010 är kårmedlemskap frivilligt för studenter vid de svenska statliga universiteten och högskolorna. Det är svårt att på förhand veta hur denna förändring kommer att påverka studentinflytandet och studentkårernas verksamhet. För att synliggöra utvecklingen genomför Högskoleverket en kartläggning, som tar avstamp i hur det såg ut innan studentkårerna inledde omställningen till en verksamhet utan kårobligatorium. Denna kartläggning kan ligga till grund för en framtida uppföljning. Tyngdpunkten i projektet ligger på kårens verksamhet och studentinflytandet, men även vissa relaterade frågor som finansiering och organisation ingår. Högskoleverket och Sveriges förenade studentkårer, SFS, har samarbetat i materialinsamlingen till denna kartläggning. Analysen av resultaten har organisationerna gjort var för sig. Genomförandet Efter en initial inläsning på området under april diskuterade Högskoleverket och SFS hur samarbetet skulle läggas upp. Organisationerna var överens om att tillsammans kontakta studentkårerna och att skicka ut en webbenkät för att få en lägesbeskrivning av deras verksamhet, som den var innan omställningsarbetet inleddes och innan kårobligatoriet avskaffades. Under maj utformades enkätfrågor och en pilotversion av enkäten testades på några kårer i slutet av maj. Pilotenkäten innehöll närmare femtio frågor, vilket är betydligt fler än vad som rekommenderas. Även efter att en prioritering gjorts kvarstod hälften av frågorna. Bedömningen var dock att de flesta kårer skulle vilja svara på enkäten eftersom de såg det som viktigt att berätta om sin verksamhet. Webbenkäten skickades ut med e-post till studentkårerna den 1 juni och kunde besvaras under en dryg månad, till den 2 juli. En del av kårernas svar kompletterades med telefonintervjuer och uppgiftssökning på internet under juli. Under juli och augusti analyserades kårernas svar. Ytterligare uppgifter samlades in om kårobligatoriefrågan och rapportarbetet påbörjades. I september publicerade Högskoleverket rapporten med resultaten från kartläggningen. 6

9 Inledning Kårobligatoriets avskaffande I juni 2009 beslutade Sveriges riksdag att avskaffa kårobligatoriet från och med den 1 juli Det innebar att ett 400 år gammalt system som funnits vid de statliga lärosätena skulle ändras. En gång tidigare under de senaste tjugo åren har riksdagen fattat ett liknande beslut och det var Från den 1 juli 1995 skulle kårobligatoriet vara avskaffat. Detta beslut ändrades i och med regeringsskiftet 1994 och kårobligatoriet behölls. Den här gången tyder inte debatten på att historien kommer att upprepa sig partiblocken har inte längre motsatta åsikter i frågan även om detaljer i genomförandet skiljer dem åt. Båda riksdagsbesluten hade föregåtts av utredningar och ett femtiotal motioner, från alla riksdagspartier, rörde kårobligatoriet mellan 1988 och Lärosäten och studentkårer har under processerna svarat på remisser i frågan, och olika åsikter och alternativ har livligt debatterats. Beslutet om att avskaffa kårobligatoriet, och istället göra kårmedlemskap frivilligt för studenter och doktorander, gäller endast de statliga universiteten och högskolorna. Riksdagsbeslutet omfattar även obligatoriet att tillhöra en nation, som finns för studenter och doktorander vid Lunds universitet och Uppsala universitet, eller en fakultetsförening, som finns vid Stockholms universitet. 1 Nationerna kommer, liksom studentkårerna, även i fortsättningen att inneha vissa skattemässiga förmåner. 2 Den här rapporten kommer inte att gå in på nationernas och fakultetsföreningarnas verksamhet eller konsekvenser av obligatoriets avskaffande för dessa. Regeringens argument för att avskaffa kårobligatoriet är först och främst att obligatoriet är oförenligt med grundläggande demokratiska principer, att föreningsfriheten ska gälla även högskolans studenter och doktorander. Den refererar till regeringsformen och Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, som är lag i Sverige sedan Europadomstolen har i sin tillämpning av konventionen gett den negativa föreningsrätten skydd. Regeringen är övertygad om att studentkårer som bygger på frivilligt deltagande kommer att vitalisera studentinflytandet och stärka kårernas legitimitet. I sin proposition 3 framhåller regeringen betydelsen av ett fungerande studentinflytande även utan ett kårobligatorium och att det därför ska finnas en studentkår vid varje universitet och högskola. Det är även viktigt att avvecklingen av kårobligatoriet genomförs på ett sådant sätt att det efteråt finns 1. Förordning (1983:18) om studerandekårer, nationer och studentföreningar vid universitet och högskolor. 2. Frihet och inflytande kårobligatoriets avskaffande. (Prop. 2008/09:154). 3. Frihet och inflytande kårobligatoriets avskaffande. (Prop. 2008/09:154). 7

10 strukturer och goda förutsättningar för studentinflytande i högskolornas utvecklings- och kvalitetsarbete. Den studiesociala verksamheten som studentkårerna och nationerna genomför bör värnas och lärosätena bör få ett större ansvar för detta område. Vägledning för lärosätena, studentkårerna och studenterna vad gäller studentkårer, deras ställning och uppdrag efter den 1 juli 2010 finns i följande författningar: Studentkårsförordningen (2009:769) Högskolelagen (1992:1434), 4 kap Högskoleförordningen (1993:100), 1 kap. 7 och 11 För Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Försvarshögskolan gäller särskilda förordningar 4 som har uppdaterats för att överensstämma med riksdagsbeslutet. Tidigare utredningar och propositioner Sedan 1970-talet har frågan om kårobligatoriet utretts flera gånger och ingått som en del i, eller varit huvudfrågan, i flera propositioner från regeringen. Nedan redovisas några av dem. Propositionen om obligatoriskt medlemskap i studerandesammanslutningar (prop. 1982/83:27) låg till grund för studerandeförordningen som gällde fram till den 1 juli Under arbetade den s.k års obligatorieutredning med ett uppdrag att utreda konsekvenserna av ett avskaffande av kårobligatoriet. Den lämnade sitt betänkande Studenten och tvångsanslutningen. Vad händer om obligatoriet försvinner? (SOU 1990:105) efter ca 18 månaders arbete. Av utbildningsutskottets betänkande framgår att en majoritet av remissinstanserna var emot ett avskaffande. Regeringen lämnade 1993 en proposition om högre utbildning för ökad kompetens (prop. 1992/93:169) till riksdagen. I propositionen ingick ett förslag om att kårobligatoriet skulle avskaffas och riksdagen beslutade för ett avskaffande. Efter riksdagens beslut tillsatte Utbildningsdepartementet en utredning med uppdrag att utröna vilka praktiska åtgärder som behövdes för avvecklingen samt att förbereda och stimulera den, t.ex. genom stöd till lokala processer. Den s.k. Kommittén för avveckling av kårobligatoriet arbetade i knappt ett år och lämnade betänkande Avveckling av den obligatoriska anslutningen till studentkårer och nationer (SOU 1994:47). Våren 2005 tillsattes Studentkårsutredningen som skulle se över förordningen om studerandekårer, nationer och studentföreningar. Den lämnade i 4. Förordning (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet. Förordning (2007:1164) för Försvarshögskolan. 8

