TOLKA OCH SKRIVA TEXT I SKOLANS ALLA ÄMNEN
|
|
|
- Sofia Bergqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 TOLKA OCH SKRIVA TEXT I SKOLANS ALLA ÄMNEN
2 ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD Med utgångspunkt i literacybegreppet I forskning används begreppet för att svara på två frågor: 1. Vad används skrift till? 2. Hur skapar vi mening? Bruket av skrift och skriftspråkliga uttrycksformer är situationsbundet Man lär sig att delta i en literacypraktik som läsare eller skribent först när man också fått förståelse för det sammanhang som en literacypraktik utgör.
3 Vem är litterat? Målet för Koala-projektet är att förbättra annoteringarna, som har skapats automatiskt med välkända språkteknologiska metoder. Det görs genom att lägga till språklig kunskap i systemet via de många resurser som finns tillgängliga via Språkbanken, samt genom att kombinera de olika annoteringsverktygen för lexikal analys, ordklasstaggning, betydelsedisambiguering och syntaktisk analys till ett högkvalitativt system där annoteringar på ordoch meningsnivå informerar varandra
4 ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD Varje lärare är expert på texterna i det egna ämnet Elevers läs- och skrivutveckling är allas ansvar to transform students into disciplinary insiders who are able to approach literacy tasks with some sense of agency and with a set of responses and moves that are appropriate to the specialized purposes, demands, and mores of the disciplines (Shanahan & Shanahan 2012:11)
5 ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD 5 framgångsfaktorer för skolans textarbete (Berge & Skar 2015) Lärare har klara uppfattningar om vad det innebär att kunna läsa och skriva i olika ämnen Elever får tillfälle att skriva varierade texter i alla ämnen Lärare arbetar med att skapa meningsfulla sammanhang där läsning och skrivande hänger ihop Lärare gör ofta elever uppmärksamma på hur texter kan bli bättre genom bearbetning Stöd från skolledning
6 ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD Kunskap om text Synliggöra tyst kunskap Utveckla ett metaspråk
7 Lärobokstexter i historia ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD
8 Textbindning
9 ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD
10 ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD
11 ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD
12 ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD Vilken av metallerna nickel, järn eller koppar bör statyn av Selma Lagerlöf tillverkas av? (Ur läromedlet Spektrum) Järn är den metallen jag rekommenderar. Järn kostar minst per kg av alla tre metaller. Det är ej allergiframkallande men däremot så är metallen nickel det. Dessutom så har vi mer tillgång till järn än vad vi har för de andra två metaller här i Sverige. Järn kostar minst per kg vi har stor tillgång till det här i Sverige. Metallen är ej allergiframkallande. Därför rekomenderar jag metallen järn av dessa tre metaller. Mitt förslag är att statyn av Selma Lagerlöf ska tillverkas i metallen järn. Det finns många fördelar med järn. Först och främst är järn billigare än nickel och koppar. Det finns också större tillgång på järn i Sverige än nickel och koppar. Järn har många bra egenskaper. Det kan gjutas, är ej allergiframkallande och är magnetiskt precis som nickel. Vill man använda magnetism till statyn går det därför mycket bra. En nackdel är att järn korroderar precis som koppar. Nickel korroderar däremot inte, men kan orsaka allergi. För att förhindra att järn rostar kan man använda olika typer av rostskydd. På så sätt kan man förhindra att statyn blir förstörd av rost. En till fördel med järn är att det har lägre densitet än nickel och koppar. Eftersom metallen är lättare blir den billigare och lättare att transportera. Järn behöver till skillnad från nickel och koppar bli tillsatt med andra metaller för att kunna bearbetas. Detta behöver dock inte vara en nackdel eftersom man då kan ändra metallens egenskaper så som man vill ha dem. Järn har högre smältpunkt än koppar och nickel och måste gjutas för att formas. Men med dagens teknik blir det inget större problem att gjuta statyn av Selma Lagerlöf i järn.
