Ett utbildningsmaterial om FN:s milleniemål nummer 6 HJÄLP OSS STOPPA SPRIDNINGEN AV HIV DIN MUSIK RÄDDAR LIV. musikhjälpen.se

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ett utbildningsmaterial om FN:s milleniemål nummer 6 HJÄLP OSS STOPPA SPRIDNINGEN AV HIV DIN MUSIK RÄDDAR LIV. musikhjälpen.se"

Transkript

1 Ett utbildningsmaterial om FN:s milleniemål nummer HJÄLP OSS STOPPA SPRIDNINGEN AV HIV DIN MUSIK RÄDDAR LIV musikhjälpen.se

2 HJÄLP OSS STOPPA SPRIDNINGEN AV HIV, DIN MUSIK RÄDDAR LIV Varje dag smittas 6000 personer med hiv och världen över lever 35 miljoner människor med viruset. En stor del av dem är under 15 år. Majoriteten av alla hiv-positiva bor i länderna söder om Sahara. Det finns inget botemedel mot hiv och utan behandling utvecklas viruset till aids. Under 2013 dog 4000 personer i aids varje dag. Fattigdom, brist på kunskap och begränsad tillgång till preventivmedel är vanliga orsaker till att viruset sprids. En stor del av de som drabbas är unga vuxna som inte har någon kunskap om hiv, möjlighet att testa sig eller fått någon sexualupplysning. I Sverige är det en fjärdedel av befolkningen som inte vet hur hiv överförs och en femtedel som svarar att de skulle undvika kontakt med en arbetskamrat eller skolkamrat om de fick reda på att hen hade hiv. Det visar en undersökning från Smittskyddsinstitutet Genom kunskap och öppenhet kan vi tillsammans motverka diskriminering av hiv-positiva och uppmuntra alla att sköta om sin egen sexuella hälsa utan rädsla, moraliserande eller fördomar. Att stoppa spridningen av hiv är FN:s sjätte milleniemål och glädjande nog har antalet som får hiv minskat med nästan hälften de senaste åren och allt fler har fått tillgång till hiv-tester och bromsmediciner. Men trots det är aids fortfarande den infektionssjukdom som orsakar flest dödsfall i världen. Det vill vi försöka ändra på. Hjälp oss i kampen att stoppa spridningen av hiv. RADIOHJÄLPEN I SAMARBETE MED SVERIGES RADIO OCH SVT Musikhjälpen är en nationell insamling och informationssatsning som pågår den 8 14 december 2014 och genomförs av Radiohjälpen, Sveriges Radio och SVT. Med engagemang som ledord samlar Musikhjälpen varje år in pengar till en undanskymd humanitär katastrof. UTBILDNINGSMATERIALET Detta utbildningsmaterial är framtaget för att sprida kunskap om hiv och aids. Förutom bakgrundsfakta och filmer innehåller materialet diskussionsövningar och en utmaning att konkret göra skillnad: starta ett initiativ! Utbildningsmaterialet är framtaget av UR och Sveriges Radio. Vår förhoppning är att du som använder det ska finna det intressant och lättanvänt. Stort lycka till med ditt viktiga uppdrag att utbilda och engagera unga människor! DIN KLASS KAN FÖRÄNDRA STARTA ETT INITIATIV Varje bidrag räknas och varje initiativ runt om i Sverige är viktigt. Vill din klass engagera sig för Musikhjälpen så går det fint. Läs mer på musikhjälpen.se. 2

3 INNEHÅLL ETT UTBILDNINGSMATERIAL OM HIV VARFÖR DÅ? 4 SÅ HÄR ANVÄNDER DU MATERIALET 5 TILL DIG SOM LEDER ARBETET 6 FAKTA OM HIV 7 TEMA 1: VAD ÄR HIV EGENTLIGEN? 8 TEMA 2: HUR SPRIDS HIV? 12 TEMA 3: ATT LEVA MED HIV 17 TEMA 4: HUR BÖRJADE DET? 25 HIV I LÄROPLANERNA 27 VAD KAN DU GÖRA? 29 3

4 ETT UTBILDNINGSMATERIAL OM HIV VARFÖR DÅ? Hur är det att leva med hiv idag på olika ställen i världen? Hur sprids hiv egentligen? Exakt vad är hiv, och vad är skillnaden mellan hiv och aids? Vilka mediciner finns och vad händer inom forskningen? Kunskapsnivån om hiv är ganska låg, speciellt bland unga. Det finns mycket falsk information på internet. Många har en överdriven och felaktig bild av hur hiv sprids. I sex- och samlevnadsundervisningen slarvas ofta hiv-frågorna bort. Kanske beror det på att vi inte tycker att det känns så aktuellt för oss här i Sverige eftersom få är hiv-positiva här och ännu färre har, eller utvecklar, aids? Men hiv angår oss alla. Idag lever ungefär 6500 människor med hiv i Sverige. De vågar sällan vara öppna med att de är hiv-positiva. Vi måste tillsammans motverka mytbildning, fördomar och rädsla. Det här utbildningsmaterialet vill sprida kunskap om hiv för att få fler unga att engagera sig och att arbeta på olika sätt för att minska spridningen av hiv allt från att starta en insamling till att sköta sin egen sexuella hälsa. Att ha kunskap om hur smittan sprids är ett första steg mot att minska spridningen. Skolan har identifierats som den enskilt viktigaste nyckelarenan för arbetet med att sprida information om hiv. Det menar bland annat UNESCO, WHO och UNAIDS. Du kan läsa mer om vad det står i läroplanerna om att arbeta med hiv och liknande frågor på sidan 27. 4

5 SÅ HÄR ANVÄNDER DU MATERIALET Det här materialet vill öppna ögon, ge aha-upplevelser och skapa engagemang. Genom klipp från olika UR-program möter deltagarna människor som lever med hiv och får dessutom bakgrundsfakta kring sjukdomen. Syftet är att ge deltagarna möjlighet att identifiera sig med andras livsvillkor och på så sätt engagera sig mer i hiv-frågan. Materialet är tänkt att användas på en temadag, i en studiecirkel eller på ett läger, till exempel. Om ni använder materialet i skolan passar det bäst för elever från åk 9 och gymnasiet. Även vuxna studenter på t.ex. SFI, Komvux och folkhögskolor kan ha nytta av att arbeta med de här frågorna. Att arbeta med hiv passar bra som ett ämnesövergripande tema mellan förslagsvis samhällskunskap, naturkunskap, biologi, religion och psykologi. Övningarna och uppgifterna är tänkta för en grupp på ca personer, men självklart fungerar det också bra att arbeta med materialet om ni är färre. Oavsett var och hur materialet används så är det skrivet för att det ska vara lätt att sätta igång och förstå upplägget för varje tema. Övningarna är olika långa en del är bara tänkta för att sätta igång en diskussion eller en lektion. Andra tar en hel timme i anspråk och några kräver kanske en hel veckas arbete. Övningarna går att göra antingen på egen hand eller i ledd grupp. Du kan använda arbetsmaterialet i sin helhet som en hel kurs, men det går förstås utmärkt att bara plocka ut de övningar som passar dig och din grupp bäst. Du som arbetar med det här materialet behöver inte ha specialkunskaper, all fakta du behöver finns i klippen, i texten och på musikhjälpen.se. Materialet utgår ifrån ett problematiserande arbetssätt och innehåller många diskussionsfrågor, men uppmanar även till att fördjupa sina kunskaper och ta reda på mer inom aktuell forskning eller olika faktorer bakom spridningen av hiv till exempel. MATERIALET ÄR INDELAT I 4 TEMAN: 1. Vad är hiv? Hur fungerar viruset, vad gör bromsmedicinerna, vilken ny forskning finns? 2. Hur sprids hiv? Vad är sant och inte kring hur hiv sprids? Vilka faktorer kan öka kontra minska spridningen? 3. Hur är det att leva med hiv? Vi möter personer i olika delar av världen och tar del av deras liv. 4. Hur började det? Hur var det när hiv upptäcktes på 80-talet? 5

6 TILL DIG SOM LEDER ARBETET TÄNK PÅ ATT... I gruppen kan det finnas någon med hiv. Därför är det viktigt att använda ett inkluderande tilltal och undvika ett vi dom perspektiv. Försök ha ett normkritiskt förhållningssätt. Synliggör och ifrågasätt normer. Utgå till exempel inte ifrån en heterosexuell norm. Utgå inte heller från ett sekulärt eller kristet perspektiv. Människor utanför normen ska inte ses som avvikande eller som problem. Ha ett sexualpositivt perspektiv och moralisera inte över olika sexvanor. Uppmana gärna alla i gruppen att vara personliga men att vara försiktiga med privata upplevelser. Undvik ord och begrepp som kan ange negativa värderingar. Säg inte Hiv smittad Smittar Erkänna att man har hiv Säg istället Hiv-positiv Sprids, överförs Berätta att man har hiv 6

7 FAKTA OM HIV Varje dag smittas 6000 personer med hiv och världen över lever 35 miljoner människor med viruset. En stor del av dem är under 15 år. Majoriteten av världens hiv-positiva bor i länderna söder om Sahara. Fattigdom, brist på kunskap och begränsad tillgång till preventivmedel är vanliga orsaker till att hiv sprids, framför allt i låginkomstländer. Många unga personer saknar kunskap om hur viruset överförs på grund av att de inte fått någon sexualupplysning och har inte heller möjlighet att testa sig. Kvinnor och flickor är mer utsatta än män på grund av sin låga ställning och tvingas ibland byta sexuella tjänster mot mat eller pengar. Det händer också att kvinnor och flickor smittas vid sexuella övergrepp. Hiv kan överföras via oskyddat sex, sprutor som använts av en person med hiv-infektion, blodtransfusioner eller från en mamma till sitt barn under graviditet, förlossning eller amning. Utan behandling bryts immun försvaret sakta ner tills personen lättare drabbas av livshotande infektioner och sjukdomar som går under samlingsnamnet aids. Sen epidemin utbröt på 1980-talet har 36 miljoner människor dött i aids. Förra året dog 4000 människor i aids varje dag. Det finns inget botemedel mot hiv men med behandling kan sjukdomsutvecklingen bromsas. Tre av fem vuxna som lever med hiv har inte tillgång till bromsmediciner, bland annat på grund av ekonomiska skäl och långa avstånd till sjukhus. Av de 6500 som lever med hiv i Sverige får 90 procent behandling. I Nigeria är motsvarande siffra 20 procent. Över tre miljoner barn lever med hiv och majoriteten smittas genom sin mamma under graviditeten, förlossningen eller via bröstmjölken. Om de inte får rätt behandling dör hälften av barnen innan de fyllt två år. Bland de barn som inte bär på viruset själva tvingas många se sina föräldrar dö i aids vilket har en stor emotionell och ekonomisk påverkan på barnets liv. Föräldralösa barn tvingas ofta sluta skolan för att försörja sina syskon och sköta hemmet. Fördomarna kring hiv och aids är fortfarande många och det är vanligt att hiv-positiva väljer att inte berätta om sin sjukdom på grund av risken att bli utstött och utfryst. KORTFAKTA Varje dag smittas omkring 6000 personer med hiv. 35 miljoner människor lever med hiv världen över. Majoriteten bor i länderna söder om Sahara, bland annat Sydafrika, Nigeria, Mozambique och Tanzania. Även i Indien, Kina, Ryssland, Brasilien och på Haiti är det många som lever med hiv. Förra året dog 4000 personer i aids varje dag. Majoriteten av de vuxna som lever med hiv har inte tillgång till bromsmediciner. Mer än varannan hiv-positiv vet inte om att de bär på viruset. I Sverige upptäcks cirka 450 nya fall av hiv varje år. Omkring 90 procent av de hivpositiva här får behandling. Hiv kan överföras via oskyddat sex, sprutor som använts av en person med hiv-infektion, blodtransfusioner eller från en mamma till sitt barn under graviditet, förlossning eller amning. Att fler får tillgång till sexualupplysning, preventivmedel, hiv-tester och bromsmediciner är ett steg i riktningen att stoppa spridningen av hiv. Källor: UNAIDS, UNICEF, WHO, Milleniemålen, Röda korset Att minska spridningen av hiv och aids är ett av FN:s milleniemål och utvecklingen har gått framåt. Fler har fått tillgång till information, hivtester och behandling, och antalet som får hiv har minskat med nästan hälften sen början av 2000-talet. Men trots framgångar är aids fortfarande den infektionssjukdom som orsakar flest dödsfall i världen. 7

8 TEMA 1: Vad är hiv egentligen? Hur fungerar viruset, vad gör broms medicinerna, vilken ny forskning finns? FAKTARUTA OM HIV: Hiv är en förkortning av humant immunbristvirus. Hiv är en infektionssjukdom som angriper immunförsvaret. Att vara hiv-positiv innebär att man har en ständig virusinfektion i kroppen. Hiv-viruset är ett långsamt virus. Det tar i genomsnitt sju år från det att man får hiv till dess att man har blivit så sjuk att man behöver mediciner. Hiv diagnosticeras genom ett blodprov där man ser hur många antikroppar, CD4-celler, som man har. Aids är samlingsnamnet för alla de sjukdomar som man kan få om immunförsvaret blivit väldigt skadat av hiv. Mer fakta hittar du i temabladet om hiv som finns på sid 7. Titta på de här klippen om vad som händer i kroppen när man får hiv och försök svara på frågorna nedan. 8

9 FRÅGOR: 1. Återberätta med egna ord vad som händer rent biologiskt i kroppen när man får hiv. 2. Hur lång tid tar det tills man har viruset i kroppen? 3. Hur kan hiv lura immunförsvaret? 4. Hur går det rent biologiskt till när immunförsvaret bryts ner och hiv-bäraren blir sjuk i andra sjukdomar? 5. Vilka olika stadier har hiv när det överförts till en person? 6. Vad är det för skillnad mellan hiv och aids? 7. Vad händer i kroppen när hiv har lett till aids? 8. Vad är CD4 och ARV? 9. Varför sprids hiv bara i snitt 1 på 200 tillfällen? Titta/lyssna på de här klippen om bromsmediciner och svara på frågorna nedan. 9

10 FRÅGOR: 1. Hur mycket har dödligheten minskat tack vare mediciner? 2. Varför går det inte att bota hiv med medicinering? 3. Vilket knep fokuserar forskningen idag bland annat på för att hitta en botemedel mot hiv? 4. Tar alla som har hiv medicin? 5. Hur fungerar bromsmediciner egentligen? 6. Vilka symptom får man när man blir sjukare av hiv? 7. Varför är det viktigt att man tar medicinen regelbundet varje dag? 8. Varför föds det inte hiv-smittade barn i Sverige idag? Hur kan man minska risken för att sjukdomen överförs från mor till barn? 9. Varför ökar ändå antalet hiv-positiva barn i Sverige idag? 10

11 Titta på det här klippet om forskningen kring ett hiv-vaccin och svara på frågorna. FRÅGOR: 1. Återberätta med egna ord hur forskningen idag arbetar för att hitta ett vaccin. Hur har resultatet sett ut av de kliniska pröv n in gar som gjorts? 2. Vilken grupp av människor studerar man nu för att få reda på mer? Arbeta vidare Det kommer ibland upp olika nya rön om hiv och dess botemedel på internet, till exempel att barn har blivit helt friska. Hur är det med det egentligen? Googla på botemedel av hiv och välj ut en artikel som skriver att hiv kan botas. Det behöver inte vara en svensk artikel. Gör en källgranskning: Vem är avsändaren? Är avsändaren trovärdig? K änner du till av sändaren? Vad handlar texten om? Kan du verifera innehållet genom en annan, oberoende källa? Varför tror du att texten är publicerad? I vilket syfte? När är texten skriven? Är den aktuell? Fundera på varför det finns så många rykten och så mycket olika information kring hiv. Du arbetar på en tidning som riktar sig till tonåringar, yngre än vad du är. Nu ska du göra ett uppslag där du förklarar vad hiv är och hur det fungerar, om mediciner och om forskning. Använd gärna bilder och tabeller men tänk på att du inte får använda upphovsrättsskyddat material hur som helst! 2008 fick Luc Montagnier och Françoise Barré-Sinoussi Nobelpriset i medicin för sin upptäckt av hiv många år tidigare. Ta reda på mer om deras arbete. Du hittar bland annat information på Nobelmuseets hemsida. 11

12 TEMA 2: Hur sprids hiv? Det finns en massa föreställningar om hur hiv smittar. Nu är det dags att ta reda på sanningen och spräcka alla fördomar! FAKTARUTA: HIV ÄR EN BLODÖVERFÖRD SJUKDOM Det betyder att hiv kan spridas så här om du är omedicinerad: Via oskyddat analt, vaginalt eller oralt sex. Genom blodtransfusion. Genom att dela sprutor. Från mor till barn under graviditeten, förlossningen eller amningen. Om mamman har låga virusnivåer, tack vare bromsmediciner till exempel, kan smittorisken nästan försvinna. Så här kan hiv INTE spridas: Inte via mat och dryck. Inte genom insekter. Inte via pooler eller toaletter. Inte via föremål, typ dricksglas eller kastruller. Inte via kramar, kyssar eller smekningar. Så här kan du skydda dig mot hiv: Det allra bästa skyddet mot hiv-spridning är en välfungerande behandling hos hiv-bäraren. Smittsamheten vid välfungerande behandling är minimal. Den enklaste preventionen är att använda kondom eller slicklapp och att testa sig. Testning gör folk medvetna, då går spridningen ner. Människor som inte vet om sin hiv-status löper större risk att överföra hiv till någon annan. Hiv sprids mest under de första sex månaderna, eftersom virusnivåerna då är höga för att sedan gå ner. 12

13 Titta på klippen om utbredningen och spridningen av hiv och svara på frågorna. 13

14 Foto: Erik Amkoff/UR FRÅGOR: 1. Var i världen finns det flest hiv-positiva? 2. Hans Rosling visar i Gapminder hur hiv spreds snabbt i t.ex. både Uganda och Zimbabwe i början, men att Uganda sedan vände trenden medan Zimbabwe stannade kvar på en hög nivå. Varför blev det så? 3. Varför är det så olika antal hiv-positiva i olika afrikanska länder och dessutom olika nivåer inom länderna? Vilka förklaringsfaktorer lyfter Rosling fram, och vad säger han att det INTE beror på? 4. Varför har Sverige så mycket klamydia men så lite hiv, enligt Rosling? 5. På vilka olika sätt kan statistik vara missvisande? Vilka felfaktorer finns det? 6. Om hiv sjunker kraftigt i ett land verkar det ju bra, eller? Men vad kan det bero på? Och att hiv-spridningen ligger kvar på en hög nivå i ett land, vad kan det vara tecken på? 7. Vad är mest smittsamt hiv eller hepatit B? 8. Berätta med egna ord om olika faktorer som påverkar spridningsrisken av hiv. 9. Fundera på hur spridningen skulle påverkas ifall det inte var så känsligt att prata om sex. 10. Att använda kondom är ett effektivt sätt att skydda sig mot de flesta STD, alltså sexuellt överförbara sjukdomar. Varför tror ni att det ändå inte är fler som använder kondom? Vad kan det bero på? Diskutera! 11. Att testa sig är ett väldigt bra sätt för att förebygga hiv. Den som känner till sin hiv-status löper mindre risk att överföra hiv till någon annan. Men varför testar sig inte alla som kan ha löpt risk för att bli utsatt för hiv? Vilka orsaker kan det finnas till det? Politiska, psykologiska, sociala etc. 14

15 Övning Läs upp följande påståenden och be deltagarna att ställa sig i ett av hörnen i rummet. Ett hörn symboliserar att man håller med helt, ett att man inte håller med alls, ett att man står lite mittemellan och ett att man har en egen lösning. Efteråt får de som vill förklara varför de ställt sig just där. (Tänk på att någon i rummet kan vara hiv-positiv; det är viktigt med en respektfull diskussion.) Gratis kondomer till alla! Alla borde hiv-testa sig! Det är lätt att få hiv. Arbeta vidare Klippet med Hans Rosling är från 2010, det är alltså fyra år gammalt. Nu ska du ta reda på om det är någon skillnad idag. Gör egna sökningar kring hiv på Gapminder. I vilka länder sprids hiv snabbast idag? Vad kan det bero på? Arbeta två och två och skriv frågor till varandra utifrån Gapminders hiv-statistik. Välj ut tre olika länder och berätta hur utvecklingen av hiv har sett ut i respektive land. Försök förklara vad detta kan bero på genom att titta på landets rikedom, utbildningsnivå, politik, religion, kultur, infrastruktur, synen på homosexualitet etc. Välj land och gör en framtidsprognos om landets hiv-spridning. Hur kommer det att se ut om tio år? Motivera din teori. Finns det något i klippet med Rosling som inte stämmer längre? Vadå? I vissa religioner är synen på homosexualitet och på preventivmedel, t.ex. kondom, väldigt strikt. Hur tror du att religion och folktro kan påverka spridningen av hiv? Diskutera! Vad händer i ett land där en stor del av den vuxna befolkningen har dött i aids? Ta reda på mer om hur det är i t.ex. Mocambique eller Zambia. Ni arbetar i en kommun eller ett område där många är hiv-positiva. Nu ska ni försöka bromsa spridningen av hiv här. Arbeta i par eller i en mindre grupp och skriv ett åtgärdsprogram. Motivera era förslag. Presentera ert förslag i ett muntligt anförande på 1 3 minuter där idéer och argument tydligt kommer fram. Jämför de olika åtgärdsprogrammen i hela gruppen och värdera dem utifrån hur möjliga de är att genomföra och vilka effekter de kan tänkas få. Skriv ut kopieringsunderlaget med påståenden nedan. Klipp isär alla rutor. Dela upp dem i högar rätt och fel. Ta högen med de påståenden som stämmer och fundera på hur man kan minska riskerna och konsekvenserna av dessa fakta. Ta sedan högen med de påståenden som är felaktiga och förklara varför de inte kan stämma. 15

16 KOPIERINGSUNDERLAG PÅSTÅENDEN RÄTT/FEL Hiv är en virussjukdom. Hiv sprids via blod. Hiv sprids bara genom analt samlag. Kondom skyddar mot hiv. Bromsmediciner finns bara i rika länder. Hiv kan inte spridas genom oralsex. Alla hiv-positiva mammor överför hiv till sitt barn. Hiv ökar överallt i världen. Hiv upptäcktes på 1980-talet. Du behöver inte berätta för någon ifall du är hiv-positiv. Hiv kan spridas genom amning. Det är ingen som fått hiv i Sverige på över 20 år. Hiv sprids genom att skaka hand med någon. De flesta hiv-positiva är män. Idag finns det ett bra vaccin mot hiv. De flesta hiv-positiva i världen är homosexuella. Hiv sprids genom dålig hygien när man lagar mat. Hiv utvecklas till aids i ungefär 50 % av fallen. Hiv är vanligare bland äldre. Hiv sprids snabbt i kroppen. Hiv-positiva är ofta mycket magra. 16

17 TEMA 3: Att leva med hiv FAKTARUTA OM HIV I SYDAFRIKA Uppskattningsvis har 21,5 % av alla vuxna i Sydafrika hiv. Det innebär att det finns ungefär 6,4 miljoner hiv-positiva i Sydafrika. Varje år dör en kvarts miljon sydafrikaner i aids, men antalet minskar kraftigt hela tiden. Över en miljon barn i Sydafrika är föräldralösa eftersom föräldrarna har dött i aids. FAKTARUTA OM HIV I SVERIGE I Sverige finns det ungefär 6500 personer med hiv idag. Cirka 150 barn i Sverige är hiv-positiva. Runt 500 personer får varje år diagnosen hiv. De flesta av dem har immigrerat till Sverige och fick viruset i sitt hemland. Foto: UR Thembi från Sydafrika var hiv-positiv och hon blev väldigt känd när hon valde att åka runt och berätta om hiv, hur man kan leva ett bra liv som hivbärare och hur man kan minska spridningsrisken. Trots sitt arbete dog hon sedan i aids på grund av att hon slutade med sina hiv-mediciner. 17

18 ATT LEVA MED HIV Titta på de här klippen. FRÅGOR: 1. Vad innebär det för Thembi från Sydafrika och Daniel från Sverige att de är hiv-positiva? Vilka likheter och skillnader finns det i deras berättelser? 2. Daniel vill till varje pris hålla sin sjukdom hemlig. Vad skulle hända om människor fick veta, tror du? 3. Thembi väljer istället att vara öppen med att hon är hiv-positiv. Hur reagerar hennes omgivning på det? 4. Vad ger Daniel upp i sitt liv på grund av att han är hiv-positiv? 18

19 ATT BERÄTTA FÖR OMGIVNINGEN ATT MAN ÄR HIV-POSITIV Titta på de här klippen. FRÅGOR: 1. Vilka skillnader och likheter finns det i hur andra reagerade när Daniel och Thembi berättade att de var hiv-positiva? Vad kan skillnaderna bero på? 2. Varför tror du att Daniels flickvän reagerade som hon gjorde? 3. Hur tror du att Daniels mamma reagerade när hon fick reda på att flickvännen gjort slut? 4. Vilka fördomar möter Daniel och Thembi? 5. I vilket land tror du att det är svårast att vara hiv-positiv Sverige eller Sydafrika? Motivera! 19

20 OM THEMBI OCH HENNES ARBETE FÖR ATT BERÄTTA OM HIV Titta på de här klippen och fundera på: FRÅGOR: 1. Hur kommer det sig att Thembi säger ja till att filma sig själv? 2. Vad får det för konsekvenser för henne och hennes familj, tror du? 3. Vad skulle du ha svarat om någon bad dig att filma dig själv under ett år och du var hiv-positiv? 20

21 OM ATT TA BROMSMEDICIN Titta på klippet om Thembi. FRÅGOR: 1. Varför slutar Thembi att ta sin medicin, tror du? 2. Ta reda på mer om hur det går till att medicinera. Vad måste man tänka på? Vilka krav ställer det på dig som person och på det samhälle du lever i, till exempel vad det gäller vägar, välfärd, sjukvård, utbildning osv? 3. Bromsmedicin hjälper ändå inte. Hur kan ett sådant påstående hänga ihop med Thembis agerande? ATT FÅ BARN NÄR MAN ÄR HIV-POSITIV FRÅGOR: 1. Hur kommer det sig att Thembis dotter är hiv-negativ? 2. Fundera på hur det kommer att gå för dottern i framtiden. Hur kommer hennes liv att se ut? 21

22 Foto: Sten Jansson, Lions 22

23 HUR ÄR DET ATT LEVA MED HIV I SVERIGE? Här berättar Christina Ralsgård från Nationellt Kunskaps- och Resurscentrum för barn och unga med hiv-infektion på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Huddinge, Karolinska universitetssjukhuset hur det är att leva med hiv i Sverige. Återberätta med egna ord. Hur är livet för hiv-positiva barn i Sverige? Vilka bieffekter har sjukdomen, vilka utmaningar möter barnen? Det här klippet är inte helt nytt och siffrorna Christina anger stämmer inte helt med dagens siffror. Ta reda på hur det förhåller sig idag. Arbeta vidare I vilka länder har man sämst möjlighet att få tillgång till bromsmedicin och hur hög är dödligheten i dessa länder? I vilka länder verkar stigmatiseringen och diskrimineringen av hiv-positiva vara värst? Vad kan det bero på? Titta på det här klippet. Daniel syftar här på Smittskyddslagstiftningen i Sverige. Fler sjuk domar i Sverige faller under den lagen. Förut var den strängare för hiv-positiva än vad den är idag. Då fick man inte ge blod eller donera organ, var tvungen att informera varje sex-partner om sin hiv-infektion, använda kondom, inte dela sprutor etc. Hade du spridit hiv kunde du dömas för brott. Men idag får hivbärare individuella förhållnings regler av sin behandlande läkare. Vid omätbara virusnivåer och inga andra pågående könsjukdomar innebär det ofta att hiv bäraren inte har någon informationsplikt alls. Och oavsett virusnivåer så beror det på vilket slags sex man planerar att ha om du måste informera eller inte. 23

24 UTDRAG UR SMITTSKYDDSLAGEN: 2 kap. Förebyggande åtgärder och anmälan av sjukdomsfall Den enskildes skyldighet att förebygga smittspridning 1 Var och en skall genom uppmärksamhet och rimliga försiktighetsåtgärder medverka till att förhindra spridning av smittsamma sjukdomar. 2 Den som vet eller har anledning att misstänka att han eller hon bär på en smittsam sjukdom är skyldig att vidta de åtgärder som krävs för att skydda andra mot smittrisk. Den som vet att han eller hon bär på en allmänfarlig sjukdom är skyldig att lämna information om smittan till andra människor som han eller hon kommer i sådan kontakt med att beaktansvärd risk för smittoöverföring kan uppkomma. Du kan läsa hela lagen på Riksdagens hemsida, under fliken Lagar/Svensk författningssamling. - Ta reda på mer om hur man vill ändra lagen och vilka argument man har för det. Vilka är det som vill förändra lagen? - Skriv en insändare till en tidning där du antingen propagerar för att ta bort informationsplikten helt eller behålla den. Motivera din ståndpunkt. (Du behöver inte tycka så på riktigt.) - Ta reda på mer om den här lagen. Vad innebär den, exakt? - Jämför lagen med andra länders. Skriv en novell inspirerad av Thembis eller Daniels liv. Hiv-medicin är gratis i många länder i världen. Vilka andra hinder kan det finnas för människor att få tag på medicin än ekonomiska? Ta reda på mer. 24

25 TEMA 4: Hur började det? Hur var det egentligen när hiv först upptäcktes, och hur har synen på hiv förändrats sedan dess? FAKTARUTA: I slutet på 70-talet blev många unga män i bland annat New York och Kalifornien sjuka i ovanliga sjukdomar, framför allt en tumör som heter Kaposis sarkom och en allvarlig form av lunginflammation. Man såg att sjukdomarna berodde på en obalans mellan olika celler i immunförsvaret. De första som insjuknade var framför allt homo- och bisexuella män, narkomaner och blödarsjuka. Det ledde till en ökad homofobi i många delar av världen. Till slut fick sjukdomen namnet AIDS, Acquired Immuno Deficiency Syndrome upptäckte man att immunförsvaret störts på grund av ett virus ett så kallat Human Immunodeficiency Virus hiv kom den första medicinen mot hiv men den fungerade inte så jättebra. Först 1996 kom de första medicinerna som verkligen lyckades göra vad de skulle att bromsa hiv. Titta på det här klippet ur Jonas Gardells föreläsning om hur det var när hiv först upptäcktes i Sverige. FRÅGOR: 1. Det har i alla tider funnits olika förklaringar till varför sjukdomar uppkommer. Nämn några som Gardell berättar om. 2. Vilka drastiska åtgärder föreslogs i tidningar och av läkare och myndigheter för att hindra smittan? 3. Vilka psykologiska faktorer kunde ligga bakom dessa kraftiga reaktioner? 25

26 FORTS. FRÅGOR 4. Här kan du läsa om FN:s mänskliga rättigheter. Räkna upp några av åtgärderna som föreslogs mot hiv-positiva på 80-talet och ta reda på vilka artiklar dessa strider emot. vad-gor-fn/manskliga-rattigheter-och-demokrati/fns-allmanaforklaring-om-de-manskliga-rattigheterna-/ 5. Diskutera hur det kom sig att det kunde vara ok att åsidosätta de hiv-positivas mänskliga rättigheter. Vilka argument hade man för det? 6. Diskutera var Sverige står idag jämfört med på 1980-talet vad gäller både synen på homosexualitet och på hiv? Vad kan skillnaden bero på? OM AIDS-HISTORIA I SYDAFRIKA Titta på klippet. FRÅGOR: 1. Det här klippet handlar om Sydafrikas tidigare politik och syn på aids. Ta reda på mer om personerna i klippet och om deras politik. Hur kommer det sig att de förde just den politiken, tror du? 2. Finns det någon likhet med hur det var i Sverige under 1980-talet? 3. Klippet skildrar dragkampen mellan vetenskap och folktro. Hur ser det ut idag i världen? Ta reda på mer om det. HIT KAN DU VÄNDA DIG OM DU VILL TESTA DIG FÖR HIV: Du kan alltid vända dig till närmaste vårdcentral eller ungdomsmottagning för att göra ett hiv-test. Tips på ställen i just din kommun hittar du här: hivtest/har-kan-du-testa-dig/ Arbeta vidare Intervjua någon som var vuxen på 1980-talet om deras minnen från de första åren av aids-utbrottet. Vad minns de? Några av dåtidens kändisar som fick aids och dog var bland andra Freddie Mercury, Sighsten Herrgård och Ebbe Carlsson. Ta reda på mer om dem och deras liv. Eller välj någon annan person med samma öde. Debatt. Om det hade varit en annan grupp i samhället än just homosexuella som var de första som fick hiv/aids hade det påverkat attityden gentemot sjukdomen? Vilka grupper hade varit mer accepterade, tror du? VILL DU SE OCH LÄSA MER? TIPS! Torka aldrig tårar utan handskar av Jonas Gardell. Bok och tv-serie. De sjuka av Anna-Maria Sörberg. Bok. Innanför av Steve Sjöquist. Bok. Philadelphia. Film. And the band played on. Film. The normal heart. Film. Mitt positiva liv. Andreas Lundstedt. Bok. 26

27 BRA SIDOR OM DU VILL VETA MER: SRHR UNAIDS WHO Nationellt Kunskaps- och resurscentrum för barn och unga med hiv-infektion FN SIDA Läkare utan gränser Röda Korset Hiv.se Folkhälsoinstitutet RFSU RFSL Noaks Ark ALLA KLIPPEN I DET HÄR UTBILDNINGS- MATERIALET KOMMER FRÅN UR Programmen heter: Thembi - att leva med hiv. Tv. UR Samtiden Jonas Gardell om aidsutbrottet. Sveket mot homosexuella på 80-talet. Tv. Barnaministeriet HIV-barnen. Radio. UR Samtiden Forskning om hiv och aids. Tv. UR Samtiden Global Casino. FN:s millenniemål med Hans Rosling. Tv. Hemligheten. Tv. Du kan titta på alla programmen direkt på ur.se HIV I LÄROPLANERNA I Lgr11 och Lgy11 finns det många kopplingar till att arbeta med hiv. I kapitlet om skolans värdegrund står det att utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och för grundläggande demokratiska värderingar. Skolans mål är att varje elev ska kunna göra medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om demokrati och mänskliga rättigheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från förtryck och kränkande behandling och medverkar till att hjälpa andra människor. Att eleverna kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa inför ögonen. (Lgr11 och Lgy11, kap 2, Normer och värden.) Hiv är ett ämne som direkt berör många av skolans ämnen. I ämnena kemi, biologi och naturkunskap tar ämnesplanerna upp sexuellt överförbara sjukdomar och hur man kan förebygga dem på individnivå, på global nivå och i ett historiskt perspektiv. Det står om virus, smittspridning, om människans sexualitet och reproduktion samt frågor som rör identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar och etik i medicinska frågor. Eleverna ska övas i att se samband mellan levnadsförhållanden, hälsa och sjukdom. Dessutom ska undervisningen ta upp hur sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter kan förebyggas. Fördelningsfrågor, juridiska aspekter och mänskliga rättigheter är viktiga områden inom framför allt samhällskunskap. I ämnesplanen för samhällskunskap för gymnasiet står det bland annat att man ska läsa om identitet, relationer och sociala livsvillkor och om gemenskap och utanförskap. Det finns många möjligheter till ämnesövergripande arbeten mellan till exempel samhällskunskap och naturkunskap. Genom att koppla sexuell hälsa och kunskap om virus och spridning av sjukdomar till kunskap om identitet, folkhälsa och mänskliga rättigheter kan man ta ett större grepp om hiv. All undervisning ska genomsyras av fyra perspektiv; ett historiskt, ett etiskt, ett internationellt och ett miljöperspektiv. Att arbeta med hiv uppfyller två av dessa perspektiv; det globala och det etiska. Skolan ska också lära ut ett källkritiskt perspektiv något som är viktigt särskilt kring ett ämne som hiv som delvis är så omgivet av fördomar och desinformation. Förmågor som eleverna ska träna utifrån läroplanerna är analysförmåga, kommunikativ förmåga, metakognitiv förmåga och förmågan att kunna hantera information och förstå begrepp. Att arbeta med hiv tränar dessa förmågor och det här utbildningsmaterialet tar sin avstamp i dessa. 27

Ett utbildningsmaterial om FN:s millenniemål nummer 6 HJÄLP OSS STOPPA SPRIDNINGEN AV HIV DIN MUSIK RÄDDAR LIV. musikhjälpen.se

Ett utbildningsmaterial om FN:s millenniemål nummer 6 HJÄLP OSS STOPPA SPRIDNINGEN AV HIV DIN MUSIK RÄDDAR LIV. musikhjälpen.se Ett utbildningsmaterial om FN:s millenniemål nummer 6 2014 HJÄLP OSS STOPPA SPRIDNINGEN AV HIV DIN MUSIK RÄDDAR LIV musikhjälpen.se HJÄLP OSS STOPPA SPRIDNINGEN AV HIV, DIN MUSIK RÄDDAR LIV Varje dag smittas

Läs mer

[positiv] Handledning

[positiv] Handledning [positiv] Handledning 1 [POSITIV] - HANDLEDNING OM PROGRAMMET Hur är det att leva som hiv-positiv idag? Är det någon skillnad på att vara hiv-positiv i Ryssland och i Sydafrika - eller i Sverige? [positiv]

Läs mer

Jag var 20 år när jag smittades av HIV Lärarhandledning

Jag var 20 år när jag smittades av HIV Lärarhandledning Jag var 20 år när jag smittades av HIV Lärarhandledning Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar.

Läs mer

Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids.

Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids. Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids. Är jag säker? Vi får inte tro att vi går säkra. För även om vi inte är sprutnarkomaner, bosatta i Afrika, har fått blodtransfusioner, är homosexuella,

Läs mer

Syfte. Pedagogiskt Centrum. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Spelmiljö. Layout och bearbetning

Syfte. Pedagogiskt Centrum. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Spelmiljö. Layout och bearbetning HIV-spridning 1 Pedagogiskt Centrum GR Utbildning - Pedagogiskt Centrum syftar till att utveckla, utbilda och genomföra verksamhet med den upplevelsebaserade pedagogiken som verktyg och förhållningssätt.

Läs mer

Barn och aids. Farmor Esnaro Kunika tar hand om tio av sina barnbarn efter att de förlorat sina föräldrar på grund av aids. Giacomo Pirozzi/UNICEF

Barn och aids. Farmor Esnaro Kunika tar hand om tio av sina barnbarn efter att de förlorat sina föräldrar på grund av aids. Giacomo Pirozzi/UNICEF Barn och aids Varje år smittas hundratusentals barn av hiv och ännu fler förlorar sina föräldrar i aids På många håll i världen ses inte hiv och aids enbart som en hälsofråga, utan som ett hot mot hela

Läs mer

Barn med hivinfektion

Barn med hivinfektion Personen på bilden har inget samband med texten i broschyren. Barn med hivinfektion Information till vårdnadshavare och anhöriga Den här broschyren är riktad till vårdnadshavare och anhöriga till barn

Läs mer

Vad är hiv? Hur märks hiv? Testa dig här! Tystnadsplikt. Anonymitet

Vad är hiv? Hur märks hiv? Testa dig här! Tystnadsplikt. Anonymitet Vad är hiv? Hiv är ett virus som förstör kroppens immunförsvar. Immunförsvaret skyddar mot infektioner, förstörs det blir man sjuk. Hivinfektionen är en långsam sjukdomsprocess. Man kan känna sig frisk

Läs mer

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika Hiv och Hepatit Information till dig som injicerar narkotika 1 Informationsmaterialet är framtaget av och kan beställas från Smittskydd Stockholm Stockholms Läns Landsting. 08-737 39 09 registrator@smittskyddstockholm.se

Läs mer

HIV/AIDS - ett globalt perspektiv

HIV/AIDS - ett globalt perspektiv HIV/AIDS - ett globalt perspektiv Begrepp och förkortningar HIV AIDS GRID HTLV3 Humant (mänskligt) Immunbrist Virus Human Immunodeficiency Virus En bakterie kan leva utanför kroppen. Ett virus är en parasit

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005 Hiv/Aids 2005 Antalet hivsmittade i världen är nu 40,3 miljoner. Endast under 2005 har 4,9 miljoner vuxna och barn smittats med viruset. Trots att andelen hivsmittade har minskat i vissa länder, så fortsätter

Läs mer

Pedagogiskt Centrum. Syfte. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Material. Spelmiljö. Texter och material. Layout och bearbetning

Pedagogiskt Centrum. Syfte. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Material. Spelmiljö. Texter och material. Layout och bearbetning HIV-viruset 1 Pedagogiskt Centrum GR Utbildning - Pedagogiskt Centrum syftar till att utveckla, utbilda och genomföra verksamhet med den upplevelsebaserade pedagogiken som verktyg och förhållningssätt.

Läs mer

Introduktion: Hivperspektiv i utvecklingssamarbete

Introduktion: Hivperspektiv i utvecklingssamarbete Introduktion: Hivperspektiv i utvecklingssamarbete Det här är en kortfattad introduktion i hivfrågor för dig som arbetar med utvecklingssamarbete i en organisation. Med den vill Forum Syd uppmuntra dig

Läs mer

Information om hiv. och var du kan testa dig i Värmland

Information om hiv. och var du kan testa dig i Värmland Information om hiv och var du kan testa dig i Värmland Allmänt Om man smittas med hiv, humant immunbristvirus, börjar en särskild sorts vita blodkroppar som man har i blodet att förstöras. Dessa vita blodkroppar

Läs mer

Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV. Per Hagstam Smittskydd Skåne

Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV. Per Hagstam Smittskydd Skåne Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV Per Hagstam Smittskydd Skåne Vad är HIV (humant immunbrist virus)? Retrovirus Lagras i kroppens arvsmassa Läker inte ut spontant Relativt låg smittsamhet Sjukdom

Läs mer

Frågor och svar om hiv och aids

Frågor och svar om hiv och aids Frågor och svar om hiv och aids I början av 1980-talet upptäckte man en sjukdom i USA som fick namnet AIDS Acquired Immune Deficiency Syndrome. Viruset som orsakar sjukdomen upptäcktes 1983 och kallas

Läs mer

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län Blodburen smitta bland barn och ungdomar Blodburen smitta bland barn och ungdomar Denna broschyr är framtagen augusti 2013 av Nationellt kunskaps- och

Läs mer

BARA FÖR ATT DET FINNS MEDICINER BEHÖVER MAN INTE CHANSA. RFSL om hiv, behandlingar och smittsamhet

BARA FÖR ATT DET FINNS MEDICINER BEHÖVER MAN INTE CHANSA. RFSL om hiv, behandlingar och smittsamhet BARA FÖR ATT DET FINNS MEDICINER BEHÖVER MAN INTE CHANSA RFSL om hiv, behandlingar och smittsamhet HUR HAR HIVMEDICINERNA FÖRÄNDRAT VÅRA ATTITYDER TILL SÄKRARE SEX? När det ständigt kommer nya hoppfulla

Läs mer

Information: hiv och STI

Information: hiv och STI Information: hiv och STI Smittskyddslagen För att förhindra spridningen av infektioner som är farliga för allmänheten finns i Sverige en speciell lag för vissa smittsamma infektioner. Den heter smittskyddslagen

Läs mer

Ungdomars kunskaper om hiv

Ungdomars kunskaper om hiv Ungdomars kunskaper om hiv Kartläggningsprojekt på utvalda gymnasieskolor i Skåne 2010 Rapport från Noaks Ark Skåne 2 Sammanfattning Under 2010 bedrev Noaks Ark Skåne ett informationsprojekt i samarbete

Läs mer

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län Blodburen smitta bland barn och ungdomar Denna broschyr är framtagen augusti 2013 av Nationellt kunskaps- och resurscentrum för barn och unga med hivinfektion,

Läs mer

www.srhr.se/falkoping! Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan!

www.srhr.se/falkoping! Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan! www.srhr.se/falkoping Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan 1 Berör all personal Nu och sen? Förändringsagenter Enskilda lektioner, dagar eller insatser Sex och samlevnad Fånga frågan

Läs mer

HIV/AIDS situationen i Tanzania

HIV/AIDS situationen i Tanzania HIV/AIDS situationen i Tanzania Idag anser de flesta insatta att den omfattande spridningen av HIV/AIDS i världens U-länder kan ses som en ren katastrofsituation. Det är på många sätt svårt för oss i vår

Läs mer

Material för gymnasiet

Material för gymnasiet Material för ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi. Med detta skolmaterial

Läs mer

Hiv idag. Vill du veta mer om hiv? Jukka Aminoff jukka.aminoff@noaksark.org

Hiv idag. Vill du veta mer om hiv? Jukka Aminoff jukka.aminoff@noaksark.org Hiv idag Vill du veta mer om hiv? Jukka Aminoff jukka.aminoff@noaksark.org Från GRID till hiv Från GRID till hiv Aids: Acquired Immunodeficiency Syndrome Förvärvat immunbristsyndrom Från GRID till hiv

Läs mer

Stor okunskap om hivtestning bland landets vårdcentraler

Stor okunskap om hivtestning bland landets vårdcentraler Författare: Kajsa Althén och Fredrik Petterson Stor okunskap om hivtestning bland landets vårdcentraler Vid en rundringning till 28 vårdcentraler i tre städer i Sverige uppvisar många en stor okunnighet

Läs mer

Smittsamhet vid behandlad och obehandlad hivinfektion. en sammanfattning och praktiska råd

Smittsamhet vid behandlad och obehandlad hivinfektion. en sammanfattning och praktiska råd Smittsamhet vid behandlad och obehandlad hivinfektion en sammanfattning och praktiska råd Denna titel kan beställas från: Folkhälsomyndighetens publikationsservice, e-post: publikationsservice@folkhalsomyndigheten.se.

Läs mer

Fakta om virus, hiv och aids

Fakta om virus, hiv och aids Fakta om virus, hiv och aids Vad är ett virus? Virus är enkla organismer som bara består av arvsmassa omgiven av ett skyddande hölje. Virus kan endast föröka sig inuti levande celler. Virus fäster sig

Läs mer

3. Vad för slags utbildning 1 Grundskola har du? 2 Gymnasieskola 3 Universitets- eller högskoleutbildning 4 Annat

3. Vad för slags utbildning 1 Grundskola har du? 2 Gymnasieskola 3 Universitets- eller högskoleutbildning 4 Annat Din bakgrund 1. Hur gammal är du? år 2. Är du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 3. Vad för slags utbildning 1 Grundskola har du? 2 Gymnasieskola 3 Universitets- eller högskoleutbildning 4 Annat 4. Vilken

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Min första kärlek DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Min första kärlek handlar om förälskelse, flirt och de första trevande stegen i ett förhållande. Berättelsen som utspelar sig i Bagdad visar också vilka olika utgångslägen

Läs mer

Kartläggning av hivkunskaper hos ungdomar på utvalda skolor i Skåne. Rapport från Noaks Ark Skåne

Kartläggning av hivkunskaper hos ungdomar på utvalda skolor i Skåne. Rapport från Noaks Ark Skåne Kartläggning av hivkunskaper hos ungdomar på utvalda skolor i Skåne 2010 Rapport från Noaks Ark Skåne 2 Sammanfattning Under 2010 bedrev Noaks Ark Skåne ett informationsprojekt i samarbete med skolsköterskor

Läs mer

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Skellefteå 2012-02-03 Lena Skedebrant Smittskyddssköterska Västerbottens läns landsting lena.skedebrant@vll.se Exempel på medicinska

Läs mer

KONDOM. Kondom är det enda preventivmedel som skyddar både mot könssjukdomar och oönskade graviditeter.

KONDOM. Kondom är det enda preventivmedel som skyddar både mot könssjukdomar och oönskade graviditeter. PREVENTIVMEDEL 866 KONDOM Kondom är det enda preventivmedel som skyddar både mot könssjukdomar och oönskade graviditeter. Kondomfabriken https://www.youtube.com/watch?v=g53iia-gnkg P-PILLER KVINNLIGA KÖNSHORMONER

Läs mer

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen Oops! RFSL om könssjukdomar ONT I HALSEN. Kan avfärdas som en vanlig halsinfektion. Men om det också känns som taggtråd i urinröret när man kissar

Läs mer

Hiv Behandling ger livskvalitet och minskad smittsamhet

Hiv Behandling ger livskvalitet och minskad smittsamhet 2014-11-12 Hiv Behandling ger livskvalitet och minskad smittsamhet Ingela Berggren Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Hiv- Humant Immunbrist Virus Isolerades 1983 i Frankrike. Namn HIV-1 1985.

Läs mer

Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Blodburen smitta bland barn och ungdomar Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-100327 Fastställandedatum: 2015-02-05 Giltigt t.o.m.: 2016-02-05 Upprättare: Signar K Mäkitalo Fastställare: Signar Mäkitalo Blodburen smitta bland

Läs mer

KÖNSSJUKDOMAR. Hiv-stiftelsen / Hiv-stödcentralen

KÖNSSJUKDOMAR. Hiv-stiftelsen / Hiv-stödcentralen KÖNSSJUKDOMAR Hiv-stiftelsen / Hiv-stödcentralen SEXUELL HÄLSA Kärlek, sexualitet och sex hör till människans liv. Den sexuella hälsan är en viktig del av ens hälsa och livskvalitet. Alla har rätt att

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

Ska vi ses? Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Eleverna tränar på att: Författare: Mårten Melin

Ska vi ses? Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Eleverna tränar på att: Författare: Mårten Melin sidan 1 Författare: Mårten Melin Vad handlar boken om? Maria sitter på tåget och ska åka till sin mormor i Göteborg. Mittemot Maria sitter en jättesnygg tjej som läser dikter. Det brukar Maria också göra.

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Vad är hiv? Hiv är ett virus som förstör kroppens immunförsvar. Det betyder att du lättare kan få sjukdomar om du har hiv.

Vad är hiv? Hiv är ett virus som förstör kroppens immunförsvar. Det betyder att du lättare kan få sjukdomar om du har hiv. Vad är hiv? I den här broschyren får du information om hiv. Informationen är både till dig som har hiv och till dig som inte har hiv. Den är också till dig som inte vet om du har hiv. Hiv är ett virus

Läs mer

Har du koll. på sexuellt överförbara sjukdomar?

Har du koll. på sexuellt överförbara sjukdomar? Har du koll på sexuellt överförbara sjukdomar? Broschyren ges ut av smittskyddsenheten i Landstinget i Uppsala län som information för ungdomar och vuxna. Fler broschyrer kan beställas från uppsala.smittskyddslakaren@lul.se.

Läs mer

Män som har sex med män MSM

Män som har sex med män MSM Män som har sex med män MSM Definition: Män som har sex med män (MSM) är en samlingsbeteckning på män som har sexuellt umgänge med andra män (oberoende av sexuell läggning). Begreppet omfattar därmed män

Läs mer

RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING

RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING 1 RÖSTMÄKLARNA SYFTE OCH MÅL Serien Röstmäklarna är ett av flera program i UR:s utbud som syftar till att väcka intresse för och ge kunskap om demokratifrågor. Studier visar

Läs mer

Inläsningsfrågor inför prov, åk 8 Sex, samlevnad, befruktningen och fostrets utveckling

Inläsningsfrågor inför prov, åk 8 Sex, samlevnad, befruktningen och fostrets utveckling Inläsningsfrågor inför prov, åk 8 Sex, samlevnad, befruktningen och fostrets utveckling Du ska kunna: 0. Hur du skulle göra om du behövde prata med sjukvården om något som har med sex och samlevnad att

Läs mer

VAD ÄR BRA SEX FÖR DIG?

VAD ÄR BRA SEX FÖR DIG? KORT OM SEX VAD ÄR BRA SEX FÖR DIG? Vår sexualitet ger oss möjlighet till fantastiska upplevelser. Vi kan ha sex av en mängd olika skäl: närhet, lust, kåthet, kärlek, passion, ömhet, spänning och nyfikenhet.

Läs mer

Vad ar klamydia? hur vanligt ar klamydia? ar klamydia farligt?

Vad ar klamydia? hur vanligt ar klamydia? ar klamydia farligt? Vad ar klamydia? Klamydia orsakas av en bakterie som smittar via oskyddade samlag. Det gäller inte bara vaginala samlag, du kan också bli smittad genom munsex och anala samlag och infektionen kan spridas

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Gratis är gott. Eftersmaken är sur.

Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Det drabbar ingen fattig. Det går inte att stoppa ny teknik. Den som verkligen har talang kommer att skapa ändå. Om man lyssnar på några av argumentet som förts fram

Läs mer

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen Oops! RFSL om könssjukdomar ONT I HALSEN. Du avfärdar det som en vanlig halsinfektion. Men om det känns som taggtråd i urinröret när du kissar,

Läs mer

Idéer för sexualundervisningen

Idéer för sexualundervisningen Idéer för sexualundervisningen Både nya och erfarna lärare kan hitta inspiration i vår idébank. Du får använda materialet fritt och kopiera våra förslag. Om du själv har goda erfarenheter eller idéer som

Läs mer

Material för Förskolan - årskurs 3

Material för Förskolan - årskurs 3 Material för Förskolan - årskurs 3 ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och

Läs mer

Ett liv med hiv. Basfakta om hiv och aids VAD VI VET IDAG OM HIV OCH AIDS 2010

Ett liv med hiv. Basfakta om hiv och aids VAD VI VET IDAG OM HIV OCH AIDS 2010 Ett liv med hiv 1 VAD VI VET IDAG OM HIV OCH AIDS 2010 Basfakta om hiv och aids Texten om basfakta om hiv och aids är utarbetad i samarbete med doktor Anders Blaxhult, Venhälsan, Södersjukhuset, Stockholm.

Läs mer

PARTNER-studien. Du har bjudits in för att delta i den här studien eftersom du är den HIV-negativa partnern i förhållandet.

PARTNER-studien. Du har bjudits in för att delta i den här studien eftersom du är den HIV-negativa partnern i förhållandet. Deltagarinformation och informerat samtycke för den HIV-negativa partnern PARTNER-studien PARTNER-studien är en studie som riktar sig till par där: (i) den ena partnern är HIV-positiv och den andra är

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

Undersökning hepatit C

Undersökning hepatit C Stockholm 26 maj 2015 Undersökning hepatit C Svenska Brukarföreningen har i samarbete med biopharmaföretaget Abbvie gett undersökningsföretaget YouGov i uppdrag att mäta kunskapsnivån hos allmänheten.

Läs mer

BEHÖVER VÅRDEN HBT-KOMPETENS?

BEHÖVER VÅRDEN HBT-KOMPETENS? BEHÖVER VÅRDEN HBT-KOMPETENS? B0010509 150I Stockholms läns landsting finns idag tre mottagningar som har kompetens gällande HBT-kvinnor. Mama Mia mödrarvård, Regnbågsprojektet på Danderyd förlossning,

Läs mer

Barn och ungdomar med hiv

Barn och ungdomar med hiv Smittskyddsläkaren Barn och ungdomar med hiv Riktlinjer för barnomsorg och skola Förlagan till detta dokument kommer från Smittskyddsenheten i Stockholms läns landsting 2 (5) Barn och ungdomar med hiv

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Denna broschyr producerades av

Denna broschyr producerades av Denna broschyr producerades av Lust på resan Det är härligt att resa! Nya platser, nya upplevelser och nya bekantskaper. Det är spännande och berikande. Vare sig du reser i arbete eller för nöjes skull

Läs mer

Ett liv med hiv. Vård och behandling av hiv och aids. Kontroll på hivinfektionen VAD VI VET IDAG OM HIV OCH AIDS 2010

Ett liv med hiv. Vård och behandling av hiv och aids. Kontroll på hivinfektionen VAD VI VET IDAG OM HIV OCH AIDS 2010 Ett liv med hiv 2 VAD VI VET IDAG OM HIV OCH AIDS 2010 Vård och behandling av hiv och aids Texten om basfakta om hiv och aids är utarbetad i samarbete med doktor Anders Blaxhult, Venhälsan, Södersjukhuset,

Läs mer

2014-09-01. www.newconnexion.se. info@newconnexion.se

2014-09-01. www.newconnexion.se. info@newconnexion.se www.newconnexion.se Birgitta Hägg 070-672 80 39 Ulrica Tackerudh 070-672 80 31 info@newconnexion.se www.newconnexion.se Om du kommer till en öde ö och du bara har med dig en konservburk, hur skulle du

Läs mer

Deltagarinformation och informerat samtycke för den HIV-positiva partnern. PARTNER-studien

Deltagarinformation och informerat samtycke för den HIV-positiva partnern. PARTNER-studien Deltagarinformation och informerat samtycke för den HIV-positiva partnern PARTNER-studien PARTNER-studien är en studie som riktar sig till par där: (i) den ena partnern är HIV-positiv och den andra är

Läs mer

Samtal 1, Leila (kodat) Målbeteende: Skydda sig mot sexuellt överförbara sjukdomar och oönskad graviditet

Samtal 1, Leila (kodat) Målbeteende: Skydda sig mot sexuellt överförbara sjukdomar och oönskad graviditet Samtal 1, Leila (kodat) Målbeteende: Skydda sig mot sexuellt överförbara sjukdomar och oönskad graviditet LILO: Hej Leila, välkommen. Okodat LEILA: Tack. LILO: Jag tänkte att vi skulle prata om hur du

Läs mer

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: Samhällskunskap Målgrupp: Högstadiet och Gymnasiet Lektionstyp:

Läs mer

av Christina Rogala, RFSU MÖDRADÖDLIGHET UR ETT SVENSKT HISTORISKT PERSPEKTIV OCH NUTIDENS GLOBALA

av Christina Rogala, RFSU MÖDRADÖDLIGHET UR ETT SVENSKT HISTORISKT PERSPEKTIV OCH NUTIDENS GLOBALA MÖDRADÖDLIGHET UR ETT SVENSKT HISTORISKT PERSPEKTIV OCH NUTIDENS GLOBALA 1 MÖDRADÖDLIGHET UR ETT SVENSKT HISTORISKT PERSPEKTIV OCH NUTIDENS GLOBALA Vid mitten av 1700-talet när folkbokföringen infördes

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Handledning: Nu blev det KNAS

Handledning: Nu blev det KNAS Förord Många ungdomar befinner sig idag i en värld där dem kämpar för att passa in, viljan och pressen att vara som alla andra är stor. I en grupp vill man känna sig inkluderad och inte känna skuld eller

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Mål med smittskydd. Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom. Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling

Mål med smittskydd. Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom. Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling Mål med smittskydd Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling Sidan 1 Smittskyddslagen I varje landsting ska det finnas en smittskyddsläkare. 1:9 SmL

Läs mer

VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD

VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD BRUKSANVISNING www.raoulwallenberg.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING n VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD 3 n DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 4 n I PROJEKTET INGÅR 5 n UPPGIFT 6 n KALENDER

Läs mer

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 1 Vintergatans likabehandlingsplan Bakgrund Förskolan har skyldighet att varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet. Likabehandlingsplan enligt 3

Läs mer

Att berätta eller inte berätta.

Att berätta eller inte berätta. Att berätta eller inte berätta. Inledning: Walter Heidkampf Handläggare hiv & hälsa, RFSL Ställningstaganden kring att berätta eller inte berätta om vår hivstatus blir en del av livet från den dagen vi

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

SKRIV IN JORDENS ALLA BARN I DITT TESTAMENTE

SKRIV IN JORDENS ALLA BARN I DITT TESTAMENTE Bild: UNICEF SKRIV IN JORDENS ALLA BARN I DITT TESTAMENTE Bild: UNICEF/Estey LIVET är en GÅVA som du kan ge vidare Vi vet att det går att skapa en bättre värld för alla barn. En värld där alla barn i alla

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

HIV och AIDS vad kan elever i skolår 5 och 6?

HIV och AIDS vad kan elever i skolår 5 och 6? Malmö högskola Lärarutbildningen Natur, miljö, samhälle Examensarbete 10 poäng HIV och AIDS vad kan elever i skolår 5 och 6? HIV and AIDS What Kind of Knowledge does Pupils in 5th and 6th Grade have? Petra

Läs mer

Inledning. Version på lätt svenska

Inledning. Version på lätt svenska Inledning Version på lätt svenska HBTQ Hbtq är ett paraplybegrepp, eller ett samlingsnamn, för homosexuella (h), bisexuella (b), transpersoner (t) och andra personer vars identitet är queer (q). Inom vården

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom framkallande av fara för annan

Överklagande av en hovrättsdom framkallande av fara för annan Överklagande Sida 1 (11) Datum Rättsavdelningen 2013-11-25 ÅM 2013/9003 Byråchefen Hedvig Trost Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom framkallande av fara för annan

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Utbildningsmaterial om flickors rättigheter

Utbildningsmaterial om flickors rättigheter Utbildningsmaterial om flickors rättigheter INNEHÅLL Sid 4 Sid 5 Sid 6 Sid 12 Sid 16 Så här använder du materialet Om övningarna Att leda grupper Tema 1: Flickors rättigheter Tema 2: Barnäktenskap Tema

Läs mer

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: VILL DU?

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: VILL DU? 01 LÄRARMATERIAL LEKTION 1: VILL DU? MÅLGRUPP: ÅRSKURS 7-9 LÄRANDEMÅL Utveckla sin förmåga att uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta,

Läs mer

C apensis Förlag AB. Naturkunskap 1a1. Sexualitet och relationer. Sexualitet och relationer. Lärarhandledning gällande sidorna 124-155

C apensis Förlag AB. Naturkunskap 1a1. Sexualitet och relationer. Sexualitet och relationer. Lärarhandledning gällande sidorna 124-155 47 Naturkunskap 1a1 Sexualitet och relationer Lärarhandledning gällande sidorna 124-155 C apensis Förlag AB Sexualitet och relationer Följande delar av det centrala innehållet för kursen Naturkunskap 1a1

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015 Innehållsförteckning Likabehandlingsarbetet på Snömannen 2015... 4 Syfte med planen:... 4 Lpfö 98 sid 4 Förskolans värdegrund och uppdrag... 4 Vad säger

Läs mer

Material för årskurs 4-6

Material för årskurs 4-6 Material för årskurs 4-6 ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi.

Läs mer

Lärarmaterial. Boken handlar om: Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor: Författare: Mårten Melin

Lärarmaterial. Boken handlar om: Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor: Författare: Mårten Melin Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Mårten Melin Boken handlar om: Max ska vara ensam hemma, medan hans syster Moa och mamma är på semester. Precis innan de ska resa, ber Moa honom om en tjänst. Hennes kompis

Läs mer

Policydokument gällande HIV/AIDS Svenska Missionskyrkan

Policydokument gällande HIV/AIDS Svenska Missionskyrkan Policydokument gällande HIV/AIDS Svenska Missionskyrkan Inledning Ingen kunde ana vilka konsekvenser HIV/AIDS skulle få för vår jord, när de första fallen diagnostiserades i slutet av 1970-talet. I dag

Läs mer

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Ett sätt att främja lika rättigheter, möjligheter och förutsättningar för brukare med olika former av intellektuell funktionsnedsättning Denna trycksak

Läs mer

frågor och svar om klamydia.

frågor och svar om klamydia. 29 frågor och svar om klamydia. En informationsskrift från Socialstyrelsen och RFSU. Bakgrund Klamydiainfektion bland ungdomar och unga vuxna har ökat under de senaste åren. De flesta unga människor har

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer