Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Tommy Eriksson. Gåva eller muta. Gift or bribe. How is the opinion in Swedish companies

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Tommy Eriksson. Gåva eller muta. Gift or bribe. How is the opinion in Swedish companies"

Transkript

1 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Tommy Eriksson Gåva eller muta Hur är uppfattningarna i Svenska företag Gift or bribe How is the opinion in Swedish companies Företagsekonomi C-uppsats Datum/Termin: VT 2008 Handledare: Olle Sonesson Karlstads universitet Karlstad Tfn Fax

2 Sammanfattning De rubriker som funnits i media den senaste tiden om korruption gav mig idén till att skriva detta arbete. Jag sökte teori och upptäckte snart att det saknades arbeten som behandlade korruption inom den privata sektorn och fann därför det området intressant att koncentrera sig till. Mitt syfte formades efter de frågor jag ställde mig genom att granska dels teori och artiklar i media. Det jag ville ha svar på med undersökningen var om företagen använder sig av gåvor samt deras motiv bakom och att klargöra deras uppfattningar om lagstiftningen när en gåva blir en otillbörlig förmån. Jag ville även skapa mig en uppfattning om företagen arbetar för att minimera risken för korruption inom den egna organisationen. För att uppnå mitt syfte genomförde jag sex stycken intervjuer med arbetstagare inom den privata sektorn i Sverige. Företag som har en inköpande och säljande enhet valdes ut på grunda av att teorin har visat att de instanserna är som mest utsatta för korruptions beteende. Undersökningen visar att det är vanligt att företag ger gåvor i affärssammanhang. De ger gåvor för att stärka samarbetet. Gåvornas karaktär är från enklare presentartiklar till mer lyxbetonad representation. Min uppfattning var att företagen hade svårt att tydligt konstatera var en gräns skall dras för när en gåva skall klassas som otillbörlig förmån. Inom vissa företag förekom även brister i deras arbete för ett positivt etiskt handlande. 2

3 Innehållsförteckning 1 Gåvor och korruption Bakgrund Problemformulering Syfte Avgränsningar Vägen för att uppnå syftet Val av metod Intervjuer Analys av intervjuer Trovärdighetsdiskussion Förståelse för korruption Etik Intressen Agentteori COSO definitionen Gåvor Vad kännetecknar en gåva Ge, ta emot och återgälda Korruption Historik Vad är korruption Parterna Handlingen Sambandet med tjänsteutövningen Mutan, Beskaffenheten Otillbörlighetsrekvisitet Tillbörliga gåvor Rättslig prövning Motiv för korruption Intervjuerna Gåvor Förekomsten av gåvor Vad kännetecknar en gåva Karaktär, tidpunkt Motiv Korruption Kontrollprogram, intern policy Vad är otillbörligt Vad kännetecknar en muta Riskområden Övrigt av intresse

4 5 Likheter & Skillnader Gåvor Förekomst av gåvor Vad kännetecknar en gåva Motiv tillgåvor Korruption Vad kännetecknar en muta Uppfattningar kring otillbörlig förmån Riskområden enligt respondenterna Lagstiftningen Företagens interna kontroll, policy Vad visade undersökning Undersökningens syfte Slutsats Källförteckning Bilaga 1 Bilaga 2 4

5 1 Gåvor och korruption I det inledande kapitlet vill jag presentera min uppsats. Jag redogör för läsaren bakgrunden till problemet, mitt ämnesval, problemformulering, syftet med uppsatsen samt de avgränsningar jag har satt upp. 1.1 Bakgrund Ekonomi och moral är det något som kan kombineras? Denna uppsats kommer att behandla när lojaliteten mellan huvudman och agent brister, korruption. Begreppet korruption kommer från det latinska ordet corru ptio som betyder fördärvat tillstånd, förfall och bestickning. Det har innebörden att man missbrukar den förtroendeställning man besitter för att gynna sin egen vinning, i första hand genom tagande av mutor (Nationalencyklopedin (A)). Denna uppsats kommer att behandla den korruption som består av givandet och mottagandet av mutor, där ordet korruption förekommer i fortsättningen skall förstås givande eller tagande av muta. Begreppet korruption kan ha en mycket vidare innebörd men det kommer utelämnas i denna uppsats (Cars 2001). I början av 2000 talet fick fifflet stora rubriker världen om genom att de två stora bolagen Enron och Worldcom gick i konkurs efter att haft höga börsvärden men efter kort tid vara föremål för konkurs (Brulde & Strannegård 2007). Bolagen hade haft svindlande redovisning och massmedia fick snabbt upp ögonen för skandalen vilket medförde att företags moral och trovärdighet ställdes inför granskning (Brulde & Strannegård 2007). Granskningen har medfört att det arbetats fram regelverk för att få tillbaka förtroendet inom den finansiella sektorn (Brulde & Strannegård 2007). Ett ramverk som blivit internationellt erkänt för internkontroll och styrning är COSO-definitionen (COSO). Sverige anses idag vara en av de minst korrupta nationerna i världen (Sydsvenskan). Men under de senaste åren har rubriker i media om skandaler och fiffel med muthärvor som systembolagets i spetsen rubricerats. I systembolagets fall handlade det om mutor för över 1,8 miljoner kronor totalt som delats ut från leverantörer till systembolagsanställda, främst butikschefer (Svt). Men det är inte alltid som mutor är så tydliga som direkta ersättningar till 5

6 butikschefer. Ett exempel är att ett industriföretag erbjöd en freestyle värd 298 kronor till dem som beställer varor för mer än 3290 kronor. Direktören, marknadschefen och försäljningschefen dömdes för bestickning, och reklambyrån för medhjälp till brottet (Arvidsson 2003). Denna handling för att sälja mer kan kännas oskyldig och frågan är hur mycket tanke industriföretaget lagt bakom ifall det skulle var lagstridigt. Christer van der Kwast som är överåklagare vid Riksenheten mot korruption har uttalat sig om de ärenden han får för att behandla (Arvidsson 2003): De flesta som blir föremål för vårt intresse vet inte ens om att de bryter mot lagen Institutet mot mutor (IMM (A)) som är en ideell näringslivsorganisation har funnits sedan 1923 och jobbar mot korruption i Sverige. De arbetar för en god sed vid beslutspåverkan och att motverka användningen av mutor och andra otillbörliga förmåner. Under slutet av år 2006 överlämnade IMM en granskning av mutlagstiftningen till regeringens justitieminister Beatrice Ask. De menar att lagstiftningen på området behöver en ordentlig översyn samt att klarare regler önskas, definitionen av vad en muta är saknas och det blir domstolen som avgör från fall till fall var gränsen mellan tillbörlig och otillbörlig belöning för sin tjänsteutövning dras (Dagens miljö). IMM menar att dagens lagstiftning liknar ett lotteri om man skall bli dömd eller inte. Under våren 2008 meddelas att regeringen håller på att ta fram ett direktiv till en utredning som skall se över den rådande korruptionslagstiftningen (Nyhetskanalen). Gåvor är ett fenomen som funnits långt tillbaka i historien. Tidigt fick givandet av gåvor en avgörande roll i samhället för individers status och styrde därför relationen mellan människor (Mauss 1972). I ett samhälle med stor konkurrens mellan företag är det viktigt att skapa goda affärsrelationer för att på långsikt nå maximal effektivitet. Företag har tidigt identifierat fördelar med att krydda sina relationer till andra företag genom att ge gåvor som saker eller aktiviteter, något som kan ses positivt och underlätta för att skapa en långsiktig och nära relation mellan företag. Gåvor kan förstärka ett företags kommunikation med dess intressenter, dels som reklam men även som imageskapande och attitydpåverkande. En god relation till sina intressenter kan vara avgörande på en konkurrensutsatt marknad och utgöra skillnaden mellan succé eller fiasko. Att hålla sig på rätt sida om gränsen för att inte gåvan skall bli en muta är viktig för företagen. Ett misstänkt övertramp som innebär att media får upp ögonen kan vara nog så illa utan att man blivit dömd. Den negativa publicitet det innebär gör att folk lätt uppfattar företagets representanter som förbrytare trots de senare blir friade i eventuell domstolsprövning. 6

7 Tidigare undersökning av den offentliga sektorns föreställning och inställningar kring korruption visade att respondenterna inte närmare hade kännedom till lagstiftningen. De hade även en restriktiv inställning till gåvor och uppvaktningar. En av respondenterna uttryckte en önskan om att denne ser helst att det inte förekommer gåvor inom deras sektor. En annan av respondenterna uttrycker att korrupta handlingar är vanligt inom den privata sektorn (Eriksson & Myrén 2004). Av detta resonemang finner jag det viktigt inte bara för mig själv i kommande yrkesliv utan även för andra som sitter på förtroendeposter i företag att belysa frågan om gåvors relevans och hur lagstiftningen ser ut. Jag fördjupar därför mitt arbete till den privata sektorn och kommer besvara följande kapitels frågor. 1.2 Problemformulering Förekommer gåvor inom den privata sektorn och vad kännetecknar gåvohandlingen? Vad är den privata sektorns uppfattning om vad som är gåva respektive korruption? Vad har privata sektorn för uppfattning på lagstiftningen kring korruption? 1.3 Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka om företagen använder sig av gåvor samt deras motiv bakom och att klargöra deras uppfattningar om lagstiftningen när en gåva blir en otillbörlig förmån. Jag vill även skapa mig en uppfattning om företagen arbetar för att minimera risken för korruption inom den egna organisationen. 1.4 Avgränsningar För att göra arbetet mer hanterbart har jag valt att begränsa mig till den privata sektorn i Sverige. Av de företag som intervjuats har endast sådana kontaktats som har en inköpande funktion och en säljande funktion. 7

