Rickard tänder på julen

Transkript

1 7 Dec 2009 Medlemstidning för Svenska Kommunalarbetareförbundet avdelning Väst Rickard tänder på julen Sid Ansökte att få skjuta b i l j e t t k o n t r o l l a n t e r Sid 3 Regionens miss kostade Sid 5

2 OPINION Sverige är på väg åt fel håll! S verige har under många år varit ett av världens mest jämlika länder. Från mitten av 90-talet till 2005 var den ekonomiska tillväxten högre i Sverige än i övriga EU-länder. Enligt flera forskningsrapporter är detta till stor del ett resultat av den svenska välfärdsmodellen. I dag är situationen den motsatta. Sverige halkar efter. Tillväxten i Sverige är lägre än EU-snittet. Arbetslösheten ökar snabbare än i övriga länder. Vi har den näst högsta ungdomsarbetslösheten, var fjärde ung är utan jobb. En halv miljon löntagare har trängts ut från a-kassan. Sjuka människor kastas ut ur sjukförsäkringen. Ba r n- fattigdomen ökar lavinartat. Jag skulle kunna räkna upp fler exempel, siffror och statistik. Alla pekar åt ett håll. Tryggheten rämnar. Klyftorna växer. Välfärden minskar. Sverige är på väg åt fel håll! LEDARE december 2009 Därför, som jag ser det, finns det bara en väg att gå. Vi måste slå vakt om och utveckla det som varit nyckeln till Sveriges framgångar den generella välfärden. Det är vårt verktyg för att utjämna klyftor och bekämpa fattigdomen. Och det bygger på vår grundmurade tro på alla människors lika värde. Det är nu bara några veckor kvar innan vi går in i valåret Det år som vi har en god möjlighet att bryta den negativa utvecklingen. Men vi har ju en global ekonomisk kris, den kan väl inte alliansregeringen S k ä m s 1 Samtliga kommuner i Göteborgsregionen har tecknat avtal om att ta emot ensamma flyktingbarn nästa år utom Lilla Edet. Det är kommunstyrelsens centerpartistiske ordförande Bjarne Färjhage som likt sin moderata kollega i Vellinge bestämt sig för att svika de utsatta barnen. -Jag skäms över Lilla Edet, säger oppositionsrådet Madeleine Dahlgren (S). Nu återstår bara att se om Maud Olofsson kommer att visa samma kurage som Fredrik Re i n f e l d t och ta sin partikollega i örat. Fast Maud ligger ju förstås en bra bit till höger om statsministern S k ä m s 2 Mölndals kommun får i år ett överskott i kommunkassan på 64 miljoner kronor. Trots det har man valt att försämra äldreomsorgen och kasta ut många av sina anställda i arbetslöshet. I september nästa år kan du byta ut de styrande politikerna i Mölndal. Redaktion och annonser: Vegagatan 27, Göteborg. Telefon: Fax: e-post: info@anderssonhult.se Ansvarig utgivare: Anders Hagberg. Tryck: JMS, Vellinge Manusstopp nr 1: 28 januari Utkommer: 9 februari A u ke n s t e s t a m e n t e Mitt testamente är ett politiskt testamente. Det tillägnas dem som kommer efter min generation och då särskilt de unga som växer upp nu. Mitt testamente tillägnas dem som har modet att vara med. Som inte vill stå utanför som åskådare, utan vill vara med där saker och ting händer. Som inte är förlamade av globaliseringens oöverskådlighet eller den tröstlösa parollen att bara tänka på sig själv och sina egna chanser. Skrivet av danske S-politikern Svend Auken kort före sin död i augusti i år. Auken var en av de mest kända profilerna inom dansk socialdemokrati och bland annat miljö-och energiminister K n a p p t r y c k för jobben Hela den moderata jobbpolitiken har handlat om att trycka på ekonomiska knappar: om det blir mer lönande att arbeta (sänkt skatt), billigare att anställa (sänkt arbetsgivareavgift) och dyrare att vara sjuk eller arbetslös (sämre ersättning och hård a re kontroll). Då kommer folk inte att vilja vara sjuka och arbetslösa längre, och a r b e t s g i varna kommer att anställda dem. Att det finns en mängd andra faktorer som påve rkar både arbetslösheten i stort och den enskildes möjligheter att få jobb är en tanke som överhuvudtaget inte verkar finnas i de moderata hjärnorna Den moderata politiken har inte hjälpt till att slussa tillbaka långtidsarbetslösa, långtidssjukskrivna eller ungdomar med ofullständig gymnasieskola, bara gjort det hårdare och mer utsatt att vara sjuk eller arbetslös. Anne-Marie Lindgren, Arbetarrörelsens tankesmedja i Aktuellt i Politiken. rå för, kanske du tänker? Nej, det kan den inte. Men, den kan i högsta grad lastas för hur den hanterar krisen. Och det är där som det har gått helt fel. Bortsett från stor handlingskraft när det gällt att sänka skatterna för dem som tjänar mest och att fatta beslut som slår hjärtlöst mot dem som har det sämst, så har regeringen agerat oerhört passivt. Det utanförskap man i förra valet lovade att minska har ökat lavinartat. Och valrörelsens uppblåsta arbetslinje har i stort sett inte blivit mycket mer än en jättelik satsning på jobbcoacher. Ett magnifikt fiasko där arbetsförmedlingen på regeringens order snabbupphandlat 1000-tals coacher från drygt 150 privatföretag som arbetslösa tvingats ta hjälp av för att få ut sin a-kassa. I en uppmärksammad artikelserie i Aftonbladet avslöjades hur en stor del av denna hjälp erbjuds av rena skojare. De arbetslösa har tvingats vända sig till nyreligiösa sektl e d a re, hypnotisöre r, helbrägdagörare och beröringster a p e u t e r. Flera av företagen drivs av kriminella och skattebrottslingar. Några jobb har det naturligtvis inte blivit. Inte bara av det skälet att det inte skapas jobb genom hypnos eller trolldom, utan framför allt för att det inte finns några jobb att söka. De enda vinnarna är coachföretagen som kammat hem miljonvinster. Om ett knappt år har vi förhoppningsvis en annan regering. Jag tror inte att den genom ett trollslag kan bryta den negativa trenden. Det kommer att ta tid att vända skutan Sverige på rätt köl. Och det kommer säker att kosta både blod, svett och tårar. Men jag är öve r- tygad om att en röd-grön regering har betydligt större förutsättningar -och framför allt vilja- att återskapa och utveckla den gemensamma välfärden. Att renovera och bygga vidare på den framgångsrika och jämlika svenska modellen. Men det förutsätter också att vi löntagare, och då inte minst alla vi välfärdsarbetare inom Kommunal, sätter press på de rödgröna och ser till och bevakar så att de verkligen lever upp till sina löften om att slå vakt om och utveckla den gemensamma välfärden. Slutligen vill jag passa på att önska alla medlemmar, era familjer, anställda och alla som vi haft förmånen att samarbeta med under året en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År. Liksom tidigare år avstår Kommunal Väst från att skicka några julkort, istället avsätter vi de pengar detta skulle ha kostat till Barncancerfonden. Hoppas också att ni ägnar alla de kommunalare som arbetar för att Sverige ska fungera när vi andra firar jul och nyår en tanke. Hoppas förresten att även arbetsgivaren gör detta när vi efter nyår går in i nya löneförhandlingar! Anders Hagberg, ordförande Kommunal Väst God jul och Gott nytt år önskar redaktionen! S p r i d t i d n i n g e n! Varje nummer av Kommunal V ä s t t rycks i över exemplar och den är därmed en av de större tidningarna i Västsverige. Eftersom Kommunal Väst främst går ut till medlemmarna blir dock inte innehållet allmänt spritt. För att råda bot på detta uppmanar vi dig att inte slänga tidningen när du läst färdigt utan istället ta med den till din arbetsplats, ge den till kompisar, goda grannar etc. På så sätt kan vi sprida goda exempel på facklig aktivitet och matnyttig information om vad facket står för. Det innebär i sin tur bättre facklig opinionsbildning vilket är angeläget inte minst nu när vi står inför en hård avtalsrörelse! Carina Hult Stig Andersson Per Hellstrand Eddie Backman carina@anderssonhult.se stig@anderssonhult.se per@anderssonhult.se eddie@eddiebackman.com 2 Kommunal Väst medlemstidning december 2009

3 Tr a k a s s e r i e r, våld och hot - men det här tar priset Ansökte om skyddsjakt på biljettkontrollanter Trakasserier, hot och även våld hör till vanligheterna för biljettkontrollanterna på bussar och spårvagnar. Men det mest extrema hittills inkom den 12 november till Länsstyrelsens rättsenhet i Vänersborg. En göteborgare i 30- årsåldern kommer då in med en formell ansökan om att få utöva skyddsjakt av biljettkontrollörer. Mannen, boende på Gibraltargatan i Göteborg, ansöker om att få skjuta alla biljettk o n t ro l l ö rer inom ett område på 2000 hektar i centrala Göteborg. En karta med noggrant utmärkt område bifogas ansökan. -Det verkar fruktansvärt sjukt, men samtidigt kan man inte ta en sådan här handling med en klackspark, säger Kjell-Åke Rönnberg. huvudskyddsombud för biljettk o n t rollanterna vid Tr a f i k a n t s e rvice, som är ett dotterbolag till Göteborgs Spårvägar. -Många av kontrollanterna kände ett stort obehag över att gå ut och jobba efter att ansökan blivit känd. L ä n s s t y relsen tog omedelbart kontakt med Varje dag begås oförrätter i Ankeborg, men få så grova som de Västtrafiks kontrollanter uträttar. Dessa skadedjur utarmar och äter upp mängder resurser när de får chans, resurser som håller på att ta slut. För ett hållbart samhälle måste skyddsjakt och skottpeng införas omedelbart. Säkerhetspolisen när ansökan dök upp. Tr a- fikantservice har också gjort en polisanmälan. - Vi har gjort en polisanmälan men inte fått något besked om vad som hänt med den, säger Björn Norbäck, som i övrigt inte vill uttala sig om händelsen. Under rubriken beskrivning av skaderisken eller inträffade skador/olägenheter skriver mannen: Varje dag begås oförrätter i Ankeborg, men få så grova som de Västtrafiks kontrollanter uträttar. Dessa skadedjur utarmar och äter upp mängder resurser när de får chans, resurser som håller på att ta slut. För ett hållbart samhälle måste skyddsjakt och skottpeng införas omedelbart. Ansökan avslutas med uppmaningen: Ge mig tillstånd så löser jag problemet! Noteras ska att mannen ertappades i oktober utan giltigt färdbevis och då fick en tilläggsavgift på 1200 kronor. Enligt en mätning i våras åker 8,6 pro c e n t av resenärerna i den göteborgska kollektivtrafiken utan giltigt färdbevis. Totalt ertappas cirka av dessa varje år. Efter mätningen, som visade betydligt högre andel f u s k å k a re än vad man dittills antagit, har V ä s t- rafik gett Tr a f i k a n t s e rvice i uppdrag att utöka antalet kontroller och kontrollanter. Stig A n d e r s s o n Den 12 november registrerades ansökan om skyddsjakt på biljettkontrollanter hos länsstyrelsen. Även om det är svårt att ta ansökan på allvar så skapade den stor oro hos kontrollanterna. Man vet ju aldrig vad en sjuk människa kan hitta på, säger Kjell-Åke Rönnberg, arbetsplatsombud för biljettkontrollanterna. Kommunal Väst medlemstidning december

4 Så skall (S) utvecklas I STO R S T Ä D E R NA Hallå där Anders Nilsson, stadssekreterare (S) vid Kommunstyrelsen i Göteborg och med djupa rötter i Kommunal. Du har skrivit ett uppmärksammat idépolitiskt dokument om hur socialdemokraternas politik ska utvecklas i storstäderna. Rapporten presenterades på partikongressen av de tre storstadskommunalråden Anneli Hulthén, Carin Jämtin och Ilmar Reepalu. Vad är bakgrunden till din skrift? - Vi måste bli starkare i storstäderna om (S) ska vinna valet nästa år. Uppgiften för mig har varit att skapa en idépolitisk plattform för hur det ska gå till. Innehållet har vuxit fram ur diskussioner med folk från de tre partidistrikten. I viss mån har jag också bidragit med egna erfarenheter. Tanken är att innehållet ska bilda grund för fortsatta diskussioner om vi ska möta människorna i storstäderna. Opinionsundersökningar visar att (S) inte samlar mer än drygt 25 procent i storstäderna. Du skriver i rapporten att bilden är likartad i storstadsområdena när man bortser från kommunindelningarna. Sp e- ciellt har barnfamiljerna i villaområdena flytt från partiet, men (S) samlar även färre röster bland väljarna i de socialt mest utsatta områdena. Vad ligger bakom och hur kan utvecklingen vändas? - Det är två saker som gör att vi tappar. För det första: A r b e t a rklassen som traditionellt stöder (s) minskar. Sa m- tidigt växer mellanskikten som har mindre benägenhet att rösta på oss. Den utvecklingen är mest markerad i storstäderna. - Vi ser även att klassröstningen minskar och att rörligheten ibland väljarna ökar. Detta ska dock inte enbart tolkas negativt eftersom det även ger oss möjligheter att ta tillbaka väljarnas stöd! Men för att det ska lyc k- as krävs större inbrytningar i medelklassen. - För det andra: Den generella välfärdspolitik som präglat Sverige innebär att samhället kännetecknas av bred värdegemenskap. Men denna gemenskap har utsatts för tryck vilket förstärkts under den borgerliga regeringen. Medelklassens fört roende för gemensamma välfärdslösningar minsk a r, man kompletterar trygghetssystemen via privata försäkringsskydd och marknadsförda tjänster. - Även i storstädernas förorter ser vi ett tryck mot gemenskapen fast då i andra änden av välfärdsskalan. Det är de allt fler fattiga som inte fullt ut kvalificerar sig för generella välfärdslösningar, som känner sig marginaliserade och inte röstar i lika stor utsträckning som socialdemokraternas kärnväljare. Du skriver också att den största befolkningstillväxten framöver sker i storstadsområdena där ju (S) går tillbaka. Trenden av sviktande väljarstöd måste därför brytas för att partiet ska kunna utmana borgerligheten och den politiska eliten om makten i landet. Du ägnar stor plats i din rapport om att partiet måste korrigera två felaktiga bilder för att lyckas. Vad innebär det? - Den första bilden är att är att vårt parti företräder det gamla industrisamhällets arbetarkollektiv och därför inte har några svar på utmaningarna som storstadsborna upplever. Den bilden är fel eftersom partiet mer uppstod som svar på marknadsekonomins genombrott. Anders Nilsson mitt bland storstadsväljarna i centrala Göteborg. Det är bland annat här nästa val avgörs och Anders understryker att det nu gäller att få ut den rätta bilden av partiets politik. Vidare behövs en ny anda av gemensamhet och samhörighet i storstäderna! Marknadsekonomin innebar ökad frihet och individualitet för människan på ett sätt som är unikt i historien. Men samtidigt blev hon utsatt för marknadskrafternas negativa sida i form av ökad utsatthet genom opersonliga, samhälleliga krafter långt bortom den enskilde individens kontro l l. - Människans belägenhet i marknadsekonomin är alltså kärnan i socialdemokratin som ideologi och rörelse. Svaret på att möta denna otrygghet blev samhällets generella välfärdssystem för alla vilket är den stora socialdemokratiska innovationen! Så du menar att medelklassen i storstäderna inte har klart för sig att de i själva verket tjänar på en socialdemokratisk politik? - Inte tillräckligt många ser att de generella välfärdssystemen ger individen en starkare ställning både på arb e t s m a rknaden och privat. Dessutom slipper man hamna i underordnad beroendeställning. Motsatsen är den borgerliga världsåskådningen att om samhällets insatser begränsas ökar individens frihet. - Min poäng är alla förlorar om man agerar kortsiktigt efter egenintresset enligt den borgerliga modellen. Det beror på att privata försäkringslösningar både blir mindre robusta och dyrare än samhällets generella skattefinansierade lösningar eftersom riskspridningen minskar. Du får alltså både mer ojämlika villkor och ett ineffektivare sätt att hantera risker. USA:s sjukvård är ett exempel. - Den andra delaktiga bilden innebär att partiet bara företräder de människor som har störst behov av samhällets stöd. Detta är också fel. Man kan säga att de borgerliga skickligt lurat oss i en fälla som innebär att vi framstår som ett bidragsparti för utsatta grupper. Vi reagerar ju på orättvisor och har ett stort socialt samvete. - Men i själva verket företräder vi en bred intressegemenskap där det gäller att fördela riskerna i livet för den stora majoritet som råkar ut för omställningar. Det kan handla om sjukdom och arbetslöshet för att ta ett par exempel. På så sätt svarar vi mycket väl mot storstadsmänniskans behov. Vilka förslag har du för att socialdemokraterna ska få med sig storstadsväljarna, vilket ju är helt nödvändigt för att vinna valen? - Vi måste bli bättre på att få ut den rätta bilden av vår politik, att socialdemokraterna skapar de bästa föru t s ä t t- ningarna för individens personliga frihet och självförverkligande. - Jag trycker också på att det måste till en ny anda av gemensamhet och samhörighet i våra storstäder. - Som jag skrev i min förra krönika i Kommunal Väst b o rde de gemensamma intressena och värderingarna vara starkare mellan lägenheternas och de egna hemmens familjer än mellan de senare och den stenrika överklassen! Per Hellstrand Fotnot: Ra p p o rten hittar du på s o c i a l d e m o k rat e rn a. s e / u p l o a d / we b b f o ra l l a / p d / g o t e b o r g / d o k u m e n t / P D F 4 Kommunal Väst medlemstidning december 2009

5 Mikaels påskrift förfalskades REGIONEN BETA L A R I SKADESTÅND När arbetsplats- och skyddsombudet Mikael Jacobsson på Östra Sjukhuset var borta på semester genomförde arbetsgivaren en risk- och konsekvensanalys av planerade personalminskningar. Och när Mikael kom tillbaka kunde han konstatera att någon annan skrivit på dokumentet i hans ställe! Nyligen höll Kommunal och Västra Götalandsre g i o n e n tvisteförhandling om det skedda eftersom skyddsombudet enligt lag alltid ska vara med i sådana sammanhang. Resultatet blev att facket får skadestånd på kronor som delas mellan förbundet och Mikael Jacobsson. Arbetsgivaren skyller på tidsbrist i samband med semestrarna men medger genom skadeståndet att man gjort fel. Den unika händelsen inträffade i samband med att ledningen skulle upprätta en checklista på en slutenvårdsavdelning inom akutpsykiatrin. Checklistan togs fram i samband med arbetsmiljö- och riskbedömning av ve rksamhets- och organisationsförändringar, så kallad riskoch konsekvensanalys. Detta gjordes utifrån bemanningsöversynen på SU. I klartext gällde det att undersöka om lägre bemanning skulle innebära risker för patienter och personal. Skyddsombudet ska alltid vara med när detta görs för att de anställdas synpunkter och krav ska komma fram. Denna rättighet är fastställd i såväl arbetsmiljö- som förtroendemannalagarna. Jag blev både upprörd och kränkt - Men när jag återvänt hem efter semestern undrade flera kollegor va rför jag godkänt konsekve n s b e s k r i v n i n g- arna, berättar Mikael Jacobsson. - Jag blev helt ställd, kollade handlingarna och såg direkt att mitt namn fanns med. Någon hade skrivit en signatur som kunde tydas som Mikael Jacobsson och d ä runder stod mitt namn skrivet på maskin. Då blev jag arg och stormade direkt upp till vårdenhetschefen som dock inte kunde ge någon förklaring. - Sedan rullade det hela igång i och med att jag kopplade in sektionen och nu känns det bra att arbetsgivaren erkänt att fel begåtts. Mikael understryker dock att händelsen ingår i den mentalitet som råder på avdelningen eftersom cheferna helst vill styra och ställa utan att höra vad personalen anser. Lars-Göran Baatz som är ordförande i sektion 54, SU Psykiatri berättar att han först kontaktade personalavdelningen och påpekade det orimliga i tillvägagångssättet. - Jag fick dock heller inte någon bra förklaring och därför landade det hela i en tvisteförhandling där Kommunal begärde skadestånd för brott mot arbetsmiljö- och Mikael Jacobsson blev både upprörd och kränkt av arbetsgivarens agerande. Därför tycker han det är bra att Västra Götalandsregionen nu gått med på att betala skadestånd. f ö rt roendemannalagarna. Arbetsgiva ren gick också med på detta, även om han hänvisade till bristande tid i samband med semester. - Men i praktiken handlar det naturligtvis om att vårdenhetschefen tutade och körde över oss, vilket bottnar i dålig planering. Lars-Göran Baatz framhåller att facket nu kanske fått prejudikat på vad det kan kosta att inte ha med skyddsombudet vid konsekvens- och riskbedömningar som ju görs fortlöpande. - Det är värdefullt att vi har en vägledning eftersom våra skyddsombud deltar i olika aktiviteter i många sammanhang. Dålig planering och semestrar kan alltså inte vara skäl till att arbetsgivaren kör över oss. - En annan lärdom är hur oerhört viktigt det är att sektioner och avdelning står upp för våra arbetsplatsombud och inte lämnar dem ensamma. Det blåser snålt på många arbetsplatser särskilt nu när ekonomin är dålig och våra förtroendevalda kan utsättas för påtryckningar. Då måste vi stå upp som en man och inte tveka att ta strid om så behövs! Per Hellstrand Medlemserbjudande Kommunal Väst medlemstidning december

6 Kommunal vill lyfta fram privatanställda Karin Andersson, Sektion 56 Mölndals sjukhus och Kristina Hermansson, sektion 50 NU-sjukvården, Uddevalla sjukhus studerar förutsättningarna inför avtalsrörelsen. 6 Kommunal Väst medlemstidning december 2009 Kommunals avtalsansvarige Håkan Pettersson lyfte fram de privatanställda medlemmarna när han talade på Kommunal Västs avtalskonferens. Kommunal är ett förbund för alla medlemmar. Därför måste vi lyfta fram de privatanställda medlemmarna mer i avtalsrörelsen! Förbundets andre vice ordförande och avtalsansvarige Håkan Pettersson var självkritisk när han nyligen träffade ett 90-tal fackligt förtroendevalda i avdelning Väst. Han slog fast att förbundet varit alltför fokuserat på motparten SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. Inom SKL:s avtalsområde, som är ett av 50 avtalsområden, har Kommunal cirka medlemmar och trenden är nedåtgående. På den privata sidan finns sålunda hela 49 avtal som medlemmar jobbar efter och de blir dessutom allt fler. - Ska vi lyckas uppnå en gemensam identitet i förbundet och bli ett förbund för alla medlemmar, ja då måste vi behandla alla avtalsområden lika! Håkan Pettersson underströk att det handlar om trov ä r- dighet. Och förbundet är inte trovärdigt när det fortfarande upptäcks privata företag där det inte skett någon lönerevision på fem år. Ä ven avdelningens ordförande Anders Hagberg tog upp medlemmarna vid privata företag när han öppnade upptaktskonferensen inför avtalsrörelsen. Han erinrade om att den gäller alla avtal. - Lokalt i avdelningen gäller det därför att vi samordnar oss och kopplar ihop oss så att de privatanställda medlemmarna får samma trygghet och lika god lön som alla andra. Konferensen hölls nyligen i natursköna Vanns konferensanläggning, tidigare mest känt som Lingatan i Bohuslän. Anders erinrade om att avtalet som slöts 2007 blev ett rekordavtal och ett verkligt lyft för många, inte minst tack va re kvinnopotterna. Samtidigt visade satsningen hur viktigt det är med centrala avtalslösningar, lokalt är det svårt att få samma genomslag. Denna gång är det dock kärvare toner från arbetsgivarna, och Anders ironiserade över beskyllningar om att löntagarna äventyrar landets ekonomi. Rimliga lönepåslag, jämställdhetspott heltidsjobb och rätt till trygga anställningar är inga krav som hotar ekonomin. Efter inledningen äntrade Håkan Pettersson talarstolen och gav en 2 timmar lång initierad föreläsning på temat förväntningar, strategier och målsättningar inför avtalsrörelsen Till sin hjälp hade han två storbildsskärmar som spottade fram siffror och diagram som dock hade en benägenhet att falla bort allt emellanåt. Vilket fick Håkan att dra paralleller till ormtjusaren på Kiviks marknad som glömde ta med sig ormarna och istället fick berätta om dem Han framhöll inledningsvis att de lokala och centrala nivåerna hänger ihop när det gäller avtalen. Via de centralt träffade avtalen leve reras löneutrymme som man tar hand om och fördelar lokalt. - Men vi som jobbar centralt måste också få input från er ute i landet för att lyckas. Och avtalsrörelsen är klar först när ni är färdiga lokalt. Vilka är då förutsättningarna inför avtalsrörelsen? Håkan Pettersson noterade arbetsgivarnas krav på 0 kr i lönepåslag och lyfte istället fram förnuftiga ekonomer som ger en annan bild. De säger att det behövs rimliga, balanserade påslag som ger reallönehöjning för att få fart på efterfrågan och därmed ekonomin! Just reallönehöjning, det vill säga ökad köpkraft är också ett av de viktigaste lönepolitiska målen för Kommunal. Löneutjämningen mellan mans- och kvinnodominerade yrken är ett av Kommunals tunga avtalskrav. LOförbunden enades i höst om en ny mer låglöneinriktad modell som dock ska ge samma effekt som de tidigare kvinnopotterna. Håkan Pettersson lät dock förstå att förbundet på längre sikt vill ha en mer renodlad lösning som ger ännu bättre resultat för kvinnorna. Detta med löner är emellertid komplicerat eftersom statistiken även visar att män i mansdominerade yrken i Kommunal har lägre löner än sina kollegor i privata n ä r i n g s l i vet. Något som löneförhandlarna också har med sig i ryggsäcken. Höjning av de lägsta lönerna är en annan viktig bit som inte bara gynnar de lägst avlönade utan höjer lönerna i hela lönekedjan. Det är därför arbetsgivaren hatar våra låglönesatsningar, underströk Håkan Pettersson. Individuell lönesättning är också en viktig pusselbit inför avtalsrörelsen och Kommunals avtalsansvarige var inte helt nöjd med tingens tillstånd. - Vi måste bli bättre här. De individuella lönerna fungerar ojämnt i landet, problem och avarter finns. Det gäller att finslipa kriterierna så de blir bra för våra medlemmar. Samtidigt måste vi få öppna löner och slut på det hemlighetsmakeri kring lönesättningen som råder på en del håll. Hur ska du veta vad som är rättvist om du inte vet vad kompisen tjänar? Även här behövs bättre lokalt inflytande. Vad är då framgångsfaktorn i den kommande lönerörelsen som en deltagare uttryckte det? Jo, att LO-förbunden är enade och gemensamt ställer upp för varandra! - Avtalsrörelsen 2010 kommer vi att ha samordnade förbundsförhandlingar. Det innebär att man enas om gemensamma avtalskrav. Sedan går varje förbund hem till sig och förhandlar. Den skarpa punkten är att om ett förbund tvingas ta till stridsåtgärder ställer de andra upp solidariskt med stöd. Det är detta som ger trycket, konstaterade Håkan Pettersson. Per Hellstrand

7 Bättre b e v a k n i n g av villkoren Skickligare f ö r h a n d l i n g av lönerna Mycket har hänt för Sari sen sist Vi ska bevaka medlemmarnas villkor bättre i en rad branscher inom de privata områdena. Samtidigt gäller det att allmänt sett bli skickligare på att förhandla lön samt samarbeta mera mellan sektionerna. Så sammanfattar ombudsman Henrik Jo h a n s- son konferensdagarna inför den kommande avt a l s r ö relsen där lokal samordning och lönepolitiska strategier var huvudämnena. Deltagarna fick bland annat grupparbeta för att den vägen ge förslag på framkomliga vägar för att spetsa det lönepolitiska arbetet i avdelningen. - Exempelvis ser vi att den borgerliga regeringens nya lagstiftning (Lagen om valfrihet, LOV) innebär ökad privatisering av offentlig verksamhet, bland annat genom fler hushållsnära tjänster och städentre p re n a d e r. Detta måste vi engagera oss mycket mer i eftersom fler medlemmar kommer att arbeta i privata företag, framhåller Henrik Johansson. Han understryker att den fackliga organisationsgraden ofta är låg inom detta område - därmed brister även den fackliga aktiviteten. Följden blir sämre löner och arbetsvillkor. Här gäller det därför att re k rytera fler medlemmar, engagera dem fackligt och få fart på de lokala löneförhandlingarna. - Men allmänt sett gäller det för oss att bli bättre över hela avtalsfältet när det gäller att samordna oss och förhandla lön. - Det är viktigt för oss att tydliggöra förbundets lönepolitiska mål som ger god vägledning: Bra reallöneutveckling. Högre lägsta löner Höjda relativlöner som innebär att man ser på kommunalarbetarnas löner i förhållande till industriarbetarnas. Löneutjämning mellan kvinnor och män. Ingen lönemässig särbehandling på grund av etnicitet, dvs att man är invandrare. Lönesättning som stimulerar till och ger stöd för medlemmarnas yrkesutveckling. För att Kommunal ska lyckas nå dessa mål som spikades på kongressen 2004 behövs krafttag på alla nivåer inom förbundet, i hög grad alltså även regionalt och lokalt. Några exempel är lönekartläggningar på alla arbetsplatser, utbildning av förtroendevalda och lokala avtal om befattningslöner. Avdelning och sektioner måste även bli bättre på att på att utnyttja draghjälpen för lönehöjningar i samband med brist på arbetskraft. En annan angelägen bit är att stimulera yrkesutbildning och kvalitet samt få bort bilden av Kommunals medlemmar som utbytbara. Ett viktigt hjälpmedel för att få fart på löneutvecklingen är också uthållig lokal opinionsbildning så att allmänheten /skattebetalarna inser att välfärdsarbetarna ska ha rimliga löner. Sari Kitunen anser att Kommunals avtalskrav på 745 kronor är i lägsta laget men att det kanske ändå är realistiskt med tanke på förutsättningarna. Vi fortsätter vår serie om avtalsrörelsen genom att följa barnskötaren Sari Kitunen på Sverigefinska skolan i Göteborg. Sedan förra gången har det hänt mycket. Kommunal har lagt fram avtalskraven och Sari har varit på avtalskonferens. 745 kronor mer i genomsnitt per månad är Kommunals avtalskrav inför den kommande avtalsrörelsen. Och det är ett belopp som barnskötaren Sari Kitunen på Sverigefinska skolan i Göteborg inte slår klackarna i taket över. - Nja, rent spontant känns det för lite. Fast det har ju varit mycket prat om att vi ska hålla igen eftersom tiderna är dåliga, så vi kanske inte kan kräva så mycket mer denna gång. - Nivån på kraven är dock i lägsta laget och eftersom det är ett förhandlingsbud så lär vi få ut ännu mindre Det var LO:styrelsen som i november spikade de gemensamma lönekraven för LO-förbunden. Ut ö ver 620 kronor eller lägst 2,6 procent vill LO ha en pott på minst 125 kronor per heltidsanställd inom avtalsområden där genomsnittslönen ligger under kro n o r. Detta kommer att gynna Kommunals lågavlönade kvinnor, och Sari Kitunen tycker den satsningen är bra. - Jo, det får vi glädje av direkt på min arbetsplats. Så just den biten känns OK. - Sedan återstår ju orättvisan med procentpåslag, de som tjänar mer får högre löneökningar. Men det kanske inte är läge att tackla detta denna gång. A r b e t s g i varna fortsätter att kräva så kallade sifferlösa avtal utan några centrala påslag. Nu tycker ordföranden i Sveriges Kommuner och landsting Anders Knape (M) till och med att LO-kraven hotar välfärden. - Lätt för honom att säga, undrar vad han själv har i lön?! Det funkar naturligtvis inte att bara förhandla lokalt, då blir det mindre pengar som fördelas orättvist. Den som är talför och håller sig framme får mer än den blyga och tillbakadragna. Nej, vi måste kämpa för våra krav på rimliga centrala påslag, säger Sari Kitunen. Själv har hon varit på avtalskonferens med Kommunal KFO eftersom hennes arbetsplats är en kooperativ friskola. Hur var stämningarna där? - Vi hade en bra och givande diskussion och kom fram till en hel del utöver själva lönekraven. Bland annat gäller det anställningsformerna samt rätten till heltid. Det är också angeläget att hindra arbetsgivarna gå runt LAS via bemanningsföretag. Alltså först säga upp folk med motiveringen arbetsbrist och sen ta in dem man vill ha genom bemanningsföretag. Sari nämner också kravet på fria arbetskläder, men om det kommer med i Kommunals slutliga avtalskrav vet man inte än. - Däremot är vi nog rätt säkra på att det bör bli ett kort avtal på 1 år. Det är dumt att binda sig längre med tanke på hur osäkert allt är med ekonomin. Per Hellstrand Kommunal Väst medlemstidning december

8 INGEN LJUSNING FÖR de arbetslösa barnskötarna Kristin Cimen försöker hålla humöret uppe trots att hon varit arbetslös sedan april. Men det är svårt att se någon framtid som barnskötare. Jag är väldigt besviken över att ingen frågar efter mina kunskaper och ser ingen framtid i barnskötaryrket just nu. Å andra sidan vill jag heller inte ge upp det jobb som jag utbildat mig till! Kristin Cimen, 35 är en av de fem arbetslösa barnskötare i Bergsjön som vi berättade om i förra numret av Kommunal Väst. Hennes telefon är fortfarande tyst, arbetsgivaren har inte erbjudit ett enda jobb trots att hon är med i vikariepoolen. Det beror på att hon vikarierat i två år vilket innebär att kommunen därmed riskerar att fastanställa henne om hon får ytterligare vikariat. Kristin har lätt till leende trots att hennes situation är p ressad och a-kassan går ut om några månader. Men besvikelsen kommer fram när hon berättar närmare om sin situation. Hon utbildade sig till barnskötare i början av talet men ville se sig om i världen och pröva något nytt innan hon sökte jobb i barnomsorgen. Därför arbetade hon inom turistnäringen i Turkiet några år innan det var dags att återvända till Sverige och Göteborg. Men då var tiderna sämre och Kristin blev arbetslös. En ny möjlighet öppnades dock när arbetsförmedlingen startade ett projekt i Kortedala- Bergsjön och Kristin kom in i vikariepoolen för barnomsorgen. - Äntligen fick jag en chans att börja jobba och sedan har det blivit åtskilliga vikariat på samma ställe. Det kändes fint, jag blev uppskattad både av kollegor och föräldrar och bestämde mig för att stanna kvar i yrket. 8 Kommunal Väst medlemstidning december 2009 Bland annat fick jag ta hand om databiten som blir allt viktigare på dagis. - Då tyckte jag att barnskötary rket kändes helt rätt och trivdes jättebra! Men efter april i år har jag inte hört något alls från min gamla arbetsplats. Jobbet tog slut från den ena dagen till den andra! - Efterhand som tiden går börjar funderingarna, orkar man engagera sig i ett sånt osäkert jobb? Man tappar ju motivationen när allt är så osäkert. Och särkilt bittert är det att bli överflödig när man gett så mycket extra i jobbet på samma ställe under en längre tid. Kristin Cimen ser därför dystert på sin framtid inom barnskötaryrket för närvarande men vill å andra sidan inte ge upp ett bra yrke. Hon söker jobb inte bara i Göteborg utan även kranskommunerna och då bland annat Ale där hon är född och uppvuxen. Utbildning är ett annat alternativ, men att gå vidare till förskollärarexamen känns heller inte bra för henne eftersom hon har en bra utbildning, barnskötare. Och att vid 35 års ålder ta en flerårig utbildning som ger stora studieskulder är inget man gör sådär i en handvändning. Istället funderar hon på något servicejobb, kanske som receptionist. När vi träffas i sektionens lokaler i Bergsjön är även ordföranden Gerda Svendsen med. Hon har engagerat sig och sektionen hårt för de utlasade barnskötarna och bland annat skrivit en motion till kongressen för att slå vakt om barnskötaren som yrkesgrupp. Gerda tror inte att arbetsgivarens agerande beror på att man vill spara pengar. Istället handlar det om att man inte längre vill ha barnskötare i förskolan. Och då kringgår man LAS för att bli kvitt de vikarier som arbetat så länge att de står i tur för fastanställning. - Jag upprepar vad jag sagt tidigare, politikerna måste ta sitt ansva r. Antingen bestämmer man sig för att barnskötarna ska vara kvar och få de fasta anställningar de har rätt till. Eller också måste de peka med hela handen och säga vi ska inte ha några barnskötare längre utan bara förskollärare. Och då måste de besluta om att upphöra med utbildningen till barnskötare, en utbildning som nu leder till arbetslöshet. Gerda understryker att den upprörande hanteringen av arbetslösa barnskötare inte är något lokalt fenomen utan pågår över hela stan. Att det även är ett riksomfattande bekymmer framgår inte minst av de stort uppslagna reportagen i Kommunalarbetarens första novembernummer. - Men det är inte bara de arbetslösa som drabbas. När outbildade vikarier plockas in för att ersätta erfarna, utbildade går det ut över den fasta personalen som får sämre arbetsförhållanden. Lasen blir kriteriet för att ta in personal, inte kvaliteten. När vi skiljs säger Kristin Cimen att hon trots allt försöker hålla humöret uppe. - Fast det känns tungt att varje dag vakna upp och fundera ringer någon idag. Och jag som gillar att vara ute bland folk, hemma klättrar jag på väggarna Per Hellstrand

9 En personalpolitik vi inte kan acceptera Detta är en personalpolitik som jag inte kan acceptera. Därför måste vi ta fram tydliga anvisningar på hur vikarier som arbetat länge ska få fast jobb istället för att bli arbetslösa. Så kommenterar Göteborgs personalkommunalråd Marina Johansson (s) situationen för Kristin Cimen och de andra arbetslösa barnskötarna i Göteborg. Samtidigt poängterar kommunalrådet att problemet inte bara gäller barnskötarna utan återfinns i flera andra yrkesgrupper. Hon aktualiserar också en förstärkning av lagen om anställningsskydd (LAS). Marina Johansson, som själv är tjänstledig barnskötare från Bergsjön, säger att ifrågasättandet av yrkesgruppens kompetens pågått i många år. - Det är alltid lika tråkigt när man inte ser till den enskilde individens kompetens utan bara på om man är högskoleutbildad, dvs förskollärare. Jag tror att det synsättet kan spela in när barnskötare med långa vikariat inte erbjuds fasta jobb. Det är synd eftersom barnskötaren ofta är mer kompetent än förskolläraren för en del uppgifter. - Till detta kommer även den kärva ekonomin i många s t a d s d e l a r, man vill inte få nya åtaganden i form av fler tillsvidareanställningar. Samtidigt betecknar Marina Johansson dagens situation som ohållbar. Det är helt oacceptabelt att barnskötare som vikarierat två år inte duger längre när de är på gränsen att bli inlasade. Att de alltså systematiskt stängs ute från tillsvidareanställning. - Oacceptabelt, anser Marina Johansson om situationen för de arbetslösa barnskötarna. - Detta aktualiserar också att vi måste diskutera en förstärkning av LAS. Lagen kom ju till för att skydda löntagarna. Nu driver den istället fram ett olyckligt beteende hos arbetsgivaren. När det gäller utbildningen av barnskötare vill Marina Johansson att staten men också kommunen ska komma fram till hur man ser på barnskötaryrkets framtid. Helst ser hon att man satsar på att tillvarata barnskötarnas kompetens och vidareutvecklar yrket. 60 städare får gå i Uddevalla Uddevalla kommun ska dra ner kraftigt på städningen i egen regi och upphandla en stor del av verksamheten. Det innebär att av cirka 100 kommunala städare kommer endast ett 40-tal att finnas kvar. Tekniska nämnden som fattade beslutet räknar med att personalminskningen sker via naturlig avgång och då främst genom pensioneringar. Det blir alltså inga uppsägningar. Tre förslag fanns på nämndens bord: att bilda ett kommunalt bolag för all städning, att konkurrensutsätta hela verksamheten samt att ha kvar en mindre del i egen regi. Nämndens borgerliga majoritet fastnade för det sista alternativet vilket främst innebär skolstädning. Kommunals sektionsordförande för Service och Teknik Kjell Aronsson säger i en kommentar att beslutet går att leva med utifrån dagens kärva politiska förutsättningar. - Vi har varit med i utredningen och det kunde blivit värre. Slutresultatet är att kommunen trots allt behåller en egen grundbemanning. Det innebär att kompetens och kunskap finns kvar om kommunen längre fram vill ta tillbaka städning. Lägger man ut allt är det svårt att komma tillbaka. När detta är sagt poängterar Kjell att det handlar om att rädda vad som räddas kan. Det moderatledda styret i Uddevalla arbetar ideologiskt för privatiseringar och nedskärningar av kommunal verksamhet. Att i det läget ändå ha en kommunal grundbemanning inom städ är positivt. - Vi ser det som en överbryggning och hoppas på röd majoritet efter nästa val. I kombination med bättre tider kan det då bli aktuellt att åter satsa på städning i förvaltningens regi! Kjell Aronsson betonar att städutredningen visat att kommunens egna städare är mycket effektiva. - Men tyvärr blir det ofta så att kommunerna riktar in sig på städningen när det ska sparas eller privatiseras. Man gör misstaget att se städningen som någon slags avfallshög när det istället handlar om ett tekniskt alltmer avancerat yrke. Socialdemokraterna i tekniska nämnden re s e rverade sig mot beslutet och hänvisade också till hög kostnadseffektivitet hos kommunens egna städare. Per Hellstrand Kamp f ö r r ä t t v i s a i Kungälv Sedan 2007 bedriver Kommunal Kamp för rättvisa där man genom olika manifestationer informerar medlemmar och andra medborgare om orättvisorna i samhället bland annat när det gäller sjukförsäkring, a-kassa och anställningsformer. Hittills har drygt 500 möten hållits runt om i landet och en regnig novemberdag gick sektionerna 45 och 51 i Kungälv ut på stan för att kämpa för rättvisa. Här är det Maria Steen, sektion 45, Joachim Rees, sektion 45, Mona Haugland, sektion 51 och Mari Salé, sektion 45 som informerar förbipasserande Kungälvsbor om den borgerliga alliansens orättvisa politik. Kommunal Väst medlemstidning december

10 för de små människorna Ända sedan Jesper Kristiansson som tolvåring pryade på en förskola har han vetat att han vill arbeta med människor. Gärna små människor. Så han utbildade sig till barnskötare. Och bildade familj med en förskollärare - Det är ett roligt och viktigt arbete att få lägga grunden för en liten människa, se hur barnet utvecklas och formas till en individ, säger Jesper som egentligen bara saknar två saker i sitt yrkesliv bättre lön och manliga arbetskamrater. På Kompassens förskola i Eklanda i Mölndals kommun är Jesper den ende mannen i personalen. Det är han van vid. Liksom att bli kallad fröken av barnen. - Fröken eller Jesper, de får kalla mig vad de vill. Det ligger ingen värdering i ordet fröken, det är en yrkesroll helt enkelt. På Kompassen arbetar man enligt den så kallade Reggio Emilia pedagogiken, något som passar Jesper bra. - Vi utgår från barnets tankar, frågor och intressen. Ba r n är kompetenta och nyfikna och har en stark drivkraft att utforska världen. Genom att uppmuntra olikhet, samarbete och solidaritet och bekräfta barnens rättigheter så kan man kanske lägga grunden till ett demokratiskt synsätt. INNAN JESPER HAMNADE på Kompassen har han snirklat sig fram genom Sverige. Född i Mölndal, uppvuxen i Västerås och Vännäs, men längtade hem och hade redan vid första flytten bestämt sig för att en dag komma tillbaks söderut. - Samma dag som jag slutade på Barn- och fritidsprogrammet flyttade jag tillbaka till Mölndal, säger Jesper som fortfarande har spår av trivsam norrländska i sin dialekt. I trygga Efter avslutad militärtjänstgöring blev det arbete som praktikant på förskola, sedan olika vikariat och slutligen fast anställning. Sedan 1999 har han arbetat på förskolor i Eklanda där han också bor med sin sambo som är förskollärare och deras två små barn. Mamma är förskollärare och pappa är barnskötare vilka superproffsföräldrar! - Äsch, nejdå, säger Jesper. Vi har samma brister som alla andra. Men det är skillnad på yrkesrollen och föräldrarollen och ibland är det lättare att ha 20 barn på förskolan än två hemma. För tillfället, när våra egna barn är små, arbetar min sambo som dagbarnvårdare så det blir mycket barn både hemma och på jobbet. Men det är lugnt, det går bra. Vi gillar ju barn, det är därför vi valt våra respektive yrken. Vår syn på barn är i stort sett samma, men vi har så klart också våra egna åsikter och värderingar. händer Jesper lägger grunden I trygga händer. Jesper har ända sedan han var väldigt ung vetat att han vill arbeta med människor. - Att kunna trösta nån som är ledsen, skratta med nån som är glad eller att mötas på morgonen av tio glada ungar som vill kramas då känner man att man har ett bra och viktigt arbete! PÅ KO M PASSENS FÖRSKO LAfinns fyra avd e l n i n g- ar, två med barn 1 3 år och två med barn 3 5 år. Jesper arbetar på avdelning Blixten där barnen är 1 3 år. På Blixten finns 14 barn, två heltidsanställda förskollärare och en heltidsanställd barnskötare. Jesper har arbetat här i tre år och är den ende mannen på förskolan. - Jag har absolut inga problem med att arbeta tillsammans med kvinnor och tänker sällan på att jag är ensam man, men kan ändå sakna min gamle kollega Martin. Och jag tycker att det hade varit kul om personalen varit mer jämnt fördelad mellan könen. Dels för att barnen också behöver manliga förebilder och dels för att män och kvinnor kan ha lite olika infallsvinklar och syn på saker och ting. En mix är alltid bra. Samhället består ju av både män och kvinnor, så varför är det så få män som arbetar inom skola, vård och omsorg? Jesper vet själv sva ret. Lönen är för taskig. Hans högskoleutbildade sambo tjänar betydligt mer än han själv, tro t s likartade arbetsuppgifter. - Det har jag heller inga problem med, även om det stör den gamla mallen att mannen ska vara familjeförsörjare. Däremot vill jag gärna kämpa för att få upp våra löner. Men med nuvarande regering lär det väl bli svårt Jesper poängterar att han aldrig blivit prioriterad i löneförhandlingar på grund av sitt kön, vilket många tror. Och han utför självklart precis samma arbetsuppgifter som sina kvinnliga kollegor. Kanske att han är lite mer handy man, kan sätta upp en kabel och byta både lysrör och blöjor. - Jag försöker så gott jag kan och är inte rädd för att ta tag i saker. Sen är det ju inte säkert att jag kan fixa det bara för att jag är kille. En sak som Jesper fixat är att sätta lite guldkant på vardagen. Varje fredag klär personalen upp sig i finkläder, Jesper har skjorta och slips och de kvinnliga kollegorna har klänning eller kjol. Eller skjorta och slips de också. - Det är ett sätt att pigga upp vardagen och markera att helgen och ledigheten är i antågande. Jesper är arbetsplatsombud för Kommunal, fackligt engagerad och intresserad av samhällsfrågor. - Mina föräldrar arbetar på Posten och är bägge fackligt engagerade i SECO, så tanken om rättvisa och demokrati har alltid varit naturlig för mig. Dessutom är det jättekul att jobba fackligt, att få vara med och påverka och att kanske kunna hjälpa sina kollegor. - Jag tillhör sektion 40 och där finns det superstarka tjejer och killar som gör ett kanonjobb! Själv skulle jag absolut kunna tänka mig att utöka och utveckla mitt fackliga engagemang. Med tanke på de nya sparkraven och utförsäljningarna i kommunen finns det mycket att göra. Man vet inte vad som kommer att hända och facket behövs mer än någonsin i dessa oroliga tider. J E S PER MENAR OCKSÅ ATT DEt vo re bra om man kunde driva en kampanj för att få in fler män på traditionellt kvinnliga arbetsplatser, exempelvis förskolan. - Några fördelar är att vi arbetar både ute och inne, vi har stor frihet i jobbet men också stort ansvar, föräldrakontakten är ofta givande och rolig, det finns ett bra kamratskap i arbetslagen, vi hjälps åt och är som en familj på jobbet. Man känner sig uppskattad varje dag både av föräldrar och barn och vet att man gör ett viktigt och bra jobb. Men framför allt så ger det så mycket tillbaks att arbeta med barn. En del av mina barn är stora nu, men tar fortfarande kontakt om vi ses på stan. Och när man kommer till jobbet på morgonen och möts av tio små ungar som kommer springande och vill kramas, då blir man riktigt glad. Liksom när man kan trösta någon som är ledsen, skratta med någon som är glad eller ser hur ett barn utvecklas och formas till en individ. - Att vara barnskötare är ett positivt och roligt arbete. Mitt under en härlig semester med familjen kan jag ibland längta efter mina barn och kollegor på förskolan det är inte illa att ha ett jobb man faktiskt kan längta till! Carina Hult Fakta Vad är Reggio Emilia? Reggio Emilia är en pedagogisk förskoleinriktning som startades vid de kommunala daghemmen i Re g- gio nell Emilia i Italien En bärande idé är att utveckla barnens alla uttrycksmöjligheter. Pedagogen ska inte påve rka eller värdera på vilket sätt barnet vill uttrycka sig. Hon eller han bör heller inte ge färdiga svar på frågor, utan istället finnas med som ett stöd när barnet funderar på hur det kan lära sig förstå. Skapande, observation och dokumentation har stor betydelse i ve rksamheten. Arbetssättet är förankrat i en djupt humanistisk livshållning som bygger på en stark tro på människans möjligheter, en djup respekt för barnet och övertygelsen att alla barn föds rika, intelligenta och med en stark drivkraft att utforska världen. Ledorden är delaktighet och utforskande. 1 0 Kommunal Väst medlemstidning december 2009

11 - Att vara barnskötare är ett roligt och positivt arbete, säger Jesper Kristiansson som bara saknar två saker i sitt yrkesliv bättre lön och manliga kollegor. Kommunal Väst medlemstidning december

12 Marina pryade på PRISAD SKO L A Det är både roligt och nyttigt att komma ut på olika arbetsplatser. I dag är det speciellt intressant eftersom jag träffar både personal och elever. Det konstaterade kommunalrådet Marina Johansson (S) när vi träffade henne mitt under lunchen på Nordhemsskolan i Göteborg. Också personalen gillade att få träffa en livs levande politiker. -Vi har redan hunnit prata en hel del politik under förmiddagen, berättar Ulla Alivodic, som arbetar som ekonomibiträde. -Det är jätteintressant. Och jag hoppas vi får mer tid att prata i eftermiddag. Det är bra att de som bestämmer i kommunen kommer ut och ser hur vi har det och hur allt fungerar. Under en hel dag arbetade Marina tillsammans med övrig personal i Nordhemsskolans skolrestaurang. Av en ren slump blev det så att skolan samma dag fick veta att de utnämnts till Stjärnrestaurang av organisationen Skolmatens vänner. En utmärkelse som endast 12 skolrestauranger i hela landet fått. -Jag tycker också att det är en väldigt fin och trevlig s k o l restaurang, säger Marina Johansson. Personalen här har all rätt att känna sig riktigt stolta. De tre stjärnorna i utnämningen till St j ä r n re s t a u r a n g står för: Nöjda matgäster Omsorgsfullt lagad mat serverad i trevlig miljö Ambitionen att servera närproducerad och ekologisk mat Stig A n d e r s s o n Blandad kompott av motioner till kongressen 80 procent av den tidigare inkomsten i a-kassa, avskaffa karensdagen, heltid en rättighet, hälsokontroll vart annat år. Detta är några krav och förslag som framförs i motioner från Kommunal Väst till nästa års förbundskongress. Medlemmar och sektioner har skrivit ett 30-tal motioner som berör ett brett område alltifrån bilförsäkringar till Ylva Thörns lön. Tyngdpunkten ligger på förbättringar av socialförsäkringarna och arbetstiderna samt sänkt medlemsavgift. - Man ska kunna leva fastän man är arbetslös, skriver Monica Carlsson i sektion 58, SU Östra. Hon vill att ersättningstaket i a-kassan höjs till 80 procent. Sektionen instämmer och det gör även avdelningen. Avskaffa karensdagen vid sjukdom är rubriken på en rad motioner där de flesta fokuserar på vissa yrk e s g ru p p e r. Avdelningen avstyrker särlösningar men t i l l s t y rker delar av en motion från enskilda medlemmar i sektion 14, Gunnared. Kraven gäller att karensdagen tas bort vid bevisad smitta från arbetsplats samt att arbetsgivaren betalar ersättningen. 1 2 Kommunal Väst medlemstidning december 2009 Ulla Alivodia tyckte det var jätteintressant att få prata politik med kommunalrådet Marina Johansson. Att dessutom skolrestaurangen på Nordhemsskolan samma dag utsågs till Stjärnrestaurang gjorde dagen extra bra. En grupp medlemmar i sektion 58 SU Östra vill att Kommunal ska gå på offensiven för att permanent bli av med den orättvisa som karensdagar innebär. Me d l e m- marna kräver även att förbundet verkar offensivt för att ersättningsnivån på sjukpenningen blir 90 procent. Avdelningen tillstyrker i båda fallen. Heltid är en rättighet, skriver flera medlemmar i sektionerna 34, Munkedal och 58 SU Östra. Man ska kunna försörja sig på sitt arbete säger exempelvis Annette Öberg Rhodin i 58:an. Sektionen tillstyrker och skriver att rätten till heltid är jätteviktig för medlemmarna. Avdelningen håller med. H ä l s o k o n t roll va rtannat år efterlyser Marita Ma t t s s o n, sektion 45, Kungälv med motiveringen att före bygga ohälsa hos personalen. Såväl sektion som avdelning tillstyrker. Förbundet ska arbeta för att endast barnskötare ska finnas i förskolan när det gäller 0-5-åringar föreslår sektionerna 14, Gu n n a red, 15, Ko rtedala och 29, Be r g s j ö n. Avdelningen tillstyrker med ändringen verka för men vill däremot inte att barnskötarna ska döpas om till barnpedagoger. Flera motionärer vill ha sänkt facklig medlemsavgift i en eller annan form men det tycker inte avdelningsstyrelsen. Det är dags för Kommunal att komma ut som organisation på allvar skriver en motionär i Gu n n a red och efterlyser ökad HBT-kompetens inom förbundet och på arbetsplatserna. Sektion och avdelning tillstyrker. En förslagsställare i Kungälv skriver att försäkringsbolagen diskriminerar medelålders kvinnor i bilförsäkringen. Sektion 45 tillstyrker med motiveringen Mot diskriminering och för jämställdhet. Avdelningen bifaller. F ö r b u n d s o rdföranden har för hög lön anser sektion 60, Re g i o n s e rvice, men det tycker inte avdelningen som avstyrker. Det blir Kommunals kongress som slutgiltigt tar ställning till motionerna. Flera gäller lagändringar där politikerna beslutar vilket innebär att Kommunal kan föra krav och önskemål vidare till Socialdemokraterna. Kongressen hålls i juni nästa år. Avdelningen har 16 kongressombud. Per Hellstrand

13 år med Ko m m u n a l V ä s t I år är det tio år sedan Kommunal Väst bildades genom sammanslagning av Kommunal avdelning 8 (Göteborg med kranskommuner) och Kommunal Bohuslän. För att spegla de tio åren har vi med hjälp av tidningen Kommunal Västs innehåll gjort en tillbakablick på stort och smått som hänt under dessa år. Vi gör inte anspråk på att ge en fullständig historisk återblick, men vi hoppas ändå med hjälp av ett axplock händelser kunna ge en bild av vad som hänt under de här åren. Kommunal Väst medlemstidning december

14 Ny avdelning Februari 1999Första numret av Kommunal Väst. Ko m- munals avdelning 8 (Göteborg med kranskommuner) och Kommunal Bohuslän har slagits samman och bildat Kommunal Väst. Åttan har haft en egen medlemstidning sedan 1985, Kommunal-Åttan, som nu byter layout och får namnet Kommunal Väst. En självklar nyhet är den nyvalda och första styrelsen i den nya avdelningen. Noteras kan att av de 13 styrelseledamöterna finns i dag ingen kvar. De som hängde med längst var Kerstin Bi l l m a rk, Ei ve Gahnström, In g e g e rd Helen och Hi l- bert Eliasson som alla lämnade styrelsen timmar och heltid April timmar med full lön i Strömstad. Det var toppnyheten i detta nummer. Kommunchefen uttalade sig positivt till ett förslag från Kommunal i Strömstad om att införa 30 timmars arbetsvecka inom handikapp- och äldre o m- sorgen. Bättre arbetsmiljö, färre sjukskrivningar, bättre omsorg, fler i jobb och minskade a-kasse- och socialbidragskostnader var några av argumenten. I en annan artikel lovade kommunalrådet Björk i Uddevalla att under mandatperioden fram till 2002 uppfylla det gamla vallöftet om rätt till heltid för alla. Hur det gick vet vi tyvärr. Men kraven är i dag lika aktuella som då nya fasta jobb September 1999 I detta nummer av tidningen berättar vi om den nya LAS-regeln som ger automatisk tillsvidareanställning för den som vikarierat i minst tre år hos samma arbetsgivare. Av Kommunals samtliga medlemmar var det cirka som vid årsskiftet fick fast jobb. Århundradets barn December 1999 Här träffade vi undersköterskorna Gunilla Englund och Gunilla Tranefjord på Östras kvinnoklinik som hoppades på att få vara med och förlösa århundradets första barn. Tjejer på g Februari 2000 Tjejer i politiken (TIP) var ett nytt sam a r b e t s p rojekt mellan Kommunal, Handels och Metall. En utbildning för att få unga tjejer att engagera sig i politiken. Med i re p o rtaget var bland andra kommunalarna Marina Johansson, i dag kommunalråd i Göteborg, och Pia Norlin, i dag vice ordförande i Kommunal Väst, sektionsordförande Gunnared och ledamot i regionfullmäktige. Statsrådet får besök April 2000 Här finns tidningen med när avdelningsordföranden Janne Sundberg och Bosse Engström, sektionsordförande för spårvägens tekniska personal, besöker statsrådet Britta Lejon för att försöka övertala henne att tillåta kommunala bussföretag att få vara med och konkurrera vid upphandlingar även utanför den egna kommunen. En överlevnadsfråga för de kommunala bussbolagen. I samma nummer presenterade vi Sveriges bästa förslagsställ a re park e r i n g s vakten Michaela Me rcis från Göteborg som fått denna ärevördiga utmärkelse av Kommunförbundet. Michaela fick priset för det material hon tagit fram för att informera om park e r i n g s vakternas viktiga samhällsfunktion och som flitigt används både i skolan och i olika företag. 1 4 Kommunal Väst medlemstidning mars december

15 K o m munaltjejer kan Juni 2000Temat i tidningen var Kommunaltjejer kan. På första sidan var rubrikerna: En b a rt undersköterskor på Östra-avdelning, Inger blev enhetschef, Dagbarnvårdare tog 20 poäng, En b a rt barnskötare på Blåklockan, Evas by x- or gör livet lättare och så presenterades Birgitta - pensionär, barnskötare, författare och regissör. Heta känslor på Gryaab Oktober 2000 I detta nummer hade vi ett avslöjande som gav rejält eko även i övrig massmedia. Det handlade om hur direktören på kommunägda Gryaab eldade upp den insamlade penninggåva han fått av personalen i samband med att han lämnade sin tjänst. Orsaken till att han satte eld på pengarna mitt framför ögonen på flera anställda i lunchrummet var ilska över att Kommunal inte ville acceptera en av direktörens chefsutnämningar i samband med att han själv skulle avgå. Inte första och inte sista Februari 2001 Då var en av rubrikerna Förändringar inom SU. Känns den igen? Divisioner blev områden och verksamheter flyttades. Det var inte första gången organisationen revs upp för att ersättas med en ny och därmed omfattande personalförflyttningar. Och inom några år skulle det visa sig att det heller inte var den sista! Vid varje omorganisation har en redan hårt pressad personal utsatts för nya och tuffa påfrestningar. Halv seger i lång kamp April 2001 I tidningen re d ovisas en halv seger för Ko m- munals, och framför allt avd e l n i n g s o rdförande Janne Su n d- bergs, kamp för de kommunala bussbolagen. Efter uppvaktningar hos statsråd, riksdagsmän, en rad debattartiklar och annat opinionsarbete föll regeringen till föga och gick emot en egen statlig utredning. Försöket som tillåter kommunala bussbolag att konkurrera utanför den egna kommunen förlängs till 2005 för att man ska få ett bättre underlag för ett definitivt beslut. I samma tidning berättar vi om hur man i Västra Frölunda och Högsbo ersätter enhetscheferna inom äldre o m s o r- gen med samord n a re, samtliga hämtade från Ko m m u n a l s yrkesgrupper. Rånades två gånger Juni 2001 Våldet på bussar och spårvagnar var då, liksom i dag, ett stort problem. I tidningen möter vi Marie Budd som rånades vid två olika tillfällen under relativt kort tid. Då var Räddningstjänsten bäst September 2001Här visar vi hur personalen på Räddningstjänsten i Storgöteborg firar att man överlägset vunnit upphandlingen av ambulanssjukvård. Upphandlingen visade att Räddningstjänsten var både bättre och billigare än de sex medtävlande privata företagen. Till synes självklara argument som inte skulle visa sig lika självklara sex år senare när nästa upphandling genomfördes. U n d e r s k ö t e r s kor är bäst Oktober togs undersköterskorna bort från k i rurgkliniken på Sa h l g renska och ersattes med enbart sjuksköterskor. Orsaken var att man ville höja kompetensen. I tidningen kan vi 12 år senare berätta att undersköterskorna är tillbaka och att vårdenhetschefen Eva Rydberg konstaterar att undersköterskorna i vissa fall till och med gör ett bättre jobb än sjuksköterskorna. Kommunal Väst medlemstidning december

16 Centerpartisten som valde vänster December 2001 Striden om offentlig eller privat regi vid trygghetsboendet Dinglegården i Munkedal gick hård i kommunen. S och V ville ha offentlig och den borgerliga majoriteten privat. Då lät centerpartisten och kommunalaren Leif Svensson det egna samvetet gå före partidisciplinen och röstade med S och V. -Jag anser att offentlig regi är bättre både för de boende och för personalen, sa Leif Svensson i en intervju i Kommunal Väst. Och från grannkommunen Sotenäs kunde vi redovisa att kommunchefen lämnade sin tjänst med omedelbar verkan. Detta efter hård kritik från Kommunal, SKTF och Saco sedan kommunchefen helt åsidosatt samverkansavtalet. S o v j e t fasoner på Gatubolaget Juni 2002 Sådana fasoner trodde jag bara att det fanns i det gamla Sovjet, dundrade avdelningsordförande Jan Sundberg efter att det avslöjats att Gatubolaget anlitat privata spanare för att spionera på sina parkeringsvakter. I samma tidning presenteras Kommunal Västs nye kassör under rubriken Raggaren som blev kassör i Kommunal V ä s t. Den gamle raggaren heter Mikael Hansson och är fortfarande kassör i avdelningen till lågavlönade ko m mu n a l a r e September extra miljoner i lön till lågavlönade kommunalare i Göteborg. Den rubriken toppade förstasidan och inne i tidningen kunde man läsa att nya lönesystemet BAS gav 500 kronor extra utöver avtalet samt ett engångsbelopp på kronor till lågavlönade kommunalare. Aldrig Transport för oss! Oktober 2002 Höjd månadslön med 3000 kronor och kronor i retroaktiv lön blev resultatet när Christin Zettersten gick med i Kommunal och fick hjälp att förhandla sin lön. Aldrig Transport för oss! Uppslutningen var hundraprocentig bland de 450 sopåkarna på Renova inför LO:s förslag att renhållarna skulle flyttas över till Transport. A r t i kel i KV gav retroaktiva löner April 2003 Lönsam läsning, var rubriken på en artikel som kunde berätta om att 25 undersköterskor på Sahlgrenska skulle få upp till kronor vardera i retroaktiv lön. Detta efter att ha läst en artikel i Kommunal Väst från Östra sjukhuset där en grupp andra undersköterskor upptäckt att de arbetat efter ett felaktigt schema. När undersköterskorna på Sahlgrenska läste artikeln förstod de att de också arbetade med samma felaktiga schema. Efter 47 år inom barnsjukvården gick Ulla Gustafsson i pension. De sista 15 åren var hon ordförande för Kommunals sektion på Östra sjukhuset. K o m munal i strejk Maj 2003 Kommunal var i strejk. Tidningen dominerades av artiklar som beskrev kommunalarnas kampvilja för bättre löner. Påtagligt var också allmänhetens starka stöd för konflikten, trots att många drabbades av att välfärdsarbetarna inte utförde sina arbetsuppgifter. 1 6 Kommunal Väst medlemstidning december 2009

17 S t r e j ken gav 3,95% Juni 2003 Strejken är slut. 3,95 procent att fördela lokalt blev resultatet. Kommunal Väst intervjuade 11 fackliga företrädare som genomgående var missnöjda med löneökningen. Men ingen ångrade strejken som ve rkligen satte kommunalarnas löner och arbetssituation i fokus. Nu hoppades man på mer pengar i de lokala förhandlingarna. Anna Lindh mördad September 2003 På sidan 4 i Kommunal Väst publiceras ett minnesord över utrikesminister Anna Lindh som nyligen mördats. Bara en dryg vecka före mordet gjorde hon ett arbetsplatsbesök på Altplatsens äldreboende i Västra Fr ö l u n- da. Ett reportage från detta besök skulle ha publicerats i tidningen. Nu fick det ersättas av minnesord och porträtt. Sotare beskjutna på Av e n y n Oktober 2003Visst kan det vara riskfyllt att arbeta som sotare på höga och hala tak. Men att bli beskjuten är knappast något man räknar med. Men det blev sotarna Bosse Karlsson och Thomas Eriksson när de just var färdiga med sotningen på en restaurang på Avenyn. De kom mitt i skottlinjen för ett gangstergäng i en aktion riktad mot restaurangen. Med en hårsmån undkom de utan skador. Maja-Stina fick spårvagn December 2003 Maja-Stina Berntsson var en legendarisk fackföreningskämpe och politiker i Göteborg. För att skapa klarhet över vem Maja-Stina var och varför hon ärats med sitt namn på en av stadens spårvagnar, tecknade vi ett porträtt av städerskan och kommunalaren Maja-Stina Berntsson. Dumpade priser tog renhållarnas jobb Februari 2004 I en artikel avslöjas hur Samhall missköter skötseln av återvinningsplatserna i Göteborg. Ett uppdrag man fått genom att, enligt Kommunals beräkningar, rejält ha dumpat priserna och därmed snott jobben från kommunens renhållare. Flest heltider i Göteborg April 2004 De ofrivilliga deltiderna är ett gammalt och svårlöst problem för många av Kommunals medlemmar. I tidningen redovisas hur det ser ut i de kommuner där avdelningen har medlemmar. Göteborg är den enda kommun där deltidarna är i minoritet, även om det är liten marginal; 49,2 p rocent. Största minskningen av deltider hade varit i Ale som minskat med 10,3 till 60,8 procent. Sämst var det i Tanum där hela 83,1 procent arbetade deltid. Kryssa Lise-Lotte i EU-valet Maj 2004 Nu närmade sig EU-valet och Kommunal Väst uppmanade i en annons att kryssa för barnskötaren och göteborgaren Lise-Lotte Lenberg som stod på Socialdemokraterna valsedel. Vid hösten val skulle det visa sig att det inte räckte för att Lise-Lotte skulle ta plats i parlamentet. I tidningen mötte vi också undersköterskan Catrin Nilsson som ansågs för frisk för sjukpenning och för sjuk för a-kassa. Att hamna mellan myndigheternas stolar är ett problem som skulle visa sig bli allt större under de närmaste åren. Kommunal Väst medlemstidning december

18 Tio gånger mer för chefe r n a Oktober 2004 I tidningen berättar vi om rejäla lönehöjningar i Västra Götalandsregionen mellan och kronor i månaden. Men tyvärr, det gällde inte kommunalarna som i senaste lönerörelsen fått nöja sig med kronor. Nu var det de högsta cheferna som fått nya löner. Regiondirektören Jan-Åke Björklund konstaterade i intervjun att det är ungefär samma höjningar som kommunalarna fått i procent. 2,6 procent (snittet för cheferna) blir ju något helt annat om grundlönen är istället för kronor! Barnskötare mår dåligt December 2004 Nedstämd och trött. V ä rk i huvud och axlar. Svårt att sova. Då är du troligen barnskötare konstateras i en artikel som bygger på enkätundersökning bland 90 barnskötare i Kortedala. För stora barngrupper och bristen på uppskattning är huvudorsakerna till att barnskötarna mår dåligt. Enkäten gjordes av Kommunal i Kortedala. Ministern läste och bjöd in Februari 2005 Också i regeringen läser man Kommunal Väst. Efter artikeln om barnskötarna i Kortedala hörde dåvarande förskoleministern Lena Hallengren (S) av sig och bjöd in barnskötare och fackliga representanter från Kommunal i Kortedala till Stockholm. Ett konkret besked var att barnskötare ska finnas kvar som yrkesgrupp och att regeringen vill satsa på att utveckla och stärka yrket. Seger för Janne Sundberg April 2005 Kommunala bussbolag får bedriva trafik äve n utanför den egna kommunen. Efter tio års utredande och strider satte regeringen ner foten. Försökslagstiftningen permanentades. På Göteborgs Spårvägar kunde man äntligen andas ut. Om beslutet blivit det motsatta hade föru t s ä t t n i n g- arna för spårvägen och övriga kommunala bussbolag att öve r- leva varit i det närmaste noll. Tio års kamp med framför allt en mängd uppva k t n i n g a r, debattinlägg, remissvar och annan lobbyverksamhet var över. Det är ingen överdrift att konstatera att det framför allt var en person som stod som segrare den här dagen Kommunal Västs dåvarande ordförande Janne Sundberg. Utan Jannes idoga och envetna kamp genom åren är det inte troligt att majoriteten i riksdagen köpt argumenten. 40 extra miljoner till u n d e r s k ö t e r s ko r Maj 2005 I detta nummer debuterar en krönikör som skulle visa sig bli mäkta populär och välläst. Rubriken på Eva Nilssons första krönika är Glimtar ur ett 1 majtåg. 300 kronor mer i månaden utöver avtalet för 7857 lågavlönade undersköterskor i Göteborg. Det glada besked gavs på förstasidan av tidningen, efter ett beslut i Göteborgs kommun att avsätta 40 extra miljoner i sitt budgetförslag. Störst löneökning för ko m mu n a l a r e Juni 2005 Efter ett snitt på 510 kronor enligt det centrala löneavtalet lyckades man i såväl Västra Götalandsregionen som i Göteborgs kommun få upp snittet till 600 kron o r. Vilket kunde jämföras med hela LO - k o l l e k t i vet som samma år fick ett lönelyft på i snitt 480 kronor. Göran Persson borde lyssnat på Janne December 2005 Jobben måste bli den stora valfrågan! Det var rubriken på Janne Sundbergs ledare. Tänk vad rätt han hade. Och tänk om Göran Persson lyssnat på denne kloke göteborgske facklige ledare. Då hade kanske valutgången blivit en helt annan nio månader senare! 18 Kommunal Väst medlemstidning 1 8 Kommunal Kommunal Väst Väst medlemstidning medlemstidning mars december Juni december 2009

19 Äldsta sektionen i graven Februari 2006 En av Kommunals äldsta sektioner, sektion 2 Göteborgs Energi, gick i graven. Detta efter att Seko krävt avtalsrätten enligt ett gammalt gränsdragningsbeslut från början av 90-talet. Medlemmarna var besvikna över att inte längre få vara medlemmar i Kommunal, konstaterade sektionens sista ord f ö r a n- de Inger Brestan. Efter varsel om blockad lyckades Kommunal få kollektivavtal på en veterinärklinik i Göteborg. 28 procent på fem år Mars kronor i löneökning sedan år Me d det beloppet visade det sig att undersköterskor anställda i Göteborgs kommun haft den bästa löneutvecklingen alla kategorier inom Kommunal Västs avtalsområde. En löneökning på 28 procent under fem år. Efter intensiva påtryckningar och argumentering lyckades Ko m- munal i Sotenäs få politikern att ändra sig. Anställningsstoppet i hemtjänsten hävdes och fyra nya tjänster tillsattes. Klart att vi ska rösta Juni 2006 Klart att vi ska rösta, konstaterade Kommunal-tjejerna Gunay, Amsale och Marie som vi träffade i Bergsjön. Men i de nordöstra stadsdelarna är det ingen självklarhet att rösta. Valdeltagandet där är det lägsta i kommunen. I ledaren varnar dåvarande avd e l n i n g s o rdföranden Janne Su n d- berg för vad som komma skulle med en borgerlig regering; skattesänkningar och neddragningar i välfärden, stora försämringar av a-kassan och sjukförsäkringen Val mellan två samhällen September 2006 Rösta på söndag! Det var huvudrubriken på första sidan. Därunder uttalade sig flera välkända ansikten om valet: Vi väljer mellan två helt skilda samhällen (Jan Su n d b e r g ), Högeralliansen är förklädd! (Göran Johansson), Rösta och rösta med hjärtat! (Ylva Törn) I ett öppet brev till Kommunal Västs medlemmar avslutade Göran Persson: Vi socialdemokrater kommer alltid att välja välfärden framför stora skattesänkningar. Den 17 september är valet ditt. 227 kronor över centrala avtalet December kronor i månaden. Det blev den genomsnittliga löneökningen för kommunalarna i Göteborg. Det lokala avtalet gav alltså 227 kronor mer än den centrala ö ve renskommelsen. Sett till hela landet var det endast tre kommuner som hade bättre löneökning. Den socialdemokratiska valsegern i Göteborg resulterade bland annat i att barnskötaren och kommunalaren Marina Johansson utsågs till kommunalråd med ansvar för äldrefrågor. Privata ambulanser efter märkliga turer Februari 2007 Upphandlingen av ambulanssjukvård i Göteborg upprörde starka känslor. Efter att ha ansvarat för ambulanssjukvården i över 100 år förlorade Räddningstjänsten upphandlingen. Kritiken var hård mot att upphandlingens vinnare, privatägda Ulfab, fått lämna in ett nytt anbud efter anbudstidens utgång, likaså att man byggde sin offert på en modell där man kringgår arbetstidslagen genom att låta öve rtiden gå i ett helägt dotterbolag. På så sätt kan man l a g- ligt låta personalen arbeta mer än 48 timmar i veckan. Trots att man berättade detta öppet i sitt anbud beslöt ändå Sahlgrenska Universitetssjukhusets styrelse att anta anbudet! Kommunal Kommunal Kommunal Väst Väst medlemstidning medlemstidning Väst medlemstidning december Juni 2009 december

20 Inte råd av vara med i fa c ke t Mars 2007 Efter att regeringen chockhöjde avgifterna till a-kassan samtidigt som man försämrade villkoren valde många att lämna a-kassan. Man hade helt enkelt inte råd att vara kvar. Samtidigt tvingades man också lämna facket eftersom f a c k f ö reningsmedlemskap krävde medlemskap i a-kassan. Historiskt två grenar på samma träd. Efter flera månader av kraftigt minskat medlemsavtal valde Kommunals förbundsstyrelse dock att ända kravet och godta enbart medlemskap i Kommunal för den som väljer att stå utanför a-kassan. I Uddevalla var protesterna, bland såväl föräldrar som personal, starka mot den nya borgerliga majoritetens förslag att privatisera 10 förskolor. Janne Sundberg lämnar efter 12 år April 2007 I en av de längre intervjuer som publicerats i Kommunal Väst mötte vi avgående avdelningsordföranden Janne Sundberg. Men så hade han också mycket att berätta om de 12 år som han stått i främsta ledet för sådär kommunalare i Västsverige. Men det fackliga intresset och engagemanget är långt äldre än så. 21 år gammal började den nyutbildade finmekanikern från Svenstavik i Jämtland att arbeta på Lindholmen. Det var alltså i Metall det började. Men sedan 1967, då Janne började som spårvagnsförare, har det varit Kommunal. Ett antal personer fick i anslutning till intervjun ge sin bild av Janne. Bland andra Göran Johansson: -Jag kommer att sakna Janne. Vi talar samma språk. Nu pågår ju ett generationsskifte till folk som har en helt annan bakgrund. Tur att man är så jädra gammal! Juni 2007 Anders Hagberg ny ordförande Juni 2007 Nu var det dags att presentera avdelningens nye ordförande Anders Hagberg, vaktmästare och fritidsledare från Partille där han varit sektionsordförande i åtskilliga år. Det var alltså en erfaren facklig ledare som valdes till ny avdelningsordförande. Om sin ledarfilosofi sa bland annat Anders i intervjun att han inte strävade efter en styrelse som står bakom honom utan snarare bredvid. Likaså att han fostrats av en rad starka fackligt engagerade kvinnor i Partille. I tidningen konstateras att det nu är slut med kommunalt anställda parkeringsvakter, vilka funnits sedan I fortsättningen är trafikövervakningen en uppgift för privata företag. Att det framledes skulle visa sig att det där med gungor och karuseller inte alltid fungerar är en annan sak. Fram till dags dato har kommunen tappat mångmiljonbelopp i missade parkeringsavgifter eftersom den private entreprenören inte uppfyllt kraven på antalet park e r i n g s vakter och öve rva k- ningstimmar. O ffentlig sjukvård bättre och billigare September 2007I dessa privatiseringarnas tideva rv kunde vi berätta om att man både kapade köerna och sparade miljonbelopp när Sa h l g renska Un i versitetssjukhuset tog hem de tidigare inköpta hjärtoperationerna från Carlanderska och Scandinavian Heart Center. -Vi har bevisat att offentlig sjukvård kan vara både flexibel och kostnadseffektiv, konstaterade Lars Ekström, områdeschef på Hjärta-Kärl. Att strunta i utvecklingssamtal är inte bara nonchalant, det kan också bli dyrt. Det fick Pa rtille kommun erfara när Ko m- munal tröttnade och tog strid om frågan kronor i skadestånd och ett heligt löfte att skärpa sig blev priset för kommunen. September Kommunal Väst medlemstidning december 2009