S-30:an är trots sina fartiga linjer inte så lättseglad, speciellt inte i lättare vindar.

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "S-30:an är trots sina fartiga linjer inte så lättseglad, speciellt inte i lättare vindar."

Birgitta Göransson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Segeltrimtips Från S30förbundets "Tekniska Tips" daterad Några tips om hur du får bättre fart på S-30:an S-30:an är trots sina fartiga linjer inte så lättseglad, speciellt inte i lättare vindar. Hur ska riggen sättas an? Masten står som standard lite för lodrätt. Två till tre toggles (8-12 cm) brukar vara lagom att förlänga förstaget med. Toppvant samt främre undervant ska vara relativt hårt ansatta så att de inte slackar speciellt mycket på läsidan vid friskväderssegling. Det aktre undervantet ska vara så löst ansatt att det går att förflytta med fingerkraft ca 2-3 cm från nolläge ( se skiss). Detta är nödvändigt för att 1) masten ska kunna krummas samt 2) förstagas vid spinnakersegling. Akterstaget måste förses med hanfot och blocksystem så att en utväxling på 8-12 ggr erhålles. Den "telefonstolpe" till mast som S-30:an har, dvs Selden's päronformade gula, behöver så mycket utväxling för att man ska orka krumma masten. Backstagen kan manövreras antingen via winch eller med backstagssträckare (förutsatt att det går lätt att ändra inställningen på dessa). 0-4 m/s Normalt använder vi inte backstagen i vindområdet 0-4 m/s. I lättvind hissas både storsegel och genua mycket löst. De sträcks bara så mycket att inget "sagg" uppstår mellan pistolhakar/travare. Storseglet ska vara ganska plant i sin nedre del på kryssen. OBS! De liktampar som finns isydda i framkant på både försegel och storsegel kan ha krympt (mycket vanligt), vilket gör det nästan omöjligt att sträcka ut seglet t.o.m. med winch. Tamparna kan ha krympt med 2-3 % (dvs cm) vilket helt kan ödelägga seglets form. Detta fel kan dock lätt avhjälpas av din segelmakare. I lite vind och skvalpig sjö kan förstaget tillåtas att " sagga" (böja av åt lä) ganska rejält (20-30cm). Genuan bör inte skotas, närmare än 7-8cm från spridarnocken. Observera att en del Swede Sparriggar har för långa spridare. Dessa för långa spridare gör det omöjligt att skota genuan tillräckligt, vilket gör att man inte kan ta ordentlig höjd. I Västervik har flera ägare till nya S-30:an kortat sina spridare och upplevt stor skillnad i höjdtagningsförmågan. Storseglet måste twistas vilket uppnås om skotvagnen dras upp i lovart (20-40cm) och seglet skotas löst utan att kickas. Bommen kan tillåtas att vara nästan midskepps. Då öppnar seglet i toppen vilket är nödvändigt, eftersom vinden där uppe har en annan riktning när den inte påverkas av något försegel, och dessutom är något starkare.

2 Telltales (ulltrådar) bör finnas i akterliket i nära anslutning till lattfickorna. Om du har rätt skotat ska "tellisarna" fladdra rakt akterut. Möjligen kan den översta ibland tillåtas försvinna på läsidan. Försök aldrig att "pina" en S-30:a i lättvind. Båten måste få fart Det du förlorar i höjd vinner du med råge i fart. Det kan vara frestande att försöka hålla samma höjd som modernare konstruktioner men detta får förödande resultat. Du ska undvika att slå för ofta, särskilt om du har det gamla rodret med skäddan, då det tar lång tid att återfå farten igen beroende på att båten är så underriggad.

3 4-9 m/s När vinden har friskat något till omkring 4 m/s minskas " sagget " på förstaget antingen genom försiktig ansättning av backstagen eller, om storseglet är för bukigt, med hjälp av akterstaget. Seglen behöver sannolikt sträckas, då buken behöver flyttas fram samt att veck framträder vid pistolhakar/travare. Genuan bör skotas något hårdare (ca 5 cm från spridaren). Storskotstravaren ungefär midskepps och storen hårdare skotad. Vid 5-6 m/s uppträder ett nytt fenomen hos S-30:an. Den tidigare underriggade båten börjar att bli överriggad, beroende på att kölvikten bara utgör ca 38% av totala deplacementet(1500 av 3900 kg). Båten börjar att luta för mycket med tilltagande avdrift som följd. Seglar man dessutom på havet så börjar sjön att bli ett problem. Med en krängning på ca 30 eller mer så "slår" båten hårt i sjöarna vilket både är farthämmande, obekvämt och skadligt för båten (basinredningen skakar loss i förskeppet). Krängningen bör aldrig överstiga Från 5-6 m/s och uppåt är därför huvudproblemet att klara krängningen. Åtgärder 1. Hela besättningen på relingen. Med bara 38% i kölen och ett djupgående på 150cm spelar 250kg på relingen mycket stor roll. 2. Minska storseglets krängande kraft, dvs 1) gör seglet planare och 2) flytta skotvagnen ned mot lä. Hur gör man då storseglet planare och hur ska det då se ut? 1. Sträck mastlik och bomlik hårt. 2. Krumma masten med hjälp av häckstaget 5-25 kp x 8-12 ggr. Seglet måste vara särskilt plant nedtill om du använder en stor överlappande genua. Där ska seglet snarast vara plant som en svagt böjd plywoodskiva. Uppåt där genuan "stör" mindre kan buken tillta något samtidigt som twisten måste öka, dvs akterliket måste öppna mer och mer för att inte skapa krängande kraft. Självklart måste man gå stegvis allteftersom vinden ökar. Med fräscha segel bär S-30:an på kryss maxgenua + full stor upp till 10 m/s förutsatt att seglen är rätt trimmade och hela besättningen sitter på relingen.

4 Självklart måste genuan vara dimensionerad för att klara denna vindstyrka. En dacrongenua bör ha en gramvikt på ca 280 och en mylargenua ca 3.6 oz/kvm för att klara denna vindstyrka. Även genuan måste trimmas om för att ge mindre krängande kraft allteftersom vinden ökar, genom att: 1. Gradvis öka spänningen i förstaget genom att ta hem på backstaget och därigenom minska sagg och buk i genuan. 2. Sträcka förliket hårdare vilket gör seglet något planare och flyttar buken framåt. 3. Flytta skotpunkten något akteröver vilket också gör seglet planare och öppnar akterliket i toppen vilket minskar den krängande kraften. Har inte genuan tillräcklig dukvikt måste du byta till ett kraftigare försegel som "orkar med" den kraftiga vinden utan att buka till sig eller gå sönder.

5 10-15 m/s Vid m/s gäller fortfarande att klara krängningsproblemet Beroende på vad man har för försegel kan man vid m/s välja: 1. Kryss-fock ( g/kvm) + full stor 2. Genua 2 ( g/kvm eller mylar 3.6 oz) + 1 rev i storen Focken bör vara högsmal med maximalt långt förlik, ha 3 st lattor och skotas på en skena alldeles intill ruffsidan. Givetvis skall förstaget vara maximalt spänt, seglet vara hårt skotat och i övrigt trimmas så plant som möjligt för att ge maximalt driv och och minimalt krängande kraft. Storseglet ska vara trimmat som tidigare men skotvagnen kan släppas ytterliggare mot lä, ja du kan, om seglet är mycket plant t.o.m. med skota på relingen, åtminstone om det är långa bogar. Om du väljer genua 2-alternativet med revad stor (vi utgår då från att du har bindrev, rullrev anser vi vara förkastligt) gäller som vid fockalternativet att trimma storen för minimal krängning och låta genuan "göra jobbet". Faktum är att, att i vindstyrkor över m/s behövs storen mest för att ge båten balans och inte göra båten fallgirig. En för bukig stor ställer till mer skada än nytta. Om du tror att du har en sådan, prova då vid något tillfälle när vinden är frisk att ta ner storen helt och segla dikt bidevind med bara focken eller genua 2 och jämför farten. Bli inte förvånad om båten seglar fortare utan stor, om än något fallgirig. 15- m/s Vid vindstyrkor från 15 m/s och uppåt gäller stormfock och ett eller två rev i storen. Fortfarande gäller: segla båten så upprätt som möjligt, särskilt vid gång i sjö. Avslutning Som framgår ovan är en krängningsmätare ett viktigt instrument ombord. En sådan ingår i många moderna skottmonterade kompasser. Annars finns de att köpa separat för ca 25:-. De trimråd vi lämnat gäller för normala segel. Självklart finns det segel som i sin grundform är så plana eller bukiga, att de kräver "specialbehandling". Exempelvis kanske du har en speciell lättvindsgenua som inte kräver löst förstag för att få tillräcklig buk. Om du har synpunkter eller bara vill diskutera "ditt" problem är du välkommen att ringa oss på tel 0490/ eller faxa ett brev på nr 0490/ mvh Jan och Tore Källmark

Relevanta dokument

Trimguide CB 66. Trimguiden består av: 1 Förberedelser 2 Segeltrim 2.1 Under 4 m/s 2.2 4-7 m/s 2.3 Över 7 m/s

Trimguide CB 66. Trimguiden består av: 1 Förberedelser 2 Segeltrim 2.1 Under 4 m/s 2.2 4-7 m/s 2.3 Över 7 m/s Trimguide CB 66 Trimguiden består av: 1 Förberedelser 2 Segeltrim 2.1 Under 4 m/s 2.2 4-7 m/s 2.3 Över 7 m/s Trimguiden är skriven av Fredrik Åstrand, North Sails. fredrik@se.northsails.com 1. Förberedelser