KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA

Transkript

1 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA Sociala omsorgsnämndens ledamöter och ersättare kallas härmed till sammanträde i Pelarsalen, Sociala omsorgsförvaltningen, Kvarngatan 4, plan 5 B, måndagen den 20 oktober, kl Innan sammanträdet besöks de nya lokalerna på Vulcanus. Samling sker kl vid entrén på Bryggaregatan (mitt emot Brygghuset)för guidad tur med LFFs Anna Kull. Sammanträdet inleds genomgång och beslut av sekretessärenden kl ca Sociala omsorgsnämndens öppna sammanträde börjar ca kl Det öppna sammanträdet inleds med allmänhetens frågestund ca kl YVONNE PERSSON Ordförande ANNIKA ANDERSSON Förvaltningschef Sociala omsorgsnämndens sammanträde är öppet för allmänheten. Nämndens sammanträde hålls dock alltid inom stängda dörrar i ärenden som avser myndighetsutövning eller omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (Kommunallagen 6 kap 19 a ). Gruppsammanträden för politisk beredning i partigrupperna sker före sammanträdet enligt följande: Majoriteten i smtr rum Björken (plan 5 A), kl Oppositionen i smtr rum Linden (plan 5 A), kl Förhinder anmäls alltid till: Petra Grönhaug, tfn , eller e-post: petra.gronhaug@boras.se

2 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA FÖREDRAGNINGSLISTA SOCIALA OMSORGSNÄMNDEN Upprop och val av protokolljusterare (Förslag: Britt-Marie Hallden med Ewa Axell som ersättare, Justeringsdatum: onsdagen den 22 oktober 2014) 2. Sekretessärenden 2.1 Begäran om yttrande med anledning av ej verkställt beslut; Kontaktperson 2014/SON 0137 (Skickas per post) 2.2 Ordförandebeslut gällande yttrande till IVO (Bilaga) 2014/SON Beslut om retroaktiv ersättning avseende personlig assistans enligt LSS (Läggs på bordet) 2014/SON Administrativa ärenden: 3.1 Förvaltningschefen informerar 3.2 Kartläggning av hemlöshet (Bilaga) 2014/SON Budgetuppföljning och prognos tom september (Bilaga) 2014/SON Upphandling av konsulttjänst för uppföljning av LSS insatser inom Borås stad. (Bilaga) 2014/SON Remiss Motion om APL platser (Bilaga) 2014/SON Remiss Trafikstrategi (Bilaga) 2014/SON Remiss angående motion: Ta fram en HBTQ-policy (Bilaga) 2014/SON Remiss angående motion: Hbtq-certifiera Borås (Bilaga) 2014/SON Remiss motion om att förbättra villkoren i daglig verksamhet (Bilaga) 2014/SON Kadriljen lss, 5 lägenheter (Samba) (Bilaga) 3.11 Tillsyn av korttidsvistelse Brotorp (Bilaga) 2014/SON Remiss Regler för upphandling (Bilaga) 2014/SON Medborgardialog (Bilaga) 2014/SON0143

3 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA Anmälningsärenden: 4.1 Redovisning av delegationsbeslut 2014/SON0010 (Bilaga) 4.2 Redovisning av inkomna och avgivna skrivelser (Bilaga) 5. Övrigt

4 BESLUT Datum Diarienummer 2014/SON0064 Sida 1(1) Handläggare; Helen Smith Ordförandebeslut för yttrande till Inspektionen för vård och omsorg(ivo) Nämndens beslut Sociala omsorgsnämnden tillstyrker att ordförandebeslut fattas för yttrande till Inspektionen för vård och omsorg(ivo) gällande ett tillsynsärende, ej verkställt beslut. Nämndens yttrande i sin helhet Sociala omsorgsnämnden ska till Inspektionen för vård och omsorg lämna ett yttrande gällande tillsynsärende, ej verkställt beslut Dnr /2013. Sociala omsorgsnämnden ska lämna begärda redovisningar senast 1 december Sociala omsorgsnämndens nästa möte är därutav behöver ett ordförandebeslut fattas. SOCIALA OMSORGSNÄMNDEN Yvonne Persson Ordförande Annika Andersson Förvaltningschef

5 BESLUT Datum Diarienummer 2014/SON0144 Sida 1(1) Handläggare: Vanja Myrén, 033: Mottagare: Kommunstyrelsen Kartläggning av hemlöshet i Borås 2014 Sociala omsorgsförvaltningen har Kommunfullmäktiges uppdrag att årligen kartlägga hemlösheten i Borås. Kartläggningen 2014 har genomförts med vecka 36 som mätvecka. Socialstyrelsen har gjort nationella kartläggningar av hemlöshetens omfattning och karaktär åren 1993, 1999, 2005 och Åren gjordes kartläggningar av hemlösheten i Borås av dåvarande Socialnämnden och 2013 genomfördes kartläggningen i Borås av Sociala omsorgsnämnden. Mätningen utgår ifrån Socialstyrelsens breda definition av hemlöshet som inkluderar människor som har någonstans där de vistas men som på olika sätt har en osäker boendesituation. Enkäten som använts vid årets undersökning 2014 är densamma som den enkät Socialstyrelsen använde vid den riksomfattande kartläggningen 2011, enkäten användes även vid kartläggningen Förfrågan har skickats Borås Stads socialtjänst, dvs. Stadsdelsförvaltningarna, Arbetslivsförvaltningen samt Sociala omsorgsförvaltningen. Sammanlagt har 331 personer inrapporterats befinna sig i hemlös situation, jämfört med 297 år Det finns svårigheter att jämföra detta med åren innan 2011 dels p.g.a. att Socialstyrelsen förändrat/tydliggjort definitionerna och dels p.g.a. att uppgiftslämnarna inte är desamma. I Socialstyrelsens riksomfattande kartläggning 2011 inrapporterades 383 personer befinna sig i hemlös situation i Borås. Vid kartläggningen 2011 var uppgiftslämnarna alla myndigheter och organisationer som kommer i kontakt med människor som befinner sig i hemlös situation. Förslag till beslut Sociala omsorgsnämnden beslutar att översända rapporten till Kommunstyrelsen. SOCIALA OMSORGSNÄMNDEN Yvonne Persson Ordförande Annika Andersson Förvaltningschef

6 Kartläggning av hemlöshet i Borås 2014 Sociala omsorgsförvaltningen, Handläggare: Vanja Myrén, Områdeschef,

7 Innehållsförteckning BAKGRUND... 3 UPPGIFTSLÄMNARE OCH OMFATTNING... 3 SOCIALSTYRELSENS DEFINITION AV HEMLÖSHET... 3 Situation Situation Situation Situation Situation TOTALT ANTAL MÄNNISKOR I HEMLÖS SITUATION... 5 REDOVISNING AV DE OLIKA SITUATIONERNA... 5 Situation Situation Situation Situation Situation UPPFÖLJNING... 7 Män och kvinnor... 8 Uppföljning av hemlösheten i Borås

8 Bakgrund Sociala omsorgsförvaltningen har Kommunfullmäktiges uppdrag att årligen kartlägga hemlösheten i Borås. Kartläggningen 2014 har genomförts med vecka 36 som mätvecka. Socialstyrelsen har gjort nationella kartläggningar av hemlöshetens omfattning och karaktär åren 1993, 1999, 2005 och Åren gjordes kartläggningar av hemlösheten i Borås av dåvarande Socialnämnden och 2013 genomfördes kartläggningen i Borås av Sociala omsorgsnämnden. Enkäten som använts vid årets undersökning 2014 är densamma som användes 2013 och den enkät Socialstyrelsen använde vid den riksomfattande kartläggningen Enkäterna är ifyllda av anställda i Borås Stad och personen som uppgifterna gäller har inte varit med och fyllt i enkäten. Uppgiftslämnare och omfattning Vid undersökningen 2014 har förfrågan skickats Borås Stads socialtjänst, dvs. Stadsdelsförvaltningarna, Arbetslivsförvaltningen samt Sociala omsorgsförvaltningen. Resultatet omfattar därmed enbart personer som har kontakt med dessa förvaltningar. Respektive förvaltning har besvarat ett formulär för varje person de hade kännedom om som under vecka 36 befann sig i någon hemlös situation, se vidare Socialstyrelsens definition av hemlösa. Även uppgifter om barn och ungdomar som lever under hemlösa förhållanden omfattas av kartläggningen. Asylsökande omfattas dock inte av denna kartläggning. Socialstyrelsens undersökning 2011 hämtande in uppgifter från betydligt fler uppgiftslämnare, uppgiftslämnare var socialtjänst, frivilligorganisationer HVB-hem, kriminalvård, frivården, häkten och anstalter, psykiatriska kliniker och mottagningar kvinno- respektive mansjourer, beroendekliniker, mottagningar kyrkor, församlingar, diakoner, vårdcentraler och akutmottagningar. De personliga ombuden vid Arbetslivsförvaltningen hade under 2013 ett uppdrag att genom uppsökande verksamhet kartlägga den akuta hemlösheten i Borås Stad. Uppdraget var att hitta de personer som inte har kontakt med socialtjänsten och därmed inte omfattas av Borås Stads ordinarie kartläggning. Arbetet bedrevs genom intervjuer och kontakter med ett drygt 30-tal verksamheter; ideella organisationer, kyrkor, kommunala verksamheter, privatpersoner med flera. Denna kartläggning har inte gjorts 2014 och de Personliga ombuden har inte deltagit i den aktuella undersökningen. Socialstyrelsens definition av hemlöshet I dagligt tal används begreppet hemlös, för att beskriva en person som sover ute eller är hänvisad till akutboende eller härbärge. Socialstyrelsens definition är bredare och inkluderar människor som har någonstans där de vistas men som på olika sätt har en osäker boendesituation. Socialstyrelsens definition av hemlöshet omfattar olika situationer som personer kan befinna sig i för en kortare eller längre tid. De olika hemlöshetssituationerna nedan omfattar både personers Uppföljning av hemlösheten i Borås

