domkretsen Domarskolans rektor utsedd Minska balanserna Specialstyrkans uppdrag: Hirschfeldt i pension Framtidens jurister Tingsrätt skolar besökare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "domkretsen Domarskolans rektor utsedd Minska balanserna Specialstyrkans uppdrag: Hirschfeldt i pension Framtidens jurister Tingsrätt skolar besökare"

Transkript

1

2 Hirschfeldt i pension Framtidens jurister Tingsrätt skolar besökare nr EN TIDSKRIFT FRÅN SVERIGES DOMSTOLAR ledare innehåll En spännande tid av förändring Dagen före pressläggning för detta nummer av Domkretsen kommer beskedet från regeringen: Lagmannen i Malmö tingsrätt Barbro Thorblad blir nästa generaldirektör för Domstolsverket. Ett stort grattis till utnämningen, Barbro! Men jag konstaterar att även Domstolsverket och Sveriges Domstolar är att gratulera till denna utnämning. Det är en spännande tid nu. Reformen En modernare rättegång implementeras den 1 november, och Domarskolans utbildningsverksamhet drar igång bara månader senare. Det kommer att föreslås att en omorganisation av länsrätterna bör inledas de närmaste åren utredningen som Sten Heckscher gör på uppdrag av Domstolsverket ska vara färdig den 30 april. En ny modell för att fördela resurserna till domstolarna är i full gång att införas, och ja, det finns naturligtvis många intressanta projekt som borde nämnas men risken är att jag glömmer något som borde ha lyfts fram. Men ett projekt som jag måste lyfta fram är balansavarbetningsarbetet och alla de insatser som görs på domstolarna för att uppnå målet att minska antalet ej avgjorda mål med under 2008 det är för övrigt glädjande att målet ser realistiskt ut så här en dryg fjärdedel in på året. Utvecklingen av Sveriges Domstolar fortsätter när det gäller organisation, administration, arbetsformer och inte minst personalmässigt. I detta nummer av Domkretsen kan vi bland annat läsa om den särskilda förstärkningsstyrkan i Stockholm som arbetar för att minska balanserna för Stockholmsdomstolarna. Men även av de övriga artiklarna i detta nummer speglar utvecklingsfrågor som är på gång i Sveriges Domstolar och ändå är det bara en mindre del av allt som pågår. Jag hoppas att Ni finner läsningen av detta nummer både intressant och inspirerande! u Monica Dahlbom, tf generaldirektör, Domstolsverket Innehåll nr LEDARE 10 Expert i processrätt blir rektor 22 IM går till LMV 3 Alla tingsrätter kvar i Norrland 12 Ungdomsprojekt i Göteborg 24 Tolkens viktiga roll 4 De ska utöva insyn 13 Domaren som bloggar 26 Lyckad testverksamhet i Örebro 5 Mål strömmar in från omvärlden 6 Avdelning 50, specialstyrkan 8 Processkartläggning i Regeringsrätten 14 Framtidens domare på besök 16 Projekt för mångfald 18 Rättegångskola i Värmland 20 Bosnienprojekt ger inblick 28 Johan Hirschfeldt går i pension 30 Två nya presidenter 31 À JOUR domkretsen är en gratistidning som ges ut av Domstolsverket till Sveriges Domstolars medarbetare och nämndemän samt andra intresserade av domstolsfrågor. domkretsen Domarskolans rektor utsedd Specialstyrkans uppdrag: Minska balanserna POSTADRESS Domstolsverket redaktör OCH Jönköping Produktionsledare Marcus Nilsson TELEFON layout Ulrika Bladelius Fax tryck Davidsons Tryckeri AB e-post UPPLAGA ex ansvarig utgivare Petra Thor Jonzon PERIODICITET Fyra gånger per år Avdelning 50, Tryckt på miljövänligt papper. specialstyrkan. 2 Se sid DOMKRETSEN 6-7. nr 3/2006 FOTO Carl Johan Erikson Marcus Nilsson och Ulrika Bladelius

3 aktuellt Tingsrätterna i Norrland blir sannolikt kvar Den 13 mars överlämnade regeringen en skrivelse till riksdagen kallad En långsiktigt hållbar tingsrättsorganisation. I skrivelsen redogörs för hur organisationen bör utvecklas vidare. Det känns viktigt att regeringen äntligen har fattat ett beslut i frågan, inte minst för berörd personal. Många har levt i ovisshet under en längre tid, säger Ann Härelind, chef för Domstolsverkets ekonomiavdelning. Text Sandra Håkansson Grafik Ulrika Bladelius Förändringar i norrland Samtliga elva tingsrätter i Norrland bör enligt regeringen finnas kvar. Ångermanlands tingsrätts kansli i Örnsköldsvik bör dock avvecklas och bli till tingställe. Följande tingsställen bör enligt regeringen avvecklas: Genom skrivelsen tar regeringen ställning till alla de förändringar i tingsrättsorganisationen som Domstolsverket föreslagit. Sedan 1999 har verksamheten redan genomgått omfattande organisationsförändringar och antalet tingsrätter har minskat från 96 till 53 fram till Bakgrunden till förändringarna är att samhället ställer allt högre krav på att domstolarna håller hög kvalitet i dömandet, effektiv handläggning, tillgänglighet, servicenivå och säkerhet. Enligt regeringen är utgångspunkten för att vidareutveckla organisationen att domstolarna ska ha en funktionell geografisk spridning i förhållande till allmänheten, näringslivet och rättsväsendets övriga myndigheter. Samtidigt ska verksamheten skapa förutsättningar för specialisering, kompetensutveckling och en väl fungerande beredningsorganisation. Regeringen gör ändå bedömningen att en centralisering av tingsrättsverksamheten skulle leda till alltför stora avstånd inom domsagorna och att tillgängligheten till allmänheten skulle försämras i sådan utsträckning att det inte väger upp de verksamhetsmässiga skälen för en sammanläggning. För att skapa förutsättningar för fortlöpande kompetensutveckling och specialisering samt motverka sårbarheten vid de små domstolarna krävs, enligt regeringen, att rutiner för samverkan utvecklas mellan domstolarna i respektive region. De särskilda tingsställen i Norrland där det i dag hålls mindre än två förhandlingsdagar per vecka anser regeringen däremot bör avvecklas. Det kommer att bli ett stort arbete för samtliga berörda domstolar att med stöd av Domstolsverket genomföra förändringarna, säger Ann Härelind. u Strömsund Sveg Svenstavik Storuman Vilhelmina Åsele Jokkmokk Karlskoga Karesuando Kalix Pajala Överkalix Arjeplog Arvidsjaur Förslag till förändringar Förutom de förändringar av tingsrättsorganisationen som framgår av kartan här intill gör regeringen bedömningen att Lunds tingsrätts kansli i Landskrona bör finnas kvar, eftersom det är hög kriminalitet på orten och särskilda polisiära satsningar inletts i området. Regeringen bedömer också att samtliga elva tingsrätter i Norrland ska finnas kvar. Ångermanlands tingsrätt kommer dock att ha kansli enbart i Härnösand och i stället förväntas ett tingsställe inrättas i Örnsköldsvik. Av skrivelsen framgår att flera tingsrätter i Norrland inte är tillräckligt stora för att i ett längre perspektiv kunna leva upp till de krav som måste ställas på verksamheten. Förändringar i Södra Sverige I skrivelsen redovisar regeringen följande: Tingsrätterna i Katrineholm och Nyköping bör bilda en tingsrätt med kansli i Nyköping. Tingsrätterna i Lidköping, Mariestad och Skövde bör bilda en tingrätt med kansli i Skövde. Karlskoga och Örebro tingsrätter bör bilda en tingsrätt med kansli i Örebro. Vidare anser regeringen att Linköpings tingsrätt bör ha kansli enbart i Linköping och kansliet i Motala förväntas därmed läggas ner. Örebro Nyköping Mariestad Katrineholm Lidköping Skövde Tingsrätter som bör slås ihop Den nya tingsrättens kansli DOMKRETSEN nr 1/2008 3

4 Detta är ledamöterna i Domstolsverkets insynsråd. Bakre raden från vänster: Rättschefen Vilhelm Andersson (Skatteverket), kompetensutvecklaren Christina Olausson (Hovrätten för Västra Sverige), lagmannen Håkan Nordling (Länsrätten i Kronobergs län och Växjö tingsrätt) och lagmannen Lennart Svensäter (Helsingborgs tingsrätt). Främre raden från vänster: Chefsjuristen Maria Billing (Sveriges Advokatsamfund), generaldirektören Margareta Bergström (Brottsoffermyndigheten), insynsrådets ordförande Monica Dahlbom, tf generaldirektör (Domstolsverket), överåklagaren Agneta Blidberg (Åklagarmyndigheten), riksdagsledamoten Margareta Persson (Socialdemokraterna), riksdagsledamoten Helena Bouveng (Moderata samlingspartiet). Insynsråd ska bidra med insyn, råd och extern kompetens Den 4 april sammanträdde Domstolsverkets insynsråd för första gången. Insysnrådets uppgift blir att ge generaldirektören råd och utöva insyn å medborgarnas vägnar, sedan ledningsfunktionen med en styrelse plockats bort och i princip all beslutanderätt överförts på generaldirektören. Text Marcus Nilsson Foto robert eriksson Förändringen är en konsekvens av den nya myndighetsförordningen som trädde ikraft den 1 januari i år. I förordningen regleras bland annat vem som bär ansvaret för myndighetens verksamhet inför regeringen, och där finns numera endast tre ledningsformer: Enrådighetsmyndighet, styrelsemyndighet och nämndmyndighet. I Domstolsverkets nya instruktion definieras verket som en enrådighetsmyndighet med ett insynsråd om högst tio ledamöter. Det råd som nu bildats har nio ledamöter som har utsetts av regeringen och där Domstolsverkets generaldirektör är ordförande. Domstolsverkets chefsjurist Jörgen Nilsson är sekreterare i Domstolsverkets insynsråd, men även ledamot av Brottsförebyggande rådets insynsråd sedan en tid tillbaka: Det handlar mycket om att ge input till verksamhetsplaneringen, vilket kräver att man själv är engagerad men också att man blir ordentligt informerad. Det är väl det tydligaste kravet som ställs i den bakomliggande förordningen. Insynsrådet har med andra ord ingen rätt att fatta beslut. Regeringens uttalade ambition med reformen är inte minst att tillgodose behovet av en stark och mer direkt styrning med tydligare ansvar. Generaldirektören, som dessutom är rådets ordförande, får alltså mer makt men åläggs samtidigt att hålla rådet informerat. Ledamöterna i sin tur ska bidra med sina externa kompetenser och synvinklar på verksamheten, samt verka i regeringens och medborgarnas demokratiska intresse av insyn. Man märker också när man sitter där att det blir en grogrund för samverkan mellan myndigheterna som har representanter i varandras insynsråd. Det är givetvis en positiv bieffekt, säger Jörgen Nilsson. Domstolsverkets insynsråd består av ledamöter från Åklagarmyndigheten, Advokatsamfundet och Brottsoffermyndigheten, från domstolarna, men också av politiker från de båda blocken. Ledamöterna utses av regeringen på ett i regel treårigt mandat, och uppmanas under regeringens introduktionsutbildning framför allt att komma med synpunkter på hur myndigheten drivs utifrån de mål som riksdag och regering satt upp, till exempel i regleringsbrevet, samt känna ansvar för att informera regeringen och medborgarna om detta när så krävs. u Nya förordningar och instruktioner Från den 1 januari 2008 gäller myndighetsförordningen (2007:515), som ersätter verksförordningen (1995:1322). Verksförordningen tillämpades på myndigheter under regeringen i den omfattning som regeringen föreskrev, medan myndighetsförordningen tillämpas direkt på alla förvaltningsmyndigheter under regeringen. Därför har alla förordningar med instruktion för dessa myndigheter också ändrats vid årsskiftet. Myndighetsförordningen reglerar vem vid myndigheten som bär ansvar inför regeringen och vad det ansvaret omfattar. Myndighetsledningen ansvarar till exempel för att verksamheten bedrivs effektivt och enligt gällande rätt, att verksamheten redovisas på ett riktigt sätt och att myndigheten hushållar väl med statens medel. Mer konkreta mål, återrapporteringskrav och budgetanslag anges i regleringsbrevet som myndigheten får i slutet av varje år. 4 DOMKRETSEN nr 1/2008

