För deras eget bästa - en historisk innehållsanalys om hur LO-tidskriften Fackföreningsrörelsen framställde invandrare i Sverige

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Lärande och samhälle Historia med kulturanalys 30 hp Datum för slutseminarium: Examinator: Thomas Småberg Handledare: Irene Andersson C- Uppsats För deras eget bästa - en historisk innehållsanalys om hur LO-tidskriften Fackföreningsrörelsen framställde invandrare i Sverige "For their own good" - a historical content analysis of how LO magazine Union movement produced immigrants in Sweden Caroline Maar

2 Sammanfattning Sverige idag är inte ett Sverige som för över 40 år sen. Skillnaderna är stora, inte minst landets befolkning. Vid en återblick på hur LO- tidskriften Fackföreningsrörelsen mellan åren hade för syn på invandring har jag funnit stora skillnader på hur en sådan stor organisation som LO och det den står för har ändrat inställning under åren. En del av det som stod i tidskriften på talet hade orsakat ramaskri i medierna idag. Jag har i mitt arbete valt att undersöka vilken syn på invandring som LO- tidskriften Fackföreningsrörelsen hade under införandet av den nya invandringspolitiken som infördes och som hade till syfte att reglera invandringen. I mitt arbete har jag med med hjälp av kvalitativ innehållsanalys gått igenom tidskriftens utgåvor mellan åren , och sedan med hjälp av litteratur som behandlar mina frågeställningar analyserat och kommit fram till resultat. Jag har bland annat funnit att tidskriften framställde invandringen och invandrarna som ett problem och att de hävdade att det var för deras eget bästa som en reglering av invandringen skulle införas. Under min undersökta period skedde stora samhällsförändringar med socialdemokraterna vid makten. Möjligtvis är det dessa revolutionerande samhällsförändringar som LO inte vill riskera att förlora på grund av allt för stor invandring. Nyckelord: anpassning, arbetskraft, etnicitet, fackföreningsrörelsen, invandrare, invandring, svenskar 2

3 3

4 Innehållsförteckning 1.Inledning Syfte och frågeställning Bakgrund Arbetskraftsinvandringen till Sverige under talet LO om arbetskraftsinvandringen och bildandet av en ny svensk invandringspolitik 1967/ Lo om invandrare i Sverige Socialdemokratin och den svenska fackföreningsrörelsen Tidigare forskning Etnicitet Etnicitet inom fackföreningsrörelsen Metod Kvalitativ innehållsanalys som metod Tidskriften Fackföreningsrörelsen Analys och resultat Anpassning till det svenska samhället Svenskar och invandrare Invandrarproblemen Diskussion Käll- och litteraturförteckning

5 5

6 1. Inledning - Är du inte med i facket? På många arbetsplatser idag så höjs säkerligen ögonbryn då folk förklarar att de inte är anslutna till en facklig organisation. Fastän det inte är obligatoriskt att vara medlem i ett fackförbund, är det ändå en självklarhet för många, facket kan hjälpa medlemmen vid exempelvis eventuella problem på arbetsplatsen. Den svenska fackföreningsrörelsen har en lång och stark historia, större än i många andra länder. Då människan har en förmåga att ibland inte ifrågasätta det som ligger en nära, samt det som skett i en tid som redan flutit förbi, kan det vara intressant att undersöka ifall fackföreningsrörelsen alltid värnat om arbetarens bästa? Och har det gällt alla arbetare, oavsett bakgrund? I det mångkulturella samhälle som vi i Sverige lever idag, så kan det säkerligen för många vara svårt att minnas tillbaka till en tid där landets befolkning bestod av bara etniskt svenskar. Sverige har under hela talet blivit ett nytt hemland för många utländskt födda. Det verkar dock först ha varit i mitten av århundradet som det uppstod en hätsk debatt om huruvida invandringen till Sverige skulle fortsätta eller stoppas. Arbetskraftsinvandringen till Sverige, som en stor del av detta arbete handlar om, hade börjat redan på talet, men var som störst under 1950-talet och början på talet. Då den inhemska befolkningen inte var tillräckligt stor nog för att tillgodose den bland annat växande industrisektorn så var det nödvändigt att arbetskraften i landet kompletterades med utländsk. Inom den svenska fackföreningsrörelsen, med LO i spetsen då de flesta industriarbetare var anslutna till något av organisationens förbund, så väckte den invandrade arbetskraften starka reaktioner. I den fackliga LO- tidskriften Fackföreningsrörelsen fördes många starka reaktioner fram av skribenter som många gånger även var ledande aktiva i organisationen. Inställningen till invandrare var på många sätt olik den bild som LO idag vill framställa, nu mer än 40 år senare. I en tidigare B- uppsats som jag skrivit inom historieämnet, så undersökte jag hur fyra ungerska flyktingar upplevde att de kom att behandlas av LO. Jag genomförde fyra intervjuer, där två av intervjuerna var med män som hade kommit till Sverige under perioden när den ungerska revolten ägde rum 1956, och två intervjuer var med kvinnor som hade kommit till Sverige runt perioden I uppsatsen kom jag jag fram till att de ungerska flyktingarna upplevde att 6

7 kom att behandlas bra av LO, då det gick demokratiskt och rättvist till när det gällde löneförhandlingar, kollektivavtal och eventuella problem på arbetsplatsen. Men då fackliga representanter på arbetsplatsen valdes var de nästan uteslutande under många år svenskfödda medelålders män. Jag blev under arbetet med B- uppsatsen nyfiken på att närmre undersöka vilken inställning till invandring som LO hade, och valde då att i denna C- uppsats studera den diskussion om invandring som pågick i en facklig tidskrift under mitten av talet när en reglering av invandringen till Sverige ägde rum. I denna uppsats har jag av personligt intresse valt att med hjälp av kvalitativ innehållsanalys undersöka vilken syn på invandring som LO- tidskriften Fackföreningsrörelsen hade under införandet av den nya reglerade invandringspolitiken Syfte och frågeställning Den svenska fackföreningsrörelsen har ett starkt fäste i Sverige, då facket av tradition har hjälpt arbetaren vid eventuella problem på arbetsplatsen. Då arbetskraftsinvandringen till Sverige pågick under 1940-, 50- och 60- talet så var fackföreningsrörelsen oerhört aktiva till att ta ställning till vilken syn man hade på denna invandring. Detta blev tydligt i diskussionen före och efter införandet av en ny reglerad invandringspolitik som trädde i kraft och som reglerade arbetskraftsinvandringen. I den fackliga LO- tidskriften Fackföreningsrörelsen fördes under dessa år en intressant diskussion om både invandringen i stort, samt om invandrarna. Därför har jag som syfte i denna uppsats att undersöka vilken bild av invandringen som LOtidskriften Fackföreningsrörelsen förde fram. Min frågeställning blir utifrån detta: 1. Hur framställde LO:s tidskriften Fackföreningsrörelsen invandrare i Sverige under utformandet av den nya svenska invandringspolitiken ? 7

8 2. Bakgrund 2.1. Arbetskraftsinvandringen till Sverige under talet I Från arbetskraftsimport till flyktinginvandring så beskriver författarna Christer Lundh och Rolf Ohlsson hur invandringen till Sverige har ändrat karaktär under främst de senaste 60 åren. De beskriver hur det på slutet av talet började formas en omfattande organiserad överföring av utländsk arbetskraft till Sverige, där arbetarna främst var italienska, sudettyska och västtyska yrkesarbetare samt ungerska lantarbetare. Under talet kom ett annat system för den organiserade kollektiva överföringen av arbetskraft att tillämpas men vid mitten av talet kom den organiserade invandringen att successivt minska. 1 Arbetskraftsbristen i Sverige var fortfarande ett stort problem vid mitten av talet och en invandrarvänlig politik kom att förespråkas för att gynna en ökad invandring till landet. Lundh och Ohlsson menar konkurrensen om arbetskraften i Europa hade ökat under denna tidsperiod och förutom de spontana flyttningsrörelserna blev ökade satsningar på organiserad rekrytering av invandrad arbetskraft nödvändiga. Christer Lundh förklarar i Invandringen till Sverige att det sedan andra världskriget hade funnits en oro inom fackföreningsrörelsen: För att den invandrade arbetskraften skulle underbjuda den inhemska, och man hade framhållit vikten av att invandrarna blev fackligt organiserade och hade arbetsvillkor i enlighet med kollektivavtalens bestämmelser. På lokal nivå hade det även förekommit rent främlingsfientliga yttringar. Men på central nivå i fackföreningsrörelsen var man trots detta solidarisk med regeringens strävan att genom invandring möta den stora efterfrågan på arbetskraft. 2 Lundh och Ohlsson hävdar i Från arbetskraftsimport till flyktinginvandring att vid mitten av talet började det inom fackföreningsrörelsen växa fram ett motstånd mot den fria 1 Lundh Christer & Ohlsson Rolf (1999), Från arbetskraftsimport till flyktinginvandring, Stockholm: SNS Förlag, s Lundh Christer (2010), Invandringen till Sverige, Stockholm: SNS Förlag, s. 29 8

9 arbetskraftsinvandringens politik och man ifrågasatte om fortsatt arbetskraftsinvandring verkligen var nödvändig på grund av arbetskraftsbrist. Varför inte i stället utnyttja inhemska arbetskraftsreserver som gifta kvinnor, äldre och handikappade? 3 Författarna menar vidare att den fria utomnordiska turistinvandringen på grund av sin omfattning och struktur ansågs ge upphov till problem och därför borde regleras. Fackföreningsrörelsen förklarade sin inställning med att invandrarna exploaterades av vissa arbetsgivare och rekryterades till svenska låglönebranscher som hotell- restaurangbranschen och tekoindustrin. Man menade även att invandrarna var missgynnade på bostadsmarknaden och att invandringen hotade att motverka den ekonomiska strukturomvandlingen. Det framhölls även att då arbetskraftsinvandringen gjorde så att billig arbetskraft kom att ställas till förfogande medverkade det till otidsenliga och ineffektiva företagsförhållanden. Lundh och Ohlsson beskriver också hur fackföreningsrörelsen menade att en alltför omfattande och fri arbetskraftsinvandring som styrdes av efterfrågan på arbetskraft kunde skapa stora problem för samhället. För stora koncentrationer av invandrare till en och samma fabrik eller ort skulle skapa svårigheter för det svenska samhället med att erbjuda rimlig bostadsstandard och social service. Författarna för även fram hur slutligen fackföreningsrörelsen menade: att en fortsatt stor och fri arbetskraftsinvandring skulle skapa motsättningar mellan svenskar och utlänningar i arbetsliv och i samhälle. Svenskarna kunde uppleva invandrare som konkurrenter om arbetstillfällen och bostäder och invandringens lönedämpande effekt kunde av svenskarna vändas mot invandrarna. Ett stort problem för fackföreningarna var att utlänningar i betydligt mindre grad än svenskar organiserade sig fackligt. 4 De människor som utgjorde den utländska arbetskraften i Sverige under talet var främst finländare, balter, tyskar, italienare, ungrare, jugoslaver, greker och turkar. 5 3 Lundh & Ohlsson (1999), s Ibid, s Lundh & Ohlsson (1999), s. 66 9

10 2.2. LO om arbetskraftsinvandringen och bildandet av en ny svensk invandringspolitik 1967/68 I doktorsavhandlingen Välfärdsstaten i det mångkulturella samhället så beskriver författaren Karin Borevi hur den svenska välfärdsstaten har vuxit fram samtidigt som invandringspolitiken under årens gång har tagit ny form som migrationspolitik och sedan som integrationspolitik. Enligt Borevi så betraktades de allra flesta invandrares närvaro i Sverige under talet som relativt tillfällig. Författaren menar att de arbetskraftsinvandrare som blev allt fler efter krigsslutet, inte förväntades bosätta sig i landet för gott. Det fanns istället en uppfattning om att att de allra flesta skulle återvända till sina hemländer i framtiden. Politiska flyktingar som inte hade möjlighet att återvända till sina hemländer, samt de fåtal invandrare som faktiskt hade rotat sig i Sverige under denna period, skulle mer ses som ett undantag 6. Borevi menar vidare att fastän Sverige hade blivit ett invandringsland och att det hade etablerats en princip om jämlika villkor mellan invandrare och infödda på arbetsmarknaden, så hade det fortfarande inte skapats en egentlig diskussion om invandringens långsiktiga konsekvenser för det svenska samhället. Invandrare sågs mer som tillfälliga besökare i Sverige än som blivande samhällsmedlemmar. Därmed hade de inte ännu blivit en målgrupp för välfärdsstatens integrationsprojekt 7. Det var inte förrän vid talets mitt som invandrare uppmärksammades som en välfärdspolitisk målgrupp. Då kom frågor om invandrarfrågorna upp på den politiska dagordningen i regering och riksdag. Och frågor som rörde konsekvenser och integration kom astt diskuteras i massmedia, fackföreningsrörelsen och hos politiska partier 8. Historikern Jesper Johansson tar i sin avhandling 'Så här gör vi inte i Sverige. Vi brukar göra så här.' Retorik och praktik i LO:s invandrarpolitik upp hur LO under talet intog en mer aktiv roll i invandrings- och invandrarpolitiska frågor. Något som stod i kontrast till deras mer passivare roll i liknande frågor under talet. 9 Han menar att fackföreningsrörelsens 6 Borevi Karin (2002), Välfärdsstaten i det mångkulturella samhället, Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, Skrifter utgivna av Statsvetenskapliga föreningen i Uppsala 151, s Borevi (2002), s Ibid, s Johansson Jesper (2008), Så gör vi inte här i Sverige. Vi brukar göra så här. Retorik och praktik i LO:s invandrarpolitik , Växjö: Växjö University Press, s

11 motstånd mot den fria arbetskraftsinvandringen blev allt mer tydligt. 10 LO propagerade bland annat för att invandringen måste ses ur ett helhetsperspektiv och kopplas till samhällsekonomiska, arbetsmarknadspolitiska och socialpolitiska aspekter. 11 Johansson menar att LO:s inställning till dessa frågor framkommer i återkommande remissyttranden till olika myndigheter, där en fortsatt arbetskraftsinvandring på grund av arbetskraftsbrist ifrågasattes med hänvisning till dåligt utnyttjande av inhemska arbetskraftsreserver. Johansson menar vidare att LO under återkommande tillfällen framförde att invandringen möjligen skulle förhindra den nödvändiga strukturomvandlingen, samt att organisationen allt oftare och mer tydligt började formulera olika villkor för godkännandet av en fortsatt invandring och samt påtala olika sociala och ekonomiska problem som invandringen medförde utifrån ett fackligt perspektiv. Arbetskraftsinvandringen till Sverige skiftade under talet karaktär enligt Johansson. I början av talet var den utomnordiska invandringen relativt stabil och av begränsad omfattning fram till år Dock fanns det redan då grupper inom delar av fackföreningsrörelsen, bland annat inom Metall, som ifrågasatte den fria arbetskraftsinvandringen. 12 Från mitten av talet kom många utomnordiska invandrare till Sverige, varav många var arbetskraftsinvandrare som dock varken rekryterats genom statsmakters eller företags intresse, utan på egen hand, i hopp om att hitta arbete väl på plats i Sverige. Vid den här tidpunkten uppstod då en debatt inom fackföreningsrörelsen om den liberala och oreglerade invandringspolitikens följder. LO och fackföreningspressen, främst Fackföreningsrörelsen, påtalade att den okontrollerade turistinvandringen ledde till att det uppstod former av utlänningsslum i flera städer runt om i landet, och att tillfälliga konjunkturnedgångar skulle drabba invandrare hårdast, med ökad arbetslöshet som följd. Med anledning av detta krävde därför LO en reglering av den utomnordiska invandringen och kravet motiverades med hänsyn till den inhemska arbetskraften men även om omsorg av de invandrade arbetarna. 13 Förhandlingar om en eventuell organiserad invandring av arbetskraft fördes under sommaren och hösten 1965 mellan Inrikesdepartementet, AMS, LO och SAF. De olika parterna kom att enas om riktlinjer för AMS bemyndigande att organisera kollektiv rekrytering av arbetare från länder utanför Norden. Innan en eventuell rekrytering skulle det ske en överenskommelse mellan 10 Johansson Jesper (2008), s Johansson Jesper (2008), s Johansson Jesper (2008), s Johansson Jesper (2008), s

12 respektive svenska arbetsgivar- och fackliga organisationer om antalet arbetare och deras fördelning på olika företag. Johansson understryker att det rådde en oenighet mellan de olika parterna, främst gällande de konsekvenser som tillämpningen av de nya riktlinjerna skulle få för den individuella utomnordiska invandringen. Johansson menar även vidare på att AMS och LO var restriktiva, medan SAF förespråkade att den fria individuella arbetskraftsinvandringen skulle fortsätta. De regler som slutligen fastställdes av Inrikesdepartementet 1966 följde den linje som AMS och LO fört, bland annat var arbetstillstånd tvunget att ordnas i förväg och för utländska medborgare som redan befann sig i Sverige så fanns möjligheten kvar att förnya arbetstillstånden. 14 Fastän de nya striktare reglerna hade införts den 1 januari 1966, så fortsatte ändå i praktiken den individuella utomnordiska arbetskraftsinvandringen av invandrade arbetare som beviljades arbetstillstånd även efter inresan. LO krävde en striktare praxis och i mars 1967 så ändrades utlänningskungörelsen, och därmed fick myndigheterna inte bevilja arbetstillstånd efter inresan, utan alla som kom från utomnordiska länder måste ha ordnat arbete, arbetstillstånd och och bostad före inresan till Sverige. Några månader senare presenterade utlänningsutredningen sitt betänkande som gick i linje med de förändringar som hade skett i mars 1967 och som sedan låg till grund för det regeringsförslag som som riksdagen klubbade igenom Johansson fortsätter diskussionen om LO och arbetskraftsinvandringen med att diskutera att argumentationslinjen från LO:s sida var att man på kort sikt var beredd att acceptera en invandring för fortsatt industriell expansion och för att lösa den omedelbara bristen på arbetskraft. Men den rådande inställningen, sett ur ett längre tidsperspektiv, var att invandringen behövde regleras och ställas mot den samhällsekonomiska, arbetsmarknadspolitiska och socialpolitiska situationen. 16 Johansson fortsätter att diskutera LO:s intentioner med att reglera invandringen och menar att: Från LO:s sida var budskapet tydligt: man ville satsa på de inhemska grupperna istället för invandring ur ett långsiktigt perspektiv. Arbetskraftsinvandring betraktades som ett snabbt och kortsiktigt medel för att lösa den påtalade akuta bristen på arbetskraft och därmed motverka flaskhalssituationer i produktionen. Intressant men något oklart är vad LO egentligen avsåg med formuleringen att samhällets resurser skulle satsas på 'dem som redan befinner sig i landet'. Antingen var det etniska svenskar som avsågs eller både etniska svenskar och invandrare som redan befann sig i Sverige. Det sistnämnda är det mest troliga, men oavsett vilket ansåg LO att en fortsatt oreglerad 14 Johansson Jesper (2008), s Johansson Jesper (2008), s Johansson Jesper (2008), s

13 invandring innebar negativa ekonomiska och sociala kostnader för samhället och befolkningen i landet, vilket formuleringar som 'våra resurser' och 'vi här i landet' vittnar om LO om invandrare i Sverige Att LO inte alltid var positiv till arbetskraftsinvandringen till Sverige kunde enligt Johansson tydas i den fackliga diskussionen om valet mellan inhemska arbetskraftsreserver och invandrare. Han menar att diskussionen synliggjorde LO:s föreställningar om primära och sekundära kategorier av arbetskraft. 18 Johansson hävdar även att: Retoriken om 'arbetskraftsreserver' och 'marginalgrupper' visar att LO ännu under talets andra hälft fortfarande betraktade invandrare, funktionshindrade, äldre och gifta kvinnor som en slags reservarbetskraft vid arbetskraftsbrist i den fulla sysselsättningens ekonomi. Normen för en 'riktig' arbetare framstod fortfarande ur LO:s perspektiv som en svenskfödd man inom industrisektorn. Men LO:s val av inhemska 'arbetskraftsreserver' framför invandrare kan också ses som om det bland de grupper som betraktades som sekundära 'arbetskraftsreserver' började ske en differentiering som var tydligare kopplad till etnicitet. 19 Johansson fortsätter att analysera och diskutera retoriken i LO:s argument för en reglerad utomnordisk invandring och konstaterar att dragen av en 'välfärdsnationalism' med homogeniserande civiska förtecken är slående. 20 Han förklarar att: Argumenteringen mot invandringen som ett socialt problem och ett potentiellt hot mot samhällsekonomisk rationalitet, strukturomvandlingen och mot välfärdspolitikens mål om jämlikhet mellan samhällets medborgare och mot stabila etniska relationer var sammankopplat och grundat i ett nationellt tänkande. LO:s högst påtagliga rädsla utgick från att den oreglerade invandringen riskerade den nationella och sociala sammanhållningen. 21 Han menar även att de "homogeniserande strävandena av nationell civisk karaktär" är tydlig i LO:s uppfattning om att regleringen av den utomnordiska invandringen medför att de som då 17 Johansson Jesper (2008), s Johansson Jesper (2008), s Ibid, s Ibid, s Ibid, s

14 invandrar till Sverige får samma möjligheter till utbildning, bostadsförhållanden och social service som den inhemska befolkningen har. 22 Zeki Yalcin menar i sin avhandling Facklig gränspolitik- Landsorganisationens invandringsoch invandrarpolitik att av att döma av LO:s olika yttranden till offentliga myndigheter under efterkrigstidens första år så hade organisationen inte en enhetlig inställning till invandrade arbetare. Yalcin skriver att: Å ena sidan ser vi i dessa yttranden hur LO förespråkade begränsningar som bidrog till ett ofritt lönarbete bland de invandrade arbetarna och å andra sidan hur LO argumenterade för jämställda villkor mellan dessa arbetare och de 'svenska' arbetarna från början av talet. Mycket tyder på att LO efter några års tveksamhet bestämde sig för att principiellt behandla de invandrade arbetarna som fullvärdiga medlemmar och kräva av myndigheterna och motparten att i lagen och i arbetslivets praktik likställa dem med de 'svenska' arbetarna. 23 Yalcin menar vidare att den då inte fullt utvecklade statliga invandrarpolitiken under efterkrigstidens första decennier var inriktad på assimilering, det vill säga att invandrare i Sverige med tiden skulle anpassa sig till de svenska förhållanden. Författaren hävdar att en genomgång av hans källmaterial visar att LO även hade denna inställning under 1940-, och delar av talet. Zeki Yalcin fortsätter med att diskutera hur LO under dessa åren också ställde krav på bland annat myndigheter som var av främst ekonomisk karaktär, och hävdar att det därmed är rimligt att hävda att LO agerade utifrån ett konkurrensperspektiv; genom att se till att de invandrade arbetarna fick samma ekonomiska villkor, kunde man underminera eventuella incitament till underbudskonkurrens. 24 Förutom att Yalcin diskuterar de krav som LO under slutet av talet ställde till olika myndigheter så diskuterar han även den inställning organisationen överlag hade till invandrade arbetare. Han menar att det var viktigt för LO att de invandrade arbetarna inte störde den rådande situationen med full sysselsättning på arbetsmarknaden och de fördelar detta skapade för de organiserade arbetarna, vilket krävde att invandrarna blev varse om hur den svenska 22 Johansson Jesper (2008), s Yalcin Zeki (2010), Facklig gränspolitik- Landsorganisationens invandrings- och invandrarpolitik , Örebro: Örebro universitet, s Yalcin (2010), s

15 arbetsmarknaden fungerade. 25 Yalcin menar att den information som invandrade arbetare fick från fackföreningsrörelsen fram till slutet av talet var därför inriktad på att förklara hur det svenska systemet fungerade. Men information som de invandrade arbetarna fick var enligt honom sporadisk och varken pedagogiskt eller innehållsligt anpassad till mottagaren. Det var en självcentrerad och enkelriktad kommunikation med fokus på att göra invandrarna medvetna om de fackliga förhållandena i Sverige. 26 Yalcin sammanfattar LO:s invandrings- och invandrarpolitik under slutet av 1960 och början av talet med att hävda att organisationens invandringspolitik under dessa år utgick från att säkra de långsiktiga intressena, det vill säga att säkerställa den fulla sysselsättningens politik och strukturomvandlingar. LO:s invandrarpolitik under samma period verkar enligt Yalcin ha utgått från de mer kortsiktiga intressena, det vill säga att säkerställa de fackliga medlemmarnas intressen och göra de invandrade arbetarna mer skötsamma och kalkylerbara Socialdemokratin och den svenska fackföreningsrörelsen I boken Socialdemokraterna skriver historia så skildrar historikern Åsa Linderborg den svenska socialdemokratins partihistorik under perioden Hon beskriver hur den svenska fackföreningsrörelsen under årens gång velat förmedla en identifikation mellan arbetarklassen och socialdemokratin för att därmed också bestämma rörelsens normsystem. Linderborg menar att fackföreningsrörelsen i historiska skrifter förmedlat att arbetarklassen, fackföreningsrörelsen och socialdemokratin är ett och odelbara, och att socialdemokratin uttolkar, uttrycker och företräder arbetarklassens intressen. 28 Linderborg förklarar vidare hur perioden mellan 1940 och 1976 beskrivs som de stora reformernas decennium. Hon beskriver hur en av arbetarklassens kända tidskrifter Arbetets söner från åren 1956 och 1967 fylls av bilder på den svenska folkhemsidyllen, tabeller över industrins produktionsökningar och ritningar över bostadsområden. Samhällsförändringar som 25 Ibid, s Ibid, s Ibid, s Linderborg Åsa, Socialdemokraterna skriver historia. Historieskrivning som ideologisk maktresurs (2001), Stockholm: Atlas, s

16 bostadspolitiska reformer, folkpensionsreformer, ATP, barnbidrag, mödrarvård, obligatorisk sjukförsäkring, semesterlagstiftning, avveckling av lönestoppet, arbetslivsfrågor, nioårig enhetsskola, tre veckors semester, familjelagstiftning, effektivt jordbruk, högskolesatsningar, miljöförbättringar och så vidare ges som exempel på de förändringar som socialdemokraterna åstadkommit under perioden Linderborg Åsa (2001), s

17 3. Tidigare forskning De senaste åren har forskningen om LO och deras syn på och 60- talets arbetskraftsinvandring blivit allt större och bredare. Det har lagts mycket fokus på faktumet att LO var för en reglerad invandring, och därmed har organisationens inblandning i politiken kring regleringen av invandringspolitiken ofta lyfts fram av forskare. Det finns också en del forskning kring LO och deras inställning till arbetande kvinnor, där Yvonne Hirdman och Wuokko Knocke är två av de främsta forskarna kring ämnet. Jag har i min uppsats valt att fokusera på hur invandrare framställdes i LO- tidskriften Fackföreningsrörelsen och till hjälp i mitt arbete har jag använt mig av främst tre avhandlingar, historikern Jesper Johanssons avhandling 'Så här gör vi inte i Sverige. Vi brukar göra så här.' Retorik och praktik i LO:s invandrarpolitik , historikern Zeki Yalcins avhandling Facklig gränspolitik- Landsorganisationens invandrings- och invandrarpolitik samt Karin Borevis avhandling Välfärdsstaten i det mångkulturella samhället. Dessa tre forskare har gjort de mest omfattande studierna om LO och deras invandringspolitik och jag fann det därför väl passande att använda mig av dessa forskares verk i mitt arbete. Historikern Jesper Johansson var den som gav ut sin avhandling om LO först. Så här gör vi inte i Sverige. Vi brukar göra så här.' Retorik och praktik i LO:s invandrarpolitik gavs ut I sin avhandling undersöker Johansson hur LO förmedlat sina budskap och argumentationslinjer samt institutionella och sociala praktiker, när det kom till invandrares introduktion, inkorporering och delaktighet i det svenska samhället generellt, på arbetsplatserna och även inom den fackliga rörelsen vid utformandet av LO:s invandrarpolitik. Johansson har även från ett mer teoretiskt syfte studerat hur maktrelationer av över- och underordning, främst baserade på klass, etnicitet och nation men även kön och till viss del generation, har formats genom ideologiska processer av inkludering och gränsdragning i bland annat retoriska tal och texter av LO. Johansson har i sin avhandling behandlat tidsperioden mellan 1945 till början av talet, men har valt att lägga huvudfokus på perioden från slutet av talet fram till början av talet. 30 Hans fyra frågeställningar i avhandlingen är i) hur och varför argumenterade och agerade LO gällande principiella målsättningar och strategiska 30 Johansson Jesper (2008), s

18 ställningstaganden för dess invandrings- och invandrarpolitik; ii) vilka förhållningssätt kännetecknade LO:s argumentationslinjer och institutionella praktiker vid formeringsprocessen av invandrarpolitiken; iii) vilka samband fanns mellan invandrarpolitikens organisatoriska och institutionella former och detta politikområdes ställning och status på den interna dagordningen inom LO; iiii) hur påverkade den långa traditionen av nära relationer mellan LO och SAP utformningen av LO:s mobiliseringsarbete i relation till invandrade arbetare. 31 Johansson har i sitt arbete använt sig av ett rikt och brett källmaterial som huvudsakligen består av fackligt producerat material, både otryckt och tryckt, som behandlar LO:s verksamhet. Med invandrings- och invandrarpolitik som sökområden har han gått igenom tryckta protokoll från LO:s kongresser och LO:s verksamhetsberättelser med offentliga remissyttranden samt otryckta protokoll från landssekretariatet och representantskapet med bilagor för tidsperioden Han har även excerperat otryckt material från organisatoriska enheter på LO som med olika ansvarsområden har handlagt och ansvarat för invandrings- och invandrarpolitiska frågor. Johansson har även analyserat material som behandlar invandrings- och invandrarpolitiken från olika råd, kommittéer och arbetsgrupper som tillsats inom LO. Ett innehållsrikt och brett material som omfattar allt i från PM, rapporter, avtalsöverenskommelser, råds-, kommitté- och enhetsmötesprotokoll, kurs- och konferensmaterial och internt utrednings- och arbetsmaterial. Slutligen så har Johansson till sitt arbete excellerat och analyserat olika former av programskrifter, tryckta rapporter, informations- och studiebroschyrer och agitationsmaterial på det invandrarpolitiska området. Liksom mig har Johansson använt sig av tidskriften Fackföreningsrörelsen där han excerperat tidskriften utifrån sina "sökprinciper" invandrings- och invandrarpolitik under tidsperioden , men inte lika intensivt för tidsperioden Som metod i avhandlingen har Johansson använt sig av en kontextualiserande ideologikritisk tolkningsmodell, inspirerad av John B. Thompson, där kopplingen mellan språket, handlande aktörer, institutionella sammanhang och materiella strukturer upprätthålls. 33 Johansson kommer i sina resultat bland annat fram till att det fanns en viss dubbeltydighet i LO:s ställningstaganden till arbetskraftsinvandringen, från andra världskrigets slut fram till början av talet. Från att till en början har varit skeptiska till arbetskraftsinvandring kom LO 31 Johansson Jesper (2008), s Johansson Jesper (2008), s Johansson Jesper (2008), s

19 i början av talet att acceptera invandringen då den bland annat hjälpte till att bygga upp den ekonomiska tillväxten. I samband med att invandringen till Sverige under talet ökade markant började LO kräva en reglering av invandringen. Johansson menar att det i samtiden fanns starka föreställningar och farhågor om risken för sociala och etniska konflikter i invandringens spår. Syngliggörandet av många invandrares utsatta sociala och kulturella villkor i det svenska samhället, som exempelvis språksvårigheterna och informationsbristen bidrog till att det uppstod en problemdiskurs i synen på invandring och de invandrade arbetarna, en problemdiskurs som framställde invandrarna som en källa till sociala arbetsmarknads- och välfärdsproblem. 34 Historikern Zeki Yalcin gav 2010 ut sin avhandling Facklig gränspolitik. Landsorganisationens invandrings- och invandrarpolitik I sin avhandling så undersöker Yalcin LO:s strategier för vad han kallar tre gränsområden; den yttre, den inre och den innersta gränsen. Han undersöker även om det finns ett mönster i LO:s strategier på de olika nivåerna. 35 Kortfattat beskriver han gränserna som att den första gränsen är den yttre gränsen som är en fysisk gräns och står för nationsgränserna och berör invandringspolitiken och regelverket när invandrare kommer till Sverige. Den andra är den inre gränsen som innesluter arbetsmarknaden och de villkor som erbjuds de invandrade arbetarna på arbetsmarknaden. Den tredje och sista gränsen är den innersta gränsen som berör det fackliga medlemskapet. 36 Yalcin undersökning sträcker sig under en längre tidsperiod än vad Johanssons undersökning gör, då han undersöker tidsperioden från 1946 fram till Dock delar han upp undersökningsperioden i två delar, åren för 1973 delas upp som arbetskraftsinvandringens period och tiden efter som perioden för flykting- och anhöriginvandring. 37 Yalcins delar upp sina frågeställningar i tre delar utifrån de olika gränserna, med ett antal underfrågor till respektive del. Frågeställningarna är i) hur hanterade LO den yttre (nationella) gränsen; ij) hur har LO:s invandringspolitik sett ut när invandringens omfattning och karaktär var under debatt? Finns det skillnader i förhållningssättet beroende på invandringens karaktär; ijj) finns det en kontinuitet eller förändring över tid i LO:s invandringspolitik och hur kan eventuella förändringar förklaras; ijjj) vilka var de grundläggande principerna för LO:s invandringspolitik; ii) hur hanterade LO den inre gränsen (arbetsmarknaden); iij) vilka 34 Johansson Jesper (2008), s Yalcin (2010), s Yalcin (2010), s Yalcin (2010), s

20 institutionella och organisatoriska praktiker hade LO för att arbeta med invandrarpolitiska frågor; iijj) uppfattades de invandrade arbetarna som ett konkurrenshot? I så fall vilka strategier och metoder tillgrep LO för att hantera de dilemman som uppstod; iijjj) hur artikuleras inne- eller uteslutningsstrategier inom LO när det gäller invandrare; iii) hur hanterade LO den innersta gränsen (medlemskapet); iiij) hur behandlades invandrarna som medlemmar; iiijj) vilken makt över dagordningen hade de invandrade medlemmarna; iiijjj) hur hanterade LO medlemmar med utländsk bakgrund som visade missnöje med det fackliga arbetet; iiijjjj) vilka strategier använde de invandrade medlemmarna sig av för att förstärka sin position inom fackföreningsrörelsen. 38 Yalcins frågeställningar är många och det kan vara svårt att få en övergripande bild på vad han ska undersöka, då hans undersökning är så omfattande. Till skillnad från Johansson så undersöker Yalcin en längre tidsperiod, att de båda forskarna dock undersöker liknande ämnen och använder sig av nästan identiskt källmaterial är inget som Yalcin förnekar. Han diskuterar Johanssons resultat mycket i sin avhandling och menar att dennes slutsatser är intressanta. Inte minst för att de två för perioden fram till 1981 delvis har använt sig av samma källmaterial och ställt likvärdiga frågor till materialet. 39 Yalcin är kortfattad då han beskriver den metod han använt sig av i avhandlingen. Han skriver dock att avhandlingen har en hermeneutisk utgångspunkt och att han använt sig av den tidigare nämnda gränsmodellen för att beskriva sina resultat. Gränsmodellen har utvecklats dels utifrån en reflektion över källmaterialet, dels utifrån den migrationsprocess som en invandrare genomgår till att bli anställd och facklig medlem på den svenska arbetsmarknaden. 40 I sina resultat kommer Yalcin bland annat fram till att LO under större delen av undersökningsperioden problematiserade den invandringspolitik som myndigheterna förde, och kritiserade den för att vara allt för generös, samt krävde en mer restriktiv politik oavsett invandringsform. Något som står i kontrast till Johansson som framhäver ett LO som först under talet började bli mer aktiva i sin kritik mot invandringspolitiken. Yalcin för också fram, till skillnad från Johanssons resultat, att LO:s kontrollbehov av nyanlända invandrare var starkare än Johansson visat då han menar att LO hade sin utgångspunkt mer i organisationens kortsiktiga intressen än i de långsiktiga, och att LO försökte avgöra vilka som skulle komma till Sverige utifrån en ideologisk föreställning om vilka som kunde passa in i den socialdemokratiska fackliga kulturen. I Välfärdsstaten i det mångkulturella samhället så har 38 Yalcin (2010), s Yalcin (2010), s Yalcin (2010), s

21 Karin Borevi analyserat den offentliga diskursen inom fyra olika områden; mål och riktlinjer för invandrar- och integrationspolitiken, finansiellt stöd till och korporativ samverkan med invandrarnas frivilligorganisationer, skolpolitiska överväganden om hemspråksundervisning respektive friskolor samt bostadspolitiska överväganden om boendesegregation. Borevi har flera olika analysområden men det är hennes analys av den offentliga diskursen om invandrarpolitik i Sverige som är mest intressant för min undersökning. Både Invandringen till Sverige av Christer Lundh och Från arbetskraftsimport till flyktinginvandring av Christer Lundh och Rolf Ohlsson ger en kort men översiktlig bild av hur invandringen till Sverige under åren ändrat karaktär, bland annat från att ha varit mestadels arbetskraftsinvandring till en bestående flyktinginvandring. Forskarna Jesper Johansson och Zeki Yalcin behandlar i sina två avhandlingar samma ämne, använder sig av delvis samma källmaterial, olika metoder men kommer fram till någorlunda likvärdiga resultat. De har använt sig av ett omfattande källmaterial under en lång tidsperiod, med allt i från offentliga remissyttranden till enhetsmötesprotokoll. Jag har i mitt arbete endast använt mig av LO- tidskriften Fackföreningsrörelsen under åren , något som jag anser har varit bra då jag har kunnat gå mer på djupet i vilken bild LO förde fram om invandrare under den undersökta tidsperioden. Jag har ej funnit annan forskning som med liknande frågeställningar som mina och som har undersökt samma källmaterial under samma tidsperiod. Mitt arbete bör inte ses som om att jag undersöker ett outforskat område, men kan med fördel ses som en bekräftelse av annan forskning, och som en ytterligare nyanserad och djupare förståelse för ämnen som berör LO och arbetskraftsinvandringen. 21

22 4. Etnicitet 4.1. Etnicitet inom fackföreningsrörelsen Begreppet etnicitet definieras på Nationalencyklopedins hemsida som identifikation med och känsla av tillhörighet till en etnisk grupp. Ursprungligen härstammar begreppet från grekiskans ethnos, vilket kunde användas i relation till hedningar, en grupp människor, en stam eller ett folk. Gemensamt för den gamla grekiskans användning av termen är att den användes för att referera till och kategorisera andra folk, medan grekerna utgjorde ett genos ('släkte'). 41 Begreppet är enligt Hanna Wikström ett ungt begrepp inom samhällsvetenskaperna, och användningen av det har under de senaste årtiondena ökat explosionsartat. 42 I Etnicitet och nationalism så förklarar Thomas Hylland Eriksen att ordet 'etnicitet' väcker i vardagligt tal associationer till begrepp som 'minoritetsfrågor' och 'rasrelationer', men inom socialantropologin betecknar det aspekter på relationer mellan grupper som betraktar sig själva- och betraktas av andra- som kulturellt särpräglade. 43 Hylland Eriksen menar även att det som är grundläggande för etniciteten är tillämpningen av systematiska distinktioner mellan fränder och utomstående; mellan Oss och Dem. Om ingen sådan princip finns kan det inte finnas någon etnicitet, eftersom etniciteten förutsätter ett institutionaliserat förhållande mellan avgränsade kategorier vilkas medlemmar betraktar varandra som kulturellt särpräglade. 44 Och det är genom social kontakt som etnicitet således konstitueras. 45 Den sociala kontakten mellan grupper som utgör etnicitet kan orsakas av olika faktorer som exempelvis befolkningsökning, inrättandet av nya kommunikationstekniker som underlättar handel, politiska förändringar som inkorporerar nya grupper i ett gemensamt politiskt system, och/eller migration. 46 Hylland Eriksen beskriver hur majoriteten vanligtvis har makten att bestämma när minoriteter ska vara som de är och när de ska 41 Ne.se, sökord: etnicitet, Wikström Hanna (2009) Etnicitet, Malmö: Liber, s Hylland Eriksen Thomas (1998), Etnicitet och nationalism, Nora: Bokförlaget Nya Doxa, s Hylland Eriksen Thomas (1998), s Ibid, s Hylland Eriksen Thomas (1998), s

23 vara annorlunda. 47 I Intersektionella perspektiv på etniska relationer i boken Etnicitet- Perspektiv på samhället så diskuterar Paulina de los Reyes om hur man traditionellt sett använt begreppet etnicitet utifrån aspekter som gör en grupp unik, som exempelvis tillhörighet, identitet, gemensam kultur och historia och gemensamma traditioner. Dessa aspekter särskiljer en grupp från en annan, och framställer denna andra gruppen som främlingar. Paulina de los Reyes menar att ett intersektionellt pespektiv ifrågasätter existensen av väsensskilda etniska grupper och vänder istället blicken mot det etniska skillnadsskapandet utifrån ett maktperspektiv. Vem definierar den etniska ordningen och på vilka grunder? 48 I denna uppsats är det tydligt att det är LO som definierar den etniska ordningen utifrån deras intressen där det största är att reglera invandringen. De los Reyes menar att sökandet efter etniska tecken och vad som skiljer en grupp från en annan, bör därför ersättas med en analys av de processer och omständigheter som gör att dessa tecken och markörer får en mening. Hur ser den ordningen ut som skapas ur etniska skiljelinjer? Vilka privilegier och fördelar blir möjliga genom det etniska skillnadsskapandet? 49 Denna ordning har jag som syfte att undersöka i uppsatsens kommande analyskapitel. Forskaren Anders Neergaard diskuterar i Maktens (o)lika förklädnader hur den svenska fackföreningsrörelsen under främst efterkrigstiden agerat gentemot invandrade arbetare. Neergaard riktar bland annat in sig på talet då den förut homogena svenska arbetarklassen började förändras. Han menar att den inkluderande delen av fackets strategi först och främst innebar att organisera den importerade arbetskraften, vilket de genom att utnyttja sina maktresurser mellan arbetsgivarna och invandrarna lyckades med. Under talet börjar facket förhandla med arbetsgivare om att aktivt rekommendera fackligt medlemskap i samband med anställningar, en rekommendation som Neergaard menar ibland uppfattades som ett villkor eller nästintill villkor för anställningen. Framgången i facklig organisering och förekomsten av kollektivavtal gjorde så att invandrade arbetare formellt kom att få samma rättigheter och skyldigheter som deras svenskfödda kollegor. Fackföreningsrörelsen kom även att i slutet av talet genom förhandlingar med arbetsköpare och genom krav på lagstiftning, att driva speciella frågor för de invandrade arbetarna, där främst språkfrågan var den viktigaste. Neergaard hävdar att det gemensamma för de flesta av dessa krav var tanken om en facklig, och i framtiden 47 Hylland Eriksen Thomas (1998), s de los Reyes Paulina (2007), Intersektionella perspektiv på etniska relationer i Etnicitet- Perspektiv på samhället, Malmö: Gleerups Utbildning AB, s de los Reyes Paulina (2007), s

24 klassmässig sammanhållning. En eventuellt framtida problem, med för mycket arbetskraft och lönekonkurrens, skulle förhindras genom att knyta de invandrade arbetarna närmare till den inhemska arbetarklassen. Då skulle även oron över en utdelad arbetskraft med invandrade arbetare som konkurrerade genom lägre löner inte blir till verklighet. 50 Neergaard menar att det skedde en inkluderande underordning av de invandrade arbetarna genom kontrollerade former. Han förklarar vidare att: Underordnad inkludering utgör grunden för tanken om att inte splittra, en strategi använd av facket gentemot såväl kvinnors som invandrares krav på facklig handling. I en sådan strategi finns ett grundläggande resonemang där den rena och obefläckade fackliga kampen bäst kan bedrivas av de medlemmar som endast ser intressegemenskapen som grund för solidaritet. Tanken bakom en ensidigt fokuserad facklig strategi ( underordnad inkludering) är inte bara betoningen på konflikten mellan arbete- kapital, utan först och främst en oförmåga (och ovilja) att förstå att andra samhälleliga konflikter påverkar och påverkas av denna konflikt. 51 Det går enligt Neergaard att urskilja tre olika nivåer där facket mer eller mindre kan påverka rasifieringsprocesser. Den första är på en samhällsnivå, genom exempelvis direkt politisk påverkan och kollektivavtal. Det är på samhällsnivå som facket har gjort mest för att förhindra uppkomsten av spänningar mellan invandrade och svenskfödda arbetare. Fackföreningsrörelsen har varit drivande i att se till att invandrade arbetare har samma formella rättigheter som svenskfödda arbetare, men med undantag för språkfrågan så har de länge varit passiva i att driva en politik med syfte till att förbättra situationen för invandrade arbetare. Den andra nivån är arbetsplatsnivån där facket har fått påverkansmöjligheter i ett komplext förhandlingsspel. Facket har ofta ett indirekt inflytande i beslut på arbetsplatser och enligt Neergaard har de misslyckats med, och i många fall inte försökt att hindra skiktning mellan rasifierade och 'svenska' arbetare. 52 Enligt Neergaard finns det idag tillräcklig forskning för att konkludera att vidareutbildning, karriärrörlighet och organisationsförändringar inom arbetslivet har missgynnat invandrare. 53 Han hävdar vidare att en viktig aspekt för att kunna förstå den ratificerade skiktningen på arbetsmarknaden är rekryteringsprocesser, då det står klart att diskriminering 50 de los Reyes Paulina, Molina Irene och Mulinari Diana (red.) (2005) Maktens (o)lika förklädnader: kön, klass & etnicitet i det postkoloniala Sverige: en festskrift till Wuokko Knocke, Stockholm: Atlas, s de los Reyes Paulina, Molina Irene och Mulinari Diana (red.) (2005), s de los Reyes Paulina, Molina Irene och Mulinari Diana (red.) (2005), s de los Reyes Paulina, Molina Irene och Mulinari Diana (red.) (2005), s

25 spelar en betydande roll i rekrytering. Det finns dock enligt honom för lite information om vad facket gjort åt detta, om de aktivt medverkat eller passivt accepterat det. 54 Den tredje nivån är den interna fackliga arenan, allt ifrån lokala klubbar till fackförbunds- och centralorganisationsnivå. Det är inte förrän på senare år som representationsfrågor på allvar har lyfts fram. Den länge kraftiga underrepresentationen av invandrare som länge uppfattats som oproblematisk har nu lyfts fram som en viktig strategisk fråga i ord och handlingsplaner. Neergaard avslutar dock med att det är riktigt att LO utgör Sveriges största invandrarorganisation som förre LO- ordföranden ofta har uttalat, men mot bakgrund av fackföreningens handlande, är det fortfarande inte med stolthet man borde uttala detta Ibid, s bid, s

26 5. Metod 5.1. Kvalitativ innehållsanalys som metod Jag har i detta arbete använt mig av kvalitativ innehållsanalys som metod. Anledningen till detta är för att jag har velat fokusera på innehållet i texterna, som visar mycket i sig själv. I min analys av innehållet i tidskriften Fackföreningsrörelsen under perioden har jag funnit tre teman som är genomgående i argumentationen om invandrare och den nya reglerade invandringspolitiken Dessa tre teman är anpassning till det svenska samhället, svenskar och invandrare samt invandringsproblemen. De tre teman är kopplat till min teori då alla tre tyder på argumentationer från källmaterialet som rör olika former av etnicitetsbegreppet. Vid en källgranskning så krävs det att man tolkar källan. Kjeldstadli menar att det oftast handlar om att förstå språkliga utsagor, det vill säga att göra en textanalys, en viktigt del i många grenar av historieämnet. Han menar även att om angrepssättet är av kvalitativ metod så kan man ändå använda sig av både kvalitativa och kvantitativa metoder i exempelvis en textanalys. Man kan exempelvis lägga upp studien i två faser, där man växlar mellan de båda angreppssätten. Det kan gå till så att man till en början använder sig av ett stort kvantitativt material, där man finner ett antal spännande regelbundenheter. För att kunna förstå dessa regelbundenheter närmre så kan man välja ett representativt exempel som man går djupare in i, genom att exempelvis analysera. Kjeldstadli skriver att man vid den kvalitativa enskilda studien finner fruktbara frågor och nya kategorier som kan användas i analysen. Man ser även hur många faktorer som samverkar, och genom det breda materialet kan man pröva representativiteten hos det enskilda exemplet. 56 Då man tolkar en text är en av utgångspunkterna att man kommer ihåg att en text alltid skapas av en upphovsperson i ett visst sammanhang, i en viss kontext. 57 Förutom detta så måste man också se på det viktigaste, det vill säga texten själv. Kjeldstadli menar att man kan fånga innehållet, den dolda meningen i texten, genom att använda sig av olika metoder. Bland annat kan man se om det finns några nyckelord som går igen, och verkar vara speciellt meningsbärande. Det kan ofta vara meningsfullt att ställa själva nyckelorden mot varandra, då en 56 Kjeldstadli Knut (2006), Det förflutna är inte vad det en gång var, Lund: Studentlitteratur, s Kjeldstadli Knut (2006), s