11 sitt betänkande, För studenterna om studentkårer, nationer och särskilda studentföreningar (SOU 2006:36), förslag på vissa förändringar i förordningen. Den senaste utredningen, Obligatorieutredningen, tillsattes 2007 och arbetade i knappt ett år med uppdraget att föreslå hur en avveckling av kår- och nationsobligatoriet skulle kunna genomföras. Dess betänkande, Frihet för studenter om hur kår- och nationsobligatoriet kan avskaffas (SOU 2008:11), låg till grund för regeringens proposition Frihet och inflytande kårobligatoriets avskaffande (Prop. 2008/09:154), som riksdagen beslutade om i juni Kårobligatoriet vad innebar det? Redan vid de medeltida universiteten fanns nationer som förde samman studenterna. Detta utvecklades till en tidig form av kårobligatorium när nationerna på 1600-talet blev obligatoriska vid universiteten (Lunds universitet och Uppsala universitet). Adeln var initialt undantagen från obligatoriet. Syftet med nationerna var att övervaka studenterna. På 1840-talet bildades de första studentkårerna, som ett sätt att samla alla studenter vid ett lärosäte i en gemensam sammanslutning. 5 På den tiden stod världspolitiken och samhällsfrågor i fokus för kårernas arbete. Detta fokus har mer och mer förflyttats till frågor som rör studenterna och studentlivet. På senare tid har lärosätena dragit nytta av kårobligatoriet i sitt kvalitetsarbete och för att organisera det studentinflytande som författningen föreskriver. En del av lärosätena har även tagit hjälp av studentkårerna för att genomföra viss verksamhet inom det studiesociala och det kontaktskapande området. För den enskilda studenten har kårobligatoriet kunnat innebära både fest och möjlighet att påverka utbildningen samt att få arbetslivserfarenhet. Den som har betalat den obligatoriska avgiften till studentkåren har t.ex. kunnat påverka sin utbildning genom lärosätets formella strukturer, få hjälp i enskilda ärenden och med att komma in i studentlivet genom t.ex. aktiviteter på kårhuset. Både studenter och doktorander har omfattats av kårobligatoriet. Den som inte har betalat avgiften har lärosätet haft rätt att stänga av från undervisningen och prov samt hindra från att få ut utbildningsbevis eller bevis på doktorsexamen. Lärosätenas styrelse har haft rätt att besluta vilka studentsammanslutningar som ska få kårstatus. Studentkåren i sin tur har fått utse (och entlediga) studentrepresentanter i de högskoleorgan där studenter har haft rätt att ingå. Vid alla statliga universitet och högskolor har det funnits minst en studentkår som arbetat för studenterna som kollektiv och som enskilda individer. I en situation med flera studentkårer vid samma lärosäte har kårerna uppmanats att fördela uppgifterna mellan sig. Om de inte har kommit överens har förordningen gett lärosätet rätt att bestämma vilken av kårerna som ska göra vad. 5. Frihet för studenter om hur kår- och nationsobligatoriet kan avskaffas (SOU 2008:11). 9

12 Studenter vid uppdragsutbildningar vid de statliga lärosätena har varit undantagna från kårobligatoriet. 6 Vid SLU och Försvarshögskolan, som inte sorterar under Utbildningsdepartementet, har kårobligatoriet gällt på samma sätt som vid övriga statliga lärosäten. 7 Det innebär att kårobligatoriet inte heller gäller vid dessa lärosäten efter den 1 juli Högskolor med enskild huvudman, inklusive stiftelsehögskolorna, har haft egen beslutanderätt i frågan om obligatoriskt kårmedlemskap för sina studenter och denna ordning har inte ändrats. 8 Studenternas organisering i kårer Obligatorieutredningen (2008) gjorde bedömningen att det fanns 84 studentkårer som organiserade de sammanlagt omkring studenterna i den svenska högskolan. Storleksmässigt varierade kårerna betydligt, från de minsta med 30 medlemmar till de största med medlemmar. De fem största studentkårerna 9 organiserade en tredjedel av alla studenter. Framför allt vid de större universiteten har det funnits flera kårer; så många som 16 kårer vid Lunds universitet och tio vid Göteborgs universitet. Även lärosäten med campus på olika orter har vanligtvis haft flera kårer, vilka har varit verksamma på respektive ort, t.ex. Mittuniversitetet, Luleå tekniska universitet och SLU. Sedan Obligatorieutredningen kontaktade kårerna har några strukturella förändringar skett, som att Lärarhögskolan i Stockholms har gått samman med Stockholms universitet; Försvarshögskolan numera omfattas av högskolelagen; Linnéuniversitetet har tillkommit genom ett samgående mellan Högskolan i Kalmar och Växjö universitet; samt att Dramatiska institutet och Teaterhögskolan gått samman till Stockholms dramatiska högskola. Detta har även påverkat kårstrukturen i landet. På några större studentorter har studentkårerna samverkat i särskilda samarbetsorgan 10 som hanterat vissa gemensamma frågor, t.ex. studentrepresentationen på central lärosätesnivå och/eller studentbostäder. Omkring 60 studentkårer var 2010 anslutna till den nationella studentorganisationen, Sveriges förenade studentkårer (SFS). Vid de flesta lärosäten med enskild huvudman (inklusive stiftelsehögskolorna) finns studentkårer av varierande storlek, med varierande verksamhet och aktivitetsnivå. Stiftelsehögskolorna Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Jönköping har tillämpat ett kårobligatorium före avskaffandet 6. Förordning om studerandekårer, nationer och studentföreningar vid universitet och högskolor. 7. Förordning för Sveriges lantbruksuniversitet. Förordning för Försvarshögskolan. 8. Frihet och inflytande kårobligatoriets avskaffande. (Prop. 2008/09:154), s , och Frihet för studenter om hur kår- och nationsobligatoriet kan avskaffas (SOU 2008:11), s Stockholms universitets studentkår, Studentkåren Malmö, Tekniska högskolans studentkår, Umeå studentkår och Uppsala studentkår. 10. T.ex. SSCO (Stockholms studenters centralorganisation), GFS (Göteborgs förenade studentkårer), GUS (Göteborgs universitets studenter), och LUS (Lunds universitets studenter). 10

13 och deras styrelser har beslutat att obligatoriet ska fortsätta att gälla även efter den 1 juli Studentkårernas verksamhet under kårobligatoriet Studerandeförordningen, som bl.a. har reglerat studentkårens uppgifter under obligatoriet 12, innehåller en generell skrivning som har möjliggjort en bred verksamhet: En studentkår skall ha till ändamål att främja medlemmars studier och vad som har sammanhang med studierna. Obligatorieutredningen gjorde en genomgång av kårernas verksamhet och försökte, trots svårigheter att få in rättvisande uppgifter, beräkna årsarbeten och kostnader för verksamheten. Den kom fram till att kårernas sammanlagda ideella verksamhet motsvarade över helårsverken och att det fanns fler än studentrepresentanter i berörda organ vid lärosätena. Utredningen beräknade kostnaderna för den sammanlagda verksamheten vid kårerna till knappt 280 miljoner kronor. Ungefär hälften av studentkårernas sammanlagda kostnader, omkring 121 miljoner kronor, härrörde från studentmedverkan. Det kunde vara arvoden (vanligtvis på samma nivå som studiemedlen), kostnader för anställda och kontorskostnader av olika slag. Kostnaderna för den studiesociala verksamheten med anknytning till studiesituationen var betydligt lägre, omkring 25 miljoner kronor, dvs. omkring 10 procent av kårernas totala kostnader. I dem ingick t.ex. mottagning av nya studenter, arbetslivskontakter och insatser för studenternas fysiska och psykiska hälsa. Det tredje huvudområdet för studentkårernas verksamhet den kontaktskapande verksamheten, som framför allt bestod av pub- och festverksamhet var i princip självfinansierad. I webbenkät från Högskoleverket och SFS har studentkårerna svarat på en fråga om vilka som är de mest omfattande verksamheterna. En verksamhet dominerar utbildningsbevakningen men även mottagningen av nya studenter och handläggning av utbildningsrelaterade enskilda studentärenden tar mycket tid i anspråk. I ett särskilt kapitel, där svaren från webbenkäten redovisas, går det att läsa mer om kårernas verksamhet under obligatoriet. Studentkårernas verksamhet och studentinflytandet efter den 1 juli Från den 1 juli 2010 är medlemskap i en studentkår frivilligt. Uppskattningar som gjorts landar på att mellan 20 och 50 procent av studenterna kommer att bli medlemmar i studentkåren. 11. För Högskolan i Jönköping gäller beslutet ett år. 12. Förordning om studerandekårer, nationer och studentföreningar vid universitet och högskolor. Upphävd den 1 juli 2010 genom Studentkårsförordningen. 11

