insamling nu Ord som hjälper och stjälper SID Granskning av Postkodavtal

Transkript

1 FRII är en politiskt och religiöst obunden sammanslutning av 144 frivilligorganisationer inom humanitet, kultur och miljövård. Tillsammans har vi drygt fyra miljoner sympatisörer. FRII verkar för etisk och professionell insamling. Sedan 2009 tillämpar medlemmarna FRIIs Kvalitetskod. Nyckelord i insamling är respekt, öppenhet, kvalitet och engagemang. insamling nu årgång 19 EN TIDNING FRÅN FRII Ett år till valet 2014 Så ser riksdagspartierna på avdragsrätt för gåvor l SIDAN 6-8 Granskning av Postkodavtal l SIDAN 5 l Gåvor och bidrag till 90-konton ökar 4 l Många vill förena hälsa med givande 14 l WWF-insamlare samarbetar globalt 17 Vad är det vi säger? Ord som hjälper och stjälper SID 10-11

2 friizon Kalendarium 2013 HÖST Specialpris på utbildningar om FRIIs kvalitetskod samt effektrapporten. Se utbildningar/kodutbildning OKTOBER 7.10 Frukost med FRII Vad driver företagen att arbeta med CSR International Fundraising Congress, Holland NOVEMBER 4.11 Frukost med FRII Djävulen bor i detaljerna GS-frukost DECEMBER 3.12 FRIIs redovisningsdag 9.12 Frukost med FRII Trender och omvärld LÄS MER OM FRII Annonsera För information och bokning: kontakta Press Art. Tel , pressart@pressart.nu Annonspriser Helsida: kr Halvsida: kr Kvartssida: kr FRII-medlemmar betalar 50 procent av angivna priser. För bokningsstopp, tekniska specifikationer och utgivningsdatum se klicka på Medlem och sedan Insamling nu insamling nu Information och nyheter från FRII, Frivilligorganisationernas Insamlingsråd. Ansvarig utgivare: Maria Ros Jernberg. 2 ledaren framtid När fler vill mer ökar möjligheterna att göra skillnad FÖR EN TID SEDAN kom sonen hem frustrerad, arg och med kolsvarta ögon. Hans lag hade förlorat semifinalen i Superserien och skulle således inte spela SM-finalen i amerikansk fotboll. I sportens värld finns inga halvsegrar. I vår värld däremot består framgång ofta av många delsegrar som skapar skillnad. Stora segrar och små segrar som tillsammans bildar framgångsrik skillnad. Det är viktigt att komma ihåg. JUST NU GLÄDER JAG MIG bland annat åt delsegern vad gäller branschens engagemang för att utvidga avdragsrätten för gåvor. På ett seminarium som FRII arrangerade i Almedalen i juli var Miljöpartiet tydliga med att partiet är positivt till avdragsrätten för gåvor. Liksom FRII, är Miljöpartiet emot lagens snäva utformning som ställer flera ändamål och därmed givare utanför systemet. Det riskerar att inverka negativt både på verksamhetsinriktning och givarbeteende. Moderaterna har också signalerat att man är öppen för en översyn. Nu har regeringen presenterat sin budgetproposition och där finns ett lagförslag om att utvidga vilka ändamål som godkänns för skattereduktion. Förslaget lämnar fortfarande alldeles för många ändamål utanför, men det är ett steg i rätt riktning. Det gläder oss och är ett kvitto på att vårt gemensamma arbete ger resultat. NÄSTA VIKTIGA STEG, och utmaning, är avdragsrätten för företag. Utmaningen ligger till stor del i att formulera villkor för hur avdragsrätten ska hanteras inom ramen för nuvarande bolagsbeskattning. Det gäller såväl sponsring som gåvor. FRII:s avsikt är att under våren utarbeta ett faktiskt lagförslag där dessa frågor adresseras med förhoppningen att det ska hjälpa ett beslut på traven. Detta är en match där vi vill uppnå resultat. ATT ENGAGEMANGET OCH VILJAN att bidra på ett meningsfullt sätt finns hos såväl företagare som privatpersoner går inte att ta miste på. Som ni kan läsa mer om på sidan 14 blir det också allt vanligare med egna initiativ för att samla in medel till goda ändamål eller för att visa engagemang för en viss fråga. Soppkök Stockholm är ett av många exempel. Projektet startades av privatpersoner för att belysa och åtgärda en på- Redaktör: Peter Rehnfeldt/Press Art. tel: , peter@pressart.nu Redaktion: Annika Prine, Christoffer Wikner, Ulrika Forsberg, Peter Rehnfeldt, Lovisa Sandberg och Marie von Zeipel Adress: FRII, Skeppsbron Stockholm. Tel: taglig problematik i Sverige. I dag finns soppkök i flera städer. Husby Marathon, där långdistanslöpning används som socialt verktyg för att stödja ungdomar startades av fyra vänner som växte upp i området. Och i helgen gick Golden Guru av stapeln, yogavärldens svar på Iron Man där deltagare genom att springa en halvmara och göra 108 solhälsningar följt av 2 timmars dans samlar in pengar till välgörande ändamål. Vilka engagemang! VI SER ÄVEN ÖKANDE tendenser till att företag startar egna stiftelser eller fonder för att på olika sätt ge tillbaka eller bidra till samhället. Med ett gemensamt engagemang för ändamålen, och gemensamma resurser skulle vi tillsammans åstadkomma ännu mer. Det här är en utveckling som ideella organisationer måste bli bättre på att ta tillvara. Vi behöver fånga upp engagemanget och samarbeta med privata initiativtagare likväl som initiativtagare från företagssidan. Inte vara rädda för samarbeten utan vara kloka i samarbeten. Det handlar om vår trovärdighet. ATT HÖJA KVALITETEN i insamlingsarbete är något som FRII arbetar kontinuerligt med på alla nivåer. I maj i år beslutades om en uppdatering och förändring av FRIIs kvalitetskod, som fortsatt syftar till att stärka medlemsorganisationernas förtroende hos gåvogivarna både privatpersoner och företag. Jag tror att FRIIs kvalitetskod och Svensk Insamlingskontrolls villkor för 90-konton i framtiden kommer harmoniseras. Att effektrapportering kommer ha en större betydelse än ändamålsprocent. Mer om vad som gäller för den uppdaterade koden hittar du på FRII:s webbplats, under Kvalitetskod. Med hopp om en magisk höst där vi är fler som gör mer och skapar skillnad. HARALD HAGMAN ORDFÖRANDE, FRII E-post: info@frii.se Nätet: Omslagsbild: Ulrika Forsberg Tryck: Print One 2013 Upplaga: ex, utgivning 4 ggr/år ISSN Om du medverkar i insamling nu ger du samtidigt ditt tillstånd till att FRII får använda materialet i elektronisk version av tidningen.

3 l Utbildning Nya stipendier för ökad kunskap svar på vanliga 3frågor till FRII FRII HAR INRÄTTAT fyra nya utbildningsstipendium som årligen kommer att delas ut till representanter från FRIIs medlemsorganisationer. Två stipendier gäller deltagande i FRIIs grundkurs i insamling och två stipendier gäller medverkan på konferensen Insamlingsforum. Kriterierna är följande: Stipendiet kan sökas av organisa- Ta del av föredrag om effektredovisning FRUKOST MED FRII besöktes den 9 september av Laura Boulton från The Resource Alliance. Hon höll ett föredrag om effektredovisning utifrån både interna och externa perspektiv. För dig som missade frukosten finns en inspelning av presentationen på Gå in på Utbildningar och sedan Frukost med FRII. tion vars insamling var max 3 miljoner enligt senaste redovisade insamlingssiffror till FRII. Organisationen måste vara medlem i FRII. Endast ett stipendium per organisation och år. Ansökan skickas till FRII inom utsatt tid. FRII UTSER STIPENDIATERNA. Ansökan till stipendierna skall ha inkommit senast den 20 december varje år och stipendiaterna meddelas i mitten av januari. Första stipendiaterna utses i januari Läs mer och hämta ansökningsformulär på under fliken medlemmar. Annonsera om lediga jobb på FRIIs webb DU VET VÄL ATT DIN organisation kan annonsera på om lediga tjänster som behöver tillsättas. Medlemmar i FRII annonserar gratis och övriga kan kontakta FRII för prisuppgift. Du hittar listan med lediga jobb på medlemmar/lediga-tjanster/. Vill du annonsera mejlar du till info@frii.se När måste kraven i den uppdaterade kvalitetskoden vara uppfyllda? Senast den 30 september 2014 ska alla medlemmar, även de med brutet räkenskapsår, ha skickat in en revisorsbestyrkt försäkran som visar att kraven i FRIIs kvalitetskod är uppfyllda. Till denna försäkran ska en revisorsrapport bifogas. En revisionsinstruktion är under framtagande och kommer att publiceras under hösten Hur kan jag lära mig mer om koden och effektrapporten? Under hösten 2013 erbjuds fyra olika kurser i FRIIs kvalitetskod och effektrapport. För att så många som möjligt ska kunna sätta sig in i den uppdaterade koden erbjuds specialpris på alla kodutbildningar under hösten. Se utbildningar/kodutbildning för mer information och anmälan. Insamlingsforum 2014 börjar ta form l Insamlingsforum 2014 kommer att gå av stapeln den 6-7 maj på Djurönäset konferens. l Från cirka 1 november kommer det finnas boka tidigt rabatt. Se l FRII söker fyra medlemsorganisationer som vill tala på insamlingsforum och delge sina best practise erfarenheter från en kampanj, ett event eller ett internt arbete som fått med alla Så får du information och nyheter från FRII HUR HÅLLER FRII REDA PÅ medlemmar och vem får vilken information? FRII har en kontaktperson i varje organisation som vidarebefordrar information när FRII ber om det och som meddelar FRII om förändringar i organisationen. FRII håller medlemsregistret uppdaterat kring vem som är generalsekreterare eller motsvarande. Slutligen håller FRII reda på vilka som önskar få medlemsbrevet aktuellt från FRII. Vill du veta vilka i din organisation som finns i vårt register, göra ändringar eller prenumerera på Aktuellt från FRII skicka ett mejl till info@frii.se på tåget. Talare från medlemsorganisation får delta kostnadsfritt på Insamlingsforum. l Tips på talare! Har du hört någon som du tycker fler borde få lyssna på? Mejla annika@ frii.se l Glöm inte att söka FRIIs nya utbildningsstipendium för små insamlingsorganisationer. Två stipendiater får delta kostnadsfritt. Så får du inblick i FRIIs uppdaterade kvalitetskod UNDER HÖSTEN 2013 ANORDNAR FRII ett antal utbildningar i kvalitetkoden med anledning av att FRIIs medlemmar på årsmötet röstade fram en uppdaterad kvalitetskod. Samtliga utbildningar erbjuds till specialpris under hösten för att så många som möjligt ska kunna gå utbildningarna och snabbt sätta sig in i den nya koden. För mer information om de olika utbildningarna se under rubriken utbildningar. Samtliga utbildningar är också möjliga att boka som interna utbildningar för en organisation. När ska effektrapporten skickas in till FRII? Från och med 2014 ska varje medlemsorganisation årligen upprätta en effektrapport i enlighet med FRIIs mall. Rapporten ska vara skriven på svenska eller engelska och publiceras på organisationens egen hemsida. Första året, 2014, ska effektrapporten publiceras senast den 30 september. Därefter publiceras den årligen när som helst på året. Två nya medlemmar VID FRIIS SENASTE styrelsemöte valdes Demokrati och Mänskliga Rättigheters Förbund samt Right Livelihood Award Stiftelsen in som medlemmar. Under sommaren har fyra medlemmar valt att avsluta sitt medlemskap i FRII: Cancerhjälpen, MyRight (tidigare Shia), A World of Friends och Svenska Celiakiförbundet. Nu har FRII 144 medlemmar. Dags för en fungerande avdragsrätt för gåvor Läs rapporten på: viktiga-fragor/avdragsratten/ 3