9 akuta brist på tak över huvudet och mer långvariga boendeformer som beträffande kontraktsform inte kan jämställas med eget boende. Socialstyrelsen förändrade/förtydligade definitionen av hemlöshet i samband med mätningen 2011 vilket försvårar vissa jämförelser av resultaten över tid. Situation 1 En person är hänvisad till akutboende, härbärge, jourboende eller är uteliggare. Situation 2 En person är intagen/inskriven på antingen; kriminalvårdsanstalt/behandlingsenhet eller stödboende inom socialtjänst/landsting/privat vårdgivare/hvb-hem/sis-institution och planeras skrivas ut inom tre månader efter mätperioden, men har inte någon egen bostad ordnad inför utskrivningen/utflyttningen. Hit räknas även de personer som skulle ha skrivits ut/flyttat ut, men som är kvar på grund av att de inte har någon egen bostad ordnad. Definitionen är oförändrad från 2005, men har fått ett förtydligande att de personer som skulle ha skrivits ut/flyttat ut, men som är kvar på grund av att de inte har någon egen bostad ordnad inkluderas. Situation 2 (enligt definition 2005) En person som är intagen/inskriven på antingen: kriminalvårdsanstalt/behandlingsenhet eller stödboende inom socialtjänst/landsting/privat vårdgivare/hvb-hem/sis-institution och planeras skrivas ut inom tre månader efter mätperioden men inte har någon bostad ordnad inför utskrivningen/utflyttningen. Situation 3 En person bor i en av kommunen ordnad boendelösning (t ex. försökslägenhet/träningslägenhet/socialt kontrakt/kommunalt kontrakt) på grund av att personen inte får tillgång till den ordinarie bostadsmarknaden. Det handlar om boendelösningar med någon form av hyresavtal där boendet är förenat med tillsyn och/eller särskilda villkor eller regler. Situation 3 har en förändrad formulering till 2011 varför det inte går att göra några jämförelser med tidigare år gällande situation 3. Situation 3 (enligt definition 2005) En person som är intagen/inskriven på behandlingsenheter eller stödboende inom socialtjänst/landsting/privat vårdgivare/hvb-hem/sis-institution och inte planeras att skrivas ut inom tre månader men inte har någon bostad ordnad vid eventuell framtida utskrivning/utflyttning. Situation 4 En person bor tillfälligt och kontraktslöst hos kompisar/bekanta, familj/släktingar eller har ett tillfälligt (kortare än tre månader efter mätperioden) inneboende- eller andrahandskontrakt hos privatperson. Den uppgiftslämnande verksamheten har haft kontakt med personen av detta skäl och känner till att denna hemlöshetssituation gäller under mätperioden. Motsvarar ungefär tidigare definition (2005), men har ett förtydligande att inneboendeeller andrahandskontrakt gäller hos privatperson. Situation 4 (enligt definition 2005) Uppföljning av hemlösheten i Borås

10 En person som bor tillfälligt och kontraktslöst hos kompisar/bekanta, familj/släktingar eller har ett tillfälligt inneboende- eller andrahandskontrakt (kortare än tre månader) och har på grund av denna situation sökt hjälp/varit i kontakt med den uppgiftslämnande myndigheten/organisationen under mätperioden. Situation 5 Ett barn eller ungdom (18 år eller yngre) lever av olika skäl under hemlösa förhållanden utanför familjen, vilket innebär att han/hon befinner sig i en gråzon mellan familjen och vård- och omsorgssystemet. Detta gäller inte barn och ungdomar (18 år eller yngre) som är placerade utanför hemmet av socialtjänsten enligt SoL eller LVU. Totalt antal människor i hemlös situation Sammanlagt har 331 personer inrapporterats befinna sig i hemlös situation, jämfört med 297 år Det finns svårigheter att jämföra detta med åren innan 2011 dels p.g.a. att Socialstyrelsen förändrat/tydliggjort definitionerna och dels p.g.a. att uppgiftslämnarna inte är desamma. I Socialstyrelsens riksomfattande kartläggning 2011 inrapporterades 383 personer befinna sig i hemlös situation i Borås. Vid kartläggningen 2011 var uppgiftslämnarna alla myndigheter och organisationer som kommer i kontakt med människor som befinner sig i hemlös situation. Det är rimligt att anta att antalet inrapporterade personer kan bli fler om fler rapportörer används vid kartläggningen. I Borås Stads mätning 2010 redovisades 128 personer i någon av situationerna. Socialstyrelsens definition av hemlöshet förtydligades 2011 till att sociala boendelösningar såsom träningslägenheter, sociala kontrakt med mera skulle ingå vilket gör att dessa uppgifter inte är jämförbara. Redovisning av de olika situationerna Situation 1 Resultat kartläggning i Borås Situation Situation 1 varierar mellan åren och det är svårt att dra några slutsatser är antalet inrapporterade i situation 1 högre än 2012 och 2013, och en person bor i offentliga utrymmen/utomhus ( uteliggare ) 2014, vilket kan jämföras med 0 personer 2013 och 3 personer Tabell 1 Fördelning av boendesituationer i situation 1 (2013 års siffror inom parantes) Boendesituation Kvinnor Män Uppföljning av hemlösheten i Borås

11 Offentliga utrymmen/utomhus 0 (0) 1 (0) Psykakuten 1 (0) 0 (0) Husvagn/Camping 1 (1) 1 (2) Härbärge/Akutboende 1 (2) 9 (6) Hotell/Vandrarhem 0 (0) 1 (3) Tillfällig logi* 4 (2) 5 (8) Ofrivillig kontraktslöst boende hos kompisar/bekanta 1 (0) 2 (0) Skyddat boende** 0 (1) 0 (0) Vet ej 1 (0) 0 (0) Summa 9 (6) 19 (19) * Jourboende/Korttidsboende/Lågtröskelboende ** inkl. kvinnojour Situation 2 Resultat kartläggning i Borås Situation Antalet människor som befinner sig i situation 2 har minskat. Resultatet 2011 är markant högre än övriga år. Uppgiftslämnare i Socialstyrelsens kartläggning är fler än kommunen. Resultatet kan tyda på att kommunen inte har kännedom om en stor andel av de som befinner sig inom kriminalvård, landsting m fl. och planeras skrivas ut inom 3 månader. Vi har även uppgifter om att antalet personer inom kriminalvården har minskat vilket kan vara en del i resultatet. Situation 3 Resultat kartläggning i Borås Situation Socialstyrelsen förändrade/förtydligade definitionen inför mätningen 2011 vilket gör att resultatet inte kan jämföras med tidigare mätningar. Uppföljning av hemlösheten i Borås

12 Situation 4 Resultat kartläggning i Borås Situation Antalet människor som bor tillfälligt och kontraktslöst varierar något över tid. Resultatet 2011 är högre än övriga år vilket kan bero på antalet uppgiftslämnare i undersökningen. Här kan även finnas ett stort mörkertal. Situation 5 Resultat kartläggning i Borås Situation Fyra barn/ungdomar levde under hemlösa förhållanden utanför familjen 2013 jämfört med en ungdom 2014 och den personen bodde på hotell/vandrarhem. Uppföljning Mer än hälften av människorna som befinner sig i hemlös situation v (191 av 331) har inte missbruksproblem. En fjärdedel (75 av 297) har varken problem med missbruk eller ekonomi. Av de som inte har problem med varken missbruk eller ekonomi befinner sig majoriteten i situation 3 eller 4 vilket innebär att de har socialt kontrakt eller bor tillfälligt och kontraktslöst. Inom dessa områden har det inte skett någon förskjutning från föregående år. 125 av de 331 personerna har försörjningsstöd, 11 personer saknar inkomstkälla och 21 personer har ålderspension. 54 av de 331 personerna som befann sig i hemlös situation under mätveckan har befunnit sig i hemlös situation i över 9 år. 126 av de 331 personerna (38 %) som befann sig i hemlös situation under mätveckan har barn under 18 år. Av dessa befinner sig de flesta i situation 3 d.v.s. de bor i en boendelösning som kommunen ordnat. Hemlöshet har varit ett återkommande problem för de flesta (62 %). Antalet i situation 2 har minskat samtidigt som de i situation 3, kommunalt ordnade boendelösningar, har ökat. Uppföljning av hemlösheten i Borås

13 Män och kvinnor Andelen kvinnor har de senaste åren varit ca 38 %. Av männen som befinner sig i hemlös situation är en större andel i situation 1 än motsvarande kvinnor. Det är en större andel kvinnor i situation 3. Antal kvinnor/män Situation 1 Situation 2 Situation 3 Situation 4 Situation 5 Totalt Kvinnor Män *ej redovisat kön 1 1 Totalt * * * 1 person ej redovisat kön Figur 1 Andel av hemlösa per situation och kön Uppföljning av hemlösheten i Borås

14 BESLUT Datum Diarienummer 2014/SON0048 Sida 1(1) Handläggare Jonas Ringström Mottagare Kommunstyrelsen Stadsrevisionen Budgetuppföljning tom september Sociala omsorgsnämnden har en budget på tkr för Prognosen som är framtagen efter september månad visar på en nettokostnad på samma belopp. Det innebär att nämnden ligger på ett prognostiserat nollresultat för I prognosen är alla reserver förbrukade så det krävs stor återhållsamhet och restriktivitet under resten året. Förslag till beslut Sociala omsorgsnämnden beslutar att fastställa upprättad budgetuppföljning med helårsprognos och översända den till Kommunstyrelsen och Stadsrevisionen. SOCIALA OMSORGSNÄMNDEN Yvonne Persson Ordförande Annika Andersson Förvaltningschef

15 Månadsuppföljning september Sociala omsorgsnämnden

16 Innehållsförteckning 1 Inledning Nämndens verksamhet Resultat Budgetavvikelse och verksamhetsanalys Verksamhetsmått Individ- och familjeomsorg för vuxna Socialpsykiatri Funktionshinderverksamhet Sociala omsorgsnämnden, Månadsuppföljning september 2(11)

17 1 Inledning Avvikelse en mot budget är efter september månad tkr motsvarande siffra efter september månad 2013 var tkr och 2013 års resultat var ett underskott på tkr. Inom myndighetssidan finns kostnader som inte är betalda med som hör till perioden på ca tkr. Exempel är kostnader för boenden på entreprenad, daglig verksamhet enligt LOV samt köpta tjänster av Stadsdelarna Under 2013 så fanns det några engångskostnader som inte återkommer under 2014 eller är något lägre, som ex kan nämnas kostnader för validering, lägre kostnad för projekt Enkelt (införandet av ett nytt verksamhetssystem inom vård o omsorg). Den av nämnden antagna handlingsplanen genomförs i de allra flesta delar, vid några enstaka delar får vi en fördröjning. Detta innebär att det i nuläget prognostiseras ett nollresultat för I prognosen tas hänsyn till det utökade kommunbidraget som fullmäktige beslutat om. Då alla reserver är förbrukade krävs en stor återhållsamhet och restriktivitet under året. 2 Nämndens verksamhet Resultat Ekonomiskt sammandrag Tkr Utfall Utfall Budget 2014 Prognos 2014 Avvikelse Tkr Statsbidrag Avgifter och övriga intäkter Summa intäkter Personal Lokaler Övrigt Kapitalkostnader Summa kostnader Buffert (endast i budget) Nettokostnad Kommunbidrag Resultat efter kommunbidrag Godkänt ianspråktaget ackumulerat resultat Resultat jfr med tillgängliga medel Ackumulerat resultat Sociala omsorgsnämnden, Månadsuppföljning september 3(11)

18 Resultatanalys Prognosen visar ett nollresultat för I resultatet efter september finns kostnader inom Myndighetssidan som inte är betalda men som hör till perioden på ca tkr. Exempel på dessa kostnader är boenden som drivs på entreprenad, daglig vht enligt LOV och köpta tjänster av Stadsdelarna. Det finns en volymökning inom personlig assistans LSS där antalet personer är konstant men antal timmar ökade under 2013 med 1000 tim per månad. Inom IFO Vuxen ligger vi på ungefär samma nivå som motsvarande tid förra året. I dagsläget har vi låga kostnader för LVM. Avvikelse en mot budget är efter september månad tkr motsvarade siffra efter september månad 2013 var 5 994tkr och 2013 års resultat var ett underskott på tkr. Det finns vissa kostnader som nämnden hade under 2013 och som nämnden inte har Exempel på detta är kostnader för validering och lägre kostnader för projekt Enkelt. Nettokostnadsökning i jämförelse med motsvarande period 2013 är 2,1% och budgetramen har ökat med 4,9%. Underskott inom verkställigheten Funktionshinder beror till största delen på att intäkter saknas från myndighetsutövningen och till viss del från försäkringskassan. 2.2 Budgetavvikelse och verksamhetsanalys Verksamheternas nettokostnader Tkr Gemensam administration Utfall Utfall Budget 2014 Prognos 2014 Avvikelse Tkr Intäkt Kostnad Nettokostnad IFO Vuxen Intäkt Kostnad Nettokostnad Vård och omsorg i ordinärt boende Intäkt Kostnad Nettokostnad Vård och omsorg i särskilt boende Intäkt Kostnad Nettokostnad Insatser enl LSS och LASS Intäkt Kostnad Sociala omsorgsnämnden, Månadsuppföljning september 4(11)

19 Tkr Utfall Utfall Budget 2014 Prognos 2014 Avvikelse Tkr Nettokostnad Övrig vård o omsorg för äldre och funktionshindrade Intäkt Kostnad Nettokostnad Buffert Intäkt Kostnad Nettokostnad Intäkt Kostnad Nettokostnad Intäkt Kostnad Nettokostnad Totalt Intäkt Kostnad Nettokostnad Gemensam administration De åtgärder i handlingsplanen som berör gemensam administration har genomförts och det innebär att kostnaderna kommer att hållas inom fastställd budget IFO Vuxen Myndighetsutövning Väsentliga budgetavvikelser och orsaker Efter september månad finns ett fortsatt underskott gentemot budget vad gäller institutionsvården. Antalet externa placeringar och vårddygn har ökat något i jämförelse med årets första månader. Antalet vårddygn enligt LVM är fortsatt låg, under första halvåret har inga nya placering gjorts vilket innebär låga kostnader för LVM jämfört med motsvarande period Den totala kostnaden för institutionsvården har minskat med ca 3,5 mnkr jämfört med samma period Åtgärder Det pågår ett långsiktigt arbete med att föra över dyrare externa placeringar till mer kostnadseffektiva placeringar där institutionsvård är nödvändig. Även användning av familjehem prövas i högre grad Sociala omsorgsnämnden, Månadsuppföljning september 5(11)

20 framför Institutionsvård, framförallt i svåra ärendena där närhet till psykiatrins öppenvård är viktig. Nämnden anlitar i ökad utsträckning extern såväl som intern öppenvård som ett komplement till avslutade behandlingar på institution och familjehemsvård. Detta kommer att sänka dygnsmedelkostnaden per placering över tid kring de personer som har behov av den typen av insats. Handläggare arbetar med nya metoder i utredningar enligt LVM, och de har fortsatt lyckats motivera klienterna till frivilliga placeringar och insatser. Inom den gemensamma myndighetsutövningen (IFO vuxen och funktionshinder) finns en arbetsgrupp som arbetar med utredning kring personer med komplexa behov, syftet är bl.a. att bättre styra rätt insatser samt göra en enhetlig och rättssäker bedömning. Analys av verksamheten Ett av verksamhetens långsiktiga mål är att minska antalet personer med behov av stöd. Främst gäller det målgruppen unga vuxna där verksamheten behöver utveckla utbudet av förebyggande insatser tillsammans med interna och externa aktörer. Det är viktigt att arbetet med att utveckla hemmaplanslösningar och minska kostnaderna för externa placeringar fortsätter enligt den framtagna handlingsplanen. Arbetet med samverkan internt kommun samt externt region behöver också utvecklas ytterligare för att det ska få effekter över tid. Det finns en tendens till att personer som finns inom tvångs- eller slutenvård skrivs ut tidigare och insatserna inom öppenvården är inte alltid tillräckliga vilket kan innebära att personen behöver återremitteras. Ett återkommande problem är bristen på bostäder/sociala boenden, vilket i vissa fall innebär längre placeringar på HVB hem istället. Insatser Väsentliga budgetavvikelser, orsaker och åtgärder Verksamheterna följer budgetprognosen och ger ett överskott totalt. Det är personalkostnader som har varit lägre än budget på grund av vakanser som inte varit tillsatta och partiella ledigheter. Tjänsterna har nu tillsatts. Analys av verksamheten Det vräkningsförebyggande arbetet som samordnas av Sociala omsorgsförvaltningen i samverkan med i första hand Arbetslivsförvaltningen, Barn- och familj och AB Bostäder arbetar som en del i metodutvecklingen med uppföljningar för att underlätta för de som riskerar hemlöshet att behålla sina kontrakt. Detta arbete är en framgångsfaktor men kommer att kräva en volymökning av verksamheten för att kunna fungera fullt ut. Arbetsmodellen tillsammans med öppenvårdsinsatser och boendestöd möjliggör att människor behåller sin bostad i större utsträckning. En svårighet är bristen på lägenheter generellt och "special" boenden som passar målgruppen. I något fall innebär det istället ett behov av köpt extern plats. Det fortsatta arbetet enligt konceptet "Bostad först" pågår utifrån den överenskommelse som nämnden har med AB Bostäder. Natthärbärget Kastanjen har enligt planen öppnat igen och i samband med det reviderades en del rutiner med syfte att erbjuda fler hemlösa kommuninnevånare möjlighet att nyttja boendet. Arbetet med att så småningom ta fram en överenskommelse mellan Borås Stad och idéburna organisationer inom det sociala området pågår med syfte att skapa förutsättningar för framtida samverkan. Den Boendesociala enheten har f.o.m 2015 ett uppdrag att samordna fler sociala boendeformer. Idag har flera förvaltningar kontakter med hyresbolagen och det upplevs att vi konkurrerar med varandra och att det saknas en helhetsbild. Sociala omsorgsnämnden, Månadsuppföljning september 6(11)

21 2.2.3 Vård och omsorg i ordinärt boende Myndighetsutövning Väsentliga budgetavvikelser, orsaker och åtgärder I den samlade myndighetsutövningen beslutas om insatser inom hemtjänst från stadsdelarna, korttidsboende både internt och externt samt ledsagning, avlösning och boendestöd från förvaltningens egen verksamhet. För beslut om insatser inom boendestöd har det varit en ökning på antalet timmar de senaste månaderna, inom socialpsykiatri gäller det främst utförda HSL insatser. Även antal dygn inom korttidsvård socialpsykiatri har ökat något. Antalet beviljade timmar inom hemtjänst har ökat de senaste månaderna och debiteringar från stadsdelarna ligger efter, här finns en stor diskrepans mellan beviljade och utförda timmar. Analys av verksamheten Ett arbete har påbörjats med att systematiskt följa upp beslutade insatser och nyckeltal inom hela myndighetsutövningen detta för att få en bättre intern kontroll och underlag för kommande prognostiseringar. Brist på tillgång till korttidsplats inom socialpsykiatrin kan innebära framtida behov av köpt extern plats. Insatser Boendestöd dras med för stora kostnader jämfört med budget. Underskottet prognostiseras till ca 3700 tkr. I stora drag handlar det om effektivitetsavvikelser då verksamheten inte klarar av att uppnå de 73 % brukartid som budgeten baseras på. Under hösten har de två olika boendestödsgrupperna slagits ihop till en grupp och utgår från samma lokal i staden. Detta skapar i sig restider som gör det svårt att uppnå en brukartid på 73% då. Införandet av ett verksamhetsstöd (TES) för att få bättre koll på planeringen av insatser och även, i större utsträckning, få koll på brukar/kringtid kommer skapa bättre förutsättningar att effektivisera verksamheten. Det är inte realistiskt att detta verksamhetsstödet hinner införas under året utan först i början av 2015 vilket gör att det är svårt att markant förbättra effektiviteten under innevarande år. På sikt kommer sammanslagningen av verksamheten skapa synergieffekter som förbättrar både kvalitet och effektivitet. Utbudet av korttidsplatser i egen verksamhet inom socialpsykiatrin är begränsad till 4 platser, dessa är i stort sätt fullbelagda under hela året, i dagsläget kan vi verkställa ytterligare ett beslut genom att det finns en ledig lägenhet i ett av våra särskilda boenden, vi köper också en plats hos extern vårdgivare. Kostnader för hjälpmedel följer inte budget, utskrivningar och inköp övervägs noga, vissa är dock nödvändiga utifrån den enskildes behov och säkerhet Vård och omsorg i särskilt boende Myndighetsutövning Väsentliga budgetavvikelser, orsaker och åtgärder Antalet insatser och beslut om särskilt boende har hållit sig på en konstant nivå under det senaste året. Verksamheten eftersträvar att andra insatser prövas först, som exempelvis boendestöd i ordinärt boende. Det finns några externa placeringar sen lång tid tillbaka, för några av dessa finns möjlighet att erbjuda boende på nya Teknikgatan som i nuläget planeras starta under Analys av verksamheten För att bibehålla nivån på antalet platser inom särskilt boende behöver verksamheten utveckla stödet till personer i ordinärt boende. Det vräkningsförebyggande arbetet tillsammans med kvalificerade öppenvårdsinsatser eller boendestöd möjliggör också att människor behåller sin bostad i större Sociala omsorgsnämnden, Månadsuppföljning september 7(11)

22 utsträckning. På sikt behöver även andra boendeformer utvecklas, som exempel kan nämnas behovet av fler "satellitlägenheter". Insatser Väsentliga budgetavvikelser, orsaker och åtgärder Varje enhetschef har god kontroll över sin bemanningsplanering så att resurser används så optimalt som möjligt utan att kvalitén för brukare försämras. Varje månad görs en uppföljning av respektive chefs ansvarsområde, både individuellt samt gemensamt i ledningsgruppen för verksamhetsområdet. En översyn av bemanning kvällar- och nätter inom boenden socialpsykiatri har genomförts. Under våren planerades nattbemanningen att förändras på flera enheter, vilket skulle innebära att resurser kunde fördelas om inom verksamhetsområdet. Förändringen har dock förskjutits bl.a. på grund av en inspektion från Arbetsmiljöverket samt krav på installation av nya larm på berörda enheter, förändringen genomförs fr.o.m. 1 december. Detta medför kostnader för larm och att effekten av åtgärden förskjuts till 2015 det innebär ett underskott i budget på dessa enheter. En enhetschefstjänst är inte tillsatt i avvaktan på beslut om Teknikgatan. Analys av verksamheten Under hösten 2014 skulle det nya boendet på Teknikgatan öppna men flyttas nu fram till 2015 med anledning av nämndens anpassningsplan för Boendet är för personer med komplexa behov och kommer att kräva en hög personalbemanning. I Borås Stad pågår arbetet med införandet av heltidstjänster och nya arbetstidsmodeller, hur och vilka effekter det får är i dagsläget oklart. Det planerade boendet på Solosången, som ersätter nuvarande Badhusgatan har blivit framflyttat till att stå klart under våren Insatser enligt LSS och LASS Myndighetsutövning Väsentliga budgetavvikelser och orsaker Den största anledningen till avvikelsen är att det finns kostnader som inte är betalda men som tillhör perioden. Exempel på kostnader är hemtjänst från Stadsdelarna, daglig verksamhet enligt LOV. Antalet personer med insatsen personlig assistans enligt LSS har under en tid varit relativt konstant, det som ökat är antalet beviljade timmar/person, totalt har den genomsnittliga nivån per månad ökat med ca timmar. Kostnader för personlig assistans enligt SFB har de sex första månaderna ökat med ca tkr jämfört med motsvarande period Åtgärder Inom myndighetsutövningen har ett tydligare arbete påbörjats med att följa upp beslutade insatser och nyckeltal för att säkerställa en god intern kontroll. Beslut om insatser ska följas strikt av aktuell rättspraxis, beslut om eventuellt dubbla insatser som ex. särskilt boende och kontaktperson övervägs noga och följs upp oftare. Alla handläggartjänster är tillsatta och en tjänst som metodutvecklare är inrättad. Detta för att möjliggöra bra förutsättningar för det fortsatta arbetet. Inom den gemensamma myndighetsutövningen (IFO vuxen och funktionshinder) finns en arbetsgrupp som arbetar med utredning kring personer med komplexa behov, syftet är bl.a. att bättre styra rätt insatser samt göra en enhetlig och rättssäker bedömning. Analys av verksamheten Tendensen är att behoven av framtida insatser fortsätter att öka, det gäller även på nationell nivå. För att kunna planera för framtida behov behöver verksamheten tillsammans med såväl interna som externa aktörer vidareutveckla former för samverkan. Insatser ska exempelvis i möjligaste mån kunna erbjudas på hemmaplan, målgruppen idag har också andra krav på inriktning av verksamhet eller olika former av Sociala omsorgsnämnden, Månadsuppföljning september 8(11)

23 boenden. Ett återkommande utvecklingsområde är att behålla samt rekrytera handläggare med rätt kvalifikationer. Verksamheten får lägga mycket resurser på att introducera nyanställda då personalrörligheten är hög. Insatser Boendesektionen Hela verksamhetsområdet har genomfört beslutad anpassning på 1% och visar ett överskott tom september. Inom Boendesektionen är en cheftjänst vakant men blir återsatt i december månad då en person återvänder efter föräldraledighet. Enheten på N. Sjöbogatan är ombyggd och har öppnats i höst. Gruppbostaden på Sollunda som är en icke fullvärdig bostad har stängts och samtliga hyresgäster har under maj månad flyttat in i den nybyggda gruppbostaden på Logatan. Gruppbostaden var planerad till en annan målgrupp men då lokalytan inte stämmer överens med behovet görs omnämnda förändring. De hyresgästerna har istället erbjudits lägenheter på gruppbostaden Kadriljgatan (Samba) som är en nybyggnation och inflyttningsklar mars En genomlysning av korttiden kommer ske under året för att se om tillgång och efterfrågan av antal platser stämmer överens. En omvärldsanalys behöver göras för att få en uppfattning om kommande behov för målgruppen. Både boendesektionen och korttidsverksamheten arbetar med att sänka vikarie/poolkostnaderna vilket ligger i linje med Borås Stads beslut om heltider och ny arbetstidsmodell. Ett antal nattjänster ses över och kommer att avslutas under året så fort behovet minskar för brukarna. Personlig assistans enligt LSS (lag om stöd och service) eller enligt SFB (socialförsäkringsbalken tidigare LASS) Personlig assistans förväntas backa ca 1500 tkr. Utmaningar framöver är att förbättra personalplaneringen så att organisationen blir ännu effektivare. Vidare arbetas det med att undersöka möjligheterna att införa ett säkrare personalrapporteringssystem för att säkra och effektivisera debiteringen till Försäkringskassan för utförda assistanstimmar. Analys och framtagande av bättre nyckeltal gällande hur mycket olika sorters assistansärende kostar pågår. De nyckeltal som är prioriterade i dagsläget är vilket positivt resultat ett dagassistansärende förväntas ge och vilket negativt resultat ett nattjoursärende förväntas ge Övrig vård och omsorg för äldre o funktionshindrade Inom denna verksamhet köper nämnden sysselsättning av Arbetslivsförvaltningen för personer inom socialpsykiatrin. Dessutom ingår här driftskostnader för delar av Spinnaren som används av föreningar och där det även finns samlingssalar. 3 Verksamhetsmått 3.1 Individ- och familjeomsorg för vuxna Heldygnsvård Verksamhetsmått Utfall Sep 2013 Budget 2014 Utfall Sep 2014 Sociala omsorgsnämnden, Månadsuppföljning september 9(11)

24 Verksamhetsmått Utfall Sep 2013 Budget 2014 Utfall Sep 2014 Antal placerade personer med heldygnsvård Socialpsykiatri Socialpsykiatri övergripande Verksamhetsmått Utfall Sep 2013 Budget 2014 Utfall Sep 2014 Antal personer med insatser inom psykiatrin SoL Insatser i ordinärt boende Verksamhetsmått Utfall Sep 2013 Budget 2014 Utfall Sep 2014 Antal psykiskt funktionshindrade med hemtjänst i ordinärt boende Funktionshinderverksamhet SOL-verksamhet Insatser i ordinärt boende Verksamhetsmått Utfall Sep 2013 Budget 2014 Utfall Sep 2014 Antal brukare med hemtjänst under 65 år SoL (Historik) SOL-verksamhet Särskilda boendeformer Verksamhetsmått Utfall Sep 2013 Budget 2014 Utfall Sep 2014 Köpta platser på särskilt boende med heldygnsomsorg LSS-verksamhet Verksamhetsmått Utfall Sep 2013 Budget 2014 Utfall Sep 2014 Sociala omsorgsnämnden, Månadsuppföljning september 10(11)

25 Verksamhetsmått Utfall Sep 2013 Budget 2014 Utfall Sep 2014 Antal personer med beslut om insats LSS-verksamhet Daglig verksamhet Verksamhetsmått Utfall Sep 2013 Budget 2014 Utfall Sep 2014 Antal personer med beslut om daglig verksamhet LSS LSS-verksamhet Personlig assistans Verksamhetsmått Utfall Sep 2013 Budget 2014 Utfall Sep 2014 Antal personer med beslut om personlig assistans enligt LSS Antal personer med verkställda beslut om personlig assistans enligt SFB Sociala omsorgsnämnden, Månadsuppföljning september 11(11)

26 BESLUT Datum Dnr 2014/SON0138 Sida 1(2) Projektledare Lena Hedberg Sociala omsorgsnämnden Upphandling av konsult för uppföljning av vård- och omsorgsverksamhet i Borås Stad Nämndens beslut Sociala omsorgsnämnden beslutar att med godkännande lägga informationen om upprättat förfrågningsunderlag till handlingarna. Sociala omsorgsnämnden beslutar att överlåta till nämndens ordförande att fatta tilldelningsbeslut enligt förfrågningsunderlagets villkor. Bakgrund Sociala omsorgsnämnden har för avsikt att upphandla konsulttjänst för uppföljning av verksamheter inom nämndens ansvarsområde. Upphandlingen avser främst utvärdering/uppföljning av LSS-insatserna Bostad med särskild service för vuxna och Daglig verksamhet. I båda verksamheterna finns kommunala och privata utförare. Den upphandlade konsulttjänsten kan också användas inom andra delar av nämndens verksamheter. Upphandlingsvärdet är beräknat till 500 tkr per år men kommunen lämnar inga garantier för lägsta uttag av tjänster vilket innebär att verksamhetens utnyttjande av konsulttjänster kan vara lägre än angivet upphandlingsvärde. Avtalet är ett ramavtal på 24 månader med rätt för kommunen till förlängning i maximalt 12 månader. I förfrågningsunderlaget ställs krav på anbudsgivarens ekonomiska och finansiella ställning samt kompetens och erfarenhet. Konsulterna ska ha relevant akademisk examen och dokumenterad erfarenhet av uppföljning av kommunalt beslutade insatser inom vård- och omsorgsverksamhet. Det anbud som uppfyller samtliga krav i förfrågningsunderlaget och har lägst pris kommer att antas.

27 2 Sista anbudsdag är den 20 oktober och beräknad avtalsstart är den 1 december Då nämnden inte har något sammanträde i anslutning till sista anbudsdag föreslås att ordföranden får nämndens uppdrag att fatta tilldelningsbeslut enligt villkoren i förfrågningsunderlaget. Ev reservation/protokollsanteckning/särskilt yttrande SOCIALA OMSORGSNÄMNDEN Yvonne Persson Ordförande Annika Andersson Förvaltningschef

28 REMISSVAR Datum Sida 1(1) Diarienummer 2014/SON Handläggare Petra Grönhaug Mottagare Kommunstyrelsen Motion om APL platser Kommunstyrelsens diarienummer: 2014/KS0534 Nämndens beslut Sociala omsorgsnämnden tillstyrker motionen om att Borås Stads förvaltningar och bolag ska erbjuda elever från yrkesförberedande gymnasieprogram APL-platser. Nämndens yttrande i sin helhet Att elever som går yrkesförberedande program får möjlighet att prova på arbetslivet och sitt framtida yrke är en grundläggande del i utbildningen. Det är viktigt för eleverna men också för oss som kommande arbetsgivare att utbildningen har genomförts på ett tillfredställande sätt. Det är självklart att vi vill ha välutbildad personal och det är därför som förvaltningen har god kontakt med Almåsgymnasiets omvårdnadsprogram. Redan i dag tar vi chansen att vara delaktig i elevernas utbildning och samtidigt lära känna framtidens personal, genom att vi tar emot elever på APL. Det ger dessutom en möjlighet att rekrytera semestervikarier. Sociala omsorgsnämnden tillstyrker motionen om att Borås Stads förvaltningar och bolag ska erbjuda elever från yrkesförberedande gymnasieprogram APL-platser. Nämnden menar också att förslaget att föra dialog mellan gymnasieskolor och förvaltningar och bolag ger en möjlighet att säkerhetsställa att gymnasieskolornas behov av APL-platser tillgodoses. Ev reservation/protokollsanteckning/särskilt yttrande SOCIALA OMSORGSNÄMNDEN Yvonne Persson Ordförande Annika Andersson Förvaltningschef

29 Motion om APL- platser Borås stads gymnasieskolor erbjuder många utbildningar som är yrkesförberedande. På Viskastrandsgymnasiet finns till exempel Bygg och anläggningsprogrammet, programmet för WS och fastighet och programmet El och energi. I utbildningarna finns ett viktigt inslag av arbetsplatsforlagt lärande (så kallad APL). Den arbetsplatsforlagda utbildningen är mycket betydelsefull for eleverna. Det är då eleverna på allvar får känna på det yrke de utbildas for. Det är därför viktigt att eleverna erbjuds bra arbetsplatser att vara på. Borås stad med dess förvaltningar och bolag har många arbetsplatser som skulle kunna vara intressanta for elever att ha APL på. Serviceforvaltningen, AB Bostäder och Borås Energi och Miljö AB är bara några exempel på förvaltningar och bolag som har arbetsplatser och arbetsuppgifter som skulle komma väl till pass och vara lämpliga när det gäller att få ut elever på APL. Från Viskastrandsgymnasiet har vi dessvärre fått signaler om att stadens förvaltningar och bolag inte alltid är villiga på att ta emot elever. Med anledning av det ovan anforda yrkar vi: att Borås stad och dess kommunala bolag skall erbjuda elever från yrkesförberedande gymnasieprogram APL platser. att dialog skall foras mellan stadens förvaltningar, bolag och skolledningarna på de kommunala gymnasieskolorna inför varje läsår, for att på så vis säkerställa att gymnasieskolornas behov att APL- platser tillgodoses. *J Per Carlsson (S)./-'.' Sofia Bohlin@). -,,....-> c. -. "-';'_.,'."CZ.,.,. i /Z p 6,...-ye..,,,,,,. A..<;-- -:.: Q -..--L. Diarienr Diorieplanbefeckn

30 REMISSVAR/BESLUT Datum Diarienummer 2014/SON0115 Sida 1(2) Projektledare Lena Hedberg Kommunstyrelsen Borås stads Trafikstrategi 2035 Förädla det vi har Nämndens beslut Sociala omsorgsnämnden beslutar att godkänna upprättat förslag till yttrande och tillstyrker remissförslaget av Trafikstrategi 2035 Förädla det vi har. Nämndens yttrande i sammanfattning Sociala omsorgsnämnden har tagit del av upprättat remissförslag över Borås Stads Trafikstrategi 2035 Förädla det vi har. Nämnden tillstyrker remissen men med påpekande att det är viktigt att de särskilda behov som personer med olika funktionsnedsättning har beaktas vid trafikplaneringen. Nämndens yttrande i sin helhet Borås stad har tagit fram en Trafikstrategi med tidshorisont år Strategin är formulerad på en översiktlig nivå och ska kompletteras med en eller flera trafikplaner för att konkretisera åtgärder, tider och kostnader. Strategin handlar främst om hur trafiken ska förändras i centralorten, men också i kransorterna. Inriktningen är att stödja förändrade resvanor som är hållbara på lång sikt. Det innebär att förädla respektive utveckla nya områden så att alla kan välja ett hållbart transportsätt. Trafiksystemet ska tillgodose transportbehov och var tryggt, säkert och trivsamt, samtidigt som det bidrar till en bättre miljö. Inom trafikstrategin finns åtta målområden som är grunden för trafikplaneringen och visar vad som ska eftersträvas i Borås framtida trafiksystem. Sociala omsorgsnämnden vill särskilt lyfta fram de behov som personer med olika funktionsnedsättningar kan ha. Det handlar exempelvis om fysisk tillgänglighet på och i anslutning till kollektivtrafik, anpassad och lättförståelig information, goda parkeringsmöjligheter, säkra trafikmiljöer såsom skilda gång- och cykelbanor samt en gatumiljö som utformas så att den är lätt att förstå. Med detta påpekande tillstyrker Sociala omsorgsnämnden upprättat remissförslag över Borås Stads trafikstrategi.

31 2 Ev reservation/protokollsanteckning/särskilt yttrande SOCIALA OMSORGSNÄMNDEN Yvonne Persson Ordförande Annika Andersson Förvaltningschef

32 » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler REMISS- FÖRSLAG Borås Stads Förädla det vi har TRAFIKSTRATEGI 2035 Trafikstrategi 1

33 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter och metoder i riktning mot målen plan aktiviteter, tidsram och ansvar» Normerande policy Borås Stads hållning riktlinjer rekommenderade sätt att agera regler absoluta gränser och ska-krav Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Kommunstyrelsen Dokumentet gäller till och med: Trafikstrategi

34 Förädla det vi har TRAFIKSTRATEGI 2035 Borås växer med mer bostäder, arbetsplatser och handel. Fler och fler behöver förflytta sig på våra gator och vägar. Borås allt större roll som nav för Sjuhärad och i en växande arbetsmarknadsregion ökar också konkurrensen om utrymmet. Götalandsbanan, vårt viktigaste samhällsbyggnadsprojekt, kommer att påverka både stadens utveckling och vårt resande. Detta ställer krav på ett transportsystem som kan hantera ökad trafik och rörlighet, samtidigt som samhället ska gå i en hållbar riktning. Inför en ny översiktsplan behöver vi se över trafiksystemet och särskilja trafikfrågorna. Vi behöver se trafiken i ett helhetsperspektiv för att kunna utveckla en både hållbar och attraktiv stad. Trafikstrategin ger en inriktning och en målbild för vår trafikplanering. Strategin handlar främst om hur trafiken ska förändras i centralorten, men också i kransorter och utmed stråken för kollektivtrafik. Den omfattar gångtrafik, cykeltrafik, biltrafik, kollektivtrafik med buss och tåg, godshantering, tung trafik, och utryckningstrafik. Trafikstrategin behöver stödja ett förändrat beteende som är hållbart på lång sikt. Det innebär att förädla respektive utveckla nya områden så att alla kan välja ett hållbart transportsätt. Trafiksystemet ska tillgodose transportbehov och var tryggt, säkert och trivsamt, samtidigt som det bidrar till en bättre miljö. Då skapas också en attraktiv stadsmiljö. Trafikstrategin har samma tidshorisont som översiktsplanen, år Då är Götalandsbanan mellan Göteborg och Stockholm via Borås utbyggd, Västlänken i drift och målbilden för tågtrafiken i Västra Götaland genomförd. Dessa är avgörande för att trafikstrategin ska få full effekt på vårt resande. Trafikstrategin kompletteras senare med en eller flera trafikplaner med åtgärder, som även preciserar tidpunkter och kostnader. Trafikstrategi 3

35 Förädla det vi har Bilfritt centrum Huvudnätet är blodomloppet Knutpunkter Minskad trängsel genom att optimera flödet Lätt att välja rätt färdmedel Kollektivtrafiken är strukturbildande Prioritera mellan trafikslag och skapa förutsättningar för viktiga stråk Smarta parkeringslösningar Kapacitetsstarkt resecentrum med god anslutning till huvudnät Tydliga och säkra stråk för gående och cyklister Gaturummet ska vara utformat så att det är lätt att förstå vilket trafikslag som är prioriterat Regional nivå Mellan orter Inom tätort 4 Trafikstrategi

36 Från vision till strategi Borås Stad har i visionen Borås 2025 en ram för all planering. För att gå visionens riktning behöver kommunen strategier som styr planeringen åt rätt håll, och uppföljning av att vi når målet i tid. De punkter i visionen som trafikstrategin bygger på är - Vi utvecklar samverkan med Göteborg och övriga Västsverige så att fler får snabba pålitliga och hållbara transporter - Vi gör det lätt för människor att förflytta sig inom stadskärnan och till andra delar av staden. - Vi stimulerar miljövänliga resvanor och transportsystem med nya tekniska lösningar - Vi gör delar av stadskärnan bilfri och låter de kollektiva transportsystemen dominera med nya tekniska lösningar - Vi utvecklar mötesplatser i det offentliga rummet med nya parker, grönytor och torg för mänsklig samvaro, rekreation, upplevelser och kreativa utbyten. Viskan får en framträdande plats och ger möjligheter till både aktiviteter och sinnesro - Vi skapar en ren, snygg och trygg stad - Vi förtätar boende och strävar efter att tredubbla antalet invånare i stadskärnan Det har lett till fyra principer i trafikstrategin: Förädla det vi har Bilfritt centrum Huvudnätet är blodomloppet Knutpunkter Till detta finns åtta målområden som är grunden i vår planering och visar vad som ska eftersträvas i Borås framtida trafiksystem. Trafikstrategi 5

37 Principer Trafikstrategin har fyra principer för arbetet med att nå den hållbara staden. Förädla det vi har Bilfritt centrum Huvudnätet är blodomloppet Knutpunkter Förädla det vi har handlar om att ta vara och utveckla de positiva egenskaperna vi har i staden och våra orter. Genom att utveckla Borås på ett hållbart sätt får vi en karaktärsstark och självständig stad samtidigt som att vi tar till vara de investeringar som är gjorda. Borås ligger geografiskt bra med goda kommunikationer till Landvetter, Göteborg och Jönköping. Fyra riksvägar (27, 40, 41, 42) och en länsväg (180) möts här. Vi har ett centralt placerat resecentrum med järnväg i fyra olika riktningar och väl fungerade samhällen utmed linjerna. Järnvägsnätet ska kompletteras med Götalandsbanan. Bilfritt centrum finns i visionen Borås 2025 för att skapa en livskraftig stadskärna. Det offentliga rummet ska utvecklas för mötesplatser, rekreation, upplevelser, handel, boende och kreativa utbyten. Bilfritt centrum ställer krav på bättre strukturer utanför centrum och anslutningar till stadskärnan. Huvudnätet är blodomloppet. De olika trafikslagen har sina egna artärer. Huvudnätet för de gående ska knyta samman dörr till dörr i attraktiva och trygga miljöer. Cykelvägnätet ska väl sammanbundet och trafiksäkert utgå från knutpunkterna. Kollektivtrafiken ska skapa struktur och vara det självklara valet för resan. Borås är en regional knutpunkt med stora trafikströmmar. De ska ske effektivt och säkert med så få störningar som möjligt för den lokala trafiken. Knutpunkter ska vara omstigningspunkter mellan olika trafikslag och ha service för pendlare och närboende. Knutpunkterna kan utvecklas ytterligare med bebyggelse eller andra funktioner utifrån platsens unika värde, och förbättra underlaget för kollektivtrafik och service. Efter de fyra principerna har vi åtta målområden att arbeta vidare med. Målområdena ger en framtidsbild för medborgare, beslutsfattare och tjänstemän som ska arbeta med trafikoch samhällsplanering. 6 Trafikstrategi

38 Sammanfattande strukturbild för trafikstrategi Strukturbilden visar bl. a. ett bilfritt centrum omringat med knutpunkter och våra större kransorter som viktiga serviceorter. Trafikstrategi 7

39 Målområden 1 Optimera flödet för minskad trängsel Olika färdmedel har olika anspråk på ytor. Vi behöver tänka igenom hur vi använder gatuutrymmet så att så många som möjligt kan få del av det. Vi vill att stadskärnan ska ha liv och rörelse och vara en attraktiv mötesplats. I planeringen strävar vi efter att förtäta stadskärnan. Det ger en närhet som minskar behovet av transporter när mycket finns på gångavstånd. På landsbygden finns helt annat fokus. Här kan transporter vara en av förutsättningarna för en livfull miljö. För att så många som möjligt samtidigt ska kunna utnyttja infrastrukturen gäller det att hitta den optimala blandningen av trafik. Kan man sprida trafiken över tid, exempelvis genom flexibla arbetstider, skapar det också möjligheter att optimera flödet. Om alla trafikslag skulle få ett eget utrymme i båda riktningarna i gaturummet, dvs en fil vardera för buss, bil, gods, parkering, cykel och gångtrafik, behöver vi gator dubbelt så breda som Allégatan. Det är varken möjligt eller attraktivt. Biltrafik tenderar att fylla allt ledigt utrymme. Sedan 1960-talet har bilen dominerat utvecklingen i stadsmiljön. Den trenden kan inte fortsätta om vi vill ha snabba kommunikationer och en ren och attraktiv stad. Med bra förutsättningar för kollektivtrafiken på bilens bekostnad blir bussen det mest attraktiva valet. Större ombyggnader eller nybyggnader av infrastruktur är väldigt kostsamma och ska övervägas först när ingen annan påverkan kan lösa problemet. Metoder Optimera flödet för varje område. Prioritera kollektivtrafiken samt gång- och cykeltrafiken på bilens bekostnad. 8 Trafikstrategi

40 2 Lätt att välja rätt färdmedel Det ska vara lätt att välja rätt färdmedel, och valet måste stämma i livspusslet. Det ska kännas naturligt att ta sig fram på ett hållbart sätt. Detta kräver lösningar som är anpassade efter livssituation, var man bor, var och när man arbetar och vilka behov familjen har. Borås Stad har ansvar för att planera funktioner på rätt ställe, och påverka människor att förändra sitt resande. Kommunen kan visa på smarta lösningar och förmedla goda exempel, påverka attityder och beteende så att vi utnyttjar gatunätet bättre. Det ska vara tydligt vilket färdmedel som är rätt för just dig, beroende på var i kommunen du bor och hur din livssituation är. Det ska finnas en tydlig koppling mellan busshållplatser med många resande och andra färdmedel. Bilpooler i bostadsområden eller för företag är en möjlighet för att ha bil när man behöver. I bostaden ska cykeln alltid kunna vara nära till hands. För att nå hållbara transporter måste vi påverka såväl enskilda som kommun, företag och organisationer. Borås Stad, Västra Götalandsregionen, Västtrafik, Trafikverket och företagen i Borås är alla viktiga för att främja hållbara resval. Metoder Planera så att det hållbara resandet är det enklaste valet för individen Visa fördelarna med ett hållbart resande och påverka människors resebeteende. Öka attraktiviteten i centrum genom anpassade och samordnade godstransporter. Samverka för att hitta ekonomiska incitament att välja hållbart resande. Trafikstrategi 9

41 3 Kollektivtrafiken bildar struktur Kollektivtrafiken ska vara stommen i det framtida resandet. Det är en struktur som sällan flyttar på sig, vilket gör den attraktiv att ha nära sitt hem och sin arbetsplats. Många resande ger tätare turer och gör stråken ännu mer attraktiva. En medveten planering av bebyggelse ökar förutsättningarna för hållbara trafikslag. Därför ska vi förtäta bebyggelsen där det är nära till hållplatser eller stationer. Nya effektiva kollektivtrafiklinjer ska utgöra grunden i nya bebyggelseområden för att det hållbara resandet ska bli en naturlig del av vardagen. Stadskärnan har störst potential för förtätning. Här passerar samtliga buss- och tåglinjer, och det är nära till aktiviteter och samhällsservice. Förtätning i stadskärnan, med arbetsplatser, bostäder, handel och service, bidrar till ett mer hållbart samhälle. Bättre turtäthet med kollektivtrafik från våra kransorter kan utveckla orterna. Flera av dem har dessutom järnväg. Förtätning av bebyggelse nära stationen samt bättre gång- och cykelvägar ökar möjligheterna att resa hållbart hela vägen. Området runt stationer och hållplatser samt stråken till och från ska utvecklas som trygga, säkra och attraktiva platser. Bättre möjlighet att pendla med tåg skapar bäst förutsättningar för att binda samman hela Sjuhärad och regionen med hållbara resor. Västra Götalandsregionen har ett mål att trafikera Sjuhärad med duospårvagn eller regiontåg år I de orter som järnvägen passerar men som inte har någon station bör vi överväga möjliga stationslägen. När Götalandsbanan västerut är klar finns en snabb förbindelse till Göteborg och till Landvetter flygplats. Vi ska intensifiera planeringen för Götalandsbanan österut mot Jönköping och Stockholm. Metoder Förstärka stations- och hållplatspunkter för att attrahera flera resande Förbättra restiden för kollektivtrafiken genom prioriteringar i gaturummet Fortsätta vara drivande i arbetet för en snar utbyggnad av Götalandsbanan Stärka dialogen med Västtrafik och Västra Götalandsregionen om bättre kollektivtrafik. 10 Trafikstrategi

42 4 Prioritera mellan trafikslag och skapa stråk Bilens dominans i trafikplaneringen har lett till att staden brett ut sig. För att öka attraktiviteten i Borås behöver vi fortsätta att förtäta staden, och förädla och prioritera i gaturummet. Gående, cyklister och kollektivtrafik - i den ordningen - prioriteras före bilen, utom på biltrafikens huvudvägnät. Biltrafiken kommer även i fortsättningen att kräva utrymme i staden. Ett huvudvägnät för biltrafik blir stommen för genomfartstrafiken och för att ta sig till knutpunkter eller parkeringshus. Att fler väljer snabba kollektiva lösningar skapar utrymme för nödvändig genomfartstrafik. En inriktning blir att minska risken för proppar i systemet. Räddningstjänst, ambulans och polis ska alltid ha hög prioritet för korta insatstider. Ökad framkomlighet och kortare restider för gång, cykel och kollektivtrafik gör dem attraktivare än bilen. Det ger en naturlig övergång till hållbara trafikslag. Områden ska utvecklas utifrån att kollektivtrafiken är prioriterad i gaturummet, och gång- och cykelförbindelser förbättras så att man snabbt kan ta sig till hållplatsen, knutpunkten eller hela sträckan. Borås struktur ger förutsättningar för vilka trafikslag som ska prioriteras i stadsdelen. I stadskärnan är bebyggelsen tät och gaturummet skapat för att färdas långsamt i. Här finns det största utbudet av handel och restauranger, som är beroende av en attraktiv och levande stadskärna. Det är främst här vi ska prioritera gång- och cykeltrafik. Kollektivtrafiken ska vara det attraktiva valet till och från stadskärnan. De som kommer med bil ska hänvisas till parkeringshus eller parkeringsgarage under mark i utkanten av stadskärnan. Områden äldre än 1950 är byggda för ett lågt bilinnehav. De ska få förutsättningar att förädlas till stadsdelar där de hållbara transportslagen är det naturliga färdsättet. Jämförelse Borås tätort 2050 och Trafikstrategi 11

43 Borås ska få knutpunkter där man kan byta till kollektivtrafik eller samåkning. Dessa ska utvecklas med funktioner för ökad attraktiviteten och ökad service till närboende. De ska placeras i de randzoner där huvudnäten för biltrafik och kollektivtrafik möts och det är naturligt att växla mellan biltrafik och andra transportslag. I en stad med växande näringsliv är godstransporter ett viktigt inslag. I Borås finns spetskometens inom textil, logistik och handel vilket kräver bra logistik. Godstrafiken förutspås dessutom öka i takt med att Göteborgs hamn byggs ut. Det kommer delvis att påverka Borås när gods ska passera staden. För godstrafik på järnväg och väg är den långsiktiga inriktningen att godset ska passera utanför staden för att minska de negativa effekterna av bullerstörningar och säkerhet och främja en attraktiv stadskärna. När Rv 27 färdigställts mellan Viared och Kråkered kommer en koppling mellan Rv 27 och Rv 40 österut att vara strategisk för Borås vidare utveckling. En fortsättning av Rv 27 norrut från Viared mot Alingsås är av stor strategisk betydelse. I den regionala planen för infrastruktur ska fortsatta studier av ny sträckning av Lv 180 Viared - Sandhult genomföras för att på sikt flytta trafik från centrum och nuvarande Rv 42 förbi Fristad Metoder Korta restiderna för bussen genom ökad framkomlighet Skapa sammanhängande cykel- och gångstråk Utreda möjligheter att leda gods på järnväg och väg utanför staden Utreda behov samt lämpliga stråk för att leda genomfartstrafiken utanför staden. Arbeta intensivt för Götalandsbanan med stopp i nuvarande stationsläge. Öka framkomligheten för blåljustrafiken. 12 Trafikstrategi

44 5 Smarta parkeringslösningar En attraktiv stad förutsätter att vi hushåller med vår mark på bästa sätt. Markparkeringar är inte ekonomiskt försvarbara i attraktiva lägen, utan kommer att bli bebyggda eller bli ytor för uteserveringar och mötesplatser. Vi behöver tänka nytt för hur vi använder de parkeringar vi har, och reservera ytor för parkeringshus eller parkeringsgarage i centrala lägen. Dessutom ska cykelparkeringar vara en naturlig del i staden. För parkeringar finns olika behov. Dels är det för kortare ärenden i stadskärnan, dels arbetspendling när vi lämnar bilen hela dagen, dels för att parkera under en l ängre tid. Medel för att styra parkeringar är maxtid och pris. Principskiss för parkering Centrum Parkering intill stadskärnan ska vara för de besök som gynnar centrumutvecklingen, vilket normalt är för en kortare tid under dagen eller kvällen. För att utrymmesmässigt klara ökningen i stadskärnan ska parkering i huvudsak ske i parkeringshus eller under mark. Centrumparkeringar kan ha högre avgifter och kortare maxtider. Knutpunkter I kransorterna och utmed de stora infarterna till Borås finns störst potential att hitta platser för knutpunkter. Vid dessa punkter ska man kunna byta färdmedel och snabbt komma vidare in till staden. Dessa punkter ska vara attraktiva främst för arbetspendlingen in till staden. Här ska vara billigt att parkera, och det ska kännas tryggt att låta bilen eller cykeln stå under bevakning. Knutpunkterna ska utveckla kringfunktioner som underlättar för pendlare och samtidigt blir servicecentra för dem som bor i området. Pendelparkering För dem som parkerar en längre tid eller enbart är intresserade av att byta färdmedel ska det finnas enklare punkter med gratis parkering för färdmedelsbyte eller samåkning. Trafikstrategi 13

45 Cykelparkering Cykelparkering ska vara en naturlig del av våra lösningar. Cyklister ska prioriteras och det ska bli enklare att cykla till och i stadskärnan. Vi ska ha fler parkeringsplatser för cyklar, väl utspridda i centrala staden. Cykelparkeringarna ska ha tekniska funktioner som ökar komforten för cyklisterna. Metoder Utveckla attraktiva cykelparkeringar. Identifiera knutpunkter och utveckla dessa bl. a genom att skapa mervärden. Göra det lätt att ställa bilen och byta trafikslag. Utveckla mobility management (kunskaps-, attityd- och beteendepåverkan) tillsammans med Västtrafik och företag. Förändra parkeringsnormen i trafikstrategins anda. 14 Trafikstrategi

46 6 Kapacitetsstarkt resecentrum Borås som regionalt centrum kommer att förstärkas med Götalandsbanan. Borås Stad arbetar för en utvecklad station i nuvarande läge. Den behöver hög kapacitet för att klara ett ökat resande och en växande befolkning över lång tid. Här kommer alla trafikslag att kräva utrymme. Redan idag är Borås-Göteborg det tredje största pendlingsstråket i landet, där kollektivtrafiken med buss står för 1,6 miljoner resor per år. Detta pendlingsstråk blir än viktigare i den tydliga trenden till regionförstoring. Resenären ska stå i centrum. Det är viktigt att övergångarna mellan olika trafikslag fungerar smidigt, och att det är lätt att hitta rätt. Metoder Ta fram en funktionsanalys Trafikstrategi 15

47 7 Tydliga och säkra stråk för gående och cyklister Upplevelsen utmed våra gång- och cykelstråk är viktig för hur ofta vi väljer att använda dem. Det gäller både hur trygga och säkra de är, och hur trivsamma omgivningarna är. Gångbanor och cykelbanor ska separeras från varandra så att båda trafikslagen kan utvecklas efter sina förutsättningar. Stråken ska vara sammanhängande från våra bostadsområden till centrum, knutpunkter och skolor. Stråken vara gena så att avståndet blir så kort som möjligt. Gångtrafiken får ett allt större utrymme i stadskärnan för att göra denna ännu mer attraktiv. Detta sker i samverkan mellan kommunen, fastighetsägare och näringsidkare. Cykel ska vara ett snabbt och naturligt färdmedel i centrum. Det ska vara enkelt att orientera sig, och man ska kunna ställa ifrån sig cykeln på ett enkelt och säkert sätt. Statusen för cyklister ska höjas genom att vi förbättrar alla de funktioner som behövs. Hyrcykelsystem ska bli en del av vardagen. Gång- och cykeltrafik ska fungera året runt, vilket ställer krav på drift och skötsel på våra gång- och cykelytor. Metoder Bygga sammanhängande nät för gående och cyklister Göra det lätt att hitta och välja vilken väg som är snabbast Utveckla digitala informationssystem för cyklister och information om cykelparkeringar och var cykelpumpar finns. Kvalitetssäkra skötseln av gång- och cykelbanor. Utveckla hyrcykelsystem. 16 Trafikstrategi

48 8 Gaturummet ska vara lätt att förstå Alla ska kunna förstå trafiksituationen på platsen och vem som har företräde. Det ökar säkerheten och gör det lättare att orientera sig till målpunkten. Genomtänkta materialval, mönsterläggning, belysning och grönska förtydligar platser och stråk. Dessutom kan det öka attraktiviteten på platsen och främja möten mellan människor. Riksväg 40 (motorväg) och Sandwalls plats (gågata) En tydlig och medveten utformning underlättar vardagslivet. Alla i familjen ska i så hög grad som möjligt kunna röra sig fritt genom att gaturummet är lätt att förstå. Kan barnen själva tryggt ta sig till och från skolan sparas många bilresor. Gaturummet ska inte inbjuda till högre hastighet än det som är tillåtet. Metoder Göra större skillnad på gatutyper och förädla dem för att öka förståelsen av gaturummet. Trafikstrategi 17

49 Fortsatt arbete Trafikstrategin kommer att utgöra underlag för den fortsatta trafikplaneringen i staden. Grunden i trafikstrategin kommer också vara ett viktigt underlag till den översiktsplan som tas fram under Trafiken är blodomloppet i staden och är en viktig del i arbetet med att bygga den attraktiva staden där vi vill bo, leva och verka. I nästa planeringssteg ska vi hitta vilka lösningar som behövs för att nå målen, och hur arbetet ska prioriteras i budgeten. De åtgärder som kan genomföras i ett tidigt stadium och ligger i trafikstrategins anda bör börja omgående. Det är ett omfattande arbete att förverkliga trafikstrategin, där många kompetenser behöver samverka. Trafikstrategin ger en tydlig förankring och trygghet i de saker som genomförs. 18 Trafikstrategi

50 BILAGA 1 Nuläge I tätorten Borås bor ca 65 procent av kommunens befolkning, ca invånare. Befolkningen har ökat allt snabbare och år 2013 ökade invånarantalet med personer i kommunen. Befolkningen ökar mest i Borås tätort. Från och med 2011 är kommunen indelad i tre stadsdelar: Norr, Väster, Öster med vardera ca invånare. Befolkningen ökar i ett stråk västerut, i Sandared-Sjömarken, och ett stråk norrut, i Tosseryd-Frufällan-Fristad. Bostäderna finns till 64,4 procent i tätorten Borås. Borås tätort förtätas i centrum, där det planeras för flera nya höga flerbostadshus. Ambitionen i visionen Borås 2025 är att tredubbla antalet invånare i centrum. De flesta av de nya bostäderna ligger i stadskärnan och Druvefors. På Norrby planeras ett stort bostadsprojekt med över bostäder. På Regementet och i Knallelandsområdet planeras över bostäder vardera. Genom Borås går de nationella stråken mellan Göteborg och Stockholm, riksväg 40, respektive Göteborg-Karlskrona, riksväg 27. Större vägförbindelser är också riksväg 41 Borås- Varberg, riksväg 42 Borås-Vänersborg och länsväg 180 Borås-Alingsås. En ny sträcka på Rv 27 kommer att förbinda Rv27/41 med Rv 40 i höjd med Viaredsrondellen. Borås har järnväg i fyra riktningar, Göteborg, Herrljunga, Kalmar och Varberg. som trafikeras av både gods- och persontrafik. Utöver det pågår planering för Götalandsbanan som planeras för höghastighetståg. Sträckan mot Göteborg ligger närmast i tid med en framtida fortsättning mot Jönköping/Stockholm. Antalet arbetstillfällen i kommunen var nära år De största arbetsgivarna i Borås är Borås Stad (ca anställda), Västra Götalandsregionen, SÄS (ca 4 300), Ericsson AB (ca 1 000), Ellos (ca 920), Högskolan i Borås (ca 680), Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB (ca 580) och Volvo Bussar AB (ca 400). Viared är ett av de större industriområdena i utkanten av tätorten Borås, väster ut längs riksväg 40. Området har ca 260 arbetsställen med ca anställda. Högskolan i Borås har sex institutioner och forskarutbildning. Utbildningar bedrivs inom biblioteks- och informationsvetenskap, ekonomi och informatik, mode och textil, beteendevetenskap och lärarutbildning, teknik samt vårdvetenskap. Campus ligger mitt i city. Högskolan har ca studenter. Den största målpunkten är centrum där vi har många arbetsplatser och handel samt våra kollektivtrafiknoder Resecentrum och Södra torget. Inte långt efter kommer Knallelandsområdet. För arbetsresor är Södra Älvsborgs Sjukhus, Högskolan, Ramnaslätt/Lundaskog och Viared viktiga mål, förutom kommunens olika verksamheter. För upplevelser är Borås Djurpark, Kulturhuset och Borås Arena-området intressanta målpunkter. Trafikstrategi 19

51 Biltrafik Vart vi reser är en viktig kunskap när vi ska hitta lösningar för våra resor. För biltrafiken har Sweco skapat en schematisk beskrivning på genomfartstrafiken och mellan zoner i staden med olika tjocka band utifrån antal bilar. (se nedan). Framtida förtätning av bebyggelse, nya områden samt nya användningar kommer att påverka flödena. Den första bilden redovisar enbart den genomgående trafiken, som inte har start eller mål i staden. Ytan för de gula cirklarna representerar mängden av alla bilresor som passerar gränsen till staden i de olika riktningarna. Varje riktning kan vara en summering av flera vägar, exempelvis omfattar sydost både väg 27 och Gånghestervägen. De grå banden visar de största flödena av genomfartstrafik. Den största relationen finns på Rv 40 med ca bilar/dygn, och därefter mellan Rv 27 och Rv 40 väst med ca bilar/dygn. Bild två visar de resor som har start eller mål i staden. För att se den totala trafikmängden behöver summorna slås samman. Genomgående biltrafik i Borås (2010) 20 Trafikstrategi

52 In-/utfartsflöden i Borås (2010) Mängden av alla in-/utfartsresor som passerar gränsen till staden i de olika riktningarna redovisas ovan. Exempelvis är det ca fordon/vardagsdygn omedelbart väster om Nabbamotet som har start eller mål i Borås. Totalt är det ca fordon/vardagsdygn som utgör in-/utfartstrafik. Trafikstrategi 21