Svealandsbanan Kapacitetsförstärkning, delen Södertälje Eskilstuna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svealandsbanan Kapacitetsförstärkning, delen Södertälje Eskilstuna"

Transkript

1 BRÖT PM 02/2005 Dnr BRÖ /SA30 Förstudie Svealandsbanan Kapacitetsförstärkning, delen Södertälje Eskilstuna Slutrapport

2 Banverkets projektgrupp Åke Granqvist Susann Sass Jonsson Helena Andersson Hans Filipsson Bo Eriksson Vanke Catarina Lindberg Ola Rydell Staffan Wiklund Håkan Berell utredningsledare bitr. utredningsledare elkraft geoteknik broteknik miljöteknik spårteknik signal samhällsekonomi Konsultens, ÅF-Infrateknik AB, projektgrupp Johan Meurling Thomas Lange Anders Nyman Kjell Jansson Chris Halldin Sven-Ove Larsson Göran Lundqvist Torbjörn Solér Bernt Nyström Andreas Löfgren Hans Annevall Bengt-Olof Carlsson Ann-Christine Hågeryd uppdragsledare och ansvarig för miljö och gestaltning samråd och rapportproduktion kapacitetsanalys samhällsekonomisk kalkyl resandeprognoser spårteknik signal elkraft kalkyl, mark mark granskning underkonsult bro underkonsult geoteknik, Statens Geotekniska Institut För övriga medverkande och referensgrupper, se kap 15 Omslagsbilden: Reginatåg på Svealandsbanan juni Foto, där inget annat anges: Johan Meurling, ÅF-Infrateknik AB 2 Förstudie Svealandsbanan, kapacitetsförstärkning

3 Förstudie Svealandsbanan Kapacitetsförstärkning, delen Södertälje Eskilstuna Slutrapport Förstudie Svealandsbanan, kapacitetsförstärkning 3

4 Innehåll 1 Sammanfattning Bakgrund Dagens bana och trafikering Syfte med förstudien Förstudiens avgränsning Andra projekt med koppling till Svealandsbanan Resultat och beslut i tidigare skeden Planeringsprocessen vid byggande av järnväg Lagstiftning som reglerar planering av järnväg Banverkets planeringsskeden Mål och krav för förstudien Transportpolitiska mål Nationella miljömål Banverkets policy och mål Projektspecifika krav Förutsättningar Södertälje kommun Nykvarns kommun Strängnäs kommun Eskilstuna kommun Översiktlig geologisk beskrivning Översiktlig landskapsanalys Översiktlig kapacitetsutredning Samrådsredogörelse Minnesanteckningar från tidigt samråd Eskilstuna Nykvarn Strängnäs Strängnäs Eskilstuna Inkomna synpunkter Slutsatser från tidigt samråd Redovisning av alternativ Nollalternativet Utredningsalternativ Utredningsalternativ Utredningsalternativ Utredningsalternativ Utredningsalternativ Utredningsalternativ Övriga utredningar Förstudie Svealandsbanan, kapacitetsförstärkning

5 9. Risk och säkerhet Mål Riskinventering Översiktlig riskbedömning Rekommendation Samhällsekonomisk kalkyl Motiv och principer Förutsättningar Metodik Resultat Effekter av alternativen Generella miljöeffekter Alternativspecifika miljöeffekter Kapacitet och kravuppfyllelse Samhällsekonomi Måluppfyllelse av transportpolitiska mål Måluppfyllelse av miljöbalkens hänsynsregler Gestaltningsfrågor Samlad bedömning och fortsatt arbete Samlad bedömning av alternativen Fortsatt arbete Begreppsförklaringar Medverkande Referenser, underlag Skriftliga källor Källor från Internet Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Berörda kommuners yttranden Banverkets ställningstagande Bilaga 1 Teknikutredning Bilaga 2 Kostnadsbedömning Bilaga 3 Planeringsprocessen vid byggande av järnväg Bilaga 4 Översiktlig kapacitetsanalys Underbilaga 1 till bilaga Förstudie Svealandsbanan, kapacitetsförstärkning 5

6 6 Förstudie Svealandsbanan, kapacitetsförstärkning

7 1 Sammanfattning Bakgrund Sedan Svealandsbanan öppnades för trafik 1997 har resandeutvecklingen varit mycket positiv. De förbättrade kommunikationerna har bidragit till regionförstoring och kommunerna längs banan har fått en påtagligt förbättrad utveckling. Arbetspendlingen med tåg har ökat kraftigt. Problem och brister på Svealandsbanan idag är: Stora kapacitetsproblem, vilket medför låg återhämtningsförmåga och förlängda restider. Kraftförsörjningen behöver förstärkas. Bristande kapacitet och kraftförsörjning har lett till ett stort antal tågförseningstimmar. Svealandsbanan med utbyggnad med nya mötesspår/partiella dubbelspår finns med som objekt i Banverkets Framtidsplan för järnvägen Totalt finns ca 1,5 miljarder, varav ca 150 miljoner är avsatta för förstärkt elkraftförsörjning. Planeringsprocess och mål Planering av järnväg regleras i lagen om byggande av järnväg (1995:1649). Planeringen följer en process i vilken både Banverket och det övriga samhället medverkar. Planeringsprocessen syftar till att ge förfarandet vid byggande av järnvägar en god anknytning till övrig samhällsplanering och miljölagstiftning. Genom processen tillgodoses behovet av att redan i tidiga skeden förankra planeringen av järnvägar i kommunernas och länsstyrelsernas planering. Banverket skall verka för att järnvägen bidrar till att de transportpolitiska målen uppnås. Det övergripande målet är att säkerställa en samhällsekonomisk effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Riksdagen har antagit 15 nationella miljömål som skall fungera som en kompass för allt miljöarbete. Vidare finns regionala miljömål. Funktionskrav och teknisk standard Funktionskrav för utbyggnaden på Svealandsbanan är: Restiden mellan Stockholm och Eskilstuna och med uppehåll för resandeutbyte i Flemingsberg, Södertälje, Nykvarn, Läggesta och Strängnäs skall vara mindre än 60 minuter. Antalet tågförseningar skall minska med 80% jämfört med 2002 års förseningar. Kapaciteten i tågsystemet skall öka så att 30 minuters turtäthet möjliggörs i båda riktningarna med förtätning till 15 minuters turtäthet under högtrafik. De olika delsträckorna skall utformas så att dubbelspår långsiktigt skall kunna byggas ut på hela sträckan Södertälje Eskilstuna. För projektet finns specifika tekniska krav som anger en standard på järnvägsanläggningen. Generellt gäller att banan skall ha en bangeometri anpassad för en högsta hastighet av 250 km/h. I övrigt skall banan ha en hög standard avseende signalsäkerhet och trafikstyrning. Svealandsbanan har inga plankorsningar. Förutsättningar Svealandsbanan är riksintresse för kommunikationer liksom det statliga vägnätet i området. Projektet berör Eskilstuna, Strängnäs, Nykvarn och Södertälje kommuner. Var kommun har sina särskilda förutsättningar för en utbyggnad av Svealandsbanan. Särskilt i Strängnäs och Eskilstuna är miljö- och planeringsförutsättningarna komplexa vid en utbyggnad till dubbelspår. I Strängnäs och Eskilstuna tätorter finns riksintressen för natur- och kulturmiljövård. Studerade alternativ och resultat Bild nr 1. Nytt dubbelspår väster om Södertälje och på sträckan mellan Härad och Kjula. (UA 1). Bild nr 2. Nytt dubbelspår mellan Grundbro och Strängnäs och mellan Kjula och Eskilstuna. (UA 2). Bild nr 3. Förlängning av dubbelspåret mellan Nykvarn och Läggesta och nytt dubbelspår mellan Malmby och Härad. (UA 3). Bild nr 4. Nytt dubbelspår från Strängnäs, väster om tunneln till strax före Barva. (UA 4). Förstudie Svealandsbanan, kapacitetsförstärkning 7