8 2 Vägen för att uppnå syftet Under följande kapitel kommer jag att beskriva hur jag valde att gå tillväga och varför för att uppnå mitt syfte. En beskrivning av intervju och analysteknik av det empiriska materialet kommer att presenteras samt en diskussion om trovärdigheten. 2.1 Val av metod Syftet med uppsatsen är att undersöka om företagen använder sig av gåvor samt deras motiv bakom och att klargöra deras uppfattningar om lagstiftningen när en gåva blir en otillbörlig förmån. Jag vill även skapa mig en uppfattning om företagen arbetar för att minimera risken för korruption inom den egna organisationen. Starten av arbetet inleddes med att studera sekundära källor (Jacobsen 2002) som webbplatser, tidningsartiklar, litteratur och lagtext inom ämnet för att jag skulle kunna förstå grunderna till problemet. Av det material jag hittade kring gåvor och muta/bestickning skapade jag det teoretiska kapitel som ligger som grund för samlandet av empiri. Den deduktiva datainsamlingsmetoden fann jag bäst lämpad eftersom jag ville skapa mig mer förståelse för problemet innan jag insamlade empiri (Jacobsen 2002). Jag ansåg att en kvalitativ metod skulle vara bäst lämpad för mitt problem då den kan belysa fler nyanser än den kvantitativa (Jacobsen 2002). Den kvalitativa metoden gav mig även den fördelen att det öppnade möjligheterna till följdfrågor samt att jag ville få en djupare förståelse för problemet. Med intervjuer såg jag även en öppning för möjligheten att dialogerna skulle kunna leda till att frågeställningar inom ämnet jag ej hade tänkt på tidigare skulle kunna komma fram. Intervjuer anses förövrigt vara den metod som är mest lämpad när man vill skapa en klarare bild i ett oklart ämne (Jacobsen 2002). 2.2 Intervjuer Av teorin byggde jag min intervjuguide för att kunna jämföra de teoretiska ansatserna med vad det empiriska materialet skulle visa. Frågornas karaktär gjordes under den premissen att ett diskussionssvar skulle komma hellre än ett kort icke nyanserat svar. Respondenterna gavs även möjligheten att tala fritt för att få fler upplysningar av intresse. 8

9 För att få lämpliga personer att intervjua till min empiri sökte jag först inom mitt befintliga kontaktnät inom näringslivet. De personerna var svåra att få kontakt med för intervju därför breddade jag mig och använde internet för att söka upp större företag med en inköpande och säljande enhet. Valet av företag och intervjupersoner gjordes med tanke på att de är berörda av mutlagstiftningen. Därför var inte enmansbolag där ägaren är självständig aktuella för min undersökning. Sex stycken företag tackade jag för en intervju och tid bokades för dess genomförande. Innan intervjuerna genomfördes kontrollerades frågornas relevans och om de skulle täcka in den aktuella frågeställning samt att de även analyserades med handledaren Olle Sonesson för att de inte skulle vara ledande i något avseende utan att respondenterna skulle ges möjligheten att tala fritt. När frågorna hade blivit godkända kunde intervjuerna inledas. Intervjuerna gjordes via telefon på grund av företagens geografiska placering, tidsbrist, samt att det underlättade för respondenterna som hade begränsad tid över för intervjuer. Trots att tid hade bokats i förväg skedde det att respondenten inte hade möjlighet att besvara frågor vid det tillfälle som överenskommelse skett. Detta gjorde att de fick kontaktas igen vilket ledde till att intervjuerna drog ut något på tiden. För att underlätta intervjuerna spelades de in så fokus hamnade på att kunna vara aktiv i diskussionen istället för att fokus skulle hamna på att anteckna svaren. Andra fördelar som jag såg med att spela in intervjuerna var att inga detaljer skulle gå förlorade så att viktiga citat och nyanser kunde fångas upp. 2.3 Analys av intervjuer Analyserna av intervjuerna inledes med att noggrant lyssna av det inspelade materialet. Sen antecknades vad som sagts för att sedan kunna strukturera materialet så det blev hanterbart. Informationen kategoriserades inom de olika områdena gåva och korruption för att mängden data skulle bli lättare att hantera samt att hitta gemensamma uttalanden i form av citat, meningar och tankegångar. Dessa sammanfattades sedan till en löpande text som utgör empirikapitlet i uppsatsen. För att få optimal stuktur delades empirikapitlet in i två huvudavdelningar, gåva och korruption. Det gjordes på grund av att svaren från respondenterna kunde ofta innehålla stora mängder information som ibland inte föll under given fråga varför jag fann det lämpligast att dela upp resultatet. 9

10 2.4 Trovärdighetsdiskussion I forskning är det de två centrala begreppen validitet och reliabilitet man ofta nämner när man ska avgöra dess trovärdighet. Med validitet menas att man mäter det som man verkligen vill mäta, att det är relevant och det vi har fått fram vid mätning av få enheter även gäller för flera (Jacobsen 2002). Reliabilitet har den innebörden att undersökningen är tillförlitlig och trovärdig, att den helt enkelt går att lita på. Den får heller inte innehålla mätfel som kan påverka undersökningens reliabilitet (Thurén 1991). För att höja undersökningens validitet skapades frågorna utifrån att problemet skulle täckas in så att syftet med uppsatsen skulle uppfyllas. Reliabiliteten i undersökningen har jag försökt stärka med att ha ett kritiskt förhållningssätt till genomförandet med insamling av data och dess tolkning och analys. Att telefonintervjuer genomfördes minskar eventuell intervjuareffekt (Jacobsen 2002). Det innebär att respondenten skulle kunna bli påverkad av intryck som intervjuaren sänder ut, som kroppsspråk men även att undersökningen skedde i anonym form vilket förhoppningsvis gjorde respondenterna tryggare och ärligare svar gavs. Det märktes vid kontakt med företagen att detta var ett känsligt ämne och därför var mina frågor inte av den karaktären att de avgjorde om företaget gjort något lagstridigt. För att höja tillförlitligheten vid intervjuerna spelades de in för att inte detaljer och viktiga delar skulle missas, vilket man hade löpt stor risk för om man istället antecknat konversationen. För att minimera risken att intervjuerna skedde vid ett olämpligt tillfälle som skulle påverka svaren negativt ringdes respondenterna upp först för att tillfrågas om en tid som de fann lämplig. 10

11 3 Förståelse för korruption Efter framställningen om vilken metod som har använts presenteras nu teorin som ligger som till grund för förståelsen för korruption. Kapitlet inleds med att beskriva etiska synsätt som styr vårt handlande. Etiken är med för skapa en förståelse hur vi som individer kan tänka. Därefter följer agentteorin som intresserar sig för korrupt beteende mellan huvudman och agent. Agent teorin belyser hur huvudmannens intresse kan kontrolleras och från det känns det naturligt och beskriva hur begreppet intresse styr oss människor. Därefter fortsätter jag med att beskriva det ramverk som fått stor betydelse för att kontrollera handlingar inom organisationer, COSO- definitionen. Kapitlet avslutas med en framställning av fenomenet gåvor och en utförlig beskrivning av när gåvohandlingen övergått till korruptionsbrott enligt Brottsbalken. 3.1 Etik Inom företagsekonomin har de grundläggande ekonomiska modellerna ett antagande om att man handlar för att maximera sin vinst, vilket är det ledande sättet att tänka inom företag (Brytting 1999). Detta sätt att tänka är konsekvensetiskt, att man handlar på ett sätt som ger mest positiva konsekvenser utifrån det värde man sätter som högsta prioritet. Om man handlar så att ens egna värden sätts som första prioritet att uppfylla talar man om etisk egoism (Brytting 1999). Ett annat sätt att tänka inom företagsekonomin är att man skall handla efter de normer, regler eller principer som finns, ett pliktetiskt tänkande. Dessa normer talar om för individerna vad som skall anses som rätt eller fel och företag som har skrivna regelverk presenterar ofta sitt material i en pliktetisk form. De pliktetiska handlingssätten kan stundtals vara mindre ekonomiska i ett kortare perspektiv än vad det konsekvensetiska synsättet kan uppnå. Ett exempel är att företagen aldrig ger mutor även om det leder till att de skulle förlora en affär (Koskinen 1999). Ett sätt för företag att förmå sina anställda att handla på ett önskvärt sätt är att ha företagets grundläggande värderingar och affärsprinciper nedskrivna i ett dokument som blir företagets etiska kod (Brytting 1999). En etisk kod inom ett företag ger en fördel genom att den dels 11

