2015 (NUSU) 2015 (NUSI)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2015 (NUSU) 2015 (NUSI)"

Transkript

1 Rapport 2015 Nationell undersökning av Sveriges uppfinnare 2015 (NUSU) Nationell utvärdering av Sveriges innovationssystem av uppfinnare 2015 (NUSI) Claes Göran Hammar, Innovationsstrateg Hans Erik Nilsson, Innovatör se 1 NUSU 2015:1 & NUSI 2015:1 SweIn

2 2 NUSU 2015:1 & NUSI 2015:1 SweI

3 ISBN: (pdf) ISBN: (tryck) Nr: NUSU 2015:1 samt NUSI 2015: Omslag: GraphicStock 3 NUSU 2015:1 & NUSI 2015:1 SweI

4 4 NUSU 2015:1 & NUSI 2015:1 SweI

5 Innehållsförteckning i. Om Swedish Innovators sid 7 ii. Bakgrund sid 9 iii. Inledning sid 11 iv. Slutsatser och rekommendationer sid 13 v. Faktatabell sid 17 Del 1 Rapport nationell undersökning av Sveriges uppfinnare sid 19 Om uppfinnare sid 21 Om idéer sid 25 Om uppfinningar sid 27 Om innovationer sid 35 Om immaterialrätt sid 51 Övriga frågor sid 59 Del 2 Rapport nationell utvärdering av Sveriges innovationssystem sid 67 i. Slutord sid 81 vi. Undersökningsmetod sid 83 vii. Källhänvisning och referenser sid 85 viii. Bilagor sid 87 5 NUSU 2015:1 & NUSI 2015:1 SweI

6 6 NUSU 2015:1 & NUSI 2015:1 SweI

7 Swedish Innovators Swedish Innovators är en insamlingsstiftelse, grundad av uppfinnaren, entreprenören och innovatören Hans Erik Nilsson. Swedish Innovators stöds nationellt av uppfinnare, uppfinnarföreningar och näringsliv. Insamlingsstiftelsens huvudsyfte Utdrag ur stiftelsens stadgar: Swedish Innovators är en oberoende och obunden stiftelse med syfte att stödja och stimulera utveckling av innovationsmiljön i Sverige. Stödja idébärare och uppfinnare med information, rådgivning samt ekonomiskt, för att fler idéer och uppfinningar skall bli innovationer d.v.s. nå ut till marknaden. Swedish Innovators ändamål Swedish Innovators tillgodoser ändamålet med stiftelsen, genom att anslag fördelas till opinionsbildning samt direkt eller indirekt som stöd till idébärare, uppfinnare och innovatörer. Swedish Innovators främsta verksamhetsområden 1. Serviceorganisation till Sveriges idébärare, uppfinnare och innovatörer oavsett vart eller hur de verkar. 2. Intressebevakning av områden som berör innovation ex uppfinningar, entreprenörskap, innovations politik. 3. Omvärldsbevakning inom EU och på andra internationella marknader, trender, rapporter. Mer information finns på: 7 NUSU 2015:1 & NUSI 2015:1 SweI

8 8 NUSU 2015:1 & NUSI 2015:1 SweI

9 Bakgrund Grundenn till bildandet av stiftelsen Swedish Innovators utgår från den aktuella innovationsmiljö som föreligger för Sveriges uppfinnare. Underr bildandet av stiftelsen, framkomm i kontakter med uppfinnare över hela Sverige, en mängd information, påståenden samt uppgifter om hur olika förhållanden och miljöer negativt påverkar Sveriges uppfinnare. Utifrån dessa uppgiftslämnare och källor, konstaterades att: a) b) Det saknas en nationell undersökning hos Sveriges uppfinnare om hur de uppleverr Sveriges innovationsmiljö. Bristen på en sådan undersökning utifrån verkligheten hos målgruppen m d.v.s. uppfinnare, ger en förklaring till varför Sveriges innovationssystem inte är ä optimeratt för en fungerande innovationsmiljö, där människor medd idéer och uppfinningar r som vill kommersialisera sin idé, borde stödjas av innovationssystemet. Detta förklarar varför Sverige i internationell jämförelse, har en 3:e plats i antal uppfinningar, men plats 22 i antal innovationer, beräknat per capita. c) Avsaknaden av ett verklighetsanpassat innovationssystem medförr risk att Sveriges innovationssatsningar i form av investeringar av våra skattemedel slår fel samt att detta hindrar Sveriges tillväxt, minskar sysselsättning samt välfärd. Dessa punkter kompletterats av fler rapporter inom andra delar av innovationsområdet som lämnats av bl. a Riksrevisionen, Tillväxtanalys, branschorganisationer m fl. Det framkommer som anmärkningsvärt att undersökningar inte skett utifrån målgruppen (uppfinnare och innovatörer), källor och rapporter. Ett behov av en årlig undersökning av v Sveriges uppfinnare förelåg. Swedish Innovators har härmed tagit uppdraget i enlighet med sina stadgar att årligen genomföra Nationell undersökning av Sveriges uppfinnare (NUSU) och Nationell undersökning av Sveriges innovationssystem av Sveriges uppfinnare (NUSI). Detta sker som grund till den programförklaring som avser riktlinjer och arbete för Swedishh Innovators under kommande verksamhetsår samt som statistisk information till nationella och internationella myndigheter, beslutsfattare och organisationer. Vid kommande års undersökningar sker jämförelser med föregåendee års undersökningar för att mäta samt redovisa förändringar samtt utveckling och som dessutom kompletteras med nya och relevanta r frågor som framkommit under undersökningen. 9 NUSU 2015:1 & NUSI 2015:1 SweIn

