utmaningar Stora framtida Ingvar Carlsson vill ha förbättring Miljöfrågorna allt viktigare i Afrika

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "utmaningar Stora framtida Ingvar Carlsson vill ha förbättring Miljöfrågorna allt viktigare i Afrika"

Transkript

1 Nr Tidningen för Chalmers alumner Ingvar Carlsson vill ha förbättring Hans arbete ska stärka näringslivet inom Life Science. Miljöfrågorna allt viktigare i Afrika Marknaden pressar afrikanska företag att bli mer klimatsmarta. TEMA SAMHÄLLSBYGGNAD Stora framtida utmaningar genom klimatförändringar och krav på effektiviseringar.

2 # magasin Chalmers magasin vänder sig till alla som är intresserade av fördjupande läsning om högskolans verksamhet. Magasinets främsta målgrupp är Chalmers alumner. Ansvarig utgivare Petra Ljung Chefredaktör Ann-Christine Nordin Tel Produktion Just Media Sverige AB Box Göteborg Tel Projektledare Dan Wallander Grafisk form/layout Hans Ivanoff Skribenter Mattias Hagberg Peter Gissy Görrel Espelund Andreas Karlsson Alumnkoordinator Peter Hellquist Tel Omslagsbild Jan-Olof Yxell Tryckeri Intellecta Infolog Svanenlicensnr: Upplaga ISSN Adress Chalmers magasin Göteborg Du kan även läsa Chalmers magasin på webben: chalmersmagasin Hållbar utveckling När jag skriver det här andra veckan i mars dalar snöflingor stora som tortellini från himlen. Helt i linje med årets vinter som har varit lång och svinkall. Media har uppmärksammat sena och inställda tåg, parasiten i Östersunds dricksvatten men också årsdagen av förra årets svåra jordbävning på Haiti. Tre mycket olika händelser som alla har kopplingar till samhällsbyggnadsområdet. När denna tidning är på väg till tryck får vi dessutom den ena skakande rapporten efter den andra om katastrofen i Japan. Samhällsbyggnad kan betyda vatten, avlopp, brobygge och annan arkitektur. Men också mycket mer. Samhällsbyggnad är det av Chalmers styrkeområden som för mig tydligast tar ett helhetsgrepp på frågor kring hållbar utveckling och på hur vi ska möta framtidens utmaningar. Det handlar om resursfördelning men också om delaktighet och gemenskap. Karin Markides skriver att den hållbara utvecklingen står inför en stor utmaning. Efter några år då området levt högt på sitt nyhetsvärde är utmaningen nu att få engagemanget kring frågan att fortleva och fördjupas. Hon menar att samhällsbyggnadsområdet på Chalmers har tillräcklig komplexitet för att ställa de krav på nya material, energibärare och naturresurser i balans, som krävs för att uppnå hållbar utveckling. Detta första nummer 2011 ägnar vi åt hållbara idéer och projekt från Kiruna i norr till Johannesburg i söder. Ann-Kristine Nordin Chefredaktör Chalmers magasin 2

3 Innehåll TEMA SAMHÄLLSBYGGNAD Världen urbaniseras i ett allt snabbare tempo. För samhällsbyggnadssektorn innebär det utmaningar som energieffektivisering och krav på flexibilitet. Chalmers kraftsamlar nu för att möta framtiden. Profilen Ingvar Carlsson På uppdrag av regionen har Ingvar Carlsson utvärderat hur Västsverige skall stärka sin position inom Life Science. Chalmers magasin träffade honom för ett samtal om samarbete, forskning och framtid. I storaffär med mediejätte Genom deras innovation har svenska konsumenter sparat över 20 miljoner. Alexander Hars är en av grundarna till sajten Let s Deal som nu har möjlighet att revolutionera hela annonsmarknaden. Klimatfrågan växer i Afrika Det har tagit lång tid, men nu börjar klimatfrågorna att få fäste i den afrikanska företagsvärlden. Den före detta Chalmersstudenten Harmke Immink hjälper till att utforma strategierna. Motsägelsefull bioenergi Göran Berndes tror på en framtid för etanolen och bioenergin, men vill ändå inte kalla sig för bioenergianhängare. Trots motsägelsen vill han ogärna ge sig in i debatt om bioenergin Maraton med Christopher Ahlberg Han sålde sitt bolag Spotfire för 1,3 miljarder, nu arbetar han med ett nytt företag som ska förutsäga framtiden. Men Christopher Ahlberg avskyr att kalla sitt företagande för projekt. 34 3

4 R REKTOR HAR ORDET Utmaningen för hållbar utveckling FOTO: JAN-OLOF YXELL Karin Markides Att sprida kunskap om hur lösningar mot en hållbar framtid kan utvecklas med naturen och människan i samklang är viktigt. Paradoxalt nog har framgången med att etablera hållbar utveckling som ett nyckelområde inom högre utbildning, på företag, hos beslutsfattare och hos allmänhet också urvattnat begreppet. Det finns på allas agendor men utan det påtagliga nyhetsvärde som tidigare skapat intresse kring frågan. När samvetsfrågan för många nu känns avklarad är det en stor utmaning att bibehålla det engagemang och den synlighet som krävs för ett framgångsrikt och långsiktigt arbete. De som trots allt tar hållbar utveckling på allvar inser snabbt att det är nödvändigt med en systemsyn för att hantera dessa komplexa frågor. Det gäller allt från ansvar för lagar och regler till miljöaspekter och val av råvaror. Många företag har insett detta inte minst Chalmers samarbetspartners inom Europas fordonsindustri har uttryckt det väl: Utmaningen för hållbar utveckling är större samt mer integrerad och komplex än vad någon av oss kan klara av själva. Vi behöver genomgripande innovationer, en ny generation av ingenjörer och samverkan över aktörsgränser för att lyckas. Samhällsbyggnadsområdet på Chalmers har tillräcklig komplexitet för att ställa de krav på nya material, energibärare och naturresurser i balans, som krävs för att uppnå hållbar utveckling. Människans förmåga att kombinera energi, material, fysiska strukturer och kulturella uttryck möts inom området det ger stora möjligheter att mobilisera den koordinering som krävs. Vidare finns en tradition att bjuda in till transdisciplinära möten och definiera behov utöver det vanliga. Naturvetenskap, teknik och arkitektur samverkar med samhällsvetenskap och humaniora, vilket kommer till uttryck i den nationella satsningen Mistra Urban Futures. Många områden skulle vinna på att få nya möjligheter genom hållbara lösningar. Ett exempel är den gröna kemin. Det är hög tid att bejaka den som en nyckel till att återfå en balans i användandet av jordens resurser. Det kunskapskluster för specialkemi i Västsverige som Chalmers engagerar sig starkt i utmärker sig i världen genom att inte vara låst till petroleum som råmaterial. Med skogen som råvara i de tidigare petroleumbaserade industrierna följer konkurrensfördelar för användare inom transport, läkemedel, material och energi. Att sprida kunskap om hur lösningar mot en hållbar framtid kan utvecklas med naturen och människan i samklang är viktigt. Under 2011, som FN har utlyst till det internationella Kemiåret, erbjuder Chalmers och Universeum många inspirationsevenemang. Missa framför allt inte filmerna på YouTube som varje månad visar på kemins möjligheter att bidra till hållbar utveckling, 4

5 Välkommen till en rad upplyftande happenings. Med ett Chalmers MasterCard får du tillträde till de fängslande studiebesök och föreläsningar som anordnas varje termin som tack till kortets användare. Med arrangörer som GöteborgsOperan, Klätterlabbet och Volvo, har seminarieprogrammet blivit den mest uppskattade förmånen bland våra kortinnehavare. Välkommen du också att ta del av nyheterna från teknikens framkant! Vi bjuder på den första årsavgiften (värde 295 kr) när du gör din ansökan på chalmersmastercard.se Chalmers MasterCard din inträdesbiljett. Chalmers MasterCard

6 TEMA SAMHÄLLSBYGGNAD Stora utmaningar för samhäl FOTO: JAN-OLOF YXELL Nina Ryd: Teknologie doktor vid institutionen för Arkitektur Nina arbetar som forskarassistent med särskilt intresse av Arkitekt- och Byggherresamverkan i tidiga skeden. Hon handleder doktorander och föreläser men det blir även en hel del föreläsningar ute i näringslivet. Parallellt med sitt akademiska arbete har Nina har skrivit flertalet läroböcker som vänder sig till praktiker. 6

7 Klimatförändringar, energibrist, urbanisering och ett allt hastigare utvecklingstempo. Utmaningarna för alla som jobbar med samhällsbyggnad är stora. På Chalmers kraftsamlar man nu för att möta framtiden. lsbyggnad TEXT: MATTIAS HAGBERG Det handlar om ofantliga värden. Förra året investerades ett tusen miljarder kronor i samhällbyggnad, bara i Sverige. Det handlar framför allt om infrastruktur, offentliga och privata byggnader och bostäder. Bara landstingen investerar ungefär 40 miljarder kronor varje år i om-, till- och nybyggen. Det är lika mycket som hela försvarsbudgeten. Det säger Nina Ryd, arkitekt och ansvarig för Chalmers satsning på styrkeområdet samhällsbyggnad. Man tänker ofta på samhällsbyggnadens olika sektorer var för sig. Tillverkningen av material är en sak, själva byggandet en annan och alla konsulter som arbetar med planering och projektering ett tredje, men slår man samman alla dessa delar inser man att samhällsbyggnaden är en av våra allra största sektorer. Runt en halv miljon svenskar är knutna till sektorn på ett eller annat sätt. Flexibelt och beständigt Samhällsbyggnad är ett område som står inför stora utmaningar. Många bedömare talar om stora omställningar av samhället framöver framför allt som en följd av stora miljöproblem som klimatförändringar och energibrist, men också som en följd av ett samhälle som omvandlas allt snabbare. Hela världen urbaniseras just nu i ett rasande tempo. Även i Sverige är det tydligt att många landsbygdskommuner får allt svårare att överleva samtidigt som de stora städerna är överhettade. En annan utmaning är den snabba teknik- och organisationsutvecklingen. I dag hinner knappt en byggnad eller ett infrastrukturprojekt bli klart innan de behöver förändras och anpassas till nya behov. Allt detta ställer enorma krav på vår sektor. Vi måste bli flexiblare och mer framsynta. Vi måste rita och bygga hus och infrastruktur som snabbt kan ställas om och vi måste förändra planering och projektering. Vi befinner oss i ett spänningsfält mellan otroligt snabba förändringar och beständighet. Nya byggnader och infrastrukturprojekt skall fungera i årtionden, kanske till och med århundraden, samtidigt som de skall gå att förändra på bara några år. Det är otroligt intressant. Tvärvetenskap Alla dessa utmaningar speglas i Chalmers satsning på samhällsbyggnad. Inom styrkeområdet har man identifierat ett antal olika profiler som man vill jobba mer intensivt med. Det handlar om infrastruktur, energi i byggnader och strategisk planering. Alla dessa områden kan i sin tur brytas ner i olika delar. Inom infrastruktur jobbar man med vatten och energiförsörjning, planering och genomförande av stora projekt samt hållbara transportsystem. Inom energi i byggnader jobbar man med energianvändning och teknisk integrering i byggnader, inomhusklimat och byggnader som system. Områdena inom strategisk planering slutligen är regional och urban planering, projektledning och värdedriven design. Dessutom har man identifierat två ytterligare områden som man vill jobba mer med framöver. Det handlar om avancerad konstruktion, så kallad smart geometry och om hälsofrågor kopplade till samhällsplanering. Samhällsplanering är verkligen ett tvärvetenskapligt område. Här möts forskare från en rad olika discipliner. Vi har redan kunnat se hur nya kopplingar har uppstått inom området när vi fört samman olika forskare. Många har ju stora kontaktnät över hela världen inom just sin specialitet. Men man vet inte alltid vad kollegorna i huset bredvid gör som har bäring på det egna området. Det är väldigt spännande att se hur nya tankar och idéer uppstår ur arbetet med det här styrkeområdet, säger Nina Ryd. 7

8 TEMA SAMHÄLLSBYGGNAD Dags att effektivisera miljonpro TEXT: MATTIAS HAGBERG Lägenheter som byggdes i det så kallade miljonprogrammet har en förhållandevis hög energiförbrukning. Men det går att minska den drastiskt. Frågan är bara vem som skall betala. Riksdagen har satt upp höga mål för energieffektivisering av bostäder. Målet är en minskning av energianvändningen med 20 procent till 2020 och en halvering fram till Bostäderna som byggdes inom miljonprogrammet under åren 1965 till 1975 har i regel en hög energiförbrukning i förhållande till kraven för nya flerfamiljhus. Många är dessutom i stort behov av renovering. Här öppnar sig en fin möjlighet att energieffektivisera samtidigt som man renoverar. Det säger Jan-Olof Dalenbäck, professor i installationsteknik vid Chalmers, och ansvarig för projektet Miljonprogramsarena, Milparena. Projektets mål är att identifiera innovativa ombyggnadskonstruktioner och systemlösningar som väsentligt minskar den totala energianvändningen och som kan användas praktiskt inom fem år. Vi fokuserar först och främst på teknik och ekonomi. Men vi tittar också på vad det finns för drivkrafter för att ny teknik och nya tankesätt skall få genomslag, säger Jan-Olof Dalenbäck, och fortsätter: Projektet kan delas upp i olika delar. Dels fokuserar vi rent tekniskt på hur byggnaderna kan byggas om och hur man kan uppdatera installationerna, men också på hur byggnaderna kan bevaras om man vill ha kvar karaktären från när de byggdes. Dels tittar vi på mer mjuka bitar som hur företag och forskare kan interagera och på hur yttre faktorer, till exempel styrning och interna beslut, påverkar möjligheterna att energieffektivisera. Sammantaget är syftet att belysa möjligheter och hinder och öka den samlade kompetensen hos de olika aktörerna med avseende på energieffektivisering i äldre bostadsområden. Stora möjligheter att effektivisera Inom ramen för Milparena har det kommunala bostadsbolaget Poseidon i Göteborg byggt om och energieffektiviserat ett höghus från miljonprogrammet utifrån byggnadens förutsättningar. I huset sjönk energianvändningen enligt bebyggelseregistret, BBR, från 178 kwh per kvadratmeter till 60 KWh per kvadratmeter, och gick därmed från energiklass F till energiklass B. Så här kan man göra med de flesta gamla hus. Rent tekniskt är det sällan några större problem. Problemen är istället främst ekonomiska. Enligt Jan-Olof Dalenbäck är ett av de största problemen de fastighetsekonomiska ramar som finns för de flesta kommunala fastighetsbolag. Här finns krav på lönsamhet och avkastning, men också de mer allmänna förutsättningarna vad gäller hyressättning, ekonomiska resurser och kompetens, säger han. Dags att ändra ramarna Jan-Olof Dalenbäck konstaterar att det här projektet visat det han länge misstänkt. Nämligen att det går att göra mycket rent tekniskt, men att de ekonomiska ramarna sätter käppar i hjulen. Därför menar han att det är dags att diskutera vilka förutsättningar samhället ger de kommunala bostadsbolagen. 8

9 Målet är en minskning av energianvändningen med 20 procent till 2020 och en halvering fram till grammet Milparena är ett samarbetsprojekt mellan Chalmers och SP Energiteknik tillsammans med Göteborg Energi, Västra Götalandsregionen, VVS-företagen och flera kommunala bostadsbolag i Västsverige. Parterna samverkar kring energieffektivisering av flerfamiljshus byggda under och talen. Projektet delfinansieras av Energimyndigheten. 9

10 TEMA SAMHÄLLSBYGGNAD FOTO: POSEIDON FOTO: POSEIDON Det kan handla om sådant som utökade bolagsdirektiv, riktade skatteavdrag, investeringsbidrag, räntebidrag, statliga lånegarantier, förändrade förutsättningar för hyressättning och möjligheterna att räkna med ökade energipriser och längre avskrivningstider. Jan-Olof Dalenbäck påpekar att man inte skall stirra sig blind på en väg framåt. Enligt honom handlar det istället om många små förändringar som kan göra effektiviseringarna lönsamma. Räknar man med lite lägre avkastning, lite högre hyra, rimliga energiprisökningar, sänkta kostnader för effektiviseringen och så vidare kan man räkna hem detta. Det gäller helt enkelt att våga tänka och agera lite utanför dagens ekonomiska ramar. Global fråga I slutänden, konstatera han, har vi inte så stort val. Vi måste effektivisera hela samhället och där är lägenheterna från miljonprogrammet en viktig post. Inte för att de kräver mer energi än andra gamla hus, utan för att de är så många. Det handlar om att ta vårt ansvar för den globala energianvändningen. Vi gör redan slut på mer resurser än jorden klarar av att återskapa. Det tragiska är att energieffektiviseringen av bostäder har varit en död fråga i två decennier. Först de senaste åren har vi börjat fokusera på detta. Det betyder med andra ord att vi ligger långt efter. Samtidigt som Jan-Olof Dalenbäck menar att vi måste göra mer på det här området tycker han att riksdagens mål kanske är lite väl optimistiska. Det är bra att målen är ambitiösa. Det visar på riktningen. Men de kanske är lite väl tuffa. Jag tror att vi når fram till en möjlig kompromiss framöver. Det viktiga nu är att politiker och bostadsbolag vågar börja tänka annorlunda kring dessa frågor. Annars blir det väldigt långt till målet. FOTO: JAN-OLOF YXELL Jan-Olof Dalenbäck: Biträdande professor i installationsteknik Jan-Olof Dalenbäck jobbar på Chalmers institution för energi och miljö, där han är biträdande professor i installationsteknik och studierektor vid forskarskolan. Han har specialistkompetens med avseende på planering, projektering och utvärdering av solvärmeanläggningar samt även kunskaper om utformning och projektering av värme-, ventilations- och luftbehandlingssystem. FOTO: POSEIDON 10

11 Noterat från Chalmers FOTO: JONAS STENSTRÖM FOTO: JAN-OLOF YXELL FOTO: ONETONNELIFE.SE Chalmers domare i One Tonne Life Barnfamiljen Lindell i Hässelby ska försöka nå ner till utsläppsnivån ett ton CO 2 per person och år genom att leva klimatsmart i 24 veckor. Jag känner inte till något annat fall där man har räknat så här noggrant på en familjs klimatpåverkan, säger Fredrik Hedenus energiforskare på Chalmers och domare i projektet One Tonne Life. Den utvalda familjen står inför en utmaning som heter duga. Genomsnittet i världen idag ligger på cirka sju ton CO 2 per person. Till sin hjälp får familjen bland annat ett klimatsmart hus med solceller på taket som förser huset med el och tankar elbilen på garageuppfarten. Följ projektet genom den innovativa bloggmiljön på: onetonnelife.se Chalmers magasin rättar I reportaget Chalmerister erbjuder läxhjälp i förra numret användes fel foto. Så här ser Tabassum Jahan ut. Dessutom föll namnet bort på skolorna som får läxhjälp av chalmerister. Här är de: Bergsjöskolan, Ryaskolan, Sjumilaskolan, Sandeklevsskolan och Internationella Engelska Skolan. Hallå där... Louise Fornander, som doktorerar i fysikalisk kemi, och just nu arbetar med att uppmärksamma det internationella kemiåret 2011 genom filmprojektet Kemikalendern. TEXT: CHRISTOPHER KULLENBERG ROTHVALL Vad är Kemikalendern? Det är ett samarbetsprojekt mellan oss på Chalmers, Göteborgs universitet, Universeum, Molecular Frontiers och Untamed Science där vi varje månad under året gör en femminutersfilm på olika teman inom kemi som läggs upp på Youtube. Filmerna ska vara roliga och fartfyllda och riktar sig till mellan- och högstadieelever. Vi vill också nå lärare eftersom tanken är att filmerna ska kunna användas i undervisningen. Vilken är din roll? Jag är assisterande producent och tillsammans med biologen Jonas Stenström gör vi allting från att komma med idéer och planera till att skriva manus och filma. Genom filmerna försöker vi visa att kemin finns överallt omkring oss och tanken är att försöka få bort bilden av kemisten som en person i vit rock på ett laboratorium. Vad har ni fått för reaktioner? Väldigt positiva, det är många som har sett filmerna och lärarna tycker att de är jättebra och användbara i klassrummen. De är så snabba och tar bara fem minuter att visa, eleverna hinner inte tröttna. Varför engagerar du dig i att uppmärksamma kemin? Personligen har jag alltid tyckt om att lära ut och visa att kemi är roligt och finns överallt omkring oss. Det började redan när jag jobbade som guide på Universeum, vilket jag gjort sedan de öppnade. Men det roligaste är att se folks reaktioner och nu har det varit positivt från så många olika håll från barn till professorer och lärare och även från personer som inte kan kemi som säger att de lär sig genom filmerna. Vad ser du för utmaningar? Kemi är så stort och det svåra är att få med allt på bara tolv filmer under året. Vi pusslar jättemycket för att få in allt som Chalmers och GU gör inom kemin. Filmerna framöver kommer bland annat att behandla energi, industri och kärlekens kemi. Kemikalendern: 11

12 TEMA SAMHÄLLSBYGGNAD Studenternas visioner är inspirati Peter Fröst: Professor i vårdbyggnad FOTO: JAN-OLOF YXELL Peter Fröst är professor i arkitektur på Institutionen för arkitektur på Chalmers där man arbetar för att stödja utvecklingen av arkitektur och samhällsbyggnad med konstnärlig och vetenskaplig kvalitet och i linje med hållbar utveckling. I Kiruna-projektet, som denna artikel handlar om, är han ansvarig för studenternas arbete. 12

13 Med friska ögon och utan några politiska eller ekonomiska begränsningar har ett trettiotal masterstudenter på Chalmers arkitekturprogram gett sig på uppgiften att rita ett nytt sjukhus till Kiruna. Resultatet: nio visioner för framtidens sjukvård. en viktig nskälla TEXT: MATTIAS HAGBERG UPPSLAGSBILD: JOUNG-MIN KIM, MICHAEL APPLE OCH SARA DAHLSTRÖM Att Kirunas stadskärna skall flytta har förmodligen inte undgått någon. Markdeformationer orsakade av gruvbrytningen i LKAB:s järnmalmsgruva kommer inom några decennier göra dagens stadskärna obeboelig. Flytten av Kiruna är ett väldigt samhällsbyggnadsprojekt. I princip skall en helt ny stad byggas, med allt vad det innebär. En drömsituation för den som är intresserad av samhällsplanering och arkitektur. Varje år får masterstudenterna på Chalmers arkitekturprogram ge sig på något skarpt projekt. I år har de tagit sig an en av de byggnader som måste rivas och byggas på nytt i samband med flytten av Kiruna: sjukhuset. De nio projekt som studenterna arbetat fram skiljer sig åt på en rad punkter. Här finns mer traditionella sjukhusbyggnader, men också byggnader och tankar som går utanför de vanliga ramarna. Många av studenterna har utgått från visioner om ett sjukhus som spelar en central roll i samhället och som fungerar mer som ett hälsocentrum än ett traditionellt sjukhus. Flera av studenternas 13

14 TEMA SAMHÄLLSBYGGNAD Den här typen av projekt kan fungera som katalysator för den lokala debatten kring framtidens sjukhus och sjukvård i Kiruna och Norrbotten. BILD: ERIK ANDERSSON & MARCUS BREMHOLT projekt tar också ut svängarna när det gäller formen. Peter Fröst är professor i arkitektur och ansvarig för studenternas arbete. Enligt honom skall studenternas visioner för sjukhuset i Kiruna inte bara ses som en studentuppgift. Den här typen av projekt kan fungera som katalysator för den lokala debatten kring framtidens sjukhus och sjukvård i Kiruna och Norrbotten. I och BILD: ERIK ANDERSSON & MARCUS BREMHOLT med att studenterna inte behöver ta hänsyn till opinion, politiker eller ekonomi kan de tänka mer fritt och visionärt. Det är en inställning som Richard Lif, fastighetschef på Norrbottens läns landsting, delar. Det här är egentligen det första som görs kring ett nytt sjukhus i Kiruna. Studenternas visioner har redan fått uppmärksamhet i Norrbotten och diskuterats i media. Jag tror verkligen att studentprojekt av det här slaget kan betyda mycket, säger han, och fortsätter: Jag är mycket imponerad. Det är mycket hög kvalitet på de här nio projekten. Här får vi infallsvinklar och idéer som vi aldrig skulle ha fått om vi gått till en vanlig konsultfirma. Jag tror att det här kan få stor betydelse för hur vi tänker och diskuterar kring den här frågan framöver. Framför allt tror han att den här typen av studentprojekt kan ha stor betydelse eftersom de inte skall genomföras på riktigt. När man tar fram skarpa förslag hamnar fokus snabbt på problem och på det som folk anser är fel. Utifrån studenternas projekt kan vi istället prata om möjligheter och visioner. Fakta: Vårdarkitektur Samarbetet med landstingen bygger på att Chalmers som enda arkitektskola i Norden har vårdarkitektur som ett fast inslag i sin masterutbildning. Undervisningen har också en tydlig koppling till forskning som pågår på Centrum för vårdens arkitektur vid Chalmers. 14

15 I andra delar av världen har man hittat nya lösningar beträffande saneringsmetoder. Det är med andra ord dags att ifrågasätta grävsaneringen. sanering På väg mot hållbar TEXT: MATTIAS HAGBERG Det finns drygt åttiotusen områden i Sverige som kan vara så förorenade att de är i behov av sanering. Chalmersforskare söker svaret på frågan om hur en sådan ska göras så hållbar som möjligt. 15

16 TEMA SAMHÄLLSBYGGNAD Man kan säga att vi jobbar med att undersöka hur hållbar själva saneringen är. Eller rättare sagt, hur den skall göras hållbarare. Sverige har många områden som är så förorenade att de måste saneras. Det handlar framför allt om gamla industritomter, och enligt samstämmiga bedömare är dessa områden ett allvarligt miljöproblem. Det här är en historisk synd som har sin bakgrund i flera hundra år av industrialisering. I dag har vi ett ansvar att se till att dessa synder inte innebär några påtagliga risker för människa och miljö, i dag och i morgon. Det säger Lars Rosén, professor i teknisk geologi och föreståndare för Chalmers kompetenscentrum för efterbehandling av förorenade områden, Frist, Forum för Risk Investigation and Soil Treatment. Vi arbetar framför allt med att ta fram metoder för att göra all denna sanering så hållbar som möjligt, såväl ekonomiskt som miljömässigt, säger han. Under de senaste åren har frågan om dessa områden fått ökad aktualitet. Den främsta orsaken är storstädernas expansion och behovet av nya tomter för bostäder och kontor. Aktuella exempel är gamla varvsområden som byggs om till moderna stadsdelar som Hammarbyhamnen i Stockholm, Norra Älvstranden i Göteborg och Västra hamnen i Malmö. Med en budget på ungefär 500 miljoner kronor per år är sanering av förorenade områden i dag miljödepartementets näst störta utgiftspost. Men det är bara en del av den totala kostnaden. Staten bekostar bara sanering av de områden där det inte finns någon med tydligt ansvar för föroreningen. I de flesta fall är det den som smutsat ner som själv får betala i enlighet med miljöbalkens bestämmelser. Försiktiga uppskattningar gör gällande att det svenska samhället varje år lägger flera miljarder kronor på sanering av förorenade områden. Dyrt och komplicerat Det vanligaste sättet att sanera är att gräva ut det förorenade området och lägga jorden på deponi. Så gör vi traditionellt i Sverige, men jag är inte säker på att det är den mest hållbara lösningen. I andra delar av världen har man hittat nya lösningar. Det är med andra ord dags att ifrågasätta grävsaneringen. Det är en metod som enligt Lars Rosén måste tänkas över av tre orsaker. För det första är det mycket kostsamt. För det andra kräver den omfattande transporter det kan handla om tusentals lastbilar med jord. Och för det tredje exponeras de som jobbar med saneringen för risker. Man kan säga att vi jobbar med att undersöka hur hållbar själva saneringen är. Eller rättare sagt, hur den skall göras hållbarare. Tvärvetenskapligt På Frist har forskarna tagit ett helhetsgrepp och utvärderar just nu olika sorters saneringsalternativ. De undersöker olika metoder för sanering som exempelvis olika sätt för att filtrera bort föroreningar och metoder för återvinning av metaller ur schaktmassor. Man tittar också på olika sätt att undersöka föroreningar i marken. I motsats till den traditionella forskningen på det här området, som framför allt varit teknisk, jobbar vi tvärvetenskapligt. Kopplat till Frist finns miljöekonomer, statistiker, geologer, ingenjörer och vi arbetar även med miljömedicinare. Man kan säga att vår forskning är såväl teknisk som samhällelig. Frist är inte bara tvärvetenskapligt, centrat är också sektorsöverskridande. Kopplat till kompetenscentrumet finns myndigheter och företag. Den kunskap som vi tar fram är ju bara värdefull om den kan omsättas i praktisk verksamhet. FOTO: JAN-OLOF YXELL Lars Rosén: Professor i teknisk geologi Lars Rosén arbetar med forskning, utbildning och konsultuppdrag inom hydrogeologi och riskhantering. Såväl forskning/utbildning som konsultuppdrag är inriktade mot vattenskydd samt undersökning och efterbehandling av förorenad jord och grundvatten. Hans specialområden är sårbarhets-, risk- och kostnads/nyttoanalyser för vattenskydd och efterbehandling av förorenade områden. Fakta: Frist Frist, Forum for Risk Investigation and Soil Treatment, består i dag av tolv personer och är en samverkan mellan högskola och andra intressenter kring forskning och utveckling inom förorenade områden. Frist består av en kärngrupp av partners: Chalmers, NCC, Renova AB och Sweco. Knutna till Frist är också Länsstyrelsen i Västra Götaland och Fastighetskontoret vid Göteborgs stad. Frist startade

17 Från rymddesign till slumdesign Maria Nyström har gjort sig känd som designer för Nasa. Hon har bland annat varit med och arbetet fram ett koncept för bostäder på Mars. Erfarenheter hon tar med sig till Östafrika och arbetet med att starta upp en akademi för samhällsbyggnad i Kisumu. TEXT: MATTIAS HAGBERG FOTO: CATARINA ÖSTLUND 17

18 Världen urbaniseras i ett rasande tempo. Varje dag växer världens samlade stadsbefolkning med ungefär personer. Snabbast är tillväxten i Afrika där många städer i dag hukar under trycket från befolkningsökning och inflyttning. Många gånger handlar det om en fullständigt okontrollerbar och ohållbar expansion. Framför allt är det städernas slumområden som växer. Maria Nyström, professor i hållbar design vid Göteborgs universitet och Chalmers, har under många år intresserat sig för denna exempellösa expansion och för möjligheterna att göra den socialt och ekologiskt hållbar. Framför allt har hon jobbat med studentprojekt i staden Kisumu i Kenya. Kisumu är ungefär lika stort som Göteborg. Men det finns ingen stadsplan eller några officiella kartor över staden. Kisumu växer snabbt och det är framför allt slumbyar och flyktingläger i utkanten av staden som står för tillväxten, säger hon och fortsätter: Här finns med andra ord ett stort behov av att lösa en rad akuta problem. Det handlar om vatten och avlopp, energiförsörjning, trafik, trygghet och så vidare. Ta bara en sådan sak som att Kisumu ligger intill Victoriasjön, som är helt ekologiskt ödelagd. Tillsammans med studenter från såväl Sverige som Kenya har hon genomfört flera projekt i Kisumu, ett arbete som nu förhoppningsvis skall bli permanent i och med bildandet av East Africa Urban Academy en lokal akademi för frågor kring samhällsbyggnad. Maria Nyström: Professor i hållbar design FOTO: JAN-OLOF YXELL Maria Nyström har byggt upp forskning och utbildning rörande livsvillkor i både städer och på andra planeter. År 2000 utnämdes Maria Nyström av SWEA till Årets Svenska Kvinna för sitt stora intresse för och många års forskning om miljöns och klimatets betydelse för byggnadsteknik och arkitektur speciellt med hänsyn till kvinnors hälsa. 18

19 Krönikan FOTO: GÖRAN OLOFSSON Ove Sernhede är föreståndare för Centrum för Urbana Studier. Han är professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet och gästprofessor i Barn- och ungdomsvetenskap vid Malmö Högskola. Kunskapsstaden Göteborg Alla måste få möjlighet att vara med! Tanken är att den här skolan skall bli en kraft att räkna med i Kisumu. Det skall bli en flexibel skola som jobbar med konkreta projekt ute i samhället. Maria Nyström påpekar att det är viktigt att jobba lokalt med frågor om hållbarhet, särskilt i snabbt växande städer. Miljöfrågor blir snabbt globala och abstrakta, men skall vi göra något måste det ske lokalt. Det kan handla om hur vatten, avlopp och energi skall hanteras i till exempel Kisumu. Maria Nyström har tidigare jobbat med design för Nasa och då bland annat tagit fram ett koncept för boende på Mars. Det arbetet kan framstå som avlägset från jobbet i Kisumu, men själv tycker hon att det är precis tvärtom. De frågor hon jobbade med på Nasa är nära besläktade med frågorna som hon och hennes studenter jobbar med i Östafrika. Det handlar om att bygga slutna system som är livsförsörjande och om att hålla allt som är människofientligt utanför dessa system. Jag tror att vi kan lära oss mycket av rymddesignen, säger hon. Göteborg lanserar sig som kunskapsstad. Tillsammans bildar universitetet och Chalmers två tunga spelare i detta koncept. Men segregationen, i kombination med lärosätenas fokus på närvaro i innerstaden, har inneburit att högre utbildning för många framstår som en värld man inte har tillträde till. I universitetets och Chalmers uppdrag finns ett åtagande att vara tillgängliga för alla människor i staden. Det är en stor utmaning och utgångspunkten för Göteborgs universitet och Chalmers satsning på Centrum för Urbana studier, lärande och konstnärliga praktiker i Hammarkullen. Centret möter alltså ett anständighetskrav om synlighet och närvaro i hela staden. Det har också ambitionen att hitta former för att knyta an till och låta de erfarenheter och kunskaper som finns företrädda hos Angeredsborna befrukta och utveckla den högre utbildningen. Det kan handla om kulturarbetare, lärare, vetenskapsmän men också många andra grupper. Man skulle kunna säga att ett av centrets uppgifter är att arbeta fram former för att förstå hur globaliseringens lokala avtryck kan växlas in och bli en del av en läroprocess som får Universitetet, Chalmers och Göteborg i sin helhet att utvecklas och växa. Först då, när alla invånare i staden är inbegripna, kan vi med verklig tyngd tala om Göteborg som kunskapsstad. Ambition är inte att utveckla en verksamhet för att hålla kvar Angeredsborna i Angered. Centret ser det som viktigt att det unga Angered i högre grad blir medvetet om att högskolan är en möjlighet även för dem. Om alla blir varse sin rätt till högre utbildning stärker det allas rätt till och delaktighet i stadens utveckling. Frågorna är speciellt viktiga när stadsrummet hierarkiseras och vissa områden hettas upp medan andra stigmatiseras. I Göteborg tenderar människor med olika sociala och ekonomiska villkor att bli allt mer separerade från varandra. Centret vill bidra till att skapa ett ömsesidigt utbyte mellan olika grupper av människor i staden som är åtskilda idag vår utgångspunkt är att möten befruktar och utvecklar. En annan tanke är att vara en mötesplats för olika institutioner som vill lägga enstaka föreläsningar, kurser eller delar av kurser i Hammarkullen. Arkitektur, kulturvård, socialt arbete, journalistutbildningen, lärarprogrammet, Museion, globala studier och flera konstutbildningar har redan gjort detta. Genom de möten som uppstår i detta utbyte kan centret utveckla nya tvärvetenskapliga kurser och forskningsprojekt. Ett av centrets fokus utgörs av en problematisering av relationen mellan plats, identitet och lärande. Forskningen vid centret har studerat de processer av ojämn utveckling som kännetecknar Göteborg och vill genom att skapa tvärvetenskapliga kurser, där arkitekter, lärare, socialarbetare, poliser, socialmedicinare och konstnärer tillsammans studerar stadens möjligheter till utveckling genom kollektiva läroprocesser vägledda av strävan att fördjupa demokratin och ge alla invånare förutsättningar till ett likvärdigt medborgarskap. Centret intresserar sig för platsens, forskningens och konstens roll i dessa läroprocesser. 19

20 P PROFILEN INGVAR CARLSSON FOTO: SCANPIX 20

Seminarium om energieffektivt byggande. Skövde 2008-09-04

Seminarium om energieffektivt byggande. Skövde 2008-09-04 Seminarium om energieffektivt byggande Skövde 2008-09-04 Dagens program Inledning Västra Götalandsregionens program för energieffektiva byggnader Passivhuscentrum Smart Energi fokusgruppen för effektiv

Läs mer

Mediaplan & företagspresentation

Mediaplan & företagspresentation Mediaplan & företagspresentation 05 Annons- & utgivningsplan Om oss! Väljer du Fastighetsnytt som din kanal för marknadsföring och profil ering är du med i ett större sammanhang och når en målgrupp av

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Vi hjälper dig att hoppa över lågkonjunkturen!

Vi hjälper dig att hoppa över lågkonjunkturen! Vi hjälper dig att hoppa över lågkonjunkturen! Hur gör dem som lyckas stärka sina positioner under lågkonjunkturen? Vad och hur gör de för att ta marknadsandelar, stärka varumärket, öka försäljningen?

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till vårens arbetsgrupper - i världens bästa förening! Våren 2011 Filmgruppen FUF-bladet Biståndsdebatten Seminariegruppen Projektgruppen Vem kan söka

Läs mer

Våra viktigaste tips

Våra viktigaste tips Våra viktigaste tips Projektteamen bakom utvecklingsprojektet Hållbara Hökarängen har sammanfattat sina viktigaste lärdomar och tips för andra som vill jobba med hållbarhetprojekt och stadsdelsutveckling.

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning för att marknadsföra regionen och dess näringsliv på en internationell arena. 2010 deltar man i världsutställningen i Shanghai, Expo 2010.

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Rapport Passivhusdagarna 2009

Rapport Passivhusdagarna 2009 Rapport Passivhusdagarna 2009 Förord: Den 6-8 november anordnades Passivhusdagarna 2009 i Västra Götaland. Passivhusdagarna är från början ett tyskt initiativ och genomfördes för första gången av IG Passivhaus

Läs mer

Tema: Arbete & Bostad

Tema: Arbete & Bostad - BLADET NR 67 Maj 2013 Tema: Arbete & Bostad 2 - B L A D E T - BLADET NR 67 Maj 2013 Många unga utan bostad Tema: Arbete & Bostad 189 000 nya bostäder skulle behövas i Sverige bara för att ge de ungdomar

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

ETT ÖPPET FÖNSTER MOT VÄRLDEN OM GÖTEBORGS UNIVERSITET

ETT ÖPPET FÖNSTER MOT VÄRLDEN OM GÖTEBORGS UNIVERSITET ETT ÖPPET FÖNSTER MOT VÄRLDEN OM GÖTEBORGS UNIVERSITET 1 Göteborgs universitet Box 100, 405 30 Göteborg Telefon växel: 031-786 00 00 Webbplats: www.gu.se E-post: info@gu.se Produktion: Kommunikationsenheten

Läs mer

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer

Marint centrum i Simrishamn. Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne

Marint centrum i Simrishamn. Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne Marint centrum i Simrishamn Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne Simrishamn ett marint centrum Östersjön är ett av världens känsligaste hav, ett hav som står inför

Läs mer

Professionellt har det gett nya kontakter och framförallt kunskaper i de ämnen som avhandlas.

Professionellt har det gett nya kontakter och framförallt kunskaper i de ämnen som avhandlas. Dags att nätverka Svensk Byggtjänst har tagit fram ett program med nätverksträffar med syfte att hjälpa unga (under 30 år) talanger till en bra start i yrkeslivet. Idén är att erbjuda den senaste kunskapen

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 2013-03-11 Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 Bakgrund Som en viktig del av miljöarbetet ska Högskolan ha miljömål som: Är mätbara, tidsatta och möjliga att följa upp Har en klart uttalad ansvarig

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

ANSVARSFULL ARKITEKTUR

ANSVARSFULL ARKITEKTUR OM WHITE ANSVARSFULL ARKITEKTUR Människans inverkan får allt tydligare konsekvenser för det ekologiska system vi alla tillhör. Aldrig har en generation behövt bry sig så mycket om vad som händer med jorden

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Plast i ett hållbart samhälle

Plast i ett hållbart samhälle Stockholm den 29 april 2015 Plast i ett hållbart samhälle Utlysning av medel till ett forskningsprogram Programmets förväntade budget Mistras finansiella bidrag Förväntad motfinansiering från deltagande

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Nu bygger vi en unik innovationsarena i Halmstad

Nu bygger vi en unik innovationsarena i Halmstad Nu bygger vi en unik innovationsarena i Halmstad Följ med! ETT SAMARBETE MELLAN HÖGSKOLA, KOMMUN, REGION, BRANSCHORGANISATIONER OCH NÄRINGSLIV 1 Gör du som vi ser potentialen i 50 miljarder uppkopplade

Läs mer

Energisession 2009. Christina Lindbäck Kvalitets- och miljöchef, Ragn-Sells AB Ordförande, Näringslivets miljöchefer

Energisession 2009. Christina Lindbäck Kvalitets- och miljöchef, Ragn-Sells AB Ordförande, Näringslivets miljöchefer Energisession 2009 Christina Lindbäck Kvalitets- och miljöchef, Ragn-Sells AB Ordförande, Näringslivets miljöchefer Fakta om Ragn-Sells Sveriges största miljö- och återvinningsföretag 2 800 anställda Verksamma

Läs mer

Vad är Communicare? snabbkurs i communicare

Vad är Communicare? snabbkurs i communicare Vad är Communicare? snabbkurs i communicare Communicare är en unik konferens där yrkesverksamma, forskare samt studenter inom kommunikationsbranschen samlas för att diskutera aktuella frågor. Konferensen

Läs mer

Vi antar utmaningen! Är du också med?

Vi antar utmaningen! Är du också med? Vi antar utmaningen! Är du också med? Klimatneutrala godstransporter på väg Ett samarbete för ett bättre klimat Preem Petroleum AB x Schenker AB x Volvo Lastvagnar AB x Vägverket Göteborgs miljövetenskapliga

Läs mer

PULSEN WHITEPAPER #IRCE15 Chicago - trendspaning. Signerad David Landerborn Affärsområdeschef Pulsen Production

PULSEN WHITEPAPER #IRCE15 Chicago - trendspaning. Signerad David Landerborn Affärsområdeschef Pulsen Production PULSEN WHITEPAPER #IRCE15 Chicago - trendspaning Signerad David Landerborn Affärsområdeschef Pulsen Production #IRCE15 Chicago - trendspaning På plats på IRCE i Chicago var jag till en början rätt fundersam.

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Framtidens projektering

Framtidens projektering Framtidens projektering metoder för mer produktionsanpassad projektering Petra Bosch-Sijtsema, Chalmers Kortrapport om forskning 2013: nr 2 1 CMB stödjer managementforskning Inom CMB Centrum för Management

Läs mer

Östra sjukhuset - framtidens hållbara sjukhusområde En rapport från projektet med stöd från Delegationen för Hållbara Städer

Östra sjukhuset - framtidens hållbara sjukhusområde En rapport från projektet med stöd från Delegationen för Hållbara Städer Östra sjukhuset - framtidens hållbara sjukhusområde En rapport från projektet med stöd från Delegationen för Hållbara Städer INLEDNING Västra Götalandsregionen Östra sjukhuset Byggnadsplan 2011 Framtidens

Läs mer

Möt oss i Almedalen. Västra Götalandsregionens seminarieprogram 2011. Alla våra seminarier teckentolkas

Möt oss i Almedalen. Västra Götalandsregionens seminarieprogram 2011. Alla våra seminarier teckentolkas Möt oss i Almedalen Västra Götalandsregionens seminarieprogram 2011 Alla våra seminarier teckentolkas Det som händer i Västra Götaland är viktigt för hela Sverige! Västra Götalandsregionen är en av Sveriges

Läs mer

Koggen 2 Kontor med optimalt skyltläge i Öresundsregionens mittpunkt

Koggen 2 Kontor med optimalt skyltläge i Öresundsregionens mittpunkt västra hamnen, malmö NCC är ett av de ledande nordiska byggoch fastighetsutvecklingsföretagen med en omsättning på 49 Mdr SEK och 17 000 anställda. Med Norden som hemmamarknad är NCC verksamt inom hela

Läs mer

Metodutveckling av hållbarhetskurs i byggteknik

Metodutveckling av hållbarhetskurs i byggteknik Metodutveckling av hållbarhetskurs i byggteknik Hösten 2014 startas en magisterutbildning med huvudområdet byggteknik och inriktning hållbart samhällsbyggande på Högskolan i Borås. Metodutveckling av kurser

Läs mer

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Anastasia Krivoruchko och Florian David, några av delägarna i Biopetrolia. Utvecklingsbolaget Biopetrolia använder jästceller för att utveckla

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Forskarstation Östra Norrbotten

Forskarstation Östra Norrbotten Forskarstation Östra Norrbotten I samverkan med: Företag Skolor Myndigheter Organisationer För regional utveckling Utvecklingsprojektet: Forskarstation Östra Norrbotten Första fasen genomförs i samverkan

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

Stockholm: Universitetshuvudstaden

Stockholm: Universitetshuvudstaden Stockholm: Universitetshuvudstaden Utbildning, forskning och utveckling med Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan och Stockholms universitet i samverkan. Stockholm: Universitetshuvudstaden

Läs mer

LKAB HÅLLBAR UTVECKLING

LKAB HÅLLBAR UTVECKLING Vår väg framåt 2013-10-04 LKAB HÅLLBAR UTVECKLING Lars-Eric Aaro, vd och koncernchef Boden, 17 oktober 2014 HÅLLBARHET FINNS I VÅRT DNA 1 LKAB HAR GOD TILLGÅNG TILL JÄRNMALM I NORRBOTTEN, MEN KÄLLORNA

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Varför samverkar Malmö högskola? Partnerskap och samarbete är viktigt för Malmö högskola. Genom samverkan med andra aktörer vill vi på

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

Julia Modig Tjärnström, Anna Marklund, Patrik Ljungqvist 723G04

Julia Modig Tjärnström, Anna Marklund, Patrik Ljungqvist 723G04 Uppdrag Vi har valt att för ett annat företags räkning undersöka hur möjligheterna ser ut för att starta upp, sprida och marknadsföra en virtuell sida som riktar sig till studenterna vid Linköpings universitet.

Läs mer

Handledning för inspirationsmaterial om hållbar utveckling i gymnasieskolan

Handledning för inspirationsmaterial om hållbar utveckling i gymnasieskolan Handledning för inspirationsmaterial om hållbar utveckling i gymnasieskolan Innehåll Inledning...2 Sajten we-change-larare.se...3 Hur vill du att din värld ska se ut?...4 Utmaningarna i tävlingen...6 Magasinet

Läs mer

FINNES: PLATS FÖR STADSKÄRNA SÖKES: VISIONÄR EXPLOATÖR

FINNES: PLATS FÖR STADSKÄRNA SÖKES: VISIONÄR EXPLOATÖR 2014 FINNES: PLATS FÖR STADSKÄRNA SÖKES: VISIONÄR EXPLOATÖR VÄLKOMMEN ATT VÄXA MED OSS! Huddinge kommun växer snabbt. Idag har kommunen över 100 000 invånare, vilket gör den till störst i länet efter Stockholms

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Foto: Leif Johansson Vad kan Malmö högskola erbjuda ditt företag? Att avsätta resurser för samarbete med högskolan kan vara en viktig

Läs mer

Framtidens idrottsförening

Framtidens idrottsförening Framtidens idrottsförening Sverige och idrotten 2020 SF-presentation, april 2012 Uppdraget Bakgrunden till projektet Framtidens idrottsförening startar med Narva-motionen samt RS yrkande och Proletärens

Läs mer

Bilden ja, den är från Hagaintiativets senaste nätverksmöte hos Lantmännen.

Bilden ja, den är från Hagaintiativets senaste nätverksmöte hos Lantmännen. Hagainitiativets nyhetsbrev februari 2012 Om ditt nyhetsbrev ser konstigt ut i din e-postklient, klicka här. Hemsida Tipsa en vän Prenumerera Avprenumerera Hagainitiativet tar klimatrapporterna på allvar

Läs mer

Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet. Peter Örn Region Väst 5 februari 2014

Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet. Peter Örn Region Väst 5 februari 2014 Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet Peter Örn Region Väst 5 februari 2014 Delegationen för hållbara städer Regeringsuppdrag 2008 2012 Verka för hållbar utveckling av städer, tätorter

Läs mer

samverkan i fokus Med Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar

samverkan i fokus Med Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar 1. Med samverkan i fokus Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar och långsiktigt utveckla lärosätenas forskning och

Läs mer

Ett klimatsmart projekt

Ett klimatsmart projekt Ett klimatsmart projekt För att stoppa klimatförändringarna måste våra utsläpp av växthusgaser minska dramatiskt. Det krävs konstruktiva samarbeten för att ta oss från individuellt koldioxidsnåla produkter

Läs mer

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT SVENSKA GENDER MANAGEMENT MODELLEN STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT VINNOVA Utmaningsdriven innovation Konkurrenskraftig produktion Gender & Company Ansökan till Projektform B Fiber Optic Valley är en

Läs mer

Strategi i sociala medier för att lyfta Region Västerbotten som organisation

Strategi i sociala medier för att lyfta Region Västerbotten som organisation Strategi i sociala medier för att lyfta Region Västerbotten som organisation Vi har i det här arbetet tagit fasta på några av de personlighetsdrag som kännetecknar Region Västerbotten. I uppdragsbeskrivningen

Läs mer

It s a great privilege and pleasure for me to welcome you all to the annual event of the Royal Swedish Academy of Engineering Sciences.

It s a great privilege and pleasure for me to welcome you all to the annual event of the Royal Swedish Academy of Engineering Sciences. Your Majesties, your Royal Highness, Excellencies, Honoured Assembly It s a great privilege and pleasure for me to welcome you all to the annual event of the Royal Swedish Academy of Engineering Sciences.

Läs mer

www.pwc.se/wob Nätverksträff tema hållbarhet Women on the Board

www.pwc.se/wob Nätverksträff tema hållbarhet Women on the Board www.pwc.se/wob Nätverksträff tema hållbarhet Women on the Board Gabriella har ordet I år firar Women on the Board 10 år. Vi är stolta och glada över att nätverket lever vidare och att vi får så mycket

Läs mer

Via Nordica 2008 session 7

Via Nordica 2008 session 7 Via Nordica 2008 session 7 Lisbeth Wester Informationschef Lunds Tekniska Högskola, LTH Lunds universitet 1 Åldersgruppen 19 åringar i Sverige 1990-2020 2 Den nya generationen studenter och medarbetare.

Läs mer

Program. 08.30 09.00 Registrering/Kaffe, nätverkande

Program. 08.30 09.00 Registrering/Kaffe, nätverkande Program 08.30 09.00 Registrering/Kaffe, nätverkande 09.00 09.10 Svensk Byggtjänsts VD, Erik Hellqvist, hälsar välkommen! Emma Jonsteg, VD på Utopia Arkitekter, är dagens moderator och presenterar dagen.