4 aktuellt Hallå där... Fler gåvor till 90-konton...Jonathan Lundqvist, projektledare på Plan Sverige som även är ordförande för Reportrar utan gränser. Vilka övergripande frågor är viktiga för båda organisationerna? Både Plan och Reportrar utan gränser jobbar med hur ny teknik förändrar förutsättningar. Internet och mobilteknik ger människor nya möjligheter, oavsett om det handlar om fattigdomsbekämpning med hjälp av mobiltelefoner eller vad som händer när alla kan skriva texter på nätet och få en världspublik. Vad är bra med att arbeta för två organisationer? Möjligheten att kombinera erfarenheter är ovärderlig. Det blir tydligt att olika mänskliga rättigheter inte är isolerade från varandra. Tvärt om. Utan yttrandefrihet kan vi aldrig diskutera kvinnors rättigheter; utan ett fungerande utbildningssystem så kan inga tidningar i världen göra någon skillnad eftersom ingen kan läsa dem. Arbetar Reportrar utan gränser med någon form av insamling? Ja, och det kommer att öka. Reportrar utan gränser har betraktats lite som ett skråintresse men man måste absolut inte vara journalist för att stödja oss. Yttrandefrihet är en grundläggande rättighet som vi tror att många människor tycker är viktig. Ändå är den ständigt hotad. Inte bara i andra länder. Vilken fråga kommer synas eller diskuteras mycket denna höst? Jag tror bara att vi har sett början på integritetsdebatten, hur mycket elektroniska spår vi lämnar efter oss och vilka som kan lyssna på vad vi säger. Det gäller i Sverige likväl som i hela världen. PR Fakta: Reportrar utan gränser startades i Frankrike 1985 och finns i dag i tio länder. Organisationens rapportörer runtom i världen ser till att generalsekretariatet får reda på brott mot press- och yttrandefriheten. 4 l Statistik för 2012 katastrofen gjorde att givandet slog rekord och uppgick till miljoner kronor. Alla organisationer i Sverige med 90-konto tog 2012 emot gåvor på 5,2 miljarder kronor från allmänheten. Det är en ökning med drygt 334 miljoner på två år. Gåvor från andra organisationer ökar också, och allt fler företag väljer att ge större stöd. Det visar statistik från Svensk Insamlingskontroll. SIFFRORNA SOM NU PRESENTERAS visar även att HUR MYCKET SVERIGES organisationer med 90-konto tagit emot i gåvor och bidrag under 2012 presenteras nu på Gåvorna från privatpersoner har de senaste två åren stigit med 334 miljoner kronor till miljoner, en ökning som är i linje med de resultat som FRIIs medlemsorganisationer tidigare redovisat. Snart är gåvorna till alla organisationer med 90-konto lika stora som år 2005, då tsumani- gåvor från företag ökar i omfattning. Bara sedan år 2010 har de stigit med 368 miljoner kronor. Gåvorna från andra organisationer har också ökat, vilket främst beror på att Postkodlotteriet återfinns i denna kategori. Lotteriet delade inte ut några pengar till sina förmånstagare Det gör att resultatet 2012 är mer än 500 miljoner högre än året innan. Siffrorna är än så länge preliminära. De kan komma att ändras något. Slutgiltiga siffror finns tillgängliga i slutet av oktober eller i början av november, säger Agneta Landqvist på Svensk Insamlingskontroll. PR Statistik för organisationer med 90-konto (Mkr) 2012 Utfall 2011 Utfall Förändring Gåvor från privatpersoner Bidrag från myndigheter Stöd från organisationer Övriga intäkter Totala intäkter Utbetalt till ändamålet % 89 % Gåvor från företag Ändamålsuppfyllelse 87 % KÄLLA: SVENSK INSAMLINGSKONTROLL Olika uppfattningar om ansvar för gåvor I SKÅNSKA STRÖVELSTORP har en diskussion om givande visat på olika synsätt när det gäller att bidra med stöd till andra människor. Flera personer har velat ge möbler och tvapparater till nyanlända flyktingar som bor i ett asylboende på orten. Men Migrationsverket har inte önskat något utvecklat samarbete, vilket har vållat irritation bland dem som vill ge sitt stöd. När Migrationsverket får gratis hjälp så borde de uppskatta det, inte motarbeta initiativet, menar en av givarna. Men Migrationsverkets boendeteam har en annan uppfattning om vad det innebär att ta emot gåvor och vad det ger för följder för dem. Vi erbjuder de asylsökande möbler och det blir problem om lägenheterna förses med andra möbler. När de asylsökande lämnar sådana lägenheter så blir det en stor arbetsbelastning för oss att tömma dem, säger Kan Vali, ledare för Migrationsverkets boendeteam. Gåvorna från ortens engagerade privatpersoner får därmed kalla handen. De får gärna engagera sig, men vi kan inte skriva några avtal med enskilda personer utan bara med organisationer som Svenska kyrkan eller Röda Korset, säger han till Helsingsborgs Dagblad. PR

5 l Konkurrensverket FRII-medlemmar med nya namn Postkodavtal kan vara lagbrott SEDAN STARTEN 2005 har Postkodlotteriet skänkt 3,8 miljarder kronor till ideella organisationer. Stödet har växt varje år. Det har även antalet organisationer som får ta del av lotteriets överskott, från början var de tre stycken idag är de 44. Lotteriets stora utdelningar stärker den ideella sektorn och har delvis förändrat hela insamlingsbranschen. Men den snabba och starka framväxten har också medfört kritik. Löner och förmåner i lotteriföretaget har uppmärksammats, liksom hur stor andel av lotteriets vinst som går till förmånstagarna. Under senare tid har synpunkter framkommit på hur lotteriet formulerar sitt avtal med förmånstagarna. Avtalet kan innebära att de ideella organisationerna inte har möjlighet att ta emot gåvor från andra lotterier. Postkodlotteriet kräver ensamrätt från de välgörenhetsorganisationer som de delar ut pengar till. Dessa organisationer går miste om pengar, säger Inger Holmström på det åländska spelföretaget Paf till SvD. Paf har sedan sedan starten 1966 delat ut 1,7 miljarder kronor till förmånstagare i Åland och Finland. Att ge pengar till organisationer i Sverige som har avtal med Postkodlotteriet går inte. FÖRMÅNSTAGARE SOM insamling nu talat med bekräftar att avtalen med Postkodlotteriet medför begränsningar, men att de också innebär ett väldigt stort stöd till verksamheterna. Konkurrensverket ser nu över hur avtalen är utformade och om de hindrar konkurrens. Lotteriinspektionen välkomnar översynen. Stina Götbrink, välgörenhetschef på Postkodlotteriet kommenterar granskningen av avtalen så här. FOTO: POSTKODLOTTERIET De ideella organisationer som får stöd av Postkodlotteriet kan ha ingått avtal som strider mot lagen. Konkurrensverket ser nu över hur avtalen utformats, samtidigt som lotteriinspektionen kommer att öka sin tillsyn av lotteriet. Postkodlotteriet gav i år bort 1 miljard kronor till ideella ändamål. Nu ska lotteriets avtal granskas av Konkurrensverket. PostkodLotteriet ska informeras och godkänna om förmånstagarna har för avsikt att samarbeta med någon konkurrent. Detta har också inträffat i några fall. Men det finns många ideella organisationer i Sverige som inte är förmånstagare till PostkodLotteriet och det råder ingen brist på organisationer som är i behov av lotterimedel. Notera också att Konkurrensverket ännu inte fattat beslut i ärendet. Vad gör det olämpligt att en förmånstagare samarbetar med ett annat lotteri? I förmånstagarkollektivets intresse ligger förstås att det går så bra som möjligt för PostkodLotteriet. Om allt för många förmånstagare parallellt är engagerade i andra lotterier riskerar det öka konkurrensen mot det gemensamma projektet. Våra förmånstagare har djupa kunskaper om försäljning och marknadsföring som vi inte vill att våra konkurrenter ska få ta del av. Men ovillkorade bidrag har vi inget emot. Kan den senaste tidens uppmärksamhet förändra samarbetet med förmånstagarna? PostkodLotteriet har sedan länge en dialog med förmånstagarna kring vårt samarbete. Givet att vi har vuxit såväl i antal förmånstagare och i utdelning måste vi hela tiden se över hur vi samarbetar. PETER REHNFELDT FÖRENINGEN PSYKISK HÄLSA har bytt namn till Mind. Föreningens webbplats har ny adress Varför namnet Mind? Mind associerar dubbelt till vår verksamhet: dels engelskans substantiv för sinne och medvetande, dels verbet för att bry sig om. Vi ska även utveckla vårt internationella samarbete, och detta förenklas av ett engelskt namn, säger Carl von Essen på Mind. NEUROLOGISKT Handikappades riksförbund, NHR, har också nyligen bytt namn och heter nu Neuroförbundet. Även Svenska Hundskyddsföreningen har bytt namn och heter sedan en tid Hundstallet Svenska Hundskyddsföreningen. Det nya namnet antogs i våras. Hundstallet har planer på att starta verksamhet i Göteborg. Samtidigt görs en satsning på insamling för att få ytterligare stöd till verksamheten. Förra året togs gåvor på 3,4 miljoner kronor emot. Cancer- och Trafikskadades Riksförbund har också genomfört ett namnbyte och heter nu CancerRehabFonden. PR Det ger mig en endorfinkick att samla in pengar till dem som inget har. Jag ska hålla på så länge jag orkar. Evert Johansson, 91 år, från Vännäs som samlat in pengar för ADRA Sverige i 75 år. (Norrbottenskuriren) För organisationer som utvecklas Vi erbjuder dig lösningar kring MySoft och harkompetens system för till sociala medier Automatiserade insamlingsprocesser Fackförbund KopplingarBranschorganisationer Kurs- konferensanordnare Insamlingsorganisationer Företagssamarbeten Produktifiering av gåvor med gåvoshop Egen insamling Idrottsorganisationer Handikapporganisationer Kraftfulla analysoch kampanjverktyg MySoft AB l l info@mysoft.se l