10 10 NUSU 2015:1 & NUSI 2015:1 SweI

11 Inledning Sveriges idébärare och uppfinnare har en avgörande betydelse för Sveriges S framtid. Det är ur idéer, problemlösningar och uppfinningar, som Sverige har byggt upp sin nuvarande välfärd och ekonomiska stabilitet genom ettt antal kända, internationella företag. Alla dessa företag började med idékraftiga, motiverade personer, som sedermera utvecklat verksamhetenn till internationella storföretag. På samma sätt som Sveriges välstånd skapat fram till idag, behöver Sverigess framtid byggas på nya idéer och uppfinningar som genererar ökad sysselsättning och välfärd för Sverige. För att uppnå dessa mål behövs en miljö som ger förutsättningar för människor med idéer och uppfinningar att testa och utveckla dessa.. Det behövs även en förståelse f för att alla idéer och uppfinningar inte leder till internationella storföretag, men att småföretag eller 100 medelstora företag, tillsammanss uppnår samma resultat som ett storföretag. Det är mängden och kvalitén på alla idéer som skaparr förutsättningar för en ökad mängd innovationerr i Sverige. Vidare behövs en acceptans och metoder för att ur misslyckade projekt hämta erfarenheter och kunskap för att lära samt utvecklas av dessa. Risken är inte att misslyckas, m den största risken r för Sverige är att ingen vågar misslyckas! En minskad risk att misslyckass ökar naturligt villigheten till nya investeringar och satsningar på innovationer. Idag finns uppfinnare inom 3 huvudområden: A. Akademi B. Näringsliv C. Fria uppfinnare d.v.s. privatpersonerr som uppfinner självständigt och utan stöd Denna rapport kommer tydligt att visa hurr främst de fria uppfinnarna försatts i ett utanförskap i Sveriges innovationssystem, detta trots att de står bakom 1/3 del av Sveriges främsta innovationer. Vi vill aktivt arbeta för ett optimerat innovationssystem i Sverige, som s stödjer alla uppfinnare som lämnar bidrag till Sveriges välfärd och framtid. Ett innovationssystem som ärr baserat på verkliga förhållanden och ettt som för Sverige och dess medborgare, ger en optimal samhällsnytta. Undersökningen visar även att det förekommer en omfattande brist på jämlikhett och jämställdhet då idébärare, uppfinnare och innovatörer är försatta i ett utanförskap genom att de stårr utanför innovationssystemet. Exempelvis går en omfattande andel av Sveriges satsningar på innovationer (totalt mer än 31,5 miljarder kronor/år) till innovationssystemets administrationn och förvaltning som har i uppdrag att stödja utvecklingen av flerr innovationer. Bl.a. Tillväxtanalys och Riksrevisionen har rapporterat brister i innovationssystemets effektivitet. Dessutom riktas innovationsstödet i stor omfattning till etablerade företag, vilket motverkar nya företag att växa fram. Rapporten visar attt alla uppfinnare inte vill starta företag, menn Sveriges innovationssystem är fokuserat på att varje uppfinnare skall starta och driva företag. Vidare saknas ekonomiskt stöd i s.k. försådd (finansiering innan företagsstart) ) som behövs för att utveckla en idé/uppfinning genom framtagning av prototyper, nyhetsgranskning, ansökan om patent 11 NUSU 2015:1 & NUSI 2015:1 SweIn

12 etc. Detta finansieras på grund av bristen på innovationsstöd, istället av uppfinnaren själv, som då använder privat beskattade medel. Detta leder till att färre idéer/uppfinningar utvecklas. Uppfinnare har svårt att hitta rätt innovationsstöd då det finns mängder med olika organisationer som har i uppdrag att bistå utveckling av idéer och uppfinningar till att bli innovationer. Innovationssystemet är svårt att överblicka och slutar ofta med att uppfinnaren inte orkar leta för att hitta rätt stöd. Vi har i arbetet med denna rapport ställt oss frågan, är verkligen innovationssystemet till för uppfinnaren d.v.s. kunden? Ibland upplever vi att det känns tvärtom! Svaret är dock enkelt, för har vi inga människor med idéer och uppfinningar, då har vi heller inga innovationer alls. Avslutningsvis, Swedish Innovators består varken av politiker eller beslutsfattare, däremot är vi både engagerade och angelägna om att delta i de delar som av debatten som kan gynna en framväxande ökning av antalet innovationer. Vårt syfte med denna undersökningsrapport är att ge politiker och beslutsfattare större förståelse och kunskap om de människor som ligger bakom den idé/uppfinning som ens möjliggör en innovation. Vi vill också informera om hur tidigare beslut påverkat innovationsmiljön för idébärare och uppfinnare för att möjliggöra nya förbättrade beslut. Vi har fått mycket positiv respons av uppfinnare och innovatörer för att vi tagit initiativet till denna undersökning, vilket visar på både behovet som intresset hos Sveriges uppfinnare. Vi lever alla i Sverige och vi vill alla fortsätta att leva i ett välmående Sverige! Uddevalla den 22 april 2015 Claes Göran Hammar Innovationsstrateg Uppfinnare, entreprenör, innovatör Hans Erik Nilsson Stiftare Swedish Innovators Uppfinnare, entreprenör, innovatör 12 NUSU 2015:1 & NUSI 2015:1 SweI

13 Slutsatser och förslag Swedish Innovators har via Nationell undersökning av Sveriges uppfinnare och Nationell undersökning av Sveriges innovationssystem av Sveriges uppfinnare genomfört en undersökning bland Sveriges uppfinnare. Syftet har varit att undersöka hur uppfinnare anser det är att vara uppfinnare i Sverige samt hur de upplever att det är att vara användare av Sveriges innovationssystem. Undersökningsresultatet har som målsättning att användas till träffsäkrare och mer optimerade innovationssatsningar för Sverige. Slutsatser Det kan utifrån undersökningens resultat, konstateras att det finns ett antal förhållanden och faktorer som påverkar uppfinnares möjligheter att bära fram idéer och uppfinningar som kan bli innovationer. Detta styrks också av den rapport som The Global Innovation Index 2014 lämnar, där Sverige har en 3:e plats i antal uppfinningar, men plats 22 i antal innovationer beräknat per capita. (Not: Innovation är när uppfinningen är ute på marknaden!) Någonting händer eller händer inte, som ger resultatet plats 22 och detta är en avsevärd förlust för Sverige. En fristående uppfinnare får idag en ytterst liten andel i Sveriges innovationssatsningar, endast 0,12 % når fram till idébärare, uppfinnare och innovatörer samtidigt som dessa enligt en rapport (Källa: Reforminstitutet) lämnar 33 % av Sveriges 100 främsta innovationer. Detta förhållande saknar jämlikhet och jämställdhet, när andra delar av innovationsområdet erhåller många miljarder i stöd samt i samma rapport som ovan, lämnar betydligt färre innovationer som resultat. De organisationer som har i uppdrag att stödja utvecklingen av innovationer i Sverige ställer tidiga och ultimata krav på resultat, så till den grad att en uppfinnare skall redovisa en prognos på omsättning och vinst, långt innan idén eller uppfinningen ens är klar. Det är naturligt att en uppfinnares första tanke inte är att starta ett företag. Det är många och kostsamma steg innan en uppfinning är mogen för marknaden och skyddad av immaterialrättsliga skydd (ex patent, designskydd). En idé/uppfinning utvecklas ofta som en lösning på andra problem än vad som initialt var tanken. Sveriges innovationssystem är vidare fokuserat på att en uppfinnare skall starta och driva ett företag, vilket inte är enligt uppfinnares önskan. Undersökningen visar att ca 50 % vill sälja eller licensiera ut sin uppfinning, för att få möjligheten att fortsätta utveckla nya idéer och uppfinningar. De krav och system som verkar för att alla uppfinnare skall starta och driva företag, överensstämmer idag inte alls med verkligheten. Detta är en starkt hämmande faktor som minskar innovationsutvecklingen i Sverige. Tänk jämförelsevis, om alla som vill bli lärare tvingas starta en skola? Vi menar nu inte att uppfinnare är sämre än andra på att starta företag, vi menar att förväntningar och krav är orimligt ställda. Det finns idag ett helt orimligt förhållande, där uppfinnare förväntas ha en multitalang i att kunna lösa problem, utveckla en uppfinning och ta fram en prototyp, söka patent och sedan kommersialisera den ut på marknaden med tillhörande behov. Det finns veterligen ingen annan yrkesgrupp i Sverige, där det ställs dessa orimliga krav. Det förväntas att uppfinnaren skall klara av allt i innovationsprocessen och när hen inte gör det, så hindras uppfinnaren från att erhålla samhällets stöd. Kvinnliga och unga idébärare är underrepresenterade i undersökningen. Det kan finnas flera orsaker, bl. a kan detta bero på att Sverige av gammal tradition haft mer innovationer inom tekniska områden såsom ex. tillverkningsindustrin. Samhället behöver dock sociala 13 innovationer inom NUSU skola, 2015:1 vård & och NUSI omsorg. 2015:1 SweI