12 stärker företagets identitet. Den arbetande personalen inom företaget är en del av företagets identitet eftersom de reppresenterar organisationen. Den etiska koden visar även ledningens engagemang i frågorna och kan ytterligare användas som marknadsföring genom att den stärker företaget image (Brytting 1999). Företagets värde kan idag ofta bestå av dess immateriella värde som kan höjas genom företagets bild utåt. Det är inte helt problemfritt att implementera en etisk kod i företagen. Forskning har visat spridda resultat på om de skall anses vara effektiva styrmedel eller inte för företagen och sammantaget har man kommit fram till tre olika reaktioner på införandet av etisk kod (Bonnedahl et al. 2007). Den första reaktionen är att Införandet av etiska regler skapar mer ansvarstagande chefer och anställda vilket skulle ge resultatet att företaget får ett bättre etiskt uppträdande, gråzoner mellan tillåtet och otillåtet blir tydligare och regler efterföljs bättre. Den andra reaktionen är att införandet av etiska regler har ingen som helst påverkan på beteendet (och det är heller inte meningen), vilket menar att framtagandet av en etisk kod kommer från ledningen i syfte att skapa förtroende från omgivningen så att företaget image ser bra ut och ingen kan ana att det finns något att anmärka på. Den etiska koden implementeras i företaget men det är ofta bara ett dokument som inte uppmärksammats av de anställda och de känner ofta inte till innehållet. Den tredje reaktionen är att Införandet av etiska regler som är kontraproduktiva; de leder till en avmoralisering. De etiska reglerna identifierar vad som är rätt och fel inom företaget. Det finns då en tendens till att individen lämnar sin egen moral åt sidan och uppfattar att det som inte står i regler skulle vara tillåtet. (Bonnedahl et al. 2007). 12

13 3.2 Intressen Begreppet intresse avser något som en individ strävar efter och vill uppnå (Abrahamsson & Andersen 1998). Våra intressen är något som vi vill skydda och vi engagerar oss utan problem för att försvara oss eller alternativt attackera tillbaka för att bibehålla eller förstärka vår ståndpunkt vid en eventuell konflikt av intressen (Morgan 1999). Vid en analys av vilka intressen som är konkurrerande och vilka som faller samman kan man dela upp intresset mellan tre olika parter. Det första är Uppgiftsintresset som speglar det intresse som finns på arbetsplatsen. Att man som anställd måste sköta sina arbetsuppgifter. Det andra är Karriärintresset som innebär att individen har med sig mål, förhoppningar och visioner till arbetsplatsen som handlar om vad framtiden kan ge dem oberoende av vilken arbetsuppgift de har. Det tredje är Yttre intressen som innefattar personalens personlighet, attityder, värderingar och åsikter. Det yttre intresset kan påverka hur personalen agerar i relation till arbete och karriär. Alla tre intressena kan ibland sammanfalla men endast till en viss del, desto större del som faller samman desto större balans, något som eftersträvas (Morgan 1999). Vid en motsättning av intressen uppstår en konflikt. Det som då sker är att en part vill lyfta sina egna intressen genom att utöva makt över de andra berörda (Abrahamsson & Andersen 1998). Konflikten kan beskrivas som en process där den ena parten utför handlingar i syfte att hindra eller naturalisera handlingar från andra parter. Intresse, girighet och maktbegär anses vara källan till viss sorts korruption, den som sker i kontakten mellan organisationer och som anses vara lite finare och inte syns lika tydligt som den korruption som sker mellan organisationen och allmänheten, något som gör den svår att hantera (Papakostas 2005). För att hantera fenomenet med olika intressen har agentteorin en betydande roll. Den kommer därför presenteras i följande avsnitt. 13

14 3.3 Agentteori Agentteorin är en teori som handlar om den relation som finns mellan huvudmän och agenter, det vill säga ombud (Eriksson - Zetterquist et al. 2005). Relationen kan generaliseras och användas på förhållandet mellan chefer på lägre nivåer och deras underordnade (Hatch 2002), se figur 1. Huvudman Aktieägare Styrelsen Förman Hussäljare Agent Styrelse VD Arbetare Mäklare Figur 1, exempel på huvudman och agent, egen modell, teori från (Eriksson - Zetterquist et al. 2005). Delegationen av ansvar från huvudmannen till agenten sker på grund av att agenten har information eller kunskaper som huvudmannen saknar. I fokus för teorin står problemet att huvudmannen och agenten har olika intressen. Agentproblem finns när huvudmannen och agenten har olika intressen eller uppfattningar och agenten är kapabel till att handla på ett sätt som är svårt för huvudmannen att upptäcka och/eller när agenten har tillgång till mer och bättre information än sin huvudman. Som ett exempel kan vara när en företagsledning ger sig själva stora bonusar och andra förmåner och på så sätt inte handlar enligt aktieägarnas syn på deras uppdrag (Eriksson - Zetterquist et al. 2005). För att undvika Agentproblem är det fyra åtgärder som man bör ta hänsyn till (Andersson 2002), kontrakts utformning, gallrings- & urvalsmekanismer, övervakning & rapporteringsbehov och slutligen institutionella kontroller. Agentteorin löser problemet med olika intressen genom kontraktsutformning för att eftersträva att agentens eget intresse är på samma nivå som huvudmannens intresse. Ett kontrakt innehåller åtgärder och belöningar som utfaller till agenten ifall den uppnår de kraven som finns specificerade i kontraktet. Det finns två huvudtyper av kontrakt i Agentteorin (Norrman 2005). Den ena är beteendeorienterade kontrakt som exempelvis är ordinär timlön som ges för ersättning att man befinner sig på sin arbetsplats. Ofta är kontraktet styrt med regler om att man skall ha ett önskvärt beteende. I Beteendeorienterade kontrakt är det huvudmannen som 14

15 står för risken på grund av att agenten får sitt intresse uppfyllt oavsett om han presterar något, därför är det viktigt att denna typ av kontrakt regleras. Den andra typen av kontrakt är resultatorienterade kontrakt, agenten får endast sitt utbytte om denne uppfyller det krav som kontraktet med huvudmannen innehåller. Med ett sådant kontrakt är det agenten som får ta risken. Gallrings & urvalsmekanismer handlar om upphandlingen av rätt person. Information om en Agents egenskaper och kompetens kan vara kostnadskrävande för huvudmannen att erhålla. När väl ett kontrakt mellan parterna kommit till stånd kan det vara en mycket hög kostnad att bryta det. Övervakning & rapportering handlar om vilka typer av alarmerande signaler och kontrollsystem man skall använda sig av. Om det är något speciellt område man vill följa upp för att verkligen se vad agenten utför. Den enklaste lösningen på problemet skulle vara att kräva att agenten skulle rapportera all relevant information och handlingar den vidtagit för att undvika undangömd information eller aktivitets brist. Men det skulle ta allt för mycket tid och flytta fokus från huvudsysslan för att vara effektivt. Ett alternativ för att inte huvudmannen skall drunkna i information från agenten är att denne tillsätter utredningar och revideringar för att få en översyn på agentens arbete. Institutionella kontroller menar att man bygger in en kontrollerande funktion i verksamheten, att ett beslut måste godkännas av två parter exempelvis. Då minskar risken att agenten handlar på ett sätt som inte är välkomnat av huvudmannen. Det ger ett säkrare system men blir också trögare. En modell som blivit internationellt erkänt för intern kontroll och styrning är COSO definitionen. En presentation av dess funktion kommer i följande kapitel. 3.4 COSO definitionen Efter diverse redovisningsskandaler har intresset för ökad kontroll i företagen väckts. Därför har en kommite i USA, The Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission (COSO), tagit fram en definition av intern kontroll som skall kunna användas av alla intressenter för alla slags företag och organisationer. COSO- definitionen består av fem delar som den interna kontrollen delas in i (FAR 2006), kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollåtgärder, information & kommunikation och sist övervakning & uppföljning. 15

16 Den första, kontrollmiljö, behandlar etik, integritet, ledarskapsstil, ansvarsfördelning, organisatorisk uppbyggnad samt engagemang och styrning från företagsledningen och styrelsen (FAR 2006). Kontrollmiljön är själva grunden för de andra delarna i den interna kontrollen. Kontrollmiljön anger vilken disciplin och struktur som råder inom företaget. Riskbedömning avser att ledningen delvis skall bedöma hur risken för att mutbrott skall inträffa är. Den bör även resultera i de kontrollmål företaget skall ha. Kontrollåtgärder tar upp att ett bra skydd mot korruption innebär att det krävs genomtänkta och sammanhängande riktlinjer, rutiner och kontroller av efterlevnad. Exempelvis handlar det om fördelning av arbete och ansvar, om attestrutiner etc. Information & kommunikation avser att företaget genomsyrar hela organisationen med informationen om riktlinjer och ansvar. Det kan ske genom utbildningar eller ett annat effektivt kommunikationssystem. Övervakning & uppföljning behandlar att de kontroller företaget har måste följas upp. De måste kontrolleras så de fungerar och om brister uppdagas måste de åtgärdas (Riksrevisionen 2006:8). 3.5 Gåvor Gåvor är ett fenomen som funnits långt tillbaka i historien. Tidigt fick givandet av gåvor en avgörande roll i samhället för individers status och styrde därför relationen mellan människor (Mauss 1972) Vad kännetecknar en gåva Om man slår upp ordet gåva i ett uppslagsverk så får man fram definitionen: gåva, överlåtelse av fast eller lös egendom utan vederlag (Nationalencyklopedin (B)). I den företagsekonomiska och juridiska litteraturen har man försökt definiera begreppet närmare men man hänvisar ofta till den civilrättsliga tolkningen. Enligt Regeringsrätten finns det inget allmängiltigt begrepp för vad som klassas som gåva, men att alla gåvor borde uppfylla följande tre rekvisit samtidigt (Antonson & Båvall 2001), förmögenhetsöverföring, frivillighet och gåvoavsikt. 16