6 fokus skatteregler Så ser riksdagspartierna på Sedan januari 2012 kan givare i Sverige få skatteavdrag för gåvor till ideella organisationer. Genomslaget blev stort när de nya reglerna infördes. Men hur reglerna ska se ut framöver vållar debatt. Vilka ändamål ska de omfatta? Hur stora belopp ska kunna ge skattereduktion? insamling nu har frågat de olika riksdagspartierna hur de anser att skatteavdraget ska utformas. Här är deras svar: iserat utfš rande av initialbokstaven i partinamnet. (Den har m att de fem punkterna skulle representera nœ got.) Den antogs av mman i januari 1969 hade beslutat om namnbytet frœ n artiet. Symbolen var ritad av industridesignern Carl Gš ran r det inte det multinationella fš retaget Westinghouse Electric d, Š ven om det finns likheter. I den moderata partisymbolen bolen endast tre. ril 1969 var den blœ. Under hš sten 1969 Š ndrades den till rš d, Orsaken till fš rgbytet var att den rš da fš rgen ansœ gs fœ nga en det rš da M:et var inte populš rt i partiets djupa led. Eftersom, ansœ g mœ nga partimedlemmar att det var fel att istš llet knippas med socialismen. DŠ rfš r Š ndrades fš rgen i oktober en frœ n den tidigare Ó PMS 300Ó till Ó processblœ Ó. Samtidigt acera partisymbolen š ver partinamnet, som skrevs i typsnittet ModeraternaÓ i typsnittet "Stempel Garamond" fš ljt av ENKÄT: PETER REHNFELDT Gunnar Andrén (Fp), ledamot i skatteutskottet ades den blœ fš rgen till PMS 287 och omkring det blœ M:et fanns MS 116). Ordet Ó moderaternaó var placerat under symbolen i d av en grupp medarbetare pœ reklambyrœ n StorŒ kers McCann; se Bohlin, Emma Pernald, Fanny von Pongracz och Martin n cirkel i den ljusblœ fš rgen fš rgen Pantone Men partilogotypen, som har anvš nts sedan partistš mman 2005 i skrivet i ljusblœ tt i typsnittet Garamond, med ordet Ó nyaó Henrik von Sydow (M), ordförande i skatteutskottet. Hur ser Moderaterna på skattereduktion för gåvor till ideella organisationer? Det är en välkommen reform som kan stärka civilsamhället och skapa en starkare givarkultur i Sverige. Vilka är argumenten för skattereduktion för Det gör att fler kan ge mer. Det är en drivkraft för mer givande och synliggör möjligheten att bidra till civilsamhället. Vilka är argumenten mot? Det riskerar att skapa krångligare regler exempelvis med frågor kring exakt gränsdragning. Vilken beloppsgräns ska gälla för skattereduktion för gåvor från privatpersoner? Vi har idag inget förslag om en annan beloppsgräns. Den reform som trätt i kraft ska utvärderas och eventuella förändringar därefter prövas. Ska skattereduktion för gåvor omfatta fler ändamål än idag? Det är viktigt att ha ett tydligt och strikt ändamålskrav. Efter en tids tillämpning av lagen finns det skäl att utvärdera detta. Ska företag kunna få skattereduktion för Nej, vår utgångspunkt är att möjligheten för avdrag för gåvor ska rikta sig till enskilda människor och att fler ska kunna ge mer. 6 Karin Nilsson (C), ledamot i skatteutskottet Hur ser Centerpartiet på skattereduktion för gåvor till ideella organisationer? Centerpartiet är för skatteavdrag för gåvor till ideella föreningar och är delaktiga i att det nu har införts i lag. Vilka är argumenten för skattereduktion för För Centerpartiet är det självklart att människors ska ha inflytande över sin lön och att få avgöra om man vill använda en liten del av lönen till stöd för ideell verksamhet man personligen tycker är viktigt. Vilka är argumenten mot? Vilken beloppsgräns ska gälla för skattereduktion för gåvor från privatpersoner? Från 1 januari 2012 finns det en lag som reglerar detta. Vi finner ingen anledning att föreslå någon förändring innan reformen har utvärderas eller knappt hunnit sätta sig i folks medvetande. Ska skattereduktion för gåvor omfatta fler ändamål än idag? Alla ideella föreningar i Sverige har rätt att ansöka om möjlighet att bli mottagare av gåvor. De ideella föreningarna i Sverige betyder oerhört mycket för folkhälsan, den sociala gemenskapen, kulturen med mera. För närvarande ser vi inte vilka fler ändamål som skulle omfattas, men stänger inte dörren för möjligheten. Ska företag kunna få skattereduktion för Ja, av samma anledning som ovan. Hur ser Folkpartiet på skattereduktion för gåvor till ideella organisationer? Vi har arbetat för det och är glada att det har kunnat införas. Vilka är argumenten för skattereduktion för Många organisationer, stora delar av svensk forskning och kulturlivet är beroende av andra intäkter än statligt stöd, helt och hållet eller vid sidan av befintligt stöd. En avdragsrätt för privata gåvor, är ett sätt att stimulera sådana finansieringskällor. Vilka är argumenten mot? En avdragsrätt påverkar alltid skattesystemet. Det blir mindre förutsägbart och skattebaserna påverkas, vilket gör att skatteintäkterna minskar. Det måste därför balanseras mot avdragets storlek. Vilken beloppsgräns ska gälla för skattereduktion för gåvor från privatpersoner? Det beror på vad statens finanser medger. (Se föregående svar.) Ska skattereduktion för gåvor omfatta fler ändamål än idag? Ja, Folkpartiet förordar att avdragsrätten på sikt ska gälla också för gåvor till viss forskning, kultur och en viss utvidgning av den ideella hjälpverksamhet som omfattas idag. Men även det måste så klart ske, när det finns utrymme i statsbudgeten. Ska företag kunna få skattereduktion för Företag har redan idag möjlighet att göra avdrag för sponsring. Det som kan bli aktuellt är där att se över villkoren för vilken motprestation (annonsering et.c.) som ska krävas för avdragsrätt. (Idag missgynnas kultur i förhållande till exempelvis sport, eftersom möjligheterna att annonsera tillsammans med/under kulturevenemang är begränsad.)

7 skattereduktion för gåvor Martin Kinnunen (sd), pressansvarig Mikael Oscarsson (Kd), riksdagsledamot Hur ser Kristdemokraterna på skattereduktion för gåvor till ideella organisationer? Kristdemokraterna har varit drivande bakom reformen och är positiva till avdraget. Den ideella sektorn står för ett viktigt bidrag till vårt samhälle och vi kommer att fortsätta driva på för en utvidgning. Vilken beloppsgräns ska gälla för skattereduktion för gåvor från privatpersoner? Vi vill se en successiv utbyggnad från dagens kronor, och då gärna en fördubbling. I Norge, som ligger några år före oss i reformen, diskuteras nu (norska) kronor som övre gräns. Vilka är argumenten för skattereduktion för Vi vet att avdraget ökar givandet och det är något vi vill uppmuntra. Det ger ideella organisationer bättre förutsättningar att verka. En självständig, ekonomiskt stark och stabil ideell sektor, vid sidan av offentlig sektor och företagsvärlden, är bra för hela samhället. För att nå dit är gåvoskatteavdraget ett medel. Avdraget som sådant uppmärksammar den ideella sektorn och ökar engagemanget från givaren. Ska skattereduktion för gåvor omfatta fler ändamål än idag? Ja, detta är det steg som bör komma härnäst när reformen byggs ut. Även här är Norge en förebild, där hela bredden av ideella ändamål ger avdragsrätt: hjälpverksamhet, socialt arbete, kultur, idrott, mänskliga rättigheter, miljö, katastrofhjälp och så vidare. Vilka är argumenten mot? Främst handlar det om en rädsla för att offentliga bidrag ska minska i takt med att privata gåvor ökar, men det är en obefogad rädsla. Målet är en stärkt ideell sektor. Men det finns också de som vill att staten ska styra mer och då blir gåvoavdraget ett hot. Ska företag kunna få skattereduktion för Ja, dagens system känns ålderdomligt, när vi vet att det finns en allt starkare vilja att ta socialt ansvar. Företagare borde uppmuntras genom en avdragsrätt, i stället för att som i dag avskräckas genom risken för att en gåva dubbelbeskattas. Detta är ett viktigt steg. Enligt Riksdagens utredningstjänst är Sverige och Slovenien de två enda länderna i EU där företag inte har någon form av gåvoskatteavdrag. Hur ser Sverigedemokraterna på skattereduktion för gåvor till ideella organisationer? Sverigedemokraterna är positiva till avdragsrätt för gåvor till vissa ideella organisationer. Vilka är argumenten för skattereduktion för Många organisationer gör ett fantastiskt arbete som kompletterar olika former av skattefinansierade insatser. Vilka är argumenten mot? Det skulle vara oron för att organisationer inte hanterar sina pengar på avsett sätt. Vilken beloppsgräns ska gälla för skattereduktion för gåvor från privatpersoner? Vi har inte tagit ställning för detta men vi är öppna för att se över och förbättra dagens regelverk. Ska skattereduktion för gåvor omfatta fler ändamål än idag? Vi har inte tagit ställning för detta men vi är öppna för att se över och förbättra dagens regelverk. Ska företag kunna få skattereduktion för Vi har inte tagit ställning för detta men vi är öppna för att se över och förbättra dagens regelverk. 7

8 fokus skatteregler Leif Jakobsson (S), vice ordförande i Skatteutsottet Så ser riksdagspartierna på skattereduktion för gåvor Hur ser Socialdemokraterna på skattereduktion för gåvor till ideella organisationer? Vi ser positivt på det civila samhället och de frivilliga insatser det gör. Vi är villiga att stödja detta ekonomiskt men inte via avdrag eller skatteavdrag i skattesystemet. Skattesystemet vill vi skall vara likformigt och med så få undantag och särregler som möjligt. Avdrag, skatteavdrag, nedsättningar av skattesatser för vissa grupper, tjänster och ändamål är sådana särregler som också alltid föder nya krav på särbehandlingar Vilka är argumenten för skattereduktion för Det är i grunden något motsägelsefullt när det sociala engagemanget och dess omfattning villkoras med att man ska kunna göra skatteavdrag för sin insats. Vilka är argumenten mot? Den som vill ge ekonomiskt stöd till ideell verksamhet ska göra det men inte förvänta sig någon form av återbäring för delar av gåvan. Vi vill inte heller att filantropi ska bli en dominerande del av stödet till ideell verksamhet. Dels kan det bli ett argument för att dra ned samhällsstödet, dels ska inte företags eller rikare enskildas gåvor börja styra inriktningen på ideell verksamhet. Samhällsstödet till ideell verksamhet beslutas demokratiskt, filantropi utövas utifrån ekonomiska tillgångar. Vi behöver också de skatteinkomster vi har för att kunna finansiera välfärden och samhällsinvesteringarna för framtiden. Ett avdrag eller skatteavdrag innebär alltid att någon annan får betala skattebortfallet och/eller att en nödvändig samhällsinvestering inte görs eller får den omfattning den borde ha. Vilken beloppsgräns ska gälla för skattereduktion för gåvor från privatpersoner? Vi avser att avskaffa skatteavdraget för privatpersoner för gåvor Ska skattereduktion för gåvor omfatta fler ändamål än idag? Nej, se ovan Ska företag kunna få skattereduktion för Dagens gällande avdrag för sponsring har vi inga invändningar emot. Sponsring bygger på existensen av en motprestation till den som sponsrar. Vi vill dock ha ett fortsatt förbud för företag att dra av för gåvor. 8 Jacob Johnson (V), skattepolitisk talesperson. Mats Pertoft (mp), ledamot i Skatteutskottet Hur ser Vänsterpartiet på skattereduktion för gåvor till ideella organisationer? Hur ser Miljöpartiet på skattereduktion för gåvor till ideella organisationer? Vänsterpartiet menar att varje skattekrona ska användas där den bäst behövs. Idag finns stora brister i vår gemensamma välfärd som måste åtgärdas. Vi vill skapa världens bästa välfärd utan privata vinster, men då behöver vi också prioritera skatteintäkter framför skatteavdrag. Därför vill vi ta bort skatteavdraget till ideella organisationer. Vilka är argumenten för skattereduktion för Vi är rent principiellt positiva till en avdragsrätt men har hitintills valt att avslå regeringens förslag eftersom vi anser den nuvarande regleringen som alltför begränsad. Vilka är argumenten för skattereduktion för Det positiva med en avdragsrätt är att enskilda individer och organisationer uppmuntras att bidra till ideell verksamhet och forskning Vilka är argumenten mot? Vilka är argumenten mot? Vänsterpartiet prioriterar att använda skattepengarna till satsningar på den gemensamma välfärden. Avdraget gör också skattesystemet krångligare. Vilken beloppsgräns ska gälla för skattereduktion för gåvor från privatpersoner? Det är precis den här typen av gränsdragningsfrågor (nivåer, vilka föreningar man får avdrag för att skänka till m.m.) som gör att skattesystemet blir krångligare. Argumenten mot är risken för skattefusk samt att organisationer kan bli alltför styrda av donationer. Vilken beloppsgräns ska gälla för skattereduktion för gåvor från privatpersoner? Den frågan har vi ännu inte tagit ställning till. Ska skattereduktion för gåvor omfatta fler ändamål än idag? Nej. Ja. En anledning varför Miljöpartiet valt att säga nej till den avdragsrätt som alliansregeringen infört är att vi anser att den är alltför begränsad och inte omfattar t ex miljöorganisationer och -forskning. Ska företag kunna få skattereduktion för Ska företag kunna få skattereduktion för Nej, se svaret på första frågan. Vi är öppna för en sådan diskussion. Ska skattereduktion för gåvor omfatta fler ändamål än idag?

9 aktuellt l Ideell sektor i framtiden Ge bort-låda testas i Sverige REPRESENTANTER FRÅN EN RAD civilsamhällesorganisationer samlades i augusti på konferensen Mötet 2013 för att diskutera utmaningar, möjligheter och framtid. Konferensen anordnades för andra året i rad och är en så kallad knytkonferens, där deltagarna själva tar med sig ämnen, frågeställningar och punkter till programmet. Schemat fylldes på allteftersom de medverkande satte upp sina punkter. Mötesformen ger ansvar till alla som deltar att själva få ut något av konferensen. Allt från medlemskapets för- och nackdelar till möjligheter med distansutbildning diskuterades. FOTO: SOPHIE BRÖMSTER Ny mötesform för att diskutera angelägna frågor SAMMANLAGT FANNS ETT 90-TAL personer från stu- dieförbund, paraplyorganisationer, fackförbund, ideella organisationer och forskarvärlden på plats. För att hålla kostnaderna nere och för att så många som möjligt skulle kunna delta på begränsat antal sovplatser sov en del av deltagarna, till exempel FRIIs representant, i tält. Om du tycker att detta låter intressant gå in På konferensen Mötet 2013 kunde alla deltagare vara med och styra vilka ämnen som skulle uppmärksammas. och läs mer på där det går att göra en intresseanmälan till Mötet CW EN NY FORM FÖR att ge och ta emot gåvor har under våren testats i Stockholm. I hörnet Drottninggatan-Rådmansgatan har en så kallad Givebox placerats. I boxen lämnar man sådant man inte behöver samtidigt som man kanske hittar något man behöver. Idén kommer från Tyskland där giveboxar finns i flera städer och där de förknippas med parollen Sharing Is Caring. Men att sätta upp en givebox i Sverige är inte helt problemfritt. Polisen och trafikkontoret ska ge klartecken. Dessutom måste hyra betals för mark som används. Christel Westerberg, elev på Kungstensgymnasiet står bakom försöket i Stockholm. Gensvaret har varit bra och uppmärksamheten stor. Men svårigheten att hitta en permanent plats för giveboxen är en utmaning. Christel hoppas dock att Giveboxen kan bli ett stående inslag även i svenska städer. PR VEM KAN MAN LITA PÅ? VI HJÄLPER ER ATT BYGGA FÖRTROENDE En stolt medlem av: 9

10 etik l Vad är det vi säger? Vikten av att välja rätt ord Ordet barnfattigdom vållade i början av året debatt i media och bland frivilligorganisationer. Hur väljer FRIIs medlemmar att uttrycka sig? Finns det ord som undviks för att inte skapa missförstånd eller att personer och grupper blir kränkta. Varför är det olämpligt att exempelvis tala om kloakbarn eller om blöjor för äldre? Och vilka ord stärker förtroendet och främjar insamling? TEXT: PETER REHNFELDT ILLUSTRATION: THINKSTOCKPHOTOS RÄDDA BARNEN HAR gett ut rapporter om barnfattigdom i tio år. I våras ifrågasattes rapporterna i media, och en diskussion följde om vad barnfattigdom egentligen betyder. Rädda Barnen är nu på gång med en ny rapport och har på sin webbplats förtydligat vad de avser när ordet barnfattigdom används. Vi är måna om att fortsätta använda begreppet, men vi strävar också mot att vara ännu tydligare med vad vi menar. Vi vill visa vad ekonomiska begränsningar får för konsekvenser för många barn, säger Malin Thiel, insamlingschef på Rädda Barnen. Att ord i insamlingsarbete inte diskuteras oftare är lite underligt. Bilder och filmer uppmärksammas mer, exempelvis om det är rätt att använda utsatta personers ansikten för att skapa engagemang. Debatten om barnfattigdom utgick också till stor del från innehållet i en film som Rädda Barnen till slut valde att inte använda. Det viktiga i all kommunikation är att veta vem man vänder sig till och att vara tydlig. Eftersom insamling är en förtroendebransch är det också viktigt att inte ta i för mycket, snarare för lite, säger Malin Thiel. VÄRDELADDADE ORD OCH BILDER vållar även diskussioner internt i många organisationer. Vad är egentligen rätt eller fel att säga? Conny Sjöberg, insamlingschef på Läkarmissionen har funderat över tilltal och värdeladdade ord många gånger. Inte minst i samband med en uppmärksammad kampanj i slutet av 90-talet. Kampanjen gav stöd till barn i östeuropa som levde under mycket svåra förhållanden. Ibland levde de i tunnlar eller rum under marken för att få värme, berättar Conny Sjöberg. I något sammanhang beskrevs barnen som kloakbarn, ett ord som väckte uppmärksamhet, men där Läkarmissionen kände att verkligheten förvanskades och att barnens tillvaro vulgäriserades. Till viss del söker man efter en kort beskrivning av ett problem för att nå fram med budskapet och få stöd till förändring, men det kan leda till att verkligheten förvanskas och att det uppstår missuppfattningar, säger Conny Sjöberg. ETT ANNAT EXEMPEL är att tala om barns arbete i fattiga länder som slavarbete eller slavbarn. Villkoren för barnen liknar visserligen slavarbete, men barnen hålls inte inspärrade eller köps och säljs på marknader, vilket Att vara tydlig med sitt budskap och att samtidigt vara mån o oavsett vilket område organisationen är verksam inom. Språ många förknippar ordet slav med. En del ord skapar diskussioner i organisationen där alla inte har exakt samma uppfattning, men ofta leder det till konkreta ställningstaganden och ibland omvärderingar av ord, säger Conny Sjöberg. Han ser det som positivt att aktuella ord gröps ur och får en överenskommen beskrivning. Men i vissa fall förändras ordens innebörd utan att det går att peka på vad som är orsaken. Ett sådant ord är välgörenhet som sedan många år undviks av de flesta insamlingsorganisationer. Ett annat är bistånd som tidigare beskrev vad vi arbetar med, men frågan: Hur redovisar ni effekten av ert arbete för givarna? Per Leander, Verksamhetschef Barncancerfonden. Detta tycker jag är en mycket intressant och svår fråga. Ett exempel är bilden här intill, som visar på ökad överlevnad i vår verksamhet. Men denna fråga är också något som vi kommer börja arbeta mycket mer med. Vi vill visa på effekter från våra satsningar på syskonstödjare, konsultsköterskor, utbildning av läkare och mycket mera. Vi har som plan att i årets sista kvartal gå igenom vilka 10 Överlevnad i procent nyckeltal vi enkelt kan finna och hur vi kan följa dem. Vi vill ungefär som Fryshuset göra antaganden om värdet och bygga en egen valuta som vi kan mäta våra satsningar i.

11 fierande ord som hon, han, lilla gubben eller gumman. Blomsterfonden försöker alltid använda de boendes namn, samt tala om vad de anställda själva heter. Som drabbad av demens glömmer man ibland sitt namn. Får jag hjälp med att komma ihåg vad jag själv heter och vad medarbetaren heter blir jag tryggare, säger Anneli Svensson. Hon ingår i ett centralt etik- och bemötandeteam som består av ledare i etik och bemötande samt handledare och äldrepedagog. Teamet inventerar, granskar, beskriver, utvecklar och diskuterar etiska frågor och bemötande inom Blomsterfonden. Handledarna har i sin tur lokala etikoch bemötandeteam med ombud från varje avdelning för att kvalitetssäkra Blomsterfondens förhållningssätt och ge feedback till alla i organisationen, säger Anneli Svensson. om att inte förenkla eller överdriva verkligheten är grundläggande för de flesta insamlingsorganisationer, åket speglar både värderingar och trovärdighet. som sedan cirka fem år laddats med mer negativa associationer och nu inte används lika mycket, säger Conny Sjöberg. Han nämner även ordet barnhem. Det skulle kunna vara benämning på ett hem där det bor barn, men som för många för tankarna till gammaldags institutioner, och kanske till och med till våld och övergrepp. Idag används ordet nästan inte alls. Det viktigaste i det här sammanhanget är vår trovärdighet, hur vi uppfattas. Är vi sakliga i stället för övertydliga? Beskriver vi hellre i underkant än överdriver. Jag tror att de allra flesta förstår vad vi vill uppnå utan att vi behöver ta i för mycket, säger Conny Sjöberg. EN ORGANISATION SOM JOBBAR mycket med ord och som kommit lång i sitt arbete med sin kommunikation är Blomsterfonden. Där pågår en ständig diskussion om val av ord och bemötande. Både gentemot dem som tar del av organisationens omsorg men även mot anhöriga, besökare och givare. Som grund finns Blomsterfondens värdeord: medmänsklighet, delaktighet, tydlighet och ärlighet. Orden analyseras om och om igen och kan bytas ut om det behövs, säger Anneli Svensson, ledare i etik och bemötande på Blomsterfonden. Ett förhållningssätt som gäller alla i organisationen är att man inte använder objekti- DE SOM JOBBAR I VERKSAMHETEN diskuterar om hur de ser på sig själva och sina relationer till andra. Etiketter som chef och anställd har hamnat allt mer i skymundan. I stället är alla i organisationen medarbetare med ett gemensamt och viktigt mål. För att ta några exempel på ord vi inte använder kan man nämna exempelvis blöja. Istället säger vi kalsong, trosskydd, skydd eller inkontinensskydd, med respekt och värdighet för en vuxen människa. Av samma anledning säger vi att vi stöder eller hjälper en person vid frukost, lunch eller middag, inte matar personen. Det är återigen för att stärka, inte stjälpa självkänslan och att inte behandla våra boende som barn. Ingen vuxen person har heller haklapp hos Blomsterfonden. Vi säger stor servett eller skydd för kläderna, säger Anneli Svensson. TROVÄRDIGHETEN ÄR EN CENTRAL DEL i etikar- betet. Bemötandet och ordvalen i organisationen visar att tydliga värderingar sätter sin prägel på hela verksamheten, både internt och externt. PETER REHNFELDT Välkommen att kontakta Susanne Malmqvist! Birger Jarlsgatan Stockholm info@nordicfundraising.se

12 FOTO: FRIENDS kampanj Hallå där......annika Egervall, som är generalsekreterare på Livslust sedan december. Vad fick dig att söka tjänsten? Min längtan efter att arbeta med något riktigt meningsfullt och givande. Stiftelsen Livslust attraherade mig eftersom Livslust hjälper utsatta ungdomar att hjälpa sig själva. Kombinationen hem, yrkesskola och social rehabilitering tyckte jag var mycket intressant. Livslust skall finnas där samhället inte finns, en väldigt viktig inställning. Vad kan du tillföra? Entusiasm, min förmåga att organisera och prioritera, min sociala kompetens och mitt kontaktnät. Vilka är de främsta arbetsuppgifterna just nu? Att med styrelsen i både Sverige och Lettland arbeta med att lösa den långsiktiga finansieringen av vår hem- och yrkesskola. Vad är det bästa med att jobba för en ideell organisation? Att mitt arbete är betydelsefullt det jag gör varje dag hjälper utsatta ungdomar i Lettland. Att komma i kontakt med så många engagerade och trevliga människor som ger av sin tid, erfarenhet och sina resurser. Vilka utmaningar finns? Att få det lettiska samhället att bidra mer till skolan än vad de gör idag. PETER REHNFELDT Toppchefer bjuds på middag i Malawi HUNGERPROJEKTET BJUDER in potentiella investerare att till självkostnadspris följa med på en middag i Malawi. Kampanjen riktar sig till vd:ar, HR-chefer samt bolag som arbetar med CSR. Hungerprojektet är relativt okänt. Därför vill vi skapa en dörröppnare för att kunna rekrytera fler investerare, säger Sara Wettergren, vd för Hungerprojektet. PR 12 Stiftelsen Friends tänkte om när de anordnade årets heldag mot mobbning på Skansen i Stockholm. Med stöd från givare och sponsorer kunde manifestationen få än fler deltagare än tidigare år. l Arbetet bakom dag på Skansen Samlad kraft mot mobbning Mer än personer samlades på Skansen i augusti för at ta ställning mot mobbning. Bakom manifestationen står Stiftelsen Friends. I ett år pågick förberedelserna. Nu sätts nya mål för att kunna sprida budskapet ytterligare i samarbete med givare och sponsorer. NÄR FRIENDS FÖR NIONDE ÅRET skulle arrangera en heldag mot mobbning på Skansen tänkte man om. Förutom att bjuda in skolorna som deltar valde man att också öppna dörrarna för allmänheten. Därmed sammanförde man fler barn och föräldrar, företag, politiker och ideella organisationer för att gemensamt manifestera mot mobbning i samband med årets skolstart. Ett så stort arrangemang kräver egentligen åtskilliga miljoner kronor att genomföra. Vår kostnad är avsevärt lägre, inte minst då flera företag väljer att arbeta pro bono. Eventbyrå och reklambyrå är bara ett par exempel, säger Andreas Drufva, projektledare på Friends som nyligen börjat jobba på Rättviseförmedlingen. INTÄKTERNA I SAMBAND med manifestationen kom- mer delvis från entréavgiften. Men flera företag ger också stöd för att få möjlighet att berätta om sig själva och hur de motarbetar mobbning. Alla företagen på plats visar att de bryr sig om att unga inte far illa. Besökarna kan bland annat testa mjukvara för trygghet på nätet, äta en kompismacka eller ta ett kompiskort, säger Andreas Drufva. Stödet till Friends i form av gåvor var i fjol 17 miljoner kronor. Den största delen kommer från företag som vill att stiftelsens budskap ska nå så många personer som möjligt. Ytterligare ett exempel på uppskattat stöd är att ett bilföretag kostnadsfritt ger Friends tillgång till bilar som används vid besök på skolor i hela landet, säger Andreas Drufva. VID MANIFESTATIONEN PÅ SKANSEN uppträdde bland andra Yohio, Jonas Gardell, Isac Elliot och Ulrik Munther. Deras uppträdanden varvades med mer allvarliga frågor. Det är viktigt att många olika representanter är på plats, bland annat ansvariga politiker. I år stod utbildningsministern Jan Björklund på scenen och fick svara på flera ganska tuffa frågor. Det är en dialog som Friends vill fortsätta och fördjupa, säger Andreas Drufva. Stiftelsens utvärdering visar bland annat på mer än 50 pressklipp under skolstartskampanjen, vilket är en måttstock på hur budskapet uppmärksammats. Men responsen från deltagare, givare och sponsorer har samtidigt varit bra, vilket också är viktigt. En möjlig utveckling av Skansendagen 2014 är att samarbeta med en TV-kanal för att få ytterligare spridning. För att lyckas med det har arbetet dragit igång med nya och fler samarbeten, säger Ann Ystén, ny marknads- och kommunikationschef på Friends. Trots stor uppmärksamhet och starkt stöd kvarstår ändå en stor utmaning. En ny rapport som presenterades i samband med arrangemanget visar att vart femte barn har blivit kränkt i skolan det senaste året. Det gör att alla inblandade i Friends arbete inser vikten av att kunna vara med och skapa förändring, säger Ann Ystén. PETER REHNFELDT

13 när tekniken gör gott Vem orkar bry sig om databasteknik? Att arbeta inom en insamlingsorganisation inne bär sannolikt att du vill skapa en positiv förändring inom ett viktigt område, katastrofhjälp, natur- och miljövård, djurskydd eller liknande, och inte att du tycker att programmerings lösningar, sql-rutiner eller filöverföring är varken intressant eller speciellt engagerande. Vi inom Kommed delar i så fall din bild av vad som är viktigt. Det är effekten av ert arbete och resultaten av era insatser som är viktiga och vi vill inget hellre än att ni ska få full kraft i ert arbete, att era givare ska bli fler och deras relationer till er längre. Det är här vi kommer in. Er databas är en oerhört viktig faktor i ert arbete och en för utsättning för att era kampanjer, kommunikations- och värvningsinsatser och era givarrelationer ska bli så givande som ni vill idag och i morgon. Vi tycker till exempel att följande delar är självklara: Alla era givare ska hamna i er givardatabas oavsett gåvokanal. Alla era betalkanaler och gåvokoncept ska vara kopplade till er databas. Era mobil och webbgivare ska fångas upp automatiskt i samband med gåvan. Era autogirorutiner ska löpa på utan att ni behöver bekymra er om att skicka filer till bgc. Samtliga kampanjer, oavsett betalsätt eller målgrupper, ska kunna läggas upp av er och följas i realtid. All data ska kunna analyseras med marknadens bästa analys och rapportstöd och urval ska kunna göras utifrån all den data ni har kring era givare. mobila plånböcker (WyWallet m fl) skattereduktion av gåvor givarkommunikation via sms / e-post Fadderhantering egna insamlingar automatisk filhantering, autogiro, ocrbetalningar, spar Exempel på basfunktioner i KomMed-databasen. mobilgivande (sporadiskt och månadsgivande) automatisk ocr-sättning av givarbrevsaktiviteter detta är några av många funktioner som är självklara för KomMeds användare och vi blev oerhört glada när vi såg att i stort sett samtliga KomMed-organisationer ökade sina insamlingsresultat i FRIIs senaste sammanställning. när delar som dessa finns och samverkar Ja, då gör tekniken gott. är du intresserad av hur Kommed-databasen kan bidra till ert insamlingsarbete? Välkommen till ett demo-seminarium 23 oktober kl 13:00 15:00, anmäl er här: anmalan@kommed.se KomMed erbjuder webbtjänster för professionell insamlingsverksamhet och medlems hantering. Vi har lång och gedigen kunskap och erfarenhet av it-lösningar samt erbjuder kvalificerad utbildning och konsultation. KomMed leder utvecklingen av insamlingsteknik. telefon: e-post: info@kommed.se adress: Skeppsbron 28, 1 tr, Stockholm

14 kampanj FOTO: THINKSTOCKPHOTOS Sommaren ger högtryck på Djurens Rätt På sommaren syns färre kampanjer än under övriga året. Många organisationer väljer också att avvakta med turnéer och evenemang till hösten eller våren. För Djurens Rätt är det tvärtom. VID ÅRETS HULTSFREDSFESTIVAL fanns inte många ideella organisationer på plats. Festivalen är en av många som haft ekonomiska problem och som haft svårt att locka lika många besökare som tidigare år. En organisation som inte tvekar om att delta på festivalen är Djurens Rätt. I två dagar fanns organisationen på plats för att samla in namnunderskrifter mot minkuppfödning, dela ut information och prata med alla som vill diskutera djurrättsfrågor. Många vi möter här känner redan till Djurens Rätt och stödjer vårt budskap. Men det finns också många som vill Daniel ställa frågor Alvbåge eller är intresserade av att få veta mer om hur djur behandlas idag, säger volontären Daniel Alvbåge från Djurens Rätt i Falun. HULTSFREDSFESTIVALEN ÄR bara ett i raden av evenemang där organisationen medverkar. I stället för att falla lite i dvala under sommaren råder det högtryck i arbetet med att synas och sprida budskap. För mig är det jätteroligt att möta så många anhängare. Det märks att intresset för frågorna vi driver är stort. Särskilt när någon får upp ögonen för hur det verkligen ser ut för många djur i Sverige idag, säger Daniel Alvbåge. NÄR SÄSONGEN NU ÄR över har Djurens Rätt varit med på cirka 70 olika arrangemang. Nästan namnunderskrifter samlades in och mer än 700 nya medlemmar värvades. Turnén har kunnat genomföras genom att närmare 100 volontärer deltagit. PETER REHNFELDT 14 Löpning är en motionsform som blivit allt populärare de senaste åren. Inte minst bland kvinnor, vilket märks i startfållorna på både stora och mindre lopp. Intresset är också stort för att bidra till välgörande ändamål. l Hälsotrend stärker insamling Motionärer ger miljonbelopp Att motionera i tävlingsform har på senare år blivit en allt större folkrörelse. Intresset för att kombinera motionstävlande med insamling har också ökat. Deltagare, arrangörer och ideella organisationer samarbetar på en rad olika sätt. VARJE ÅR ARRANGERAS hundratals motionstäv- lingar i Sverige. Framförallt löpning har blivit allt mer populärt. Lidingöloppet som startades 1965 är idag världens största terränglopp med deltagare och Göteborgsvarvet är ett av världens största halvmarathon med mer än deltagare. Motionstrenden har också medfört en ökad vilja att kunna bidra till både bättre hälsa och välgörande ändamål. Hjärt- Lungfonden har sedan länge många ambassadörer som frivilligt samlar in pengar vid olika arrangemang. På bland annat Lidingöloppet och vid Vätternrundan finns vi dessutom på plats med 30 volontärer som är specialutbildade i hjärtlungräddning och utrustade med hjärtstartare, berättar Anna Sjödin på Hjärt-Lungfonden. SÄTTEN ATT SAMLA IN pengar bland deltagarna i loppen är många. En del deltagare skänker själva det dubbla beloppet de får in i gåvor från sina supportrar. Andra vänder sig till företag och får stöd, medan några klär ut sig för att sprida glädje och få stöd till ett visst ändamål. Löparen Max berättar på Midnattsloppets hemsida om sin utmaning för att lyckas samla in kronor till Kvinna till kvinna: Jag ska försöka springa Midnattsloppet under 40 minuter. Det är jättejobbigt. Men kvinnor i krigsdrabbade områden har det JÄTTEjobbigt. Därför tänkte jag att vi kunde hjälpas åt att stödja, inte bara min kamp mot andnöden, utan Kvinna till Kvinnas kamp för kvinnors rättigheter. ÄVEN BLAND ARRANGÖRERNA finns det olika sätt att ge stöd till välgörande ändamål. Göteborgsvarvet har sedan 2011 öronmärkt startplatser för att ge stöd till olika organisationer. Platserna har blivit fulltecknade vilket bidragit med 3,9 miljoner kronor. I år får Clowner utan Gränser, Mentor och Göteborgs Kyrkliga Stadsmission dela på 1,3 miljoner kronor. Löpartävlingar är ett idealt sammanhang för välgörenhet. Tänk vilken kraft vi tillsammans kan skapa om hela den fantastiska rörelsen runt Lidingöloppet samarbetar och blir involverade, skriver Lidingöloppets arrangörer på sin webbplats. I år är målet är att tävlingens deltagare och deras supportrar ska lyckas samla in kronor till Hjärt-lungfondens arbete. En som visade vägen i fjol var redaktören för löpartidningen Runners World, Stefan Larsén. Han sprang Lidingöloppet till förmån för SOS Barnbyar och samlade in hela kronor. I september arrangerades också Race for a Change i Stockholm, ett av de första loppen i Sverige där alla pengar skänks bort. I år blev det Operation Smile som tog de insamlade pengarna. I andra länder finns det motionstävlingar som anordnas för att ge stöd till ett visst ändamål. Aidswalk Boston är ett exempel. Men många mindre arrangemang bidrar också till förändring. Ett exempel är eldsjälarna bakom Göran Greiderloppet i Årsta i Stockholm som i år samlade in kronor till Action Aid. Ännu ett exempel på hur många som vill förena hälsa och givande. PETER REHNFELDT

15 Flyg till udda destinationer? l Sponsring Svett ger stöd till Unicef Göteborg i juli lanserade Unicef en svettmaskin som förvandlar svett från kläder till dricksvatten. Syftet är att uppmärksamma bristen på rent vatten i världen och samla in pengar till vattenreningstabletter för barn. De som testade att dricka från maskinen gav vattnet klart godkänt. Tobias Hysén var en av dem som vågade testa och konstaterade att det smakar som vatten, vilket också är tekniskt fastslaget. Under hela Gothia cup-veckan drack mer än människor från maskinen och bidrog på så sätt till att sponsorer skänkte pengar till att rena över 23 miljoner liter vatten. Vi ville lyfta frågan på ett lekfullt och annorlunda sätt. Vår svettmaskin är en påminnelse om att vi alla delar samma vatten. Vi dricker och svettas likadant, oavsett hur vi ser ut eller vilket språk vi talar. Vattnet är allas vårt ansvar och allas vår angelägenhet, säger Unicefs Sveriges vice generalsekreterare Per Westberg. Strax efter fotbollsturneringen blev ERFARENHET Då är vi resebyrån för dig! FOTO: UNICEF SVERIGE VID FOTBOLLSTURNERINGEN Gothia Cup i Vi har kunskap och erfarenhet och kan erbjuda dig RAPTIM SPECIALPRISER! Världens första svettmaskin blev populär och bidrog till att rena över 23 miljoner liter vatten. Världen börjar i Tranås! svettmaskinen en världsnyhet. Det har rapporterats om den i nyhetskanaler över hela världen. BBC, Discovery, The Independent, China Daily och The New York Daily News är några exempel. Totalt räknar Unicef med att nyheten nått ut till över en miljard människor. Vårt syfte i Sverige var att öka medvetenheten och att samla in pengar. Sett ur den aspekten har svettmaskinen verkligen tjänat sitt syfte, säger Per Westberg. Välkommen! Europa: Afrika: Övriga Världen: info@tranas-resebyra.se PETER REHNFELDT TILLFÖRLITLIGHET BRANSCHKUNSKAP UTVECKLINGSKRAFT Oöverträffad kompetens och erfarenhet inom givar- och medlemshantering Oöverträffad kompetens och erfarenhet inom medlemshantering Ett väl fungerande system ger goda förutsättningar att finna, vinna, utveckla och behålla medlemmar och givare. Därigenom skapas möjligheter att öka antalet medlemmar och stärka er ställning på marknaden. En lättanvänd och flexibel kampanjdel ger dig närmast obegränsade möjligheter. Våra konsulter hjälper gärna till med den kompetens som krävs för att nå bättre resultat! Fokus på kundens behov och situtation PressDatas lösningar för medlems- och givarhantering baseras på kundens behov och situation. Varje organisations behov är unikt och den bästa lösningen för kunden är alltid den som utgår från de egna specifika behoven. Vi berättar gärna mer! PRESS DATA Annons Insamling Nu indd 1 Kontakta: Lena Björklund E-post: lena.bjorklund@pressdata.se Telefon vxl: Gunnar Hedlund E-post: gunnar.hedlund@pressdata.se Telefon vxl: PressData AB Telefon vxl: Gör som: Ta hjälp av PressData för er givar- och medlemshantering! Postadress: Box 3217, Stockholm Läs mer på Besöksadress: Primusgatan 20, Stockholm :18:20

16 How ARE WE changing the world? Fundraisers have helped deliver some amazing changes in the world, but there is still a lot more to do! We need to explore our roles as fundraisers delivering impact in the world and learn how to keep making a difference in the future. Join us at our 33rd Congress to hear the world s leading speakers, learn the latest best practice, share knowledge and connect with almost 1,000 fundraising professionals from across the globe. We offer a cutting-edge programme with five different session types, debates and networking and social events. This is the must-attend fundraising conference of the year. One that will truly inspire you and challenge your thinking. View the full programme and register at Last year a number of Masterclass and accommodation places sold out register early to avoid disappointment. Save 60 per delegate for registrations of five people or more!

17 utblick l Global fundraising Han får WWFs insamlare över hela världen att samarbeta Hur ser kommunikationen ut mellan WWF-kontoren? När jag började på WWF år 2010 kommunicerade de lokala kontoren väldigt lite. Det internationella teamet var alldeles för upptaget för att kunna hantera någon form av kommunikationsprocess. Det var väldigt lite samarbete mellan kontoren, i varje fall inom privat insamling. Mitt första projekt blev att bygga en intern webbplats för att samla allt marknadsföringsmaterial och på så sätt kunna stötta lokala insamlare digitalt. Nu har vi flera interna webbplatser, en för stora gåvor, en för testamenten och en för medlemskap. Vi har även mejllistor så att alla insamlare lätt kan hålla kontakten. Vi anordnar dessutom digitala presentationer från olika kontor för att sprida lärdomar från genomförda kampanjer. Det är visserligen inte perfekt än och engagemangsnivån skulle kunna vara högre, men det är en process. Vilka är de största utmaningarna du möter? För det första är fysisk kontakt alltid mycket bättre än virtuell interaktion. Jag menar inte att virtuell interaktion är fel, men för mig är det mycket lättare att jobba med någon som jag har träffat personligen. En annan svårighet är att lyckas få folk att dela med sig av sina misstag. De tycks oftast bara vilja dela med sig av sina lyckade projekt, trots att man ofta kan lära sig mer av sina misslyckanden. För det tredje har det varit väldigt utmanande att förändra attityden till detta projekt. När jag började var det många som var pessimistiska och tveksamma till att projektet skulle fungera. De ansåg att kunskapsutbyten är slöseri med tid och att alla är för upptagna för det. Men sanningen är att genom att hjälpa andra hjälper man ofta sig själv. Man får nya perspektiv och nästa gång får man själv hjälp. Men framförallt måste man komma ihåg att det inte bara handlar om IT och teknik för att möjliggöra utbyten, i slutändan handlar det om människor. Hur villiga är insamlarna och de nationella kontoren att dela med sig av erfarenheter och kunskap? Hela organisationen har nog vid det här laget insett vikten av utbyten och att dela med sig. Många olika verktyg har utvecklats och det sker allt fler kunskapsutbyten. FOTO: TWWF Juan Hendrawan är information- and knowledge coordinator på WWF International. Han har sin bas på WWFs kontor i Holland men jobbar över hela världen. De huvudsakliga uppgifterna är att främja utbyten av erfarenheter, kunskap och material mellan insamlare på olika WWF kontor. insamling nu passade på att ställa några frågor om hans jobb då han befann sig på ett WWF-möte i Stockholm. Etiska koder uppdateras i flera länder SAMTIDIGT SOM FRII HAR uppda- Personliga möten och virtuella utbyten bidrar till att insamlare i olika länder kan utveckla sina yrkeskunskaper, säger Juan Hendrawan på WWF Vilken är den största lärdomen du har fått efter att ha arbetat med detta i ett par år? Jag har lärt mig mycket om människor, hur man hanterar kulturella olikheter, språkbarriärer och hur man ska tackla svåra situationer. Men också att man aldrig får tänka att en idé eller kampanj inte är värd ett försök. Man vet aldrig vem, var eller när en dålig idé kan vara en briljant idé på en annan plats för någon annan insamlare. När det gäller testamenten är det juridiska en mardröm och även om insamling i form av testamenten ser olika ut på olika platser handlar det alltid i slutändan om personliga relationer. Man måste vara personlig och ge sina givare en fantastisk upplevelse av sin organisation. Vad är det bästa med ditt jobb? Det är så internationellt. Jag får lära mig om olika länder och om hur insamlingen ser ut över hela världen. Jag är en väldigt social person och att få prata med och hjälpa över 500 insamlare över hela världen är ett nöje för mig. CHRISTOFFER WIKNER fakta WWF l Världsnaturfonden WWF bildades 1961 l Organisationen har kontor i över 80 länder l Cirka heltidsanställda jobbar för WWF l Naturvårdsprojekt i WWFs regi pågår i mer än 100 länder terat kvalitetskoden för svenska insamlingsorganisationer pågår liknande arbete i bland annat Norge och i Tyskland. I Norge har det tidigare funnits oklarheter kring vem en organisation får kontakta för att få stöd för sin verksamhet. Norges marknadsdomstol har därför slagit fast att kontakt med givare kräver antingen samtycke eller en befintlig kundrelation. Definitionen av befintlig kundrelation är att en givare har bidragit med stöd till idella ändamål flera gånger. Om givaren visar att han eller hon inte vill bli kontaktad, måste dock all kontakt upphöra. Det är en vägledning som nu finns med i den uppdaterade insamlingskoden i landet. I TYSKLAND HAR DFRV, den tyska motsvarigheten till FRII, också omarbetat de etiska riktlinjerna för insamling. Bland annat när det gäller arbetsvillkoren för anställda hos underleverantörer till medlemsorganisationerna. Numera är organisationerna skyldiga att ta del av arbetsförhållandena och granska så att de följer gällande regler. De nya etiska riktlinjerna godkändes av en stor majoritet bland de cirka medlemmarna som ingår i DFRV. Det internationella nätverket European Fundraising Association, EFA har tagit fram International Statement of Ethical Principles in Fundraising, en grund för etiska riktlinjer och uppförandekod som är utgångspunkt för etikarbetet för insamling i många olika länder. PETER REHNFELDT 17

18 FRII medlem l Sverige för UNHCR Nystart för stöd till flyktingar KATINKA LINDHOLM har arbetat med insamling i mer än 20 år. Hon började på Greenpeace och var bland annat med och startade ActionAid i Sverige. Hon har dessutom arbetat som konsult för bland andra Unicef, Läkare Utan Gränser, Djurens Rätt, Svenska Kyrkan med flera. Min drivkraft har hela tiden varit rättvisa, att arbeta mot de orättvisor som finns i världen, säger hon när Insamling Nu möter henne på UNHCRs kontor i Stockholm där hon varit anställd sedan NU HAR HON FLERA förändringar att se fram emot. Insamlingsorganisationen får ett nytt namn Sverige för UNHCR, insamlarna ska flytta till egna lokaler och de tio medarbetarna ska få nya anställningsformer i insamlingsstiftelsen. Framöver blir hennes titel verksamhetschef. Att få igång en långsiktig och omfattande insamling är inte alltid lätt, det kräver en organisation som är villig att investera på längre sikt och har en tydlig strategi för vart man vill komma, säger Katinka Lindholm. För UNHCR har det inneburit att en insamlingsstiftelse med svensk styrelse bildades 2009 och som samma år blev förmånstagare i Postkodlotteriet. Under ett och ett halvt år har samtidigt en omfattande värvning genom face-to-face gjorts i olika delar av Sverige. Idag är cirka 80 anställda i organisationen regelbundet ute i olika städer och värvar månadsgivare. Hittills har det handlat mycket om att bygga upp metoder för insamlingen. Att få igång 18 FOTO: PETER REHNFELDT På bara ett par år har UNHCR byggt upp en insamling i Sverige som rymmer bland annat månadsgivare, donationer från IKEA och stöd från Postkodlotteriet. Som grund finns FNs stora resurser för att hjälpa och skydda flyktingar världen över. Men nu görs flera förändringar för att få ytterligare fokus på insamlingen. Katinka Lindholm, verksamhetschef för Sverige för UNHCR ser fram mot det forsatta insamlingsarbetet till stöd för flyktingar världen över. fungerande kanaler för att nå ut med UNHCRs budskap och skapa engagemang för flyktingars situation, säger Katinka Lindholm. IDAG FINNS DET 45 miljoner flyktingar i världen. Till skillnad från en migrant som väljer att flytta för att förbättra sina framtidsutsikter, tvingas flyktingar att lämna sina hem och sitt land för att rädda sina liv och bevara sin frihet. Uppskattningsvis tvingas åtta människor att fly från sina hem varje minut på grund av krig eller förföljelse. En utmaning är att öka förståelsen för flyktingars situation och varför man blir flykting. Missförstånd, föreställningar och rykten bidrar till minskad tolerans eller brist på förståelse för den utsatthet som flyktingar tvingas leva med. Att kunna visa vilken effekt givarnas stöd åstadkommer är relativt lätt för UNHCR. Hjälpen är oftast konkret och kan presenteras i antal tält, tillgång till rent vatten, sanitet, utbildning, hälsovård, och andra förnödenheter. Men UNHCRs mandat är fakta UNHCR l FN:s flyktingorgan UNHCR har uppdraget att leda och samordna internationella insatser för att skydda människor som tvingats fly sina hem på grund av krig och förföljelse l UNHCR har sitt säte i Genève och fältkontor i över 120 länder. Or- ganisationen har haft ett regionkontor för de baltiska och nordiska länderna i Sverige sedan l 2009 startades UNHCR en svensk insamlingsstiftelse, med svensk styrelse, för att kunna börja arbeta med insamling mot allmänhet och företag. Stiftelsen har 90-konto och är medlem i FRII. l Sedan 2011 har organisationen arbetat mer aktivt med fundraising i Sverige och kommer framöver att vara organiserad som en nationell insamlingsorganisation anknyten till UNHCR. l Enligt senaste årsedovisningen (2011/2012) samlade UNHCR in 137 Mkr, varav 121 Mkr donerades av IKEA Foundation, 9 Mkr av Postkodlotteriet, 5 Mkr av Legofonden och 1,2 Mkr av allmänheten. även att skydda alla flyktingar så länge de har flyktingstatus. Det gäller alltså till exempel både de som precis tagit sig över gränsen till ett annat land och dem som sökt asyl i Europa, säger Katinka Lindholm. Sverige för UNHCR kommer bland annat att lansera en ny webbplats. Där kommer mycket kunskap och information om flyktingar att finnas tillgänglig, berättar Katinka Lindholm. NÄR HON SER PÅ insamling generellt går det att peka ut flera skillnader på dagens fundraising jämfört med för tio eller 20 år sedan. För det första samlas det in mer pengar i dag, organisationerna arbetar mer professionellt och insamling har blivit en naturlig del av kommunikationen. Perspektivet har samtidigt förskjutits från organisationen internt till givarnas syn på verksamheten. Man har blivit mycket bättre på att förstå sig på givarna helt enkelt, säger Katinka Lindholm. DE FRÄMSTA MÅLEN framöver, efter att Sverige för UNHCR har förankrat sin organisation och sin metod för att möta nya och gamla givare, är att öka koncentrationen på varumärket och kampanjer. Vår situation är unik. Vi har ett mandat som ingen annan har. Det är att ge hjälp och skydd till alla de miljoner människor som idag är på flykt i världen. Det finns många givare som är beredda på att bidra till att deras situation kan förbättras, säger Katinka Lindholm. PETER REHNFELDT Att få igång en långsiktig insamling kräver en organisation som är villig att investera på längre sikt och har en tydlig strategi för vart man vill komma.

19 namn På nya stolar Nya namn på nya poster i din organisation? Berätta det för andra i den ideella sektorn! Mejla till info@frii.se. Pernilla Skald är ny analytiker på Cancerfonden. Gunilla Sellerstam är ny vid informations- och stödlinjen, och Lovisa Hillgren är nyanställd forskningsadministratör. Erika Winther på är nyanställd Hjärt-Lungfonden som kommunikatör för digitala kanaler. Emma Magnusson är ny kommunikatör på Prostatacancerförbundet. Malin Kaldner är ny kommunikations och insamlingsansvarig på A Non Smoking Generation. Ulrica Hellichius är ny som företagsansvarig hos Göteborgs Stadsmission. Richard Fors är ny generalsekreterare på Ronald McDonald Barn- fond. Han kommer närmast från Stiftelsen MinStoraDag. Hjärnfondens kansli har flyttat från Uppsala till Stockholm. Organisationen har samtidigt förstärkts med nya medarbetare. Linda Hedström ska arbeta med stora givare och Britta Stenson är ny junior projektledare, Erika Spreitz är ny administratör och Birgitta Lönnquist Gemvik är ny på ekonomiavdelningen Sara Herring är ny kommunikatör på Sveriges Stadsmissioner. Silje Majholm är ny informationsansvarig på Lepramissionen. Andreas Drufva, tidigare Kommunikations- och marknadschef på Friends är under hösten deltidsanställd marknadschef för Rättviseförmedlingen. Ulrike Deppert har anställts som corporate relations coordinator på Forum Syd. Hon kommer närmast från Sveriges ambassad i Zambia. Anna Lindh-stipendium till Tjejzonen 10 ÅR EFTER ANNA LINDHS bortgång går stipendiet på kronor från hennes minnesfond till Tjejzonen. Motivering lyder: När klimatet på Internet hårdnar finns Tjejzonen som en virtuell medmänniska för att lyssna och stötta. Med målsättningen att finnas där tjejerna finns arbetar volontärer med att bygga mänskliga broar via Skype, chatt och mail. Tjejzonen står för de centrala mänskliga värdena att känna sig sedd och trygg, såväl online som offline. Anna Lindhs Minnesfond stödjer kvinnor och unga som i Anna Lindhs anda bekämpar likgiltighet, fördomar, förtryck och orättvisor så att människor kan leva ett gott liv i en miljö där de mänskliga rättigheterna efterlevs. Fonden får bland annat stöd från Postkodlotteriet. Vi känner oss hedrade och glada att bli uppmärksammade för vårt arbete av Anna Jenny Engdahl är sedan en tid ny kommunikationschef på Forum Syd. Hon har tidigare arbetat som pressekreterare hos Socialdemokraterna och Lärarförbundet. Krister Holm blir ny chef för Svenska Afghanistankommitténs Sverigeverksamhet. Han kommer närmast från tjänsten som generalsekreterare för Emmaus Björkå. Alexander Admell (f.d. Alsuhairi) blir ny CEO för AMREF Nordic. Han kommer närmast från Greenpeace. Innan dess har han jobbat på bland annat Röda Korset och IM. Amref har även tre nya styrelseledamöter; Maria Lannér, Johan Bååthe och Johan Marcus. Jack Ryan är ny fundraisingchef på Greenpeace. Tidigare har Jack bland annat arbetat med insamling på UNHCR. Charlotta Johansson är ny testamentesansvarig på Greenpeace. Hon kommer närmast från en tjänst som insamlingsansvarig på Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen. Lindhs Minnesfond, säger Lotta Zetterqvist, verksamhetschef på Tjejzonen. Det är tack vare våra volontärer, alla de engagerade och modiga kvinnor som under våra 15 år har bidragit med sin tid och energi, som vi har den verksamhet vi har idag. FRIIs styrelse (vald maj 2013) Harald Hagman, ordförande harald.hagman@ stadsmissionen.se Ann Bülow, vice ordförande ann.bulow@manniskohjalp.se Nicklas Wigren, kassör nicklas.wigren@redcross.se Lise Bergh Lise.bergh@amnesty.se Andreas Drufva andreas@drufva.se Katinka Lindholm lindholk@unhcr.org Véronique Lönnerblad vlonnerblad@unicef.se Kristina Sparreljung kristina.sparreljung@ hjart-lungfonden.se GENERALSEKRETERARE Maria Ros Jernberg tel maria@frii.se BITR. VERKSAMHETSCHEF Annika Prine tel annika@frii.se MEDLEMS- OCH WEBBADMINISTRATÖR Christoffer Wikner tel christoffer@frii.se VALBEREDNING Mattias Nihlgård (ordförande) Jonas Romson jonas.romson@ naturskyddsforeningen.se Katja Skaarud katja.skaarud@sos-barnbyar.se Nya 90-konton Stiftelsen Forska Utan Djurförsök PG och BG , sedan tidigare PG och BG SAM-hjälp PG och BG Insamlingsstiftelsen Svensk Tandräddning PG och BG Brottsofferjourernas Riksförbund PG och BG Insamlingsstiftelsen Alois Alzheimer PG och BG Förening För Barnens Bästa PG Föreningen Reningsborg BG , sedan tidigare PG Terrafem BG , sedan tidigare PG Insamlingsstiftelsen Limitless Air Travel PG och BG Avslutade 90-konton Stiftelsen för Vård- och Allergiforskning har på egen begäran avslutat PG och BG Stiftelsens Laryngfonden har på egen begäran den 30 juni 2013 avslutat sina 90-konton PG och BG Stiftelsen Gränslös Hjälp har på egen begäran avslutat PG och BG Indragna 90-konton Svensk Insamlingskontroll har fråntagit föreningen Unga Liv rätten att använda PG då föreningen har gått i konkurs. Frivilligorganisationernas Insamlingsråd Swedish Fundraising Council Skeppsbron Stockholm Tel e-post: info@frii.se 19

20 Avs: FRII, Skeppsbron 28, Stockholm IDEELLT FOKUS? TÄNK K, P, M OCH G! Ideella organisationer engagerar många människor, från medlemmar till givare. Samhället ägnar dem mycket uppmärksamhet och ställer höga krav, såväl juridiska som etiska. Att en ideell verksamhet är välskött är helt enkelt något som alla tar för givet. För att skapa trygghet för ideella verksamheter och ge dem utrymme att fokusera på ändamål och nytta, så finns vi på KPMG. Bakom våra fyra bokstäver finns engagerade specialister med stor erfarenhet av den ideella sektorn. Vill du veta mer? Kontakta Fredrik Sjölander, branschansvarig för ideell verksamhet på alternativt fredrik.sjolander@kpmg.se eller besök K SOM I KOMPLETT. Med KPMG får du hela paletten av tjänster som du kan ha behov av: revision, ekonomiadministration, redovisning, risk och styrning, IT, skatterådgivning och lite till. Ingen fråga är för liten eller för stor. P SOM I PROFFS. Du kan lita på att du får stöd av en expert hos oss. Vi har kort startsträcka och en stor erfarenhetsbank att ösa ut. Vi känner till dina utmaningar. Och hur de omvandlas till möjligheter. M SOM I MEDLEMMAR. För ideella verksamheter är det viktigt att leva som man lär. Gott anseende och förtroende är viktiga hörnstenar. Riskhantering, kontrollfunktioner och ledningsprocesser behöver vara på topp. Vi hjälper dig att skapa trygghet i dessa frågor. G SOM I GIVARE. För en del ideella aktörer gäller devisen Utan givare, ingen verksamhet. Då blir det viktigt att visa hur ni skapar nytta. Att resurserna används effektivt och i linje med ändamålet. Vår kunskap och erfarenhet kan bidra till att ni lyckas.