14 Slutsatser och förslag I bedömningen huruvida en idé eller uppfinning går att kommersialisera, bedöms denna i ett mycket tidigt skede. Under en utvecklingsprocess, kan en idé/uppfinning utvecklas till något som den initialt inte var avsedd för och att då kan utvecklingen hämmas genom att det inte medges ekonomiskt stöd i tidiga skeden s.k. försådd. Kraven på budget, lönsamhet och tillväxt är således oerhört svåra att ställa på en uppfinning som befinner sig i en pågående d.v.s. inte avslutad utvecklingsprocess. Brist på budget eller affärsplan vid ansökningar hos en stödorganisation medför idag att ansökt stöd avslås och detta föranleder en uppenbar risk att möjliga innovationer går förlorade. I arbetet med att föra en idé till innovation, finns ett antal faktorer som innebär att innovationsprocessen blir dyr och utdragen. Svårigheter att hitta rätt stöd, söka och få finansiering, hitta partners, leverantörer och personal mm innebär att uppfinnare, banker, investerare och innovationsorganisationer får en onödigt lång finansieringsperiod. En snabbare omsättning av en s.k. hållbar uppfinning d.v.s. när uppfinningen anpassats för marknaden, innebär att finansieringsperioden kortas ned och snabbare kan omsättas i nya idéer, uppfinningar och investeringar. Långa handläggningstider är fördyrande och hindrande. Det finns återkommande en rapportering och diskussion om hur uppfinningar och innovationer uppstår. Det behövs här ett klargörande, att varken idéer eller uppfinningar uppstår utan att det finns människor bakom. Det är människor som ser ett problem och utifrån sitt tänkande, för fram en idé på hur problemet kan lösas. Återkommande läser vi uttalande och rapporter om att Sverige skall satsa på innovationer, men det är för sent i processen. En innovation har redan nått marknaden och det är långt tidigare som satsningarna behövs. En innovation bedöms av marknaden och behöver därför inget stöd. Det behöver utvecklas en innovationsmiljö, där misstag är accepterat, utan annan konsekvens än själva lärdomen. Lärandet av misstag är själva grunden i utvecklingen av en uppfinning. Sverige behöver minska risken att misslyckas, för att fler skall våga utveckla sina idéer och uppfinningar, med stöd av banker och investerare m fl. som ser ökade möjligheter till avkastning, som i sin tur medverkar till ett innovativt och ekonomiskt hållbart Sverige. 1 av 4 uppfinnare rapporterar att de blivit lurade eller bestulna på sina uppfinningar. Internationella undersökningar visar parallellt, att under 2015 kommer intrång i immaterialrättsliga rättigheter att kosta 15,3 biljoner kronor (ca 4 ggr Sveriges BNP!). Inom EU beräknas 1,2 miljoner arbetstillfällen förloras samt i Sverige en förlust på miljarder kronor (Källa: Tradoc 2014). Detta är till omfattande skada för såväl enskilda uppfinnare, investerare som för Sverige. Uppfinnare som blivit lurade och bestulna, kommer att sprida sin negativa berättelse, vilket får fler att bli försiktiga samt minskar riskvilligheten hos uppfinnare, banker, finansiärer och även innovationsorganisationer. Det finns i innovationsmiljön ytterligare förhållanden som saknar jämlikhet, mångfald och jämställdhet. Konsekvensen av detta är att Sverige tappar innovationskraft. Vi lever idag av det som Svenska uppfinnare och innovatörer skapade förr, vi behöver då idag skapa det som vi skall leva av i framtiden! Den kraften ligger hos Sveriges uppfinnare! Det finns andra av varandra oberoende rapporter som pekar på samma resultat som denna undersökning. 14 NUSU 2015:1 & NUSI 2015:1 SweI

