utmaningar Stora framtida Ingvar Carlsson vill ha förbättring Miljöfrågorna allt viktigare i Afrika

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "utmaningar Stora framtida Ingvar Carlsson vill ha förbättring Miljöfrågorna allt viktigare i Afrika"

Transkript

1 Nr Tidningen för Chalmers alumner Ingvar Carlsson vill ha förbättring Hans arbete ska stärka näringslivet inom Life Science. Miljöfrågorna allt viktigare i Afrika Marknaden pressar afrikanska företag att bli mer klimatsmarta. TEMA SAMHÄLLSBYGGNAD Stora framtida utmaningar genom klimatförändringar och krav på effektiviseringar.

2 # magasin Chalmers magasin vänder sig till alla som är intresserade av fördjupande läsning om högskolans verksamhet. Magasinets främsta målgrupp är Chalmers alumner. Ansvarig utgivare Petra Ljung Chefredaktör Ann-Christine Nordin Tel Produktion Just Media Sverige AB Box Göteborg Tel Projektledare Dan Wallander Grafisk form/layout Hans Ivanoff Skribenter Mattias Hagberg Peter Gissy Görrel Espelund Andreas Karlsson Alumnkoordinator Peter Hellquist Tel Omslagsbild Jan-Olof Yxell Tryckeri Intellecta Infolog Svanenlicensnr: Upplaga ISSN Adress Chalmers magasin Göteborg Du kan även läsa Chalmers magasin på webben: chalmersmagasin Hållbar utveckling När jag skriver det här andra veckan i mars dalar snöflingor stora som tortellini från himlen. Helt i linje med årets vinter som har varit lång och svinkall. Media har uppmärksammat sena och inställda tåg, parasiten i Östersunds dricksvatten men också årsdagen av förra årets svåra jordbävning på Haiti. Tre mycket olika händelser som alla har kopplingar till samhällsbyggnadsområdet. När denna tidning är på väg till tryck får vi dessutom den ena skakande rapporten efter den andra om katastrofen i Japan. Samhällsbyggnad kan betyda vatten, avlopp, brobygge och annan arkitektur. Men också mycket mer. Samhällsbyggnad är det av Chalmers styrkeområden som för mig tydligast tar ett helhetsgrepp på frågor kring hållbar utveckling och på hur vi ska möta framtidens utmaningar. Det handlar om resursfördelning men också om delaktighet och gemenskap. Karin Markides skriver att den hållbara utvecklingen står inför en stor utmaning. Efter några år då området levt högt på sitt nyhetsvärde är utmaningen nu att få engagemanget kring frågan att fortleva och fördjupas. Hon menar att samhällsbyggnadsområdet på Chalmers har tillräcklig komplexitet för att ställa de krav på nya material, energibärare och naturresurser i balans, som krävs för att uppnå hållbar utveckling. Detta första nummer 2011 ägnar vi åt hållbara idéer och projekt från Kiruna i norr till Johannesburg i söder. Ann-Kristine Nordin Chefredaktör Chalmers magasin 2

3 Innehåll TEMA SAMHÄLLSBYGGNAD Världen urbaniseras i ett allt snabbare tempo. För samhällsbyggnadssektorn innebär det utmaningar som energieffektivisering och krav på flexibilitet. Chalmers kraftsamlar nu för att möta framtiden. Profilen Ingvar Carlsson På uppdrag av regionen har Ingvar Carlsson utvärderat hur Västsverige skall stärka sin position inom Life Science. Chalmers magasin träffade honom för ett samtal om samarbete, forskning och framtid. I storaffär med mediejätte Genom deras innovation har svenska konsumenter sparat över 20 miljoner. Alexander Hars är en av grundarna till sajten Let s Deal som nu har möjlighet att revolutionera hela annonsmarknaden. Klimatfrågan växer i Afrika Det har tagit lång tid, men nu börjar klimatfrågorna att få fäste i den afrikanska företagsvärlden. Den före detta Chalmersstudenten Harmke Immink hjälper till att utforma strategierna. Motsägelsefull bioenergi Göran Berndes tror på en framtid för etanolen och bioenergin, men vill ändå inte kalla sig för bioenergianhängare. Trots motsägelsen vill han ogärna ge sig in i debatt om bioenergin Maraton med Christopher Ahlberg Han sålde sitt bolag Spotfire för 1,3 miljarder, nu arbetar han med ett nytt företag som ska förutsäga framtiden. Men Christopher Ahlberg avskyr att kalla sitt företagande för projekt. 34 3

4 R REKTOR HAR ORDET Utmaningen för hållbar utveckling FOTO: JAN-OLOF YXELL Karin Markides Att sprida kunskap om hur lösningar mot en hållbar framtid kan utvecklas med naturen och människan i samklang är viktigt. Paradoxalt nog har framgången med att etablera hållbar utveckling som ett nyckelområde inom högre utbildning, på företag, hos beslutsfattare och hos allmänhet också urvattnat begreppet. Det finns på allas agendor men utan det påtagliga nyhetsvärde som tidigare skapat intresse kring frågan. När samvetsfrågan för många nu känns avklarad är det en stor utmaning att bibehålla det engagemang och den synlighet som krävs för ett framgångsrikt och långsiktigt arbete. De som trots allt tar hållbar utveckling på allvar inser snabbt att det är nödvändigt med en systemsyn för att hantera dessa komplexa frågor. Det gäller allt från ansvar för lagar och regler till miljöaspekter och val av råvaror. Många företag har insett detta inte minst Chalmers samarbetspartners inom Europas fordonsindustri har uttryckt det väl: Utmaningen för hållbar utveckling är större samt mer integrerad och komplex än vad någon av oss kan klara av själva. Vi behöver genomgripande innovationer, en ny generation av ingenjörer och samverkan över aktörsgränser för att lyckas. Samhällsbyggnadsområdet på Chalmers har tillräcklig komplexitet för att ställa de krav på nya material, energibärare och naturresurser i balans, som krävs för att uppnå hållbar utveckling. Människans förmåga att kombinera energi, material, fysiska strukturer och kulturella uttryck möts inom området det ger stora möjligheter att mobilisera den koordinering som krävs. Vidare finns en tradition att bjuda in till transdisciplinära möten och definiera behov utöver det vanliga. Naturvetenskap, teknik och arkitektur samverkar med samhällsvetenskap och humaniora, vilket kommer till uttryck i den nationella satsningen Mistra Urban Futures. Många områden skulle vinna på att få nya möjligheter genom hållbara lösningar. Ett exempel är den gröna kemin. Det är hög tid att bejaka den som en nyckel till att återfå en balans i användandet av jordens resurser. Det kunskapskluster för specialkemi i Västsverige som Chalmers engagerar sig starkt i utmärker sig i världen genom att inte vara låst till petroleum som råmaterial. Med skogen som råvara i de tidigare petroleumbaserade industrierna följer konkurrensfördelar för användare inom transport, läkemedel, material och energi. Att sprida kunskap om hur lösningar mot en hållbar framtid kan utvecklas med naturen och människan i samklang är viktigt. Under 2011, som FN har utlyst till det internationella Kemiåret, erbjuder Chalmers och Universeum många inspirationsevenemang. Missa framför allt inte filmerna på YouTube som varje månad visar på kemins möjligheter att bidra till hållbar utveckling, 4

5 Välkommen till en rad upplyftande happenings. Med ett Chalmers MasterCard får du tillträde till de fängslande studiebesök och föreläsningar som anordnas varje termin som tack till kortets användare. Med arrangörer som GöteborgsOperan, Klätterlabbet och Volvo, har seminarieprogrammet blivit den mest uppskattade förmånen bland våra kortinnehavare. Välkommen du också att ta del av nyheterna från teknikens framkant! Vi bjuder på den första årsavgiften (värde 295 kr) när du gör din ansökan på chalmersmastercard.se Chalmers MasterCard din inträdesbiljett. Chalmers MasterCard