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Greenhouse Labs. Connecting Science and Industry

Greenhouse Labs. Connecting Science and Industry Greenhouse Labs Connecting Science and Industry Något motsvarande Greenhouse Labs har inte funnits tidigare i Stockholmsområdet, det blir en stor tillgång för nystartade bolag med inriktning på kemi. jessica

Läs mer

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020 Dnr: 2013/281-2.2.4 Rekryteringsplan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-0 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Ett helt nytt affärsutvecklingsprogram för företag som: Vill utveckla Ledning och Styrning Vill sticka ut på marknaden Vågar Vilja Växa

Ett helt nytt affärsutvecklingsprogram för företag som: Vill utveckla Ledning och Styrning Vill sticka ut på marknaden Vågar Vilja Växa Ett helt nytt affärsutvecklingsprogram för företag som: Vill utveckla Ledning och Styrning Vill sticka ut på marknaden Vågar Vilja Växa Anmälan t o m 31 oktober 2013 - är uppföljaren till det mycket uppskattade

Läs mer

Miljölogistiskt initiativ i Västra Götaland. Effektivare. livsmedelstransporter för minskad klimatbelastning och fler arbetstillfällen

Miljölogistiskt initiativ i Västra Götaland. Effektivare. livsmedelstransporter för minskad klimatbelastning och fler arbetstillfällen Miljölogistiskt initiativ i Västra Götaland Effektivare livsmedelstransporter för minskad klimatbelastning och fler arbetstillfällen På väg mot en livsmedelsregion med fler jobb, starkare näringsliv och

Läs mer

Paradis? Hur då? Vår tanke bakom PapyrusParadis är att erbjuda bra bostäder åt Mölndalsbor, i ett centralt beläget område med goda förbindelser till både Mölndal och Göteborg samtidigt som området blir

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

KS 16 11 APRIL 2012. Uppsala Health Summit. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta

KS 16 11 APRIL 2012. Uppsala Health Summit. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta KS 16 11 APRIL 2012 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Sterte Eva Datum 2012-03-21 Diarienummer KSN-2012-0524 Kommunstyrelsen Uppsala Health Summit Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta

Läs mer

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd 1(8) Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd Inledning Ansvaret för forskning inom geodataområdet är otydligt definierat. Lantmäteriet ska enligt sin instruktion bedriva utvecklingsverksamhet

Läs mer

Grönt Byggindex 2011. Katarina Anund, Support Marknad, Green & Safety Katarina.anund@skanska.se, 010-448 14 20. Publik information

Grönt Byggindex 2011. Katarina Anund, Support Marknad, Green & Safety Katarina.anund@skanska.se, 010-448 14 20. Publik information Grönt Byggindex 2011 Katarina Anund, Support Marknad, Green & Safety Katarina.anund@skanska.se, 010-448 14 20 Syfte med Grönt Byggindex Ge en bild av grönt byggande i Sverige, hur marknaden ser ut idag,

Läs mer

Effekt & Miljö Ett nyhetsbrev från Göteborg Energi Februari 2008

Effekt & Miljö Ett nyhetsbrev från Göteborg Energi Februari 2008 Effekt & Miljö Ett nyhetsbrev från Göteborg Energi Februari 2008 Vår VD mötte Al Gore. I samband med Leve Klotet-galan träffade Al Gore representanter för Göteborgs Stad. Sidan 6 Vi måste alla hjälpas

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till höstens arbetsgrupper i världens bästa förening! FUF-bladet Seminariegruppen Biståndsdebatten.se Projektgruppen FUF-nätverket Vem kan söka till

Läs mer

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Doktorandprogram Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Som Excellence Center har vi ett särskilt ansvar att föra praktik och akademi närmare varandra och som ett led i att hitta nya former för kunskapsutveckling

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

Ekonomichefernas nya utmaningar: Don t work harder work smarter. Ekonomichefsrapport 2014

Ekonomichefernas nya utmaningar: Don t work harder work smarter. Ekonomichefsrapport 2014 Ekonomichefernas nya utmaningar: Don t work harder work smarter Ekonomichefsrapport 2014 Inledning Att ta med det ekonomiska perspektivet och ekonomiska analyser vid verksamhetsförändringar borde vara

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Bilden av Malmö. Malmö stads varumärkesarbete. bilden av malmö

Bilden av Malmö. Malmö stads varumärkesarbete. bilden av malmö Bilden av Malmö Malmö stads varumärkesarbete bilden av malmö Innehåll Bilden av Malmö 3 En resa i tiden 4 Det medvetna bildskapandet 5 Den goda spiralen 6 Ett målinriktat arbete 7 Kommunikation & Utveckling

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

SPP skapar möjligheter. Hållbara pensionslösningar för företag och anställda

SPP skapar möjligheter. Hållbara pensionslösningar för företag och anställda SPP skapar möjligheter Hållbara pensionslösningar för företag och anställda Du behöver inte kunna allt. Det gör vi. SPP hjälper dig att ta bra beslut om pensioner. Att ha hand om människors pensionspengar

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Fastställd av regionfullmäktige 8 september 2009, 135 Innehåll Förslagets bakgrund och karaktär... 3 Strategi förslag i sammanfattning... 4 Klimatfrågan

Läs mer

Välkommen till Bostaden!

Välkommen till Bostaden! Välkommen till Bostaden! Vi arbetar långsiktigt med smarta, hållbara lösningar; socialt, ekonomiskt och ekologiskt! Alla mål utifrån hållbarhetsperspektiven: Ekonomiskt Ekologiskt Socialt I vår affärsplan

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

Primärvårdens värdskap Ett vänligt och professionellt bemötande i en harmonisk miljö. Forsythiadokumentet. Primärvården Göteborg

Primärvårdens värdskap Ett vänligt och professionellt bemötande i en harmonisk miljö. Forsythiadokumentet. Primärvården Göteborg Primärvårdens värdskap Ett vänligt och professionellt bemötande i en harmonisk miljö. Forsythiadokumentet Syftet med Forsythiaprojektet har beslutat sig för att tydliggöra sin roll som primär vårdgivare

Läs mer

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin (Det talade ordet gäller) Inledningsanförande Sten Nordin Stockholmsmötet 2010, 100531 utveckling, och ett utmärkt tillfälle för nätverkande och utbyte av idéer mellan regionens näringsliv och politiska

Läs mer

Nu måste vi bygga en hållbar

Nu måste vi bygga en hållbar Nu måste vi bygga en hållbar Mälarenergi har sedan starten för 150 år sedan varit med och format framtiden. I tidigare artiklar har vi kunnat följa utvecklingen från de första gaslyktorna i Västerås till

Läs mer

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Fungerande nätverksforum genom mentorskap I N N E H Å L L Varför Yrkeskompis? sid 2-3 Målgrupper sid 4-5 Samverkan

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Executive Leadership Program by Media Evolution. Att leda ett avancerat tjänsteföretag inom mediebranscherna med fokus på lönsamhet och tillväxt.

Executive Leadership Program by Media Evolution. Att leda ett avancerat tjänsteföretag inom mediebranscherna med fokus på lönsamhet och tillväxt. Executive Leadership Program by Media Evolution Att leda ett avancerat tjänsteföretag inom mediebranscherna med fokus på lönsamhet och tillväxt. Media Evolutions uppdrag är att verka för tillväxt i mediebranschen

Läs mer

Kunskap om kunskapsmiljöer

Kunskap om kunskapsmiljöer Miljöer för forskning, utbildning och innovation. Inget annat. Genom att fokusera på den akademiska världen har vi samlat erfarenheter som blir till stor nytta för kunder över hela landet när vi tillsammans

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR FRÅN VKF-KONFERENS KONFERENS I KARLSTAD 19-20 MARS 2007

MINNESANTECKNINGAR FRÅN VKF-KONFERENS KONFERENS I KARLSTAD 19-20 MARS 2007 VÄSTSVENSKA KONTAKTNÄTET 16 april 2007 FÖR FLEXIBELT LÄRANDE MINNESANTECKNINGAR FRÅN VKF-KONFERENS KONFERENS I KARLSTAD 19-20 MARS 2007 Lena Johansson, värd för dessa två dagar, öppnar konferensen och

Läs mer

Lansering av www.matvarden.se!

Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsstrategi för Sverige var med och påverka! För mat & dryck i Gävleborg NYHETSBREV NR 1 2015 MatVärdenvad gör vi 2015? Bra mat till fleroffentlig upphandling! Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsfrågan

Läs mer