15 Slutsatser och förslag Förslag Swedish Innovators föreslår politiker, beslutsfattare och myndigheter att utifrån undersökningens resultat och andra samstämmiga rapporter verka för att Sveriges innovationsmiljö optimeras utifrån verkliga förhållanden genom att vara: Enkelt Stödjande Risktagande Verklighetsbaserat Konkreta förslag Att alla former av beslut avseende innovationer oavsett om det är lokalt, regionalt eller nationellt, hämtar synpunkter och förslag från en representation av idébärare, uppfinnare, entreprenörer och innovatörer för att få en återkoppling från målgruppen för åtgärderna. Minst en representant för de fristående uppfinnarna bör ingå i det nybildade innovationsrådet. Att Sveriges för målgruppen oöverskådliga innovationssystem med många aktörer utreds och förenklas. Att Tillväxtanalys uppdrag utökas med s.k. innovationsrevison med uppgiften att granska och förelägga avseende effektiviteten av Sveriges innovationsinvesteringar, handläggningstider mm. Det konstateras som orimligt att uppfinnare skall behöva starta och driva företag för att få möjlighet till finansiering och istället skall ges möjligheten att utveckla fler idéer och uppfinningar genom att kraven på budget och lönsamhetskalkyler i s f finansieras av en externt sakkunnig som utför detta arbete åt uppfinnaren. Ansökningar av innovationsstöd förenklas, erbjuder personligt stöd vid behov samt att behandlingstiden förkortas för att minska finansieringsperioden. Uppfinnare ges möjligheten att få en sakkunnigt kreativ bedömning av sin idé och uppfinning på ett tidigt stadium, för att minimera att dessa förloras vid alldeles för tidiga krav på budget och lönsamhet. Stödet ökar till uppfinnare och att ökningen sker i form av ekonomisk försådd för att stödja utveckling av fler prototyper, forskning, nyhetsgranskning och avtal, för att uppfinnare inte skall begränsas i sitt arbete av användningen av egna privat beskattade medel. Förväntan på att uppfinnare skall ha en orealistisk multitalang elimineras och att uppfinnare möts och stöds utifrån sina personliga förutsättningar och behov. Öka skyddet av Sveriges uppfinnares immaterialrättsliga rättigheter genom att Ekobrottsmyndigheten erhåller en utökad verksamhet med att förebygga, utreda och ingripa mot alla former av intrång, stölder och manschettbrottslighet mm av immaterialrättsliga tillgångar. Inrättande av särskilda entreprenörsprogram som kan utveckla uppfinnares uppfinningar. Innovationsprocessen och därmed investerings och finansieringsperiod förkortas genom enklare och snabbare handläggning där att en idé snabbare förs till innovation. Övervakar reformen för patent och marknadsöverdomstolen så att den fullföljs inom utsatta ramar. Sveriges SCB innovationssyst och andra myndigheter får i uppdrag att särskilja statistik och rapportering mellan start av innovationsföretag och vanliga företagsstarter för att möjliggöra bättre uppföljning. 15 NUSU 2015:1 & NUSI 2015:1 SweI

16 Slutsatser och förslag Förstärker nuvarande exportorganisationer att hjälpa till så att innovationer lanseras på fler marknader parallellt genom ökat stöd med finansiering, lokala kontakter/nätverk vilket snabbare ökar export och kassaflöde. Detta medför även att ett immaterialrättsligt skydd uppnås genom att detta mättar lokala marknader innan kopiering sker. Detta blir ett effektivt alternativ till kostsamma och tidskrävande ansökningsprocesser för ex. patent. Att skolor och vårdutbildningar m.fl. får tillgång till information och rutiner om innovationer samt hur dessa fångas upp och omvandlas till innovationer för vidare förmedling till personal och elever. Stöd till uppfinnarföreningar ekonomiskt för upprättande av kansli och uppfinnarverkstäder för att skapa en kreativ miljö där idéer kan utvecklas till s.k. hållbara uppfinningar. Sveriges innovationsorganisationer eller privata finansiärer stödjer kommersialisering. Genom lagstiftning och ändrade konsekvensförhållanden minskar risken med att misslyckas och istället verkar för lärandet av misslyckandet. (J m f r hur man gör inom forskningen) Att benämningen riskkapital tas bort i innovationssammanhang och att detta istället benämns innovationskapital. (Risken ur samhällets synpunkt är inte förlusten av kapital, risken är att det inte kommer fram tillräckligt antal innovationer) Att regeringen eliminerar att statlig innovationsfinansiering avslås grundat på att annan med /motfinansiering avslås grundat på deras lägre riskvillighet samt krav på säkerhet (enligt Riksrevisionens rapport RiR 2014:1) Det genom utbildningsinsatser, information och möten verkas för en ökad förståelse och acceptans mellan uppfinnares behov av en kreativa och ostrukturerad miljö, med samhällets behov av struktur. Det behövs utökad kunskap, förståelse samt acceptans för att alla behövs. Alla miljöer, ärenden, beslut och bemötande som hanteras inom Sveriges innovationsmiljö skall baseras på jämställdhet, mångfald och jämlikhet i alla avseenden och att det finns explicit inskrivna i styrdokument för verksamheten. En jämförelse En fungerande innovationsmiljö skapas på samma sätt som i naturen, där det krävs en gynnsam miljö för att ett frö skall kunna växa. Utan en gynnsam miljö, växer det inte! 16 NUSU 2015:1 & NUSI 2015:1 SweI

17 Faktatabell Denna faktatabell innehåller en översikt över de tendenser som framkommit i undersökningen av Sveriges uppfinnaree och utvärderingen av Sveriges innovationssystem av Sveriges uppfinnare. Ca hälften av uppfinnarna är medlemmar i en uppfinnarförening 1 av 3 uppfinnare är medlemmar i SUF Det finns i genomsnitt 5 idéer perr uppfinnare En idébärare eller uppfinnare arbetar i genomsnitt ca 3 år på sin idé. 4 av 10 av idéerna utvecklas till enn uppfinning 1 av 3 har uppfinningar som kan kommersialiseras Uppfinnare har över 2 uppfinningar per st. som de arbetar med Uppfinnare arbetar i genomsnitt 34 arbetstimmar per månad m med sina uppfinningar 7 av 10 uppfinnare investerar i genomsnitt kr per månad av beskattad lön på sina uppfinningar 6 av 10 önskar licensiera ut sin uppfinning 2 av 10 har licensierat i verkligt utfall 5 av 10 önskar sälja sin uppfinningg 1 av 10 har sålt i verkligt utfall 3 av 10 önskar startaa företag med sin uppfinning 5 av 10 har startat företag f i verkligt utfall En innovation som lanserats på marknaden kostar i genomsnitt 2,99 mkr En innovation omsätter i genomsnitt 46 mkr/ /år En innovation ger i genomsnitt 16 ggr investeringen (är omsättningen är beräknad på ett år) egentligen större, 3 % redovisar innovation mer medd över 100 mkr/år i omsättning 0,7 % har en innovation med en omsättning över 1 miljard kr En innovation skapar ca 52 arbetstillfällen/innovation 3 av 10 har lånat i genomsnitt 8755 tkr till sin innovation De svarande i undersökningen har tillsammans lånat caa 65 mkr förr att finansiera sina innovationer Sveriges uppfinnare och innovatörer investerar ca 3 miljarder kr avv egna medel i sina uppfinningar och innovationer 8 av 10 har sökt immaterialrättsligt skydd I 3 fall av 10 skriver uppfinnaren ansökan om immaterialrättsligt skydd själv En patentansökan kostar i genomsnitt 78 tkr/ansökan Ett patentärende tar ca 2 år Ett designskydd är färdigt på straxx under 1 år Ett varumärkesskydd är färdigt påå under 6 månader 5 av 10 uppfinnare harr haft idéer som de senare sett komma ut på marknadenn 1 av 4 uppfinnare har blivit bestulen eller lurad på sin uppfinning 17 NUSU 2015:1 & NUSI 2015:1 SweIn

18 Faktatabell Internationellt är förlusten i immaterialrättsliga rättigheter 15,3 biljoner kronor 2015 o 2 av 10 av dessa anser sig blivit lurade av partner utan avtal o 2 av 10 av dessa anser sig blivit lurade av partner med avtal o 2 av 10 av dessa anser sig blivit lurade av sin arbetsgivare, rådgivare, konsult, leverantör eller annan organisation 1 av 10 uppfinnare har haft rättsliga processer angående sitt immaterialrättsliga skydd o 4 av 10 av dessa rättsprocesser har skett i Svensk domstol samt 1 av 10 i skiljedom o 4 av 10 av dessa rättsprocesser har lösts genom förlikning o En rättsprocess kostar uppfinnare i genomsnitt 75 tkr (enbart juristkostnad) 1 av 10 uppfinnare har gått i konkurs med sin uppfinning o 3 av 10 av dessa p.g.a. att de blivit lurade o 1 av 10 av dessa p.g.a. de inte orkade inte driva innovationen o 2 av 10 av dessa p.g.a. de drabbades av ohälsa 3 av 10 uppfinnare överväger att flytta sin uppfinning och produktion utomlands o 5 av 10 av dessa anger billigare arbetskraft som orsak 6 av 10 uppfinnare i Sverige upplever att de saknar stöd, förståelse och blir sedda, 2 av 10 vet inte 1 av 10 upplever att de har läs och skrivsvårigheter 7 av 10 uppfinnare har ansökt om innovationsstöd Vid 5 fall av 10 krävdes motfinansiering på i genomsnitt 50 % 6 av 10 ansökningar om innovationsfinansiering har beviljats o Innovationsstöd har i genomsnitt beviljats med 158 tkr/ansökan o 6 av 10 av dessa svarar att den beviljade ansökan varit helt eller mycket avgörande för utvecklingen av uppfinningen 1 av 10 svarar att de inte klarar att fylla i en ansökan om ekonomiskt stöd 3 av 10 tycker att bemötandet i innovationsorganisationen varit ganska bra till mycket bra, 1 av 10 är neutrala och resten missnöjda 2 av 10 tycker kunskapen hos innovationsorganisationen varit ganska bra till mycket bra, 1 av 10 är neutrala och 7 av 10 är missnöjda 3 av 10 tycker att det professionella uppträdandet i innovationsorganisationen varit ganska bra till mycket bra, 1 av 10 är neutrala och 6 av 10 är missnöjda Ytterligare information finns i undersökningen! 18 NUSU 2015:1 & NUSI 2015:1 SweI

19 RAPPORT Nationell undersökningg av Sveriges uppfinnare 2015 NUSU 2015:1 19 NUSU 2015:1 & NUSI 2015:1 SweI

20 20 NUSU 2015:1 & NUSI 2015:1 SweI

21 Om uppfinnare Undersökningens inledande frågor, syftar till att undersöka vemm uppfinnaren är samtt deras engagemang. Genustillhörighet Majoriteten av de svarande ärr män och det är färre än 1 av 10 som är kvinnor. Detta är en siffra som uppvisar ett ojämntt genusförhållande. Man Hen Kvinna (tabell( Q1) Detta kan bero på flera orsaker och det behövs ligger bakom detta förhållande. ytterligare utredningar om orsaker som Bl. a kan en tolkning av resultaten i enn annan fråga i nationell undersökning av Sveriges uppfinnare, tolkas som attt huvuddelen av idéer och uppfinningar genereras inom mansdominerade yrkesgrupper. Vid jämförelse med fråga Q188 i undersökningen som frågar om vilken bransch man uppfinner, kan en tolkning göras att uppfinnaree förekommer mer traditionellt i mansdominerade yrken ochh det kan till viss del styrkas av andra rapporter som förekommer om att verksamhetsområden som är mer kvinnodominerande ex vård och omsorg, saknar eller har brister i rutiner för att fånga upp idéer och uppfinningar som s kan omvandlas till innovationer. Vissa lagar ex LOU (Lagen om offentlig o upphandling) innebär svårigheter att få in sin uppfinning inom landsting och kommunal verksamhet. Uppfinnare uppfyller sällan grundkraven i upphandlingar ex. saknar tillräcklig omsättning, uppfyller inte krav på certifiering. 21 NUSU 2015:1 & NUSI 2015:1 SweIn

22 Om uppfinnaren I vilket län bor Du? Det har inkommit svar från Sveriges samtliga län, dock med högre svarsfrekvens i Stockholm och Västra Götaland som tillsammans står för nästa hälften av alla svar. I dessa län finns ex även fler uppfinnarfö reningar, jämfört med vissa län som helt saknar eller enbart har en uppfinnarförening. Åldersgrupp I den undersökningen ställs frågan om ålder på den som besvarar undersökningen: Ange Din ålder Under 18 år år år år år 65 år och äldre (tabell( Q3) Över 7 av 10 av de uppfinnare som svarar på undersökningen är över 51 år och enbart 1 av 10 är under 30 år. Detta är ett relativt känt förhållande och kan möjligtvis förklaras med att högre ålder och livserfarenhet medger bättre förutsättningar och tid att arbeta med utveckling av uppfinningar. I unga år är det karriär, skaffa boende samt bilda familj som har prioriterad betydelse och där innebär risken för att misslyckass med sin uppfinning, att de prioriterade behoven omintetgörs. Det framkommer ett behov av att ytterligare undersöka samt utreda detta förhållande samt underlätta och förenkla för unga uppfinnare att utveckla sina idéer och uppfinningar. 22 NUSU 2015:1 & NUSI 2015:1 SweIn

23 Om uppfinnaren Engagemang i uppfinnarföreningar Över häften av de som besvarat undersökningen är inte med i en uppfinnarförening. Bland dessa förekommer anställningar på företag, universitet eller andra organisationer där det finns en kreativ och utvecklande miljö. Flertalet arbetar dock som ensamma uppfinnare, vilket bekräftas av fråga Q13, Hur verkar/arbetar du som uppfinnare. Där uppger en majoritet att de uppfinner som privatpersoner eller som anställda i eget företag. Fler än hälften av de som rapporterar att de är medlemmar i en uppfinnarförening, anger att de är aktiva i sitt medlemskap medan 1 av 3 är passiva. Av samtliga tillfrågade anger nästan 2 av 3 att de inte är anslutna till Svenska Uppfinnarföreningen (SUF). 23 NUSU 2015:1 & NUSI 2015:1 SweI

Rapport 2015 Powered by

Rapport 2015 Powered by Rapport 2015 Bakgrund undersökning Konstaterades att ingen frågat hela målgruppen tidigare Få fram mer innovationsdata/statistik Målgruppsdata PRV registerutdrag PRV patent och designskyddsregister, urval

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

Politiska förslag från Sveriges uppfinnare och entreprenörer

Politiska förslag från Sveriges uppfinnare och entreprenörer Politiska förslag från Sveriges uppfinnare och entreprenörer Svenska Uppfinnareföreningen samlar uppfinnare, utbyter erfarenheter och ger uppfinnarna en röst vad gör politiken? Lobby 2014 och framåt Beslutad

Läs mer

Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges

Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges Från idéer Vår till framgångsrika värdegrund företag Glädje i arbetet Flexibla i tanke och handling Affärsmässiga i utförandet Vision

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

Patenträtt 2007-08-14

Patenträtt 2007-08-14 Patenträtt Vem har nyttjanderätten till forskningsprojekt? Denna sammanställning har gjorts på uppdrag av FORSS och utreder frågan kring rättigheterna till forskningsprojekt som genererar resultat av ekonomiskt

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag 2013

Ekonomiska stöd till företag 2013 Ekonomiska stöd till företag 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 8 Landsbygdsprogrammet s.

Läs mer

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt 1(5) Datum Diarienummer 2011-01-25 013-2010-4840 Dokumenttyp REMISSVAR Enheten för främjande och EU:s inre marknad Utrikesdepartementet Fredsgatan 6 103 39 STOCKHOLM Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Företagen i västra Sverige och den inre marknaden Ett utdrag ur Kommerskollegiums utredning Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går

Företagen i västra Sverige och den inre marknaden Ett utdrag ur Kommerskollegiums utredning Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går Företagen i västra och den inre marknaden Ett utdrag ur Kommerskollegiums utredning Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går dit. Svenska företags uppfattning om EU:s inre marknad Företagen

Läs mer

Policy Brief Nummer 2014:4

Policy Brief Nummer 2014:4 Policy Brief Nummer 2014:4 Innovationer på landet behövs särskilt stöd? Kunskapsöverföring och innovationer är ett fokusområde i det nya landsbygdsprogrammet. Men frågan är om det behövs speciella stöd

Läs mer

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt?

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Och vad har det med jämställdhet att göra? 26 mars 2014 Peter Kempinsky Om Kontigo Arbetar med frågor kring regional och lokal utveckling samt näringslivsutveckling

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

Utveckla din ide. Utveckla ditt foretag. Uppsala. Företagande varje dag. Sedan 1286.

Utveckla din ide. Utveckla ditt foretag. Uppsala. Företagande varje dag. Sedan 1286. Utveckla din ide Utveckla ditt foretag Uppsala. Företagande varje dag. Sedan 1286. Har du en idé eller vill utveckla ditt företag? Hos oss får du hjälp på vägen med att förverkliga dina planer. Oavsett

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Entreprenörskapsbarometern 2012. Attityder till företagande i Sverige

Entreprenörskapsbarometern 2012. Attityder till företagande i Sverige Entreprenörskapsbarometern 2012 Attityder till företagande i Sverige Info 0499 Rev A ISBN: 978-91-86987-74-9 Upplaga: 300 ex Illustrationer: Maimi Parik Har du frågor om denna publikation, kontakta: Jonnie

Läs mer

Omställningskontoret+

Omställningskontoret+ Omställningskontoret+ Aktiva insatser för tillväxt och sysselsättning 2012 2014 FINANSIÄRER: Omställningskontoret+ BEFINTLIGT NÄRINGSLIV NYSTARTER & NYETABLERINGAR Almi Almi OK+ OK+ NFC Högskolan Väst

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Innovationer i Motala kommun Förhållningssätt och system

Innovationer i Motala kommun Förhållningssätt och system Innovationer i Motala kommun Förhållningssätt och system Motala en del av östgötaregionen 42 000 invånare Medarbetare Drygt 3600 medarbetare Bred kompetens inom exempelvis: skola omsorg kultur bibliotek

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Bilaga 1 Enkät till exporterande små och medelstora företag

Bilaga 1 Enkät till exporterande små och medelstora företag På väg ut i världen- statens främjandeinsatser för export RiR 2013:10 Dnr:31-2011-1253 Bilaga 1 Enkät till exporterande små och medelstora företag Riksrevisionen genomför en granskning av statens insatser

Läs mer

KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM

KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING (RMC) RMC är ett internationellt managementkonsult-företag med ca 500 konsulter,

Läs mer

HALLANDS BASUTBUD Hans-Inge Johansson, Upphandlare, Regionservice Lena Johansson, Utvecklingsledare,Näringsliv Regionkontoret 2013-11-28

HALLANDS BASUTBUD Hans-Inge Johansson, Upphandlare, Regionservice Lena Johansson, Utvecklingsledare,Näringsliv Regionkontoret 2013-11-28 HALLANDS BASUTBUD Hans-Inge Johansson, Upphandlare, Regionservice Lena Johansson, Utvecklingsledare,Näringsliv Regionkontoret 2013-11-28 Hallands Basutbud Så upphandlade Region Halland 25 företagskonsulter

Läs mer

Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE.

Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE. Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE. GEORANGE strategiska tanke har alltid varit att utifrån regionens förutsättningar bidra med insatser som skapar långsiktig och hållbar tillväxt. I det sammanhanget

Läs mer

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd.

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd. Du har en idé och vill komma igång med ditt företag. Frågan är hur du ska finansiera företaget och kunna betala för allt? Här kan du läsa om några olika sätt att finansiera företagsstarten på. Var realistisk

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

INSTRUKTIONER: Nej. Om ja, vilket år? FREDSMILJONEN. Ansökan ska följa de rubriker och den struktur som finns nedan. Ansökan får omfatta max 20 sidor.

INSTRUKTIONER: Nej. Om ja, vilket år? FREDSMILJONEN. Ansökan ska följa de rubriker och den struktur som finns nedan. Ansökan får omfatta max 20 sidor. FREDSMILJONEN Ansökningsblankett projektstöd internationellt utvecklingssamarbete Projektbidrag kan sökas för ett i tiden avgränsat projekt med tydlig början och slut. Projektet ska utföras i enlighet

Läs mer

Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför?

Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför? Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför? Frédéric Delmar Handelshögskolan i Stockholm Mikael Samuelsson Internationella handelshögskolan i Jönköping Upplägg för idag 1. Bakgrund

Läs mer

AWAPATENTS INNOVATIONSBAROMETER 2007

AWAPATENTS INNOVATIONSBAROMETER 2007 AWAPATENTS INNOVATIONSBAROMETER 2007 www.awapatent.com INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Om rapporten 3 2. Sammanfattning av resultat 4 3. Resultatet i detaljerade siffror 5 3.1 Forsknings- och utvecklingschefer

Läs mer

januari 2013 Upphandla eller följa upp?

januari 2013 Upphandla eller följa upp? januari 2013 Upphandla eller följa upp? En rapport om upphandlingens villkor och utvecklingsmöjligheter Upphandla eller följa upp? en rapport om upphandlingens villkor och utvecklingsmöjligheter Inledning

Läs mer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas för åtgärder för människors rätt till lika villkor

Läs mer

Kreativitet som Konkurrensmedel

Kreativitet som Konkurrensmedel www.realize.se 1 Kreativitet som Konkurrensmedel Vi är på väg in i Idésamhället. Ord som kreativitet och innovation upprepas som ett mantra. Det är många som vill. Det är färre som kan. Realize AB är ett

Läs mer

Från idéer till framgångsrika företag. En gemensam process från Affärsidé till Kommersialisering

Från idéer till framgångsrika företag. En gemensam process från Affärsidé till Kommersialisering En gemensam process från Affärsidé till Kommersialisering 1 Innehåll Bröllop mellan Innovationsbron och Almi Innovationsbrons uppdrag och strategi Almis uppdrag och nya innovationsstrategin Möjligheter

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsinnovation Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsinnovation Med checklista Nominering - Årets landsbygdsinnovation Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsinnovation. Namn på förslaget: Årets miljövänliga ogräsjägare Journalnummer: 2007-2265 Namn

Läs mer

Företagarnas panel Rapport från Företagarna

Företagarnas panel Rapport från Företagarna Företagarnas panel Rapport från Företagarna oktober 2011 Inledning... 2 Vart fjärde småföretag anser att det är svårare än normalt att finansiera verksamheten... 2 Finansieringsmöjligheterna har försämrats

Läs mer

EXPORTCHEFSINDEX EMI TREDJE KVARTALET 2015 25 AUGUSTI 2015 MAURO GOZZO, CHEFEKONOM

EXPORTCHEFSINDEX EMI TREDJE KVARTALET 2015 25 AUGUSTI 2015 MAURO GOZZO, CHEFEKONOM EXPORTCHEFSINDEX EMI TREDJE KVARTALET 15 25 AUGUSTI 15 MAURO GOZZO, CHEFEKONOM BUSINESS SWEDEN 25 AUGUSTI 15 EXPORTCHEFSINDEX AUGUSTI 15 Exportchefsindex (Export Managers Index, EMI) konstrueras av svaren

Läs mer

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453)

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453) HFD 2014 ref 5 En 94-årig kvinna med vissa fysiska sjukdomsbesvär i förening med känslor av otrygghet och ensamhet har ansökt om insats enligt socialtjänstlagen inför en flyttning till annan kommun. Fråga

Läs mer

Företagare med utländsk bakgrund

Företagare med utländsk bakgrund Företagare med utländsk bakgrund Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Entreprenörskapsbarometer för Västra Götaland 2005 RAPPORT TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2006:2

Entreprenörskapsbarometer för Västra Götaland 2005 RAPPORT TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2006:2 Entreprenörskapsbarometer för Västra Götaland 2005 RAPPORT TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2006:2 Innehåll Förord 2 Sammanfattning 3 1 Inledning 6 2 Hur många är företagare? 7 3 Kan tänka sig att bli företagare

Läs mer

VD och styrelser ur ett könsperspektiv

VD och styrelser ur ett könsperspektiv VD och styrelser ur ett könsperspektiv Bakgrund Bakgrund Steg I Steg II Steg III Förstudie VD och styrelser ur ett könsperspektiv Aktuell undersökning Syfte Material Bolagen Del I: Översikt Värmland n=2

Läs mer

Almi Företagspartner AB

Almi Företagspartner AB Almi Företagspartner AB 40 kontor över hela landet med 500 medarbetare. Moderbolag ägs av staten. 17 regionala dotterbolag som ägs till 49% av regionala ägare. Finansiering och rådgivning Riskkapital (expansion)

Läs mer

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNOVA Information VI 2006:10 OM VINNVINN vinnvinn är ett initiativ för tillväxt i regionala innovationssystem. Nya affärsmöjligheter

Läs mer

Vad kan praktiker lära av forskningen? Mikael Samuelsson Centrum för Entreprenörskap och Affärsdesign Högskolan i Borås

Vad kan praktiker lära av forskningen? Mikael Samuelsson Centrum för Entreprenörskap och Affärsdesign Högskolan i Borås Vad kan praktiker lära av forskningen? Mikael Samuelsson Centrum för Entreprenörskap och Affärsdesign Högskolan i Borås Agenda Presentation Praktiker Entreprenörskap Forskning i Sverige vad vet vi nu?

Läs mer

Innovationsledning gör projekten till verksamhet!

Innovationsledning gör projekten till verksamhet! Innovationsledning gör projekten till verksamhet! hur går vi från idé till innovation? Daniel Forslund chefsstrateg Snabbfakta om VINNOVA Statlig myndighet under Näringsdepartementet Anslaget för forskning

Läs mer

Affärsplan Innovator Skåne AB

Affärsplan Innovator Skåne AB Fastställd av styrelsen, 2010-02-08 Affärsplan Innovator Skåne AB 1. Identitet Innovator Skåne AB (ISAB) Organisationsnummer: 556747-5164 Skånes universitetssjukhus 221 85 Lund www.innovatorskane.com 2.

Läs mer

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande Från noll till hundra - barometern för ungt företagande Uppsalas företagsklimat sett med unga ögon Sveriges unga vill starta och driva företag. Siffror från Tillväxtverket visar att fyra av tio ungdomar

Läs mer

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen Sammanfattning En väl fungerande omsorg om gamla människor står högt på den politiska dagordningen i Sverige. Äldreomsorg är en tung post i Sveriges samlade offentliga utgifter. År 2011 uppgick kommunernas

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Socialdemokraternas skattechock mot ungas jobb Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Inledning Den rödgröna oppositionens förslag om höjda arbetsgivaravgifter för unga

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG Kerstin Eriksson Näringspolitiskt ansvarig, Famna Tillväxtrapport för idéburen vård och social omsorg Detta är den andra tillväxtrapporten som Famna

Läs mer

Västsvenska företag och Tull 2015

Västsvenska företag och Tull 2015 VÄSTSVENSKA HANDELSKAMMAREN Västsvenska företag och Tull 2015 En temperaturmätning bland regionens bolag om tullfrågor Inledning 1 maj 2016 träder en ny lag kring hantering av tull i kraft inom EU och

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2013 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

1 (7) 2015-05-01 LS 2015-0347. Utlysning. Innovationsfond för Stockholm läns landsting Kriterier och ansökningsförfarande

1 (7) 2015-05-01 LS 2015-0347. Utlysning. Innovationsfond för Stockholm läns landsting Kriterier och ansökningsförfarande 1 (7) Landstingsstyrelsens förvaltning Utlysning Innovationsfond för Stockholm läns landsting Kriterier och ansökningsförfarande 2 (7) Syfte Landstingsfullmäktige i Stockholms läns landsting beslutade

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

Tre verktyg för omvärldsbevakning ARBETSMATERIAL MED INSTRUKTIONER

Tre verktyg för omvärldsbevakning ARBETSMATERIAL MED INSTRUKTIONER Tre verktyg för omvärldsbevakning ARBETSMATERIAL MED INSTRUKTIONER Tre verktyg för omvärldsbevakning För materialet svarar: Märit Melbi, Avdelningen för ekonomi och styrning Måns Norberg, Avdelningen

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III Stegen In i Arbetslivet Steg 1Rapportering projektår 1 och ansökan för projektår 2 Trevlig inledning Stegen...problemen...möjligheterna...visionen Jag har väldigt svårt för grupper Redovisning för projektår

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy Sidan 1 av 6 Antagen av kommunfullmäktige 2008-10-27, 151, att gälla från och med det kommunfullmäktiges beslut vunnit laga kraft. Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy 1. Definition 2. Mål och

Läs mer

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER Jenni Nordborg och Rolf Nilsson 1 2 OM UNDERSÖKNINGEN Med syfte att öka kunskapen om hur lågkonjunkturen

Läs mer

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se Venture Cup Det börjar alltid med en idé! Venture Cup är Sveriges ledande tävling för dig som vill utveckla din affärsidé till ett framgångsrikt affärskoncept och starta företag. Vi tar dig som tävlande

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Framtida marknad för vård och omsorg av äldre. Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030

Framtida marknad för vård och omsorg av äldre. Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030 Framtida marknad för vård och omsorg av äldre Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030 Tillväxtverkets publikationer finns att beställa eller ladda ner som pdf på tillväxtverket.se/publikationer.

Läs mer

Ansökan om verksamhetsbidrag för entreprenörskap i skolan/statsbidrag till organisationer 2014

Ansökan om verksamhetsbidrag för entreprenörskap i skolan/statsbidrag till organisationer 2014 Utvecklingsavdelningen 2013-10-25 Dnr 2013:422 1 (5) Ansökan om verksamhetsbidrag för entreprenörskap i skolan/statsbidrag till organisationer 2014 Det här dokumentet innehåller information för organisationer

Läs mer

Ansökan om verksamhetsbidrag till organisationer

Ansökan om verksamhetsbidrag till organisationer Utvecklingsavdelningen 2015-02-04 Dnr 8.1.1_2015:183 1 (5) Entreprenörskap i skolan 2015 Ansökan om verksamhetsbidrag till organisationer Skolverket har i uppdrag av regeringen att stimulera arbetet med

Läs mer

UTVECKLA DIN IDE UTVECKLA DITT FORETAG

UTVECKLA DIN IDE UTVECKLA DITT FORETAG UTVECKLA DIN IDE UTVECKLA DITT FORETAG Uppsala. Företagande varje dag. Sedan 1286. HAR DU EN IDÉ ELLER VILL UTVECKLA DITT FÖRETAG? I Uppsala är vi många företagsfrämjande aktörer som kan hjälpa dig vidare

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Hållbar uppvärmning med värmepumpar

Hållbar uppvärmning med värmepumpar Hållbar uppvärmning med värmepumpar EFFSYS+ FoU - program för Resurseffektiva Kyl- och Värmepumpssystem Den 26 oktober 2010 Emina Pasic, Energimyndigheten Mål för energipolitiken EU och den svenska riksdagen

Läs mer

Arbetstagares uppfinningar

Arbetstagares uppfinningar Vad gäller när du gör en uppfinning i anställningen Om du gör en uppfinning i anställningen förvärvar arbetsgivaren normalt viss eller hela rätten till uppfinningen. För arbetsgivarens rätt till uppfinningen

Läs mer

ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules of Leadership för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet

ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules of Leadership för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet Inom projektet Golden Rules, som Tillväxtverket driver, finns det nu möjlighet att söka pengar för projekt som syftar

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Tidtabell Programstart: tidigast 15 jan 2014 Programmet öppnas eventuellt i två omgångar Omgång 1: Prioritering i juni, beslut senast 30 juni, projektstart tidigast 1 juli. Omgång 2: planerad öppning

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2014 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

så lyckas du i internationella affärer tips från world intellectual property day 2015 patent- och registreringsverket

så lyckas du i internationella affärer tips från world intellectual property day 2015 patent- och registreringsverket så lyckas du i internationella affärer tips från world intellectual property day 2015 patent- och registreringsverket Med immaterialrätt i bagaget så lyckas du i internationella affärer Vid World Intellectual

Läs mer

AshokA IDÉER och MÄNNIskoR som FÖRÄNDRAR VÄRLDEN

AshokA IDÉER och MÄNNIskoR som FÖRÄNDRAR VÄRLDEN Ashoka IDÉER OCH MÄNNISKOR SOM FÖRÄNDRAr VÄRLDEN Sedan 2012 finns Ashoka i Skandinavien, med huvudkontor i Stockholm. I den här broschyren presenterar vi oss och några av våra så kallade s; sociala entreprenörer

Läs mer

Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling

Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling Förra året kunde vi i Sverige för första gången välja var en del av våra offentliga pensionspengar den s.k. premiepensionen

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 30.9.2013 2013/0110(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer.

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer. Vår verkstad Utvecklar människor och affärer. Västerås Science Park är en inspirerande och innovativ miljö och mötesplats för företag i tillväxt där människor, idéer, kunskap och kapital kan mötas och

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel

Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel 543 svar Ange inom vilken sektor som företaget huvudsakligen är verksamt D - Tillverkning 133 24,50% G - Partihandel och

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Attityder till företagande bland kvinnor och män

Attityder till företagande bland kvinnor och män Attityder till företagande bland kvinnor och män Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer

Läs mer

FKG Vägvisaren april 2014. Yasemin Heper Mårtensson 2014-04-14

FKG Vägvisaren april 2014. Yasemin Heper Mårtensson 2014-04-14 FKG Vägvisaren april 2014 Yasemin Heper Mårtensson 2014-04-14 1 Nästan hälften av leverantörerna är helt beroende av fordonsindustrins utveckling Andel av omsättningen till fordonsindustrin 2 2 Över hälften

Läs mer

Sammanträdesdatum 2011-05-31. Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd

Sammanträdesdatum 2011-05-31. Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Sammanträdesdatum 2011-05-31 14 (33) 139 Dnr 2011/105 Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd INLEDNING

Läs mer