5 Sveriges Domstolar avgör fler och fler mål. Samtidigt strömmar nya mål in i en sådan takt att antalet inte avgjorda mål ökar på sina håll trots att stora resurser har skjutits till de senaste åren. I det här numret av Domkretsen berättar vi bland annat om två långsiktiga projekt med bäring på problematiken: Avdelning 50 på Stockholms tingsrätt, och processkartläggningen i Regeringsrätten. Men varför är det så svårt att se resultat i balansräkningen? Domstolarnas svårbevakade omvärld Text Marcus Nilsson Sedan 2006 har flera särskilda projekt för så kallad målbalansavarbetning genomförts, dock utan att man alltid kunnat se omedelbara resultat. En av anledningarna är att antalet mål som strömmar in till domstolarna hela tiden ökar i en snabbare takt än tillskottet av resurser och effektivisering av arbetsformer rår på. Det är därför viktigt att försöka ligga steget före olika utvecklingar i omvärlden, som påverkar tillströmningen av mål till domstolarna. Omvärldsbevakning är med andra ord ett viktigt område. Den juridiska avdelningen på Domstolsverket arbetar precis som andra avdelningar på Domstolsverket och myndigheter inom Sveriges Domstolar systematiskt med att bevaka myndigheter och andra viktiga aktörer, för att kunna analysera hur olika beslut, lagförändringar och enstaka händelser och ageranden påverkar domstolarna. En tendens är klar, menar avdelningschefen Jörgen Nilsson: Det vi ser är att det tillkommer ständigt nya uppgifter, särskilt för förvaltningsdomstolarna, men inte nya medel i samma takt. Var och en av de nya uppgifterna gör så liten skillnad, menar man, men sammanlagt blir ju resultatet betydande. Det går att läsa flera av de andra artiklarna i detta nummer av Domkretsen ur ett målbalansperspektiv, så komplext är nätet av påverkansfaktorer: Förändringarna i tingsrättsorganisationen som regeringen nu beslutat om (sidan 3) har sin inverkan, att inskrivningsmyndigheterna förs över till Lantmäteriet (sidan 22) har en annan. Det lokala projektet i Göteborg med åtalsunderlåtelse för unga förstagångsförbrytare (sidan 12) kan påverka i marginalen, liksom flera av de omvärldshändelser som omnämns i À jour på sidan 31. Det typiska exemplet är annars när Polisen får resurser för att anställa fler men inte domstolarna, vilket med en viss fördröjning innebär en högre arbetsbelastning på domstolarna. I Sveriges Domstolars budgetunderlag för perioden finns ett eget kapitel om omvärlden. Där nämns bland annat att regeringen tilldelar såväl Polisen som Åklagarmyndigheten ytterligare resursförstärkningar i budgeten för Andra omvärldshändelser är utredningsförslagen om alternativa lösningar i tvistemål, där medling ska spela en större roll. Förändringar av skatteregler har betydelse för måltillströmningen; budgetunderlaget nämner till exempel förändringarna att statlig fastighetsskatt blir kommunal avgift, att förmögenhetsskatten upphör, och tillkomsten av lagen om skattereduktion för hushållsnära tjänster. Den nya Bidragsbrottslagen och Försäkringskassans satsningar mot bidragsfusk är exempel på andra faktorer som får stor betydelse. I vår omvärldsbevakning ingår framför allt att svara på ungefär 100 remisser varje år och att bevaka att våra synpunkter beaktas i de färdiga besluten. Vi har nyligen börjat med ett system för att mer systematiskt följa upp de analyser vi gör i samband med remisssvaren. Vi punktmarkerar även ett antal myndigheter och deras verksamhet för att försöka fånga upp tendenser och aktiviteter i deras verksamhet som kan få betydelse för den dömande verksamheten. Men omvärldsbevakning är ett område där man alltid bara kan bli bättre. I slutänden handlar det också om att avgränsa sig, det går helt enkelt inte att bevaka allt som påverkar oss hur gärna man än skulle vilja, säger Jörgen Nilsson. u Fotnot: Budgetunderlag för Sveriges Domstolar kan beställas eller laddas hem från På väg mot målet På chefsdagen den 8 november 2007 fastställdes målsättningen att överbalanserna ska minska med mål från den 30 september 2007 till den 31 december Målsättningen är baserad på modellberäkningar av Domstolsverket hur stor andel av den totala balansen, som kan betraktas som en normal arbetsbalans. Det antal mål som överstiger arbetsbalansen är en så kallad överbalans och det är den som utgör det egentliga problemet. Balanserna har sedan den 30 september 2007 minskat med cirka mål, vilket innebär att den totala överbalansen nu uppgår till knappt mål. Under perioden oktober 2007 mars 2008 har antalet avgjorda mål ökat med fyra procent jämfört med motsvarande period föregående år. Även antalet inkomna mål har ökat under perioden oktober 2007 mars Målökningen är två procent jämfört med motsvarande period föregående år. Målsättningen att överbalansen ska vara avarbetad vid utgången av 2008 är ambitiös, men Sveriges Domstolar har kommit en bra bit på väg. DOMKRETSEN nr 1/2008 5

6 Specialstyrka med uppdrag avlastning Högt uppe i tingshuset Klamparen i Stockholm finns en förstärkningsenhet som är unik i sitt slag. Avdelning 50 handlägger mål från flera olika tingsrätter för att minska överbalansen av mål i Stockholmsregionen. Text Pia Roxell Foto Carl Johan Erikson Det bästa med vår avdelning är det effektiva kansliet och det engagemang som finns bland medarbetarna, säger enhetschefen rådman Thore Brolin, när han inte utan stolthet visar runt på avdelningen och presenterar teamet som omfattas av domare, notarier, beredningsjurister och domstolssekreterare från olika håll. Avdelningen arbetar i ett öppet kontorslandskap vilket Thore Brolin menar bidrar till ett effektivare arbetssätt. Även rådman Urban T:son Nyström, som är en av avdelningens åtta domare, instämmer i att det öppna kontorslandskapet har många fördelar: Först när jag kom hit från Huddinge tingsrätt var jag lite skeptisk till att inte ha något eget tjänsterum. Men nu har jag upptäckt fördelarna med att vi alla finns så»det öppna kontorslandskapet är ett fysiskt uttryck för vårt samarbetsinriktade arbetssätt.«urban T:son Nyström, Rådman i Stockholms tingsrätt nära till hands för varandra. Undrar man över något är det ju bara att häva upp rösten så får man svar direkt. Det öppna kontorslandskapet är också ett fysiskt uttryck för vårt samarbetsinriktade arbetssätt. Handlägger brottmål Det var i samband med den stora omorganisationen av Stockholms tingsrätter i april 2007 som avdelning 50 uppstod. Då blev 9 tingsrätter 7 och syftet med omorganisationen var att jämna ut skillnader i arbetsbörda och resurser mellan domstolarna. Precis som i många andra domstolar fanns problem med överbalans och därför skapades specialenheten avdelning 50 för att avlasta tingsrätterna i Stockholmsregionen. Vi fungerar som en förstärkning till de olika tingsrätterna genom att handlägga främst brottmål av de mer rutinmässiga slagen. Det är en arbetsfördelning som visat sig fungera bra eftersom tingsrätterna nu får möjlighet att ägna större kraft åt tvistemålen och de mer komplicerade brottmålen och därmed bli ännu bättre på detta, säger Thore Brolin. Utnyttjar de regler som finns Effektivitet är det återkommande ord som Thore Brolin använder när han berättar om hur avdelningen arbetar för att åstadkomma ett bra målflöde. En viktig utgångspunkt är att använda sig av de regler som finns och utnyttja rättegångsbalkens regler för att snabbare kunna avgöra besvärliga mål:»vi fungerar som en förstärkning till de olika tingsrätterna genom att handlägga främst brottmål av de mer rutinmässiga slagen.«thore Brolin, Rådman i Stockholms tingsrätt Visar det sig nödvändigt att häkta någon som håller sig undan delgivning eller som inte kommer till en förhandling ja, då gör vi det. Om stämningen är delgiven och personen håller sig undan så att hon eller han inte kan hämtas, då får målet helt enkelt avgöras i den tilltalades utevaro allt enligt RB 46:15 punkt 2 om saken tillfredställande kan utredas. Och när den tilltalade avvikit så blir delgivningsproblemet ofta ett rättgångshinder så att stämningsansökan kan avvisas enligt RB 45:8. Vi tillämpar också det som står i rättegångsbalken om sammanläggning av påföljder. Det innebär att om nya åtal är att förvänta så utgör detta inte något giltigt skäl till att ställa in en förhandling. Vad det gäller så gamla mål att staten riskerar skadeståndskrav enligt Europakonventionen försöker vi alltid att avgöra dessa mål, även om målsägande och vittnen inte delgetts eller delgetts men uteblir. Jag är glad för det här arbetssättet som gör att vi kan arbeta otroligt effektivt. Jag känner att jag får göra det jag är bäst på; nämligen att sitta i förhandling och döma samt att skriva domarna. Rätt person på rätt plats stärker helt klart effektiviten, säger domare Urban T:son Nyström. 6 DOMKRETSEN nr 1/2008

7 «Översta raden från vänster: Sandra Lundgren, tingsnotarie Elin Nyström, domstolssekreterare Urban T:son Nyström, rådman Sofia Graflund, tingsnotarie Anders Samuelsson, beedningsjurist Chris Lau, domstolssekreterare Främre raden från vänster: Jennie Nilsson, tingsnotarie Anna Buckley, domstolssekreterare Andreas Persson, domstolssekreterare Thore Brolin, rådman Pia Holmberg, domstolssekreterare Catharina Eliasson, domstolssekreterare Jessica Siverby, domstolssekreterare avdelning 50 Avdelningen är ett fristående projekt med en egen budget fram till sista juni Budgeten är på drygt 40 miljoner kr för åren Handlägger hittills endast brottmål. Enhetschef är sedan 1 januari 2007 Thore Brolin. 4 procent av de mål som handläggs av avdelning 50 leder till överklagande. Enheten har under 2007 bestått av 4 rådmän, 3 notarier, 1 beredningsjurist och 4 domstolssekreterare. Sedan den 1 april 2008 utökades bemanningen med ytterligare 4 rådmän med tillhörande beredningsorganisation. Sammantaget arbetar nu 26 medarbetare på avdelningen. Varför beteckningen Avdelning 50? Stockholms tingsrätt har tidigare haft några mindre enheter för avarbetning. För några år sedan hette en sådan enhet för tvistemål avdelning 30, och därefter en motsvarande med två domare för brottmål avdelning 50. Den upphörde och när den nuvarande stora avarbetningsavdelningen startade igen efter något år fick den samma namn. En annan viktig utgångspunkt är att tydlighet minskar antalet överklaganden. Att det inte är mer än fyra procent av våra mål som överklagas beror till stor del på att vi är noga med att tydligt förklara domskälen. I avkunnandesituationen, då man ju som domare har allas uppmärksamhet, tar vi tillfället i akt att noga berätta så att alla ska förstå. Domarna skriver vi så korta och koncisa som bara möjligt.»att det inte är mer än fyra procent av våra mål som överklagas beror till stor del på att vi är noga med att tydligt förklara domskälen.«thore Brolin Kan inte vara allas morsa Ett tidsödande problem för många tingsrätter är arbetet med att lyckas pricka in tidpunkter för rättegång som passar parterna. Den arbetsbelastningen försöker man minimera så mycket möjligt på avdelning 50. Det är tyvärr alltför vanligt att tingsrätter ställer in förhandlingar därför att advokater dubbelbokat sig. För när försvararen har dubbelbokat sig så löser tingsrätten det. När det inte finns åklagare löser tingsrätten det. När stämningsmännen inte redovisar delgivningsuppdrag i tid löser tingsrätten det genom att ringa. Men egentligen är detta inte tingsrätternas sak, säger Thore Brolin. Följaktligen har avdelning 50 en uttalad policy om att inte ställa in förhandlingar när parterna har problem med dubbelbokningar. Vi kan inte agera som om vi vore allas morsa. Vi kallar och sedan är det helt enkelt åklagares och advokaters sak att komma, understryker Thore Brolin. Renodlade roller Avdelningen har sedan starten successivt utökats och nu finns här 8 domare med tillhörande beredningsstab. Beredningspersonalens arbetsuppgifter omfattar allt kringarbete medan domarna ägnar sig åt förhandlingar och att skriva domar. Catarina Elisson som är domstolssekreterare på avdelningen ser att hon har ett stort ansvar för att målflödet ska fungera. Men det är ett ansvar som hon inte upplever som övermäktigt betungande. Nej tvärtom, hade vi arbetat mer traditionellt så finns det nog en risk för att arbetsuppgifterna skulle kunna upplevas som alltför enahanda. Så är det inte här. Vår modell med ett mer teaminriktat arbete och mer spridda arbetsuppgifter passar mig bra. u Avdelningen arbetar i ett öppet kontorslandskap där frånvaron av stängda dörrar bidrar till en snabbare kommunikation mellan medarbetarna. DOMKRETSEN nr 1/2008

