Rapport mångfald 2009 Uppföljning av plan för mångfald och likvärdiga villkor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport mångfald 2009 Uppföljning av plan för mångfald och likvärdiga villkor"

Transkript

1 KS 2008/478:103 Frigörs alla Huddingebornas livschanser? Förskolan Svanens arbete med mångfald Sörgårdens bild av mångfald (Projektledning 2009, Konstpedagog Filippa Ydstedt Book) Rapport mångfald 2009 Uppföljning av plan för mångfald och likvärdiga villkor 23 november 2009

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Rapport Mångfald sammanfattning Plan för mångfald och likvärdiga villkor Målområden för mångfald i Huddinge kommun - uppföljning Delaktighet och inflytande i samhället Ekonomisk och social trygghet Mångfald och diskriminering i Sverige och Stockholmsregionen Kommunens mångfaldsarbete...21 Referenslitteratur Rapport mångfald

3 1. Inledning Denna rapport är en första uppföljning av Plan för mångfald och likvärdiga villkor som antogs av Huddinge kommunfullmäktige den 3 november Rapporten innehåller en mätning av de indikatorer som fastställdes i samband med mångfaldsplanen. I samband med uppföljningen har det konstaterats att vissa indikatorer inte mäts i medborgar-, medarbetar- och brukarundersökningar. Det saknas en gemensam struktur för att mäta mångfald och diskriminering i Huddinge kommun. En arbetsgrupp bestående av personer från alla förvaltningar har därför under hösten 2009, i samarbete med Synovate, arbetat fram förslag på 7 riktlinjer för att mäta mångfald och diskriminering för medborgar- medarbetaroch brukarundersökningar i Huddinge kommun. En översyn av indikatorer kommer att göras i samband med revideringen av mångfaldsplanen Denna rapport fokuserar därför bara på indikatorer och statistik som belyser mångfald och likvärdiga villkor ur ett medborgarperspektiv. Detta innebär att rapporten inte följer upp indikatorer ur ett medarbetar- och brukarperspektiv. I övrigt berör rapporten även andra undersökningar och rapporter som har betydelse för mångfalden i Huddinge. Rapport mångfald 2009 kan ses som ett komplement till Rapport Folkhälsa 2009 och belyser folkhälsomålen utifrån ett mångfaldsperspektiv. Rapporten tar inte upp de åtgärder som respektive förvaltning ska genomföra för att förverkliga mångfaldsplanen. En sådan redovisning ska genomföras hösten år Rapporten har sammanställts av Marcel Moritz i dialog med Marie Erlandsson Ek och Jonas Frykman på utvecklingsavdelningen, ledningskontoret, Huddinge kommun. Rapport mångfald

4 2. Rapport Mångfald sammanfattning I Rapport mångfald följs indikatorer upp som belyser mångfald och likvärdiga villkor för invånarna i Huddinge kommun och är den första uppföljningen av Plan för mångfald och likvärdiga villkor som antogs av KF i november Rapport Mångfald visar att invånares upplevelse av diskriminering i Huddinge överensstämmer med siffrorna i landet i stort (7 procent). 9 procent av kvinnorna och 4 procent av männen uppgav att de upplevt diskriminering, vilket visar att diskrimineringen i Huddinge är en jämställdhetsfråga. En hög grad av upplevd diskriminering, en brist på förtroende för kommunens institutioner och en låg grad av tillit till andra människor är en sammanfattande bild för personer med funktionsnedsättning. Det finns anledning för kommunen att överväga insatser med målet att personer med funktionsnedsättning i större grad ska uppleva erkännande, tillit och förtroende för kommunens institutioner. Bostadsområdenas skilda villkor är en annan viktig faktor att ta hänsyn till Det är främst personer i Flemingsberg och Vårby som upplevt att de har blivit diskriminerade. De som bor i Vårby, Skogås och Flemingsberg anser i mindre utsträckning än andra att man kan lita på de flesta människor. Vårby har ett något lägre genomsnittsförtroende för kommunens institutioner än andra områden. Inför beslut och åtgärder behövs kunskapen om olika områdens skilda villkor finnas som grund för att öka mångfalden och minska diskrimineringen i Huddinge kommun. Rapport Mångfald pekar på att det i Huddinge finns skäl att iaktta att stora omflyttningar i vissa områden (Vårby Gård, Grantorp och Visättra i Flemingsberg) sammanfaller med en ökande andel inflyttande utrikes födda och utflyttning av stora andelar förvärvsarbetande hushåll. Till exempel innebar detta för Vårby Gård att området år 2007 fick cirka 100 personer färre med förvärvsarbete på grund av in- och utflyttningar. Då detta pågår under flera år innebär det att en stor andel av den förvärvsarbetande befolkningen försvinner från dessa områden. Insatser för att rustar individer till egen försörjning inom kommun, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan kommer därför inte alltid dessa områden eller Huddinge kommun till nytta. Studier visar att boendesegregation bland annat kan förklaras av i vilken utsträckning som områden med olika upplåtelseformer är geografiskt åtskilda i en stad. Ett sätt att komma till rätta med detta är att planera för en ökad mångfald och en större blandning av upplåtelseformer inom alla Huddinges bostadsområden. Arbetet för mångfald och likvärdiga villkor är avgörande för att nå mål om folkhälsa och att skapa en socialt hållbar utveckling. För att uppnå en hållbar samhällsutveckling med ekonomisk, ekologisk och social balans är därför mångfald en förutsättning. Det fortsatta strategiska mångfaldsarbetet i kommunen kommer därför att bli en viktig del i utformandet av det kommunövergripande hållbarhetsdokument som tas fram under Rapport mångfald 2009

5 3. Plan för mångfald och likvärdiga villkor Målet med plan för mångfald och likvärdiga villkor är att såväl kommunens personal på alla nivåer som det kommunala utbudet inom alla verksamhetsområden avspeglar den mångfald som finns i befolkningens sammansättning med avseende på kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. En grundläggande förutsättning för att mångfald ska uppnås är att människors villkor är och upplevs som likvärdiga. Den gemensamma nämnaren är att alla former av diskriminering ska motverkas. Mångfaldsplanen utgår från mänskliga rättigheter och alla människors lika värde. Planen för mångfald och likvärdiga villkor ska vara ett stöd till förvaltningar att vidta åtgärder för att främja ökad mångfald och mer likvärdiga villkor för anställda, brukare och invånare i Huddinge kommun. Plan för mångfald och likvärdiga villkor innehåller mål, förslag på åtgärder och lämpliga indikatorer för att underlätta uppföljning och utvärdering av måluppfyllelse. Planen berör 5 av de 11 folkhälsomålen, som har en nära koppling till de flesta kommunala verksamheter: 1. Delaktighet och inflytande i samhället - Alla invånare i Huddinge ska ha möjlighet att vara delaktiga och kunna påverka samhället och sitt eget liv. 2. Ekonomisk och social trygghet - Alla invånare i Huddinge kommun ska kunna känna trygghet och trivas i sitt boende och sin närmiljö samt ha möjlighet att få ett arbete och klara sin egen försörjning. 3. Trygga och goda uppväxtvillkor - Skapa bra förutsättningar för en god och trygg uppväxt genom att stödja alla barns utveckling och då särskilt beakta barnperspektivet. 4. Ökad hälsa i arbetslivet - Huddinge kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare med goda och hälsosamma arbetsplatser. 5. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård - Alla invånare i Huddinge ska kunna lita på hälso- och sjukvården och på att deras behov blir tillgodosedda. I denna rapport görs en analys utifrån de två första ovan nämnda målområdena och indikatorer mäts utifrån ett medborgarperspektiv. De indikatorer som särskilt belyser mångfald och likvärdiga villkor är: 1. Självupplevd diskriminering (upplevelser av kränkande bemötande/behandling under de senaste tre månaderna som har samband med en eller flera diskrimineringsgrunder). 2. Andel personer som uppger att de har förtroende för kommunala verksamheter. 3. Andel personer som uppger att de i allmänhet kan lita på de flesta människorna. 4. In- och utflyttning. Rapport mångfald

6 Medarbetar- och brukarperspektiv beskrivs inte i denna första rapport då indikatorerna är under översyn: 5. Andel anställda som vet vart man vänder sig om man blir utsatt för trakasserier eller diskriminering. I den årliga medarbetarenkäten undersöks om anställda i Huddinge kommun har varit utsatta för sexuella trakasserier på sin arbetsplats under det senaste året, samt om de vet vart de ska vända sig om de blir utsatta för sexuella trakasserier. År 2008 svarade 2 procent att de varit utsatta för sexuella trakasserier och 24 procent svarade att de inte vet vart de ska vända sig för att få stöd och hjälp. Frågor om diskriminering ställs ännu inte i medarbetarenkäten: 6. Andel brukare som uppger att de har någon de kan dela sina innersta känslor med och anförtro sig åt Denna indikator mäts inte för tillfället i förvaltningarnas brukarenkäter 6 Rapport mångfald 2009

7 4. Målområden för mångfald i Huddinge kommun - uppföljning De indikatorer som valts ut för att särskilt belysa mångfald och likvärdiga villkor presenteras under mångfaldsplanens två första målområden delaktighet och inflytande i samhället samt ekonomisk och social trygghet. Efter redovisning av indikatorer och statistik under varje målområde görs en sammanfattande kommentar gällande mångfalden i Huddinge. En merpart av statistiken är hämtad från SKOPs befolkningsundersökning som utförts på uppdrag av Huddinge kommun. Den bygger på data om levnadsförhållanden bland kommunens invånare våren Relevant statistik från andra rapporter och undersökningar presenteras också. 4.1 Delaktighet och inflytande i samhället Delaktighet och inflytande är grundläggande för att vara del av samhällsgemenskapen. Att ha makt att påverka sin situation kan innebära allt från inflytande över sin egen livssituation till ett demokratiskt deltagande i föreningar, organisationer eller andra etablerade former för inflytande. Ett starkt socialt kapital där sociala relationer är av godo för hälsan och för att motverka social isolering som är en klar hälsorisk, är grundläggande för arbetet. Människors möjligheter till delaktighet och inflytande grundar sig på tillgången till arbete, sysselsättning och utbildning. Information och möjlighet till kommunikation på olika språk är av vikt. Diskriminering är ett stort hot mot delaktighet och inflytande i samhället och ska därför motverkas. Mål/Vision Alla invånare i Huddinge ska ha möjlighet att vara delaktiga och kunna påverka samhället och sitt eget liv. Indikatorer och statistik Indikator. Självupplevd diskriminering (upplevelser av kränkande bemötande/behandling under de senaste tre månaderna som har samband med en eller flera diskrimineringsgrunder) 22 procent har känt sig kränkta under de senaste tre månaderna SKOP frågade, Har du under de senaste tre månaderna blivit behandlad/bemött på ett sätt så att du känt dig kränkt? (Tabell 1) En av fem huddingebor (22 procent) har känt sig kränkta, 6 procent har känt sig kränkta flera gånger under de senaste tre månaderna. Personer som i hög grad besväras av funktionsnedsättning har blivit kränkta i större utsträckning än andra. Det är störst andel bland dem som bor i Vårby och Flemingsberg som har blivit bemötta på ett kränkande sätt. Rapport mångfald

8 % Hela Huddinge Har du under de senaste tre månaderna blivit behandlad/bemött på ett sätt så att du känt dig kränkt? Segeltorp Funktionsbesvär Flemingsberg Sjödalen- Fullersta Skogås Stuvsta- Snättringe Vårby Ja, flera gånger Ja, någon gång Tabell 1. Källa: SKOP procent har blivit kränkta på grund av legal diskrimineringsgrund En närmare analys av svaren om kränkning visar att det är sju procent som har blivit kränkta på grund av legala diskrimineringsgrunder; (Tabell 2) Övriga (15 procent) känner sig kränkta av andra skäl. Personer som i hög grad besväras av funktionsnedsättning har i större utsträckning än andra blivit kränkta på grund av någon legal diskrimineringsgrund. Det är främst personer i Flemingsberg och Vårby som har blivit kränkta på legala grunder. 9 procent av kvinnorna och 4 procent av männen uppgav att de upplevt diskriminering på grund av legal diskrimineringsgrund. % Hela Huddinge Har du under de senaste tre månaderna blivit behandlad/bemött på ett sätt så att du känt dig kränkt? Segeltorp Trångsund Funktionsbesvär Flemingsberg Sjödalen- Fullersta Skogås Stuvsta- Snättringe Trångsund Vårby Ja, pga diskrimineringsgrunder Ja, ej diskrimineringsgrund Tabell 2. Källa: SKOP Rapport mångfald 2009

9 47 procent av kränkningarna har skett på arbete eller i skola SKOP frågade dem som blivit kränkta, Av vem blev du behandlad så att du kände dig kränkt? Flera svar fick anges. Vanligast (45 procent) är att ha blivit kränkt på arbetet eller i skolan; (Tabell 3). På andra plats kommer kränkning av okänd person på allmän plats (23 procent). Därefter följer kränkning av statliga myndigheter t.ex. försäkringskassan, arbetsförmedlingen, polisen, domstolar (15 procent) följt av nära anhörig (13 procent), sjukvården (13 procent) samt affärer och restauranger (10 procent) Några känner sig kränkt av kommunen (7 procent), bank eller försäkringsbolag (5 procent) eller hyresvärd/bostadsförmedling (3 procent). Några (6 procent) har spontant angett andra som kränkare. % Nära anhörig Arbete skola Om du blivit kränkt, Av vem blev du behandlad så att du kände dig kränkt? Flera svar fick anges. Statlig myndighet Sjukvården Kommunen Affär restaurang Bank försäkringsbolag Hyresvärd bostadsförmedlare Okänd person allmän plats Annan Tabell 3. Källa: SKOP 2009 Etnisk tillhörighet är den vanligaste kränkningsgrunden SKOP frågade dem som blivit kränkta, Hade den kränkande behandlingen/bemötandet samband med något av följande? Flera svar fick anges. Vanligast är att huddingeborna har blivit kränkta på grund av etnisk tillhörighet (14 procent), följt av kön (9 procent), ålder (7 procent), religion eller annan trosuppfattning (5 procent), funktionsnedsättning (5 procent), könsöverskridande identitet eller uttryck (3 procent), sexuell läggning (2 procent) samt hudfärg (1 procent); (Tabell 4). Några känner sig diskriminerade på grund av utseende (9 procent) eller på grund av andra skäl (21 procent). En fjärdedel av dem som kränkts (28 procent) svarar att de inte vet varför de blev kränkta. Rapport mångfald

10 % Kön Om du blivit kränkt, Hade den kränkande behandlingen/bemötandet samband med... Flera svar fick anges. Könsöverskridande Religion tro Etnisk tillhörighet Funktionshinder Sexuell läggning Ålder Hudfärg Utseende Annat Vet ej Tabell 4. Källa: SKOP 2009 Indikator. Andel personer som uppger att de har förtroende för kommunala verksamheter. SKOP har vägt samman förtroendesvaren för fyra kommunala institutioner skolan, förskolan, äldreomsorgen och socialtjänsten med vikterna 1=inget förtroende alls, 2=inte särskilt stort förtroende, 3=ganska stort förtroende och 4=mycket stort förtroende. Skalan för det sammanvägda förtroendet varierar mellan 1=lägst och 4=högst. Skalan balanserar på den neutrala mittpunkten 2,50. I hela Huddinge är genomsnittsförtroendet 2,58 för de sammanvägda kommunala institutionerna. (Tabell 5) Det ligger strax över skalans neutrala mittpunkt. Personer som i hög grad besväras av funktionsnedsättning har ett något lägre genomsnittsförtroende (2,48) för kommunens institutioner än andra, men skillnaden är inte statistiskt säkerställd. Störst genomsnittligt förtroende för kommunens institutioner har de som bor i Stuvsta-Snättringe (2,64). Lägst är förtroendet i Vårby (genomsnitt=2,50). Störst är förtroendet i Huddinge kommun för förskolan och skolan där cirka 80 respektive cirka 70 procent angav att de har mycket stort eller ganska stort förtroende för verksamheten. Relativt lågt är förtroendet för äldreomsorg och socialtjänst där cirka 40 procent angav mycket stort eller ganska stort förtroende för verksamheterna. 10 Rapport mångfald 2009

11 Genomsnittsförtroende för institutioner hos kommunen Sammanvägning av skolan, förskolan, äldreomsorgen, socialtjänsten Hela Huddinge Funktionsbesvär Flemingsberg Segeltorp Sjödalen- Fullersta Skogås Stuvsta-Snättringe Trångsund Vårby 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 genomsnitt Tabell 5. Källa SKOP 2009 Indikator. Andel personer som uppger att de i allmänhet kan lita på de flesta människorna. 79 procent anser att man absolut eller kanske kan lita på de flesta människor SKOP frågade, Tycker du att man i allmänhet kan lita på de flesta människor? De flesta i Huddinge (79 procent) anser att man absolut eller kanske kan lita på de flesta människor, 28 procent säger att man absolut kan göra det; (Tabell 6) Relativt få (4 procent) anser dock att man absolut inte kan lita på de flesta, 17 procent anser att man troligen inte kan göra det. Personer som i hög grad besväras av funktionsnedsättning anser i mindre utsträckning än andra att man kan lita på de flesta andra människor. Jämfört med dem som är födda i Sverige anser utrikes födda i mindre utsträckning att man kan lita på de flesta andra. De som bor i Vårby, Skogås och Flemingsberg anser i mindre utsträckning än andra att man kan lita på de flesta människor. Män och kvinnor anger i samma utsträckning att man kan lita på de flesta människor. Rapport mångfald

12 % Hela Huddinge Tycker du att man i allmänhet kan lita på de flesta människor? Segeltorp Funktionsbesvär Flemingsberg Sjödalen- Fullersta Skogås Stuvsta- Snättringe Trångsund Vårby Ja, absolut Ja, kanske Tabell 6. Källa: SKOP 2009 Kommentar Sammanlagd andel invånare som upplevt diskriminering under 2009 var 7 procent, vilket kan sägas mäta toleransen för mångfald i Huddinge kommun. 9 procent av kvinnorna och 4 procent av männen uppgav att de upplevt diskriminering, vilket pekar på att diskrimineringen i Huddinge har ett jämställdhetsperspektiv och att det behövs fortsatta insatser för att skapa ett jämställt Huddinge. Vanligast är att huddingeborna har blivit kränkta på grund av etnisk tillhörighet Näst vanligast är att bli kränkt för sitt kön därefter ålder. Men många uppger att de blivit kränkta även på grund av religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning samt hudfärg. Diskriminering är med andra ord förekommande på alla olika diskrimineringsgrunder i Huddinge kommun. Huddinge kommun ska vara ett föredöme i arbetet med att skapa ett samhälle fritt från diskriminering. Huddinge kommun bör därför överväga att i samarbete med lämpliga organisationer, till exempel Antidiskrimineringsbyrån SYD, öka kunskapen och informera om diskrimineringslagen för medborgare, föreningar och företag. Detta för att minska diskrimineringen och upplysa om vart man kan vända sig om man blir utsatt för diskriminering. En hög grad av upplevd diskriminering, en brist på förtroende för kommunens institutioner och en lägre grad av tillit till andra människor är en sammanfattande bild för personer med funktionsnedsättning. Det finns anledning för kommunen att överväga insatser med målet att personer med funktionsnedsättning i större grad ska uppleva erkännande, tillit och förtroende för kommunens institutioner. 12 Rapport mångfald 2009

13 Bostadsområdenas skilda villkor är en annan viktig faktor att ta hänsyn till. Det är främst personer i Flemingsberg och Vårby som uppger att de har blivit diskriminerade. De som bor i Vårby, Skogås och Flemingsberg anser i mindre utsträckning än andra att man kan lita på de flesta människor. Vårby har ett något lägre genomsnittsförtroende för kommunens institutioner än andra områden. Inför beslut och åtgärder behöver kunskapen om olika bostadsområdens skilda villkor finnas som grund för att öka mångfalden och minska diskrimineringen i Huddinge kommun. I arbetet med att ta fram planer för områdesutveckling bör därför arbetet för mångfald och antidiskriminering prioriteras. 4.2 Ekonomisk och social trygghet Skillnaderna mellan de som har en god ekonomi och de som har det dåligt ställt är stora i samhället. Att upprätthålla en hög sysselsättning så att människor kan försörja sig genom eget arbete är basen i ett välfärdssamhälle. Förvärvsarbete och utbildning är också intimt förknippat med en människas identitet, sociala liv och i sin förlängning, barns trygghet. Sambanden mellan arbetslöshet och psykisk ohälsa är starka. Bostadssegregation och otrygghet påverkar folkhälsan negativt. Kommunen ska arbeta för att alla områden blir attraktiva så att människor vill flytta dit och stanna kvar. Boendesegregation blir tydlig av den omfattning som människor flyttar in eller ut från ett område. Det är viktigt att känna sig trygg i sin närmiljö, känna sig stolt över sin kommun och sitt bostadsområde. Våld och övergrepp mot kvinnor utgör ett viktigt folkhälsoproblem. Det är en tydlig orsak till ohälsa bland kvinnor men även bland barn som tvingas bevittna våld och övergrepp. Mål/vision Alla invånare i Huddinge kommun ska kunna känna trygghet och trivas i sitt boende och närmiljö samt ha möjlighet att få ett arbete och klara sin egen försörjning. Indikatorer och statistik In- och utflyttning. Huddinge kommun har haft cirka 7-8 procents utflyttning i genomsnitt per år och denna siffra har legat relativt jämn perioden Utflyttningar i Visättra och Grantorp som båda ligger i Flemingsberg har stigit under 2000-talet och låg på cirka 20 procent år Västra Skogås och Vårby Gård har haft en utflyttning på cirka 15 procent sedan år 2003 fram till år Rapport mångfald

14 Andelen utflyttningar 25 Procent Vårby Gård Grantorp Visättra Västra Skogås Huddinge År Tabell 7. Källa: SCB Åren hade Huddinge kommun en nettoinflytt av hushåll med förvärvsarbete (se tabell 8). Under 2000-talet är det en trend att de som har arbete i högre grad flyttar ut från Huddinge kommun. År 2007 vände denna trend och det var i princip lika många in- och utflyttare med jobb (100,8 procent) vilket betyder att per 100 in- och utflyttare var det 1 person mer med arbete som flyttade in. För Västra Skogås var det i slutet av 90-talet ungefär lika många förvärvsarbetande bland in- och utflyttare. Sen år 2000 har området tappat många förvärvsarbetande hushåll genom omflyttning, men har haft en vändande trend fram till 2007 då det återigen var något fler hushåll med arbete bland inflyttare än utflyttare. För Vårby Gård och Flemingsberg har det under 2000-talet varit en starkt nedåtgående trend med en utflyttning av hushåll med förvärvsarbete från dessa områden. Detta innebar för Vårby Gård att år 2007 (med en andel på 75,5 %) förlorade området cirka 100 personer med förvärvsfrekvens på grund av in- och utflyttningar. 14 Rapport mångfald 2009

15 Andel förvärvsarbetande bland inrikes in- och utflyttare i befolkningen Andel, % Flemingsberg Vårby Gård Västra Skogås Huddinge Tabell 8. Källa: SCB (Fotnot. Den relativa kvoten mellan förvärvsarbetande in och utflyttare i relation till de förvärvsarbetande utflyttarna. Ålder år. Tal över 100 betyder att det är fler med förvärvsfrekvens som flyttar in än ut från området.) Mellan var nettoinflödet av förvärvsarbetande kvinnor större än män till Huddinge (Tabell 9). Under år var det män som i något högre grad än kvinnor stod för inflyttning av förvärvsarbetande till Huddinge Flemingsberg män 100,7 77,9 101,2 92,4 68,4 81,1 87, ,2 kvinnor 96, ,1 88,3 62,3 69,7 91,2 57,9 67,3 58,5 Vårby män 102,9 106,5 86, , ,9 53,9 90,5 kvinnor 84,2 96,2 90,8 118,4 76,6 63,6 57,7 88,9 61,1 55 Västra Skogås män 89,2 86,7 118,9 82, ,6 79,4 88,5 98,7 106,4 kvinnor 101,8 113,8 86,1 91,6 71,1 85,2 70,4 75,7 68,6 98,2 Huddinge män 116,5 118,2 119,7 105,1 92,6 93,7 97,7 97,1 93,6 103,8 kvinnor 118,1 126,6 123, ,1 88,2 97,1 97,5 88,5 97,5 Tabell 9. Källa: SCB (Fotnot. Den relativa kvoten mellan förvärvsarbetande in och utflyttare i relation till de förvärvsarbetande utflyttarna uppdelat på män och kvinnor, Ålder år) Boendesegregation Huddinge kommun har sedan slutet av 1990-talet haft en allt större andel av den utrikes födda befolkningen boende i vissa områden. Enligt boendesegregationsindex så har ökningen varit från index 34,2, år 1997 till index 40,1 år 2008 (Tabell 10). Rapport mångfald

16 Boendesegregationsindex Huddinge kommun Tabell 10. Källa: SCB Fotnot Indexberäkning som baseras på var den utrikes födda befolkningen är bosatt, beräknas med SAMS som regional indelning och vägs samman till ett kommunvärde. Utvecklingen i fråga om den etniska boendesegregationen under perioden varierar något i landets större kommuner. Tydligast är skillnaden mellan kommuner som Malmö och Uppsala där segregationen minskat och Stockholm, Linköping och Huddinge där boendesegregation successivt skärpts under den aktuella perioden (se Diagram 21). Sett över hela tidsperioden, , ökar segregationen i flertalet av landets 20 största kommuner. 16 Rapport mångfald 2009

17 Andelen utrikes födda i Huddinge kommun ökade med 4,8 procent mellan år 1997 och I Vårby Gård ökade andelen utrikes födda med 13 procent under samma period. Det område som ökat andel utrikes födda mest under perioden är Visättra med 15,4 procent. Grantorp i Flemingsberg har högst andel utrikes födda och för år 2008 var siffran 61,4 procent. Västra Skogås hade år ,9 procent utrikes födda. Andelen utrikesfödda 70,0 60,0 Procent 50,0 40,0 30,0 20,0 Vårby Gård Grantorp Visättra Västra Skogås Huddinge kommun 10,0 0, År Tabell 11. Källa: SCB Kommentar Huddinge kommun har haft cirka 7-8 procents utflyttning i genomsnitt per år och denna siffra har legat relativt jämn perioden Utflyttningar i Visättra och Grantorp som båda ligger i Flemingsberg har stigit under 2000-talet och låg på cirka 20 procent år Västra Skogås och Vårby Gård har haft en utflyttning på cirka 15 procent sedan år 2003 fram till år Huddinge kommun har sedan slutet av 1990-talet haft en ökande boendesegregation och med en allt större samling av utrikes födda till vissa områden. I jämförelse mellan de 20 större kommunerna i Sverige tillhör Huddinge kommun den grupp kommuner där boendesegregation successivt skärpts åren För Vårby Gård och Flemingsberg har det under 2000-talet varit en stark neråtgående trend med en utflyttning av hushåll med förvärvsarbete. Till exempel innebar detta för Vårby Gård att år 2007 fick området cirka 100 personer färre med förvärvsarbete på grund av in- och utflyttningar. Då detta pågår under flera år innebär det att en stor andel av den förvärvsarbetande befolkningen försvinner från Vårby gård och Flemingsberg. Insatser för att rusta individer till egen försörjning inom kommunen, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan kommer därför inte alltid dessa områden eller Huddinge kommun till nytta. Enligt internationell forskning behöver inte etnisk boendesegregation utgöra något problem. Det är när socioekonomisk och etnisk boendesegregation sammanfaller som man bör studera situationen närmare och överväga åtgärder. I Huddinge finns skäl att iaktta att stora omflyttningar i vissa områden som Vårby Gård, Grantorp Rapport mångfald

18 och Visättra sammanfaller med en ökande andel utrikes födda och utflyttning av stora andelar förvärvsarbetande hushåll. Det faktum att det under flera år under 2000-talet varit en stor förlust av hushåll med förvärvsfrekvens i Vårby Gård och Flemingsberg bör beaktas i planering och i val av insatser för att stärka dessa områden. Studier visar att boendesegregation bland annat kan förklaras av i vilken utsträckning områden med olika upplåtelseformer är geografiskt åtskilda i en stad. Ett sätt att komma till rätta med detta vore att planera för en ökad mångfald och en större blandning av upplåtelseformer inom alla Huddinges bostadsområden. Runt Flemingsberg pågår ett arbete med att ta fram en fördjupad översiktsplan där det finns goda möjligheter att planera för en ökad mångfald. I Vårby har ett första steg mot ökad mångfald tagits genom att bygga radhus och villor om än i liten omfattning hittills. När man hittills sökt angripa bristande mångfald i boendet har man enligt forskning alltför ensidigt inriktat sig på så kallat utsatta områden där konsekvenserna av segregationen varit svårast. För att på längre sikt skapa mångfald behövs också en strategi för att blanda upplåtelseformer i både homogena områden med hyresrätter som för egnahemsområden. Om detta med tiden leder till att befolkningssammansättningen till viss del ändras, medför detta att de sociala behoven blir mer jämt fördelade över kommunen och att trycket på olika områdens offentliga service blir mer balanserad. På längre sikt kan detta också bidra till att alla områdens rykte, attraktivitet och status i Huddinge är goda. Att skapa mångfald och social sammanhållning är en fråga för hela regionen, samtidigt är det kommunen som genom sin markpolitik och sitt planmonopol behärskar några av de mest verkningsfulla instrumenten att planera och bygga för mångfald. 18 Rapport mångfald 2009

19 5. Mångfald och diskriminering i Sverige och Stockholmsregionen Den nya diskrimineringslagstiftningen från den 1 januari 2009 omfattar diskriminering som har samband med kön, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning, ålder och könsöverskridande uttryck eller identitet. Den nya statliga myndigheten Diskrimineringsombudsmannen (DO) bildades samtidigt genom att de tidigare myndigheterna Jämställdhetsombudsmannen (JämO), Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO), Handikappombudsmannen (HO) och Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) slogs ihop. Nationell statistik visar att ca 7 procent av befolkningen upplevt diskriminering under den senaste 3 månadersperioden. Fler kvinnor än män anmäler könsdiskriminering. Personer med funktionsnedsättning uppger ofta att de känner sig diskriminerade på arbetsmarknaden och det är även vanligt med upplevd diskriminering bland utrikes födda och personer som ingått partnerskap. När det gäller besök på restaurang, köp av varor, och tjänster samt vid besök i hälso- och sjukvården är upplevelsen av diskriminering vanligast bland personer med funktionsnedsättning. Var och i vilka situationer upplevs diskriminering? Procent % Ingått partnerskap Utländsk härkomst Har funktionshinder I arbetslivet På restaurang/pub/kafé/d iskotek/mm Vid köp av varor eller tjänster I hälso- och sjukvården Källa: DO, HO och HomO 2005 Diskriminering påverkar människors livsvillkor enligt Socialstyrelsens Folkhälsorapport Trots att inställningen till samkönad sexualitet har blivit mer accepterande förekommer fortfarande diskriminering på grund av sexuell läggning. Homo- och bisexuella personer har betydligt sämre psykisk hälsa än övriga befolkningen. Självmordstankar och självmordsförsök är dubbelt så Rapport mångfald

20 vanliga bland homo- och bisexuella personer. Antalet anmälda hatbrott mot homooch bisexuella samt transpersoner har ökat under 2000-talet Enligt rapporten Diskriminering ett hot mot folkhälsan framgår att diskrimineringen i samhället innebär att människor inte har likvärdiga förutsättningar för att uppnå en god hälsa på lika villkor. Diskrimineringen får negativa följder i form av ökad ohälsa och kostnader för samhället genom sjukskrivningar, ökade vårdbehov samt en arbetskraftsreserv som inte utnyttjas. Diskriminering på arbetsmarknaden leder till lägre inkomster och arbetslöshet. Rapporten poängterar att de verksamheter som är viktiga för människors hälsa bör genomföra undersökningar i syfte att kartlägga förekomsten av diskriminering ur ett brukarperspektiv och att inte minst barns upplevelser av diskriminering bör uppmärksammas. I rapporten Diskriminering på den svenska bostadsmarknaden hävdas att det finns en diskriminering på bostadsmarknaden som bidrar till att framför allt den utrikes födda befolkningen i allt högre grad koncentreras till vissa bostadsområden. Statistiska centralbyrån beskriver i sin rapport Barn, boendesegregation och skolresultat att många svenska städer, såväl större som mindre, präglas av boendesegregation. Det finns ett samband mellan boendeområdet och barns prestationer i skolan. Forskning har konstaterat grannskapseffekter som gör att barn, beroende på vilket område de växer upp i, har olika chanser att bli behöriga till gymnasiet, vilket formar deras vidare livschanser. En ny regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2010, håller på att växa fram. För att uppnå visionen om att Stockholmsregionen ska vara Europas mest attraktiva storstadsregion handlar två av strategierna i förslaget till utvecklingsplan om mångfald. Det är strategierna; stärk sammanhållningen och frigör livschanser. Att stärka sammanhållningen innebär att bryta segregerande processer och att strukturer på bostads- utbildnings- och arbetsmarknad ska förändras. Boendesegregation ska motverkas och bostadsmarknaden ska ledas över till en större mångfald. Varierade upplåtelseformer ska finnas i alla områden. Särskilt kompetens som följer med invandring måste tas till vara. Avgörande för att stärka sammanhållningen är att det finns tillit mellan människor, vilket ibland kallas socialt kapital. Det sociala kapitalet ska stödjas genom fler mötesplatser där människor med olika bakgrund möts och skapar kontakter. Medborgarnas förtroende till varandra ska öka. Förtroende till de offentliga verksamheterna ska också öka genom effektivare service och medborgardialog. I strategin för att frigöra livschanser betonas att diskriminering är ett allvarligt hot. Att anta en policy mot diskriminering och rasism och organisera arbetet i regionen enligt den internationella koalitionen städer mot rasism är en viktig beståndsdel inte bara för utrikes födda personer utan för alla invånare samt för besökande turister, affärsresande och investerare. Offentlig sektor som stor arbetsgivare har ett särskilt stort ansvar att mångfaldsorientera sina verksamheter. För att regionen ska bli stark måste allas kompetens användas för att bli resurseffektiv, idérik och konkurrenskraftig, 20 Rapport mångfald 2009

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014

Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014 Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014 Antagen av Kommunstyrelsen 2013-09-04, KS/2013:377 Innehållsförteckning Inledning... 3 Diskrimineringsgrunderna... 3 Mål och aktiva åtgärder... 3 Arbetsförhållanden...

Läs mer

Miljöförvaltningens mångfaldsplan

Miljöförvaltningens mångfaldsplan Miljöförvaltningens mångfaldsplan 2010-2012 Inledning Med mångfaldsplanen vill vi visa vår ambition och vilja att uppnå en arbetsplats som genomsyras av acceptans och uppskattning för alla individers olikheter.

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Olikheter som berikar. Mångfaldsprogram för Växjö kommun år 2010 2014

Olikheter som berikar. Mångfaldsprogram för Växjö kommun år 2010 2014 Olikheter som berikar Mångfaldsprogram för Växjö kommun år 2010 2014 2010 Växjö kommun www.vaxjo.se Illustrationer och layout: Etyd AB, 09-0422 Foto: Mats Samuelsson Mångfalden berikar Växjö kommun Vi

Läs mer

mångfaldspolicy på lika villkor

mångfaldspolicy på lika villkor mångfa ldspol icy på lika villkor PÅ LIKA VILLKOR Mångfaldspolicy INNEHÅLLSförteckning Strategisk arbetsgivarpolitik Varför mångfaldspolicy? Bakgrund Innnehåll i arbetet med mångfald På lika villkor Mångfaldspolicy

Läs mer

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11 Dnr KK12/384 POLICY Personalpolicy för Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11 Dnr KK12/384 2/6 Personalpolitisk viljeinriktning Nyköpings kommun är en attraktiv arbetsgivare som behåller

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN Kf 2012-09-27, 116 Blad 1(9) PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN Inledning Samhället präglas allt mer av mångfald, med människor från exempelvis olika

Läs mer

HBT-program - på väg mot ett HBT-vänligt landsting

HBT-program - på väg mot ett HBT-vänligt landsting HBT-program - på väg mot ett HBT-vänligt landsting www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen 2, Örebro Telefon 019-602 70 00 Telefax 019-602 70 08 Förord Landstinget ska inom ramen

Läs mer

Övergripande plan för social mångfald i Karlskrona

Övergripande plan för social mångfald i Karlskrona Övergripande plan för social mångfald i Karlskrona Karlskrona kommun 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 13 december 2012 1 S i d a Innehåll Inledning... 3 Plan för social mångfald i Karlskrona... 4

Läs mer

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 1. Bakgrund Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 Grunden för jämställdhets- och mångfaldsarbetet vid Högskolan i Skövde är likabehandling och att alla anställda och studenter ska

Läs mer

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Innehållsförteckning Inledning... 2 Mål och åtgärder 2015-2017... 4 Arbetsförhållanden...4 Underlätta förvärvsarbete och föräldraskap...5 Trakasserier och sexuella

Läs mer

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans Innehåll Om undersökningen Om respondenterna Resultat i sammandrag Resultat från undersökningen Synen på mångfald och diskriminering Jobb och företagande

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2014 för kommunledningskontoret

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2014 för kommunledningskontoret sid 1 (7) Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2014 för kommunledningskontoret Postadress: Kommunledningskontoret, 651 84 Karlstad Besöksadress: Tage Erlanderg 8 www.karlstad.se Tel: 054-540 00 00 Fax:

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan

Jämställdhets- och mångfaldsplan Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 Antaget av kommunfullmäktige 2013-10-30 2 0 1 4-2 0 1 6 Jämställdhets- och mångfaldsplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33

Läs mer

Medarbetarenkät 2011. <> <> <> <> <> Dags att tycka till om ditt jobb!

Medarbetarenkät 2011. <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb! Medarbetarenkät 2011 Dags att tycka till om ditt jobb! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan

Läs mer

ett interkulturellt botkyrka En ny strategi för ett interkulturellt Botkyrka från samexistens till samarbete

ett interkulturellt botkyrka En ny strategi för ett interkulturellt Botkyrka från samexistens till samarbete ett interkulturellt botkyrka En ny strategi för ett interkulturellt Botkyrka från samexistens till samarbete Botkyrka är en kontrastrik plats. Här talas över 100 språk, här bor och arbetar människor med

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2013 2015

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2013 2015 CSK 1 Syfte Gäller för Hela Trollhättans Stad Referensdokument Diskrimineringslagen, Arbetsmiljölagen, Föräldraledighetslagen Ansvar och genomförande Uppföljning Arbetsmiljöenkät Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Läs mer

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten

Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten Utvecklings- och folkhälsoenheten Utveckling Forskning Utbildning Folkhälsa Regional utveckling Varje dag lite bättre Sveriges

Läs mer

Likabehandlingsplan 2015-2017

Likabehandlingsplan 2015-2017 Antagen ks 227/2014 Sida 1(5) Kommunledningskontoret Anna Olsson anna.olsson@osby.se Likabehandlingsplan 2015-2017 Likabehandlingsplanen beskriver och ger struktur åt likabehandlingsarbetet i kommunens

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering,

Läs mer

Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011. Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL

Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011. Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011 Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL Handlingsplan för mångfald och likabehandling I din hand har du Polismyndigheten

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN LINDEN Trygghetsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2015-2016 INNEHÅLL Innehåll... 2 1. Inledning... 4 2. Styrdokument... 4 2.1 Diskrimineringslagen... 4 2.2 Skollagen

Läs mer

MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015. 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen. Dnr 2012:128

MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015. 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen. Dnr 2012:128 MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015 Dnr 2012:128 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen 2 Förord Kommunens mångfalds- och jämställdhetsplan 2012 2015 beskriver inriktningen

Läs mer

Personalpolicy för Sollentuna kommun. www.sollentuna.se

Personalpolicy för Sollentuna kommun. www.sollentuna.se Personalpolicy för Sollentuna kommun www.sollentuna.se Vårt gemensamma uppdrag Sollentuna kommun växer och utvecklas. De som bor i vår kommun vill bygga bostäder, resa, idrotta, handla, låna böcker, cykla

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Jämställdhetsplan 2015-20174 Plan 2015-02-23, 61 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

Alla människor har lika värde DET FINNS HJÄLP ATT FÅ OM DU BLIR ORÄTTVIST BEHANDLAD

Alla människor har lika värde DET FINNS HJÄLP ATT FÅ OM DU BLIR ORÄTTVIST BEHANDLAD Alla människor har lika värde DET FINNS HJÄLP ATT FÅ OM DU BLIR ORÄTTVIST BEHANDLAD 2 Alla människor är lika mycket värda Alla människor har lika rättigheter. Det spelar ingen roll vad du har för religion,

Läs mer

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns.

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Inledning Den 1:a April 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering,

Läs mer

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle 1. VISION Hjoggböle är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och känner sig trygga. Där personal och barn känner arbetsglädje

Läs mer

INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE

INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE ENKÄT MED KOMMUNINVÅNARE I ÅLDERN 65 80 ÅR USK AB Hans-Åke Gustavsson 08-508 35 066 2011-06-29 hans-ake.gustavsson@uskab.se Intresse för trygghetsbostäder i Huddinge

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Gymnasieskola med särskole-elever Stenforsaskolan Sibbhult

Plan mot kränkande behandling. Gymnasieskola med särskole-elever Stenforsaskolan Sibbhult Plan mot kränkande behandling Gymnasieskola med särskole-elever Stenforsaskolan Sibbhult Fastställd den 5 oktober 2012 Innehållsförteckning Innehåll... 2 Plan mot kränkande behandling för Gymnasieskola

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Vad säger lagen? Bakgrunden till lagstiftningen. Skollagen (14 a kapitlet)

Vad säger lagen? Bakgrunden till lagstiftningen. Skollagen (14 a kapitlet) Vad säger lagen? Det finns två lagar som ska skydda barn och elever från kränkningar, diskriminering och trakasserier i skolan (detta gäller alla skolformer som regleras i skollagen): skollagen (14 a kapitlet)

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014. 2014-09-10 Vår referens. Malin Björk Sekreterare. Malin.Bjork4@malmo.

Tjänsteskrivelse. Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014. 2014-09-10 Vår referens. Malin Björk Sekreterare. Malin.Bjork4@malmo. Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (1) Datum 2014-09-10 Vår referens Malin Björk Sekreterare Tjänsteskrivelse Malin.Bjork4@malmo.se Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014 SOFV-2014-1512 Sammanfattning

Läs mer

Jämlikhetspolicy för Uppsala Politicesstuderande

Jämlikhetspolicy för Uppsala Politicesstuderande Jämlikhetspolicy för Uppsala Politicesstuderande Dokument fastställt av styrelsen 2014-12-09 Dokument reviderat av styrelsen 2015-05-05 Inledning Denna policy gäller Uppsala Politicesstuderande (UPS) styrelse,

Läs mer

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Styrdokument Trakasserier och kränkande särbehandling Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Beslutat av rektor 2012-08-21 Dnr HIG 2012/1028 1 Trakasserier och kränkande

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och mångfald

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och mångfald Ledarnas Chefsbarometer 2011 Chefen och mångfald Innehåll Innehåll... 1 Inledning... 2 Sammanfattning... 3 Så jobbar chefen med mångfald... 4 Chefen och de sju diskrimineringsgrunderna... 8 Mångfald och

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Hässleholms Tekniska Skola

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Hässleholms Tekniska Skola PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Hässleholms Tekniska Skola LÄSÅRET 2014/2015 INNEHÅLL 1. INLEDNING 2 2. DEFINITIONER..3 3. FRÄMJANDE INSATSER..6 4. SLUTSATSER AV KARTLÄGGNINGAR..7 5. FÖREBYGGANDE

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

Ojämlika levnadsvanor: Når vi dem som bäst behöver det? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Anna Kiessling Lars Jerdén

Ojämlika levnadsvanor: Når vi dem som bäst behöver det? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Anna Kiessling Lars Jerdén Ojämlika levnadsvanor: Når vi dem som bäst behöver det? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Anna Kiessling Lars Jerdén Diskrimineringslagen Diskriminering innebär att en person blir sämre behandlad

Läs mer

Ärendehantering vid kränkning och diskriminering

Ärendehantering vid kränkning och diskriminering HSPA 49-2014/82 1 (av 6) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Beslutsdatum: Beslutande: Giltighetstid: Dokumentansvarig: Diarienummer: Version: Revisionsdatum: Handledning för process 2014-05-01

Läs mer

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola

Läs mer

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan...

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan... Likabehandlingsplan Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan... 3 DEFINITION AV BEGREPP... 4 FRÄMJANDE INSATSER... 5 KARTLÄGGNING...

Läs mer

Statistik 2014. Främjande. 4 800 artiklar om DO 830 samtal från journalister 3 406 inlägg i sociala medier 7 debattartiklar och repliker.

Statistik 2014. Främjande. 4 800 artiklar om DO 830 samtal från journalister 3 406 inlägg i sociala medier 7 debattartiklar och repliker. Underlag 2015-02-19 Sida 1 (11) Statistik 2014 Främjande Rådgivning Typ Samtal 3 882 Brev 1 919 Totalt 5 801 Kurser och uppdragsutbildning Typ Deltagare Kurser 620 Uppdragsutbildning 520 Totalt 1 140 Media

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Handlingsplan för främjande av mångfald i arbetslivet för tiden 2015-03-01 till 2015-12-31

Handlingsplan för främjande av mångfald i arbetslivet för tiden 2015-03-01 till 2015-12-31 Handlingsplan för främjande av mångfald i arbetslivet för tiden 2015-03-01 till 2015-12-31 Beslut: Rektor 2015-02-23 Revidering: - Dnr: DUC 2015/347/10 Gäller fr o m: 2015-03-01 Ersätter: Handlingsplan

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Jämställdhetsplan 2012 2014

Jämställdhetsplan 2012 2014 REGION GOTLAND Gymnasie och vuxenutbildningsförvaltningen Jämställdhetsplan 2012 2014 (Beslutad i GVN 2011 12 21) 1. Inledning Gymnasie och vuxenutbildningsförvaltningens jämställdhetsplan för 2012 till

Läs mer

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 1 FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 S STRUKTUR K APITEL 5 FRÄMJANDE ARBETE K APITEL 6 FÖREBYGGANDE ARBETE K APITEL 7 UPPTÄCKA

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

En kortversion av Polismyndigheten i Södermanlands läns. Mångfalds- och likabehandlingsplan 2013-2014

En kortversion av Polismyndigheten i Södermanlands läns. Mångfalds- och likabehandlingsplan 2013-2014 Mångfalds- och likabehandlingsplan En kortversion av Polismyndigheten i Södermanlands läns Mångfalds- och likabehandlingsplan Polisen ska vara en arbetsplats för alla där olikheter och olika bakgrund är

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 för stadsbyggnadsförvaltningens

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 för stadsbyggnadsförvaltningens Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 för stadsbyggnadsförvaltningens Bakgrund Stadsbyggnadsförvaltningens jämställdhets- och mångfaldsplan har sin utgångspunkt i Diskrimineringslagen (2008:567) och

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Sikelvingen Antagen: 2014-11-05 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15 Fridhemsenheten omfattar förskolorna Fridhem och Fridhemskullen. Planen gäller till och med 2015-12-31. Vår vision På våra förskolor ska barnen

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Bäckby norra förskola 2013-05/2014-05 Mónica Jansson Förskolechef Innehåll Vår vision... 3 Syftet... 3 Bäckby norra värdegrund... 3 Definitioner...

Läs mer

Gotlands Regnbågshelg 2012

Gotlands Regnbågshelg 2012 Gotlands Regnbågsgrupp Visby 2012-02-05 Inbjudan till deltagande i Gotlands Regnbågshelg 2012 Projektet Gotlands Regnbågshelg 2012 vill ge mångfaldsarbetet på Gotland ytterligare en dimension. Det genom

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015

Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015 Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Målområde 1 - Örebro kommun ska skapa förutsättningar för att hbtperspektivet finns med i det fortsatta arbetet för alla människors

Läs mer

Gemensam värdegrund för. personalfrågor

Gemensam värdegrund för. personalfrågor Gemensam värdegrund för personalfrågor Det öppna landstinget för jämlik hälsa och levande kultur i en hållbar, livskraftig region Landstingets vision Värdegrunden utgår från Landstinget Sörmlands vision

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT Personalpolicy DOKUMENTNAMN Personalpolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2014-06-16 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KF 2014-06-16 16 DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION 1.0 DOKUMENTANSVARIG Personal- och

Läs mer

FRCK Diskrimineringspolicy

FRCK Diskrimineringspolicy FRCK Diskrimineringspolicy Innehåll Inledning... 2 Styrning för diskrimineringspolicyn... 2 Jämställdhetsarbete... 2 :... 2... 2... 2 Mångfaldsarbete... 2... 2 Kompetensutveckling... 3 Arbetsförhållanden...

Läs mer

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Arbetsförhållande Utveckling och lönefrågor Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Föräldraskap Rekrytering Trakasserier Antagen av kommunfullmäktige 80 2012-05-24 Ystads kommun ska tillämpa

Läs mer

Mångfaldsbarometern 400 chefer svarar om mångfald

Mångfaldsbarometern 400 chefer svarar om mångfald 2015 Mångfaldsbarometern 400 chefer svarar om mångfald Allt färre går från ord till handling vad gäller mångfald Det är positivt att fler inser betydelsen av att arbeta med mångfald, men tankeväckande

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 2015-08-14 Förvaltningen för Livslångt lärande TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 Förskolan vilar på demokratins grund.

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Personalenkät 2010 2/2/2011

Personalenkät 2010 2/2/2011 Personalenkät 2010 1. Jag trivs bra med... helt delvis inte alls min närmaste chef 1386 (52%) 630 (24%) 478 (18%) 125 (5%) 51 (2%) 79,73 mina arbetskamrater 1593 (60%) 703 (26%) 322 (12%) 46 (2%) 6 (0%)

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Landskrona räddningstjänsts Integration och Etnisk Mångfaldsplan 2007

Landskrona räddningstjänsts Integration och Etnisk Mångfaldsplan 2007 Landskrona räddningstjänsts Integration och Etnisk Mångfaldsplan 2007 Innehållsförteckning Inledning 3 Nulägesanalys 3 Organisation 3 Fysiska, psykiska och sociala frågor 4 Rekryteringsprocess 4 Etniska

Läs mer

Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen 2015-04-13 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen

Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen 2015-04-13 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen 2015-04-13 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen Beståndsdelar Styrmodell Styrande dokument Budgetprocess Mål och uppdrag i budget 2016-2018

Läs mer

Diskrimineringslagstiftning

Diskrimineringslagstiftning Diskrimineringslagstiftning Rätten att inte bli diskriminerad är en mänsklig rättighet Internationell lagstiftning som är tvingande för Sverige (EUrätt) eller som Sverige valt att följa (EKMR) begränsar

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund Årskurs 2-enkät 2014 Kurt Westlund Elevernas trivsel och trygghet ligger konstant på en fortsatt hög nivå. Färre elever upplever sig dåligt bemötta, kränkta, utsatta för hot eller våld. Däremot försvagas

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gällande för. Lärkans Förskola. År 2009-2010

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gällande för. Lärkans Förskola. År 2009-2010 Getinge verksamhetsområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gällande för Lärkans Förskola År 2009-2010 På vår förskola ska alla barn känna sig trygga. Alla barn ska bli sedda, trivas och

Läs mer