Vems är kulturen? En lägesrapport om mångkulturarbetet vid kulturinstitutioner med regionalt uppdrag i Västra Götaland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vems är kulturen? En lägesrapport om mångkulturarbetet vid kulturinstitutioner med regionalt uppdrag i Västra Götaland"

Transkript

1 Vems är kulturen? En lägesrapport om mångkulturarbetet vid kulturinstitutioner med regionalt uppdrag i Västra Götaland

2 Titelsida Svensk titel: Vems är kulturen? Engelsk titel: Whose is the culture? Författare: Marianne Ericsson Handledare: Anders Frenander Institution: Centrum för kulturpolitisk forskning vid Institutionen för Biblioteks- och Informationspolitik, Högskolan i Borås/Göteborgs universitet Uppdragsgivare: Enheten för Konst- och kulturutveckling, Västra Götalandsregionen Projekttid: 2005 Copyright: Författaren/Centrum för kulturpolitisk forskning Abstract Rapporten är en lägesbeskrivning av hur det regionala institutionella kulturlivet ser ut i Västra Götalandsregionen inför Mångkulturåret 2006, vilket innebär att den inte kan ge någon fullständig bild men väl fungera som en utgångspunkt för framtiden. Undersökningen har utförts av Centrum för Kulturpolitisk forskning vid Institutionen för Biblioteks- och Informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås på uppdrag av Enheten för konst- och kulturutveckling. Syftet har varit att undersöka hur de kulturinstitutioner som drivs i Västra Götalandsregionens regi hanterar och implementerar frågor om mångkultur i sin verksamhet utifrån sitt regionala kulturpolitiska uppdrag. För att uppfylla syftet har frågeställningar rörande punkterna nedan undersökts och diskuterats: Vilka nationella och regionala kulturpolitiska förutsättningar som finns? Hur mångkulturfrågor hanteras på institutionerna? Hur institutionerna förhåller sig till portalbegrepp som mångkultur och mångfald? Hur mångkulturperspektivet visar sig i organisation, verksamhet, personalsammansättning och publiksammansättning? Vad institutionerna gör för att tillgodose en allsidighet i verksamheten? Hur diskussioner kan föras och reflektioner göras i ett förändringsarbete? Metoder som använts är en initial kartläggning av institutionernas verksamhet utifrån deras egen dokumentation såsom verksamhetsplaner, verksamhetsberättelser, eventuella mångfalds- och jämställdhetsplaner, i förekommande fall besöksstatistik, programbeskrivningar och presentationer på respektive webbplatser. Materialet har kompletterats med intervjuer av representanter för respektive konstart. En innehålls- 1

3 analys av vad som explicit sägs i dokumenten och vad som inte framkommer i desamma har gjorts. Resultatet har slutligen diskuterats mot bakgrund av syfte frågeställningar, kartläggning samt diskursiva begrepp. Resultatet har visat att institutionerna är inne i en progressiv process. De befinner sig emellertid i olika stadier av denna process. Detta är ett område där mycket aktivitet utvecklas för närvarande bland annat finns det utarbetade mångfaldsplaner sedan tidigare på några institutioner medan ett flertal institutioner håller på att framställa mångfaldsplaner. Förhållningssättet till mångkultur respektive mångfald upplevs i flera fall som problematiskt. Mångkulturbegreppet framställs ett snävare och i högre grad exkluderande begrepp än mångfald, medan mångfald uppfattas som mera diffust om det inte preciseras vilken slags mångfald det är fråga om. Alla verksamheter har någon form av mångkulturellt perspektiv antingen regelmässigt eller i form av att någon/några speciella satsningar planeras in o programmet. Personalsammansättningen är allmänt sett mera homogen bland ledning och administrativ personal, medan den i högre grad är heterogen bland konstnärer och teknisk personal. På samma sätt är personalen generellt mera mångkulturellt sammansatt inom musik och dans medan museerna har en mera homogen personalsammansättning. Publikmässigt är det mångkulturella perspektivet bäst tillgodosett bland barn och ungdomar, medan den vuxna publiken i större grad utgörs av den traditionella medelklasspubliken. Denna publik behöver dock inte nödvändigtvis enbart bestå av svensk medelklass även om en sådan majoritet finns. Riktade insatser har fallit olika väl ut. Inom museisektorn har språkundervisning i museernas lokaler upplevts som värdefulla medan särskilda marknadsföringsinsatser inte varit lika framgångsrika. Det har framkommit att det hos en del institutioner finns en viss tveksamhet inför riktade insatser, då det kan upplevas som problematiskt att göra välbetänkta prioriteringar, medan andra ser sådana insatser som befrämjande för delaktigheten. Samarbete med organisationer, intresseföreningar och internationella kontakter har rönt intresse. Sådana samarbeten mellan institutionsteatrar och amatörgrupper har varit fruktbara. Gästspel inom alla konstarter från olika delar av världen fungerar publikdragande. Rapporten avslutas med en presentation av några tongivande begrepp inom mångkulturdiskursen, t ex postkolonialism och erkännande, samt en problematiserande diskussion om frågor beträffande förhållningssätt till mångkultur och mångfald inom kulturverksamheten i regionen. Nyckelord: kultur, mångkultur, mångfald, Västra Götalandsregionen, kulturpolitik, postkolonialism, erkännandets politik 2

4 INNEHÅLL 1 INLEDNING BAKGRUND TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR MÅNGFALD I KULTURLIVET BOKSLUT FÖR SCENKONST KARTLÄGGNING AV VÄRLDSMUSIK I STOCKHOLMS LÄN KULTURELL OCH ETNISK MÅNGFALD PÅ TEATRAR I STOCKHOLMS LÄN SYFTE OCH FRÅGESTÄLLN INGAR FÖR RAPPORTEN AVGRÄNSNING PORTALBEGREPP KULTUR ETNICITET MÅNGKULTUR MÅNGFALD MÅNGKULTUR KONTRA MÅNGFALD METOD FÖR UNDERSÖKNINGEN DATA- OCH MATERIALINSAMLING ANALYSVERKTYG KULTURPOLITISKA DOKUMENT PÅ NATIONELL OCH REGIONAL NIVÅ KULTURPOLITIKENS INRIKTNING, SOU 1995: STATENS KULTURRÅD KULTURRÅDETS ARBETE M ED KULTURELL MÅNGFALD VAD GÖR KULTURRÅDET JUST NU? VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN REGIONENS FÖRHÅLLANDE TILL STATEN REGIONENS BEREDNING AV KULTURÄRENDEN KULTURVISIONEN REGIONENS UPPDRAG TILL KULTURINSTITUTIONERNA INSTITUTIONERNAS ARBETE UR ETT MÅNGKULTURELLT PERSPEKTIV TEATER FÖRHÅLLNINGSSÄTT TILL MÅNGKULTURBEGREPPET MÅNGKULTUR I VERKSAMHETEN MÅNGKULTURASPEKTER I SAMMANSÄTTNING AV PERSONAL OCH KONSTNÄRER MÅNGKULTURASPEKTER I PUBLIKSAMMANSÄTTNINGEN MUSIK OCH DANS FÖRHÅLLNINGSSÄTT TILL MÅNGKULTURBEGREPPET MÅNGKULTUR I VERKSAMHETEN MÅNGKULTURASPEKTER I SAMMANSÄTTNINGEN AV PERSONAL OCH KONSTNÄRER MÅNGKULTURASPEKTER I PUBLIKSAMMANSÄTTNINGEN MUSEER INKLUSIVE HEMSLÖJD VÄSTRA GÖTALAND OCH INNOVATUM FÖRHÅLLNINGSSÄTT TILL MÅNGKULTURBEGREPPET MÅNGKULTUR I VERKSAMHETEN