6 TEMA SAMHÄLLSBYGGNAD Stora utmaningar för samhäl FOTO: JAN-OLOF YXELL Nina Ryd: Teknologie doktor vid institutionen för Arkitektur Nina arbetar som forskarassistent med särskilt intresse av Arkitekt- och Byggherresamverkan i tidiga skeden. Hon handleder doktorander och föreläser men det blir även en hel del föreläsningar ute i näringslivet. Parallellt med sitt akademiska arbete har Nina har skrivit flertalet läroböcker som vänder sig till praktiker. 6

7 Klimatförändringar, energibrist, urbanisering och ett allt hastigare utvecklingstempo. Utmaningarna för alla som jobbar med samhällsbyggnad är stora. På Chalmers kraftsamlar man nu för att möta framtiden. lsbyggnad TEXT: MATTIAS HAGBERG Det handlar om ofantliga värden. Förra året investerades ett tusen miljarder kronor i samhällbyggnad, bara i Sverige. Det handlar framför allt om infrastruktur, offentliga och privata byggnader och bostäder. Bara landstingen investerar ungefär 40 miljarder kronor varje år i om-, till- och nybyggen. Det är lika mycket som hela försvarsbudgeten. Det säger Nina Ryd, arkitekt och ansvarig för Chalmers satsning på styrkeområdet samhällsbyggnad. Man tänker ofta på samhällsbyggnadens olika sektorer var för sig. Tillverkningen av material är en sak, själva byggandet en annan och alla konsulter som arbetar med planering och projektering ett tredje, men slår man samman alla dessa delar inser man att samhällsbyggnaden är en av våra allra största sektorer. Runt en halv miljon svenskar är knutna till sektorn på ett eller annat sätt. Flexibelt och beständigt Samhällsbyggnad är ett område som står inför stora utmaningar. Många bedömare talar om stora omställningar av samhället framöver framför allt som en följd av stora miljöproblem som klimatförändringar och energibrist, men också som en följd av ett samhälle som omvandlas allt snabbare. Hela världen urbaniseras just nu i ett rasande tempo. Även i Sverige är det tydligt att många landsbygdskommuner får allt svårare att överleva samtidigt som de stora städerna är överhettade. En annan utmaning är den snabba teknik- och organisationsutvecklingen. I dag hinner knappt en byggnad eller ett infrastrukturprojekt bli klart innan de behöver förändras och anpassas till nya behov. Allt detta ställer enorma krav på vår sektor. Vi måste bli flexiblare och mer framsynta. Vi måste rita och bygga hus och infrastruktur som snabbt kan ställas om och vi måste förändra planering och projektering. Vi befinner oss i ett spänningsfält mellan otroligt snabba förändringar och beständighet. Nya byggnader och infrastrukturprojekt skall fungera i årtionden, kanske till och med århundraden, samtidigt som de skall gå att förändra på bara några år. Det är otroligt intressant. Tvärvetenskap Alla dessa utmaningar speglas i Chalmers satsning på samhällsbyggnad. Inom styrkeområdet har man identifierat ett antal olika profiler som man vill jobba mer intensivt med. Det handlar om infrastruktur, energi i byggnader och strategisk planering. Alla dessa områden kan i sin tur brytas ner i olika delar. Inom infrastruktur jobbar man med vatten och energiförsörjning, planering och genomförande av stora projekt samt hållbara transportsystem. Inom energi i byggnader jobbar man med energianvändning och teknisk integrering i byggnader, inomhusklimat och byggnader som system. Områdena inom strategisk planering slutligen är regional och urban planering, projektledning och värdedriven design. Dessutom har man identifierat två ytterligare områden som man vill jobba mer med framöver. Det handlar om avancerad konstruktion, så kallad smart geometry och om hälsofrågor kopplade till samhällsplanering. Samhällsplanering är verkligen ett tvärvetenskapligt område. Här möts forskare från en rad olika discipliner. Vi har redan kunnat se hur nya kopplingar har uppstått inom området när vi fört samman olika forskare. Många har ju stora kontaktnät över hela världen inom just sin specialitet. Men man vet inte alltid vad kollegorna i huset bredvid gör som har bäring på det egna området. Det är väldigt spännande att se hur nya tankar och idéer uppstår ur arbetet med det här styrkeområdet, säger Nina Ryd. 7

8 TEMA SAMHÄLLSBYGGNAD Dags att effektivisera miljonpro TEXT: MATTIAS HAGBERG Lägenheter som byggdes i det så kallade miljonprogrammet har en förhållandevis hög energiförbrukning. Men det går att minska den drastiskt. Frågan är bara vem som skall betala. Riksdagen har satt upp höga mål för energieffektivisering av bostäder. Målet är en minskning av energianvändningen med 20 procent till 2020 och en halvering fram till Bostäderna som byggdes inom miljonprogrammet under åren 1965 till 1975 har i regel en hög energiförbrukning i förhållande till kraven för nya flerfamiljhus. Många är dessutom i stort behov av renovering. Här öppnar sig en fin möjlighet att energieffektivisera samtidigt som man renoverar. Det säger Jan-Olof Dalenbäck, professor i installationsteknik vid Chalmers, och ansvarig för projektet Miljonprogramsarena, Milparena. Projektets mål är att identifiera innovativa ombyggnadskonstruktioner och systemlösningar som väsentligt minskar den totala energianvändningen och som kan användas praktiskt inom fem år. Vi fokuserar först och främst på teknik och ekonomi. Men vi tittar också på vad det finns för drivkrafter för att ny teknik och nya tankesätt skall få genomslag, säger Jan-Olof Dalenbäck, och fortsätter: Projektet kan delas upp i olika delar. Dels fokuserar vi rent tekniskt på hur byggnaderna kan byggas om och hur man kan uppdatera installationerna, men också på hur byggnaderna kan bevaras om man vill ha kvar karaktären från när de byggdes. Dels tittar vi på mer mjuka bitar som hur företag och forskare kan interagera och på hur yttre faktorer, till exempel styrning och interna beslut, påverkar möjligheterna att energieffektivisera. Sammantaget är syftet att belysa möjligheter och hinder och öka den samlade kompetensen hos de olika aktörerna med avseende på energieffektivisering i äldre bostadsområden. Stora möjligheter att effektivisera Inom ramen för Milparena har det kommunala bostadsbolaget Poseidon i Göteborg byggt om och energieffektiviserat ett höghus från miljonprogrammet utifrån byggnadens förutsättningar. I huset sjönk energianvändningen enligt bebyggelseregistret, BBR, från 178 kwh per kvadratmeter till 60 KWh per kvadratmeter, och gick därmed från energiklass F till energiklass B. Så här kan man göra med de flesta gamla hus. Rent tekniskt är det sällan några större problem. Problemen är istället främst ekonomiska. Enligt Jan-Olof Dalenbäck är ett av de största problemen de fastighetsekonomiska ramar som finns för de flesta kommunala fastighetsbolag. Här finns krav på lönsamhet och avkastning, men också de mer allmänna förutsättningarna vad gäller hyressättning, ekonomiska resurser och kompetens, säger han. Dags att ändra ramarna Jan-Olof Dalenbäck konstaterar att det här projektet visat det han länge misstänkt. Nämligen att det går att göra mycket rent tekniskt, men att de ekonomiska ramarna sätter käppar i hjulen. Därför menar han att det är dags att diskutera vilka förutsättningar samhället ger de kommunala bostadsbolagen. 8

9 Målet är en minskning av energianvändningen med 20 procent till 2020 och en halvering fram till grammet Milparena är ett samarbetsprojekt mellan Chalmers och SP Energiteknik tillsammans med Göteborg Energi, Västra Götalandsregionen, VVS-företagen och flera kommunala bostadsbolag i Västsverige. Parterna samverkar kring energieffektivisering av flerfamiljshus byggda under och talen. Projektet delfinansieras av Energimyndigheten. 9