8 Sammanlagt sex utredningsalternativ har studerats, fyra enligt kartorna ovan samt ett minialternativ, UA 5, och ett maxalternativ, UA 6. UA5 omfattar halva sträckan av UA4. UA6 omfattar dubbelspår på hela sträckan utom genom Strängnäs. Resultatet av förstudien visar att alternativen har olika egenskaper avseende miljö, kapacitet och anläggningskostnad. Miljö Stor negativ miljöpåverkan får UA 3 för passagen genom Strängnäs. Även UA 2 ger stor påverkan på passagen genom Eskilstuna. UA 1 och UA 4 bedöms endast medföra en mindre miljöpåverkan på omgivningen. Kapacitet UA 3 uppfyller de ställda funktionskraven bäst följt av UA 1 och UA 4. Inget alternativ uppfyller funktionskraven helt och hållet. Anläggningskostnad är bedömd till ett intervall enligt nedan: UA miljoner kronor UA miljoner kronor UA miljoner kronor UA miljoner kronor UA miljoner kronor UA miljoner kronor Samhällsekonomisk kalkyl Nedanstående tabell sammanfattar det beräknade samhällsekonomiska utfallet för samtliga UA, uttryckta i nuvärde år Märk att kostnader markeras med negativt tecken. Inget av utredningsalternativen framstår som samhällsekonomiskt lönsamt med de förutsättningar som ingår i kalkylen. UA6 måste ses som ett alternativ på längre sikt om och när befolkningstillväxt eller efterfrågetillväxt inträffar. På kort sikt och med de förutsättningar som tillämpats framstår UA4 följt av UA 3 och UA 1 som mest gynnsamma. Sammantaget torde ännu icke beaktade faktorer kunna bidra till ett mer gynnsamt samhällsekonomiskt resultat men med hur mycket går naturligtvis inte att säga. Den genomförda samhällsekonomiska kalkylen visar att en detaljerad samhällsekonomisk kalkyl med fler och delvis modifierade förutsättningar behöver utföras innan ett ställningstagande kan göras av projektets samhällsekonomiska lönsamhet. Sammanvägd bedömning Vid en sammanvägd bedömning bedöms UA 1, UA 2, UA 4 och UA 5 kunna uppfylla krav utifrån miljö, kapacitet, kostnad och samhällsekonomi. De sträckor i UA 2 och UA 3 som går genom Eskilstuna och Strängnäs är inte lämpliga som en första etapp på Svealandsbanan, då de innebär stora projektrisker avseende miljö, genomförande och kostnad. UA 6 bedöms endast genomförbar på längre sikt i takt med utveckling av tågtrafiken och samhällets efterfrågan. Projektet uppvisar med de översiktliga beräkningar som gjorts en negativ samhällsnytta. En osäkerhet finns i kalkylen och vissa faktorer som ger ytterligare plusvärden har inte kunnat kvantifieras. En utbyggnad av Svealandsbanan uppfyller dock flera av de transportpolitiska målen främst genom tätare trafik, kortare restid och ökad punktlighet. Vidare är en utbyggd kollektiv trafik positiv för att uppnå ett jämställt transportsystem och för att ge bättre transportmöjligheter för alla grupper i samhället. Då alla alternativ är längre än 5 km kommer preliminärt en tillåtlighetsprövning av projektet att bli aktuell. Utredningsalternativen behöver optimeras ytterligare med avseende på kapacitet, miljö och anläggningskostnad. Därvid kan nya kombinationer av mötesspår och partiella dubbelspår bli aktuella. Tabell 1. Sammanställning av samhällsekonomi för utredningsalternativen. Mkr. Sammanställning av samhällsekonomi. Nuvärde 2004 UA1 UA2 UA3 UA4 UA5 UA6 Trafikantnytta Järnvägens driftfinanser Anläggningskostnad Reinvesteringskostnad Övriga statsfinanser Externa effekter Summa nytta - anläggningskostnad Netto nuvärdeskvot -0,15-0,35-0,10-0,08-0,97-0,84 8 Förstudie Svealandsbanan, kapacitetsförstärkning

9 2 Bakgrund och syfte Svealandsbanan byggdes under perioden Mellan Södertälje och Eskilstuna ersattes den gamla järnvägen med en ny enkelspårig bana som i huvudsak medger hastigheter upp till 200 km/h med dagens tågtyper. På delen Ryssjöbrink Läggesta finns en drygt 10 km lång dubbelspårssträcka. Mellan Eskilstuna och Folkesta har banan dubbelspår. Svealandsbanan binder samman orterna Södertälje, Nykvarn, Läggesta, Strängnäs, Eskilstuna och Kungsör. Svealandsbanans trafikering omfattar våren 2004 sträckan Stockholm Eskilstuna Örebro/Hallsberg. I Hallsberg och Södertälje finns koppling till Västra stambanan mot Göteborg. Mälarbanan nås från Eskilstuna, Arboga och Stockholms C. Sedan Svealandsbanan öppnades för trafik har resandeutvecklingen varit mycket positiv. De förbättrade kommunikationerna har bidragit till regionförstoring och kommunerna längs banan har fått en påtagligt förbättrad utveckling. Arbetspendlingen med tåg har ökat kraftigt i relationen Eskilstuna Stockholm Uppsala. Även arbetspendlingen från Stockholmsregionen till orter längs banan har ökat. Möjligheterna till att studiependla innebär stora utvecklingsmöjligheter dels genom att Mälardalens Högskola i Eskilstuna fått ett större underlag och dels genom att många studerande längs banan kan bo kvar i sin hemkommun och studera i Stockholm, Uppsala eller Örebro. De största problemen och bristerna på Svealandsbanan idag är : Stora kapacitetsproblem, vilket medför låg återhämtningsförmåga och förlängda restider Kraftförsörjningen behöver förstärkas Bristande kapacitet och kraftförsörjning har lett till ett stort antal tågförseningstimmar Parallellt med Svealandsbanan går väg E 20 som har god standard. För närvarande byggs en ny förbifart runt Strängnäs som kommer att markant förkorta restiderna för vägtrafiken. Att bygga ut Svealandsbanan för högre kapacitet är ett sätt att bibehålla järnvägens konkurrenskraft gentemot vägtrafiken. Banverkets investeringsplan Framtidsplanen innehåller en satsning på miljoner kr under perioden avseende partiellt dubbelspår, mötesstationer och förstärkt kraftförsörjning. Banan trafikeras idag mestadels av lokdragna Intercitytåg på sträckan Stockholm Eskilstuna i styv 60 minuters trafik. Därtill sätts insatståg in under morgon och kväll i den mest belastade riktningen. Vartannat stomtåg fortsätter till Örebro/Hallsberg. Ursprungligen vid starten 1997 trafikerades banan av fyravagnars tåg av typ X2. Dessa har successivt ersatts med lokdragna tåg och motorvagnståg av typ Regina. Banan är byggd för en tidtabell med timmes trafik från vardera riktningen. Idag körs insatståg för 30-minuterstrafik under högtrafik och med blandade tågtyper vilket medför många störningar. SJ är trafikoperatör och driver trafiken helt på företagsekonomiska grunder. De lokdragna tågen kommer succesivt från sommaren 2004 att ersättas med nya X40 tåg som SJ köpt in. Bild nr 6. De nya X 40-tågen är tvåvåningståg med god komfort och instegshöjd som är anpassad för funktionshindrade. Foto: SJ AB. TiM (Trafik i Mälardalen AB) är ett marknadsbolag som bildades TiM ägs till 50 % av SJ AB och till 50 % av Mälab (Mälab ägs till 40 % av SL medan Upplands Lokaltrafik, Västmanlands Lokaltrafik, Länstrafiken i Sörmland och Länstrafiken i Örebro äger 15 % vardera). TiMs vision är att skapa ett gränslöst Mälardalen, vilket betyder att man ska kunna resa enkelt till skola 2.1 Dagens bana, trafikering Stationer med resandeuppehåll finns i Eskilstuna, Strängnäs, Läggesta, Nykvarn, Södertälje Syd och Flemingsberg. Sträckan från Eskilstuna till Valskog går på en befintlig men upprustad bana. Tågen kan därför fortsätta mot Örebro och Hallsberg. Sedan år 2000 och till sommaren 2004 har tågen även gått norr om Stockholm via Arlanda flygplats till Uppsala. Bild nr 5. Dagens trafiksystem i Mälardalen. Förstudie Svealandsbanan, kapacitetsförstärkning 9

10 och arbete eller på fritiden över såväl läns- som operatörsgränser, TiM är främst ett biljettsamarbete vars mål är att erbjuda resor med ett kort i Mälardalen. Detta kort TiM-kortet finns sedan år 2000 men gäller än så länge enbart på SJs tåg. Kortet som är ett sk smartcard kan laddas med pengar på en resebörs och utnyttjas för köp av enstaka biljetter eller med en period för pendelresor. citetsanalys för Svealandsbanan Banverket 2001 som definierar sex olika alternativ. Funktionskrav för den studerade utbyggnaden på Svealandsbanan är: Restiden mellan Stockholm och Eskilstuna och med uppehåll för resandeutbyte i Flemingsberg, Södertälje, Nykvarn, Läggesta och Strängnäs skall vara mindre än 60 minuter. Antalet tågförseningar skall minska med 80% jämfört med 2002 års förseningar. Kapaciteten i tågsystemet skall öka så att 30 minuters turtäthet möjliggörs i båda riktningarna med förtätning till 15 minuters turtäthet under rusningstid. De olika delsträckorna skall utformas så att dubbelspår långsiktigt skall kunna byggas ut på hela sträckan Södertälje Eskilstuna. På sikt önskar kommunerna också få snabba förbindelser mellan Stockholm och Västsverige via Svealandsbanan. För godstrafiken finns önskemål om industrispårsanslutningar i många av kommunerna längs banan. En förstudie enligt Lagen om byggande av järnväg har som syfte att genomföra tidigt samråd, klarlägga den fortsatta planeringsprocessen och inhämta Länsstyrelsens beslut om projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. I en förstudie bedöms också miljöpåverkan, samhällsekonomisk nytta och översiktligt teknisk utformning av ny anläggning. Bild nr 7. Biljettautomat i Nykvarn. Idag kan pendlare resa med ett periodkort som kombinerar resor på SJ:s tåg och med ett eller två länstrafikbolags. Detta periodkort är dock i pappersformat då länstrafikbolagen ännu saknar den tekniska infrastrukturen för TiM-kortet. Den stora resandetillströmningen främst på sträckan mellan Södertälje och Eskilstuna har medfört kapacitetsproblem, dels i form av brist på sittplatser i tågen och dels i form av att banan inte medger fler tåg i rusningstrafik. Sedan banan öppnades för trafik 1997 har restiden förlängts med 10 procent i ett försök att klara kapacitetsproblemen, men trots detta är tågförseningarna höga. De nya tvåvåningstågen av typ X40 som levereras under de närmsta åren kan dock öka utbudet av sittplatser om tågen multipelkopplas. Antalet tågförseningstimmar är idag högt och är inte godtagbart i förhållande till de krav och förväntningar som trafikvolymen medför. 2.2 Syfte med förstudien Förstudien för Svealandsbanan på sträckan Södertälje Eskilstuna skall klargöra en strategi för en framtida utbyggnad av olika delsträckor på Svealandsbanan. Som grund för förstudien finns utredningen Kapa- 2.3 Förstudiens avgränsning I Banverkets terminologi omfattar Svealandsbanan sträckan Södertälje Eskilstuna Valskog. Svealandsbanan har idag en trafikering som omfattar sträckan Stockholm Södertälje Eskilstuna Hallsberg med inriktning även för trafik Uppsala/Arlanda. Denna förstudie avgränsas till att behandla sträckan från Södertälje Syd Övre till Eskilstuna station. Kapacitetsutbyggnaden begränsas till en utbyggnad i befintlig sträcka. Alternativa terrängkorridorer ingår inte i förstudien. I förstudien studeras översiktligt några industrispårsanslutningar och en eventuell ny station öster om Eskilstuna Central. Som en allmän inriktning på arbetet gäller Banverkets Framtidsplan och Banverkets Sektorsprogram Andra projekt med koppling till Svealandsbanan Ett flertal projekt i Stockholmsområdet pågår för närvarande eller beräknas starta inom planperioden. Dessa projekt kommer efter färdigställandet att öka kapaciteten inom trafiksystemet och även förbättra möjligheterna till ökad punktlighet på Svealandsbanan. Några av de viktigare projekten är: Uppsala, bangårdsombyggnad och nytt resecentrum Tomteboda Stockholm S, Citybanan Stockholm S Årsta, fyra spår Kraftförsörjning på Svealandsbanan 10 Förstudie Svealandsbanan, kapacitetsförstärkning

11 Bild nr 8. Översiktskarta över förstudiens utredningsområde, skala ca 1: Resultat och beslut i tidigare skeden Tidigare utredningar om Svealandsbanan utanför Banverket omfattar bl. a. Svealandsbanans framtida trafikering (KTH 2002), som ger ett förslag till framtida utveckling av banan och dess trafikering. Avhandlingen Introduktion av regionala snabbtåg (KTH 2003, Oskar Fröidh) beskriver hur Svealandsbanan har påverkat resemarknaden, resbeteende och tillgänglighet. Mot bakgrund av den mycket positiva resandeutvecklingen på Svealandsbanan och med de brister som finns på banan har Banverket i en idéstudie Kapacitetsanalys för Svealandsbanan (Olof Lindfelt, 2003) studerat trafikering, kapacitet och utbyggnadsbehov på banan. I arbetet har identifierats fyra olika alternativ för utbyggnad av partiella dubbelspår och mötesstationer. Vidare har identifierats ett minialternativ och ett maxalternativ. Idéstudiens alternativ och kapacitetsanalys ligger till grund för denna förstudie. Förstudie Svealandsbanan, kapacitetsförstärkning 11

12 3 Planeringsprocessen för järnväg 3.1 Lagstiftning som reglerar planering av järnväg Lagen om byggande av järnväg Planering av järnväg regleras i lagen om byggande av järnväg (1995:1649). Planeringen följer en process i vilken både Banverket och det övriga samhället medverkar. Planeringsprocessen syftar till att ge förfarandet vid byggande av järnvägar en god anknytning till övrig samhällsplanering och miljölagstiftning. Genom processen tillgodoses behovet av att redan i tidiga skeden förankra planeringen av järnvägar i kommunernas och länsstyrelsernas planering. Processen ska vidare ge goda möjligheter för de som berörs i olika skeden till insyn och samråd. Nedan anges två viktiga paragrafer som skall genomsyra arbetet. 1 kap 3 Vid planläggning, byggande och underhåll av järnväg skall hänsyn tas till både enskilda intressen och allmänna intressen såsom miljöskydd, naturvård och kulturmiljö. En estetisk utformning skall eftersträvas. 1 kap 4 Vid planläggning och byggande av järnväg skall tillses, att järnvägen får ett sådant läge och utförande att ändamålet med järnvägen vinns med minsta intrång och olägenhet utan oskälig kostnad, och att hänsyn tas till stads- och landskapsbilden och till natur- och kulturvärden. Miljöbalken Den centrala miljölagstiftningen finns sedan 1999 samlad i Miljöbalken och har fem grundläggande mål som ska genomsyra all verksamhet. Människors hälsa och miljön ska skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan. Värdefulla natur- och kulturmiljöer ska skyddas och vårdas. Den biologiska mångfalden ska skyddas och vårdas. Mark, vatten och fysisk miljö i övrigt ska användas så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktig god hushållning tryggas Återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, varor och energi ska främjas så att ett kretslopp uppnås. Miljöbalken innehåller många regler som kan bli aktuella vid planering och utbyggnad av järnväg. Skydd av naturområden Natura 2000 regleras i miljöbalken kapitel 7. Det finns bland annat regler om särskilda mark- och vattenområden som ska tillåtas vid prövning av vattenverksamhet och tillåtlighet enligt kapitel 11 respektive kapitel 17 i balken samt skydd av områden som naturreservat och strandskydd. Balken innehåller också regler om miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) och miljökvalitetsnormer (MKN). Plan- och bygglagen Plan- och bygglagen reglerar bland annat detaljplaneläggning och bygglov som blir aktuellt vid byggande av järnväg. Väglagen Väglagen gäller för planering och byggnation av det statliga vägnätet. Lagen behöver tillämpas om allmänna vägar ska byggas om i samband med förändringar av järnvägen. Lagen om kulturminnen Fornminnen är skyddade enligt kulturminneslagen KML. I lagen finns bland annat regler om samråd med och tillstånd från länsstyrelsen när det gäller fasta fornlämningar. 3.2 Banverkets planeringsskeden Enligt lagen om byggande av järnväg ska om olika alternativ är tänkbara och om projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan planeringsprocessen omfatta tre utredningsskeden förstudie, järnvägsutredning och järnvägsplan. Se Bilaga 3 för en mer komplett bild av planeringprocessen. Förstudie I förstudien står de allmänna intressena i fokus. Detta innebär att det ska klargöras om det finns ett samhällsbehov av utbyggnad av järnvägen. Beskrivningen av en utbyggnad ska göras med de allmänna intressena i fokus. Förstudien ska klargöra förutsättningarna för den fortsatta planeringen och visa på genomförbara alternativ. I förstudien görs ingen absolut jämförelse eller utvärdering mellan alternativen. I förstudien ska ett tidigt samråd genomföras och förstudien utgör underlag för länsstyrelsens beslut om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Med förslagshandlingen som grund tar Banverket ställning till hur arbetet med projektet ska gå vidare. Järnvägsutredning Järnvägsutredningen med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning ska beskriva och värdera alternativa lösningar för att lösa brister och problem. Under arbetet med järnvägsutredningen ska samråd ske med berörda fastighetsägare, kommuner och länsstyrelser samt med andra som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Miljökonsekvensbeskrivningen som ingår i järnvägsutredningen ska godkännas av länsstyrelsen och ställas ut för yttrande. Järnvägsutredningen utgör underlag för Ban- 12 Förstudie Svealandsbanan, kapacitetsförstärkning

13 Förstudie Järnvägsutredning + MKB Järnvägsplan + MKB Byggnation Bild nr 9. Planerings- och genomförandeprocessen. MKB = Miljökonsekvensbeskrivning. verkets ställningstagande och val av lösning samt för regeringens tillåtlighetsprövning av den valda lösningen. Avvägningen mellan allmänna och enskilda intressen görs i viss mån i järnvägsutredningen men framförallt i järnvägsplanen. Tillåtlighetsprövning Projekt som innebär nybyggnad av ny järnväg eller utbyggnad mer än 5 km i befintlig sträcka skall enligt 17 kap. Miljöbalken tillåtlighetsprövas av regeringen. Regeringens tillåtlighetsbeslut omfattar tillåtligheten av järnvägsanläggningen inom ett visst område/korridor utan att den närmare sträckningen preciserats. Genom regeringens beslut blir frågan om tillåtligheten i det aktuella fallet avgjord. Den efterföljande järnvägsplanen skall således endast avse sträckning inom det område som regeringsbeslutet avser. Järnvägsplan För det valda alternativet upprättas en järnvägsplan. Järnvägsplanens primära syfte är att klargöra vilken mark som behöver tas i anspråk för järnvägsutbyggnaden samt klargöra behovet av miljöskyddsåtgärder. Även i järnvägsplanen ingår en miljökonsekvensbeskrivning. Järnvägsplanen får inte strida mot gällande detaljplanebestämmelser. Planen fastställs av Banverkets huvudkontor efter utställelse och samråd med berörda länsstyrelser. Banverkets fastställelsebeslut får överklagas av sakägare till regeringen. Efter det att beslutet om fastställelsen har vunnit laga kraft får järnvägsplanen rättsverkan och ger såväl rätt som skyldighet till inlösen av sådan mark som enligt planen inte endast tillfälligt ska användas för järnvägsändamål. När en järnväg byggs får endast oväsentliga avvikelser från järnvägsplanen förekomma. Bild nr 10. Under förstudien ges tillfälle för medborgarna att få information och komma med förslag under det s.k. tidiga samrådet. Bilden från Nykvarn. Förstudie Svealandsbanan, kapacitetsförstärkning 13

14 4 Mål och krav för förstudien I detta kapitel presenteras de allmänna mål och projektspecifika krav som gäller för Svealandsbanans utbyggnad. I kapitel 11 görs en bedömning av hur projektet uppfyller de transportpolitiska målen. 4.1 Transportpolitiska mål Banverket ska verka för att järnvägen bidrar till att de transportpolitiska mål som beslutades av riksdagen 1998 nås. De transportpolitiska målen består av ett övergripande mål och sex delmål. Det sjätte delmålet tillkom år Det övergripande målet: Att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. De sex delmålen 1. Ett tillgängligt transportsystem 2. En hög transportkvalitet 3. En säker trafik 4. En god miljö 5. En positiv regional utveckling 6. Ett jämställt transportsystem 1. Ett tillgängligt transportsystem Att skapa ett tillgängligt transportsystem innebär att transportsystemet ska utformas så att medborgarnas och näringslivets grundläggande transportbehov kan tillgodoses. Tillgänglighet till järnvägen påverkas bl. a. av: Närhet till stationen Stationsmiljö Restid, turtäthet, och byten Fordonsutformning Samverkan mellan transportslag Information om priser, tider och utbud Biljettförsäljning 2. Hög transportkvalitet Transportsystemet ska medge en hög transportkvalitet för näringslivet. Näringslivet vill ha punktliga, säkra och snabba transporter. Leveransprecision, information och förutsägbarhet är andra viktiga kvaliteter. Banverket för en dialog med transportköpare och transportörer för att finna nya lösningar och få insikt om lokala transportbehov, förväntningar och idéer. 3. En säker trafik Järnvägen omfattas av nollvisionen. Ingen person ska dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor. Transportssystemets utformning och funktion ska anpassas till de krav som följer av detta. Banverkets trafik- och elsäkerhet inriktas mot att: Järnvägssystemet alltid ska vara säkert Starkströmanläggningarna inom järnvägssystemet ska vara säkra för personer, husdjur och egendom El- och järnvägsolyckor ska förhindras Konsekvenserna av svåra olyckor ska lindras Åtgärder som förbättrar säkerheten är till exempel införande av ATC-system (Automatic Train Control), förbättrat skydd vid plankorsningar, förbättrad elsäkerhet på uppställningsområden för lok och vagnar och informationsinsatser i skolor. 4. En god miljö Järnvägssektorn ska genom transporterna, liksom vid byggande och drift av infrastrukturen, bidra till en hållbar utveckling. Transportsystemets utformning och funktion ska anpassas till krav på en god och hälsosam livsmiljö för alla, där natur- och kulturmiljö skyddas mot skador. Banverket och övriga järnvägssektorn ska vårda och vidareutveckla järnvägens goda miljöegenskaper och aktivt arbeta för att begränsa de negativa effekterna av resursanvändning, intrång, buller och vibrationer samt utsläpp till luft, mark och vatten. En Bild nr 11 Resandeutbyte på Nykvarns station våren 2004, plattform och fordon är inte anpassade för funktionshindrade och barnfamiljer. 14 Förstudie Svealandsbanan, kapacitetsförstärkning

15 god hushållning med mark, vatten, energi och andra naturresurser ska främjas. Åtgärder som leder till god miljö är till exemepel framtagning av strategier för återanvändning av begagnat material, sanering av förorenad mark samt byggande och underhåll av bullerplank. 5. En positiv regional utveckling Transportsystemet ska främja en positiv regional utveckling genom att dels utjämna skillnader i möjligheterna för olika delar av landet att utvecklas, dels motverka nackdelar av långa transportavstånd. Järnvägen kan ge betydande positiva regionala effekter genom att underlätta pendling till arbetsplatser och förbättra godstransporter. Exempel på åtgärder: Satsningar på nätverk för persontransporter Minska restiden Öka turtätheten Förbättrad trafikantinformation Nya förbättrade hamn- och industrispår Utveckla kombitrafiken 6. Ett jämställt transportsystem Ett jämställt transportsystem innebär att transportsystemet ska utformas så att det är anpassat till både kvinnor och mäns behov och förutsättningar. Samma möjligheter att använda sig av järnvägen som transportsystem ska finnas för alla, oberoende av kön. Åtgärder för ett jämställt transportsystem är tex förbättrade och tryggare stationsmiljöer och utvecklade nätverk för persontransporter som leder till förbättrade arbetsmarknadsregioner. Kvinnor och män ska också ges samma möjlighet att påverka transportsystemets tillkomst, utformning och förvaltning. 4.2 Nationella miljömål 1999 antog riksdagen 15 nationella miljökvalitetsmål, Svenska miljömål miljöpolitik för ett hållbart Sverige (1997/98:145). Miljökvalitetsmålen skall fungera som en kompass för allt svenskt miljöarbete. Målsättningen är att Sverige år 2020 ska vara på god väg mot en hållbar utveckling. De 15 miljökvalitetsmålen är: Frisk luft Luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturarv inte skadas. Grundvatten av god kvalitet Grundvatten skall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag skall vara en ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras samtidigt som förutsättningarna för friluftslivet värnas. Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och hydrologiska funktion i landskapet skall bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Hav i balans ej aktuellt för Svealandsbanans utbyggnad Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden bevaras. Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapet och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärden bevaras och stärks Storslagen fjällmiljö Ej aktuellt för Svealandsbanans utbyggnad God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden skall tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Giftfri miljö Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapas i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Säker strålmiljö Människors hälsa och den biologiska mångfalden skall skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. Skyddande ozonskikt Ej aktuellt vid utbyggnad av Svealandsbanan. Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att detta globala mål kan uppnås. De 15 nationella miljökvalitetsmålen är allmänt formulerade. För att kunna omsättas i praktiken måste de preciseras med konkreta mål. Detta har riksdagen delvis gjort i propositionen Svenska miljömål delmål och åtgärdsstrategier 2000/01:130 som förtydligar och anger riktlinjer för hur dessa delmål ska nås. 4.3 Regionala miljömål Länsstyrelserna i Stockholms län och Södermanlands län har arbetat fram regionala miljömål. Dessa kommer att belysas i det fortsatta arbetet i en järnvägsutredning. Förstudie Svealandsbanan, kapacitetsförstärkning 15

16 4.4 Banverkets policy och mål Banverkets arkitekturpolicy Järnvägen ska erbjuda positiva upplevelser Järnvägsmiljön utgör en arkitektonisk helhet där alla ingående delar ska gestaltas med samma omsorg. God arkitektur ska prägla alla Banverkets byggnadsverk. Järnvägen ska formas i samspel med landskap och stad, så att resenärer och omgivning erbjuds positiva upplevelser i en vacker och väl fungerande miljö. Arkitekturfrågorna ska beaktas i alla skeden under planering, projektering, byggande och därefter i fortsatt skötsel och förvaltning. God järnvägsmiljö i stad och landskap Stationsmiljöns funktioner och estetiska egenskaper ska utvecklas utifrån järnvägsresenärers behov. God stationsarkitektur ska ses som ett medel att uppnå miljöer som präglas av god funktion, enkelhet, trygghet och stora skönhetsvärden. Järnvägens stela geometri, tekniska karaktär och livslängd gör att Banverket ska ställa stora krav på en omsorgsfull och tidsbeständig utformning av järnvägslinje och omgivande landskap. Broarkitektur och formgivning av konstbyggnader ska ägnas särskild omsorg, vid nybyggnad såväl som byten och upprustning. Konst i järnvägsmiljö Järnvägsmiljön som lämplig plats för offentlig konst ska alltid övervägas vid ny- och ombyggnadsprojekt. Konstnärlig gestaltning i järnvägsmiljöer ska integreras genom att det konstnärliga arbetet samordnas med övriga insatser. Klotterfri järnvägsmiljö Järnvägsresenärer och omgivning har rätt att möta en hel, välskött och klotterfri järnvägsmiljö Banverkets miljöpolicy Alla har ett miljöansvar Vi ska ha ett aktivt och förebyggande miljöarbete som en naturlig del i vår verksamhet. Vi ska följa gällande miljölagstiftning samt andra regler och krav som vi berörs av, samt agera med samhällets och kundernas krav och förväntningar i centrum. Vi ska ständigt förbättra vårt miljöarbete Vi ska vårda och vidareutveckla järnvägens goda miljöegenskaper och aktivt arbeta med att begränsa och förebygga de negativa miljöeffekterna av resursanvändning, intrång, buller och vibrationer samt utstläpp till luft, mark och vatten. Vi ska bidra till en långsiktig hållbar utveckling Banverket ska i såväl banhållning, trafikstyrning och uppdragsverksamhet som i övriga uppgifter, i samverkan med övriga aktörer, bidra till att järnvägssektorn utvecklas i enlighet med transportoch miljöpolitiken Planeringsmål för buller Banverket och Naturvårdsverket har tillsammans tagit fram planeringsmål för buller och vibrationer för spårburen trafik. Planeringsmålen för buller redovisas i dokumentet Buller och vibrationer från spårburen linjetrafik och överensstämmer med de riktvärden för god miljökvalitet som riksdagen fastställde då den beslutade om regeringens proposition 1996/97:53. Riktvärdena baseras på dagens kunskap om buller från spårburen trafik och bullrets negativa inverkan på de människor som utsätts för buller. Följande riktvärden gäller: 30 db(a) dygnsekvivalent ljudnivå inomhus. 45 db(a) maximalnivå inomhus nattetid. 55 db(a) dygnsekvivalent ljudnivå vid uteplats i anslutning till bostad. 60 db(a) dygnsekvivalent ljudnivå i bostadsområdet i övrigt 70 db(a) maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad Redovisade riktvärden ska även tillämpas för fritidsbostäder och vårdlokaler. För arbetslokaler är riktvärdet 60dB(A) maximalljudnivå inomhus samt för undervisningslokaler 45 db(a) maximalljudnivå inomhus under lektionstid. I rekreationsområden i tätort är riktvärdet 55 db(a) dygnsekvivalent ljudnivå och i friluftsområden där naturupplevelsen är en viktig faktor 40 db(a) dygnsekvivalent ljudnivå. Bullerskyddsåtgärder ska vidtas med strävan att innehålla riktvärdena i den mån det är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. Riktvärdena är alltså inte gränsvärden utan måste alltid sättas i relation till kostnad och miljönytta. Planeringsmål för vibrationer Även planeringsmålet för vibrationer redovisas i Buller och vibrationer från spårburen linjetrafik. För vibrationer finns inga riktvärden som är fastställda av riksdagen. Planeringsmålet är vibrationshastigheten 0,4 mm/ s, vilken gäller för vibrationer som riskerar att påverka boendekomforten i permanent- och fritidsbostäder samt vårdlokaler. 4.5 Projektspecifika krav Funktionskrav för framtida trafikering Funktionskrav för kapacitetsutbyggnaden på Svealandsbanan är: Restiden mellan Stockholm och Eskilstuna och med uppehåll för resandeutbyte i Flemingsberg, Södertälje, Nykvarn, Läggesta och Strängnäs skall vara mindre än 60 minuter. Antalet tågförseningar skall minska med 80% jämfört med 2002 års förseningar. Kapaciteten i tågsystemet skall öka så att 30 minuters turtäthet möjliggörs i båda riktningarna med önskad förtätning till 15 minuters turtäthet under högtrafik. De olika delsträckorna skall utformas så att dubbelspår långsiktigt skall kunna byggas ut på hela sträckan Södertälje Eskilstuna. För att uppfylla funktionskraven måste den nya anläggningen minst ha samma tekniska standard som dagens bana. Detta innebär följande tekniska krav 16 Förstudie Svealandsbanan, kapacitetsförstärkning

17 Kurvgeometri för i huvudsak 250 km/h Korsning med väg är planskild Fjärrblockering Automatic Train Control, (ATC) Största tillåten axellast är 25 ton (STAX 25) Lastprofil B, lastprofil C prövas Plattformslängd vid stationer med resandeutbyte är 325 m Plattformshöjd mellanhög Växelstandard, anslutning från enkelspår till sidotågväg i dubbelspår utformas med växel för 130 km/h Bild nr 12. Vid anslutning från enkelspår till sidotågväg i dubbelspår utformas växlar för största tillåtna hastighet 130 km/h. Förstudie Svealandsbanan, kapacitetsförstärkning 17

18 5 Förutsättningar Som en allmän förutsättning gäller att Svealandsbanan idag i hela sin sträckning utgör riksintresse för kommunikationer enligt Miljöbalken 3 kapitlet. Likaså utgör det statliga vägnätet med bland annat Väg E20 riksintresse för kommunikationer. 5.1 Södertälje kommun Allmänt Södertälje är den näst största kommunen längs Svealandsbanan, tätorten har ca innevånare. Kommunen har flera stora arbetsgivare som Astra Zeneca och Scania och kommunen har fler inpendlare än utpendlare. Södertälje Syd Stationen Södertälje Syd består av Södertälje Syd Övre och Södertälje Syd Nedre. De båda stationerna nås via rulltrappor och hissar. Svealandsbanans ansluter till Södertälje Syd övre och tågtrafiken fortsätter vidare på Grödingebanan mot Stockholm. Södertälje Syd ligger externt lokaliserad fyra km söder om Södertälje centrum. Fördelen med det externa stationsläget är att Grödingebanan kan utnyttjas vilket ger kortare restider jämfört med den gamla banan. Vid Södertälje Syd finns pendlarparkering och busslinjer in mot Södertälje Centrum. På grund av stationens externa lokalisering utnyttjas inte stationen optimalt. Det är relativt få resenärer från Eskilstuna/Strängnäs som har målpunkt vid Södertälje Syd. Flertalet åker vidare mot Stockholm eller byter och fortsätter med pendeltågen. Området runt Södertälje Syd behöver exploateras för att stationens möjligheter ska kunna utnyttjas fullt ut. Översiktsplan 2003 Översiktsplanen visar på Södertälje som en av Stockholmsregionens kärnor där det finns möjlighet för en utveckling mot flerkärning regionstruktur. Kommunen har fler arbetstillfällen än förvärvsarbetande. Översiktsplanen anger att kollektivtrafik är en viktig fråga för att uppnå ett miljöanpassat transportsystem. Genom att tågtrafiken byggs ut skapas förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle. Svealandsbanan är en viktig länk för att dra nytta av regional samverkan kring bostäder och arbete. Översiktsplanen pekar ut Almnäs-området där Fördjupad översiktsplan bör göras. Almnäs gränsar till Svealandsbanan och berör även Nykvarns kommun. Riksintressen i anslutning till Svealandsbanan Almnäsområdet är utpekat som riksintresse för totalförsvaret. Svealandsbanan går genom området. Regionala och lokala intressen i anslutning till Svealandsbanan Ett område söder om Måsnaren är angett som rekreationsskog, vilket främst innebär vissa skötselkrav på skog och mark. Bild nr 13. Södertälje Syd Övre fotograferad från Södertälje Syd Nedre. 18 Förstudie Svealandsbanan, kapacitetsförstärkning

19 Bild nr 14. Nykvarns station våren Nykvarns kommun Allmänt Nykvarn är en avknoppning från Södertälje och är egen kommun sedan 1999 med drygt invånare. Även sett till ålderssammansättningen är det en kommun med en stor del yngre personer. I hög utsträckning är det yngre barnfamiljer som flyttar in i kommunen. Kommunen har en stor arbetspendling till främst Södertälje och Stockholm. Kommunen har ett attraktivt läge i regionen med endast 30 minuters restid med dagens lokdragna tåg till Stockholm. Det centrala läget i regionen gör att det finns efterfrågan på industrimark i kommunen. Kommunen arbetar tillsammans med intressenter för att utveckla ett verksamhetsområde vid Mörby nära E 20. Det finns också önskemål om anslutning med industrispår. Nykvarns station I Nykvarn används det gamla centrala stationsläget vilket innebär att samhället har god tillgänglighet till stationen. Genom Nykvarn har Svealandsbanan dubbelspår och stationen har två sidoplattformar och planskild plattformsförbindelse. Pendlarparkering finns dels i direkt anslutning till stationen och dels en bit bort från stationen. Utformningen av plattformar och planskild plattformsförbindelse innebär stora problem för funktionshindrade att med kort varsel byta från en plattform till den andra. Översiktsplanen Nykvarns kommun arbetar för att få till stånd dubbelspår på Svealandsbanan för tätare tågförbindelser och höjd kapacitet. I Översiktsplanen anges att Svealandsbanan har ett skyddsområde på 50 meter på vardera sidan av spåret. Inom kommunen finns ett flertal planerade eller pågående områden som gränsar till Svealandsbanan bland andra följande: Strängbetong gränsar till järnvägen. Nygård. Området gränsar i norr mot E20 och Svealandsbanan. För en utbyggnad med fler bostäder krävs en ny detaljplan. Taxinge. Området gränsar i söder mot Svealandsbanan. Detaljplaner skall uprättas som redovisar ny bebyggelse och även redogör för buller från Svealandsbanan och E20. Vid planläggning skall riskintressena säkerställas. Väster om Taxinge finns områden med restriktioner som gränsar till Svealandsbanan. Nykvarns Centrum. Riksintressen i anslutning till Svealandsbanan Mälaren (4 kap Miljöbalken, MB). Riksintresse med särskilda hushållningsbestämmelser. Svealandsbanan gränsar till området på en kort sträcka. På denna sträcka är Svealandsbanan redan utbyggd till dubbelspår. Energiförsörjning (3 kap, MB). Riksintresse för energidistribution avser en sträckning för framtida naturgasledning som korsar Svealandsbanan väster om samhället. Förstudie Svealandsbanan, kapacitetsförstärkning 19

20 Övriga objekt Det finns en nyckelbiotop och sumpskogsobjekt vid Ryssjöbrink. Ett sumpskogsobjekt ligger på södra sidan av Svealandsbanan vid Båglamossen. 5.3 Strängnäs kommun Allmänt Strängnäs kommun har drygt invånare varav i tätorten ca Kommunen har en stor utpendling till Stockholm och Eskilstuna, såväl folkmängd som utpendling har ökat efter Svealandsbanans tillkomst. Strängnäs har ursprung som biskopssäte redan från 1100-talet. Efter en brand 1871 byggdes staden upp och har i de äldre delarna kvar prägeln av den då tidstypiska stadsmiljön med delvis medeltida stadsplan. Gatunätet kring Kyrkberget är från medeltiden. Kommunen kännetecknas av en bra boendemiljö som tillsammans med ett positivt näringsklimat, de många kulturmiljöerna samt korta avstånd till huvudstaden och andra orter i Mälardalen starkt bidrar till den positiva befolkningsutvecklingen. Strängnäs station Stationen i Strängnäs saknar mötesspår och har en sidoplattform. Stationen ligger vid Långberget och har ett centralt läge i tätorten. Stationshuset är nybyggt från 1997 och innehåller en serveringsdel, kiosk och väntsal. Vid stationen ligger även busstation och infartsparkering. Stationen uppfyller väl kraven på ett fungerande resecentra med ombyte mellan olika trafikslag och god tillgänglighet. Läggesta station Läggesta station betjänar främst tätorterna Mariefred och Åkers styckebruk som ligger 3 5 km från stationen samt även Stallarholmen, ca 15 km från Läggesta. Vid stationen finns dubbelspår och två sidoplattformar och planskild plattformsförbindelse. Stationen är nybyggd från 1997 och har hållplats med bussförbindelse till Mariefred, Stallarholmen och Åkers styckebruk. Det finns två pendlarparkeringar. En större pendlarparkering är förlagd på södra sidan mot E 20 och en mindre pendlarparkering på norra sidan för pendlare från Mariefred. Från Läggesta station når man den smalspåriga Museiejärnvägen Läggesta Mariefred och normalspårlinjen med rälsbuss till Taxinge Näsby. Översiktsplan, 2002 Arbetet med den översiktliga planeringen utgår från att kommunen kommer att växa med ca 250 invånare per år. Det motsvarar den genomsiktliga tillväxten under de senaste 30 åren. De goda kommunikationerna på Svealandsbanan och på vägarna E 20 och RV 55 är en viktig förutsättning för utveckling av Strängnäs. I översiktsplanen pekas Svealandsbanan ut med en 50 meter bred skyddszon på vardera sidan av spåret. Med en 50 meter bred zon bör en utbyggnad kunna Bild nr 15. Strängnäs station ligger i ett trångt läge vid Långberget. Foto: Åke Granqvist. 20 Förstudie Svealandsbanan, kapacitetsförstärkning

21 Bild nr 16. Läggesta station ligger i ett högt läge med bra annonsering i miljön. inrymmas inom befintlig skyddszon. I översiktsplanen bestäms också att ny bebyggelse som förutsätter en trafikförsörjning via enskild väg i plan med järnvägen ej får förekomma. Översiktsplanen anger utbyggnadsplaner för både bostäder och verksamheter kring Läggesta station. Detaljplanering pågår för ett stort antal bostäder. Riksintressen med anknytning till Svealandsbanan Mälaren (4 kap, MB). Riksintresse med särskilda hushållningsbestämmelser. Riksintresset omfattar hela Strängnäs tätort. Svealandsbanan går genom riksintresset. Vid exploatering i området ska åtgärder vidtas så att inte tillgängligheten försämras. Strängnäs stad (3 kap, MB). Kulturmiljö av riksintresse, lärdoms- och stiftsstad med unikt sammansatt planmönster där utvecklingen kan följas från medeltid till 1900 talet. Värdet består av den dominerande domkyrkan och i huvudsak medeltida bebyggelse förknippad med stiftsstaden. Gatunätet bevarar en oregelbunden medeltida karaktär. Svealandsbanan går strax utanför riksintresset Riksintresse för naturvård (3 kap, MB). N70, Lottesta-Björnvad Gorsingeholmskullarna är Natura 2000-område (4 Kap, MB). Geologiskt värdefull åssträckning, till stor del bevuxen med ädellövskog. Floran och faunan har ett vetenskapligt intresse. Norra delen av området är naturreservat. Järnvägen gränsar till sydvästra delen av området. Riksintresse för gasledning. Svealandsbanan korsar riksintresset på flera ställen. Skogsområden väster om Strängnäs är utpekat som riksintresse för totalförsvaret. Svealandsbanan går genom området Regionala och lokala intressen med anknytning till Svealandsbanan Gorsingeholmskullarna, se ovan under riksintresse. Ulfhäll (nyckelbiotop). En tätortsnära ädellövdominerande lövskog i anslutning till Mälaren. Svealandsbanan gränsar till en del av området. Långberget, klass 3. Geologiskt intressant bergsformation. Området har betydelse för friluftslivet. Söder om i direkt anslutning till Strängnäs reser sig en väl utbildad förkastningsbrant. Naturvärdena består om exploateringar undviks i bergsområdet. Nuvarande station i Strängnäs ligger i direkt anslutning till området och har medfört ingrepp i förkastningsbranten. En ny tunnel genom Strängnäs kommer att påverka området. Stadsskogen, klass 3. Skogsområde intill Strängnäs av betydelse för friluftslivet. I nära anslutning till Strängnäs ligger Stadsskogen, ett bergigt område med platåer av hällmarkstallskog, granskogsklädda dalgångar samt små kärr och sumpskogsstråk med lövinslag. Områdets naturvärden består om större exploateringar ej tillåts och om stor hänsyn tas till friluftslivet vid skogsbruksåtgärder. Svealandsbanans sträckning genom Stadsskogen är till stor del förlagd i tunnel. Råckstaån ingår i våtmarksinventeringen. Svealandsbanan korsar Råckstaån på bro vid Läggesta. Förstudie Svealandsbanan, kapacitetsförstärkning 21

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning 1(6) 2019-04-17 Samrådshandling Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för del av fastigheterna Vega och Tor m.fl. Eriksgatan/Baldersgatan Hovmantorps samhälle Lessebo kommun Kronobergs

Läs mer

4 Mälarstäder

4 Mälarstäder 4 Mälarstäders yttrande gällande Nationell transportplan 2018-2029 Som fjärde största storstadsregion har 4 Mälarstäder idag en befolkning på fler än 320 000 invånare och växer mer än riket i genomsnitt.

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning 1(6) 2018-11-29 Granskningshandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Kosta 13:20 - Stenstugan Kosta samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista utgör

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning 1(7) 2017-01-13 Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Djurhult 1:31 m.fl Lessebo samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista utgör underlag

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

1 (6) Dnr: Antagandehandling ANTAGEN LAGAKRAFT Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

1 (6) Dnr: Antagandehandling ANTAGEN LAGAKRAFT Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning 1 (6) 2018-04-10 Antagandehandling ANTAGEN 2018-06-18 LAGAKRAFT 2018-07-18 Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för kv. Sofielund och Nordslund Trädgårdsgatan Lessebo samhälle Lessebo

Läs mer

Behovsbedömning. Förslag till upphävande för del av detaljplan SPL (Äreporten 4), Södra Munksjön, Jönköpings kommun

Behovsbedömning. Förslag till upphävande för del av detaljplan SPL (Äreporten 4), Södra Munksjön, Jönköpings kommun Samrådshandling 2016-12-06 Dnr: 2016:312 Behovsbedömning Förslag till upphävande för del av detaljplan SPL850312 (Äreporten 4), Södra Munksjön, Jönköpings kommun 1 Bedömning av miljöpåverkan En miljökonsekvensbeskrivning

Läs mer

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning 1(5) 2019-08-15 Granskningshandling Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning Ändring av detaljplan för fastigheterna Ankungen 1 & 2, Rödluvan 1 & 2, Tingeling 1 samt del av Hovmantorp 6:1 Denna checklista

Läs mer

1 Inledning. 1.1 Bakgrund och dagens situation

1 Inledning. 1.1 Bakgrund och dagens situation 1 Inledning 1.1 Bakgrund och dagens situation Svealandsbanan sträcker sig från Södertälje i Stockholms län till Valskog i Västmanlands län. Utmed banan ligger orterna Nykvarn, Läggesta, Strängnäs, Eskilstuna

Läs mer

Länsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie

Länsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie Länsstyrelsens ansvar Ulf Lindberg Länsantikvarie Ulf.lindberg@lansstyrelsen.se De nationella målen för kulturmiljöarbetet Det statliga kulturmiljöarbetet ska främja: ett hållbart samhälle med en mångfald

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl

Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl 1(6) 2018-09-25 Granskningshandling version 2 Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl Gåsamålavägen, Skruvs camping Skruvs samhälle Lessebo kommun Kronobergs

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

1(5) Dnr: Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

1(5) Dnr: Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning 1(5) 2017-09-21 Dnr: 2017.0073.214 Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl Skruv samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Miljömålen i Västerbottens län

Miljömålen i Västerbottens län Miljömålen i Västerbottens län Förutom det övergripande generationsmålet har vi 16 miljömål som styr inriktningen av miljöpolitiken och som anger vår gemensamma målbild. Varje miljömål har en särskild

Läs mer

Detaljplan för del av fastigheten Hovmantorp 6:1 m.fl

Detaljplan för del av fastigheten Hovmantorp 6:1 m.fl 1(5) 2018-04-10 Antagandehandling ANTAGANDE 2018-06-18 LAGAKRAFT 2018-07-18 Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för del av fastigheten Hovmantorp 6:1 m.fl Skolgatan Hovmantorps samhälle

Läs mer

Låt oss få veta vad du tycker!

Låt oss få veta vad du tycker! Låt oss få veta vad du tycker! Banverket planerar för mötesspår och dubbelspår på vissa sträckor av järnvägen mellan Södertälje, Strängnäs och Eskilstuna Svealandsbanan, som bland annat går mellan Södertälje-Eskilstuna,

Läs mer

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg Hamra

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg Hamra Planläggningsbeskrivning 2016-03-30 Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg Hamra Med hjälp av denna planläggningsbeskrivning får du information om hur planläggningsprocessen ser ut för utbyggnaden, när

Läs mer

Granskningshandling Dnr: 2016:313. Behovsbedömning

Granskningshandling Dnr: 2016:313. Behovsbedömning Granskningshandling 2017-03-31 Dnr: 2016:313 Behovsbedömning Upphävande för delar av detaljplan EII580 (handel inom kv Överkastet och industri inom Övertrycket 3). Gamla Bangården (Södra Munksjön), Jönköpings

Läs mer

Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl.

Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl. Behovsbedömning Datum 2017-04-04 1 (6) Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl. VERKSAMHETSOMRÅDE 2 (6) Behovsbedömning Allmänt För alla planer som tas fram inom plan och bygglagen ska kommunen bedöma om förslaget

Läs mer

Banverkets planering Behov, Idé, efterfrågan När vi planerar nya järn vägar sker det i flera steg. Först analyseras brister och Idéskede Förstudie lösningar i ett idéskede. Idéer som inte bedöms genomför

Läs mer

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra Planläggningsbeskrivning 2015-04-01 Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra Med hjälp av denna planläggningsbeskrivning får du information om hur planläggningsprocessen ser ut för utbyggnaden, när

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2 Bromölla kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2 Antagen/Senast ändrad Gäller från Dnr Kf 2006-12-18 124 2007-01-01 2004/396-403 Kf 2012-10-29 170 2012-10-30 2011/120 LOKALA MILJÖMÅL FÖR BROMÖLLA

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Upprättad av planeringskontoret 2014-10-22 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådshandlingen för Översiktsplan Växjö kommun, del Ingelstad 1 Innehållsförteckning: Bakgrund Icke-teknisk sammanfattning

Läs mer

Bilaga B Trafikutbud etapp 1

Bilaga B Trafikutbud etapp 1 Bilaga B Trafikutbud etapp 1 Denna bilaga beskriver det trafikutbud i det storregionala stomnätet som parterna kommit överens om att genomföra som etapp 1. Utbudet ligger till grund för gemensamma beslut

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. BEDÖMNINGSOBJEKT: Detaljplan för område väster om Gamla Faluvägen i

Läs mer

MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER

MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER Bilaga 5 till avfallsplan för fyra Dalslandskommuner 2018-2025 2018-06-26 Miljöbedömning av avfallsplanen För Dalslands

Läs mer

Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING

Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Behovsbedömning Grundkarta (separat kartblad) Fastighetsförteckning Plankarta med

Läs mer

Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009

Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009 Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009 Innehåll 1 Planprogram 1.1 Läge och avgränsning 3 1.2 Syfte 3 2 Behovsbedömning 2.1 Miljöbedömning av planer och program

Läs mer

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009 Flerregional systemanalys för Ostlänken Mars 2009 1 Nyköping- Östgötalänken AB, ägare och adjungerade 2008 Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping, Oxelösund, Trosa, Botkyrka + Regionförbundet

Läs mer

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Ny framsida ska komma Marco! Inbjudan till samråd 22 februari Järnvägsplan utbyggnad till dubbelspår på Roslagsbanan sträckan Tibble Visinge

Ny framsida ska komma Marco! Inbjudan till samråd 22 februari Järnvägsplan utbyggnad till dubbelspår på Roslagsbanan sträckan Tibble Visinge Ny framsida ska komma Marco! Inbjudan till samråd 22 februari 2012 Järnvägsplan utbyggnad till dubbelspår på Roslagsbanan sträckan Tibble Visinge Bakgrund Roslagsbanan är en smalspårig järnväg för persontrafik

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Ostlänken - Sveriges första höghastighetsjärnväg. En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt

Ostlänken - Sveriges första höghastighetsjärnväg. En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Ostlänken - Sveriges första höghastighetsjärnväg En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Vad är Ostlänken? 15 mil ny dubbelspårig järnväg mellan Järna

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. BEDÖMNINGSOBJEKT: DETALJPLAN FÖR GAMLA RUNEMO SKOLA, RUNEMO 7:1 MFL.

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

9 Banverkets ställningstagande

9 Banverkets ställningstagande Regeringen har givit Banverket i uppdrag att utreda förutsättningarna för en ny järnväg på sträckan Umeå- Luleå, Norrbotniabanan. I Framtidsplanen finns tre miljarder anvisade för en första etapp av Norrbotniabanan

Läs mer

Detaljplan för Södra hamnen 6:1, 6:2, 6:3, 6:4 Lysekil, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING

Detaljplan för Södra hamnen 6:1, 6:2, 6:3, 6:4 Lysekil, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING Dnr: BYN 2017-2 Datum: 2017-03-29 Detaljplan för Södra hamnen 6:1, 6:2, 6:3, 6:4 Lysekil, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN Miljöpåverkan - behov av miljöbedömning

Läs mer

Detaljplan för del av Hässleholm 88:1

Detaljplan för del av Hässleholm 88:1 Dnr.: BN 2016-927 Datum: 2018-06-05 Underlag för behovsbedömning Detaljplan för del av Hässleholm 88:1 Hässleholms kommun, Skåne län Underlag för behovsbedömning www.hassleholm.se/dp Behovsbedömning för

Läs mer

1.1 Bakgrund. 1.2 Norrbotniabanans ändamål. Ekonomiskt hållbar utveckling. Socialt hållbar utveckling

1.1 Bakgrund. 1.2 Norrbotniabanans ändamål. Ekonomiskt hållbar utveckling. Socialt hållbar utveckling 1. Inledning Den 10 december 2002 fick Banverket regeringens uppdrag att utreda förutsättningarna för en ny järnväg på sträckan Umeå-Luleå-Haparanda. Norrbotniabanan har beslutats omfatta sträckan Umeå-Luleå,

Läs mer

Projekt Göteborg-Borås. Informationsmöte Almedal Mölnlycke Fokus Mölndal och Göteborg

Projekt Göteborg-Borås. Informationsmöte Almedal Mölnlycke Fokus Mölndal och Göteborg Projekt Göteborg-Borås Informationsmöte Almedal Mölnlycke Fokus Mölndal och Göteborg Kulturhuset Möllan 25 maj 2016 2 Inledning Höghastighetsjärnväg Göteborg Borås Planläggningsprocessen och tidplan Pågående

Läs mer

Dnr: LSK Kommunstyrelsen Datum:

Dnr: LSK Kommunstyrelsen Datum: Dnr: LSK 11-98-214 Kommunstyrelsen Datum: 2011-05-18 Detaljplan för VÄGERÖD 1:70 MM Östersidan, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN Miljöpåverkan - behov av miljöbedömning

Läs mer

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö 2 2014-04-22 Det är det här det handlar om! Beställning från Näringsdepartementet Beställning: PM 2014-01-08 från Näringsdepartementet, Transportenheten Ett

Läs mer

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Vad är Ostlänken? 15 mil ny dubbelspårig järnväg mellan

Läs mer

Konsekvenser ÖP2030 KONSEKVENSER BILAGA. Översiktsplan för Piteå

Konsekvenser ÖP2030 KONSEKVENSER BILAGA. Översiktsplan för Piteå KONSEKVENSER BILAGA Översiktsplan för Piteå Där denna symbol förekommer finns mer information att hämta. Alla handlingar som hör till översiktsplanen hittar du på: www.pitea.se/oversiktsplan Läsanvisningar

Läs mer

Effektredovisning för BVGb_015 Varberg, dubbelspår (tunnel) inklusive resecentrum

Effektredovisning för BVGb_015 Varberg, dubbelspår (tunnel) inklusive resecentrum 2008-xx-xx x PM Effektredovisning för BVGb_015 Varberg, dubbelspår (tunnel) inklusive resecentrum Handläggare: Telefon: e-post: Innehåll 1 Effektbeskrivning av åtgärd...3 1.1 Allmänt...3 1.2 Trafikering...3

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun

Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun Bedömning av för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun Antagen: Laga kraft: Genomförandetidens sista dag: www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en

Läs mer

B EHOVSBEDÖMNING 1(7) tillhörande detaljplan för Björnö 1:1 (marin verksamhet) inom Vikbolandet i Norrköpings kommun

B EHOVSBEDÖMNING 1(7) tillhörande detaljplan för Björnö 1:1 (marin verksamhet) inom Vikbolandet i Norrköpings kommun 1(7) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för Björnö 1:1 (marin verksamhet) inom Vikbolandet i Norrköpings kommun, fysisk planering den 3 februari 2011 G O D K Ä N N A N D E H A N D L I N G Godkänd

Läs mer

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Oskar Fröidh, KTH oskar.froidh@abe.kth.se Jernbaneforum 7 mars 2012 Målen för förbättrad tågtrafik Möjliggöra pendling till starka arbetsmarknader Lättare för

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Ny framsida ska komma Marco! Inbjudan till samråd 7 mars Järnvägsplan utbyggnad till dubbelspår på Roslagsbanan sträckan Täby kyrkby Kragstalund

Ny framsida ska komma Marco! Inbjudan till samråd 7 mars Järnvägsplan utbyggnad till dubbelspår på Roslagsbanan sträckan Täby kyrkby Kragstalund Ny framsida ska komma Marco! Inbjudan till samråd 7 mars 2012 Järnvägsplan utbyggnad till dubbelspår på Roslagsbanan sträckan Täby kyrkby Kragstalund Bakgrund Roslagsbanan är en smalspårig järnväg för

Läs mer

Effektredovisning för BVSt_010 Strängnäs-Härad, dubbelspår

Effektredovisning för BVSt_010 Strängnäs-Härad, dubbelspår 2008-10-07 x PM Effektredovisning för BVSt_010 Strängnäs-Härad, dubbelspår Handläggare: Håkan Berell Telefon: 070-307 04 43 e-post:hakan.berell@wspgroup.se Innehåll 1 Effektbeskrivning av åtgärd...3 1.1

Läs mer

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP BEHOVSBEDÖMNING OCH STÄLLNINGSTAGANDE TILL DETALJPLAN FÖR JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN OM PLANEN KAN ANTAS INNEBÄRA BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ENLIGT 6 KAP 11 MB Bild på planområdet

Läs mer

1 Inledning. 1 Inledning. 1.1 Bakgrund. 1.2 Norrbotniabanans ändamål

1 Inledning. 1 Inledning. 1.1 Bakgrund. 1.2 Norrbotniabanans ändamål Förstudie Norrbotniabanan Slutrapport Den 10 december 2002 fick Banverket regeringens uppdrag att utreda förutsättningarna för en ny järnväg på sträckan Umeå-Luleå-Haparanda. Norrbotniabanan har beslutats

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4. Dnr: 2010.0511-315 Upprättad: 2011-01-20

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4. Dnr: 2010.0511-315 Upprättad: 2011-01-20 Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4 Dnr: Upprättad: 2011-01-20 Detaljplan för del av Granås 1:4 Samråd om miljöpåverkan Lagen om Miljöbedömningar av planer och program Enligt

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN FÖR BJÖRNEKULLA ÅS I ÅSTORP SAMHÄLLE, ÅSTORPS KOMMUN

BEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN FÖR BJÖRNEKULLA ÅS I ÅSTORP SAMHÄLLE, ÅSTORPS KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen 2017-10-17 BEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN FÖR BJÖRNEKULLA ÅS I ÅSTORP SAMHÄLLE, ÅSTORPS KOMMUN Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt Plan-

Läs mer

Checklista Behovsbedömning. Tvärbanans Kistagren, Stockholms stad. dnr

Checklista Behovsbedömning. Tvärbanans Kistagren, Stockholms stad. dnr Sida 1 (6) Checklista Behovsbedömning Tvärbanans Kistagren Dnr 201407599 Checklista Behovsbedömning Tvärbanans Kistagren, Stockholms stad dnr 201407599 (Miljöbalken 6 kap 12 punkt 6 och MKB förordningen

Läs mer

BEHOVSBEDÖMING SAMHÄLLSBYGGNAD PLAN BYGG

BEHOVSBEDÖMING SAMHÄLLSBYGGNAD PLAN BYGG Detaljplan för Liden 2:3 BEHOVSBEDÖMING SAMHÄLLSBYGGNAD PLAN BYGG Ingående handlingar: Behovsbedömning Checklista, behovsbedömning Handläggare: Bengt-Göran Nilsson Fysisk planerare 0510-77 02 21 Datum:

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING

ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN: Anolfsbyn 1:43 i Skållerud Melleruds kommun, Västra Götalands län Behovsbedömningen är en analys som leder fram

Läs mer

Stråk 6 Workshop 1. Funktion, potential och brister

Stråk 6 Workshop 1. Funktion, potential och brister Stråk 6 Workshop 1 Funktion, potential och brister 1 Transportpolitiskt mål Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar

Läs mer

DEL AV HULABÄCK 19:1 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K

DEL AV HULABÄCK 19:1 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för DEL AV HULABÄCK 19:1 STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2013-03-26 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Väg 73 Trafikplats Handen

Väg 73 Trafikplats Handen ARBETSPLAN - MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Väg 73 Trafikplats Handen Haninge kommun, Stockholms län Utställelsehandling 2012-01-27 Revidering 1: 2012-09-10 Objektnummer:884232 Revidering 1: Kap. 2.1 sid 18

Läs mer

Ändring av detaljplan för 1183K-A99 Körsbäret 1 m fl

Ändring av detaljplan för 1183K-A99 Körsbäret 1 m fl Dnr.: BN2017-1120 Datum: 2019-04-02 Behovsbedömning Ändring av detaljplan för 1183K-A99 Körsbäret 1 m fl Hässleholms kommun, Skåne län www.hassleholm.se/dp Behovsbedömning för detaljplan Miljöpåverkan

Läs mer

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera

Läs mer

Stråk 2 Workshop 1. Funktion, potential och brister

Stråk 2 Workshop 1. Funktion, potential och brister Stråk 2 Workshop 1 Funktion, potential och brister 1 Transportpolitiskt mål Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar

Läs mer

Dnr: PLAN Behovsbedömning

Dnr: PLAN Behovsbedömning Dnr: PLAN.2017.186 2017-08-02 Behovsbedömning Ändring av detaljplan för del av Fredriksdal 10:1 och del av Nättraby Västra 10:3 i Nättraby, (nuvarande Nättraby 10:87) Karlskrona kommun Vad är en behovsbedömning?

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fallområdet, söder om järnvägen, Mantorp

Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fallområdet, söder om järnvägen, Mantorp Bedömning av för Planprogram, del av Fallområdet, söder om järnvägen, Mantorp Beslut om Samråd: 2017-04-24 Godkännande: 2018-03-20 www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en plan eller ett

Läs mer

MILJÖPOLICY FÖR UDDEVALLA KOMMUN

MILJÖPOLICY FÖR UDDEVALLA KOMMUN Blad 1 MILJÖPOLICY FÖR UDDEVALLA KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige den 10 oktober 2012, 203 (tidigare policy antagen den 14 september 1999, 128) Uddevalla Vision 2040 är Liv, lust och läge blir livskvalitet

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg STOCKHOLM VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun www.mjolby.se/planer Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd Miljöar för planer och program Om en plan

Läs mer

BRS PM 2005-04-18. Förstudie - Förslagshandling. Trelleborgsbanan. Kapacitetsförstärkning för regionaltågstrafik

BRS PM 2005-04-18. Förstudie - Förslagshandling. Trelleborgsbanan. Kapacitetsförstärkning för regionaltågstrafik BRS PM 2005-04-18 Förstudie - Förslagshandling Trelleborgsbanan Kapacitetsförstärkning för regionaltågstrafik Banverkets arbetsgrupp Ingela Olofsson Håkan Petersson Thomas Wellander Robert Beyhammar Per

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN

BEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN 1 (9) BEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN Allmänt Syftet med behovsbedömningen är att avgöra om planens genomförande kan komma att innebära

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en plan

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Behovsbedömning avseende linbana mellan Häggvik station och Väsjön, Häggvik och Edsberg, Sollentuna kommun

Behovsbedömning avseende linbana mellan Häggvik station och Väsjön, Häggvik och Edsberg, Sollentuna kommun Kommunledningskontoret 20150306 Stefan Larsson Sida 1 av 7 Planarkitekt 08579 215 95 Dnr 2013/0677 KS.310 Behovsbedömning avseende linbana mellan Häggvik station och Väsjön, Häggvik och Edsberg, Sollentuna

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1995:1649) om byggande av järnväg; SFS 2012:440 Utkom från trycket den 25 juni 2012 utfärdad den 14 juni 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i

Läs mer

Lag (1995:1649) om byggande av järnväg

Lag (1995:1649) om byggande av järnväg Lag (1995:1649) om byggande av järnväg 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 Med järnväg avses i denna lag spåranläggning för järnvägstrafik. Till en spåranläggning hör spår och de övriga fasta anordningar som

Läs mer

Samråd väg 562 Nolby- Resecentrum samt Information Dubbelspår Dingersjö- Sundsvall. november 2016

Samråd väg 562 Nolby- Resecentrum samt Information Dubbelspår Dingersjö- Sundsvall. november 2016 Samråd väg 562 Nolby- Resecentrum samt Information Dubbelspår Dingersjö- Sundsvall november 2016 Dagordning 1. Inledning 2. Presentation av medverkande 3. Redogörelse för vägplanens och järnvägsplanens

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING B PL 398 Detaljplan för Kv. Nifelhem 7 Köpings tätort, Köpings kommun BEHOVSBEDÖMNING 2016-02-16 Planområdet Nifelhem 7, avgränsat med vit streckad linje. 398 BEHOVSBEDÖMNING 2016-02-16 1 (9) B Planens

Läs mer

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS

Läs mer

Tågbullerutredning för del av Norrberga 1:294 och del av Sturefors 1:4 inom norra Sturefors, Linköpings kommun

Tågbullerutredning för del av Norrberga 1:294 och del av Sturefors 1:4 inom norra Sturefors, Linköpings kommun Vägverket Konsult Affärsområde Mitt Box 1910 65119 Karlstad Våxnäsgatan 10 www.vagverketkonsult.se Telefon: 054-140000 Texttelefon: 0243-750 90 Sara Nordmark sara.nordmark@vv.se Direkt: 054-140006 Mobil:

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan Detaljplan i Hogstad

Bedömning av miljöpåverkan Detaljplan i Hogstad Bedömning av Detaljplan i Hogstad för Västanå 2:7 m.fl. Bedömning av 2(7) Miljöar för planer och program Om en plan eller ett program kan innebära en betydande ska den miljöbedömas och en miljökonsekvensbeskrivning

Läs mer

Förstudie. Bollebygd-Borås

Förstudie. Bollebygd-Borås Förstudie Bollebygd-Borås Beslutshandling December 2007 Innehåll 1 Inledning 5 2 Banverkets beslut 6 3 Beslutsmotivering 7 Måluppfyllelse Miljö och samhällsutveckling 7 7 4 Förstudiens förslagshandling

Läs mer

Järnvägsplan -samrådshandling val av lokalisering. Enånger Idenor Stegskogen Hudiksvalls kommun

Järnvägsplan -samrådshandling val av lokalisering. Enånger Idenor Stegskogen Hudiksvalls kommun Järnvägsplan -samrådshandling val av lokalisering Enånger Idenor Stegskogen Hudiksvalls kommun 2016-10-05 Iggesund 2016-10-06 Hudiksvall Kenth Nilsson Tony Andersson Susann Sandegård Oskar Jansson TMALL

Läs mer

Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland

Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland Kortversion 2015-10-14 Västra stambanan är en av Sveriges viktigaste järnvägar. Banans kapacitet är idag fullt utnyttjad samtidigt som efterfrågan

Läs mer