Jämställdhet pågår över hela Sverige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jämställdhet pågår över hela Sverige"

Transkript

1 Hållbar Jämställdhet elisabeth ohlson wallin: Så tar jag bilder som inte finns Jämställdhet pågår över hela Sverige petra mede: Så bemöttes jag av vården Börja uppifrån för ett hållbart resultat Samma villkor skapar kvalitet håkan sörman: Vårt mål: Alla ska behandlas lika Hörapparater handlar väl inte om jämställdhet?

2 Välkommen till magasinet Hållbar jämställdhet! magasinet du nu håller i din hand handlar om det stora förändringsarbete som utgör Program för Hållbar Jämställdhet, den omfattande satsning på jämställdhetsintegrering som drivits av Sveriges Kommuner och Landsting och som finansierats av regeringen. Den 7 december 2007 beslutade regeringen att satsa 100 miljoner kronor och gjorde det möjligt för oss och våra medlemsorganisationer att påbörja det viktiga arbetet med att skapa hållbar jämställdhet. Intresset från våra medlemmar var så stort att under de två år som följde satsades ytterligare 45 miljoner kronor. Med detta magasin försöker vi sammanfatta det arbete som gjorts på SKL och runt om i landet inom ramen för programmet. Bredden och kreativiteten är stor, men målet är detsamma för alla inblandade - verksamhetsförbättringar som skapar jämställdhet för kvinnor och män, flickor och pojkar. Som medborgare, brukare, kunder och patienter ska alla erbjudas service av samma höga kvalitet. Det är i vardagen som jämställdhet skapas eller ojämställdhet vidmakthålls och det är i denna vardag som du möter kommuner och landsting just därför spelar de en nyckelroll i förverkligandet av visionen om ett jämställt samhälle. I magasinet möter du bland annat jämställdhetsgurun Gertrud Åström som betonar vikten av att jämställdhetsarbetet blir konkret och att den förda politiken fungerar likvärdigt för kvinnor och män. du får träffa Shatila Salami som arbetar i räddningstjänsten i Rosengård och vågar trotsa fördomarna om kvinnor i slöja. Hon arbetar hårt för att förebygga dödsolyckor vid brand och för att se till att säkerhetsmedvetande inte ska vara en fråga om kön. I reportaget om Elisabeth Ohlson Wallin kan du läsa hur hon, en av Sveriges mest kända och omskrivna fotografer, resonerade när hon försökte ta bilder som inte fanns. Som vanligt vänder hon, med glimten i ögat, upp och ned på vår uppfattning om hur kvinnor och män förväntas vara. sist men inte minst kan du förstås läsa mer om det arbete som inletts och pågår inom de utvecklingsarbeten som fått medel genom programmet. Här presenteras ett urval av dem i artiklar och reportage, men det finns även en förteckning över samtliga tillsammans med kontaktuppgifter. Läs och inspireras! Program för Hållbar Jämställdhet Arbetsgrupp, Sveriges Kommuner och Landsting: Marie Trollvik (ansvarig), Henning Brüllhoff, Lina Nilsson Redaktör: Karin Rutström, Mediabolaget Text: Eva-Maria Fasth, Lisa Gålmark, Susanna Kumlien, Gunnar Wesslén Omslagsbild: Elisabeth Ohlson Wallin Bilder märkta med EOW samt bilderna i reportaget Bilder som inte finns är tagna av Elisabeth Ohlson Wallin Form och layout: ETC Kommunikation AB Hållbar Jämställdhet kan beställas eller laddas ned på eller på telefon Hållbar jämställdhet

3 Innehåll s. 14 Petra Mede Jag bedömer och blir bedömd efter att jag är kvinna s. 6 Nyamko Sabuni Vi måste garantera kvalitet med hjälp av jämställdhet Jämställdhet pågår över hela Sverige s. 4 Program för Hållbar Jämställdhet s. 8 Formeln för jämställdhet s. 9 Chefen måste leda s. 13 Vi i Eskilstuna ska bli bäst s. 18 Alla måste få likvärdig service s. 20 Använd papporna på BB s. 22 Lika villkor redan från början s. 26 Standardvårdplan är oumbärlig s. 28 Jämställd snöröjning s. 31 Så räddar vi liv s. 36 Nu vet alla vad som gäller s. 42 Vi måste vara tydliga med vad vi vill s. 60 s. 38 Shatila Salami Därför arbetar jag inom räddningstjänsten s. 12 Håkan Sörman Jämställdhet måste förankras i ledningen s. 52 Elisabeth Ohlson Wallin Så skapar jag bilder som inte finns Hållbar jämställdhet 3

4 Jämställdhet pågår över Här pågår utvecklingsarbeten: Landstinget Dalarna Fagersta Västerås Örebro läns landsting Region Värmland Örebro Karlskoga Lekeberg Kristinehamn Linköping Regionförbundet Östsam Strömsund Västra Götalandsregionen Uddevalla Göteborg Samverkansorgan Göteborg, Mölndal, Tjörn Lerum Borås Jönköping Halmstad Jönköpings Läns Landsting Örkelljunga Malmö Eslöv Kommunförbundet Skåne Kristianstad Simrishamn Ljungby 4 Hållbar jämställdhet Norrbottens läns landsting Malå Västerbottens läns landsting, Västerbotten Regionförbund Lycksele Umeåregionen Landstinget Västernorrland Sundsvall Jämtlands Läns Landsting

5 hela Sverige k arta: svensk a grafikbyrån Övertorneå Piteå Skellefteå Umeå Bollnäs Landstinget Gävleborg, Region Gävleborg Hedemora Uppsala Carema Sjukvård AB (Solna) Kunskapsskolan AB, Vingslaget Omsorg AB, Södermalms hemtjänst (Stockholm) Stockholms läns landsting Botkyrka, Huddinge, Järfälla, Solna, Stockholm Eskilstuna Gnesta Kungsör Nyköping Katrineholm Norrköping Gotland Regionförbundet i Kalmar län, Kalmarsunds Gymnasieförbund Varje markering på kartan visar var utvecklingsarbete pågår inom Program för Hållbar jämställdhet. På sidan 46 finns en alfabetisk förteckning över samtliga utvecklingsarbeten, sorterade på ortsnamn. Där kan du läsa litet mer om varje utvecklingsarbete samt hitta kontaktuppgifter till de utvecklingsansvariga. Energikontoret Sydost (Växjö) Kalmar Växjö Karlskrona Landstinget Kronoberg Hållbar jämställdhet 5

6 Det handlar om kvalitet Ska vi uppnå hållbar jämställdhet i samhället är det viktigt att de offentliga verksamheterna håller en bra kvalitet inte minst ur ett jämställdhetsperspektiv. Då måste vi kunna garantera en bra kvalitet på den service som ges och att den faller lika ut för män och kvinnor. Sveriges jämställdhetsminister Nyamko Sabuni följer noga resultatet av den satsning som Sveriges kommuner och landsting gjort på Hållbar jämställdhet. nyamko sabuni menar att det är viktigt att man använt jämställdhetsintegrering som strategi när man genomfört arbetet, just för att få resultatet hållbart: Jag är positiv till hela satsningen, men det är ännu för tidigt att se ett slutresultatet, det handlar ju om ett förändringsarbete och det tar tid. Jag är dock glad över det stora intresset och att så många utvecklingsarbeten startats inom så många områden och över hela landet. Jag är också glad över att se att de krav vi ställt på ledningarna i de olika avsnitten infriats, det är de som har ansvaret och jag tror att deras medverkan är en nyckelfaktor för framgång. De har sedan att förankra kunskapen och vikten i frågan nedåt i organisationen. Syam Ofta fick någon på lägre nivå ansvara för nyamko sabuni menar att det tidigare ofta brustit i just frågan om ledningens roll i arbetet: jämställdhetsarbetet, så har det varit i t ex regeringskansliet och på många andra håll. Det är först på senare år, sedan vi började använda jämställdhetsintegrering som det blivit en ändring. Det är ledningen som äger processen och den är ansvarig. Detta har varit känt sedan tidigare men det först nu sedan vi avsatt resurser för att genomföra det som vi kan se en förändring. Nu när regeringen pekar med hela handen har vi visat att detta är något som är viktigt och som måste tas på allvar. det är ännu enligt Nyamko Sabuni för tidigt att säga om det blir en fortsättning på satsningen Hållbar jämställdhet: Vi har fått en ansökan från Sveriges Kommuner och Landsting om fortsatta anslag, men först måste vi göra en ordentlig utvärdering av hela programmet. Det är viktigt att slå fast att kunskapen som vunnits ska upprätthållas. Grunden är dock att de erfarenheter som gjort inom verksamheterna nu ska bli en del av organisationen och ingå i ordinarie verksamhet. Det är inte meningen att vi ska fortsätta finansiera det som startats, att de ska förbli projekt 6 Hållbar jämställdhet

7 ko abuni som inte inkluderas i den ordinarie verksamheten. Jag måste föra en dialog med organisationerna om hur de bedriver verksamheten och vad de skulle kunna behöva särskilda stimulansmedel till. Men det får vi återkomma till. och det finns pengar avsatta för framtida jämställdhetsprojekt, det handlar om cirka 240 miljoner kronor om året. Sabumi: De ska gå till speciella jämställdhetssatsningar inom olika områden, vi ska sätta oss ner och göra politiska prioriteringar och efter det kan vi besluta om hur mycket pengar som ska gå till vad. Detta ska ske med hjälp av jämställdhetsintegrering som är den strategi vi tillämpar inom regeringskansliet. Den finns inom alla områden och ska slutligen leda fram till att politiken kan hjälpa till att skapa makt och frihet för individen oavsett kön. efter regeringsombildning har Nyamko Sabuni fortsatt ansvar för jämställdhetsfrågorna men har inte samtidigt ansvar för integrationsoch diskrimineringsfrågor. Nyamko Sabuni: Detta har egentligen ingen betydelse för jämställdheten, jag fortsätter att samordna den politiken på samma sätt som tidigare. Nu har jag dock större makt att genomföra de förändringar inom utbildningssystemet som jag anser nödvän- diga eftersom jag som minister äger den frågan. I framtiden ska varje sakminister vara tillräckligt kunnig i jämställdhetsfrågor för att kunna föra in det perspektivet i sin verksamhet. När det gäller samordningen med integrations- och diskrimineringsfrågor har mitt nya mandat inte heller någon större betydelse, man ska komma ihåg att jämställdhet är mycket större än diskriminering. Det handlar t ex om Jag är glad över att se att de krav vi ställt på ledningarna i de olika avsnitten infriats. att kvalitetsgarantera välfärdsfrågor ur ett jämställdhetsperspektiv. Vid diskrimineringsfrågor kommer jag att samverka med den ministern på samma sätt som jag kommer att samverka med andra ministrar när det gäller jämställdhetsfrågor inom andra områden. nyamko sabuni vill fortfarande inte kalla sig feminist: Det finns i så fall mycket jag skulle kunna kalla mig; jag är demokrat, jag är antirasist, jag är feminist, jag vill verka för jämställdhet men jag väljer att enbart kalla mig för liberal. För mig innefattas då allt det andra. Foto: denny lorentzen Hållbar jämställdhet 7

8 Foto: Helena Dovier Jämställdhet ökar alltid kvaliteten Att arbeta för ökad och hållbar jämställdhet är att öka kvaliteten i den offentliga servicen. Men det gäller att verkligen få utvecklingsarbetet hållbart, annars är risken stor att det bara försvinner. Marie Trollvik leder Sveriges Kommuner och Landstings, SKL, Program för Hållbar Jämställdhet, finansierat med 145 miljoner kronor under tre år av regeringen. Program för hållbar Jämställdhet handlar om hur samhället möter medborgarna i den offentligt finansierade servicen och hur resurserna fördelas mellan kvinnor och män, flickor och pojkar. Marie Trollvik: Detta är på många sätt ett kvalitetssäkringsprojekt. Enligt alla lagar och regler ska servicen vara likvärdig för alla, samtidigt är vår utgångspunkt att den inte är jämställd idag. Detta måste ändras för att servicen ska vara likvärdig och att kvaliteten ska kunna garanteras. Marie Trollvik har en mångårig erfarenhet av att arbeta med jämställdhetsfrågor, både från JämO, kommuner och privata företag. Hon har dessutom länge varit konsult i företaget Lönelotsarna. Det som skiljer Program för Hållbar Jämställdhet från andra jämställdhetssatsningar är enligt Marie Trollvik att det går från ord till handling: Vi har länge sysslat med att kartlägga och synliggöra ojämställdhet men har inte hunnit göra något åt de problem vi upptäckt. Ofta har det handlat om projekt och när projektet avslutats har även arbetet avbrutits. Nu för vi in andra strategier det handlar om konreta förbättringar, om hållbarhet, om att det blir en fortsättning. När regeringen anslog 145 miljoner kronor till SKL öppnades möjligheter för en rad olika verksamheter, både offentliga och privata, att söka pengar för att jämställdhetsintegrera sina områden. Marie Trollvik: Redan i ansökningskriterierna tryckte vi på att resultatet skulle bli en konkret verksamhetsförbättring och inte bara en utbildningsinsats, detta för att garantera att vi just går från ord till handling. Resultatet av ansökningarna blev att 46 kommuner, 13 landsting och regioner, 9 kommunalförbund och 4 privata företag har deltagit. Marie Trollvik: Tidigare har jämställdhetsfrågorna i hög grad handlat om villkoren i arbetslivet, t ex jämställda löner och karriärmöjligheter. Nu gäller det verksamheten som erbjuds till medborgarna. För att jämställdhetsarbetet ska bli hållbart måste det in i styr- och ledningssystemen, det måste finnas i verksamhetsplanen och i budgeten. Därför skriver alltfler under CEMR-deklarationen, en frivillig europeisk deklaration för jämställdhetsintegrering. Marie Trollvik: Men att säkerställa jämställdhet i verksamheterna är inte frivilligt, det ingår i uppdraget; alla har rätt att få likvärdig service. Just jämställdhetsintegrering är det arbetssätt, den strategi som FN, EU och den svenska riksdagen beslutat att vi ska använda som arbetsmetod för att åstadkomma jämställdhet. En förutsättning för ett lyckosamt arbete är att kunskapsnivån höjs bland beslutsfattare, inte minst inom kommuner och landsting som är de viktigaste områdena. Under programtiden har chefer och förtroendevalda gått igenom jämställdhetsutbildning. Nu ska kunskaparna omsättas i praktiken: Detta är på många sätt ett kvalitetssäkringsprojekt. Enligt alla lagar och regler ska servicen vara likvärdig för alla. Men det är också viktigt att fortsätta kunskapsinhämtningen. Utan könsuppdelad statistik kan det vara svårt att se hur verkligheten verkligen ser ut; en sådan statistik får fram förhållanden som aldrig annars hade kommit fram. Framtidens nya sätt att arbeta kräver också en vidareutveckling av jämställdhetsintegreringen: Valfrihetsreformen som innebär att medborgare själva kan välja vårdgivare, förutsätter att samma jämställdhetskrav ställs på de privata företagen som på den offentliga verksamheten. Därför är det viktigt att politikerna och tjänstemännen får ett underlag och verktyg för detta när upphandlingar ska göras. Lika villkor ska gälla vid alla verksamheter och för alla samarbetspartners. 8 Hållbar jämställdhet

9 Formeln för bättre service Jämställdhet är alltid bra. Men det är också en förutsättning för att öka kvaliteten på alla verksamheter. I Kalmar har man gjort en mycket enkel formel för sambandet mellan jämställdhet och kvalitetsutveckling. Följer man bara kurvan ser man att kvaliteten ökar i och med att jämställdheten ökar. Vi har utgått från Kalmars formel och exemplifierat: kvalitet foto: Philip Laurell/johnér Nr 3 Könsuppdelad statistik visade att kvinnor hade mycket högre dödlighet i hjärtsjukdomar än män i Göteborg. När detta upptäckts ändrades behandlingen av kvinnors symptom vilket gjorde att dödligheten sjönk kraftigt för kvinnor. foto: Stellan Herner/folio Nr 1 Samma behandling för kvinnor och män vid utprovning av hörapparater. Tidigare ställde männen högre och fler krav än kvinnorna och fick bättre hörapparater. Nu är tilldelningen densamma för bägge könen. Nr 2 Bussar som anpassas efter brukarnas krav på tidtabell och andra avstigningsplatser i mörker. Kvinnor åker oftare kollektivtrafik än män. foto: johnér/ Corbis jämställdhet Hållbar jämställdhet 9

10 Kraftsatsningen Håkan Sörman, VD på SKL om den stora satsningen Under en treårsperiod har totalt 145 miljoner kronor betalats ut till utvecklingsarbeten i kommunerna, landstingen och regionerna, samt till några privata aktörer. Det är en av de största nationella satsningarna som någonsin gjorts på jämställdhet. Vi antog den europeiska jämställdhetsdeklarationen redan 2006 och det var ett viktigt ställningstagande, säger Håkan Sörman, vd på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Men det stora arbetet startade i praktiken när vi fick anslaget från regeringen. Det långsiktiga målet är att kunna integrera jämställdheten i all verk samhet i kommuner, landsting och regioner SKL:s viktigaste uppgift blev att fördela anslag till olika utvecklingsarbeten och att stödja jämställdhetsarbetet bland medlemmarna ute i landet. Målet med arbetet är att integrera hållbar jämställdhet i all verksamhet. Och intresset från medlemmarna ute i landet har varit rekordstort. Sammanlagt har 87 utvecklingsarbeten hos kommuner, landsting, regionförbund och privata aktörer beviljats anslag. Vi startade tidigt en styrgrupp där det även fanns med representanter både från kommun och landsting, bland annat för att på ett bra sätt kunna möta och följa upp alla ansökningar som kom in, säger Håkan Sörman. Fyra stora utbildningar I takt med att arbetet ute i kommunerna tog form påbörjades ett omfattande jämställdhetsarbete även internt på SKL. Fyra stora utbildningsinsatser sjösattes: certifierad chefsutbildning, en utbildning för personer med ansvar för styrsystem, fördjupningsseminarier för politiker inom SKL, samt en medarbetarutbildning. När vi ser att våra medlemmar utvecklas är det förstås viktigt att även vår egen verksamhet bedrivs på ett jämställt sätt, säger Håkan Sörman. Utbildningen är en viktig del när man arbetar med hållbar jämställdhet. Det gäller både att vara kunnig och att ha en professionell attityd, säger Håkan Sörman. Även arbetsrutiner ses över och förändras. Intresset och engagemanget är stort både på tjänstemannasidan och bland de förtroendevalda. Vår arbetsgrupp har gjort en hel del intressanta iakttagelser när det gäller jämställdheten i vår egen verksamhet, bland annat beträffande hur våra dokument utformas. De har också tittat på representationen på tjänstemannasidan i de politiska beredningarna, vilka som exempelvis var föredragande av remisser. Det har visat sig att det finns en hel del exempel där det inte är jämställt. Behandlas inte lika Utöver det interna arbetet på SKL har det även satsats på ett antal viktiga undersökningar. En av dessa gällde sjukvården och genusperspektivet det kunde konstateras att kvinnor och män inte fullt ut behandlas lika.* De här studierna blev väldigt betydelsefulla eftersom de innebar att vi fick fakta i målet, säger Håkan Sörman. De skapade ett stort engagemang, inte minst bland våra politiker. Oavsett vad man behöver förändra är det viktigt att tänka på att allt jämställdhetsarbete måste 10 Hållbar jämställdhet

11 foto: ELISABETH OLHSON WALLIN vara förankrat i ledningsgruppen och det måste in i styrsystem och beslutsprocesser för att kunna bli hållbart, säger Håkan Sörman. En betydelsefull del i SKL:s uppgifter är att stödja det jämställdhetsarbete som pågår ute i landet. Förutom träffar och utbildningar har det har SKL utarbetat makequality, ett verktyg för att granska och följa upp arbetet med den europeiska jämställdhetsdeklarationen. Verktyg för att jämföra Tanken med makequality är att det också ska göra det möjligt för medborgarna att exempelvis kunna jämföra hur olika skolor och sjukhus arbetar med jämställdhet. Sverige är i dag ledande när det gäller jämställdhetsarbete och en hel del utvecklingsarbeten har startat under året som gått och pågår för fullt. Men Håkan Sörman menar att det trots det fortfarande finns mycket kvar att göra. Därför hoppas han att regeringen ska fortsätta att stödja det långsiktiga jämställdhetsarbetet. Det långsiktiga målet är att kunna integrera jämställdheten i all verksamhet i kommuner, landsting och regioner. Men det är ett arbete som måste få ta tid och ske stegvis. Det viktigaste arbetet sker förstås ute i landet bland våra medlemmar, avslutar Håkan Sörman. * (O)jämställdhet i hälsa och vård en kunskapsöversikt, Sveriges Kommuner och Landsting 2007, Smirthwaite Goldina Hållbar jämställdhet 11

12 SKL och jämställdheten SKL ska vara medlemmarnas bästa förbund. På jämställdhetsområdet innebär den visionen att förbundet genom att jämställdhetsintegrera sin verksamhet ska vara en förebild för medlemmar och omvärld. i september 2009 gick startskottet för Sveriges Kommuner och Landstings stora interna satsning på jämställdhet. Då startade den första utbildningen i genus och jämställdhet för förbundets förtroendevalda. Utbildningen är en del av den fyraåriga strategi för jämställdhetsintegrering av förbundets verksamhet som SKL:s styrelse antagit. Det dagliga arbetet i centrum Under året har SKL:s chefer och medarbetare, förtroendevalda och nyckelpersoner som arbetar med styrsystem genomgått skräddarsydda utbildningar i genus och jämställdhet. VD Håkan Sörman leder den styrgrupp som ansvarar för genomförandet av satsningen. Eftersom jämställdhet och ojämställdhet skapas och upprätthålls där ordinarie beslut fattas måste jämställdhetsperspektivet finnas med i det dagliga arbetet. Det gäller för såväl förtroendevalda och chefer, som för varje medarbetare. Allt för att uppfylla vårt medlemsuppdrag; en jämställd verksamhet för och gentemot medlemmarna. Den interna kunskapssatsningen har redan resulterat i en rad olika beslut och åtgärder. Bland annat har styrelsen beslutat att nästa års prioriterade frågor ska jämställdhetsgranskas. Inom ramen för utbildningen har även alla projektledare, med stöd av särskilt sakkunniga, genomfört en könskonsekvensanalys och jämställdhetsanalys av nästa års prioriteringar. Eftersom ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra all SKL:s verksamhet är det extra viktigt är det även gäller våra prioriterade frågor. Ett annat exempel på positiva effekter av fortbildningen är att en beredning efter sitt andra utbildningstillfälle beslutade att alla ärenden ska ha ett jämställdhetsperspektiv. I praktiken innebär det att statistik ska redovisas könsuppdelat och att handläggarna måste genomföra könskonsekvensbeskrivningar inför alla beslut. Ett projekt har också inletts med syfte att se över förbundets bildhantering. Kommunikationsavdelningen har påbörjat arbetet med att ta fram en checklista för jämställdhetsgranskning av de bilder som SKL använder. Hur kvinnor och män porträtteras i olika publikationer och på webben är en mycket viktig jämställdhetsfråga. Sakkunniga i förbundet I SKL:s verksamhet riktad till medlemmarna arbetar tre sakkunniga i jämställdhetsfrågor på förbundet. Deras uppgift är att erbjuda medlemmarna expertkunskap, intressebevakning, stöd och service. SKL ger även ut rapporter, utvecklar metoder och utför särskilda åtgärder i sakfrågor inom jämställdhetsutveckling, jämställdhetsintegrering och kvinnofrid. Under utvecklas och genomförs tre nationella utbildningar för strategiskt jämställdhetsarbete (NUSJ) i samarbete med forskare och medlemmarnas sakkunniga i jämställdhetsarbete. Utbildningarna riktar sig till tjänstemän i kommuner, landsting och regioner och har till syfte att bistå ledningen i att utveckla och driva jämställdhetsarbete ur ett verksamhetsperspektiv. Det övergripande målet med allt SKL:s jämställdhetsarbete är stödja medlemmarna så att de kan erbjuda tjänster och service till medborgarna som är lika tillgänglig, av lika hög kvalitet och lika välanpassad för alla, oavsett kön. För SKL är det en fråga om demokrati. Fakta I juni 2009 beslutade förbundets styrelse att genomföra en strategi för jämställdhetsintegrering av SKL:s interna och externa verksamhet, en satsning som ledningsgruppen ställt sig bakom. Insatserna finansieras genom Program för hållbar jämställdhet. 12 Hållbar jämställdhet

13 Chefen måste leda Chefer och politiker måste engagera sig i jämställdhetsarbetet om det ska bli långsiktigt. Det säger professor Lennart Svensson från APeL som tillsammans med tre andra forskare följt SKL:s program långsiktigt jämställdhet: Parallellt med att SKL:s Program för Hållbar Jämställdhet pågår har Lennart Svensson tillsammans med forskarna Karin Sjöberg från APel och genusforskarna Kristina Lindholm och Anne-Charlott Callerstig från Linköpings universitet följt arbetet och de pågående utvecklingsarbetena. Det jämställdhetsarbete som pågår är engagerat och idérikt och innehåller en stor andel aktiviteter, säger Lennart Svensson. Men det är ett svårt program att organisera och att genomföra. Det är mycket pengar som på kort tid ska administreras, följas upp och redovisas. SKL har lyckats hantera svårigheterna och de problem som funnits på ett bra och regisserat sätt. Mest intressant är hur ett sånt här projekt kan leda till långsiktiga och hållbara effekter. Ett av problemen är att jämställdhet inte är någon strategisk eller prioriterad fråga i exempelvis kommuner och landsting. Brist på tid och stöd avgörande De enkätundersökningar som forskargruppen gjort visar att de flesta deltagande utvecklingsarbetena anser att det fungerar bra. Det största problemet är enligt de flesta dock bristen på tid eller bristen på stöd från chefer eller arbetsledning. Stöd från ledningsgrupper, chefer och politiker menar Lennart Svensson är avgörande för hur ett projekt övergår från att bara bli en tillfällig förändring till att så småningom ge resultat i den permanenta verksamheten: De studier vi hittills gjort visade att det fanns svagheter i en femtedel av utvecklingsarbetena. Problemen var oftast svag styrning och svagt ägarskap. Det är det vanligaste problemet när det gäller de flesta projekt. De drivs av eldsjälar och engagerade personer på mellannivå. Politiker och chefer känner inte att det är deras ansvar. Men ska projekt bli långsiktiga måste någon ta hand om resultaten och förvalta dem. De utvecklingsarbeten som nu pågått i kommuner och landsting har fått stöd och följts av SKL:s styrgrupp. SKL:s programledning har varit ute i olika områden och pratar med ledningen där det funnits behov. Enligt Lennart Svensson är stödet från SKL en viktig del i arbetet: Det är sällan problem med projektledningen. De är ofta kompetenta och har utbildning. På skolorna har du exempelvis förändringspiloter. Men har de inte rektor med sig så saknas en länk i kedjan. En förändringsgrupp kan inte göra något om rektors engagemang saknas. Men ibland har vi stött på ställen där det inte finns. Då kopplar vi tillbaka till styrgruppen. I de flesta fall har de lyckats bra att styra upp arbetet. Endast några utvecklingsarbeten har fått avbrytas. Det jämställdhetsarbete som pågår är engagerat och idérikt. Budget för långsiktighet En viktigt del i SKL:s program för hållbar jämställdhet är att arbetet ska bli långsiktigt. Lennart Svensson menar att en viktigt del är att jämställdhetsfrågorna måste finnas med i budgetarbetet och när det görs upphandlingar. Det här är ett viktigt politiskt styrmedel. Om man exempelvis bara går på lägsta pris kommer de företag som lägger anbud inte att bry sig om varken jämställdhet eller kompetensutveckling. Men finns ett krav kommer företagen att inse att det här är en viktigt fråga. Det är inga problem att checka av att de här kraven följs, exempelvis med hjälp av intervjuer. Det kommer direkt att visa sig om de har policydokument och arbetar med de här frågorna. Forskningsarbetet som pågått sedan programarbetet drogs i gång kommer att redovisas i en ny bok där resultaten och erfarenheterna från med arbetet programmet och utvecklingsarbetena kommer att redovisas. Boken kommer ut 2011 och ska bli studentlitteratur, säger Lennart Svensson. Där beskriver vi bland annat hur den här typen av program kan bli ett politiskt kvalitetsarbete. Det kommer även att finnas med ett kapitel som skrivits av programledningen på SKL om hur det är att organisera den här typen av program. Lennart Svensson. Hållbar jämställdhet 13

14 Metra och Naturligtvis spelar mitt kön en stor och viktig roll. Jag bedömer och blir bedömd efter genus. Petra Mede, 40, är en av Sveriges främsta ståupp-komiker, TV-profil och dessutom tidigare programledare för Eurovisionsschlagern. Sedan 20 år har hon också en allvarlig ryggskada som gör att hon fortfarande behöver kontinuerlig behandling. Jag tror att jag kanske är mindre utsatt som kvinna eftersom jag inte i första hand umgås i heteronormativa kretsar, men visst märker jag av den bristande jämställdheten både privat och i yrkeslivet. När Petra Mede var 20 var hon professionell dansare. Vid ett tillfälle skadade hon ryggen mycket allvarligt: Jag märkte framför allt i början efter att jag hade skadat min rygg att jag hade överdrivet stor respekt för manliga läkare, mycket mer än för kvinnliga. De manliga var också mycket tuffare kortfattade; de kunde säga att det här blir aldrig bra, detta är något du får leva med i resten av livet. Men av kvinnliga fick jag dessutom strategier för hur jag skulle kunna bli bättre, jag fick övningar o s v. De manliga hade naturligtvis rätt, jag skulle aldrig bli bra, men av de kvinnliga fick jag hjälp med att klara av livet och veta att det alltid fanns något jag kunde göra själv. Petra Mede märkte under de kommande åren hur svårt det var att vara sjukskriven för ryggen och dessutom kvinna: Att vara långtidssjukskriven med ryggont har en oerhört låg status det var mycket svårt att kunna tala för sig. Detta byggde upp en hel del bitterhet, vilket är något som jag använder i komiken i dag. Petra gick med i Neurologiskt handikappades riksförbund och representerade dem kommunalt i Stockholm: Jag märkte då att förutom kön fanns det också andra liknande motsättningar. Funktionshindrades förutsättningar betraktas som särintressen, men precis som med jämställdhet måste detta istället integreras överallt i samhället. I Riksförbundet, precis som inom rehab, såg jag skillnader mellan hur män och kvinnor reagerade; männen skulle bita ihop och deltog inte i verksamheten utan stannade hemma, medan vi kvinnor var mer sociala, vi försökte jobba för att komma vidare. Foto: Peter Knutson 14 Hållbar jämställdhet

15 ede Hållbar jämställdhet 15

16 Talar jag på samma sätt och i samma tonläge som killarna blir jag betraktad som en skrikig käring. Men Petra tycker att det blivit bättre inom vården: Det går definitivt åt rätt håll, bl a beroende på att medvetenheten blivit mycket större. Det har också kommit in nya, unga människor och mycket fler kvinnor än tidigare. Petra har fortfarande nära kontakt med vården: Jag får regelbundet behandlingar och medicinerar. Dessutom har jag kommunal hjälp med städning. Dammsugning är en av de saker som jag inte klarar, hur konstigt det än må verka för den som har sett mig på scen. Men det är en rörelse som är oerhört smärtsam för mig. o Foto: Peter Knutson För fem år sedan började Petra med stand-up-comedy, en komediform som är mycket mansdominerad: Jag skulle tro att ungefär 80 procent av alla stå-uppare är killar. Det märks. Talar jag på samma sätt och i samma tonläge som killarna blir jag betraktad som en skrikig käring, medan få eller ingen tänker på hur de uppträder. Annika Lantz skrev så här om den svenska komediscenen i tidningen Bang: Jag är så jävla förbannad för att det tog 12 säsonger för mig att förstå att jag gång på gång har utnyttjats som kvinnligt alibi till sexistiska skämt. Jag är så jävla förbannad för att jag förstod det, för efter det var jag inte längre en av killarna och efter det är det mycket svårare att låtsas som vi har roligt. Petra Mede: Annika Lantz är fantastisk och jag håller med henne, men min strategi är annorlunda. Jag gör istället som killarna; jag kommer med lika låga skämt som de, jag pratar väldigt högt och bryter in med kraft i deras samtal på samma sätt som de gör. Men det har blivit bättre inom stå-upp-komiken under de fem år jag jobbat. Jag känner att jag och de andra tjejerna har ett stort stöd av killarna, de håller ofta fram oss. Nu ska jag jobba ihop med Annika Lantz i Parlamentet så då blir det fler tjejer i det programmet. I slutet på oktober hade också Petra Medes Karriärskola premiär i TV. Det är en del av programmet Cirkus Möller och där kommer Petra med tips: Det är karriärskola för kvinnor, så den är definitivt genusbaserad. Där driver jag med uppfattningar om kvinnor. Jag hoppas den kommer att leda till eftertanke och kanske t o m till lite debatt. 16 Hållbar jämställdhet

17 rd Ordlista Här finns ord och begrepp som är av särskild betydelse och vanligt förekommande när du arbetar med jämställdhetsintegrering. CEMR-deklarationen The Council of European Municipalities and Regions, de europeiska kommunförbundens och regionförbundets samarbetsorganisation har skapat den europeiska deklarationen för jämställdhet på lokal och regional nivå. Jämställdhet Rättvisa, demokrati och delaktighet. Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det förutsätter lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter på livets alla områden. Genus Engelska gender, begrepp använt för att förstå och urskilja de föreställningar, idéer och handlingar som sammantaget formar människors sociala kön. Begreppet genus infördes i humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning på 1980-talet. Relationen mellan könen samt varierande uppfattningar om vad som uppfattas som manligt och kvinnligt betonas. Källa: Nationalencyklopedin. Jämlikhet Alla individers lika värde, i politiska sammanhang även inflytande och sociala förhållanden. Jämlikhet kan motiveras från olika utgångspunkter, t.ex. religion, naturrättsliga föreställningar, liberalism, socialism och demokrati. Källa: Nationalencyklopedin. Feminism Rörelse och åskådning bestående av flera olika inriktningar med den gemensamma målsättningen att förändra maktstrukturer knutna till kön. Vad som förenar all feminism är att man vill upphäva eller förändra diskriminering på grund av kön och/eller könstillhörighet. Källa: Nationalencyklopedin. Jämställdhetsintegrering Organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet. Strategin antogs av Sveriges regering (regeringen Bildt) Alla länder som skrev under slutdokumentet från FN:s kvinnokonferens i Beijing 1995 har åtagit sig att tillämpa strategin och EU antog den som huvudstrategi för sitt jämställdhetsarbete Intersektionalitet En sociologisk teori och analytiskt hjälpmedel för att studera hur olika former av diskriminerande maktordningar samverkar i ett samhälle. Exempel på det kan vara hur könsdiskriminering och rasdiskriminering samverkar och i vissa fall förstärker varandra. Källa: Wikipedia Könsmaktsordning Ett begrepp inom flera olika feministiska inriktningar och är en teori vars hypotes är att män som grupp är överordnade kvinnor som grupp. Teorin identifierar könsmaktsordningens ursprung i patriar katet, ett ursprungligen västerländskt religiöst begrepp, där ledarskapet i kyrka och familj utgick från det manliga prästerskapets organisation med påven högst i hierarkin. Källa: Wikipedia. Genusforskning Forskning, ofta tvärvetenskaplig, med begreppet genus i fokus. Benämningen används sedan mitten av 1990-talet även i forskningspolitiska sammanhang och har med tiden ersatt benämningar som kvinno- och jämställdhetsforskning. Källa: Nationalencyklopedin. Kvinnoforskning Tvärvetenskapligt, ämnesöverskridande kompetensområde som växte fram i nära samröre med kvinnorörelsen. Kvinnoforskning etablerades som eget kunskapsfält (Women s Studies) vid nordamerikanska universitet på 1970-talet. I dag har benämningen ersatts av genusforskning. Källa: Nationalencyklopedin. Maskulinitetsforskning Forskningsinriktning som inspirerats av feministisk teori och tänkande och som ägnar sig åt empiriska och teoretiska studier av mäns psykologiska, sociala och kulturella livsvillkor, livsstilar, attityder och handlingssätt. Maskulinitetsforskare intresserar sig för bl.a. mäns deltagande eller icke-deltagande i arbetet för könsjämställdhet. Historiska såväl som samtida manligheter studeras. Inom maskulinitetsforskningen betonas ofta att det existerar flera olika typer av manligheter parallellt. Källa: Nationalencyklopedin..Hållbar jämställdhet 17

18 utvecklingsarbeten inom flera områden utvecklingsarbeten Eskilstuna ska bli bäst Eskilstuna kommun som arbetat med jämställd hetsfrågor sedan 1980-talet har som mål att bli den mest jämställda kommunen i Sverige. Samtliga partier står bakom en tioårig handlingsplan, som är unik i Sverige genom sin långsiktighet. Arbetet med att nå det högt ställda målet är i full gång, berättar den centrala processledaren Marianne Karlberg: Samtliga förvaltningar och ett bolag Eskilstuna Kommunfastigheter AB är engagerade i arbetet med att integrera jämställdhetsmålen. Den uthålliga jämställdheten ska ingå i vardagen som en självklar del i hela organisationen. Och som kommun ska vi ge Eskilstunas invånare en jämställd service och fördela resurserna på ett jämställt sätt. Process hellre än projekt Stödet för hållbar jämställdhet har inneburit ett ökat fokus på jämställd service, tjänster och bemötande i organisationen, vilket har inneburit att stora steg tagits i rätt riktning. Politikerna var redan för flera år sedan mycket tydliga med att bredda jämställdhetsarbetet till att omfatta även medborgare och det har pågått insatser i olika former exempelvis kompetensutvecklingsinsatser och särskilda projekt, säger Marianne Karlberg. Enskilda projekt kan lätt bli snabba vindflöjlar. Medlen från SKL har inneburit att vi har kunnat satsa över hela linjen i jämställdhetsarbetet. Vi har nått många i organisationen under samma period; vi har samverkat, spridit erfarenheter och kvalitetssäkrat insatserna. En lärande organisation Tanken var att utbilda 700 medarbetare, istället blev det 800. Arbetet med att integrera jämställdheten och att uppnå målen engagerade fler än man trott från början. Fullmäktige beslutade att utvecklingsarbetet skall fortsätta även 2011 och att samtliga förvaltningar ska avsätta resurser till jämställdhetsintegrering. Vid årets slut ska varje förvaltning redovisa vilket arbete som genomförts. Varje förvaltning har fått ange hur de vill gå vidare och det ser olika ut på de olika förvaltningarna. De bygger där de står. Utbytet kring hur olika förvaltningar och verksamheter närmar sig jämställdhetsintegrationen är väldigt givande. På så sätt bidrar jämställdhetsarbetet till en lärande organisation, säger Marianne Karlberg. De olika förvaltningarna har valt olika metoder för jämställdhetsintegrering, 3R är en metod som ofta använts, en annan är Trappan eller blandningar av de båda. Öppnade ögon Genusintegreringen av ledningssystem och övergripande styrmedel har kommit en bra bit på väg. Chefer och nyckelpersoner i några förvaltningar har utbildats och därifrån har de gått vidare med att diskutera kartläggning, analys och genomförande: Men ännu återstår en bit för att jämställdhetsperspektivet ska vara integrerat fullt ut. Flera goda exempel av intresse för andra kommuner har kommit fram under året. Inom vuxenförvaltningen planeras och genomförs en utbildning för brukarna som arbetar inom den öppna verksamheten. Syftet med utbildningen är att öka kunskaperna i genusfrågor och att ge medvetenhet om vilka krav brukarna har rätt att ställa på kommunen. Brukarna av kommunal verksamhet enligt Socialtjänstlagen och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade är ofta röstsvaga och har svårt att ställa krav ur ett jämställdhetsperspektiv, säger chefen och processledaren Anna Fridell. Det gäller också att medvetandegöra jämställdhetsfrågorna hos personalen på vuxenförvaltningen. Om exempelvis en kvinna behöver träna finmotorik, tänker de kanske automatiskt slöjd och målning när det lika gärna kan 18 Hållbar jämställdhet

19 eow elisabeth olsson wallin om att ta bilder som inte finns på sid 52. innebära arbete med datorer och kretskort. På miljöförvaltningen har en extern konsult varit med och hjälpt till med frågeställningar. När miljöförvaltningens personal är ute på fältet, följer en kollega med som iakttar bemötande och frågeställningar, vad som sägs och hur de följer upp hur kunderna uppfattat information och bemötande. Sådan kollegiegranskning hjälper till att bygga in jämställdhetsperspektivet i myndighetsutövningen, påpekar Marianne Karlberg Hur lång tid tar det att få kranen lagad? Kommunens fastighetsbolag kartlägger hur kvinnor respektive män bemöts och om det finns skillnader när det gäller servicegrad. Hur länge dröjer det innan saker åtgärdas? Gör det någon skillnad om det är en kvinna eller en man som ringer om en droppande kran? Och spelar det roll om den som tar emot samtalet är kvinna eller man? Det ska bli spännande att få ta del av de svaren så småningom, säger Marianne Karlberg. Eskilstuna Kommunfastigheter gör årligen en kundenkät till sina hyresgäster med frågor om hur de upplever boende och service. Den har fram till nu inte varit könsuppdelad. Det har inte gått att se vilka krav och förväntningar kvinnor respektive män har eller vilka problem de upplever. Nu är enkäten omarbetad så att könsfördelningen blir synlig. Jämställda fritidsgårdar På fritidsgårdarna är endast procent av besökarna flickor. Målet är en jämn könsfördelning mellan fritidsgårdsbesökarna. Samtliga chefer och all personal inom Ung Fritid genomgår en utbildning i jämställdhetsintegrering som ska resultera i konkreta åtgärder när aktiviteter planeras för framtiden. Genom att möta pojkar och flickor och fråga om deras förväntningar och erfarenheter av fritidsverksamheten fick personalen in underlag för en aktivitetsplan inför skolstarten. Nästa termin ska jämställdhetsaspekten vara helt integrerad i verksamhetsmålen. Det handlar om att lära sig se! Vanans makt är stor, konstaterar Marianne Karlberg. Ta vara på det som är bra! Gör rätt saker! Statistik är en viktig grund för att medvetandegöra jämställdhetsfrågorna. Men när det gäller kvalitetssäkring och verksamhetsutveckling gäller det att inte stirra sig blind på förändring, menar Marianne Karlberg: Det handlar om att lära sig se! Vanans makt är stor. Det är lätt hänt att det blir fokus på att saker måste förändras. Men lika viktigt är att ta tillvara det som redan är bra. För att inte kasta ut barnet med badvattnet är det viktigt att fråga sig vad som faktiskt fungerar? Exempelvis är Eskilstunaborna nöjda med servicen de får från vårt Medborgarkontor. Övergripande frågor när det gäller kvalitetsoch utvecklingsfrågor är: Gör vi rätt saker? Ska vi fortsätta göra det vi gör? Och i så fall på vilket sätt? Eller ska vi göra något helt annat? Det gäller att hänga med och inse att världen förändras. Det kontinuerliga förbättringsarbetet blir aldrig färdigt utan är en ständigt pågående process, avslutar Marianne Karlberg. Hållbar jämställdhet 19

20 utvecklingsarbeten inom flera områden eow Kvalitet kräver jämställdhet Kalmar kommun har sedan 2003 arbetat med jämställdhetsintegrering som strategi. Under de sju år som gått har flera delmål uppnåtts, och under senaste året har arbetet tagit riktig fart. Kvalitetssäkring, utveckling och jämställdhet går inte att skilja åt, säger Ann-Sofie Lagercrantz, utvecklingsledare för Social Hållbarhet. Jämställdhet är ett medel att nå andra mål. Kvalitet kan inte uppnås om inte jämställdheten finns med! För att säkerställa att medborgarna i kommunen får likvärdig service måste jämställdheten integreras i kvalitetsmålen. Och omvänt vi kan inte nå våra jämställdhetsmål utan att utveckla verksamheten och uppnå kvalitetsmålen. Centralt ansvar på Kommunledningskontoret Ann-Sofie Lagercrantz arbetar på Kommunledningskontoret, som har ansvar för det övergripande utvecklings- och uppföljningsarbetet och samordnar insatserna. Kommunledningskontoret ska också bistå med stöd, rådgivning och information till de olika kommunala förvaltningarna och bolagen. Ute på förvaltningarna är det förvaltningscheferna som ansvarar för att jämställdhetsarbetet bedrivs i enlighet med programmet. Varje förvaltning och kommunalt bolag har en kontaktperson eller jämställdhetsutvecklare i sin verksamhet. Samtidigt har chefer och arbetsledare på alla nivåer ett operativt ansvar. Fokus ligger på att hitta en modell för att integrera jämställdhetsarbetet med kvalitetsmedvetenheten, säger Ann-Sofie Lagercrantz. Nu jobbar vi 20 Hållbar jämställdhet

Jämställdhet pågår över hela Sverige

Jämställdhet pågår över hela Sverige Hållbar Jämställdhet elisabeth ohlson wallin: Så tar jag bilder som inte finns Jämställdhet pågår över hela Sverige petra mede: Så bemöttes jag av vården Börja uppifrån för ett hållbart resultat Samma

Läs mer

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 Beslut Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet 2014-06-16 att anta följande handlingsplan för implementering av CEMR Jämställdhetsdeklaration

Läs mer

Vägen till en jämställd budget- Jämställdhetsintegrering i praktiken

Vägen till en jämställd budget- Jämställdhetsintegrering i praktiken Vägen till en jämställd budget- Jämställdhetsintegrering i praktiken Jämställdhetsintegrering Västra Götalandsregionens mål är ett samhälle där kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter

Läs mer

10 februari Jämställdhetsarbetet Kalmar kommun

10 februari Jämställdhetsarbetet Kalmar kommun 10 februari 2016 Jämställdhetsarbetet Kalmar kommun Beslut Tillbakablick Jämställdhetsintegrering angavs som huvudsaklig strategi för kommunens jämställdhetsarbetet i programmet som antogs av KF 2003 Programmet

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för jämställdhet Program för jämställdhet 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Handlingsplan för Järfällas jämställdhetsarbete

Handlingsplan för Järfällas jämställdhetsarbete Handlingsplan för Järfällas jämställdhetsarbete Ett av Järfälla kommuns mål är att alla Järfällabor ska ges samma möjlighet att påverka sin livssituation, och känna att de bidrar till och är en del av

Läs mer

Anmälan av Plan för genomförande av jämställdhetsintegrering inom arbetsmarknadsförvaltningen

Anmälan av Plan för genomförande av jämställdhetsintegrering inom arbetsmarknadsförvaltningen Arbetsmarknadsförvaltningen HR-staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2016-08-18 Handläggare Åsa Enrot Telefon: 08-508 35 687 Till Arbetsmarknadsnämnden den 30 augusti 2016 Ärende 15 Anmälan av Plan för genomförande

Läs mer

Jämställdhetspolicy för Västerås stad

Jämställdhetspolicy för Västerås stad för Västerås stad Antagen av kommunfullmäktige den 5 december 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås

Läs mer

Checklista för jämställdhetsanalys

Checklista för jämställdhetsanalys PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Checklista för jämställdhetsanalys Utveckla verksamheten med jämställdhet Det här är Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) checklista för att integrera jämställdhet i

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Processtöd jämställdhetsintegrering

Processtöd jämställdhetsintegrering Processtöd jämställdhetsintegrering i nationella och regionala Socialfondsprojekt Anna-Elvira Cederholm Före ansökan (ide -fas) Förberedelser Mobilisering Genomförande o avslutande Efter projektet Tillgängligt

Läs mer

Jämställdhetsintegrering

Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrering Illustration: Nina Hemmingsson ESF Jämt ESF Jämt är ett av de processtöd som finns knutna till socialfonden ESF Jämt tillhandahåller kostnadsfritt stöd till potentiella och beviljade

Läs mer

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Jämställt bemötande i Mölndals stad Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande

Läs mer

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november

Läs mer

Eskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden Lättläst version av På spaning efter jämställdheten

Eskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden Lättläst version av På spaning efter jämställdheten Eskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden 2011-2015 Lättläst version av På spaning efter jämställdheten Inledning Här kan du läsa hur Eskilstuna kommun ska göra sina verksamheter mer jämställda

Läs mer

Jämställdhetsintegrering av styrdokument

Jämställdhetsintegrering av styrdokument Jämställdhetsintegrering av styrdokument Jämställdhetsintegrering förbättrar verksamheters resultat Jämställdhetsintegrering är en strategi för jämställdhetsarbete som syftar till att förbättra verksamheters

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Älvsbyns Kommun

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Älvsbyns Kommun STYRDOKUMENT DATUM 2016-07-07 1 (5) Handlingsplan för jämställdhetsintegrering Älvsbyns Kommun 2016-2020 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Handlingsplan för

Läs mer

Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering

Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering Kalmar kommun 2009-2010 Jämställdhet i Kalmar kommun Utvecklingsenheten Kommunledningskontoret Adress Box 611, 391 26 Kalmar Besök Södra Långgatan 39 Tel 0480-45

Läs mer

Ett jämställdhetsperspektiv i allt som görs - går det? Anne-Charlott Callerstig, Fredagsakademin,

Ett jämställdhetsperspektiv i allt som görs - går det? Anne-Charlott Callerstig, Fredagsakademin, Ett jämställdhetsperspektiv i allt som görs - går det? Anne-Charlott Callerstig, anne-charlott.callerstig@oru.se Fredagsakademin, 2016-10-21 1 Forskning om implementering inom offentlig förvaltning Vilka

Läs mer

Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning

Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning Foto: Mikael Almén Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionalitet Sexualitet Ålder

Läs mer

makequality bas Mål B1 Organisationen bedriver ett systematiskt förbättringsarbete för att säkerställa en jämställd verksamhet

makequality bas Mål B1 Organisationen bedriver ett systematiskt förbättringsarbete för att säkerställa en jämställd verksamhet makequality bas Mål B1 Organisationen bedriver ett systematiskt förbättringsarbete för att säkerställa en jämställd verksamhet B1.1 Organisationen bedriver ett systematiskt förbättringsarbete* för en jämställd

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. i Hägersten- Liljeholmens stadsdelsförvaltning stockholm.se

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. i Hägersten- Liljeholmens stadsdelsförvaltning stockholm.se Handlingsplan för jämställdhetsintegrering i Hägersten- Liljeholmens 2016-2018 stockholm.se Handlingsplan för jämställdhetsarbete 2016-2018 3 (9) Innehåll Kommunfullmäktiges mål... 4 Nämndmål... 4 Syftet

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

2015-02-11. Vi ökar genomslaget för forskning och kunskap om genus och. Jämställdhet NIKK ESF. JiM. Kommunikation

2015-02-11. Vi ökar genomslaget för forskning och kunskap om genus och. Jämställdhet NIKK ESF. JiM. Kommunikation Vi ökar genomslaget för forskning och kunskap om genus och jämställdhet. ESF NIKK Genusforskning Jämställdhet JiM Kommunikation 1 2 Datum Lokal Målgrupp Tema 11 februari Kungsträdgården på Karlavägen 100

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige. Bilaga 1. Missivskrivelse Strategi för jämställdhetsarbetet

Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige. Bilaga 1. Missivskrivelse Strategi för jämställdhetsarbetet PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2003-11-03 LKD 03340 136 Strategi för jämställdhetsarbetet i Landstinget Sörmland (Lf) Bakgrund Enligt gällande lagstiftning ska landstinget som arbetsgivare ha en jämställdhetsplan

Läs mer

Örkelljunga kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET

Örkelljunga kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Örkelljunga kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Förord Syftet med jämställdhetsarbetet har varit att öka kunskaperna hos medarbetarna inom området jämställdhet. Detta för att medarbetarna

Läs mer

Jämställdhetsgaranti. För förskoleverksamhet, fritidsverksamhet, grundskola, gymnasieskola och övriga enheter.

Jämställdhetsgaranti. För förskoleverksamhet, fritidsverksamhet, grundskola, gymnasieskola och övriga enheter. Jämställdhetsgaranti För förskoleverksamhet, fritidsverksamhet, grundskola, gymnasieskola och övriga enheter. Barn- och utbildningsförvaltningen informerar Jämställdhetsgaranti för förskoleverksamhet,

Läs mer

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Processtöd jämställdhetsintegrering ESF Jämt * Är ett av de processtöd som finns knutna till Europeiska socialfonden * Tillhandahåller kostnadsfritt

Läs mer

Kartläggning av jämställdhetsarbetet i Sveriges kommuner. Kort rapport från Feministiskt initiativ, mars 2012.

Kartläggning av jämställdhetsarbetet i Sveriges kommuner. Kort rapport från Feministiskt initiativ, mars 2012. Kartläggning av jämställdhetsarbetet i Sveriges kommuner. Kort rapport från Feministiskt initiativ, mars 2012. Innehåll 1 Inledning...sid 2 2 Sammanfattning av resultat och slutsats...sid 2 3 Genomförande...

Läs mer

Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:4 INTERNT ARBETE

Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:4 INTERNT ARBETE Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:4 INTERNT ARBETE Författare och kontaktperson: Kerstin Bergman, Samhällsbyggnadsenheten Omslagsbild: Erik Reis/Mostphotos Layout: Helikopter

Läs mer

Sala kommun uppmanas underteckna deklarationen för jämställdhet

Sala kommun uppmanas underteckna deklarationen för jämställdhet SALA KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning Ink. 2012-03- 1 3 Centerpartiet i Sala kommun Motion ang Sala kommun uppmanas underteckna deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män (CEMRs jämställdhetsdeklaration)

Läs mer

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:

Läs mer

Återrapport av uppdrag om utredning av möjligheter till främjande av jämställdhet inom föreningslivet

Återrapport av uppdrag om utredning av möjligheter till främjande av jämställdhet inom föreningslivet Tjänsteutlåtande Fritidssamordnare 2015-04-27 Erik Hjelmfors 08-590 971 56 Dnr: Erik.hjelmfors@upplandsvasby.se KFN/2014:79 34701 Kultur- och fritidsnämnden Återrapport av uppdrag om utredning av möjligheter

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhet utifrån den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män

Handlingsplan för jämställdhet utifrån den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män 1 (10) Kommunledningen Ulrika Lundgren Kvalitetscontroller 0302-521815 ulrika.lundgren@lerum.se Handlingsplan för jämställdhet utifrån den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

Projektplan - På väg mot jämställdhet i Simrishamns kommun! 20110801-20131031

Projektplan - På väg mot jämställdhet i Simrishamns kommun! 20110801-20131031 Projektplan - På väg mot jämställdhet i Simrishamns kommun! 20110801-20131031 Styrgrupp: Kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU). Anders Johnsson (M), Karl-Erik Olsson (S), Håkan Erlandsson (C), Christer

Läs mer

På spaning efter jämställdheten

På spaning efter jämställdheten På spaning efter jämställdheten Handlingsplan 2011 2015 Kortversion Förord Eskilstuna ska bli en av landets mest jämställda kommuner som ort, verksamhet och arbetsgivare. Eskilstuna kommun ska vara ett

Läs mer

Likabehandlingspolicy för Region Skåne

Likabehandlingspolicy för Region Skåne Likabehandlingspolicy för Region Skåne Ingen är vaccinerad mot diskriminering. Att reagera på det faktum att någon är annorlunda är naturligt. Det är när man börjar agera utifrån en rädsla för det som

Läs mer

Jämställdhetsintegrering: ESVs nya uppdrag. Seminarium

Jämställdhetsintegrering: ESVs nya uppdrag. Seminarium Jämställdhetsintegrering: ESVs nya uppdrag Seminarium 2017-01-25 Dagens agenda Introduktionsrunda Bakgrund kort beskrivning Hur arbetet är organiserat i staten Vad vet vi om ojämställdhet? ESVs uppdrag

Läs mer

50/50 eller 70/30? Gender budgeting! Johanna Ek

50/50 eller 70/30? Gender budgeting! Johanna Ek 50/50 eller 70/30? Gender budgeting! Johanna Ek Film från friggeboden till huset http://www.youtube.com/watch?v=eeiovwaivga Kommunallagen, kapitel 2, 2 Kommuner och landsting skall behandla sina medlemmar

Läs mer

Handlingsplan för CEMR:s jämställdhetsdeklaration

Handlingsplan för CEMR:s jämställdhetsdeklaration ESLÖVS KOMMUN Kommunledningskontoret Josef Chaib Handläggare Diarienummer gs. 2012-09-07 Kommunstyrelsen /2.o3139-1 Handlingsplan för CEMR:s jämställdhetsdeklaration Ärendebeskrivning 2007 antog kommunfullmäktige

Läs mer

Hållbar jämställdhet och jämlik vård /1. Hållbar jämställdhet och jämlik vård

Hållbar jämställdhet och jämlik vård /1. Hållbar jämställdhet och jämlik vård Hållbar jämställdhet och jämlik vård /1 Hållbar jämställdhet och jämlik vård SKL: s program för hållbar jämställdhet I maj 2009 tilldelades Landstinget Kronoberg 1,5 mkr i utvecklingsmedel från SKL: s

Läs mer

Likabehandling - handlingsplan 2013-2015

Likabehandling - handlingsplan 2013-2015 Likabehandling - handlingsplan 2013-2015 Vi vill motverka diskriminering av människor på grund av kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder,

Läs mer

Intern strategi för jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen i Norrbottens län

Intern strategi för jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen i Norrbottens län Intern strategi för jämställdhetsintegrering Länsstyrelsen i Norrbottens län Titel: Författare: Omslagsbild: Kontaktperson: Intern strategi för jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen i Norrbottens län.

Läs mer

Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid

Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid Svensk jämställdhetspolitik Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet är en fråga om rättvisa

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Återrapportering. avseende fortsatt arbete med jämställdhetsintegrering vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Återrapportering. avseende fortsatt arbete med jämställdhetsintegrering vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samhällsskydd och beredskap 1 (6) Datum Diarienr 2015-4814 Utgåva Återrapportering avseende fortsatt arbete med jämställdhetsintegrering vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samhällsskydd och

Läs mer

Checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet MUMS

Checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet MUMS Checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet MUMS Trappsteg 3 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera

Läs mer

Vård- och omsorgscollege 10 april 2015

Vård- och omsorgscollege 10 april 2015 Vård- och omsorgscollege 10 april 2015 Vård- och omsorgscollege i socialfonden Nationell, regional och lokal satsning kopplat till kommande Socialfondsutlysning Tre huvudinriktningar i utvecklingsarbetet

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Region Östergötland Större kraft att växa tillsammans

Region Östergötland Större kraft att växa tillsammans Region Östergötland Större kraft att växa tillsammans 1 Bakgrund Juni 2012 ansöker landstingsfullmäktige om att få bilda region i Östergötland Maj 2013 startar Utveckling Östergötland arbetet med att:

Läs mer

Strategi för ett jämställt Botkyrka

Strategi för ett jämställt Botkyrka 1[1] Strategi för ett jämställt Botkyrka Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Telefon vxl 08-530 610 00 Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Fax 08-530 616 66 Webb www.botkyrka.se

Läs mer

Program för jämställdhetsintegrering i staten

Program för jämställdhetsintegrering i staten Sammanställning deltagarutvärdering Inledningskonferens program JÄMI: Långsiktig jämställdhetsintegrering i staten. Ett möte mellan ledning och forskning för verksamhetsutveckling, Stockholm 28 januari

Läs mer

Hållbar jämställdhet. Ägare av utvecklingsarbetet Hållbar jämställdhet är: Förvaltningschef Kjell-Ove Petersson e-post: kjell-ove.petersson@kalmar.

Hållbar jämställdhet. Ägare av utvecklingsarbetet Hållbar jämställdhet är: Förvaltningschef Kjell-Ove Petersson e-post: kjell-ove.petersson@kalmar. Ägare av utvecklingsarbetet Hållbar jämställdhet är: Förvaltningschef Kjell-Ove Petersson e-post: kjell-ove.petersson@kalmar.se Kontaktperson på Barn- och ungdomsförvaltningen i Kalmar kommun Birgitta

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Söderhamns kommuns jämställdhetsstrategi

Söderhamns kommuns jämställdhetsstrategi Söderhamns kommuns jämställdhetsstrategi 2014-2019 Innehåll Inledning... 3 Regeringens jämställdhetsmål... 3 Länsgemensam jämställdhetsstrategi för Gävleborgs län... 3 CEMR-deklarationen... 3 Nulägesanalys...

Läs mer

FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först

FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först INNEHÅLL FRAMTIDSKRAFT..................................................................... 3 LEAN ett helhetstänkande för framtiden VÄRDEGRUNDEN.....................................................................

Läs mer

Mål och handlingsplan för jämställdhetsintegrering

Mål och handlingsplan för jämställdhetsintegrering Handläggare Datum Katarina Johansson Storm 2010-03-01 0480-45 06 27 Mål och handlingsplan för jämställdhetsintegrering Kultur- och fritidsförvaltningen Kalmar kommun 2010-2012 Version 2010 Administrativa

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer

1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer Mall inklusive anvisningar 1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer 2. Godkännande Undertecknad av GD, datum Namnförtydligande 3. Bakgrund och nulägesbeskrivning

Läs mer

KS 18 6 NOVEMBER 2013

KS 18 6 NOVEMBER 2013 KS 18 6 NOVEMBER 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lagerkvist Monika Datum 2013-10-08 Diarienummer KSN-2013-0227 Kommunstyrelsen Motion av Johan Lundqvist (MP) om jämställdhetsanalys av vinterväghållningen

Läs mer

Regionförbundet i Kalmar län. Resultatrapport, Program för hållbar jämställdhet

Regionförbundet i Kalmar län. Resultatrapport, Program för hållbar jämställdhet Regionförbundet i Kalmar län Resultatrapport, Program för hållbar jämställdhet Förord Arbetet med jämställdhetsintegrering är en mycket viktig pusselbit för att lösa vår regions demografiska utmaningar.

Läs mer

1 Det är i vardagen som jämställdhet skapas eller ojämställdhet vidmakthålls. Genom sin närhet till invånarna kan landstinget direkt medverka till att beslut som främjar jämställdhet får effekt i kvinnors

Läs mer

Strategi. Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering

Strategi. Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering Strategi Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering 1 Dokumenttyp: Strategi Dokumentnamn: Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering Dokumentansvarig: Anna Lindh Wikblad Senast reviderad:

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Stockholms läns landstings Personalpolicy

Stockholms läns landstings Personalpolicy Stockholms läns landstings Personalpolicy Beslutad av landstingsfullmäktige 2010-06-21 1 2 Anna Holmberg, barnmorska från ord till verklighet Personalpolicyn stödjer landstingets uppdrag att ge god service

Läs mer

Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet

Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet Monica Jonsson Regionförbundet Uppsala län 018 18 21 09 monica.jonsson@regionuppsala.se Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet Representanter från landstinget och länets kommuner på ledningsnivå

Läs mer

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel

Läs mer

HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND

HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND SOCIALFÖRVALTNINGEN I HUDDINGE HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND Vi som är anställda i handikappomsorgen i Huddinge kommun har ett uppdrag av invånarna. Uppdraget är att ge service, omsorg och stöd som bidrar

Läs mer

Ett jämt Västernorrland

Ett jämt Västernorrland Västernorrlands Jämställdshetsmål 2008-2010 Ett jämt Västernorrland Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv Västernorrland arbetar för ett jämställt län Jämställdhet mellan

Läs mer

Kommunikationsplan Strategi för jämställdhetsintegrering

Kommunikationsplan Strategi för jämställdhetsintegrering Bilaga 5, KF 6/ Sidan 1 av 6 Kommunikationsplan Strategi för jämställdhetsintegrering Modell 1. Bakgrund och syfte KS förväntas anta förslag till strategi under hösten 2015. För tillämpning krävs informations-

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

JAG JÄMSTÄLLDHET, GENUS OCH MAKT KOM IHÅG ATT JÄMSTÄLLDHET ÄR EN FRÅGA OM MAKT! BKV 26 september 2016

JAG JÄMSTÄLLDHET, GENUS OCH MAKT KOM IHÅG ATT JÄMSTÄLLDHET ÄR EN FRÅGA OM MAKT! BKV 26 september 2016 JÄMSTÄLLDHET, GENUS OCH MAKT BKV 26 september 2016 Victoria C Wahlgren, fil.dr. Särskilt sakkunnig i jämställdhetsfrågor Länsstyrelsen Blekinge län KOM IHÅG ATT JÄMSTÄLLDHET ÄR EN FRÅGA OM MAKT! JAG Personligt

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

ANALYSSEMINARIUM 9/5. Styra och leda för hållbar jämställdhet. Hur går vi vidare?

ANALYSSEMINARIUM 9/5. Styra och leda för hållbar jämställdhet. Hur går vi vidare? ANALYSSEMINARIUM 9/5 Styra och leda för hållbar jämställdhet Hur går vi vidare? Detta har vi sett! Detta har vi gjort! Högre förväntningar på kvinnor Myndighetens arbete med jämställdhet, vid biståndsbedömning

Läs mer

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2013-03-11 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Susanne Forss-Gustafsson Telefon: 08-508

Läs mer

mot strategisk nivå Polisens chefs- och ledarcenter

mot strategisk nivå Polisens chefs- och ledarcenter POLISENS CHEFsförsörjningSPROGRAM mot strategisk nivå Polisens chefs- och ledarcenter Polisens uppdrag är att minska brottslig heten och öka tryggheten. Genom vårt brotts före byggande arbete ska vi medverka

Läs mer

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes

Läs mer

KALMAR LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR. September 2015 RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING

KALMAR LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR. September 2015 RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING KALMAR LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR September 015 RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING BAKGRUND Spindeldiagrammen är baserade på ett genomsnitt av hur respondenterna instämmer i påståendena som

Läs mer

Jämställdhetsintegrering ur ett brukarperspektiv. ur ett brukarperspektiv inom äldreomsorgen. 11 juni 2008

Jämställdhetsintegrering ur ett brukarperspektiv. ur ett brukarperspektiv inom äldreomsorgen. 11 juni 2008 www.lansstyrelsen.se är en strategi som valts för att uppnå den jämställdhetspolitik regeringen och riksdagen ställt sig bakom. innebär att verksamheten bedrivs så att de tjänster och den service som erbjuds

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Presentation av s betänkande 1 december 2015 Lenita Freidenvall Särskild utredare Cecilia Schelin Seidegård landshövding Länsstyrelsen

Läs mer

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 Riktlinje för Land stinget Västm manlands arbete med barnkonventionenn 2 (9) INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Definitioner landstinget västmanland... 4 3 Inriktningsmål... 6 4 Organisation... 7 5 Styrande

Läs mer

I. MISSIVBREV. Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap. Information om undersökningen

I. MISSIVBREV. Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap. Information om undersökningen I. MISSIVBREV Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap Information om undersökningen Denna undersökning utgör underlag för en rapport som jag har för avsikt att skriva i kursen Arbetslivspedagogik

Läs mer

Här presenteras resultatet av väggtidningarna som

Här presenteras resultatet av väggtidningarna som TÄNK OM OCH GÖR DET JÄMT en dag om jämställdhet 11 oktober 2006 Här presenteras resultatet av väggtidningarna som arbetades fram vid grupparbetet under konferensen om jämställdhet 11 oktober på Borgen.

Läs mer

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras

Läs mer

Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet. FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006

Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet. FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006 Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006 Klass och kön 2006 Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet Landsorganisationen i Sverige 2006 Omslagsfoto: Petr Svarc/Lucky

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Huddinge kommuns personal policy beskriver de personalpolitiska ställningstaganden

Huddinge kommuns personal policy beskriver de personalpolitiska ställningstaganden Personalpolicy Huddinge kommuns personal policy beskriver de personalpolitiska ställningstaganden och värderingar som ska prägla arbetet i verksamheten. Personalpolitiken är ett medel för att uppnå Huddinge

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse

Läs mer

343-3629 www.tinget.com STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETE

343-3629 www.tinget.com STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETE 343-3629 www.tinget.com STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETE Gemensam värdegrund Landstingets gemensamma värdegrund vilar på Människovärdesprincipen och är vägledande för landstingets jämställdhetsarbete.

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument?

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Datum:

Läs mer

Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret

Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret Inledning I denna guide återfinns förslag och exempel på genomförande av praktiskt jämställdhetsarbete. Tanken är att denna ska användas som en hjälp

Läs mer

Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer remiss från kommunstyrelsen

Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer remiss från kommunstyrelsen ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNSTAVDELNIN GEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-11-28 Handläggare: Eva Svedman Telefon: 08-508 10 320 Till Östermalms stadsdelsnämnd, sammanträde 2011-12-15 Stockholms

Läs mer

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2014-02-27 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Bläddra vidare för fler referenser >>>

Bläddra vidare för fler referenser >>> Ulla Simonsson, VD Simonsson & Widerberg Lean Consulting Det Torbjörn har byggt upp är ett fundament av kunskap som många företag slarvar med. Ju fler ledningsgrupper som inser att Utvecklingssamtalet

Läs mer

Mötesplats social hållbarhet

Mötesplats social hållbarhet Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson

Läs mer

Workshop om mål och mätning. Mikael Almén

Workshop om mål och mätning. Mikael Almén Workshop om mål och mätning Mikael Almén Framgångsrik jämställdhetsintegrering 1. Politiskt ansvarstagande 2. Prioritering och tillräckliga resurser 3. Tydlig styrning och tydliga krav 4. Tydliga uppföljningsbara

Läs mer