Dechargerapport över Liberala studenter verksamhetsåret 2016

Transkript

1 Dechargerapport över Liberala studenter verksamhetsåret 2016 Dechargeutskottet har haft som uppgift att granska Liberala studenters riksstyrelse. Till underlag för rapporten har vi granskat protokoll, verksamhetsplan och genomfört en enkät om verksamheten. Dechargeutskottet har under året bestått av Johanna Sazon, Anders Rehnberg och Anna Malmberg. Resultatet av dechargeutskottets granskning, samt en rekommendation till årsmötet att bevilja ansvarsfrihet, presenteras i denna rapport. Formalia Protokoll från riksstyrelsemöte och ordförandemöte ska vara undertecknade och finnas tillgängliga för medlemmar på förbundsexpeditionen. En personlig kontroll har ej kunnat genomföras, istället har kontroll skett genom att generalsekreteraren har översänt inskannade versioner av protokollen till ansvarig dechargeutskottsledamot. Vid skrivande stund har samtliga protokoll från riksstyrelsemöten översänts och samtliga har varit undertecknade. Protokollshanteringen uppfyller de krav som finns. Riksstyrelsen Arbetet i Riksstyrelsens verkar överlag ha fungerat bra under verksamhetsåret. Arbetsklimatet i styrelsen har beskrivits vara gott och varje ledamot har haft ett särskilt ansvarsområde i styrelsen. I dechargens underlag finns dock en viss kritik mot att engagemangsgraden har varierat hos medlemmarna i styrelsen. Dechargen anser att detta är tråkigt men att det också är vanligt att medlemmar i en styrelse väljer att lägga olika mycket tid i uppdraget. Kommunikationen inom styrelsen verkar ha fungerat bra under verksamhetsåret. Avseende kommunikationen mellan riksstyrelsen och klubbarna så var det ett område där riksstyrelsen under föregående år fick kritik. I år verkar kommunikationen mellan klubbarna och riksstyrelsen glädjande nog ha förbättrats. En förklaring till detta kan vara att det under verksamhetsåret har hållits två ordförandemöten där riksstyrelsen och klubbordföranden har möts för diskussioner. Dessa möten har beskrivits vara givande och konstruktiva, men det har

2 lyfts fram önskemål om att en tydligare uppföljning av mötena ska ske gentemot klubbarna. Av dechargens underlag har framgått att en stor del av styrelsens arbete under året har fokuserat på interna frågor. I dechargerapporten från föregående år lyftes rekommendationer om att styrelsen skulle fokusera mer på kampanjer och politiska diskussioner. Här kan nämnas att riksstyrelsen under året har arbetat med en förnyelse av den ideologiska kompassen, något som dechargen ser positivt på. Gällande kampanjverksamheten och medlemsvärvning så har av dechargens underlag framgått att mer hade kunnat göras. Dechargen uppmanar riksstyrelsen att ta ett större ansvar för att arbeta med att stödja klubbar med kampanjer. I detta sammanhang kan lyftas fram att riksstyrelsen såväl som generalsekreterare under året har besökt klubbarna för kampanjande, något som har varit positivt. Detta har dock skett i alldeles för lite utsträckning vilket medfört att organisationen blivit lidande. Klubbar och medlemmar I medlemsstatistiken till Rikssstyrelsen sammanträde framgår att Liberala Studenter har 912 medlemmar. I dechargerapporten från 2015 beskrevs att Liberala Studenter hade 1406 medlemmar. Dechargen kan konstatera att det har skett en avsevärd minskning av antal medlemmar under verksamhetsåret. I jämförelse med år 2014 fanns då 1118 medlemmar. Medlemsförlusten är bekymmersam. Ett viktigt element för att behålla medlemmar i organisationen är medlemsvård, och mot bakgrund av ovanstående siffror finns anledning att vara väldigt kritisk. Medlemsvården sköts primärt av organisationens klubbar, och i föregående års dechargerapport har lyfts fram vikten av att Riksstyrelsen stöttar klubbar i detta avseende. Detta är av särskilt vikt då många klubbarna uppger att medlemsvården är en utmaning. Dechargen uppmanar styrelsen att ta ett större ansvar i arbetet med att hjälpa klubbar i arbetet med medlemsvård. En ytterligare del för att få medlemmar att stanna i organisationen är att det finns möjligheter att vara aktiv i och engagera sig i Liberala Studenter. En förklaring som har lyfts fram till genomströmningen av medlemmar är att det, vid sidan av ett styrelseuppdragen, finns få möjligheter att engagera sig i Liberala Studenter och att mötesplatserna i organisationen är få. Tidigare år har Liberala Studenter anordnat utbildningar samt tillsatt rapportgrupper. Detta är

3 två exempel på möjligheter för befintliga medlemmar att engagera sig vid sidan av ett styrelseuppdrag. Dechargen anser att riksstyrelsen bör överväga hur man, från centralt håll, kan bidra till att medlemmar kan engagera sig. Sammanfattningsvis finns bland såväl riksstyrelse som klubbordförande viss självkritik i fråga om medlemsvården och en enighet råder att mer arbete behöver göras på området. Avseende klubbens 912 medlemmar så är 37 % kvinnor, 62 % män och 1 % har inte uppgivit kön. Medlemsbasen uppvisar, procentuellt, nästintill samma könsfördelning som föregående år. Då varandelen män 62 % och andelen kvinnor 38 %. Dechargen anser det tråkigt att medlemsbasen fortfarande uppvisar en skev könsfördelning. Av underlaget som dechargen har tagit del av finns en uppfattning av riksstyrelseledamöter att jämställdshetsarbetet inte har varit prioriterat under året. Den övergripande målsättningen bör vara minst principen om 60/40 och därför behöver arbetet starta med full kraft. Liberala Studenter har i nuläget 9 st klubbar. Under året har 1 ny klubb bildats, vilket dechargen anser glädjande. De klubbar med störst antal medlemmar är Stockholm, Göteborg och Skåne. Av medlemsstatistiken framgår dock att 196 medlemmar saknade anknytning till en klubb. Dock bör tilläggas att även de större klubbarnas verksamhet överlag minskat sett över de senaste åren. Då mycket av Liberala Studenters verksamhet sker av klubbarna finns vikt att från central håll fundera på hur dessa klubblösa medlemmar ska kunna engagera sig i organisationen. Avseende riksstyrelsens stöd till klubbarna så verkar styrelsen ha arbetat utifrån att viljan att finnas där för klubbarna i fråga om råd och information. Riksstyrelsen har som en del i detta arbete besökt samtliga klubbar under verksamhetsåret. Från klubbarnas sida verkar man överlag ha ansett att stödet funnits och att arbetet med riksstyrelsen ha fungerat väl. Från vissa håll har detlyfts fram önskemål om att en mer kontinuerlig kontakt skall ske med riksstyrelsen. I detta sammanhang kan dock nämnas att det, från riksstyrelsens sida, har lyfts fram åsikter om att gensvaren från klubbordföranden vid kommunikation från riksstyrelsen i

4 den gemensamma facebookgruppen har varit svag. Internationellt Liberala studenter har ett historia av ett aktivt internationellt arbete. Historiskt har det ofta funnits en internationell sekreterare men under senaste året, såväl som tidigare, har det beslutats att Riksstyrelsen inte skall ha någon internationell sekreterare. Detta då det internationella arbetet i stort sköts genom Liberala ungdomsförbundet. Även om en internationell sekreterare fyller ett syfte och är viktig för det internationella arbetet är det fullt förståeligt att en tillsättning uteblev eftersom sådant uppdrag erfordrar ett stort intresse och engagemang. Opinionsbildning Opinionsbildningen är en viktig del av Liberala Studenters verksamhet, det är en bra möjlighet att sprida kunskap om Liberala studenter och att driva opinon för Liberala studenters åsikter. I år är det dock många som upplever att intern politikutveckling kommit före såväl organisatoriskt arbete som möjligheterna att nå ut i media. Detta är något som också kan ses i att Riksstyrelsen inte lyckats uppnå många av de satta målen. Liberala studenter uppfyller inte sitt mål om att nå ut till rikstäckande media 6 gånger per år, utan har nått ut vid två tillfällen. Dock ska sägas att det var i Aftonbladet och DN vilket är två stora medier. Synligheten i studentrelaterade medier är en gång medan målet är att man ska synas 10 gånger, internt inom partiet har dock Liberala studenter synts så många som 12 gånger vilket är fler än de 10 gånger. Liberala studenter har dock inte synts i rikstäckande medier tillsammans med partier, dock i Vestmanlands tidning (?) tillsammans med partiföreträdaren Barbro Westerholm. Vad gäller sociala medier konstateras att styrelsen inte synts så väldigt mycket och att det finns tydlig förbättringspotential.

5 Det är bra att Liberala studenter synts bra i interna kanaler men dechargeutskottets bedömning är att det finns tydlig förbättringspotential och att kommande riksstyrelse bör arbeta ut en plan för hur de ska kunna synas mer i medier, såväl sociala som traditionella. En sökning i mediearkivet Retriever ger att Liberala studenter i år nämnts 34 gånger i tryckt press och 29 gånger online. Det är en tydlig nedgång från förra året då siffrorna var 94 gånger i tryckt press och 90 gånger onlinene. Nedgången är anmärkningsvärd men det bör noteras att en stor del av förra årets publiceringar handlade om Liberala Studenters avgångskrav mot Jan Björklund. Sammantaget kan dechargeutskottet konstatera att Liberala Studenters opinionsbildning lämnar mycket i övrigt att önska, därför är det också viktigt att man tar större ansvar för detta inför framtiden. Samverkan med Liberalerna och Liberala ungdomsförbundet Det är naturligt att relationerna med Liberalerna och Liberala ungdomförbundet samt samverkan med dessa är något som framhålls som viktiga och ska verkas för att de ska vara goda. Det ska påminnas om att genom Liberala ungdomsförbundets styrka i att bl.a. mobilisera deras medlemmar och Liberaleras vilja att stödja ekonomiskt såsom politiskt Liberala studenters arbete kan vi hjälpa varandra att växa. Glöm inte bort att även Liberala studenter har mycket att erbjuda som stöd. Det kan skönjas från dechargeutskottets underlag att relationerna har uppfattats som bättre än tidigare år. Det är dock något som har arbetats med. På vissa håll har Liberalerna uppfattats som välkomnade och hindret till en bättre relation har legat hos Liberala studenter själva. Dechargeutskottet finner det upplyftande att organisationen verkar ha lagt mer vikt på att bygga bättre relationer, vilket vi -som nämnts ovan- även ser i underlaget. Det finns dock

6 ännu mer mark att vinna. Dechargerapporten från ifjol pekade på flera aktiviteter/kampanjer/ åtgärder som agerade både som hjälpande till att stärka relationerna och även vad som kan produceras av goda relationer. Sådan aktivitet/kampanj var t.ex. att skriva gemensamma artiklar med riksdagsledamöter och kommunala företrädare där universitet och högskolor finns. Det framgår av Liberala studenters twitter att gemensamt författarskap för artikel har skett vid ett tillfälle med Barbro Westerholm. Det är bra men det finns utrymme att bli bättre. Goda rekommendationer som fortfarande är aktuella bör upprepas och därför kommer flera rekommendationer från tidigare dechargeutskott att listas åter igen. - Skicka ut nyhetsbrev som informerar löpande om vad som händer i Liberala studenter till riksdagsledamöter, kommunalråd, politiska tjänstemän och ombudsmän. - Försök hitta naturliga mötesplatser genom att t.ex. lägga möten nära varandra, utan att konkurrera om medlemmar. - Fika med varandra! Det behöver inte vara någon lång, stel eller dejtlikande historia. 15 minuter i fikarummet räcker väl för att så frön till gemensamma kampanjer. - Fortsätt att skriva gemensamma artiklar! Skicka ut förfrågan om ni kommit en bit på en artikel och hör om någon intressant vill vara med. - Var aktiv! Vänta inte på att någon annan ska bjuda upp först. Slutsats I denna rapport har vi lyft upp såväl positiva som negativa aspekter av Liberala studenters arbete under verksamhetsåret. Vi menar att det finns stor förbättringspotential och många områden att förbättra och hoppas att tillträdande styrelse tar till sig av våra råd, såväl negativa som positiva. Med bakgrund av denna rapport yrkar dechargeutskottet på ansvarsfrihet för riksstyrelsen.