13 Det korta svaret ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD
14 Det långa svaret ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD
15 En jämförelse ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD
16 ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD Elever får tillfälle att skriva varierade texter i alla ämnen Skriva för att visa kunskap Uttexter - Genrer av olika slag, enkla och komplexa - Svar på uppgifter och frågor Skriva för att bygga kunskap Intexter - Reflektioner (utforska begrepp) - Anteckningar (strukturera och organisera kunskap) - Loggar (synliggöra en lärprocess)
17 Textaktiviteter (Holmberg 2006) Berättelse med stegen situation, händelseförlopp och poäng Återberättelse med stegen situation och händelseförlopp Instruktion med stegen mål, handling och resultat Beskrivning med stegen heltema och deltema Ställningstagande med stegen åsikt, skäl och slutkläm Förklaring med stegen problem, utredning och slutsats
18
19
20
21
22
23 ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD
24 Hillocks texttriangel ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD (modifierad av Hoel 2001) Textaktiviteter och textbindning
25 ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD Lärare arbetar med att skapa meningsfulla sammanhang där läsning och skrivande hänger ihop Didaktiska modeller som fokuserar länge förlopp (Holmberg & Wirdenäs 2010)
26 Genrepedagogik ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD (se t.ex. Rose & Martin 2013)
27 Processkrivandets metodik ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD (Hayes & Flower 1980:11) (Strömquist 2014:31)
28 Samskrivning och redigering ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD
29 ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD Samskrivning och redigering et/moduler/?material=moduler/3-grundskola/arskurs_7-9/001_tolka-skriva-text/del_07&_afrloop= #
30 ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD Lärare gör ofta elever uppmärksamma på hur texter kan bli bättre genom bearbetning Elevers redigeringsarbete Redigeringskategori Kerstin Paula Sara Tillägg Strykning Omformulering Omdisponering Rättning Totalt antal
31 Paula skriver en essä om klassamhället ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD
32 ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD Stöd från skolledning Nulägesanalys Var är vi? Vart ska vi? Hur ska vi nå dit? Att göra ett informerat val av moduler TID ENGAGEMANG
33 ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD Hur gick arbetet med modulen? Läslyftsgruppen träffas tillsammans med sin handledare Infererenser Multimodalitet Textaktiviteter Textbindning
34 ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD Positivt och negativt Verktyg för att tala om texter och texters struktur Vissa begrepp är lätta att använda både för lärare och elever Bra när man ska ge respons Begreppen kan föras mellan situationer och ämnen Ökad förståelse för bilden och dess samspel med texten Många nya begrepp Uppgiften passar inte alltid in i den undervisning man håller på med Lite många olika modeller som inte återkommer
35 ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD Man kan inte bara slänga ut en text. Begreppen kräver att man gör det tillsammans
36 Tack ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD Referenser Berge, K. L. & Skar, G. (2015). Har Normprosjektet bidratt til å styrke elevenes skriveferdigheter? (Normprosjektet: Resultater pr Notat til Ludvigsen utvalget.) Oslo: ILN, UiO. Hayes, J. R. & Flower, L. S. (1980). Identifying the organization of writing processes. I: Gregg, Lee W. & Erwin R. Steinberg (red.). Cognitive processes in writing. Hillsdale, NJ: Erlbaum, s Hoel, T. Løkensgard (2001). Skriva och samtala: lärande genom responsgrupper. Lund: Studentlitteratur. Holmberg, P. (2006). Funktionell grammatik för textarbete i skolan. I: Lindberg, Inger & Karin Sandwall (red.). Språket och kunskapen. Att lära på sitt andraspråk i skola och högskola. Rapport från nordisk konferens den 7-8 oktober 2005 i Göteborg. Rapporter om svenska som andraspråk, ROSA nr 7. Göteborg: Institutet för svenska som andraspråk. Göteborgs universitet, s Holmberg, P. & Wirdenäs, K. (2010). Skrivpedagogik i praktiken. Textkedjor, textsamtal och texttypologier i tre svensklärares klassrum. Språk & stil, 20: Rose, D. & Martin, J.R. (2013). Skriva, läsa, lära. Stockholm: Hallgren & Fallgren. Shanahan, T. & Shanahan, C. (2012). What is disciplinary literacy and why does it matter? Topics in Language Disorders, 32/1:7-18. Strömquist, S. (2014). Skrivboken: skrivprocess, skrivråd och skrivstrategier. 7., [rev.] uppl. Malmö: Gleerup.
Texter i världen och i skolan? Handledarutbildning läslyftet 2018/19 Stockholm 29 januari
Texter i världen och i skolan? Handledarutbildning läslyftet 2018/19 Stockholm 29 januari Vad intresserar sig textforskningen för? Från produkt till process Kontext, social praktik Från gemensam form (genre)
Att skriva texter i ämnet
Modul: Språk- och kunskapsutvecklande arbete Del 7: Att skriva texter i ämnet Att skriva texter i ämnet Ann-Christin Randahl, Göteborgs universitet I denna artikel presenteras metoder för att utveckla
Språk- och kunskapsutvecklande arbete
Språk- och kunskapsutvecklande arbete Den här modulen är valbar för er som får statsbidrag för Läslyftet. Den här modulen tar upp vad ett språk- och kunskapsutvecklande arbete kan innebära i olika ämnen.
Språk-, läs- och skrivutveckling
RUC-råd, torsdagen den 2 mars i Kosta Språk-, läs- och skrivutveckling forskning om elevers lärande och lärares undervisning Ewa Bergh Nestlog svenska språket med didaktisk inriktning Linnéuniversitetet
Tolka och skriva text
Tolka och skriva text Modulen är reviderad och den nya versionen publicerades den 30 juni 2017. Modulen är valbar för er som får statsbidrag för Läslyftet. Skrivande och läsning är basen för lärande i
Tolka och skriva text
Tolka och skriva text I skolan möter elever ett språkbruk som genom årskurserna blir alltmer specialiserat, abstrakt och skriftspråkligt. För många elever skiljer sig skolspråket mycket från det vardagsspråk
Hur gör man? Skrivprocessen. Vilka regler gäller? Skribentens verktygslåda. Att skriva. En beskrivning av studenters skrivprocess
Från n tanke till färdig f text. En beskrivning av studenters skrivprocess Maria Ohlsson Institutet för språk och folkminnen Att skriva Alla måste kunna skriva Alla kan lära sig skriva Att skriva = ett
INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET
INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET SSA125 Svenska som andraspråk, fortsättningskurs 2, 15 högskolepoäng Swedish as a Second language, Intermediate Course 2, 15 higher education credits Grundnivå / First
Text- och kunskapsutveckling i skolan (TOKIS) Förklarande texter som deltagande i olika praktiker
Text- och kunskapsutveckling i skolan (TOKIS) Förklarande texter som deltagande i olika praktiker Per Holmberg Docent vid Inst. för svenska språket, Göteborgs universitet Nasjonalt Senter for Skriveopplæring
Kapitel 1. Att komma igång med skrivandet. Therése Granwald. Inledning
Kapitel 1 Att komma igång med skrivandet Therése Granwald Inledning Hur kan du som lärare hjälpa dina studenter att komma igång med skrivandet? Hur kan du som lärare bistå dina studenter under skrivprocessen?
lektor i svenska med didaktisk inriktning,
Örnsköldsvik 25/2 2016 Språket på väg Ett kartläggningsmaterial från Skolverket för svenska och svenska som andraspråk åk 7 9 Ett jättebra material! Ewa Bergh Nestlog lektor i svenska med didaktisk inriktning,
Textsamtal utifrån skönlitteratur
Modul: Samtal om text Del 5: Samtal före, under och efter läsning av text Textsamtal utifrån skönlitteratur Anna Kaya och Monica Lindvall, Nationellt Centrum för svenska som andraspråk Läsning av skönlitteratur
L6SV10, Svenska 1 för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng Swedish 1 for teachers grades 4-6, 15.0 higher education credits
UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN L6SV10, Svenska 1 för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng Swedish 1 for teachers grades 4-6, 15.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande
Elever skriver. Modul: Tolka och skriva text i skolans alla ämnen Del 7: Elever skriver. Grundskolan
Modul: Tolka och skriva text i skolans alla ämnen Del 7: Elever skriver Elever skriver Ann-Christin Randahl, lektor, Inst. för svenska språket, Göteborgs universitet Åsa Wengelin, docent, Inst. för svenska
Kapitel 6. Att ge respons. Therése Granwald
Kapitel 6 Att ge respons Therése Granwald Inledning Detta kapitel handlar om vad respons är, hur den kan ges och hur lärare kan arbeta med respons på studenters texter. Det tar även upp hur lärare kan
Svenska språket GR (A), Läs- och skrivinlärning samt läsoch skrivutveckling för grundlärare F-3, 15 hp
1 (8) Kursplan för: Svenska språket GR (A), Läs- och skrivinlärning samt läsoch skrivutveckling för grundlärare F-3, 15 hp Swedish Language (BA), Reading and Learning Development, Reading and Writing Development,
Skriva för att lära - reflektioner kring eget skrivande och didaktiska utmaningar
Skriva för att lära - reflektioner kring eget skrivande och didaktiska utmaningar Inger Björneloo 18 september 2012 inger.bjorneloo@ped.gu.se Ta ansvar för det egna lärandet Alla måste kunna skriva Alla
GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING
GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING Kontaktpersoner: Åsa Sebelius asa.sebelius@stockholm.se Målgrupp: Alla undervisande lärare i år 1 9 oavsett ämne. Alla lärare måste
Svenska som andraspråk åk 1
Läsa Svenska som andraspråk åk 1 läser meningar i, bekanta och elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt visar en begynnande läsförståelse genom
Växjö 16 juni 2014 Språk i alla ämnen för alla elever. Texter och skrivande. Ewa Bergh Nestlog Britta Herder Desirée Fristedt
Växjö 16 juni 2014 Språk i alla ämnen för alla elever Texter och skrivande Ewa Bergh Nestlog Britta Herder Desirée Fristedt Tiden när idén till boken växer fram Tid till efterforskningar m.m. Skrivtiden
Swedish Language BA (A), 30 Credits
1 (5) Course Syllabus: Swedish Language BA (A), 30 Credits General data Code Subject/Main field Cycle Progression Credits Progressive specialisation Answerable department Established Date of change Version
Diskussionsfrågor till Språklig sårbarhet i förskola och skola
Diskussionsfrågor till Språklig sårbarhet i förskola och skola Barnet/eleven, språket och pedagogiken KAPITEL 1 1. Pratar vi om språkstörning på vår förskola/skola? Hur förstår vi det begreppet/den diagnosen?
Språk- och kunskapsutvecklande arbete med inkludering och motivation. Ellinor Stenis & Masoumeh Hemati Utbildningsförvaltningen 29 oktober 2018
Språk- och kunskapsutvecklande arbete med inkludering och motivation Ellinor Stenis & Masoumeh Hemati Utbildningsförvaltningen 29 oktober 2018 Vad tänker du på när du hör begreppet Språk - och kunskapsutvecklande
Tolka och skriva text
Tolka och skriva text I skolan möter elever ett språkbruk som genom årskurserna blir alltmer specialiserat, abstrakt och skriftspråkligt. För många elever skiljer sig skolspråket mycket från det vardagsspråk
Kursplanearbete, hösten Göteborg 22 april 2010
Kursplanearbete, hösten 2009 Göteborg 22 april 2010 Uppdraget Skolverket fick 22/ 1 2009 i uppdrag att revidera läroplan och kursplan: Kunskapskrav för godtagbara kunskaper samt utifrån den nya betygsskalan
Hur kan processhjälp utformas för att utveckla elevers skrivande?
SKRIVUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN Hur kan processhjälp utformas för att utveckla elevers skrivande? Förord Vi vänder oss till lärarstudenter och verksamma lärare som, även om de är teoretiskt kunniga,
Texter och språk i alla ämnen
Växjö 16 juni 2014 Språk i alla ämnen för alla elever Texter och språk i alla ämnen Ewa Bergh Nestlog Britta Herder Desirée Fristedt Skolans värdegrund och uppdrag Utbildning och fostran är i djupare mening
Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).
Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.
Institutionen för individ och samhälle Kurskod SVA201
KURSPLAN Institutionen för individ och samhälle Kurskod SVA201 Svenska som andraspråk: Grammatik, fonetik och didaktiska val, 15 hp, Grundkurs (nivå 1-30), 15 högskolepoäng Swedish as a Second Language:
Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).
Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.
Elever skriver. Pernilla Andersson Varga, Göteborgs universitet.
Språk-, läs- och skrivutveckling Grundskolan åk 1-9 Modul: Tolka och skriva text Del 4: Elever skriver Elever skriver Pernilla Andersson Varga, Göteborgs universitet. I föregående del beskrevs förutsättningar
Reviderad och omarbetad av Kerstin Larsson Tannerud och Lotta Olvegård
Språk-, läs- och skrivutveckling Grundskola åk 1-9 Modul: Tolka och skriva text Del 6: Sammanhang i text Sammanhang i text Mikael Nordenfors Robert Sjöberg, Göteborgs universitet Reviderad och omarbetad
Tolka och skriva text
Tolka och skriva text Skrivande och läsning är basen för lärande i textrika ämnen. Eleverna får möta många olika sorters texter i skolan: allt från skönlitteratur till läromedel, faktatexter och tidningsartiklar.
FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Engelska, 450 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur det engelska språket är uppbyggt och fungerar samt om hur det kan användas. Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden
Lärarguide till textkommentering
Lärarguide till textkommentering Förmågan att kunna presentera vetenskapliga resultat, teorier och resonemang på ett sätt så att den tänkta målgruppen kan ta till sig budskapet, är en uppgift som naturvetare
Genrer och texttyper
Borås Högskola Kurs 11SLU Genrer och texttyper Sagor 2012-01-04 Handledare: Gunilla Elber Inledning Jag har valt att göra denna fältuppgift med eleverna i min egen klass. Vi har sedan skolstarten i höstas
Grundläggande litteracitet (alfabetisering) för nyanlända elever i grundskola och gymnasium
Göteborg 2013-09- 09 Q Franker/Irène Emanuelsson Göteborgs universitet Grundläggande litteracitet (alfabetisering) för nyanlända elever i grundskola och gymnasium Center för skolutveckling erbjuder i samarbete
Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande. Catharina Tjernberg
Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande Catharina Tjernberg Rikskonferens i specialpedagogik Växjö 10 aug 2015 Klyftan mellan teori och praktik i läsoch skrivundervisningen Etablerad forskningsbas men
svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75
Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka
UTBILDNINGVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN
UTBILDNINGVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN PDG471, Didaktik med inriktning mot tal-, läs- och skrivutveckling, 30,0 högskolepoäng Learning to Speak, Read and Write, 30.0 higher education credits Grundnivå/First
Framgångsrik läs- och skrivundervisning en bro mellan teori och praktik
Framgångsrik läs- och skrivundervisning en bro mellan teori och praktik Catharina Tjernberg Specialpedagogik Göteborg 9 april 2014 Föreläsningens tema Hur lyckas man med uppgiften att ge alla elever en
Perspektiv på skrivundervisning föreställningar om och förhållningssätt till att skriva
Språkdag i Göteborg 5 april 2017 Nätverk Språk-, läs- och skrivutveckling Perspektiv på skrivundervisning föreställningar om och förhållningssätt till att skriva Ewa Bergh Nestlog Institutionen för svenska
Text och textanvändning i kemiklassrum
Text och textanvändning i kemiklassrum NOFA 3 13 maj 2011 Kristina Danielsson, Institutionen för språkdidaktik Stockholms universitet / Utgångspunkt Att bli del av ett nytt socialt sammanhang innebär att
Textskapande i NO-ämnen på lågstadiet
Symposium 2018 Litteraciteter och flerspråkighet Stockholms universitet 11 oktober 2018 Textskapande i NO-ämnen på lågstadiet Ewa Bergh Nestlog Presentationens disposition Ett 3-årigt forskningsprojekt
Nedan presenteras en översikt av innehållet i Språkguiden kopplat till de nya kursplanerna i grundläggande vuxenutbildning.
Nedan presenteras en översikt av innehållet i Språkguiden kopplat till de nya kursplanerna i grundläggande vuxenutbildning. Språkguiden är granskad utifrån de fyra nya delkurserna. Under respektive kurs
Kursplan - Grundläggande svenska
2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,
Ämnesövergripande arbete med resonerande texter i SO
Ämnesövergripande arbete med resonerande texter i SO Björn Kindenberg & Maria Wiksten Symposium 2018 Nationellt centrum för svenska som andraspråk Björn Kindenberg Doktorand, Institutionen för språkdidaktik
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak
Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska
Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens
Kursplan i svenska grundläggande kurs X
kursplan svenska x.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs X Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket
Student Personnummer
Student Namn Personnummer Kurs Kursnamn Ladokkod Kursansvarig VFU-lärare Namn Telefonnummer E-post VFU-placering Enhetens namn Telefonnummer Årskurs eller ålder på barngruppen Närvaro Studenten har fullgjort
För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:
prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid
Olika läsning för olika ämnen?
Olika läsning för olika ämnen? Vad säger forskningen? Läslyftet Skolverket maj 2018 Björn Kindenberg Didaktisk professionalism VAD lässtrategier är HUR och NÄR man ska undervisa om lässtrategier VARFÖR
Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp
1 (5) Kursplan för: Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp Education Ba (A), Learning reading and writing Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng
Kursplan. Institutionen för humaniora. Kurskod GRV101 Dnr 00:97 Beslutsdatum 2000-06-07 Kursens benämning. Svenska: Texter i vardagen
Kursplan Institutionen för humaniora Kurskod GRV101 Dnr 00:97 Beslutsdatum 2000-06-07 Kursens benämning Svenska: Texter i vardagen Engelsk benämning Ämne Poängtal Nivå Swedish: Everyday Discourse Svenska
Moduler LÄSLYFTET I SKOLAN
Moduler 2018 2019 LÄSLYFTET I SKOLAN Välkommen till Läslyftet! Den här översikten ger en kort beskrivning av modulernas innehåll och är tänkt att hjälpa er i valet av modul. Årskurs och primär målgrupp
KURSPLAN. HÖGSKOLAN I KALMAR Humanvetenskapliga institutionen. Kommunikation 1-30 högskolepoäng Communication 1-30 higher education credits
KURSPLAN HÖGSKOLAN I KALMAR Humanvetenskapliga institutionen KURS KM1000 Kommunikation 1-30 högskolepoäng Communication 1-30 higher education credits Utbildningsnivå: Grundnivå Huvudområde: Kommunikationsvetenskap
EN FUNKTIONELL TRADITION?
EN FUNKTIONELL TRADITION? Språklig feeling som bas i laborativ grammatikundervisning Agnes Anderson Ämneslärare i svenska, historia och svenska som andraspråk DAGENS Översiktlig genomgång av min undersöknings
REFERENSHANTERING. Svenska Jonathan Thorsell
REFERENSHANTERING Svenska 1 2013-03-11 Jonathan Thorsell Varför referenser? Refererar du till någon annans arbete måste källan anges (referensen). Läsaren ska lätt kunna hitta materialet för att läsa mer
SPRÅKDAG 18 april 2012 Ruc, GÖTEBORGS UNIVERSITET
SPRÅKDAG 18 april 2012 Ruc, GÖTEBORGS UNIVERSITET Fortbildningssatsning för lärare i förskoleklass läsåret 2011-12 Margaretha Bengtsson och Fredrik Lund Språkutvecklare i Varbergs kommun Fortbildningssatsning
Prövningsanvisningar våren 2017 Svenska som andraspråk grundläggande nivå
Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar våren 2017 Svenska som andraspråk grundläggande nivå Läs igenom kursplanen för Svenska som andraspråk här nedanför. Läs och arbeta med kursboken
Att tänka tillsammans genom att skriva
Modul: Att främja elevers lärande i SO Del 7: Skriva för att tänka och lära i SO-ämnen Att tänka tillsammans genom att skriva Christina Lindh, Malmö högskola Språk, lärande och identitetsutveckling är
Högskolan i Borås Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT Sektionen för förskollärarutbildning Sektionen för lärarutbildning.
Student Namn Personnummer Kurs Kursnamn Ladokkod Kursansvarig VFU-lärare Namn Telefonnummer E-post VFU-placering Enhetens namn Telefonnummer Årskurs eller ålder på barngruppen Närvaro Studenten har fullgjort
Skrivande och samtal vägar in i läsningen. Karin Jönsson, Malmö högskola
Skrivande och samtal vägar in i läsningen Karin Jönsson, Malmö högskola Samtal och skrivande kring texter är en viktig del i att bygga förståelse. Det är i social aktion som elevernas läsning och förståelse
Skrivundervisning och skrivstöd efter Åsa Wengelins föreläsning, MAH vt Planera Planning Omsätta till språk Translation Redigera - Revision
Skrivundervisning och skrivstöd efter Åsa Wengelins föreläsning, MAH vt-2011 Planera Planning Omsätta till språk Translation Redigera - Revision Skriva Att skriva text en av de mest arbetsminneskrävande,
Centralt innehåll årskurs 7-9
SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att
Kamratbedömning. Fokusera på följande:
Kamratbedömning Läs följande texter som dina klasskamrater har skrivit. Nu ska du ge konstruktiv kritik till dessa texter. Det vill säga, du ska kunna säga vad som är positivt och vad som är bra i texten,
Dag 2 Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare
Dag 2 Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare #NCSLaslyft Anna Lindblom Dagens program Systematiskt kvalitetsarbete och forskningsbaserat arbetssätt i praktiken, Sara Knöfel och Jonas Andersson,
SPRÅKDAGEN WORKSHOP SPRÅK OCH KUNSKAPSUTVECKLANDE ARBETSSÄTT MED FOKUS PÅ YNGRE ÅLDRAR
SPRÅKDAGEN WORKSHOP SPRÅK OCH KUNSKAPSUTVECKLANDE ARBETSSÄTT MED FOKUS PÅ YNGRE ÅLDRAR ANNA WINLUND, INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET) Innehåll Presentation av Pauline
ÄMNESSPRÅK Språk i alla ämnen
ÄMNESSPRÅK Språk i alla ämnen Regionalt nätverk för svenskämnena och ämnesspråk Ewa Bergh Nestlog Doktorand i svenska med didaktisk inriktning Linnéuniversitetet i Växjö ewa.bergh.nestlog@lnu.se 1 Interaktion
Kamratbedömning. Fokusera på följande:
Kamratbedömning Läs följande texter som dina klasskamrater har skrivit. Nu ska du ge konstruktiv kritik till dessa texter. Det vill säga, du ska kunna säga vad som är positivt och vad som är bra i texten,
Smedingeskolan LPP och matris för tema klassiker. LPP och matris för tema klassiker
Under den kommande perioden kommer vi att arbeta med temat klassiker. Ni ska få lära er vad som räknas som en klassiker samt olika författare. Ni ska läsa en klassiker - som ni själva väljer, läsa utdrag
Metod och material. Etnografisk ansats. Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner
Metod och material Etnografisk ansats Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner Videoinspelningar med två kameror (62 h x 2), deltagande observationer, fältanteckningar, semistrukturerade intervjuer
ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte
ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika
3.18 Svenska som andraspråk
3.18 Svenska som andraspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra
Fritidshemmens rikskonferens Språket på fritids Petra Magnusson
Fritidshemmens rikskonferens 2017 Språket på fritids Petra Magnusson Rektor med ambitioner, fritidspersonal med lust och nyfikenhet Kommunens lektor: kunskaper om/i språkutv och kollegialt lärande Skolenhet
Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia)
Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia) Läroplanens mål: Historia Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska
Värderingsförmåga och förhållningssätt Reflektera över värdet av normer för det akademiska samtalet
Grunder i akademiskt skrivande (ej poänggivande) Lärandemål: Studenten ska efter aktivt deltagande kunna: Kunskap och förståelse Visa grundläggande insikter i skillnader mellan informellt och formellt
Anna-Lena Godhe. Sylvana Sofkova Hashemi. docent i utbildningsvetenskap. lektor i pedagogik. Institutionen för pedagogik kommunikation och lärande
Anna-Lena Godhe lektor i pedagogik Institutionen för pedagogik kommunikation och lärande Sylvana Sofkova Hashemi docent i utbildningsvetenskap Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Rik och
Kritisk läsning. David Haas, Johan Hedberg, Victoria Steen Stockholms intensivsvenska för akademiker (SIFA) FoU-projekt
Kritisk läsning David Haas, Johan Hedberg, Victoria Steen Stockholms intensivsvenska för akademiker (SIFA) FoU-projekt 2017-2019 Dagens upplägg Bakgrund Syftet med studien Vår undervisning inom ramarna
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande
ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Övergripande planering
Övergripande planering Ämne: Svenska Årskurs: 7 Ansvarig lärare: Marie Nilsson Torbjörn Wahlén Resurs: Reviderad: Bilaga 1. Kursplan för ämnet Bilaga 2. Kunskapskrav Bilaga 3. Planering för året Bilaga
Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2
kusplan svenska grnsve2.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom
Ämne - Engelska. Ämnets syfte
Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika
Kursplan i SVENSKA År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN
TALA och LYSSNA LÄSA SVENSKA SKRIVA Kursplan i SVENSKA År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i svenska Lgr 11 Ämnets syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper
Kursplanen i engelska
I Lvux12, avsnitt 1. Vuxenutbildningens uppdrag och värdegrund står det att hänsyn ska tas till de enskilda elevernas olika förutsättningar, behov och kunskapsnivå samt att vuxenutbildningen ska ta till
Kursplan i svenska grundläggande kurs Y
kursplan svenska y.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs Y Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket
Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)
Ämne: Svenska Åk:3 Syftet Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt
Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Kurslitteratur Att undervisa nyanlända elever
Kurslitteratur Att undervisa nyanlända elever Axelsson, M. (2013). Flerspråkighet och lärande. I: Hyltenstam, K. & Lindberg, I (red.). Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. (2.
Inkludering i praktiken - en fråga om skolkultur
Inkludering i praktiken - en fråga om skolkultur Catharina Tjernberg FinRA 3rd Baltic Sea-17th Nordic Literacy Conference Åbo 14-16 August 2016 Skriftspråklighet - en demokratifråga Ökade krav på elevens
Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3
Bedömningsmatris i engelska Elev: Årskurs: Termin: Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Hörförståelse: Uppfattar det Förstår det huvudsakliga Förstår både helhet och förstå, återge huvudsakliga innehållet och några
OBS! Inga lexikon eller liknande hjälpmedel är tillåtna..
Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 A Muntligt prov 1. Samtal kring ett ämne som delas ut vid provet. 2. Roma'hredovisnihg (både muntlig och skriftlig)
Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar
Skrivprocessen Att skriva är ett hantverk något som du kan lära dig. För att bli en bra hantverkare krävs övning. Följande arbetsgång rekommenderas när du ska skriva en text men det är inte meningen att
Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA
Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA SPRÅKUTVECKLINGSPLAN FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Inledning Förskolans, förskoleklassens och grundskolans uppdrag är att lägga grunden
GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden
GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden PDG471 DIDAKTIK MED INRIKTNING MOT TAL-, LÄS- OCH SKRIVUTVECKLING, 30 högskolepoäng Learning to speak, read and write, 30 higher education
Kurs: Svenska. Kurskod: GRNSVE2. Verksamhetspoäng: 1000
Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka