Rapport mångfald 2009 Uppföljning av plan för mångfald och likvärdiga villkor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport mångfald 2009 Uppföljning av plan för mångfald och likvärdiga villkor"

Transkript

1 KS 2008/478:103 Frigörs alla Huddingebornas livschanser? Förskolan Svanens arbete med mångfald Sörgårdens bild av mångfald (Projektledning 2009, Konstpedagog Filippa Ydstedt Book) Rapport mångfald 2009 Uppföljning av plan för mångfald och likvärdiga villkor 23 november 2009

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Rapport Mångfald sammanfattning Plan för mångfald och likvärdiga villkor Målområden för mångfald i Huddinge kommun - uppföljning Delaktighet och inflytande i samhället Ekonomisk och social trygghet Mångfald och diskriminering i Sverige och Stockholmsregionen Kommunens mångfaldsarbete...21 Referenslitteratur Rapport mångfald

3 1. Inledning Denna rapport är en första uppföljning av Plan för mångfald och likvärdiga villkor som antogs av Huddinge kommunfullmäktige den 3 november Rapporten innehåller en mätning av de indikatorer som fastställdes i samband med mångfaldsplanen. I samband med uppföljningen har det konstaterats att vissa indikatorer inte mäts i medborgar-, medarbetar- och brukarundersökningar. Det saknas en gemensam struktur för att mäta mångfald och diskriminering i Huddinge kommun. En arbetsgrupp bestående av personer från alla förvaltningar har därför under hösten 2009, i samarbete med Synovate, arbetat fram förslag på 7 riktlinjer för att mäta mångfald och diskriminering för medborgar- medarbetaroch brukarundersökningar i Huddinge kommun. En översyn av indikatorer kommer att göras i samband med revideringen av mångfaldsplanen Denna rapport fokuserar därför bara på indikatorer och statistik som belyser mångfald och likvärdiga villkor ur ett medborgarperspektiv. Detta innebär att rapporten inte följer upp indikatorer ur ett medarbetar- och brukarperspektiv. I övrigt berör rapporten även andra undersökningar och rapporter som har betydelse för mångfalden i Huddinge. Rapport mångfald 2009 kan ses som ett komplement till Rapport Folkhälsa 2009 och belyser folkhälsomålen utifrån ett mångfaldsperspektiv. Rapporten tar inte upp de åtgärder som respektive förvaltning ska genomföra för att förverkliga mångfaldsplanen. En sådan redovisning ska genomföras hösten år Rapporten har sammanställts av Marcel Moritz i dialog med Marie Erlandsson Ek och Jonas Frykman på utvecklingsavdelningen, ledningskontoret, Huddinge kommun. Rapport mångfald

4 2. Rapport Mångfald sammanfattning I Rapport mångfald följs indikatorer upp som belyser mångfald och likvärdiga villkor för invånarna i Huddinge kommun och är den första uppföljningen av Plan för mångfald och likvärdiga villkor som antogs av KF i november Rapport Mångfald visar att invånares upplevelse av diskriminering i Huddinge överensstämmer med siffrorna i landet i stort (7 procent). 9 procent av kvinnorna och 4 procent av männen uppgav att de upplevt diskriminering, vilket visar att diskrimineringen i Huddinge är en jämställdhetsfråga. En hög grad av upplevd diskriminering, en brist på förtroende för kommunens institutioner och en låg grad av tillit till andra människor är en sammanfattande bild för personer med funktionsnedsättning. Det finns anledning för kommunen att överväga insatser med målet att personer med funktionsnedsättning i större grad ska uppleva erkännande, tillit och förtroende för kommunens institutioner. Bostadsområdenas skilda villkor är en annan viktig faktor att ta hänsyn till Det är främst personer i Flemingsberg och Vårby som upplevt att de har blivit diskriminerade. De som bor i Vårby, Skogås och Flemingsberg anser i mindre utsträckning än andra att man kan lita på de flesta människor. Vårby har ett något lägre genomsnittsförtroende för kommunens institutioner än andra områden. Inför beslut och åtgärder behövs kunskapen om olika områdens skilda villkor finnas som grund för att öka mångfalden och minska diskrimineringen i Huddinge kommun. Rapport Mångfald pekar på att det i Huddinge finns skäl att iaktta att stora omflyttningar i vissa områden (Vårby Gård, Grantorp och Visättra i Flemingsberg) sammanfaller med en ökande andel inflyttande utrikes födda och utflyttning av stora andelar förvärvsarbetande hushåll. Till exempel innebar detta för Vårby Gård att området år 2007 fick cirka 100 personer färre med förvärvsarbete på grund av in- och utflyttningar. Då detta pågår under flera år innebär det att en stor andel av den förvärvsarbetande befolkningen försvinner från dessa områden. Insatser för att rustar individer till egen försörjning inom kommun, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan kommer därför inte alltid dessa områden eller Huddinge kommun till nytta. Studier visar att boendesegregation bland annat kan förklaras av i vilken utsträckning som områden med olika upplåtelseformer är geografiskt åtskilda i en stad. Ett sätt att komma till rätta med detta är att planera för en ökad mångfald och en större blandning av upplåtelseformer inom alla Huddinges bostadsområden. Arbetet för mångfald och likvärdiga villkor är avgörande för att nå mål om folkhälsa och att skapa en socialt hållbar utveckling. För att uppnå en hållbar samhällsutveckling med ekonomisk, ekologisk och social balans är därför mångfald en förutsättning. Det fortsatta strategiska mångfaldsarbetet i kommunen kommer därför att bli en viktig del i utformandet av det kommunövergripande hållbarhetsdokument som tas fram under Rapport mångfald 2009

5 3. Plan för mångfald och likvärdiga villkor Målet med plan för mångfald och likvärdiga villkor är att såväl kommunens personal på alla nivåer som det kommunala utbudet inom alla verksamhetsområden avspeglar den mångfald som finns i befolkningens sammansättning med avseende på kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. En grundläggande förutsättning för att mångfald ska uppnås är att människors villkor är och upplevs som likvärdiga. Den gemensamma nämnaren är att alla former av diskriminering ska motverkas. Mångfaldsplanen utgår från mänskliga rättigheter och alla människors lika värde. Planen för mångfald och likvärdiga villkor ska vara ett stöd till förvaltningar att vidta åtgärder för att främja ökad mångfald och mer likvärdiga villkor för anställda, brukare och invånare i Huddinge kommun. Plan för mångfald och likvärdiga villkor innehåller mål, förslag på åtgärder och lämpliga indikatorer för att underlätta uppföljning och utvärdering av måluppfyllelse. Planen berör 5 av de 11 folkhälsomålen, som har en nära koppling till de flesta kommunala verksamheter: 1. Delaktighet och inflytande i samhället - Alla invånare i Huddinge ska ha möjlighet att vara delaktiga och kunna påverka samhället och sitt eget liv. 2. Ekonomisk och social trygghet - Alla invånare i Huddinge kommun ska kunna känna trygghet och trivas i sitt boende och sin närmiljö samt ha möjlighet att få ett arbete och klara sin egen försörjning. 3. Trygga och goda uppväxtvillkor - Skapa bra förutsättningar för en god och trygg uppväxt genom att stödja alla barns utveckling och då särskilt beakta barnperspektivet. 4. Ökad hälsa i arbetslivet - Huddinge kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare med goda och hälsosamma arbetsplatser. 5. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård - Alla invånare i Huddinge ska kunna lita på hälso- och sjukvården och på att deras behov blir tillgodosedda. I denna rapport görs en analys utifrån de två första ovan nämnda målområdena och indikatorer mäts utifrån ett medborgarperspektiv. De indikatorer som särskilt belyser mångfald och likvärdiga villkor är: 1. Självupplevd diskriminering (upplevelser av kränkande bemötande/behandling under de senaste tre månaderna som har samband med en eller flera diskrimineringsgrunder). 2. Andel personer som uppger att de har förtroende för kommunala verksamheter. 3. Andel personer som uppger att de i allmänhet kan lita på de flesta människorna. 4. In- och utflyttning. Rapport mångfald

6 Medarbetar- och brukarperspektiv beskrivs inte i denna första rapport då indikatorerna är under översyn: 5. Andel anställda som vet vart man vänder sig om man blir utsatt för trakasserier eller diskriminering. I den årliga medarbetarenkäten undersöks om anställda i Huddinge kommun har varit utsatta för sexuella trakasserier på sin arbetsplats under det senaste året, samt om de vet vart de ska vända sig om de blir utsatta för sexuella trakasserier. År 2008 svarade 2 procent att de varit utsatta för sexuella trakasserier och 24 procent svarade att de inte vet vart de ska vända sig för att få stöd och hjälp. Frågor om diskriminering ställs ännu inte i medarbetarenkäten: 6. Andel brukare som uppger att de har någon de kan dela sina innersta känslor med och anförtro sig åt Denna indikator mäts inte för tillfället i förvaltningarnas brukarenkäter 6 Rapport mångfald 2009

7 4. Målområden för mångfald i Huddinge kommun - uppföljning De indikatorer som valts ut för att särskilt belysa mångfald och likvärdiga villkor presenteras under mångfaldsplanens två första målområden delaktighet och inflytande i samhället samt ekonomisk och social trygghet. Efter redovisning av indikatorer och statistik under varje målområde görs en sammanfattande kommentar gällande mångfalden i Huddinge. En merpart av statistiken är hämtad från SKOPs befolkningsundersökning som utförts på uppdrag av Huddinge kommun. Den bygger på data om levnadsförhållanden bland kommunens invånare våren Relevant statistik från andra rapporter och undersökningar presenteras också. 4.1 Delaktighet och inflytande i samhället Delaktighet och inflytande är grundläggande för att vara del av samhällsgemenskapen. Att ha makt att påverka sin situation kan innebära allt från inflytande över sin egen livssituation till ett demokratiskt deltagande i föreningar, organisationer eller andra etablerade former för inflytande. Ett starkt socialt kapital där sociala relationer är av godo för hälsan och för att motverka social isolering som är en klar hälsorisk, är grundläggande för arbetet. Människors möjligheter till delaktighet och inflytande grundar sig på tillgången till arbete, sysselsättning och utbildning. Information och möjlighet till kommunikation på olika språk är av vikt. Diskriminering är ett stort hot mot delaktighet och inflytande i samhället och ska därför motverkas. Mål/Vision Alla invånare i Huddinge ska ha möjlighet att vara delaktiga och kunna påverka samhället och sitt eget liv. Indikatorer och statistik Indikator. Självupplevd diskriminering (upplevelser av kränkande bemötande/behandling under de senaste tre månaderna som har samband med en eller flera diskrimineringsgrunder) 22 procent har känt sig kränkta under de senaste tre månaderna SKOP frågade, Har du under de senaste tre månaderna blivit behandlad/bemött på ett sätt så att du känt dig kränkt? (Tabell 1) En av fem huddingebor (22 procent) har känt sig kränkta, 6 procent har känt sig kränkta flera gånger under de senaste tre månaderna. Personer som i hög grad besväras av funktionsnedsättning har blivit kränkta i större utsträckning än andra. Det är störst andel bland dem som bor i Vårby och Flemingsberg som har blivit bemötta på ett kränkande sätt. Rapport mångfald

8 % Hela Huddinge Har du under de senaste tre månaderna blivit behandlad/bemött på ett sätt så att du känt dig kränkt? Segeltorp Funktionsbesvär Flemingsberg Sjödalen- Fullersta Skogås Stuvsta- Snättringe Vårby Ja, flera gånger Ja, någon gång Tabell 1. Källa: SKOP procent har blivit kränkta på grund av legal diskrimineringsgrund En närmare analys av svaren om kränkning visar att det är sju procent som har blivit kränkta på grund av legala diskrimineringsgrunder; (Tabell 2) Övriga (15 procent) känner sig kränkta av andra skäl. Personer som i hög grad besväras av funktionsnedsättning har i större utsträckning än andra blivit kränkta på grund av någon legal diskrimineringsgrund. Det är främst personer i Flemingsberg och Vårby som har blivit kränkta på legala grunder. 9 procent av kvinnorna och 4 procent av männen uppgav att de upplevt diskriminering på grund av legal diskrimineringsgrund. % Hela Huddinge Har du under de senaste tre månaderna blivit behandlad/bemött på ett sätt så att du känt dig kränkt? Segeltorp Trångsund Funktionsbesvär Flemingsberg Sjödalen- Fullersta Skogås Stuvsta- Snättringe Trångsund Vårby Ja, pga diskrimineringsgrunder Ja, ej diskrimineringsgrund Tabell 2. Källa: SKOP Rapport mångfald 2009

9 47 procent av kränkningarna har skett på arbete eller i skola SKOP frågade dem som blivit kränkta, Av vem blev du behandlad så att du kände dig kränkt? Flera svar fick anges. Vanligast (45 procent) är att ha blivit kränkt på arbetet eller i skolan; (Tabell 3). På andra plats kommer kränkning av okänd person på allmän plats (23 procent). Därefter följer kränkning av statliga myndigheter t.ex. försäkringskassan, arbetsförmedlingen, polisen, domstolar (15 procent) följt av nära anhörig (13 procent), sjukvården (13 procent) samt affärer och restauranger (10 procent) Några känner sig kränkt av kommunen (7 procent), bank eller försäkringsbolag (5 procent) eller hyresvärd/bostadsförmedling (3 procent). Några (6 procent) har spontant angett andra som kränkare. % Nära anhörig Arbete skola Om du blivit kränkt, Av vem blev du behandlad så att du kände dig kränkt? Flera svar fick anges. Statlig myndighet Sjukvården Kommunen Affär restaurang Bank försäkringsbolag Hyresvärd bostadsförmedlare Okänd person allmän plats Annan Tabell 3. Källa: SKOP 2009 Etnisk tillhörighet är den vanligaste kränkningsgrunden SKOP frågade dem som blivit kränkta, Hade den kränkande behandlingen/bemötandet samband med något av följande? Flera svar fick anges. Vanligast är att huddingeborna har blivit kränkta på grund av etnisk tillhörighet (14 procent), följt av kön (9 procent), ålder (7 procent), religion eller annan trosuppfattning (5 procent), funktionsnedsättning (5 procent), könsöverskridande identitet eller uttryck (3 procent), sexuell läggning (2 procent) samt hudfärg (1 procent); (Tabell 4). Några känner sig diskriminerade på grund av utseende (9 procent) eller på grund av andra skäl (21 procent). En fjärdedel av dem som kränkts (28 procent) svarar att de inte vet varför de blev kränkta. Rapport mångfald

10 % Kön Om du blivit kränkt, Hade den kränkande behandlingen/bemötandet samband med... Flera svar fick anges. Könsöverskridande Religion tro Etnisk tillhörighet Funktionshinder Sexuell läggning Ålder Hudfärg Utseende Annat Vet ej Tabell 4. Källa: SKOP 2009 Indikator. Andel personer som uppger att de har förtroende för kommunala verksamheter. SKOP har vägt samman förtroendesvaren för fyra kommunala institutioner skolan, förskolan, äldreomsorgen och socialtjänsten med vikterna 1=inget förtroende alls, 2=inte särskilt stort förtroende, 3=ganska stort förtroende och 4=mycket stort förtroende. Skalan för det sammanvägda förtroendet varierar mellan 1=lägst och 4=högst. Skalan balanserar på den neutrala mittpunkten 2,50. I hela Huddinge är genomsnittsförtroendet 2,58 för de sammanvägda kommunala institutionerna. (Tabell 5) Det ligger strax över skalans neutrala mittpunkt. Personer som i hög grad besväras av funktionsnedsättning har ett något lägre genomsnittsförtroende (2,48) för kommunens institutioner än andra, men skillnaden är inte statistiskt säkerställd. Störst genomsnittligt förtroende för kommunens institutioner har de som bor i Stuvsta-Snättringe (2,64). Lägst är förtroendet i Vårby (genomsnitt=2,50). Störst är förtroendet i Huddinge kommun för förskolan och skolan där cirka 80 respektive cirka 70 procent angav att de har mycket stort eller ganska stort förtroende för verksamheten. Relativt lågt är förtroendet för äldreomsorg och socialtjänst där cirka 40 procent angav mycket stort eller ganska stort förtroende för verksamheterna. 10 Rapport mångfald 2009

11 Genomsnittsförtroende för institutioner hos kommunen Sammanvägning av skolan, förskolan, äldreomsorgen, socialtjänsten Hela Huddinge Funktionsbesvär Flemingsberg Segeltorp Sjödalen- Fullersta Skogås Stuvsta-Snättringe Trångsund Vårby 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 genomsnitt Tabell 5. Källa SKOP 2009 Indikator. Andel personer som uppger att de i allmänhet kan lita på de flesta människorna. 79 procent anser att man absolut eller kanske kan lita på de flesta människor SKOP frågade, Tycker du att man i allmänhet kan lita på de flesta människor? De flesta i Huddinge (79 procent) anser att man absolut eller kanske kan lita på de flesta människor, 28 procent säger att man absolut kan göra det; (Tabell 6) Relativt få (4 procent) anser dock att man absolut inte kan lita på de flesta, 17 procent anser att man troligen inte kan göra det. Personer som i hög grad besväras av funktionsnedsättning anser i mindre utsträckning än andra att man kan lita på de flesta andra människor. Jämfört med dem som är födda i Sverige anser utrikes födda i mindre utsträckning att man kan lita på de flesta andra. De som bor i Vårby, Skogås och Flemingsberg anser i mindre utsträckning än andra att man kan lita på de flesta människor. Män och kvinnor anger i samma utsträckning att man kan lita på de flesta människor. Rapport mångfald

12 % Hela Huddinge Tycker du att man i allmänhet kan lita på de flesta människor? Segeltorp Funktionsbesvär Flemingsberg Sjödalen- Fullersta Skogås Stuvsta- Snättringe Trångsund Vårby Ja, absolut Ja, kanske Tabell 6. Källa: SKOP 2009 Kommentar Sammanlagd andel invånare som upplevt diskriminering under 2009 var 7 procent, vilket kan sägas mäta toleransen för mångfald i Huddinge kommun. 9 procent av kvinnorna och 4 procent av männen uppgav att de upplevt diskriminering, vilket pekar på att diskrimineringen i Huddinge har ett jämställdhetsperspektiv och att det behövs fortsatta insatser för att skapa ett jämställt Huddinge. Vanligast är att huddingeborna har blivit kränkta på grund av etnisk tillhörighet Näst vanligast är att bli kränkt för sitt kön därefter ålder. Men många uppger att de blivit kränkta även på grund av religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning samt hudfärg. Diskriminering är med andra ord förekommande på alla olika diskrimineringsgrunder i Huddinge kommun. Huddinge kommun ska vara ett föredöme i arbetet med att skapa ett samhälle fritt från diskriminering. Huddinge kommun bör därför överväga att i samarbete med lämpliga organisationer, till exempel Antidiskrimineringsbyrån SYD, öka kunskapen och informera om diskrimineringslagen för medborgare, föreningar och företag. Detta för att minska diskrimineringen och upplysa om vart man kan vända sig om man blir utsatt för diskriminering. En hög grad av upplevd diskriminering, en brist på förtroende för kommunens institutioner och en lägre grad av tillit till andra människor är en sammanfattande bild för personer med funktionsnedsättning. Det finns anledning för kommunen att överväga insatser med målet att personer med funktionsnedsättning i större grad ska uppleva erkännande, tillit och förtroende för kommunens institutioner. 12 Rapport mångfald 2009

13 Bostadsområdenas skilda villkor är en annan viktig faktor att ta hänsyn till. Det är främst personer i Flemingsberg och Vårby som uppger att de har blivit diskriminerade. De som bor i Vårby, Skogås och Flemingsberg anser i mindre utsträckning än andra att man kan lita på de flesta människor. Vårby har ett något lägre genomsnittsförtroende för kommunens institutioner än andra områden. Inför beslut och åtgärder behöver kunskapen om olika bostadsområdens skilda villkor finnas som grund för att öka mångfalden och minska diskrimineringen i Huddinge kommun. I arbetet med att ta fram planer för områdesutveckling bör därför arbetet för mångfald och antidiskriminering prioriteras. 4.2 Ekonomisk och social trygghet Skillnaderna mellan de som har en god ekonomi och de som har det dåligt ställt är stora i samhället. Att upprätthålla en hög sysselsättning så att människor kan försörja sig genom eget arbete är basen i ett välfärdssamhälle. Förvärvsarbete och utbildning är också intimt förknippat med en människas identitet, sociala liv och i sin förlängning, barns trygghet. Sambanden mellan arbetslöshet och psykisk ohälsa är starka. Bostadssegregation och otrygghet påverkar folkhälsan negativt. Kommunen ska arbeta för att alla områden blir attraktiva så att människor vill flytta dit och stanna kvar. Boendesegregation blir tydlig av den omfattning som människor flyttar in eller ut från ett område. Det är viktigt att känna sig trygg i sin närmiljö, känna sig stolt över sin kommun och sitt bostadsområde. Våld och övergrepp mot kvinnor utgör ett viktigt folkhälsoproblem. Det är en tydlig orsak till ohälsa bland kvinnor men även bland barn som tvingas bevittna våld och övergrepp. Mål/vision Alla invånare i Huddinge kommun ska kunna känna trygghet och trivas i sitt boende och närmiljö samt ha möjlighet att få ett arbete och klara sin egen försörjning. Indikatorer och statistik In- och utflyttning. Huddinge kommun har haft cirka 7-8 procents utflyttning i genomsnitt per år och denna siffra har legat relativt jämn perioden Utflyttningar i Visättra och Grantorp som båda ligger i Flemingsberg har stigit under 2000-talet och låg på cirka 20 procent år Västra Skogås och Vårby Gård har haft en utflyttning på cirka 15 procent sedan år 2003 fram till år Rapport mångfald

14 Andelen utflyttningar 25 Procent Vårby Gård Grantorp Visättra Västra Skogås Huddinge År Tabell 7. Källa: SCB Åren hade Huddinge kommun en nettoinflytt av hushåll med förvärvsarbete (se tabell 8). Under 2000-talet är det en trend att de som har arbete i högre grad flyttar ut från Huddinge kommun. År 2007 vände denna trend och det var i princip lika många in- och utflyttare med jobb (100,8 procent) vilket betyder att per 100 in- och utflyttare var det 1 person mer med arbete som flyttade in. För Västra Skogås var det i slutet av 90-talet ungefär lika många förvärvsarbetande bland in- och utflyttare. Sen år 2000 har området tappat många förvärvsarbetande hushåll genom omflyttning, men har haft en vändande trend fram till 2007 då det återigen var något fler hushåll med arbete bland inflyttare än utflyttare. För Vårby Gård och Flemingsberg har det under 2000-talet varit en starkt nedåtgående trend med en utflyttning av hushåll med förvärvsarbete från dessa områden. Detta innebar för Vårby Gård att år 2007 (med en andel på 75,5 %) förlorade området cirka 100 personer med förvärvsfrekvens på grund av in- och utflyttningar. 14 Rapport mångfald 2009

15 Andel förvärvsarbetande bland inrikes in- och utflyttare i befolkningen Andel, % Flemingsberg Vårby Gård Västra Skogås Huddinge Tabell 8. Källa: SCB (Fotnot. Den relativa kvoten mellan förvärvsarbetande in och utflyttare i relation till de förvärvsarbetande utflyttarna. Ålder år. Tal över 100 betyder att det är fler med förvärvsfrekvens som flyttar in än ut från området.) Mellan var nettoinflödet av förvärvsarbetande kvinnor större än män till Huddinge (Tabell 9). Under år var det män som i något högre grad än kvinnor stod för inflyttning av förvärvsarbetande till Huddinge Flemingsberg män 100,7 77,9 101,2 92,4 68,4 81,1 87, ,2 kvinnor 96, ,1 88,3 62,3 69,7 91,2 57,9 67,3 58,5 Vårby män 102,9 106,5 86, , ,9 53,9 90,5 kvinnor 84,2 96,2 90,8 118,4 76,6 63,6 57,7 88,9 61,1 55 Västra Skogås män 89,2 86,7 118,9 82, ,6 79,4 88,5 98,7 106,4 kvinnor 101,8 113,8 86,1 91,6 71,1 85,2 70,4 75,7 68,6 98,2 Huddinge män 116,5 118,2 119,7 105,1 92,6 93,7 97,7 97,1 93,6 103,8 kvinnor 118,1 126,6 123, ,1 88,2 97,1 97,5 88,5 97,5 Tabell 9. Källa: SCB (Fotnot. Den relativa kvoten mellan förvärvsarbetande in och utflyttare i relation till de förvärvsarbetande utflyttarna uppdelat på män och kvinnor, Ålder år) Boendesegregation Huddinge kommun har sedan slutet av 1990-talet haft en allt större andel av den utrikes födda befolkningen boende i vissa områden. Enligt boendesegregationsindex så har ökningen varit från index 34,2, år 1997 till index 40,1 år 2008 (Tabell 10). Rapport mångfald

16 Boendesegregationsindex Huddinge kommun Tabell 10. Källa: SCB Fotnot Indexberäkning som baseras på var den utrikes födda befolkningen är bosatt, beräknas med SAMS som regional indelning och vägs samman till ett kommunvärde. Utvecklingen i fråga om den etniska boendesegregationen under perioden varierar något i landets större kommuner. Tydligast är skillnaden mellan kommuner som Malmö och Uppsala där segregationen minskat och Stockholm, Linköping och Huddinge där boendesegregation successivt skärpts under den aktuella perioden (se Diagram 21). Sett över hela tidsperioden, , ökar segregationen i flertalet av landets 20 största kommuner. 16 Rapport mångfald 2009

17 Andelen utrikes födda i Huddinge kommun ökade med 4,8 procent mellan år 1997 och I Vårby Gård ökade andelen utrikes födda med 13 procent under samma period. Det område som ökat andel utrikes födda mest under perioden är Visättra med 15,4 procent. Grantorp i Flemingsberg har högst andel utrikes födda och för år 2008 var siffran 61,4 procent. Västra Skogås hade år ,9 procent utrikes födda. Andelen utrikesfödda 70,0 60,0 Procent 50,0 40,0 30,0 20,0 Vårby Gård Grantorp Visättra Västra Skogås Huddinge kommun 10,0 0, År Tabell 11. Källa: SCB Kommentar Huddinge kommun har haft cirka 7-8 procents utflyttning i genomsnitt per år och denna siffra har legat relativt jämn perioden Utflyttningar i Visättra och Grantorp som båda ligger i Flemingsberg har stigit under 2000-talet och låg på cirka 20 procent år Västra Skogås och Vårby Gård har haft en utflyttning på cirka 15 procent sedan år 2003 fram till år Huddinge kommun har sedan slutet av 1990-talet haft en ökande boendesegregation och med en allt större samling av utrikes födda till vissa områden. I jämförelse mellan de 20 större kommunerna i Sverige tillhör Huddinge kommun den grupp kommuner där boendesegregation successivt skärpts åren För Vårby Gård och Flemingsberg har det under 2000-talet varit en stark neråtgående trend med en utflyttning av hushåll med förvärvsarbete. Till exempel innebar detta för Vårby Gård att år 2007 fick området cirka 100 personer färre med förvärvsarbete på grund av in- och utflyttningar. Då detta pågår under flera år innebär det att en stor andel av den förvärvsarbetande befolkningen försvinner från Vårby gård och Flemingsberg. Insatser för att rusta individer till egen försörjning inom kommunen, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan kommer därför inte alltid dessa områden eller Huddinge kommun till nytta. Enligt internationell forskning behöver inte etnisk boendesegregation utgöra något problem. Det är när socioekonomisk och etnisk boendesegregation sammanfaller som man bör studera situationen närmare och överväga åtgärder. I Huddinge finns skäl att iaktta att stora omflyttningar i vissa områden som Vårby Gård, Grantorp Rapport mångfald

18 och Visättra sammanfaller med en ökande andel utrikes födda och utflyttning av stora andelar förvärvsarbetande hushåll. Det faktum att det under flera år under 2000-talet varit en stor förlust av hushåll med förvärvsfrekvens i Vårby Gård och Flemingsberg bör beaktas i planering och i val av insatser för att stärka dessa områden. Studier visar att boendesegregation bland annat kan förklaras av i vilken utsträckning områden med olika upplåtelseformer är geografiskt åtskilda i en stad. Ett sätt att komma till rätta med detta vore att planera för en ökad mångfald och en större blandning av upplåtelseformer inom alla Huddinges bostadsområden. Runt Flemingsberg pågår ett arbete med att ta fram en fördjupad översiktsplan där det finns goda möjligheter att planera för en ökad mångfald. I Vårby har ett första steg mot ökad mångfald tagits genom att bygga radhus och villor om än i liten omfattning hittills. När man hittills sökt angripa bristande mångfald i boendet har man enligt forskning alltför ensidigt inriktat sig på så kallat utsatta områden där konsekvenserna av segregationen varit svårast. För att på längre sikt skapa mångfald behövs också en strategi för att blanda upplåtelseformer i både homogena områden med hyresrätter som för egnahemsområden. Om detta med tiden leder till att befolkningssammansättningen till viss del ändras, medför detta att de sociala behoven blir mer jämt fördelade över kommunen och att trycket på olika områdens offentliga service blir mer balanserad. På längre sikt kan detta också bidra till att alla områdens rykte, attraktivitet och status i Huddinge är goda. Att skapa mångfald och social sammanhållning är en fråga för hela regionen, samtidigt är det kommunen som genom sin markpolitik och sitt planmonopol behärskar några av de mest verkningsfulla instrumenten att planera och bygga för mångfald. 18 Rapport mångfald 2009

19 5. Mångfald och diskriminering i Sverige och Stockholmsregionen Den nya diskrimineringslagstiftningen från den 1 januari 2009 omfattar diskriminering som har samband med kön, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning, ålder och könsöverskridande uttryck eller identitet. Den nya statliga myndigheten Diskrimineringsombudsmannen (DO) bildades samtidigt genom att de tidigare myndigheterna Jämställdhetsombudsmannen (JämO), Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO), Handikappombudsmannen (HO) och Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) slogs ihop. Nationell statistik visar att ca 7 procent av befolkningen upplevt diskriminering under den senaste 3 månadersperioden. Fler kvinnor än män anmäler könsdiskriminering. Personer med funktionsnedsättning uppger ofta att de känner sig diskriminerade på arbetsmarknaden och det är även vanligt med upplevd diskriminering bland utrikes födda och personer som ingått partnerskap. När det gäller besök på restaurang, köp av varor, och tjänster samt vid besök i hälso- och sjukvården är upplevelsen av diskriminering vanligast bland personer med funktionsnedsättning. Var och i vilka situationer upplevs diskriminering? Procent % Ingått partnerskap Utländsk härkomst Har funktionshinder I arbetslivet På restaurang/pub/kafé/d iskotek/mm Vid köp av varor eller tjänster I hälso- och sjukvården Källa: DO, HO och HomO 2005 Diskriminering påverkar människors livsvillkor enligt Socialstyrelsens Folkhälsorapport Trots att inställningen till samkönad sexualitet har blivit mer accepterande förekommer fortfarande diskriminering på grund av sexuell läggning. Homo- och bisexuella personer har betydligt sämre psykisk hälsa än övriga befolkningen. Självmordstankar och självmordsförsök är dubbelt så Rapport mångfald

20 vanliga bland homo- och bisexuella personer. Antalet anmälda hatbrott mot homooch bisexuella samt transpersoner har ökat under 2000-talet Enligt rapporten Diskriminering ett hot mot folkhälsan framgår att diskrimineringen i samhället innebär att människor inte har likvärdiga förutsättningar för att uppnå en god hälsa på lika villkor. Diskrimineringen får negativa följder i form av ökad ohälsa och kostnader för samhället genom sjukskrivningar, ökade vårdbehov samt en arbetskraftsreserv som inte utnyttjas. Diskriminering på arbetsmarknaden leder till lägre inkomster och arbetslöshet. Rapporten poängterar att de verksamheter som är viktiga för människors hälsa bör genomföra undersökningar i syfte att kartlägga förekomsten av diskriminering ur ett brukarperspektiv och att inte minst barns upplevelser av diskriminering bör uppmärksammas. I rapporten Diskriminering på den svenska bostadsmarknaden hävdas att det finns en diskriminering på bostadsmarknaden som bidrar till att framför allt den utrikes födda befolkningen i allt högre grad koncentreras till vissa bostadsområden. Statistiska centralbyrån beskriver i sin rapport Barn, boendesegregation och skolresultat att många svenska städer, såväl större som mindre, präglas av boendesegregation. Det finns ett samband mellan boendeområdet och barns prestationer i skolan. Forskning har konstaterat grannskapseffekter som gör att barn, beroende på vilket område de växer upp i, har olika chanser att bli behöriga till gymnasiet, vilket formar deras vidare livschanser. En ny regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2010, håller på att växa fram. För att uppnå visionen om att Stockholmsregionen ska vara Europas mest attraktiva storstadsregion handlar två av strategierna i förslaget till utvecklingsplan om mångfald. Det är strategierna; stärk sammanhållningen och frigör livschanser. Att stärka sammanhållningen innebär att bryta segregerande processer och att strukturer på bostads- utbildnings- och arbetsmarknad ska förändras. Boendesegregation ska motverkas och bostadsmarknaden ska ledas över till en större mångfald. Varierade upplåtelseformer ska finnas i alla områden. Särskilt kompetens som följer med invandring måste tas till vara. Avgörande för att stärka sammanhållningen är att det finns tillit mellan människor, vilket ibland kallas socialt kapital. Det sociala kapitalet ska stödjas genom fler mötesplatser där människor med olika bakgrund möts och skapar kontakter. Medborgarnas förtroende till varandra ska öka. Förtroende till de offentliga verksamheterna ska också öka genom effektivare service och medborgardialog. I strategin för att frigöra livschanser betonas att diskriminering är ett allvarligt hot. Att anta en policy mot diskriminering och rasism och organisera arbetet i regionen enligt den internationella koalitionen städer mot rasism är en viktig beståndsdel inte bara för utrikes födda personer utan för alla invånare samt för besökande turister, affärsresande och investerare. Offentlig sektor som stor arbetsgivare har ett särskilt stort ansvar att mångfaldsorientera sina verksamheter. För att regionen ska bli stark måste allas kompetens användas för att bli resurseffektiv, idérik och konkurrenskraftig, 20 Rapport mångfald 2009

Plan för mångfald och likvärdiga villkor KOMMUNFULLMÄKTIGE 2008-11-03

Plan för mångfald och likvärdiga villkor KOMMUNFULLMÄKTIGE 2008-11-03 Plan för mångfald och likvärdiga villkor KOMMUNFULLMÄKTIGE 2008-11-03 I N N E H Å L L Inledning... 3 Vad innebär mångfald och likvärdiga villkor?... 4 Genomförande av planen... 4 1 Delaktighet och inflytande

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen

Läs mer

Mångfald inte bara en fråga om rättvisa. Kajsa Rives 11 november 2016

Mångfald inte bara en fråga om rättvisa. Kajsa Rives 11 november 2016 Mångfald inte bara en fråga om rättvisa Kajsa Rives 11 november 2016 Mångfald handlar om likheter och olikheter Jämställdhet Innebär att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter

Läs mer

Likabehandling - handlingsplan 2013-2015

Likabehandling - handlingsplan 2013-2015 Likabehandling - handlingsplan 2013-2015 Vi vill motverka diskriminering av människor på grund av kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder,

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige , 9 SÄTERS KOMMUN

Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige , 9 SÄTERS KOMMUN Jämställdhets- och mångfaldsplan 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-15, 9 SÄTERS KOMMUN 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Jämställdhet... 3 Ansvar för jämställdheten... 3 Säters kommuns

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN

Jämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Jämställdhet... 3 Ansvar för jämställdheten... 3 Mångfald... 4 Syfte...

Läs mer

Strategi för integration i Härnösands kommun

Strategi för integration i Härnösands kommun INTEGRATIONSPROGRAM Strategi för integration i Härnösands kommun Innehållsförteckning sidan... 3 1.1 Utgångspunkter 1.2 Det mångkulturella Härnösand... 3... 3... 4 4.1 Kommunstyrelseförvaltning. 4.2 Nämnder

Läs mer

Jämställdhets och mångfaldsplan

Jämställdhets och mångfaldsplan Jämställdhets och mångfaldsplan 2015-2017 Mariestad Antagen av Kommunfullmäktige Mariestad 2015-03-30 Innehållsförteckning Inledning... 3 Diskrimineringslagen... 4 Definitioner... 4 Jämställdhet... 4 Mångfald...

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Malmös väg mot en hållbar framtid

Malmös väg mot en hållbar framtid Malmös väg mot en hållbar framtid Malmö i siffror 313 000 invånare Ökande befolkning 29 år i rad 31 % födda utomlands 177 nationaliteter 150 språk talas Ung befolkning - 49 % under 35 år Tidigare folkhälsoarbete

Läs mer

Program för HBT-frågor

Program för HBT-frågor Stadsledningskontoret Förnyelseavdelningen PM Sida 1 (5) 2014-01-31 Program för HBT-frågor 2014-2017 Stockholms stad har genom Vision 2030 tydliggjort ambitionen om att Stockholm ska vara en stad i världsklass.

Läs mer

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige den 9 sept 2008 Strategi för mångfald och integration Inledning Integrationspolitik berör hela befolkningen och hela

Läs mer

Lidingö stad hälsans ö för alla

Lidingö stad hälsans ö för alla 1 (7) DATUM DNR 2016-10-10 KS/2016:126 Lidingö stad hälsans ö för alla Policy för delaktighet för personer med funktionsnedsättning Antagen av kommunfullmäktige den 19 december 2016 och gällande från och

Läs mer

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Läsanvisningar Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål Övergripande mål: Skapa samhälliga

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 w BARN- OCH UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM för Skövde kommun 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 Arbetet med att ta fram barn- och ungdomspolitiskt program har skett under 2014 2015

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige

Antagen av kommunfullmäktige Antagen av kommunfullmäktige 2015-05-13 1 Innehåll... 2 1. Inledning och bakgrund... 3 2. Uddevalla kommuns vision... 3 3. Omvärldens påverkan... 3 3.1 Nationell påverkan... 3 3.2 Lokal påverkan... 4 4.

Läs mer

Miljöförvaltningens mångfaldsplan

Miljöförvaltningens mångfaldsplan Miljöförvaltningens mångfaldsplan 2010-2012 Inledning Med mångfaldsplanen vill vi visa vår ambition och vilja att uppnå en arbetsplats som genomsyras av acceptans och uppskattning för alla individers olikheter.

Läs mer

Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare

Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare S MARIA - GAMLA STANS STADSDELSFÖRVALTNING BILAGA VERKSAMHETSPLAN 2007 DNR 102-719/2006 SID 1 (5) LIKABEHANDLINGSPLAN 2007 Utgångspunkter Målet med jämställdhets- integrations och mångfaldsarbetet är att

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11 Dnr KK12/384 POLICY Personalpolicy för Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11 Dnr KK12/384 2/6 Personalpolitisk viljeinriktning Nyköpings kommun är en attraktiv arbetsgivare som behåller

Läs mer

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY HSB Skåne 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Övergripande mål 3. Definition av begrepp 3 2 Rekrytering 4 3 Löner 4 4 Utbildning och kompetensutveckling 5 5 Arbetsmiljö och arbetsförhållanden

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun och modell för kommunens värdegrundsarbete

Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun och modell för kommunens värdegrundsarbete 1 (5) Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun och modell för kommunens värdegrundsarbete Ks 2012:123 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun

Läs mer

Segregation en fråga för hela staden

Segregation en fråga för hela staden Segregation en fråga för hela staden Segregationen finns inte bara i områden som brukar kallas utsatta. Hela Göteborg är segregerat, och frågan är en angelägenhet för hela staden. Det var ett av budskapen

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner p.2014.808 Dnr.2011/354 Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-04-08 59 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR

JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR BILS HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING Bilaga 6 SID 1 (13) 2011-11-25 JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR 2010-2012 Hägersten Liljeholmens stadsdelsförvaltning STADSDELSFÖRVALTNING SID 2 (13)

Läs mer

Mångfalds- och jämställdhetsplan för trafikkontoret

Mångfalds- och jämställdhetsplan för trafikkontoret 1 (8) Mångfalds- och jämställdhetsplan för trafikkontoret 2013-2015 Inledning Trafikkontorets styrgrupp för mångfalds- och jämställdhetsgrupp, med representanter från alla avdelningar, de fackliga organisationerna

Läs mer

Likabehandlingspolicy för Region Skåne

Likabehandlingspolicy för Region Skåne Likabehandlingspolicy för Region Skåne Ingen är vaccinerad mot diskriminering. Att reagera på det faktum att någon är annorlunda är naturligt. Det är när man börjar agera utifrån en rädsla för det som

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

SKL:s kongressmål och prioritering

SKL:s kongressmål och prioritering SKL:s kongressmål och prioritering SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande arbete för att utjämna hälsoskillnader och långsiktigt säkerställa en effektiv resursanvändning i den

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan för

Jämställdhets- och mångfaldsplan för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Sida 1 (11) 2013-12-03 Bilaga 6 Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Telefonvägen 30 Box 490 129 04 Hägersten Växel 08-508 22 000 hagersten-liljeholmen@stockholm.se

Läs mer

Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 1 Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2010 2 SYFTE OCH MÅL MED JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLANEN Arena Personal AB eftersträvar att bibehålla en jämn könsfördelning i verksamheten och rekryterar gärna personer

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Nämndsmål 2016

Tjänsteskrivelse. Nämndsmål 2016 Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (1) Datum 2015-11-05 Vår referens Daniel Blennow Controller Daniel.Blennow@malmo.se Tjänsteskrivelse 2016 SOFN-2015-525 Sammanfattning Med utgångspunkt i kommunfullmäktiges

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan

Jämställdhets- och mångfaldsplan Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 Antaget av kommunfullmäktige 2013-10-30 2 0 1 4-2 0 1 6 Jämställdhets- och mångfaldsplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33

Läs mer

Likabehandlingsplan för Tyresö kommun 2013-2016. Antagen av kommunstyrelsen 2013-03-26

Likabehandlingsplan för Tyresö kommun 2013-2016. Antagen av kommunstyrelsen 2013-03-26 Likabehandlingsplan för Tyresö kommun 2013-2016 Antagen av kommunstyrelsen 2013-03-26 1 Likabehandlingspolicy för Tyresö kommun Tyresö kommun och dess verksamheter ska kännetecknas av ett respektfullt

Läs mer

Likabehandlingsplan

Likabehandlingsplan Likabehandlingsplan 2017-2019 2016-10-13 1 Ansvar och arbetssätt HR-funktionen ansvarar för att ta fram likabehandlingsplanen och hålla den uppdaterad. Ledningsgruppen fattar beslut om planen i samband

Läs mer

MÅNGFALDSPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen den 19 april 2010. Dnr KS 2010:231

MÅNGFALDSPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen den 19 april 2010. Dnr KS 2010:231 MÅNGFALDSPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN Antagen av kommunstyrelsen den 19 april 2010 Dnr KS 2010:231 Fotografier på framsidan Kompisar: Foto Shayfoto Kille pluggar: Foto Anna Wahlström Fotbollsmatch: Foto

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

Riktlinje för jämställdhet & mångfald 2012-2015

Riktlinje för jämställdhet & mångfald 2012-2015 STYRDOKUMENT Sida 1(9) Riktlinje för jämställdhet & mångfald 2012-2015 Område Styrning och ledning Fastställd KSAU 2012-08-28 118 Program Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

Ks 583/2011. Jämställdhets- och ickediskrimineringsplan 2012-2015. för Örebro kommun

Ks 583/2011. Jämställdhets- och ickediskrimineringsplan 2012-2015. för Örebro kommun Ks 583/2011 Jämställdhets- och ickediskrimineringsplan 2012-2015 för Örebro kommun Innehållsförteckning Sammanfattning...2 Om Jämställdhets- och icke-diskrimineringsplan 2012-2015 för Örebro kommun...3

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

Avseende period 2016

Avseende period 2016 Stadsarkivet Sid 1 (10) 2017-01-17 Stadsarkivet Uppföljningsrapport Jämställdhetsoch mångfaldsplan Avseende period 2016 stockholm.se Sid 2 (10) 1 Inledning Jämställdhet och mångfald är ett förbättrings-

Läs mer

Handlingsplan för HBTQ-frågor Härnösands kommun

Handlingsplan för HBTQ-frågor Härnösands kommun PLAN 2015-06-02 Dnr KS14-325-000 Handlingsplan för HBTQ-frågor Härnösands kommun 2015-2018 Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Handlingsplan för HBTQ-frågor Härnösands kommun

Läs mer

Likabehandlingsplan för Ramdala förskola Jämjö skolområde 2014/2015. Öppenhet Ärlighet Förtroende Tydlighet Dialog

Likabehandlingsplan för Ramdala förskola Jämjö skolområde 2014/2015. Öppenhet Ärlighet Förtroende Tydlighet Dialog Likabehandlingsplan för Ramdala förskola Jämjö skolområde 2014/2015 Öppenhet Ärlighet Förtroende Tydlighet Dialog Jämjö, oktober 2014 1. Inledning Den 1 januari 2009 trädde diskrimineringslagen (SFS 2008:567)

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 149 2015-10-05 Kf 22 1

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 149 2015-10-05 Kf 22 1 FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 149 2015-10-05 Kf 22 1 LIKABEHANDLINGSPOLICY Likabehandlingspolicy plan för lika rättigheter och möjligheter hos Härjedalens kommun 1. Inledning Syftet

Läs mer

En sammanhållen diskrimineringslagstiftning, SOU 2006:22 Remiss av slutbetänkande av Diskrimineringskommittén

En sammanhållen diskrimineringslagstiftning, SOU 2006:22 Remiss av slutbetänkande av Diskrimineringskommittén Kansliavdelningen S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Lisbeth Westerlund Tfn: 08-508 25 016 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2006-05-22 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2006-06-13 DNR 106-0305/2006 Till Socialtjänstnämnden En

Läs mer

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering 11 mars 2015 Filippa Myrbäck, Sektionen för hälsa och jämställdhet, SKL Kongressuppdrag: SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 1. Arbetssätt och uppdrag 1. Jag är insatt i målen för min grupp/enhet/avdelning. c c c c c c 2. Jag vet vad som förväntas av mig i mitt arbete. c c c c c c 3....

Läs mer

Mångfaldspolicy och mångfaldsplan För Ljusdals kommuns förvaltningar

Mångfaldspolicy och mångfaldsplan För Ljusdals kommuns förvaltningar Antagen av kommunfullmäktige 2006-04-24 Mångfaldspolicy och mångfaldsplan För Ljusdals kommuns förvaltningar Människor från olika kulturer välkomnas att flytta till Ljusdals kommun. Öppenhet för andra

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för Mälarakademin 2010/2011

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för Mälarakademin 2010/2011 LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för Mälarakademin 2010/2011 Mälarakademin ska vara en arbetsplats där ingen diskrimineras, trakasseras, utsätts för mobbning, rasism, främlingsfientlighet,

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014

Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014 Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014 Antagen av Kommunstyrelsen 2013-09-04, KS/2013:377 Innehållsförteckning Inledning... 3 Diskrimineringsgrunderna... 3 Mål och aktiva åtgärder... 3 Arbetsförhållanden...

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla Kommunal och Vision tillsammans för mångfald En arbetsplats för alla Varför är det här en viktig facklig fråga för Kommunal och Vision? Min övertygelse är att mångfald, olikheter och solidaritet gör vårt

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011. Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL

Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011. Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011 Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL Handlingsplan för mångfald och likabehandling I din hand har du Polismyndigheten

Läs mer

Beslut om bistånd enligt kapitel 4 socialtjänstlagen (SoL)

Beslut om bistånd enligt kapitel 4 socialtjänstlagen (SoL) 2 (3) säkerställ att det finns kontinuerlig information om kommunens äldreomsorg på andra språk. Ta fram en handlingsplan för hur äldreomsorgen ska arbeta med mångfaldsfrågor. Denna bör tas fram i samarbete

Läs mer

Plan för medarbetares lika rättigheter och möjligheter

Plan för medarbetares lika rättigheter och möjligheter Tjänsteutlåtande 0 Österåker Kommunstyrelsens kontor Datum 2015-10-20 Dnr KS 2015/0342 Till Kommunfullmäktige Plan för medarbetares lika rättigheter och möjligheter Sammanfattning Arbetet med lika rättigheter

Läs mer

Socialförvaltningens handlingsplan för jämställdhet 2016

Socialförvaltningens handlingsplan för jämställdhet 2016 Tjänsteskrivelse 1 (1) 2015-11-25 SN 2015.0188 Handläggare Anders Hedåberg Socialnämnden Socialförvaltningens handlingsplan för jämställdhet 2016 Sammanfattning Enligt diskrimineringslagen så ska arbetsgivaren

Läs mer

Kunskap till handling. Att hantera olika perspektiv på social hållbarhet

Kunskap till handling. Att hantera olika perspektiv på social hållbarhet Kunskap till handling Att hantera olika perspektiv på social hållbarhet 17 globala mål för hållbar utveckling En del i hållbar utveckling Ekologisk Ekonomisk Social Social Ekonomisk Ekologisk Hållbar utveckling

Läs mer

Medarbetarenkät 2011. <> <> <> <> <> Dags att tycka till om ditt jobb!

