Prioriteringsmodell för förebyggande underhåll av medicinteknisk utrustning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Prioriteringsmodell för förebyggande underhåll av medicinteknisk utrustning"

Transkript

1 Prioriteringsmodell för förebyggande underhåll av medicinteknisk utrustning Stefan Olsson Centralsjukhuset Kristianstad LUJI-MT-TEKN-01/2002 ISSN ISRN

2

3 PRIORITERINGSMODELL FÖR FÖREBYGGANDE UNDERHÅLL LUJI-MT-TEKN-01/2002 Innehåll SAMMANFATTNING SYFTE MÅL DELTAGARE I PROJEKT- OCH ARBETSGRUPPER BAKGRUND Behovet av förebyggande underhåll METOD VAD SÄGER LAGSTIFTNINGEN? Lagar, förordningar och föreskrifter Standard och förebyggande underhåll Internationell standard Europastandard Tillverkarens rekommendation Vår omvärld, delar av EKONOMI NUVARANDE PRIORITERINGSMODELLER NY PRIORITERINGSMODELL RESULTAT SLUTSATSER OCH DISKUSSION ÖVRIGT Sammanställning av påståenden och generella frågor MT:s och underhållsleverantörernas Q-säkringsrutiner...20 KÄLLFÖRTECKNING...21 BILAGA BILAGA

4 PRIORITERINGSMODELL FÖR FÖREBYGGANDE UNDERHÅLL LUJI-MT-TEKN-01/2002 4

5 PRIORITERINGSMODELL FÖR FÖREBYGGANDE UNDERHÅLL LUJI-MT-TEKN-01/2002 Sammanfattning Detta projekt har, via Landstingsförbundet, genomförts på uppdrag av Sveriges medicintekniska chefer. Syftet har varit att skapa en prioriteringslista att användas vid planering av förebyggande underhåll för medicinteknisk utrustning, då underhållsresurserna inom sjukvården idag generellt inte är dimensionerade enligt den omfattning som rekommenderas av tillverkarna. Som grund för projektet har en prioriteringsmodell använts, publicerad av Wang & Levenson, MEDIQ/PRN Life Support Services, Inc., Pennsauken, NJ, USA. Resultatet presenteras i bilaga 2, en lista avsedd att användas som stöd vid inbördes prioritering mellan olika apparatgrupper. I arbetet presenteras ej förslag till tidsintervall mellan förebyggande underhåll, eftersom utgångspunkten är respektive tillverkares rekommendation. Prioriteringslistan är framtagen av två grupper, gasteknik samt elektromedicin. 5

6 PRIORITERINGSMODELL FÖR FÖREBYGGANDE UNDERHÅLL LUJI-MT-TEKN-01/2002 6

7 PRIORITERINGSMODELL FÖR FÖREBYGGANDE UNDERHÅLL LUJI-MT-TEKN-01/ Syfte Detta projekt har genomförts på uppdrag av landets medicintekniska chefer, via Landstingsförbundet Medicinsk Teknik (LfMT). Syftet har varit att skapa en modell för prioritering av förebyggande underhåll av medicinteknisk utrustning inkluderande väsentliga kriterier anpassat till legala krav. 2 Mål Projektets mål har varit att producera ett material som skall fungera som beslutsstöd vid planering och prioritering av förebyggande underhåll på medicinteknisk utrustning. Materialet skall bestå av en lista med inbördes prioritering av olika apparatgrupper. 3 Deltagare i projekt- och arbetsgrupper Projektgrupp Stefan Olsson Lund ordf. Kjell Eriksson Eskilstuna Bo Kjelltoft Göteborg Nils-Erik Pettersson Örebro Arbetsgrupp elektromedicin Kjell Eriksson Eskilstuna ordf. Charlotte Eliasson Visby Stefan Persson Västerås Jens Wichmann Ängelholm Arbetsgrupp gas & vätsketeknik Bo Kjelltoft Göteborg ordf. Anders Fernlöf Uppsala Fredrik Larsson Borås Staffan Lundell Uppsala Björn Löfqvist Huddinge 7

8 PRIORITERINGSMODELL FÖR FÖREBYGGANDE UNDERHÅLL LUJI-MT-TEKN-01/ Bakgrund 4.1 Behovet av förebyggande underhåll Intervallen mellan förebyggande underhåll (FU) av medicinteknisk utrustning har diskuterats de senaste årtionden etablerades den s.k. Milwaukee-modellen i södra sjukvårdsregionen, vilket var en svenskanpassad tillämpning av en prioriteringsmodell som utarbetats vid St Lukes Medical Center i Milwaukee, Wisconsin, USA. Modellen har tjänat som vägledning vid FUplanering i USA och vid flera medicintekniska avdelningar (MTA) i Sverige. Vid Sveriges MTA finns en samlad erfarenhet av FU sedan snart 30 år. Nu behöver den tidigare utarbetade prioriteringsmodellen revideras då bl.a. lagstiftningen kring produktansvar för medicintekniska produkter förändrats. I svensk sjukvård (år 2001) finns medicinteknisk utrustning för uppskattningsvis 20 miljarder kr. Vanliga nivåer för den totala årliga servicekostnaden är 5-10 % av anskaffningsvärdet. Detta ger en årlig kostnad på 1-2 miljarder kronor. Nivån på serviceinsatserna har därför stor ekonomisk betydelse. Behovet av vägledning för verksamhetsansvariga vid landets sjukhus är stort, eftersom den av tillverkare/leverantörer rekommenderade underhållsnivån i vissa fall upplevs som väl ambitiös. Nivån bör kunna anpassas med bibehållen patientsäkerhet till driftsförutsättningar hos användaren såsom nyttjandegrad, tillgång till reservutrustning, driftserfarenheter mm. Det finns stor kunskap om förebyggande underhåll hos såväl leverantörer som vid landets sjukhus och medicintekniska avdelningar. Genom daglig kontakt med användarna byggs unik kunskap upp hos sjukhusens medicintekniker vad gäller faktiskt underhållsbehov. MT:s datoriserade verksamhetssystem innehåller stora mängder värdefull information som är ett utmärkt stöd för FUplanering. Leverantörer har efter diskussion inom exempelvis anestesi- och gasområdet förlängt intervallen mellan både FU och utbyte av slitdelar under en produkts livslängd. Detta är ett exempel på begreppet erfarenhetsbaserat underhåll. I sammanhanget skall man inte heller undervärdera eftermarknadens betydelse för tillverkarna/leverantörerna, d.v.s. försäljning av förbruknings- och reservdelar samt underhållstjänster. Vid introduktionen av Milwaukee-modellen för tio år sedan, var arbetet huvudsakligen inriktat på patientsäkerhet. Under senare tid har bedömningen kompletterats med ekonomiska faktorer i såväl USA som i Sverige. Kostnader för drift och produktionsbortfall är numera väsentliga faktorer, då dessa är starkt kopplade till ökad nyttjandegrad och apparatberoende (t.ex. datortomograf). Faktorer som påverkar underhållsarbetet Inom framför allt industriell produktion påverkar nedanstående trender underhållsarbetet på olika sätt, Idhammar (1992). 1. Större produktionsenheter 2. Mer tekniskt komplicerade anläggningar ökande kunskapskrav 3. Mer kapitalintensiv produktion 4. Ökat beroende av störningsfri produktion 5. Ökad specialisering man gör vad man är bäst på och köper mer tjänster 6. Ökat livstidskostnadstänkande LCC, LCP (Life Cycle Cost resp Profit) 7. Ökad datorisering 8. Ökat underhållsansvar för driftspersonal 9. Ökat intresse för miljön 8

9 PRIORITERINGSMODELL FÖR FÖREBYGGANDE UNDERHÅLL LUJI-MT-TEKN-01/2002 Trenderna är tydliga även inom svensk sjukvård. Större produktionsenheter är dock ett undantag, vilket inom sjukvården i många fall är en regional/lokalpolitisk fråga. Ett exempel där sjukvården går i annan riktning än industrin är den ökande teknikanvändningen inom hemsjukvård och primärvård. Man kan dessutom utgå från att patienter i hemsjukvården ställer krav på utformningen av underhållsinsatser. Eftersom medicinteknisk utrustning inom svensk sjukvård ökar både avseende kvantitet och komplexitet, är punkten 8, ökat underhållsansvar för driftspersonal av särskilt intresse. Driftspersonal i sjukvården är användarna. Att apparatansvarig vårdpersonal ansvarar för vissa underhållsuppgifter ger en möjlighet för medicintekniska verksamheterna att ägna sig åt de mer avancerade tekniska uppgifterna. Det är dock nödvändigt att klargöra gränserna avseende arbetsuppgifter och kompetens. Beträffande underhållstekniska begrepp hänvisas till Utek:s Några begrepp inom underhåll och driftsäkerhet, Frånlund (1993). 9

10 PRIORITERINGSMODELL FÖR FÖREBYGGANDE UNDERHÅLL LUJI-MT-TEKN-01/ Metod Befintliga publicerade prioriteringsmodeller har bedömts. I de flesta fall är resultaten för apparatgrupper i de olika prioriteringsmodellerna ett numeriskt värde, vilket vägleder vid planeringen av underhållsinsatser. Stor vikt har lagts vid att välja en modell med få men kraftfulla kriterier, där sambanden är lätta att förstå och härleda. För området underhåll har relevanta lagar, förordningar och standarder inventerats och förtecknats. Resultatet kan i vissa fall avvika från leverantörernas angivna intervall, vilket kommer att resultera i en ansvarsdiskussion. Arbetet har presenterats och diskuterats med SLF, Sjukvårdens Leverantörs Förening, genom ett möte med VD samt ett gemensamt möte med servicechefer från tre av SLF:s medlemsföretag. 10

11 PRIORITERINGSMODELL FÖR FÖREBYGGANDE UNDERHÅLL LUJI-MT-TEKN-01/ Vad säger lagstiftningen? 6.1 Lagar, förordningar och föreskrifter Texten i lagar, förordningar och föreskrifter nämnda i bilaga 1 berör på ett eller annat sätt underhållet av medicintekniska produkter. I SOSFS 2001:12 är pekar ut vårdgivaren, eller av denna delegerad verksamhetschef/chefer som är ansvarig för användandet av medicintekniska produkter. Ansvarsfördelningen mellan sjukhuschef, verksamhetschef och medicinteknisk chef kan vara olika beroende på tillämpad beslutsvägar, men verksamhetschefen skall själv besluta och vara fullt införstådd om eventuella avsteg från rekommenderade FU-intervall. Ur SOSFS 2001:12: Krav på kvalitetssystem och lokala instruktioner 3 Vårdgivaren ansvarar för 1. att bestämmelserna i 9 lagen (1993:584) om medicintekniska produkter efterlevs beträffande de produkter som tillhör verksamheten eller har förskrivits av vårdgivarens hälso- och sjukvårdspersonal, 2. att det finns rutiner för tillverkning av egentillverkade medicintekniska produkter och för utfärdandet av försäkran om överensstämmelse (bilaga 1), 3. att hälso- och sjukvårdspersonalen får ändamålsenlig utbildning i användningen av medicintekniska produkter, 4. att det finns rutiner för användningen och hanteringen av medicintekniska produkter, 5. att ansvaret för användningen av medicintekniska produkter och anmälningsplikten avseende olyckor och tillbud enligt 6 är fastställt i en lokal instruktion och att det av instruktionen framgår vem eller vilka som har detta ansvar, 6. att användningen av medicintekniska produkter samt att tillämpningen av fastställda rutiner och ansvarsfördelningar fortlöpande följs upp, utvecklas och säkras, 7. att den information om medicintekniska produkter som myndigheter ger ut görs tillgänglig för all berörd personal, och 8. att kvalitetssystemen Jfr Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1996:24) Kvalitetssystem i hälsooch sjukvården. som bl.a. skall omfatta punkterna 2 7 ovan är dokumenterade och finns tillgängliga för Socialstyrelsen och andra myndigheter. Vårdgivaren får överlåta ansvaret för att utföra arbetsuppgifterna i första stycket 2 8 på en eller flera verksamhetschefer. Vårdgivaren får bestämma att en och samma verksamhetschef får ansvara för samtliga eller delar av dessa uppgifter även i en verksamhet som någon annan verksamhetschef svarar för enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen (1982: 763). Vårdgivaren skall se till att det ansvar och de uppgifter de berörda verksamhetscheferna har finns dokumenterade. 4 De för användningen av de medicintekniska produkterna ansvariga personerna som anges i 3 första stycket 5 skall svara för 1. att endast säkra och medicinskt ändamålsenliga produkter används, 2. att produkterna är kontrollerade och korrekt installerade innan de tas i bruk, 3. att personalen är kompetent att använda och hantera produkterna, 4. att produkterna underhålls regelbundet, X/ 5. att bruksanvisningar och teknisk dokumentation finns tillgängliga, och 6. att produkterna utrangeras när de inte längre får användas. Den som förskriver en medicinteknisk produkt ansvarar för att produkten är lämplig samt att brukaren kan använda och hantera den på avsett sätt. Verksamhetschefen eller, när denne bestämmer det, den ansvariga personen som anges i 3 första stycket 5 skall se till att de som ansvarar för förskrivningen av specialanpassade produkter har tillräckliga kunskaper för uppgiften. Vidare ansvarar verksamhetschefen för att egentillverkade produkter uppfyller kraven i Anm X/ Med regelbundet avses förmodligen leverantörens rekommendation. 11

12 PRIORITERINGSMODELL FÖR FÖREBYGGANDE UNDERHÅLL LUJI-MT-TEKN-01/ Standard och förebyggande underhåll Internationell standard IEC-standard Huvuddelen av medicintekniska produkter innehåller elektronik eller elektriska funktioner. Vanligtvis följer standarder för dessa produkter strukturen enligt IEC (SS-EN ). Enligt denna standard punkt 6.8.2a) Skall bruksanvisningen i tillfredställande detaljeringsgrad för brukaren beskriva rengöring, förebyggande inspektion och underhåll som denne skall utföra inklusive frekvensen av sådant underhåll (fritt översatt). ISO-standard Medicintekniska produkter som inte innehåller elektriska funktioner är vanligtvis standardiserade enligt ISO. ISO-formatet medger stor frihet att utforma dokumentet eftersom någon horisontell, generell standard inte förekommer. Krav på dokumentation om underhåll tas med i de fall detta är motiverat och formuleringen är avpassad individuellt till aktuella produktens funktioner Europastandard EN-standard för medicintekniska produkter skall bl a innefatta de Väsentliga kraven, bilaga 1 i det Medicintekniska Direktivet MDD 93/42 EEG (SOSFS 1994:20). Enligt bilaga 1 pkt 13.6 d), skall tillverkaren lämna informationen: All information som behövs för att kontrollera att produkten är rätt installerad och kan fungera på ett riktigt och säker sätt och hur ofta produkten behöver underhållas och kalibreras för att säkerställa att den alltid fungerar riktigt och säkert. Europastandarder skall i görligaste mån vara harmoniserade med internationella standarder, vilket innebär att dessa ofta är skrivna i IEC- eller ISO-format enligt ovan. # Svenska läkaresällskapets medicinska kvalitetsråd har gett ut skriften Kvalitetssäkring vid användandet av medicintekniska produkter, MKR nr 57. Driftsunderhåll av medicintekniska produkter beskrivs under punkterna

13 PRIORITERINGSMODELL FÖR FÖREBYGGANDE UNDERHÅLL LUJI-MT-TEKN-01/ Tillverkarens rekommendation Tillverkarens rekommenderade underhållsintervall baseras rimligen på en riskanalys där kriterier som patientsäkerhet, materialval, slitage, utmattning mm ingår. Oftast framgår dock inte motivet till rekommenderade intervall. I de fall en medicinteknisk produkt bedöms vara högriskprodukt (patientsäkerhet) ha en verksamhetskritisk funktion (t.ex CT) ha underhållskostnader som är en betydande del av livscykelkostnaden bör en granskning av tillverkarens riskanalys samt motivet till angivet underhållsintervall ske i samband med upphandling. Nyttjandegraden (användningsfrekvens) är ett annat kriterium som inte utnyttjas särskilt ofta vid angivelse av underhållsintervall. Undantag finns inom appartgrupper såsom ventilatorer mm där underhållsinsatserna styrs av avverkade driftstimmar. Nya MTP bör ha preliminära FU-intervall angivna vid utsläpp på marknaden, där erfarenhetsbaserad efterjustering sedan kan göras Vår omvärld, delar av Norge I Norge kan föreskriften Bruk og vedlikehold av elektromedisinsk utstyr med veiledning, utarbetad av Produkt- og elektrisitetstilsynet, användas som en vägledning. Där står skrivet 15 att Eletromedisinsk utstyr skall vedleholdes på en planlagt og systematisk måte slik att det til enhver tid er sikkert og kan brukes uten fare for skade på mennesker, dyr og materielle verdier. I vägledningen till 15 står: Vedlikeholdet baseres på vurdering av risiko og produsentens anbefalinger. Detta kan man tolka som att riskvärdering väger lika tungt som vad tillverkaren angett gällande underhåll! USA & Canada De flesta sjukhus i USA är ackrediterade av JCAHO (Joint Commission for Accreditation of Helathcare Organisations). I JCAHO:s standard EC 2.7 framgår att det skall finnas en plan som säkrar att medicinteknisk utrustning är underhållen, testad och inspekterad. Vidare skall enligt denna standard finnas en organisationsövergripande process som samlar in information om bristfälligheter och skapar möjlighet till förbättringar. ECRI rekommenderade 1995, tabell 1, att indela medicinteknisk utrustning i följande tre riskgrupper med intervall mellan inspektioner: Hög < 12 månader Medium 12 Låg > 12 13

14 PRIORITERINGSMODELL FÖR FÖREBYGGANDE UNDERHÅLL LUJI-MT-TEKN-01/2002 Tabell 1, Apparatklassificering på risknivå enligt ECRI

15 PRIORITERINGSMODELL FÖR FÖREBYGGANDE UNDERHÅLL LUJI-MT-TEKN-01/ Ekonomi I svensk sjukvård finns medicinteknisk utrustning för cirka 20 miljarder kr. Vanliga nivåer för den totala årliga servicekostnaden är 5-10 % av anskaffningsvärdet. Detta ger en årlig kostnad på 1-2 miljarder kronor. Nivån på serviceinsatserna har därför stor ekonomisk betydelse. Utökad användning av medicinsk teknik inom primär- och hemsjukvården, innebär att kostnadsnivån för service kommer att öka p.g.a den perifera placeringen och därmed högre kostnader för service och underhåll kopllat till transporter av utrustning och servicepersonal. Samtidigt minskar kostnaden för sjukhusverksamheterna och patientkomforten förbättras. LCC och LCP tillämpas (som begrepp) i allt för liten omfattning vid upphandling av medicinteknisk produkter inom svensk sjukvård, trots att det diskuterats sedan 1980-talet. I underhållssammanhang kan man väga underhållskostnader mot (eller med) övriga kostnader under en produkts livscykel. LCC (Life Cycle Cost) är den totala kostnaden för inköp, användning, underhåll och avveckling av en utrustning eller anläggning. LCP (Life Cycle Profit) är den totala vinsten för (användning) av en utrustning eller anläggning. LIA (Life Income Availability) livstidintäkten som är beroende driftsäkerheten eller snarare tillgängligheten Samband: LCP = LIA - LCC Nedanstående diagram, fig. 1. åskådliggör totalkostnader, inklusive intäktsbortfall, då man ser underhållet som en ren ekonomisk fråga. Till bilden måste en fast kostnad för lagstadgat FU (patientsäkerhetsarbete) läggas, oberoende av mängden förebyggande underhåll. Fig 1. Förhållandet mellan förebyggande underhåll (FU) och avhjälpande underhåll (AU) bör anpassas så att man får det bästa totalresultatet, Idhammar (1992). 15

16 PRIORITERINGSMODELL FÖR FÖREBYGGANDE UNDERHÅLL LUJI-MT-TEKN-01/ Nuvarande prioriteringsmodeller Modeller som beslutsstöd vid bestämning av FU-intervall är eftertraktade inom MT-sfären. Inom branschen finns ett antal, mer eller mindre avancerade. Ett krav är att vald metod och dess parametrar skall vara greppbara och resultatet skall vara lätt att härleda. Några metoder som beskrivs är Milwaukee-metoden (Fennigkoh/Smith) och ROMSYS, (Capuano/Koritko). I Sverige är det dock Milwaukee-metoden som kommit till praktisk användning. Milwaukee-modellen har delvis tillämpats inom svensk sjukvård sedan Den har sitt ursprung i Fennigkoh (1989), Clinical equipment management. Modellen baseras på summan av tre väsentliga kriterier, nämligen apparatfunktion, fysisk risk för patient och underhållsbehov. Summan kan anta värdet 0 till 20, tabell 2. Fennigkoh och Smith satte gränsen vid 12, d.v.s FU skulle utföras om summan av de tre kriterierna låg i intervallet En nackdel med modellen är att kriterier såsom nyttjandegrad och ekonomiska konsekvenser vid utebliven funktion eller funktionsstörningar ej har beaktats. Återkoppling från avvikelsehantering är en annan intressant parameter, med tanke på möjligheter till förbättring. Risk Oriented Maintenance, ROMSYS, Capuano/Koritko, är ett IT-baserat system där FU-intervallen kan justeras automatiskt utgående från ett antal ur säkerhets-, underhålls- och driftssynpunkt väsentliga parametrar, t.ex återkoppling från avvikelsehantering. Metoden är sofistikerad, men resultatet bedöms varken vara lätt att härleda eller förstå. Tabell 2, Poäng enligt Milwaukee-modellen, Fennigkoh (1989) 16

17 PRIORITERINGSMODELL FÖR FÖREBYGGANDE UNDERHÅLL LUJI-MT-TEKN-01/ Ny prioriteringsmodell I en ny modell, utvecklad av Wang (2000), har tidigare beskrivna nackdelar i Milwaukeemodellen, Fennigkoh (1989), kompenserats. Tillämpning av modellen resulterar i ett numeriskt värde, kallat EMR, Equipment Management Rating. EMR kan justeras med hänsyn tagen till nyttjandegrad, och benämns då AEMR, Adjusted EMR. Maxvärdet i båda fallen är 30. Tabell 3. Risk (eng: Risk) 1-5 Verksamhetskritisk funktion (eng: Mission Critical) 1-10 Underhållsbehov (eng: Maintenance requirements) 1-5 Nyttjandegrad (eng: Utilization) 0-100% EMR = 2 * Risk + Verksamhetskritisk funktion + 2 * Underhållsbehov AEMR = 2 * Risk + (Verksamhetskritisk funktion + 2 * Underhållbehov) * Nyttjandegrad Tabell 3. Poängsättning för några vanliga medicintekniska produkter, Wang (2000) 17

18 PRIORITERINGSMODELL FÖR FÖREBYGGANDE UNDERHÅLL LUJI-MT-TEKN-01/ Resultat Efter att prioriteringsmodellen enligt Wang & Levenson valts, etablerades två arbetsgrupper bestående av medicintekniska ingenjörer verksamma inom svensk sjukvård. Arbetsgrupperna fick till uppgift att prioritera inom apparatgrupperna elektromedicin och gas & vätsketeknik. Resultatet framgår av en prioriteringslista, bilaga 2. Förutom EMR equipment management rating, har även tidigare Milwaukee poäng angetts i listan. Grupperna fann att nyttjandegraden ej gick att bestämma på ett konsekvent sätt, varför AEMR adjusted equipment management rating ej bedömts i detta arbete. Nyttjandegraden är emellertid en väsentlig faktor för bedömning av underhållsbehov och bör beaktas vid ett prioriteringsarbete. 18

19 PRIORITERINGSMODELL FÖR FÖREBYGGANDE UNDERHÅLL LUJI-MT-TEKN-01/ Slutsatser och diskussion Varför prioriteringsmodell för förebyggande underhåll? En prioriteringsmodell är nödvändig för att utnyttja befintliga resurser optimalt och kunna inbördes rangordna medicintekniska utrustningar. Ett nationellt vedertaget beslutstöd till sjukvården som baseras på samlad erfarenhet inom branschen. När kan man inte göra avsteg? Utrustning som berörs av lagar och föreskrifter, t.ex av SSI FS 2000:1-4 samt AFS 1983:11 skall underhållas enligt intervall som anges i dessa föreskrifter. Vilka krav ställer vi på en prioriteringsmodell? - Modellen skall kunna tillämpas på all medicinteknisk utrustning. - Koppling till befintlig prioriteringsmodell (Milwaukee) för att underlätta konvertering - Enkel att förstå och hantera - Lätt att beskriva som en produkts FU-nivå vid dialog med verksamhetsansvarig Egenskaper hos vald prioriteringsmodell Modellen är en utveckling av Milwaukee-modellen som är enkel att förstå och hantera. Kriterier som tidigare saknats har adderats och därmed gjort modellen mer användbar. Materialet kan tillämpas på såväl CE- som icke CE-märkta produkter. Är en produkt med förlängt FU-intervall att betrakta som egentillverkad? Om en väsentlig avvikelse inträffar vid användning av CE-märkt MTP, där orsaken misstänks kunna härledas till förlängt FU-intervall, är det upp till tillverkaren att visa att justeringen påverkat produktens prestanda så mycket att produktens CE-märkning inte längre gäller. Är i så fall produkten att betrakta som egentillverkad? Analogt gäller att sjukvården får visa att intervallförlängningen inte påverkat funktionen så mycket att produkten är att betrakta som egentillverkad. Är det ett problem om en CE-märkt produkt genom förändring av FU-intervall blir att betrakta som egentillverkad? Troligen inte, eftersom en noggrann dokumenterad riskanalys skall föregå förändring av FU-intervall. Med riskanalysen som grund skall verksamhetschefen godkänna den nya ordningen innan den börjar tillämpas. Fortsatt arbete Produkten av detta projekt, prioriteringslistan för apparatgrupperna elektromedicin samt gas & vätsketeknik, bör revideras årligen. Projektgruppen föreslår därför årliga uppdateringar av listan i förslagsvis LfMT:s regi. Material bör även göras lätt tillgängligt, t.ex via internet. Andra apparatgrupper såsom röntgenutrustning, mekaniska instrument mm bör också inkluderas i en prioriteringslista. 19

20 PRIORITERINGSMODELL FÖR FÖREBYGGANDE UNDERHÅLL LUJI-MT-TEKN-01/ Övrigt 12.1 Sammanställning av påståenden och generella frågor För ackrediterade verksamheter såsom laboratorier, är kalibrering och underhåll av utrustning grundläggande. Verksamheten anger själv rimliga intervall som bedöms av Svedac. Oftast är intervallen identiska med leverantörens. Kontroll av programvaruversion vid FU är väsentligt. Dessvärre finns risken att programvaran blivit uppdaterad utan avisering mellan två FU, vilket kan påverka uppmätta prestanda. (Jfr chipstrimmade motorfordon). Är tillverkarens angivna underhållsintervall anpassade till miljöfaktorer i olika länder t.ex klimat - temperatur? System med flera tillverkare och olika intervall, egentillverkade system? Denna modellen är inte heltäckande => Erfarenhetsåterkoppling Hur skall ett erfarenhetsåterkopplat och enkelt system se ut? Det krävs troligen stora volymer för att erfarenhetsåterkoppling skall vara meningsfull. Förutom tillverkarnas databaser, kan man tänka sig att MTA samverkar via verksamhetssystemen, MAXIMO, MP5, Medusa, Medeq, DUGA etc. Underhållsamverkan med funktionsföreträdare, t.ex personal med särskilt apparatansvar. Definiera vad apparatansvarig får/inte får göra. Underhållsinsatsens omfattning kan vara olika vid olika underhållstillfällen vid olika alternativa tidsintervall. (Exempelvis mer omfattande insatser vart annat, tredje eller fjärde år). Ibland kan FU medföra att nya oönskade fel eller störningar genereras. Detta fenomen måste vägas mot nyttan av FU. Intelligenta system försvårar/omöjliggör viss kontroll och kan ge falsk säkerhet. En annan fråga är validering av intelligenta system MT:s och underhållsleverantörernas Q-säkringsrutiner Kompetens hos personal egen och extern. Kalibrering av testutrustning t.ex. Spårbarhet och dokumentation. 20

21 PRIORITERINGSMODELL FÖR FÖREBYGGANDE UNDERHÅLL LUJI-MT-TEKN-01/2002 Källförteckning Capuano, M. & Koritko, S. (1996), Risk-oriented maintenance. Biomedical Instrumentation Technology, 30: Fennigkoh, L. & Smith, B. (1989), Clinical equipment management. JCAHO PTSM series Frånlund, J (1993), Några begrepp inom underhåll och driftsäkerhet, skrift från Föreningen Underhållsteknik (UTEK) Idhammar, B (1992), Underhållsteknikens hörnstenar, Rationellt underhåll 1 ISBN Liedström, G (2000), Lagen om medicintekniska produkter, kommentar och handbok, 2:a upplagan ISBN Olsson, S., Holmer N-G & Angantyr, L-G (1992), Bryt slentrianen - rangordna behoven. Medicinsk ekonomi+teknik, 1992:7. Produkt- og Elektrisitetstilsynet, (1999), Forskrift om bruk og vedlikehold av elektromedisinsk utstyr med veiledning, ISBN SEK, Svenska Elektriska Kommissionen, (1989), Handbok 409, Säker användning av elektrisk utrustning för medicinskt bruk SS, Svensk Standard, 1288 tillförlitlighetstermer Svenska läkaresällskapet & SPRI (1997), Kvalitetssäkring vid användandet av medicintekniska produkter. Svensk medicin Nr 57, ISSN Wang, B. & Levenson, A. (2000), Equipment inclusion criteria- A new interpretation of JCAHO s Medical Equipment Managment Standard. Journal of Clinical Engineering 21

22 PRIORITERINGSMODELL FÖR FÖREBYGGANDE UNDERHÅLL LUJI-MT-TEKN-01/2002 Bilaga 1 Lagar SFS 1993:584 SFS 1988:220 Förordningar SFS 1993:876 SFS 1988:293 Föreskrifter AFS 1983:11 AFS 1993:10 LVFS 2001:6 LVFS 2001:7 SOSFS 1996:23 SOSFS 1996:24 SOSFS 2001:12 SSI FS 2000:1 SSI FS 2000:2 SSI FS 2000:3 SSI FS 2000:4 Lagen om medicintekniska produkter Strålskyddslagen Förordning om medicintekniska produkter Strålskyddsförordningen Anestesigaser (under omarbetning) Maskiner och vissa andra tekniska anordningar Medicintekniska produkter Medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik Anmälningsskyldighet enligt 5 lagen (1996:786) om tillsyn över hälso- och sjukvården (Lex Maria) samt lokal avvikelsehantering Kvalitetssystem i hälso- och sjukvården Allmänna råd om användning och egentillverkning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården. SSI:s föreskrifter om allmänna skyldigheter vid medicinsk och odontologisk verksamhet med joniserande strålning SSI:s föreskrifter om röntgendiagnostik SSI:s föreskrifter och allmänna råd om nukleärmedicin SSI:s föreskrifter om medicinsk strålbehandling Standarder SS EN Svensk standard, Elektromedicinsk utrustning - Säkerhet - Del 1: Allmänna fordringar 22

23 PMFU bilaga (5) Milwaukee-poäng 1992 Grp Benämning SPRI-kod Kommentarer G Anestesiapparat G Kuvös transport G Dialysapparat, hemo G Lungventilator, hembruk (livsuppehållande) / G Op-bord, fast monterat med tillbehör G Ventilator, lung- IVA G Gasblandare f med gaser G Kuvös, intensivvård G Op-bord, mobilt med tillbehör E Defibrillator E Defibrillator halvautom G Anestesimedelsförgasare G Trepanborr E Hypo/hyperterrmiutrustning Avser heater/cooler f hjärt/lungmaskin Risk (1-5) Underhållsbehov (1-5) Verksamhetskritisk funktion (1-10) PMFU-poäng (max 30) G Dialysapparat, hemo IVA Avser beh med teknik typ Prisma G Endoskopiutrustning, flexibel G Överskottsventil (Bernerventil) E Blodgasanalysator, IVA-placering Avser "Lab modell" G Oxygenkoncentrator, hembruk G Op-pendel E ph-mätutrustning, fetal G Lungventilator, anestesi G Insufflator G Sug f op. Svalg, dränage. elektrisk G Andningssystem, återandning anestesi G Centrifug, celltvätt Avser extracorporal tillämpning. Förklaring Grp G - bedömd av gas-gruppen; Grp E - bedömd av elektromedicingruppen

24 PMFU bilaga (5) Milwaukee-poäng 1992 Risk (1-5) Underhållsbehov (1-5) Verksamhetskritisk funktion (1-10) PMFU-poäng (max 30) Grp Benämning SPRI-kod Kommentarer G Kuvös, standard G Blodtomhetsregulator G Mikroskop. Öron G Disk- o desinfektionsapp (endoskop) G Centrifug E Oximeter Avser "lab.modell" G Värmare/kylare E Hjärtstimulator intern Intern elektrod, extern styrenhet. E Vitrektomiutrustning E Laserkirurgiutrustning E Ultraljudsaspirator E Lithotriptor, extern impuls E Videoendoskop E Infusionspump G Analgesiapparat G Kirurgmotor, el- eller batteridriven G Endoskopiutrustning, stel E Sprutpump G Inhalator G Sug f op. svalg. dränage. ejektor G Kuvös. öppen (återupplivn. bord) E Diatermiapparat, kirurgisk G Traktionsutrustning E Urodynamikmätutrustning Inkl. urinflödesmätare E Spirometer E Infusionsregulator Förklaring Grp G - bedömd av gas-gruppen; Grp E - bedömd av elektromedicingruppen

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Inriktning och mål för medicinteknisk säkerhet

Inriktning och mål för medicinteknisk säkerhet Inriktning och mål för medicinteknisk säkerhet vid Kristianstad Hässleholms sjukhusorganisation Tillämpningsanvisning för delegering av ansvar enligt föreskriften SOSFS 2001:12 Ide och grundutförande:

Läs mer

Presentation. Nils-Erik Pettersson F d MT-direktör Medicinsk teknik Örebro läns landsting. N-E Pettersson 130313

Presentation. Nils-Erik Pettersson F d MT-direktör Medicinsk teknik Örebro läns landsting. N-E Pettersson 130313 Presentation Nils-Erik Pettersson F d MT-direktör Medicinsk teknik Örebro läns landsting DISPOSITION Krav inom sjukvården Internationellt standardiseringsarbete Medicinska gaser Medicinsk gasanläggning

Läs mer

Svar på revisionsrapport patientsäkerhetsgranskning av medicintekniska produkter

Svar på revisionsrapport patientsäkerhetsgranskning av medicintekniska produkter 1(5) Datum 2014-05-07 Diarienummer Förslag Till Region Hallands revisorer För kännedom: Hälso- och sjukvårdsstyrelsen på revisionsrapport patientsäkerhetsgranskning av medicintekniska produkter Driftnämnden

Läs mer

Karlstad den 8 april 2009. Christian Sand Projektledare

Karlstad den 8 april 2009. Christian Sand Projektledare Förord Under perioden april 2008 till april 2009 har en nationellt sammansatt projektgrupp inom professionen Medicinsk teknik arbetat med frågeställningar kring prioritering av förebyggande underhåll.

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

Riktlinjer och rutiner vid medicintekniska hjälpmedel (MTP)

Riktlinjer och rutiner vid medicintekniska hjälpmedel (MTP) Riktlinje 9/ Medicintekniska Hjälpmedel (MTP) Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner vid medicintekniska hjälpmedel (MTP) Författningar

Läs mer

Ansvar för användning och hantering av medicintekniska produkter

Ansvar för användning och hantering av medicintekniska produkter Styrande dokument Regeldokument Anvisning Kvalitetshandbok för medicintekniska produkter och tjänster Del 1 Sida 1 (12) Ansvar för användning och hantering av medicintekniska produkter Vårdgivarens ansvar

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET Sterilteknikerutbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2013 Författare: Cecilia Söderberg Handledare: Maria Hansby Sammanfattning

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3

Läs mer

Regel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE

Regel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE Region Stockholm Innerstad Sida 1 (8) 2014-05-22 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering

Läs mer

MEDICINTEKNISK HANDBOK REGLER OCH RUTINER

MEDICINTEKNISK HANDBOK REGLER OCH RUTINER MEDICINTEKNISK HANDBOK I REGLER OCH RUTINER INNEHÅLLSFÖRTECKNING LAGSTIFTNING... 4 Socialstyrelsens författningssamling... 4 Lagar... 4 Förordningar... 4 Föreskrifter... 5 SYFTE... 6 MÅL... 6 ANSVAR..6

Läs mer

RIKTLINJER FÖR HANTERING AV MEDICINTEKNISKA PRODUKTER Undersökningsutrustning/behandlingshjälpmedel/omvårdnadshjälpmedel

RIKTLINJER FÖR HANTERING AV MEDICINTEKNISKA PRODUKTER Undersökningsutrustning/behandlingshjälpmedel/omvårdnadshjälpmedel 2008-08-13 REV 2010-01-22 RIKTLINJER FÖR HANTERING AV MEDICINTEKNISKA PRODUKTER Undersökningsutrustning/behandlingshjälpmedel/omvårdnadshjälpmedel Instruktionen hänvisar till gällande bestämmelser som

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning 1 Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH

Läs mer

SOSFS 2011:9 ersätter

SOSFS 2011:9 ersätter SOSFS 2011:9 trädde i kraft den 1 januari 2012 tillämpliga inom hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS oavsett om det är i privat eller offentlig regi vid myndighetsutövning

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Direktiv för användning och hantering av medicintekniska produkter och system inom Västerbottens läns landsting

Direktiv för användning och hantering av medicintekniska produkter och system inom Västerbottens läns landsting Direktiv för användning och hantering av medicintekniska produkter och system inom Västerbottens läns landsting 2009-05-19 INNEHÅLL Inledning 1 Lagen 1 Föreskrifter 1 Västerbottens läns landstings tolkning

Läs mer

Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten

Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten Nationella bedömningskriterier för tillsyn av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten från den 1 januari 2012 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Projektorganisation... 3

Läs mer

SOSFS 2005:28 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:28 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:28 (M) och allmänna råd Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna

Läs mer

REGLER FÖR ANVÄNDANDET AV MOBILTELEFONER OCH ANNAN RADIOBUREN KOMMUNIKATIONSUTRUSTNING I SJUKHUSMILJÖ

REGLER FÖR ANVÄNDANDET AV MOBILTELEFONER OCH ANNAN RADIOBUREN KOMMUNIKATIONSUTRUSTNING I SJUKHUSMILJÖ Datum 2007-03-24 Dnr REGLER FÖR ANVÄNDANDET AV MOBILTELEFONER OCH ANNAN RADIOBUREN KOMMUNIKATIONSUTRUSTNING I SJUKHUSMILJÖ Detta dokument ersätter förra versionen daterad 2005-12-02 Ändringen gäller säkerhetsgränsen

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården

Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården Ledningssystem för kvalitet och säkerhet Hälso- och sjukvårdslagen stadgar att insatserna ska vara av god kvalitet och att kvaliteten i verksamheten

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin

Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin barn o ungdomshälsovårdsöverläkare för BoU i skolåldern, Helsingborg skolläkare, Malmö Systematiskt kvalitetsarbete för hälso- o sjukvården i elevhälsan

Läs mer

Integrerat ledningssystem. Landstinget Gävleborg. Revisionsrapport. Mars 2011 Lars-Åke Ullström David Emanuelsson

Integrerat ledningssystem. Landstinget Gävleborg. Revisionsrapport. Mars 2011 Lars-Åke Ullström David Emanuelsson Integrerat ledningssystem Landstinget Gävleborg Revisionsrapport Mars 2011 Lars-Åke Ullström David Emanuelsson Innehållsförteckning 1. Sammanfattning......3 2. Inledning...4 2.1 Uppdrag och revisionsfråga......4

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan

Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan År 2014 2014-04-16 Lars-Göran Hildor Innehållsförteckning Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09 Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik Lärandemål Få förståelse för hur ett kvalitetssystem är uppbyggt Förstå hur kvalitetssäkringen fungerar i praktiken Hur kan man själv bidra till att upprätthålla

Läs mer

Riktlinjer för Avvikelsehantering

Riktlinjer för Avvikelsehantering RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinjer för Avvikelsehantering Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Gäller from: 2014-06 Gemensam med Regionen:

Läs mer

Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre

Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre 2010-06-15 Bilaga 2 Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre I detta dokument redovisas vilka av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Om SOSFS 2005:28. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet. socialstyrelsen.se/patientsakerhet OM SOSFS 2005:28

Om SOSFS 2005:28. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet. socialstyrelsen.se/patientsakerhet OM SOSFS 2005:28 Om SOSFS 2005:28 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria OH-version mars 2006 Lex Maria Introduktion och bakgrund Föreskrifterna Vilka krav ställs? Allmänna

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 01-0- Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Av SOSFS 011:9 framgår att verksamhet inom hälso- och sjukvård ska bedriva kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete.

Läs mer

Förebyggande Underhåll

Förebyggande Underhåll Förebyggande Underhåll Inverkan av dålig anläggningseffektivitet 100% 26% Förluster 74% Tidstillgänglighet Anläggningsutnyttjande Kvalitetsutbyte 94% 85% 93% Anläggningens kapacitet Anläggningens produktion

Läs mer

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710 Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Läs mer

Medicinteknisk utrustning inom Länsteknik Medicinsk tekniks uppdrag

Medicinteknisk utrustning inom Länsteknik Medicinsk tekniks uppdrag Styrande dokument Rutindokument Rutin Kvalitetshandbok för medicintekniska produkter och tjänster Del 2 Sida 1 (11) Medicinteknisk utrustning inom Länsteknik Medicinsk tekniks uppdrag Allmänt Detta dokument

Läs mer

I rutinen används begreppet missförhållande genomgående i texten men avser både missförhållande och risk för missförhållande.

I rutinen används begreppet missförhållande genomgående i texten men avser både missförhållande och risk för missförhållande. Lex Sarah rutin för ansvarsfördelning och hantering 2013-11-06, rev. 2015-03-30 1(6) Linda Svensson 046-35 64 55 linda.svensson@lund.se Lex Sarah rutin för ansvarsfördelning och hantering Dnr VOO 2013/0191

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård

Riktlinjer för hälso- och sjukvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-23 Beslutad av 1(7) Ninette Hansson Riktlinjer för hälso- och sjukvård Denna riktlinjer

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9. inom hälso- och sjukvården i särskilt boende för äldre

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9. inom hälso- och sjukvården i särskilt boende för äldre SID 1 (5) Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Reviderad senast 2015-07-08 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9

Läs mer

Vårdhygienisk rutin för: kvalitetssäkrad instrumenthantering för sterila medicintekniska. produkter (MTP). Sammanfattning. Innehållsförteckning

Vårdhygienisk rutin för: kvalitetssäkrad instrumenthantering för sterila medicintekniska. produkter (MTP). Sammanfattning. Innehållsförteckning 2014-11-28 1 (6) Vårdhygienisk rutin för: kvalitetssäkrad instrumenthantering för sterila medicintekniska produkter (MTP) Sammanfattning avtalskunder inom Närhälsan i område V6, V7, M5, M6 och M7 Denna

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Kvalitetssäkra patientjournalen TANDHYG Kvalitetssäkra patientjournalen Inledning En legitimerad tandhygienist måste utöver sitt yrkeskunnande om

Läs mer

Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem

Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2014-05-07 Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem INLEDNING Patientdatalagen

Läs mer

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse.

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse Sammanfattning Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Det här är patientsäkerhetsberättelsen för

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28

Patientsäkerhetsberättelse. avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28 Patientsäkerhetsberättelse avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 5

Läs mer

Vad är egentligen ett IT-system? 2009-05-07 Sandra Sjöåker

Vad är egentligen ett IT-system? 2009-05-07 Sandra Sjöåker Vad är egentligen ett IT-system? 2009-05-07 Sandra Sjöåker Sandra Sjöåker, produktkoordinator Jobbat som läkarsekreterare Diverseutbildad i IT, HCI, psykologi m m Anställd hos journalsystemstillverkare

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

MEDICINSK TEKNIK hösten 2003

MEDICINSK TEKNIK hösten 2003 KURSER OCH SEMINARIER MEDICINSK TEKNIK hösten 2003 LUNGVENTILATORER Lungventilatorer tillhör sjukvårdens mest funktionskritiska utrustningar. Säkerhetskraven varierar beroende på i vilken mån ventilatorn

Läs mer

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 I checklistan gäller det att instämma med de påståenden som anges i listan för att vara säker på att verksamhetens miljöledningssystem

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg Hjo kommun Styrdokument Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg 1. Dokumenttyp Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 2. Fastställande/upprättad 2012-01-18

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Vad är tillåtet? Barntandvårdsdagar 2004

Vad är tillåtet? Barntandvårdsdagar 2004 Vad är tillåtet? Barntandvårdsdagar 2004 Agneta Ekman agneta.ekman@socialstyrelsen.se Tandvårdslagen (1985:125) 3 Tandvården skall bedrivas så att den uppfyller kravet på en god tandvård. Detta innebär

Läs mer

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören medicinska ledningsuppdrag Version: 1 Ansvarig: Landstingsdirektören 2(8) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2011-10-18 Nyutgåva Landstingsdirektören 2011-10-18 3(8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Riktlinje för handläggning av dokument i ledningssystemet

Riktlinje för handläggning av dokument i ledningssystemet Ansvarig för rutin Avdelningschef Kvalitet och administration Upprättad (och datum) Utvecklingsledare och MAS Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2015-01-14 Reviderad (datum

Läs mer

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete Revisionen har via KPMG genomfört en granskning

Läs mer

Riktlinje för hantering av medicintekniska produkter Gemensam för Södertörn och Gotland 2010-01-01

Riktlinje för hantering av medicintekniska produkter Gemensam för Södertörn och Gotland 2010-01-01 Riktlinje för hantering av medicintekniska produkter Gemensam för Södertörn och Gotland 2010-01-01 Verksamhetschefer och MAS/MAR i Södertörn Stockholms län och Gotland Riktlinjer och rutiner om MTP gemensamma

Läs mer

Informationshantering och journalföring. Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen

Informationshantering och journalföring. Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen Informationshantering och journalföring Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen 1. Målet för hälso- och sjukvården 2 HSL Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1996:1156) om receptregister; SFS 2009:370 Utkom från trycket den 19 maj 2009 utfärdad den 7 maj 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om

Läs mer

Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd

Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd Riktlinjer för Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Inledning Delegering innebär att en person som är legitimerad

Läs mer

Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi

Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi -inom den kommunala hälso- och sjukvården utifrån Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1997:14) KARLSTADS KOMMUN

Läs mer

Riktlinjer för hantering av avvikelser, lex Maria och lex Sarah

Riktlinjer för hantering av avvikelser, lex Maria och lex Sarah Riktlinjer för hantering av avvikelser, lex Maria och lex Sarah Vård- och äldreomsorgsnämnden Dokumenttyp: Riktlinjer Fastställt av: Vård och äldreomsorgsnämnden Fastställelsedatum: 11 11 22 Dokumentansvarig:

Läs mer

Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS

Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS Riktlinje och rutin för avvikelser inom HSL, SoL och LSS utgår från Socialstyrelsens föreskrifters krav på säkerställandet av rutiner kring avvikelsehantering

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet Socialförvaltningen, Motala kommun Beslutsinstans: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: Datum: 2011-03-09 Paragraf:

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2014. Karlstad Hemtjänst. 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad

Patientsäkerhetsberättelse 2014. Karlstad Hemtjänst. 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad 1 Patientsäkerhetsberättelse 2014 Karlstad Hemtjänst 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar

Läs mer

6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria

6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria 6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria Bakgrund Alla vårdgivare är enligt lag skyldiga att bedriva ett systematiskt, fortlöpande och dokumenterat kvalitetssäkringsarbete.

Läs mer

Vilka strålskyddsregler måste vi följa?

Vilka strålskyddsregler måste vi följa? Vilka strålskyddsregler måste vi följa? Henrik Karlsson Sjukhusfysiker Onkologiska kliniken och Strålningsfysik, Kalmar SK-kurs Medicinsk strålningsfysik, Linköping 2013-10-09 Onkologiska kliniken och

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Certifiering (EG-typkontroll) av personlig skyddsutrustning i kategori II och III, för CE-märkning

Certifiering (EG-typkontroll) av personlig skyddsutrustning i kategori II och III, för CE-märkning Certifiering (EG-typkontroll) av personlig skyddsutrustning i kategori II och III, för CE-märkning Inledning Detta är en information, utarbetad av SP, som kan användas som hjälpmedel för att sammanställa

Läs mer

Systemtillsyn. Erfarenheter från Socialstyrelsen. Tillsynsforum den 28 april 2009. Göran Mellbring

Systemtillsyn. Erfarenheter från Socialstyrelsen. Tillsynsforum den 28 april 2009. Göran Mellbring Systemtillsyn Erfarenheter från Socialstyrelsen Tillsynsforum den 28 april 2009 Göran Mellbring Anmälningsärenden - initiativ Tematiska tillsynsprojekt Individtillsyn Socialstyrelsens tillsyn syftar till

Läs mer

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad.

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad År 2013 2014-03-01 Lennart Sandström, verksamhetschef enl. HSL Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

Läs mer

Riktlinje för avvikelserapportering enligt SoL, LSS och HSL

Riktlinje för avvikelserapportering enligt SoL, LSS och HSL Beslutad 2013-05-2828 Gäller fr.o.m 2014-10- 10 datum Myndighet Socialkontoret för Äldreomsorg, Funktionsnedsatta, Kommunal hälso- och sjukvård Revideras datum 2015-10-01 eller vid förändring Ansvarig

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd

Nya föreskrifter och allmänna råd Nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet beslutade och publicerade träder i kraft den 1 januari 2012 Bakgrund Varför behövde de nuvarande föreskrifterna

Läs mer

Guide för hälso- och miljöbedömning vid nyinköp/anskaffning av kemiska produkter

Guide för hälso- och miljöbedömning vid nyinköp/anskaffning av kemiska produkter Guide för hälso- och miljöbedömning vid nyinköp/anskaffning av kemiska produkter Inledning Inom landstingen/regionerna upphandlas centralt kemikalier och kemiska produkter som används i stora volymer.

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Anvisningar för inkontinenshjälpmedel 2012

Anvisningar för inkontinenshjälpmedel 2012 Regionens och kommunernas inkontinensverksamhet, resursenheten för inkontinensfrågor, ska vila på de grunder som anges i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). En av grundprinciperna för inkontinensverksamheten

Läs mer

Granskning av utrangering av inventarier vid Skaraborgs Sjukhus 2007

Granskning av utrangering av inventarier vid Skaraborgs Sjukhus 2007 Granskning av utrangering av inventarier vid Skaraborgs Sjukhus 2007 På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har Öhrlings PricewaterhouseCoopers granskat rutinerna avseende utrangering av inventarier

Läs mer

Riktlinje för riskanalys

Riktlinje för riskanalys Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2015-08-25 Therese Lindén, Ulrika Ström, Ingrid Olausson Förvaltningens ledningsgrupp Riktlinje för riskanalys KUB1001, v2.0, 2013-02-26 Kungsbacka kommun Vård & Omsorg

Läs mer

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården Datum Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården 1. Parter Vårdenhetens namn och ort: Kommunens namn: 2. Avtalstid Avtalet gäller

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING DNR 584-2012-1.1 2012-07-05. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten Beslutad av stadsdelsnämnden 2012-08-23 SID 2(18) 1 Inledning... 3 2 Stockholms

Läs mer

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS)

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS 2013-03-19 RUTIN FÖR LOKAL AVVIKELSEHANTERING Inledning Arbetet

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering

Rutin för avvikelsehantering 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA MARIE.BLAD@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse

Läs mer

OBS! Kopior papper/filer kan vara ogiltiga, senaste utgåva se Intranet.

OBS! Kopior papper/filer kan vara ogiltiga, senaste utgåva se Intranet. Utgåva: 2 Datum: 2010-09-09 Sida 1(5) Husums fabrik Riskbedömning Riskanalyser I arbetsmiljölagen anges att arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön. Lagen ger ramarna för hur ansvaret skall uppfyllas.

Läs mer

Rättvisare, säkrare, enklare Nya regler för tryckbärande anordningar 2014-04-24

Rättvisare, säkrare, enklare Nya regler för tryckbärande anordningar 2014-04-24 Rättvisare, säkrare, enklare Nya regler för tryckbärande anordningar 1 Introduktion PED Sen den 30 maj 2002 har direktivet för tryckbärande anordningar (PED) varit obligatorisk i hela EU PED finns där

Läs mer