Läkemedel och narkotika på arbetsplatsen

Transkript

1 Läs: Morgans ledare Aleforsstiftelsens styrelse Arbetsgivaren kan göra mest Den nya alkoholisten Kognitiv terapi ett samspel Förebyggande sjukpenning AA-konvent i Älvsbyn mm mm...

2 Läkemedel och narkotika på arbetsplatsen I vårt arbete med arbetsplatsers alkohol och narkotikapolicys är det en självklarhet att narkotikamissbruk inte får förekomma bland de anställda. Eftersom innehav och intag av narkotika är en kriminell handling förekommer inte någon form av normalkonsumtion eller acceptabelt användande, de enda termer som är aktuella är missbruk och beroende. När det gäller beroendeframkallande läkemedel blir frågan genast svårare. I Sverige har vi en omfattande konsumtion av dessa läkemedel där patienten fått sin medicin utskriven på recept av läkare. Den person som använder dessa preparat gör naturligtvis inget fel i laglig mening. Ändå bör man på våra arbetsplatser ägna detta område uppmärksamhet. En tredjedel av de sjukskrivna som fått ett vanebildande läkemedel utvecklar ett beroende som kan göra det svårt att gå tillbaka till arbetet. RFV beräknar att svenskar i arbetsför ålder är läkemedelsberoende och att en fjärdedel av dem är sjukskrivna. Studien visar också att oavsett om de sjukskrivna var beroende eller inte mådde de som använde vanebildande läkemedel sämre och hade en mörkare framtidstro än de andra sjukskrivna. De trodde också själva att chansen för att kunna börja jobba igen var lägre. Under vår verksamhetstid (21 år) har vi följt våra patienter med urinprover där vi undersökt förekomst av narkotika och beroendeframkallande läkemedel. Det är framförallt lugnande medel av bensodiazepintyp, insomningsmedel, och vissa smärtstillande medel som påträffas. Användningen av smärtstillande läkemedel och starka opioider i Sverige vid såväl cancer som vid icke- cancerrelaterade smärtillstånd har ökat under perioden 1997 och framåt. Inom primärvården omfattar långvariga smärttillstånd som föranleder någon medicinsk åtgärd ca 20-30% av patienterna. Regelbundet bruk och överbruk av smärtstillande läkemedel, analgetika, är vanligare än man tror, särskilt bland kvinnor, visar bl a Apoteksbolagets statistik. Kvinnor i vårdyrken är den grupp som idag ökar mest när det gäller sjukskrivningar. Det handlar om sjukdomar i rörelseorganen (nacke, axlar, rygg), psykiska besvär och så kallad utbrändhet. Ur arbetsmiljösynpunkt är det naturligtvis lika illa att ha försämrad uppfattningsförmåga eller förlängd reaktionstid oavsett om det preparat man använder är utskrivet av läkare eller inhandlat på illegal väg. Många av de preparat som idag är klassade som narkotika var tidigare godkända läkemedel, jag tror att många av de läkemedel som skrivs ut idag kommer att bli narkotikaklassade i framtiden. Att viss medicinering dessutom försämrar den anställdes möjlighet att återgå i arbete gör inte problemet mindre. Området är svårt att hantera i arbetet med arbetsplatsens policy. Detta bör dock inte hindra en diskussion i frågan, gärna med arbetsplatsens företagshälsovård. Under hösten kommer Aleforsstiftelsen i samarbete med Västra Götalandsregionen att genomföra en föreläsningsserie Läkemedel och narkotika på arbetsplatsen. Min förhoppning är att man vågar ta upp detta svåra men ytterst viktiga ämne i arbetet med arbetsplatsernas alkohol- och drogförebyggande/rehabiliterande verksamhet. Morgan Karlsson Föreståndare Källor: Regionalt Vårdprogram; Läkemedelsberoende, lugnande mediciner, sömnmedel och smärtstillande läkemedel Stockholms läns landsting Apoteksbolagets statistik. RFV.

3 Aleforsstiftelsen och styrelsen Aleforsstiftelsen grundades 1987 av Chalmers, Göteborgs sjukvård, Göteborgs Hamn AB, KF Väst AB, Marks stiftelse, Posten, SKF AB, Telia AB och Volvo AB. Stiftelsens ändamål är att behandla socialt förankrade alkohol-/drogmissbrukare enligt 12-stegsmodellen. Som behandlingshem används Aleforshemmet i Alingsås. Stiftelsen har förutom stiftarföretagen drygt 30 medlemsföretag, samt avtal med kriminalvården och ett antal kommuner. Stiftelsen har sitt säte i Göteborg och styrelsen ska bestå av 6-10 utsedda ledamöter och deras suppleanter. Styrelsen utser verkställande tjänsteman (föreståndare) vilken är föredragande i styrelsens sammanträden. Styrelsen sammanträder minst 4 gånger/år och sammanträdena ska protokollföras och justeras. Följande företag är representerade i styrelsen: Volvo AB, Volvo Cars Corporations, Göteborgs Hamn AB, V:a Götalandsregionen, Marks Stiftelse, Posten AB samt SKF AB. Olof Storm Stig Lindholm Kent Reinebrandt Gunnar Ek Clas Sjöberg Tonny Johansson Jan Berggren Ordförande: Vice ordförande: Övriga ledamöter: Föredragande: Sekreterare: Tonny Johansson, VD Alviva AB, Volvo AB Stig Lindholm, Personalstrateg, Västa Götalandsregionen Olof Storm, HR Manager, Göteborgs Hamn AB Gunnar Ek, Ingeborg och Knut J:son Marks Stiftelse. Jan Berggren, Personalspecialist, Stab Personal, Posten AB Kent Reinebrandt, Förhandlingschef SKF Sverige AB Erik Öhman, Director Health & Safety, Volvo Cars Corporation Clas Sjöberg, Missbruksläkare, medicinskt ansvarig Aleforsstiftelsen Morgan Karlsson, Föreståndare Aleforsstiftelsen Lizbeth Hallberg Örnefors, Aleforsstiftelsen Morgan Karlsson Lizbeth Hallberg Örnefors Erik Öhman

4 Tonny Johansson, VD Alviva AB, startade sin yrkeskarriär som marknadsekonom på Volvo personvagnar och blev så småningom kontaktperson för Volvoanställda med missbruksproblem. I slutet av 1980-talet blev han chef för Volvos företagshälsovård och i samband med det kom han i kontakt med Aleforsstiftelsen. Han har suttit i Aleforsstiftelsens styrelsen sedan 1990 och är sedan några år tillbaka dess ordförande Arbetsgivaren kan göra mest - ett sammandrag från Pia Mattzons intervju med Tonny Johansson i Leva med beroende - Det är arbetsgivaren som kan påverka en persons missbruk allra, allra bäst. För man är väldigt rädd för att bli av med sitt jobb. Därför kan arbetsgivaren göra mycket mer än andra, både anhöriga och läkare, till exempel, menar Tonny Johansson, styrelseordförande i Aleforsstiftelsen och vd för företagshälsovården Alviva AB. Svårigheten är bara att nå ut till arbetsgivarna och få dem, och andra, att inse vilket allvarligt problem missbruket har blivit under senare år. Nutidens missbruk är en tickande bomb, hävdar Tonny Johansson. Men frågan får ingen, eller väldigt lite, uppmärksamhet. Regeringen har avsatt pengar, men det märks inte. Det finns de som arbetar med frågan, men de hörs inte. Och trots att en massa människor dör varje helg av olika slags missbruk, finns inga notiser i tidningarna om det. Nu handlar det framför allt om att missbrukare blandar alkohol och narkotika, och inte alkohol och tabletter, som var vanligare förr. Men det är inte bland unga personer den sortens missbruk ökar, som många kanske tror. Nej, den växande skaran narkotikamissbrukare återfinns bland den vuxna, arbetande befolkningen. Missbruket kostar samhället och företagen oerhört mycket pengar. Fruktansvärt mycket, konstaterar Tonny Johansson. Så mycket som tio procent av den arbetande befolkningen beräknas ha missbruksproblem, vilket motsvarar var tionde anställd. Därmed har även arbetsgivarna ett stort ansvar att agera när det gäller missbruk, menar han. En del tycker kanske att samhället får lösa sådant. Men samhället klarar inte av det, det finns inte tillräcklig med bra behandlingsplatser, till exempel. Och dessutom tjänar företagen mycket pengar om de löser sådana problem i tid. En missbrukande anställd kostar företaget pengar både genom frånvaro och sjuknärvaro, som Tonny Johansson kallar det. Han avser den som går till jobbet, men som varken är särskilt effektiv eller produktiv. Det gäller att våga ta tag i det och att göra det på rätt sätt. Man får till exempel inte skälla ut personen i fråga. Man behöver inte heller ta upp missbruket i första vändan, det kommer så småningom ändå. Den bästa metoden är att i första hand konfrontera den anställde med vad som inte fungerar på arbetsplatsen och annat som chefen lagt märke till, som hög frånvaro eller förändrat beteende.