Medarbetarenkät 2011. <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb! Medarbetarenkät 2011 Dags att tycka till om ditt jobb! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN Kf 2012-09-27, 116 Blad 1(9) PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN Inledning Samhället präglas allt mer av mångfald, med människor från exempelvis olika

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

PLAN FÖR AKTIVA ÅTGÄRDER MOT DISKRIMINERING OCH TRAKASSERIER

PLAN FÖR AKTIVA ÅTGÄRDER MOT DISKRIMINERING OCH TRAKASSERIER Ledningskontoret 2012-04-10 1(5) PLAN FÖR AKTIVA ÅTGÄRDER MOT DISKRIMINERING OCH TRAKASSERIER Fastställd av Kommunstyrelsen den 10 april 2012, 31 BAKGRUND Diskrimineringslagen gäller från den 1 januari

Läs mer

Policy för likabehandlingsarbetet för studenter och sökande vid Högskolan i Borås

Policy för likabehandlingsarbetet för studenter och sökande vid Högskolan i Borås Policy för likabehandlingsarbetet för studenter och sökande vid Högskolan i Borås Dnr 357-09-92 Fastställd av Styrelsen 2009-06-11 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Högskolan i Borås policy och

Läs mer

Övergripande plan för social mångfald i Karlskrona

Övergripande plan för social mångfald i Karlskrona Övergripande plan för social mångfald i Karlskrona Karlskrona kommun 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 13 december 2012 1 S i d a Innehåll Inledning... 3 Plan för social mångfald i Karlskrona... 4

Läs mer

HBT-program - på väg mot ett HBT-vänligt landsting

HBT-program - på väg mot ett HBT-vänligt landsting HBT-program - på väg mot ett HBT-vänligt landsting www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen 2, Örebro Telefon 019-602 70 00 Telefax 019-602 70 08 Förord Landstinget ska inom ramen

Läs mer

Nämndsplan för valnämnden Antagen

Nämndsplan för valnämnden Antagen Nämndsplan för valnämnden Antagen 2011-08-22 1. Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunens övergripande styrdokument, verksamhetsplan 2011-2014. I planen finns, förutom den långsiktiga visionen,

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2014 för kommunledningskontoret

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2014 för kommunledningskontoret sid 1 (7) Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2014 för kommunledningskontoret Postadress: Kommunledningskontoret, 651 84 Karlstad Besöksadress: Tage Erlanderg 8 www.karlstad.se Tel: 054-540 00 00 Fax:

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Barbro Schött SN 2016/

Handläggare Datum Ärendebeteckning Barbro Schött SN 2016/ TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Barbro Schött 2016-01-08 SN 2016/0022.01.01 0480-45 09 31 Socialnämnden Jämställdhetsplan Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna Jämställdhetsplan.

Läs mer

Likabehandlingsplan för Grebbestads Folkhögskola

Likabehandlingsplan för Grebbestads Folkhögskola Uppgiftslämnare Hans Erik Petersson E-post hans-erik.petersson@vgregion.se Telefon 0525-19921 Likabehandlingsplan för Grebbestads Folkhögskola Vision är en jämställd arbetsplats och en skola fri från diskriminering

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Olikheter som berikar. Mångfaldsprogram för Växjö kommun år 2010 2014

Olikheter som berikar. Mångfaldsprogram för Växjö kommun år 2010 2014 Olikheter som berikar Mångfaldsprogram för Växjö kommun år 2010 2014 2010 Växjö kommun www.vaxjo.se Illustrationer och layout: Etyd AB, 09-0422 Foto: Mats Samuelsson Mångfalden berikar Växjö kommun Vi

Läs mer

STADSLEDNINGSKONTORET PERSONALSTRATEGISKA AVDELNINGEN DNR 222-857/2008. Rapport från Stockholms stads diskrimineringsfunktionär År 2007

STADSLEDNINGSKONTORET PERSONALSTRATEGISKA AVDELNINGEN DNR 222-857/2008. Rapport från Stockholms stads diskrimineringsfunktionär År 2007 STADSLEDNINGSKONTORET PERSONALSTRATEGISKA AVDELNINGEN DNR 222-857/2008 Rapport från Stockholms stads diskrimineringsfunktionär År 2007 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Diskrimineringsfunktionärens

Läs mer

SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING.

SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING. FÖR Vilka är de? Jämställdhetsplan 2013 SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING malm SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING DNR 1280-2012-1.1 SID 1 (10) JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN 2013-2015... 2 Inledning... 2

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan för tiden 1 juli juli 2018

Jämställdhets- och mångfaldsplan för tiden 1 juli juli 2018 JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN Datum Antagen av Kommunstyrelsen Reviderad datum Paragraf 37 1(11) Jämställdhets- och mångfaldsplan för tiden 1 juli 2015 1 juli 2018 2(11) Innehåll Inledning... 3 Plan

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING Jämställdhets- och mångfaldsplan 2015-2017 för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2015-09-17, 90, Dnr 2014/0523 KS Innehållsförteckning Inledning... 2 Definitioner... 2 Ett område i kommunens personalpolicy...

Läs mer

Vad innebär aktiva åtgärder mot diskriminering?

Vad innebär aktiva åtgärder mot diskriminering? Vad innebär aktiva åtgärder mot diskriminering? Örebro universitet 22 november 2011 Olle Andersson Brynja www.do.se, olle.brynja@do.se, 08-120 20 700 Det här är DO Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp 1. VISION, Gemensam för Anderstorps förskolor Anderstorp är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Social hållbarhet Minskade skillnader i hälsa Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Högt på dagordningen hos SKL SKL:s kongressmål 2016-2019 SKL ska verka för att kommunerna,

Läs mer

Vård- och omsorgscollege 10 april 2015

Vård- och omsorgscollege 10 april 2015 Vård- och omsorgscollege 10 april 2015 Vård- och omsorgscollege i socialfonden Nationell, regional och lokal satsning kopplat till kommande Socialfondsutlysning Tre huvudinriktningar i utvecklingsarbetet

Läs mer

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 1. Bakgrund Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 Grunden för jämställdhets- och mångfaldsarbetet vid Högskolan i Skövde är likabehandling och att alla anställda och studenter ska

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

Dnr KK13/232 STRATEGI. Strategi för integration och social sammanhållning. Antagen av Kommunfullmäktige

Dnr KK13/232 STRATEGI. Strategi för integration och social sammanhållning. Antagen av Kommunfullmäktige Dnr KK13/232 STRATEGI Strategi för integration och social sammanhållning Antagen av Kommunfullmäktige 2013-06-11 144 Dnr KK13/232 2/10 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrundsanalys

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Med Tyresöborna i centrum

Med Tyresöborna i centrum Med Tyresöborna i centrum 2 Innehåll Vår arbetsgivare 4 Personalpolicyn 5 Delaktighet och samverkan 6 Hälsa och arbetsmiljö 7 Jämställdhet och mångfald 8 Förbättring och utveckling 9 Lön, lönebildning

Läs mer

Tankarna bakom styrkortet. Pia Borg, planeringsledare Stadsledningskontoret 2013-01-11

Tankarna bakom styrkortet. Pia Borg, planeringsledare Stadsledningskontoret 2013-01-11 Tankarna bakom styrkortet Pia Borg, planeringsledare Stadsledningskontoret 2013-01-11 Varför ett styrkort? En del av ordinarie uppföljning Skarp uppföljning och verksamhetsutveckling Balanserad styrning

Läs mer