Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2"

Transkript

1

2 Arbetsmarknadsutsikter för Blekinge län 2 (22) Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 SAMMANFATTNING... 3 UTMANINGAR I LÄNET... 4 SKILLNADER I LÄNET... 4 OMVÄRLDSBILD... 4 EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT OCH SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING... 5 PRIVATA FÖRETAG... 5 OFFENTLIGA TJÄNSTER... 6 LEDIGA PLATSER... 6 KAPACITETSUTNYTTJANDET SJUNKER... 7 BRISTEN PÅ ARBETSKRAFT ÅTER PÅ LÄGRE NIVÅER... 7 FORTSATT MÅNGA PERSONER BERÖRDA AV VARSEL I LÄNET... 8 ANTALET SYSSELSATTA MINSKAR UTVECKLINGEN PER BRANSCH VARUPRODUKTION Jord- och skogsbruk samt fiske Byggverksamhet Industri Tillverkningsindustri Verkstadsindustri PRIVAT TJÄNSTEPRODUKTION Handel och kommunikationer Finansiell verksamhet och företagstjänster Personliga och kulturella tjänster OFFENTLIGT FINANSIERAD VERKSAMHET Utbildning och forskning Vård och omsorg Offentlig förvaltning UTBUDET AV ARBETSKRAFT MINSKAR ARBETSLÖSHET OCH PROGRAMINSATSER ARBETSLÖSHETENS STRUKTUR FAKTA OM PROGNOSEN SYFTE OCH HISTORIK URVALET METOD... 21

3 Sammanfattning Arbetsmarknadsutsikter för Blekinge län 3 (22) Fram till årsskiftet 2007/2008 utvecklades länets arbetsmarknad på ett mycket gynnsamt sätt. Efterfrågan på varor och tjänster har varit hög, lönsamheten god, nyrekryteringar har gjorts och arbetslösheten har legat på historiskt låga nivåer. Även om de första signalerna om en vikande arbetsmarknad kom tidigare, är det framförallt under hösten 2008 som utvecklingen mot en sämre konjunktur gått mycket snabbt. Den internationellt konkurrensutsatta transportmedelsindustrin har gått in i en kris som av branschens företrädare betecknas som den allvarligaste någonsin. En utveckling som både påverkar länet direkt och även genom minskad efterfrågan hos underleverantörer. Samtidigt har den finansiella krisen gjort att oron på marknaden blivit större. Byggbranschen ser en vikande efterfrågan då företag och privatpersoner blivit mer försiktiga i sina investeringar, under våren har en försämring av läget i branschen kommit snabbt och väntas fortsätta. Oro inför framtiden tillsammans med en försämrad arbetsmarknad ger fortsatta effekter även i branscher som handel och tjänstesektorn i form av minskad konsumtion. Under våren har även kommuner och landsting börjat märka effekter och planera för minskade skatteinkomster och ökade utgifter som situationen på arbetsmarknaden för med sig, vilket kommer att prägla utvecklingen på arbetsmarknaden under det kommande året. Effekterna på länets arbetsmarknad kommer att bli kraftigare än vad som tidigare kunde förutses. Under vintern har prognoser från flera olika bedömare reviderats i omgångar. Arbetsförmedlingen reviderade ner sin prognos på riksnivå i april och nu revideras även prognosen för Blekinge län. Nedgången av sysselsatta och utvecklingen av arbetslöshet och programvolymer har hittills varit kraftigare än vad som då förväntades. Under den period som förflutit sedan förra prognosen har även flera insatser gjorts från regeringen vilket gör att bedömningarna delvis förändras. Fortfarande gäller dock att utvecklingen på arbetsmarknaden under de kommande åren är mycket svår att bedöma och prognosen får anses vara osäker när det gäller styrkan i förändringen av sysselsättning och arbetslöshet. Till grund för länets prognos ligger ett stort antal intervjuer med arbetsgivare i länet som genomförts av Arbetsförmedlingen, tillsammans med andra indikatorer för arbetsmarknaden såsom Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik och statistik från andra aktörer. De företag som deltagit i Arbetsförmedlingens undersökning under våren ger uttryck för en låg förväntan på utvecklingen av efterfrågan på varor och tjänster under den kommande tiden. Utvecklingen har varit både kraftigare och snabbare än vad företagen förväntade sig under hösten, och det är fler företag som tror på en minskad efterfrågan än som tror att efterfrågan kommer att öka under det kommande halvåret. Trots denna negativa utveckling finns det hos de tillfrågade företagen en tro på framtiden och en stabilisering av läget på marknaden på ett års sikt. Det kommer dock att dröja innan denna utveckling får genomslag på arbetsmarknaden. Den minskade efterfrågan på arbetskraft gjort att antalet nyanmälda lediga platser till Arbetsförmedlingen har minskat sedan sensommaren Samtidigt har antalet varsel ökat kraftigt i länet och effekterna av dessa tillsammans med större svårigheter för nytillträdande på arbetsmarknaden att få jobb börjar nu synas i ett ökat antal arbetslösa. Med start i oktober 2008 har nivåerna legat mycket högt och inflödet har fortsatt att vara kraftigt även under innevarande års första fem månader.

4 Utmaningar i länet Arbetsmarknadsutsikter för Blekinge län 4 (22) Avmattning på arbetsmarknaden leder till fler arbetslösa och längre tider i arbetslöshet Tillgången på arbetskraft är fortsatt begränsad i vissa delar av länet och inom vissa yrken Näringslivet är industridominerat i väster och därför sårbart när konkurrensen från utlandet ökar och företagen rationaliserar På många håll i länet är infrastruktur och kommunikationer bristfälliga. Det leder till att företagens transporter blir ineffektiva och kostsamma, samtidigt som arbetskraftens rörlighet begränsas På grund av omstrukturering och konkurrens från omvärlden försvinner vissa arbetstillfällen där det räcker med en kortare grundutbildning. Många av de nya arbetstillfällena kräver god och teoretisk tillämpad utbildning. Länets arbetssökande har en lägre utbildningsnivå än riket som helhet. Det är därför viktigt att grundkompetensen hos de arbetssökande höjs Befolkningen blir allt äldre, svårigheter att få unga att stanna kvar i länet Skillnader i länet Nedgången i marknadsutvecklingen det senaste halvåret syns förvånande nog inte tydligast i arbetsmarknadsområde Karlshamn (Karlshamns, Olofströms och Sölvesborgs kommun), vilka är de kommuner som drabbats värst med varsel inom industrin. En större andel av tillfrågade företag har uppgett minskande efterfrågan på varor och tjänster i arbetsmarknadsområde Karlskrona (Karlskrona och Ronneby kommun). Nettotalet 1 för marknadsutvecklingen var i arbetsmarknadsområde Karlshamn minus 34 procent och i Karlskrona minus 49 procent. I utveckling av antalet anställda syns det dock tydligt att Karlshamnsområdet har drabbats av konjunkturnedgången i mycket större utsträckning än de östra delarna av länet. Anställda i tillfrågade företag har där minskat med 14 procent. Verkstadsindustrin är den enskilt största branschen som slår igenom med minskning på 24 procent, men betydande minskningar syns även inom övriga branscher. Den totala nedgången är 6 procent i Karlskrona området. I Karlskronaområdet är det företagstjänster och personliga och kulturella tjänster som står för de kraftiga minskningarna, men även industrin har varit drabbad i stor utsträckning. Av den totala nedgången i urvalet står arbetsmarknadsområde Karlshamn för 74 procent. För marknadsutvecklingen de kommande sex månaderna är pessimismen något större i Karlshamnsområdet än i Karlskrona, men skillnaderna är små. Arbetsmarknadsområde Karlshamn har en något större andel som upplevt brist på arbetskraft vid rekryteringar senaste sex månaderna, 19 procent jämfört med 13 procent i Karlskrona. Inom industrisektorn är bristen större i Karlshamn, men i övriga branscher är bristsituationerna likartade mellan de två områdena. Omvärldsbild Den globala konjunkturen har dämpats kraftigt och en stor del av världens länder har gått in i en recession. Det globala BNP faller med cirka 1,5 procent 2009 vilket inte har hänt sedan 1930-talet. Under 2010 sker dock en återhämtning då världsekonomin åter växer. Alla indikatorer i flertalet länder visar att konjunktur nedgången bromsar in tydligt och det betyder att konjunkturraset är nära sin bottenpunkt. Detsamma gäller för Sverige vars BNP beräknas minska med 5 procent 2009 vilket kan jämföras med en försvagning på 0,2 1 Andelen som uppgett att efterfrågan på varor och tjänster kommer öka minus andelen som uppger att efterfrågan kommer att minska.