14 Studentkårens huvudsakliga syfte har i den nya lydelsen av högskolelagen smalnats av och fokuserats jämfört med tidigare skrivning: En studentkår ska ha som huvudsakliga syfte att bevaka och medverka i utvecklingen av utbildningen och förutsättningarna för studier vid högskolan. (4 kap. 9 ) Ett statsbidrag utgår för studentkårens kärnverksamhet som, förutom det som inryms i formuleringen i högskolelagen, innefattar arbetsmiljöfrågor och stöd till de studentrepresentanter som kåren utser. Regeringen anser att studenterna även bör ha ansvaret för viss kontaktskapande verksamhet, men denna täcks inte av statsbidraget. Studentkårernas studiesociala verksamhet ges ett erkännande i propositionen och kårerna kan fortsätta med detta arbete, dock finansierat med andra resurser än statsbidraget. Samtidigt ges lärosätena ett utökat ansvar för sådan studiesocial verksamhet som är direkt kopplad till studenternas studiesituation, vilket flera remissinstanser har uttryckt oro för, se följande avsnitt. Kårobligatoriet må vara avskaffat men regeringen har fortsatt att framhålla vikten av ett fungerande studentinflytande och att det finns en studentkår vid respektive statligt lärosäte. I studentkårsförordningen står att om det saknas studentkår inom ett av högskolans verksamhetsområden ska högskolan anordna val av studentrepresentanter. Hur detta val ska gå till får högskolan själv bestämma. Även flera lärosäten framhåller vikten av ett välfungerande studentinflytande både när de har diskuterat inför kårobligatoriets avskaffande och lämnat remissvar på Autonomiutredningens förslag. 13 Studentinflytandet är ett argument för lärosätena att bidra med extra medel till kårernas verksamhet och annan studentrelaterad verksamhet efter den 1 juli Som ett sätt att främja studentinflytandet och utbildningens kvalitet ska även kårer vid högskolor med enskild huvudman kunna få del av det statliga bidraget. Högskolelagens fjärde kapitel, men inte studentkårsförordningen, gäller för de enskilda högskolor som har examensrättigheter. Författningstexter med bestämmelser som rör studentkårerna finns framför allt i högskolelagen (4 kap ) studentkårsförordningen. Studentrepresentationen Lärosätets ledning beslutar även fortsättningsvis om vilken eller vilka studentkårer som ska få representera studenterna. Antalet medlemmar som studentsammanslutningen har inom sitt verksamhetsområde är avgörande om flera sammanslutningar ansöker om kårstatus för samma område. Lärosätets beslut gäller normalt i tre år. Vidare får en studentkårs verksamhetsområde 13. Självständiga lärosäten (SOU 2008:104). 12

15 inte vara större än ett lärosäte, och inte mindre än en organisatorisk eller geografisk enhet. Studentkåren ska representera alla studenter inom sitt verksamhetsområde för många kårer innebär det alla studenter vid lärosätet och inte begränsa sig till medlemmarnas intressen. Likaså ska en studentrepresentant i ett organ vid lärosätet representera alla studenter inom organets ansvarsområde. Studentkåren får, i likhet med tidigare, utse och entlediga studentrepresentanter. Även i den s.k. Autonomipropositionen 14, som riksdagen beslutade om i juni 2010, tas studentinflytandet upp. Samtidigt som lärosätena ges en utökad rätt att bestämma om den interna organisationen fortsätter studenternas rätt att vara representerade att regleras i författningen efter den 1 januari Riksdagens beslut vad gäller kårobligatoriets avskaffande och lärosätenas autonomi innebär att kapitel och paragrafer som rör studentinflytandet i högskolelagen och högskoleförordningen tas bort, formuleras om eller läggs till. 15 Efter den 1 januari 2011 kan fyra paragrafer sägas vara nyckelparagrafer för studentinflytandet: Högskolelagen 1 kap. 4 a (studenternas rätt till inflytande över utbildningen och dess utveckling) Högskolelagen 2 kap. 7 (studenternas rätt att vara representerade) Högskoleförordningen 1 kap 7 (vem som utser studentrepresentanter) Högskoleförordningen 2 kap. 14 (specificering av studenternas rätt att vara representerade) Istället för att uttrycka studenterna rätt att ha representanter i olika organ uttrycks rättigheten i den nya författningstexten som en rätt att vara representerad när beslut fattas eller beredning sker. 16 Specificeringen av denna rätt, högskoleförordningen 2 kap. 14, lyder: I 2 kap. 7 högskolelagen (1992:1424) finns det en bestämmelse om studenternas rätt till representation när beslut fattas eller beredning sker. Om beslut ska fattas eller beredning ska genomföras av en enda person, ska information lämnas till och samråd ske med en studentrepresentant i god tid före beslutet eller slutförandet av beredningen. Om beslut ska fattas av en grupp personer enligt 2 kap. 6 andra stycket högskolelagen, har studenterna rätt att vara representerade med minst tre ledamöter. Antalet studentrepresentanter i en sådan grupp får dock vara färre om det finns särskilda skäl med hänsyn till det totala antalet ledamöter i gruppen. 14. En akademi i tiden ökad frihet för universitet och högskolor. Prop. 2009/2010: I SFS 2010:701, utfärdad den 17 juni 2010, finns ändringar som gäller högskoielagen. I SFS 2010:1064, utfärdad den 1 juli 2010, finns ändringar som gäller högskoleförordningen. 16. En akademi i tiden ökad frihet för universitet och högskolor. Prop. 2009/10:149. Författningskommentarer s

16 I övrigt beslutar en högskola själv om sådan rätt till representation för studenterna som avses i första stycket. Lärosätenas utökade ansvar för studiesociala frågor Som redan nämnts har lärosätena fått ett utökat ansvar för den studiesociala verksamheten efter att kårobligatoriet avskaffades. Redan har de ansvar för att studenterna har tillgång till studenthälsovård, särskilt förebyggande hälsovård, studievägledning och karriärvägledning. Det som läggs till är sådana studiesociala områden som är direkt kopplade till studenternas studiesituation. Dessa räknar regeringen dit: Information och råd om t.ex. studiestöd, socialförsäkringar och arbetslöshetsunderstöd. Huvudansvaret för mottagandet av nya studenter (svenska och utländska). Gemensamt ansvar för att lösa studenternas bostadssituation. Aktiviteter för att utveckla studenternas kontakter med arbetsmarknaden. Därutöver anser regeringen att lärosätena bör kunna se till att studentkårerna har lokaler där studenterna kan träffas och umgås, som en del av arbetet med en god studiemiljö. Lärosätena ska kunna ge uppdrag till studentkårerna att genomföra en del av de uppgifter som åligger lärosätet. Sådana tjänster måste dock upphandlas enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling där den är tillämplig. 17 Finansieringen efter kårobligatoriets avskaffande Det statliga bidraget Regeringen har, som tidigare nämnts, beslutat att avsätta medel för att stödja vissa delar av studentkårernas arbete. Bidraget beräknas på antalet studenter inom kårens verksamhetsområde, inte antalet medlemmar, och betalas ut via lärosätet. Enligt propositionen kommer det sammanlagda statliga bidraget till studentkårerna att uppgå till 20 miljoner kronor för 2010 och 30 miljoner kronor för 2011 och framåt. Den nivå på statsbidraget som har nämnts 18 är 105 kronor per helårsstudent och helårsdoktorand, men i praktiken kommer denna nivå att variera eftersom bidragets totalsumma är bestämd. Beslut om den första utbetalningen, som gäller för höstterminen 2010, fattades i juni med 17. Frihet och inflytande kårobligatoriets avskaffande. (Prop. 2008/09:154). 18. Pressmeddelande från Utbildningsdepartementet den 25 februari 2009: Kårobligatoriet avskaffas 1 juli Ändringsbeslut daterat den 23 juni 2010 gällande regleringsbrevet för universitet och högskolor, bilaga 36 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m., ap. 11. Se Ekonomistyrningsverkets webbplats: 14

17 utgångspunkt i studentstatistik från Bidragsnivån denna gång blev 67 kronor per helårsstudent och helårsdoktorand. Statsbidraget är tillgängligt för både studentkårer vid statliga universitet och högskolor och vid högskolor med enskild huvudman. Därutöver uppmuntras lärosätena att ge egna bidrag till kårernas kärnverksamhet, men bidraget måste rymmas inom lärosätenas reguljära resurser. Även det utökade ansvaret som tilldelats lärosätena för viss studiesocial verksamhet ska rymmas inom ramen. Obligatorieutredningen föreslog en högre nivå för ersättningen till studentkårerna, 310 kronor per helårsstudent, för en verksamhet som skulle omfatta både utbildningsområdet och relevanta delar inom det studiesociala området. Kostnaderna beräknades till ca 95 miljoner kronor för staten. Därutöver föreslog utredningen att lärosätena skulle få 30 miljoner kronor i extra resurser för sin utökade studiesociala verksamhet. Kostnadsökningen skulle finansieras genom att antalet studieplatser minskades med omkring I remissvaren på Obligatorieutredningen uttrycker en del av lärosätena oro över de ökade kostnader som de beräknas få när deras studiesociala verksamhet expanderar. Flera instanser påpekar att studentkårernas verksamhet i mångt och mycket vilar på frivilligt, obetalt, arbete, som när det ska ersättas med lönearbete utfört av lärosätenas personal innebär stora kostnader. I budgetpropositionen för inkluderade regeringen ett stöd på 2,5 miljoner kronor för att underlätta kårernas omställning till den nya situationen med frivilligt kårmedlemskap. Uppdraget att fördela medlen och att fungera som tillfällig stödfunktion gavs till Sveriges förenade studentkårer, SFS. Funktionens syfte var att ge kårerna råd i ekonomiska, juridiska och organisatoriska frågor. Kårernas omställningsarbete påbörjades hösten 2009, i varierande omfattning. Studentkårernas intäkter Studentkårerna har tagit ut en årlig medlemsavgift som varierat kraftig mellan kårerna, från omkring 130 kronor till knappt 700 kronor per student och år. Genomsnittet har legat på omkring 500 kronor. 21 Ett räkneexempel från Karlstads universitet 22 kan illustrera vad ett frivilligt kårmedlemskap kan innebär för intäkterna när anslutningsgraden minskar från dagens 100 procent. Notera att Karlstads studentkår även har andra intäkter än medlemsavgifter t.ex. medel från universitetet och kommunen även om detta inte framgår i räkneexemplet. Förutsättningarna för beräkningarna är helårsstudenter ( individer), en medlemsavgift på 200 kronor per år och ett statsbidrag på 105 kronor per helårsstudent. Studentkåren har uppgivit att den vårterminen år Prop. 2009/10:1 Utgiftsområde 16, s. 63 och Obligatorieutredningens betänkande SOU 2008: Uppgifterna är hämtade från PM Konsekvenser av kårobligatoriets avskaffande, Karlstads universitet,

18 hade ca medlemmar och en kåravgift på 480 kronor per år, vilket har använts som jämförelsetal (kursiverat i tabellen). Räkneexempel: Medlemsantal och intäkter för Karlstad studentkår Anslutningsgrad, procent och antal studenter Kåravgifter, summa kronor Statligt bidrag, summa kronor Intäkter, summa kronor 100 % % % % Svaren i vår webbenkät visar att drygt tio procent av studentkårerna inte har haft några andra betydelsefulla intäkter än medlemsavgifterna. För ungefär hälften av kårerna har lärosätet och företag varit viktiga delfinansiärer. I våra kontakter med kårerna framkom att flera lärosäten redan köper eller i en nära framtid kommer att köpa tjänster av kåren för att viss service och verksamhet ska kunna säkerställas. Även någon kommun har redan utökat sitt stöd. Mer om kårens finansiering under kårobligatoriet går att läsa i redovisningen av webbenkäten. För att klara verksamheten med lägre intäkter har flera av studentkårerna redan under 2009/10 avyttrat delar av sin verksamhet och dragit ner på antalet anställda och arvoderade personer. De flesta kårer vi har talat med kommer att ta ut en lägre medlemsavgift en tidigare. Några kårer håller på att utveckla sin marknadsföring av vilka fördelar kårmedlemskapet ger. Viss service är inte längre tillgänglig och kostnadsfri för alla studenter utan har knutits till kårmedlemskapet. Studentkårerna får behålla de skattelättnader (t.ex. momsbefrielse) som de haft under kårobligatoriet. Fortfarande råder stor osäkerhet om hur kårobligatoriets avskaffande kommer att påverka kårens verksamhet och ekonomi i det korta respektive långa perspektivet. Kårobligatorium hur gör andra länder? I Europa Våra nordiska grannländer hanterar kårmedlemskap på olika sätt. I Danmark finns det en studentkår ( studenterråd ) vid varje lärosäte, men medlemskap är frivilligt. Kårerna arbetar med frågor som rör studenternas rättigheter och studentlivet. De finansieras delvis av lärosätet och Utbildningsdepartementet. I Finland är kårobligatoriet inskrivet i lag, men gäller inte forskarstuderande. Kårernas verksamhet varierar och kan omfatta studenternas villkor, nationell utbildningspolitik och politiska frågor på lokal, regional, nationell och global nivå. Även i Norge är kårmedlemskap obligatoriskt och lagen säger att varje lärosäte ska ha en studentkår. Kårerna är aktiva på både det studiesociala området och det politiska. 16

19 Inom resten av Europa är frivilligt kårmedlemskap det vanligaste. I Frankrike är studentorganisationerna ofta nationella med lokala grenar. Det finns även kårer som har en nära koppling till fackföreningarna. De stora studentorganisationerna lägger betoningen på nationella utbildningspolitiska frågor och arbetar mer sällan med frågor på lärosätesnivå, men det finns även studentorganisationer som är apolitiska och erbjuder idrott och social verksamhet till studenterna. Även Nederländerna och Portugal saknar kårobligatorium, men det finns kårer vid många av lärosätena och de är verksamma både som fackföreningar för studenterna och som arrangörer av idrott och sociala aktiviteter. I Tyskland betalar alla studenter en avgift till en studentserviceorganisation, s.k. Studentenwerk, vid lärosätet. Dessa är fristående från lärosätena och flertalet samlas i paraplyorganisationen DSW ( Deutsches Studentenwerk ). Verksamheten täcker in sociala, ekonomiska och kulturella områden, som t.ex. rådgivning, barnomsorg, kafeteriadrift, bostäder, och organisationen tar hand om nya studenter och utländska studenter. Den finansieras genom dels den obligatoriska avgiften, dels inkomster från verksamheten och statliga subventioner. De flesta tyska förbundsstater har fattat beslut om s.k. Studentenschaft som företräder universitetsstudenternas intressen. De styrs och förvaltas av studenterna och har t.ex. ett kårfullmäktige. Alla inskrivna studenter är automatiskt medlemmar. Finansieringen kommer från den tidigare nämnda obligatoriska avgiften. Flertalet av dessa kårer samlas i den nationella studentorganisationen AStA. Därutöver finns valda studentföreträdare i universitetens beslutsfattande organ. Studenterna utövar även sitt inflytande genom föreningar vid fakulteterna (s.k. Fachschaften) som är en slags ämnesföreningar. En mindre andel av studenterna är medlemmar i s.k. Corps eller Studentenverbindungen som kan vara politiska, religiösa eller drivas av andra intressen. Två aktuella förändringsexempel Inom den svenska universitetssektorn finns ett stort intresse för anglosaxisk högre utbildning och policy. Frågan om obligatoriskt medlemskap i studentkåren har hanterats på olika sätt i dessa länder. Vid de flesta irländska och brittiska universitet finns studentkårer, men medlemskap är inte obligatoriskt. I Kanada däremot är kårmedlemskap obligatoriskt; beslutet om det fattas på provinsnivå. För närvarande pågår periodvis heta debatter i Australien och Nya Zeeland om huruvida kårmedlemskap ska vara frivilligt eller inte, alternativt, om en obligatorisk avgift för studentservice och studentrepresentation ska införas. Båda ländernas hantering av frågan kan vara intressant med tanke på de förändringar som genomförs i Sverige. I Australien ersattes kårobligatoriet 2006 av frivilligt kårmedlemskap, s.k. voluntary student unionism (VSU). Regeringen satte upp en omställningsfond ur vilken utbildningsanordnare kunde söka medel för idrotts- och fritidsverksamheten och infrastruktur, i övrigt gavs inget omställningsbidrag. Lärosätena fick inte heller i uppdrag eller finansiering för att ta över någon del av kårernas 17

20 verksamhet. Under obligatoriet hade studentkårerna en mycket bred verksamhet med allt från studentinflytande på utbildningen till hälsovård, idrott, kafeteriadrift, barnomsorg, bostadsfrågor och försäkringar. Redan efter något år, efter ett regeringsskifte, tillsatte Utbildningsdepartementet en utredning om konsekvenserna av VSU. Bland annat framkom att servicenivån minskat och på flera håll hade lärosätet gått in och finansierat verksamhet från sin utbildnings- och forskningsbudget, men osäkerheten var stor angående det längre perspektivet. Särskilt servicen vid mindre och regionala högskolor hade påverkats negativt. De flesta ansåg att studentinflytandet och studentrepresentationen hade minskat. Det fanns även en oro för att den försämrade servicen skulle minska utländska studenters intresse för studier i Australien. Bland de fördelar som framkom var att basen för studentrepresentationen hade breddats, serviceutbudet hade förändrats till att bättre motsvara vad studenterna ville ha, samt att en del service lagts ut på privata leverantörer och ibland blivit mer effektiv. 23 År 2009 röstade den australiska senaten ner ett regeringsförslag om kompletteringar till Higher Education Support Act 2003 (HESA) 24 som bl.a. skulle ha gett utbildningsanordnarna rätt att ta ut en avgift för att kunna erbjuda studenterna service och säkerställa studentrepresentation, t.ex. genom att se till att val hålls. I dokumenten görs begränsningen att studentrepresentation med partipolitiska kopplingar inte får stödjas. Student- och doktorandorganisationer och Universities Australia, motsvarigheten till svenska SUHF, fortsätter att arbeta för en förändring av den nuvarande situationen. På Nya Zeeland avskaffades kårobligatoriet 1998 och ersattes av ett system där studenterna vid respektive lärosäte har möjlighet att rösta om vilken typ av kårmedlemskap lärosätet ska ha: frivilligt eller obligatoriskt. Auckland University är det enda universitet som genomfört frivilligt kårmedlemskap (2000) och där studenterna har fortsatt att rösta för att behålla en sådan ordning. En omröstning kan inte göras oftare än vartannat år och minst 10 procent av studenterna måste stödja att omröstningen genomförs. En förändring kan dock vara på väg: det nyazeeländska parlamentet har tagit emot en motion om att införa frivilligt kårmedlemskap nationellt. Motionen har under våren och sommaren 2010 debatterats flitigt och bl.a. har den australiska situationen använts som slagträ. Huvudargumentet för förändringen är detsamma som i Sverige och Australien, att föreningsfriheten ska gälla även studenter. 23. The Impact of Voluntary Student Unionism on Services, Amenities and epresentation Representation for Australian University Students. Summary Report. Australian Government, Department of Education, Employment and Workplace Relations. April Student Services and Amenities Fee Guidelines och Student Services, Amenities, Representation and Advocacy Guidelines, VoluntaryStudentUnionism/Pages/Home.aspx. 18

Regler för att ge studentsammanslutningar ställning som studentkår vid Umeå universitet

Regler för att ge studentsammanslutningar ställning som studentkår vid Umeå universitet Sid 1 (7) Regler för att ge studentsammanslutningar ställning som studentkår vid Umeå universitet Föredragande Universitetsdirektör Lars Lustig, akademisekreterare Daniel Andersson Bakgrund Kårobligatoriet

Läs mer

Yttrande över Frihet för studenter om hur kår- och nationsobligatoriet kan avskaffas (SOU 2008:11) (U2008/1041/UH)

Yttrande över Frihet för studenter om hur kår- och nationsobligatoriet kan avskaffas (SOU 2008:11) (U2008/1041/UH) Styrelsen 2008-05-15 REGERINGSKANSLIET Utbildningsdepartementet Yttrande över Frihet för studenter om hur kår- och nationsobligatoriet kan avskaffas (SOU 2008:11) (U2008/1041/UH) Medicinska Föreningen

Läs mer

Frihet och inflytande - kårobligatoriets avskaffande

Frihet och inflytande - kårobligatoriets avskaffande Lagrådsremiss Frihet och inflytande - kårobligatoriets avskaffande Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 26 februari 2009 Lars Leijonborg Claes Mårtensson (Utbildningsdepartementet)

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

Redovisning av basårutbildningen våren 2005

Redovisning av basårutbildningen våren 2005 Redovisning av basårutbildningen våren 2005 REGERINGSUPPDRAG REG.NR 61-1346-05 Högskoleverkets rapportserie 2005:22 R Redovisning av basårutbildningen våren 2005 REGERINGSUPPDRAG REG.NR 61-1346-05 Högskoleverket

Läs mer

www.uk-ambetet.se Rapport 2013:6 Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor

www.uk-ambetet.se Rapport 2013:6 Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor www.uk-ambetet.se Rapport 2013:6 Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor www.uk-ambetet.se Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor

Läs mer

Statistisk analys. Fortsatt många helårsstudenter Marginellt färre helårsstudenter 2011

Statistisk analys. Fortsatt många helårsstudenter Marginellt färre helårsstudenter 2011 Statistisk analys Marie Kahlroth Analysavdelningen 08-563 085 49 marie.kahlroth@hsv.se www.hsv.se 2012-03-13 2012/5 Reg.nr: 63-17-2012 Fortsatt många helårsstudenter 2011 En sammanställning av lärosätenas

Läs mer

Information om regeringsbeslut som berör lärar- och förskollärarutbi Idn ingarna

Information om regeringsbeslut som berör lärar- och förskollärarutbi Idn ingarna ~~ -----1---- REG ERI NG SKAN Stl ET 2011-06-09 U2011/3726/UH Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Enligt sändlista Information om regeringsbeslut som berör lärar- och förskollärarutbi

Läs mer

SöderS organisationsplan 14/15

SöderS organisationsplan 14/15 SöderS organisationsplan 14/15 Fastställd av fullmäktige 2014-05-27 SöderS är och ska vara en flexibel organisation. Därför finns det frihet att förändra organisationsplanen, även om andemeningen inte

Läs mer

UTBILDNINGSRÅD HT 2012. Ultuna 19-20 oktober ULS kårhus

UTBILDNINGSRÅD HT 2012. Ultuna 19-20 oktober ULS kårhus UTBILDNINGSRÅD HT 2012 Ultuna 19-20 oktober ULS kårhus SCHEMA Lördag 07.30 Frukost 08.30 Mötet inleds, punkt 1-6 Kort bensträckare 10.00 Utvärdering med prorektor 11.00 Fika 11.15 Intern kommunikation-

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Frihet och inflytande kårobligatoriets avskaffande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Frihet och inflytande kårobligatoriets avskaffande 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-03-10 Närvarande: F.d. justitierådet Nina Pripp, regeringsrådet Nils Dexe och f.d. justitieombudsmannen Nils-Olof Berggren. Frihet och inflytande kårobligatoriets

Läs mer

Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet

Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet 1 (6) 2009-06-25 Dnr SU 31-0587-09 Linda Stridsberg Utredare Ledningskansliet Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet Ett gemensamt kvalitetsarbete Studenternas inflytande

Läs mer

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor , www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Rapportnummer: 2014:3 Utgiven av Universitetskanslersämbetet 2014 Pontus

Läs mer

Regler för att ge studentsammanslutningar ställning som studentkår vid Umeå universitet

Regler för att ge studentsammanslutningar ställning som studentkår vid Umeå universitet Sid 1 (7) Regler för att ge studentsammanslutningar ställning som studentkår vid Umeå universitet Föredragande Biträdande universitetsdirektör Per Ragnarsson, utredare Ester Roos-Engstrand Sammanfattning

Läs mer

Till statsrådet Lars Leijonborg

Till statsrådet Lars Leijonborg Till statsrådet Lars Leijonborg Regeringen bemyndigade den 29 mars 2007 chefen för Utbildningsdepartementet att tillkalla en särskild utredare för avveckling av kår- och nationsobligatoriet. Samtidigt

Läs mer

SöderS organisationsplan 11/12

SöderS organisationsplan 11/12 SöderS organisationsplan 11/12 Fastställd av fullmäktige 2011-04-27 SöderS är och ska vara en flexibel organisation. Därför finns det frihet att förändra organisationsplanen, även om andemeningen inte

Läs mer

Yttrande Carl Larsson Utbildningsansvarig 2014-09-12. Umeå naturvetar- och teknologkår samt Umeå Medicinska Studentkår

Yttrande Carl Larsson Utbildningsansvarig 2014-09-12. Umeå naturvetar- och teknologkår samt Umeå Medicinska Studentkår UKÄ:s reg.nr: 32-205-14 Svaren nedan är från (härefter benämnt som US ) och avser Umeå universitet (härefter benämnt som UmU ) generellt, samt i vissa avseenden de organisatoriska delar av Umeå universitet

Läs mer

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3453 av Ulrika Carlsson i Skövde m.fl. (C) Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för

Läs mer

Erasmus Charter for Higher Education Analys av svenska lärosätens ansökningar om att få delta i Erasmus+, med nordisk utblick

Erasmus Charter for Higher Education Analys av svenska lärosätens ansökningar om att få delta i Erasmus+, med nordisk utblick Erasmus Charter for Higher Education Analys av svenska lärosätens ansökningar om att få delta i Erasmus+, med nordisk utblick 25/9-2015 Anders Ahlstrand Analys av ansökningar om Erasmus Charter for Higher

