AGERA MOT NÄTHAT. #fördigsomvillförändra

Transkript

1 AGERA MOT NÄTHAT #fördigsomvillförändra

2 Utgiven av Diskrimineringsbyrån Uppsala (DU) Kungsängsgatan 74, Uppsala, Kontakt: DU:s webbsida: Nätvaros webbsida: ISBN: Författare: Anna Adeniji, Andreas Alfredsson, Reb Kerstinsdotter Redaktörsgrupp: Sebastian Caicedo Gordh, Lina Gidlund, Ida Gulbrandsen Övriga i projektgruppen: Josefin Bergman, Aino Gröndahl, Bianca Palmqvist Språkgranskning och korrekturläsning: Majk Michaelsdotter Illustration: Anne Anttila Grafisk design: Yomaco Tryck: Åtta.45 Tryckeri AB Utgivningsår: 2013 Diskrimineringsbyrån Uppsala (DU). Det är tillåtet att citera, kopiera eller printa detta verk för icke-kommersiellt bruk. Källa ska alltid anges. Introduktion 6 Del 1: Vad är näthat? 9 Näthat och nätmobbning 11 Yttrandefrihet på nätet ett demokratiskt dilemma? 13 Makt 15 Relationen mellan internet och världen utanför 18 Del 2: Lagöversikt 29 Yttrandefrihetsgrundlagen 30 När näthat är olagligt 33 Diskriminering 41 Skollagen och internet 46 Personuppgiftslagen (PUL) 46 Lagen om elektroniska anslagstavlor 49 Del 3: Förebygg utsatthet på nätet 53 Värdegrundsarbete 55 Probleminventering 60 Nätinventering 64 Användarvillkor och trivselregler 65 Handlingsplan 73 Del 4: Åtgärda näthat 77 Kommunicera med den som är utsatt 80 Ta kontakt med den som publicerat materialet eller inte? 80 Få bort materialet kontakta ansvariga 82 Gör en rättslig prövning 86 Säkra bevis på internet 88 Rättsskydd och rättshjälp 91

3 4 5

4 INTRODUKTION Diskrimineringsbyrån Uppsala är en antidiskrimineringsverksamhet som bland annat driver olika projekt för att minska diskriminering och kränkningar i samhället. På Diskrimineringsbyrån Uppsala arbetar vi för ett samhälle där alla människor har möjlighet att delta, engagera sig och ta ansvar på likvärdiga villkor. Detta gör vi till exempel genom insatser för att förebygga och motverka diskriminering. Vi har också tagit fram en modell för hur vi ska kunna ge juridisk rådgivning för den som blir utsatt för näthat. Den här boken har vi tagit fram inom vårt projekt Nätvaro, som vi driver för att göra nätet till en tryggare plats för alla. Vi hoppas att du och din organisation, med hjälp av denna bok, ska kunna bidra i det arbetet och ge stöd till den som blir utsatt för näthat. Boken är indelad i fyra delar. Först introducerar vi dig till begreppet näthat och beskriver varför det är viktigt att tala om hur det kommer sig att hat och kränkningar sprids just på nätet. Del två är en lagöversikt där vi ger dig grundläggande kunskap om lagar som är relevanta för arbetet mot näthat. Om du vill fördjupa din kunskap om detta kan du läsa mer i Näthat En juridisk lathund, skriven av oss på Diskrimineringsbyrån Uppsala (2013) eller Näthat Rättigheter och möjligheter, skriven av Mårten Schultz (2013). Del tre i den här boken handlar om förebyggande arbete mot näthat, och det ni i er organisation kan tänka på för att ta ansvar för era egna webbplatser. Den fjärde och sista delen handlar om det åtgärdande arbetet, alltså det som ni kan göra om organisationen eller en medlem eller anställd i organisationen blir utsatt för näthat. 6 7

5 DEL 1 VAD ÄR NÄTHAT? 8 9

6 VAD ÄR NÄTHAT? Ordet näthat är ganska nytt och det finns flera definitioner av vad det betyder. Inom lagstiftningen finns inget specifikt som heter näthat. Däremot kan olika brott om de begås via internet kallas för näthat. För att komplicera det ytterligare bör det också tilläggas att allt som uppfattas som näthat inte är brottsligt. Taskiga kommentarer kan vara hemska att få, men de är inte alltid så grova att de är brottsliga. Begreppet näthat används ofta för att beskriva hatiska kommentarer som förekommer i till exempel kommentarsfält, forum, bloggar och på andra webbplatser. Ordet näthat kan också användas för att beskriva propaganda mot hela grupper i samhället. Då kan det röra sig om hela diskussionsforum, portaler eller webbtidningar vars syfte är att sprida hatideologier. På Diskrimineringsbyrån Uppsala har vi valt att avgränsa vårt arbete till den typ av näthat som skyddas av diskrimineringslagen eller hatbrottslagstiftningen eller kränkningar som omfattas av skollagen. För att förstå vad näthat är och hur det kan förebyggas är det viktigt att se till mer än själva lagtexterna. Därför talar vi också om demokrati och mänskliga rättigheter, samt om relationen mellan internet och världen utanför. Hatet i näthat är egentligen ingenting nytt. Motsättningar, maktrelationer och hat mellan människor har alltid funnits. Det faktum att hatet sprids på nätet får däremot särskilda konsekvenser. Många organisationer i det civila samhället arbetar med att stötta medlemmar och arbetar för mänskliga rättigheter på olika sätt. Därför är det viktigt att veta mer om hur näthat fungerar och vad ni som organisation kan göra själva. Att arbeta mot näthat innebär att driva kampen för människors lika värde, både på och utanför nätet. Näthat och nätmobbning Många använder ordet näthat för att beskriva nätmobbning. Nätmobbning innebär liksom näthat att hat sprids via nätet men det kan vara viktigt att skilja dessa begrepp åt eftersom problemen kräver olika lösningar. Mobbning betecknar upprepade kränkningar och trakasserier som en person blir utsatt för, på och utanför nätet. Nätmobbning sker när en person blir utsatt på nätet av en eller flera andra som också finns i personens miljö utanför nätet, till exempel i skolan, jobbet eller föreningslivet. Då är det viktigt att de som ansvarar för verksamheten tar mobbningen på allvar. För dem som är ansvariga för verksamheten är det ingen skillnad om mobbningen sker online eller 10 11

7 Normkritiska perspektiv Att tillämpa normkritiska perspektiv innebär att synliggöra, problematisera och granska begränsande normer som råder i samhället. Alla samhällen och sammanhang har normer, och det gäller även på internet. Ett normkritiskt perspektiv på näthat handlar till exempel om att se vilka grupper och attityder som dominerar samtal på nätet, eller mer specifikt på vissa webbplatser eller i vissa kommentarstrådar, samt vilka som osynliggörs, tystas eller stöts bort. Ett normkritiskt arbete syftar också till att förändra de normer som ligger till grund för diskriminering, kränkningar och trakasserier. offline, men det kan vara svårare att upptäcka kränkningar som sker på platser på nätet där de ansvariga inte befinner sig. Mycket bra arbete har gjorts mot nätmobbning, i synnerhet riktat mot barn och unga. Om ni vill läsa vidare om mobbning på nätet så rekommenderar vi Stiftelsen Friends webbplats: När nätmobbning sker på en arbetsplats kan det vara fråga om diskriminering, beroende på hur mobbningen ser ut och vilka konsekvenser den får. Ideella föreningar täcks inte in av diskrimineringslagen men för att undvika och åtgärda kränkningar inom föreningar är det ändå viktigt att ha ett aktivt arbete mot diskriminering och mobbning. I avsnittet Lagöversikt beskriver vi diskrimineringslagen mer detaljerat. Begreppet näthat täcker in ett bredare spektrum av hat och innefattar, till skillnad mot nätmobbning, också anonyma kommentarer och hat mot grupper. Mycket av näthatet är brottsligt och ska behandlas av rättsväsendet. Näthat påverkar också ett samhälles normer och beteenden på ett bredare plan och kan därför behöva politiska lösningar grundade i normkritiska perspektiv. Yttrandefrihet på nätet ett demokratiskt dilemma? När internet blev tillgängligt för allmänheten uppstod möjligheter att kommunicera med människor över hela världen. Idag går det att få tag på information som tidigare bara experter hade tillgång till och människor kan dela både erfarenheter och kunskap med varandra på nya sätt. Nätet gör också att många fler än författare, journalister och forskare har möjlighet att publicera texter som många kan läsa. Detta har förändrat förutsättningarna för yttrandefriheten. Genom internet kan människor också lära sig mer om sina rättigheter och 12 13

8 sprida information om när rättigheterna kränks. Det är en anledning till att vissa diktaturer begränsar sina medborgares tillgång till nätet. Vi vet att en del tyvärr använder nätet för att kränka andra och sprida tankar och handlingar som är icke-demokratiska. Kim Fredriksson, som är en avhoppad extremnationalist, berättar till exempel om hur han tillsammans med andra nationalistiska aktivister använde sig av nätet för att tysta sina motståndare i tidningarnas kommentarsfält: Vi koordinerade våra nätkampanjer. Det finns interna Facebookgrupper där man skickar in länkar till olika nyhetsartiklar, sedan går alla in och bombar kommentarsfälten med kommentarer. Sådana nätkrigare är inte särskild intresserade av att föra en debatt utan bara att nöta in olika mantran som tröttar ut motståndaren och saboterar deras nätkommunikation. Kim Fredriksson, Research.nu, 27 april 2013 I stället för att debattera sakfrågor är syftet att trötta ut och sabotera andras möjlighet till kommunikation, det vill säga begränsa andra människors yttrandefrihet. Att yttrandefrihet på nätet används på detta sätt är ett demokratiskt dilemma som måste tas på allvar. Makt Mycket av det näthat som är vanligt idag bygger på och förstärker maktordningar som också finns i övriga delar av samhället. En maktordning ger vissa grupper i samhället mer makt än andra. Det kan till exempel handla om att män ofta har högre lön än kvinnor, eller att personer som är födda i Sverige och som uppfattas som svenskar ofta har lättare att få jobb och bostad i Sverige än vad andra människor har. Att myndiga vuxna har mer makt än vad barn och ungdomar har är också en maktordning. Rasism, sexism, homofobi, transfobi, funkofobi, islamofobi, antiziganism, afrofobi och antisemitism är alla uttryck för olika slags maktordningar, och det är ofta detta som syns i hatiska kommentarer på internet. Det är alltså inte en slump att just kvinnor och tjejer blir utsatta för sexistiskt näthat eller att svarta personer blir utsatta för rasistiskt näthat. Det är inte heller ovanligt att näthat ger uttryck för flera olika sorters hat på samma gång. Ett exempel på hur olika sorters näthat sammanstrålat var när Aftonbladet granskade de extremnationalistiska webbplatserna Nationell.nu, Nationell idag, Patriot.nu, Avpixlat, Nordfront, Fria tider och Realisten under Det som hände var bland annat att tidningens chefredaktör, 14 15

9 Åsa Linderborg, blev utsatt för extrema mordhot och våldsamma sexuella trakasserier av anonyma personer via e-post i kommentarsfält och via sms. Hoten var inte bara rasistiska, som följd av att hon hade tillsatt en granskning av just rasistiska kommentarer på sajterna, utan också om Linderborg som kvinna. Flera av de anonyma näthatarna ansåg till exempel att hon borde våldtas för att lära sig att vara tyst. En konsekvens av att hat formuleras och sprids på nätet är att vissa personer och grupper tystas genom odemokratiska metoder såsom hot och våld. Säkerhetschefen säger det jag redan vet. De som skriver på nätsajterna, mejlar, ringer och skickar sms behöver man inte vara rädd för. De går aldrig från ord till handling. Det är den tysta svansen man inte vet nåt om. Allvaret i hotbilden går inte att bedöma, det kan vara från noll till hundra. Åsa Linderborg, Aftonbladet 12 december 2012 Det som hände Linderborg är tyvärr inget undantag, även om hoten var extrema. Vi ser ofta hur sexism, homofobi och olika former av rasism smälter samman i hatiska kommentarer och mailhot

10 Relationen mellan internet och världen utanför I er organisation har ni ansvar för vad som händer på er webbplats, precis som för vad som händer på era andra mötesplatser och aktiviteter. Internet är ingen isolerad plats utan något som hänger ihop med vardagslivet i övrigt. Det är alltså inte en värld som står utanför eller bortom det riktiga livet. Lagen gör inte heller skillnad mellan nätet och övriga delar av samhället. Det som står i lagboken om exempelvis olaga diskriminering och andra brott gäller lika mycket på internet som utanför. Ofta görs dock en uppdelning mellan internet och den övriga världen. Detta riskerar att brott och kränkningar som sker på nätet inte tas på så stort allvar som det borde. Det gäller tyvärr både bland personer som kränker, bland personer som blir utsatta och bland dem som har till ansvar att stötta dem som utsätts för brott. kränkningar spridas lika snabbt. Vissa som aktivt sprider hat på nätet för att provocera eller för att de faktiskt hatar den eller det som de skriver om vill gärna få uppmärksamhet och skriva saker som får stor spridning. Andra, som kanske inte menar att sprida hat, kan skriva något i stundens hetta för att sedan se hur kommentaren växer till något mycket värre om många andra hänger på. På så sätt gör nätet det lätt att mobba. Sociala medier har en form som gör att det lätt skapas en mobb en stor mängd människor som triggar varandra till att bekräfta och utföra kränkningar. En kommentar som först inte verkar så farlig kan några minuter senare ha förvandlats till en hatstorm eftersom hundra människor har tryckt på gillaknappen under den. Ibland är kommentaren i sig hatisk och det är dessutom många människor som gillar och sprider den, vilket förstås gör det ännu värre. Det finns dock skäl att peka på några saker som faktiskt gör nätet speciellt och vad detta får för konsekvenser. Spridning, hastighet, massa Er organisation når ut med information till massor av människor på en sekund, via nätet. Tyvärr kan dock Maria jävla pack, åk hem för fan Like Reply hours ago Thomas eller skjut dom bara hela bunten Like Reply 92 2 hours ago Henke Vart är Breivik när man behöver honom. Like Reply hours ago Lisa ja, han hade vart bra nu Reply hours ago

11 Anonymitet och distans En av internets stora fördelar och nackdelar är möjligheten att vara anonym i kommunikation med andra människor. Anonymiteten gör att många vågar säga saker som de inte skulle göra annars och det kan både vara bra och dåligt. Några bra saker är att personer som aldrig annars skulle våga fråga om känsliga saker kan få tillgång till kunskap, kontakt med nya vänner eller bättre stöd i svåra situationer. Detta har varit mycket positivt för ungdomsmottagningars jourverksamhet och vid brottsofferstöd eftersom personer kan få hjälp utan att avslöja vilka de är. De stora nackdelarna med anonymiteten är att det är enklare att säga kränkande saker och det är svårare att bevisa vem som egentligen har skrivit vad. Anonymiteten lyfts ibland fram som någonting sunt som en temperatur på vad folk tycker egentligen. Det är nog klokt att ta detta med en nypa salt, eftersom det ibland kan vara samma person bakom flera anonyma alias. En del postar också provocerande saker för att de tycker att det är kul, utan att tänka efter om de står för det eller inte. Allt näthat är dock inte anonymt. Mycket hat sprids 20 21

12 via sociala medier där personer har egna profilsidor med sitt eget namn. Ibland skriver även personer på forum och i kommentatorsfält under med sina namn, men det är inte lika vanligt. Vi skulle alltså inte komma tillrätta med problemen med näthat genom att förbjuda anonymitet. Jag tänker alltid igenom noga innan jag länkar något vidare eller trycker på gillaknappen. Det finns också något annat som är speciellt med nätkommunikation och det är distans. Även om du inte är anonym så finns det ofta ett fysiskt avstånd mellan dig och den du kommunicerar med och du ser inte alltid personens direkta reaktioner på det du skriver. Denna distans verkar ha betydelse. Forskare på universitetet i Haifa i Israel har gjort experiment bland studenter för att se skillnaden i kommunikation beroende på om personerna kan se varandra eller inte. "Det visade sig att det var dubbelt så vanligt att studenterna var fientliga mot varandra om de inte hade ögonkontakt, skriver vetenskapssajten Scientific American. I de fall studenterna hade ögonkontakt förekom hotfull stämning bara i undantagsfall." Dagens Nyheter, 17 september 2012 Gör du det även om du blir arg eller om kommentaren får dig att skratta? Spelar det någon roll om det är en etablerad skribent eller någon du inte känner till? 22 23

13 Internet kan alltså skapa en känsla av att du är skyddad bakom din skärm vilket i sin tur gör att du beter dig på ett sätt du inte annars skulle. En positiv sak är att det också kan vara enklare att ge komplimanger och stöd till andra på nätet, tack vare distansen! Låt oss hoppas att nästa forskningsstudie kan stödja den erfarenheten också. Tankeövning: Vad gör du på internet idag som du inte trodde att du skulle göra för tio år sedan? Vad gör du på internet idag som du inte trodde att du skulle göra för ett år sedan? Vad tror du att du kommer att göra på internet om fem år som du inte gör idag? Jag skriver gärna inlägg på artiklar jag har läst i tidningar på nätet. Jag lägger självklart ut egna privata bilder, både på mig och på andra i familjen. Skriver du alltid under med ditt eget namn? Om inte, varför gör du inte det? Frågar du om lov innan du lägger ut bilder? Är det någon skillnad om det är kompisar, en partner, dina egna barn eller kollegor? 24 25

14 Förändrade sociala beteenden Ju större plats internet får i våra liv desto tydligare blir det att vi skapar nya sociala beteenden när tekniken utvecklas. Många av oss håller kontakt med familj och vänner via sociala medier, läser nyheter, spelar spel, knyter nya kontakter och arbetar med och via nätet. Den tekniska utvecklingen av de apparater vi använder för att surfa på nätet datorer, telefoner och läsplattor går snabbt och med det påverkas också hur vi använder dem. Samtidigt förändras också vilka beteenden på nätet som känns okej och inte. I och med att många är uppkopplade på nätet nästan hela tiden är det mycket lättare att lägga upp bilder och uppdateringar direkt när något händer. För bara några år sedan var vi kanske tvungna att vänta tills vi kom hem och hade datorn framför oss. Vi förväntas också svara och kommentera mycket snabbare än förut vilket gör att det är lättare att skriva något som inte är helt genomtänkt. för andra. Fråga alltid om du är osäker på om någon vill eller inte vill vara med på bild eller i taggningar. Det är bra att tänka på att inte alla vill eller kan ta del av tekniken på nätet bara för att den är tillgänglig för många. Det som är självklart för vissa att fota och lägga upp bilder, att tagga och platsmarkera, att gilla och kommentera kan innebära otrygghet eller risk 26 27

15 DEL 2 LAGÖVERSIKT 28 29

16 LAGÖVERSIKT I den här delen kommer vi att kortfattat presentera olika lagar som berör näthat. Det är viktigt att komma ihåg att lagarna utgör en juridisk grund för bedömning, inte ett facit. I praktiken kan liknande händelser kan bedömas på olika sätt beroende på omständigheter och motiv. Yttrandefrihetsgrundlagen Sverige har en lång tradition av att försvara yttrandefriheten. Den första tryckfrihetsförordningen kom redan 1766 och syftade till att förhindra statlig censur och främja offentlighetsprincipen. Tryckfrihetsförordningen handlar om tryckta medier. Den nuvarande yttrandefrihetsgrundlagen är från 1991 och kompletterar tryckfrihetsförordningen genom att ta sikte på andra medier. Yttrandefrihetsgrundlagen skyddar rätten att uttrycka tankar, känslor och åsikter och dess syfte är att skydda medborgarna från statens censur. Yttrandefrihetsgrundlagen berör alltså tv, radio och andra ljud- och bildupptagningar samt databaser och webbplatser som har utgivningsbevis. För att få ett utgivningsbevis för en webbplats måste det finnas en ansvarig utgivare och sidan ska vara öppen för allmänheten. Det är viktigt att förstå att yttrandefrihetsgrundlagen behandlar relationen mellan stat och medborgare, inte mellan privata aktörer. Reglerna om censur gäller alltså inte på privata hemsidor, för företag eller ideella organisationer. Alltså handlar det inte om censur när en person eller en organisation blockerar användare eller tar bort material från sin egen webbplats. Så länge ni håller er inom lagens ramar får ni i er organisation själva bestämma vad som ska publiceras på er webbplats. För att förstå vad det innebär att yttrandefrihet är en grundläggande mänsklig rättighet är det en bra idé att läsa i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (som ofta förkortas Europakonventionen). Där tydliggörs att yttrandefriheten medför både rättigheter och skyldigheter. Detta är viktigt att betona när vi talar om näthat. Alla har rätt till sina åsikter och känslor, och att sprida tankar och uppgifter, men yttrandefriheten begränsas av vissa lagar som bland annat skyddar andra människors rykte och rättigheter. Vi har en skyldighet att inte kränka andra när vi framför våra åsikter

17 Europakonventionen Artikel 10: Yttrandefrihet 1. Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser. Denna artikel hindrar inte en stat att kräva tillstånd för radio-, televisions- eller biografföretag. 2. Eftersom utövandet av de nämnda friheterna medför ansvar och skyldigheter, får det underkastas sådana formföreskrifter, villkor, inskränkningar eller straffpåföljder som är föreskrivna i lag och som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till statens säkerhet, till den territoriella integriteten eller den allmänna säkerheten, till förebyggande av oordning eller brott, till skydd för hälsa eller moral eller för annans goda namn och rykte eller rättigheter, för att förhindra att förtroliga underrättelser sprids eller för att upprätthålla domstolars auktoritet och opartiskhet. När näthat är brottsligt Yttrandefriheten har begränsningar, däribland att det inte är tillåtet att uttrycka vad som helst om det strider mot brottsbalken. Här kommer vi att nämna några av de brott som förekommer på internet. De brott som vi tar upp i det här kapitlet är olaga hot, ofredande, sexuellt ofredande, förtal, förolämpning, olaga förföljelse, hets mot folkgrupp och hatbrott. För er organisation kan det vara bra att känna till dessa lagar, för att kunna hantera kommentarer i era nätforum eller ifall era medlemmar, er personal eller er organisation mottar hatiska budskap på nätet

18 Olaga hot Om någon lyfter vapen mot annan eller på annat sätt hotar med brottslig gärning på sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig fruktan för egen eller annans säkerhet till person eller egendom. Brottet olaga hot innebär att någon hotar en annan person med syftet att den hotade ska bli allvarligt rädd för sin eller någon annans säkerhet. Det räcker att det uppfattas som ett allvarligt försök att skrämmas. Olaga hot gäller även för uttalanden som är förtäckta, till exempel att skriva jag vet var du bor eller skicka en bild som visar att den som hotar vet var den hotade arbetar, eftersom det kan antyda att något obehagligt kommer att hända på den platsen. För att någon ska dömas för olaga hot måste hotet ha nått den hotade, antingen direkt eller genom någon annan. Ofredande Den som handgripligen antastar eller med skottlossning, stenkastning, oljud eller annat hänsynslöst beteende som på annat sätt ofredar annan, döms gärningspersonen för ofredande till böter eller fängelse i högst ett år. För att en handling ska utgöra ofredande ska den ses 34 35

19 som hänsynslöst beteende och den ska kränka en person kännbart. Den som blir utsatt måste känna till handlingen annars räknas det inte som ofredande. Hittills har det varit mycket ovanligt att någon faktiskt har dömts för ofredande på nätet. Ett exempel är när två personer skapade en facebooksida i en annan persons namn, och skrev inlägg i personens namn för att hämnas för något. Personerna dömdes till ofredande av tingsrätten men friades av hovrätten eftersom det inte kunde bevisas vem som gjort vad. Sexuellt ofredande Handlingar som är menade att kränka någon annans sexuella integritet kan utgöra sexuellt ofredande. I ett fall tog sig några personer in på en annans konto på Lunarstorm och skickade meddelanden därifrån i offrets namn. Eftersom meddelandena var av grov sexuell karaktär dömdes personerna för sexuellt ofredande samt för dataintrång eftersom de hade tagit sig in på kontot utan lov. Förtal Den som utpekar någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller i annat fall lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, döms gärningspersonen för förtal till böter. Förtal kan beskrivas som att lämna ut nedsättande uppgifter om någon för att den personen ska få dåligt rykte. Det kan göras exempelvis genom att sprida kommentarer, bilder eller filmer om en person. Förtal är däremot inte att fälla ett värdeomdöme om någon, till exempel att säga att du tycker att någon är dum eller ful. Bedömningen av vad som kan anses nedsättande för en person görs i förhållande till exempelvis den ort, samhällsgrupp eller personkrets där den utsatte ingår. Förtal handlar om risken att påverka en persons anseende i dess egna sociala sammanhang och behöver alltså inte riktas direkt till personen. Brottet förtal är i högsta grad relevant på nätet eftersom det inte bara är den som startar ryktet som kan dömas. Den som sprider uppgifter, genom att till exempel re-tweeta någonting kränkande om en annan person är också skyldig till förtal. Det är dock än så länge ovanligt att åklagare väcker åtal för förtal om det inte är grovt förtal. Brottet kan bland annat bedömas som grövre ju större spridning uppgiften har fått. Det fall då två personer spred bilder och kränkande kommentarer på Instagram, under vintern 2012, slutade i åtal och fällande dom för grovt förtal

20 Förolämpning Den som smädar annan genom kränkande tillmäle eller beskyllning eller genom annat skymfligt beteende mot en annan döms för förolämpning till böter. Är brottet grovt, döms gärningspersonen till böter eller fängelse i högst sex månader. Brottet förolämpning liknar förtal men det finns några viktiga skillnader. Förtal handlar om kränkande påståenden om en person inför andra medan en förolämpning riktas direkt till personen. En förolämpning enligt lag behöver inte heller vara en nedsättande uppgift utan kan vara att kalla någon annan för nedsättande skällsord eller öknamn. Precis som vid förtal kan både text, bild och film utgöra en förolämpning. Det måste nå fram till personen för att vara en förolämpning. Olaga förföljelse Olaga förföljelse, eller stalkning (efter det engelska uttrycket stalking ) handlar om att någon vid upprepade tillfällen kränker en och samma person genom olika enskilda brott såsom misshandel, olaga tvång, hot, hemfridsbrott eller olaga intrång, ofredande, sexuellt ofredande, skadegörelse, åverkan eller överträdelse av kontaktförbud. Flera av dessa brott kan genomföras via internet. Kravet för att handlingarna ska bedömas som olaga förföljelse är att var och en av gärningarna har utgjort led i en upprepad kränkning av personens integritet. Ju grövre varje enskilt brott är desto färre krävs för att det ska vara olaga förföljelse. Straffet för olaga förföljelse är högre än var och ett av de enskilda brotten. Hets mot folkgrupp Hets mot folkgrupp är att uppsåtligen, i uttalande eller i annat meddelande som sprids, hota eller uttrycka missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning. Brottet hets mot folkgrupp skyddar grupper av människor och inte enskilda personer. Brottet berör inte uttalanden som kan bedömas som en saklig diskussion och inte heller uttalanden som görs i det privata. För att ett uttalande ska räknas som hets mot folkgrupp så måste det spridas till flera personer. Brottet döms som grovt om uttalandet är särskilt hotfullt eller om det spritts till ett stort antal personer för att väcka stor uppmärksamhet. Hets mot folkgrupp gäller inte bara muntliga uttalanden utan även text, bilder, symboler 38 39

21 och gester som är menade att sprida hot och hat mot en grupp. Hatbrott Hatbrott är inte ett särskilt brott, utan lägger fokus på motivet för den brottsliga handlingen. Regeln vid hatbrott är att en gärningsperson kan få ett hårdare straff om motivet för ett brott var att kränka en person eller en grupp av personer på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller annan liknande omständighet. Det här kan också uttryckas som att någon blir utsatt för ett brott på grund av att gärningspersonen antar att offret antas tillhöra en viss grupp. Brott som motiveras av hat mot en särskild grupp ger högre straff eftersom dessa brott orsakar större skada, både hos den som blivit utsatt och för samhället i stort. Dessa brott strider mot de mänskliga rättigheternas grundprincip om alla människors lika värde. Hatbrott drabbar inte enbart personen som blivit direkt utsatt utan alla i den grupp personen tillhör eftersom brottet sprider rädsla och misstro. DISKRIMINERING Diskrimineringslagen definierar på vilka grunder diskriminering kan ske och vilka samhällsområden lagen täcker in. Det är olagligt att behandla en person sämre utifrån personens etniska tillhörighet, funktionsnedsättning, kön, könsidentitet eller könsuttryck, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller ålder. Diskriminering enligt diskrimineringslagen kan enbart ske inom vissa områden, som till exempel utbildning, arbetsliv och bostadsmarknad. Du kan alltså inte bli diskriminerad enligt lag på en privat fest eller av en privatperson mitt på gatan. Skyddet mot diskriminering enligt diskrimineringslagen gäller när någon agerar utifrån en viss position. Det kan till exempel vara en lärare gentemot en elev på en skola, ett butiksbiträde i förhållande till en kund eller händelser på en arbetsplats. Ideella föreningar omfattas av diskrimineringslagen när de till exempel har anställda, håller utbildningsinsatser eller ordnar offentliga sammankomster. Det är inte särskilt vanligt att diskriminering sker på nätet eftersom det mesta näthat som vi ser sprids på sociala medier eller i kommentarsfält. Om en nät

22 kränkning sker mellan privatpersoner så gäller alltså inte diskrimineringslagen. Däremot gäller diskrimineringslagen om en elev trakasseras av en anställd på skolan, även om det sker på nätet. Om en arbetsplats har en gemensam facebooksida eller ett gemensamt forum eller intranät där kränkningar sker är det arbetsgivaren som har ansvar att se till att diskrimineringen upphör. Diskriminering på nätet kan också handla om att företag, privatpersoner eller föreningar som erbjuder tjänster till allmänheten via nätet behandlar vissa kunder eller användare orättvist, till exempel på grund av deras religion, sexualitet, kön, funktionsnedsättning eller etnicitet. Diskriminering sker alltså alltid i samband med en verksamhet. Det är den som har ansvar för verksamheten, oftast chefen eller ägaren, som är ytterst ansvarig om en diskriminering sker. Det är viktigt att komma ihåg att det inte krävs en avsikt för att diskriminera. Det som räknas är konsekvenserna för den utsatte, till exempel att personen får lägre lön, inte orkar gå till arbetet på grund av trakasserier, inte får en bostad eller inte får tillgång till viss kunskap som en utbildning kräver

23 Vad är diskriminering? Syftet med diskrimineringslagen är att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, kön, könsidentitet eller könsuttryck, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och ålder. Diskrimineringslagen tar i 1 kap 4 upp olika sätt diskriminering kan ske på. Direkt diskriminering innebär att en person utifrån någon av de ovan nämnda diskrimineringsgrunderna behandlas sämre än en annan person behandlas i en liknande situation. Indirekt diskriminering är då en person behandlas orättvist genom en regel, ett kriterium eller en handling som framstår som neutral men som i praktiken kan särskilt missgynna personer med koppling till en viss diskrimineringsgrund. Trakasserier består av att en person uppträder på ett sätt som kränker någon annans värdighet och att agerandet har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker någon annans värdighet. Instruktioner att diskriminera utgör order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som avses i ovan nämnda kategorier av diskriminering och som lämnas åt någon som måste lyda eller är beroende av ordern eller instruktionen. Diskrimineringsgrunder Etnisk tillhörighet Funktionsnedsättning Kön Könsidentitet eller könsuttryck Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning Ålder Skyddade områden Arbetsliv Arbetsmarknadspolitisk verksamhet/arbetsförmedling Handel med varor, tjänster och bostäder samt allmän sammankomst Hälso- och sjukvård samt socialtjänst Medlemskap i arbetstagar- eller arbetsgivarorganisation Offentlig anställning Samhällsservice Start eller drift av näringsverksamhet Utbildning Värn- och civilplikt 44 45

24 SKOLLAGEN OCH INTERNET Om ni driver en organisation eller förening som riktar sig mot barn och ungdomar som går i skolan är det viktigt att känna till att skolan har ett särskilt ansvar för att skydda eleverna från att bli utsatta för kränkningar. Om ni får kännedom om att nätkränkningar sker mellan elever som går på samma skola kan det därför vara relevant att göra skolledningen uppmärksamma på detta. Förutom att följa diskrimineringslagen ska skolan också motverka kränkande behandling av barn och elever oavsett om det faller under diskrimineringsgrunderna. Det gäller till exempel mobbning för hur någon ser ut eller trakasserier på grund av ett barns ekonomiska situation. Skolan har ett ansvar enligt skollagen att motverka kränkande behandling och en skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling. PERSONUPPGIFTSLAGEN (PUL) Personuppgiftslagen skyddar mot kränkning av enskilda personers integritet som sker genom behandling av personuppgifter. Personuppgifter är all information som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk person som är i livet. PUL gäller vid automatiserad behandling av personuppgifter. Lagen vänder sig till personuppgiftsansvariga och reglerar hur personuppgifter får behandlas. Lagen gäller inte behandling av personuppgifter för rent privata ändamål, exempelvis när privatpersoner skickar e-post till varandra, och inte heller för webbplatser med utgivningsbevis, eftersom yttrandefrihetsgrundlagen står över PUL. Lagen gäller inte heller när personuppgifter behandlas uteslutande för journalistiska ändamål eller för konstnärligt och litterärt skapande. Vad är en personuppgift? Personuppgifter är allt som gör att en levande person kan identifieras: personnummer, adress, bild, röstupptagning, IP-nummer, med mera. Vem är personuppgiftsansvarig? Personuppgiftsansvarig är den som ensam eller tillsammans med andra bestämmer hur personuppgifter ska behandlas. Det kan vara både en fysisk och en juridisk person. Vem som är personuppgiftsansvarig beror på omständigheter i varje enskilt fall. En administratör för en facebooksida kan till exempel vara personuppgiftsansvarig eftersom hen har möjlighet att ta bort inlägg på sidan

25 PUL är bra att känna till för den som arbetar med frågor om näthat eftersom lagen säger att det inte är tillåtet att hantera personuppgifter på ett sätt som kan vara kränkande. Datainspektionens definition av vad som är kränkning av personuppgifter Behandling av personuppgifter för otillbörliga syften såsom för att sprida uppgifter om meningsmotståndare för att angripa dem på grund av politisk uppfattning, sexuell läggning, etniskt ursprung eller liknande. Samlande av en stor mängd uppgifter om en person. Spridande av felaktiga eller missvisande uppgifter om någon. Spridande av personuppgifter som innebär förtal eller förolämpning. Spridande av personuppgifter som innebär att bestämmelser om sekretess och tystnadsplikt åsidosätts. Läs mer på Datainspektionens hemsida: En personuppgiftsansvarig kan bli skadeståndsansvarig för publicering av personuppgifter i strid med PUL. Det behöver inte ha funnits uppsåt eller oaktsamhet för att någon ska bli skadeståndsansvarig. Ersättningen ska täcka skada och den kränkning av den personliga integriteten som behandlingen av personuppgifterna har orsakat. LAGEN OM ELEKTRONISKA ANSLAGSTAVLOR Om er organisation äger en webbplats där besökare kan publicera information är det viktigt att veta att ni har ansvar för vad andra skriver på webbplatsen. Ansvaret regleras i lagen (1998:112) om ansvar för elektroniska anslagstavlor, som också kallas BBS-lagen (Bulletin Board System). En elektronisk anslagstavla är i princip vilken webbplats som helst där besökare kan lägga upp information. Detta gäller till exempel om webbplatsen har ett kommentatorsfält eller om besökare kan lägga upp text, bilder och filmer på en facebooksida. Lagen är inte begränsad till förmedlingstjänster som fysiskt finns i Sverige. Det betyder att det går att tillämpa lagen även om företaget som äger webbplatsen ligger i ett annat land

26 Om någon postar ett material som uppenbart kan utgöra uppvigling, hets mot folkgrupp, barnpornografibrott, olaga våldsskildring eller intrång i upphovsrätten kan du bli ansvarig. Både den som skrev meddelandet och du som äger webbplatsen kan hållas ansvariga för brottet. Mina anteckningar Det är viktigt att du håller uppsikt över din eller er organisations webbplats. Du måste ta bort eller på annat sätt förhindra vidare spridning av uppenbart olagligt material. Att det finns ett krav på att materialet ska vara uppenbart olagligt beror på att den som tillhandahåller webbplatsen inte ska behöva arbeta heltid med att hålla uppsikt över denna. Om det finns möjlighet för besökare att posta material på er webbplats är tumregeln att den inte ska vara obevakad längre än en vecka. Tips! En anmälningsfunktion där besökarna kan berätta om det förekommer olagligt material på webbplatsen kan också vara ett sätt att uppfylla uppsiktsplikten. Då är det också viktigt att ni åtgärdar detta när ni får information om att materialet finns på er webbplats! 50 51

27 DEL 3 ATT FÖREBYGGA UTSATTHET PÅ NÄTET 52 53

28 ATT FÖREBYGGA UTSATTHET PÅ NÄTET I den här delen av boken vänder vi oss särskilt till föreningar och ideella organisationer som ofta inte har särskilt stora resurser att lägga på det utåtriktade arbetet via webben. Här vill vi tipsa om hur ni som är anställda eller ideellt engagerade i organisationer kan förbereda er och undvika fallgropar. Vi tycker att det är bra att arbeta stegvis med det förebyggande arbetet. 1. Värdegrundsarbete 2. Probleminventering 3. Nätinventering 4. Användarvillkor och trivselregler 5. Handlingsplan 1. Värdegrundsarbete De flesta organisationer har någon form av värdegrund även om det inte alltid är uttalat. Värdegrunden är enkelt uttryckt de gemensamma värderingar som påverkar hur personer beter sig mot varandra i verksamheten. Statliga myndigheter och skolor har i uppdrag att arbeta aktivt med värdegrundsfrågor, och allt fler företag och organisationer inser vikten av att skapa och förankra en gemensam värdegrund. För att värdegrunden ska få någon betydelse är det viktigt att de gemensamma värderingarna är förankrade i verksamheten och inte bara nedtecknade i ett dokument. Om er organisation arbetar aktivt med er värdegrund och skapar förutsättningar för att anställda, ideellt engagerade och medlemmar kan följa den så har ni ett bra utgångsläge för att arbeta mot näthat. Om alla känner till vad som gäller skapas en tryggare miljö. Olika verksamheter har olika värdegrunder. Skriv ner vad som är viktigt för er och dela gärna detta med era medlemmar, exempelvis på er webbplats, för att få feedback. Om ni har en tydlig värdegrund är det enklare att formulera verksamhetens användarregler på nätet och en handlingsplan för att hantera näthat

29 Exempel på värdegrunder: Jämställdhet mellan könen är viktigt. Ledare och deltagare i klubben har samma rätt till att bli respektfullt behandlade. Äldre ska leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Alla människor har samma värde och rätt till en sund fritid. Barn har rätt till integritet. Alla medarbetare har rätt att påverka verksamhetens inriktning. Det är mycket möjligt att ni redan har ett fungerande arbete för att förebygga kränkningar utanför nätet. Gå igenom de dokument som finns och inkludera internet där ni anser att det är rimligt. Värdegrunden och aktuella handlingsplaner bör även vara förankrade i verksamheten och göras tillgängliga för medlemmar, förtroendevalda och anställda. Exemplet på nästa sida, från Växjö kommuns likabehandlingsplan för barn och elever visar hur internet kan inkluderas i arbetet med kränkande behandling överlag, och inte ställas vid sidan av övrig verksamhet. Kränkande behandling är handlingar som kränker barns och elevers värdighet. Kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller fler. Kränkningarna kan vara synliga och handfasta lika väl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis internet och telefon. Kränkande behandling kan uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjligande eller fysiskt våld. Ur Växjö kommuns likabehandlingsplan 2013/14, hämtad från internet Organisationer som arbetar med nätet som kommunikationsmedel bör alltså koppla sitt värdegrundsarbete till internet. INACH (International Network Against Cyber Hate) har tagit fram en stadga som kan vara till inspiration för hur ett värdegrundsarbete kring en organisations nätanvändning kan utformas. Det centrala i dessa riktlinjer är dels att det bör finnas en balans mellan yttrandefrihet och socialt ansvarstagande och dels att vi alla har ett ansvar att arbeta aktivt mot näthat eftersom det påverkar hela samhället. Detta är värdegrunden. Därefter följer riktlinjer för hur värdegrunden ska kunna uppnås och vilka mål som eftersträvas

30 Stadga för gemensamma riktlinjer på internet (International Network Against Cyber Hate INACH) Vi, som undertecknat denna stadga, ser yttrandefriheten som grundläggande, att socialt ansvarstagande är lika viktigt och att en balans måste uppnås mellan dessa två principer; kan konstatera att hatfulla uttalanden och uppmaningar till hat på internet ökar, att atmosfären på internet undergrävs av dessa oräkneliga hatfulla uttalanden, uppmaningar till hat, nätmobbning och trakasserier och är skadligt för alla, att näthat bidrar till och föder extremism, radikalisering och våld i möten utanför nätet samt att nätmobbning och trakasserier bidrar till att underminera samhällsklimatet och tryggheten för allmänheten; är överens om att skadligt beteende på internet berör oss alla och att vi har makt att stoppa det, eller åtminstone begränsa det samt att vi, företrädare för internetbranschen, frivilligorganisationer, privata användare, mediaaktörer, politiker och andra accepterar att vi har ett ansvar för att skapa en bättre internetmiljö för alla internetanvändare; För att uppnå detta har vi kommit överens om ett antal gemensamma riktlinjer och mål enligt följande: 1. Vi förbinder oss att på internet använda och upprätthålla ett språkbruk och ett beteende som är respektfullt gentemot andra, oavsett ålder, härkomst, nationalitet, religion, trosuppfattning, etnicitet, kön eller sexuell läggning och använda ett språkbruk som snarare förenar än gör åtskillnad. 2. Vi åtar oss att använda ett språkbruk och ett beteende i enlighet med internationellt erkända standarder för de mänskliga rättigheterna såsom fastställda i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och visa hövlighet och respekt för andra. 3. Vi kommer inte att tillåta att individer eller grupper utpekas eller görs till syndabockar på grund av deras härkomst, nationalitet, trosuppfattning, religion, etnicitet, kön eller sexuell läggning. 4. När vi använder internet i våra professionella och privata liv kommer vi att sträva efter att skapa regler för internetanvändning, användarvillkor, uppförandekoder och liknande som ligger i linje med och främjar de principer som anges i denna stadga. 5. Vi, olika internetaktörer, kommer att sträva efter att arbeta närmare tillsammans för att hitta och tillämpa metoder som förhindrar spridningen av hatiska uttalanden och uppmaningar till våld på internet, bland annat genom att följa våra egna användarvillkor. 6. Vi förbinder oss att stärka offer för näthat och i synnerhet hjälpa dem som har ett legitimt klagomål gentemot de internetleverantörer och sociala medier som saknar en tillgänglig klagomålshantering eller inte tar bort hatmeddelanden som bryter mot användarvillkoren. 7. Vi förbinder oss att arbeta med medialt ansvarstagande och utbilda användare, att öka medvetenheten, att etablera och upprätthålla tydliga riktlinjer för användning av medier, att betona det redaktionella ansvaret samt att eftersträva en effektiv och objektiv moderering

31 2. Probleminventering När det grundläggande värdegrundsarbetet är gjort är det dags att göra en probleminventering över hur näthat kan komma att påverka just er organisation. Detta kan till exempel göras av en styrelse, en personalgrupp eller av medlemmar gärna av personer med olika erfarenhet och kunskap om nätet, eftersom det hjälper er att lägga märke till olika saker. Det viktiga är att ni är öppna för att diskutera vad problemet är för just er så att ni sedan kan hitta lösningar. Skriv helt förutsättningslöst ner det ni uppfattar som problem i just er organisation. När problemen, eller de potentiella problemen, är inringade är det enklare att se hur ni kan motverka dessa. Om problem gäller sociala medier ska ni kanske fundera över syftet med att använda sociala medier. Väger fördelarna tyngre än nackdelarna? Hur kan ni på bästa sätt förebygga problemen? Värdegrunden hjälper er i denna diskussion. Om det till exempel är viktigt för verksamheten att ha mycket interaktiv kontakt med medlemmarna kan det vara värt att lägga ner mer tid på sociala medier. Om organisationens kärnverksamhet och centrala värdegrund inte har att göra med interaktion på nätet behöver ni kanske bara Exempel på problem Att själva organisationen/föreningen utsätts för näthat av utomstående som anser att vår verksamhet inte borde finnas. Att personer som blivit utsatta för näthat vänder sig till organisationen för stöd och vi inte vet hur vi ska hjälpa till. Att tonen mellan anställda är hårdare när vi kommunicerar via nätet än annars. Att deltagare i verksamheten använder sociala medier för att kränka andra. Att vår organisation representerar en grupp som ofta blir utsatt för hot och kränkningar på nätet och våra medlemmar är rädda för att bli attackerade. Att styrelsen inte har kontroll över vilka som skriver på organisationens hemsida, i våra forum eller i grupper. Att det finns en mobbningskultur bland grupper i organisationen vilket också märks på våra nätforum. Att medlemmar inte vet hur de kan hantera kränkande kommentarer på sociala medier. Att några anställda blir utsatta för näthat på grund av sin religion, sin sexualitet, sitt kön eller sin etnicitet. Att vi inte har tid att rensa bort kränkande kommentarer i vårt öppna forum

32 en hemsida med information utan möjlighet för medlemmar eller utomstående att kommentera. Vi ska nu titta på vilka platser och funktioner på nätet som ni använder och behöver använda. Tänk på säkerheten! Organisationer som representerar en grupp som ofta blir utsatt för hot och diskriminering, eller som gör kontroversiella uttalanden, behöver tänka lite extra på säkerheten. Om er webbplats ofta blir hackad bör ni investera i ett bra tekniskt skydd och uppdatera detta ofta. Om ni har mailadresser i organisationens namn är det klokt att dessa inte inkluderar både för- och efternamn eftersom det gör det enklare för utomstående att nå er privat. För många räcker det att ha en infoadress dit utomstående kan höra av sig och som någon eller några ansvariga i organisationen svarar på regelbundet

33 3. Nätinventering Fundera över var er organisation syns på nätet och hur ni använder olika forum eller plattformar. Det kan handla om mailinglistor, webbplatser, facebookgrupper, Instagram, Twitter, nyhetsbrev, med mera. Gör en lista över alla sammanhang på nätet där ni syns, som ni använder aktivt och där ni publicerar saker. Checka sedan av följande: Fundera över! Har ni koll på vem som publicerar i organisationens namn? Använder ni interaktiva medier där utomstående kan skriva saker? Vem kollar i så fall vad som står i era respektive forum och plattformar? Vilka har tillgång till administrationen av forum och plattformar? Vem har ansvar att radera kränkande inlägg? Finns det uttalade bedömningskriterier för vad som ska tas bort? Gör en bedömning av vilka forum på nätet ni behöver. Idag finns enkla sätt att koppla ihop olika sociala medier, till exempel Twitter, Facebook och Instagram, så att information snabbt går ut till era följare. Det är ett bra sätt att nå ut med information och se vad andra skriver om er. Det viktiga är att ni vet hur ni använder nätet, varför ni gör det, vad ni publicerar och vem som har ansvar för vad. Tips: Googla er egen förening för att se var ni är omnämnda och vad andra skriver! 4. Soft Law: Användarvillkor och trivselregler Tänk igenom vilka regler och förhållningssätt er organisation bör ha på nätet. Dessa ska givetvis hänga ihop med värdegrunden. Ni har själva rätt att sätta upp de användarvillkor och trivselregler ni anser är viktiga på era sidor. Användarvillkor och trivselregler som skrivs ner och används för anställda och medlemmar kallas soft law den mjuka lagen. Den hårda lagen, det som står i lagboken, är krav från statens sida. I själva verket finns det många sociala regler som vi människor sätter upp för att alla ska må bra och en verksamhet ska fungera. Att formulera användarregler 64 65