8 »Det är av stor betydelse att medarbetarna i regeringsrätten verkligen ska känna att de kan komma med synpunkter.«elisabeth Åberg, verksamhetsutvecklare Besked om prövningstillstånd snabbas på I Regeringsrätten tar man nu krafttag för att komma åt problemet med överbalans. Just nu är en arbetsgrupp i full färd med att se över hur handläggningen av prövningstillstånd kan effektiviseras. text pia roxell Foto Carl johan erikson Trots att Regeringsrätten avgör allt fler mål är överbalansen fortfarande ett stort problem. Just nu görs en processkartläggning för att se över hur handläggningen av prövningstillstånd kan effektiviseras. Genomgången av detta sker i en arbetsgrupp som består av åtta medarbetare från Regeringsrätten och två verksamhetsutvecklare från Domstolsverket. Av Regeringsrättens alla inkommande mål kräver drygt 90 procent prövningstillstånd. Det vi nu koncentrerar oss på är att se över den del av handläggningen som börjar med att ett överklagande kommer in och som slutar med att domstolen avgör frågan om prövningstillstånd. I en förstudie vi gjort framkom det tydligt att det är just där som den största effektiviseringspotentialen finns, säger Elisabeth Åberg, som är en av de två konsulter från Domstolsverkets enhet för organisationsutveckling som stöttar arbetsgruppen. Effektivare målhantering Syftet är att kartlägga hela processen i detalj för att kunna se vad som fungerar bra och var det kan behövas förändringar. Utifrån kartläggningen ska arbetsgruppen sedan ta fram förslag på hur verksamheten kan effektiviseras och kvalitetssäkras. Ännu är det för tidigt att dra några slutsatser om vilka rutiner och annat som kan komma att förändras. Men inte oväntat har vi sett hur betydelsefullt det är att i ett tidigt skede snabbt handlägga och ge besked i de mål där prejudikatsintresset är oklart eller där det uppenbarligen inte finns något prejudikatsintresse. Att detta sker i ett raskt flöde är en förutsättning för att Regeringsrätten inte ska stoppas upp i sin viktigaste verksamhet som ju är att skapa prejudikat, säger Elisabeth Åberg. Delaktiga medarbetare Arbetsgruppen påbörjade sitt uppdrag i februari detta år och i juni lämnar de över en rapport till Regeringsrättens ordförande Sten Heckscher. Elisabeth Åberg understryker hur viktigt det är att erfarenheter och synpunkter från övriga medarbetare tas in under arbetets gång: Det är av stor betydelse att medarbetarna i regeringsrätten verkligen ska känna att de kan komma med synpunkter. Arbetsgruppen består av representanter från olika personalkategorier som i kontakten med sina kollegor förmedlar information och frågor åt båda hållen. Hittills har vi fått mycket bra respons. Det finns en stor medvetenhet och ett stort engagemang hos Regeringsrättens anställda i dessa frågor. u Elisabeth Åberg stöttar arbetsgruppen som i detalj ser över varje moment i handläggningen av prövningstillstånd. I bakgrunden syns Anja Koronen arkivchef, Carina Stävberg regeringsråd och Kerstin Böttner domstolssekreterare. Om processanalysen i Regeringsrätten Uppdraget är att göra en ordentlig genomlysning av handläggningen av prövningstillstånd i den del som börjar med att ett överklagande kommer in och som slutar med att domstolen avgör frågan om prövningstillstånd. Arbetsgruppen kartlägger prövningstillståndsprocessen och utifrån detta tar de sedan fram ett tänkt optimalt flöde för att visa hur verksamheten kan effektiviseras. De ska redovisa vilka förändringar som behövs i styrdokument, rutiner, arbetsformer och teknik. Arbetsgruppen ska också presentera en metod för hur verksamheten kan kvalitetssäkras. 8 DOMKRETSEN nr 1/2008

9 Regeringsrätten Alla överklaganden tas inte upp till prövning i Regeringsrätten utan endast sådana där Regeringsrätten ger prövningstillstånd. Huvudregeln är att prövningstillstånd bara lämnas om Regeringsrättens avgörande kan få betydelse som prejudikat. Frågor om prövningstillstånd får avgöras av ett regeringsråd. Fler än tre regeringsråd får emellertid inte delta i avgörandet. Enkla ärenden om resning, återställande av försutten tid och rättsprövning liksom vissa så kallade interimistiska beslut kan avgöras av tre regeringsråd eller, i vissa fall, av ett regeringsråd. Regeringsrättens viktigaste uppgift är att genom sina avgöranden i konkreta mål skapa prejudikat, som kan vara till ledning för domstolar och andra som har att tilllämpa gällande rätt. De vanligast förekommande måltyperna i Regeringsrätten är mål om skatter och socialförsäkringar. Totalt behandlar Regeringsrätten cirka 500 måltyper. Under 2007 krävdes det prövningstillstånd för 92,5 procent av alla inkomna mål. Kerstin Böttner, domstolssekreterare, Cecilia Renmyr, administrativ fiskal och Axel Hanson, regeringsrättssekreterare sitter med i arbetsgruppen som också består av: Elisabeth Åberg, verksamhetsutvecklare, Anja Koronen, arkivchef, Lina Törnqvist, regeringsrättssekreterare, Carina Stävberg, regeringsråd, Christina Weding, domsstolssekreterare, Gunilla Syrén, verksamhetsutvecklare samt Margaretha Hedman, sekreterare. Sten Heckscher: Vårt hårda arbete börjar ge resultat Det ställs nu höga krav på Regeringsrätten om att öka effektiviteten med bland annat kortade handläggningstider. Vilken betydelse har den nu pågående processkartläggningen för detta arbete? Vi arbetar på flera fronter för att bli effektivare och korta handläggningstiderna. Bland annat inför vi storrotlar på vissa områden, ökar specialiseringen bland föredragandena (och i viss mån även bland råden) och förenklar hanteringen av de så kallade e-målen. Processkartläggningen är en viktig del i detta arbete och kommer att få återverkningar i hela verksamheten. Risken med omgörningar är att även sådant som fungerar kan råka kastas ut med badvattnet. Hur säkerställs att så inte kommer att ske vid Regeringsrätten? En viktig del i arbetet är att hitta också det som fungerar bra i dag, och det är mycket. Vi tar oss tid att ordentligt analysera våra arbetsformer. I den arbetsgrupp som tillsammans med Domstolsverket gör processkartläggningen ingår representanter för alla delar i vår verksamhet. Det ska borga för att vi inte släpper ut barnet med badvattnet. Kan/vill du i dagsläget peka ut några funktioner/rutiner som är särskilt viktiga att behålla alternativt att ifrågasätta? Vi granskar förutsättningslöst hur vi arbetar i dag och kan fritt komma med uppslag till förändringar. Så ser också direktiven till arbetsgruppen ut. Det är alltså för tidigt att dra slutsatser. Men vi transporterar mycket papper fram och tillbaka över kullerstenarna på torget mellan våra båda hus. Och vi vet inte alltid varför. Under förra året uppnådde Regeringsrätten inte verksamhetsmålen om bland annat handläggningstider. Är samma konstaterande att vänta för 2008 och 2009? Det har under en längre tid varit ett problem för Regeringsrätten att nå verksamhetsmålen. Antalet avgjorda mål ökade dock med 31 procent förra året. Det medförde att domstolens balanser minskade med 16 procent. Vi arbetar alltså med frågan, och vårt hårda arbete börjar ge resultat. Sten Heckscher, Regeringsrättens ordförande. I juni ska arbetsgruppen som genomför processanalysen överlämna sin rapport. Vad händer sedan? När rapporten lämnas i juni vidtar arbetet med att genomföra de förändringar som kartläggningen visar är angelägna. Vi överväger också att vidga uppdraget och se på fler arbetsprocesser än vi nu har mäktat. DOMKRETSEN nr 1/2008

10 Här är Domarskolans första rektor Den 1 april tillträdde Roberth Nordh, hovrättsråd i Hovrätten över Skåne och Blekinge, som rektor för Domarskolan. När tjänsten annonserades ut ansökte jag omedelbart. Min var nog den första ansökan som kom in, tror jag! Och om jag inte hade blivit rektor hade jag försökt bli ämnesansvarig för processrätt. På ett eller annat sätt ville jag vara aktiv i Domarskolan, det visste jag. Text Marcus Nilsson Foto Robert Eriksson Roberth Nordh satt med i en av referensgrupperna för förstudieprojektet till Domarskolan och skissade då bland annat på ett upplägg för undervisning i processrätt. Genom en rad uppdrag, utredningar och sin forskning har han etablerat sig som expert på just det området. Sedan 2000 ger han också ut den väl använda bokserien Praktisk process, och han har föreläst en hel del om processrätt, främst för advokater, men också på en del domarutbildningar. Det jag är mest nöjd med i mitt yrkesliv är att jag har kunnat förena det praktiska arbetet med en rättsvetenskaplig bas. Denna kombination vill jag ska prägla Domarskolan. Den ska erbjuda en utbildning knuten till det dagliga arbetet, men också kunna uppnå den rättsvetenskapliga kvalitetsstämpeln. Intresset för fördjupning inom processrättens område startade i samband med att han i början av 1990-talet satt som sekreterare i en statlig utredning om grupptalan, som då var en helt ny processform i Sverige.»Det jag är mest nöjd med i mitt yrkesliv är att jag har kunnat förena det praktiska arbetet med en rättsvetenskaplig bas. Denna kombination vill jag ska prägla Domarskolan.«Roberth Nordh utnämndes till hovrättsråd 1994 och arbetade några år därefter på halvtid medan han forskade den andra halvan av tiden. Jag disputerade i processrätt vid Uppsala universitet 1999, med en avhandling om talerätt i miljömål, vilket var en slags utlöpare från utredningen om grupptalan blev jag docent i processrätt i Uppsala. Stridbar Jusek-ordförande Jag var också aktiv i Jusek kring millennieskiftet, först som ledamot av Domstolssektionens styrelse och så småningom som dess ordförande. Under den tiden var jag med om att ta fram en ny policy för framtidens domarkår och domarbanan. Vi fick rätt mycket kritik för att vi ville lägga ner små domstolar och för att vi ifrågasatte domarbanan. Vi ville ju öppna upp den för folk utifrån, renodla domarens roll och så vidare. Man kan säga att Jusek agerade förtrupp i 10 DOMKRETSEN nr 1/2008

11 den förändring vi ser nu, en förändring som vi i sektionens styrelse faktiskt var enig med Domstolsverket och Justitiedepartementet om. Ett centralt uppdrag inom Domarskolan kan alltså sägas vara ett mer eller mindre naturligt steg för Roberth Nordh. Funktionen som den första rektorn innebär att han verkligen får sätta sin prägel på denna utbildningsinstitution, som ska vara klar att undervisa nyutnämnda ordinarie domare den 1 januari Till sin hjälp i detta har han inte minst de olika kompetenser och resurser som redan finns på Domstolsverket i Jönköping, men en viktig inledande åtgärd är att rekrytera ämnesansvariga inom process-, straffoch familjerätt på den allmänna sidan, och förvaltningsprocess-, migrations-, skatte- och socialförsäkringsrätt på förvaltningssidan. Deras uppgift blir att tillsammans med rektorn sätta ihop utbildningen, men Roberth Nordh vill också att det ska finnas utrymme för dem att förkovra sig som specialister. Man bör räkna med att avsätta en viss tid av sitt arbete till undervisning, men också tid till självstudier och kanske även publicera sig. Jag tror att det är viktigt för att kunna ligga långt framme och bygga upp en kompetensbank i skolan. Att vara ämnesansvarig innebär alltså en annan roll än den som domare som fungerar som lärare har idag. Breddning i framtiden Den nytillträdde rektorn ser gärna att Domarskolan så småningom är inblandad i all högre utbildning av domare. Juridisk kunskap är färskvara. Tillämpar man inte viss juridik så glömmer man bort den. Nya områden dyker upp inte minst i kölvattnet på den tekniska utvecklingen, och vi ser ett ökat behov av specialisering. Just den typen av vidareutbildning måste vi fokusera allt mer på inom Domarskolan så småningom. Det vi gör nu är bara ett första steg. Min vision är att all domarutbildning läggs inom Domarskolan i framtiden. Det är också en viktig förtroendefråga att göra känt utanför Sveriges Domstolar att domare genomgår en ständig kompetensutveckling. Även om det redan är ett högstatusyrke att vara domare, finns det en hel del kvar att göra: Om en juristprofessor uttalar sig kritiskt om en dom i media så smäller det oftast högre i allmänhetens öron än en domares ord, menar Roberth Nordh. Att veta om att man har den yppersta kompetensen stärker också domarens självaktning, vilket kan vara nog så viktigt för att leverera kvalitet i dömandet. Det är också här bemötandefrågor och annan kompetens som brukar kallas mjukare kommer in. Man ska kunna gå med högt huvud och känna stolthet över sin yrkesroll, men vara ödmjuk inför den makt man har.»man bör räkna med att avsätta en viss tid av sitt arbete till undervisning, men också tid till självstudier och kanske även publicera sig«ibland blandar man ihop sin egen person med själva ämbetets status, vilket kan leda fel. Man ska kunna utstråla auktoritet utan att vara auktoritär, säger Roberth Nordh. Ambition kräver resurser Den viktigaste förutsättningen för att Domarskolan ska nå upp till alla dessa högt ställda ambitioner är att domstolarna får tillräckliga resurser. På ett helt annat sätt än tidigare måste domstolscheferna räkna med att en nyutnämnd domare inte är en tillgänglig arbetsresurs under den första tiden.»juridisk kunskap är färskvara. Tillämpar man inte viss juridik så glömmer man bort den.«dessutom måste man kunna släppa iväg de domare som är mest kompetenta och lämpliga att dela med sig av sin kunskap som lärare i Domarskolan. Jag vill understryka hur viktigt det är att domstolscheferna är med på tåget. Det kommer oundvikligen att ibland uppstå konflikter mellan den enskilda domstolens behov av domarpersonal och Domarskolan, men på lång sikt är Domarskolan en lösning och inte ytterligare ett resursproblem. u Förslaget till Domarskola Domarskolan kommer till inte minst med tanke på de stora pensionsavgångarna de närmaste åren, och de problem med kunskaps- och erfarenhetsförluster som följer. Domarskolan ska inledningsvis bara rikta sig till nyutnämnda ordinarie domare. Varje nyutnämnd domare får en individuellt anpassad utbildningsplan, som utformas i samråd mellan domstolschefen vid den domstol där den nyutnämnda domaren ska arbeta och domaren själv. Utbildningen föreslås löpa över ett halvårs tid, där kurser i olika ämnen varvas med praktik i den egna eller i andra domstolar. I snitt kommer sannolikt cirka 50 nyutnämnda ordinarie domare att utbildas vid Domarskolan varje år. Detta innebär ett vikariebehov om 25 årsarbetskrafter domare, plus vikarier för de domare som agerar som lärare vid Domarskolan. Domarskolan blir en del av Domstolsverkets organisation och styrs av en heltidsanställd rektor. Rektorn ska ha ansvar för bland annat ämnesvalen, utbildningsinnehållet, verksamhetens kvalitet och pedagogik samt för uppföljning och utveckling. Under 2008 kommer genomförandet och uppbyggnaden av Domarskolan att äga rum. Målet är att Domarskolan ska kunna starta sin verksamhet omkring den 1 januari Källa: Rapporten Domarskola (Domstolsverkets rapportserie 2008:1) DOMKRETSEN nr 1/

12 Sven Martinger är domare på tingsrätten i Göteborg och ibland arbetar han även som lärare i juridik på Högskolan i Borås. Han är dessutom politiskt aktiv. Den bloggande domaren vill visa sig som människa Domaren, politikern och läraren Sven Martinger räds inte för att uttrycka personliga åsikter och känslor. Varannan dag bloggar han på Borås Tidnings nätupplaga om allt mellan himmel och jord. Jag tycker det är viktigt att visa folk att jag är en vanlig människa med känslor, funderingar och dumma tankar, säger han. Text Sandra Håkansson Foto Anna-Lena Lundqvist Varför bloggar du? Det var en kille från Borås tidning som ringde och frågade mig om jag ville börja blogga på tidningen. Min enda lilla oro var: Bara det inte är svårt! Så det började inte som en stor ambition om att komma till tals eller att jag har något viktigt att säga. Det var mest en kul grej. Det är många saker i livet som börjar så. När jag skriver blir jag väldigt fångad i det och jag har många funderingar kring vad jag ska skriva om. Bloggandet finns i mina tankar nästan hela tiden. Hur ser du på ditt eget bloggande? Jag tycker att det är en demokratiseringstanke. Jag kommer människor nära genom bloggen. Jag visar vanligt folk att jag är en människa med alla möjliga funderingar. För många är domartiteln fortfarande konservativ och märkvärdig. Det har i och för sig skett en avdramatisering av titeln på senare år, men om mitt bloggande kan bidra till ytterligare avdramatisering så är det bra. Hur ofta skriver du och vilka ämnen tar du upp? Jag skriver varannan dag om allt möjligt. En del säger att de inte skulle hinna med det jag gör, men då förstår jag inte vad de menar. Jag känner inte alls att det är jobbigt att blogga, trots att jag arbetar mycket och är politiskt aktiv. I och för sig tycker väl en del att resultatet är därefter och att jag uttrycker mig slarvigt. Men jag vill vara personlig och uttrycka en spontan reaktion på något. För ett tag sedan skrev jag till exempel en text med rubriken Dum domare dummast, som handlar om hur jag är som människa och mina tankar kring det. Tycker du att andra domare bör ta efter dig? Ja, men jag tror inte de kommer att göra det. Domarkåren är en mycket homogen grupp och integritetskänslig. Jag vet att man inte ska generalisera, men ibland måste man det. Undantag finns alltid, men de flesta vill nog inte bjuda på det personliga. De kanske är rädda för att bli förlöjligade och att det i förlängningen skulle innebära problem för rättssäkerheten. Domarkåren är en liten yrkesgrupp och många känner till varandra. Det jag kallar demokratiskt anser nog vissa kollegor är för personligt, och att vi inte ska ägna oss åt sådant som domare. Det pågår säkert en del prat bakom ryggen på mig och flera undrar nog om jag aldrig ska sluta med mitt bloggande. Samtidigt har kollegor till mig uttryckt sig oerhört positivt om min blogg. Det kanske blir vanligare i framtiden med domare som bloggar. Allting förändras ju. Ingen vet hur samhället kommer att se ut om år. Det ser också olika ut i olika kulturer. Här i Sverige har vi en tendens att vara lite stela och vi är ofta lite rädda för att misslyckas och bli förlöjligade av andra. Vad kan domares bloggande och uttryck för personliga åsikter få för effekter på allmänhetens syn på domstolarna? Många klarar sig utan domstolarna hela livet. De flesta är snälla och laglydiga människor och träffar inte på oss domare. Men jag tror människor tycker det är trevligt med en domare som bloggar och som vågar bjuda på sig själv och sina fördomar. Jag blir mer mänsklig på det sättet. Jag har märkt att det faktiskt finns ett intresse för det jag skriver. Jag tror inte alls att bloggandet minskar trovärdigheten i min roll som domare. Det ska inte vara fel att uttrycka åsikter och känslor. En rättssal ska inte vara befriad från känslor. Tvärtom får jag mer respekt utifrån genom att jag bjuder på mig själv och mina känslor. Det är viktigt att låta hjärtat vara med. u 12 DOMKRETSEN nr 1/2008

13 omvärld Drop-in för unga engångsbrottslingar ger snabb process i Göteborg I Göteborg hanteras ungdomsrelaterade mängdbrott numera på ett nytt och effektivare sätt genom ett drop-in-system. Det är positivt för alla. För polis, åklagare, ungdomarna och deras föräldrar, säger Per-Erik Rinsell, kammaråklagare i Göteborg. Text Claes Hindenfeldt/Metra Reportage Foto Patrik Bergenstav Sedan drygt ett år tillbaka är det drop-in hos ungdomsutredningen varannan fredag. Ungdomarna och deras föräldrar kommer för slutdelgivning, samt för att träffa åklagaren och få sin dom: Åtalsunderlåtelse. Initiativet till detta nya arbetssätt kommer från Per-Erik Rinsell och syftar till en snabb och rationell handläggning av enkla ärenden. Och även om det till en början fanns ett visst motstånd mot förändringar är det idag mest positiva reaktioner. Vad som hänt är att några led i handläggningen av enklare brott, som snatteri och missbruk av urkund, tagits bort. Det har halverat tiden från brott till dom från omkring två månader till mellan tre och fyra veckor. Kriterierna för att ärendet ska hanteras enligt modellen är att det är en ungdom mellan femton och arton år, att det är första gången de grips och att de erkänner brottet. Ärendet utreds av närpolisen som bedömer om det är sannolikt med åtalsunderlåtelse, och lämnar det därefter vidare till en ungdomsåklagare. Ungdomarna och deras föräldrar kallas sedan till ungdomsutredningens lokaler i centrala Göteborg. Där träffar de polisen och får slutdelgivningen och möter sedan någon av ungdomsåklagarna, som beslutar om åtalsunderlåtelse och avslutar ärendet i anslutning till mötet. Därmed har man sparat flera veckors handläggningstid. Modellen utgår från att handläggaren på närpolisen gör en riktig preliminär bedömning av ärendet. Vid minsta tveksamhet hanteras det som en vanlig utredning. Att arbetssättet skulle innebära någon risk för rättssäkerheten tror inte Per-Erik Rinsell. Sannolikt gagnas den av att det är erkända brott och av att föräldrarna är närvarande. En stor vinst är snabbheten i hanteringen och att den unge fortfarande är påverkad av det som hänt. Det har en stor effekt att snabbt komma till polis och åklagare, och en spekulation är att det förhindrar enstaka återfall.»en spekulation är att det förhindrar enstaka återfall.«per-erik Rinsell, kammaråklagare i Göteborg Det här är vanliga ungdomar och de mår ofta dåligt av att ha åkt fast. Hela situationen är mycket jobbig för dem. Föräldrarna är mer positiva, de ser brottet och ingripandet som något allvarligt och tycker det är bra att samhället reagerar snabbt. En gång är ingen gång, två gånger är en för mycket. Händer det igen kan de inte förvänta sig åtalsunderlåtelse, och särskilt inte om det är samma typ av brott. Då väntar strafföreläggande eller dagsböter. Det är ungdomsåklagarna mycket tydliga med under mötet. u DOMKRETSEN nr 1/

14 Rådman Kenneth Ström, Göteborgs tingsrätt, var imponerad av frågorna och intresset från de fyra eleverna från Angeredsgymnasiet, från vänster: Ilektra Avgerninou, Samir Dhouibi, Matilda Berger Månsson och Mikael Bernardini. Framtidens medarbetare hälsade på i tingsrätten Ökad mångfald i domstolen är både önskvärt och efterfrågat. När elever från Angeredsgymnasiet, med juridik som tillval, hade temadag inom ett mångfaldsprojekt följde Domkretsen med. Första anhalten var Göteborgs tingsrätt. Text Claes Hindenfeldt/Metra Reportage Foto Patrik Bergenstav Eleverna, som tar studenten i vår, ska förutom besök på tingsrätten under temadagen också träffa två affärsjurister, äta lunch och lyssna på föredrag på Advokatfirma Vinge innan de går vidare till Åklagarmyndigheten. Temadagen ingår i ett mångfaldsprojekt som initierades av Vinge 2002 och drivs på Angeredsgymnasiet samt på gymnasier i Stockholm och Malmö. Syftet är att öka mångfalden inom juristkåren, och besöken ska visa några av de möjligheter en juristutbildning ger. Rådman Kenneth Ström trivs med sitt arbete och gillar att berätta om det. Besökarna är intresserade och frågorna många om karriärväg, lön, hot, när man bestämmer sig för juristyrket, om medelåldern på nämndemännen och hur de rekryteras. En elev undrar om dumheter i ungdomen är ett hinder för att bli jurist, och får ett lugnande svar: Nej, det är det inte. Det är jätteroligt och stimulerande att få träffa studenterna. Idag var det skillnad på frågorna jämfört med tidigare besök. Här såg jag att det fanns en tanke bakom dem och ett genuint intresse. Tyvärr är kunskaperna om svensk domstolsverksamhet mycket liten. Det mesta är hämtat från amerikanska tvserier, säger Kenneth Ström. Mångfald inom domstolsväsendet och juristkåren är välkommet. Idag är majoriteten äldre män, och få har annat än svensk bakgrund. Mångfald medför ökad kunskap om andra kulturella förhållanden och språk vilket är oerhört väsentligt, säger Kenneth Ström. Men att det skulle gagna rättssäkerheten tror han inte. I grunden är det svensk lag som ska tillämpas. Och min erfarenhet är att en invandrare som döms inte får ett hårdare straff än en svensk. Besöket hos affärsjuristerna följdes av lunch på Vinge med ett kort föredrag om en arbetsdag på en affärsjuristbyrå. Båda betonade att språkkunskaper och annan etnisk bakgrund är meriterande. Permanent projekt Mångfaldsprojektet var ursprungligen tänkt att pågå till Det blev snabbt populärt och Angeredsgymnasiet startade ett juristprogram som lockar elever från hela Göteborg. Vinge är ett bra exempel på ett företag som tar ett socialt ansvar. De kommer hit och föreläser och ger tips om alternativa vägar in på högskolan. Framförallt är de goda exempel för våra elever, säger Torbjörn Stenson, adjunkt på skolan. Ibland har eleverna en tendens att tidigt bestämma sig för att en massa saker inte är möjliga. Då är det bra att det kommer en kille från Vinge och berättar att hans gymnasiebetyg inte var i topp, men att 14 DOMKRETSEN nr 1/2008

15 han gjorde några högskoleprov och kom in på juristlinjen den vägen. Han visar att det omöjliga är möjligt. På Åklagarmyndigheten presenterar vice chefsåklagare Mats Eriksson och kammaråklagare Ulrika Åberg sin arbetsplats. Det är högt tempo med utgångspunkt i styrkeförhållanden i rätten. Studenterna är inte sena att haka på. Aktuella brottmål, polis och åklagares agerande vid bland annat husrannsakan diskuteras. Och även här påpekar åklagarna att den svenska verkligheten skiljer sig från amerikansk rättspraxis som den visas i tv. Men visst finns det inslag av action när Ulrika Åberg berättar om sin vardag med jourtjänstgöringar och åklagarens närvaro i polisens spaningsarbete när tvångsåtgärder är aktuella. Bra inblick Funderingarna kring en juristkarriär är många när Domkretsen samlar några ungdomar för att prata om intrycken som dagen gett. De enas om att det varit en bra dag med bra möten utan förspilld tid, och att både domstolen och åklageriet lockar som framtida arbetsplatser. Ingen verkar veta att de vill studera juridik innan de närmar sig slutet av gymnasietiden. Det beror nog på att ingen riktigt vet hur yrkena ser ut. Just därför är en sådan här dag väldigt bra, att få en inblick i hur de arbetar och vad de håller på med, säger Mikael Bernardini, som läser samhällsprogrammet, och drar upp en juristernas skiljelinje: Åklagaren vill förbättra samhället och se till att lagen efterföljs. Affärsjurist är mer ett medel att dra in pengar. Det handlar fortfarande om lagar och regler, men de tillämpar dem på olika sätt och har olika mål med det, påpekar Ilektra Avgerninou. Redan i grundskolan väcktes hennes intresse för juridik. Hon har gått flera juridikkurser och gymnasievalet var självklart. Angeredsgymnasiet är den enda skolan i Stor-Göteborg med ett stort juridikblock. En kick Studiebesöken är en kick i utbildningen. Vi får se hur det fungerar, att det stämmer med det vi läst och att ja, det här är intressant, det här vill jag verkligen jobba med. Jag kommer absolut att söka in på juristlinjen i framtiden. Matilda Berger Månsson tror på domstolen som en framtida arbetsplats. Domarens presentation var okej och gav en bra bild av hur det är att arbeta där. Om inte annat är det en bra erfarenhet. Men det är långt dit. Nu gäller det att komma in på juristlinjen.»jag sökte till Angered enbart för juridikprogrammet. Temadagen har varit bättre än jag tänkt. Jag har fått en bra inblick i hur de arbetar och nu vill jag satsa ännu mer på att bli jurist«samir Dhouibi Att göra domstolen till en attraktiv arbetsgivare tror Mikael Bernardini har att göra med vilka som sitter i den. Domstolen vill ju ha in folk med en annan bakgrund, men de är på något sätt inte från samma samhälle, pratar inte samma språk. Det är som domaren sa, jag dödar dig betyder något helt annat för en femtonåring i förorten än för en pensionsmässig nämndeman. Och domstolen ska inte ses som att den är ute efter att straffa, det handlar mer om att hjälpa. Men det handlar också om hur den kommunicerar sina roller med omvärlden, påpekar Ilektra Avgerninou. Domaren pratade om medling och tvistemål, att domstolen inte bara har en dömande funktion. Då gäller det att förmedla den bilden till samhället. Vi har en annan bild efter studiebesöken, men en vanlig medborgare har inte det. De läser tidningarna och tror på det, men så är det ju inte. Samir Dhouibi satsade på fotboll, skadade sig och fick se sin fotbollskarriär gå förlorad. Det blev juridik istället. Jag sökte till Angered enbart för juridikprogrammet. Temadagen har varit bättre än jag tänkt. Jag har fått en bra inblick i hur de arbetar och nu vill jag satsa ännu mer på att bli jurist. Juristdelens kurser i rättskunskap och samarbetet med Vinge har inspirerat studenterna. Och samarbetet med ett stort rederi, som ställt upp med autentiska juridiska fall som de fått lösa tillsammans med studiebesök och rollspel har lagt en god grund för fortsatta studier. Den största vinsten är att vi nu har studenter från Angeredsgymnasiet som läser på universitetet vilket de nog inte skulle ha gjort om vi inte haft kontakten med Vinge, säger Torbjörn Stenson. u DOMKRETSEN nr 1/

16 Projektorganisationen Projektledare: Martin Sievers, Domstolsverket Projektgrupp: Johanna Andersson, Domstolsverket Per Andersson, Domstolsverket Dina Jacobsson, extern resurs (adjungerad vid behov) Styrgrupp: Monica Dahlbom, tf generaldirektör för Domstolsverket Martin Dambergs, tf chef för Domstolsverkets enhet för kompetensutveckling Maria Isaksson, tf chef för Domstolsverkets personalavdelning Referensgrupp: Ingvar Paulsson, lagman, Länsrätten i Göteborg Lennart Svensäter, lagman, Helsingborgs tingsrätt Eric Lowén, kammarrättsråd, Kammarrätten Sundsvall Catarina Walldén, rådman, Stockholms tingsrätt Karin Nektman, administrativ direktör, Göta hovrätt Suzana Sjanic, domstolssekreterare, Kalmar tingsrätt Annika Nordin, notarie, Länsrätten i Stockholm AnnaSara Holmgren, PA-handläggare, Domstolsverket»Öppenhet, respekt och tolerans är viktiga begrepp.«martin Sievers, Domstolsverket Öppenhet Respekt Tolerans 16 DOMKRETSEN nr 1/2008

17 Allt viktigare att jobba med mångfaldsfrågor Mångfaldsprojektets referensgrupp sammanträder. Formuleringar vänds och vrids på. Begrepp ifrågasätts och förkastas. Nya frågor dyker ständigt upp. Ena stunden handlar det om hur man kan ställa upp mätbara mål för mångfaldsarbetet. Några timmar senare handlar det istället om hur man kan tala om en gemensam värdegrund. Text Sandra Håkansson Foto Robert Eriksson Referensgruppen har stor betydelse när en gemensam mångfaldspolicy ska tas fram för Sveriges Domstolar. Det är det som är ett av uppdragen för mångfaldsprojektet. Projektet startade senhösten 2007 och referensgruppen träffades första gången på en kickoff i slutet av november. Sedan dess har det blivit möten varje månad. Förutom en mångfaldspolicy ska det även tas fram kompetensutvecklingsinsatser kring mångfaldsfrågor samt riktlinjer och mallar för mångfaldsarbetet. Mångfaldsarbetet ska bli en naturlig del i det dagliga arbetet inom Sveriges Domstolar är det tänkt.»ökad kunskap hos alla tror jag är en förutsättning för att lyckas med mångfaldsarbetet.«martin Sievers, Domstolsverket Det har blivit allt viktigare för organisationer att arbeta med mångfaldsfrågor. Orsaken är bland annat den förändring av diskrimineringslagstiftningen som är på gång, men även samhällsutvecklingen har betydelse. Mångfald kännetecknar dagens samhälle och det är därför angeläget att detta även återspeglas i vår organisation, säger projektledaren Martin Sievers, Domstolsverket. Domstolsverket och Sveriges Domstolar måste leva upp till kraven i regleringsbrev och lagstiftning, men mångfaldsarbetet ska också vara kopplat till verksamhetsnyttan. Mångfald kan ses som en förutsättning för att skapa en attraktiv och modern arbetsplats som lockar kompetenta medarbetare med olika bakgrund. Dessa förhållanden samt regeringens viljeyttring att arbetsgivare inom Sveriges Domstolar måste intensifiera sitt arbete med att öka mångfalden, bland annat som ett led i att klara den framtida kompetensförsörjningen, är bakgrunden till projektet. Inte bara etnicitet Lennart Svensäter, lagman vid Helsingborgs tingsrätt, Ingvar Paulsson, lagman vid länsrätten i Göteborg och Annika Nordin, notarie vid länsrätten i Stockholm, är några av medlemmarna i referensgruppen. Lennart Svensäter tycker att det är ett spännande och viktigt projektarbete. Det är många frågor som kan inordnas i sammanhanget. Mångfald är ju inte bara en fråga om etnicitet utan berör alla olika egenskaper som medarbetarna har i en verksamhet. Vi behöver tala mer öppet om detta i stora och små grupper. Ingvar Paulsson håller med: Men det är svåra frågor att hantera och jag vågar nog påstå att ju mer man tränger in i dem, desto mer komplexa blir de. Arbetet i mångfaldsprojektet samordnas även med arbetsgivarverkets arbete för att ta fram en strategi för ökad mångfald till stöd för medlemmarna. Sveriges Domstolar ligger förhållandevis långt framme i mångfaldsarbetet. Det märks inte minst i synen på vad mångfald är. Tidigare kopplades mångfaldsarbetet enbart till etnicitet, men numera uppfattas det betydligt vidare än så, menar Martin Sievers. Ny lagstiftning Kopplat till den nya diskrimineringslagstiftningen så handlar det om att motverka alla sorters diskriminering, men även klimatet på arbetsplatsen är viktigt. Öppenhet, respekt och tolerans är viktiga begrepp där, säger Martin. Projektet ska vara avslutat i december 2008, men det blir egentligen bara ett avstamp för det fortsatta mångfaldsarbetet inom Sveriges Domstolar. Alla som jobbar med projektet är överens om att arbetet måste ses långsiktigt. För att lyckas krävs det att domstolarna får hjälp att jobba strukturerat. Mångfaldsarbetet får inte göras till ett tillfälligt projekt, utan måste in i vardagsarbetet. Mångfald ska ingå i allt som domstolen gör, vare sig det handlar om verksamhetsplanering, utvecklingssamtal eller arbetsmiljöarbete, säger Per Andersson, Domstolsverket, som också ingår i projektgruppen. Det är också viktigt att arbetet grundas på en ordentlig analys på arbetsplatsen, för att komma fram till rätt åtgärder. För att få igång mångfaldsarbetet planeras nu kompetensutvecklingsinsatser. Bland annat ingår mångfald som en viktig del i Sveriges Domstolars nya chefsutbildning. Den första mångfaldsutbildningen för chefer är planerad till december och sedan kommer utbildningar hållas regelbundet. Även för övrig personal planerar man kompetensutvecklingsinsatser. Ökad kunskap hos alla tror jag är en förutsättning för att lyckas med mångfaldsarbetet. Samtidigt är det oerhört svårt att lära ut mångfald, då vår syn på olikheter och tolerans är kopplat till våra värderingar. Därför tror jag egentligen aldrig att man kan bli färdig med det här arbetet. Mångfaldsperspektivet måste alltid finnas där, säger Martin Sievers. u DOMKRETSEN nr 1/