5 Arbetsmarknadsutsikter för Blekinge län 5 (22) procent En svag återhämtning bedöms inledas hösten 2009 och det fortsätter under 2010, varvid BNP beräknas växa med 0,5 procent. Förbättringen i tillväxten är dock inte tillräcklig för att motverka försämringen på arbetsmarknaden utan den fortsätter att försvagas men nedgången bromsar in tydligt under prognoshorisonten. Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling Privata företag Företagen ger en dyster bild av marknadsutvecklingen de senaste sex månaderna. Drygt hälften av tillfrågade företag svarar att efterfrågan på deras varor och tjänster har minskat. Det är en sämre utveckling än vad företagen förväntade sig hösten Då uppgav 24 procent att de väntade sig en sämre marknad i slutet av 2008 och under första kvartalet Endast 15 procent uppger att efterfrågan har ökat de senaste sex månaderna, vilket är en historiskt låg andel. Företagens bedömningar av efterfrågan under det närmaste halvåret visar på en tro att läget ska stabilisera sig något. En något större andel tror att efterfrågan kommer att fortsätta minska och nettotalet sjunker något jämfört med hösten, från -0,5 procent till -1,2 procent. 53 procent av företagen förväntar sig oförändrad marknadsutveckling. 24 procent tror att efterfrågan kommer att fortsätta minska och 23 procent att den kommer att öka under kommande sex månaderna. Fördelningen av företagen är nästan identisk med de bedömningar som gjordes ett halvår tidigare. Under de kommande 6-12 månaderna är bedömningarna mer osäkra. Fortfarande förväntar sig 45 procent en oförändrad situation medan andelen som tror att efterfrågan ska öka stiger något till 31 procent. 60 Blekinge län Bedömning av efterfrågan på varor och tjänster inom det privata näringslivet Minskande Oförändrat Ökande Andel av de tillfrågade Efterfrågan kommande 6 månader Efterfrågan senaste 6 månader Efterfrågan kommande 6 månader Efterffrågan 6-12 månader framöver Hösten Våren 2009 Figur 1: Visar hur företagen inom det privata näringslivet bedömer efterfrågan på deras varor och tjänster

6 Arbetsmarknadsutsikter för Blekinge län 6 (22) Offentliga tjänster Inom den offentliga sektorn talar man vanligtvis inte om efterfrågan på samma sätt som i det privata näringslivet. När det inom det privata näringslivet handlar om hur efterfrågan på företagens varor och tjänster utvecklas, så berör efterfrågeutvecklingen i offentlig sektor mer behovet av vissa samhällsfunktioner, såsom exempelvis skola/barnomsorg och äldreomsorg. 24 procent av arbetsgivarna inom offentlig sektor anger att tjänsteproduktionen har minskat de senaste sex månaderna. Minskningen har skett inom utbildningssektorn, framförallt inom grundskolan. Bedömningarna för de kommande sex månaderna och nästkommande halvår tyder på fortsatt minskning inom utbildning, särskilt avseende grundskola och gymnasieskola. Även tjänsteproduktion inom vård och omsorg kommer att minska. Övriga verksamheter förväntas av arbetsgivaren idag fortsätta på ungefär samma nivå som tidigare. Lediga platser Den nedgång som nu sker i den svenska ekonomin ger tydliga avtryck i efterfrågan på arbetskraft. Under hösten 2008 kunde detta bland annat ses som ett genomslag i antalet lediga platser som anmäls till Arbetsförmedlingen. Minskningen av anmälda lediga platser har fortsatt även under innevarande år. Under perioden januari april 2009 har platser anmälts till Arbetsförmedlingen i Blekinge län. Det innebär en minskning med 896 platser jämfört med samma period ett år tidigare. Ett minskat behov av arbetskraft tillsammans med att det blir lättare för dem som anställer att hitta kompetent arbetskraft utan att annonsera gör att Arbetsförmedlingen bedömer att tillströmningen av lediga jobb kommer att fortsätta att minska. En uppdelning av platsutvecklingen i näringsgrenar visar att nedgången berör flera branscher. De kraftigaste minskningarna av lediga jobb återfinns inom verkstadsindustri, tillverkningsindustri, finans och uppdragsverksamhet samt inom vården. Även handel visar ett minskat antal lediga platser. Ackulmulerat antal lediga platser anmälda till Arbetsförmedlingen i Blekinge län Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December

7 Arbetsmarknadsutsikter för Blekinge län 7 (22) Figur 2: Ackumulerat antal anmälda platser till arbetsförmedlingen de senaste fyra åren. Kapacitetsutnyttjandet sjunker Ett viktigt tecken på företagens kommande efterfrågan på arbetskraft är nivån på den produktionsökning som bedöms kunna ske innan rekrytering av ytterligare personal blir nödvändig. Av samtliga tillfrågade företag svarar 54 procent att de inte kan öka produktionstakten med mer än 11 procent utan att behöva rekrytera personal. 20 procent av företagen måste nyanställa personal för att kunna öka produktion ytterliggare. Det är en minskning jämfört med höstens intervjuer då andelen var 27 procent. Andelen är dock inte ovanligt låg utan ligger i linje med snittet för de prognoser som gjorts från hösten Även i relation till investeringar är kapacitetsutnyttjandet fortsatt lågt, 33 procent av tillfrågade företag kan öka produktionen med mer än 30 procent innan investeringar behöver göras. Även under hösten 2008 var andelen med så stora marginaler 33 procent. 65 procent kan öka produktionen med mer än 11 procent. Andelen företag som inte kan öka produktionen alls utan att investera är 17 procent, något högre än de 14 procent som hade så små marginaler under hösten. Blekinge län Utnyttjad kapacitet - Hur mycket kan produktionen öka innan det krävs rekryteringar Andel % 1-5 % 6-10 % % % Mer än 30 % Våren 2008 Hösten 2008 Våren 2009 Figur 3 Företagens kapacitetsutnyttjande i relation till nyrekryteringar Bristen på arbetskraft åter på lägre nivåer Den minskade efterfrågan på arbetskraft har fört med sig att antalet situationer där det råder brist på arbetskraft i länet har minskat vid de senaste mätningar som gjorts. I vårens undersökning uppger 16 procent av arbetsgivarna att de har upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering de senaste sex månaderna. Det är en minskning med 12 procentenheter i

8 Arbetsmarknadsutsikter för Blekinge län 8 (22) jämförelse med hösten Även den dolda bristen 2 på arbetskraft har minskat i vårens undersökning. Minskningar av bristsituationen har skett inom alla branscher utom jordbruk. Störst är förändringen inom branschen finansiell verksamhet och företagstjänster samt inom handel och kommunikation. I och med den fortsatta konjunkturförsvagningen väntas dessa brister bli allt mindre under de kommande åren och i stort sätt begränsas till vissa specialistyrken. Bland de yrken där arbetsgivare uppgett att det varit fortsatt svårt att hitta rätt kompetens finns ingenjörer och tekniker inom elektronik och teleteknik, motorfordonsmekaniker, reparatörer, installationselektriker, VVS-montörer, civilingenjörer m.fl. inom maskin. Inom offentligt finansierad verksamhet kvarstår vissa bristyrken på relativt höga nivåer. Det är främst inom vård- och undervisningsområdet som bristen på arbetskraft är fortsatt stor. Specialistläkare, distriktssköterskor, undersköterskor, gymnasielärare i allmänna ämnen samt förskollärare och fritidspedagoger, är det som främst efterfrågas här. Som bristyrke nämns också poliser. Andel företag som upplevt att det råder brist på arbetskraft i Blekinge län 40% 35% 33% 34% 30% 25% 27% 26% 28% 22% 20% 15% 13% 15% 16% 11% 10% 5% 0% höst 04 vår 05 höst 05 år 06 höst 06 vår 07 höst 07 vår 08 höst 08 vår 09 Figur 4 Andelen företag som upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering de kommande sex månaderna Fortsatt många personer berörda av varsel i länet Den kraftiga inbromsningen som skett på Arbetsmarknaden under hösten 2008 resulterade i stora ökningar av antalet varsel under sista kvartalet. Blekinge län har varit ett av de län som drabbats hårdast av denna utveckling som en konsekvens av en hög andel sysselsatta inom industri. Utvecklingen i länet har fortsatt med höga nivåer under 2009 års fem första månader, även om takten varit något lägre den senaste perioden. 2 Med dold brist på arbetskraft inom ett arbetsställe menas att arbetsgivaren inte ens försökt rekrytera, trots att det finns behov av personal.