5 Det gäller att ställa krav på den anställde, på grund av att de inte sköter sitt arbete. Och om man är observant i tid, får den anställde kanske sig en tankeställare och sedan blir det inte mer problem som beror på missbruk. Men om problemen kvarstår, gäller det för arbetsgivaren att ställa högre krav. Och om signalerna om missbruk är tydliga, om personen till exempel luktar alkohol på jobbet eller varit full på flera personalfester och burit sig illa åt, då är det konfrontation som gäller. Då får man ställa dem mot väggen, vara väldigt rak och tydlig: Det här accepterar vi inte! De första samtalen som chefen har med en misstänkt missbrukare, de är inte roliga. De flesta vägrar ju att erkänna något. Då gäller det att chefen är tuff och sköter sig på rätt sätt. Samtalen måste till exempel dokumenteras från första början. Allting måste dokumenteras, annars är det som om samtalen inte har existerat, förklarar Tonny Johansson. - Det är aldrig för tidigt och aldrig för sent Chefen måste också ha väl underbyggda fakta att visa för personen i fråga; hur stor frånvaron varit, när den förekommit, vilka uppdrag eller arbetsuppgifter som personen inte har skött, bland annat. Därefter kan chefen ställa frågor till den anställde: Vad har du för problem? Kan jag hjälpa dig? Om det är upprepade samtal som krävs för att nå fram till en person, gäller det att samtalen hålls tätt efter varandra i tid. Det får inte gå åratal mellan, då blir de meningslösa, poängterar Tonny Johansson. förlora sin anställning och ska informeras om det direkt. Den formella processen inleds med en muntlig varning och följs upp av en skriftlig om ingen förändring sker. Därefter kan personen bli avskedad. Det samma gäller dem som inte lever upp till en avtalad överenskommelse och de krav som ställs. Då kan arbetsgivaren, med hjälp av de lagar och avtal som finns, göra sig av med honom eller henne. Och görs det på rätt sätt, har arbetsgivaren även de fackliga organisationerna med sig, förklarar Tonny Johansson. Men ytterst få fall slutar på det sättet. Eftersom arbetet är så viktigt för det stora flertalet, går de flesta med på behandling för sitt missbruk. Då är det viktigt att arbetsgivaren tecknar ett kontrakt med den anställde. Det är jätteviktigt att ha ett behandlingskontrakt, så att alla verkligen vet förutsättningarna. I kontraktet ska det tydligt och klart framgå vad som händer om man till exempel avbryter behandlingen. Allt talar för att arbetsgivarna tjänar på att ta tag i anställdas missbruksproblem så tidigt som möjligt. Det är aldrig för tidigt och aldrig för sent är ett motto för Volvo till exempel. Och Tonny Johansson poängterar återigen att ju tidigare en arbetsgivare reagerar, desto lägre kostnader för företaget. Urval av Lizbeth Hallberg Örnefors Det är också viktigt att företaget samarbetar med företagshälsovården, påpekar han. En anställd som vägrar att medverka i behandling eller annan hjälp, riskerar att Boken finns att köpa genom Aleforshemmet, och i bokhandeln

6 Den nya svenska alkoholisten Clas Sjöberg i Leva med beroende av Pia Mattzon Urval av Lizbeth Hallberg Örnefors Pia Mattzon, författare och frilansjournalist, med erfarenhet av missbruksvård och beroendesjukdomar Den svenska alkoholisten på 2000-talet ser inte alls ut som förr. En man som följt utvecklingen på mycket nära håll i snart femtio år är överläkare Clas Sjöberg i Göteborg. Han berättar om den gamla, svenska superi-modellen, som han är upplärd med. De missbrukare jag kom i kontakt med på 60- och 70-talet var oftast spritmissbrukare, som drack väldigt häftigt i perioder. Folk sa om dem: Nu är han igång igen för det var nästan uteslutande män, kroppsarbetande män. Dessa hårda perioddrickare finns kvar, men betydligt vanligare är en helt ny typ av alkoholister. Nu är det professorer, sjuksköterskor, poliser, doktorer och lärare. Det är medelklass, överklass och socialgrupp tre. Alla sorters människor, berättar Clas Sjöberg. Gemensamt för de flesta av dem är att de dricker mer eller mindre dagligen. Alkoholkonsumtionen har stigit kraftigt under de senaste åren. Från 6 till 10 liter per person och år, när all alkohol omräknats till ren sprit. Det regelbundna drickandet är mycket mer stillsamt än det periodiska. Och därmed har farorna med den nya typen av drickande inte alls kommit i fokus. Det är som om samhället inte riktigt ser vad som sker. Och människorna som lever på det här sättet, ser inte heller att det är farligt! Han ger exempel genom en man som han mött samma morgon. Mannen besökte Clas Sjöberg för en körkortsutredning och ville ha alkolås på sin bil eftersom det skulle innebära att han kan få sitt körkort tillbaka snabbare sedan han dömts för rattfylla. Han hade väldigt höga levervärden. Men något alkoholproblem hade han inte! Ja, jag dricker för mycket alkohol, men problem har jag inte sa han. Personer som han har väldigt svårt att se problemet, inte minst då det vanliga umgängeslivet kretsar så mycket kring alkohol. Det är också svårare att nå fram till dem som dricker på det här viset, för de har inte gjort bort sig så tydligt som de gamla alkoholisterna gjorde. De dricker på ett Clas Sjöberg, ansvarig läkare för Aleforsstiftelsen, har närmare 50 års erfarenhet av missbruksvård lugnare sätt, men icke desto mindre riskabelt både medicinskt och socialt. Han menar att dagens missbruk är ett mycket större problem än det var förr, att det berör en mycket större del av samhället. Och naturligtvis får även människor på nyckelbefattningar de här problemen. Han har mött en hel del av dem genom åren. Det är ju ännu mer ömtåligt om man är på en hög yrkesnivå och inte kan hantera alkohol, kanske luktar alkohol på jobbet på morgnarna, till exempel. Det är väldigt lätt att bli utslagen från en hög position om man inte kan klara alkoholen och man har mer att förlora.

7 Kognitiv terapi ett samspel mellan tanke, känsla, kropp och handling För ett år sedan avslutade jag min steg 1 utbildning i kognitiv psykoterapi vid Cognitiv Center i Kungälv. Nu i våras läste jag vidare till kognitiv psykologisk coach. Under hela min utbildning har jag haft individuella patienter under handledning, förstås. Min första patient var en ung man med en stark panikångest och social fobi sedan många år tillbaka. Mycket fort blev jag förbryllad över hur effektivt det kognitiva samtalet verkade vara. Patienten förstod snabbt vart hans ångest kom ifrån och tillsammans kunde vi utarbeta en plan hur han kunde hantera den. Än så länge är läget under kontroll och det har varit så under två års tid nu. Tanken med den utökade kompetensen är att kunna erbjuda våra patienter och deras anhöriga extra hjälp och stöd i fall det finns andra problem parallellt med beroende. Vanligtvis erbjuds den hjälpen patienter som är klara med sin primära internatbehandling, fortsätter i eftervården och har hittat ett sätt att handskas med sitt beroende t.ex. genom att delta i AA- eller NA-möten. Även en del öppenvårdspatienter får möjlighet till denna hjälp, allt efter egen önskan. Kognitiv terapi är en psykoterapiform som utgår ifrån samspelet mellan tanke, känsla, kropp och handling. Genom kognitiv terapi försöker man förändra ett dysfunktionellt sätt att tänka, hjälper patienten att ha kontakt med sina känslor, sin historia, erfarenheterna och verkligheten och lära sig att handskas med dem. Det är inte terapeuten, som analyserar och talar om vad patienten ska göra terapin är ett samarbete, där båda bidrar med sina kunskaper och reflexioner. Mellan sessionerna Romana Powidzka Casserblad arbetar med Aleforsstiftelsens öppenvård och anhörigprogram. får patienten arbeta vidare med sina hemuppgifter. Kognitiv terapi används med stor framgång som behandling främst vid depressioner och ångest, i synnerhet panikattacker. Här ges en effektiv möjlighet till att bryta det negativa mönstret genom att få patienten att förstå vilka dysfunktionella processer som skapar depressionen/ångesten. Faktum är att det inte finns någon studie som visar att psykofarmaka skulle verka bättre än psykoterapier vid lindriga eller måttliga depressioner enligt Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). Tvärtom är det nog så att kognitiv terapi fungerar bra och förebyggande, i och med att patienten inte bara lär sig behandla symptomen, utan även att åtgärda grundproblemet. Kognitiv psykologisk coaching bygger på samma kognitiva teorier och vänder sig till både individer och företag och fokuserar på att hjälpa till att utveckla och frigöra människors potential, lösa konkreta problem, förbättra självkänsla, ta itu med stressproblematiken. Den utökade möjligheten till individuella samtal har fått en mycket bra respons, såväl från patienterna och deras anhöriga, men även från företagen. Coaching är inte tidsmässigt krävande. Oftast räcker det med tre sessioner för att uppnå relevanta mål. Arbetet är väl strukturerat och verklighetsförankrat med konkreta praktiska övningar. Mina ambitioner är att bygga ut den kognitiva delen av vår verksamhet för att kunna erbjuda en modern och omfattande hjälp på de allra viktigaste livsområdena. Romana Powidzka-Casserblad alkohol- och drogrådgivare samtalsterapeut och coach med kognitiv inriktning

8 Blir jag sjukskriven under tiden på Aleforshemmet? Under behandlingen på Aleforshemmet betalar Försäkringskassan ut s k förebyggande sjukpenning. Det innebär att man förutom sjukskrivning behöver Läkarutlåtande förebyggande behandling + Behandlingsplan för att Försäkringskassan ska betala ut ersättning. Det är alltså inte vanlig sjukskrivning som gäller. På Försäkringskassans hemsida kan man läsa följande: Förebyggande sjukpenning Du kan få förebyggande sjukpenning om du genomgår medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering för att förebygga sjukdom eller för att förkorta sjukdomstiden. Behandlingen eller rehabiliteringen ska vara ordinerad av läkare och ingå i en plan som godkänns av Försäkringskassan. För att ha rätt till förebyggande sjukpenning krävs att en läkare har konstaterat en förhöjd sjukdomsrisk. Sjukdomen som du har en ökad risk att få, ska vara sådan att den förväntas sätta ned arbetsförmågan. Läkaren ska ha ordinerat behandlingen, som ska vara lämplig för att minska sjukdomsrisken. Behandlingen eller rehabiliteringen ska ingå i en plan som ska godkännas av Försäkringskassan. behandlingsformer som sjukgymnastik, syn- och hörselrehabilitering, arbetsterapi, utprovning av handikapphjälpmedel samt rådgivning och stödåtgärder. Vid förebyggande sjukpenning har du ingen karensdag, utan Försäkringskassan betalar ut sjukpenning från och med första behandlingsdagen. Förebyggande sjukpenning betalas ut i samma omfattning som du är förhindrad att utföra arbete på grund av behandlingen. Informationen är hämtad från / Lizbeth Hallberg Örnefors Medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering kan vara vanlig sjukvård, Mer information finns på Dagen efter målning av Suse Hartung

9 AA-konvent i Älvsbyn, Norrbotten Att åka på ett AAmöte är inspirerande och väldigt lärorikt. Då jag inte själv har något eget beroende så brukar jag ibland söka upp ett öppet möte att gå på. Till skillnad från slutna möten där endast personer som anser sig ha ett eget alkoholproblem kan komma, så är alla välkomna till ett öppet möte. De flesta AAföreningar har både öppna och slutna möten. Respekten för varandras anonymitet är dock lika stor oavsett vilket möte man går på. Man presenterar sig bara med förnamnet och det som sägs på mötet, stannar på mötet. Åka på konvent och komma hem Ett konvent är flera möten under flera dagar. Ofta med något tema. När jag såg att det skulle bli ett konvent i Älvsbyn så tyckte jag det skulle vara särskilt roligt att besöka detta. Numera är jag bosatt i Lerum, men jag är född och uppvuxen i Älvsbyn ett litet samhälle vid Piteälven, mest känt för Älvsbyhus och Polarbageriet som är kommunens viktigaste näringar. Men jag hade aldrig tidigare besökt ett konvent och blev glad när jag såg att samtliga möten under konventet var öppna. Då min chef tyckte det var en bra idé så bokade jag biljett och åkte upp. Efter 17 timmar på nattåget så kom jag fram till min gamla hemort. Solen sken och den norrländska sommaren visade upp sin allra vackraste sida. Det var nästan att man blev lite tårögd när den forsande älven och de glittrande sjöarna med skogens inramning. Temat för konventet var Sprid budskapet vidare och det var ett fullspäckat program från fredag kväll till söndag lunch med möten. Varje möte hade sedan sitt tema som kunde vara något utav de 12 stegen eller något annat såsom Ödmjukhet, Glädje eller Tro och hopp. Välkommen och respekterad Mötet går sedan till så att en frivillig mötesledare startar mötet genom att hälsa alla välkomna. Särskilt välkomna är nya deltagare. Mötesledaren ber sedan alla att stilla ned sig en stund och begrunda varför man kommit till mötet. Efter att alla suttit tysta en stund brukar mötesledaren inleda med några ord om temat för mötet och sedan ge en personlig reflektion kring detta utifrån sina egna problem med alkohol. När han eller hon talat färdigt lämnas ordet fritt och den som vill får själv tala, men man begränsar sig att tala om sina alkoholproblem. Den som väljer att dela med sig av sina erfarenheter får göra detta utan att bli avbruten av någon annan och man undviker även att kommentera det någon annan har sagt. En gemenskap som ger kraft Att besöka ett AA-möte för att söka hjälp är ett stort steg för de flesta människor. Att stiga upp på ett möte och öppet tala om sina problem med alkohol är ändå mer skrämmande. Men att tala är helt frivilligt och väljer man istället att endast lyssna är

10 man ändå lika välkommen. Det märks på de män och kvinnor som delar med sig att det kan vara både smärtsamt och svårt, men också att det ger en frihet att få bli av med sina hemligheter. Att möta andra människor som kärleksfullt tar emot dig oavsett vad du bär på. Man kan också se hos dem som lyssnar att man känner igen sig i andras upplevelser. I berättelser om ångest, skuld och skam uppstår en gemenskap där man inte själv behöver bära allt detta. Genom att dela med sig till andra blir man fri. En viktig bit i detta är att kunna särskilja sig själv och andra från sjukdomen. Att kunna se att man är något annat än sin sjukdom, alkoholismen. I gemenskapen upptäcker man att man är en människa med både brister och tillgångar. Och att man inte är ensam. Inom AA talar man mycket om en kraft större än en själv, att finna sinnesro och andlighet. Gudsbegreppet finns ständigt närvarande, men definieras utifrån var och ens tankar kring detta. AA är religiöst och politiskt obundet. Mötena brukar vara ungefär en timme och när tiden börjar ta slut avrundar mötesledaren genom att påminna om anonymiteten och att AA är en självförsörjande organisation som lever på frivilliga bidrag. Det är också vanligt att man ställer sig i ring och tillsammans ber sinnesrobönen. Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan, och förstånd att inse skillnaden. Varför fungerar AA? Det AA själva lyfter fram är identifikationen. Att möta andra människor i samma situation som mig själv, men som lyckats hålla sig nykter. Ta rygg på en vinnare är ett uttryck som används som syftar till att man tar hjälp av någon annan AA-medlem för att bibehålla sin nykterhet. Inom AA kallas detta att man ber någon att bli ens sponsor. Men det räcker inte att bara gå på möten och lyssna till andra, man måste också själv arbeta aktivt i de tolv stegen. Dessa steg handlar om att erkänna sin maktlöshet inför alkoholen, men också en tro på att det finns en kraft som kan hjälpa. Att erkänna sina fel och brister, men vara villig att gottgöra personer man skadat. Slutligen att föra budskapet vidare till andra som söker hjälp. Då jag inte har något eget alkoholproblem att dela med mig av hoppas jag med denna text att ha bidragit till att föra budskapet vidare. 12-steg fungerar. För den som vill veta mer om AA rekommenderar jag att besöka deras hemsida, läsa någon AA-litteratur som ex Stora boken eller kontakta deras telefonjour på telefon (dagligen kl och 18-20). Per Öhman, Aleforsstiftelsen

11 Vad gör Aleforsstiftelsen? Aleforsstiftelsens huvuduppdrag är att erbjuda behandling/utbildning enligt minnesotamodellen (där AA:s 12-stegsprogram är en central del i behandlingen). Alla behandlingsprogram bygger på helnykterhet och drogfrihet. Stiftelsen bedriver förutom behandlingsprogrammen utbildningsverksamhet. Aleforsstiftelsen har verksamhet dels i Göteborg dels i Alingsås. Aleforsstiftelsen i Göteborg har från att mest ha varit ett eftervårds- och servicekontor utvecklats till en självständig del av verksamheten. Här håller den ordinarie eftervården och dess administration till men här finns också Öppenvård (40-veckors program) Körkortsmottagning Familjeprogram, Arbetsplatsprogram och utbildningar. Aleforsstiftelsen, Första Långgatan 21, Göteborg Öppenvårdsprogrammet ger deltagarna möjlighet till kunskap, självinsikt och bearbetning av alkohol- och/eller läkemedelsproblem. Programmet pågår under ett år (40 tillfällen). Körkortsmottagningen tar emot personer som behöver hjälp med intyg för att få tillbaka sitt körkort efter ett rattfylleri dels vanliga intyg dels intyg för alkolås. Familje- och Arbetsplatsprogrammen ingår som en del i behandlingsprogrammen men är öppna även för andra intresserade. Aleforshemmet i Alingsås som sedan starten, 1987, är grundstommen i verksamheten erbjuder behandling/utbildning i internatform, eftervård, Arbetsplatsprogram och utbildningar. Behandlingsprogrammen på Aleforshemmet: 28-dagars primärprogram (alkohol som grundproblem) 35-dagars läkemedel- och narkotikaprogram 10-dagars återfallsprogram Aleforshemmet, Aleforsvägen 11, Alingsås Samtliga program i internatsform åtföljs av 1 års eftervård, antingen i ordinarie eftervård som innebär möte 1 kväll/vecka eller eftervård på Aleforshemmet en dag var fjärde vecka. Den senare varianten erbjuds dem som, av olika anledningar, inte kan delta i ordinarie eftervård. Utbildningar Aleforsstiftelsen har en växande utbildningsverksamhet främst i form av konsultuppdrag på företag och i kommuner. Aleforsstiftelsens övriga utbildningar är en relativt ny del i stiftelsens utbud. Se annons på annan plats i tidningen. Morgan Karlsson

12 Aleforspersonal på grönbete. Innan högsommar och semester passade personalen på Aleforshemmet i Alingsås och Aleforstiftelsen i Göteborg på att samlas för en gemensam kväll på Nääs Fabriker. Vi startade med en guidad tur i det gamla fabriksområdet. Peter Berg, ättling till Nääs fabrikers grundare, visade runt och berättade om gamla tider. Vi hann också med ett besök i Tollereds gamla kraftverk. Kvällen avslutades med en god middag medan solen gassade över Sävelången. Eva, Kerstin och Britt (med ryggen till) lyssnade intresserat på Peter B Joakim, Wolfgang, Frida och Mikael Peter Berg hade mycket att berätta. Lite av det vi fick höra. Nääs Fabriker är från början ett Bomullsspinneri som grundades 1832 av Peter Wilhelm Berg (Peter Bergs anfader i femte generationen), en förmögen affärsman i textilbranschen och dåvarande ägare av Nääs Slott. Han placerade sitt spinneri mellan sjöarna Sävelången och Torskabotten för att kunna utnyttja vattenkraften till sin fabrik. Företaget var i familjens ägo ända fram till 1965 då Almedals tog över och fortsatte textilproduktionen i området fram till slutet av 1970-talet. Lerums Kommun köpte Nääs Fabriker 1982 och skapade ett nyföretagarcenter. Idag ägs Nääs Fabriker AB av Byggnadsfirman Ernst Rosén AB i Göteborg. Byggnaderna i området är inte k-märkta men förändringar av exteriör sker i samråd med Länsstyrelsen och Länsmuseet. Lizbeth Hallberg Örnefors

13 Till eftertanke Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra. För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än vad hon gör, men först och främst förstå det hon förstår. Om jag inte kan det så hjälper det inte att jag kan och vet mera. Vill jag ändå visa hur mycket jag kan, så beror det på att jag är fåfäng och högmodig och egentligen vill bli beundrad av den andre istället för att hjälpa henne. All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet inför den jag vill hjälpa och därmed måste jag förstå, att detta med att hjälpa inte är att härska, utan att vilja tjäna. Kan jag inte detta, så kan jag inte heller hjälpa någon. Sören Kierkegaard

14 Har du frågor är du välkommen att kontakta oss på telefon eller Aleforsstiftelsen erbjuder utökat stöd och behandling Ibland känns inte livet bättre, trots att man har tagit tag i det stora problemet beroendet. En del människor fortsätter att må dåligt även när de är nyktra och drogfria. Vi har utökat vår kompetens och erbjuder våra patienter och deras anhöriga extra hjälp och stöd i form av samtal med kognitiv inriktning när det finns andra problem parallellt med beroendet. Har du frågor? Ring vårt kontor i Göteborg

15 Inbjudan till konferens om Läkemedel och narkotika på arbetsplatsen

16