17 Med förmögenhetsöverföring förstås att gåvotagaren skall berikas på givarens bekostnad. Om den som tar emot gåvan lämnar ersättning för vad han tagit emot som motsvarar gåvans värde anses rekvisitet inte uppfyllt. Gåva är även uteslutet om värdet mellan parternas prestationer skiljer sig men det beror på att den ena parten gjort en bättre affär (Silfverberg 1992). Med frivilighet menas att prestationen inte grundar sig i någon rättslig förpliktelse, som exempelvis skadestånd (Silfverberg 1992). I frivilighetsbedömningen får man även ta med de fall där man kompenserar gåvotagaren för utförd arbetsinsats eller tjänst som den utfört åt givaren. Har prestationerna ett starkt samband eller ser man dem som helt fristående från varandra, vid ett fristående förhållande uppfylls trots allt rekvisitet (Silfverberg 1992). Med gåvoavsikt avses inom juridiken och i allmänt språkbruk ett psykiskt förhållande (Påhlsson 2000). Av senare års rättsfall har istället domstolarna bestämt rekvisitet gåvoavsikt på helt objektiva grunder, givarens vilja eller psykiska känsla har inte avgjort (Påhlsson 2000) Ge, ta emot och återgälda Ett gåvoutbyte följer vissa regler (Mauss 1972). Man kan kalla det för att gåvan har speciella normer som är tre till antalet. För det första att det är en plikt att ge gåvor, vilket följs av att det är en plikt att ta emot gåvor för att slutligen det är en plikt att ge gengåvor (Mauss 1972). Att bryta mot dessa normer leder till att parterna skulle få en fientlig inställning gentemot varandra. En given gåva skall återgäldas, om den inte gör det sänker det statusen på den som tog emot den, speciellt om den togs emot utan någon tanke på att ge tillbaka en gåva. Om man avstår från att ta emot eller att man skulle låta bli att ge en motprestation är en förlust av prestige. Tiden som går innan en gåva återgäldas kan bli socialt betydelsefull, när den ena parten besitter den högre statusen kan den använda sig av strategiska och taktiska handlingar (Nationalencyklopedin (B)). Med dagens lagstiftning finns det en viss tendens att försöka begränsa verkan av gåvans tre normer (Mauss 1972). 3.6 Korruption Efter presentationen av gåvor och dess verkningar faller det sig naturligt att övergå till att förklara när en gåva inte längre är tillåten i juridisk mening. En utförlig beskrivning av korruptionsbrott kommer att ske och lagstiftningen finns även i bilaga 2. 17

18 3.6.1 Historik Mottagande av muta har varit kriminellt sedan medeltiden för domare i visa landskapslagar och i visa fall även för länsman och fogde. I och med 1864 års strafflag blev det straffbart för alla statens högre befattningshavare att mottaga muta. Under år 1919 infördes straff även på givandet av muta, bestickning. Det dröjde sen många år innan någon förändring skedde men år 1976 förändrades lydelsen på mutansvaret till att omfatta alla offentliganställda. Den förändring som varit störst på området kom år 1978, då korruptionslagstiftningen som gällt alla offentliganställda även började gälla för den privata sektorn (Cars 2001) Vad är korruption Korruption är medel för att påverka en besluts- och handlingssituation i samhället. Straffbestämmelserna om korruption är till för att skydda huvudmannens intresse av ett önskvärt handlande av sina arbets- och uppdragstagare. Tjänsteutövningen skall inte påverkas av några utomstående personer. Av följande kan vi utesluta att en ensam företagare inte kan göra sig skyldig till mottagande av muta då denna inte har någon huvudman utan istället är självständig. Korruptionen berör till slut den enskilde medborgaren. Om man vill nå fram i ett väl grundat mutsystem är man då själv tvungen att erbjuda muta för att kunna göra sig rätt. Det innebär att mutsystemet fördyrar varor och processerna går långsammare (Cars 2001). De personer som anses mest utsatta för mutor i sint tjänsteutövning är: Beslutsfattare Personer med handläggande, beredande eller utredande uppgifter Personer som sysslar med inköp eller försäljning Personer som tjänstgör inom produktions-, marknads-, forsknings- eller utvecklingsavdelningar Personer med servicefunktioner, till exempel kontors-, telefonist-, vaktmästeri-, reparations- och lokalvårdspersonal. De straffrättsliga bestämmelserna kring mutbrott finns i Brottsbalkens (BrB) 20:e och 17:e kapitel (SFS 1962:700) och presenteras i bilaga 2. 18

19 3.6.4 Parterna Korruptionen berörs av minst tre personer, en bestickare som är givaren av muta, en mottagare och en huvudman vars intressen skall skyddas. Bestickaren och mottagaren har den relationen till varandra att bestickaren har, är eller kan komma att bli beroende av mottagarens tjänsteutövning (IMM (B)). Det är inte nödvändigt att bägge gör sig skyldiga till brott i samma situation. Och det spelar ingen roll vem som tog initiativet till korruptionen för att straffbarhet skall föreligga (Cars 2001). Mottagaren och givaren av mutan måste vara fysiska personer vars identitet går att fastställa. Juridiska personer kan inte fällas men deras företrädare kan fällas för korruptionsbrott. Givaren, bestickaren Vem som helst kan göra sig skyldig för bestickning genom att utlova, erbjuda eller lämna muta åt en person som i sin tjänst är arbets- eller uppdragstagare åt annan person än givaren (Cars 2001). Med uppdragstagare menas dels offentligt anställda inom till exempel kommunala styrelser, verk och nämnder. Det finns även privatanställda uppdragstagare som styrelseledamöter, skiljemän och revisorer (Cars 2002). Förmåner till sina egna anställda kan inte utgöra bestickning. Mottagaren, mutkolven I BrB 20 kap. 2 första stycket framgår att alla arbetstagare omfattas av mutansvaret. Vad som menas med arbetstagare är inte definierat men av förarbetena till lagen framgår att det är ett förhållande baserat på avtal, där den ena parten skall utföra arbete för den andres räkning samt att det skall vara av regelbunden art och den ena parten har kontroll över arbetet (Dahlqvist & Holmquist, 2004). Om arbetstagaren är anställd hos en juridisk eller fysisk person saknar helt betydelse. Det är heller inte nödvändigt att arbetet bedrivs som en anställning i näringsverksamhet, även hembiträden och barnflickor hamnar under mutansvar (Cars 2001). Enligt andra stycket samma lag framkommer att även alla offentligt anställda arbetstagare omfattas av mutansvaret. Lika så den som utövar uppdrag som är reglerat i författning som exempelvis skiljemän, revisorer i aktiebolag, konkursförvaltare, person som fullgör lagstadgad tjänsteplikt (värnpliktiga) och innehavare av vissa förtroendeuppdrag. Förtroendeuppdrag kan framförallt vara av två olika karaktärer, materiella och immateriella. Med immateriella uppdrag menas rådgivning, värdering, konsultation och granskningar. De personer som har 19

20 immateriella uppdrag kan hamna under mutansvar om de har en förtroendeställning gentemot deras uppdragsgivare i en ekonomisk eller rättslig sak. Personer som hamnar i en sådan ställning är ofta advokater, revisorer, auktionsförrättare, mäklare och fastighetsförvaltare. Med materiella uppdrag menas exempelvis entreprenadavtal. De förhåller sig i en självständig ställning gentemot deras uppdragsgivare och kan därför inte hamna under mutansvar. (Dahlqvist & Holmquist, 2004) Handlingen För att korruption skall ske krävs givetvis en handling från någon av parterna. Det finns tre typiska situationer både på givar och mottagarsidan enligt Cars (2001). Givarsidan: 1. Att muntligt eller skriftligt utlova en muta. Bestickaren tar initiativet och han har straffansvar även om mottagaren avböjer löftet och undgår ansvar. 2. Att utan tidigare löfte erbjuda muta skriftligt eller muntligt. Lika så här undgår mottagaren straffansvar om denne avböjer direkt. 3. Att bestickaren helt utan att utlova eller erbjuda muta lämnar en muta. Muta måste direkt lämnas åter för att straffansvar skall undgås av mottagaren. Mottagarsidan: 1. Att arbets- eller uppdragstagaren låter åt sig utlova en muta. Att man acceptera utlovande om muta. Motsvaras av punkt 1 på givarsidan. 2. Att arbets- eller uppdragstagaren begär en muta. Denne är då straffbar även om begäran omedelbart avisas. 3. Att arbets- eller uppdragstagaren tar emot en muta. Motsvaras av punkt 3 på givarsidan. Om mottagaren inte nåtts av löftet eller erbjudandet av muta föreligger ingen påverkanssituation och ingen av parterna kan straffas. På givarsidan räcker det med att utlova en muta antingen skriftlig eller muntligt för att straffansvar skall inträda. Om då den tilltänkta mottagaren direkt avböjer löftet fråntas han ansvar. 20

UFV 2014/937. Riktlinjer mot mutor. Fastställt av rektor 2014-08-19

UFV 2014/937. Riktlinjer mot mutor. Fastställt av rektor 2014-08-19 UFV 2014/937 Riktlinjer mot mutor Fastställt av rektor 2014-08-19 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 3 2 Mutbrott 3 2.1 Lagstiftningen 3 2.2 Chefens eller annans medgivande eller vetskap 3 2.3 Allmänna bedömningsgrunder

Läs mer

Affärsetisk policy för Piteå kommun

Affärsetisk policy för Piteå kommun Affärsetisk policy för Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Affärsetisk policy Policy 2012-09-10, 148 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast

Läs mer

1(8) Policy mot muta och bestickning. Styrdokument

1(8) Policy mot muta och bestickning. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp - Beslutad av Kommunfullmäktige 2014-02-26 24 Dokumentansvarig Kommunchefen Reviderad av 3(8) Innehållsförteckning 1...4 1.1 1.2 1.3 2 Allmänt...4 Syfte...

Läs mer

Policy om muta och bestickning för anställda och förtroendevalda i Lekebergs kommun

Policy om muta och bestickning för anställda och förtroendevalda i Lekebergs kommun Policy om muta och bestickning för anställda och förtroendevalda i Lekebergs kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-02-02 (Formaliareviderad 2015-09-02) Ansvarig för revidering: Kommunstyrelsen

Läs mer

Policy avseende otillbörliga förmåner

Policy avseende otillbörliga förmåner KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Antagen av kommunfullmäktige 2014-01-30, 8 Gäller fr o m den 1 februari 2014 Policy avseende otillbörliga förmåner för förtroendevalda och anställda inom Värnamo kommun 1 (6)

Läs mer

Riktlinjer om muta och bestickning för anställda och förtroendevalda i Oxelösunds kommunkoncern

Riktlinjer om muta och bestickning för anställda och förtroendevalda i Oxelösunds kommunkoncern Riktlinjer om muta och bestickning för anställda och förtroendevalda i Oxelösunds kommunkoncern Beslutad av Kommunstyrelsen den 2013-05-29 78 Innehållsförteckning Allmänt...3 Syfte...3 Muta och bestickning...3

Läs mer

Korruption, muta - ekonomisk brottslighet. Berör det mig?

Korruption, muta - ekonomisk brottslighet. Berör det mig? Korruption, muta - ekonomisk brottslighet Berör det mig? Korruption, muta - ekonomisk brottslighet Berör det mig? Korruption är missbruk av förtroendeställning för egen eller närståendes vinning. Den vanligaste

Läs mer

En handledning om gåvor och arrangemang inom Swedbanks svenska verksamhet

En handledning om gåvor och arrangemang inom Swedbanks svenska verksamhet En handledning om gåvor och arrangemang inom Swedbanks svenska verksamhet Inledning och syfte Swedbank är beroende av omvärldens och våra kunders förtroende. Allmänheten förväntar sig att Swedbank och

Läs mer

Rutin mot mutor och bestickning

Rutin mot mutor och bestickning Verktygslådan SMART Titel Utgåva Rutin mot mutor och bestickning 2012-10-30 1. Syfte Rutinen ska utgöra en praktisk vägledning och ett stöd för hur olika situationer ska hanteras. Genom att ha en tydlig

Läs mer

Riktlinjer mot mutor och annan korruption för Uddevalla kommun Antagna av kommunfullmäktige den 12 februari 2014, 23

Riktlinjer mot mutor och annan korruption för Uddevalla kommun Antagna av kommunfullmäktige den 12 februari 2014, 23 Blad 1 Riktlinjer mot mutor och annan korruption för Uddevalla kommun Antagna av kommunfullmäktige den 12 februari 2014, 23 1. Inledning Riktlinjerna har tagits fram i syfte att förhindra och förebygga

Läs mer

Traditionellt i Sverige så upplevs mutbrott somöverlämnande av vederlag för att få en förmån framförallt för egen del.

Traditionellt i Sverige så upplevs mutbrott somöverlämnande av vederlag för att få en förmån framförallt för egen del. Mutlagstiftningen f.d. överåklagaren Gunnar Stetler 1 Traditionellt i Sverige så upplevs mutbrott somöverlämnande av vederlag för att få en förmån framförallt för egen del. Missbruk av egen maktsfär är

Läs mer

Vägledande riktlinje för ett gemensamt förhållningssätt avseende hantering av gåvor och andra förmåner inom Norrköpings kommun

Vägledande riktlinje för ett gemensamt förhållningssätt avseende hantering av gåvor och andra förmåner inom Norrköpings kommun Riktlinje 2013-03-04 Vägledande riktlinje för ett gemensamt förhållningssätt avseende hantering av gåvor och andra förmåner inom Norrköpings kommun Diarienummer KS 987/2012 003 Riktlinjen är antagen av

Läs mer

Korruption, muta ekonomisk brottslighet

Korruption, muta ekonomisk brottslighet SÅ HÄR SER VÄSTERÅS STAD PÅ Korruption, muta ekonomisk brottslighet kopplat till anställda, uppdragstagare eller förtroendevalda i verksamhet där Västerås stad har ansvaret. Korruption är missbruk av förtroendeställning

Läs mer

Policy mot mutor för anställda och förtroendevalda

Policy mot mutor för anställda och förtroendevalda Policy mot mutor för anställda och Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Antagen 2012-11-01, 235 Giltighetstid: Gäller tills vidare Linköpings kommun linkoping.se Diarienummer: KS 2012-761

Läs mer

Policy för tagande och givande av muta för anställda och förtroendevalda i Örebro kommun och de kommunala bolagen

Policy för tagande och givande av muta för anställda och förtroendevalda i Örebro kommun och de kommunala bolagen Policy för tagande och givande av muta för anställda och förtroendevalda i Örebro kommun och de kommunala bolagen Innehållsförteckning Policy om tagande och givande av muta... 3 Allmänt...3 Syfte...3 Tagande

Läs mer

Riktlinjer för hantering av mutor och bestickning

Riktlinjer för hantering av mutor och bestickning RIKTLINJE Gäller från och med 2012-04-26 Riktlinjer för hantering av mutor och bestickning Gäller fr o m 2012-04-26 Riktlinjen grundar sig på: Rektorsbeslut UF.2012-0336, Dnr V-2012-0340, doss 10 Bakgrund

Läs mer

Godkännande av Dunis affärsetiska policy

Godkännande av Dunis affärsetiska policy Godkännande av Dunis affärsetiska policy Duni som företag och dess medarbetare ska följa god affärssed och agera i enlighet med koncernens etiska normer och förväntningar. Denna affärsetiska policy anger

Läs mer

RIKTLINJER MOT MUTOR OCH KORRUPTION

RIKTLINJER MOT MUTOR OCH KORRUPTION RIKTLINJER MOT MUTOR OCH KORRUPTION Antagna av kommunstyrelsen 2008-09-18. Reviderade av regionfullmäktige 2015-06-15, 200. Att revideras i början av varje mandatperiod eller på förekommen anledning. Till

Läs mer

HANDBOK I. Etik & Moral FRIBO

HANDBOK I. Etik & Moral FRIBO HANDBOK I Etik & Moral FRIBO 2 HANDBOK I ETIK & MORAL Miljönätverket Sjuhärad Tillsammans utvecklar och skapar vi tryggare och bättre bostäder FRIBO 2011 Miljönätverket Sjuhärad HANDBOK I ETIK & MORAL

Läs mer

Riktlinjer för att motverka mutor och bestickning i Gävle kommunkoncern

Riktlinjer för att motverka mutor och bestickning i Gävle kommunkoncern 2008-09-15 Sid 1 (6) Riktlinjer för att motverka mutor och bestickning i Gävle kommunkoncern Bakgrund och syfte Alla medarbetare i Gävle kommun är en del av den offentliga förvaltningen. Inom den offentliga

Läs mer

Laholms kommuns policy mot korruption

Laholms kommuns policy mot korruption Laholms kommuns policy mot korruption Beslutad av: Kommunfullmäktige den 26 januari 2016, 11 Ansvar för revidering: Kommunstyrelsen, kommunledningskontoret Gäller för: Förtroendevalda och anställda i Laholms

Läs mer

Rekryteringsmyndighetens riktlinjer

Rekryteringsmyndighetens riktlinjer Rekryteringsmyndighetens riktlinjer Etiska riktlinjer 2011:4 beslutade den 26 september 2011 Innehåll Det är viktigt att allmänheten uppfattar Rekryteringsmyndigheten och dess verksamhet som en viktig

Läs mer

Dessa etiska regler ska delges våra kunder, leverantörer och samarbetspartners.

Dessa etiska regler ska delges våra kunder, leverantörer och samarbetspartners. Etisk kod Inledning Inom ONE Nordic koncernen (nedan ONE Nordic ) har vi höga krav på etik och moral. Denna etiska kod befäster ONE Nordics värderingar genom etiska riktlinjer för det dagliga arbetet inom

Läs mer

Handbok mot mutor i Tanums kommun

Handbok mot mutor i Tanums kommun Kommunkansliet Ida Aronsson Hammar Datum 2013-11-15 Vår referens Handbok mot mutor i Tanums kommun Bakgrund Kommunen verkar på medborgarnas uppdrag och ska iaktta saklighet och opartiskhet i enlighet med

Läs mer

Riktlinjer mot mutor. Fastställt: 2015-01-29, 16. Ansvar för revidering: kommunstyrelsen, kommunledningsförvaltningen

Riktlinjer mot mutor. Fastställt: 2015-01-29, 16. Ansvar för revidering: kommunstyrelsen, kommunledningsförvaltningen Riktlinjer mot mutor Fastställt av: Kommunfullmäktige Fastställt: 2015-01-29, 16 Ansvar för revidering: kommunstyrelsen, kommunledningsförvaltningen Gäller för: Giltighetstid: Karlskrona kommun och dess

Läs mer

1. Grundläggande värden

1. Grundläggande värden Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Gäller fr. o m: 2014-10-01 Beslut: KF 2014-09-01 109 Policy mot mutor och andra oegentligheter Policy mot mutor och andra oegentligheter 1. Grundläggande värden

Läs mer

Revisionsrapport: Förebyggande arbete mot mutor och jäv

Revisionsrapport: Förebyggande arbete mot mutor och jäv Revisorerna 2014-11-19 1 (1) Styrelsen i Ånge Fastighets- & Industri AB Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Förebyggande arbete mot mutor och jäv KPMG har på uppdrag

Läs mer

Policy mot mutor och bestickning

Policy mot mutor och bestickning Antagen av kommunstyrelsen 2004-06-08 Diarienummer 318/04 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2005-10-11 Dnr 318/04 Policy mot mutor och bestickning Bakgrund Som anställd eller förtroendevald i kommunen utsätts man

Läs mer

POLICY MOT MUTOR OCH BESTICKNING

POLICY MOT MUTOR OCH BESTICKNING POLICY MOT MUTOR OCH BESTICKNING GULLSPÅNGS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28 28 Kommunkontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00, Fax: 0506-362 81 Policy mot mutor och bestickning

Läs mer

Vårt förhållningssätt

Vårt förhållningssätt Strategi Program Plan» Policy Riktlinjer Regler Borås Stad Vårt förhållningssätt - HUR VI MOTVERKAR OEGENTLIGHETER Vårt förhållningssätt 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval

Läs mer

POLICY FÖR HANTERING AV ETISKA FRÅGOR

POLICY FÖR HANTERING AV ETISKA FRÅGOR Dokumenttyp Säkerhetsklass Ansvarig Författare Beslutsfattare Fastställd Policy Intern Compliance Nils Lansing Styrelsen 2013-12-05 POLICY FÖR HANTERING AV ETISKA FRÅGOR Aros Kapital AB, 556669-3130 Sid

Läs mer

Att sälja till E.ON och hur vi köper in. i enlighet med vår etiska kod

Att sälja till E.ON och hur vi köper in. i enlighet med vår etiska kod Att sälja till E.ON och hur vi köper in i enlighet med vår etiska kod E.ON Sverige ingår i den tyska E.ON-gruppen, som är världens största privatägda energikoncern. E.ON Sverige har drygt 6 000 medarbetare

Läs mer

Etiska förhållningsregler inom Axfoodkoncernen

Etiska förhållningsregler inom Axfoodkoncernen Stockholm, 2015-05-08 koncernen Som ett av Sveriges större företag och dagligvarukoncerner, har Axfood ett brett kontaktnät av leverantörer och samarbetspartners. Vissa har vi affärsrelationer med idag,

Läs mer

Haninge kommuns policy mot mutor och bestickning

Haninge kommuns policy mot mutor och bestickning 2004-05-24 Kommunalrådsberedningen Kommunfullmäktige Haninge kommuns policy mot mutor och bestickning Bakgrund Som tjänsteman, politiker eller uppdragstagare i en kommun så utsätts man för påverkan av

Läs mer

Policy och riktlinjer mot mutor för Helsingborgs stad

Policy och riktlinjer mot mutor för Helsingborgs stad SID 1(5) Policy och riktlinjer mot mutor för Helsingborgs stad PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER Kontakscenter Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se helsingborg.se

Läs mer

Instruktion om förbudet mot mutor

Instruktion om förbudet mot mutor Instruktion om förbudet mot mutor INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Definitioner... 1 2. Bakgrund och syfte... 1 3. tillämplighet... 2 4. Givande och tagande av alla typer av förmåner... 2 5. När medarbetare inom

Läs mer

Riktlinjer för hur vi undviker otillbörlig påverkan

Riktlinjer för hur vi undviker otillbörlig påverkan Sida: 1(6) Namn: Riktlinjer för hur vi undviker otillbörlig Riktlinjer för hur vi undviker otillbörlig Vägledning hur vi undviker otillbörlig i förhållande till kunder, leverantörer och andra intressenter

Läs mer

Karlskoga kommuns etiska riktlinjer mot mutor och bestickning

Karlskoga kommuns etiska riktlinjer mot mutor och bestickning Styrdokument KS 2010.0256 Ansvarig organisationsenhet: Kansliavdelningen Fastställd av KS 2011-03-22, 74 Karlskoga kommuns etiska riktlinjer mot mutor och bestickning Inledning Relationsfrämjande åtgärder

Läs mer

Mutor och jäv. Vad gäller i kommunal verksamhet?

Mutor och jäv. Vad gäller i kommunal verksamhet? Mutor och jäv Vad gäller i kommunal verksamhet? 1 Hur vill vi ha det i samhället.. och i vår egen kommunala verksamhet? I och med det som hänt i Göteborg har vi vaknat för att detta fenomen finns även

Läs mer

Etiska förhållningsregler inom Axfood

Etiska förhållningsregler inom Axfood Stockholm, 2012-11-05 Etiska förhållningsregler inom Axfood Som ett av Sveriges större företag och dagligvarukoncerner, har Axfood ett brett kontaktnät av leverantörer och samarbetspartners. Vissa har

Läs mer

Riktlinjer för att förhindra mutor, bestickning och annan korruption inom Lidköpings kommun.

Riktlinjer för att förhindra mutor, bestickning och annan korruption inom Lidköpings kommun. 2010-08-17 (rev 2011-01-10) Riktlinjer för att förhindra mutor, bestickning och annan korruption inom Lidköpings kommun. Fastställda av kommunstyrelsen i Lidköping 2011-. Inledning Dessa riktlinjer har

Läs mer

Dnr. Vägledning för anställda och förtroendevalda i Nyköpings kommun om mutor och jäv. Antagen av kommunfullmäktige

Dnr. Vägledning för anställda och förtroendevalda i Nyköpings kommun om mutor och jäv. Antagen av kommunfullmäktige Dnr Vägledning för anställda och förtroendevalda i Nyköpings kommun om mutor och jäv Dnr 2/6 Om MUTOR och BESTICKNING Mutor och korruption är inte så utbrett i vårt land, men det förekommer även här. Vi

Läs mer

ab Svensk Exportkredit Swedish export credit corporation Uppförandekod 2015

ab Svensk Exportkredit Swedish export credit corporation Uppförandekod 2015 ab Svensk Exportkredit Swedish export credit corporation Uppförandekod 2015 SEK har en viktig roll i det svenska exportkreditsystemet. Integritet, högsta affärsetiska standard och ett hållbart förhållningssätt

Läs mer

Etiska Riktlinjer för INTACTA KAPITAL 556704-6189.

Etiska Riktlinjer för INTACTA KAPITAL 556704-6189. Etiska Riktlinjer för INTACTA KAPITAL 556704-6189. Dessa riktlinjer antogs vid INTACTA Kapitals styrelsemöte den 16 maj 2013. 1(5) Etiska riktlinjer 1. Etik och syftet med etiska riktlinjer Bolaget verkar

Läs mer

Riktlinjer för representation inom Tidaholms kommun har tagits fram med utgångspunkt i Skatteverkets bestämmelser.

Riktlinjer för representation inom Tidaholms kommun har tagits fram med utgångspunkt i Skatteverkets bestämmelser. 2011:16 Riktlinjer för representation i Tidaholms kommun Antagna av kommunfullmäktige 2011-04-27 Inledning Riktlinjer för Representation gäller samtliga kommunala verksamheter även verksamhet som bedrivs

Läs mer

Svedala Kommuns 1:39 Författningssamling

Svedala Kommuns 1:39 Författningssamling Svedala Kommuns 1:39 Författningssamling 1 (5) Policy mot mutor och bestickning för anställda och förtroendevalda Antagen av kommunfullmäktige 2009-01-14, 12 Gäller från 2009-01-15 Tjänstemän, politiker

Läs mer

Mutor och bestickning

Mutor och bestickning 1 (8) Mutor och bestickning 1. Inledning Som tjänsteman vid Försäkringskassan har du ett ansvar för att uppträda på ett sådant sätt att du bidrar till att allmänheten har ett stort förtroende för myndigheten.

Läs mer

Policy och riktlinje mot mutor för Göteborgs Stad

Policy och riktlinje mot mutor för Göteborgs Stad (Styrelsemöte i Förvaltnings AB Framtiden 2014-12-09) Personal Gemensamt för staden Policy och riktlinje mot mutor för Göteborgs Stad - Policy Handläggare: Jan Persson Fastställare: Kommunfullmäktige Gällande

Läs mer

16 Policy om etiska riktlinjer Ansvar Senast fastställt Version Sid nr. Styrelsen, Redeye AB (5)

16 Policy om etiska riktlinjer Ansvar Senast fastställt Version Sid nr. Styrelsen, Redeye AB (5) 16 Policy om etiska riktlinjer Ansvar Senast fastställt Version Sid nr. Styrelsen, Redeye AB 2014-05-09 1.0 1 (5) REDEYE AB Policy om etiska riktlinjer Innehåll 1. Versionshantering 2. Inledning 3. Syfte

Läs mer

Mutbrott, bestickning och korruptiv marknadsfdring

Mutbrott, bestickning och korruptiv marknadsfdring Thorsten Cars Mutbrott, bestickning och korruptiv marknadsfdring Summary in English: Corruption in Swedish law Institutet mot mutor - skrift nr 4 Norstedts Juridik AB Innehâll Fôrord 5 Innehâll 7 Fôrkortningar

Läs mer

Policy avseende Farliga förmåner i Bräcke kommun. Antagen av kommunfullmäktige 75/2015

Policy avseende Farliga förmåner i Bräcke kommun. Antagen av kommunfullmäktige 75/2015 Policy avseende Farliga förmåner i Bräcke kommun Antagen av kommunfullmäktige 75/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Omfattning... 3 3. Måltider... 3 4. Rabatter, subventioner och lån... 4 5.

Läs mer

TILLÄMPNINGSANVISNINGAR TILL AFFÄRSETISK POLICY

TILLÄMPNINGSANVISNINGAR TILL AFFÄRSETISK POLICY TILLÄMPNINGSANVISNINGAR TILL AFFÄRSETISK POLICY Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Tillämpningsanvisningar till affärsetisk policy Anvisning 2014-06-02 Kommunstyrelse Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Riktlinjer avseende givande och tagande av gåvor och andra förmåner

Riktlinjer avseende givande och tagande av gåvor och andra förmåner sako mråde] STYRANDE DOKUMENT Sakområde: [Välj Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Ledningskansliet Handläggare: Gudrun Ahlberg Beslutsdatum: 2013-06-10 Dnr SLU ua 2013.1.1.1-2586

Läs mer

Antikorruptionspolicy

Antikorruptionspolicy Antikorruptionspolicy INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Definitioner...1 2. Bakgrund och syfte...1 3. Tillämplighet...2 4. Givande och tagande av alla typer av förmåner...2 5. När medarbetare inom SSAB tar emot

Läs mer

FÖLJ LAGAR OCH REGLER

FÖLJ LAGAR OCH REGLER SEK har en viktig roll i det svenska exportkreditsystemet. Integritet, högsta affärsetiska standard och ett hållbart förhållningssätt är grundläggande värderingar i vår verksamhet. SEK:s värderingar och

Läs mer

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET 1 Kom ihåg!» Samarbeta INTE om priser.» Dela INTE upp marknaden.» Utbyt INTE strategiskt viktig information. 2 Du

Läs mer

Strategi mot mutor och jäv

Strategi mot mutor och jäv Datum Strategi mot mutor och jäv Antagen av kommunstyrelsen Antagen av: Kommunstyrelsen 2014-04-01, 48 Dokumentägare: Kommundirektör Ersätter dokument: - Dokumentnamn: Strategi mot mutor och jäv Dokumentansvarig:

Läs mer

Riksrevisionen en oberoende granskare av staten. Göran Hyltander Korruption och oegentligheter SUHF HfR-konferens Johannesberg 15 nov 2012

Riksrevisionen en oberoende granskare av staten. Göran Hyltander Korruption och oegentligheter SUHF HfR-konferens Johannesberg 15 nov 2012 Riksrevisionen en oberoende granskare av staten Göran Hyltander Korruption och oegentligheter SUHF HfR-konferens Johannesberg 15 nov 2012 Fullt förtroende för förvaltningen i staten Våra kärnvärden Öppenhet

Läs mer

Riktlinjer mot mutor och jäv

Riktlinjer mot mutor och jäv KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Kommundirektör Annette Andersson Kommunjurist Zeinab Fazli 2015-05-06 1 (5) Riktlinjer mot mutor och jäv 1. Bakgrund Som förtroendevald

Läs mer

POLICY MOT MUTOR. Beslutad av kommunfullmäktige 2013-03-04, 34 POLICY

POLICY MOT MUTOR. Beslutad av kommunfullmäktige 2013-03-04, 34 POLICY POLICY MOT MUTOR Beslutad av kommunfullmäktige 2013-03-04, 34 POLICY Haninge kommuns policy mot mutor 1. Bakgrund Som tjänsteman, politiker eller uppdragstagare i en kommun utsätts man för påverkan av

Läs mer

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen STRATEGI PROCESS PLAN POLICY RIKTLINJER RUTIN ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen RIKTLINJER Fastställda av: Generalsekreteraren

Läs mer

Representation och gåvor för anställda i Växjö kommun

Representation och gåvor för anställda i Växjö kommun Rev av belopp och mutbrott 2012 Personalkontoret KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Representation och gåvor för anställda i Växjö kommun Beslut av kommunchefen och gäller från 2012-08-01. Representation All

Läs mer

Etiska riktlinjer. God etik inom Luleå kommun. Tillämpning. Medborgare. Leverantörer

Etiska riktlinjer. God etik inom Luleå kommun. Tillämpning. Medborgare. Leverantörer Riktlinjer Etiska Etiska riktlinjer God etik inom Luleå kommun Begreppet etik står i detta sammanhang för vårt förhållningssätt i relation till våra medborgare. Det finns en tydlig koppling mellan vår

Läs mer

Direktiv för att förebygga oegentligheter i Staffanstorps kommunkoncern

Direktiv för att förebygga oegentligheter i Staffanstorps kommunkoncern FÖRFATTNING 7.8 Antagen av kommunfullmäktige 43/14 Direktiv för att förebygga oegentligheter i Staffanstorps kommunkoncern 1. Inledning Den kommunala förvaltningen arbetar på medborgarnas uppdrag och ska

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

MUTBROTT OCH NÄRINGSLIVSKOD. Torbjörn Lindhe

MUTBROTT OCH NÄRINGSLIVSKOD. Torbjörn Lindhe MUTBROTT OCH NÄRINGSLIVSKOD Torbjörn Lindhe Vanliga frågeställningar Vad är en muta i praktiken? Vad får man ge och ta emot? Vilka beloppsgränser finns? Vad säger era egna riktlinjer? MMB AB En liten skandal

Läs mer

Kungälvs kommuns riktlinjer mot mutor och jäv.

Kungälvs kommuns riktlinjer mot mutor och jäv. 2012-12-18 Antagna av kommunfullmäktige 2013-03-14 48 Kungälvs kommuns riktlinjer mot mutor och jäv. Sammanfattning av lagstiftning och rättspraxis Anställda och förtroendevalda, inom den offentliga sektorn

Läs mer

Regler och riktlinjer för representation, gåvor och andra förmåner

Regler och riktlinjer för representation, gåvor och andra förmåner Sida 1 av 5 Regler och riktlinjer för representation, gåvor och andra förmåner Inom LRF Samköp gäller förbud mot givande och tagande av förmån som utgör muta 1. Varje medarbetare 2 inom LRF Samköp är skyldig

Läs mer

020-01 Policy mot givande och tagande av mutor Nynäshamns Kommun

020-01 Policy mot givande och tagande av mutor Nynäshamns Kommun 020-01 Policy mot givande och tagande av mutor Nynäshamns Kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2013-02-13 24 2(9) Innehållsförteckning 1. Inledning 1.1 Syftet med denna policy 3 1.2 Kommunens syn på

Läs mer

Anvisningar - Representation, gåvor, mutor och jäv för anställda och förtroendevalda i Katrineholms kommun

Anvisningar - Representation, gåvor, mutor och jäv för anställda och förtroendevalda i Katrineholms kommun Styrdokument Anvisningar - Representation, gåvor, mutor och jäv för anställda och förtroendevalda i Katrineholms kommun Antagen av kommunfullmäktige, 87 Giltighetstid --2018-12-31 2 (5) Beslutshistorik

Läs mer

Strafflag 19.12.1889/39

Strafflag 19.12.1889/39 Strafflag 19.12.1889/39 30 KAP (24.8.1990/769) Om näringsbrott 1 (1.4.1999/475) Marknadsföringsbrott Den som vid yrkesmässig marknadsföring av varor, tjänster, fastigheter, privata aktiebolags värdepapper

Läs mer

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter Riktlinjer för hantering av intressekonflikter Styrelsen för Redeye AB ( Bolaget ) har mot bakgrund av 8 kap. 21 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden och 11 kap. Finansinspektionens föreskrifter (FFFS

Läs mer

INSTRUKTION AVSEENDE MUTA OCH BESTICKNING

INSTRUKTION AVSEENDE MUTA OCH BESTICKNING 1(6) INSTRUKTION AVSEENDE MUTA OCH BESTICKNING INNEHÅLL 1 DEFINITIONER 2 BAKGRUND OCH SYFTE 3 TILLÄMPLIGHET 4 GIVANDE OCH MOTTAGANDE AV ALLA TYPER AV FÖRMÅNER 4.1 Godkännande av förmån 4.2 Förmånens karaktär

Läs mer

Interna riktlinjer för identifiering och hantering av intressekonflikter

Interna riktlinjer för identifiering och hantering av intressekonflikter Interna riktlinjer för identifiering och hantering av intressekonflikter Antagen av styrelsen 2014-06-30 eturn Fonder AB P.O. Box 24150, 104 51 Stockholm, SWEDEN Office Address: Linnégatan 89 Phone +46

Läs mer

Mutor och korruption. Helena Sundén, generalsekreterare Institutet Mot Mutor

Mutor och korruption. Helena Sundén, generalsekreterare Institutet Mot Mutor Mutor och korruption Helena Sundén, generalsekreterare Institutet Mot Mutor Institutets huvudmän Svenskt Näringsliv Svensk Handel Stockholms Handelskammare Sveriges Kommuner och Landsting LIF Institutets

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 10 juli 2008 B 5248-06 KLAGANDE 1. BA Ombud och offentlig försvarare: Advokat FB 2. DF Ombud och offentlig försvarare: Advokat LA 3. LG

Läs mer

Storebrandkoncernens riktlinjer för bekämping av korruption

Storebrandkoncernens riktlinjer för bekämping av korruption Storebrandkoncernens riktlinjer för bekämping av korruption 1 Syfte och principer I detta dokument beskrivs Storebrandkoncernens riktlinjer för bekämpning av korruption. Syftet med riktlinjerna är att

Läs mer

1(9) Riktlinjer för prövning av bisyssla. Styrdokument

1(9) Riktlinjer för prövning av bisyssla. Styrdokument 1(9) Styrdokument 2(9) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-10-06 183 Dokumentansvarig Kommunchefen Reviderad av 3(9) Innehållsförteckning...4 Mål... 4 Syfte... 4 Bisyssla...

Läs mer

För att uppfylla våra allmänna principer har vi definierat ett antal grundsatser som vi verkar efter

För att uppfylla våra allmänna principer har vi definierat ett antal grundsatser som vi verkar efter Uppförandekod Det är viktigt för Sjöräddningssällskapet att alla medarbetare och frivilliga sjöräddare strävar åt samma håll och skapar förtroende. Därför arbetar vi efter en uppförandekod med regler och

Läs mer

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida.

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida. Vår uppförandekod IVL:s uppförandekod Allmänt IVL Svenska Miljöinstitutet AB (IVL) åtnjuter högt anseende som ett ansvarstagande företag. Det bygger på integritet och affärsverksamhet som är konsekvent

Läs mer

Regler för mottagande av donationer till Enköpings kommun

Regler för mottagande av donationer till Enköpings kommun 2015-12-08 Dnr: KS2012/84 Kommunledningskontoret Handläggare: Åsa Winkler Regler för mottagande av donationer till Enköpings kommun Beslutad av kommunfullmäktige i Enköpings kommun den 7 mars 2016. Reglerna

Läs mer

Hanteringsklass: Öppen Dnr: RG 2014/1841 Informationsägare: Avd. Stab. Fastställd: Fastställd av: Riksgäldens styrelse.

Hanteringsklass: Öppen Dnr: RG 2014/1841 Informationsägare: Avd. Stab. Fastställd: Fastställd av: Riksgäldens styrelse. Hanteringsklass: Öppen Dnr: RG 2014/1841 Informationsägare: Avd. Stab Fastställd: 2014-12-11 Fastställd av: Riksgäldens styrelse Hållbarhetspolicy Sammanfattning Hållbarhetspolicyn är ett övergripande

Läs mer

HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD

HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD Om Hufvudstadens uppförandekod. Hufvudstaden har en hundraårig historia. Sedan 1915 har vi utvecklat företaget till att vara ett av Sveriges ledande fastighetsbolag med ett

Läs mer

Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag

Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag 2 (6) Innehållsförteckning Policy för internkontroll... 1 för Stockholms

Läs mer

Riktlinjer mot muta och bestickning

Riktlinjer mot muta och bestickning Riktlinjer mot muta och bestickning Riktlinjer mot muta och bestickning Innehållsförteckning Riktlinjer mot tagande av muta... 3 Definitioner 3 Muta 3 Givande av muta 4 Särskilt integritetskänsliga personer

Läs mer

Uppförandekod. Denna uppförandekod fastställdes av Castellum AB (publ) styrelse den 22 april 2014.

Uppförandekod. Denna uppförandekod fastställdes av Castellum AB (publ) styrelse den 22 april 2014. Uppförandekod Denna uppförandekod fastställdes av Castellum AB (publ) styrelse den 22 april 2014. Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 2. Dokumentägare... 2 3. Ansvar i externa relationer... 2 3.1. Lagar

Läs mer

Riktlinjer avseende mutor och andra otillbörliga förmåner RIKTLINJER AVSEENDE MUTOR

Riktlinjer avseende mutor och andra otillbörliga förmåner RIKTLINJER AVSEENDE MUTOR Riktlinjer avseende mutor och andra otillbörliga förmåner RIKTLINJER AVSEENDE MUTOR Eslövs kommun eftersträvar likvärdighet i alla verksamheter och hög integritet för medarbetare och politiker. Vid myndighetsutövning,

Läs mer

Uppförandekod & Whistleblowpolicy

Uppförandekod & Whistleblowpolicy Uppförandekod & Whistleblowpolicy Inledning PeaceWorks uppförandekod och whistleblowpolicy riktar sig till anställda, praktikanter, förtroendevalda, volontärer och andra som åtagit sig ett uppdrag för

Läs mer

SODEXOS FÖRKLARING OM AFFÄRSINTEGRITET

SODEXOS FÖRKLARING OM AFFÄRSINTEGRITET Stockholm 2009-06-01 SODEXOS FÖRKLARING OM AFFÄRSINTEGRITET Sodexos ambition är att ses som normgivande när det gäller de typer av tjänster vi tillhandahåller. Vår vision att som partner till våra kunder

Läs mer

Riktlinjer för bisysslor

Riktlinjer för bisysslor Datum Vår beteckning 2014-04-30 Dnr 14.K0169 020 Riktlinjer för bisysslor Antagen av kommunstyrelsen 2014-05-20 Med bisyssla avses verksamhet som bedrivs vid sidan om den ordinarie anställningen hos Vindelns

Läs mer

Code of Conduct för leverantörer

Code of Conduct för leverantörer Code of Conduct för leverantörer Endast tillsammans når vi våra mål Swedavias Code of Conduct för leverantörer är grundläggande för ett framgångsrikt och långsiktigt samarbete mellan oss på Swedavia och

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Policy mot oegentligheter för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions styrelse 2015-06-15 Antagen av Stadsmissionens Skolstiftelses och Stiftelsen

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinjer mot mutor

RIKTLINJER. Riktlinjer mot mutor RIKTLINJER Riktlinjer mot mutor POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

ETISK POLICY AB EKERÖ BOSTÄDER

ETISK POLICY AB EKERÖ BOSTÄDER ETISK POLICY AB EKERÖ BOSTÄDER Antagen av AB Ekerö Bostäders styrelse 2014-11-14 Policy för det etiska arbetet inom AB Ekerö Bostäder Syftet med denna policy är att tydliggöra företagets moraliska och

Läs mer

Rutin för hantering av privata medel

Rutin för hantering av privata medel 2012-08-22 Rutin för hantering av privata medel Rutin för hantering av privata medel Dnr: KS 2012-298 Typ av dokument: Rutin Handläggare: Markus Fjellsson, utredningssekreterare Antagen av: Välfärdschef

Läs mer

SKANDIAS POLICY OM ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE (HÅLLBARHET)

SKANDIAS POLICY OM ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE (HÅLLBARHET) Klassificering Sida Publik 1/8 Skandias Bolagsmanual Regelverkstyp Policy Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt Nr 1.02 SKANDIAS POLICY OM ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE (HÅLLBARHET) Beslutad av Styrelsen

Läs mer

Revisionsrapport. Bisysslor. Lekebergs kommun. Fredrik Alm Cert. kommunal revisor 27 april 2012

Revisionsrapport. Bisysslor. Lekebergs kommun. Fredrik Alm Cert. kommunal revisor 27 april 2012 Revisionsrapport Bisysslor Lekebergs kommun Fredrik Alm Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Inledning 2 Revisionsfråga 2 Revisionsmetod 2 Avgränsning 3 Allmänt om bisyssla 3 Förtroendeskadliga

Läs mer

Lekebergs kommuns riktlinjer för intern och extern representation, gåvor och uppvaktningar

Lekebergs kommuns riktlinjer för intern och extern representation, gåvor och uppvaktningar Lekebergs kommuns riktlinjer för intern och extern representation, gåvor och uppvaktningar Fastställd av: Kommunstyrelsen Datum: 2016-04-12 Ansvarig för revidering: Personalchef Diarienummer: KS 15-5 Policy

Läs mer

Dokumentnummer. Distribution. Samtlig personal

Dokumentnummer. Distribution. Samtlig personal 1 (5) Syfte med policyn och tillämplighet Syftet med uppförandekoden är att tydligt och enkelt beskriva hur vi som medarbetare och ambassadörer för Svenska Spel förväntas uppträda gentemot varandra, mot

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING Regler för representation i Antagen av fullmäktige 2006-02-06, 27 Reviderad av fullmäktige 2007-12-17, 119 (p 5.1) Reviderad av fullmäktige 2013-04-24, 46, dnr 2012/0704 KS.014 Innehåll 1 Tillämpningsområde...

Läs mer