10 TEMA SAMHÄLLSBYGGNAD FOTO: POSEIDON FOTO: POSEIDON Det kan handla om sådant som utökade bolagsdirektiv, riktade skatteavdrag, investeringsbidrag, räntebidrag, statliga lånegarantier, förändrade förutsättningar för hyressättning och möjligheterna att räkna med ökade energipriser och längre avskrivningstider. Jan-Olof Dalenbäck påpekar att man inte skall stirra sig blind på en väg framåt. Enligt honom handlar det istället om många små förändringar som kan göra effektiviseringarna lönsamma. Räknar man med lite lägre avkastning, lite högre hyra, rimliga energiprisökningar, sänkta kostnader för effektiviseringen och så vidare kan man räkna hem detta. Det gäller helt enkelt att våga tänka och agera lite utanför dagens ekonomiska ramar. Global fråga I slutänden, konstatera han, har vi inte så stort val. Vi måste effektivisera hela samhället och där är lägenheterna från miljonprogrammet en viktig post. Inte för att de kräver mer energi än andra gamla hus, utan för att de är så många. Det handlar om att ta vårt ansvar för den globala energianvändningen. Vi gör redan slut på mer resurser än jorden klarar av att återskapa. Det tragiska är att energieffektiviseringen av bostäder har varit en död fråga i två decennier. Först de senaste åren har vi börjat fokusera på detta. Det betyder med andra ord att vi ligger långt efter. Samtidigt som Jan-Olof Dalenbäck menar att vi måste göra mer på det här området tycker han att riksdagens mål kanske är lite väl optimistiska. Det är bra att målen är ambitiösa. Det visar på riktningen. Men de kanske är lite väl tuffa. Jag tror att vi når fram till en möjlig kompromiss framöver. Det viktiga nu är att politiker och bostadsbolag vågar börja tänka annorlunda kring dessa frågor. Annars blir det väldigt långt till målet. FOTO: JAN-OLOF YXELL Jan-Olof Dalenbäck: Biträdande professor i installationsteknik Jan-Olof Dalenbäck jobbar på Chalmers institution för energi och miljö, där han är biträdande professor i installationsteknik och studierektor vid forskarskolan. Han har specialistkompetens med avseende på planering, projektering och utvärdering av solvärmeanläggningar samt även kunskaper om utformning och projektering av värme-, ventilations- och luftbehandlingssystem. FOTO: POSEIDON 10

11 Noterat från Chalmers FOTO: JONAS STENSTRÖM FOTO: JAN-OLOF YXELL FOTO: ONETONNELIFE.SE Chalmers domare i One Tonne Life Barnfamiljen Lindell i Hässelby ska försöka nå ner till utsläppsnivån ett ton CO 2 per person och år genom att leva klimatsmart i 24 veckor. Jag känner inte till något annat fall där man har räknat så här noggrant på en familjs klimatpåverkan, säger Fredrik Hedenus energiforskare på Chalmers och domare i projektet One Tonne Life. Den utvalda familjen står inför en utmaning som heter duga. Genomsnittet i världen idag ligger på cirka sju ton CO 2 per person. Till sin hjälp får familjen bland annat ett klimatsmart hus med solceller på taket som förser huset med el och tankar elbilen på garageuppfarten. Följ projektet genom den innovativa bloggmiljön på: onetonnelife.se Chalmers magasin rättar I reportaget Chalmerister erbjuder läxhjälp i förra numret användes fel foto. Så här ser Tabassum Jahan ut. Dessutom föll namnet bort på skolorna som får läxhjälp av chalmerister. Här är de: Bergsjöskolan, Ryaskolan, Sjumilaskolan, Sandeklevsskolan och Internationella Engelska Skolan. Hallå där... Louise Fornander, som doktorerar i fysikalisk kemi, och just nu arbetar med att uppmärksamma det internationella kemiåret 2011 genom filmprojektet Kemikalendern. TEXT: CHRISTOPHER KULLENBERG ROTHVALL Vad är Kemikalendern? Det är ett samarbetsprojekt mellan oss på Chalmers, Göteborgs universitet, Universeum, Molecular Frontiers och Untamed Science där vi varje månad under året gör en femminutersfilm på olika teman inom kemi som läggs upp på Youtube. Filmerna ska vara roliga och fartfyllda och riktar sig till mellan- och högstadieelever. Vi vill också nå lärare eftersom tanken är att filmerna ska kunna användas i undervisningen. Vilken är din roll? Jag är assisterande producent och tillsammans med biologen Jonas Stenström gör vi allting från att komma med idéer och planera till att skriva manus och filma. Genom filmerna försöker vi visa att kemin finns överallt omkring oss och tanken är att försöka få bort bilden av kemisten som en person i vit rock på ett laboratorium. Vad har ni fått för reaktioner? Väldigt positiva, det är många som har sett filmerna och lärarna tycker att de är jättebra och användbara i klassrummen. De är så snabba och tar bara fem minuter att visa, eleverna hinner inte tröttna. Varför engagerar du dig i att uppmärksamma kemin? Personligen har jag alltid tyckt om att lära ut och visa att kemi är roligt och finns överallt omkring oss. Det började redan när jag jobbade som guide på Universeum, vilket jag gjort sedan de öppnade. Men det roligaste är att se folks reaktioner och nu har det varit positivt från så många olika håll från barn till professorer och lärare och även från personer som inte kan kemi som säger att de lär sig genom filmerna. Vad ser du för utmaningar? Kemi är så stort och det svåra är att få med allt på bara tolv filmer under året. Vi pusslar jättemycket för att få in allt som Chalmers och GU gör inom kemin. Filmerna framöver kommer bland annat att behandla energi, industri och kärlekens kemi. Kemikalendern: 11

12 TEMA SAMHÄLLSBYGGNAD Studenternas visioner är inspirati Peter Fröst: Professor i vårdbyggnad FOTO: JAN-OLOF YXELL Peter Fröst är professor i arkitektur på Institutionen för arkitektur på Chalmers där man arbetar för att stödja utvecklingen av arkitektur och samhällsbyggnad med konstnärlig och vetenskaplig kvalitet och i linje med hållbar utveckling. I Kiruna-projektet, som denna artikel handlar om, är han ansvarig för studenternas arbete. 12

13 Med friska ögon och utan några politiska eller ekonomiska begränsningar har ett trettiotal masterstudenter på Chalmers arkitekturprogram gett sig på uppgiften att rita ett nytt sjukhus till Kiruna. Resultatet: nio visioner för framtidens sjukvård. en viktig nskälla TEXT: MATTIAS HAGBERG UPPSLAGSBILD: JOUNG-MIN KIM, MICHAEL APPLE OCH SARA DAHLSTRÖM Att Kirunas stadskärna skall flytta har förmodligen inte undgått någon. Markdeformationer orsakade av gruvbrytningen i LKAB:s järnmalmsgruva kommer inom några decennier göra dagens stadskärna obeboelig. Flytten av Kiruna är ett väldigt samhällsbyggnadsprojekt. I princip skall en helt ny stad byggas, med allt vad det innebär. En drömsituation för den som är intresserad av samhällsplanering och arkitektur. Varje år får masterstudenterna på Chalmers arkitekturprogram ge sig på något skarpt projekt. I år har de tagit sig an en av de byggnader som måste rivas och byggas på nytt i samband med flytten av Kiruna: sjukhuset. De nio projekt som studenterna arbetat fram skiljer sig åt på en rad punkter. Här finns mer traditionella sjukhusbyggnader, men också byggnader och tankar som går utanför de vanliga ramarna. Många av studenterna har utgått från visioner om ett sjukhus som spelar en central roll i samhället och som fungerar mer som ett hälsocentrum än ett traditionellt sjukhus. Flera av studenternas 13