9 Arbetsmarknadsutsikter för Blekinge län 9 (22) Under perioden januari till och med april 2009 varslades i Blekinge län personer, jämfört med 138 under samma period i fjol. I relation till antalet sysselsatta var länet i mitten av maj fortsatt det som drabbats värst av samtliga län i riket. Ökningen av varsel börjar nu synas i inflödet av arbetslösa. Av samtliga berörda av varsel under denna period återfinns 55 procent inom tillverkningsindustri. Inom denna bransch finns majoriteten inom verkstadsindustrin där transportmedelsindustri är värst drabbade. Företagstjänster står för 24 procent av de varslade och byggverksamheten för omkring 9 procent. Transport och kommunikation står för 4 procent av varslade och handel för 3 procent. Av de personer som varslas om uppsägning är det inte alla som blir arbetslösa. Det finns flera förklaringar till det. En av dessa är att företagen återtar varsel om exempelvis orderingången blir starkare än vad man räknat med, en annan är att de varslade hittar andra arbeten, börjar studera eller går i tidig pension. Antalet personer som blir arbetslösa p.g.a. varsel om uppsägning står endast för en mindre del av inflödet till arbetslöshet, de stora grupperna kommer ifrån personer som är nytillträdande på arbetsmarknaden eller som avslutat korta och tillfälliga anställningar. Verkställigheten på varsel är dock i dagsläget högre än de nivåer som mäts upp tidigare. Av 767 personer som omfattades av varsel lagda under september oktober 2008 blev 62 procent uppsagda. Av dessa var 73 procent anmälda som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen sex månader senare. Andelen är högre än för hela riket där 57 procent blivit arbetslösa under samma period. Under perioden 2002 till 2007 har utfallet varierat mellan 15 och 33 procent på riksnivå. Då arbetsgivare inte behöver anmäla de varsel som berör färre än fem personer är det fler som berörs av varsel om uppsägning i länet än vad denna statistik redovisar. Syftet med varselreglerna är att Arbetsförmedlingen ska få tid att planera de åtgärder som behövs för att underlätta omställningen för berörd personal. Arbetsgivare som har för avsikt att varsla fem anställda eller flera ska skriftligen varsla Arbetsförmedlingen om detta. Detta gäller också om det aktuella varslet under en period av 90 dagar kan antas föra med sig att antalet uppsägningar sammanlagt blir minst Blekinge län Antal berörda Under perioden inkomna varsel t.o.m. apri Figur 5 Ackumulerat antal personer berörda av varsel i Blekinge län

10 Arbetsmarknadsutsikter för Blekinge län 10 (22) Antalet sysselsatta minskar Under de senaste åren har utvecklingen av antalet sysselsatta i Blekinge län varit mycket positiv, länet har dock varit ett av dem där man tidigt kunnat se att denna trend vänts mot en minskning i antal sysselsatta. Denna utveckling fortsätter och förstärks i och med att konjunkturnedgången gör att efterfrågan på arbetskraft minskar. Minskningen har kommit snabbt och varit kraftig. De intervjuer som gjorts med arbetsgivare i länet visar att minskningarna hos urvalsföretagen i Blekinge varit bland de kraftigare av länen i riket. I vårens prognos skrivs förväntningarna på sysselsättningsutvecklingen i länet ner ytterligare jämfört med den bedömning som gjordes i början av konjunkturnedgången under hösten Fram till sista kvartalet 2009 väntas antalet sysselsatta i länet minska med omkring personer, en minskning som motsvarar 4,3 procent. Fram till sista kvartalet 2010 väntas fortsatta minskningar, dock inte i samma omfattning. Antalet sysselsatta väntas minska med 1500 personer. Mot slutet av 2010 finns förhoppningar hos tillfrågade arbetsgivarna inom privata näringslivet i länet att marknaden ska ha börjat stabiliseras något. I dagsläget råder det dock osäkerhet kring hur snabbt produktionen kan komma upp i sådana ökningar att nyanställningar blir aktuella. Tidpunkten för denna vändning i utvecklingen av antal sysselsatta är därför mycket svår att bedöma. Det minskade antalet sysselsatta kommer att synas i de flesta branscher i länet men i olika omfattning. De kraftigaste minskningarna väntas inom industri, byggverksamhet, transportsektorn och företagstjänster. Under det kommande året förväntas dock även minskningar inom handel, personliga och kulturella tjänster, bland annat p g a att hushållens köpkraft försvagas. Under de kommande åren kommer lågkonjunkturen ge avtryck även inom offentlig sektor i länet i större utsträckning än vad som tidigare kunnat förutses vilket bidrar till nedgången. Arbetskraften, Sysselsatta och Arbetslösa Arbetskraft Sysselsatta Arbetslösa (Summa förändring av (Af:s intervjuundersökning och Af:s verksamhetsstatistik sysselsatta och arbetslösa) annan sysselsättn. statistik) Förändring Förändring Förändring Period jämförelse ett år tillbaka jämförelse ett år tillbaka jämförelse ett år tillbaka 2008kv kv kv Tabell 1 Antaganden om förändring av arbetskraften, sysselsatta och arbetslösa. Skattad förändring i antal personer, fjärde kvartalet respektive år Utvecklingen per bransch Varuproduktion Jord- och skogsbruk samt fiske Inom sektorerna jordbruk, skogsbruk och fiske återfinns företag som bedriver verksamhet inom växtodling, djuruppfödning, timmeravverkning med mera. Sektorn sysselsätter

11 Arbetsmarknadsutsikter för Blekinge län 11 (22) ungefär personer i länet. Det motsvarar cirka 2 procent av alla sysselsatta. Enligt arbetsgivarna i undersökningen har sysselsättningen varit oförändrad under det senaste året. Inför det kommande året väntas sysselsättningen ligga kvar på dagens nivåer. Av de företag som ingått i undersökningen inom jord- och skogsbranschen tror hälften på en oförändrad efterfrågan närmaste sex månaderna, 17 procent tror att efterfrågan kommer att öka och en tredjedel att den kommer att minska. För ett år sedan trodde samtliga tillfrågade företag att efterfrågan på deras varor och tjänster skulle vara oförändrad. Antalet yrkesfiskare har de senaste åren minskat stadigt både i Blekinge och övriga landet. Bland orsakerna till minskningen finns en hög medelålder och svårigheter med nyrekryteringar. Fortfarande finns det en ovisshet om den framtida utvecklingen inom fisket och fiskeripolitiken. Näringen fortsätter att vara beroende av politiska beslut. Till branschen jord, skog och fiske hör även pälsnäringen. Blekinge är det län som har flest antal företagare inom denna näring. Branschen har, efter många år av debatt om förbud, kunnat återhämta sig och ser nu positivt på framtiden. Medelåldern är dock hög och det finns svårigheter att ersättningsrekrytera till branschen. Byggverksamhet Inom denna sektor återfinns yrken som byggnadsträarbetare, elektriker, vvs-montörer, målare, murare m.fl. Efterfrågan på byggnadsyrken har varit stor i hela landet under lång tid och sysselsättningen har stadigt ökat. Många kommuner har ökat antalet elever på gymnasiets byggprogram. I dagsläget har många av dem som kommer ut svårt att få anställning som lärlingar vilket kan skapa problem för branschen på sikt. På ett par års sikt kommer branschen dessutom att drabbas av stora pensionsavgångar. Säsongsvariationerna är naturligt stora men branschen sysselsätter cirka personer vilket motsvarar 6 procent av den totala sysselsättningen i länet. Enligt arbetsgivarna i undersökningen har sysselsättningen minskat under det senaste året. Inför det kommande året väntas sysselsättningen fortsätta minska något. Företagen som deltar i undersökningen känner av en avmattning i efterfrågan. Andelen företag som har sett en ökande efterfrågan senaste sex månader har minskat från 30 procent till 20 procent sedan hösten procent uppger att efterfrågan minskat, att jämför med 15 procent ett halvår tidigare. Enligt SCB har bostadsbyggandet i länet minskat med 56 procent under första kvartalet. En låg ränta gör att efterfrågan kan komma att öka något samtidigt som en ökad arbetslöshet under året kommer att verka i motsatt riktning på marknaden. Förväntningarna inför det kommande halvåret är försiktigt optimistiska. I vårens undersökning svarar en tredjedel att de tror på en ökad efterfrågan, vilket är en ökning jämfört med höstens resultat, men en fortsatt lägre nivå än under perioden Mest positiva är de mindre företagen inom branschen. Bristsituationen är förbättrad och det är nu mindre svårt att hitta efterfrågad arbetskraft. En tredjedel av tillfrågade företag uppger dock fortfarande att de haft svårt att rekrytera. Bland de yrken där det varit svårt att hitta rätt kompetens finns murare. Rekryteringar kommande året hos tillfrågade företag rör sig främst om byggnadsträarbetare, målare och betongarbetare. Industri Industrin är en stor del av Blekinge läns arbetsmarknad. Denna bransch sysselsätter ca personer, vilket motsvarar 24 procent av alla sysselsatta i länet. Industrin kan delas in i tillverkningsindustrin och verkstadsindustrin. Tillverkningsindustrin omfattar exempelvis trä-, livsmedel- och papperstillverkning och energiproduktion som exempelvis kärn- och vindkraft. Inom verkstadsindustrin återfinns bland annat transportmedelsindustrin. Industrin i länet har under flera år haft en positiv utveckling med hög efterfrågan. Men konjunkturnedgången hösten 2008 har en kraftig påverkan på branschen. Känslighet för den globala konjunkturen, exportberoende och finansiell oro har lett till att efterfrågan har minskat kraftig. Branschens förväntningar från de intervjuer