Läs mer

Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade

Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade -- RE G E R l N G S KAN S L l E T Utbildningsdepartementet 2014-06-24 U2014/4167/UH Enligt sändlista statssekreteraren Peter Honeth Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande

Läs mer

Generell vägledning för självvärdering i Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering

Generell vägledning för självvärdering i Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering Rapport 2011:4 R Generell vägledning för självvärdering i Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering 2011 2014 www.hsv.se Rapport 2011:4 R Generell vägledning för självvärdering i Högskoleverkets

Läs mer

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 Sid 1 (5) Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 I denna promemoria sammanfattas regeringens budgetproposition avseende utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Avslutningsvis

Läs mer

UMEÅ STUDENTKÅRS FRAMTIDA ARBETE

UMEÅ STUDENTKÅRS FRAMTIDA ARBETE UMEÅ STUDENTKÅR Box 7652 90713 Umeå Tel: 090-786 90 00 Framtidsrapporten 2009-02-26 UMEÅ STUDENTKÅRS FRAMTIDA ARBETE Hösten 2008 inledde Umeå studentkårs framtidsgrupp sitt arbete med att diskutera kring

Läs mer

Remiss av rapporten "Metoder och kriterier för bedömning av. prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med omgivande samhälle"

Remiss av rapporten Metoder och kriterier för bedömning av. prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med omgivande samhälle Regeringskansliet Remiss 2017-01-31 N2017/00055/IFK Näringsdepartementet Enheten för innovation, forskning och kapitalförsörjning Michael Jacob Remiss av rapporten "Metoder och kriterier för bedömning

Läs mer

Yttrande över Studentkårsutredningens betänkande För studenterna om studentkårer, nationer och särskilda studentföreningar (SOU 2006:36)

Yttrande över Studentkårsutredningens betänkande För studenterna om studentkårer, nationer och särskilda studentföreningar (SOU 2006:36) Styrelsen 2006-08-09 REGERINGSKANSLIET Utbildnings- och kulturdepartementet Yttrande över Studentkårsutredningens betänkande För studenterna om studentkårer, nationer och särskilda studentföreningar (SOU

Läs mer

Fastställd av årsmötet Verksamhetsplan 2015/2016

Fastställd av årsmötet Verksamhetsplan 2015/2016 Fastställd av årsmötet 0 Verksamhetsplan 0/0 Fastställd av årsmötet 0 0 0 0 Verksamhetsplanen är ett styrdokument för Linnéstudenternas arbete och lyfter upp fokusområden för kommande verksamhetsår. Det

Läs mer

4.4 Fastställande av konkretiserad verksamhetsplan 2013/14

4.4 Fastställande av konkretiserad verksamhetsplan 2013/14 Avsändare: Datum: Kårstyrelsen 2013-09-09 4.4 Fastställande av konkretiserad verksamhetsplan 2013/14 Kårstyrelsen föreslår fullmäktige: att anta den konkretiserade verksamhetsplanen för verksamhetsåret

Läs mer

Årlig revision Hfr möte 5-6 maj 2011 Tylösand Carin Rytoft Drangel

Årlig revision Hfr möte 5-6 maj 2011 Tylösand Carin Rytoft Drangel Årlig revision 2010 Hfr möte 5-6 maj 2011 Tylösand Carin Rytoft Drangel 1 Innehåll Ny ansvarig revisor Uppdaterad revisionsmetodik 2010 Iakttagelser från granskningen 2010 2 Ansvariga för revisionen av

Läs mer

Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola

Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola Innehåll Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola 3 Universitet och högskolor 3 Universitet och högskolors verksamhet 3 Akademisk

Läs mer

Regeringens proposition 2006/07:43

Regeringens proposition 2006/07:43 Regeringens proposition 2006/07:43 Frihet att välja - ett ökat inflytande för universitet och högskolor när styrelseledamöter utses Prop. 2006/07:43 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Läs mer

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014) Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm

Läs mer

Verksamhetsplan 2014/2015

Verksamhetsplan 2014/2015 Verksamhetsplan 2014/2015 1 Verksamhetsplanen är ett styrdokument för Linnéstudenternas arbete och lyfter ut fokusområden för kommande verksamhetsår. Det finns frågor som Linnéstudenterna prioriterar utöver

Läs mer

Bilaga 1 Avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer m.m.

Bilaga 1 Avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer m.m. Bilaga 1 Avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer m.m. Denna bilaga innehåller anvisningar för avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer, tabeller över tilldelade utbildningsområden

Läs mer

Inresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13.

Inresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13. STATISTISK ANALYS 1(13) Avdelning / löpnummer 2015-09-01 / 4 Analysavdelningen Handläggare Håkan Andersson 08-563 088 90 hakan.andersson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av

Läs mer

Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor

Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 08-563 086 71 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 2008-11-20 Analys nr 2008/11 Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor Antalet nybörjare

Läs mer

Kvalitetsutvärdering av statsvetenskap, freds- och konfliktstudier, utvecklingsstudier och närliggande huvudområden

Kvalitetsutvärdering av statsvetenskap, freds- och konfliktstudier, utvecklingsstudier och närliggande huvudområden Rektorer vid berörda lärosäten Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Henrik Holmquist 08-563 086 05 henrik.holmquist@hsv.se

Läs mer

Kåravgifter och service

Kåravgifter och service Rapport 81 2005 Per Anders Strandberg Kåravgifter och service - En kartläggning av studentkårernas arbete med distansstudenter 1 Myndigheten för Sveriges nätuniversitet Rapport 8:2005 Per Anders Strandberg

Läs mer

Rapport 2006:19 R. Ansökningar om andra behörighetskrav än standardbehörigheter år 2005

Rapport 2006:19 R. Ansökningar om andra behörighetskrav än standardbehörigheter år 2005 Rapport 2006:19 R Ansökningar om andra behörighetskrav än standardbehörigheter år 2005 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se

Läs mer

Prövning av ny regional ungdomsorganisation: Tekniska Högskolans Studentkår

Prövning av ny regional ungdomsorganisation: Tekniska Högskolans Studentkår KUN 2012-09-25, p 12 Enheten för kultur- och föreningsstöd TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: 2012-09-17 KUN 2012/437 Handläggare: Margareta Wennerberg Prövning av ny regional ungdomsorganisation: Tekniska

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor Regeringsbeslut III:5 Utbildningsdepartementet 2014-12-22 U2014/7521/SAM (delvis) U2014/6413, 7553/UH Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor 8bilagor Riksdagen

Läs mer

Regler för kårföreningar Göta studentkårs fullmäktige,

Regler för kårföreningar Göta studentkårs fullmäktige, Sida 1/5 Typ av styrdokument: Antagen av: Senast reviderad: Regler för kårföreningar Göta studentkårs fullmäktige, 2015-03-25 2015-03-25 Typ av kårförening: Kårförening utan annan anknytning Kårförening

Läs mer

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009. Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009. Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009 Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009 Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009 Erasmus Totalt antal Erasmusstudenter i Europa per år sedan Erasmus startade 1987 (Sverige

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor Regeringsbeslut I:12 Utbildningsdepartementet 2013-12-12 U2013/5575/UH U2013/7500/UH U2013/7484/SAM (delvis) Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor 6bilagor

Läs mer

Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå universitet

Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå universitet Sid 1 (17) Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå Civilingenjör- bioteknik energiteknik, interaktionsteknik och design teknisk datavetenskap teknisk fysik Högskoleingenjör-

Läs mer

Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH)

Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH) Umeå universitet Dokumenttyp: BESLUT Datum:2015-11-03 Dnr: FS 2015/1119 Sid 1 (2) Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH) 1. Bakgrund Umeå universitet har erbjudits

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Högskoleverket; SFS 2003:7 Utkom från trycket den 21 januari 2003 utfärdad den 19 december 2002. Regeringen föreskriver följande. Ansvarsområde

Läs mer

En försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor

En försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor Promemoria 2013-07-03 U2013/4305/S Utbildningsdepartementet Enligt sändlista En försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor Sammanfattning Inom Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet)

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om statsbidrag för kvinnors organisering; SFS 2005:1089 Utkom från trycket den 16 december 2005 utfärdad den 8 december 2005. Regeringen föreskriver 1 följande. Statsbidragets

Läs mer

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2007-12-18 2007/11 Lärarutbildningen 2006/07: Färre nybörjare, men antalet utexaminerade

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om etikprövning av forskning som avser människor; SFS 2003:615 Utkom från trycket den 28 oktober 2003 utfärdad den 9 oktober 2003. Regeringen föreskriver 1 följande.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 19 juni 2013. SFS 2013:617 Utkom från trycket den 2 juli 2013 Regeringen föreskriver 1 att bilaga 1 och

Läs mer

BESLUT 2009-03-26 Dnr Mahr 50-2009/244

BESLUT 2009-03-26 Dnr Mahr 50-2009/244 Malmö högskola / Gemensam förvaltning Jonas Alwall Arbetsgruppen för studentinflytandepolicy vid Malmö högskola 1(9) BESLUT 2009-03-26 Dnr Mahr 50-2009/244 Studentinflytandepolicy för Malmö högskola Inledning

Läs mer

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Lina Collin Särskilt utbildningsstöd Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) fördelar särskilt utbildningsstöd till universitet och

Läs mer

Yttrandena från Göteborgs universitet. Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg

Yttrandena från Göteborgs universitet. Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Caroline Cruz caroline.cruz@hsv.se

Läs mer

Riksrevisionens granskning av universitet och högskolor 2013/2014

Riksrevisionens granskning av universitet och högskolor 2013/2014 1 Riksrevisionens granskning av universitet och högskolor 2013/2014 Högskolornas Forum för Redovisningsfrågor Vårkonferens Loka Brunn 23 maj 2014 Per Flodman Riksrevisionens granskning av universitet och

Läs mer

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 14 Lina Collin All 15/236 Särskilt utbildningsstöd Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) fördelar särskilt utbildningsstöd till universitet

Läs mer

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2008-06-03 2008/6 Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Höstterminen 2007

Läs mer

Förändrade bestämmelser för examensarbeten vid juridiska institutionen, Stockholms universitet

Förändrade bestämmelser för examensarbeten vid juridiska institutionen, Stockholms universitet Stockholms universitet Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Mikael Herjevik 08-5630 87 8727 mikael.herjevik@hsv.se

Läs mer

Student söker bostad. Annette Rydqvist Telefon: direkt 0455-35 30 98, annette.rydqvist@boverket.se www.boverket.se

Student söker bostad. Annette Rydqvist Telefon: direkt 0455-35 30 98, annette.rydqvist@boverket.se www.boverket.se Student söker bostad Annette Rydqvist Telefon: direkt 0455-35 30 98, annette.rydqvist@boverket.se www.boverket.se Regeringsuppdrag 2009 Rapport december 2009 Student söker bostad Översyn av studenternas

Läs mer

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Sid 1 (5) 78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Psykologi Nationalekonomi Medie- och kommunikationsvetenskap Journalistik Geovetenskap och kulturgeografi

Läs mer

Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning

Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning Rektor Umeå universitet Juridiska avdelningen Verksjurist Pontus Kyrk Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning Bakgrund Högskoleverket har uppmärksammat att Handelshögskolan

Läs mer

Lärosätenas indirekta kostnader

Lärosätenas indirekta kostnader Lärosätenas indirekta kostnader SUHF-statistiken 2014 SUHF-statistiken 2014/Ann-Kristin Mattsson/2014-09-05 1 SUHF-statistik Statistik för 2010 finns redovisad i rapporten SUHF-modellen i verkligheten

Läs mer

Riktlinjer för studentinflytande vid Chalmers tekniska högskola AB

Riktlinjer för studentinflytande vid Chalmers tekniska högskola AB Beslut av: Rektor Datum för beslut: 2015-06-15 Typ av styrdokument: Riktlinjer Handläggare: Malin Blomqvist, processledare Diarienummer: C 2015-0923 Process: 1.4, Leda utbildning Dokumentet gäller från

Läs mer

Arbetsordning för forskningsetiska kommittén vid Karlstads universitet

Arbetsordning för forskningsetiska kommittén vid Karlstads universitet LEDNINGSKANSLIET 2013-06-05 Dnr C2013/430 Arbetsordning för forskningsetiska kommittén vid Karlstads universitet 1. Inrättande Forskningsetiska kommittén vid Karlstads universitet har inrättats genom beslut

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor Regeringsbeslut III:9 Utbildningsdepartementet 2015-06-25 U2014/07215/UH U2015/01681/UH U2015/03560/SAM (delvis) U2015/03647/UH Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet

Läs mer

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Kommittédirektiv En förändrad polisutbildning Dir. 2015:29 Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Sammanfattning En särskild utredare, biträdd av en referensgrupp med företrädare för riksdagspartierna,

Läs mer

Introduktion till den svenska högskolan

Introduktion till den svenska högskolan Introduktion till den svenska högskolan Uttryckt i antal anställda är högskolan den största statliga verksamheten i Sverige, och cirka 415 000 studenter studerade på heltid eller deltid läsåret 2012/13.

Läs mer

:22 Karlstads universitet: Forskning och forskarutbildning :23 Linnéuniversitetet: Grundutbildning

:22 Karlstads universitet: Forskning och forskarutbildning :23 Linnéuniversitetet: Grundutbildning PROP. 0/: UTGIFTSOMRÅDE 6 Tabell 8.: Härledning av anslagsnivån 0 05 0 0 0 05 Anvisat 0 59 9 59 9 59 9 59 9 5 8 805 77 7 6 Beslut -5 5-6 78-8 0-9 66 anslag 559-5 -70-8 58 Övrigt -80-80 anslag 56 76 565

Läs mer

Studentinflytandet. Kartläggning och analys av studentinflytandets förutsättningar efter kårobligatoriets avskaffande (dnr ) RAPPORT 2017:4

Studentinflytandet. Kartläggning och analys av studentinflytandets förutsättningar efter kårobligatoriets avskaffande (dnr ) RAPPORT 2017:4 Studentinflytandet Kartläggning och analys av studentinflytandets förutsättningar efter kårobligatoriets avskaffande (dnr 111-99-16) RAPPORT 2017:4 Rapport 2017:4 Studentinflytandet Kartläggning och analys

Läs mer

13/14. Avtal mellan Consensus och X- sektionen. Verksamhetsåret

13/14. Avtal mellan Consensus och X- sektionen. Verksamhetsåret Avtal mellan Consensus och X- sektionen Verksamhetsåret 13/14 Avtalet syftar till att reglera och tydliggöra ansvarsområden och skyldigheter för Consensus och X-sektionen gällande övergripande samverkan,

Läs mer

Policy för studentinflytande vid Umeå universitet

Policy för studentinflytande vid Umeå universitet Umeå universitet StudentCentrum Ulf Pantzare POLICY 1 Policy för studentinflytande vid Umeå universitet Inledning Denna policy för studentinflytande antogs i sin ursprungliga variant av universitetsstyrelsen

Läs mer

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2009/2010

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2009/2010 Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2009/2010 Erasmus Totalt antal Erasmusstudenter i Europa per år sedan Erasmus startade 1987 (Sverige med sedan 1992/93) 180 000 168 191 160 000 140 000 120

Läs mer

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter Statistisk analys Per Gillström Analysavdelningen 08-563 085 16 per.gillstrom@hsv.se www.hsv.se 2011-12-09 2012/1 Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter I analysen

Läs mer

Kommittédirektiv. Inrättandet av en ny högskola som omfattar verksamheterna vid tre konstnärliga högskolor i Stockholm. Dir.

Kommittédirektiv. Inrättandet av en ny högskola som omfattar verksamheterna vid tre konstnärliga högskolor i Stockholm. Dir. Kommittédirektiv Inrättandet av en ny högskola som omfattar verksamheterna vid tre konstnärliga högskolor i Stockholm Dir. 2012:121 Beslut vid regeringssammanträde den 6 december 2012. Sammanfattning En

Läs mer

Ur Riksdagsbeslut för den nya lärarutbildningen (Sverige) : Utbildningsutskottets betänkande 2009/10:UbU16

Ur Riksdagsbeslut för den nya lärarutbildningen (Sverige) : Utbildningsutskottets betänkande 2009/10:UbU16 Ur Riksdagsbeslut för den nya lärarutbildningen (Sverige) 100428: Utbildningsutskottets betänkande 2009/10:UbU16 Ny lärarutbildning Betänkande 2009/10:UbU16 Utskottets förslag och kammarens omröstning

Läs mer

Växjö universitet Rektor Högskolan i Kalmar Rektor

Växjö universitet Rektor Högskolan i Kalmar Rektor Växjö universitet Rektor Högskolan i Kalmar Rektor Juridiska avdelningen Pontus Kyrk Reg.nr 31-5425-07 Anmälan mot Växjö universitet och Högskolan i Kalmar angående överföring av verksamhetsområdet maskinteknik

Läs mer

Medlemsmöte 131009 Kalmar/Växjö. Åsiktsdokument

Medlemsmöte 131009 Kalmar/Växjö. Åsiktsdokument Medlemsmöte 0 Åsiktsdokument 0 Grundläggande värderingar Ett universitet för alla Medlemsmöte 0 Utbildning är en demokratisk rättighet som ska vara tillgänglig för alla. Varje individ måste ges en reell

Läs mer

Nationell statistik antagna till ämneslärarutbildning efter urval 2 i ämnen som finns i LNU

Nationell statistik antagna till ämneslärarutbildning efter urval 2 i ämnen som finns i LNU Fakultetskansliet/ Marit Persson Nationell statistik antagna till ämneslärarutbildning efter urval 2 i ämnen som finns i LNU et antagna gäller sökande till både senare år och gymnasiet hösten 2010. I statistiken

Läs mer

Förslag till examensbeskrivning för konstnärlig doktorsexamen m.m.

Förslag till examensbeskrivning för konstnärlig doktorsexamen m.m. Promemoria 2008-12-04 Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Förslag till examensbeskrivning för konstnärlig doktorsexamen m.m. Inledning Promemorian innehåller förslag till ändring

Läs mer

Farmacevtiska Studentkårens ansökan om ställning som studentkår vid Uppsala universitet

Farmacevtiska Studentkårens ansökan om ställning som studentkår vid Uppsala universitet Farmacevtiska Studentkårens ansökan om ställning som studentkår vid Uppsala universitet 2016-2019 Uppsala universitetets konsistorium Härmed ansöker Farmacevtiska Studentkåren (FaS) om att erhålla ställning

Läs mer

ÅRSMÖTE 25 Årsmötet är Försvarshögskolans Studentkårs högsta beslutande organ.

ÅRSMÖTE 25 Årsmötet är Försvarshögskolans Studentkårs högsta beslutande organ. Stadga för FÖRSVARSHÖGSKOLANS STUDENTKÅR Denna stadga antogs första gången 31 januari 2008. Stadgan reviderades en första gång 3 mars 2010. Denna version av stadga gäller från och med 1 juli 2010. ÄNDAMÅL

Läs mer

Remiss: Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (DS 2013:49)

Remiss: Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (DS 2013:49) Handläggare: Frida Lundberg Datum: 2013-11-14 Dnr: PU2-2/1314 Remiss: Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (DS 2013:49) Sveriges förenade studentkårer (SFS) har fått möjlighet

Läs mer

Följebrev till Proposition 6: Medlemskapsansökan i LSU - Sveriges ungdomsorganisationer

Följebrev till Proposition 6: Medlemskapsansökan i LSU - Sveriges ungdomsorganisationer P6 Handläggare: Styrelsen Datum: 2016-03-02 Dnr: O412-6/1516 Följebrev till Proposition 6: Medlemskapsansökan i LSU - Sveriges ungdomsorganisationer Innehåll 1. Inledning... 2 2. Om LSU... 2 2.1 Medlemsvillkor...

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

SOU 2017:10 Ny ordning för att främja god sed och hantera oredlighet i forskning

SOU 2017:10 Ny ordning för att främja god sed och hantera oredlighet i forskning Remiss 2017-04-21 U2017/00732/F Utbildningsdepartementet Forskningspolitiska enheten SOU 2017:10 Ny ordning för att främja god sed och hantera oredlighet i forskning Härmed remitteras ovan nämnda betänkande.

Läs mer

Akademikerförbundet SSR:s skrivelse om tillgång till lärosätenas lokaler för de högskolestuderandes fackliga organisationer

Akademikerförbundet SSR:s skrivelse om tillgång till lärosätenas lokaler för de högskolestuderandes fackliga organisationer Akademikerförbundet SSR Box 128 00 112 96 Stockholm Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Jörgen Yng 08-56308758

Läs mer

ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag

ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag Högskoleverkets rapportserie 2005:10 R ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag Högskoleverket 2005 Högskoleverket

Läs mer

Rekommendationer om kursplaner, utbildningsplaner och betygssystem

Rekommendationer om kursplaner, utbildningsplaner och betygssystem Sveriges Universitets- REK 2011:1 & Högskoleförbund Dnr 10/118 Rekommendationer om kursplaner, utbildningsplaner och betygssystem Fastställda av SUHF:s styrelse den 25 februari 2011 Förändringarna i Högskoleförordningen

Läs mer

Campus Helsingborgs vänner. Stadga

Campus Helsingborgs vänner. Stadga Campus Helsingborgs vänner Stadga 1 Innehåll Kapitel 1 Föreningen... 1 1.1 Namn... 1 1.2 Säte... 1 1.3 Föreningsform och verksamhetsår... 1 1.4 Ändamål och verksamhet... 1 Kapitel 2 Medlemmar... 2 2.1

Läs mer

Arbetsordning och instruktioner för styrelsen Arbetsdokument

Arbetsordning och instruktioner för styrelsen Arbetsdokument Kristianstad Studentkår Arbetsordning och instruktioner för styrelsen Arbetsdokument 1 Innehåll Arbetsordning för styrelsen på Kristianstad Studentkår... 3 Instruktion för ledamot... 6 Instruktion för

Läs mer

Delmål 1: Att implementera den struktur för studentinflytande på programnivå som kårstyrelsen under tidigare år upprättat

Delmål 1: Att implementera den struktur för studentinflytande på programnivå som kårstyrelsen under tidigare år upprättat Verksamhetsplan 2014 Verksamhetsplanen hanterar studentkårens utbildningspolitiska arbete och hanterar därför inte löpande verksamhet eller verksamhet som definieras av stadgan. Studentinflytande Studenterna

Läs mer

Utbildning och. 16 universitetsforskning

Utbildning och. 16 universitetsforskning Utbildning och 16 universitetsforskning Förslag till statsbudget för 2002 Utbildning och universitetsforskning Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut...17 2 Utgiftsområde 16 Utbildning och

Läs mer

Uppföljning av mentorskap vid universitet och högskola 2010

Uppföljning av mentorskap vid universitet och högskola 2010 Uppföljning av mentorskap vid universitet och högskola 2010 Joakim Grausne 2011-03-03 ALL 2011/11 Innehållsförteckning Inledning... 2 Genomförande... 2 Frågor och urval... 2 Insamling... 3 Resultat...

Läs mer

Karlstads universitets åtgärder efter ett beslut av Överklagandenämnden för högskolan

Karlstads universitets åtgärder efter ett beslut av Överklagandenämnden för högskolan BESLUT 1(5) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Lina Smed 08-563 085 36 lina.smed@uka.se Karlstads universitet Rektor 651 88 Karlstad Karlstads universitets åtgärder efter ett beslut av Överklagandenämnden

Läs mer

Yttrande från UHR:s sakkunniga för bedömning av ansökningar om deltagande i försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor

Yttrande från UHR:s sakkunniga för bedömning av ansökningar om deltagande i försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor Yttrande från UHR:s sakkunniga för bedömning av ansökningar om deltagande i försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor Inledning Universitets- och högskolerådets grupp av sakkunniga har bestått

Läs mer

Regeringens skrivelse 2009/10:186

Regeringens skrivelse 2009/10:186 Regeringens skrivelse 2009/10:186 Urval till högskoleutbildning utan hänsyn till kön Skr. 2009/10:186 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 18 mars 2010 Fredrik Reinfeldt

Läs mer

1.2 Långsiktigt perspektiv i SFS påverkansarbete

1.2 Långsiktigt perspektiv i SFS påverkansarbete Verksamhetsplan Sveriges förenade studentkårer 2015 / 2016 1. Inledning SFS verksamhetsplan är det dokument som slår fast vilket arbete som SFS ska bedriva under verksamhetsåret med politisk påverkan och

Läs mer

Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux)

Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux) STATISTIK & ANALYS Torbjörn Lindqvist 2004-02-16 Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux) Nära hälften av de nya studenterna vid universitet

Läs mer

Uppdragsbeskrivning Sektionsstyrelse

Uppdragsbeskrivning Sektionsstyrelse Uppdragsbeskrivning Sektionsstyrelse Denna uppdragsbeskrivning beskriver ansvarsområden och uppgifter för sektionsstyrelserna inom Konstkåren. Sektionsstyrelsen har ett övergripande ansvar som i första

Läs mer