18 aktuellt Carolina Blom, Mikael Swahn och Linda Karlsson är rättegångsskolans ansikte utåt. De tror att många blir lugnade av att bara komma in i lokalerna och få information. Tingsrättens besökare erbjuds rättegångsskola Lagens änglar, Advokaterna och Boston Legal. För många svenskar är amerikanska tv-serier den enda bilden av hur en rättegång går till. Värmlands tingsrätt har därför startat en rättegångsskola där deltagarna får reda på hur en förhandling går till och vilka som deltar. TEXT Helena Bäckhed foto Jonny Lindh Det är jämn vecka och måndag eftermiddag. Notarierna Carolina Blom och Linda Karlsson håller i rättegångsskolan vid tingsrätten i Karlstad. Eftersom skolan är frivillig vet de aldrig hur många som kommer och i dag dök det bara upp tre personer. Det är väldigt olika. Första gången vi höll i rättegångsskolan kom det tjugo personer och vid andra tillfällen kommer inga, säger Carolina Blom som har jobbat i Karlstad sedan september Rådmannen Mikael Swahn är nytillträdd rektor för rättegångsskolan. Han tycker att projektet fungerar bra för alla parter. De flesta har en vrångbild av hur domstolen fungerar och är oroliga inför stundande förhandling. Rättegångsskolan är ett sätt att underlätta för de kallade, men även för domstolen, säger Mikael Swahn. Lugnare deltagare Rättegångsskolan har funnits i ungefär ett år och initiativtagare var rådman Tove Klackenberg, som vid årsskiftet lämnade över projektet till Mikael Swahn, Carolina Blom och Linda Karlsson. Ursprungstanken var att ge personer som känner sig oroliga och nervösa inför förhandlingen en chans att bekanta sig med lokalerna och få en bild av hur rättegången går till. Förtjänsterna har varit många. I princip alla deltagare har varit positiva och känt sig lugnare efteråt, något jag tror bidrar till ett ökat förtroende för domstolen i längden, säger Mikael Swahn. Dessutom informerar domstolen till exempel om att det är bra om vittnen, som ska ha ersättning för utebliven inkomst, förbereder det. På så sätt kortar de ner tiden på rättegången. Rättegångsskolan är uppdelad i två moment och börjar med en rundvandring i lokalerna. Notarierna berättar dels om praktiska saker, som var kaffemaskinen finns och var man ska sitta och vänta som vittne, 18 DOMKRETSEN nr 1/2008

19 aktuellt men även om teoretiska delar, som vilka personer som gör vad under förhandlingen. Linda Karlsson och Carolina Blom tycker att de har lärt sig mycket under de månader de har guidat och förklarat hur en förhandling går till. Det är väldigt nyttigt att träffa vanliga människor och inte bara personal på tingsrätten. De ställer ofta många frågor och ibland får man tänka efter extra för att kunna svara, säger Linda Karlsson, som har jobbat i ett och ett halvt år på tingsrätten. Vi lär oss att uttrycka oss med normala ord, så att alla kan förstå. Man glömmer ju lätt bort att vårt vardagsspråk här är obegripligt för gemene man, fortsätter Carolina Blom. De känner att de har kommit in bra i rollen som lärare och tycker att de lär sig mycket själva. Till hjälp har de en lathund som Tove Klackenberg tog fram innan hon överlämnade stafettpinnen till den nya trion. Det är skönt att ha lathunden i ryggen, men vi är flexibla och ser till behoven som deltagarna har. Vid ett tillfälle kom det bara vittnen och då anpassade vi upplägget efter deras frågor och önskemål, säger Linda Karlsson. Första gången i tingsrätten För 20-årige Karlstadsbon Robin Jansson är det första gången han är inne i tingsrätten vid Stora torget i Karlstad. Han har känt sig osäker inför rättegången som han är kallad till. Det var skönt att se och höra hur det funkar, även om jag inte är direkt nervös för rättegången. Jag kände inte till något alls innan, säger Robin Jansson. De nyrenoverade lokalerna är ljusa men pampiga, något som bidrar till det för allmänheten ibland skrämmande intrycket som domstolen kan ge. Utanför salen hänger ett stort antal allvarsamma män inramade på väggen. För många räcker det bara att komma in i lokalen och få titta runt lite för att känna sig mer trygga och säkra under rättegången. Tove brukade göra en grej av att kommentera de hemska porträtten på väggen, säger Linda Karlsson. Enkät för att förbättra Efter rättegången uppmanas deltagarna i rättegångsskolan att skicka in en enkät till tingsrätten och svara på frågor om vad som var bra och dåligt, vad som kan förbättras och om de reagerade på något särskilt under rättegången. Det är cirka tjugo procent som svarar och de flesta är positiva. Tanken är att vi utifrån svaren ska kunna förbättra verksamheten ytterligare. Det som genomgående har varit bäst enligt enkätsvaren är att deltagarna har blivit lugnare och mindre nervösa. Att rättegångsskolan avdramatiserat mycket av de förutfattade meningarna som många burit på. Ett svar lyder: Allt var jättebra! Jag är mycket glad över skolan. Den fick mig att känna mig mindre osäker och obehaglig till mods. Lagmannen (kvinnan) hade ett enkelt och vänligt sätt. Hon fick mig att tycka att det inte var så farligt att även nämndemännen är människor. Dömandet som kan kännas just farligt kändes mänskligt och välgörande.»förtjänsterna har varit många. I princip alla deltagare har varit positiva och känt sig lugnare efteråt, något jag tror bidrar till ett ökat förtroende för domstolen i längden.«mikael Swahn, rektor för rättegångsskolan En annan skriver att det som var dåligt var att rättegången drog ut mycket på tiden, men att det var bra att de fått information om att ta med något att äta och läsa. Ett tredje svar tar upp att det var skönt att som hörselskadad få information om att det finns hörslingor i rättssalen. Mikael Swahn tycker att det är viktigt att visa att alla som möter allmänheten gör det på ett lugnt och förstående sätt. Bemötandefrågor ligger i tiden och en rättegångsskola innebär mycket goodwill för domstolen. Han är nyfiken på om det finns liknande projekt runt om i landet och uppmanar anställda vid tingsrätter landet över att höra av sig till honom eller till Domkretsen. Vi tycker att rättegångsskolan, så som vi driver den här, är jättebra och vi är mycket stolta över att kunna erbjuda värmlänningar denna tjänst. Men det kan ju hända att det finns bättre sätt att bedriva verksamheten på och vi vill gärna ta intryck från andra, säger Mikael Swahn. u Så går rättegångsskolan till: (Lathund vid rättegångsskola (kort version), framtagen av Tove Klackenberg) Möt upp och skaka hand med dem som kommit och presentera vem du är. Berätta hur upplägget för dagen är (se nedan). Säg till i receptionen vart ni ska, så att eventuella eftersläntrare kan sluta upp. Visa runt i lokalerna. Berätta att salsnumret står på kallelsen och att man ska kolla uppropslistan när man kommer och att man ska man vänta tills man ropas på. Visa var expeditionen, samtalsrummen, kaffeautomaten och toaletterna finns. Gå in i salen. Presentera aktörerna (ordföranden, protokollföraren, nämndemännen, åklagaren, målsäganden, målsägandebiträdet, vittnet, den tilltalade och försvararen) och var de sitter. Beskriv rättegångens faser: 1. Presentation av de närvarande Yrkanden och inställning. Beskriv vad en stämningsansökan är och berätta att åklagaren grundar sin gärningsbeskrivning på polisens utredning och att det är åklagaren som bestämmer vilken bevisning som ska åberopas. Sakframställning och genomgång av skriftlig bevisning. Förhör. Förklara varför förhören måste göras om i tingsrätten. Föklara varför vittnet måste vänta utanför och berätta hur det går till att avlägga ed. Tala om att det kan bli långa väntetider och att det därför är bra att ta med sig något att äta och kanske en bok. Personalia, pläderingar, avslutning och enskild överläggning. Berätta att dom kan avkunnas eller meddelas. Svara på frågor. Dela ut utdrag från hemsidan*, enkät och kuvert. Klargör att enkäten är helt frivillig. Ifyllandet ska i så fall ske efter huvudförhandlingen. Skriv upp hur många som närvarat. *På domstol.se finns mer information riktad till allmänheten om hur en rättegång går till. DOMKRETSEN nr 1/

20 Utblick Marianne Abdon, rådman i Malmö tingsrätt, har varit engagerad i utvecklingssamarbetet med Bosnien-Hercegovina. Bosniska behov ger ökad förståelse för det svenska systemet Bosnien-Hercegovina vill bli kandidatland i EU och behöver ett starkt och självständigt rättsväsende. Nu får de hjälp av personal från det svenska rättsväsendet. Rådman Marianne Abdon är en av dem. Text Annette Wallqvist foto Lars lydig och carl johan erikson Det är spännande att arbeta i en annan kultur, med ett annat synsätt. På köpet har jag också fördjupat mina kunskaper om det svenska rättsväsendet, säger Marianne Abdon, rådman i Malmö tingsrätt. Bosnien-Hercegovina är ett av flera potentiella kandidatländer på Balkan. En förutsättning för att komma ifråga som kandidatland är bland annat ett starkt och självständigt rättsväsende och därför har EU beviljat pengar till ett projekt som går ut på att stärka rättsväsendet. Sedan i höstas är ett 20-tal svenska experter från Åklagarmyndigheten och Sveriges Domstolar involverade, flera av dem är särskilt kunniga i konstitutionella frågor. Marianne Abdon tycker att det är en stor förmån att få lära känna ett land inifrån. Även om det är de bosniska behoven som styr arbetet tar jag också emot mycket information från dem. Det har gett mig perspektiv på det egna rättssystemet, säger hon. Att jämföra de olika rättssystem är hart när omöjligt, menar hon, eftersom den ena komponenten har betydelse för den andra. Men jag har fått en större förståelse för varför det svenska systemet ser ut som det gör, säger hon. Komplicerad statsbildning High Judicial and Prosecutorianal Council (HJPC) är ett organ som motsvarar en kombination av svenska Domstolsverket och Riksåklagaren, men som inte organiserar kanslipersonal. Marianne Abdons och hennes kollegers uppdrag i Bosnien-Hercegovina är att hjälpa till att stärka HJPC:s roll så att myndigheten kan få mandat och oberoende. De ska också hjälpa till med att förbättra åklagarnas och domstolarnas administration. En svår nöt att knäcka är myndighetens rättsliga ställning. Det beror på att statsbildningen i Bosnien-Hercegovina är extremt komplicerad, den sägs vara en av de mest komplicerade i världen. Det finns till exempel flera ministerier som ansvarar för juridiska frågor. Det är framförallt där dialogen behöver förbättras. Däremot åtnjuter HJPC ett gott förtroende hos domstolarna, säger Annika Sehlstedt, Domstolsverket, som är ansvarig projektledare. Arbetssituationen på de bosniska domstolarna är tuff. De dras med stora balanser och inte sällan långa omloppstider. I Marianne Abdons uppdrag ingår att hjälpa till med att åstadkomma bättre administration i domstolarna och inom åklagarväsendet och se till att målen kan handläggas på effektivaste sätt. Svensk specialitet Den svenska modellen för budgetering, finansiering och kanske framförallt delegering, som är något av en svensk specialitet, hör till sådant som väcker stort intresse och nyfikenhet. 20 DOMKRETSEN nr 1/2008

Domstolsakademin. Utbildning för nyutnämnda domare

Domstolsakademin. Utbildning för nyutnämnda domare Domstolsakademin Utbildning för nyutnämnda domare I dag är frånvaron av tingsmeritering inget hinder för den som vill söka en domartjänst. Nyttan är ömsesidig. Jurister från den privata sektorn eller andra

Läs mer

Länsrättsutredningen

Länsrättsutredningen DOMSTOLSVERKETS RAPPORTSERIE 2008:2 Länsrättsutredningen DOMSTOLSVERKET SVERIGES DOMSTOLAR Länsrättsutredningen INNEHÅLL Sammanfattning Författningsförslag 5 1. Förslag till lag om ändring i lagen (1971:289)

Läs mer

En långsiktigt hållbar tingsrättsorganisation

En långsiktigt hållbar tingsrättsorganisation Justitieutskottets betänkande 2007/08:JuU19 En långsiktigt hållbar tingsrättsorganisation Sammanfattning I detta betänkande behandlar utskottet regeringens skrivelse 2007/08:117 En långsiktigt hållbar

Läs mer

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30)

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) Ert

Läs mer

grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen.

grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen. Högsta domstolen Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen. Högsta domstolens domar är prejudicerande

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

ÅKLAGARE. ett yrke för dig?

ÅKLAGARE. ett yrke för dig? ÅKLAGARE ett yrke för dig? Åklagaren har en stark och framträdande roll i rättssamhället. Ingen annan yrkesgrupp inom rättsväsendet är på samma sätt involverad i ett ärendes alla moment. Åklagarmyndigheten

Läs mer

Studieresa den 25 maj 2016 till Rättsmedicinen i Lund och Hovrätten i Malmö. Resan startade med buss den 25 maj 2016 kl från Karlskrona.

Studieresa den 25 maj 2016 till Rättsmedicinen i Lund och Hovrätten i Malmö. Resan startade med buss den 25 maj 2016 kl från Karlskrona. BLEKINGE NÅMNDEMANNAFÖRENING Studieresa den 25 maj 2016 till Rättsmedicinen i Lund och Hovrätten i Malmö Resan startade med buss den 25 maj 2016 kl 06.00 från Karlskrona. Det var 25 nämndemän som såg fram

Läs mer

En snabbare lagföring med särskilt fokus på unga som begår brott och personer som återfaller i brott

En snabbare lagföring med särskilt fokus på unga som begår brott och personer som återfaller i brott Bilaga 21 2017-01-17 Ju2017/00537/LP Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor En snabbare lagföring med särskilt fokus på unga som begår brott och personer som återfaller i brott

Läs mer

Strategiska förutsättningar

Strategiska förutsättningar ska förutsättningar De statliga myndigheterna är regeringens redskap för att realisera riksdagens och regeringens beslutade politik. Verksamhetsstyrningen av myndigheterna utgår från den av riksdagen beslutade

Läs mer

Att få sin sak prövad av en opartisk

Att få sin sak prövad av en opartisk förvaltningsrätten 2 Att få sin sak prövad av en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. är den domstol som avgör tvister mellan enskilda personer och myndigheter. Det är hit man vänder sig om

Läs mer

Om Högsta förvaltningsdomstolen

Om Högsta förvaltningsdomstolen Om Högsta förvaltningsdomstolen Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. De allmänna förvaltningsdomstolarna avgör mål mellan 2 myndigheter och enskilda personer eller

Läs mer

24-timmarsstrategi för Sveriges Domstolar

24-timmarsstrategi för Sveriges Domstolar 24-timmarsstrategi för Sveriges Domstolar Innehåll Regeringens vision om en 24-timmarsmyndighet...3 Tio punkter för tillgängligare domstolar... 5 Vidareutveckla verksamhetsstödet Vera...6 Anpassa öppet-

Läs mer

Var med och bilda Norrlands största domstol. Förvaltningsrätten i Luleå blir Sveriges fjärde migrationsdomstol

Var med och bilda Norrlands största domstol. Förvaltningsrätten i Luleå blir Sveriges fjärde migrationsdomstol Var med och bilda Norrlands största domstol Förvaltningsrätten i Luleå blir Sveriges fjärde migrationsdomstol 2 Hösten 2013 blir Förvaltningsrätten i Luleå landets fjärde migrationsdomstol Migrationsdomstolar

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätten Inledning Den film du strax ska se har tagits fram av Domstolsverket (DV) för att informera om hur en rättegång i svensk domstol går till.

Läs mer

Arbetsliv på lika villkor ett mångfaldsprojekt

Arbetsliv på lika villkor ett mångfaldsprojekt Arbetsliv på lika villkor ett mångfaldsprojekt Arbetsliv på lika villkor ett mångfaldsprojekt Befolkningen i Sverige består till cirka en femtedel av personer med utländsk bakgrund. I det avseendet är

Läs mer

Inledning. En tydlig strategi

Inledning. En tydlig strategi Inledning Domstolarna 1 bedriver en omfattande och komplex verksamhet som är en av grundpelarna i Sveriges demokrati. Domstolsverkets uppgift är att ge administrativt stöd och service åt domstolarna för

Läs mer

Remissyttrande över departementspromemorian Ny delgivningslag

Remissyttrande över departementspromemorian Ny delgivningslag YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över departementspromemorian Ny delgivningslag m.m. (Ds 2009:28) Ert diarienummer Ju2009/5326/DOM

Läs mer

Åklagare. - ett yrke för dig?

Åklagare. - ett yrke för dig? Åklagare - ett yrke för dig? Åklagaren har en stark och framträdande roll i rättssamhället. Ingen annan yrkesgrupp inom rättsväsendet är på samma sätt involverad i ett ärendes alla moment. Åklagarens uppgifter

Läs mer

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44)

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44) YTTRANDE 1 (6) Ert datum Ert dnr 2010-09-22 Ju2010/5515/DOM Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel

Läs mer

Departementspromemorian Brottmålsprocessen en konsekvensanalys (Ds 2015:4)

Departementspromemorian Brottmålsprocessen en konsekvensanalys (Ds 2015:4) YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Departementspromemorian Brottmålsprocessen en konsekvensanalys (Ds 2015:4) Departementets dnr Ju2015/1142/DOM Inledning Hovrätten har i tidigare remissvar

Läs mer

att få sin sak prövad

att få sin sak prövad Hovrätten Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. Domstolarnas uppgift är att handlägga mål och ärenden på ett rättssäkert och effektivt sätt. De allmänna domstolarna

Läs mer

Kommittédirektiv. Förutsättningar för att avveckla Statens vanämnd. Dir. 2010:133. Beslut vid regeringssammanträde den 9 december 2010

Kommittédirektiv. Förutsättningar för att avveckla Statens vanämnd. Dir. 2010:133. Beslut vid regeringssammanträde den 9 december 2010 Kommittédirektiv Förutsättningar för att avveckla Statens vanämnd Dir. 2010:133 Beslut vid regeringssammanträde den 9 december 2010 Sammanfattning En särskild utredare tillkallas med uppgift att analysera

Läs mer

Domstolsverket har inget att erinra i dessa delar.

Domstolsverket har inget att erinra i dessa delar. Datum Dnr 2001-03-26 1841-00 Juridiska sekretariatet Näringsdepartementet Remissyttrande över betänkandet Medborgarskapskrav i svensk lagstiftning (SOU 2000:106) Domstolsverket har granskat betänkandet

Läs mer

2010-02-09. Justitiedepartementet

2010-02-09. Justitiedepartementet 2010-02-09 Justitiedepartementet För att domstolarna ska kunna fullgöra sina uppgifter är det ett grundläggande krav att det finns tillgång till en domarkår som tillgodoser högt ställda krav på erfarenhet,

Läs mer

2013-03-27 meddelad i Göteborg. Begångna brott Försök till köp av sexuell tjänst

2013-03-27 meddelad i Göteborg. Begångna brott Försök till köp av sexuell tjänst Avdelning 1 DOM Mål nr B 16354-12 2013-03-27 meddelad i Göteborg 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Lotta Nielsen Åklagarmyndigheten Göteborgs åklagarkammare Göteborg Tilltalad PETER

Läs mer

Att göra en polisanmälan vad händer sen?

Att göra en polisanmälan vad händer sen? Att göra en polisanmälan vad händer sen? Sammanfattning av seminarium om rättsprocessen Plats: Scandic Crown i Göteborg, 7 november 2014 Arrangör: Social Resursförvaltning, Göteborgs Stad, i samarbete

Läs mer

2001-01-09 1427-2000. Till Justitiedepartementet. Juridiska sekretariatet

2001-01-09 1427-2000. Till Justitiedepartementet. Juridiska sekretariatet Datum Dnr 2001-01-09 1427-2000 Juridiska sekretariatet Till Justitiedepartementet Yttrande över bisyssleutredningens betänkande Offentligt anställdas bisysslor (SOU 2000:80) (Ert diarienummer Ju2000/4719/PP)

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i åklagarförordningen (1996:205); utfärdad den 29 november 2001. SFS 2001:995 Utkom från trycket den 12 december 2001 Omtryck Regeringen föreskriver i fråga

Läs mer

Du och chefen Vad fungerar bra/mindre bra i samarbetet? Vad kan var och en göra för att åstadkomma en förbättring?

Du och chefen Vad fungerar bra/mindre bra i samarbetet? Vad kan var och en göra för att åstadkomma en förbättring? Utvecklingssamtalet Utvecklingssamtal Din utveckling är värd ett eget samtal Utvecklingssamtalet är ett samtal där du och din chef talar om din utveckling i företaget. Syftet är att utveckla dig som individ

Läs mer

Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol

Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol 1 Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol Varför kvalitetsarbete? För att motsvara medborgarnas berättigade krav på en rättssäker och effektiv rättsskipning och därmed

Läs mer

Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets myndigheter i Norrland Ju 2007/2528/DOM

Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets myndigheter i Norrland Ju 2007/2528/DOM 1 HOVRÄTTEN FÖR ÖVRE NORRLAND Remissyttrande Datum Dnr 2007-08-07 48/2007 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets

Läs mer

Ledamot av insynsråd

Ledamot av insynsråd Ledamot av insynsråd Till Dig som är ledamot av ett insynsråd eller som erbjuds att bli det Insynsråden vid de statliga myndigheterna har en viktig uppgift. Insynsrådets uppgift är att utöva insyn och

Läs mer

Sjunde avdelningen Om särskilda rättsmedel

Sjunde avdelningen Om särskilda rättsmedel Smugglingslagen m.m./rättegångsbalken m.m. 1 Sjunde avdelningen Om särskilda rättsmedel 58 kap. Om resning och återställande av försutten tid 1 [5421] Sedan dom i tvistemål vunnit laga kraft, må till förmån

Läs mer

Advokatsamfundet avstyrker förslaget att införa förenklad delgivning i brottmål.

Advokatsamfundet avstyrker förslaget att införa förenklad delgivning i brottmål. R 6168/2000 2000-05-02 Till Statsrådet och chefen för Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 15 februari 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över Domstolsverkets promemoria

Läs mer

Översyn av den upphandlingsjuridiska kompetensen inom landstingsstyrelsens förvaltning

Översyn av den upphandlingsjuridiska kompetensen inom landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsstyrelsens förvaltning Koncernledningens stab Chefsjuristen Anne Rundquist TJÄNSTEUTLÅTANDE 2006-01-11 Översyn av den upphandlingsjuridiska kompetensen inom landstingsstyrelsens förvaltning Ärendet

Läs mer

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Remissyttrande avseende departementspromemorian Patent- och Marknadsdomstol, Ds 2014:02

Remissyttrande avseende departementspromemorian Patent- och Marknadsdomstol, Ds 2014:02 YTTRANDE 1 (6) Justitiedepartementet 103 30 Stockholm Remissyttrande avseende departementspromemorian Patent- och Marknadsdomstol, Ds 2014:02 ( Ert dnr Ju 2014/129/DOM) Allmänt Domstolsverket som beretts

Läs mer

Projektplan: Administrativa roller

Projektplan: Administrativa roller 1 (6) Projektplan: Administrativa roller Projektledare: Linda Lundberg Uppdragsgivare: Ulf Heyman Datum: 2010-06-14 1. Bakgrund och motiv Vid institutionerna finns idag ett antal olika befattningar vilka

Läs mer

Att välja skola på webben

Att välja skola på webben UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 09-050-3085 SID 1 (6) 2009-09-09 Handläggare: Catharina Holmberg Tel 508 33 718 Till Utbildningsnämnden 2009-09-17 Förslag till beslut

Läs mer

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Utdrag 1 Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Nackdelen med det konventionella utvecklingssamtalet är att det lägger all tonvikt på relationen chef medarbetare. Det är inte ovanligt att

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1996:382) med länsrättsinstruktion; SFS 2009:885 Utkom från trycket den 14 juli 2009 utfärdad den 25 juni 2009. Regeringen föreskriver i

Läs mer

Medarbetarenkät 2011. <> <> <> <> <> Dags att tycka till om ditt jobb!

Medarbetarenkät 2011. <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb! Medarbetarenkät 2011 Dags att tycka till om ditt jobb! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan

Läs mer

Så här kan det gå till.

Så här kan det gå till. ETT BROTT BEGÅS Så här kan det gå till. Tre killar begår tillsammans en väskryckning. De åker moped och kör upp jämsides med en äldre dam och rycker väskan i farten. Damen stretar emot och får ta emot

Läs mer

För utbildningen vid Domstolsakademin ska gälla i denna plan särskilt uppställda övergripande mål. I planen anges också generella riktlinjer

För utbildningen vid Domstolsakademin ska gälla i denna plan särskilt uppställda övergripande mål. I planen anges också generella riktlinjer UNDERVISNINGSPLAN 1 (5) Domstolsakademin UNDERVISNINGSPLAN Allmänt I en tid då omvärlden förändras i allt snabbare takt och de miljöer inom vilka rättsliga tvister uppstår blir allt mer komplexa ökar behovet

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer

Regeringens proposition 2003/04:23

Regeringens proposition 2003/04:23 Regeringens proposition 2003/04:23 Antalet ledamöter i Högsta domstolen Prop. 2003/04:23 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 16 oktober 2003 Margareta Winberg Thomas Bodström

Läs mer

Länsrättsutredningen

Länsrättsutredningen Kommunstyrelsen 2008-09-15 197 305 Arbets- och personalutskottet 2008-08-11 173 427 Dnr 08.391 11 septks14 Länsrättsutredningen Bilaga: Sammanfattning Ärendebeskrivning Luleå kommun har inbjudits att lämna

Läs mer

Trakasserier och kränkande särbehandling

Trakasserier och kränkande särbehandling Trakasserier och kränkande särbehandling Alla medarbetare i Lunds kommun ska erbjudas en trygg arbetsmiljö där alla möts av respekt. I detta ingår att inte utsättas för kränkande särbehandling, sexuella

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2015-06-11 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. En modernare rättegång II Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar; SFS 2009:773 Utkom från trycket den 7 juli 2009 utfärdad den 25 juni 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Vad ansvarar du för vad gäller Rakel i din organisation? Du kan kryssa för flera alternativ.

Vad ansvarar du för vad gäller Rakel i din organisation? Du kan kryssa för flera alternativ. Svar på Enkät Länsstyrelseforum 2015 Genomförd april 2015 i Survey Xact Vad ansvarar du för vad gäller Rakel i din organisation? Du kan kryssa för flera alternativ. Vad ansvarar du för vad gäller Rakel

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Regeringens skrivelse 2007/08:117

Regeringens skrivelse 2007/08:117 Regeringens skrivelse 2007/08:117 En långsiktigt hållbar tingsrättsorganisation Skr. 2007/08:117 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 13 mars 2008 Fredrik Reinfeldt Beatrice

Läs mer

Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016

Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Delmål för Domstolsverket... 2 3. Delmål 1 E-utbildning...

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om patent- och marknadsdomstolar; SFS 2016:188 Utkom från trycket den 22 mars 2016 utfärdad den 10 mars 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Lokalt avtal mellan Domstolsverket och Jusek angående lönerevisioner inom ramen för RALS 2007-2010

Lokalt avtal mellan Domstolsverket och Jusek angående lönerevisioner inom ramen för RALS 2007-2010 1 (10) Lokalt avtal mellan Domstolsverket och Jusek angående lönerevisioner inom ramen för RALS 2007-2010 Definitioner Med RALS 2007-2010 avses Ramavtal 2007-2010 om löner m.m. för arbetstagare inom det

Läs mer

Tingsrättsorganisationen

Tingsrättsorganisationen Justitieutskottets betänkande 2010/11:JuU27 Tingsrättsorganisationen Sammanfattning Med begagnande av sin initiativrätt i 3 kap. 7 riksdagsordningen föreslår utskottet att riksdagen gör ett tillkännagivande

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till vårens arbetsgrupper - i världens bästa förening! Våren 2011 Filmgruppen FUF-bladet Biståndsdebatten Seminariegruppen Projektgruppen Vem kan söka

Läs mer

Årsredovisning Sätraängens korttidshem 2014

Årsredovisning Sätraängens korttidshem 2014 Årsredovisning Sätraängens korttidshem Perspektiv Operativt mål Målanalys Indikator Utfall T3 T3 Medborgare och kunder utifrån de styrdokument som gäller för tillmötesgå barnens och föräldrarnas behov

Läs mer

Om du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till <>, <>, som är kontaktperson på din arbetsplats.

Om du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till <<Kontaktperson>>, <<Tfn kontaktp.>>, som är kontaktperson på din arbetsplats. DAGS ATT TYCKA TILL OM DITT JOBB! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan arbetar här och för blivande arbetare. För att kunna vara det behöver

Läs mer

Kommittédirektiv. Rekryteringen av ordinarie domare. Dir. 2016:89. Beslut vid regeringssammanträde den 27 oktober 2016

Kommittédirektiv. Rekryteringen av ordinarie domare. Dir. 2016:89. Beslut vid regeringssammanträde den 27 oktober 2016 Kommittédirektiv Rekryteringen av ordinarie domare Dir. 2016:89 Beslut vid regeringssammanträde den 27 oktober 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska se över rekryteringen av ordinarie domare i syfte

Läs mer

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1980:1030) med hyresnämndsinstruktion; SFS 2005:1094 Utkom från trycket den 16 december 2005 utfärdad den 8 december 2005. Regeringen föreskriver

Läs mer

Remissyttrande över betänkandet Ökat förtroende för domstolarna strategier och förslag (SOU 2008:106)

Remissyttrande över betänkandet Ökat förtroende för domstolarna strategier och förslag (SOU 2008:106) 1 (7) Generaldirektören Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över betänkandet Ökat förtroende för domstolarna strategier och förslag (SOU 2008:106) Ert dnr: Ju 2008/10177/DOM Allmänt Domstolsverket

Läs mer

1 SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT Avdelning 3. DOM 2015-03-24 meddelad i Huddinge

1 SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT Avdelning 3. DOM 2015-03-24 meddelad i Huddinge 1 meddelad i Huddinge Mål nr: B 535-15 PARTER (Antal tilltalade: 1) Tilltalad Sonny Borg, 19721224-0993 c/o Tan Mercovich Visbyringen 16 Lgh 1002 163 73 SPÅNGA Medborgare i Norge Åklagare Kammaråklagare

Läs mer

Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap

Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap Vi ska under några veckor arbeta med rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld

Läs mer

Överklagande av ett hovrättsbeslut överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder

Överklagande av ett hovrättsbeslut överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder Sida 1 (6) Byråchef Ert datum Er beteckning Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM Överklagande av ett hovrättsbeslut överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder Klagande Riksåklagaren

Läs mer

Hållbar organisations- utveckling

Hållbar organisations- utveckling Hållbar organisations- utveckling Centrum för arbets- och miljömedicin Solnavägen 4, 113 65 Stockholm 08-123 400 00, camm@sll.se http://camm.sll.se Arbetslivet blir alltmer oförutsägbart med fler och snabbare

Läs mer

Tio punkter för en lärande arbetsplats

Tio punkter för en lärande arbetsplats Tio punkter för en lärande arbetsplats Arbetsplatslärande är ett begrepp som får allt större utrymme i samhällsdebatten. Ordet används bland annat inom gymnasieskolan, på yrkesutbildningar, vid internutbildningar,

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Norrlands yrkeshögskola Kvalificerad inköpare Fördjupning logistik. Slutrapport grupp 3. Vad krävs av en upphandlare inom offentlig sektor?

Norrlands yrkeshögskola Kvalificerad inköpare Fördjupning logistik. Slutrapport grupp 3. Vad krävs av en upphandlare inom offentlig sektor? Norrlands yrkeshögskola Kvalificerad inköpare Fördjupning logistik Slutrapport grupp 3 Vad krävs av en upphandlare inom offentlig sektor? Innehållsförteckning Sida 1.1. Projektets mål och hur vi försökt

Läs mer

Arbetsmiljöenkät 2011

Arbetsmiljöenkät 2011 Arbetsmiljöenkät 2011 SU total Kvalitetsområden Index Kvalitetsområden Diagrammet visar medarbetarnas omdöme på respektive kvalitets område. Bakom varje kvalitetsområde finns ett antal frågor som medarbetarna

Läs mer

Den framtida rekryteringen av nämndemän

Den framtida rekryteringen av nämndemän Datum Dnr 2002-11-25 1335-2002 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över betänkandet Framtidens nämndemän (SOU 2002:61) (Ert diarienummer Ju2002/4974) Sammanfattning Domstolsverket avstyrker

Läs mer

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar Länsstyrelsernas handläggningstider skl granskar Förord Den 2 maj 2011 fick Sverige en ny plan- och bygglag. Målet var att reglerna för bygglov och planering skulle förenklas. Man ville snabba upp bygglovsprocessen

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål.

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål. Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum Vår beteckning (anges vid kontakt med oss) Er beteckning 2015-04-02 CJ Ju2014/7269/DOM Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen

Läs mer

Innehäll. 3 Rättsordningen Rättsväsendet 26

Innehäll. 3 Rättsordningen Rättsväsendet 26 Innehäll Förord 5 Förkortningar 17 Avdelning I - DOMSTOLSORGANISATIONEN, DOMAR OCH BESLUT, AKTUELLAVERKSAMHETSFRÄGOR M.M. 19 1 Inledning 21 1.1 Domstolsväsendet 21 1.2 Domstolarnas verksamhet 22 2 Regeringsformen

Läs mer

Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas. Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan.

Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas. Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan. LAG & RÄTT VAD ÄR ETT BROTT? För att något ska vara ett brott måste det finnas en lag som beskriver den brottsliga handlingen. I lagen ska det också stå vilket straff man kan få om det bevisas i domstol

Läs mer

Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång

Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång BROTTMÅLS- RÄTTEGÅNGENS FÖRLOPP I HOVRÄTTEN Före rättegången kan man vänta i det gemensamma väntrummet. Den som vill vänta i ett enskilt väntrum

Läs mer

Projektet Konflikt och Försoning

Projektet Konflikt och Försoning Projektet Konflikt och Försoning Ett nytt sätt att handlägga vårdnads-, boende- och umgängestvister i tingsrätten och på familjerätten med syfte att sätta barnets behov i fokus och hjälpa föräldrarna att

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

Riksgälden medarbetarundersökning. Resultatrapport - Mars 2011

Riksgälden medarbetarundersökning. Resultatrapport - Mars 2011 Sida 1 av 11 Riksgälden medarbetarundersökning rapport - Mars 2011 Antal svar på Totalt 2011: 146 av 167 (87%) Antal svar på Totalt 2009: 140 av 149 (94%) Antal svar på Totalt 2007: 140 av 152 (92%) Skala

Läs mer

Lag & Rätt. Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling?

Lag & Rätt. Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling? Lag & Rätt Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling? Sverige ett rättssamhälle inget straff utan lag Alla är lika inför lagen ingen

Läs mer

Kommittédirektiv. Bättre förutsättningar för gode män och förvaltare. Dir. 2012:16. Beslut vid regeringssammanträde den 15 mars 2012

Kommittédirektiv. Bättre förutsättningar för gode män och förvaltare. Dir. 2012:16. Beslut vid regeringssammanträde den 15 mars 2012 Kommittédirektiv Bättre förutsättningar för gode män och förvaltare Dir. 2012:16 Beslut vid regeringssammanträde den 15 mars 2012 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå åtgärder som ger bättre

Läs mer

Lag. RIKSDAGENS SVAR 338/2010 rd. Regeringens proposition med förslag till lagstiftning. Ärende. Beredning i utskott. Beslut

Lag. RIKSDAGENS SVAR 338/2010 rd. Regeringens proposition med förslag till lagstiftning. Ärende. Beredning i utskott. Beslut RIKSDAGENS SVAR 338/2010 rd Regeringens proposition med förslag till lagstiftning om domstolspraktik Ärende Regeringen har till riksdagen överlämnat sin proposition med förslag till lagstiftning om domstolspraktik

Läs mer

Hovrätten för Nedre Norrland REMISSYTTRANDE Kammarrätten i Sundsvall Datum Dnr /0386, Ju2006/8451/DOM

Hovrätten för Nedre Norrland REMISSYTTRANDE Kammarrätten i Sundsvall Datum Dnr /0386, Ju2006/8451/DOM Hovrätten för Nedre Norrland REMISSYTTRANDE Kammarrätten i Sundsvall Datum Dnr 2007-02-16 2006/0386, 51-2006-271 Ert datum Ert Dnr 2006-11-01 Ju2006/8451/DOM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103

Läs mer

*Riksskatteverket 1(7)

*Riksskatteverket 1(7) *Riksskatteverket 1(7) YTTRANDE Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Promemorian (Ds 2002:15) Det nya Riksskatteverket. Fi 2002/2108. (1 bilaga) 1 Sammanfattning RSV instämmer i stort i utredningens förslag.

Läs mer

Yttrande över betänkandet Resolution - en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52)

Yttrande över betänkandet Resolution - en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52) YTTRANDE 1 (5) Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Resolution - en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52) (Fi2014/2275) Inledande synpunkter Hovrätten

Läs mer

Kommittédirektiv. Förbättrade möjligheter för den enskilde att påskynda handläggningen i domstol. Dir. 2007:23

Kommittédirektiv. Förbättrade möjligheter för den enskilde att påskynda handläggningen i domstol. Dir. 2007:23 Kommittédirektiv Förbättrade möjligheter för den enskilde att påskynda handläggningen i domstol Dir. 2007:23 Beslut vid regeringssammanträde den 8 mars 2007 Sammanfattning av uppdraget För att förtroendet

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

Handlingskraft på plats

Handlingskraft på plats Om Jusek Jusek är förbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare. Vi driver frågor som påverkar medlemmarnas utbildning, karriär, trygghet och villkor. Med cirka 80 000

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Linje 14

Verksamhetsplan 2015. Linje 14 Verksamhetsplan 2015 Linje 14 Om Linje 14 Örebro kommun och Örebro universitet bedriver sedan 2003 verksamheten Linje 14, ett samverkansarbete som går ut på att motivera fler ungdomar att studera vidare

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1988:688) om besökförbud; SFS 2011:487 Utkom från trycket den 24 maj 2011 utfärdad den 12 maj 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om lagen

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remiss av Polisorganisationskommitténs betänkande Tillsyn

Läs mer

Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning

Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning Rektor Umeå universitet Juridiska avdelningen Verksjurist Pontus Kyrk Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning Bakgrund Högskoleverket har uppmärksammat att Handelshögskolan

Läs mer