14 TEMA SAMHÄLLSBYGGNAD Den här typen av projekt kan fungera som katalysator för den lokala debatten kring framtidens sjukhus och sjukvård i Kiruna och Norrbotten. BILD: ERIK ANDERSSON & MARCUS BREMHOLT projekt tar också ut svängarna när det gäller formen. Peter Fröst är professor i arkitektur och ansvarig för studenternas arbete. Enligt honom skall studenternas visioner för sjukhuset i Kiruna inte bara ses som en studentuppgift. Den här typen av projekt kan fungera som katalysator för den lokala debatten kring framtidens sjukhus och sjukvård i Kiruna och Norrbotten. I och BILD: ERIK ANDERSSON & MARCUS BREMHOLT med att studenterna inte behöver ta hänsyn till opinion, politiker eller ekonomi kan de tänka mer fritt och visionärt. Det är en inställning som Richard Lif, fastighetschef på Norrbottens läns landsting, delar. Det här är egentligen det första som görs kring ett nytt sjukhus i Kiruna. Studenternas visioner har redan fått uppmärksamhet i Norrbotten och diskuterats i media. Jag tror verkligen att studentprojekt av det här slaget kan betyda mycket, säger han, och fortsätter: Jag är mycket imponerad. Det är mycket hög kvalitet på de här nio projekten. Här får vi infallsvinklar och idéer som vi aldrig skulle ha fått om vi gått till en vanlig konsultfirma. Jag tror att det här kan få stor betydelse för hur vi tänker och diskuterar kring den här frågan framöver. Framför allt tror han att den här typen av studentprojekt kan ha stor betydelse eftersom de inte skall genomföras på riktigt. När man tar fram skarpa förslag hamnar fokus snabbt på problem och på det som folk anser är fel. Utifrån studenternas projekt kan vi istället prata om möjligheter och visioner. Fakta: Vårdarkitektur Samarbetet med landstingen bygger på att Chalmers som enda arkitektskola i Norden har vårdarkitektur som ett fast inslag i sin masterutbildning. Undervisningen har också en tydlig koppling till forskning som pågår på Centrum för vårdens arkitektur vid Chalmers. 14

15 I andra delar av världen har man hittat nya lösningar beträffande saneringsmetoder. Det är med andra ord dags att ifrågasätta grävsaneringen. sanering På väg mot hållbar TEXT: MATTIAS HAGBERG Det finns drygt åttiotusen områden i Sverige som kan vara så förorenade att de är i behov av sanering. Chalmersforskare söker svaret på frågan om hur en sådan ska göras så hållbar som möjligt. 15

16 TEMA SAMHÄLLSBYGGNAD Man kan säga att vi jobbar med att undersöka hur hållbar själva saneringen är. Eller rättare sagt, hur den skall göras hållbarare. Sverige har många områden som är så förorenade att de måste saneras. Det handlar framför allt om gamla industritomter, och enligt samstämmiga bedömare är dessa områden ett allvarligt miljöproblem. Det här är en historisk synd som har sin bakgrund i flera hundra år av industrialisering. I dag har vi ett ansvar att se till att dessa synder inte innebär några påtagliga risker för människa och miljö, i dag och i morgon. Det säger Lars Rosén, professor i teknisk geologi och föreståndare för Chalmers kompetenscentrum för efterbehandling av förorenade områden, Frist, Forum för Risk Investigation and Soil Treatment. Vi arbetar framför allt med att ta fram metoder för att göra all denna sanering så hållbar som möjligt, såväl ekonomiskt som miljömässigt, säger han. Under de senaste åren har frågan om dessa områden fått ökad aktualitet. Den främsta orsaken är storstädernas expansion och behovet av nya tomter för bostäder och kontor. Aktuella exempel är gamla varvsområden som byggs om till moderna stadsdelar som Hammarbyhamnen i Stockholm, Norra Älvstranden i Göteborg och Västra hamnen i Malmö. Med en budget på ungefär 500 miljoner kronor per år är sanering av förorenade områden i dag miljödepartementets näst störta utgiftspost. Men det är bara en del av den totala kostnaden. Staten bekostar bara sanering av de områden där det inte finns någon med tydligt ansvar för föroreningen. I de flesta fall är det den som smutsat ner som själv får betala i enlighet med miljöbalkens bestämmelser. Försiktiga uppskattningar gör gällande att det svenska samhället varje år lägger flera miljarder kronor på sanering av förorenade områden. Dyrt och komplicerat Det vanligaste sättet att sanera är att gräva ut det förorenade området och lägga jorden på deponi. Så gör vi traditionellt i Sverige, men jag är inte säker på att det är den mest hållbara lösningen. I andra delar av världen har man hittat nya lösningar. Det är med andra ord dags att ifrågasätta grävsaneringen. Det är en metod som enligt Lars Rosén måste tänkas över av tre orsaker. För det första är det mycket kostsamt. För det andra kräver den omfattande transporter det kan handla om tusentals lastbilar med jord. Och för det tredje exponeras de som jobbar med saneringen för risker. Man kan säga att vi jobbar med att undersöka hur hållbar själva saneringen är. Eller rättare sagt, hur den skall göras hållbarare. Tvärvetenskapligt På Frist har forskarna tagit ett helhetsgrepp och utvärderar just nu olika sorters saneringsalternativ. De undersöker olika metoder för sanering som exempelvis olika sätt för att filtrera bort föroreningar och metoder för återvinning av metaller ur schaktmassor. Man tittar också på olika sätt att undersöka föroreningar i marken. I motsats till den traditionella forskningen på det här området, som framför allt varit teknisk, jobbar vi tvärvetenskapligt. Kopplat till Frist finns miljöekonomer, statistiker, geologer, ingenjörer och vi arbetar även med miljömedicinare. Man kan säga att vår forskning är såväl teknisk som samhällelig. Frist är inte bara tvärvetenskapligt, centrat är också sektorsöverskridande. Kopplat till kompetenscentrumet finns myndigheter och företag. Den kunskap som vi tar fram är ju bara värdefull om den kan omsättas i praktisk verksamhet. FOTO: JAN-OLOF YXELL Lars Rosén: Professor i teknisk geologi Lars Rosén arbetar med forskning, utbildning och konsultuppdrag inom hydrogeologi och riskhantering. Såväl forskning/utbildning som konsultuppdrag är inriktade mot vattenskydd samt undersökning och efterbehandling av förorenad jord och grundvatten. Hans specialområden är sårbarhets-, risk- och kostnads/nyttoanalyser för vattenskydd och efterbehandling av förorenade områden. Fakta: Frist Frist, Forum for Risk Investigation and Soil Treatment, består i dag av tolv personer och är en samverkan mellan högskola och andra intressenter kring forskning och utveckling inom förorenade områden. Frist består av en kärngrupp av partners: Chalmers, NCC, Renova AB och Sweco. Knutna till Frist är också Länsstyrelsen i Västra Götaland och Fastighetskontoret vid Göteborgs stad. Frist startade

17 Från rymddesign till slumdesign Maria Nyström har gjort sig känd som designer för Nasa. Hon har bland annat varit med och arbetet fram ett koncept för bostäder på Mars. Erfarenheter hon tar med sig till Östafrika och arbetet med att starta upp en akademi för samhällsbyggnad i Kisumu. TEXT: MATTIAS HAGBERG FOTO: CATARINA ÖSTLUND 17

18 Världen urbaniseras i ett rasande tempo. Varje dag växer världens samlade stadsbefolkning med ungefär personer. Snabbast är tillväxten i Afrika där många städer i dag hukar under trycket från befolkningsökning och inflyttning. Många gånger handlar det om en fullständigt okontrollerbar och ohållbar expansion. Framför allt är det städernas slumområden som växer. Maria Nyström, professor i hållbar design vid Göteborgs universitet och Chalmers, har under många år intresserat sig för denna exempellösa expansion och för möjligheterna att göra den socialt och ekologiskt hållbar. Framför allt har hon jobbat med studentprojekt i staden Kisumu i Kenya. Kisumu är ungefär lika stort som Göteborg. Men det finns ingen stadsplan eller några officiella kartor över staden. Kisumu växer snabbt och det är framför allt slumbyar och flyktingläger i utkanten av staden som står för tillväxten, säger hon och fortsätter: Här finns med andra ord ett stort behov av att lösa en rad akuta problem. Det handlar om vatten och avlopp, energiförsörjning, trafik, trygghet och så vidare. Ta bara en sådan sak som att Kisumu ligger intill Victoriasjön, som är helt ekologiskt ödelagd. Tillsammans med studenter från såväl Sverige som Kenya har hon genomfört flera projekt i Kisumu, ett arbete som nu förhoppningsvis skall bli permanent i och med bildandet av East Africa Urban Academy en lokal akademi för frågor kring samhällsbyggnad. Maria Nyström: Professor i hållbar design FOTO: JAN-OLOF YXELL Maria Nyström har byggt upp forskning och utbildning rörande livsvillkor i både städer och på andra planeter. År 2000 utnämdes Maria Nyström av SWEA till Årets Svenska Kvinna för sitt stora intresse för och många års forskning om miljöns och klimatets betydelse för byggnadsteknik och arkitektur speciellt med hänsyn till kvinnors hälsa. 18

19 Krönikan FOTO: GÖRAN OLOFSSON Ove Sernhede är föreståndare för Centrum för Urbana Studier. Han är professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet och gästprofessor i Barn- och ungdomsvetenskap vid Malmö Högskola. Kunskapsstaden Göteborg Alla måste få möjlighet att vara med! Tanken är att den här skolan skall bli en kraft att räkna med i Kisumu. Det skall bli en flexibel skola som jobbar med konkreta projekt ute i samhället. Maria Nyström påpekar att det är viktigt att jobba lokalt med frågor om hållbarhet, särskilt i snabbt växande städer. Miljöfrågor blir snabbt globala och abstrakta, men skall vi göra något måste det ske lokalt. Det kan handla om hur vatten, avlopp och energi skall hanteras i till exempel Kisumu. Maria Nyström har tidigare jobbat med design för Nasa och då bland annat tagit fram ett koncept för boende på Mars. Det arbetet kan framstå som avlägset från jobbet i Kisumu, men själv tycker hon att det är precis tvärtom. De frågor hon jobbade med på Nasa är nära besläktade med frågorna som hon och hennes studenter jobbar med i Östafrika. Det handlar om att bygga slutna system som är livsförsörjande och om att hålla allt som är människofientligt utanför dessa system. Jag tror att vi kan lära oss mycket av rymddesignen, säger hon. Göteborg lanserar sig som kunskapsstad. Tillsammans bildar universitetet och Chalmers två tunga spelare i detta koncept. Men segregationen, i kombination med lärosätenas fokus på närvaro i innerstaden, har inneburit att högre utbildning för många framstår som en värld man inte har tillträde till. I universitetets och Chalmers uppdrag finns ett åtagande att vara tillgängliga för alla människor i staden. Det är en stor utmaning och utgångspunkten för Göteborgs universitet och Chalmers satsning på Centrum för Urbana studier, lärande och konstnärliga praktiker i Hammarkullen. Centret möter alltså ett anständighetskrav om synlighet och närvaro i hela staden. Det har också ambitionen att hitta former för att knyta an till och låta de erfarenheter och kunskaper som finns företrädda hos Angeredsborna befrukta och utveckla den högre utbildningen. Det kan handla om kulturarbetare, lärare, vetenskapsmän men också många andra grupper. Man skulle kunna säga att ett av centrets uppgifter är att arbeta fram former för att förstå hur globaliseringens lokala avtryck kan växlas in och bli en del av en läroprocess som får Universitetet, Chalmers och Göteborg i sin helhet att utvecklas och växa. Först då, när alla invånare i staden är inbegripna, kan vi med verklig tyngd tala om Göteborg som kunskapsstad. Ambition är inte att utveckla en verksamhet för att hålla kvar Angeredsborna i Angered. Centret ser det som viktigt att det unga Angered i högre grad blir medvetet om att högskolan är en möjlighet även för dem. Om alla blir varse sin rätt till högre utbildning stärker det allas rätt till och delaktighet i stadens utveckling. Frågorna är speciellt viktiga när stadsrummet hierarkiseras och vissa områden hettas upp medan andra stigmatiseras. I Göteborg tenderar människor med olika sociala och ekonomiska villkor att bli allt mer separerade från varandra. Centret vill bidra till att skapa ett ömsesidigt utbyte mellan olika grupper av människor i staden som är åtskilda idag vår utgångspunkt är att möten befruktar och utvecklar. En annan tanke är att vara en mötesplats för olika institutioner som vill lägga enstaka föreläsningar, kurser eller delar av kurser i Hammarkullen. Arkitektur, kulturvård, socialt arbete, journalistutbildningen, lärarprogrammet, Museion, globala studier och flera konstutbildningar har redan gjort detta. Genom de möten som uppstår i detta utbyte kan centret utveckla nya tvärvetenskapliga kurser och forskningsprojekt. Ett av centrets fokus utgörs av en problematisering av relationen mellan plats, identitet och lärande. Forskningen vid centret har studerat de processer av ojämn utveckling som kännetecknar Göteborg och vill genom att skapa tvärvetenskapliga kurser, där arkitekter, lärare, socialarbetare, poliser, socialmedicinare och konstnärer tillsammans studerar stadens möjligheter till utveckling genom kollektiva läroprocesser vägledda av strävan att fördjupa demokratin och ge alla invånare förutsättningar till ett likvärdigt medborgarskap. Centret intresserar sig för platsens, forskningens och konstens roll i dessa läroprocesser. 19

20 P PROFILEN INGVAR CARLSSON FOTO: SCANPIX 20

VAD ÄR CENTRUM FÖR URBANA STUDIER HAMMARKULLEN?

VAD ÄR CENTRUM FÖR URBANA STUDIER HAMMARKULLEN? VAD ÄR CENTRUM FÖR URBANA STUDIER HAMMARKULLEN? VAD ÄR CENTRUM FÖR URBANA STUDIER? Universitetet och Chalmers ser sig som stora och viktiga institutioner för Västra Götalandsregionens utveckling. Genom

Läs mer

Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg?

Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg? Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg? I början av sommaren avgörs om det världsledande centret för hållbar stadsutveckling hamnar i Göteborg. Det tredje seminariet i serien Mellanrum ägnades åt

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Seminarium om energieffektivt byggande. Skövde 2008-09-04

Seminarium om energieffektivt byggande. Skövde 2008-09-04 Seminarium om energieffektivt byggande Skövde 2008-09-04 Dagens program Inledning Västra Götalandsregionens program för energieffektiva byggnader Passivhuscentrum Smart Energi fokusgruppen för effektiv

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

Presentation av projektet Östra sjukhuset framtidens hållbara sjukhusområde 5 feb 2014

Presentation av projektet Östra sjukhuset framtidens hållbara sjukhusområde 5 feb 2014 Presentation av projektet Östra sjukhuset framtidens hållbara sjukhusområde 5 feb 2014 Västra Götalandsregionen Östra sjukhuset Byggnadsplan 2011 Framtidens hållbara sjukhusområde Hållbar samhällsutveckling

Läs mer

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet Strategi för arbetet med Sverigebilden i utlandet Arbetet med Sverigebilden i utlandet Sverige är ett land med gott rykte, men världen förändras i snabb

Läs mer

Sammanfattning av programmet UID FutureMap

Sammanfattning av programmet UID FutureMap Sammanfattning av programmet UID FutureMap Världen behöver en ny, socialt hållbar arbetsmodell. Människans fria, trygga medvetande och hälsa skadas av de ekonomiska modeller, som styr världen sedan flera

Läs mer

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 VINNOVA Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 Kort om oss Så fördelas pengarna Vad vi erbjuder Vi investerar 2,7 MILJARDER KRONOR varje år i runt 2400 FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPROJEKT.

Läs mer

Strategi för Agenda 2030 i Väst,

Strategi för Agenda 2030 i Väst, Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och

Läs mer

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, Teknikföretagen och Svensk Teknik och

Läs mer

I N N EHÅ L L I K K AB VA R U MÄ RK ES BO K

I N N EHÅ L L I K K AB VA R U MÄ RK ES BO K > < I N N EHÅ L L I K K AB VA R U MÄ RK ES BO K I N L E DN I N G U p p drage t Vi vill mer. Vi vågar satsa. Vi ger resultat. 6 7 Erbj u dan de t Visa vad våra färger går för. 8 9 Drivk rafte rna 1 0 1

Läs mer

Professionellt har det gett nya kontakter och framförallt kunskaper i de ämnen som avhandlas.

Professionellt har det gett nya kontakter och framförallt kunskaper i de ämnen som avhandlas. Dags att nätverka Svensk Byggtjänst har tagit fram ett program med nätverksträffar med syfte att hjälpa unga (under 30 år) talanger till en bra start i yrkeslivet. Idén är att erbjuda den senaste kunskapen

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till vårens arbetsgrupper - i världens bästa förening! Våren 2011 Filmgruppen FUF-bladet Biståndsdebatten Seminariegruppen Projektgruppen Vem kan söka

Läs mer

CMB:s FORSKNINGSSATSNING

CMB:s FORSKNINGSSATSNING CMB:s FORSKNINGSSATSNING TILL PER ERIK JOSEPHSONS MINNE 5 miljoner per år i 5 år till forskning och innovation NU BYGGER VI VIDARE Sedan 2011 har CMB genomfört en framgångsrik uppväxling av verksamheten

Läs mer

I Sverige finns flera världsledande fordonstillverkare

I Sverige finns flera världsledande fordonstillverkare FFI Transporter, mobilitet och tillgänglighet har stor betydelse för livskvalitet och tillväxt. För en fortsatt positiv samhällsutveckling måste transportlösningarna även vara säkra och miljömässigt hållbara.

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Malmö och Malmös klimatstrategiska arbete Hur vi arbetar

Malmö och Malmös klimatstrategiska arbete Hur vi arbetar Malmö och Malmös klimatstrategiska arbete Hur vi arbetar Malmö Den unga staden 29,5 år Malmö är en ung stad och den mest typiska Malmöbon är en 29-årig tjej eller en 30-årig kille. En stad som växer Sveriges

Läs mer

BLI PARTNER TILL HANDELSHÖGSKOLAN

BLI PARTNER TILL HANDELSHÖGSKOLAN BLI PARTNER TILL HANDELSHÖGSKOLAN OM HANDELSHÖGSKOLAN Handelshögskolan vid Göteborgs universitet har ambitionen att vara internationellt framstående inom områdena ekonomi och juridik. Den positiva utvecklingen

Läs mer

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Att jobba på Sto Det handlar om dig Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Som medarbetare på Sto är det i grunden dig och dina kollegor det handlar om. Utan att förringa vår fina produktportfölj, är det

Läs mer

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Utva rdering Torget Du besta mmer! 2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

FÖRETAGARPAKETET WEB

FÖRETAGARPAKETET WEB Vi växer FÖRETAGARPAKETET WEB Sveriges enda kvalitetsnätverk till småföretagare 01 När Paketet du vill nå företagare och entreprenörer ÅTTA KVALITESSAJTER NOGA UTVALDA SAJTER Sveriges största mötesplats

Läs mer

INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN

INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN Dokumentnamn: Internationellt program Dokumentansvarig: Tillväxt/Näringslivsservice Godkänd av: Kommunfullmäktige Version: [1.0] Dokumentdatum: 2018-03-26 KS-2017/00536-15

Läs mer

Mediaplan & företagspresentation

Mediaplan & företagspresentation Mediaplan & företagspresentation 05 Annons- & utgivningsplan Om oss! Väljer du Fastighetsnytt som din kanal för marknadsföring och profil ering är du med i ett större sammanhang och når en målgrupp av

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

Tema: Arbete & Bostad

Tema: Arbete & Bostad - BLADET NR 67 Maj 2013 Tema: Arbete & Bostad 2 - B L A D E T - BLADET NR 67 Maj 2013 Många unga utan bostad Tema: Arbete & Bostad 189 000 nya bostäder skulle behövas i Sverige bara för att ge de ungdomar

Läs mer

Forska!Sverige-dagen 21 oktober 2013. Tack för din medverkan!

Forska!Sverige-dagen 21 oktober 2013. Tack för din medverkan! Forska!Sverige-dagen 21 oktober 2013 Tack för din medverkan! Jan Björklund, vice statsminister, utbildningsminister, FP Sjukvårdens effektivitetskrav gör att forskningen ofta kommer på undantag, och det

Läs mer

En stad. 9000 medarbetare. En vision.

En stad. 9000 medarbetare. En vision. guide till År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En stad. 9000 medarbetare.

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

#4av5jobb. #4av5jobb. Du som företagare skapar jobben. Elisabeth Thand Ringqvist, vd Företagarna

#4av5jobb. #4av5jobb. Du som företagare skapar jobben. Elisabeth Thand Ringqvist, vd Företagarna Du som företagare skapar jobben SMÅFÖRETAGEN Elisabeth Thand Ringqvist, vd Företagarna SMÅFÖRETAG SKAPAR STOR TILLVÄXT Det är lätt att tro att alla jobb skapas av de stora och multinationella företagen.

Läs mer

Tomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut.

Tomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut. 2 Tomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut. Stadsdelen ska växa fram i unik samverkan och bli en internationell

Läs mer

Samarbetsavtal mellan Stockholms stad och Stockholms Akademiska

Samarbetsavtal mellan Stockholms stad och Stockholms Akademiska PM 2012:2 RI (Dnr 003-2187/2011) Samarbetsavtal mellan Stockholms stad och Stockholms Akademiska Forum (StAF) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. 1. Stockholms stad avtalar

Läs mer

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Våra viktigaste tips

Våra viktigaste tips Våra viktigaste tips Projektteamen bakom utvecklingsprojektet Hållbara Hökarängen har sammanfattat sina viktigaste lärdomar och tips för andra som vill jobba med hållbarhetprojekt och stadsdelsutveckling.

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 1415/16

Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 1415/16 Tjänsteutlåtande Utfärdat 2016-10-25 Diarienummer 1415/16 Kommunikationsavdelningen Maria Norberg Telefon 031-368 02 61 E-post: maria.norberg@stadshuset.goteborg.se Göteborgs Stads medverkan i Almedalen

Läs mer

Antagen av KF , 145. Vision 2030

Antagen av KF , 145. Vision 2030 Vision 2030 Västerviks kommun Livskvalitet varje dag Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna, gamla som unga, känner glädje, tillhörighet

Läs mer

Varför FRAMTIDS- FÖRETAG?

Varför FRAMTIDS- FÖRETAG? Varför FRAMTIDS- FÖRETAG? För företag som vill öka synlighet och profilering och attrahera jobbsökande i fastighets- och samhällbyggnadssektorn. För jobbsökande som vill kunna jämföra samma slags tjänster

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

Välkommen att växa med oss!

Välkommen att växa med oss! Välkommen att växa med oss! Vi växer i Flemingsberg One giant leap for Här skapar vi en miljö där idéer kan växa till innovativa företag. health technology Den närmaste femårsperioden investeras cirka

Läs mer

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Nå Framgång på Instagram En guide till små och medelstora företag

Nå Framgång på Instagram En guide till små och medelstora företag Nå Framgång på Instagram En guide till små och medelstora företag 2014-08-10 Svenska Web Voice Annika Elgeskog www.webvoice.se +46 725 861010 presenterar Företagarens guide till framgång på Instagram.

Läs mer

Genom att arbeta tillsammans i industriell symbios är de gemensamma fördelarna större än summan av de enskilda.

Genom att arbeta tillsammans i industriell symbios är de gemensamma fördelarna större än summan av de enskilda. Ordet symbios kommer från den biologiska symbiosen i naturen där två eller fler arter utbyter material, energi eller information på ett ömsesidigt fördelaktigt sätt. I en industriell symbios utbyter de

Läs mer

Godstransportstrategi. Västra Götaland

Godstransportstrategi. Västra Götaland Godstransportstrategi Västra Götaland 2015-06-12 Vårt uppdrag Underlag till en godsstrategi Ett arbete i flera steg Sammanställa och konkretisera befintliga mål och visioner inom godstransprotområdet i

Läs mer

En halv miljon kronor till forskning och utveckling. Låter det intressant?

En halv miljon kronor till forskning och utveckling. Låter det intressant? En halv miljon kronor till forskning och utveckling. Låter det intressant? FoU-kortet ett erbjudande till små och medelstora företag i Västra Götaland FoU-kortet ett erbjudande till små och medelstora

Läs mer

Hagforsstrategin den korta versionen

Hagforsstrategin den korta versionen Tillsammans skapar vi en attraktiv kommun Hagforsstrategin 2017-2027 den korta versionen Vill du ta del av fullversionen av Hagforsstrategin? Den hittar du på hagforsstrategin.se och hagfors.se Mitt liv

Läs mer

Miljöfrågorna berör oss alla

Miljöfrågorna berör oss alla Miljöfrågorna berör oss alla Vi måste alla förhålla oss till miljön. Inte minst industri, tjänsteföretag och offentliga verksamheter. Förutom att följa aktuell lagstiftning och ta ett miljömässigt ansvar

Läs mer

Fler energieffektiva byggnader i Västra Götaland!

Fler energieffektiva byggnader i Västra Götaland! Miljönämndens program för Energieffektiva byggnader Fler energieffektiva byggnader i Västra Götaland! Etapp 2: 2011-2013 Sammanfattning Bostäder och lokaler använder en tredjedel av all energi i Sverige.

Läs mer

8 sätt att öka engagemanget hos dina kunder med QR! Hur du kan använda QR-koder för att skapa nytta för er och värde för kunden.

8 sätt att öka engagemanget hos dina kunder med QR! Hur du kan använda QR-koder för att skapa nytta för er och värde för kunden. 8 sätt att öka engagemanget hos dina kunder med QR! Hur du kan använda QR-koder för att skapa nytta för er och värde för kunden. Innehållsförteckning 1. Introduktion 2. Actionkoder 3. Statistik 4. Värden

Läs mer

Offentliga Sektorns Managementprogram

Offentliga Sektorns Managementprogram Offentliga Sektorns Managementprogram OFFENTLIGA SEKTORNS MANAGEMENTPROGRAM Utveckling för dig som är högre chef inom offentlig sektor Som högre chef i den offentliga sektorn lever du i en spännande och

Läs mer

Kan man med hjälp av olika IT-lösningar minska belastningen på miljön?

Kan man med hjälp av olika IT-lösningar minska belastningen på miljön? Kan man med hjälp av olika IT-lösningar minska belastningen på miljön? Först och främst, varför? -Det är, mer eller mindre, ett faktum att vi står inför klimatförändringar, global uppvärmning samt en lågkonjunktur.

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg

Klimatneutrala godstransporter på väg INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING Klimatneutrala godstransporter på väg Ett samarbetsprojekt mellan Preem Petroleum AB Schenker AB Volvo Lastvagnar AB Vägverket Göteborgs miljövetenskapliga

Läs mer

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget.

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget. Boksammanfattning Ditt professionella rykte - Upptäck DIN främsta tillgång. av Per Frykman & Karin Sandin Företag över hela världen lägger ner enorma summor på att vårda och stärka sitt varumärke, rykte

Läs mer

REMISS GÖTEBORG STADS NÄRINGSLIVSSTRATEGISKA PROGRAM

REMISS GÖTEBORG STADS NÄRINGSLIVSSTRATEGISKA PROGRAM REMISS GÖTEBORG STADS NÄRINGSLIVSSTRATEGISKA PROGRAM 2017-11-24 www.västsvenskahandelskammaren.se Övergripande synpunkter Västsvenska Handelskammaren vill börja med att tacka för möjligheten att svara

Läs mer

SAMVERKAN KTP DALARNA

SAMVERKAN KTP DALARNA SAMVERKAN KTP DALARNA FRAMTIDENS SÄTT ATT REKRYTERA DE FRÄMSTA HÖGSKOLESTUDENTERNA TILL FÖRETAGEN! Inledning KTP Dalarna är ett pilotprojekt som går ut på att för första gången i Sverige praktiskt testa

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin (Det talade ordet gäller) Inledningsanförande Sten Nordin Stockholmsmötet 2010, 100531 utveckling, och ett utmärkt tillfälle för nätverkande och utbyte av idéer mellan regionens näringsliv och politiska

Läs mer

Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT

Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT Utan frågor & svar stannar världen OM BISNODE Det finns små och stora frågor inom alla företag, organisationer och verksamheter. Frågor som kräver uppmärksamhet

Läs mer

ANSVARSFULL ARKITEKTUR

ANSVARSFULL ARKITEKTUR OM WHITE ANSVARSFULL ARKITEKTUR Människans inverkan får allt tydligare konsekvenser för det ekologiska system vi alla tillhör. Aldrig har en generation behövt bry sig så mycket om vad som händer med jorden

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till höstens arbetsgrupper i världens bästa förening! FUF-bladet Seminariegruppen Biståndsdebatten.se Projektgruppen FUF-nätverket Vem kan söka till

Läs mer

Stadsbyggandet är ett bortglömt politiskt instrument

Stadsbyggandet är ett bortglömt politiskt instrument Stadsbyggandet är ett bortglömt politiskt instrument 2005 09 21 Förslag till ingress: Vi bygger framtidens samhälle nu. Inom stadsbyggandet gäller detta närmast bokstavligen. Idag brottas vi dagligen med

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning PM 2015:79 RI (Dnr 138-723/2015) Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR ESKILSTUNA KOMMUN

ÄGARDIREKTIV FÖR ESKILSTUNA KOMMUN ÄGARDIREKTIV FÖR ESKILSTUNA KOMMUN Innehåll 1 Inledning... 4 2 Vision... 5 3 Eskilstuna Kommunföretag AB... 6 4 Eskilstuna Energi och Miljö AB... 6 5 Eskilstuna Kommunfastigheter AB... 7 6 Parken Zoo

Läs mer

BÖCKER INSPIRATION. www.universeimagine.com

BÖCKER INSPIRATION. www.universeimagine.com BÖCKER INSPIRATION Vår vision är att inspirera minst en miljon människor till att förverkliga sina drömmar och må bra under tiden. Är du en av dem? Personligt entreprenörskap handlar om kraften och förmågan

Läs mer

VÄRLDSKULTURMUSEERNAS VÄG VIDARE

VÄRLDSKULTURMUSEERNAS VÄG VIDARE VÅR VISION Foton i visionen: Världskulturmuseerna, Filmriding & istock VÄRLDSKULTURMUSEERNAS VÄG VIDARE I det här dokumentet sammanfattas Världskulturmuseernas gemensamma vision. Den är vår kompass. Vår

Läs mer

Designing. Future Cities. Magnus vision.

Designing. Future Cities. Magnus vision. Designing Future Cities Magnus vision. Jag heter Magnus Meyer och jag började som vd på WSP i mars 2014. Under ganska många år har jag följt utvecklingen i samhällsbyggnadsbranschen ur olika perspektiv.

Läs mer

Mistra Urban Future Centrum för Hållbar Stadsutveckling

Mistra Urban Future Centrum för Hållbar Stadsutveckling Mistra Urban Future Centrum för Hållbar Stadsutveckling Första fas 2009-2011 Förbereder nästa fas Bygger på samverkan staden akademi och institut näringsliv och konsulter 1 Definition av Affärsdriven

Läs mer

PULSEN WHITEPAPER #IRCE15 Chicago - trendspaning. Signerad David Landerborn Affärsområdeschef Pulsen Production

PULSEN WHITEPAPER #IRCE15 Chicago - trendspaning. Signerad David Landerborn Affärsområdeschef Pulsen Production PULSEN WHITEPAPER #IRCE15 Chicago - trendspaning Signerad David Landerborn Affärsområdeschef Pulsen Production #IRCE15 Chicago - trendspaning På plats på IRCE i Chicago var jag till en början rätt fundersam.

Läs mer

FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING

FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING A FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING TILL INTERVJUPERSONEN: Om Ni är man, svara på frågorna i GS1. Om Ni är kvinna, svara på frågorna i GS2. GS1. MÄN: Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper.

Läs mer

Förslag till verksamhetsplan för Klimataktion Stockholm 2014

Förslag till verksamhetsplan för Klimataktion Stockholm 2014 Förslag till verksamhetsplan för Klimataktion Stockholm 2014 Klimataktion Stockholms verksamhet utgår från riksorganisationen Klimataktions plattform, stadgar och beslut fattade av dess årsmöte. Verksamhetsplanen

Läs mer

identifiera www.iuc.se

identifiera www.iuc.se Vi delar din vardag Som företagare lever du mitt i nuet. Massor av möjligheter väntar på att förverkligas. Samtidigt skymmer dina vardagssysslor alltför ofta sikten framåt. Vi på IUC möter dig som företagare

Läs mer

En liten folder om Lanseringskampanjen

En liten folder om Lanseringskampanjen En liten folder om Lanseringskampanjen 2011 Lanseringskampanjen 2011 Den 5 september 2011 drar hela förbundet igång en historisk satsning där vi med 2012-målen och våra nio åtgärdspunkter i ryggen ska

Läs mer

ÄGARDIREKTIV 2018 FÖR ESKILSTUNA KOMMUN

ÄGARDIREKTIV 2018 FÖR ESKILSTUNA KOMMUN ÄGARDIREKTIV 2018 FÖR ESKILSTUNA KOMMUN Innehåll 1 Inledning... 4 2 Vision... 5 3 Eskilstuna Kommunföretag AB... 6 4 Eskilstuna Energi och Miljö AB... 7 5 Eskilstuna Kommunfastigheter AB... 8 6 Destination

Läs mer

OM VA. Vetenskap & Allmänhet

OM VA. Vetenskap & Allmänhet OM VA 2018 Vetenskap & Allmänhet VAD GÖR VA? Vetenskap & Allmänhet, VA, är en ideell förening som främjar dialog, samverkan och öppenhet mellan allmänhet och forskare. Mer dialog mellan forskare och andra

Läs mer

Vad skulle chefen säga...

Vad skulle chefen säga... Vad skulle chefen säga... Vi ser det så här; när du tillåts vara dig själv blir det roligare att jobba. Och nöjda medarbetare gör för det mesta ett bättre jobb. Arbetet och arbetsplatsen blir attraktivare

Läs mer

SPP skapar möjligheter. Hållbara pensionslösningar för företag och anställda

SPP skapar möjligheter. Hållbara pensionslösningar för företag och anställda SPP skapar möjligheter Hållbara pensionslösningar för företag och anställda Du behöver inte kunna allt. Det gör vi. SPP hjälper dig att ta bra beslut om pensioner. Att ha hand om människors pensionspengar

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun

Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Policy 2009-09-14, 120 Kommunfullmäktige

Läs mer

Urban Food och Urban Health, Erik Fahlbeck Vicerektor SLU

Urban Food och Urban Health, Erik Fahlbeck Vicerektor SLU v Urban Food och Urban Health, 2017-02-15 Erik Fahlbeck Vicerektor SLU Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Läs mer

Utveckling och hållbarhet på Åland

Utveckling och hållbarhet på Åland Lätt-Läst Utveckling och hållbarhet på Åland Det här är en text om Åland och framtiden. Hur ska det vara att leva på Åland? Nätverket bärkraft.ax har ett mål. Vi vill ha ett hållbart Åland. Ett Åland som

Läs mer

INDUSTRINYTTA PÅ VETENSKAPLIG GRUND

INDUSTRINYTTA PÅ VETENSKAPLIG GRUND INDUSTRINYTTA PÅ VETENSKAPLIG GRUND Peter Bökmark peter.bokmark@ri.se 27 Mars 2019 Research Institutes of Sweden Material and Production RISE IVF 2 Ägarens uppdrag till RISE Industriforskningsinstituten

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Möt ett nytt bolag med en 400-årig historia...

Möt ett nytt bolag med en 400-årig historia... Möt ett nytt bolag med en 400-årig historia... Den 1 maj 2011 övergick Metria från att vara en division inom Lantmäteriet till att bli ett statligt aktiebolag. Därmed skapades en förutsättning för varumärket

Läs mer

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7) Inledning Familjen Kamprad

Läs mer

INNOVATIONER OCH ENTREPRENÖRER BEHÖVS FÖR ATT UTVECKLA DALSLANDS HÖGA NATURVÄRDEN

INNOVATIONER OCH ENTREPRENÖRER BEHÖVS FÖR ATT UTVECKLA DALSLANDS HÖGA NATURVÄRDEN INNOVATIONER OCH ENTREPRENÖRER BEHÖVS FÖR ATT UTVECKLA DALSLANDS HÖGA NATURVÄRDEN Sammanfattning av innovationsseminarier i Dalsland våren 2017 Magnus Ljung, SLU, och Lars Johansson, Länsstyrelsen Ett

Läs mer

Dags för uppföljning av Smart Energi

Dags för uppföljning av Smart Energi Sida 1(5) Miljönämnden Datum 2013-04-02 Diarienummer MN 38-2013 Smart energi 2013 Kommunstyrelsen Dags för uppföljning av Smart Energi Ni är en av de 67 aktörer som skrivit under Klimatstrategin för Västra

Läs mer

VARUMÄRKESPLATTFORM FÖR MÖLNDALS STAD

VARUMÄRKESPLATTFORM FÖR MÖLNDALS STAD VARUMÄRKESPLATTFORM FÖR MÖLNDALS STAD Vi har skapat varumärkesplattformen tillsammans Vi började med att fråga 1000 Mölndalsbor hur de uppfattar Mölndal som plats och Mölndals stad idag. Svaren visar att

Läs mer

Strategiskt innovationsområde inom BIM och GIS

Strategiskt innovationsområde inom BIM och GIS Strategiskt innovationsområde inom BIM och GIS Olle Samuelson IQ Samhällsbyggnad/OpenBIM Pontus Bengtson WSP/OpenBIM IQ Samhällsbyggnads roll och verksamhet Neutral nod och katalysator för sektorsövergripande

Läs mer

Guide till HELSINGBORG

Guide till HELSINGBORG Guide till HELSINGBORG 2035 År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En

Läs mer

Västra Götaland Strategi för tillväxt och utvecklig i Västra Götaland

Västra Götaland Strategi för tillväxt och utvecklig i Västra Götaland Västra Götaland 2020 Strategi för tillväxt och utvecklig i Västra Götaland 2014-2020 Västra Götaland 2020 Ett verktyg för att genomföra den gemensamma visionen om Det goda livet En gemensam vägvisare för

Läs mer

Skola Arbetsliv. Tillväxten. börjar i skolan. en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv

Skola Arbetsliv. Tillväxten. börjar i skolan. en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv Skola Arbetsliv Tillväxten börjar i skolan en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv TÄNK PÅ ATT dörr mellan skola och arbetsliv. gymnasieskolan, i samhället och senare i arbetslivet. tillväxt

Läs mer

Position paper FN:s globala hållbarhetsmål

Position paper FN:s globala hållbarhetsmål Position paper FN:s globala hållbarhetsmål Stockholm juni 2017 Swedisols vision, prioriteringar och åtgärdsprogram för de hållbara utvecklingsmålen, agenda 2030. Swedisol driver frågor av branschgemensam

Läs mer

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut ovellens uppbyggnad I Svenska Direkt 7 fick du lära dig hur en berättelse är uppbyggd med handling, karaktärer och miljöer: Något händer, ett problem uppstår som måste lösas och på vägen mot lösningen

Läs mer