Vidarkliniken 2006 Verksamhetsberättelse Stiftelsen Vidarkliniken

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vidarkliniken 2006 Verksamhetsberättelse Stiftelsen Vidarkliniken"

Transkript

1 Vidarkliniken 2006 Verksamhetsberättelse Stiftelsen Vidarkliniken

2 Vidarkliniken i maj 2007 Maj-Len Sundin, verksamhetschef Vidarkliniken

3 Vidarklinikens vision och verksamhet Vidarklinikens vision är att kontinuerligt skapa en ny vårdkultur för hela människan! Vidarklinikens ändamål är att utan vinstsyfte bedriva hälso- och sjukvård med en antroposofisk inriktning. Vidare skall Vidarkliniken bedriva vetenskaplig forskning gällande antroposofisk medicin och behandling. Vidarkliniken har också ett ansvar för att bedriva utbildning inom antroposofisk läkekonst. Vidarklinikens kompetensområden Vidarkliniken är Nordens enda antroposofiska sjukhus och bedriver somatisk specialistvård och rehabilitering, samt palliativ vård främst för cancerpatienter. Läkarna och sjuksköterskorna vid kliniken är legitimerade och ger vård där konventionella metoder och vårdformer integreras med antroposofiska mediciner, konstnärliga terapier och utvärtes behandlingar. Helhetssynen på människan innebär att man ser hur kropp, själ och ande påverkar varandra i hälsa och sjukdom. En viktig del i behandlingen består av antroposofiska mediciner för vilket Vidarkliniken har regeringens särskilda tillstånd. Medicinsk profil Vidarkliniken har totalt 74 slutenvårdsplatser, men det är inte möjligt att utnyttja fler än 54 platser med dagens krav på enkelrum och särskilda arbetsmiljökrav. Under 2006 har kliniken utnyttjat ca 34 platser, varav ca 22 platser eller 65 % för cancervård och 6 platser för palliativ vård. De resterande platserna har under året använts for rehabilitering vid stressrelaterade sjukdomar som utmattningssyndrom, fibromyalgi, reumatologiska sjukdomar samt kronisk smärtproblematik. Omvårdnaden I vården arbetar legitimerade sjuksköterskor, undersköterskor och vårdbiträden. Flera har vidareutbildning inom antroposofisk omvårdnad genom Sjuksköterskeförbundet för Antroposofisk Läkekonst (SAL) eller som del av klinikens internutbildning. Många sjuksköterskor har också vidareutbildning inom palliativ vård, intensivvård, medicin, kirurgi etc. Det förekommer att vårdmedarbetare har dubbelkompetens, med t.ex. utbildning i eurytmi eller massage vilket ger stor flexibilitet och fördjupad insikt i vården. Medarbetare inom vården har tillsammans arbetat fram Vidarklinikens ledstjärna för omvårdnad. Ledstjärnan anger en riktning och är en fördjupning. Ur ledstjärnan hämtar vi inspiration i utveckling av vården samt hjälper medarbetarna i den dagliga omvårdnaden. Vår ledstjärna Att vara lyhörd för att varje människa är unik i sin kropp, själ och ande, så att vi på bästa sätt kan ge individuell vård som främjar till självinsikt. Detta kan leda till att människan utvecklar sina individuella möjligheter till ökad hälsa och livskvalitet genom att möta sig själv i sin kropp, sin omvärld och sitt öde. Målsättningen för 2006 har varit att stärka omvårdnaden, utveckla medvetenhet och identitet för en ännu bättre vård. Genom att utveckla förmågan till iakttagelse och artikulering av det observerade, ökar insikten som ger bas för utveckling av nya metoder. Medarbetarna på vårdavdelningarna träffas och arbetar med fallbeskrivningar under handledning. Syftet är att individualisera och förbättra omvårdnaden. Under våren 2006 avslutades ett projekt med att kvalitetssäkra utvärtes behandlingar som resulterade i en metodbok i utvärtes behandlingar. Under året har det också arbetats systematiskt med förbättring av omvårdnadsdokumentationen. Det arbetet fortsätter även under Områdesansvariga inom vården har deltagit i ledarutvecklingen. Under året har det varit ett ökande fokus på krav, ansvar och förväntningar till ledarrollen inom vården. Som led i det arbetet har man arbetat med vårdprocesser inom områdena organisation, arbetsför- -1-

4 delning och schemaläggning samt kompetens och ansvarsområden. En höjning av veckoarbetstiden från 35,6 till 38,25 har gjorts som en del av löneförhandlingarna i Den ökade arbetstiden kommer att användas till utbildning och utveckling/fördjupning av omvårdnaden. Syftet är att varje medarbetare skall fördjupa sig i ett intresseområde, som också är ett behov för avdelningens inriktning. Det kan vara smärta, vårdgester, nutrition, vård i livets slutskede etc. Slutenvård Medelbeläggningen för 2006 har varit 33,1 patienter per dag för hela året. På grund av en optimerad beläggningsplanering kunde tidigare årsvariationer minskas. Under 2006 har 88% (2005: 86%) av totalt vårddygn (2005: ) och 80% (2005: 77%) av 874 vårdtillfällen (2005: 896) finansierats av landstingen. Fördelningen av betalningskategorier framgår av tabellen nedan: Kategori Vårdtillfällen Vårddygn Landsting % % Fond % 840 7% Privat 34 4% 363 3% Utland 11 1% 169 1% Arbetsgivare 5 1% 66 1% Summa I slutet på 2006 visade det sig att remissflödet ökade markant vilket ledde till ökade anslag från landstingen. Behovet för Vidarklinikens inriktning har även efter årsskiftet fortsatt att öka vilket återspeglas i en högre beläggning i början av 2007 jämfört med tidigare år. Slutenvården har under 2006 disponerat tre vårdavdelningar: Avd 1 har 24 sängplatser och i snitt har vi använt 16,7. Det är inte längre möjligt att disponera så många sängar eftersom det är få patienter som är nöjda med att ligga på 3- och 4-sängs rum. Avdelningen har huvudsakligen haft patienter med diagnoserna fibromyalgi, utmattningssyndrom, kronisk smärta och patienter med cancer i rehabiliteringsfasen. Avd 2 har också 24 sängplatser, men den har varit stängd för slutenvård. Taket på landstingsavtalen har inte tillåtit oss att disponera avdelningen till slutenvård. Dagvården har disponerat lokalerna. På nätter och helger har sängarna kunnat användas som hotellplatser för patienter, anhöriga eller studiebesök. Avd 3 har 13 sängplatser i 9 rum och har i snitt disponerat 8,7. Eftersom avd 3 har varit vår palliativa enhet och patienterna huvudsakligen bör ha enskilda rum är utnyttjandegraden mycket bra. Avd 4 har också 13 sängplatser i 9 rum och har i stort sett patienter med samma diagnosgrupper som avdelning 1. Utnyttjandegraden har varit 8,7, vilket också måste anses som mycket bra. Liksom tidigare har patienter med cancer i olika stadier utgjort den största gruppen inom slutenvården. Under 2006 har denna grupp svarat för 400 vårdtillfällen (2005: 432). Tumörer - C Muskulosk. sjd. - M Pykiska sjd. - F Nervsjsd. - G Andra symtom - R Skador mm - T Matsmältningsorg. sjd. - K Cirkulastionsorg. sjd. - I Faktorer av betydelse - Z Vårdtillfällen - huvuddiagnoser Det finns fortfarande ett stort behov för vård och rehabilitering av patienter med diagnoser som fibromyalgi och reumatiska sjukdomar (Diagnosgrupp M: 143 vårdtillfällen, 2005: 141) samt för stressrelaterade tillstånd och utmattningssyndrom (Diagnosgrupper F, Z: 114 vårdtillfällen, 2005: 122). Huvuddiagnoserna under 2006 visas i figuren ovan. Den genomsnittliga vårdtiden har varierat mellan 14,3 och 19,9 beroende på diagnos (se nedan). Medelvärdet har legat på omkring 15,4 dagar vilket är något högre än tidigare (2005: 14,5). -2-

5 Tumörer - C Muskulosk. sjd. - M Pykiska sjd. - F Nervsjsd. - G Andra symtom - R Skador mm - T Matsmältningsorg. sjd. - K Cirkulastionsorg. sjd. - I Faktorer av betydelse - Z Medelvårdtid - huvuddiagnoser Patienterna från Stockholms län utgör den största andelen. De 783 patienterna som vårdats på Vidarkliniken under 2006 har kommit från hela landet och 12 patienter kom från utlandet, framförallt från Norge som framgår av tabellen nedan: Patienters hemlän Län Vårdtillfällen Vårddygn Stockholm Västra Götaland Östergötland Södermanland Utland Uppsala 7 81 Halland 7 90 Jönköping 6 91 Västmanland 4 83 Dalarna 4 62 Västerbotten 3 36 Örebro 3 52 Gotland 3 38 Kalmar 2 23 Skåne 2 25 Värmland 1 21 Norrbotten 1 16 Gävleborg 1 21 Total För att utveckla slutenvården vidare har vi använt workshops som metod, för att dela erfarenheter och reflektioner genom dialog och därmed öka den gemensamma medvetenheten om vad vi gör. Vi har med denna metod belyst och reflekterat över följande vårdprogram; fibromyalgi och palliativ cancerbehandling. Efter varje workshop tillsattes arbetsgrupper som skulle arbeta vidare med innehållet, bl.a. har det fört till att vi har behov för en närmare beskrivning av fas II och fas III av behandlingsplanerna för fibromyalgi. I fas II behöver vi flera samtalsterapeuter i kognitiv terapi, fas III bör kunna innehålla trädgårdsrehabilitering. Som konsekvens av detta har en medarbetare börjat en utbildning i kognitiv terapi och en grupp arbetar med en handlingsplan för trädgårdsterapi i samarbete med en extern konsult som har stor erfarenhet av antroposofisk trädgårdsterapi. En total behandlingsplan för fibromyalgi är under utarbetande. En workshop om utmattningssyndrom och den föreliggande behandlingsplanen genomfördes i november Med olika perspektiv arbetades det fram ur det tvärprofessionella en gemensam bild av patientgruppen, hur sjukdomen yttrar sig utifrån vår människobild. Här uppstod behovet av att arbeta fram generella och individuella vårdplaner. Workshopen om palliativ cancerbehandling har gett en ytterligare förstärkt medvetenhet och utvecklingsarbetet på avdelningen har intensifierats. Vi har fått positiva reaktioner från remitterande läkare, beställare, patienter och anhöriga på den verksamheten. När Stockholms läns landsting inför 2007 inte önskade avtalsbegräsningar för palliativa patienter var det naturligt att utvecklingen och utvidgandet av antalet sängplatser måste komma inom den palliativa vården. Avdelning 3 blev för liten för en sådan utökning. Verksamheten flyttades därför till avdelning 2. Dagvården Utvecklingsprojektet i Dagvården avslutades i juni Projektet utvärderades i en workshop. Beslutet var att dagvården skulle föras vidare och utvecklas. Syftet med dagvården måste klargöras. Vad kan vi erbjuda och vilken utveckling förväntar vi av behandlingen? Erfarenheten med dubbelkompetens inom behandlingsteamet är mycket positiv, ger tillhörighet, flexibilitet och gör det lättare att disponera resurserna. Hösten 2006 tillsattes en projektledare som har som uppgift att leda arbetet med utvecklingen av dagvården både med hänsyn till innehåll, administrativa rutiner samt komma fram med kriterier för utvärdering av behandlingsresultat. Det är nödvändigt att under 2007 hitta nya lokaler för dagvårdsverksamheten i anslutning till Vidarkliniken, samt ut- -3-

6 arbeta planer för utveckling av den i Stockholm. Öppenvård Järna Husläkarmottagningen har haft listade patienter under året och dessutom ca 300 patienter från Sörmland. På privatmottagningen har det varit cirka 770 besök. Totalt har det varit 8425 besök på husläkarmottagningen under året, vilket är en ökning. Antal sjuksköterskebesök var ca och 387 besök har gjorts inom hemsjukvården. Socialkuratorn som huvudsakligast arbetar som samtalsterapeut har haft 55 patienter under året som hon har följt upp. Husläkarmottagningen har jourverksamhet mellan kl Astma och allergimottagningen har haft ca 250 nybesök och ca 160 återbesök. Mödravård och barnavård. Antalet inskrivna mödrar var i snitt 15, vilket innebär en minskning i förhållandet till Antalet listade barn var 369. Dessutom har 67 barn från Sörmland haft kontakt med BVC. BVC på Vidarkliniken har under en stor del av året haft bemanningsproblem och erbjudandet till patienterna har därför inte kunnat erbjudas fullt ut. Totalt sett har inte kliniken kunnat lista alla som har önskat det av flera orsaker. Telefontillgängligheten på husläkarmottagningen har inte varit tillfredsställande och måste förbättras. Flera sköterskor har slutat och det har varit svårt att rekrytera nya. På öppenvården har vi satt igång ett utvecklingsprojekt och analys av driftsdata. Flera möten är genomförda. Öppenvården på Vidarkliniken måste också i framtiden ses mer i sammanhang med utvecklingen i Stockholm. Öppenvård - Stockholm Planläggningen av öppenvården i Stockholm påbörjades tidigt på året och i april anställdes en projektledare. Arbetet med öppenvården startade med ett visionsseminarium för medarbetare. Det resulterade i en konkret handlingsplan, som sedan har varit styrande för etableringen av verksamheten. Vidarkliniken har kunnat sätta sin prägel på de nya lokalerna och den 4 september kunde vi äntligen öppna för den första delen av verksamheten med MVC (mödravårdscentral) och BVC (barnavårdscentral) i lokaler på Tideliusgatan 12, på Södermalm i Rosenlunds sjukhus gamla lokaler. Våra BVC-föräldrar boende i Stockholm är glada. Det är hela 2/3 av alla BVC-listade barn som bor i Stockholm. En månad senare öppnades astma- och allergimottagningen för barn och ungdomar. I medarbetarteamet finns nya och entusiastiska medarbetare. Trots att vi inte har bedrivit någon marknadsföring har efterfrågan varit ökande. Bristen på allmänläkare har hindrat oss från att öppna husläkarmottagningen. Under hela året har det arbetats intensivt med att skaffa kompetenta allmänläkare till Stockholmsmottagningen utan att vi har lyckats. Öppenvården Norrköping I det nya vårdavtalet med Östergötland var förutsättningen att Vidarkliniken öppnar en ny öppenvårdsmottagning i Norrköping i maj I Norrköping fanns redan terapeuter och sjuksköterska - Norrköpings terapeutikum - och samarbete med dem har inletts. Under hösten 2006 har flera avstämningsmöten med dem ägt rum för att hitta samarbetsformer under Vidarklinikens ledning. Arbetet har varit konstruktivt. Terapier Vidarklinikens terapier är mycket viktiga i behandlingen av patienterna och terapeuterna är bärare av Vidarklinikens värden. Terapeuterna har god utbildning, lång klinisk erfarenhet och är mycket kompetenta. Kliniken erbjuder patienterna fysikaliska bad, rytmisk massage enligt Wegman/Hauschka, Presselmassage och konstnärliga terapier som modellering, målning, musik, sång och läkeeurytmi, sjukgymnastik samt samtalsstöd i form av biografiskt arbete och terapi som psykosyntes. Det finns behov för terapeuter utbildade inom kognitiv terapi med tanke på flera av våra patientgrupper. Terapeuternas arbetsmöten är uppdelade i tre olika områden: fysikaliska terapier, konstnärliga terapier och läkeeurytmi. Syftet är att terapeuterna på detta sätt vidareutvecklar och fördjupar sin kompetens. -4-

7 Arbetet med ett system för central terapibokning har pågått under året i ett gemensamt processarbete med terapeuterna och är nu framtagen och provkörd. Syftet har varit att ge en översikt över terapiresurserna samt förenkla terapibokningen och öka samordningen. Kosthåll och köket På Vidarkliniken är kosthållet en viktig del av den terapeutiska verksamheten för patienterna. Vidarkliniken använder ekologiskt och biodynamiskt odlade råvaror. Antalet dieter har ökat genom att flera patienter som söker sig till kliniken har matallergier. Det är därför nödvändigt att utveckla patientundervisningen inom detta område. Under 2006 har patientundervisning i matlagning blivit allt nödvändigare och mer populärt och under 2007 skall den verksamheten ytterligare utvecklas. Köket kan sägas vara hjärtat av verksamheten och tidigt under året påbörjades arbetet med utvecklingen av köket. Medarbetarna på köket hade under längre tid haft behov för utveckling av köket. En kostekonom blev anställd på sensommaren för att kunna leda det dagliga arbetet och på ett professionellt sätt föra arbetet vidare. Caféverksamheten som är ett mycket viktigt trivselerbjudande både för medarbetarna, anhöriga, patienter, studiebesök och gäster har utvecklats och Caféet har blivit en populär samlingsplats inne och när vädret tillåter även ute. Serviceverksamhet Serviceenheten blev i början på året 2006 etablerad och följande verksamheter samlades under en ledning: lokalvård, fastighetsskötsel, IT, tvätt, trädgård, transport. Syftet var att skapa större flexibilitet för att tillhandahålla en god service. Serviceenheten består av ca 15 medarbetare. Den etablerade enheten fungerar mycket bra, ger utmärkt service och fungerar flexibelt under god ledning. Serviceenheten svarar för beredskap utanför ordinarie kontorstid för bl.a. tekniska problem. Speciella projekt under året utöver det vanliga arbetet: utvändig renovering av norra flygeln, byte av nödbelysningsskyltar, modernisering av datasystemet, övergång till digital journalföring, datorisering av terapibokning, uppgraderingen av patientlarmsystem, ombyggnad och anpassning av avd 2 inför flytt samt teknisk etablering av Stockholmsmottagning Ledning och organisation Ledningsfunktionerna för Vidarkliniken tas tillvara genom styrelsen, verksamhetschef och verksamhetschefens ledningsgrupp samt områdesansvariga. Styrelsens uppdrag och sammansättning Stiftelsen Vidarkliniken leds av en styrelse som har uppgiften att med utgångspunkt i stiftelsens stadgar se till att kliniken leds och utvecklas på bästa sätt. Styrelsen har under året varit upptagen av hur forskning och speciellt undervisning av läkare i antroposofisk medicin i Norden och i samarbete med Läkarföreningen för Antroposofisk Orienterad Medicin (LAOM) och Högskolan för Antroposofi i Dornach, Schweiz, kan beskrivas och struktureras. I utbildningsfrågor har därför Ursula Flatters fått ett speciellt uppdrag av styrelsen att leda och utveckla undervisningsprogrammet efter att först under sin tjänstledighet ha inhämtat impulser från utlandet. Styrelsen har under 2006 bestått av ordföranden Jackie Swartz (barn- och ungdomspsykiater och allmänläkare) vice ordförande Anders Kumlander (Generalsekreterare Antroposofiska Sällskapet i Sverige), ledamöterna Torkel Falkenberg (med dr, Karolinska Institutet), Gordana Gedin (Rektor Skandinaviska Kiropraktorhögskolan), Dick Tibbling (psykolog samt ordförande Antroposofiska Sällskapet i Sverige), Ursula Flatters (läkare och tidigare verksamhetschef för Vidarkliniken) samt Maj-Len Sundin (verksamhetschef Vidarkliniken). Verksamhetens ledningsstruktur Uppdrag och sammansättning: Verksamhetschefen är ansvarig för den löpande förvaltningen av verksamheten i enlighet med av styrelsen utarbetad instruktion samt i enlighet med Socialstyrelsens allmänna -5-

8 råd för verksamhetschefer inom hälso- och sjukvård. Ledningsgruppen bistår verksamhetschefen genom sin tvärprofessionella kompetens. Ledningsgruppen har en samordnande funktion, säkerställer kvalitet vid beslut och uppföljning av beslut. Förutom verksamhetschefen som är ledare av ledningsgruppen ingår, biträdande verksamhetschef Thomas Schneider, medicinskt ansvarig för öppenvården Kristian Holmberg, områdesansvarig för läkarna Rainer Birk, vårdföreståndare Marita Pettersson, utbildningssjuksköterska Anne Ingeborg Haugholt, områdesansvarig för terapeuterna Elisabeth Broager Grøn, ekonomiansvarig Benny Johander, personalansvarig Inger Boman, områdesansvarig för serviceenheten John Julander. Adjungerad till ledningsgruppen är projektledare för öppenvården i Stockholm och Norrköping Wolfgang Bohnhorst. De övriga områdesansvariga är Lena Norrby, öppenvården, läkarsekreterare och receptioner, Susanna Blomberg, avd 4 för vårdpersonalen, Maria Birk, avd 2 för vårdpersonalen, Theresa Nilsson, avd 1 för vårdpersonalen och Agneta Kuni och senare Anita Li för alla medarbetarna inom dagvården, kostekonom Julia Papp, köket. Administration Administrationen består av flera funktioner: ekonomiavdelning, personalavdelning inklusive lönekontor, huvudreception och reception av husläkarmottagning, läkarsekreterare samt inskrivning. Utöver hanteringen av en stor mängd löpande uppgifter har arbetet med att utveckla stödfunktioner för den kliniska verksamheten för att underlätta i det dagliga arbetet fortsatt. Administrationen har också bl.a. bistått vid införandet av datajournal inom öppenvården. Flera fortsatta utvecklingsbehov finns för att skapa bra administrativa rutiner, systematiska introduktionsprogram för nyanställda, verksamhetsanalyser och mallar som stöd för den kliniska verksamheten. Det arbetet förs vidare under kommande år. Ledarutveckling På sommaren påbörjades ett ledarutvecklingsprogram för samtliga medarbetare som innehar ett ledaransvar: Ledningsgruppen, områdesansvariga och en representant för Medarbetareförbundet (MeF). Programmet leds av verksamhetschefen, med stöd av projektledaren för öppenvården samt Anna Hallström som leder de gemensamma antroposofiska övningarna. Syftet är att avklara roller, förväntningar och funktioner, kombinera teori och praktiska övningar där aktuella problemställningar genomarbetas fram till beslut. Teori och praktik går hand i hand direkt anpassat till Vidarklinikens verksamhet. Bemanning och rekrytering Den 31 december 2006 hade kliniken 133 (2005: 129) medarbetare med tillsvidareanställning (därav 29 män) och 131 (2005: 130) med tidsbegränsad anställning (därav 37 män), varav merparten s k ring in -vikarier. Totalt har 304 (2005: 276) personer på ett eller annat sätt arbetat på kliniken under Personalomsättningen för tillsvidareanställda uppgick under året till 9 % (2005: 4,7%). Löneutveckling Kliniken planerade att genomföra en lönerevision under våren, men revisionen flyttades till oktober för att möjliggöra större löneökningar inom ramen för budgeterade medel under året. Löneläget på kliniken har förbättrats under senare år, men de jämförelsevis låga lönerna för vissa grupper jämfört med landstinget har medfört rekryteringsproblem under året. Stora höjningar gjordes därför särskilt för läkare, terapeuter och sjuksköterskor. För sjuksköterskorna innebar samtidigt lönehöjningen att arbetstiden per vecka ökades till samma nivå som inom landstinget. Även ersättningen för obekväm arbetstid höjdes kraftigt till den nivå som gäller inom landstinget. Löneförhandlingen tog mycket tid i anspråk. På initiativ från ledningen kom man överens med MeF att under 2007 tillsätta en arbetsgrupp som ska arbeta vidare med att definiera de principer som ska användas vid lönesättningen i framtiden. -6-

9 Information Under året har syftet varit att skapa en levande dialog. En särskild satsning har skett för att öka dialogen och information till medarbetarna, bl.a. genom att hålla månatliga medarbetarmöten. Verksamhetschefens regelbundna nyhetsbrev uppskattas mycket. Medarbetare som av olika orsaker inte är på kliniken ger uttryck för att nyhetsbreven håller dem uppdaterade och ger dem känslan av att vara med. Det externa marknadsföringsarbetet fokuserade på direkt information till remitterande instanser om befintliga avtal och remissrutiner. Förankringsarbetet av Vidarklinikens verksamhet bygger också på viktiga kontakter till myndigheter, politiker och professionen. Vidarkliniken var genom ett samarbete med Famna representerad på politikerveckan i Almedalen i Visby och tillsammans med Weleda på VårdXpo i Älvsjö. Verksamhetsplan 2006 Inför verksamhetsåret 2006 utarbetades en verksamhetsplan som har varit styrande för verksamhetens olika områden och som har följts upp löpande under året. Samarbetspartners och nätverk Vidarkliniken är som tidigare representerad i olika nationella och internationella sammanhang. Till de viktiga nätverken hör: NIKA - Nätverket för Integrativ, Komplementär och Alternativmedicin i Riksdagen, Famna - Riksförbundet för vård och omsorg utan vinstsyfte IAAH - International Association of Anthroposophical Hospitals samt Nätverk Integrativ Medicin i Landstinget i Östergötland. Vid flera tillfällen bjöds Vidarkliniken till seminarier om aktuella frågor kring samhället, hälsa och integrativ medicin på Göteborgs universitet. Under hösten påbörjades på initiativ av Vidarkliniken ett arbete kring ett forum för integrativ medicin i samarbete med Landstinget i Östergötland, Hälsouniversitet Linköping och Karolinska institutet. Att Vidarkliniken deltar och är synlig också i dessa sammanhang är en betydningsfull del av vår marknadsföring i tillägg till att vi både ger och mottar impulser för vidare utveckling. Undervisning och forskning Under våren gjorde kliniken en kompetensanalys, som bl a resulterade i en ansökan till svenska ESF-rådet (Växtkraft Mål 3) om stöd för kompetensutveckling. Dessvärre beviljades inte ansökan. Vi har tidigare mottagit pengar och blev därför inte prioriterade. Processen med kompetensanalysen var ändå viktig eftersom det klargjorde behovet för undervisning inom flera områden. Analysen låg senare till grund för initiativ och satsningar på kompetensutveckling under hösten och framåt. Så till exempel startade som tidigare nämnts redan under försommaren ett ledarutvecklingsprogram för samtliga medlemmar av ledningsgruppen, områdesansvariga samt en representant från den fackliga organisationen. Utöver att medarbetare deltagit i externa kurser och konferenser i in- och utlandet har under året ett stort antal kurser ordnats internt på kliniken, i vissa fall med externa deltagare. Följande kurser kan särskilt nämnas: introduktionskurser för nya medarbetare, kurs i Antroposofisk vårdfilosofi de 12 vårdgesterna med Rolf Heine (koordinator för Internationellt Forum för Antroposofisk Omvårdnad), Kurser i rytmiska insmörjningar enligt Wegman-Hauschka, kurs och handledning för läkare i kognitivt förhållningssätt vid samtal med patienter, grundutbildning i Profdoc för användning i det dagliga arbetet för bl a läkare, kurs i hjärt- och lungräddning samt kurser i ergonomi, lyft- och flyttningsteknik. Temadagar, konferenser och forskarseminarier Vidarkliniken är centrum för utbildning inom den antroposofiska medicinen i Norden och tar emot många auskultanter och praktikanter under längre eller kortare tid. Många medarbetare med olika yrkesinriktning medverkar som föreläsare i olika sammanhang både internt och externt. Vidarkliniken medverkar regelbundet vid s.k. KAM-kurser anordnade av Karolinska Institutet. Vi har ett nytt samverkansavtal med -7-

10 Mälardalens högskola om praktikplatser för vårdstudenter. Klinikens medarbetare har också kunnat delta i SALs (Sjuksköterskeförbundet för Antroposofisk Läkekonst) distanskurs i antroposofisk omvårdnad vid två tillfällen. Medarbetare har deltagit i det internationala sjuksköterskemötet i Goetheanum. Vidarklinikens medarbetare var aktiva och bärare av innehåll och genomförande. Vidarkliniken var också representerad vid Forum för antroposofisk omvårdnad. Medarbetare från kliniken deltog i årsmötet för den antroposofiska medicinska rörelsen i världen. Då arbetade man med grunderna för den utvidgade läkekonsten. SABH hemsjukvårdsteamet vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus på Karolinska sjukhuset har fått en kurs i rytmisk insmörjning för alla sina 25 medarbetare. Syftet var att de själva skulle kunna ge detta barnen i hemsjukvården. Två forskarseminarier har anordnats: Ett seminarium om vårdvetenskaplig forskning och forskning i antroposofisk omvårdnad arrangerad av Vidarkliniken i samarbete med Maria Arman, KI. Totalt deltog 24 personer både från Vidarkliniken samt från universitet och högskolor inom Sverige och utlandet. En kurs/seminarium i Cognition-based medicine med forskarna Gunver Kienle och Helmut Kiene, Institut für angewandte Erkenntnistheorie und medizinische Methodologie, Freiburg, Tyskland som arrangerades av Vidarkliniken. Kursen bestod i två offentliga föreläsningar av Kienle och Kiene med 80 deltagare från hela Sverige samt en kurs med drygt 20 deltagare som sträcker sig över ett halvår och som ska resultera i att deltagarna publicerar case reports. Studiebesök Vidarkliniken har under året tagit emot 1440 studiebesök via studiebesöksexpeditionen. Till Vidarklinikens patientfond har kronor som utgör nettot av studiebesöksverksamheten för verksamhetsåret överförts. Antalet besöksdagar blev 109 under 34 veckor. Tillströmningen av besök har ökat under hösten vilket kan bero på att kommuner och landsting fått bättre ekonomi. En del studiebesök är avgiftsfria när Vidarkliniken besöks av personal som kliniken har ett nära samarbete och gemensamma patienter med. Huvuddelen av besökarna har kommit från olika arbetsplatser inom vården eller är studeranden från vårdgymnasier och högskolor. Vissa vårdhögskolor skickar sina studenter regelbundet till oss eftersom lärarna anser att klinikens omvårdnadsmetoder är värdefulla att ta del av. Det gäller främst insmörjningar och den palliativa vården. Grupper som studerar arkitektur, miljö och design eller arbetar med dessa frågor i något sammanhang är ofta förekommande liksom utbildningar inom alternativa metoder och friskvård. Föreningar, förtroendevalda samt högskolor och universitet är återkommande besökare. Besökarna kommer från hela Sverige, och även från utlandet. Under 2006 har grupper från Irland och England besökt kliniken för att studera organisation och planering av sjukhus. Från Japan har vi haft ett par grupper med medicinska experter och ledare. Studiebesöken och den ofta efterföljande temaundervisningen är god marknadsföring av kliniken. Efterfrågan är större än det vi har medarbetarresurser till. Här finns ett utvecklingsområde. Under 2007 måste den verksamheten ses över om och hur studiebesöksverksamheten kan utvidgas och hitta andra former. Forskning Vidarkliniken har genom många år deltagit i och drivit forskningsprojekt. Styrelsen har också gett kliniken ett uppdrag att Under 2007 arbeta fram ett konkret förslag till mål, organisation, verksamhet och finansiering av en forskningsenhet. Under 2006 bedrevs på kliniken följande forskningsprojekt: Cancer Utvärdering av livssituation för bröstcancerpatienter i olika vårdformer där antroposofisk medicin är en komplementär vårdform. Elisabeth Hamrin, Hälsouniversitetet Linköping -8-

11 Allergier Prevention of allergy risk factors for sentisation in children related to farming and antroposophic lifestyle (Parsifal).Göran Pershagen, Karolinska institutet Allergiutveckling hos barn arv, miljö och livsstil under graviditet och uppväxt. Johan Alm, Karolinska institutet Vårdvetenskap Vårdande etik i klinisk praxis studier i antroposofisk vård. Maria Arman, Karolinska institutet Den levande erfarenheten av utmattningssyndrom fördjupad uppföljning av patienter som fått antroposofisk vård. Maria Arman, Karolinska institutet Läkande och helande i komplementär och biomedicinsk vårdregim en etnografisk studie. Anette Forss, Karolinska institutet Socialvetenskap Att arbeta i en idéburen vård - och omsorgsorganisation. Jan Erik Olsson, Ersta Sköndal Högskola Under 2006 bedrevs följande utvärderingsprojekt på Vidarkliniken. Livskvalitet Uppföljning av patienter från Östergötland som sökt antroposofisk vård. Maria Arman, Karolinska institutet Utvärdering av patientupplevd hälsa med EQ-5D i samband med vård och behandling på Vidarkliniken. Thomas Schneider, Vidarkliniken Reumatoid artrit Rehabilitering av patienter med reumatoid artrit vid Vidarkliniken, Ursula Flatters, Vidarkliniken Vidarklinikens avtal och ekonomi Vidarkliniken hade under 2006 som tidigare år vårdavtal med följande landsting: Stockholms läns landsting, Västra Götalandsregionen, Landstinget i Östergötland, Landstinget Sörmland samt Landstinget Halland. Under 2006 tillkom ett avtal för vård i livets slutskede med Södertälje kommun samt en överenskommelse med Landstinget i Uppsala län. Intäkter och utgifter Nettointäkterna under 2006 har varit tkr (2005: tkr). Intäkterna har uppgått till tkr (2005: tkr). Personalkostnaderna uppgick till tkr (2005: tkr). Externa bidrag har under året uppgått till tkr (2005: tkr) däribland tkr i utvecklingsbidrag från regeringen, vilket är ett stort erkännande för vårt arbete. Därutöver har Vidarkliniken erhållit 726 tkr i enskilda bidrag till Patientfonden, samt 800 tkr från Vidarstiftelsen till Vidarfonden. Dessa fonder används i sin helhet till att bekosta ytterligare vård för patienter, vars vistelse inte i sin helhet kan bekostas från annat håll. Resultat för 2006 har varit 984 tkr (2005: tkr). Det egna kapitalet uppgår därmed till tkr. Vidarklinikens intäkter fördelades under 2006 enligt följande: Dagvård 3% MVC & BVC 2% Öppenvård 15% Köket 2% Terapi 1% Övrigt 7% Slutenvård 70% Framtida behov och utveckling Vidarkliniken, den goda vården och hur den gestaltas blir mer eftersökt. Det kan vi märka på många olika sätt antalet remisser ökar, antalet patienter som vill lista sig här, ökande antal studiebesök, efterfrågan på temaundervisning, kurser och seminarier. Nyfikenhet från allmänhetens sida är stor, flera politiker önskar besöka oss. Under 2006 har avtalen ändrats och politikerna önskar att vi etablerar oss i Stockholm och Norrköping. Det är också stor efterfrågan i Göteborg. Det finns behov för att utbilda nordiska läkare i antroposofisk medicin, kunna ge dem kli- -9-

12 nisk erfarenhet under handledning på ett systematiskt sätt. Detta bör vi göra för att kunna möta den stora efterfrågan. I dag är vår största flaskhals bristen på läkare med antroposofisk inriktning. Det är också viktigt att läkare, sjuksköterskor och terapeuter kan ges gemensam undervisning. Lära sig att systematiskt arbeta tillsammans, veta vad de olika kompetenserna innebär och hur de kan användas till patientens bästa. Vidarklinikens roll är ett nordiskt centrum där klinisk erfarenhet kan kombineras med teoretisk kunskap och reflektion. I samband med rekryteringen av läkare har vi lagt märke till att det finns ett behov för att skapa fler ST-platser på Vidarkliniken. I tillägg till den redan befintliga platsen i allmänmedicin kunde även placeringar på vår palliativa enhet eller inom psykosomatiken vara aktuell. Till det behöver vi flera läkare med specialistutbildning. Yngre läkare behöver ha en bra bas inom skolmedicinen sedan kan den kliniska erfarenheten från Vidarkliniken ingå som en naturlig del i fördjupningen i den antroposofiska medicinen. Detta skulle säkerställa en god rekrytering av läkare och sjuksköterskor. Vidare måste vi satsa mer resurser på att beskriva vad vi gör samt att visa effekten av det vi gör genom kvalitetssäkring och forskning. Vidarklinikens verksamhet är för liten. Vi behöver växa för att kunna bära alla kringkostnader och för att kunna bemöta de ökande kraven på kvalitetssäkring och dokumentation. Avtalen behöver utvecklas vidare så att sjukhusets kapacitet utnyttjas fullt ut. Sedan är filialerna i Stockholm och Norrköping viktiga utvecklingsområden även inom primärvården. Det finns idag många sjukdomar som speglar vår tids samhällssjukdom med bristande livskvalitet, brist på mänsklig värdighet. Där har den antroposofiska människosynen, den antroposofiska medicinen, terapierna och vården ett ansvar genom att varje dag skapa en ny vårdkultur för hela människan! Det är vårt uppdrag att visa nya vägar genom vård, utbildning och forskning. -10-

Vidarkliniken 2007 Verksamhetsberättelse Stiftelsen Vidarkliniken

Vidarkliniken 2007 Verksamhetsberättelse Stiftelsen Vidarkliniken Vidarkliniken 2007 Verksamhetsberättelse Stiftelsen Vidarkliniken Vidarkliniken i april 2008 Maj-Len Sundin, verksamhetschef Vidarkliniken 1 Vidarklinikens vision och verksamhet Vidarklinikens vision är

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2012. Verksamhetsberättelse Stiftelsen Vidarkliniken EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN OCH ANTROPOSOFISK LÄKEKONST

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2012. Verksamhetsberättelse Stiftelsen Vidarkliniken EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN OCH ANTROPOSOFISK LÄKEKONST VIDARKLINIKEN 2012 Verksamhetsberättelse Stiftelsen Vidarkliniken Foto: Johan Green VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN OCH ANTROPOSOFISK LÄKEKONST INNEHÅLLSFÖRTECKNING Om Vidarkliniken...

Läs mer

VIDARKLINIKENS MOTTAGNING I NORRKÖPING HELHETSSYN OCH LIVSKVALITET

VIDARKLINIKENS MOTTAGNING I NORRKÖPING HELHETSSYN OCH LIVSKVALITET VIDARKLINIKENS M OTTAG N I N G I N OR R K Ö P I NG HE L HE T S S Y N O C H LI V SK VA LI TET Foto: Anders Kratz, Lena Norrby, Thomas Ågren Om Vidarkliniken Vidarkliniken är en idéburen vårdverksamhet som

Läs mer

Vidarkliniken 2005 Verksamhetsberättelse Stiftelsen Vidarkliniken

Vidarkliniken 2005 Verksamhetsberättelse Stiftelsen Vidarkliniken Vidarkliniken 2005 Verksamhetsberättelse Stiftelsen Vidarkliniken Sammanställd av Thomas Schneider och Inger Boman Vidarkliniken 2006-03-01 Vidarklinikens verksamhet Ändamål Vidarkliniken har till ändamål

Läs mer

Vidarkliniken 2008 Verksamhetsberättelse Stiftelsen Vidarkliniken

Vidarkliniken 2008 Verksamhetsberättelse Stiftelsen Vidarkliniken Vidarkliniken 2008 Verksamhetsberättelse Stiftelsen Vidarkliniken Vidarkliniken i januari 2009 Maj-Len Sundin verksamhetschef Vidarkliniken 1 Vidarklinikens vision och verksamhet Vidarklinikens vision

Läs mer

VIDARKLINIKEN 2010. Verksamhetsberättelse Stiftelsen Vidarkliniken VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN OCH ANTROPOSOFISK LÄKEKONST

VIDARKLINIKEN 2010. Verksamhetsberättelse Stiftelsen Vidarkliniken VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN OCH ANTROPOSOFISK LÄKEKONST VIDARKLINIKEN 2010 Verksamhetsberättelse Stiftelsen Vidarkliniken VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN OCH ANTROPOSOFISK LÄKEKONST Innehållsförteckning Vidarkliniken 1 Vårdproduktion 1 Slutenvård,

Läs mer

VIDARKLINIKEN SJUKHUS OCH VÅRDCENTRAL HELHETSSYN OCH LIVSKVALITET

VIDARKLINIKEN SJUKHUS OCH VÅRDCENTRAL HELHETSSYN OCH LIVSKVALITET VIDARKLINIKEN SJUKHUS OCH VÅRDCENTRAL HELHETSSYN OCH LIVSKVALITET Fotograf: Johan Green Innehållsförteckning VIDARKLINIKEN... 1 Att vara patient på Vidarkliniken... 1 Kvalificerad somatisk vård och rehabilitering...

Läs mer

VIDARKLINIKEN. Utvärdering av patienters tillfredsställelse med vården på Vidarkliniken 2012

VIDARKLINIKEN. Utvärdering av patienters tillfredsställelse med vården på Vidarkliniken 2012 Utvärdering av patienters tillfredsställelse med vården på Vidarkliniken 212 Foto: Johan Green Järna, april 213 Åsa Erinder Kontakt: kvalitet@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Inbjudan till kurser. Kurs 4

Inbjudan till kurser. Kurs 4 Inbjudan till kurser Läkekonst för multisjuka och kroniskt sjuka patienter Fyra kurser om empati och engagemang i patienter med flera diagnoser eller långvarig sjukdom Kurserna vänder sig till läkare och

Läs mer

VIDARKLINIKEN. Utvärdering av patienters tillfredsställelse med vården på Vidarkliniken 2013

VIDARKLINIKEN. Utvärdering av patienters tillfredsställelse med vården på Vidarkliniken 2013 Utvärdering av patienters tillfredsställelse med vården på Vidarkliniken 2013 Järna, februari 2014 Åsa Erinder Kontakt: kvalitet@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN OCH ANTROPOSOFISK

Läs mer

ATT MINSKA SJUKFRÅNVARON

ATT MINSKA SJUKFRÅNVARON ATT MINSKA SJUKFRÅNVARON Vidarkliniken erbjuder arbetslivsinriktad rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa Ett beprövat behandlingskoncept som leder till minskad sjukfrånvaro samt minskad risk

Läs mer

Välkommen till Onkologisk rehabilitering 12 dagar Stockholms läns landsting. Information till patienter

Välkommen till Onkologisk rehabilitering 12 dagar Stockholms läns landsting. Information till patienter Välkommen till Onkologisk rehabilitering 12 dagar Stockholms läns landsting Information till patienter Allmänt Vidarkliniken är godkänd av Stockholms läns landsting för att ta emot patienter för specialiserad

Läs mer

Välkommen till Onkologisk rehabilitering 12 dagar. Information till patienter

Välkommen till Onkologisk rehabilitering 12 dagar. Information till patienter Välkommen till Onkologisk rehabilitering 12 dagar Information till patienter Allmänt Vidarkliniken är godkänd av Stockholms läns landsting för att ta emot patienter för specialiserad rehabilitering efter

Läs mer

VIDARKLINIKEN. 23 Februari 2017

VIDARKLINIKEN. 23 Februari 2017 VIDARKLINIKEN 23 Februari 2017 Vidarkliniken har ett unikt erbjudande i svensk sjukvård Nordens enda sjukhus som kombinerar skolmedicinsk vård med komplementära terapier Kvalificerad rehabilitering inom

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Verksamhetsberättelse Stiftelsen Vidarkliniken EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN OCH ANTROPOSOFISK LÄKEKONST

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Verksamhetsberättelse Stiftelsen Vidarkliniken EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN OCH ANTROPOSOFISK LÄKEKONST VIDARKLINIKEN 2011 Verksamhetsberättelse Stiftelsen Vidarkliniken Foto: Johan Green VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN OCH ANTROPOSOFISK LÄKEKONST INNEHÅLLSFÖRTECKNING Om Vidarkliniken...2

Läs mer

Region Jönköpings län

Region Jönköpings län Välkommen till Intensiv cancerrehabilitering 12 dagar Region Jönköpings län Information till patienter Allmänt Vidarkliniken är godkänd av Region Jönköpings län för att ta emot patienter för intensiv cancerrehabilitering.

Läs mer

Individuell löneutveckling landsting

Individuell löneutveckling landsting Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt

Läs mer

Hälsosynen inom den antroposofiska medicinen. Ursula Flatters Vidarkliniken

Hälsosynen inom den antroposofiska medicinen. Ursula Flatters Vidarkliniken Hälsosynen inom den antroposofiska medicinen Ursula Flatters Vidarkliniken We must learn to reawaken and keep ourselves awake, not by mechanical aids, but by an infinite expectation of the dawn, which

Läs mer

B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING

B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING Enkätsvaren skickas in senast den 29 februari. Upplysningar om enkäten Sakinnehåll: Kerstin Sjöberg, 08-452 76 67 eller kerstin.sjoberg@skl.se. Tekniska frågor: Kenneth

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2013. Verksamhetsberättelse Stiftelsen Vidarkliniken

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2013. Verksamhetsberättelse Stiftelsen Vidarkliniken VIDARKLINIKEN 2013 Verksamhetsberättelse Stiftelsen Vidarkliniken Foto: Johan Green Järna, mars 2014 Bo Lönn, styrelseordförande Kontakt: info@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN

Läs mer

Läkarförbundets studierektorsenkät 2009

Läkarförbundets studierektorsenkät 2009 1 Läkarförbundets studierektorsenkät 2009 1. Förord Alltsedan ST-reformen infördes 1992 har studierektorsfunktionen utformats och vuxit fram. Först genom specialitetsföreningarnas försorg, men sedan åtföljt

Läs mer

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Bilaga Dnr a06-1969 En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Från januari 2004 till oktober 2006 har antalet medlemmar som arbetar som personlig

Läs mer

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare AKADEMISK SPECIALISTTJÄNSTGÖRING FÖR SJUKSKÖTERSKOR I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare 2015-02-26 Lisbeth Löpare Johansson Sandra Zetterman Innehållsförteckning 1 Brist på specialist... 3

Läs mer

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling Redovisning av utbetalda medel till landstingen Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier

Läs mer

Lönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting

Lönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting Lönestatistik Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är

Läs mer

PATIENTENKÄT UPPLEVELSER AV VÅRD VID VIDARKLINIKEN

PATIENTENKÄT UPPLEVELSER AV VÅRD VID VIDARKLINIKEN Västra Götalandsregionen Regionkansliet/Etikkommitténs sekretariat PATIENTENKÄT UPPLEVELSER AV VÅRD VID VIDARKLINIKEN 26 Regionkansliet/Etikkommitténs sekretariat PATIENTENKÄT UPPLEVELSER AV VÅRD VID VIDARKLINIKEN

Läs mer

Landstingens och SKL:s nationella patientenkät

Landstingens och SKL:s nationella patientenkät Landstingens och SKL:s nationella patientenkät Resultat från Institutet för kvalitetsindikatorer Patientupplevd kvalitet läkar- och sjuksköterskebesök vid vårdcentraler Resultat för privata och offentliga

Läs mer

Ledning av verksamhet fokus på forskning och evidensbaserat arbetssätt

Ledning av verksamhet fokus på forskning och evidensbaserat arbetssätt Ledning av verksamhet fokus på forskning och evidensbaserat arbetssätt Raija Tyni-Lenné, PT, PhD Verksamhetschef vid Karolinska Universitetssjukhuset Associated professor vid Karolinska Institutet 2 Solna

Läs mer

22.03.2011 09:28 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:28 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 47 respondenter (23 unika) Nuvarande filter: Västernorrland "Vilket landsting tillhör du?" = "Västernorrlands läns landsting" 1. Kön? 1 Kvinna

Läs mer

ETIKRÅDET. Vem avgör vad som är rätt och fel? Dina beslut påverkar liv Någon annans liv. Etikrådet

ETIKRÅDET. Vem avgör vad som är rätt och fel? Dina beslut påverkar liv Någon annans liv. Etikrådet ETIKRÅDET Vem avgör vad som är rätt och fel? Dina beslut påverkar liv Någon annans liv Etikrådet www.regionostergotland.se Etikrådens historia i Sverige 1985 SMER (Statens medicin-etiska råd) inrättas

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Läkarförbundets bemanningsenkät för vårdcentraler 2012 Öppna jämförelser över tillgången till specialistläkare

Läkarförbundets bemanningsenkät för vårdcentraler 2012 Öppna jämförelser över tillgången till specialistläkare Läkarförbundets bemanningsenkät för vårdcentraler 2012 Öppna jämförelser över tillgången till specialistläkare Svante Pettersson Avdelningen för politik och profession Bakgrund Uppdrag från SLF:s fullmäktige

Läs mer

Självskadeprojektet för VGR och Örebro

Självskadeprojektet för VGR och Örebro Självskadeprojektet för VGR och Örebro Projektansvarig Lise-Lotte Risö Bergerlind Projektledare Jerry Bergström VGR-Noden Bakgrund I en överenskommelse mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL) och

Läs mer

YH - antal platser med avslut

YH - antal platser med avslut YH - antal platser med avslut 2017-2023 Ekonomi, administration och försäljning Teknik och tillverkning Samhällsbyggnad och byggteknik Data/IT Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Hotell, restaurang

Läs mer

2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Lägesrapport om verksamheter med personligt ombud 2014

2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Lägesrapport om verksamheter med personligt ombud 2014 2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Avdelningen för regler och behörighet Anders Molt anders.molt@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Lägesrapport om verksamheter med

Läs mer

Definitioner på glesbygd

Definitioner på glesbygd Sjukvård i glesbygd Definitioner på glesbygd Ställen där man får EU medel för att dra bredband. SCB allt som ej är tätort (max 200m mellan husen och mer än 200 inv) Glesbygdsverket, tätort >3000 inv, landsbygd

Läs mer

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 1 Redovisning personalförsörjning Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 2 Uppdrag till personalpolitiska beredningen Inhämta kunskap, diskutera och lägga förslag kring landstingets personalrekrytering i syfte

Läs mer

Allergi och intolerans gränssättningsproblem i kropp och själ

Allergi och intolerans gränssättningsproblem i kropp och själ I n b j u d a n t i l l k u r s e r Aktuella folkhälsoproblem utmaningar till en fördjupad förståelse? Fyra kurser om inlevelse, livsförhållanden och spiritualitet Kurserna vänder sig till läkare och medicinstuderande

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt nationell taxa 2002

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt nationell taxa 2002 Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt nationell taxa 2002 Sammanställning av uppgifter avseende läkare och sjukgymnaster med ersättning enligt lag om läkarvårdsersättning

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Vi tar pulsen på den svenska rehabiliteringen

Vi tar pulsen på den svenska rehabiliteringen Vi tar pulsen på den svenska rehabiliteringen I samband med att Reumatikerförbundet under 2004 fokuserar på behovet av rehabilitering, har Reumatikertidningen tagit pulsen på den svenska rehabiliteringen.

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Presentation av Kliniskt utvecklingsår (KUÅ)

Presentation av Kliniskt utvecklingsår (KUÅ) Presentation av Kliniskt utvecklingsår (KUÅ) Bakgrund Önskemål om yrkesintroduktion Arbetsmiljö Rekrytering/Personalomsättning Central finansiering Syfte Syftet med KUÅ är främst att säkra en yrkesintroduktion

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod

Läs mer

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST)

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST) Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdgivardirektiv 1 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Marie-Louise Mauritzon övergripande studierektor Vårdgivardirektiv angående

Läs mer

Socialstyrelsen Höstmöte SFVH Enheten för patientsäkerhet Agneta Holmström

Socialstyrelsen Höstmöte SFVH Enheten för patientsäkerhet Agneta Holmström Socialstyrelsen Höstmöte SFVH 2016 Enheten för patientsäkerhet Agneta Holmström Socialstyrelsen leds av en styrelse som har det formella ansvaret att leda vår verksamhet. Ingemar Skogö, ordförande, Charlotta

Läs mer

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala hälso- och sjukvården.

Läs mer

Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov?

Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov? Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov? Torsdag 16 oktober 2014 Florean Pietsch Verksamhetschef Geriatrik Medicin Södertälje Sjukhus AB 2014-10-15 Din nära specialistvård

Läs mer

Resultat oktober 2013 Hur går vi vidare?

Resultat oktober 2013 Hur går vi vidare? Resultat oktober 2013 Hur går vi vidare? Innehåll Resultat Norrbotten Bättre liv för sjuka äldre Förstärkt utskrivning från sjukhus Förstärkt samverkan i öppenvård Framgångsfaktorer Hur går vi vidare 2014?

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Allmän hälso- och sjukvård med inriktning mot onkologisk vård I, 40 poäng (HSON1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Allmän hälso- och sjukvård med inriktning mot onkologisk vård I, 40 poäng (HSON1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Allmän hälso- och sjukvård med inriktning mot onkologisk vård I, 40 poäng (HSON1) Graduate Diploma in General Health

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset

Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset Välkommen till det personliga universitetssjukhuset USÖ är ett personligt universitetssjukhus med uppdrag att bedriva avancerad sjukvård, forskning

Läs mer

UTBILDNINGSPROGRAMMET SOM FYLLER ETT TOMRUM KUNSKAP OM SMÄRTA VID CANCER

UTBILDNINGSPROGRAMMET SOM FYLLER ETT TOMRUM KUNSKAP OM SMÄRTA VID CANCER UTBILDNINGSPROGRAMMET SOM FYLLER ETT TOMRUM KUNSKAP OM SMÄRTA VID CANCER NU GÅR STARTSKOTTET FÖR SMÄRTGRÄNS 2000 LANDETS LEDANDE EXPERTER inom smärtbehandling och palliativ vård har i samarbete med Janssen-Cilag

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare

Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare Martin Rödholm Överläkare psykiatri, Med.Dr. SKL, Uppdrag Psykisk Hälsa 2015 2015-05-20 SR Ekot 2015-01-07 Varför läkarbemanning oberoende av hyrläkare?

Läs mer

ANTROPOSOFI IDAG. En kurs för ledare inom antroposofiska verksamheter. Arrangör: Järna Kompetens

ANTROPOSOFI IDAG. En kurs för ledare inom antroposofiska verksamheter. Arrangör: Järna Kompetens ANTROPOSOFI IDAG En kurs för ledare inom antroposofiska verksamheter Arrangör: Järna Kompetens OM KURSEN Presentation Att vara ledare idag i en antroposofisk verksamhet ställer många krav. Förutom de formella

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge 2014-09-29 1. Syfte och mål... 3 2. Styrkor och utmaningar inom personal- och kompetensområdet... 4 3. Stödfunktionen personal... 4 4. Kompetensförsörjning...

Läs mer

Verksamhetsplan för personalavdelningen 2013-2015

Verksamhetsplan för personalavdelningen 2013-2015 HÖGSKOLAN I BORÅS 1 (8) Personalavdelningen Personalchef Birgitta Alfraeus 2013-01-15 Verksamhetsplan för personalavdelningen 2013-2015 Verksamhetsplanen har utarbetats tillsammans med personalavdelningens

Läs mer

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009 Hela Sverige Fakta om analysen Analysen bygger på statistik för 2009 från SCB, för sjukfrånvaron i privat och offentlig vård, för sjukperioderna 15-89 dagar

Läs mer

Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron

Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron Regional åtgärdsplan 2006-2008 Denna åtgärdsplan är en överenskommelse mellan Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götaland. Mer

Läs mer

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Gabriella Frisk, Onkolog, Sektionschef Sektionen för cancerrehabilitering, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Agenda Bakgrund

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i. öppen vård som verkar enligt lag om läkarvårdsersättning respektive lag om. ersättning för sjukgymnastik 2012

Privata läkare och sjukgymnaster i. öppen vård som verkar enligt lag om läkarvårdsersättning respektive lag om. ersättning för sjukgymnastik 2012 öppen vård som verkar enligt lag om läkarvårdsersättning respektive lag om 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Läkare... 3 Sjukgymnaster... 3 Inledning... 4 Redovisningens innehåll och syfte... 4 Bakgrund...

Läs mer

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -

Läs mer

Patienters tillgång till psykologer

Patienters tillgång till psykologer Patienters tillgång till psykologer - en uppföljande kartläggning av landets vårdcentraler 2011 - genomförd av Sveriges Psykologförbund 2011 2011-12-14 Syfte och genomförande Psykologförbundet har gjort

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot intensivvård II 40 poäng (AKIN2, UKIN4)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot intensivvård II 40 poäng (AKIN2, UKIN4) Dnr 2925/03-390 KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Akutsjukvård med inriktning mot intensivvård II 40 poäng (AKIN2, UKIN4) Graduate Diploma in Emergency

Läs mer

Sunderby sjukhus. Om- och tillbyggnad. Funktionsplanerarkonferens 22 oktober 2015. Vistet det hälsofrämjade hotellet

Sunderby sjukhus. Om- och tillbyggnad. Funktionsplanerarkonferens 22 oktober 2015. Vistet det hälsofrämjade hotellet Om- och tillbyggnad Sunderby sjukhus Funktionsplanerarkonferens 22 oktober 2015 Vistet det hälsofrämjade hotellet Anne Lindahl hur började vi? Inger Gustafsson och så blev det! BILD 1 Om- och tillbyggnad

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL ONKOLOGISK REHABILITERING PÅ VIDARKLINIKEN

VÄLKOMMEN TILL ONKOLOGISK REHABILITERING PÅ VIDARKLINIKEN VÄLKOMMEN TILL ONKOLOGISK REHABILITERING PÅ VIDARKLINIKEN 12 DAGAR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING REGION JÖNKÖPINGS LÄN RIKSAVTAL INFORMATION TILL PATIENTER SPECIALISERAD ONKOLOGISK REHABILITERING Rehabilitering

Läs mer

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12 Rapport 215 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 215-2-12 Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN. Göteborg en stad för alla Rätt kompetens för personens behov inom hälso- och sjukvården

KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN. Göteborg en stad för alla Rätt kompetens för personens behov inom hälso- och sjukvården KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN Göteborg en stad för alla Rätt kompetens för personens behov inom hälso- och sjukvården Personaldata Totalt är cirka 520 sjuksköterskor, 90 sjukgymnaster och 100 arbetsterapeuter

Läs mer

ATT ARBETA MED PERSONER MED PSYKISKA

ATT ARBETA MED PERSONER MED PSYKISKA ATT ARBETA MED PERSONER MED PSYKISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR PÅ ANTROPOSOFISK GRUND ORIENTERINGSKURS 2010/2011 JÄRNA KOMPETENS Kollegiet 070 669 88 08 helene-blomqvist@telia.com Anders Rosenberg 08 551

Läs mer

Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman

Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-01-11 1 (3) HSN 2016-0075 Handläggare: Elisabeth Höglund Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-02-23, p 10 Förslag till organisation av den basala hemsjukvården

Läs mer

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 2016

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 2016 Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 216 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att

Läs mer

Landstingsstyrelsen 31 mars 2015

Landstingsstyrelsen 31 mars 2015 Landstingsstyrelsen 31 mars 2015 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ragnhild Holmberg 2014-03-31 Landstingsstyrelsen 1 Faktisk väntetid inom 60 dagar HSF HSF Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Läkare... 3 Sjukgymnaster... 3 Inledning... 4 Redovisningens innehåll och syfte... 4 Bakgrund... 4 Redovisning...

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Rapport Medicine Studerandes Förbunds sommarjobbsenkät 2010

Rapport Medicine Studerandes Förbunds sommarjobbsenkät 2010 Rapport Medicine Studerandes Förbunds sommarjobbsenkät 2010 Av Ida Johansson, Ledamot Förbundsstyrelsen Inledning: Att bevaka samt försvara läkarstudenters intressen på arbetsmarknaden är en av Medicine

Läs mer

Motion av Jonas Lindberg m.fl. (V) om införandet av akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor

Motion av Jonas Lindberg m.fl. (V) om införandet av akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor Stockholms läns landsting 1(4) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektörens stab 2015-08-03 LS 2015-0121 Handläggare: Lena Halvardson Rensfelt Landstingsstyrelsens personalutskott Ankom Stockholms

Läs mer

Blodcancerföreningen i Stockholms län

Blodcancerföreningen i Stockholms län Verksamhetsplan 2014 Blodcancerföreningen i Stockholms Län Blodcancerföreningen i Stockholm Län har för närvarande 526 medlemmar. Medlemmar är blodcancersjuka och deras anhöriga och närstående. Sedan hösten

Läs mer

Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga

Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga Delprojektets namn Barn som anhöriga - Hälsohögskolan Delprojektsansvarig Karin Enskär Datum 14-06-03 Sammanfattning Projektet innehåller två delar. Den

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Hinder för tillväxt

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Hinder för tillväxt Hinder för tillväxt 1 Totala näringslivets företag, anställda, omsättning och förädlingsvärde 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 97% Företag Anställda Omsättning Förädlingsvärde 3% 0,5% 0,1% 0-9

Läs mer

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

Vidar Vårdcentral. Med fokus på det friska hos människan

Vidar Vårdcentral. Med fokus på det friska hos människan Vidar Vårdcentral Med fokus på det friska hos människan Fotograf: Katerina Tzigotzidou Innehållsförteckning VIDAR VÅRDCENTRAL... 1 Vad utmärker Vidar Vårdcentral?... 1 Hur listar jag mig som husläkarpatient?...

Läs mer

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen 26 juni 2006 Bilaga till rapporten Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 2006 Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m

Läs mer

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa HSN 2010-01-26 P 16 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2009-12-01 Handläggare: Elisabet Erwall Gunnel Andersson Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad

Läs mer

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna?

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Jan Sundquist Distriktsläkare, Sorgenfrimottagningen, Malmö Professor, Lunds universitet Verksamhetschef, Centrum för Primärvårdsforskning, Lunds Universitet/Region

Läs mer

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Krister Björkegren Patientsäkerhet Barometern 9 nov 2012 Trycksår 2008: Landstingets första trycksårsmätning - var femte patient har trycksår 2009-2012:

Läs mer

Projekt för framtagande av underlag inför överenskommelse om struktur och ekonomiska åtaganden för ett laboratorienätverk

Projekt för framtagande av underlag inför överenskommelse om struktur och ekonomiska åtaganden för ett laboratorienätverk Projekt för framtagande av underlag inför överenskommelse om struktur och ekonomiska åtaganden för ett laboratorienätverk Förord Laboratorieverksamhet av betydelse för smittskydd och mikrobiologi utvecklas

Läs mer

STOCKHOLMS SJUKHEMS ÄNDAMÅLSPARAGRAF ÄR DENSAMMA IDAG SOM VID GRUNDANDET 1867:

STOCKHOLMS SJUKHEMS ÄNDAMÅLSPARAGRAF ÄR DENSAMMA IDAG SOM VID GRUNDANDET 1867: ARBETA MED OSS STOCKHOLMS SJUKHEMS ÄNDAMÅLSPARAGRAF ÄR DENSAMMA IDAG SOM VID GRUNDANDET 1867: Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer;

Läs mer

Landstingens riktlinjer för vård till papperslösa - en sammanfattning av regionala riktlinjer och anvisningar

Landstingens riktlinjer för vård till papperslösa - en sammanfattning av regionala riktlinjer och anvisningar Landstingens riktlinjer för vård till papperslösa - en sammanfattning av regionala riktlinjer och anvisningar Erika Sigvardsdotter Doktorand Kulturgeografiska institutionen Uppsala Universitet Erika.sigvardsdotter@kultgeog.uu.se

Läs mer

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen Anders Jacobsson Lisbeth Serdén Olafr Steinum www.socialstyrelsen.se/epc Patientregistret Kodningskvalitet i Patientregistret Slutenvård 2007 Lisbeth

Läs mer

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2016

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2016 Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 216 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat 1. Kön 10 9 8 7 6 52,3 % 47,7 % 1 Aktuell 474 Kvinna Man 2. Ålder 10 9 1-40 år 2 41-50 år 3 51-60 år 4 61-70 år 5 71 år - 8 7 6 39,0 % 24,9 % 16,2

Läs mer