5 4.3.3 MÅNGKULTURASPEKTER I SAMMANSÄTTNINGEN AV PERSONAL OCH KONSTNÄRER MÅNGKULTURASPEKTER I PUBLIKSAMMANSÄTTNINGEN REGIONBIBLIOTEK, MUSIK I VÄST FÖRHÅLLNINGSSÄTT TILL MÅNGKULTURBEGREPPET MÅNGKULTUR I VERKSAMHETEN MÅNGKULTURASPEKTER I SAMMANSÄTTNINGEN AV PERSONAL OCH KONSTNÄRER MÅNGKULTURASPEKTER I PUBLIKSAMMANSÄTTNINGEN SAMMANFATTNING AV KARTLÄGGNING OCH ANALYS AV INSTITUTIONERNAS VERKSAMHET TONGIVANDE BEGREPP INOM MÅNGKULTURDISKURSEN POSTKOLONIALA PERSPEKTIV MÅNGFALD SOM NORM OCH VERKLIGHET? ATOMISM, NYLIBERALISM, KOMMUNITARISM ATOMISM NYLIBERALISM KONTRA KOMMUNITARISM POSITIV SÄRBEHANDLING ERKÄNNANDETS POLITIK INTERNATIONELL FORSKNING KONKLUDERANDE DISKUSSION SYNEN PÅ MAKTSTRUKTURER SYNEN PÅ PUBLIK OCH ANVÄNDARE I UTFORMNINGEN AV VERKSAMHET SYNEN PÅ RIKTADE INSATSER TILL SÄRSKILDA GRUPPER SYNEN PÅ BEGREPPEN MÅNGKULTUR OCH MÅNGFALD SYNEN PÅ BEGREPPEN MULTIKULTUR OCH HYBRIDKULTUR SLUTORD...62 REFERENSER INTERVJUER...64 ELEKTRONISKA REFERENSER...64 OTRYCKTA REFERENSER...65 RIKSDAGSTRYCK, OFFENTLIGA UTREDNINGAR OCH BETÄNKANDEN...67 TRYCKTA REFERENSER...68 BILAGA PROJEKTBESKRIVNING BAKGRUND...70 SYFTE...70 FORSKNINGSFRÅGOR ATT ARBETA UTIFRÅN:...71 METOD...72 TEORI...72 BILAGA INSTITUTIONERNAS REGIONALA UPPDRAG

6 TEATER, DANS OCH MUSIK VÄSTSVENSKA TEATER & DANS AB...73 GÖTEBORGS STADSTEATER...74 FOLKTEATERN...74 GÖTEBORGS KONSERT AB/GÖTEBORGS SYMFONIKER...75 GÖTEBORGSOPERAN...76 MUSIK I VÄST...77 VARA KONSERTHUS...78 NATUR- OCH KULTURARVSFÖRVALTNINGEN, BOHUSLÄNS MUSEUM OCH VÄSTERGÖTLANDS MUSEUM LÄCKÖ SLOTT...81 MUSEER UNDER GÖTEBORGS STADS KULTURNÄMND GÖTEBORGS KONSTMUSEUM...83 RÖHSSKA MUSEET...83 SJÖFARTSMUSEET...83 GÖTEBORGS STADSMUSEUM...83 INNOVATUM KUNSKAPENS HUS...84 REGIONBIBLIOTEK VÄSTRA GÖTALAND...85 KONST OCH FORM GERLESBORGSSKOLAN I BOHUSLÄN...87 KONSTENHETEN...87 NORDISKA AKVARELLMUSEET...88 DE EGNA FOLKHÖGSKOLORNA GEMENSAMT UPPDRAG...89 FOLKHÖGSKOLESTYRELSERNAS UPPGIFT...90 KULTURNÄMNDENS UPPDRAG TILL FOLKHÖGSKOLORNA...90 BILLSTRÖMSKA FOLKHÖGSKOLAN...93 FRISTADS FOLKHÖGSKOLA...93 GREBBESTADS FOLKHÖGSKOLA...94 FILMKONST FILM I VÄST...95 ÖVRIGA ENHETEN FÖR KONST- OCH KULTURFRÄMJARE...97 BILAGA INSTITUTIONERNAS VERKSAMHET VÄSTSVENSKA TEATER OCH DANS AB...98 BOLAGETS ASPEKTER PÅ MÅNGKULTUR...99 STADSTEATERN...99 MÅNGFALDSPLAN FÖR GÖTEBORGS STADSTEATER AB A. INLEDNING B. UTGÅNGSPUNKT OCH ÖVERGRIPANDE MÅL C. MÅL OCH INSATSER ARBETSFÖRHÅLLANDEN TRAKASSERIER OCH ANNAN DISKRIMINERING REKRYTERING OCH BEFORDRAN KONSTNÄRLIGA ASPEKTER PUBLIKA ASPEKTER D. ORGANISATION OCH ANSVARSFÖRDELNING E. REVIDERING OCH UPPFÖLJNING FOLKTEATERN GÖTEBORGS KONSERT AB/GÖTEBORGS SYMFONIKER

7 GÖTEBORGSOPERAN MUSIK I VÄST ABM ARKIV, BIBLIOTEK, MUSEER SAMT HEMSLÖJD NATUR- OCH KULTURARVSFÖRVALTNINGEN, STIFTELSEN VÄSTERGÖTLANDS MUSEUM BOHUSLÄNS MUSEUM HEMSLÖJDEN I VÄSTRA GÖTALAND RÖHSSKA MUSEET GÖTEBORG STADS KULTURNÄMND REDOVISNING AV MUSEIVERKSAMHETEN GÖTEBORGS NATURHISTORISKA MUSEUM INNOVATUM LITTERATUR OCH BIBLIOTEK REGIONBIBLIOTEKET NOTER

8 Västra Götalandprojektet Vems är kulturen? 1 Inledning 1.1 Bakgrund Den diskurs som varit tongivande de sista decennierna har gjort gällande att Sverige och därmed också Västra Götalandsregionen har genomgått en successiv förändring från ett relativt homogent till ett alltmer heterogent samhälle vad det gäller befolkningsstruktur och kulturyttringar. Denna förändring härleds till industrialiseringen på 1800-talet och i några områden, såsom Göteborg och Borås ännu längre tillbaka i tiden, då influenser från främst Europa satte sin prägel på stads- och fartygsbyggnation. En större förändring har skett de sista femtio åren genom in- och omflyttning av arbetskraft under talen och under de sista decennierna genom immigration orsakad av faktorer som krig, knappa livsförhållanden och politiska oroligheter i övriga världen. Regionens kommuner har på så sätt i olika stor utsträckning blivit flerkulturella. Städer och större samhällen kan förmodas ha en större mångfald av etnisk karaktär bland befolkningen än mindre landsortskommuner och byar. 1 I det nationella kulturpolitiska programmet Kulturens inriktning, som varit giltig sedan mitten av 1990-talet uttrycks att: Invandringen har starkt påverkat det svenska samhället under de senaste decennierna. Men det [är] (förf. tillägg) inte ett nytt fenomen. Individer och grupper har rört sig mellan länder och riken i alla tider. Sedan medeltiden har människor med olika etnisk tillhörighet invandrat till Sverige och präglat livet och utvecklingen på olika orter och inom olika samhällsområden. Under de senaste decennierna har invandringen förändrats. Det är inte längre behovet av arbetskraft inom den svenska industrin som förklarar invandringen utan många lämnar sina länder för att söka skydd och bättre framtidsutsikter i Sverige. Flyktingstatus och familjeåterförening är numera dominerande grunder för invandrare att få stanna i Sverige Invandringen leder till att helt nya kunskaper och erfarenheter förs in i det svenska samhället. En rad nya verksamheter etableras nya kulturella och religiösa yttringar och vanor blir synliga. 2 Västra Götalandsregionen beskriver sina ambitioner i sin kulturvision från år En kulturprofil präglad av mångfald poängteras, samt att man vill arbeta för ett samhälle 7

9 som välkomnar kulturella intryck utifrån och man vill att regionen skall vara en plats där människor lever ett gott liv oavsett kön, ålder, etnicitet och religion. Målsättningen är att kulturlivet i regionen skall bidra till den enskilde medborgarens personliga utveckling, och att kulturen också skall främja mötet mellan olika delar av regionen, olika folkgrupper och individer. Kulturpolitikens uppgift skall därför vara att öppna för nya arbetssätt, synsätt och värderingar samt att skapa en ökad förståelse för kulturens bestående värden. 3 I den nya kulturvision som antogs av regionfullmäktige den 13 september 2005, upprepas ovanstående, med tillägget att arenor för ett mångkulturellt samspel ska skapas och stärkas. 4 För att främja och utveckla arbetet med mångkultur i regionen anställdes år 2003 två mångkulturkonsulenter. Bakgrunden var den statliga offentliga utredning Ja jag vill leva jag vill dö i Norden SOU 2000:118, i vilken kommittén Forum för världskultur redogjorde för hur den konstnärliga och kulturella mångfalden kan öka och skapa förutsättningar för kulturyttringar från alla länder och miljöer, kulturyttringar som traditionellt sett inte har haft möjlighet att etablera sig genom institutioner och kommersiella kanaler. 5 Mångkulturkonsulenterna, som har en statlig befattning är placerade vid den regionala Enheten för Konst- och kulturutveckling. Arbetet vid enheten är inriktat på att främja konst och kultur på alla nivåer inom regionen, att utveckla nya mötesplatser för konst och kultur, erbjuda fortbildningsmöjligheter, rådgivning och inspiration, arbeta för att alla skall ha tillgång till eget skapande och meningsfulla konst- och kulturupplevelser samt att utveckla möjligheter för konstformerna att vara en resurs inom skola, vård och omsorg. 6 I enheten ingår förutom mångkulturkonsulenterna, regionens kultursamordnare för barn- och ungdomskultur, dans- och konstkonsulenter samt verksamheten Klangfärg. Enheten arbetar för att, i enlighet med nationella kulturpolitiska program, öka tillgänglighet till konst- och kulturupplevelser samt att förbättra arbetsvillkoren för såväl konst- och kulturutövare som arrangörer. Detta ska ske i samverkan mellan regioninvånare, arbetsplatser, skolor, föreningar och kommuner. 7 Även om mångkulturkonsulenterna har staten som formell uppdragsgivare, finns en väsentlig konsensus mellan deras och enhetens arbete. De övergripande kulturpolitiska mål, som riksdagen antog 1997 innehåller sju grundläggande punkter som beskriver att Sverige på såväl ett nationellt, som ett regionalt och kommunalt plan skall: 8

10 Värna yttrandefriheten och skapa reella förutsättningar för alla att använda den, Verka för att alla få möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser samt till eget skapande, Främja kulturell mångfald, konstnärlig förnyelse och kvalitet och därigenom motverka kommersialismens negativa verkningar, Ge kulturen förutsättningar att vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft i samhället, Bevara och bruka kulturarvet, Främja bildningssträvandena, Främja internationellt kulturutbyte och möten mellan olika kulturer inom landet. 8 Av detta kan man dra slutsatsen att det i svensk kulturpolitik finns en medvetenhet om och en ambition att främja individers och gruppers möjligheter att utöva kulturaktiviteter av alla slag, inte minst med utgångspunkt från skilda kulturella och etniska bakgrunder. Det framgår också att man ser kulturell verksamhet som ett verktyg att använda för att motverka känslor av segregation och utanförskap. Mångkulturellt centrum i Botkyrka utanför Stockholm arbetar bland annat med forskning om mångkulturella frågor. Forskningen är inriktad på etnologiska aspekter och har ett uttalat interkulturellt perspektiv. Det bedrivs i samarbete med universitet och högskolor i olika delar av landet. Delar av arbetet sker i form av utvärderingar och andra empiriska forskningsmetoder. Mångkulturellt centrum i Botkyrka presenterar en bakgrund till forskningsverksamheten på Fittja gård enligt följande: På grund av den genomgripande förändringen föranledd av migrationsrörelser och internationalisering söker sig den nationella staten, grundad på idealet av territoriell etnisk och lingvistisk enhet till nya former. Den etniska majoriteten i befolkningen utmanas av minoriteter som också bör få en roll i det nationella identitetsbyggandet. Det svenska folkhemmets strävan till homogenisering, konfronteras med olikhet som ordnande princip. Kunskap om de samhälleliga processer kring migration och dess följdverkningar behövs för att kunna förstå hur människor och institutioner hanterar de nya situationer och villkor de konfronteras med. Frågor om social och kulturell komplexitet i anslutning till migrationen och dess följder har blivit en 9

11 verklighet att räkna med i dagens samhälle. Det blir alltmer väsentligt att studera vad denna komplexitet är och vad det implicerar vetenskapligt, politiskt såväl som i vardagen 9. Västra Götalandsregionen har genomgått en likartad samhällsutveckling och vikten av att studera och forska om kulturell komplexitet har relevans även i denna region. Regeringen har till myndigheter och institutioner inom kultursektorn gett i uppdrag att göra satsningar med mångkulturell prägel under 2006, som proklamerats som Mångkulturår. Detta sker mot bakgrund av delbetänkandet SOU 2005:91 Agenda för mångkultur. Mångkulturåret 2006 är en del av en långsiktig satsning för att inom kulturlivet spegla den kulturella mångfald som finns i Sverige. Syftet är att öka alla invånares möjligheter att delta i kulturlivet samt att skapa ett samspel mellan olika kulturtraditioner. 10 För satsningar i Västra Götalandsregionen har regionstyrelsen avsatt 1,1 miljoner kronor. 11 Som samordnare för Mångkulturåret 2006 har Yvonne Brock utsetts. Varje region har redovisat vilka satsningar institutioner, organisationer och föreningar planerat under det kommande året och detta material finns tillgängligt på regeringens hemsida. I samband med förberedelserna inför Mångkulturåret 2006 har Enheten för konst- och kulturutveckling uppdragit åt Centrum för Kulturpolitisk Forskning vid Institutionen för Biblioteks- och Informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan i Borås att undersöka de regionala kulturinstitutionernas verksamhet ur ett mångkulturellt perspektiv och ge uppdragsgivaren en uppfattning om hur mångkulturfrågor hanteras på regionens kulturinstitutioner. Undersökningen har utförts med av den Centrum för Kulturpolitisk forskning och Enheten för Konst- och Kulturutveckling gemensamt utarbetade projektbeskrivning som riktlinje. Projektbeskrivningen återfinns som bilaga 1 i rapporten. Det övergripande syftet har varit att undersöka i vilken utsträckning de kulturpolitiska dokumentens mål implementeras i institutionernas verksamhet och att analysera behov, möjligheter och hinder för en verksamhet som tillgodoser en mångkulturell allsidighet. Rapporten är en lägesrapport, skriven under en expansiv period och den får därför ses som ett material som kan tjäna som ett diskussionsunderlag och ett avstamp inför framtiden. Efter de särskilda satsningarna som institutionerna gör inför Mångkulturåret 2006, kan man då också avgöra om satsningarna varit tillfälliga eller om kontinuitet kan utvecklas ur desamma. 10

12 Då en vetenskapligt förankrad undersökning är det ursprungliga uppdraget, ser vi en upprepning av tidigare undersökningar som irrelevant. Däremot hävdar vi att man genom en begreppsförankrad diskussion och genom att visa på olika synsätt och på metoder som befunnits vara fruktbara, kan ge plattformar för reflektion. Denna reflektion kan i sin tur resultera i strategier om vad man på den enskilda institutionen själv och även i samarbete med andra institutioner, kan göra för att övervinna hinder och se möjligheter för en vidareutveckling av verksamheten. Intentionen är inte, och det bör understrykas, att ge pekpinnar eller dåligt samvete för att institutionerna av olika skäl befinner sig i olika stadier i processen. Det skulle inte leda till vidare utveckling och det skulle inte främja kreativiteten. Som ett jämförelsematerial och ett diskussionsunderlag kommer en artikel skriven av en doktorand vid Centrum för kulturpolitisk forskning att publiceras under våren. Artikeln behandlar den kulturpolitik och syn på mångkultur, som är aktuell i en region i Frankrike med en liknande befolkningsstruktur som Västra Götalandsregionen. 1.2 Tidigare undersökningar Intresset för det mångkulturella perspektivet inom kulturlivet i Sverige har under det senaste decenniet resulterat i ett antal undersökningar, utredningar, kartläggningar och rapporter. Ett urval av det som skrivits inom kultursfären relateras i detta avsnitt. Mångfald i Kulturlivet är inte ett dokument av det slag som angivits som exempel ovan, utan en antologi. I antologin medverkar 33 forskare, skribenter, konstutövare och kulturarbetare med förankring i kultursfären, med texter som behandlar mångfald ur olika aspekter. Syftet med boken har varit att texterna ska uppmuntra till reflektion hos personer inom kulturliv, näringsliv och vardagsliv. Flera skribenters bidrag är skrivna ur ett postkolonialt perspektiv, vilket enligt författarna till antologins förord bidragit till att texterna är intressanta i den allmänna samhällsdebatten även utanför kultursfären. Denna antologi kom till som ett komplement till den analytiska studien Tid för mångfald där mångfalden på 63 statliga kulturinstitutioner analyseras. Studien gjordes av Mångkulturellt centrum på uppdrag av Kulturdepartementet. 12 Från resultatet av studien kan man dra paralleller till kulturlivet i Västra Götalandsregionen, men man kan också se skillnader. I förordet till antologin skriver Leif Magnusson, institutionschef för Mångkulturellt centrum och Oscar Pripp, forskningsledare, att det inte går att skriva något recept för hur kulturinstitutioner kan komma vidare i sitt arbete med att finna möjligheter och undanröja hinder vad det gäller mångfald i verksamheten. I den konkluderande diskussionen i kapitel 6 i denna rapport görs jämförelser mellan den 11

13 studie som gjordes på nationell nivå och resultatet av den studie som rapporten bygger på. Bokslut för scenkonst kom till efter ett beslut från Statens Kulturråd år 2002 att starta ett projekt i syfte att utveckla modeller och metoder för bokslut för kulturinstitutioner och andra liknande verksamheter. Detta är inget dokument som har någon uttalad mångkulturell vinkling. Anledningen till att den ändå finns med i detta avsnitt om tidigare undersökningar är att kulturinstitutionernas i Västra Götaland verksamhet finns redovisad och att institutionerna i flera fall refererar till bokslutet i sin egen dokumentation. I Bokslut för scenkonst redovisas förslag till och beskrivningar av mätinstrument och metoder för utvärdering och bokslut som kan vara lämpliga att använda. De huvudtankar som förs fram för utvärdering innefattar en modell där varje institution utifrån den information de har tillgång till såsom ekonomirapport, produktions- och publikstatistik, recensioner, nyhetsmaterial, forskning samt samtal på stan försöker avläsa såväl innehållet i verksamheten, hur publik och kritik upplever konstverket som den självbild man har av respektive organisation. Den aktuella organisationen kan sedan kontinuerligt göra avstämningar av sin utveckling genom att jämföra den faktiska verksamheten med uppställda mål, andra institutioner samt kollegor med liknande uppdrag och förutsättningar. Den största delen av utvärderingen kan varje institution genomföra på egen hand, men den referensgrupp som bidragit med erfarenhet och kunskap inom området föreslår att institutionerna kan behöva viss hjälp från någon central organisation med kodning och bearbetning av nyhetsmaterial. Man föreslår också att en slutlig version av en medarbetarenkät tas fram av Kulturrådet, vilket inte innebär att Kulturrådet med självklarhet bör vara den centrala organisationen. Resursen bör dock, enligt Bokslut för scenkonst, finnas inom scenkonstbranschen. Kartläggning av världsmusik i Stockholms län 2003 genomfördes på uppdrag av mångkulturkonsulenten i Stockholm under år Syftet med kartläggningen var att ge en helhetsbild av den situation världsmusiken i Stockholms län befann sig i det aktuella året. Ambitionen var att undersöka vilka aktörer och vilket programutbud som fanns, vilka utbildningar som bedrevs, hur rekryteringen till kulturadministrativa befattningar sker samt hur marknaden för världsmusik ser ut. Kartläggningen visade att världsmusiken och utvecklingen av densamma till övervägande del låg under små arrangörers och invandrarföreningars ansvar, samt att de hade i det närmaste obefintliga ekonomiska medel till sitt förfogande. Det förekom satsningar från 12

14 kommuner samt utbildningar, men uppföljning saknades. Små privata arrangörer upplevde sig ha sämre förutsättningar än etablerade arrangörer. Festivaler i samarbete med större arrangörer sågs som positiva för integrationsprocessen. Samma förutsättningar och möjligheter för världsmusikband som för etablerade artister inom medier som radio efterfrågades. Publikunderlaget varierade både vad det gäller mängd och sammansättning. Förslag framfördes om att arbeta med befolkningarna i förorten för att nå målgrupper ur många generationer och med stor spridning vad det gäller etnisk bakgrund. Vidare efterfrågades en fast scen för världsmusik, långsiktiga strategier för världsmusikutbildning, projekt med syfte att gynna världsmusikens utveckling samt större etnisk mångfald bland personal på beslutsnivå. Kulturell och etnisk mångfald på teatrar i Stockholms län är också en rapport som skrevs på uppdrag av mångkulturkonsulenten i Stockholms län år Målet med rapporten var att öka kunskapen om mångfaldssituationen på teatrarna i Stockholms län, bidra till en analys av tendenser, inspirera till att ny policy formulerades, föreslå konkreta åtgärder, skapa underlag för diskussion och framtidsplaner samt att ge exempel på goda initiativ. Ambitionen var också att rapporten skulle kunna fungera som en bas för mångkulturkonsulenternas arbete och att vara ett informationsunderlag för diskussioner. Rapporten visade att få teatrar hade en skriven mångfaldsplan, men flera använde sig av kommunens jämlikhets- och integrationsföreskrifter. Majoriteten av teatrarna arbetade under besparingskrav varför de prioriterade redan fastanställda mål. Uttalad främlingsfientlighet sågs om ett litet problem. Slutligen fanns en gemensam önskan om att nå ut till en bredare publik även om många upplevde en brist på kunskap om tillvägagångssätt. Även undersökningen Kartläggning av etnisk dans i Stockholm län genomfördes på uppdrag av mångkulturkonsulenten i länet år 2004 och hade samma syfte som ovanstående rapport, att vara en bas för mångkulturkonsulentens arbete och att fungera som ett informationsmaterial för diskussioner om utveckling av etnisk dans i regionen. Intentionen med undersökningen var att identifiera det befintliga kulturutbudet, kartlägga utbildningar, undersöka strategier för att gynna etnisk dans och arbetsmarknaden för dansinriktade yrkeskategorier, analysera tendenser och exemplifiera goda initiativ. I analysen konstaterades att de som utövar etnisk dans upplevde att de befann sig långt ned i kulturhierarkin och att etnisk dans inte föll inom definitionen för konstnärlig dans och därmed utestängdes från etablerade kulturinstitutioner. Etnisk dans likställdes med folklig dans vilket förde med sig att även professionella utövare fick arbeta under samma villkor som den folkliga dansen, som 13

15 oftast utövas som hobbydans på fritiden. Finansiering för produktioner kan vara ett problem vilket också bidrog till svårigheterna att etablera den etniska dansen. I resultatet av undersökningen föreslogs att resurscenter för utveckling av etnisk dans skulle etableras, att dansens dag skulle bli en nationell manifestation för all form av danskonst, att samarbete med dansutbildningar skulle etableras samt att danskonsulentens roll skulle stärks. 1.3 Syfte och frågeställningar för rapporten Med projektbeskrivningen, som beskrivs i bilaga 1, och tidigare undersökningar som bakgrund har Centrum för Kulturpolitisk forskning formulerat ett vetenskapligt syfte och för arbetet relevanta forskningsfrågor. Syftet med Högskolans i Borås arbete är att undersöka hur de kulturinstitutioner som drivs i Västra Götalandsregionens regi hanterar och implementerar frågor om mångkultur i sin verksamhet utifrån sitt regionala kulturpolitiska uppdrag. För att uppfylla syftet har rapporten delats in i tre delar, en inledande del med en orientering i den för regionen relevanta kulturpolitiken. Därpå följer en resultatdel där institutionernas verksamhet analyseras ur ett mångkulturperspektiv. I resultatdelen presenteras också några teoretiska begrepp med syftet att tjäna som utgångspunkter för den sammanfattande konklusionen. I konklusionen diskuteras de möjligheter och hinder som framkommit i analysen satta i förhållande till begreppen. I den avslutande delen återfinns projektbeskrivningen, institutionernas regionala uppdrag och material från den kartläggningen av institutionernas verksamhet som projektet inleddes med. Följande frågeställningar undersöktes i med kartläggningen av institutionernas verksamhet: Vilka är de nationella förutsättningarna för den regionala kulturpolitikens hantering av mångkulturfrågor? Hur ser de regionala kulturpolitiska förutsättningarna ut? Hur framkommer och hanteras mångkulturfrågor på kulturinstitutionerna i institutionernas egen dokumentation av verksamheten? I resultatdelen analyseras materialet genom en textanalys där innehållet analyseras utifrån vad som explicit framgår men även vad som inte framgår. Därefter diskuteras resultatet utifrån de två sista frågeställningarna nedan. Materialet är analyserat utifrån följande frågeställningar: Hur förhåller sig institutionerna till begrepp som mångkultur och mångfald? 14

16 Hur visar sig mångkulturperspektivet i verksamhet, personalsammansättning och publiksammansättning? Vad gör institutionerna för att tillgodose en allsidighet i sin verksamhet? Hur kan institutionerna använda begreppen som plattformar för reflektion över sitt förändringsarbete? 1.4 Avgränsning En avgränsning av ett arbete av det här slaget är nödvändigt att göra, dels för att uppfylla syfte och frågeställningar och dels för att lägga fokus enbart på just de aspekter som avses att undersökas. Avgränsningen av institutioner har gjorts så att de institutioner som ingår i undersökningen enbart är sådana som drivs i regional regi, har regionalt uppdrag och som aktivt medverkat med forskningsmaterial. Institutioner som drivs i kommunal regi samt institutioner med pedagogisk inriktning, såsom folkhögskolor, kan förekomma i kartläggningen men verksamheten har inte analyserats. Ställningstaganden som görs på politisk nivå och konsekvenserna av politiska beslut hade varit intressanta att undersöka för att ge en större övergripande bild, men av tids och utrymmesskäl berörs dessa endast i förbigående. 1.5 Portalbegrepp Här tas några breda och flexibla portalbegrepp upp. Dessa begrepp har en konsensus som är normativt goda, men det föreligger samtidigt en problematik i bredden eftersom risken för missförstånd är stora. Klart avgränsade och distinkta definitioner kanske vore att föredra men de är svåra att finna inom det vetenskapliga fältet. De portalbegrepp som i första hand avses är kultur, etnicitet, mångkultur och mångfald. Begreppen får delvis olika innebörd och används på olika sätt beroende på vilka teoribildningar och diskurser som används, vem som använder dem och i vilken kontext de förekommer. Mångkultur kontra etnisk och kulturell mångfald är därför en problematisk och ofullständig begreppsbildning. Det pågår också en diskussion inom den kulturpolitiska sfären om hur de bör definieras. Mångkultur är dock efterfrågat som centralt begrepp för rapporten och kommer att användas, men det kommer också att problematiseras i texten. De definitioner som är aktuella i rapporten är också centrala i kulturutredningar och annan offentlig dokumentation. Begreppen är trots sin komplexitet också använda i kulturinstitutionernas egen dokumentation. Det kan uppfattas som en form av konsensus att de används i såväl de kulturpolitiska dokumenten som institutionernas 15

17 dokument och att de endast i sällsynta fall är definierade. Inte desto mindre visar det sig i dokumentationen att explicita definitioner, alternativt diskussioner, om begreppens användning skulle tydliggöra vilka förhållningssätt och värdegrunder som finns Kultur I rapporten används kulturbegreppet enligt den definition som återfinns i slutbetänkandet Kulturpolitikens inriktning SOU 1995:84, eftersom det är den utredningen som är basen för den kulturpolitik som är aktuell idag. Där definieras kultur som ett beskrivande, inte som ett värderande eller normerande begrepp / / Det finns många beskrivande kulturbegrepp / / de är dels olika vida, dels representerar de olika perspektiv 13. Kultur i den bemärkelse som används i slutbetänkandet ska ses i ljuset av individens totala livssituation, olika gruppers levnadsvillkor och samhället i stort. 14 Enligt den definitionen är begreppet bredare än enligt den estetiska definitionen som anger att kultur i princip är liktydig med konstarterna. Sedan slutbetänkandet antogs har det skett en förskjutning till att den definition som används i slutbetänkandet också blivit vanligt förekommande inom kulturlivet, det vill säga att inte enbart konstarterna räknas som kultur utan att även språk, seder och bruk kommuniceras som kultur Etnicitet Termen etnicitet har ett etymologiskt ursprung i grekiskans ethnos = folk. Över tid har det blivit ett paraplybegrepp, som innefattar ett flertal termer och definitioner beroende på i vilken kontext de används. Etnisk tillhörighet eller identitet kan vara ett folks kollektiva uppfattning om sig själv eller en individs känsla av tillhörighet och identitet. Men det kan också vara en annan grupps uppfattning om en viss kategori människor. En generalisering av begreppet kan vara att se en etnisk grupp som en kategori människor, som uppfyller ett eller flera av följande kriterier; gemensamt territorium, kultur, religion, språk och/eller föreställning om gemensamt ursprung. 16 Vad som är en individs eller en grupps uppfattning om etnisk tillhörighet och vad som är omgivningens uppfattning behöver således inte vara liktydigt. Att en person eller en grupp skulle begränsa sig till att vara en etnicitet är heller inte en realistisk tanke. En individ eller en grupp har generellt sett betydligt mera komplexa identiteter än bara den etniska tillhörigheten. Frågan om det finns någon homogen etnicitet inom en etnisk grupp väcks vidare. Att urskilja människor enbart utifrån etnicitet utan att begrunda andra aspekter såsom klass, kön, generation och religion blir därför en grov förenkling av individers och gruppers livsbetingelser 16

18 1.5.3 Mångkultur I statens offentliga utredning 1996:55 med titeln Sverige, framtiden och mångfalden framhålls att [f]orskare brukar skilja på mångkultur som mål eller ideologi och mångkultur som beskrivning. Att sätta upp mångkultur som mål anses som inte helt oproblematiskt. Det skulle, om man menar etnisk mångkultur vilket vanligen är fallet, sannolikt kräva både kvotering och behov av ett tillskott t ex genom nyinvandring / / [o]m ett mångkulturellt samhälle skulle sättas upp som den bästa typen av samhälle skulle för övrigt värnandet om ursprungsbefolkningar vara i fara. Mångkultur som ett beskrivande begrepp / / har till att börja med den fördelen att det kan användas som en beskrivning av hela samhället inte bara av de delar av befolkningen som så ofta klumpas samman under begreppet invandrare. Mångkultur görs därigenom till en samhällsfråga och inte till en invandrarfråga 17. Diskussioner om ovanstående problematik med mångkultur som mål eller beskrivning är en del i den process som pågår på kulturinstitutionerna i regionen för närvarande. En i många fall uttalad vilja att finna balans mellan mångkultur och majoritetskultur som ska resultera i ett kulturliv där inte någon känner sig åsidosatt eller segregerad. Även om definitionen ovan inte begränsar sig till etnisk mångkultur är det ofta så begreppet förstås i samhällsdebatten Mångfald Liksom begreppet mångkultur kan begreppet mångfald ha olika betydelser och användas ganska oreflekterat det offentliga samtalet. I SOU 1996:55 Sverige framtiden och mångfalden behandlas problematiken med begreppsbildningen. Även i Socialstyrelsens rapport 1999:6 Mångfald, integration, rasism och andra ord definieras och diskuteras begreppets olika aspekter. Enligt dessa dokument används dock begreppet mångfald oftast som en normativ konnotation, det vill säga ett önskvärt tillstånd som kännetecknas av hur ett samhälle hanterar frågor om etnicitet, kön, klass och ålder. Ett samhälle kan dock, enligt den definitionen, ha en mångfald även då etniska grupper lever segregerade från varandra så länge de finns i samhället. Att bredda mångfalden kan alltså betyda att man antingen strävar efter att öka antalet etniska grupper eller att man strävar efter att integrera de etniska grupper som lever i det aktuella samhället/nationen. Det finns också en risk att begreppet mångfald 17

19 används som honnörsord eller som ideologiskt uttryck, vilket kan leda till att ett redan svårdefinierat uttryck förlorar sin precision. I SOS 1999:6 rekommenderas att andra uttryck som inte är lika belastade och slentrianmässigt använda övervägs. 18 Under arbetets gång har vi erfarit att kulturinstitutionerna i regionen kan använda begreppet mångfald om såväl kultur, etnicitet och aktiviteter som arter och innehåll i samlingarna, vilket inte strider mot vedertagna definitioner. En faktor som dock kan leda till missförstånd är att den aspekt av begreppet som avses inte alltid preciseras Mångkultur kontra mångfald Mångkulturbegreppet är således inte helt oproblematiskt att definiera. I arbetet med att undersöka i vilken utsträckning regionens kulturinstitutioner uppfyller sina regionala uppdrag ur ett mångkulturellt perspektiv blev medarbetarna på Centrum för Kulturpolitisk forskning redan i ett tidigt skede varse att begreppet mångkultur ibland används uteslutande i kontexter som innefattar verksamheter med människor av olika etnisk bakgrund. Men begreppet också användas i beskrivningar av verksamheter som kan härledas till olika delkulturer inom en kultur, så att ett visst mått av mångkultur, delkulturer eller subkulturer kan finnas inom en i kultur. Detta eftersom kulturyttringar kan se lite olika ut och traderas olika vägar även inom en gemensam kultur, beroende på vem som utför dem och i vilka situationer det sker. Begreppet mångkultur definieras i en del fall i undersökningsmaterialet som synonymt med etnisk eller kulturell mångfald. Den genomgående tendensen är att begreppen inte särskiljs explicit. Om det beror på att det finns en uttalad konsensus angående definitioner eller om det handlar om en föreställd konsensus är inte uppenbar. Detta leder till en risk för missförstånd, då man tror sig tala om samma sak, vilket kan visa sig inte vara fallet. För att undvika ovanstående problematik i undersökningen är begreppet i rapporten tolkat som ett estetiskt kulturbegrepp, som inbegriper olika former av estetiska uttryck. Exempel på sådana uttryck är musik, teater, dans, konst etc. För att betraktas som mångkulturella ska dessa uttryck bära en annan historia, andra traditioner och seder, vara kopplade till andra länder och folkgrupper än gängse svenska.. 18

20 2 Metod för undersökningen 2.1 Data- och materialinsamling Datainsamlingen har skett genom att de institutioner vars verksamhet presenteras i bilagorna har fått ett brev vari projektet presenteras och en bilagd förfrågan om de varit intresserade av att medverka. Därefter har de bidragit med forskningsmaterial, såsom verksamhetsplaner, verksamhetsberättelser, eventuella mångfalds- och jämställdhetsplaner, i förekommande fall besöksstatistik, programbeskrivningar och presentationer på respektive webbplatser. Det material som tillhandahållits har behandlat institutionernas verksamhet under de sista två till tre åren. Kvalitén på materialet har varierat, då institutionernas dokumentation ser olika ut och behandlar delvis olika aspekter av verksamheten. Det har medfört att jämförelser mellan institutionerna i vissa fall är problematiskt att göra. Beskrivningen av institutionernas regionala uppdrag är i sin helhet taget från Västra Götalandsregionens webbplats och ligger som bilaga 2 i slutet av rapporten. Dokumenten har studerats och en övergripande kartläggning av respektive institutions verksamhet har genomförts. Resultatet av kartläggningen återfinns som bilaga 3 sist i rapporten. Detta material har under projektets gång kompletterats med ytterliggare dokument samt information, som framkommit vid intervjuer med representanter från en institution av vardera konstarten, teater och dans, musik, bibliotek, museum och hemslöjd. Urvalet av dessa institutioner skett dels utifrån kriteriet att de ska representera de olika konstarterna och dels utifrån uppdragsgivarens önskemål. Dessa båda aspekter har i stort sett varit identiska. Avsikten med urvalet har varit att få en bredare bild av de olika konstarternas och institutionernas verksamhet än vad enbart studier av dokumentationen hade gett. Intervjuer kan vara strukturerade med fasta frågor, delvis strukturerade med några riktade frågor eller ostrukturerade med en öppen fråga. De intervjuer som genomförts inom ramen för projektet har varit ostrukturerade för att i så stor utsträckning som möjligt ge karaktären av samtal. Resultatet av denna metod blir att svaren utgår ifrån den intervjuades perspektiv och att intervjuresultatet ofta blir bredare. I den formen av intervju måste intervjuaren vara flexibel och konstruera följdfrågor under intervjuns gång, då det är svårt att förbereda följdfrågor innan man vet vilken riktning intervjun kommer att ta. 19

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Beslutsbilaga 2011-02-16 S 2011:17 KUR 2011/888 Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Inledning Internationaliseringen av svenskt kulturliv är viktig av en rad olika skäl. Den konstnärliga

Läs mer

Förslag Mångfaldsplan, kulturinstitutioner, VG-region

Förslag Mångfaldsplan, kulturinstitutioner, VG-region Förslag Mångfaldsplan, kulturinstitutioner, VG-region Inledning Västra Götalandsregionen liksom övriga Sverige har de senaste åren blivit alltmer mångkulturell. I dag är över 20 % av alla som bor i regionen

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER TA VARA PÅ SCENKONSTENS MÖJLIGHETER! Kulturen var inte valets viktigaste fråga, men nu är det dags att lyfta fram den. Den kommande regeringen

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Att växa med kultur. Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun

Att växa med kultur. Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun Att växa med kultur Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Våra nationella minoriteter och minoritetsspråk. Pirjo Linna Avarre, samordnare för nationella minoriteter, Sundsvalls kommun.

Våra nationella minoriteter och minoritetsspråk. Pirjo Linna Avarre, samordnare för nationella minoriteter, Sundsvalls kommun. ALLAS BIBLIOTEK Studiedag i Kulturmagasinet, Sundsvall den 10 april 2014 Arrangör: ZY-föreningen Våra nationella minoriteter och minoritetsspråk Pirjo Linna Avarre, samordnare för nationella minoriteter,

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

ett interkulturellt botkyrka En ny strategi för ett interkulturellt Botkyrka från samexistens till samarbete

ett interkulturellt botkyrka En ny strategi för ett interkulturellt Botkyrka från samexistens till samarbete ett interkulturellt botkyrka En ny strategi för ett interkulturellt Botkyrka från samexistens till samarbete Botkyrka är en kontrastrik plats. Här talas över 100 språk, här bor och arbetar människor med

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING

TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING Denna policy omfattar dokumentation samt insamling och gallring av föremål, skrivna dokument, arkivalier, fotografier, film, inspelat ljud,

Läs mer

IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest

IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest Det mångkulturella biblioteket nyckeln till ett kulturellt mångfaldssamhälle i dialog Människor i dag lever i ett alltmer heterogent samhälle. Det finns mer än

Läs mer

Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson

Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson kulturvara Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson Välkommen till Karta x 2 Vara kommun 16 000 invånare - varannan på landsbygd - var fjärde i Vara Tillverkn/Jordbruk Tillverkningsindustri Jordbruk Låg utbildningsnivå

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Skolverksamhet. Samtliga elever på respektive högstadieskola, som under öppettiden har rast eller håltimma.

Skolverksamhet. Samtliga elever på respektive högstadieskola, som under öppettiden har rast eller håltimma. Grundsyn/definition Fritidsgården skall vara en plats för trygga möten i en drogfri miljö mellan i första hand unga människor oavsett ålder, kön, funktionshinder, livsstil, etnisk bakgrund, politisk eller

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Kulturutredningens betänkande

Kulturutredningens betänkande Kulturutredningens betänkande Sammanfattning på lättläst svenska Stockholm 2009 SOU 2009:16 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga

Läs mer

Enheten för kultur- och föreningsstöd TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: 2014-04-10 KUN 2014/357. Stockholm Jazz Festival 2014

Enheten för kultur- och föreningsstöd TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: 2014-04-10 KUN 2014/357. Stockholm Jazz Festival 2014 KUN 2014-04-24, p 8 Enheten för kultur- och föreningsstöd TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: 2014-04-10 KUN 2014/357 Handläggare: Margareta Wennerberg Kulturstöd till tillfällig verksamhet april 2014 1 Förslag

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Seminarium på Mångkulturellt centrum 13/6 2006

Seminarium på Mångkulturellt centrum 13/6 2006 Seminarium på Mångkulturellt centrum 13/6 2006 År 2006 har av regeringen utsetts till Mångkulturåret. Man menar att det offentliga kulturlivet måste bli bättre på att spegla och ta tillvara medborgarnas

Läs mer

Externa bedömares synpunkter angående Immigrant-institutet

Externa bedömares synpunkter angående Immigrant-institutet Externa bedömares synpunkter angående Immigrant-institutet Eva Hansen, Malmö museer Immigrant-institutet är en ideell förening och ett centrum för dokumentation om invandrare, flyktingar och rasism. Institutet

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

M Å N G F A L D S P L A N

M Å N G F A L D S P L A N 2 0 1 5 2 0 1 7 MÅ N GFALDSPLAN fö r G ö t e b o r g s O per a n MÅNGFALDSPLAN GöteborgsOperan 2015-2017 INLEDNING GöteborgsOperans övergripande syften är att skapa scenkonst och att hålla diskussionen

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER

KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER Dikt av Bengt Bratt för att illustrera hur vi definierar kultur när vi arbetar med kultur och hälsa. Kultur är att arbeta, bo och bygga. Kultur är skrattet och gråten tillsammans.

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Kommittédirektiv En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan Dir. 2015:46 Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska ta fram förslag till

Läs mer

FOLKBILDNING 1997/98:115

FOLKBILDNING 1997/98:115 FOLKBILDNING 1997/98:115 Regeringens proposition 12 mars 1998 Textunderlag för OH-presentation 6.1 Bedömning av folkbildningens verksamhet Folkbildningen har genomfört en verksamhet som står i god överensstämmelse

Läs mer

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete Mång falds check underlag för ett normkreativt arbete Inledning Vi förhåller oss alla dagligen (o)medvetet till normer. Eftersom normer oftast är outtalade är de svåra att se. De är ännu svårare att se

Läs mer

Stöd till kulturverksamhet i Varbergs kommun

Stöd till kulturverksamhet i Varbergs kommun Stöd till kulturverksamhet i Varbergs kommun Stöd till kulturverksamhet så här går Det till: Allmänna beskrivningar: Projektstöd: Syftet med Varbergs kommuns kulturstöd: Förstärka kultur- och fritidsnämndens

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter VERKSAMHETSUTVECKLING FÖRVALTNINGSKUNSKAP CHEFSUTVECKLING KOMPETENSFÖRSÖRJNING Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter Etnisk mångfald 1 ETNISK OCH KULTURELL MÅNGFALD I STATLIGA MYNDIGHETER

Läs mer

Avtal 1 LÅNGSIKTIGT UPPDRAG

Avtal 1 LÅNGSIKTIGT UPPDRAG Avtal mellan Stockholms läns landsting genom kulturnämnden, nedan kallat landstinget, och den ekonomiska föreningen Stockholms Läns Blåsarsymfoniker (SLB), rörande driften av regional musikverksamhet i

Läs mer

Interkulturellt förhållningssätt

Interkulturellt förhållningssätt Interkulturellt förhållningssätt Professor Pirjo Lahdenperä Eskilstuna 1 Två sanningar Närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. (Tomas

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR LIKA VILLKOR 2015

HANDLINGSPLAN FÖR LIKA VILLKOR 2015 Dnr: L2015/77 2015-06-03 HANDLINGSPLAN FÖR LIKA VILLKOR 2015 Beslutad av rektor för Högskolan i Halmstad 2015-06-03 Handlingsplanen för lika villkor revideras varje år och utgår från Diskrimineringslagen

Läs mer

Förslag till strategi för folkbibliotek i Nacka kommun

Förslag till strategi för folkbibliotek i Nacka kommun 1 (7) Förslag till strategi för folkbibliotek i Nacka kommun Inledning Riksdagen har antagit nationella kulturpolitiska mål som vilar på grundläggande demokratiska värderingar med yttrandefriheten som

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

2002-12-19 Ku2002/2702/Sam (delvis) Ku2002/ Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box 27126 102 52 Stockholm

2002-12-19 Ku2002/2702/Sam (delvis) Ku2002/ Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box 27126 102 52 Stockholm Koncept Regeringsbeslut Kulturdepartementet 2002-12-19 Ku2002/2702/Sam (delvis) Ku2002/ Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box 27126 102 52 Stockholm och återrapporteringskrav för budgetåret 2003 avseende

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: Samhällskunskap Målgrupp: Högstadiet och Gymnasiet Lektionstyp:

Läs mer

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2012 med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Syften och motiv med statens stöd till folkbildningen Riksdagen har angett fyra syften med statens stöd till folkbildningen.

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik MYNDIGHETEN FÖR KULTURANALYS Sverige behöver en ny kulturvanestatistik Kulturpolitiska rekommendationer 2013:1 Sammanfattning Aktuell och tillförlitlig statistik om hur kultur produceras och konsumeras

Läs mer

Svensk kultur. Vem får vara med?

Svensk kultur. Vem får vara med? Svensk kultur. Vem får vara med? Företrädare för partierna deltar i en diskussion kring temat: Svensk kultur. Vem får vara med? Medverkande: Riksdagsledamöterna Tina Ehn (MP), Anne Marie Brodén (M), Gunilla

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Plan för kultur på äldreboenden. Kultur- och fritidsförvaltningen Maria Bäckersten 2014-05-12. Tjörn Möjligheternas ö

Plan för kultur på äldreboenden. Kultur- och fritidsförvaltningen Maria Bäckersten 2014-05-12. Tjörn Möjligheternas ö Plan för kultur på äldreboenden Kultur- och fritidsförvaltningen Maria Bäckersten 2014-05-12 Tjörn Möjligheternas ö Sida 2 (12) Innehåll 1 Uppdrag 5 2 Mål 6 3 Inledning 7 4 Förutsättningar 8 5 Metod och

Läs mer

Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26

Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26 Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26 Inledning Kulturen ska vara en utvecklingsmotor för hela Säffle kommun. Kulturen ska stimulera, initiera och stödja.

Läs mer

Kronoberg. Möjligheternas Kronoberg skapar vi tillsammans

Kronoberg. Möjligheternas Kronoberg skapar vi tillsammans Kronoberg Möjligheternas Kronoberg skapar vi tillsammans Regionalpolitiskt handlingsprogram 2010-2014 2 (8) Sju punkter för Möjligheternas Kronoberg 1. Det ska vara ett tryggt och hållbart liv i Kronoberg!

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Miljöförvaltningens mångfaldsplan

Miljöförvaltningens mångfaldsplan Miljöförvaltningens mångfaldsplan 2010-2012 Inledning Med mångfaldsplanen vill vi visa vår ambition och vilja att uppnå en arbetsplats som genomsyras av acceptans och uppskattning för alla individers olikheter.

Läs mer

Ulricehamn skall vara Sveriges bästa plantskola för kultur! MÖTAS UTÖVA VÄXA

Ulricehamn skall vara Sveriges bästa plantskola för kultur! MÖTAS UTÖVA VÄXA INNEHÅLL Kulturpolitisk bakgrund...3 Kulturens roll i samhället...4 Vision & ledord...6 Sammanfattning...6 Kulturpris och Kulturstipendium...7 Kulturarvet...7 Biblioteket...8 Barn- och Ungdomskulturen...8

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Varbergs kommuns policy mot främlingsfientlighet och rasism 2005-2008

Varbergs kommuns policy mot främlingsfientlighet och rasism 2005-2008 1(7) Varbergs kommuns policy mot främlingsfientlighet och rasism 2005-2008 Varbergs kommun ska genom olika insatser främja lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund,

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET

REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET 021206 REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET Regionen stödjer de fria och frivilliga bildningssträvandena. Folkbildningen är en del i samhällets demokratiska process och ger

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Detta tänkte jag prata om: Om Kultur Skåne och våra kulturpolitiska mål Varför biblioteket som kulturhus - bakgrund

Läs mer

Idé och Framtid. Idé & Framtid

Idé och Framtid. Idé & Framtid Idé & Framtid 1 Idé och Framtid fastställt vid kongressen 2010 2 Ledarna Sveriges chefsorganisation Idé & Framtid Verksamhetsidé Chefen gör skillnad Ledarna gör skillnad för chefen Bra chefer och ett gott

Läs mer

Program mot Våld och förtryck i nära relationer

Program mot Våld och förtryck i nära relationer Program mot Våld och förtryck i nära relationer Hudiksvalls kommun Förord Arbetet med att förebygga våld och förtryck i nära relationer utgår från ett folkhälsoperspektiv och syftar till att medborgarnas

Läs mer

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 2010-06-09 Beslutsbilaga S 2010:21 Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 Inledning Kulturrådet överlämnade Handlingsprogrammet för den professionella dansen (KUR 2005/2366)

Läs mer

Kulturpolitiskt program 2008-2013

Kulturpolitiskt program 2008-2013 Kulturpolitiskt program 2008-2013 solna din kulturstad Det kulturpolitiska programmet Solna Din Kulturstad antogs av kultur- och fritidsnämnden i september 2008. Vi är glada att så många solnabor bidragit

Läs mer

KLYS synpunkter på förslaget till handlingsplan för kulturella och kreativa näringar i Stockholm

KLYS synpunkter på förslaget till handlingsplan för kulturella och kreativa näringar i Stockholm Stockholm den 27 juni 2012 Till Botkyrka kommun Att: Gustav Fridlund Kommunledningsförvaltningen 147 85 Tumba KLYS synpunkter på förslaget till handlingsplan för kulturella och kreativa näringar i Stockholm

Läs mer

Jämlikhetsplan. Kungl. Musikhögskolan. Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan. Dnr15/211. Faställd av rektor 150420. Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009

Jämlikhetsplan. Kungl. Musikhögskolan. Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan. Dnr15/211. Faställd av rektor 150420. Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009 Jämlikhetsplan 2015-2017 Jämlikhetsplan Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan Dnr15/211. Faställd av rektor 150420 Kungl. Musikhögskolan Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009 Jämlikhetsplan 2015-2017 för KMH

Läs mer

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets

Läs mer

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor Sammanfattning 1 Integration är ett område som befinner sig i den politiska hetluften i dagens Sverige. Hur integrationen kan förbättras är en av de centrala politiska frågorna. Området rymmer en hel del

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun 1 Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun Ett kommunalt program baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Till programmet hör en handlingsplan.

Läs mer

Från breddad rekrytering till breddat deltagande

Från breddad rekrytering till breddat deltagande Från breddad rekrytering till breddat deltagande 2014-11-04 Caroline Tovatt, UHR En analys av hur lärosäten presenterar sitt arbete med lika möjligheter till högre studier Begreppsförklaringar Breddad

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Barn och Ungdomskulturplan 2014-2017

Barn och Ungdomskulturplan 2014-2017 Barn och Ungdomskulturplan 2014-2017 1 Culture is the widening of the mind and of the spirit. Jawaharlal Nehru Barnens rätt till kultur globalt Barn har rätt till kultur enligt FNs deklaration om barnets

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer