Rapport 2010:14 R. Kårobligatoriet. en kartläggning.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport 2010:14 R. Kårobligatoriet. en kartläggning. www.hsv.se"

Transkript

1 Rapport 2010:14 R Kårobligatoriet en kartläggning

2

3 Rapport 2010:14 R Kårobligatoriet en kartläggning

4 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, Stockholm tfn fax e-post Kårobligatoriet en kartläggning Utgiven av Högskoleverket 2010 Högskoleverkets rapportserie 2010:14 R ISSN Innehåll: Högskoleverket, analysavdelningen, Anna Lundh Omslagsbild: Ingram Publishing Formgivning: Högskoleverkets informationsavdelning

5 Innehåll Sammanfattning 5 Högskoleverkets projekt 6 Projektidé och fokus 6 Genomförandet 6 Inledning 7 Kårobligatoriets avskaffande 7 Tidigare utredningar och propositioner 8 Kårobligatoriet vad innebar det? 9 Studentkårernas verksamhet och studentinflytandet efter den 1 juli 11 Lärosätenas utökade ansvar för studiesociala frågor 14 Finansieringen efter kårobligatoriets avskaffande 14 Kårobligatorium hur gör andra länder? 16 Resultat från webbenkäten 19 Webbenkätens utformning och genomförande 19 Kårernas verksamhet 21 Studentinflytandet 26 Finansiering och organisation 42 Övrigt 47 Fortsättningen 49 Studentkårernas verksamhet och finansiering 49 Studentinflytandet 50 Referenser 52 Bilaga 1: Webbenkäten vilka fick enkäten och vilka svarade? 53 De studentkårer som har svarat och de som inte har svarat på enkäten 53 Bilaga 2: Webbenkätens frågor 56 Verksamhet 56 Studentinflytandet 57 Finanser och organisation 59 Övrigt 61

6

7 Sammanfattning Den 1 juli 2010 avskaffades kårobligatoriet i enlighet med ett riksdagsbeslut I propositionen som låg till grund för beslutet Frihet och inflytande kårobligatoriets avskaffande (prop. 2008/09:154) betonades framför allt föreningsfriheten som argument för avskaffandet. Enligt riksdagens beslut ska en studentkår ha som huvudsakligt syfte att bevaka och medverka i utvecklingen av utbildningen och förutsättningarna för studier vid lärosätet. Vidare ges lärosätena ett utökat ansvar för studiesociala frågor. Riksdagen har även fattat beslut om ökad frihet för universitet och högskolor, som bl.a. innebär att lärosätena själva får bestämma sin interna organisation från den 1 januari Det är svårt att förutse hur förändringarna, från ett kårobligatorium till frivilligt kårmedlemskap och den ökade friheten för lärosätena, kommer att påverka studentinflytandet och studentkårernas verksamhet. För att synliggöra förändringarna och deras konsekvenser genomför Högskoleverket en kartläggning av verksamheten före kårobligatoriets avskaffande. Denna kan utgöra en grund för en senare uppföljning. Frågeställningen som ligger till grund för den webbenkät som skickats till studentkårerna är Hur såg det ut innan studentkårerna inledde omställningen till en situation utan kårobligatorium? Bland de 36 studentkårer som har svarat på enkäten finns både stora kårer med fler än medlemmar och små kårer med drygt 100 medlemmar. Vissa gemensamma nämnare finns mellan dem vad gäller verksamheten. Alla studentkårer uppger sig ha sysslat med utbildningsbevakning och flertalet har varit engagerade i mottagning av nya studenter, enskilda studentärenden med utbildningsfokus och arbetsmiljöfrågor. Studentkårernas svar visar att studentinflytandet har fungerat mycket väl på central lärosätesnivå, något sämre på fakultetsnivå eller motsvarande och ytterligare något sämre på institutionsnivå. Även i kårernas beskrivning av hur de informella kontakterna mellan studentkåren och lärosätets ledning har fungerat märks skillnader mellan organisationsnivåerna: kontakterna har varit mer utvecklade och regelbundna på central nivå än på institutionsnivå. Fyra kårer, drygt 10 procent, svarar att de har varit helt beroende av medlemsavgifterna för sin verksamhet. Drygt 60 procent av kårerna uppger att de har haft betydelsefulla intäkter från lärosätet och hälften av kårerna har haft intäkter från företag. Även kommunen har bidragit till verksamheten. Studentkårerna besvarade enkäten under juni Fyra studentkårer har vid den tidpunkten uppgett att de saknar officiellt besked från lärosätet om vilka studentsammanslutningar som fått ställning som studentkårer. Sex studentkårer svarar att lärosätet ännu inte beslutat i frågan om extra bidrag till kårens verksamhet. 5

8 Högskoleverkets projekt Projektidé och fokus Från den 1 juli 2010 är kårmedlemskap frivilligt för studenter vid de svenska statliga universiteten och högskolorna. Det är svårt att på förhand veta hur denna förändring kommer att påverka studentinflytandet och studentkårernas verksamhet. För att synliggöra utvecklingen genomför Högskoleverket en kartläggning, som tar avstamp i hur det såg ut innan studentkårerna inledde omställningen till en verksamhet utan kårobligatorium. Denna kartläggning kan ligga till grund för en framtida uppföljning. Tyngdpunkten i projektet ligger på kårens verksamhet och studentinflytandet, men även vissa relaterade frågor som finansiering och organisation ingår. Högskoleverket och Sveriges förenade studentkårer, SFS, har samarbetat i materialinsamlingen till denna kartläggning. Analysen av resultaten har organisationerna gjort var för sig. Genomförandet Efter en initial inläsning på området under april diskuterade Högskoleverket och SFS hur samarbetet skulle läggas upp. Organisationerna var överens om att tillsammans kontakta studentkårerna och att skicka ut en webbenkät för att få en lägesbeskrivning av deras verksamhet, som den var innan omställningsarbetet inleddes och innan kårobligatoriet avskaffades. Under maj utformades enkätfrågor och en pilotversion av enkäten testades på några kårer i slutet av maj. Pilotenkäten innehöll närmare femtio frågor, vilket är betydligt fler än vad som rekommenderas. Även efter att en prioritering gjorts kvarstod hälften av frågorna. Bedömningen var dock att de flesta kårer skulle vilja svara på enkäten eftersom de såg det som viktigt att berätta om sin verksamhet. Webbenkäten skickades ut med e-post till studentkårerna den 1 juni och kunde besvaras under en dryg månad, till den 2 juli. En del av kårernas svar kompletterades med telefonintervjuer och uppgiftssökning på internet under juli. Under juli och augusti analyserades kårernas svar. Ytterligare uppgifter samlades in om kårobligatoriefrågan och rapportarbetet påbörjades. I september publicerade Högskoleverket rapporten med resultaten från kartläggningen. 6

9 Inledning Kårobligatoriets avskaffande I juni 2009 beslutade Sveriges riksdag att avskaffa kårobligatoriet från och med den 1 juli Det innebar att ett 400 år gammalt system som funnits vid de statliga lärosätena skulle ändras. En gång tidigare under de senaste tjugo åren har riksdagen fattat ett liknande beslut och det var Från den 1 juli 1995 skulle kårobligatoriet vara avskaffat. Detta beslut ändrades i och med regeringsskiftet 1994 och kårobligatoriet behölls. Den här gången tyder inte debatten på att historien kommer att upprepa sig partiblocken har inte längre motsatta åsikter i frågan även om detaljer i genomförandet skiljer dem åt. Båda riksdagsbesluten hade föregåtts av utredningar och ett femtiotal motioner, från alla riksdagspartier, rörde kårobligatoriet mellan 1988 och Lärosäten och studentkårer har under processerna svarat på remisser i frågan, och olika åsikter och alternativ har livligt debatterats. Beslutet om att avskaffa kårobligatoriet, och istället göra kårmedlemskap frivilligt för studenter och doktorander, gäller endast de statliga universiteten och högskolorna. Riksdagsbeslutet omfattar även obligatoriet att tillhöra en nation, som finns för studenter och doktorander vid Lunds universitet och Uppsala universitet, eller en fakultetsförening, som finns vid Stockholms universitet. 1 Nationerna kommer, liksom studentkårerna, även i fortsättningen att inneha vissa skattemässiga förmåner. 2 Den här rapporten kommer inte att gå in på nationernas och fakultetsföreningarnas verksamhet eller konsekvenser av obligatoriets avskaffande för dessa. Regeringens argument för att avskaffa kårobligatoriet är först och främst att obligatoriet är oförenligt med grundläggande demokratiska principer, att föreningsfriheten ska gälla även högskolans studenter och doktorander. Den refererar till regeringsformen och Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, som är lag i Sverige sedan Europadomstolen har i sin tillämpning av konventionen gett den negativa föreningsrätten skydd. Regeringen är övertygad om att studentkårer som bygger på frivilligt deltagande kommer att vitalisera studentinflytandet och stärka kårernas legitimitet. I sin proposition 3 framhåller regeringen betydelsen av ett fungerande studentinflytande även utan ett kårobligatorium och att det därför ska finnas en studentkår vid varje universitet och högskola. Det är även viktigt att avvecklingen av kårobligatoriet genomförs på ett sådant sätt att det efteråt finns 1. Förordning (1983:18) om studerandekårer, nationer och studentföreningar vid universitet och högskolor. 2. Frihet och inflytande kårobligatoriets avskaffande. (Prop. 2008/09:154). 3. Frihet och inflytande kårobligatoriets avskaffande. (Prop. 2008/09:154). 7

10 strukturer och goda förutsättningar för studentinflytande i högskolornas utvecklings- och kvalitetsarbete. Den studiesociala verksamheten som studentkårerna och nationerna genomför bör värnas och lärosätena bör få ett större ansvar för detta område. Vägledning för lärosätena, studentkårerna och studenterna vad gäller studentkårer, deras ställning och uppdrag efter den 1 juli 2010 finns i följande författningar: Studentkårsförordningen (2009:769) Högskolelagen (1992:1434), 4 kap Högskoleförordningen (1993:100), 1 kap. 7 och 11 För Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Försvarshögskolan gäller särskilda förordningar 4 som har uppdaterats för att överensstämma med riksdagsbeslutet. Tidigare utredningar och propositioner Sedan 1970-talet har frågan om kårobligatoriet utretts flera gånger och ingått som en del i, eller varit huvudfrågan, i flera propositioner från regeringen. Nedan redovisas några av dem. Propositionen om obligatoriskt medlemskap i studerandesammanslutningar (prop. 1982/83:27) låg till grund för studerandeförordningen som gällde fram till den 1 juli Under arbetade den s.k års obligatorieutredning med ett uppdrag att utreda konsekvenserna av ett avskaffande av kårobligatoriet. Den lämnade sitt betänkande Studenten och tvångsanslutningen. Vad händer om obligatoriet försvinner? (SOU 1990:105) efter ca 18 månaders arbete. Av utbildningsutskottets betänkande framgår att en majoritet av remissinstanserna var emot ett avskaffande. Regeringen lämnade 1993 en proposition om högre utbildning för ökad kompetens (prop. 1992/93:169) till riksdagen. I propositionen ingick ett förslag om att kårobligatoriet skulle avskaffas och riksdagen beslutade för ett avskaffande. Efter riksdagens beslut tillsatte Utbildningsdepartementet en utredning med uppdrag att utröna vilka praktiska åtgärder som behövdes för avvecklingen samt att förbereda och stimulera den, t.ex. genom stöd till lokala processer. Den s.k. Kommittén för avveckling av kårobligatoriet arbetade i knappt ett år och lämnade betänkande Avveckling av den obligatoriska anslutningen till studentkårer och nationer (SOU 1994:47). Våren 2005 tillsattes Studentkårsutredningen som skulle se över förordningen om studerandekårer, nationer och studentföreningar. Den lämnade i 4. Förordning (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet. Förordning (2007:1164) för Försvarshögskolan. 8

11 sitt betänkande, För studenterna om studentkårer, nationer och särskilda studentföreningar (SOU 2006:36), förslag på vissa förändringar i förordningen. Den senaste utredningen, Obligatorieutredningen, tillsattes 2007 och arbetade i knappt ett år med uppdraget att föreslå hur en avveckling av kår- och nationsobligatoriet skulle kunna genomföras. Dess betänkande, Frihet för studenter om hur kår- och nationsobligatoriet kan avskaffas (SOU 2008:11), låg till grund för regeringens proposition Frihet och inflytande kårobligatoriets avskaffande (Prop. 2008/09:154), som riksdagen beslutade om i juni Kårobligatoriet vad innebar det? Redan vid de medeltida universiteten fanns nationer som förde samman studenterna. Detta utvecklades till en tidig form av kårobligatorium när nationerna på 1600-talet blev obligatoriska vid universiteten (Lunds universitet och Uppsala universitet). Adeln var initialt undantagen från obligatoriet. Syftet med nationerna var att övervaka studenterna. På 1840-talet bildades de första studentkårerna, som ett sätt att samla alla studenter vid ett lärosäte i en gemensam sammanslutning. 5 På den tiden stod världspolitiken och samhällsfrågor i fokus för kårernas arbete. Detta fokus har mer och mer förflyttats till frågor som rör studenterna och studentlivet. På senare tid har lärosätena dragit nytta av kårobligatoriet i sitt kvalitetsarbete och för att organisera det studentinflytande som författningen föreskriver. En del av lärosätena har även tagit hjälp av studentkårerna för att genomföra viss verksamhet inom det studiesociala och det kontaktskapande området. För den enskilda studenten har kårobligatoriet kunnat innebära både fest och möjlighet att påverka utbildningen samt att få arbetslivserfarenhet. Den som har betalat den obligatoriska avgiften till studentkåren har t.ex. kunnat påverka sin utbildning genom lärosätets formella strukturer, få hjälp i enskilda ärenden och med att komma in i studentlivet genom t.ex. aktiviteter på kårhuset. Både studenter och doktorander har omfattats av kårobligatoriet. Den som inte har betalat avgiften har lärosätet haft rätt att stänga av från undervisningen och prov samt hindra från att få ut utbildningsbevis eller bevis på doktorsexamen. Lärosätenas styrelse har haft rätt att besluta vilka studentsammanslutningar som ska få kårstatus. Studentkåren i sin tur har fått utse (och entlediga) studentrepresentanter i de högskoleorgan där studenter har haft rätt att ingå. Vid alla statliga universitet och högskolor har det funnits minst en studentkår som arbetat för studenterna som kollektiv och som enskilda individer. I en situation med flera studentkårer vid samma lärosäte har kårerna uppmanats att fördela uppgifterna mellan sig. Om de inte har kommit överens har förordningen gett lärosätet rätt att bestämma vilken av kårerna som ska göra vad. 5. Frihet för studenter om hur kår- och nationsobligatoriet kan avskaffas (SOU 2008:11). 9

12 Studenter vid uppdragsutbildningar vid de statliga lärosätena har varit undantagna från kårobligatoriet. 6 Vid SLU och Försvarshögskolan, som inte sorterar under Utbildningsdepartementet, har kårobligatoriet gällt på samma sätt som vid övriga statliga lärosäten. 7 Det innebär att kårobligatoriet inte heller gäller vid dessa lärosäten efter den 1 juli Högskolor med enskild huvudman, inklusive stiftelsehögskolorna, har haft egen beslutanderätt i frågan om obligatoriskt kårmedlemskap för sina studenter och denna ordning har inte ändrats. 8 Studenternas organisering i kårer Obligatorieutredningen (2008) gjorde bedömningen att det fanns 84 studentkårer som organiserade de sammanlagt omkring studenterna i den svenska högskolan. Storleksmässigt varierade kårerna betydligt, från de minsta med 30 medlemmar till de största med medlemmar. De fem största studentkårerna 9 organiserade en tredjedel av alla studenter. Framför allt vid de större universiteten har det funnits flera kårer; så många som 16 kårer vid Lunds universitet och tio vid Göteborgs universitet. Även lärosäten med campus på olika orter har vanligtvis haft flera kårer, vilka har varit verksamma på respektive ort, t.ex. Mittuniversitetet, Luleå tekniska universitet och SLU. Sedan Obligatorieutredningen kontaktade kårerna har några strukturella förändringar skett, som att Lärarhögskolan i Stockholms har gått samman med Stockholms universitet; Försvarshögskolan numera omfattas av högskolelagen; Linnéuniversitetet har tillkommit genom ett samgående mellan Högskolan i Kalmar och Växjö universitet; samt att Dramatiska institutet och Teaterhögskolan gått samman till Stockholms dramatiska högskola. Detta har även påverkat kårstrukturen i landet. På några större studentorter har studentkårerna samverkat i särskilda samarbetsorgan 10 som hanterat vissa gemensamma frågor, t.ex. studentrepresentationen på central lärosätesnivå och/eller studentbostäder. Omkring 60 studentkårer var 2010 anslutna till den nationella studentorganisationen, Sveriges förenade studentkårer (SFS). Vid de flesta lärosäten med enskild huvudman (inklusive stiftelsehögskolorna) finns studentkårer av varierande storlek, med varierande verksamhet och aktivitetsnivå. Stiftelsehögskolorna Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Jönköping har tillämpat ett kårobligatorium före avskaffandet 6. Förordning om studerandekårer, nationer och studentföreningar vid universitet och högskolor. 7. Förordning för Sveriges lantbruksuniversitet. Förordning för Försvarshögskolan. 8. Frihet och inflytande kårobligatoriets avskaffande. (Prop. 2008/09:154), s , och Frihet för studenter om hur kår- och nationsobligatoriet kan avskaffas (SOU 2008:11), s Stockholms universitets studentkår, Studentkåren Malmö, Tekniska högskolans studentkår, Umeå studentkår och Uppsala studentkår. 10. T.ex. SSCO (Stockholms studenters centralorganisation), GFS (Göteborgs förenade studentkårer), GUS (Göteborgs universitets studenter), och LUS (Lunds universitets studenter). 10

13 och deras styrelser har beslutat att obligatoriet ska fortsätta att gälla även efter den 1 juli Studentkårernas verksamhet under kårobligatoriet Studerandeförordningen, som bl.a. har reglerat studentkårens uppgifter under obligatoriet 12, innehåller en generell skrivning som har möjliggjort en bred verksamhet: En studentkår skall ha till ändamål att främja medlemmars studier och vad som har sammanhang med studierna. Obligatorieutredningen gjorde en genomgång av kårernas verksamhet och försökte, trots svårigheter att få in rättvisande uppgifter, beräkna årsarbeten och kostnader för verksamheten. Den kom fram till att kårernas sammanlagda ideella verksamhet motsvarade över helårsverken och att det fanns fler än studentrepresentanter i berörda organ vid lärosätena. Utredningen beräknade kostnaderna för den sammanlagda verksamheten vid kårerna till knappt 280 miljoner kronor. Ungefär hälften av studentkårernas sammanlagda kostnader, omkring 121 miljoner kronor, härrörde från studentmedverkan. Det kunde vara arvoden (vanligtvis på samma nivå som studiemedlen), kostnader för anställda och kontorskostnader av olika slag. Kostnaderna för den studiesociala verksamheten med anknytning till studiesituationen var betydligt lägre, omkring 25 miljoner kronor, dvs. omkring 10 procent av kårernas totala kostnader. I dem ingick t.ex. mottagning av nya studenter, arbetslivskontakter och insatser för studenternas fysiska och psykiska hälsa. Det tredje huvudområdet för studentkårernas verksamhet den kontaktskapande verksamheten, som framför allt bestod av pub- och festverksamhet var i princip självfinansierad. I webbenkät från Högskoleverket och SFS har studentkårerna svarat på en fråga om vilka som är de mest omfattande verksamheterna. En verksamhet dominerar utbildningsbevakningen men även mottagningen av nya studenter och handläggning av utbildningsrelaterade enskilda studentärenden tar mycket tid i anspråk. I ett särskilt kapitel, där svaren från webbenkäten redovisas, går det att läsa mer om kårernas verksamhet under obligatoriet. Studentkårernas verksamhet och studentinflytandet efter den 1 juli Från den 1 juli 2010 är medlemskap i en studentkår frivilligt. Uppskattningar som gjorts landar på att mellan 20 och 50 procent av studenterna kommer att bli medlemmar i studentkåren. 11. För Högskolan i Jönköping gäller beslutet ett år. 12. Förordning om studerandekårer, nationer och studentföreningar vid universitet och högskolor. Upphävd den 1 juli 2010 genom Studentkårsförordningen. 11

14 Studentkårens huvudsakliga syfte har i den nya lydelsen av högskolelagen smalnats av och fokuserats jämfört med tidigare skrivning: En studentkår ska ha som huvudsakliga syfte att bevaka och medverka i utvecklingen av utbildningen och förutsättningarna för studier vid högskolan. (4 kap. 9 ) Ett statsbidrag utgår för studentkårens kärnverksamhet som, förutom det som inryms i formuleringen i högskolelagen, innefattar arbetsmiljöfrågor och stöd till de studentrepresentanter som kåren utser. Regeringen anser att studenterna även bör ha ansvaret för viss kontaktskapande verksamhet, men denna täcks inte av statsbidraget. Studentkårernas studiesociala verksamhet ges ett erkännande i propositionen och kårerna kan fortsätta med detta arbete, dock finansierat med andra resurser än statsbidraget. Samtidigt ges lärosätena ett utökat ansvar för sådan studiesocial verksamhet som är direkt kopplad till studenternas studiesituation, vilket flera remissinstanser har uttryckt oro för, se följande avsnitt. Kårobligatoriet må vara avskaffat men regeringen har fortsatt att framhålla vikten av ett fungerande studentinflytande och att det finns en studentkår vid respektive statligt lärosäte. I studentkårsförordningen står att om det saknas studentkår inom ett av högskolans verksamhetsområden ska högskolan anordna val av studentrepresentanter. Hur detta val ska gå till får högskolan själv bestämma. Även flera lärosäten framhåller vikten av ett välfungerande studentinflytande både när de har diskuterat inför kårobligatoriets avskaffande och lämnat remissvar på Autonomiutredningens förslag. 13 Studentinflytandet är ett argument för lärosätena att bidra med extra medel till kårernas verksamhet och annan studentrelaterad verksamhet efter den 1 juli Som ett sätt att främja studentinflytandet och utbildningens kvalitet ska även kårer vid högskolor med enskild huvudman kunna få del av det statliga bidraget. Högskolelagens fjärde kapitel, men inte studentkårsförordningen, gäller för de enskilda högskolor som har examensrättigheter. Författningstexter med bestämmelser som rör studentkårerna finns framför allt i högskolelagen (4 kap ) studentkårsförordningen. Studentrepresentationen Lärosätets ledning beslutar även fortsättningsvis om vilken eller vilka studentkårer som ska få representera studenterna. Antalet medlemmar som studentsammanslutningen har inom sitt verksamhetsområde är avgörande om flera sammanslutningar ansöker om kårstatus för samma område. Lärosätets beslut gäller normalt i tre år. Vidare får en studentkårs verksamhetsområde 13. Självständiga lärosäten (SOU 2008:104). 12

15 inte vara större än ett lärosäte, och inte mindre än en organisatorisk eller geografisk enhet. Studentkåren ska representera alla studenter inom sitt verksamhetsområde för många kårer innebär det alla studenter vid lärosätet och inte begränsa sig till medlemmarnas intressen. Likaså ska en studentrepresentant i ett organ vid lärosätet representera alla studenter inom organets ansvarsområde. Studentkåren får, i likhet med tidigare, utse och entlediga studentrepresentanter. Även i den s.k. Autonomipropositionen 14, som riksdagen beslutade om i juni 2010, tas studentinflytandet upp. Samtidigt som lärosätena ges en utökad rätt att bestämma om den interna organisationen fortsätter studenternas rätt att vara representerade att regleras i författningen efter den 1 januari Riksdagens beslut vad gäller kårobligatoriets avskaffande och lärosätenas autonomi innebär att kapitel och paragrafer som rör studentinflytandet i högskolelagen och högskoleförordningen tas bort, formuleras om eller läggs till. 15 Efter den 1 januari 2011 kan fyra paragrafer sägas vara nyckelparagrafer för studentinflytandet: Högskolelagen 1 kap. 4 a (studenternas rätt till inflytande över utbildningen och dess utveckling) Högskolelagen 2 kap. 7 (studenternas rätt att vara representerade) Högskoleförordningen 1 kap 7 (vem som utser studentrepresentanter) Högskoleförordningen 2 kap. 14 (specificering av studenternas rätt att vara representerade) Istället för att uttrycka studenterna rätt att ha representanter i olika organ uttrycks rättigheten i den nya författningstexten som en rätt att vara representerad när beslut fattas eller beredning sker. 16 Specificeringen av denna rätt, högskoleförordningen 2 kap. 14, lyder: I 2 kap. 7 högskolelagen (1992:1424) finns det en bestämmelse om studenternas rätt till representation när beslut fattas eller beredning sker. Om beslut ska fattas eller beredning ska genomföras av en enda person, ska information lämnas till och samråd ske med en studentrepresentant i god tid före beslutet eller slutförandet av beredningen. Om beslut ska fattas av en grupp personer enligt 2 kap. 6 andra stycket högskolelagen, har studenterna rätt att vara representerade med minst tre ledamöter. Antalet studentrepresentanter i en sådan grupp får dock vara färre om det finns särskilda skäl med hänsyn till det totala antalet ledamöter i gruppen. 14. En akademi i tiden ökad frihet för universitet och högskolor. Prop. 2009/2010: I SFS 2010:701, utfärdad den 17 juni 2010, finns ändringar som gäller högskoielagen. I SFS 2010:1064, utfärdad den 1 juli 2010, finns ändringar som gäller högskoleförordningen. 16. En akademi i tiden ökad frihet för universitet och högskolor. Prop. 2009/10:149. Författningskommentarer s

16 I övrigt beslutar en högskola själv om sådan rätt till representation för studenterna som avses i första stycket. Lärosätenas utökade ansvar för studiesociala frågor Som redan nämnts har lärosätena fått ett utökat ansvar för den studiesociala verksamheten efter att kårobligatoriet avskaffades. Redan har de ansvar för att studenterna har tillgång till studenthälsovård, särskilt förebyggande hälsovård, studievägledning och karriärvägledning. Det som läggs till är sådana studiesociala områden som är direkt kopplade till studenternas studiesituation. Dessa räknar regeringen dit: Information och råd om t.ex. studiestöd, socialförsäkringar och arbetslöshetsunderstöd. Huvudansvaret för mottagandet av nya studenter (svenska och utländska). Gemensamt ansvar för att lösa studenternas bostadssituation. Aktiviteter för att utveckla studenternas kontakter med arbetsmarknaden. Därutöver anser regeringen att lärosätena bör kunna se till att studentkårerna har lokaler där studenterna kan träffas och umgås, som en del av arbetet med en god studiemiljö. Lärosätena ska kunna ge uppdrag till studentkårerna att genomföra en del av de uppgifter som åligger lärosätet. Sådana tjänster måste dock upphandlas enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling där den är tillämplig. 17 Finansieringen efter kårobligatoriets avskaffande Det statliga bidraget Regeringen har, som tidigare nämnts, beslutat att avsätta medel för att stödja vissa delar av studentkårernas arbete. Bidraget beräknas på antalet studenter inom kårens verksamhetsområde, inte antalet medlemmar, och betalas ut via lärosätet. Enligt propositionen kommer det sammanlagda statliga bidraget till studentkårerna att uppgå till 20 miljoner kronor för 2010 och 30 miljoner kronor för 2011 och framåt. Den nivå på statsbidraget som har nämnts 18 är 105 kronor per helårsstudent och helårsdoktorand, men i praktiken kommer denna nivå att variera eftersom bidragets totalsumma är bestämd. Beslut om den första utbetalningen, som gäller för höstterminen 2010, fattades i juni med 17. Frihet och inflytande kårobligatoriets avskaffande. (Prop. 2008/09:154). 18. Pressmeddelande från Utbildningsdepartementet den 25 februari 2009: Kårobligatoriet avskaffas 1 juli Ändringsbeslut daterat den 23 juni 2010 gällande regleringsbrevet för universitet och högskolor, bilaga 36 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m., ap. 11. Se Ekonomistyrningsverkets webbplats: 14

17 utgångspunkt i studentstatistik från Bidragsnivån denna gång blev 67 kronor per helårsstudent och helårsdoktorand. Statsbidraget är tillgängligt för både studentkårer vid statliga universitet och högskolor och vid högskolor med enskild huvudman. Därutöver uppmuntras lärosätena att ge egna bidrag till kårernas kärnverksamhet, men bidraget måste rymmas inom lärosätenas reguljära resurser. Även det utökade ansvaret som tilldelats lärosätena för viss studiesocial verksamhet ska rymmas inom ramen. Obligatorieutredningen föreslog en högre nivå för ersättningen till studentkårerna, 310 kronor per helårsstudent, för en verksamhet som skulle omfatta både utbildningsområdet och relevanta delar inom det studiesociala området. Kostnaderna beräknades till ca 95 miljoner kronor för staten. Därutöver föreslog utredningen att lärosätena skulle få 30 miljoner kronor i extra resurser för sin utökade studiesociala verksamhet. Kostnadsökningen skulle finansieras genom att antalet studieplatser minskades med omkring I remissvaren på Obligatorieutredningen uttrycker en del av lärosätena oro över de ökade kostnader som de beräknas få när deras studiesociala verksamhet expanderar. Flera instanser påpekar att studentkårernas verksamhet i mångt och mycket vilar på frivilligt, obetalt, arbete, som när det ska ersättas med lönearbete utfört av lärosätenas personal innebär stora kostnader. I budgetpropositionen för inkluderade regeringen ett stöd på 2,5 miljoner kronor för att underlätta kårernas omställning till den nya situationen med frivilligt kårmedlemskap. Uppdraget att fördela medlen och att fungera som tillfällig stödfunktion gavs till Sveriges förenade studentkårer, SFS. Funktionens syfte var att ge kårerna råd i ekonomiska, juridiska och organisatoriska frågor. Kårernas omställningsarbete påbörjades hösten 2009, i varierande omfattning. Studentkårernas intäkter Studentkårerna har tagit ut en årlig medlemsavgift som varierat kraftig mellan kårerna, från omkring 130 kronor till knappt 700 kronor per student och år. Genomsnittet har legat på omkring 500 kronor. 21 Ett räkneexempel från Karlstads universitet 22 kan illustrera vad ett frivilligt kårmedlemskap kan innebär för intäkterna när anslutningsgraden minskar från dagens 100 procent. Notera att Karlstads studentkår även har andra intäkter än medlemsavgifter t.ex. medel från universitetet och kommunen även om detta inte framgår i räkneexemplet. Förutsättningarna för beräkningarna är helårsstudenter ( individer), en medlemsavgift på 200 kronor per år och ett statsbidrag på 105 kronor per helårsstudent. Studentkåren har uppgivit att den vårterminen år Prop. 2009/10:1 Utgiftsområde 16, s. 63 och Obligatorieutredningens betänkande SOU 2008: Uppgifterna är hämtade från PM Konsekvenser av kårobligatoriets avskaffande, Karlstads universitet,

Regler för att ge studentsammanslutningar ställning som studentkår vid Umeå universitet

Regler för att ge studentsammanslutningar ställning som studentkår vid Umeå universitet Sid 1 (7) Regler för att ge studentsammanslutningar ställning som studentkår vid Umeå universitet Föredragande Universitetsdirektör Lars Lustig, akademisekreterare Daniel Andersson Bakgrund Kårobligatoriet

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet

Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet 1 (6) 2009-06-25 Dnr SU 31-0587-09 Linda Stridsberg Utredare Ledningskansliet Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet Ett gemensamt kvalitetsarbete Studenternas inflytande

Läs mer

UTBILDNINGSRÅD HT 2012. Ultuna 19-20 oktober ULS kårhus

UTBILDNINGSRÅD HT 2012. Ultuna 19-20 oktober ULS kårhus UTBILDNINGSRÅD HT 2012 Ultuna 19-20 oktober ULS kårhus SCHEMA Lördag 07.30 Frukost 08.30 Mötet inleds, punkt 1-6 Kort bensträckare 10.00 Utvärdering med prorektor 11.00 Fika 11.15 Intern kommunikation-

Läs mer

SöderS organisationsplan 14/15

SöderS organisationsplan 14/15 SöderS organisationsplan 14/15 Fastställd av fullmäktige 2014-05-27 SöderS är och ska vara en flexibel organisation. Därför finns det frihet att förändra organisationsplanen, även om andemeningen inte

Läs mer

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor , www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Rapportnummer: 2014:3 Utgiven av Universitetskanslersämbetet 2014 Pontus

Läs mer

Yttrande Carl Larsson Utbildningsansvarig 2014-09-12. Umeå naturvetar- och teknologkår samt Umeå Medicinska Studentkår

Yttrande Carl Larsson Utbildningsansvarig 2014-09-12. Umeå naturvetar- och teknologkår samt Umeå Medicinska Studentkår UKÄ:s reg.nr: 32-205-14 Svaren nedan är från (härefter benämnt som US ) och avser Umeå universitet (härefter benämnt som UmU ) generellt, samt i vissa avseenden de organisatoriska delar av Umeå universitet

Läs mer

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 Sid 1 (5) Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 I denna promemoria sammanfattas regeringens budgetproposition avseende utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Avslutningsvis

Läs mer

Riktlinjer för studentinflytande vid Chalmers tekniska högskola AB

Riktlinjer för studentinflytande vid Chalmers tekniska högskola AB Beslut av: Rektor Datum för beslut: 2015-06-15 Typ av styrdokument: Riktlinjer Handläggare: Malin Blomqvist, processledare Diarienummer: C 2015-0923 Process: 1.4, Leda utbildning Dokumentet gäller från

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor Regeringsbeslut I:12 Utbildningsdepartementet 2013-12-12 U2013/5575/UH U2013/7500/UH U2013/7484/SAM (delvis) Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor 6bilagor

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor Regeringsbeslut III:5 Utbildningsdepartementet 2014-12-22 U2014/7521/SAM (delvis) U2014/6413, 7553/UH Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor 8bilagor Riksdagen

Läs mer

Medlemsmöte 131009 Kalmar/Växjö. Åsiktsdokument

Medlemsmöte 131009 Kalmar/Växjö. Åsiktsdokument Medlemsmöte 0 Åsiktsdokument 0 Grundläggande värderingar Ett universitet för alla Medlemsmöte 0 Utbildning är en demokratisk rättighet som ska vara tillgänglig för alla. Varje individ måste ges en reell

Läs mer

13/14. Avtal mellan Consensus och X- sektionen. Verksamhetsåret

13/14. Avtal mellan Consensus och X- sektionen. Verksamhetsåret Avtal mellan Consensus och X- sektionen Verksamhetsåret 13/14 Avtalet syftar till att reglera och tydliggöra ansvarsområden och skyldigheter för Consensus och X-sektionen gällande övergripande samverkan,

Läs mer

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014) Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm

Läs mer

Arbetsbeskrivning för Konstkårens Presidium FÖRSLAG

Arbetsbeskrivning för Konstkårens Presidium FÖRSLAG Antagen av Fullmäktige 2014-10-22 Huvudområden Presidiet har följande fem huvudsakliga områden med arbetsuppgifter: 1. Utföra Fullmäktiges och Styrelsens beslut 2. Sköta utbildningsbevakning a. på fakultetsnivå

Läs mer

Introduktion till den svenska högskolan

Introduktion till den svenska högskolan Introduktion till den svenska högskolan Uttryckt i antal anställda är högskolan den största statliga verksamheten i Sverige, och cirka 415 000 studenter studerade på heltid eller deltid läsåret 2012/13.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 19 juni 2013. SFS 2013:617 Utkom från trycket den 2 juli 2013 Regeringen föreskriver 1 att bilaga 1 och

Läs mer

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 14 Lina Collin All 15/236 Särskilt utbildningsstöd Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) fördelar särskilt utbildningsstöd till universitet

Läs mer

Hur ska studentinflytandet på teknat stärkas? - En analys av UTN:s val mellan sektion eller egen kår

Hur ska studentinflytandet på teknat stärkas? - En analys av UTN:s val mellan sektion eller egen kår Hur ska studentinflytandet på teknat stärkas? - En analys av UTN:s val mellan sektion eller egen kår Under våren har UTN och Uppsala studentkår förhandlat fram ett sektionsavtal som i princip uppfyller

Läs mer

Åsiktsdokument Fastställd av Fullmäktige 2013-12-04

Åsiktsdokument Fastställd av Fullmäktige 2013-12-04 Åsiktsdokument Fastställd av Fullmäktige 2013-12-04 Åsiktsdokument Bakgrund De senaste åren har varit turbulenta för studentkårerna i Sverige. Kårobligatoriets avskaffande resulterade i stora förändringar

Läs mer

Akademikerförbundet SSR:s skrivelse om tillgång till lärosätenas lokaler för de högskolestuderandes fackliga organisationer

Akademikerförbundet SSR:s skrivelse om tillgång till lärosätenas lokaler för de högskolestuderandes fackliga organisationer Akademikerförbundet SSR Box 128 00 112 96 Stockholm Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Jörgen Yng 08-56308758

Läs mer

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter Statistisk analys Per Gillström Analysavdelningen 08-563 085 16 per.gillstrom@hsv.se www.hsv.se 2011-12-09 2012/1 Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter I analysen

Läs mer

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Sid 1 (5) 78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Psykologi Nationalekonomi Medie- och kommunikationsvetenskap Journalistik Geovetenskap och kulturgeografi

Läs mer

Arbetsordning och instruktioner för styrelsen Arbetsdokument

Arbetsordning och instruktioner för styrelsen Arbetsdokument Kristianstad Studentkår Arbetsordning och instruktioner för styrelsen Arbetsdokument 1 Innehåll Arbetsordning för styrelsen på Kristianstad Studentkår... 3 Instruktion för ledamot... 6 Instruktion för

Läs mer

Uppföljning av mentorskap vid universitet och högskola 2010

Uppföljning av mentorskap vid universitet och högskola 2010 Uppföljning av mentorskap vid universitet och högskola 2010 Joakim Grausne 2011-03-03 ALL 2011/11 Innehållsförteckning Inledning... 2 Genomförande... 2 Frågor och urval... 2 Insamling... 3 Resultat...

Läs mer

Uppsala universitet Rektor Box 256 751 05 Uppsala

Uppsala universitet Rektor Box 256 751 05 Uppsala Uppsala universitet Rektor Box 256 751 05 Uppsala Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Caroline Cruz caroline.cruz@hsv.se

Läs mer

Luckor i lagen. Examensbevis i fokus

Luckor i lagen. Examensbevis i fokus Luckor i lagen Examensbevis i fokus En granskning av 23 lärosäten utförd våren 2011 SFQ och författarna bakom denna granskning. Sveriges Förenade HBTQ-studenter är riksförbundet för homosexuella, bisexuella,

Läs mer

Yttrandena från Göteborgs universitet. Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg

Yttrandena från Göteborgs universitet. Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Caroline Cruz caroline.cruz@hsv.se

Läs mer

Rapport 2007:2 R. Likabehandling. ett regeringsuppdrag

Rapport 2007:2 R. Likabehandling. ett regeringsuppdrag Rapport 2007:2 R Likabehandling ett regeringsuppdrag Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Likabehandling ett regeringsuppdrag

Läs mer

Remiss av Högskolestiftelser en ny verksamhet för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Remiss av Högskolestiftelser en ny verksamhet för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49) YTTRANDE 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Teresa Edelman 08-5630 8534 teresa.edelman@uk-ambetet.se Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) 103 33 Stockholm Remiss av Högskolestiftelser

Läs mer

Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning

Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning Rektor Umeå universitet Juridiska avdelningen Verksjurist Pontus Kyrk Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning Bakgrund Högskoleverket har uppmärksammat att Handelshögskolan

Läs mer

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Kommittédirektiv En förändrad polisutbildning Dir. 2015:29 Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Sammanfattning En särskild utredare, biträdd av en referensgrupp med företrädare för riksdagspartierna,

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet.

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet. UF 23 SM 1301 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2012 Higher Education. Employees in Higher Education 2012 I korta drag Personalen allt mer välutbildad Den forskande och undervisande

Läs mer

'utbildningsdepartementet.registrator@regeringskansliet.se' Ämne: Synpunkter på förslag angående ändring i högskoleförordningen

'utbildningsdepartementet.registrator@regeringskansliet.se' Ämne: Synpunkter på förslag angående ändring i högskoleförordningen Carl Larsson Från: Carl Larsson Skickat: den 15 oktober 201418:16 Till: 'utbildningsdepartementet.registrator@regeringskansliet.se' Ämne: Synpunkter på förslag angående ändring

Läs mer

Slutlig Verksamhetsplan 2009/2010

Slutlig Verksamhetsplan 2009/2010 Umeå studentkår Box 7652 90713 Umeå Tel: 090-786 90 00 Styrdokument 2009-09-18 Slutlig Verksamhetsplan 2009/2010 Övergripande Det kommande verksamhetsåret är fyllt med utmaningar för Umeå studentkår. Under

Läs mer

Halmstad Studentkår. Kårstyrelsen 12/13 yrkar att: Medlemsmötet godkänner och lägger verksamhetsberättelsen till handlingarna.

Halmstad Studentkår. Kårstyrelsen 12/13 yrkar att: Medlemsmötet godkänner och lägger verksamhetsberättelsen till handlingarna. Bilaga 9. Kårstyrelsen 12/13 yrkar att: Medlemsmötet godkänner och lägger verksamhetsberättelsen till handlingarna. Verksamhetsberättelse 2012/2013 Den 2012-05-15 fastslog medlemsmötet verksamhetsplanen

Läs mer

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Universitetskanslersämbetet och SCB 28 UF 23 SM 1401 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05.. Uppgift inte tillgänglig

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om statsbidrag för kvinnors organisering; SFS 2005:1089 Utkom från trycket den 16 december 2005 utfärdad den 8 december 2005. Regeringen föreskriver 1 följande. Statsbidragets

Läs mer

Propositioner. Proposition 2012-1 Avskaffande av ledamot i styrelsen: Projektkoordinator

Propositioner. Proposition 2012-1 Avskaffande av ledamot i styrelsen: Projektkoordinator Propositioner Proposition 2012-1 Avskaffande av ledamot i styrelsen: Projektkoordinator Projektkoordinatorns uppgifter har under de gångna verksamhetsåren legat så pass nära vice ordförandens uppgifter

Läs mer

Öppet brev till Universitetsledningen

Öppet brev till Universitetsledningen 2014-01-13 Sidan 1 av 4 Detta brev är ett desperat försök att få upp ledningens ögon för vilka LTU finns till för studenterna! LTU har sedan kårobligatoriets avskaffande gett kårerna ett uppdrag att utföra

Läs mer

15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda

15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda STATISTIK& ANALYS Jan-Åke Engström 2004-01-29 15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda Våren 2003 studerade nära 130 000 personer vid svenska universitet och högskolor inom de 62 olika

Läs mer

Konvention för erkännande av utbildningsbevis inom Europa

Konvention för erkännande av utbildningsbevis inom Europa Konvention för erkännande av utbildningsbevis inom Europa Lissabonkonventionen reglerar erkännande Sedan november 2001 ingår den så kallade Lissabonkonventionen i Högskoleförordningen (6 kap.6 ). Konventionen

Läs mer

ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag

ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag Högskoleverkets rapportserie 2005:10 R ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag Högskoleverket 2005 Högskoleverket

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

Samverkan mellan universitet och kommunen stärker regionen. Jens Schollin, rektor Staffan Isling, kommundirektör

Samverkan mellan universitet och kommunen stärker regionen. Jens Schollin, rektor Staffan Isling, kommundirektör Samverkan mellan universitet och kommunen stärker regionen Jens Schollin, rektor Staffan Isling, kommundirektör Örebro en av de snabbast växande kommunerna 142 000 invånare 2014 Vi växer ca 2 000 invånare

Läs mer

Campus Helsingborgs vänner. Stadga

Campus Helsingborgs vänner. Stadga Campus Helsingborgs vänner Stadga 1 Innehåll Kapitel 1 Föreningen... 1 1.1 Namn... 1 1.2 Säte... 1 1.3 Föreningsform och verksamhetsår... 1 1.4 Ändamål och verksamhet... 1 Kapitel 2 Medlemmar... 2 2.1

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 UF 21 SM 1501 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 Third-cycle students and third-cycle qualifications 2014 I korta drag Antalet doktorandnybörjare i stort sett oförändrat

Läs mer

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2014 Higher Education. Employees in Higher Education 2014 I korta drag Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter

Läs mer

Proposition till MSF Stockholms årsmöte 2015. Verksamhetsplan. Medicine Studerandes Förbund Stockholm

Proposition till MSF Stockholms årsmöte 2015. Verksamhetsplan. Medicine Studerandes Förbund Stockholm Proposition till MSF Stockholms årsmöte 2015 Verksamhetsplan Medicine Studerandes Förbund Stockholm Inledning I enlighet med MSF Stockholms stadgar är verksamheten som bedrivs inriktad på att tillvarata

Läs mer

Resultat enkätundersökning Högskolan Dalarnas lärandemiljö

Resultat enkätundersökning Högskolan Dalarnas lärandemiljö Resultat enkätundersökning Högskolan Dalarnas lärandemiljö Sammanfattning Högskolan har tidigare saknat en ordentlig kartläggning av hur studenterna uppfattar lärandemiljön. Med lärandemiljö avses den

Läs mer

Kårfullmäktigesammanträde

Kårfullmäktigesammanträde Verksamhetsåret 2012/2013 Kårfullmäktigesammanträde den 17 december 2012 - Utskotts- och kommittéförslag a) förslag om ändring i Reglemente för Ekonomiska sektionen 2011-01-18 Reglemente för Ekonomiska

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution.

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Lärosäte Institution Externa Interna Totalt Summa* Blekinge tekniska högskola Studerandeavdelningen, Förvaltningen 9 11

Läs mer

studera i stockholm - en dyr affär

studera i stockholm - en dyr affär studera i stockholm - en dyr affär innehåll. 3. inledning. 13. budget. 4. Metod. den genomsnittliga studentten. arbete vid sidan av studier. 14. budget. studenten med barn. 5. diagram 6. 7. 8. 9. studiemedel

Läs mer

Ungdomsstyrelsens kommentarer

Ungdomsstyrelsens kommentarer Ungdomsstyrelsens kommentarer till Förordning (2011:65) om statsbidrag till barnoch ungdomsorganisationer Förordningen utfärdades av Utbildningsdepartementet den 20 januari år 2011. Regeringen har skrivit

Läs mer

Akademiskt ledarskap i balans? Kvinnor på ledande positioner vid svenska universitet och högskolor 19902010

Akademiskt ledarskap i balans? Kvinnor på ledande positioner vid svenska universitet och högskolor 19902010 Akademiskt ledarskap i balans? Kvinnor på ledande positioner vid svenska universitet och högskolor 19902010 Rapport från IDAS Helen Peterson Institutionen för Tema, Linköpings universitet Helen.Peterson@liu.se

Läs mer

Jämställdhetsplan 2011 2013

Jämställdhetsplan 2011 2013 Jämställdhetsplan 2011 2013 Antagen av institutionsstyrelsen 2011-06-08 Innehåll Jämställdhet mellan kvinnor och män... 2 Ansvarsfördelning... 2 Jämställdhetsplanen antagen 2007... 3 Läget vt- 11... 3

Läs mer

HAREC verksamhetsberättelse 2014

HAREC verksamhetsberättelse 2014 HAREC verksamhetsberättelse 2014 Bakgrund HAREC är en centrumbildning vid Lunds universitet som drivs gemensamt med Högskolan i Kristianstad, Linnéuniversitetet, Lunds universitet, Malmö högskola och Sveriges

Läs mer

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2005 Pressmaterial 2005-10-30 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning

Läs mer

Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag

Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag

Läs mer

Mittuniversitetet Rektor 851 70 Sundsvall

Mittuniversitetet Rektor 851 70 Sundsvall Mittuniversitetet Rektor 851 70 Sundsvall Juridiska avdelningen Teresa Edelman Tillsynsbesök hos Mittuniversitetet uppföljning Bakgrund Under ett tillsynsbesök hos Mittuniversitetet (dåvarande Mitthögskolan)

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

Universities in Sweden

Universities in Sweden Universities in Sweden Blekinge tekniska högskola Office/Enheten för Externa Relationer Postadress: Blekinge Tekniska Högskola, 371 79 Karlskrona Telefon: 0455-38 50 00 Fax: 0455-38 52 07 Enhetschef: Lena

Läs mer

Ändrade urvalsregler för sökande med gymnasieexamen 2014 2016

Ändrade urvalsregler för sökande med gymnasieexamen 2014 2016 Promemoria 2013-04-10 U2013/2343/UH Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Ändrade urvalsregler för sökande med gymnasieexamen 2014 2016 Sammanfattning av förslaget Sökande med gymnasieexamen,

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp*

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Blekinge Tekniska Högskola Studerandeavd. Förvaltningen 6

Läs mer

Vägledning för ansökan om tillstånd att använda andra behörighetsvillkor

Vägledning för ansökan om tillstånd att använda andra behörighetsvillkor 2013 06 12 Vägledning för ansökan om tillstånd att använda andra behörighetsvillkor Bakgrund Regeringen bemyndigar i 7 kap 11 högskoleförordningen (1993:100) Universitets- och högskolerådet att, om det

Läs mer

behörighetsinformation på NyAwebben

behörighetsinformation på NyAwebben 2013-04-12 Sida 1 (10) Överföringsformat för behörighetsinformation på NyA-webben 2013-04-12 Sida 2 (10) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Referenser...

Läs mer

Tillsynsbesöket hos Stockholms dramatiska högskola (tidigare Dramatiska institutet och Teaterhögskolan i Stockholm) en uppföljning

Tillsynsbesöket hos Stockholms dramatiska högskola (tidigare Dramatiska institutet och Teaterhögskolan i Stockholm) en uppföljning Stockholms dramatiska högskola Rektor Box 270 95 Stockholm Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Juridiska avdelningen

Läs mer

Ansvar för studiefinansiering för en s.k. industridoktorand (universitetets reg.nr IA31 419/2005)

Ansvar för studiefinansiering för en s.k. industridoktorand (universitetets reg.nr IA31 419/2005) Lunds universitet Rektor Box 117 221 00 Lund Juridiska avdelningen Teresa Edelman Ansvar för studiefinansiering för en s.k. industridoktorand (universitetets reg.nr IA31 419/2005) Anmälan Lunds Doktorandkår

Läs mer

Rektors delegationsordning

Rektors delegationsordning Rektorsbeslut Datum: 2010-10-04 Dnr: 2010/1 Rektors delegationsordning Allmänna regler för delegation vid Linnéuniversitetet Delegation kan avse en grupp av ärenden eller ett enskilt ärende. Delegation

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016

Verksamhetsplan 2015/2016 Verksamhetsplan 2015/2016 Fastställd av fullmäktige 2015-05-20 Bakgrund och Syfte Verksamhetsplanen är det styrdokument som beskriver de frågor Studentkåren i Borås planerar arbeta med under året utöver

Läs mer

KogVets Tjänstestruktur för verksamhetsåret 2015

KogVets Tjänstestruktur för verksamhetsåret 2015 KogVets Tjänstestruktur för verksamhetsåret 2015 Marknadsföringsutskottet Marknadsföringsutskottet ska: Upprätthålla kontakt med sektionens sponsorer och söka nya sponsorer Aktivt söka nya kontakter med

Läs mer

Manual till den ekonomiska mallen

Manual till den ekonomiska mallen MANUAL 1(7) Avdelning Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 marie.kahlroth@uk-ambetet.se Manual till den ekonomiska mallen Ekonomiska mallen består av fyra blad, Resultaträkning, Ekonomiska

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för Konstkårens Presidium

Uppdragsbeskrivning för Konstkårens Presidium Uppdragsbeskrivning för Konstkårens Presidium Antagen av Fullmäktige 2014-10-22 Utkast, revideras av Styrelsen 2015-02-04 Denna uppdragsbeskrivning beskriver ansvarsområden och uppgifter för Konstkårens

Läs mer

Kursutbud Lärarlyftet II

Kursutbud Lärarlyftet II Mer info på www.skolverket.se/lararlyftet KURSUTBUD LÄRARLYFTET II Kursutbud Lärarlyftet II Bild Göteborgs universitet Bild för lärare åk 7-9, 45 hp (1-45) 37,5% av helfart Campus/Distans Högskolan i Jönköping

Läs mer

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning BESLUT 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Mikael Herjevik 08-5630 87 27 mikael.herjevik@uka.se Uppsala universitet Rektor Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet

Läs mer

Nytt mått tydliggör bilden av sjunkande prestationsgrader

Nytt mått tydliggör bilden av sjunkande prestationsgrader Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 08-5630 8671 lena.eriksson@ukambetet.se www.uk-ambetet.se 2013-03-12 2013/2 Uppdatering december 2013: I denna statistiska analys är uppgifter om helårsstudenter

Läs mer

KARLEKONS STADGAR. Kapitel 1. Sammansättning och ändamål

KARLEKONS STADGAR. Kapitel 1. Sammansättning och ändamål KARLEKONS STADGAR Kapitel 1 Sammansättning och ändamål 1.1 Sammansättning Karlstads ekonomistuderandes förening (KarlEkon), är en självständig ideell förening vid Karlstads universitet. KarlEkon är fackligt

Läs mer

Kårens verksamhetsområde är Försvarshögskolan. Försvarshögskolans Studentkår har sitt säte i Stockholm.

Kårens verksamhetsområde är Försvarshögskolan. Försvarshögskolans Studentkår har sitt säte i Stockholm. STÄMMOHANDLINGAR Sida 1 av 8 Antagna: Trädde i kraft: 2015-10-23 1 Sammansättning, ändamål och verksamhetsområde Försvarshögskolans Studentkår är en demokratisk och ideell sammanslutning av studenter och

Läs mer

Anmälan mot Karolinska institutet för en viss uppdragsutbildning

Anmälan mot Karolinska institutet för en viss uppdragsutbildning Karolinska institutet Rektor 171 77 STOCKHOLM Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Mikael Herjevik 08-563 087

Läs mer

Anmälan angående antagningen till och avgifterna för en masterutbildning vid Uppsala universitet

Anmälan angående antagningen till och avgifterna för en masterutbildning vid Uppsala universitet Uppsala universitet Rektor Box 256 751 05 Uppsala Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Mattias Wande 08-563

Läs mer

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN AVANCERAD NIVÅ FÖRETAGSEKONOMISKA MAGISTERPROGRAMMET Programkod: SAENM Inr.kod: Affärsutveckling AFUT (Business Development) Inr.kod: Redovisning REDO (Accounting) Fastställd

Läs mer

Studentinflytande i samband med rekrytering av ny rektor till Karlstads universitet

Studentinflytande i samband med rekrytering av ny rektor till Karlstads universitet Karlstads universitet, Universitetsstyrelsen Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Sofia Almqvist 08-563 085

Läs mer

Strategi för Corax medlemsrekrytering

Strategi för Corax medlemsrekrytering Strategi för Corax medlemsrekrytering Verksamhetsåret 2014-2015 Fastställt av Corax styrelse den 19 november 2014. 1 Strategi för Corax medlemsrekrytering Bakgrund S edan dess att kårobligatoriet avskaffades

Läs mer

Myndighetens syn på. ledningsgruppsarbete. yrkeshögskolan

Myndighetens syn på. ledningsgruppsarbete. yrkeshögskolan Myndighetens syn på ledningsgruppsarbete inom yrkeshögskolan 1 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2011 Dnr: YH 2011/491 ISBN-nr: 978-91-978684-5-7 Elanders 2011 Ledningsgruppsarbete inom yrkeshögskolan

Läs mer

Stadgar Villaägarna Göteborg. Antagna vid årsmöte 2013-03-20

Stadgar Villaägarna Göteborg. Antagna vid årsmöte 2013-03-20 Stadgar Villaägarna Göteborg Antagna vid årsmöte 2013-03-20 1 2 (6) ÄNDAMÅL OCH VERKSAMHETSOMRÅDE 1. Villaägarna Göteborg är en partipolitiskt obunden sammanslutning, ideell förening, av medlemmar i Villaägarnas

Läs mer

Inrättande av en Kåruppförande Kod för Kårens arvoderade och anställda

Inrättande av en Kåruppförande Kod för Kårens arvoderade och anställda 1 (5) Inrättande av en Kåruppförande Kod för Kårens arvoderade och anställda 1 Inledning Studentkåren Malmö har funnits som en sammanslutning av studerande vid Malmö Högskola sen 2001. Organisationen är

Läs mer

KonstKåren har tre olika sektioner: Akademin Valand, HDK (inklusive Steneby) och HSM. Konstkåren. Akademin Valand HDK HSM

KonstKåren har tre olika sektioner: Akademin Valand, HDK (inklusive Steneby) och HSM. Konstkåren. Akademin Valand HDK HSM Arbetsordning för KonstKårens sektioner Denna arbetsordning beskriver vad sektionens verksamhet består i samt hur strukturen för denna verksamhet lämpligast bör se ut. Det är dock upp till de enskilda

Läs mer

Strategi för Örebro studentkårs utbildningsbevakning

Strategi för Örebro studentkårs utbildningsbevakning Strategi för Örebro studentkårs utbildningsbevakning Verksamhetsåren 2014/2015 och 2015/2016 Fastställd av Örebro studentkårs styrelse 2014-04-10 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 1 INLEDNING...

Läs mer

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12 Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 8-563 8671 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 212-12-18 212/14 Färre helårsstudenter läsåret 211/12 Antalet helårsstudenter vid landets universitet och högskolor

Läs mer

2014-2015. Med en stark enad röst för Göteborgs studenter påverkar GFS ständigt studiesociala frågor för en bättre tillvaro.

2014-2015. Med en stark enad röst för Göteborgs studenter påverkar GFS ständigt studiesociala frågor för en bättre tillvaro. 2014-2015 Med en stark enad röst för Göteborgs studenter påverkar GFS ständigt studiesociala frågor för en bättre tillvaro. Vad är GFS? Göteborgs Förenade Studentkårer (GFS) bildades 1929 av studentkårerna

Läs mer

Ett hållbart universitet

Ett hållbart universitet Åsiktsdokument 1 Ett hållbart universitet Medlemsmöte 141210 Sida 1 av 11 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 Utbildning är en mänsklig rättighet

Läs mer

2014-09-29. Nya tillträdesregler. Leif Strandberg

2014-09-29. Nya tillträdesregler. Leif Strandberg Nya tillträdesregler Leif Strandberg Nya tillträdesregler - bakgrund Tre vägar till den öppna högskolan (SOU 2004:29, feb 2004) Kunskap och kvalitet elva steg för utveckling av gymnasieskolan (prop. 2003/04:140,

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

RIKTLINJER FÖR STUDENTFÖRENINGAR

RIKTLINJER FÖR STUDENTFÖRENINGAR UMEÅ STUDENTKÅR Box 7652 90713 Umeå Tel: 090-786 90 00 Riktlinjer 2009-09-07 RIKTLINJER FÖR STUDENTFÖRENINGAR Studentliv är så mycket mer än studier. På Campus finns det mycket att ta del av såsom nationer,

Läs mer

Vägledning för ansökan om tillstånd till annan platsfördelning och alternativt urval

Vägledning för ansökan om tillstånd till annan platsfördelning och alternativt urval 2013 06 12 Vägledning för ansökan om tillstånd till annan platsfördelning och alternativt urval Bakgrund Regeringen bemyndigar i 7 kap. 15 högskoleförordningen (1993:100) Universitets och högskolerådet

Läs mer

Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-06-25 U2013/4153/UH Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Läs mer

Proposition 1 Antagande av nya stadgar

Proposition 1 Antagande av nya stadgar Proposition 1 Antagande av nya stadgar Föreningens nuvarande stadgar antogs av årsmötet vid föreningens grundande i maj 2014. Under det gånga verksamhetsåret har styrelsen sett över stadgarna och arbetat

Läs mer