12 Arbetsmarknadsutsikter för Blekinge län 12 (22) som gjordes hösten 2008 har inte infriats. Under de senaste sex månaderna har 73 procent av tillfrågade företag upplevt att efterfrågan minskat, jämfört med 29 procent som förväntade sig en sådan utveckling. Detta illustrerar hur snabb utvecklingen har varit och även hur svårt det varit att bedöma kraften och hastigheten i nedgången. Resultatet har varit en mycket snabb utveckling där inhyrd personal minskat, tidsbegränsade anställningar inte förlängts och varsel lagts hos flera arbetsgivare. I vårens intervjuer väntar sig fortfarande en knapp tredjedel av de intervjuade företagen att efterfrågan ska minska, medan drygt hälften bedömer att efterfrågan kommer att stabiliseras, dock på en låg nivå. Branschen har trots dessa signaler om en ökad stabilitet troligtvis inte bottnat ännu, många arbetsgivare tror att en fortsatt nedgång är att vänta. Antalet sysselsatta i branschen har minskat kraftigt och under året förväntas fortsatta minskningar av antalet anställda både inom tillverkningsindustri och inom verkstadsindustri. Bristsituationerna är mindre allvarliga än tidigare, och inom många av de yrken som varit svåra att rekrytera till tidigare finns nu god tillgång på arbetskraft. Tillverkningsindustri Företagen inom tillverkningsindustrin tillhör en av de branscher som tydligt känner av en minskad efterfrågan. I vårens undersökning är företagen fortsatt mycket försiktiga när det gäller förväntningarna på hur efterfrågan ska utvecklas. Endast 11 procent tror att efterfrågan kommer att öka, att jämföra med 27 procent i höstens intervjuer. En tredjedel av tillfrågade företag tror att efterfrågan kommer att fortsätta minska det kommande halvåret, vilket är en större andel än vid höstens mätning då andelen var 23 procent. På ett års sikt förväntas en fortsatt minskning av antalet anställda. I vårens undersökning svarar 17 procent av företagen inom branschen att de upplevt arbetskraftsbrist. Det är en procent lägre än nivån ett halvår tidigare. De brister som kvarstår gäller främst yrken där kraven på utbildning och spetskompetens är höga. Efterfrågade yrken som angetts av tillfrågade företag inom branschen är verktygsmaskinoperatörer och ingenjörer inom elektronik och teleteknik, samt inom metallurgi och även av tele- och elektronikreparatörer. Verkstadsindustri Verkstadsindustrin är den bransch som sett tydligast konsekvenser av konjunkturnedgången sedan hösten Under de senaste sex månaderna uppger 78 procent av tillfrågade företag att efterfrågan på varor och tjänster har minskat. Deras bedömning av utvecklingen de kommande sex månaderna är också fortsatt negativa, och bedömningarna har knappt ändrats jämfört med höstens intervjuer. I likhet med den anger endast 11 procent att de tror på en ökande efterfrågan, vilket är historiskt låga nivåer i undersökningen. Hälften av tillfrågade företag tror att efterfrågan kommer att vara oförändrad det kommande halvåret och en tredjedel tror att efterfrågan kommer att fortsätta minska. Antalet sysselsatta inom verkstadsindustrin har minskat och väntas fortsätta att minska även under det kommande året. I höstens undersökning svarade 31 procent av företagen inom branschen att de upplevt arbetskraftsbrist under de senaste sex månaderna. Den utveckling som sedan följt innebär att dessa rekryteringsproblem i stort sett har försvunnit och i vårens intervjuer har andelen som upplevt brist minskat till 22 procent. Privat tjänsteproduktion Handel och kommunikationer Handel och kommunikationer omfattar en rad olika branscher. Här återfinns företag som bedriver verksamhet inom försäljning, lager, kontor, transport, postutdelning, telekommunikation mm. Branschen sysselsätter cirka personer vilket motsvarar 14 procent av den totala sysselsättningen i länet. I höstens intervjuer uppgav 20 procent av

13 Arbetsmarknadsutsikter för Blekinge län 13 (22) de tillfrågade arbetsgivarna att efterfrågan förväntades minska, vårens intervjuer visar att utfallet för samma period blev 36 procent. Inför det kommande halvåret väntar sig 28 procent av arbetsgivarna att efterfrågan ska fortsätta att minska, medan knappt hälften väntar sig en oförändrad situation. Liksom under hösten är det en fjärdedel av företagen som tror på en ökad efterfrågan. Liksom tidigare gäller att utvecklingen inom handeln är mer positiv i de större kommunerna, medan man inom mindre kommuner kan bli lidande av den allt hårdare konkurrensen från de större städernas stormarknader. Även mindre butiker i de större orterna känner av en ökad konkurrens från stormarknaderna. En ökad arbetslöshet i länet tillsammans med den oro som situationen på arbetsmarknaden skapar leder nu till en minskad konsumtion då hushållen har mindre ekonomiska resurser eller väljer ett ökat sparande. Olika delar av handeln drabbas dock i olika utsträckning. Bland dem som förväntas drabbas i större utsträckning finns sällanköpshandeln såsom elektronik och bilhandel, medan livsmedelshandeln inte berörs i samma utsträckning. Utvecklingen gör att antalet sysselsatta inom handeln förväntas minska under det kommande året. Sommarjobben blir färre och timanställda får minskade arbetstider. En positiv utveckling är dock att branschen märker en ökning av antalet turister som handlar och turistsäsongen förlängs vilket gynnar handeln ytterligare. Även inom transportnäringen är framtidstron fortsatt svag. En avmattning märks, kopplad till nedgången inom industri och handel. Antalet anställda har minskat under året som varit och väntas fortsätta minska. Handel och kommunikationer fortsätter, tillsammans med personliga tjänster, att vara en bransch där arbetsgivarna har relativt små problem att rekrytera. Handel är en viktig ingångsbransch på arbetsmarknaden och en stigande ungdomsarbetslöshet gör att utbudet på arbetskraft bedöms vara mycket stort. Branschen har i vårens undersökning den lägsta andelen arbetsgivare som upplevt brist på arbetskraft. Endast 7 procent anger att det varit svårt att rekrytera. Inför framtiden finns en fortsatt oro inför den kommande generationsväxlingen som kan bli ett problem inom transportnäringen i något högre grad än i andra branscher. Det finns fortsatt vissa svårigheter att rekrytera lastbilschaufförer. Finansiell verksamhet och företagstjänster Finansiell verksamhet och företagstjänster omfattar en mängd olika branscher. Hit räknas företag inom IT och telekommunikation, banker, försäkringsbolag, förlagsverksamhet, media, ekonomi, administration och bemanningsföretag, callcenterföretag med flera. Branschen sysselsätter cirka personer vilket motsvarar 10 procent av den totala sysselsättningen i länet. Enligt arbetsgivarna i undersökningen har sysselsättningen minskat relativt kraftigt under det senaste året. Inför det kommande året väntas sysselsättningen stabiliseras och minskningarna bli mindre. Företagen inom branschen skiljer sig från övriga branscher i länet genom en mer optimistisk syn på marknadsutvecklingen. I vårens undersökning svarar en tredjedel att de tror på en ökande efterfrågan, vilket dock är en låg nivå inom branschen och en minskning jämfört med för ett år sedan, då värdet var 42 %. Endast 4 procent bedömer dock att efterfrågan kommer att minska. De senaste tio åren har det gjorts stora ansträngningar för att skapa en strukturomvandling riktad mot informationsteknologi i Blekinge. Denna har fått till följd att Blekinge har varit en mycket expansiv region inom IT-branschen. Det har funnits ett stort rekryteringsbehov och problem att rekrytera personal med rätt kompetens. Senaste halvåret har dock ett antal varsel lagts inom branschen vilken också är utsatt vid neddragningar inom t.ex. industri. Detta tillsammans med anställningsstopp hos andra företag inom branschen gör att ett svagt minskat antal sysselsatta väntas. Fortfarande finns det dock flera företag som expanderar och behöver rekrytera och satsningar görs för att nya företag ska kunna startas upp. Det finns en oro att det försämrade läget på länets arbetsmarknad ska leda till att viktig kompetens inom IT- och telekombranschen flyttar

14 Arbetsmarknadsutsikter för Blekinge län 14 (22) ifrån regionen. Ett ökat intresse för landets datautbildningar, även vid Blekinge tekniska högskola, kan på ett par års sikt leda till ett bättre rekryteringsläge inom IT. Bemanningsföretagen har minskat i antal anställda som en konsekvens av nedgången inom industri, kvarvarande personal är främst nyckelkompetens. Nyetableringar inom branschen skapar en ökad konkurrens. Företagen tror dock på en snabb uppgång när konjunkturen vänder då man förväntar sig att företagen till en början kommer att välja inhyrd arbetskraft innan de anställer. Hos bankerna väntas inga stora förändringar av antalet anställda det kommande året. Inom administration finns det idag ett överskott på arbetskraft men personer med bred kompetens inom t ex bokföring och fakturering bedöms vara fortsatt eftertraktade. Personliga och kulturella tjänster Denna bransch omfattar hotell, frisörer, restauranger, städbolag, campingplatser, hälsoinriktad verksamhet, medieföretag, nöjesparker, golfbanor, sportverksamhet med mera. Branschen sysselsätter cirka personer, vilket motsvarar 5 procent i länet. Enligt arbetsgivarna i undersökningen har sysselsättningen minskat under det senaste året. Under det kommande året väntas antalet sysselsatta att fortsätta minska. En viktig orsak är den privata konsumtionen som minskar, vilket direkt påverkar branschen. Hushållen prioriterar sparande framför marginalkonsumtion såsom hotell och restaurangbesök. Dessa väntas minska när allt fler hushåll drabbas av arbetslöshet eller oro inför arbetslöshet. Något som skulle kunna lyfta branschen är en ökad turism både från personer som väljer att stanna i landet under semestern och från inresande som lockas av den svaga valutan. Branschen har dock redan nu sett en minskade efterfrågan vilken syns mycket tydligt i vårens intervjuer där 80 procent av tillfrågade företag uppger att efterfrågan minskat. Inför det kommande halvåret förväntar sig branschen en fortsatt svag utveckling, 20 procent tror att efterfrågan kommer att öka, medan en dryg tredjedel tror att den kommer att fortsätta minska. Av tillfrågade företag upplever endast 10 procent inom branschen att det råder brist på arbetskraft vilket är lågt jämfört med andra branscher. Blekinge är i viss mån ett sommarlän med en säsongsbetonad arbetsmarknad. Offentligt finansierad verksamhet De kommunala budgetarna minskar genom att skatteinkomsterna försvagas stadigt. Antalet arbetade timmar minskar kraftigt under de närmaste åren och kostnaderna ökar påtagligt på grund av ökad arbetslöshet, vilket sker genom stigande kostnader för försörjningsstöd och ökade kostnader för olika kommunala aktiviteter för de som blir utan arbete. Kommunerna aviserar övertalighet av personal i förhållande till budget. Den största övertaligheten noteras inom grundskolan och inom vård- och omsorgsverksamhet. Under det kommande året kommer antalet personalavgångar inom kommunal verksamhet att överstiga antalet rekryteringar. Antal personalavgångar i länets kommuner beräknas till personer medan antalet rekryteringar till personer. Utbildning och forskning Till denna sektor hör förskolor, grundskolor, gymnasieskolor, högskolor och universitet. Arbetstillfällena finns till stor del inom den offentliga sektorn men friskolorna fortsätter att öka. Totalt sett arbetar ungefär personer i branschen, vilket motsvarar 11 procent av alla sysselsatta i länet. Enligt arbetsgivarna i undersökningen har antalet sysselsatta minskat i länet under det senaste året. Även inför nästkommande år väntas en minskning av antalet sysselsatta i länet. Förskolorna har ett ökande elevunderlag, och på ett års sikt kommer det att öka antalet anställda vara oförändrat. Inom grundskolan minskar dock antalet elever och antalet anställda minskar både på ett och två års sikt. Även inom gymnasieskolan är minskningar av personal att vänta de kommande åren. Den

15 Arbetsmarknadsutsikter för Blekinge län 15 (22) relativt stora personalomsättningen inom sektorn ger ofta möjligheter att minska personalstyrkan utan att varsla om uppsägning. Vård och omsorg Arbetsgivarna inom vård och omsorg är till största delen offentliga såsom kommuner och landsting. Men antalet privata vårdgivare ökar. Branschen sysselsätter ungefär personer i länet, vilket motsvarar 18 procent av länets sysselsättning. Sektorn sysselsätter bland annat undersköterskor, sjuksköterskor, läkare, tandläkare, socialsekreterare med flera. Det senaste året har antalet sysselsatta minskat i länet. Detta beror främst på neddragningar inom landstingets verksamhet. Denna utveckling förväntas fortsätta under 2009 och antalet sysselsatta minskar ytterligare både på ett och två års sikt när minskade ekonomiska ramar gör att verksamheten måste spara och bli mer effektiv. Inom psykiatriverksamheten finns idag en övertalighet i förhållande till budget. Under det kommande året planeras rekryteringar av främst specialistsjuksköterskor inom psykiatri och operation samt av läkare. Yrken som anges vara svårrekryterade inom landstinget är specialistläkare, tandläkare och psykologer. Vid årsskiftet 2009/2010 planeras genomförandet av hälsoval i Blekinge där invånarna fritt får möjlighet att välja vårdcentral, något som kan komma att leda till tillfälliga obalanser i personal på olika platser i länet. Många kommuner har stora pensionsavgångar framöver och kommer därför att ha stora rekryteringsbehov på ett par års sikt. Idag finns emellertid en övertalighet i flera kommuner i länet och antalet anställda väntas minska både på ett och två års sikt. Under det kommande året planeras rekryteringar främst av undersköterskor och verksamhetschefer inom vårdområdet. Undersköterskor anges som bristyrke och upplevs vara svårrekryterade till kommuner i länet. Offentlig förvaltning Inom den offentliga förvaltningen finner vi främst olika statliga myndigheter, som exempelvis Polisen, Försvarsmakten och Försäkringskassan, men även kommunal verksamhet och viss verksamhet inom landstinget. Totalt sysselsätter den offentliga förvaltningen cirka personer i länet, vilket motsvarar 8 procent. Det senaste året har antalet sysselsatta minskat inom den offentliga förvaltningen. Inför nästkommande år väntas sysselsättningen fortsätta minska något. Det är framförallt inom den kommunala administrationen som antalet sysselsatta väntas fortsätta att minska. Även inom Försvarsmakten förväntas en viss minskning av antalet anställda. Omorganisation av flera olika statliga verksamheter pågår, bland annat Skatteverket, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, och kan i slutändan leda till personalförändringar. Utbudet av arbetskraft minskar Omkring personer finns i länets arbetskraft. Arbetskraftsutbudet i länet har under högkonjunkturen ökat för att under de senaste kvartalen minska. Arbetskraften definieras som summan av antalet sysselsatta och antalet arbetslösa. De personer som är i program med aktivitetsstöd räknas i officiell statistik inte in i arbetskraften, utan registreras som studerande. Personer i arbete med stöd som anställningsstöd eller lönebidrag räknas däremot som sysselsatta. Arbetskraftsutbudet påverkas av befolknings- och sysselsättningsutveckling, utbildning, pensionsavgångar och ohälsotal. Hur arbetskraften kommer att utvecklas de kommande två åren är ovanligt svårbedömt eftersom konjunktur och strukturella förändringar verkar i olika riktning. Ramarna för arbetskraftens utveckling är utvecklingen av befolkningen i arbetsför ålder. Under år

16 Arbetsmarknadsutsikter för Blekinge län 16 (22) 2008 ökade befolkningen i Blekinge län med knappt 360 personer till personer vid årsskiftet 2008/2009. Den arbetsföra befolkningen i åldrarna år minskade dock med 80 personer under samma period och är nu drygt personer. Karlskrona är den enda kommun i länet som haft en ökning av befolkningen i intervallet år med knappt 200 personer. I Sölvesborgs och Olofströms kommun är antalet oförändrat, och i Ronneby och Karlshamns kommun har den arbetsföra befolkningen minskat med omkring 130 personer. Under det kommande året har länet en allt större andel i befolkningen som går i pension, samtidigt som tillskottet från de ungdomar som träder in på arbetsmarknaden inte är lika stort. Nytillträdande på arbetsmarknaden består till stor del av personer i grupperna ungdomar och invandrare, hos vilka deltagandet i arbetskraften är mindre än hos genomsnittliga befolkningen. Med tanke på utvecklingen på arbetsmarknaden är det mycket troligt att ett större antal än tidigare kommer att lämna arbetskraften för att gå i förtida pension efter överenskommelse med arbetsgivare vid personalneddragningar. Under 2009 bedöms befolkningens effekt på de arbetsföra åldrarna år bli negativ med en minskning på omkring 230 personer och för 2010 med omkring 500 personer. Normal under en lågkonjunktur är att arbetskraften minskar eftersom fler söker sig till studier. Detta gäller framförallt ungdomar som har en svagare förankring på arbetsmarknaden. Samtidigt finns det idag inte samma möjligheter att lämna arbetskraften för studier då vuxenutbildning och arbetsmarknadsutbildning minskat. De försämrade möjligheterna till arbete väntas göra att fler söker sig till högskolor och universitet. Årskullarna för de yngsta sökande till högskolor, 19-åringar, kommer att vara relativt stort de närmaste tre åren vilket troligtvis bidrar till ett ökat söktryck. Dessutom förväntas fler välja att stanna i studier ytterligare en tid istället för att avbryta dessa och söka sig ut på arbetsmarknaden. Efter några år av färre ansökningar ökar åter igen söktrycket. Både på riks och på länsnivå är det kraftiga ökningar av sökande till höstens utbildningar. Regeringens satsningar på ett utökat antal studieplatser inom vuxenutbildning och på Yrkesvux, en yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning, tillsammans med åtgärder för att göra det lättare att finansiera en utbildning väntas också leda till att fler får möjlighet att studera. Bedömningen är att antalet studerande totalt sett ökar under 2009 och under 2010, vilket innebär ett minskat tillskott till arbetskraften. Deltagare i arbetsmarknadspolitiska program har successivt ökat i länet och denna ökning förväntas fortsätta även under 2009 och Sammantaget bedömer vi att antalet personer som studerar och därmed inte står till arbetsmarknadens förfogande kommer att öka under 2009 och Ohälsotalet 3 i Blekinge ligger på en högre nivå än riket men har minskat stadigt under de senaste åren. I mars 2008 var ohälsotalet 40,5 och i mars 2009 hade det minskat till 38,4. Antalet personer med sjuk- och aktivitetsersättning på heltid i Blekinge län minskade svagt under förra året. I december 2008 uppgick antalet till 6 430, omkring 180 personer färre än året innan, vilket gett ett tillskott till arbetskraften i länet. Fram till april 2009 hade antalet personer minskat ytterligare och var då personer. Under 2010 väntas även förändrade regelverk hos Försäkringskassan ge ett tillskott till arbetskraften då fler personer inte får sjukersättning och därmed kommer att räknas till arbetskraften. Inflödet i arbetskraften väntas bli relativt stort och regelförändringarna gör att tillskottet till arbetskraften under 2010 förväntas bli omkring 860 personer. 3 Ohälsotalet mäts som antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning (före år 2003 förtidspension och sjukbidrag) från socialförsäkringen per registrerad försäkrad i åldrarna

17 Arbetsmarknadsutsikter för Blekinge län 17 (22) Arbetslöshet och programinsatser Utveckling av arbetslöshet och programvolymer i Blekinge län A r b e t s l ö s a Program med aktivitetsstöd I arbete med stöd Andel av befolkning år Prognos 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% 2007kv1 2007kv2 2007kv3 2007kv4 2008kv1 2008kv2 2008kv3 2008kv4 2009kv1 2009kv2 2009kv3 2009kv4 2010kv1 2010kv2 2010kv3 2010kv4 Period Figur 6 Utfall och prognos för arbetslöshet och programvolymer i Blekinge län Under det tredje kvartalet 2008 började arbetslösheten åter öka i Blekinge efter några år av en positiv utveckling med rekordlåga nivåer av arbetslösa. Under det första kvartalet 2009 har antalet öppet arbetslösa i länet ökat från i snitt personer till personer, en ökning med personer eller 48 procent. Ökningstakten för den öppna arbetslösheten i länet har fram till april accelererat för varje månad. I april var ökningen 73 procent jämfört med samma månad ett år tidigare, motsvarande personer. Arbetsförmedlingens prognos är att antalet arbetslösa kommer att fortsätta att öka under 2009 och även under Svårigheter för nytillträdande på arbetsmarknaden att hitta jobb tillsammans med förväntade längre tider i arbetslöshet gör att antalet ökat, dessutom kommer de varsel som lagts i länet sedan hösten att ge tydligare avtryck i arbetslösheten. Den genomsnittliga arbetslösheten för 2008 var personer, motsvarande 3,2 procent av befolkningen mellan år väntas den försämrade konjunkturen ge ett tydligare avtryck i utvecklingen av antalet arbetslösa. Årssnittet förväntas bli omkring arbetslösa, vilket motsvarar 4,9 procent av befolkningen i länet. Även under 2010 väntas antalet arbetslösa öka med omkring personer över året, och den öppna arbetslösheten kommer då att vara 6,1 procent av befolkningen i åldrarna år. Även antalet personer som deltar i ett program med aktivitetsstöd har ökat successivt under 2008 och de första månaderna av Första kvartalet 2009 var genomsnittliga antalet personer i dessa program personer, jämfört med personer samma period 2008, en ökning med 86 procent motsvarande 1250 personer. Orsaken till de kraftiga ökningarna ligger i införandet att jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar vilka fört med sig en omfördelning av Arbetsförmedlingens ekonomiska resurser. Jobb- och utvecklingsgarantin riktar sig till dem som stått utanför arbetsmarknaden en längre tid. Insatsen är ny sedan juli Programmet hade i april deltagare i Blekinge län. Jobbgarantin för ungdomar startade i december 2007

18 Arbetsmarknadsutsikter för Blekinge län 18 (22) och riktar sig till arbetslösa under 25 år, den hade i april deltagare. Inom ramen för både jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgaranti för ungdomar kan deltagare få arbetsmarknadsutbildning, praktik eller andra insatser. De båda garantierna har idag tillsammans deltagare och utgör därmed 79 procent av samtliga sökande i gruppen program med aktivitetsstöd. Regelverket för programmen är utformade på ett sådant sätt att en person kvalificerar sig efter en viss tid i arbetslöshet. I en tid med låg efterfrågan på arbetskraft kommer tiderna i arbetslöshet att öka och därmed även antalet personer som har rätt att delta i dessa program. Det genomsnittliga antalet deltagare i program med aktivitetsstöd var under personer, motsvarande 1,8 procent av befolkningen i åldrarna år. I genomsnitt förväntas antalet personer i program med aktivitetsstöd uppgå till personer under 2009, motsvarande 3,5 procent av befolkningen. Under 2010 förväntas ytterligare ökningar med omkring personer, årssnittet väntas bli omkring personer. Antalet personer som har ett arbete med någon form av stöd som t ex lönebidrag har successivt minskat under Under första kvartalet 2009 hade personer i länet ett arbete med stöd. Det är en minskning med knappt 600 personer jämfört med ett år tidigare. För 2008 var det genomsnittliga antalet personer i arbete med stöd personer. Under 2009 väntas antalet minska något ytterligare och genomsnittet väntas bli omkring personer. För 2010 väntas genomsnittet ligga på omkring 1900 personer.

19 Arbetslöshetens struktur Arbetsmarknadsutsikter för Blekinge län 19 (22) Arbetslöshetens struktur Andelen personer arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd fördelat på olika sökandegrupper, apil 2009 och i procent av samtliga "arbetslösa och i program med aktivitetsstöd" i resp region. Region Kvin- Män Ungd Äldre Funktions-Utlands- Långtids- Långtids- Utbildnings- Län nor -24 år 55- år hindrade födda arbetslösaarbetslösa bakgrund Riket utom totalt ungdomar Grund Gymn Högsk norden av a-lösa av a-lösa totalt ungdomar Karlshamn 40,6 59,4 26,9 13,0 6,9 39,8 13,4 4,1 24,8 55,5 19,2 Karlskrona 38,4 61,6 24,7 14,7 7,8 36,6 17,5 7,6 27,9 48,8 22,6 Olofström 43,4 56,6 26,4 13,8 6,8 37,2 13,1 0,0 21,9 60,8 16,8 Ronneby 41,2 58,8 30,4 15,4 7,9 35,3 13,1 2,0 29,5 52,4 17,6 Sölvesborg 42,2 57,8 24,5 13,3 8,6 40,3 15,8 4,5 28,3 55,6 15,8 Blekinge län 09 40,6 59,9 26,7 14,4 7,7 37,6 15,2 4,4 27,3 53,2 19,5 Blekinge län 08 47,2 52,8 23,3 19,1 10,8 32,9 16,8 6,1 31,7 49,3 19,0 Riket 08 41,9 58,1 22,2 14,8 10,4 34,1 16,4 9,0 26,8 50,9 22,1 Tabell 2 Visar andelen personer som är arbetslösa och i program med aktivitetsstöd fördelat på olika sökandegrupper i april 2009 jämfört med april 2008 Tillsammans ger den öppna arbetslösheten och antalet personer i program med aktivitetsstöd en tydlig bild av hur antalet personer som står utanför arbetsmarkanden och aktivt söker ett nytt arbete utvecklas i länet. I följande text och i tabellen ovan redovisas därför förändringen av dessa två grupper tillsammans. I april i år stod männen för knappt 60 procent av samtliga personer som var arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd. Andelen män var något högre än andelen kvinnor även för ett år sedan. Under det senaste året har dock skillnaderna växt ytterligare. Den kraftigare ökningen bland män är ett resultat av att konjunkturnedgången hittills främst drabbat mansdominerade branscher såsom industri- och byggbranschen. Under de kommande åren väntas kvinnorna stå för en allt större andel av ökningen då konjunkturnedgången även påverkar anställda inom offentlig sektor samt i ökad utsträckning även inom privat tjänstenäring. Den öppna arbetslösheten bland ungdomar har under det senaste året ökat med 39 procent från 445 till 619 personer. Antalet ungdomar i program med aktivitetsstöd har under samma period ökat från 442 till personer, en ökning motsvarande 170 procent. De kraftiga ökningarna i programmen beror på att arbetslösa ungdomar efter tre månaders arbetslöshet erbjuds deltagande i Jobbgarantin för ungdomar och då inte längre statistikförs som öppet arbetslösa. Andelen för ungdomar i dessa båda grupper tillsammans har ökat från 23 procent till knappt 27 procent, vilket är knappt fem procent högre än andelen i riket. Inflödet i Jobbgarantin för ungdomar gör även att antalet långtidsarbetslösa ungdomar 4 minskat något under året, även om det faktiska antalet är något högre nu än för ett år sedan. Av alla arbetslösa ungdomar ligger nu andelen långtidsarbetslösa något under andelen i riket. Ungdomar är av tradition en konjunkturkänslig grupp med en svagare anknytning till arbetsmarknaden. I lågkonjunktur drabbas de ofta hårdare än andra grupper. De är på väg in på arbetsmarknaden och saknar i många fall arbetslivserfarenhet och kontakter vilket gör det svårare för dem att konkurrera om jobben. Många har också haft tidsbegränsade eller andra mer osäkra anställningar vilka brukar försvinna tidigt i en konjunkturnedgång. Det 4 Som långtidsarbetslös ungdom räknas personer som är mellan år och varit arbetslösa mer än 100 dagar. Personer som är 25 år eller äldre räknas som långtidsarbetslösa efter sex månaders arbetslöshet.

20 Arbetsmarknadsutsikter för Blekinge län 20 (22) är därför mycket viktigt att prioritera denna grupp för att undvika att de hamnar långt ifrån arbetsmarknaden. Detta kan göras bland annat genom att ge stöd med möjligheter till arbetslivserfarenhet, kontakter med arbetsmarknaden eller vid val av utbildning. Andelen av arbetslösa och personer som omfattas av program med aktivitetsstöd fördelat på olika åldersgrupper var högst bland ungdomar år, 26,6 procent åringar utgör 23,3 procent och personer mellan år uppgår till 19,6 %. Den lägsta siffran noteras i gruppen år, 14,3 procent. Liksom ungdomar tillhör personer i åldrarna år en utsatt grupp på arbetsmarknaden. Arbetslöshetstiderna är ofta längre än för andra åldersintervaller. Andelen personer i denna grupp förväntas öka när konjunkturen får effekter i personalinskränkningar. Andelen arbetslösa med funktionshinder har minskat med 3 procent och är lägre än rikets. En allmän försvagning av arbetsmarknaden betyder dock att det även väntas bli svårare att hitta en lämplig sysselsättning för personer med någon form av funktionshinder. Andelen utrikes födda av befolkningen år är 6,2 procent i Blekinge län. Denna andel kan jämföras med motsvarande andel i hela riket som var 17 procent vid årsskiftet 2008/ procent utrikes födda av samtliga var utan arbete i april Det är 4,5 procent högre jämfört med april 2008 och även högre än andelen i riket, som i april 2009 låg på 34 procent. Sedan flera år tillbaka är utrikes födda en av de grupper som Arbetsförmedlingen särskilt prioriterar. I likhet med ungdomarna är många utrikes födda nytillträdande på arbetsmarknaden och har en svagare anknytning till denna. Därför drabbas de ofta hårdare än många andra grupper vid en konjunkturnedgång. Riktade insatser direkt till utrikes födda syftar till att hjälpa gruppen framförallt med arbetssökande under den första tiden i landet. På en arbetsmarknad med stigande arbetslöshet och ökad tillgång till arbetskraft skärps kraven på utbildning vid rekryteringar. Det får den konsekvensen att arbetssökande med låg utbildningsnivå förväntas få det svårare att komma ut på arbetsmarknaden, med längre tider i arbetslöshet som följd. I slutet av april 2009 hade av de arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd 27,3 procent förgymnasial utbildning, 53,2 procent gymnasial utbildning och 19,5 procent högskoleutbildning.

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Örebro län 1 PROGNOSEN Arbetsmarknaden blir ljusare Under slutet av 2012 rådde ett kärvt klimat i världsekonomin och sista kvartalet präglades av en hastig försämring i

Läs mer

prognos arbetsmarknad

prognos arbetsmarknad prognos arbetsmarknad gotland 2010 Innehållsförteckning Sammanfattning...2 Arbetsmarknadspolitiska utmaningar...2 Fakta om prognosen...3 Definitioner...3 Sysselsättning och efterfrågan på arbetskraft...4

Läs mer

ARBETSMARKNADSPOLITISKA UTMANINGAR...3 BRISTEN PÅ ARBETSKRAFT KVARSTÅR...7

ARBETSMARKNADSPOLITISKA UTMANINGAR...3 BRISTEN PÅ ARBETSKRAFT KVARSTÅR...7 2 Arbetsmarknadsutsikter för Kalmar län 2010 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2 SAMMANFATTNING...3 ARBETSMARKNADSPOLITISKA UTMANINGAR...3 FAKTA OM PROGNOSEN...4 DEFINITIONER...4 SYSSELSÄTTNING

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 maj 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län 1 PROGNOSEN Länets arbetsmarknad återhämtar sig En god utveckling av den inhemska efterfrågan, tillsammans med en global konjunktur som långsamt återhämtar

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av maj 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av maj 2012 Blekinge, 13 juni 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av maj 2012 Antalet nyanmälda lediga platser fortsätter att minska Under den gångna månaden nyanmäldes 600 lediga platser

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 18 december 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 1036 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 081. Således

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

ANTALET SYSSELSATTA ÖKAR SVAGT

ANTALET SYSSELSATTA ÖKAR SVAGT Prognos 2012 Hallands län: Dämpad framtidsoptimism bland de halländska företagen I Hallands län har företag inom alla branscher upplevt två mycket goda år av återhämtning efter finanskrisen. Det har lett

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av augusti 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av augusti 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län augusti 2012 12 010 (7,1%) 5 780 kvinnor (7,2%) 6 230 män (6,8%) 3

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län

PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län 1 Kortprognosen_2013_Halland.indd 1 2013-06-24 09:28:16 prognosen Ljusare tider i sikte på länets arbetsmarknad Utsikterna för länets arbetsmarknad ser ljusare

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014 Sammanfattning Sida: 1 av 7 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jämtlands län Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Sammanfattning I Jämtlands län har arbetsmarknaden fortsatt att återhämta sig under

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 Färre övergångar till arbete I maj 2015 påbörjade 1 195 personer av samtliga som var inskrivna

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikter 2013-2014 Jämtlands län

Arbetsmarknadsutsikter 2013-2014 Jämtlands län Arbetsmarknadsutsikter 2013-2014 Jämtlands län Välkomna! Fredrika Henriksson, arbetsförmedlingschef Östersund, 010-486 42 02 Maria Salomonsson, utredare, 010-487 67 19 Företagen har dämpade förväntningar

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Kalmar län 2011-2012

Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Kalmar län 2011-2012 Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Kalmar län 2011-2012 Fortsatt stark efterfrågan 2011 och 2012 POSITIV FRAMTIDSTRO BLAND FÖRETAG I KALMAR LÄN Svensk ekonomi är inne i en period av stark tillväxt.

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer

Dämpad återhämtning på Länets arbetsmarknad ARBETSLÖSHETEN

Dämpad återhämtning på Länets arbetsmarknad ARBETSLÖSHETEN Prognos 2012 Jämtlands län: Dämpad återhämtning på Länets arbetsmarknad Utvecklingen i världsekonomin har sedan sommaren dominerats av händelser i euroområdet samt i USA. Som det ser ut under hösten 2011

Läs mer

Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen

Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen Översikt Kort om arbetsmarknadsläget Våra prognoser Branscher och yrken Var finns informationen? Utvecklingen 2012-2013 Förbättringen har stannat av Sysselsättning

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014 1 400 fick arbete i september Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 Färre sökande ut i arbete Under januari 2015 påbörjade 1 010 personer av de inskrivna

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN UPPSALA LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Gotlands län i slutet av augusti månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Gotlands län i slutet av augusti månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Visby augusti 2014 Jim Enström Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Gotlands län månad 2014 2 020 (7,1 %) 954 kvinnor (6,9 %) 1 066 män (7,4 %) 529 18-24

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN ÖREBRO LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

prognos arbetsmarknad stockholms län 2009

prognos arbetsmarknad stockholms län 2009 prognos arbetsmarknad stockholms län 2009 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 2 SYSSELSÄTTNING OCH EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT 4 Sysselsättningen bedöms minska 4 Antalet personer som varslats om uppsägning

Läs mer

prognos Arbetsmarknad Värmlands län

prognos Arbetsmarknad Värmlands län prognos Arbetsmarknad Värmlands län 2010 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...1 Antalet sysselsatta minskar under 2010...1 Arbetskraften minskar...1 Arbetslösheten ökar under 2010...1 Utmaningar på länets

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

prognos arbetsmarknad skåne 2008 2009

prognos arbetsmarknad skåne 2008 2009 prognos arbetsmarknad skåne 2008 2009 PROGNOS TRENDBROTT PÅ ARBETSMARKNADEN Under höstmånaderna i år skedde en kraftig uppbromsning av den ekonomiska utvecklingen. Såväl Konjunkturinstitutet (KI) som regeringen

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

BAROMETERN STOCKHOLMS

BAROMETERN STOCKHOLMS STOCKHOLMS BAROMETERN FJÄRDE KVARTALET 14, 15-2-1. En rapport från Stockholms Handelskammare Byggindustrin väntas nyanställa kraftfullt under första kvartalet 15. Jobbtillväxten har varit god även fjärde

Läs mer

Varsel och dess samband med arbetslösheten

Varsel och dess samband med arbetslösheten Fördjupning i Konjunkturläget december 28 (Konjunkturinstitutet) 16 Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Diagram 15 Varsel Tusentals personer 2 2 Varsel och dess samband med arbetslösheten 15 1 15

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa?

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa? Ledarnas Chefsbarometer 2011 Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa? Innehållsförteckning Förord... 2 Rapporten i korthet... 4 Hur mår konjunkturen?... 5 Rekrytering... 6 Stannar chefen kvar?... 10

Läs mer

Andreas Mångs, Analysavdelningen. län - november. 293 personer, år. oktober. i fjol. Arbetsförmedlingen

Andreas Mångs, Analysavdelningen. län - november. 293 personer, år. oktober. i fjol. Arbetsförmedlingen MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jönköping, 18 decemberr 2013 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, november 2013 12 603 (7,3 %) 5 847

Läs mer

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 7 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv M

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 Andel 7 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings-

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 11 11 1 9 1 9 1 1 1 7 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 3 3 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 3 1 1 1 1 17 9 17 17 7 17 17 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

Långsiktig prognos arbetsmarknadsutveckling, arbetskraftsutveckling Dalarna & Värmland

Långsiktig prognos arbetsmarknadsutveckling, arbetskraftsutveckling Dalarna & Värmland Långsiktig prognos arbetsmarknadsutveckling, arbetskraftsutveckling Dalarna & Värmland Ekonomin i stort Index 50 Sentix index USA j anuari 2003 - oktober 2010 25 0-25 -50 2003 2004 2005 2006 2007 2008

Läs mer

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 1 1 1 3 1 1 1 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN Andel BEFOLKNING 9 Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 33 33 33 3 3 3 3 3 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Västerbottens län

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Västerbottens län PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Västerbottens län 1 PROGNOSEN Ökad optimism för arbetsmarknaden 2014 och 2015 Vid slutet av 2013 hade arbetsgivarnas optimism dämpats jämfört med året innan, de tror ändå

Läs mer

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Hallands län

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Hallands län PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Hallands län 1 PROGNOSEN Stark konjunktur i Hallands län Den globala ekonomin fortsätter att förstärkas under 2014 och 2015, vilket medför att världshandeln ökar. Utvecklingen

Läs mer

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 9 9 9 9 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 1 1 1 1 17 17 17 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Seminarium Östersund Sveriges Ingenjörer 2012 Sveriges arbetsmarknad på sikt fram mot 2030

Seminarium Östersund Sveriges Ingenjörer 2012 Sveriges arbetsmarknad på sikt fram mot 2030 Seminarium Östersund Sveriges Ingenjörer 2012 Sveriges arbetsmarknad på sikt fram mot 2030 1. Hur uppfattar du arbetsmarknaden? Tävling!! 2. Befolkning, arbetskraft, sysselsättning och arbetslöshet. 3.

Läs mer

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN Andel BEFOLKNING 7 Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 13 13 13 1 1 1 1 1 11 11 11 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Har företagen koll på vilka de rekryterar?

Har företagen koll på vilka de rekryterar? 2011 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Har företagen koll på vilka de rekryterar? Med det höga varvtalet i svensk ekonomi blir arbetsmarknaden allt hetare. Näringslivets efterfrågan

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, december 2014

Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jens Lotterberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, december 2014 Något färre fick arbete December är den månad under ett år som övergångarna

Läs mer

Har företagen koll på vilka de rekryterar?

Har företagen koll på vilka de rekryterar? 2010 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Har företagen koll på vilka de rekryterar? Även om lågkonjunkturen börjar ebba ut och verksamheter tar fart igen går det fortfarande trögt att

Läs mer

prognos arbetsmarknad Halland 2008 2009

prognos arbetsmarknad Halland 2008 2009 prognos arbetsmarknad Halland 2008 2009 2 Arbetsmarknadsutsikter förhallands län Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling... 4 Ekonomisk översikt...

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Författare: Monica Klawitter Ansvarig utgivare: Clas Olsson

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Författare: Monica Klawitter Ansvarig utgivare: Clas Olsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING Omvärldsorientering 2 Länets tillverkningsindustri leder nedgången 2 Sammanfattning 2 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutvecklingen 3 Utmaningar i länet 3 Lediga platser

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Annelie Almérus Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län september 2015 Färre fick arbete Antalet personer som fått arbete har haft en sjunkande

Läs mer

Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser per april 2013

Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser per april 2013 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tobias Åström Sinisalo 2013-05-15 UAN-2013-0093 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser

Läs mer

Konjunkturbarometer för vårdsektorn. Våren 2013

Konjunkturbarometer för vårdsektorn. Våren 2013 Konjunkturbarometer för vårdsektorn Våren 13 Juni 13 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Om undersökningen... 4 3 Oförändrat konjunkturläge... 5 4 Positiva prognoser inför hösten... 7 5 Primärvård... 9 6

Läs mer

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 46 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,4 1,2 1,0 0, % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Siffror om Kalmar Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 2011#1 Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Värmlands län Prognos för arbetsmarknaden 2012-2013 Text Ann Mannerstedt, Analysavdelningen Innehållsförteckning Sid Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser...

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling.

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 17 juni 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län maj 2014 11 254 (8,2 %) 4 920 kvinnor (7,5 %) 6 334 män (8,8 %) 2 503 unga

Läs mer

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Sida: 1 av 7 Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Grundantagande för samtliga framskrivningar Basen i samtliga föreliggande framskrivningar har sin utgångspunkt i den

Läs mer

prognos arbetsmarknad Stockholms län 2009/2010

prognos arbetsmarknad Stockholms län 2009/2010 prognos arbetsmarknad Stockholms län 2009/2010 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 2 Tuff arbetsmarknad men företagen andas optimism 2 Antalet sysselsatta minskar under 2009 och 2010 2 Arbetslösheten ökar

Läs mer

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 2012 Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten?

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? November 27 2 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och

Läs mer

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 2010 Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2009 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Tibro Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2013 Män Ålder Kvinnor 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År

Läs mer

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten.

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten. I Örebro län saknade 11 455 människor ett jobb att gå till i juli 2014. Samtidigt uppgav 56 procent av arbetsgivarna i länet att det är svårt att rekrytera Arbete åt alla och full sysselsättning är en

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 Gruvnäringen Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Text Timo Mulk-Pesonen, Analysavdelningen Fler svenska gruvor och fler jobb SVENSK GRUVNÄRING Sverige har en mer än

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Tillväxten börjar i skolan yrkesutbildning i fokus. Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad

Tillväxten börjar i skolan yrkesutbildning i fokus. Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad Tillväxten börjar i skolan yrkesutbildning i fokus Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad Att rekrytera rätt kompetens Rekrytering pågår i högre utsträckning i högkonjunktur men även i lågkonjunktur

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Hallands län Prognos för arbetsmarknaden 2012-2013 Text Sara Andersson och Andreas Mångs, Analysavdelningen Innehållsförteckning Sid Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser...

Läs mer

BNP-tillväxt i USA 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5. Källa: EcoWin

BNP-tillväxt i USA 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5. Källa: EcoWin 7,5 BNP-tillväxt i USA 5, 2,5, -2,5 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 1991 1993 1995 1997 1999 21 23 25 Källa: EcoWin Procent 14 12 1 8 6 4 2-2 -4 Sparkvot i USA februari 1959 - mars 26 1959 1963 1967

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Framtidens arbetsmarknad vad vet vi idag! Josef Lannemyr, Analysavdelningen

Framtidens arbetsmarknad vad vet vi idag! Josef Lannemyr, Analysavdelningen Framtidens arbetsmarknad vad vet vi idag! Josef Lannemyr, Analysavdelningen Arbetsförmedlingens prognosundersökning 2 gånger per år (riksprognos + 21 länsprognoser) 1200 arbetsställen i det privata näringslivet

Läs mer

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer