Arbetsgivare i små företag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsgivare i små företag"

Transkript

1 Rapport 2012:9 Arbetsgivare i små företag En intervjustudie om deras erfarenheter av sjukskrivningsprocessen

2 Rapport 2012:9 Arbetsgivare i små företag En intervjustudie om deras erfarenheter av sjukskrivningsprocessen En rapport från Inspektionen för socialförsäkringen Stockholm 2012

3 Rapporten kan beställas från Inspektionen för socialförsäkringen. Beställningsadress: Inspektionen för socialförsäkringen Box Stockholm Telefon: E-post: Rapporten kan laddas ner från Inspektionen för socialförsäkringen Tryckt av E-print Stockholm 2012

4 Innehåll Generaldirektörens förord... 5 Sammanfattning... 7 Summary Inledning Bakgrund Syfte Avgränsningar Tillvägagångssätt Disposition Bakgrund Små företag Sjukförsäkringen Arbetsgivares och anställdas ansvar Arbetsgivarens ansvar Anställdas ansvar Försäkringskassans roll i sjukskrivningsprocessen Försäkringskassans samordningsansvar Försäkringskassans handläggning Samverkan med Arbetsmiljöverket Samverkan med Arbetsförmedlingen Intervjuer med arbetsgivare Sjukanmälan Kontakt under pågående sjukskrivning... 40

5 5.3 Anpassning och omplacering Kontakt och samarbete med Försäkringskassan Förväntningar på Försäkringskassan Förväntningar på Arbetsförmedlingen Förväntningar på hälso- och sjukvården Informationsvägar Företagshälsovården som resurs i sjukskrivningsprocessen Företagshälsovård Arbetsgivarnas erfarenhet av företagshälsovården Företagshälsovårdens beskrivning av ett fungerande samarbete Diskussion Referenser... 59

6 Generaldirektörens förord Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har till uppgift att genom systemtillsyn och effektivitetsgranskning värna rättssäkerheten och effektiviteten inom socialförsäkringsområdet. Med systemtillsyn avses granskning av om regelverket tillämpas korrekt och enhetligt. Med effektivitetsgranskning avses granskning av om en verksamhet fungerar effektivt med utgångspunkt i det statliga åtagandet. Alla arbetsgivare har oavsett storlek ett rehabiliteringsansvar för sina anställda. I stora företag finns oftast flera olika verksamheter och varierande arbetsuppgifter som ställer olika krav på den anställda. Det gör att möjligheterna för omplacering till annat arbete kan vara bättre i stora än i små företag. Arbetsgivarna i de senare saknar ofta erfarenhet av hur företaget kan eller bör agera vid längre sjukfall. Föreliggande rapport beskriver arbetsgivares förhållningssätt och handlingsmönster när en anställd drabbas av en längre sjukskrivning. Intervjuerna visar att arbetsgivarna söker möjligheter att anpassa arbetet under en kortare period för att främja återgång i arbete men i ett längre perspektiv inte ser något ekonomiskt utrymme för anställda som inte kan återgå i ordinarie arbete. Kontakterna mellan arbetsgivaren och den sjukskrivna följer inte fasta rutiner utan är personberoende. Försäkringskassans roll i sjukskrivningsprocessen är otydlig för arbetsgivarna. De efterfrågar informationsutbyte och tidigt stöd i samband med aktuella sjukskrivningsärenden och är mest mottagliga för information när en anställd har blivit sjukskriven. Företagshälsovården har möjlighet att agera redan innan en anställd sjukskrivs och från den första dagen i sjukfallen. Den kan stå för ett genomtänkt upplägg av rehabiliteringsarbetet även för små företag. För detta krävs emellertid både en aktiv företagshälsovård och aktiva arbetsgivare. Rapporten är baserad på ett begränsat antal intervjuer, och resultaten kan därför inte direkt generaliseras till alla arbetsgivare i små företag. 5

7 Förhoppningsvis kan den ge uppslag till förbättringar av sjukskrivningsprocessen. Rapporten har skrivits av Malin Josephson (projektledare), Helena Persson Schill, Markus Larsson, och Marie Jakobsson Randers. I studien har ISF samarbetat med medicine doktor Kristina Gunnarsson, verksam vid Arbets- och miljömedicin i Uppsala läns landsting, som deltagit i upplägg, intervjuer, analys och rapportskrivning. Stockholm i april 2012 Per Molander 6

8 Sammanfattning Alla arbetsgivare, oavsett storlek, har ett rehabiliteringsansvar för sina anställda. Arbetsgivarna ansvarar för anpassning av de anställdas arbetsuppgifter och arbetsplats för att på så sätt främja återgång i arbete i samband med sjukskrivning. I ett litet företag är det vanligtvis få om ens någon anställd per år som är sjukskriven mer än två veckor och får ersättning från den allmänna sjukförsäkringen. Det innebär att arbetsgivarna i små företag ofta saknar erfarenhet av hur företaget kan eller bör agera vid längre sjukfall. Studiens syfte är att skapa förståelse för sjukskrivningsprocessen i små företag. Rapporten beskriver arbetsgivares erfarenheter, förhållningssätt och hur de agerar när en anställd drabbas av en längre sjukskrivning. Studien är inriktad på sjukskrivningsprocessen i företag med upp till 19 anställda. I så små företag finns det sällan någon specialiserad personalfunktion. Det vanliga är att ägaren av företaget ansvarar både för produktion och för personalfrågor. Projektet innefattar intervjuer med 16 arbetsgivare i små företag. Arbetsgivarna är aktiva i olika branscher och de anställda är både kvinnor och män. Ett kriterium för att ingå i studien är att arbetsgivaren har haft en anställd som varit sjukskriven i minst 90 dagar de senaste två åren. Sammanfattningsvis visar intervjuerna att: Arbetsgivarna försöker finna möjligheter att anpassa arbetet under en kortare period för att främja återgång i arbete, men i ett längre perspektiv ser arbetsgivarna att det inte finns ekonomiskt utrymme för anställda som inte kan återgå i ordinarie arbete. Det finns ofta ingen möjlighet att ha kvar dem som inte kan återgå i ordinarie arbete. 7

9 Kontakterna mellan arbetsgivaren och den sjukskrivna följer inte fasta rutiner utan är till stor del personberoende. De som har bäst förutsättningar för att få ett aktivt stöd från arbetsgivaren är anställda som redan före sjukskrivningen har en god kontakt med arbetsgivaren, som har en kompetens som är svår att ersätta och som inte har en sjukdom som sätter ner förmågan till initiativ och kommunikation. Det är otydligt för arbetsgivarna vilken roll Försäkringskassan har i sjukskrivningsprocessen, och de ser inte Försäkringskassan som en given samarbetspartner och samordnare av denna process. Samtidigt förväntar sig arbetsgivarna att Försäkringskassan ska komma in tidigt i sjukskrivningsärenden. I intervjuerna framförs betydelsen av att arbetsgivarna förstår syftet med kontakter och möten med Försäkringskassan. Det ger arbetsgivarna möjligheter att delta i planering och ta ett aktivt ansvar. Arbetsgivarna efterfrågar informationsutbyte och stöd i samband med aktuella sjukskrivningsärenden. De uttrycker också att de är mest mottagliga för information när de ställs inför faktum att en anställd blivit sjukskriven. Det är i linje med den strategi som Försäkringskassan har för att informera arbetsgivare i små företag. Företagshälsovården har möjlighet att agera redan innan en anställd sjukskrivs och från dag 1 i sjukfallen. Företagshälsovården kan stå för ett väl genomtänkt upplägg av rehabiliteringsarbetet även för små företag. För detta krävs både en aktiv företagshälsovård och aktiva arbetsgivare. I stora företag finns oftast flera olika verksamheter och varierande arbetsuppgifter som ställer olika krav på den anställda. Det gör att möjligheterna för omplacering till annat arbete kan vara större i stora än i små företag. För att främja återgång i arbete för anställda i små företag är det då extra viktigt att hitta möjligheter till en ny anställning med andra arbetsuppgifter. Den inriktning som nu görs på tidiga insatser från Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen bör uppmärksamma att en stor del av dem som har en anställning arbetar i små företag. Förhoppningsvis ger rapporten större förståelse och ökade möjligheter till förbättringar av sjukskrivningsprocessen. Resultaten kan dock inte generaliseras till alla arbetsgivare i små företag. 8

10 Summary The Swedish Social Insurance Inspectorate (Inspektionen för Socialförsäkringen or ISF) is an independent supervisory agency for the Swedish social insurance system. Its objectives are to strengthen compliance with legislation and other statutes, and to improve the efficiency of the system through supervision and efficiency reviews and evaluations. The ISF s work is mainly conducted on a project basis and is commissioned by the Government or initiated by the Agency. This report has been initiated by the ISF. Background Employers in Sweden have, regardless of the number of people they employ, a responsibility for vocational rehabilitation. This includes making occupational adjustments and overseeing the possibility of redeployment to help employees return to work after a period of illness. In general, employers in micro and small enterprises rarely have employees on long-term sick-leave and may therefore be less experienced in handling vocational rehabilitation. Support for employers may be available from the Swedish Social Insurance Agency. However, previous studies show that the Agency does not always support and assist employers as intended by the relevant legislation. The Swedish Social Insurance Agency is also responsible for coordinating the different stakeholders, such as the employers, the employees and the health care providers in the rehabilitation process. Objectives This report describes how employers in micro and small enterprises manage their employees sickness absence and rehabilitation process. 9

11 It also aims to explore how employers manage this process. In the report the ISF has mainly focused on employers in micro and small enterprises with up to 19 employees. Method The study uses a qualitative approach. The ISF conducted semistructured interviews with 16 micro or small enterprises. A selection criterion for the interviews was that each enterprise needed to have had an employee on sick-leave for more than 90 days during the past two years. The enterprises represent a spread across different sectors. A majority of the participants selected also had an agreement with the occupational health service, which could be seen as a positive selection of active employers in the processes of sickness absence management and rehabilitation. Findings Employers in micro and small enterprises will try, as far as possible, to adjust or adapt the workplace for an employee who, owing to illness, cannot fully carry out his or her ordinary work. However, the interviews show that, due to the economy of scale in micro and small enterprises, in the long-term it will not be financially viable for them to keep employees who cannot return to their initial work assignments. The interviews also show that there is no set procedure for handling contacts between employers and employees during periods of sick leave. The contacts are often ad-hoc and their nature and frequency appears to be determined by the personal involvement and the commitment of the parties concerned. The employers in the study call for information and assistance in managing employees absences through sickness and the process of rehabilitation. The role of the Swedish Social Insurance Agency as coordinator in the rehabilitation process often seemed unclear to the employers from micro and small enterprises who were interviewed. As a consequence, the Agency was not generally viewed as a partner by the employers, who therefore did not make use of its services. This report is in line with previous studies and it can be concluded from the interviews that the coordination by the Swedish Social Insurance Agency could be more elaborated. As stakeholders, the 10

12 Swedish Social Insurance Agency, employers, and others could be more aware and actively involved in the process of managing employees absence through sickness and in helping them with their rehabilitation. 11

13 12

14 1 Inledning 1.1 Bakgrund Den svenska arbetslinjen innebär att så många som möjligt ska ha möjlighet att försörja sig genom eget arbete. I linje med det ska sjukskrivna få det stöd och den hjälp som de behöver för att, om möjligt, återgå helt eller delvis i arbete. Alla arbetsgivare, oavsett storlek, har ett rehabiliteringsansvar för sina anställda. Det innebär bland annat att arbetsgivarna ansvarar för anpassning av de anställdas arbetsuppgifter och arbetsplats för att på så sätt främja återgång i arbete i samband med sjukskrivning. Hur lång tid processen tar från de första dagarnas sjukskrivning till återgång i arbete är olika för olika sjukdomar, arbeten och individer. 1 Tidigare erfarenheter och forskning visar att det som främjar återgång i arbete är att arbetet anpassas och, att den sjukskrivna får tillförlitlig information, och stöd och råd om vad som kan gynna en förbättring av hälsan. Även tydliga rutiner för hur återgången i arbete ska läggas upp för den som har varit borta en längre tid bidrar till att skapa trygghet för den sjukskrivna och arbetsledningen. Dessutom är en effektiv arbetslivsinriktad rehabilitering beroende av samordning mellan den sjukskrivna, hälso- och sjukvården och arbetsplatsen. 2 I Försäkringskassans uppdrag ingår att samordna de insatser som behövs kring den sjukskrivna för att främja återgång i arbete. 3 I utredningen som låg till grund för förstatligandet av Försäkringskassan, den så kallade GEORG-utredningen från år 2004, presenteras visionen att Försäkringskassan ska utveckla ett integrerat och effektivt samarbete med arbetsgivare och andra för att personer med sjuk- 1 SOU 2011:15 och Ekberg (2009). 2 Wadell (2008) och SOU 2011: mars

15 penning, sjukersättning eller aktivitetsersättning ska få bättre möjligheter att återvända till arbetet. 4 Dock konstaterar Riksrevisionen i sin granskning år 2007 att Försäkringskassans kontakter med arbetsgivare inte är prioriterade. 5 Kontakterna med arbetsgivarna är få och det saknas ofta underlag från arbetsgivarna när Försäkringskassan utreder möjligheten till anpassning av den sjukskrivnas arbetsuppgifter och möjligheten till alternativa arbetsuppgifter. Enligt Riksrevisionen blir detta särskilt påtagligt i kontakten med arbetsgivare i små företag där det förekommer färre avstämningsmöten och görs färre bedömningar av arbetsförmåga än i liknande sjukfall på större företag. Slutsatsen av detta är att Riksrevisionen inte anser att Försäkringskassan har uppmärksammat de brister som förekommer i handläggningen för denna grupp försäkrade. Även ISF har berört Försäkringskassans arbetsgivarkontakter i tidigare rapporter. I rapporten Styrning i Försäkringskassan intervjuas 6 bland annat representanter för Försäkringskassans lokala försäkringscenter. I intervjuerna framkommer att de upplever samarbetet med arbetsgivarna som välfungerande. Men de intervjuade gör åtskillnad mellan olika typer av arbetsgivare. De anser att arbetsgivarna i större företag över lag har både bättre kunskap om och bättre möjligheter i rehabiliteringsarbetet än arbetsgivarna i små företag. Det framkommer också att handläggarna inte alltid gör de utredningar eller inhämtar den information från arbetsgivarna som krävs för en kvalitetsmässigt bra bedömning om anpassning och omplaceringsmöjligheter på arbetsplatsen. För att man ska få ett fungerande samarbete finns det möjlighet för arbetsgivare att teckna en skriftlig överenskommelse om samverkan med Försäkringskassan. På så sätt får arbetsgivaren stöd i arbetet med att förebygga ohälsa hos anställda och även tillgång till ett kontaktteam som handlägger alla anställdas sjukskrivningsärenden. Denna 7 samverkansform finns för företag med minst 100 anställda. 4 SOU 2004:127 s RiR 2007:19. Små företag definierade som färre än 20 anställda. 6 ISF (2011). 7 Försäkringskassans (2008). 14

16 Föreliggande rapport är inriktad på sjukskrivningsprocessen i mindre företag, framförallt på företag med upp till 19 anställda. I så små företag finns det sällan någon specialiserad personalfunktion, utan ägaren till företaget ansvarar för både produktion och personalfrågor. Vid fler anställda ökar oftast resurserna för personalarbetet. 1.2 Syfte Övergripande syfte med rapporten är att skapa förståelse för sjukskrivningsprocessen i små företag. Rapporten beskriver arbetsgivares erfarenheter, förhållningssätt och hur de agerar när en anställd drabbas av en längre sjukskrivning. 1.3 Avgränsningar Fokus för studien är arbetsgivare i små företag, upp till 19 anställda, och deras förståelse av arbetet med anställda som blir sjukskrivna. Rapporten kan ses som en del i ISF:s arbete med att ur olika aspekter belysa småföretagares villkor inom sjukförsäkringen. Förutom arbetsgivarna finns en rad andra aktörer i sjukskrivningsprocessen: den sjukskrivna, Försäkringskassan, hälso- och sjukvården och Arbetsförmedlingen. Deras erfarenheter är inte belysta i denna rapport. Inte heller berörs arbetet med förebyggande åtgärder för att förhindra ohälsa. 1.4 Tillvägagångssätt Ansatsen i rapporten är kvalitativ och explorativ. Metoden lämpar sig väl eftersom syftet är att skapa ökad förståelse och inte att beskriva hur vanliga eller hur effektiva olika insatser är för återgång i arbete. Projektet innefattar intervjuer med arbetsgivare. I datainsamlingen har även ingått möten med företrädare för Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket och företagshälsovården. Dessutom görs i rapporten en sammanfattning av regler, riktlinjer, granskningar och övriga dokument om arbetsgivares och Försäkringskassans samverkan under sjukskrivningsprocessen. De intervjuade arbetsgivarna företräder ett positivt urval genom att de allra flesta är anslutna till företagshälsovården. Det positiva urvalet kan motiveras utifrån en strävan att hitta möjligheter till en funge- 15

17 rande sjukskrivningsprocess. Kriterierna för urvalet av intervjuföretagen ställdes även upp utifrån tanken att det skulle finnas spridning i materialet avseende företagsstorlek, bransch, anställda kvinnor och män och geografiskt läge. Ett kriterium var dock gemensamt för alla, nämligen att företaget skulle ha haft någon anställd sjukskriven 90 dagar eller längre de senaste två åren. För att få förslag på företag kontaktades företagshälsovården, småföretagarnas intresseorganisation Företagarna och fackföreningar. Av de 16 deltagande företagen kom 12 via företagshälsovården, 1 via fackföreningen IF Metall och 3 företag via direktkontakt. Intresseorganisationen Företagarna var intresserade av projektet men de hade inte förslag på företag att kontakta, eftersom de inte har detaljkunskap om sjukskrivningsläget på enskilda företag. Eftersom det var tidskrävande att få kontakt med företag via nämnda organisationer kontaktades tre företag direkt. Kännedomen om företagen gick via projektgruppens lokalkännedom. I de ursprungliga urvalskriterierna ingick att företagen som mest skulle ha 19 anställda, men tre av företagen hade anställda. I studien intervjuas 16 arbetsgivare från följande branscher: byggnadsindustri, tillverkningsindustri, handel, transport, teknik, industrimålning, hotell- och restaurang, städservice, skog- och trä, grafisk, kultur, hälso- och sjukvård, utbildning samt en intresseorganisation. Två av företagen var små arbetsplatser. Det ena tillhörde en arbetsgivare med flera små arbetsställen. Det andra tillhörde en intresseorganisation. Företagen var lokaliserade i städer och mindre samhällen i Mellansverige. Alla arbetsgivare som kontaktades valde att delta i intervjustudien. När innehållet i informationen från intervjuerna inte visade något nytt (när så kallad mättnad i materialet uppnåtts) kontaktades inga fler företag. Arbetsgivarna kontaktades först per telefon och informerades om studien. Därefter skickades ett brev till arbetsgivarna med bland annat information om att deltagandet var helt frivilligt. En intervjuguide utformades för en semi-strukturerad intervju med öppna frågor om arbetsgivarens rutiner, erfarenheter och uppfattningar om sjukskrivningsprocessen för anställda i företaget. Intervjuerna fokuserade på de långa sjukfall som funnits i företaget. Tre personer utförde tillsammans samtliga intervjuer som ägde rum på intervjupersonernas arbetsplatser och tog cirka 45 minuter. De spelades in på band och skrevs därefter ut ordagrant av en professionell transkriberare. Varje intervju gav sidor text. Analysen av 16

18 intervjuerna utgår från manifest innehållsanalys. Det innebär att man vid tolkningen av intervjuerna fokuserar på vad intervjupersonerna faktiskt uttalat 8. Svaren sammanfördes i de teman som var grund i intervjuerna, nämligen Företagets rutiner vid anställdas sjukskrivning, Företagets kontakt och samarbete med Försäkringskassan, Företagets samarbete med andra aktörer och Hur företaget får information om Försäkringskassan. Materialet har analyserats separat av dem som utförde intervjuerna och en fjärde person som inte deltog i intervjuerna. Sedan har projektgruppen diskuterat analyserna för att komma fram till en gemensam tolkning av materialet. Ansvariga på de företagshälsovårdsenheter där arbetsgivarna uppger att företagshälsovården spelar en central roll i sjukskrivningsprocessen kontaktades för en telefonintervju. Syfte var att få en beskrivning av företagshälsovårdens arbetssätt. 1.5 Disposition Kapitel 2 innehåller en kort presentation om små företag och reglerna i sjukförsäkringen. I kapitel 3 beskrivs vad socialförsäkringsbalken och arbetsmiljölagen anger om arbetsgivares och anställdas ansvar vid längre sjukskrivningar. I kapitel 4 presenteras Försäkringskassans ansvar och arbetssätt. Kapitel 5 innehåller resultaten från intervjuer med 16 arbetsgivare i små företag och i kapitel 6 beskrivs företagshälsovårdens roll. Slutligen, i kapitel 7, diskuteras och sammanfattas resultaten. 8 Silverman D (2006). 17

19 18

20 2 Bakgrund 2.1 Små företag Även om de allra flesta yrkesverksamma i Sverige arbetar för arbetsgivare som har mer än 500 anställda, så arbetar nästan personer, drygt var femte, hos arbetsgivare med endast 1 19 anställda. Det framgår av tabell 1. Små företag finns i alla branscher men är vanligast inom byggsektorn. Det är fler män än kvinnor som är anställda i privata företag. Det gäller även i små företag. 9 Tabell 1. Företag och anställda efter storleksklass Anställda Företag Totalt anställda Andel anställda antal antal antal Procent , , , , , , , , ,8 Totalt ,0% Källa: SCB 9 SCB (2011). 19

21 Av alla yrkesverksamma är det mindre än 11 procent per år som är sjukskrivna mer än två veckor och får ersättning från den allmänna sjukförsäkringen. 10 I ett litet företag är det vanligtvis få om ens något sjukfall per år med ersättning från sjukförsäkringen. Det innebär att arbetsgivarna i små företag ofta saknar erfarenhet av hur företaget kan eller bör agera vid längre sjukfall. Dessutom är sjukfrånvaron förhållandevis lägre på mindre arbetsställen än på stora arbetsställen. Sjukfrånvaron ökar konsekvent med arbetsställets storlek. Det framgår av figur 1. Uppgifterna gäller för fjärde kvartalet år 2011 och beskriver andelen sjukfrånvarande, 11 oavsett om det handlar om längre eller kortare sjukfrånvaro. Andelen sjukfrånvarande skiljer sig mellan olika branscher. Inom den privata sektorn återfinns lägst andel sjukfrånvarande inom informations- och kommunikationsföretag och högst andel inom gruvnäringen. Det är även skillnad i andelen frånvarande mellan kvinnor och män. Andelen frånvarande kvinnor i den privata sektorn är 3,1 procent och andelen frånvarande män 2,4 procent. ISF har inte tillgång till statistik som visar sjukfrånvaro i förhållande till företagets storlek utan endast i förhållande till arbetsstället storlek. Ett arbetsställe är i stor utsträckning detsamma som ett företag men det kan även vara en del av ett större företag som innefattar flera olika geografiskt avgränsade arbetsställen. Andel sjukfrånvaran de i procent 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Antalet anställda Figur 1. Andelen sjukfrånvarande efter arbetsställets storleksklass fjärde kvartalet Källa: SCB 10 Försäkringskassan (2010). 11 SCB (2011a). 20

22 Den lägre sjukfrånvaron i mindre företag kan ha en rad olika förklaringar. En förklaring kan vara att andelen nyanställda och unga är större i små än stora företag. 12 Det finns veterligen inga empiriska belägg för att små företag är mindre benägna att anställa personer med en sämre hälsa än stora företag, och därför har en lägre sjukfrånvaro. En annan förklaring till den lägre sjukfrånvaron kan vara skillnader i arbetsmiljö. Arbetsmiljöundersökningar visar att den psykosociala arbetsmiljön generellt sett är något bättre i små företag. Positiva faktorer för anställda i företag med 1 19 anställda jämfört med anställda i större företag är att de i större utsträckning kan få stöd och uppmuntran av chef och arbetskamrater. Det har också oftare inflytande över sin arbetssituation och sina arbetstider. Samtidigt är anställda i små företag ofta ensamma inom ett arbetsområde och de får i större utsträckning klara sig själva i kritiska situationer. De får också i betydligt mindre utsträckning utbildning på betald arbetstid än 13 anställda i större företag. För kvinnor är även den fysiska arbetsmiljön i genomsnitt bättre i små företag. Kvinnor som är anställda i små företag arbetar i mindre utsträckning i belastande arbetsställningar och de lyfter mer sällan tungt. De uppger också i mindre utsträckning än kvinnor anställda i stora företag att deras arbetsmiljö är bullrig. Däremot har män i små företag mer fysiskt ansträngande arbete än män anställda i stora företag. Även exponering för fysikaliska och kemiska risker, till exempel buller, vibrerande verktyg och damm, är mer vanligt för män som är anställda i små företag än för män anställda i stora företag. Även när analysen redovisas separat för olika branscher så kvarstår till stor del skillnaderna i arbetsmiljö mellan anställda i små företag och övriga anställda Sjukförsäkringen När en anställd har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom är arbetsgivaren skyldig att betala sjuklön under de första 14 dagarna. Sjuklönen är 80 procent av lönen dag Den första sjukdagen är en karensdag, vilket betyder att arbetsgivaren som regel inte betalar ut någon sjuklön för den dagen. En anställd ska göra sjukanmälan direkt 12 Arbetsmiljöverket och SCB (2003). 13 Arbetsmiljöverket och SCB (2003) och Företagarna (2003). 14 Arbetsmiljöverket och SCB (2003). 21

23 till sin arbetsgivare, men det finns inga krav på i vilken form anmälan ska göras. Arbetsgivaren är inte skyldig att betala sjuklön för tid innan anmälan. 15 Om den anställda är sjuk i mer än 7 dagar ska han eller hon lämna ett läkarintyg till arbetsgivaren. Läkarintyget ska styrka att arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom. Den del av läkarintyget som lämnas till arbetsgivaren behöver inte innehålla uppgifter om sjukdomsdiagnos. 16 Det är arbetsgivaren som bedömer om arbetsförmågan är nedsatt och om den anställda har rätt till sjuklön. Uppstår det en tvist mellan arbetsgivaren och den anställda om rätten till sjuklön, kan den anställda ansöka om sjuklönegaranti hos Försäkringskassan. Om Försäkringskassan bedömer att den anställda har rätt till sjuklön betalar man ersättning motsvarande sjukpenning. Sedan kräver Försäkringskassan tillbaka det utbetalda beloppet från arbetsgivaren. 17 När en anställd har varit sjuk mer än 14 dagar är arbetsgivaren skyldig att göra en sjukanmälan till Försäkringskassan. 18 Därefter ska Försäkringskassan utifrån den så kallade rehabiliteringskedjan bedöma om den försäkrade har rätt till sjukpenning. Rehabiliteringskedjan innebär i korthet att det finns fastställda tidpunkter, då arbetsförmågan ska prövas mot olika kriterier. Den första bedömningen om rätt till sjukpenning görs mot ordinarie arbete eller arbete som arbetsgivare tillfälligt erbjuder. När arbetsförmågan har varit nedsatt i 90 dagar ska Försäkringskassan även beakta om den försäkrade kan försörja sig efter en omplacering till annat arbete hos arbetsgivaren. När den försäkrade har haft nedsatt arbetsförmåga i 180 dagar ska arbetsförmågan prövas mot ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. 19 Det innebär att rätten till sjukpenning kan upphöra om den försäkrade bedöms kunna arbeta i ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden, även om han eller hon har en anställning. Efter 365 dagars sjukperiod bedöms alltid arbetsförmågan i förhållanden till arbete på den reguljära arbetsmarknaden. 20 Det finns vissa undantag som kan göras vid tidsgränserna vid 180 och 365 dagar. Ett syfte med de fasta tidsgränserna är att man vill betona betydelsen av tidiga insatser på arbetsplatsen för att öka möjligheterna för den försäkrade att återgå i arbete lagen (1991:1947) om sjuklön lagen om sjuklön lagen om sjuklön lagen om sjuklön kap socialförsäkringsbalken (2010:110) kap. 49 socialförsäkringsbalken. 22

24 När de fasta tidsgränserna infördes 2008 var det mot bakgrund att den dåvarande regeringen ville se en aktivare sjukskrivningsprocess med tidigare insatser och tydligare gränser Prop. 2007/08:

25 24

26 3 Arbetsgivares och anställdas ansvar I detta kapitel beskrivs vad socialförsäkringsbalken och arbetsmiljölagen anger om arbetsgivare och anställdas ansvar vid längre sjukskrivningar. Som illustrerande exempel presenteras domar i Arbetsdomstolen angående om arbetsgivare har tagit sitt rehabiliteringsansvar eller inte. 3.1 Arbetsgivarens ansvar Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar för anställda som är sjukskrivna regleras i socialförsäkringsbalken. Där anges att den försäkrades 22 arbetsgivare ska, efter samråd med den försäkrade, lämna de upplysningar till Försäkringskassan som behövs för att den försäkrades behov av rehabilitering ska kunna klarläggas. Arbetsgivaren ska också svara för att de åtgärder vidtas som behövs för en effektiv rehabilitering. 23 Syftet med rehabiliteringsåtgärderna ska vara att den anställda kan fortsätta eller återgå i sitt arbete. Enligt lagens förarbete kan exempel på åtgärder som kan behöva vidtas vara förändringar i den fysiska arbetsmiljön, arbetsfördelningen, arbetsuppgifterna och arbetstiden. Andra exempel på åtgärder är särskilda informationsinsatser, arbetsträning och arbetsprövning. I vissa fall kan arbetsgivaren behöva försöka bereda en anställd andra och mer lämpliga arbetsuppgifter inom ramen för anställningen Den som i lag omfattas av det svenska socialförsäkringssystemet och kan ha rätt till olika typer av förmåner kap. 6 socialförsäkringsbalken. 24 Prop. 2006/07:59 s

1. Inledning. 2. Definitioner

1. Inledning. 2. Definitioner Riktlinjer avseende arbetsanpassning och rehabilitering Beslutat av rektor 2012-10-23, dnr 10-2004-3710. Ersätter tidigare dokument dnr 10-2004-3710 daterat 2004-12-10. 1. Inledning 2. Definitioner 3.

Läs mer

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ.

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ. Version 2015-08-25 2 Inledning Upprättad Vindelns kommun har som mål att skapa och bevara goda arbetsmiljöförhållanden 2010-01-18 på sina arbetsplatser. I den andan har denna policy avseende arbetsanpassning

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

1. Rehabiliteringsrutiner

1. Rehabiliteringsrutiner 1. Rehabiliteringsrutiner 2. Rehabiliteringskedjan 3. Checklista vid rehabilitering DOKUMENTNAMN Rehabiliteringsrutiner GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2013-02-11 DOKUMENTTYP Rutiner/checklista BESLUTAT/ANTAGET

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.10) Rehabiliteringspolicy Dokumenttyp Policy Ämnesområde Rehabilitering Ägare/ansvarig Eva M Olofsson Antagen av KS 2004-10-06 124 Revisions datum Januari 2013 Förvaltning Kommunstyrelsen

Läs mer

Södertörns brandförsvarsförbund

Södertörns brandförsvarsförbund Södertörns brandförsvarsförbund Policy Rehabilitering Dnr: 2013-109 Datum: 2013-09-13 Rehabilitering innebär att en medarbetare får hjälp med att återvinna sin arbetsförmåga och ges möjlighet att återuppta

Läs mer

REHABILITERINGS- POLICY

REHABILITERINGS- POLICY REHABILITERINGS- POLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING I Höganäs kommun är arbetet med förebyggande

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING

RIKTLINJER FÖR ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING RIKTLINJER FÖR ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING Riktlinjer för Arbetslivsinriktad rehabilitering i Orsa kommun Dessa riktlinjer är tänkt att fungera som en praktisk handledning av hur sjukskrivnings-

Läs mer

Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53.

Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53. Blad 1 Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53. 1. Mål Det övergripande målet är att arbetstagaren kan fortsätta arbeta i sitt ordinarie arbete. 1.1 Arbetsgivarens

Läs mer

Personalhandläggare Eva-May Malmström Fastställd 2013-01-07. Rutiner vid medarbetares sjukfrånvaro och arbetslivsinriktade rehabilitering

Personalhandläggare Eva-May Malmström Fastställd 2013-01-07. Rutiner vid medarbetares sjukfrånvaro och arbetslivsinriktade rehabilitering Personalhandläggare Eva-May Malmström Fastställd 2013-01-07 Rutiner vid medarbetares sjukfrånvaro och arbetslivsinriktade rehabilitering Innehåll 2 (16) Inledning... 3 Ansvar... 3 Förebyggande insatser...

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY FÖR EMMABODA KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-01 Reviderad 2011-05-09 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rehabilitering... 3 Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar enligt lagar och föreskrifter...

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Riktlinjer för anpassning och rehabilitering

Riktlinjer för anpassning och rehabilitering Riktlinjer för anpassning och rehabilitering Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR ANPASSNING OCH REHABILITERING I HAPARANDA STAD Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för

Läs mer

REVIDERAD 2012 Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering

REVIDERAD 2012 Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering REVIDERAD 2012 Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering Stockholms läns landstings rehabiliteringsprocess för tidig återgång i arbete Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering Arbetsgivarens

Läs mer

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att

Läs mer

Arbetsgivares insatser i rehabiliteringskedjan

Arbetsgivares insatser i rehabiliteringskedjan Wimi 2005 FK90005_009_G Huvudkontoret, Avdelningen för analys och prognos 2012-05-11 030061-2012 1 (67) Arbetsgivares insatser i rehabiliteringskedjan Personalansvarigas och fackliga representanters erfarenheter

Läs mer

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER 2 Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY 1 (8) REHABILITERINGSPOLICY Antagen av kommunfullmäktige 2010-04-27, 31 MÅL Målet för arbetsgivarens rehabiliteringsverksamhet är att den anställde så snabbt som möjligt återgår i ett ordinarie arbete.

Läs mer

Rutiner och vägledning. i rehabiliteringsprocessen

Rutiner och vägledning. i rehabiliteringsprocessen Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen Innehållsförteckning Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen Rutiner för kontakt och dialog vid sjukskrivning Försäkringskassans anvisningar

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete PM 2008-06-04 1 (8) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Catharina Bäck, förhandlingssektionen Sara Kullgren, arbetsrättssektionen Eva Thulin Skantze, arbetslivssektionen Frågor och svar om en reformerad

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID 1999-06-17 Ks 11 1 2007-01-29 Ändring 2007-11-02 Ändring

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID 1999-06-17 Ks 11 1 2007-01-29 Ändring 2007-11-02 Ändring FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID 1999-06-17 Ks 11 1 2007-01-29 Ändring 2007-11-02 Ändring RIKTLINJER FÖR REHABILITERINGSARBETET INOM HÄRJEDALENS KOMMUN Härjedalens kommuns riktlinjer för arbetsmiljöfrågor

Läs mer

Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering.

Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering. Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering. 2014 Ditt eget ansvar Ditt eget ansvar Sjukanmäl dig Registrera i PS Självservice Sjukanmäl dig

Läs mer

ARBETSANPASSNING OCH REHABILITERING. Lagstiftning och föreskrifter. Mittuniversitetet Personalavdelningen

ARBETSANPASSNING OCH REHABILITERING. Lagstiftning och föreskrifter. Mittuniversitetet Personalavdelningen Mittuniversitetet Personalavdelningen ARBETSANPASSNING OCH REHABILITERING Idag finns det tre rehabiliteringsområden: medicinsk, yrkes- och arbetslivsinriktad rehabilitering. Sjukvården eller företagshälsovården

Läs mer

Rutiner vid sjukfrånvaro/rehabilitering

Rutiner vid sjukfrånvaro/rehabilitering 1 2008-11-13 Personalkontoret 0611-34 80 00 Rutiner vid sjukfrånvaro/rehabilitering Bakgrund För att skapa ett enhetligt tillvägagångssätt vid medarbetares sjukfrånvaro och rehabilitering har personalkontoret

Läs mer

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) 1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara

Läs mer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) REHABILITERINGSPROCESSEN är en process som innefattar flera skeden. Initiativet kan komma från den enskilde eller från ansvarig arbetsledare. En rehabiliteringsutredning är ett

Läs mer

Processbeskrivning för rehabilitering

Processbeskrivning för rehabilitering Processbeskrivning för rehabilitering Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Processbeskrivning för rehabilitering Marianne Vestin Leffler Per Häggström Version 1 Dokumenttyp

Läs mer

Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering. Stockholms läns landstings rehabiliteringsprocess för tidig återgång i arbete

Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering. Stockholms läns landstings rehabiliteringsprocess för tidig återgång i arbete Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering Stockholms läns landstings rehabiliteringsprocess för tidig återgång i arbete Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2015-09-24 nr I:1 Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro 2 Innehåll Bakgrund... 3 Mål för att bryta den nuvarande uppgången

Läs mer

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka

Läs mer

Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad

Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Även om du inte är sjukskriven nu spara och använd denna information. Den är viktig! Det finns nya

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Arbetsgivares perspektiv på sjukskrivning Linköping den 13 februari 2015

Arbetsgivares perspektiv på sjukskrivning Linköping den 13 februari 2015 Försäkringsmedicinsk kurs för ST-läkare Arbetsgivares perspektiv på sjukskrivning Linköping den 13 februari 2015 Jonas Forssell, Human Resource Manager Exempel på produkter från Sulzer i Vadstena Copyright

Läs mer

Rutiner för arbete med rehabilitering

Rutiner för arbete med rehabilitering PERSONALENHETEN 2010-02-04 Enköpings kommun Rutiner för arbete med rehabilitering Postadress Besöksadress Telefon, växel Telefax Postgiro Org nr Enköpings kommun Kungsgatan 42 0171-250 00 0171-392 68 7

Läs mer

Rehabilitering inom Alvesta Kommun

Rehabilitering inom Alvesta Kommun Rehabilitering inom Alvesta Kommun Innehållsförteckning Innehåll: Rehabilitering rutin 3 Friskfaktorer och tidiga signaler 3 Rutiner i samband med sjukfrånvaro 4 Rehabiliteringskedjan 5 Rutiner i samband

Läs mer

Min förhoppning med dessa riktlinjer är att de ska bli ett bra stöd för chefer och medarbetare. Giltighetstid 3 år Dokumentansvarig Anne Karlenius

Min förhoppning med dessa riktlinjer är att de ska bli ett bra stöd för chefer och medarbetare. Giltighetstid 3 år Dokumentansvarig Anne Karlenius FÖRORD Rehabiliteringsarbetet i Luleå kommun är en viktig aktivitet i kommunens strävan att vara en attraktiv arbetsgivare. En effektiv och tydlig rehabilitering är en angelägenhet för hela organisationen

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas Rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka i arbete

Läs mer

Försäkringskassans vision

Försäkringskassans vision Försäkringskassans vision Våra kundlöften Du känner alltid att vi möter dig med respekt och förståelse Du känner alltid att vi gör din vardag tryggare Du känner alltid att vi gör det enkelt för dig Kundlöftena

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Kundorientering. Självbetjäning via Internet. Nationellt försäkringscenter. Kund handläggare. Lokalt försäkringscenter. Kundcenter.

Kundorientering. Självbetjäning via Internet. Nationellt försäkringscenter. Kund handläggare. Lokalt försäkringscenter. Kundcenter. December 2011 Kundorientering @ Självbetjäning via Internet Nationellt försäkringscenter Kund Lokalkontor Personliga handläggare Kundcenter Lokalt försäkringscenter December 2011 Förmåner inom socialförsäkringen

Läs mer

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring Datum Referens 2015-08-11 SOU 2015:21 Dnr 56 2010-2015 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR FÖRORD Parterna inom stål- och metallindustrin har en lång tradition i samarbetet på arbetsmiljöområdet.

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1

Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1 Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1 Sjukfrånvarons hälsoeffekter Frånvaro från arbetslivet till följd av sjukdom, arbetsskada och sjukbidrag eller förtidspensionering, det så kallade

Läs mer

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun Sjukskrivning och rehabilitering I arbetsmiljöpolicyn framhåller Hudiksvalls kommun vikten av tidig och aktiv rehabilitering för att sjukskrivna medarbetare så fort det är

Läs mer

Rehabiliteringskedjan

Rehabiliteringskedjan Löner och yrkesvillkor Sida 1 Rehabiliteringskedjan Hur kan Vision stödja sjukskrivna medlemmar? Den 1 juli 2008 ändrades reglerna för sjukskrivna och rehabiliteringskedjan infördes. Rätten till sjukpenning

Läs mer

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna 1 (8) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna Uppdraget Försäkringskassan ska redovisa kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna. En redovisning ska lämnas

Läs mer

RIKTLINJER FÖR OFFENTLIGT SKYDDAT ARBETE (OSA) I VÄSTERVIKS KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen 2011-10-03, 280 att gälla fr o m 2011-11-01

RIKTLINJER FÖR OFFENTLIGT SKYDDAT ARBETE (OSA) I VÄSTERVIKS KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen 2011-10-03, 280 att gälla fr o m 2011-11-01 VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING RIKTLINJER FÖR OFFENTLIGT SKYDDAT ARBETE (OSA) I VÄSTERVIKS KOMMUN Antagen av kommunstyrelsen 2011-10-03, 280 att gälla fr o m 2011-11-01 Bakgrund OSA står för Offentligt

Läs mer

Bedömningsfrågor i tillsynen

Bedömningsfrågor i tillsynen Bedömningsfrågor i tillsynen Vad kommer vi prata om idag ISF:s uppgift Vad är en bedömningsfråga på ISF? Slutsatser Regeringens instruktion för ISF 1 Inspektionen för socialförsäkringen har till uppgift

Läs mer

Lättläst. Till dig som är arbetsgivare

Lättläst. Till dig som är arbetsgivare Lättläst Till dig som är arbetsgivare Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 14 oktober 2013 708/2013 Statsrådets förordning om principerna för god företagshälsovårdspraxis, företagshälsovårdens innehåll samt den utbildning

Läs mer

Avslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen

Avslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen PROMEMORIA 1(14) Datum Diarienummer 2015-02-26 2014-133 Niklas Österlund Enheten för sjukförmåner 08-58 00 15 52 Niklas.osterlund@inspsf.se Avslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1994:1 Utkom från trycket den 23 mars 1994 ARBETSANPASSNING OCH REHABILITERING

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1994:1 Utkom från trycket den 23 mars 1994 ARBETSANPASSNING OCH REHABILITERING ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1994:1 Utkom från trycket den 23 mars 1994 ARBETSANPASSNING OCH REHABILITERING Beslutad den 26 januari 1994 AFS 1994:1 2 ARBETSANPASSNING OCH REHABILITERING

Läs mer

Omställningskrav i sjukförsäkringen

Omställningskrav i sjukförsäkringen RiR 2009:1 Omställningskrav i sjukförsäkringen att pröva sjukas förmåga i annat arbete ISBN 978 91 7086 171 0 RiR 2009:1 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2009 Regeringen Socialdepartementet Datum 2009-02-05

Läs mer

Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen

Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 1 (26) Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 2 (26) Bilaga 1- studiens frågeformulär I bilaga 7 redovisas hur varje målgrupp besvarar kunskapsfrågorna.

Läs mer

Rapport 2011:6. Rutiner för övergång från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen

Rapport 2011:6. Rutiner för övergång från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen Rapport 2011:6 Rutiner för övergång från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen Rapport 2011:6 Rutiner för övergång från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen En rapport från Inspektionen för socialförsäkringen

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet

Läs mer

Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar Hur långt sträcker sig arbetsgivarens ansvar vid rehabilitering av sjuka arbetstagare?

Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar Hur långt sträcker sig arbetsgivarens ansvar vid rehabilitering av sjuka arbetstagare? Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar Hur långt sträcker sig arbetsgivarens ansvar vid rehabilitering av sjuka arbetstagare? Fatlinda Shali Kandidatuppsats i arbetsrätt Handelsrätt VT2013 Handledare Annamaria

Läs mer

REHABILITERINGS- POLICY

REHABILITERINGS- POLICY EDA KOMMUN REHABILITERINGS- POLICY Reviderad 2012-02-21 Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 3 2. KOMMUNIKATION OCH AVSTÄMNING... 4 3. DOKUMENTATION... 4 4. KOSTNADER FÖR REHABILITERING... 4 5. INFORMATION

Läs mer

INTE FULLT FRISK 1 2 Förord Sjukförsäkringen har varit föremål för en rad reformer sedan 2008. Många av dessa reformer har gett upphov till en livlig debatt och politiska strider som alltjämt fortgår.

Läs mer

Rutin för rehabilitering och arbetsanpassning i Munkedals kommun

Rutin för rehabilitering och arbetsanpassning i Munkedals kommun Rutin för rehabilitering och arbetsanpassning i Munkedals kommun Rutin för rehabilitering och arbetsanpassning i Munkedals kommun Dnr: KS 2013-335 Typ av dokument: Rutin Handläggare: Personalutvecklare

Läs mer

Vill rikta ett stort tack till min handledare Björn Jennbacken som under uppsatsskrivandet har gett värdefulla synpunkter och konstruktiv kritik.

Vill rikta ett stort tack till min handledare Björn Jennbacken som under uppsatsskrivandet har gett värdefulla synpunkter och konstruktiv kritik. FÖRORD Vill rikta ett stort tack till min handledare Björn Jennbacken som under uppsatsskrivandet har gett värdefulla synpunkter och konstruktiv kritik. Vidare vill jag tacka de personer som har ställt

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal 1 Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal De centrala parterna har ett gemensamt synsätt om samverkan och kompetens inom hälso- och arbetsmiljöområdet i kommuner och landsting.

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy Rehabiliteringspolicy 1 ARBETSANPASSNING OCH REHABILITERING Rehabiliteringspolicy och handlingsplan för Hällefors kommun Policy Vi vill med denna policy och genom fastställda rutiner, som är gemensamma

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

Inte fullt frisk en rapport om sjukförsäkringens konsekvenser för Unionens medlemmar

Inte fullt frisk en rapport om sjukförsäkringens konsekvenser för Unionens medlemmar Inte fullt frisk en rapport om sjukförsäkringens konsekvenser för Unionens medlemmar 1 Förord Sjukförsäkringen är en omdebatterad försäkring där den nuvarande regeringen har genomfört en rad reformer sedan

Läs mer

ARBETSGIVARENS REHABILITERINGSANSVAR FRÅN ARBETSMILJÖ- OCH ANSTÄLLNINGSSYNPUNKT

ARBETSGIVARENS REHABILITERINGSANSVAR FRÅN ARBETSMILJÖ- OCH ANSTÄLLNINGSSYNPUNKT ARBETSGIVARENS REHABILITERINGSANSVAR FRÅN ARBETSMILJÖ- OCH ANSTÄLLNINGSSYNPUNKT TOMMY ISESKOG GÖTEBORG 20 MARS 2013 BILD 1 ARBETSGIVARENS SKYLDIGHET ATT ORGANISERA REHABILITERING PÅ ETT LÄMPLIGT SÄTT Uppföljning

Läs mer

Välkommen till Försäkringskassan

Välkommen till Försäkringskassan Arbetsgivare Välkommen till Försäkringskassan Den här broschyren tar upp delar av socialförsäkringen ur ett arbetsgivarperspektiv. Det handlar om ditt ansvar för dina anställdas hälsa och arbetsmiljö,

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

Om socialförsäkringen

Om socialförsäkringen Arbetsgivare Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige. Den ger

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering

Arbetslivsinriktad rehabilitering Arbetslivsinriktad rehabilitering Per Johansson, Eshat Aydin, Sisko Bergendorff, Nina Granqvist, Malin Josephson och Inger Sohlberg Inspektionen för socialförsäkringen UNDERLAGSRAPPORT TILL DEN PARLAMENTARISKA

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Samordningsansvaret för arbetsmiljön

Samordningsansvaret för arbetsmiljön Samordningsansvaret för arbetsmiljön Samordningsansvaret för arbetsmiljön När två eller flera företag eller andra arbetsgivare samtidigt arbetar på samma arbetsställe ska de samarbeta för att ordna säkra

Läs mer

Rapporten kan beställas från Inspektionen för socialförsäkringen. Beställningsadress: Inspektionen för socialförsäkringen Box 202 101 24 Stockholm

Rapporten kan beställas från Inspektionen för socialförsäkringen. Beställningsadress: Inspektionen för socialförsäkringen Box 202 101 24 Stockholm Rapporten kan beställas från Inspektionen för socialförsäkringen. Beställningsadress: Inspektionen för socialförsäkringen Box 202 101 24 Stockholm Telefon: 08-58 00 15 00 E-post: registrator@inspsf.se

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2003:422 Utkom från trycket den 23 juni 2003 utfärdad den 12 juni 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy

arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy Kommunstyrelsen och Centrala samverkansgruppen 1 Arbetsmiljö Sammanfattning Arbetsmiljögreppet

Läs mer

Arbetsgivarens respektive Försäkringskassans skyldigheter för arbetslivsinriktad rehabilitering

Arbetsgivarens respektive Försäkringskassans skyldigheter för arbetslivsinriktad rehabilitering Ekonomihögskolan Avdelningen för rättsvetenskap JUC 395 Självständigt arbete i juridik Kandidatuppsats VT 07 Arbetsgivarens respektive Försäkringskassans skyldigheter för arbetslivsinriktad rehabilitering

Läs mer

Sjukpenning. Ordlista. A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös.

Sjukpenning. Ordlista. A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös. Sjukpenning Ordlista A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös. Föräldraledig Du är föräldraledig när du får föräldrapenning för att du tar hand om ditt barn och

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm 26 juni 2013 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls

Läs mer

Gotland 17 april Socialförsäkring i förändring

Gotland 17 april Socialförsäkring i förändring Gotland 17 april Socialförsäkring i förändring Nytt år, ny regering vad händer med arbetsgivarnas sjuklöneansvar, sjukförsäkringen och rehabiliteringen av långtidssjuka? 1 Siffror om sjukfrånvaro Ny ersättning

Läs mer

Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11

Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11 REMISSYTTRANDE 1(5) Datum Diarienummer 2011-06-01 2011-63 Finansdepartementet Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11 Sammanfattning Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) anser att det

Läs mer

Inspektionskampanj SLIC 2012. Rapport 2013:6. psykosociala riskbedömningar. projektrapport

Inspektionskampanj SLIC 2012. Rapport 2013:6. psykosociala riskbedömningar. projektrapport Inspektionskampanj SLIC 2012 psykosociala riskbedömningar projektrapport Rapport 2013:6 2013-04-25 IN 2012/101102 1 (8) Projektrapport Inspektionskampanj SLIC 2012, psykosociala riskbedömningar Projektnamn:

Läs mer

Sjukfrånvaro och psykiatriska diagnoser

Sjukfrånvaro och psykiatriska diagnoser isfinspektionen FÖR SOCIALFÖRSÄKRINGEN Rapport 2014:22 Sjukfrånvaro och psykiatriska diagnoser sf Rapport 2014:22 Sjukfrånvaro och psykiatriska diagnoser En rapport från Inspektionen för socialförsäkringen

Läs mer

17 Remiss Mer trygghet och bättre försäkring RS150142

17 Remiss Mer trygghet och bättre försäkring RS150142 17 Remiss Mer trygghet och bättre försäkring RS150142 Ärendet Region Halland instämmer i förslagen kring en successiv och kunskapsbaserad reformering av socialförsäkringen och stora delar i förändringarna

Läs mer

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext

Läs mer

Uppföljning av Pilas verksamhet på riksnivå

Uppföljning av Pilas verksamhet på riksnivå Social Insurance Report Uppföljning av Pilas verksamhet på riksnivå Pilotinsatser för långtidssjukskrivna till arbete ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling

Läs mer