Prioriteringsmodell för förebyggande underhåll av medicinteknisk utrustning
|
|
- Ove Jansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Prioriteringsmodell för förebyggande underhåll av medicinteknisk utrustning Stefan Olsson Centralsjukhuset Kristianstad LUJI-MT-TEKN-01/2002 ISSN ISRN
2
3 PRIORITERINGSMODELL FÖR FÖREBYGGANDE UNDERHÅLL LUJI-MT-TEKN-01/2002 Innehåll SAMMANFATTNING SYFTE MÅL DELTAGARE I PROJEKT- OCH ARBETSGRUPPER BAKGRUND Behovet av förebyggande underhåll METOD VAD SÄGER LAGSTIFTNINGEN? Lagar, förordningar och föreskrifter Standard och förebyggande underhåll Internationell standard Europastandard Tillverkarens rekommendation Vår omvärld, delar av EKONOMI NUVARANDE PRIORITERINGSMODELLER NY PRIORITERINGSMODELL RESULTAT SLUTSATSER OCH DISKUSSION ÖVRIGT Sammanställning av påståenden och generella frågor MT:s och underhållsleverantörernas Q-säkringsrutiner...20 KÄLLFÖRTECKNING...21 BILAGA BILAGA
4 PRIORITERINGSMODELL FÖR FÖREBYGGANDE UNDERHÅLL LUJI-MT-TEKN-01/2002 4
5 PRIORITERINGSMODELL FÖR FÖREBYGGANDE UNDERHÅLL LUJI-MT-TEKN-01/2002 Sammanfattning Detta projekt har, via Landstingsförbundet, genomförts på uppdrag av Sveriges medicintekniska chefer. Syftet har varit att skapa en prioriteringslista att användas vid planering av förebyggande underhåll för medicinteknisk utrustning, då underhållsresurserna inom sjukvården idag generellt inte är dimensionerade enligt den omfattning som rekommenderas av tillverkarna. Som grund för projektet har en prioriteringsmodell använts, publicerad av Wang & Levenson, MEDIQ/PRN Life Support Services, Inc., Pennsauken, NJ, USA. Resultatet presenteras i bilaga 2, en lista avsedd att användas som stöd vid inbördes prioritering mellan olika apparatgrupper. I arbetet presenteras ej förslag till tidsintervall mellan förebyggande underhåll, eftersom utgångspunkten är respektive tillverkares rekommendation. Prioriteringslistan är framtagen av två grupper, gasteknik samt elektromedicin. 5
6 PRIORITERINGSMODELL FÖR FÖREBYGGANDE UNDERHÅLL LUJI-MT-TEKN-01/2002 6
7 PRIORITERINGSMODELL FÖR FÖREBYGGANDE UNDERHÅLL LUJI-MT-TEKN-01/ Syfte Detta projekt har genomförts på uppdrag av landets medicintekniska chefer, via Landstingsförbundet Medicinsk Teknik (LfMT). Syftet har varit att skapa en modell för prioritering av förebyggande underhåll av medicinteknisk utrustning inkluderande väsentliga kriterier anpassat till legala krav. 2 Mål Projektets mål har varit att producera ett material som skall fungera som beslutsstöd vid planering och prioritering av förebyggande underhåll på medicinteknisk utrustning. Materialet skall bestå av en lista med inbördes prioritering av olika apparatgrupper. 3 Deltagare i projekt- och arbetsgrupper Projektgrupp Stefan Olsson Lund ordf. Kjell Eriksson Eskilstuna Bo Kjelltoft Göteborg Nils-Erik Pettersson Örebro Arbetsgrupp elektromedicin Kjell Eriksson Eskilstuna ordf. Charlotte Eliasson Visby Stefan Persson Västerås Jens Wichmann Ängelholm Arbetsgrupp gas & vätsketeknik Bo Kjelltoft Göteborg ordf. Anders Fernlöf Uppsala Fredrik Larsson Borås Staffan Lundell Uppsala Björn Löfqvist Huddinge 7
8 PRIORITERINGSMODELL FÖR FÖREBYGGANDE UNDERHÅLL LUJI-MT-TEKN-01/ Bakgrund 4.1 Behovet av förebyggande underhåll Intervallen mellan förebyggande underhåll (FU) av medicinteknisk utrustning har diskuterats de senaste årtionden etablerades den s.k. Milwaukee-modellen i södra sjukvårdsregionen, vilket var en svenskanpassad tillämpning av en prioriteringsmodell som utarbetats vid St Lukes Medical Center i Milwaukee, Wisconsin, USA. Modellen har tjänat som vägledning vid FUplanering i USA och vid flera medicintekniska avdelningar (MTA) i Sverige. Vid Sveriges MTA finns en samlad erfarenhet av FU sedan snart 30 år. Nu behöver den tidigare utarbetade prioriteringsmodellen revideras då bl.a. lagstiftningen kring produktansvar för medicintekniska produkter förändrats. I svensk sjukvård (år 2001) finns medicinteknisk utrustning för uppskattningsvis 20 miljarder kr. Vanliga nivåer för den totala årliga servicekostnaden är 5-10 % av anskaffningsvärdet. Detta ger en årlig kostnad på 1-2 miljarder kronor. Nivån på serviceinsatserna har därför stor ekonomisk betydelse. Behovet av vägledning för verksamhetsansvariga vid landets sjukhus är stort, eftersom den av tillverkare/leverantörer rekommenderade underhållsnivån i vissa fall upplevs som väl ambitiös. Nivån bör kunna anpassas med bibehållen patientsäkerhet till driftsförutsättningar hos användaren såsom nyttjandegrad, tillgång till reservutrustning, driftserfarenheter mm. Det finns stor kunskap om förebyggande underhåll hos såväl leverantörer som vid landets sjukhus och medicintekniska avdelningar. Genom daglig kontakt med användarna byggs unik kunskap upp hos sjukhusens medicintekniker vad gäller faktiskt underhållsbehov. MT:s datoriserade verksamhetssystem innehåller stora mängder värdefull information som är ett utmärkt stöd för FUplanering. Leverantörer har efter diskussion inom exempelvis anestesi- och gasområdet förlängt intervallen mellan både FU och utbyte av slitdelar under en produkts livslängd. Detta är ett exempel på begreppet erfarenhetsbaserat underhåll. I sammanhanget skall man inte heller undervärdera eftermarknadens betydelse för tillverkarna/leverantörerna, d.v.s. försäljning av förbruknings- och reservdelar samt underhållstjänster. Vid introduktionen av Milwaukee-modellen för tio år sedan, var arbetet huvudsakligen inriktat på patientsäkerhet. Under senare tid har bedömningen kompletterats med ekonomiska faktorer i såväl USA som i Sverige. Kostnader för drift och produktionsbortfall är numera väsentliga faktorer, då dessa är starkt kopplade till ökad nyttjandegrad och apparatberoende (t.ex. datortomograf). Faktorer som påverkar underhållsarbetet Inom framför allt industriell produktion påverkar nedanstående trender underhållsarbetet på olika sätt, Idhammar (1992). 1. Större produktionsenheter 2. Mer tekniskt komplicerade anläggningar ökande kunskapskrav 3. Mer kapitalintensiv produktion 4. Ökat beroende av störningsfri produktion 5. Ökad specialisering man gör vad man är bäst på och köper mer tjänster 6. Ökat livstidskostnadstänkande LCC, LCP (Life Cycle Cost resp Profit) 7. Ökad datorisering 8. Ökat underhållsansvar för driftspersonal 9. Ökat intresse för miljön 8
9 PRIORITERINGSMODELL FÖR FÖREBYGGANDE UNDERHÅLL LUJI-MT-TEKN-01/2002 Trenderna är tydliga även inom svensk sjukvård. Större produktionsenheter är dock ett undantag, vilket inom sjukvården i många fall är en regional/lokalpolitisk fråga. Ett exempel där sjukvården går i annan riktning än industrin är den ökande teknikanvändningen inom hemsjukvård och primärvård. Man kan dessutom utgå från att patienter i hemsjukvården ställer krav på utformningen av underhållsinsatser. Eftersom medicinteknisk utrustning inom svensk sjukvård ökar både avseende kvantitet och komplexitet, är punkten 8, ökat underhållsansvar för driftspersonal av särskilt intresse. Driftspersonal i sjukvården är användarna. Att apparatansvarig vårdpersonal ansvarar för vissa underhållsuppgifter ger en möjlighet för medicintekniska verksamheterna att ägna sig åt de mer avancerade tekniska uppgifterna. Det är dock nödvändigt att klargöra gränserna avseende arbetsuppgifter och kompetens. Beträffande underhållstekniska begrepp hänvisas till Utek:s Några begrepp inom underhåll och driftsäkerhet, Frånlund (1993). 9
10 PRIORITERINGSMODELL FÖR FÖREBYGGANDE UNDERHÅLL LUJI-MT-TEKN-01/ Metod Befintliga publicerade prioriteringsmodeller har bedömts. I de flesta fall är resultaten för apparatgrupper i de olika prioriteringsmodellerna ett numeriskt värde, vilket vägleder vid planeringen av underhållsinsatser. Stor vikt har lagts vid att välja en modell med få men kraftfulla kriterier, där sambanden är lätta att förstå och härleda. För området underhåll har relevanta lagar, förordningar och standarder inventerats och förtecknats. Resultatet kan i vissa fall avvika från leverantörernas angivna intervall, vilket kommer att resultera i en ansvarsdiskussion. Arbetet har presenterats och diskuterats med SLF, Sjukvårdens Leverantörs Förening, genom ett möte med VD samt ett gemensamt möte med servicechefer från tre av SLF:s medlemsföretag. 10
11 PRIORITERINGSMODELL FÖR FÖREBYGGANDE UNDERHÅLL LUJI-MT-TEKN-01/ Vad säger lagstiftningen? 6.1 Lagar, förordningar och föreskrifter Texten i lagar, förordningar och föreskrifter nämnda i bilaga 1 berör på ett eller annat sätt underhållet av medicintekniska produkter. I SOSFS 2001:12 är pekar ut vårdgivaren, eller av denna delegerad verksamhetschef/chefer som är ansvarig för användandet av medicintekniska produkter. Ansvarsfördelningen mellan sjukhuschef, verksamhetschef och medicinteknisk chef kan vara olika beroende på tillämpad beslutsvägar, men verksamhetschefen skall själv besluta och vara fullt införstådd om eventuella avsteg från rekommenderade FU-intervall. Ur SOSFS 2001:12: Krav på kvalitetssystem och lokala instruktioner 3 Vårdgivaren ansvarar för 1. att bestämmelserna i 9 lagen (1993:584) om medicintekniska produkter efterlevs beträffande de produkter som tillhör verksamheten eller har förskrivits av vårdgivarens hälso- och sjukvårdspersonal, 2. att det finns rutiner för tillverkning av egentillverkade medicintekniska produkter och för utfärdandet av försäkran om överensstämmelse (bilaga 1), 3. att hälso- och sjukvårdspersonalen får ändamålsenlig utbildning i användningen av medicintekniska produkter, 4. att det finns rutiner för användningen och hanteringen av medicintekniska produkter, 5. att ansvaret för användningen av medicintekniska produkter och anmälningsplikten avseende olyckor och tillbud enligt 6 är fastställt i en lokal instruktion och att det av instruktionen framgår vem eller vilka som har detta ansvar, 6. att användningen av medicintekniska produkter samt att tillämpningen av fastställda rutiner och ansvarsfördelningar fortlöpande följs upp, utvecklas och säkras, 7. att den information om medicintekniska produkter som myndigheter ger ut görs tillgänglig för all berörd personal, och 8. att kvalitetssystemen Jfr Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1996:24) Kvalitetssystem i hälsooch sjukvården. som bl.a. skall omfatta punkterna 2 7 ovan är dokumenterade och finns tillgängliga för Socialstyrelsen och andra myndigheter. Vårdgivaren får överlåta ansvaret för att utföra arbetsuppgifterna i första stycket 2 8 på en eller flera verksamhetschefer. Vårdgivaren får bestämma att en och samma verksamhetschef får ansvara för samtliga eller delar av dessa uppgifter även i en verksamhet som någon annan verksamhetschef svarar för enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen (1982: 763). Vårdgivaren skall se till att det ansvar och de uppgifter de berörda verksamhetscheferna har finns dokumenterade. 4 De för användningen av de medicintekniska produkterna ansvariga personerna som anges i 3 första stycket 5 skall svara för 1. att endast säkra och medicinskt ändamålsenliga produkter används, 2. att produkterna är kontrollerade och korrekt installerade innan de tas i bruk, 3. att personalen är kompetent att använda och hantera produkterna, 4. att produkterna underhålls regelbundet, X/ 5. att bruksanvisningar och teknisk dokumentation finns tillgängliga, och 6. att produkterna utrangeras när de inte längre får användas. Den som förskriver en medicinteknisk produkt ansvarar för att produkten är lämplig samt att brukaren kan använda och hantera den på avsett sätt. Verksamhetschefen eller, när denne bestämmer det, den ansvariga personen som anges i 3 första stycket 5 skall se till att de som ansvarar för förskrivningen av specialanpassade produkter har tillräckliga kunskaper för uppgiften. Vidare ansvarar verksamhetschefen för att egentillverkade produkter uppfyller kraven i Anm X/ Med regelbundet avses förmodligen leverantörens rekommendation. 11
12 PRIORITERINGSMODELL FÖR FÖREBYGGANDE UNDERHÅLL LUJI-MT-TEKN-01/ Standard och förebyggande underhåll Internationell standard IEC-standard Huvuddelen av medicintekniska produkter innehåller elektronik eller elektriska funktioner. Vanligtvis följer standarder för dessa produkter strukturen enligt IEC (SS-EN ). Enligt denna standard punkt 6.8.2a) Skall bruksanvisningen i tillfredställande detaljeringsgrad för brukaren beskriva rengöring, förebyggande inspektion och underhåll som denne skall utföra inklusive frekvensen av sådant underhåll (fritt översatt). ISO-standard Medicintekniska produkter som inte innehåller elektriska funktioner är vanligtvis standardiserade enligt ISO. ISO-formatet medger stor frihet att utforma dokumentet eftersom någon horisontell, generell standard inte förekommer. Krav på dokumentation om underhåll tas med i de fall detta är motiverat och formuleringen är avpassad individuellt till aktuella produktens funktioner Europastandard EN-standard för medicintekniska produkter skall bl a innefatta de Väsentliga kraven, bilaga 1 i det Medicintekniska Direktivet MDD 93/42 EEG (SOSFS 1994:20). Enligt bilaga 1 pkt 13.6 d), skall tillverkaren lämna informationen: All information som behövs för att kontrollera att produkten är rätt installerad och kan fungera på ett riktigt och säker sätt och hur ofta produkten behöver underhållas och kalibreras för att säkerställa att den alltid fungerar riktigt och säkert. Europastandarder skall i görligaste mån vara harmoniserade med internationella standarder, vilket innebär att dessa ofta är skrivna i IEC- eller ISO-format enligt ovan. # Svenska läkaresällskapets medicinska kvalitetsråd har gett ut skriften Kvalitetssäkring vid användandet av medicintekniska produkter, MKR nr 57. Driftsunderhåll av medicintekniska produkter beskrivs under punkterna
13 PRIORITERINGSMODELL FÖR FÖREBYGGANDE UNDERHÅLL LUJI-MT-TEKN-01/ Tillverkarens rekommendation Tillverkarens rekommenderade underhållsintervall baseras rimligen på en riskanalys där kriterier som patientsäkerhet, materialval, slitage, utmattning mm ingår. Oftast framgår dock inte motivet till rekommenderade intervall. I de fall en medicinteknisk produkt bedöms vara högriskprodukt (patientsäkerhet) ha en verksamhetskritisk funktion (t.ex CT) ha underhållskostnader som är en betydande del av livscykelkostnaden bör en granskning av tillverkarens riskanalys samt motivet till angivet underhållsintervall ske i samband med upphandling. Nyttjandegraden (användningsfrekvens) är ett annat kriterium som inte utnyttjas särskilt ofta vid angivelse av underhållsintervall. Undantag finns inom appartgrupper såsom ventilatorer mm där underhållsinsatserna styrs av avverkade driftstimmar. Nya MTP bör ha preliminära FU-intervall angivna vid utsläpp på marknaden, där erfarenhetsbaserad efterjustering sedan kan göras Vår omvärld, delar av Norge I Norge kan föreskriften Bruk og vedlikehold av elektromedisinsk utstyr med veiledning, utarbetad av Produkt- og elektrisitetstilsynet, användas som en vägledning. Där står skrivet 15 att Eletromedisinsk utstyr skall vedleholdes på en planlagt og systematisk måte slik att det til enhver tid er sikkert og kan brukes uten fare for skade på mennesker, dyr og materielle verdier. I vägledningen till 15 står: Vedlikeholdet baseres på vurdering av risiko og produsentens anbefalinger. Detta kan man tolka som att riskvärdering väger lika tungt som vad tillverkaren angett gällande underhåll! USA & Canada De flesta sjukhus i USA är ackrediterade av JCAHO (Joint Commission for Accreditation of Helathcare Organisations). I JCAHO:s standard EC 2.7 framgår att det skall finnas en plan som säkrar att medicinteknisk utrustning är underhållen, testad och inspekterad. Vidare skall enligt denna standard finnas en organisationsövergripande process som samlar in information om bristfälligheter och skapar möjlighet till förbättringar. ECRI rekommenderade 1995, tabell 1, att indela medicinteknisk utrustning i följande tre riskgrupper med intervall mellan inspektioner: Hög < 12 månader Medium 12 Låg > 12 13
14 PRIORITERINGSMODELL FÖR FÖREBYGGANDE UNDERHÅLL LUJI-MT-TEKN-01/2002 Tabell 1, Apparatklassificering på risknivå enligt ECRI
15 PRIORITERINGSMODELL FÖR FÖREBYGGANDE UNDERHÅLL LUJI-MT-TEKN-01/ Ekonomi I svensk sjukvård finns medicinteknisk utrustning för cirka 20 miljarder kr. Vanliga nivåer för den totala årliga servicekostnaden är 5-10 % av anskaffningsvärdet. Detta ger en årlig kostnad på 1-2 miljarder kronor. Nivån på serviceinsatserna har därför stor ekonomisk betydelse. Utökad användning av medicinsk teknik inom primär- och hemsjukvården, innebär att kostnadsnivån för service kommer att öka p.g.a den perifera placeringen och därmed högre kostnader för service och underhåll kopllat till transporter av utrustning och servicepersonal. Samtidigt minskar kostnaden för sjukhusverksamheterna och patientkomforten förbättras. LCC och LCP tillämpas (som begrepp) i allt för liten omfattning vid upphandling av medicinteknisk produkter inom svensk sjukvård, trots att det diskuterats sedan 1980-talet. I underhållssammanhang kan man väga underhållskostnader mot (eller med) övriga kostnader under en produkts livscykel. LCC (Life Cycle Cost) är den totala kostnaden för inköp, användning, underhåll och avveckling av en utrustning eller anläggning. LCP (Life Cycle Profit) är den totala vinsten för (användning) av en utrustning eller anläggning. LIA (Life Income Availability) livstidintäkten som är beroende driftsäkerheten eller snarare tillgängligheten Samband: LCP = LIA - LCC Nedanstående diagram, fig. 1. åskådliggör totalkostnader, inklusive intäktsbortfall, då man ser underhållet som en ren ekonomisk fråga. Till bilden måste en fast kostnad för lagstadgat FU (patientsäkerhetsarbete) läggas, oberoende av mängden förebyggande underhåll. Fig 1. Förhållandet mellan förebyggande underhåll (FU) och avhjälpande underhåll (AU) bör anpassas så att man får det bästa totalresultatet, Idhammar (1992). 15
16 PRIORITERINGSMODELL FÖR FÖREBYGGANDE UNDERHÅLL LUJI-MT-TEKN-01/ Nuvarande prioriteringsmodeller Modeller som beslutsstöd vid bestämning av FU-intervall är eftertraktade inom MT-sfären. Inom branschen finns ett antal, mer eller mindre avancerade. Ett krav är att vald metod och dess parametrar skall vara greppbara och resultatet skall vara lätt att härleda. Några metoder som beskrivs är Milwaukee-metoden (Fennigkoh/Smith) och ROMSYS, (Capuano/Koritko). I Sverige är det dock Milwaukee-metoden som kommit till praktisk användning. Milwaukee-modellen har delvis tillämpats inom svensk sjukvård sedan Den har sitt ursprung i Fennigkoh (1989), Clinical equipment management. Modellen baseras på summan av tre väsentliga kriterier, nämligen apparatfunktion, fysisk risk för patient och underhållsbehov. Summan kan anta värdet 0 till 20, tabell 2. Fennigkoh och Smith satte gränsen vid 12, d.v.s FU skulle utföras om summan av de tre kriterierna låg i intervallet En nackdel med modellen är att kriterier såsom nyttjandegrad och ekonomiska konsekvenser vid utebliven funktion eller funktionsstörningar ej har beaktats. Återkoppling från avvikelsehantering är en annan intressant parameter, med tanke på möjligheter till förbättring. Risk Oriented Maintenance, ROMSYS, Capuano/Koritko, är ett IT-baserat system där FU-intervallen kan justeras automatiskt utgående från ett antal ur säkerhets-, underhålls- och driftssynpunkt väsentliga parametrar, t.ex återkoppling från avvikelsehantering. Metoden är sofistikerad, men resultatet bedöms varken vara lätt att härleda eller förstå. Tabell 2, Poäng enligt Milwaukee-modellen, Fennigkoh (1989) 16
17 PRIORITERINGSMODELL FÖR FÖREBYGGANDE UNDERHÅLL LUJI-MT-TEKN-01/ Ny prioriteringsmodell I en ny modell, utvecklad av Wang (2000), har tidigare beskrivna nackdelar i Milwaukeemodellen, Fennigkoh (1989), kompenserats. Tillämpning av modellen resulterar i ett numeriskt värde, kallat EMR, Equipment Management Rating. EMR kan justeras med hänsyn tagen till nyttjandegrad, och benämns då AEMR, Adjusted EMR. Maxvärdet i båda fallen är 30. Tabell 3. Risk (eng: Risk) 1-5 Verksamhetskritisk funktion (eng: Mission Critical) 1-10 Underhållsbehov (eng: Maintenance requirements) 1-5 Nyttjandegrad (eng: Utilization) 0-100% EMR = 2 * Risk + Verksamhetskritisk funktion + 2 * Underhållsbehov AEMR = 2 * Risk + (Verksamhetskritisk funktion + 2 * Underhållbehov) * Nyttjandegrad Tabell 3. Poängsättning för några vanliga medicintekniska produkter, Wang (2000) 17
18 PRIORITERINGSMODELL FÖR FÖREBYGGANDE UNDERHÅLL LUJI-MT-TEKN-01/ Resultat Efter att prioriteringsmodellen enligt Wang & Levenson valts, etablerades två arbetsgrupper bestående av medicintekniska ingenjörer verksamma inom svensk sjukvård. Arbetsgrupperna fick till uppgift att prioritera inom apparatgrupperna elektromedicin och gas & vätsketeknik. Resultatet framgår av en prioriteringslista, bilaga 2. Förutom EMR equipment management rating, har även tidigare Milwaukee poäng angetts i listan. Grupperna fann att nyttjandegraden ej gick att bestämma på ett konsekvent sätt, varför AEMR adjusted equipment management rating ej bedömts i detta arbete. Nyttjandegraden är emellertid en väsentlig faktor för bedömning av underhållsbehov och bör beaktas vid ett prioriteringsarbete. 18
19 PRIORITERINGSMODELL FÖR FÖREBYGGANDE UNDERHÅLL LUJI-MT-TEKN-01/ Slutsatser och diskussion Varför prioriteringsmodell för förebyggande underhåll? En prioriteringsmodell är nödvändig för att utnyttja befintliga resurser optimalt och kunna inbördes rangordna medicintekniska utrustningar. Ett nationellt vedertaget beslutstöd till sjukvården som baseras på samlad erfarenhet inom branschen. När kan man inte göra avsteg? Utrustning som berörs av lagar och föreskrifter, t.ex av SSI FS 2000:1-4 samt AFS 1983:11 skall underhållas enligt intervall som anges i dessa föreskrifter. Vilka krav ställer vi på en prioriteringsmodell? - Modellen skall kunna tillämpas på all medicinteknisk utrustning. - Koppling till befintlig prioriteringsmodell (Milwaukee) för att underlätta konvertering - Enkel att förstå och hantera - Lätt att beskriva som en produkts FU-nivå vid dialog med verksamhetsansvarig Egenskaper hos vald prioriteringsmodell Modellen är en utveckling av Milwaukee-modellen som är enkel att förstå och hantera. Kriterier som tidigare saknats har adderats och därmed gjort modellen mer användbar. Materialet kan tillämpas på såväl CE- som icke CE-märkta produkter. Är en produkt med förlängt FU-intervall att betrakta som egentillverkad? Om en väsentlig avvikelse inträffar vid användning av CE-märkt MTP, där orsaken misstänks kunna härledas till förlängt FU-intervall, är det upp till tillverkaren att visa att justeringen påverkat produktens prestanda så mycket att produktens CE-märkning inte längre gäller. Är i så fall produkten att betrakta som egentillverkad? Analogt gäller att sjukvården får visa att intervallförlängningen inte påverkat funktionen så mycket att produkten är att betrakta som egentillverkad. Är det ett problem om en CE-märkt produkt genom förändring av FU-intervall blir att betrakta som egentillverkad? Troligen inte, eftersom en noggrann dokumenterad riskanalys skall föregå förändring av FU-intervall. Med riskanalysen som grund skall verksamhetschefen godkänna den nya ordningen innan den börjar tillämpas. Fortsatt arbete Produkten av detta projekt, prioriteringslistan för apparatgrupperna elektromedicin samt gas & vätsketeknik, bör revideras årligen. Projektgruppen föreslår därför årliga uppdateringar av listan i förslagsvis LfMT:s regi. Material bör även göras lätt tillgängligt, t.ex via internet. Andra apparatgrupper såsom röntgenutrustning, mekaniska instrument mm bör också inkluderas i en prioriteringslista. 19
20 PRIORITERINGSMODELL FÖR FÖREBYGGANDE UNDERHÅLL LUJI-MT-TEKN-01/ Övrigt 12.1 Sammanställning av påståenden och generella frågor För ackrediterade verksamheter såsom laboratorier, är kalibrering och underhåll av utrustning grundläggande. Verksamheten anger själv rimliga intervall som bedöms av Svedac. Oftast är intervallen identiska med leverantörens. Kontroll av programvaruversion vid FU är väsentligt. Dessvärre finns risken att programvaran blivit uppdaterad utan avisering mellan två FU, vilket kan påverka uppmätta prestanda. (Jfr chipstrimmade motorfordon). Är tillverkarens angivna underhållsintervall anpassade till miljöfaktorer i olika länder t.ex klimat - temperatur? System med flera tillverkare och olika intervall, egentillverkade system? Denna modellen är inte heltäckande => Erfarenhetsåterkoppling Hur skall ett erfarenhetsåterkopplat och enkelt system se ut? Det krävs troligen stora volymer för att erfarenhetsåterkoppling skall vara meningsfull. Förutom tillverkarnas databaser, kan man tänka sig att MTA samverkar via verksamhetssystemen, MAXIMO, MP5, Medusa, Medeq, DUGA etc. Underhållsamverkan med funktionsföreträdare, t.ex personal med särskilt apparatansvar. Definiera vad apparatansvarig får/inte får göra. Underhållsinsatsens omfattning kan vara olika vid olika underhållstillfällen vid olika alternativa tidsintervall. (Exempelvis mer omfattande insatser vart annat, tredje eller fjärde år). Ibland kan FU medföra att nya oönskade fel eller störningar genereras. Detta fenomen måste vägas mot nyttan av FU. Intelligenta system försvårar/omöjliggör viss kontroll och kan ge falsk säkerhet. En annan fråga är validering av intelligenta system MT:s och underhållsleverantörernas Q-säkringsrutiner Kompetens hos personal egen och extern. Kalibrering av testutrustning t.ex. Spårbarhet och dokumentation. 20
21 PRIORITERINGSMODELL FÖR FÖREBYGGANDE UNDERHÅLL LUJI-MT-TEKN-01/2002 Källförteckning Capuano, M. & Koritko, S. (1996), Risk-oriented maintenance. Biomedical Instrumentation Technology, 30: Fennigkoh, L. & Smith, B. (1989), Clinical equipment management. JCAHO PTSM series Frånlund, J (1993), Några begrepp inom underhåll och driftsäkerhet, skrift från Föreningen Underhållsteknik (UTEK) Idhammar, B (1992), Underhållsteknikens hörnstenar, Rationellt underhåll 1 ISBN Liedström, G (2000), Lagen om medicintekniska produkter, kommentar och handbok, 2:a upplagan ISBN Olsson, S., Holmer N-G & Angantyr, L-G (1992), Bryt slentrianen - rangordna behoven. Medicinsk ekonomi+teknik, 1992:7. Produkt- og Elektrisitetstilsynet, (1999), Forskrift om bruk og vedlikehold av elektromedisinsk utstyr med veiledning, ISBN SEK, Svenska Elektriska Kommissionen, (1989), Handbok 409, Säker användning av elektrisk utrustning för medicinskt bruk SS, Svensk Standard, 1288 tillförlitlighetstermer Svenska läkaresällskapet & SPRI (1997), Kvalitetssäkring vid användandet av medicintekniska produkter. Svensk medicin Nr 57, ISSN Wang, B. & Levenson, A. (2000), Equipment inclusion criteria- A new interpretation of JCAHO s Medical Equipment Managment Standard. Journal of Clinical Engineering 21
22 PRIORITERINGSMODELL FÖR FÖREBYGGANDE UNDERHÅLL LUJI-MT-TEKN-01/2002 Bilaga 1 Lagar SFS 1993:584 SFS 1988:220 Förordningar SFS 1993:876 SFS 1988:293 Föreskrifter AFS 1983:11 AFS 1993:10 LVFS 2001:6 LVFS 2001:7 SOSFS 1996:23 SOSFS 1996:24 SOSFS 2001:12 SSI FS 2000:1 SSI FS 2000:2 SSI FS 2000:3 SSI FS 2000:4 Lagen om medicintekniska produkter Strålskyddslagen Förordning om medicintekniska produkter Strålskyddsförordningen Anestesigaser (under omarbetning) Maskiner och vissa andra tekniska anordningar Medicintekniska produkter Medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik Anmälningsskyldighet enligt 5 lagen (1996:786) om tillsyn över hälso- och sjukvården (Lex Maria) samt lokal avvikelsehantering Kvalitetssystem i hälso- och sjukvården Allmänna råd om användning och egentillverkning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården. SSI:s föreskrifter om allmänna skyldigheter vid medicinsk och odontologisk verksamhet med joniserande strålning SSI:s föreskrifter om röntgendiagnostik SSI:s föreskrifter och allmänna råd om nukleärmedicin SSI:s föreskrifter om medicinsk strålbehandling Standarder SS EN Svensk standard, Elektromedicinsk utrustning - Säkerhet - Del 1: Allmänna fordringar 22
23 PMFU bilaga (5) Milwaukee-poäng 1992 Grp Benämning SPRI-kod Kommentarer G Anestesiapparat G Kuvös transport G Dialysapparat, hemo G Lungventilator, hembruk (livsuppehållande) / G Op-bord, fast monterat med tillbehör G Ventilator, lung- IVA G Gasblandare f med gaser G Kuvös, intensivvård G Op-bord, mobilt med tillbehör E Defibrillator E Defibrillator halvautom G Anestesimedelsförgasare G Trepanborr E Hypo/hyperterrmiutrustning Avser heater/cooler f hjärt/lungmaskin Risk (1-5) Underhållsbehov (1-5) Verksamhetskritisk funktion (1-10) PMFU-poäng (max 30) G Dialysapparat, hemo IVA Avser beh med teknik typ Prisma G Endoskopiutrustning, flexibel G Överskottsventil (Bernerventil) E Blodgasanalysator, IVA-placering Avser "Lab modell" G Oxygenkoncentrator, hembruk G Op-pendel E ph-mätutrustning, fetal G Lungventilator, anestesi G Insufflator G Sug f op. Svalg, dränage. elektrisk G Andningssystem, återandning anestesi G Centrifug, celltvätt Avser extracorporal tillämpning. Förklaring Grp G - bedömd av gas-gruppen; Grp E - bedömd av elektromedicingruppen
24 PMFU bilaga (5) Milwaukee-poäng 1992 Risk (1-5) Underhållsbehov (1-5) Verksamhetskritisk funktion (1-10) PMFU-poäng (max 30) Grp Benämning SPRI-kod Kommentarer G Kuvös, standard G Blodtomhetsregulator G Mikroskop. Öron G Disk- o desinfektionsapp (endoskop) G Centrifug E Oximeter Avser "lab.modell" G Värmare/kylare E Hjärtstimulator intern Intern elektrod, extern styrenhet. E Vitrektomiutrustning E Laserkirurgiutrustning E Ultraljudsaspirator E Lithotriptor, extern impuls E Videoendoskop E Infusionspump G Analgesiapparat G Kirurgmotor, el- eller batteridriven G Endoskopiutrustning, stel E Sprutpump G Inhalator G Sug f op. svalg. dränage. ejektor G Kuvös. öppen (återupplivn. bord) E Diatermiapparat, kirurgisk G Traktionsutrustning E Urodynamikmätutrustning Inkl. urinflödesmätare E Spirometer E Infusionsregulator Förklaring Grp G - bedömd av gas-gruppen; Grp E - bedömd av elektromedicingruppen
1(7) Medicintekniska produkter. Styrdokument
1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 113 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2013-10-08 Reviderad 2014-06-26, 2015-05-04
Läs merDnr /2017. Marknadskontrollplan. Egentillverkade medicintekniska produkter
Dnr 10.4-43496/2017 Marknadskontrollplan 2018 Egentillverkade medicintekniska produkter Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 2(8) Sammanfattning IVO har tillsynsansvaret för de egentillverkade medicintekniska
Läs merDnr /2016. Marknadskontrollplan. Egentillverkade medicintekniska produkter
Dnr 10.4-41764/2016 Marknadskontrollplan 2017 Egentillverkade medicintekniska produkter Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 2(8) Sammanfattning IVO har tillsynsansvaret för de egentillverkade medicintekniska
Läs merDock finns det ett antal punkter som kräver åtgärder från hälso- och sjukvårdens
1(2) 23 januari 2006 hs 2006/0010 Hälso- och sjukvårdsnämnden Kvalitetssäkring av medicinteknisk utrustning, Hälso- och sjukvårdsnämnden har mottagit revisionsrapport; Granskning av kvalitetssäkring av
Läs merMedicintekniska produkter
Dokumentnamn Riktlinje för Medicintekniska produkter Handläggare: Ann-Marie Thordeman MAS Vård och omsorgsförvaltningen Kvalitetsansvarig: Område Hälso- och sjukvård 20110603 Dok. Nr 1 Vers.nr. 1 Antal
Läs merAnvändning av medicintekniska produkter inom Hälsooch sjukvården på Gotland
(6) produkter inom Hälsooch sjukvården Med medicinteknisk produkt avses en produkt som enligt tillverkarens uppgift skall användas för att hos människor enbart eller i huvudsak. påvisa, förebygga, övervaka,
Läs merDnr /2018. Marknadskontrollplan. Egentillverkade medicintekniska produkter
Dnr 10.4-36564/2018 Marknadskontrollplan 2019 Egentillverkade medicintekniska produkter Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 2(9) Sammanfattning Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har tillsynsansvar
Läs merför hälso- och sjukvårdsarbetsuppgifter
Direktiv Framtagen av: Medicinskt ansvariga Fastställd av: Medicinskt ansvariga Sökord i diariet: Medicinteknisk utrustning Målgrupp: Verksamhet Diarienummer: VON F 2017/00355 003 Fastställd: 2010-11-01
Läs merRiktlinje 19 gällande medicintekniska produkter MTP
2013-04-02 Rev 2015-08-10 Riktlinje 19 gällande medicintekniska produkter MTP Styrdokument Lagen om medicintekniska produkter ( 1993:584 ) Socialstyrelsen föreskrifter om användning av medicintekniska
Läs merKommunstyrelsen. Ärende 14
Kommunstyrelsen Ärende 14 Vårdutskottet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2019-04-10 9(24) 71 Revidering av riktlinje medicinska produkter Sammanfattning Riktlinjen "" inom vård och stöd har reviderats
Läs merSOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Läs merAnsvarsfördelning avseende användning av medicintekniska produkter/hjälpmedel inom hälso- och sjukvården - riktlinje
Ansvarsfördelning avseende användning av medicintekniska produkter/hjälpmedel inom hälso- och sjukvården - riktlinje Inledning I Hälso- och sjukvårdslagen finns grundläggande bestämmelser om den utrustning
Läs merDirektiv. Medicinteknisk utrustning för hälso- och sjukvårdsarbetsuppgifter. Medicinsk utrustning Hälso- och sjukvårdsarbetsuppgifter
Direktiv Framtagen av: Medicinskt ansvariga Fastställd av: Medicinskt ansvariga Sökord i diariet: Medicinsk utrustning Hälso- och sjukvårdsarbetsuppgifter Målgrupp: Giltig fr.o.m. 2015-09-01 Utvärderas
Läs merMEDICINTEKNISKA PRODUKTER RIKTLINJE FÖR MEDICINTEKNISKA PRODUKTER
MEDICINTEKNISKA PRODUKTER RIKTLINJE FÖR MEDICINTEKNISKA PRODUKTER KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: VoF Ansvarig: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering Uppdaterad: 2017-11-09
Läs merAnsvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )
1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan
Läs merDnr /2016. Marknadskontrollplan. Egentillverkade medicintekniska produkter
Dnr 10.4 7583/2016 Marknadskontrollplan 2016 Egentillverkade medicintekniska produkter Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 2(7) Sammanfattning IVO har tillsynsansvaret för de egentillverkade medicintekniska
Läs merRiktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun
Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig
Läs merInriktning och mål för medicinteknisk säkerhet
Inriktning och mål för medicinteknisk säkerhet vid Kristianstad Hässleholms sjukhusorganisation Tillämpningsanvisning för delegering av ansvar enligt föreskriften SOSFS 2001:12 Ide och grundutförande:
Läs merRe-processing. Anna Lundgren, samordnare medicinteknik
Re-processing Anna Lundgren, samordnare medicinteknik IVO:s uppdrag IVO finns till för vård- och omsorgstagarna och syftet är att genom tillsyn och tillståndsprövning bidra till en vård och omsorg som
Läs merAVVIKELSE MED MEDICINTEKNISKA PRODUKTER
AVVIKELSE MED MEDICINTEKNISKA PRODUKTER RIKTLINJE FÖR AVVIKELSE MED MEDICINTEKNISKA PRODUKTER KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt
Läs merMedicintekniska produkter
Sida 1 (9) 2017-06-16 Medicintekniska produkter MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (9) Innehåll Allmänt... 3 Medicintekniska
Läs merDirektiv. Framtagen av: Medicinskt ansvariga. Giltig fr.o.m Sökord i diariet: Medicintekniska produkter
Direktiv Framtagen av: Medicinskt ansvariga Fastställd av: Medicinskt ansvariga Fastställd år: 2011 Sökord i diariet: Medicintekniska produkter Målgrupp: Medarbetare på Vårdoch omsorgskontoret Diarienummer:
Läs merRiktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Ingrid Fagerström ingrid.fagerstrom@harnosand.se Riktlinje Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Riktlinje Ledningssystem för
Läs merRegel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Medicintekniska produkter (MTP)
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (10) 2013-05-28 Sjuksköterskor Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Medicintekniska produkter (MTP) Sida 2 (10) Innehåll REGEL
Läs merRiktlinjer för hantering och användning av medicintekniska produkter
Riktlinjer för hantering och användning av medicintekniska produkter Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2016-03-01 16 Riktlinjerna gäller från 2016-03-14 och som längst max 4 år Dokumentägare: Medicinskt
Läs merDokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Styrdokument Hälso- och sjukvård. Vård och omsorgsnämnden
Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Styrdokument Hälso- och sjukvård Vård och omsorgsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Medicinskt ansvarig sjuksköterska Ingela Mindemark Mas VON.2015.79
Läs merI tillämpningsområdet ingår även hantering av medicintekniska produkter, t.ex. underhåll och transporter.
Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen
Läs merKan Medicintekniska engångsprodukter resteriliseras?
Kan Medicintekniska engångsprodukter resteriliseras? Steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2014 Författare: Marie-Louise Hjalmarsson och Ia Mälman Handledare: Maria Hansby. 0 Författare:
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB
Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB År 2017 2018-01-07 Hélène Stolt Leg. psykoterapeut, socionom, verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merSvar på revisionsrapport patientsäkerhetsgranskning av medicintekniska produkter
1(5) Datum 2014-05-07 Diarienummer Förslag Till Region Hallands revisorer För kännedom: Hälso- och sjukvårdsstyrelsen på revisionsrapport patientsäkerhetsgranskning av medicintekniska produkter Driftnämnden
Läs merKommunens ansvar för hälso- och sjukvård
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och
Läs merRutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård
Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav
Läs merÖvergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6
LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6
Läs merRutiner för avvikelsehantering och riskhantering
Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:
Läs merRiktlinjer för. Låneinstrument
Riktlinjer för Låneinstrument Innehåll Sammanfattning... 2 Bakgrund... 2 Syfte... 2 Definition av låneinstrument... 2 Checklista... 3 Förklaring till checklista... 3 Referens- och litteraturlista... 5
Läs merInstruktion. Användning av personlyftar och lyftselar i Norrköpings kommun. Framtagen av: Medicinskt ansvariga Förflyttningsteamet
Instruktion Framtagen av: Medicinskt ansvariga Förflyttningsteamet Godkänd och fastställd av: Medicinskt ansvariga Sökord i diariet: Personlyftar Lyftselar Diarienummer: VON F2017/00305 003 Giltig fr.o.m.
Läs merPresentation. Nils-Erik Pettersson F d MT-direktör Medicinsk teknik Örebro läns landsting. N-E Pettersson 130313
Presentation Nils-Erik Pettersson F d MT-direktör Medicinsk teknik Örebro läns landsting DISPOSITION Krav inom sjukvården Internationellt standardiseringsarbete Medicinska gaser Medicinsk gasanläggning
Läs merRIKTLINJE. Version Datum Utfärdat av Godkänt Anneli Hafström Anneli Hafström Anneli Hafström Anneli Hafström
RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2007-12-18 Anneli Hafström Anneli Hafström 2 2009-02-27 Anneli Hafström Anneli Hafström 3 2011-09-16 Ulrika Ström, Kicki Färnlöf Ulrika Ström, Kicki Färnlöf
Läs merRegel för Hälso- och sjukvård. Medicintekniska produkter (MTP) Region Stockholm Innerstad Sida 1 (13)
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (13) Rev. 2014-05-20 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso- och sjukvård Medicintekniska produkter (MTP) Sjuksköterskor och Medicinskt
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET
HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET Sterilteknikerutbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2013 Författare: Cecilia Söderberg Handledare: Maria Hansby Sammanfattning
Läs merRutiner för f r samverkan
Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas
Läs merRiktlinjer för Medicintekniska Produkter
RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinje för Medicintekniska Produkter Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 140122 Gemensam med Regionen:
Läs merRiktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS
Riktlinje 2/ Avvikelser LSS Rev. 2017-06-22 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS Författningar
Läs merRegel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (8) 2014-05-22 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering
Läs merRiktlinjer och rutiner vid medicintekniska hjälpmedel (MTP)
Riktlinje 9/ Medicintekniska Hjälpmedel (MTP) Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner vid medicintekniska hjälpmedel (MTP) Författningar
Läs merSOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens
Läs merLAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR
LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN NÄMND (VÅRDGIVARE), LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE
Läs merÖvergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad
Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen
Läs merHur ska bra vård vara?
Hur ska bra vård vara? God och säker vård ur ett MAS perspektiv Se det etiska perspektivet som överordnat Utgå från en humanistisk värdegrund med vårdtagaren i centrum Hålla sig uppdaterad vad som händer
Läs merAvvikelsehantering HSL - Extern utförare
EXT_OMF_RU-001-01 Avvikelsehantering HSL - Extern utförare Ett normerande styrdokument som Monica Hansson, medicinskt ansvarig sjuksköterska omsorgsförvaltningen, fattade beslut om 9 oktober 2018. Rutinen
Läs merLedningssystem för vävnadsinrättningar
2 9 Bilaga 2 1 Ledningssystem för vävnadsinrättningar A. ORGANISATION OCH LEDNING 1. Vävnadsinrättningen ska ha ett dokumenterat ledningssystem för kvalitet och säkerhet som är anpassat till verksamheten
Läs merSOSFS 2011:9 ersätter
SOSFS 2011:9 trädde i kraft den 1 januari 2012 tillämpliga inom hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS oavsett om det är i privat eller offentlig regi vid myndighetsutövning
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB
Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens
Läs merRIKTLINJER FÖR HANTERING AV MEDICINTEKNISKA PRODUKTER Undersökningsutrustning/behandlingshjälpmedel/omvårdnadshjälpmedel
2008-08-13 REV 2010-01-22 RIKTLINJER FÖR HANTERING AV MEDICINTEKNISKA PRODUKTER Undersökningsutrustning/behandlingshjälpmedel/omvårdnadshjälpmedel Instruktionen hänvisar till gällande bestämmelser som
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB
Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB År 2016 2017-01-08 Hélène Stolt Leg. psykoterapeut, socionom, verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering
Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter Sida 0 (5) 2019 Läkemedelshantering UPPRÄTTAD AV MEDICINSKT ANSVARIGA SJUKSKÖTERSKOR
Läs mer1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4
Läs merSAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND
SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och
Läs merRIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD
RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig
Läs merMedicinteknisk handbok
2015-02-26 1 (8) Omsorgsavdelningen Ansvarig Pernilla Hedin Upprättad av Gunilla Marcusson Upprättad den 2008-12-10 Reviderad den 2015-02-26 Medicinteknisk handbok Inledning Syftet med Medicinteknisk handbok
Läs merRutiner för avvikelsehantering och riskhantering
Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2018-07-03 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (2010: 659)
Läs merMarknadskontroll av solglasögon
RAPPORT 1999:4 Marknadskontroll av solglasögon Innehåll Sida Sammanfattning 5 Bakgrund 7 Säkerhetskrav för solglasögon 7 Lagen om personlig skyddsutrustning, PSU och CE-märket ( ) 7 Produktsäkerhetslagen
Läs merPM 2015:127 RVI (Dnr /2015)
PM 2015:127 RVI (Dnr 159-1175/2015) Förslag till föreskrifter om allmänna råd om behandling av personuppgifter och journalföring i hälso- och sjukvården Remiss från Socialstyrelsen Remisstid den 1 september
Läs merAnsvar för användning och hantering av medicintekniska produkter
Styrande dokument Regeldokument Anvisning Kvalitetshandbok för medicintekniska produkter och tjänster Del 1 Sida 1 (12) Ansvar för användning och hantering av medicintekniska produkter Vårdgivarens ansvar
Läs merHur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09
Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik Lärandemål Få förståelse för hur ett kvalitetssystem är uppbyggt Förstå hur kvalitetssäkringen fungerar i praktiken Hur kan man själv bidra till att upprätthålla
Läs merSammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre
Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre Inledning Denna skrift riktar sig till dig som vill driva
Läs merVÄLKOMMEN! BEHÖRIG BESTÄLLARE av specialanpassningar
VÄLKOMMEN! BEHÖRIG BESTÄLLARE av specialanpassningar VÄLKOMMEN! Vad ska vi gå igenom idag? Författningar Vad är en medicinteknisk produkt? Det uppstår ett behov Rutiner i Jönköpings län Författningar Författningar
Läs mer12 Riktlinjer om ansvarsförhållande medicintekniska produkter HSS140107
Ärende 12 HSS 2014-09-22 12 Riktlinjer om ansvarsförhållande medicintekniska produkter HSS140107 Arbetsutskottets förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen antar föreslagna riktlinjer om ansvarsförhållanden
Läs merSamverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.
2013-01-08 Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Samverkansrutinen är uppdaterad enligt gällande lag och föreskrifter.
Läs merRiktlinje medicinsktekniska produkter (MTP)
Riktlinjer utarbetade för: Vård- och Omsorgsnämnden Kvalitetsområde: Hälso- och sjukvård Framtagen av ansvarig tjänsteman: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Giltig f o m: 2018 11 26 Lagstiftning, föreskrift:
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 SOSFS 2011:9 träder i kraft..och ersätter 20120101 Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet
Läs merBarium-id Giltigt t.o.m Version 3
Innehållsansvarig: Josef Adolfsson, Chef, Övergripande (josad2) Granskad av: Peder Karlsson, Medtekn ingenjör, Medicinteknik (pedka2) Godkänd av: Eva Sundström, Chef, Stabsledning (evasu3) Publicerad av:
Läs merNationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten
Nationella bedömningskriterier för tillsyn av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten från den 1 januari 2012 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Projektorganisation... 3
Läs merKarlstad den 8 april 2009. Christian Sand Projektledare
Förord Under perioden april 2008 till april 2009 har en nationellt sammansatt projektgrupp inom professionen Medicinsk teknik arbetat med frågeställningar kring prioritering av förebyggande underhåll.
Läs merFörebyggande Underhåll
Förebyggande Underhåll Inverkan av dålig anläggningseffektivitet 100% 26% Förluster 74% Tidstillgänglighet Anläggningsutnyttjande Kvalitetsutbyte 94% 85% 93% Anläggningens kapacitet Anläggningens produktion
Läs merAvvikelsehantering inom äldreomsorgen Yttrande till Stadsrevisionen
FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR ÄLDR E TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2013-04-23 Handläggare: Monika Lind Telefon: 08-508 18 122 Till Farsta stadsdelsnämnd 2013-05-23 Avvikelsehantering inom äldreomsorgen
Läs merKrav på medicinteknisk säkerhet, lagar och standarder. Mats Lundin Best Practice Linköping
Krav på medicinteknisk säkerhet, lagar och standarder Mats Lundin Best Practice Linköping 2013-03-11 Vad gör en utrustning säker? Centrala bestämmelser Hälso- och sjukvårdslagen Lex Maria Patientsäkerhetslagen
Läs merLEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9
Socialnämnden LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 DEL 1 Handläggare: Befattning: Mikael Daxberg Verksamhetsutvecklare Upprättad: 2014-02-14 Version: 1 Antagen av socialnämnden:
Läs merRiktlinjer för hantering av medicintekniska produkter
Dokumentrubrik Riktlinjer för hantering av medicintekniska produkter Dokumentnr Revision 528811 R1 Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-10-19 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare
Läs merKvalitetssäkring genom avvikelsehantering
Bilaga 9, SN 84, 2016-09-07 Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering Dokumenttyp: Reviderad riktlinje Diarienummer: 119/2016 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2016-09-07 Gäller fr.o.m.: 2016-10-05 Reviderad:
Läs merAvvikelsehantering för medicintekniska produkter
Styrande dokument Regeldokument Anvisning Kvalitetshandbok för medicintekniska produkter och tjänster Del 1 Sida 1 (6) Avvikelsehantering för medicintekniska produkter Inom Norrbottens läns landsting finns
Läs merMEDICINTEKNISK HANDBOK REGLER OCH RUTINER
MEDICINTEKNISK HANDBOK I REGLER OCH RUTINER INNEHÅLLSFÖRTECKNING LAGSTIFTNING... 4 Socialstyrelsens författningssamling... 4 Lagar... 4 Förordningar... 4 Föreskrifter... 5 SYFTE... 6 MÅL... 6 ANSVAR..6
Läs merRiktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun
Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun Ett normerande dokument som Omsorgsnämnden fattade beslut om 30 augusti 2018, och som Äldrenämnden fattade beslut om 27 september 2018 Dokumentnamn Fastställd
Läs merOlyckor och tillbud med produkter i diabetesvården
Olyckor och tillbud med produkter i diabetesvården SFSD 2015-04-17 Brita Liljestrand utredare Karin Hampus utredare Enheten för Medicinteknik Tillsyn är enhetens huvudsakliga uppgift Övrigt Tillsyn Enheten
Läs merSOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Läs merRådsmöten och anhörigmöten hålls regelbundet på varje enhet. Boende/närstående erbjuds att delta i vårdplanering.
Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i Hälso- och sjukvården enligt SOSFS 2005:12(M) Enskede Årsta Vantör stadsdelsförvaltning BEMÖTANDE AV PATIENTER 4 kap 1 KRAV I FÖRFATTNING det finns rutiner
Läs merRiktlinje för användning av medicintekniska produkter (MTP) i hälso- och sjukvården inom Klippans kommun
Riktlinje för användning av medicintekniska produkter (MTP) i hälso- och sjukvården inom Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2009-10-06 133 Riktlinjen grundar sig på SOSFS 2008:1 (M) Socialstyrelsens
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan
Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan År 2014 2014-04-16 Lars-Göran Hildor Innehållsförteckning Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
Läs merLagar, föreskrifter och rekommendationer. Riktade Studiedagar i Strålskydd och Bildoptimering inom Röntgen Växjö 24-25 oktober 2006
Lagar, föreskrifter och rekommendationer Riktade Studiedagar i Strålskydd och Bildoptimering inom Röntgen Växjö 24-25 oktober 2006 Samtliga lagar och FS som berör sjukvården 1. SFS 1988:220 Strålskyddslag
Läs merKvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen
STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...
Läs merMalmö stad Medicinskt ansvariga
Malmö stad Medicinskt ansvariga Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Rutinen beskriver processen vid egenvårdsbedömning
Läs merUTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN SID 1 (7) Ledningssystem för skolpsykologverksamheten/skolpsykolog. Bilaga 3
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN SID 1 (7) 2010-03-01 Bilaga 3 Ledningssystem för skolpsykologverksamheten/skolpsykolog (Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso-
Läs merPlan Ledningssystem för kvalitetsarbete
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete Arbetslivsnämnden, Individ- och familjeomsorgsnämnden, Sociala omsorgsnämnden och Vård- och äldrenämnden Borås Stads
Läs merANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA
ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: VoF Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt
Läs merVälkommen. Utbildning om nya förskrivningsprocessen
1 Välkommen Utbildning om nya förskrivningsprocessen Styrande dokument 2 3 Viktigare författningar Hälso- och sjukvårdslagen Patientsäkerhetslagen Lagen om medicintekniska produkter Lagen om offentlig
Läs merDirektiv för användning och hantering av medicintekniska produkter och system inom Västerbottens läns landsting
Direktiv för användning och hantering av medicintekniska produkter och system inom Västerbottens läns landsting 2009-05-19 INNEHÅLL Inledning 1 Lagen 1 Föreskrifter 1 Västerbottens läns landstings tolkning
Läs merCE-märkta medicintekniska
Kunskap & kvalitet nr 2 CE-märkta medicintekniska produkter 20 frågor och svar Denna skrift är en del i Sveriges Tandläkarförbunds serie Kunskap & kvalitet. Syftet med skriftserien är att bidra till utveckling
Läs merSamverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.
2010-10-08 Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Rutinen är gemensam för Västra Götalandsregionen och alla kommuner
Läs merRiktlinjer för systematiskt patientsäkerhetsarbete
RIKTLINJER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Riktlinjer för systematiskt sarbete Övergripande styrdokument Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:40) om vårdgivares systematiska sarbete
Läs merUtgåva 02. Fastställd
Avsnitt Riktlinje skyddsåtgärder inom omsorgen om äldre och personer med funktionsnedsättning Framtagen av Arbetsterapeut, sjuksköterska, medicinskt ansvariga sjuksköterska enhetschef, reviderad av funktionschef
Läs mer