Svenskt stöd i Libanon

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svenskt stöd i Libanon"

Transkript

1 Räddningsverkets tidning Nr 5 augusti 2006 Svenskt stöd i Libanon sid 3 Rökdykning som släckmetod på väg bort sid 6 Tema mångfald Manskulturen knäckte Eva-Marie sid milaresa Tuffaste racet för Posa Serenius sista sidan

2 inledaren Sirenen Nr 5 augusti 2006 Vi vill se bättre handlingsprogram I drygt två och ett halvt år har vi nu levt med lagen om skydd mot olyckor. Vid Brand 2006 diskuterades både officiellt och inofficiellt effekter och erfarenheter av lagen. Det intryck jag fick var att kommunerna hade anammat politikernas strävan att tydliggöra den enskildes ansvar. Men också att ta ett vidare grepp på skyddet mot olyckor. Sundsvall tillhör de kommuner som kommit långt i arbetet med att skapa en bred samverkan inom kommunen men också med organisationer och näringsliv på det lokala planet. I förra numret av Sirenen kunde ni läsa om hur Karlstadsregionens räddningstjänstförbund har fått dirigentpinnen i fem kommuners säkerhetsarbete, oavsett om det rör sig om krisledning i vid bemärkelse, trafiksäkerhet eller brandskydd i skolor. Mer som en verksamhetsplan Den nya lagen skulle ge kommunerna förutsättningar att bedriva en målstyrd verksamhet anpassad till lokala förhållanden. Arbetet med handlingsprogrammen för dels den förebyggande verksamheten, dels för räddningstjänsten ska ses som en process med kontinuerlig uppföljning, utvärdering och förbättring. Räddningsverket har på olika sätt försökt få en bild av hur arbetet bedrivits och av resultatet. Ett starkt intryck är att handlingsprogrammen mera ger uttryck för att vara räddningstjänstens verksamhetsplan än hela kommunens dokument för den politiska viljan att bryta ner de nationella målen till säkerhetsmål och prestationsmål utformade mot bakgrund av genomförd riskanalys. Hjälpen för otydlig Om en månad är det val av nya politiska församlingar i kommunerna. Det innebär också att det är dags för den andra generationens handlingsprogram. Vi har bara ytligt analyserat den första omgångens varianter, som har sina brister och förtjänster. Innan lagen om skydd mot olyckor trädde i kraft drev Räddningsverket projekt med uppgift att fungera som stöd för kommunerna inom skilda lagavsnitt. Jag har fått höra en del negativa omdömen om denna hjälp. Den var för otydlig, inte tillräcklig enhetlig och den upphörde för snabbt. Det är en kritik, som återkommer också när det gäller brandskyddskontroll och olycksundersökningar. Seminarier om handingsprogram När vi drar slutsatser av de resultat som nåtts kan jag konstatera att vi bättre än hittills måste leva upp till rollen som central expertmyndighet. Lag om skydd mot olyckor förutsätter kommunal individualisering som utgångspunkt för säkerhetsarbetet. Samtidigt har vi ambition att som expertmyndighet bidra med kloka och konstruktiva förslag till kommunernas tjänstemän och politiker i samband med att de utformar nästa generations handlingsplaner. Som en del i detta arbete kommer vi under hösten bland annat anordna seminarier om kommunala handlingsprogram. Alltsedan lagen beslutades har vi efterlyst tydligt engagemang från de förtroendevalda. Ett led i den förbättringen är att vi får fler politiker att besöka våra seminarier och konferenser. Där ligger en stor utvecklingspotential. Nya stödstyrkan fungerade väl Kriget i Mellanöstern har bland annat visat på behovet av en hög beredskap för att kunna möta konsekvenserna för de människor som normalt är hemmahörande i Sverige. Utvärderingar av våra samlade åtgärder kommer att peka på vad som fungerade bra och vad som kan göras ännu bättre. Men jag kan redan nu konstatera att konceptet med bedömningsstyrkor och stödstyrkor, enheter med mycket hög beredskap, som Räddningsverket utvecklat i samverkan med bland andra Socialstyrelsen och Rikspolisstyrelsen, fungerade mycket väl. Evakueringen av över personer från Libanon tycker jag är ett bevis på att krishanteringen på central nivå har förbättrats på det sätt som rikspolitikerna eftersträvar och allmänheten har rätt att begära. Göran Gunnarsson Generaldirektör, Räddningsverket Omslagsbilden INNEHÅLL nyheter Rökdykning som släckmetod fasas ut på sikt 6 Färre dog i bränder första halvåret 7 Bidragsnormer måste ses över 8 Skogen upp i rök 9 Bättre och billigare med hopslagning 10 Trähus då blir det sprinkler 12 Sotare förbjuds göra brandskyddskontroll 13 Kom till skott med olycksundersökningar 14 Jönköping flitigast med undersökningar 15 Tunna glas i gamla hus kan orsaka katastrof 28 Många SMO-elever har fått fast jobb 29 Miljö/Seveso Räddningsverket skärper tonen i miljöärenden 11 tema mångfald Mångfaldsarbete i motvind 16 Hon får inte jobba och får ingen ersättning 17 Brandmännen som nästan inte finns 18 Eva-Marie knäcktes av manskulturen 20 utbildning Många brandmän i kläm mellan utbildningarna 22 Så ska Kungsör stoppa fallolyckorna 23 Räddningsverket vill utbilda flygplatsbrandmän 23 Sirenens räddningsskola Säker olycksplats på väg 24 erfarenheter Brandman illa skadad 26 Bilen exploderade man dog 27 ordet fritt Ge brandmän möjlighet att brandflyga 30 Stoppa farliga ambulanstransporter 31 SMO-elever borde träna på skoltid 32 Vart tog kvalificerat förebyggande vägen? år yrkeserfarenhet värt något? 34 sistasidan Posa på 700-milaresa genom Asien 40 Foto: STEN ANDERSSON Räddningsverkets Per Anders Berthlin och Leif Andersson under insatsen på Cypern. Sirenen Räddningsverkets tidning Sirenen bevakar utvecklingen inom Räddningsverkets ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Inledaren på sidan 2 är att betrakta som Räddningsverkets officiella linje. Ansvarig utgivare: Stig Dahlén. Adress: Sirenen, L 257, Karlstad. E-post: Prenumeration är gratis. Beställes skriftligt genom att skicka in prenumerationstalongen som finns i slutet av varje nummer. Upplaga: exemplar. Adressändring görs via epost eller genom talongen som finns i slutet av varje nummer. Talongen skickas till: Prenumeration, Sirenen, L 257, Karlstad. Kom ihåg att uppge gamla adressen vid adressändring. Tryck: VLT Press, Västerås. Tryckt på miljövänligt papper. Tryckdag detta nummer: 16 augusti. Nästa nummer trycks 27 september Redaktion Stig Dahlén Chefredaktör och ansvarig utgivare Gunno Ivansson Journalist Per Larsson Journalist Katarina Sellius Frilansjournalist

3 Sirenen Nr 5 augusti 2006 Libanon Den 12 juli startade Israel sin offensiv mot Hizbollah-fästen i södra Libanon. Ganska snart stod det klart att tusentals svenska medborgare fanns i Libanon och ville ha hjälp att ta sig hem. Den 14 juli begärde UD stöd från Räddningsverket med att evakuera svenskar från Libanon. Insatsen blev ett första test av den stödstyrka för UD som Räddningsverket bygger upp och som kom till efter flodvågskatastrofen i Thailand Stödstyrkans bas blev Cypern dit de flesta evakuerades med båt. Enheter ur styrkan placerades även i Turkiet, Syrien och Libanon. När insatsen var avslutad 1 augusti hade omkring svenskar flugits hem. Insatsen blev ett verkligt elddop för stödstyrkan och personalen fick ett tufft jobb. Foto: STEN ANDERSSON När de evakuerade anlände till Cypern skulle de inkvarteras på hotell innan de kunde flygas hem. Att ordna transport och tak över huvudet åt tusentals människor under högsäsong blev en enorm utmaning. Det var en stor logistikoperation och jag tror vi hyrde 250 busstransporter i Larnaca, säger Lars Johansson, chef för enheten Humanitära insaster vid Räddningsverkets internationella avdelning i Kristinehamn. Libanon första testet för nya stödstyrkan Israels invasion av södra Libanon innebar att Räddningsverket fick ett skarpt test av den nya stödstyrka för UD som är under uppbyggnad. Vi använde konceptet fullt ut och det fungerade bra, säger Lars Johansson, chef för enheten Humanitära insaster vid Räddningsverkets internationella avdelning i Kristinehamn. Israels armé gick onsdagen 12 juli över gränsen till södra Libanon sedan Hizbollah kidnappat två israeliska soldater och dödat åtta. När uppgifter började komma om att det fanns svenska medborgare i Libanon insåg Räddningsverkets internationella avdelning i Kristinehamn att det kunde bli aktuellt med en svensk insats. Inte sitta och vänta Redan innan det kom en formell förfrågan vidtogs förberedelser. Vi insåg att om vi ska få ihop folk under semestertider kan vi inte sitta och vänta, säger Karin Eriksson Kurkiewicz, ställföreträdande chef för internationella avdelningen. Under torsdagen började man ta kontakt med personer som ingår i stödstyrkans beredskap. Man tog även kontakt med Socialstyrelsen och Rikspolisstyrelsen om tillgänglig personal. Samtidigt stod man i nära kontakt med försvardepartementet. På fredag morgon hade vi en ganska bra bild över vilka som skulle kunna åka, berättar Lars Johansson. Skicka bedömningsenhet På fredag morgon kom också en formell begäran från utrikesdepartementet om att man behövde hjälp. I första skedet att skicka en bedömningsenhet på sju personer. Då det handlade om evakuering med båt blev Cypern bas för insatsen. Bedömningsenheten kom iväg på söndag morgon. Situationen eskalerade snabbt och redan på lördagen beslöt vi att aktivera hela stödstyrkan på en 50-tal personer, säger Lars Johansson. Enligt planen skulle samordningsstaben plus en stödenhet placeras i Larnaca på Cypern. De två andra stödenheterna skulle finnas i Syrien. Eftersom några av de tillgängliga färjor som chartrats var turkisk tvingades man ändra planerna och flytta stödenheten på Cypern till Mersin i Turkiet. Dessutom måste två ur staben förstärka svenska konsulatet i Beirut. Lars Johansson Det var kanske ett misstag vi gjorde. I och med att stödenheten skickades till Turkiet tvingades staben arbeta operativt i hamnen och i vissa skeden gick det hårt åt personalen. Belastningen tvingade staben hålla 24-timmars öppet eftersom färjorna kom in på natten. Med facit i hand kan man säga att vi borde skickat en större styrka, men inledningsvis talades det om svenskar och inte 9 000, säger Lars Johansson. Personalen på hemmaplan Det var inte bara stödstyrkan som slet hårt. Även på hemmaplan gick det dygnet runt. Man får inte glömma personalen på hemmaplan som jobbade oerhört för att få iväg styrkan, säger Karin Eriksson- Kurkiewicz. Att ordna transport och tak över huvudet åt tusentals människor under högsäsong är en gigantisk utmaning. Det var en stor logistikoperation och jag tror vi hyrde 250 busstransporter i Larnaca, säger Lars Johansson. Allt sker i konkurrens med andra länder vilket driver upp priserna, den som bjuder högst vinner. Vi kunde konstatera att bokade hotellrum inte var tillgängliga när vi skulla ta dem i bruk. Stödstyrkekonceptet fungerade väl men vissa saker kan förbättras. Det behövs ytterligare gemensamma övningar för att underlätta praktiska detaljer som vem gör vad. Vem bokar hotell; vem bokar buss och så vidare, säger Lars Johansson. GUNNO IVANSSON

4 Libanon Sirenen Nr 5 augusti 2006 Semester då hamnade Ewa-Gun i hetluften När Ewa Gun Westford 14 juli skulle åka hem efter sista arbetsdagen före semestern upptäckte hon ett missat samtal från Räddningsverket på mobilen. Hon ringde upp. Kan du åka till Cypern i kväll? Jag svarade ja direkt. Ewa-Gun Westford, polis i Ystad, ingår in den nya stödstyrka för UD som kom till efter tsunamin. Jag gick de första utbildningarna i våras men trodde inte att jag skulle tas i anspråk så snabbt. Överhuvudtaget blev det snabba kast för Ewa-Gun Westford. Visserligen blev inte resan till Cypern av förrän på söndag morgon, men två timmar efter framkomsten till Larnaca kom beskedet att hon skulle vidare till Beirut. Jag fick suget i magen dit kan man väl inte åka. Där är det ju krig. Stoppade av patrullbåt Hon tvekade inte särskilt länge och vid 22-tiden på söndagskvällen var hon och en läkare plus elva personer från UD, i Limassol för att ta en båt till Beirut. Kaptenen ville inte köra i mörker och först klockan fyra på morgonen avgick båten. Efter att ha blivit stoppade av en israelisk patrullbåt anlöpte de Beiruts hamn vid lunch på måndagen. Aviseringen tog timmar men efter att ha checkat in på hotellet begav man sig direkt till generalkonsulatet där personalen gick på knäna. Det satt människor utanför i hettan som inte fått hjälp. Vi satte igång med hjälpa till med pass och resehandlingar. Människor hade flytt utan sina handlingar och identiteten måste i regel bekräftas genom telefonkontakt med svensk polis. Foto: LEIF Å ANDERSSON/SYDSVENSKAN BILD Vid evakueringen från Beirut till Cypern utsågs Ewa-Gun Westford att sköta kontakterna med den grekiske kaptenen på färjan. När färjan kom fram fick den inte lägga till i Larnaca eftersom det var fullt i hamnen. Kaptenen fick order gå till Limassol. Det skrämde upp folk som trodde färjan skulle gå tillbaka till Beirut, säger Ewa-Gun Westford. Ödmjukhet och ilska Människor var upprörda, rädda och mycket av arbetet handlade om att trösta. Under tisdagen försökte man organisera arbetet bättre och ett stort hotell utsågs till samlingsplats. Där tog vi hand om personer och mötte allt från ödmjukhet till ilska. UD-personalen är hårt skolad i korrekthet och har sin roll, men jag hade väldig nytta av min polisbakgrund och kunde peka med hela handen, för det behövdes vid flera tillfällen. Incidenter saknades inte, den allvarligaste när en man började vifta med en pistol. Mannen övermannades av andra i kön. Det var över på fem minuter men adrenalinet sprutade. Ingen kom med färjan När de äntligen fick iväg första bussen ner till hamnen för evakuering skedde en explosion i hamnen. Färjan drog direkt in landgången och gick ut till sjöss utan att en enda person kom med. Och det grekiska fartyg vi chartrat fick inte ens lägga till i Beirut på tisdagen. Varenda en av de människor vi ordnat handlingarna åt fick återvända och vi fick göra om allt arbete på onsdagen. Hennes huvuduppgift var att ta hand om massmedia men som alla andra fick hon hugga in där det behövdes. Under onsdagen jobbade hon i hamnen hela dagen. Olidlig hetta och alla människor på helspänn. Då inträffade plötsligt en ny explosion Människor som redan är rädda klarar inte en explosion och vi fick lägga ner ett oerhört arbete på att lugna ner stämningen. Det var det värsta jag varit med om. Klockan 16 gick första båten med svenskar. Andra länder hade tidigare evakuerat mindre grupper men Sverige var bland de första med stora utskeppningar. Vid det laget hade mediatrycket börjat avta och Ewa-Gun Westford följde med båten för att hjälpa och stötta. Då var det väldigt jobbigt. Det var pressande värme och jag var psykiskt och fysiskt trött. Fick inte gå in i hamn När de kom till Cypern var det fullt i hamnen och färjan fick inte lägga till. Kaptenen fick order gå till Limassol. Det skrämde upp folk som trodde färjan skulle gå tillbaka till Beirut. Inte bara passagerarna reagerade. Den våldsamt upprörde grekiske kaptenen beordrade full fart och färjan nådde Limassol på rekordfart. Framfördes kritik Att chockade människor blir upprörda när de får vänta i timmar är lätt att förstå. Det framfördes också kritik, både till de som jobbade och i svensk massmedia, men i en krigssituation händer hela tiden oförutsedda saker. När vi fick kritik kände jag mig trygg i att vi gjorde allt vi kunde. Vi gjorde inte allt rätt men jag kan förklara varenda steg vi tog och stå upp för misstagen. Sverige var inte heller ensamt om att ha medborgare i Libanon. Konkurrensen om resurser var stor. Vi fick förhandla om allt, hotell, bussar, taxi, mat och flygtider. Störst går först. Staben i Larnaca tvingades jobba dygnet runt och det slet hårt på personalen. De tusentals flyktingar som kom in med båt skulle ha inkvartering, buss till inkvarteringen, och buss till flyget hem. Klickar det någonstans i kedjan får det stora konsekvenser. Vid ett tillfälle kom ett allvarligt kedjebrott när en Boeing 747 som chartrats från Madrid blev tio timmar försenad. Hopplöshet i blicken Jag är van att jobba i staber och vet att det går i vågor, men den eftermiddagen var det några jobbiga timmar när vi tittade på varandra med hopplöshet i blicken. Det går inte att jobba hur länge som helst. Man måste inse att det finns gränser även för en idealist. Stabspersonalen repade dock mod och trots allt slit blev hon inte avskräckt. Det gav mig upplevelser för livet. Jag är stolt över att Sverige gjorde ett så bra jobb. Om en ny förfrågan skulle komma säger jag ja direkt. GUNNO IVANSSON

5 Sirenen Nr 5 augusti 2006 Libanon 5 Med rent mjöl i lasten Evakueringsinsatsen är över men en svensk styrka fortsätter sitt arbete i Libanon. En lastbilskonvoj ska köra förnödenheter åt FNs matprogram WFP i ytterligare två och en halv månad. Bortsett från ett misslyckat försök att ta oss över gränsen från Syrien till Libanon har vi kört förnödenheter varje dag sedan 5 augusti, berättar styrkeledaren Lars Olvén. Lastbilskonvojen bestående av nio lastbilar, två mindre fordon, en mobil verkstad och 20 personer, flögs ner till Damaskus i två omgångar, 29 och 31 juli. De tog sig sedan upp till Arida och Tartus vid Libanons norra gräns mot Syrien. Korsa gränsen till ett land i krig tar tid, men 3 augusti såg allt ut att vara klart. Vi körde lastbilarna över gränsen till ett ingenmansland där vi inväntade ett sista fax från det libanesiska inrikesministeriet. Faxet kom aldrig och när vi insåg att vi inte skulle hinna fram till Beirut i dagsljus beslöt vi oss för att avbryta och försöka igen nästa dag, säger Lars Olvén. Övernattade i lastbilarna Några övernattade i lastbilarna för att de inte skulle stå obevakade medan resten av styrkan återvände till inkvarteringen i Tartus. Dagen därpå höll historien på att upprepa sig, men trots att faxet kom försent körde konvojen i alla fall och ledd av ett WFP-fordon var man framme i Beirut vid 22-tiden. Första uppdraget var att köra Foto: RÄDDNINGVERKET Räddningsverkets transportstyrka i Libanon ska köra förnödenheter för FNs matprogram WFP i ytterligare två och en halv månad. Under tiden som striderna pågått har man huvudsakligen kört inne i Beirut. Så snart säkerhetsläget tillåter ska styrkan börja köra i södra Libanon. gods som kommit med Herculesplan från flygplatsen till ett hangarliknande förrådstält i hamnen. Förrådstältet i hamnen är vår bas och därifrån kör vi ut förnödenheterna till olika mottagningscentraler i Beirut. Oftast mjöl och matolja Senare fick man även i uppdrag att hämta förnödenheter i Tripoli 80 kilometer norrut, och Arida vid gränsen mot Syrien. Åtta lastbilar avdelades för det jobbet medan en bil fortsatte köra inne i Beirut. Oftast rör det sig om mjöl och vegetabiliska oljor. I början var människor lite avvaktande eftersom det fanns ett missnöje med FN, men det har blivit bättre. Många libaneser som kommer fram till oss talar svenska och de har hjälpt oss en hel del, säger Lars Olvén. När Sirenen talar med Lars Olvén hade vapenvilan ännu inte trätt i kraft. Till södra Libanon Så snart säkerhetsläget tillåter vill WFP att vi ska åka ner till staden Tyr i södra Libanon där behoven är som störst. Lars Olvén, 48, är från Grästorp mellan Lidköping och Trollhättan arbetade tidigare inom försvaret där han tidigare varit på utlandsuppdrag i Georgien, Bosnien, Afghanistan och Kongo. Libanon är hans första insats för Räddningsverket. Det har fungerat mycket bra. Vi är ett kanonteam och supporten hemifrån är jättebra. Uppdraget är på tre månader, beräknas kosta 19 miljoner och finansieras av Sida. GUNNO IVANSSON Lokal hjälp viktig på Cypern Räddningsverkets stödstyrka för UD på Cypern hade ett tufft jobb med att ta emot de tusentals svenskar som evakuerades från Libanon. Arbetet underlättades tack vare kontakter som byggts upp genom Räddningsverkets internationella utbildningar. Jag hade ovärderlig hjälp av mina kontakter, säger Jan Tapani, lärare vid Räddningsverket Revinge och chef för stödstyrkan på Cypern. Jan Tapani är en av Räddningsverkets mest rutinerade styrkeledare och utsågs att leda den första bedömningsenheten. Samtalet från Räddningsverket i Kristinehaman kom strax före nio på fredag morgon. Någon månad tidigare medverkade han och Sofia Albrechtsson vid genomförandet av en EU Assessment Mission Course (Rekognoserings och bedömning) på just Cypern där det knöts värdefulla kontakter. Vi har också haft flera personer på olika chefsbefattningar från deras civilförsvar vid våra utbildningar i Revinge. Det här gjorde att jag kunde göra en hel del redan på hemmaplan innan vi åkte. Tidigt på lördag morgon tog jag kontakt med chefen för civilförsvaret och de ställde upp på ett fantastiskt sätt, säger Jan Tapani. Skickade grupp till Beirut Bedömningsenheten på sju personer tillsammans med tio personer ur utrikesdepartementets egen styrka reste till Cypern på söndag morgon den 16 juli. Vi framkomsten hade vi ett möte med UD-personal och kom fram till att vi direkt skulle skicka en grupp till Beirut. En grupp skulle bilda stab- och mottagningsfunktion på Cypern. Mycket gick ut på att få grepp om Jan Tapani situationen; hur man skulle ta emot folk och förbereda för den större styrkan på 20 personer som skulle anlända följande dag. Samverkan med UD fungerade fantastiskt bra och vi kom snabbt överens om arbetsfördelning och ansvarsområden. Han beskriver insatsen som en stor logistisk utmaning att ordna boende och transport mitt i turistsäsongen. Man hade kommit överens med myndigheterna om att inte köra folk direkt från färjan till flygplatsen, vilket skulle lamslagit och stört turisttrafiken, utan först när planet var på väg. Dessutom var svenskarna inte ensamma om att evakuera via Cypern. Under den här perioden evakuerades personer till Cypern. Vi hade ovärderlig hjälp av mina personliga kontakter. De visste var det inte fanns turister och därmed ledig hotellkapacitet. Ibland löste vi det med stora samlingslokaler. Frivilliga anslöt Man samverkade också med lokala och nordiska myndigheter. Dessutom anslöt ett tiotal frivilliga, bland annat från Svenska kyrkan och svenskar boende på Cypern. De var oerhört duktiga och vi blev helt beroende av dem. I och med att stödstyrkan hade rekryterats från flera myndigheter och organisation hade den en bred kompetens. Bredden ställer samtidigt krav på samarbetsförmågan. Det var en stor fördel att vi tidigare i år haft gemensamma utbildningar för stödstyrkans personal och att det fanns vissa rutiner. Även om det mesta fungerade i detta första test för stödstyrkan finns saker som kan förbättras. Jag har förslag till ändringar, framförallt när det gäller ledningsstrukturen och utrustning. Det är viktigt att vi efteråt tillsammans analyserar insatsen så att det inte blir en rapport från Rikspolisstyrelsen, en rapport från Socialstyrelsen och så vidare. GUNNO IVANSSON

6 6 nyheter Sirenen Nr 5 Augusti 2006 Rökdykning som släckmetod fasas ut på sikt Nu lanseras den nya svenska metoden med så kallad framskjuten enhet utomlands. I frontlinjen finns skärsläckaren. Det sker med hjälp av EU-pengar. Räddningsverket har fått 3,4 miljoner kronor för att driva ett projekt som ska minska riskerna för brandmän under insats och öka möjligheterna att rädda liv, egendom och miljö. På sikt fasas rökdykning som släckmetod ut, säger projektledaren Bo Andersson, Räddningsverket. Under Räddningsverkets barndom andra halvan av talet infördes en metod där brandmän om möjligt gick in i byggnaden och släckte inifrån. Det handlade mycket om att läsa branden och med dimstrålrör hålla den i schack för att hindra en övertändning, samt förstås att släcka. Träningen skedde och sker i så kallade övertändningscontainrar och blev snart ett stort inslag i utbildningen av brandmän och befäl på Räddningsverkets skolor. Metoden var delvis revolutionerande och har väckt stor internationell uppmärksamhet. Men släckning inifrån är riskfylld. Enligt arbetsmiljölagen är du som arbetsgivare skyldig att ta till dig nya metoder och teknik för att förbättra arbetsmiljön. Det är just vad det här projektet syftar till och att arbetssättet dessutom kommer att effektivisera insatserna vid bränder gör ju inte saken sämre, säger brandingenjör Bo Andersson. Den nya metod som Räddningsverket nu fått EU-pengar att utveckla handlar egentligen om en återgång till utvändig bekämpning av branden, åtminstone i initialskedet. Dock ej som förr att utifrån vräka på vatten och dränka byggnaden, utan att med ny teknik och nya verktyg snabbt dämpa och i bästa fall släcka branden. Invändig släckning utifrån Skärsläckaren har en central roll i konceptet framskjuten enhet, men där ingår bland annat även, beslutsstöd, övertrycksventilering med fläktar och ett nytt sätt att använda kameror med infraröd teknik (IR-kameror). Byggnader kan scannas av med IR-kameror och styrkan få besked om var det är mest effektivt att angripa branden, säger Bo Andersson. Med skärsläckaren kan brandmannen göra en invändig släckning utifrån genom att snabbt skära genom dörrar, väggar eller tak och därefter med högtryckssprinkler kyla ner branden. Vi har visat att vi på mindre än en minut kan sänka temperaturen i ett brinnande rum från grader till under normal bastutemperatur. Effekten är dubbel, skärsläckaren inte bara kyler, vi får också en kvävande verkan, säger Bo Andersson. I Räddningsverkets ansökan om EU-stöd står bland annat: Målsättningen är att ingen ska behöva dö eller skadas i samband med insats vid brand i Europa. Behovet att förändra sättet att angripa en brandsituation kräver ett nytt taktiskt tänkande, ny metod och ny teknik, vilket också kräver kompetensutbildning via ett nytt yrkesutbildningskoncept. Banbrytande en gång till Räddningsverket har alltså i drygt 15 år utbildat blivande brandmän i släckning inifrån. Är det slut med det nu, Håkan Axelsson, chef för Räddningsverkets avdelning för stöd till räddningsinsatser? Räddningsverket var banbrytande när metoden med invändig släckning infördes och intresset från andra länder har varit och är stort. Men nu anser vi oss ha hittat en metod som är bättre och framför allt säkrare för brandmännen och vi är återigen banbrytande. Det här kommer självklart att påverka den framtida utbildningen på våra skolor. EU-projektet snabbar på processen. När Räddningsverket lanserade invändig släckning och containerövningar möttes det inledningsvis av stort motstånd. Nu tillämpar alla den metoden. Jag tror det blir på samma sätt nu, först protester från många, sedan när man insett fördelarna så vill alla jobba så här. Håkan Axelsson säger också att den framskjutna enheten kan ses både som ett komplement till och en ersättning för den konventionella rökdykningen. Brandmän med andningsskydd behövs även i framtiden, men genom tidig insats med skärsläckaren kan miljön de går in i bli betydligt mindre farlig. Jag är medveten om att det är kontroversiellt när vi hävdar att detta ska ersätta rökdykningen som släckmetod eftersom rökdykningen i många år varit ett moment som väldigt mycket kretsar kring vid brandbekämpning och i brandmännens vardag. Men utvecklingen går framåt och vi i Räddningsverket vill gärna finnas i frontlinjen. Finns snart i utbildningen Stefan Lundqvist, chef för Räddningsverkets Centrum för risk- och säkerhetsutbildning tror att det bara är en tidsfråga innan det nya konceptet slagit igenom: Räddningsverket i Sandö har fått ett specialuppdrag och är verkets spjutspets på utbildningsområdet i den fortsatta utvecklingen av konceptet. Men det här kommer snart att sprida sig till övriga skolor och jag räknar med att skärsläckaren och framskjuten enhet ingår i utbildningen Skydd mot olyckor redan under Jag förväntar mej också en stigande efterfrågan från kommunerna. Jag tror att många kårer redan nästa år vill skicka brandmän och befäl på specialutbildning i framskjuten enhet och då ska Räddningsverket självklart stå rustat att erbjuda bra kurser. STIG DAHLÉN Fakta om EU-projektet Inom EU finns ett åtgärdsprogram för yrkesutbildning och kompetensutveckling, kallat Leonardo da Vinci tog Räddningsverket kontakt med EUprogramkontoret i Stockholm och lanserade idén om hur Sverige kan bidra till att skapa en tryggare och säkrare arbetsmiljö för brandmän. En föransökan lämnades in hösten 2005 och därefter uppmanades Räddningsverket att komma in med en fullvärdig ansökan. Denna fick namnet FIREFIGHT och 31 maj i år meddelade EU att projektplanen godkänts samt att EU bidrar med 70 procent av totalbudgeten Skärsläckaren möjliggör utvändig släckning inifrån och har en central roll i konceptet framskjuten enhet. IR-kamera finns monterad på andningsmasken. Med den infraröda tekniken kan också byggnader snabbt scannas av och ge styrkan information om var det är mest effektivt att angripa branden. eller euro (cirka 3,4 miljoner kronor). Projektet startar i oktober i år och ska slutredovisas hösten Räddningsverket driver projektet administrativt, men det finns en bred internationell uppslutning. Följande länder och organisationer medverkar: Räddningsverkets motsvarigheter i Tjeckien, Storbritannien och Frankrike, Spaniens brandbefälsförening, tjeckiska inrikesministeriet och dess skola i Brno och Aron Fire Brigade i England. I Sverige deltar följande i projektet: Räddningsverket, Arbetsmiljöverket, CCS-Cobra, Saab-Defence och Dafo Brand.

7 Sirenen Nr 5 Augusti 2006 nyheter 7 Färre dog i bränder första halvåret 2006 Foto: BO NYSTRAND Ett nytt beslutsstöd är en viktig länk i den framskjutna enheten. Det har utvecklats av Saab i samarbete med Räddningsverket. På bilden visar Robert Ullmark, lärare i Sandö, upp den bärbara datorn. Den är en kommunikationsenhet, som fungerar som en slags växel. Samma bild som brandmannen ser i sin mask kan arbetsledaren se på skärmen, säger Bo Andersson på Räddningsverket. Möjlighet finns att koppla upp sig på internet och Rib (Räddningsverkets integrerade beslutsstöd). Riskanalysprogram, Lupp (ledning/ uppföljning) och annat finns inlagt. 47 personer omkom i bränder första halvåret Snittet för motsvarande period var 64 omkomna. Årets siffra innebär en 32- procentig minskning jämfört med de fem föregående åren och det är förstås positivt, säger Räddningsverkets Ulf Erlandsson. Dödsbränder Erlandsson, som i många år följt upp dödsbränderna i Sverige, aktar sig dock för att tala i om ett trendbrott. Det är alldeles för tidigt fick vi plötsligt väldigt låga siffror under hela året, 36 första halvåret och 65 totalt. Året därpå var vi tillbaka över hundrastrecket, säger Ulf Erlandsson. Ingen har kunnat förklara 2004 års nedgång, men förhoppningsvis är den och första halvårets siffror 2006 början på en mer permanent nedgång. Användningen av brandvarnare har ökat kraftigt under senare år och till slut borde detta få genomslag i statistiken. Så här ser statistiken ut för första halvåret de senaste sex åren: Helårssiffrorna för åren : Äldre är särskilt utsatta Män är kraftigt överrepresenterade i statistiken. 31 av de 47 som omkom första halvåret i år var män. Orsaken är att män tar större risker och i större utsträckning än kvinnor missbrukar alkohol, säger Ulf Erlandsson. En annan överrepresenterad kategori är äldre. I förhållande till populationen är personer över 80 år särskilt utsatta. Och 38 av de 47 som omkom första halvåret var 45 år och äldre: Den klart vanligaste orsaken till bränder som kräver människors liv är slarv eller olyckor i samband med rökning. Så kallad sängrökning med dödlig utgång är minst lika vanlig i TV-soffan som i sängen. Denna typ av dödsbränder är ofta relaterad till alkohol eller andra droger, säger Erlandsson. Det är också vanligt att gamla eller handikappade tappar en cigarett eller en brinnande tändsticka så att de får eld i sina kläder och sedan inte kan värja sig mot lågorna. Självslocknande cigaretter Sedan några år driver Räddningsverket en kampanj inom EU för att hela Europa ska införa krav på självslocknande cigaretter. I Kanada samt i flera delstater i USA är det redan lag på att endast cigaretter av denna typ får säljas. Kravet har gjort att antalet dödsbränder har minskat betydligt. Vi trycker på så gott det går. Bara att hoppas att EU-byråkratin inte ska behöva mala den här frågan i långbänk dödsbränder skulle kunna undvikas i Sverige varje år om enbart självslocknande cigaretter såldes, hävdar Erlandsson. 40 av de 47 som omkom första halvåret i år gjorde det i bostaden. Dödsfallen fördelade sig så här: Flerbostadshus 17 Villa eller annat småhus 18 Rad-/par-/kedjehus 2 Servicehus, äldreboende 3 Annan byggnad 1 Brand i fordon 5 Annat 1 40 av dödsbränderna första halvåret inträffade i bostäder. Allt fler bostäder är utrustade med brandvarnare, men vid 23 av dödsbränderna saknades brandvarnare. I tre drabbade bostäder fanns brandvarnare, men batteriet var urplockat! Det är bra att alltfler bostäder har brandvarnare. De flesta nöjer sig tyvärr med en enda brandvarnare även när bostaden är stor. Det ska finnas minst en brandvarnare på varje våningsplan. Jag rekommenderar dessutom brandvarnare i sovrum där dörren hålls stängd nattetid. Det kan synas överambitiöst, men en brandvarnare kostar trots allt bara cirka en hundralapp och sett till att den kan rädda liv är det en billig investering, säger Ulf Erlandsson. Räddningsverket arbetar också för att boendesprinkler installeras i äldreboende och annat för bränder särskilt utsatt boende. I juli omkom fem personer i bränder i Sverige, en normalsiffra de senaste sex åren. STIG DAHLÉN 66 drunkade i juni och juli De flesta är män över 50 Hittills i sommar har 75 människor omkommit i drunkningsolyckor. De flesta är män över 50 år, säger Anders Wernestam, på Svenska Livräddningssällskapet, SLS, som nu vill satsa mer på vuxensimskolor. Under sommarmånaderna juni och juli omkom 66 personer genom drunkning, enligt SLS preliminära drunkningsstatistik. Det är 29 fler än under samma period 2005 då 37 omkom. Enbart i juli drunknade 47 personer. Det är den högsta siffran sedan 1994 då 50 människor omkom. Män är starkt överrepresenterade i statistiken. Förr skyllde vi på alkohol, men sommarens olyckor visar på dålig vattenvana och överskattad simförmåga. Ofta är det ren dumhet, vi män dyker i och simmar ut på djupt vatten medan kvinnor tar badstegen och simmar utefter stranden, säger Anders Wernestam. Män använder mer sällan flytväst. Det handlar om att man inte är riskmedveten och inte klarar att hantera det vatten vi har i Sverige. Ska mäta simkunnigheten Det fina vädret har gjort att folk badat mer. Vi har trott att svenskarna kan simma, men den här sommaren har visat att det inte är så. Att simma i bassäng är inte detsamma som att simma i öppet vatten. Man har inte kännedom om vad som händer med kroppen när den kyls ned och när man får en kallsup eller att man ska ligga stilla och hålla värmen om man trillar i vattnet från en båt. De alarmerande siffrorna har lett till att SLS bestämt sig för att under hösten mäta svenskens simkunnighet. Med fokus på män och de nya svenskarna. Vi vet att vuxna invandrare ofta inte är simkunniga. Räddningsverket bidrar under 2006 med 2,3 miljoner kronor till SLS, pengar öronmärkta för bland annat vuxensimskolor, främst riktade mot invandrar- och låginkomstgrupper. KATARINA SELLIUS Foto: PELLES PHOTO, KISA Räddningstjänsterna har i sommar fått göra ovanligt många utryckningar till drunkningsolyckor. I många fall har det varit för sent för att rädda liv.

8 nyheter Sirenen Nr 5 augusti 2006 Ingen hjälp för extraordinära händelser Bidragsformer måste ses över Det finns inget ersättningssystem till kommunerna för stora påfrestningar som inte sorterar under räddningstjänst. Bidragsformerna måste ses över, säger Jörgen Hallberg, räddningschef i Värnamo. Värnamo var en av de kommuner som drabbades hårt av stormen Gudrun. Påfrestningarna var stora, kostnaderna höga. Men kommunen har inte sökt statlig ersättning från Räddningsverket för räddningstjänstkostnader. Förutom första dygnet var inte insatsen att betrakta som räddningstjänst. Det var däremot extraordinära händelser och jag är kritisk till att det inte finns pengar att söka för sådana händelser. Värnamo hade stora översvämningar sommaren 2004 och sex månader senare svepte Gudrun förbi. Sådana här händelser medför stora kostnader som en liten kommun inte kan bära, därför är det ännu större skäl till att det borde finnas ett ersättningssystem för extraordinära händelser som motsvarar systemet för ersättning för räddningsinsatser, säger Jörgen Hallberg. Verket håller med Håkan Axelsson, chef för Räddningsverkets avdelning för stöd till räddningsinsatser, är inne på samma linje: Det är olyckligt att vi bevakar ett ersättningssystem för räddningstjänst samtidigt som vi ser att man i andra situationer inte får ekonomiskt stöd vid större kriser. Räddningsverket har flera gånger framfört att ersättningssystemet bör ses över, säger han. Det finns de som hävdar att begreppet för räddningstjänst bör breddas, men det håller inte Håkan Axelsson med om. Med det följer räddningsledarens långtgående befogenheter. Detta har fungerat bra och bör inte utvidgas. Men att räddningstjänsten jobbar bredare tycker jag är bra. Det Håkan Axelsson vill se är ett ersättningssystem som inte är kopplat till räddningstjänst. Hur det ska ske ut och vem som ska EU ger 741 miljoner till skador efter Gudrun Stormen Gudrun berättigade till bidrag från EU:s solidaritetsfond. Sverige har fått 741 miljoner kronor att dela ut till myndigheter, kommuner med flera. Det är första gången som Sverige får bidrag ur EU-fonden efter en extraordinär händelse. Den totala skadekostnaden i samband med Gudrun beräknades till 20,8 miljarder kronor. Skadorna på skogen utgör basen i den summan, men skogsbruket får inget av bidraget, säger Hans Karlsson på Jordbruksverket. Enligt EU-kommissionens praxis måste totala direkta skadan uppgå till minst 0,6 procent av BNI (bruttonationalinkomsten) för att landet ska vara berättigat till bidrag. Det motsvarar för Sveriges del 14,5 miljarder. Foto: HAGFORS KOMMUN Lokalt uppmättes 188 millimeter nederbörd under ett dygn (svenskt augustirekord över alla tider) under det häftiga skyfallet i Hagforstrakten för två år sedan. Här från en fastighet vid Rådasjöns västra strand där marken rämnat. Både händelsen och uppmärksamheten var kortvarig, och något ekonomiskt stöd har inte drabbade fått. vara ansvarig vet Axelsson inte. Men han konstaterar att det när det inte finns något system så kan ersättningen bli högst godtycklig. Efter de stora översvämningarna och den långvariga insatsen 2000 fick Arvika kommun, utöver ersättning för räddningstjänst, stora bidrag från staten. För två år sedan drabbades Hagfors kommun av stora erosionsskador efter ett skyfall. Händelsen och uppmärksamheten var kortvarig, ingen tung politiker besökte området och lovade något. Skadekostnaderna blev höga, men några pengar har inte kommit till Hagfors Det finns också bestämmelser för hur mycket som kan delas ut i förhållande till skadekostnad. De 740 miljonerna innebar att Sverige fick full utdelning De största kostnaderna som svenska myndigheter begärt ersättning för är förstörda vägar. kommun. Vi har lagt ner mycket energi på att påverka beslutsfattare. Men vi har inte fått ett öre. Självklart borde det finnas en fond eller liknande med pengar tillgängliga när sånt här händer, säger Göran Mårtensson, beredskapssamordnare i Hagfors. Det behövs ett helhetssystem för ersättningar, säger Håkan Axelsson. Har Räddningsverket framfört de synpunkterna till departement och regering? Det har nog skett flera gånger, senast våren Finns miljoner kvar att söka Det var Näringsdepartementet som ansökte om pengar från EU. Jordbruksverket har ansvaret att granska ansökningarna och besluta om ersättningar. 31 juli, när ansökningstiden gick ut, hade det ansökts om 718 miljoner i ersättning. Eftersom det totala bidraget är 741 miljoner finns 23 miljoner kvar att slåss om. Därför går det fortfarande att ansöka om bidrag. Dessutom är det knappast troligt att alla får sina ansökningar till fullo godkända, varför tillgänglig summa i praktiken är högre än 23 miljoner. Men ytterligare kostnader för vägar och lagringsplatser för timmer återstår att söka medel för, varför Sveriges bidrag beräknas bli fullt utnyttjat, säger Hans Karlsson. Det är bara statliga myndigheter, kommuner, landsting och motsvarande organ som har möjlighet att söka. Ett avtal mellan EU och svenska staten styr vad man kan få bidrag för. Räddningstjänster kan inte söka ersättning för insats under ordinarie arbetstid. Till skillnad från när kommunerna söker pengar hos Räddningsverket så har kommunerna här ingen självrisk. Det är heller inte möjligt att överklaga våra beslut, säger Hans Karlsson. Vägverket och Banverket har sökt mest pengar ur EU-fonden, 227 respektive Enligt Håkan Axelsson finns de som argumenterar emot ett ersättningssystem för extraordinära händelser. De tror att satsning på förebyggande insatser skulle minska om det finns bidragspengar att söka efter insatser. Hässleholm är för övrigt den enda kommun som hittills kommit in till Räddningsverket med ersättningskrav efter stormen Gudrun. Kommunen ansökte om 3,3 miljoner kronor, men Räddningsverket godkände bara 1,2 miljoner, vilket låg under kommunens självrisk. PER LARSSON 213 miljoner kronor. 80 kommuner har ansökt om tillsammans 170 miljoner. Göteborg och Växjö begär mest, 21 respektive 20,5 miljoner. Blygsammast är Habo med Andra som ansökt om bidrag är: Skogsstyrelsen 72, Naturvårdsverket 10, Riksantikvarieämbetet 7 och landstingen 4,4 miljoner kronor. Kostnaderna fördelar sig så här: Återställande av infrastruktur och utrustning, 496 miljoner kronor. Röjning och inventering av katastrofdrabbade områden, 176 miljoner kronor. Provisoriska bostäder och räddningstjänst, 37 miljoner kronor. Åtgärder för att bevara kulturarvet, 9 miljoner kronor. PER LARSSON

9 Sirenen Nr 5 augusti 2006 nyheter Foto: PÄR BÄCKSTRÖM Röken från branden i Bodträskfors spreds långväga. Fredrik Lundqvist var en av flera helikopterförare som vattenbombade branden. Efter en lugn start på sommaren blev det på flera håll en intensiv kamp mot skogsbränder från slutet av juli och framåt. Skogen upp i rök Kan vi få lite regn? vädjar Tommy Lindvall i Boden. Skogsbranden är inne på sjätte dygnet, den är omfattande och det sliter på personalen. Jag har aldrig varit med om en så stor brand, inte heller att det varit så torrt. Vi har inte fått regn på 22 dygn, säger Lindvall, räddningsledare i beredskap. Skogsbränder Efter en ovanligt varm och torr sommar i närmast hela Sverige kom skogsbränderna till slut. I slutet av juli brann det snart sagt i varje län. Fredag 11 augusti började det brinna i Bodträskfors, Bodens kommun. Elden fick snabbt fäste i de torra markerna. Under helgen evakuerades 40 personer från fyra småbyar. Vid Sirenens tryckning, 16 augusti, rasade branden fortfarande. Hur stort område som brinner är osäkert. Begränsningslinjerna uppgavs täcka in hektar, det brunna området till hektar. Brandorsaken uppges vara gnistbildning från en skogsmaskin. Det fanns maskiner ute i skogen, men nu har skogsbolagen dragit öronen åt sig, säger Tommy Lindvall. Så dags det. Kritik mot skogsbolag Tidigare under sommaren var räddningsledare i Jämtland mycket kritiska till att skogsbolag hade markberedare ute i de torra markerna. Räddningstjänsten i Boden räknade med att kunna hålla branden inom begränsningslinjerna. Det största problemet är att hålla personalen fräsch och motiverad. Skogsbränder sliter. Dessutom pågick ytterligare en handfull skogsbränder i länet samtidigt. Totalt jobbade personer från räddningstjänsten plus drygt 30 från hemvärnet med branden i trakterna av Bodträskfors. Ett antal helikoptrar vattenbombade. Vi har fått hjälp med personal från Skellefteå och Gällivare. Det kommer att brinna länge om det inte blir regn. Räddningsverket hjälpte på tisdagen till att rekvirera brandsläckningsutrustning. Men efter de många skogsbränderna i norra Sverige var resurserna i Sandö tömda. Därför hämtades utrustning från Revinge i Skåne, samt i Borås och Stockholm. Det beräknades ta ett dygn att transportera 37 kilometer brandslang och 40 motorsprutor. Dessutom har det beställts pumpkapacitet från Finland. Det här börjar bli en av de största skogsbränder vi haft i Hercules blir vattenbombare? Kan Hercules vara ett vapen mot skogsbränder? Vi ska titta på möjligheterna, säger Bo Johansson, Räddningsverket. För tio år sedan testades de kanadensiska Skopan-planen. En suverän resurs vid skogsbränder, men också dyr. Det blev ingen svensk affär efter test under två somrar. I dag används helikoptrar för att vattenbomba vid skogsbränder. Men nu ska det utredas om även Herculesplanen kan vara användbara. Det stora planet kan bära 20 ton last. Det är trots allt en resurs som inte nyttjas men som staten förfogar över. Nu ska försvaret modernisera planen och det finns utrustning, exempelvis pumpar som behövs när vatten ska pumpas ombord. En form av tankar skulle kunna placeras ombord. Att utrusta ett Herculesplan för vattenbombning skulle kosta runt tio miljoner kronor, säger Bo Johansson. Nästa år ska Räddningsverket för övrigt erbjuda utbildning med knytning till skogsbränder för helikopterpersonal. Fällteknik, vad räddningsledaren vill ha ut av helikopterstödet, blir några ämnen i utbildningen. Vi planerar också för ett nordiskt skogsbrandseminarium någonstans i Sverige kommande vår. Sverige, säger Bo Johansson, Räddningsverket. Bättre information Från slutet av juli och framåt rasade många skogsbränder. Men i torkan hade många befarat bränder långt tidigare. En anledning till att det inte blev så många bränder i det skedet tror jag är att kommuner och länsstyrelser blivit mycket bättre på att informera om eldningsförbud, en annan är att räddningstjänsterna blivit bättre på att dra på för fullt i ett tidigt skede för att sedan backa tillbaka om det inte behövs så stora resurser. På flera håll i landet misstänks skogsmaskiner vara orsak till bränderna. I de områden som drabbades av stormen Gudrun har vaksamheten varit stor mot skogsbränder under de två senaste somrarna, och man har klarat sig bra. I sju län i södra Sverige har staten dessutom gått in och finansierat bevakning med skogsbrandflyg. PER LARSSON

10 10 nyheter Sirenen Nr 5 Augusti 2006 Målet när KBM och SRV ska slås ihop: Bättre och billigare Utredningen om en översyn av Räddningsverket (SRV) och Krisberedskapsmyndigheten (KBM) samt Styrelsen för psykologiskt försvar (SPF) innebär en analys av verksamheten vid de tre myndigheterna. Enligt regeringens direktiv ska utredaren sträva efter rationaliseringsvinster och samordningseffekter. Regeringens uppfattning är att gränsen mellan allvarliga olyckor och extraordinära händelser har blivit otydligare under de senaste åren. Därför bör krishanteringen ses som en helhet, från vardagsolyckor till höjd beredskap. En kontaktpunkt i stället för två skulle bland annat underlätta kommunernas och länsstyrelsernas verksamhet. Den nya myndigheten ska ha uppgifter inom områdena skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar. Säkerhetsmyndigheten ska arbeta både förebyggande och operativt. Utredaren ska utgå ifrån att den nya myndigheten ska ha ansvar för den krisförberedande verksamhet som KBM bedriver. Dit ska också föras Räddningsverkets bistånds- och katastrofberedskap, inklusive förmågan att ta emot internationell hjälp vid stora olyckor och Skattechef utreder SRV+KBM Jag har inga bindningar Skatteverkets generaldirektör Mats Sjöstrand, 58, ska utreda förutsättningarna för en sammanslagning av Räddningsverket (SRV) och Krisberedskapsmyndigheten (KBM). Jag har inga bindningar till någon av myndigheterna och det känns bra, säger Sjöstrand. En och annan höjde nog på ögonbrynen när Skatteverkets chef fick regeringens uppdrag att utreda hur de två myndigheterna kan slås ihop (i översynen ingår även Styrelsen för psykologiskt försvar). Själv tror Sjöstrand att det är erfarenhet från andra utredningar som gjorde honom intressant. Jag har tidigare sysslat en hel del med effektiviseringar och organisationsförnyelse. När jag läste direktiven kände jag direkt att detta är en spännande utmaning, säger Mats Sjöstrand. Med nya ögon Han ser det snarast som en fördel att i förväg inte vara insatt i de berörda myndigheterna: Det gör att jag kan se på frågorna utan bindningar, med nya ögon och helt förutsättningslöst. Grovjobbet utförs av en utredningssekreterare, som utses inom kort. Ett tiotal personer sökte den utannonserade tjänsten och jag har kallat fem till intervju. I direktiven står att relevanta delar av de nuvarande myndigheterna ska ingå i den sammanslagna myndigheten. Hur tolkar du relevanta Mats Sjöstrand säger att han ska jobba helt förutsättningslöst. delar? Det låter lite luddigt. Det kan jag inte säga nu, det är en av många frågor som ska utredas. Signalerna är emellertid rätt tydliga, nämligen att totalresultatet av en sammanslagning ska leda till både effektiviseringar och besparingar. Din bild av Räddningsverket? Den är positiv. Jag upplever Räddningsverket som en organisation som är jordnära och som uträttar saker och ting. Är det en självklarhet för dig att den krisledande myndighet, som Anders Svärd utreder, kommer att ingå i sammanslagningen av KBM och SRV? Nej, det är det inte. Den frågan är öppen och är en sådan som behöver utredas. allvarliga krissituationer. Även Räddningsverkets samordnande ansvar för arbetet med barnsäkerheten ingår i de framtida uppgifterna. Av direktiven framgår att verksamheter som ledning, forskning, utbildning och övning ska föras samman, helt eller delvis. De delar, som hamnar utanför, kan eventuellt föras till Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, Folke Bernadotteakademin, Polishögskolan, Försvarshögskolan eller Sida. Utredningen ska också redogöra för de ekonomiska och personella följderna av att tre myndigheter blir en. Uppdraget ska redovisas för regeringen senast den 1 maj Krisledande myndighet Utredningen om en krisledande myndighet ska göra en analys av ansvar och roller hos denna myndighet i relation till sektorsmyndigheter. Försvarsberedningen tyckte i sin rapport från januari i år att det svenska systemet för ledning, samordning och samverkan av kriser ofta fungerar bra på lokal och regional nivå. Däremot är det sämre centralt. Den nationella samordningen måste utvecklas med en tvärsektoriell omvärldsbevakning och en snabb alarmering av ansvariga aktörer. STIG DAHLÉN Svärd om krisledningsutredningen: Den krisledande myndigheten ska enligt direktiven bland annat ha till uppgift att prioritera, leda och samordna den operativa krishanteringen på nationell nivå och den ska se till att alla samhällets resurser utnyttjas effektivt. Den krisledande myndigheten får också ansvar för att samordna myndigheternas information till allmänhet och massmedier. När det gäller omvärldsbevakningen har KBM och Räddningsverket fått i uppdrag att förbereda och påbörja arbetet med en lägesbildsfunktion. I direktiven till denna utredning skriver regeringen att en utgångspunkt för arbetet är att den sammanslagna myndigheten skulle kunna få uppgiften att vara krisledande myndighet. Räddningsverkets generaldirektör Göran Gunnarsson kommenterar direktiven så här: Med de tydliga direktiven är jag övertygad om att resultatet leder till den önskade stärkta förmågan på central nivå. Gunnarsson uppskattar också de signaler som redan lämnats om att utredarna vill ha en medverkan av myndigheterna i själva utredningsarbetet. MATS OSCARSSON Jag brinner för det här Anders Svärd, 67, leder utredningen av en krisledande myndighet. Ett väldigt spännande uppdrag. Jag brinner för de här frågorna, säger Svärd. Det var med andra ord inte svårt att få Anders Svärd att tacka ja till utredningsuppdraget när försvarsminister Leni Björklund frågade. Det är också ett viktigt uppdrag. Vi ska klara ut i vilka sammanhang den krisledande myndigheten ska träda i kraft vid extraordinära händelser. Och vi måste skapa ett regelverk som är tydligt och som även håller om någon efter en större kris kan tänkas utkräva ansvar. Samtidigt är uppdraget inte helt lätt. Det finns många viljor och egenintressen. Jag räknar med att alla inte kommer att hurra när utredningen är klar. Vill dock betona att jag är mycket ödmjuk inför uppgiften. Anders Svärd räknar med många viljor och egenintressen. Alla kommer inte att hurra när utredningen är klar, säger han. Pröva förutsättningslöst Anders Svärd är en erfaren politiker och utredare. Riksdagsledamot för centerpartiet och Från 1998 är han ledamot av Försvarsberedningen. Den för utredningen viktiga sekreterarfunktionen blir klar andra halvan av augusti. Svärd nöjer sig inte med en utredningssekreterare, utan väljer tre (bland de 17 som anmält intresse). De behövs. Utredningstiden är kort och uppdraget omfattande, säger Anders Svärd. I ett regeringsuppdrag ska SRV och KBM påbörja arbetet med att inrätta en lägesbildsfunktion och samordna operativ verksamhet? Ingår inte detta också i ditt uppdrag med risk för dubbelarbete? I avvaktan på att den krisledande myndigheten inrättats är det bra att det arbetet kommer igång som en beredskapshöjare. Men det SRV och KBM kommer fram till är inget jag köper utan vidare. Det blir ett av flera förslag jag ska beakta. Är det självklart för dig att den krisledande myndigheten blir en del av den föreslagna sammanslagningen av SRV och KBM? Det kan bli så, men det ska jag titta väldigt noga på. Innan jag utsågs till utredare hade jag utan vidare svarat ja på frågan, men de uppfattningarna måste jag nu lägga åt sidan och pröva detta förutsättningslöst. Kommer du att ha nära kontakt med den andre utredaren, Mats Sjöstrand? Ja, det ingår i uppdraget. Det blir heller inga problem eftersom vi kommer att ha varsitt tjänsterum i samma korridor i Garnisonen i Stockholm. I tidigare propositioner har det betonats att SRV ska verka över hela skalan, från förebyggande till operativt på en massa områden, farligt gods, Seveso, brandfarliga varor och så vidare. Kan detta kombineras med en sammanslagning med KBM? Den frågan ska Mats Sjöstrand utreda. Men jag kan inte tänka mej att regeringen vill slå sönder något som fungerar. Detta utesluter dock inte att verksamheter vid Räddningsverket hamnar någon annanstans. Hur ser du på dagens SRV? Det mest spektakulära är när verket brakar ut i världen och gör insatser. Sedan upplever jag SRV som en viktig aktör när det gäller att utveckla räddningstjänsten och så finns det en stor utbildningsorganisation. Den sistnämnda har jag funderat på om den måste finnas inom verket eller skulle kunna vara fristående och serva även andra delar av samhället. Totalt sett ger Räddningsverket mej positiva vibbar. STIG DAHLÉN

11 Sirenen Nr 5 augusti 2006 Miljö/Seveso 11 Räddningsverket skärper tonen i miljöärenden Företag med miljöfarlig verksamhet tenderar att dela upp sin verksamhet i mindre enheter vid tillståndsansökningar enligt miljöbalken. Räddningsverket går nu på offensiven mot uppstyckningen och anser att ett företags verksamhet ska säkerhetsprövas som en helhet. I flera aktuella fall yrkar Räddningsverket att tillstånd ska nekas så länge inte hela verksamheten prövas. Miljöbalken Enligt Räddningsverket är uppstyckningen ett sätt att kringgå lagstiftningens syfte. Vi ser en tendens till fragmentisering av verksamheten och det står i strid med Sevesodirektivet och den svenska lagstiftningens intentioner, säger Mikael Eriksson, handläggare i miljöbalksfrågor på Räddningsverket. Talerätt i miljöfrågor Räddningsverket är en av ett fåtal centrala myndigheter som har talerätt i miljömål. Att ha talerätt innebär att Räddningsverket ska företräda allmänna intressen och har rätt att yttra sig, yrka på tillståndsvillkor för verksamheter och rätt att överklaga domar i miljödomstolarna. Varje år får Räddningsverket in omkring 300 ärenden som gäller tillstånd enligt miljöbalken. Bland annat alla ansökningar om förändringar eller nyetableringar inom tunga industribranscher som kemikalie- massa/papper- petroleummetall- och gruvverksamhet. Dessutom vattenärenden som kan handla om höjning eller sänkning av vattennivåer eller muddring. Foto: STIG DAHLÉN Miljöbalken sätter gränser för hur mycket anläggningar med miljöfarlig verksamhet får störa omgivningen. Allt fler företag delar upp sin verksamhet för att lättare få tillstånd vilket Räddningsverket anser är ett sätt att kringgå lagens intentioner. Hård prioritering Mängden ärenden har tvingat fram en hård prioritering. Vi prioriterar Sevesoärenden på den högre nivån, därutöver ska vi titta på principiellt viktiga ärenden även om de inte är Seveso. Övriga ärenden avstår vi från att yttra oss i av resursskäl, säger Birgitta Widén, verksamhetsansvarig för miljöbalksärenden på Räddningsverket. Ett företag som vill nyetablera eller ändra en verksamhet måste hålla samråd med allmänheten och myndigheter och bland annat ta fram en miljökonsekvensbeskrivning. Seveso högre-verksamheter ska också lämna in en säkerhetsrapport. Räddningsverket begär ofta att ansökningshandlingarna ska kompletteras. Vi har nästan alltid syn- Mikael Eriksson punkter på säkerhetsrapporten. Ibland saknas det säkerhetsrapport och ibland har företaget skickat in en gammal som inte alls beskriver det man sökt tillstånd för. Ibland hänger inte de beskrivna olycksscenarierna och interna planen för räddningsinsats ihop, säger Mikael Eriksson. Beskriver inte effekterna Andra brister är att man inte beskriver de direkta och indirekta konsekvenserna av en olycka. Det står kanske att förändringen kan leda till utsläpp eller brand, men inte effekterna av detta, säger Birgitta Widén. När Räddningsverket lämnat sina synpunkter är det miljödomstolen som avgör om ansökan behöver kompletteras eller inte. För det mesta görs kompletteringar. Enligt miljöbalken är företag skyldiga att använda bästa möjliga teknik och ersätta farliga produkter med mindre farliga om det är möjligt. Ibland lyckas Räddningsverket få företag att göra detta. Riskerar åtal Om ett företag bryter mot villkor riskerar man åtal. Tillstånd har rättskraft; lagen är inte bara en papperstiger utan sätter gränser för hur mycket störningar omgivningen ska behöva tåla. Bryter man mot villkor leder det nästan alltid till åtalsanmälan. Räddningsverkets ansvar för Sevesodirektivet omfattar yttre miljö och tredje part, det vill säga allmänheten. Det är även viktigt att man uppfyller artikel 13 i Sevesodirektivet om allmänhetens insyn i processen. I kommunen finns en aktförvarare som förvarar handlingarna åt miljödomstolen och alla som vill kan ta del av dem. En ändring av miljöbalken i juli 2005 gjorde det möjligt för företag att söka tillstånd enbart för en ändring av verksamheten. Det här Birgitta Widén underlättade naturligtvis för företagen och trenden är nu att ansökningarna handlar om delar av verksamheten. Enligt företagen ska enbart delanläggningen då säkerhetsprövas. Yrkar på avslag Trenden har lett till att Räddningsverket i ett antal fall yrkar att ansökan ska avslås. Det handlar om tre olika ansökningar från Kemira i Helsingborg, Yara i Köping och Korsnäs i Gävle. Dessutom har man för första gången överklagat en dom i miljödomstolen till miljööverdomstolen. I det fallet gäller det Perstorp Oxo AB i Stenungsund som fått tillstånd till utökad verksamhet och frågan handlar om innehållet i och säkerhetsrapportens status som miljödomstolens beslutsunderlag. Efter ändringen av miljöbalken stämmer den inte längre överens med Sevesodirektivet vilket skapar oklarhet. Räddningsverket stödjer sig dessutom på att EU-kommissionen väckt talan mot Italien för att landet inte uppfyllt kraven när det gäller granskning av säkerhetsrapporter vid tillståndsgivning. Vill få fler rättsfall Frågan är om vi uppfyller Sevesodirektivet om vi medger ändringar av en del av verksamheten utan att det görs en integrerad säkerhetsprövning med säkerhetsrapporten som grund. Därför måste vi föra upp frågan till en högre instans för att få veta hur vi ska göra för att uppfylla direktivet och få fler rättsfall inom detta området, säger Birgitta Widén. GUNNO IVANSSON

12 12 nyheter Sirenen Nr 5 augusti 2006 Trähus då blir det sprinkler SUNDSVALL. Inre hamnen har fått en ny profil, sexvåningshus byggda i trä. Det har förmodligen inte funnits i tanke sedan staden brann Men numera uppmuntras byggande av trähus. Trä och trähus ligger i tiden, säger Torbjörn Sjödin, Mitthem. Stora delar av Umeå och Sundsvall brann ner samma dag år tidigare, när Kungliga byggnadsstadgan infördes, hade det i praktiken blivit förbjudet att bygga höga trähus. Men när Boverkets byggregler skrevs om 1994 ändrades förutsättningarna. Det går att Regeringen vill se trä som självklart alternativ i byggandet bygga höga hus i trä så länge man uppfyller reglerna om brandmotstånd. Det går att bygga med träfasad om husen sprinklas. Regeringen har satsat på en nationell träbyggnadsstrategi, man vill se trä som ett självklart alternativ i byggandet. Och nu börjar det slå igenom. I Sundsvalls inre hamn stod fem hus, sex våningar höga, färdiga förra året. Samtliga i trä med karaktär av hamnmagasin. Det är landets första sexvåningshus i massivt trä. Sprinkler ökar säkerheten Här bor man säkrare än i vanliga betonghus. Skälet är sprinklingen. Det vore en jäkla skillnad om det inte vore sprinklat, säger Leif Fällman, ställföreträdande räddningschef. Totalt har de fem husen 94 lägenheter. Höjden i kombination med att det är bostäder gör att husen hamnar i brandklass 1 (Br 1). Det ställer extra krav på hur ytterväggar och avskiljande väggar står emot brand. I Sundsvall ville man ha träfasad. Därför gjordes en alternativ utformning, träfasad tilläts om bostäderna sprinklades. Alla rum har minst ett sprinklerhuvud. Förråd och trapphus är också sprinklade. Husen har dessutom automatiskt brandlarm. Utlöses larmet skickas det till SOS som i första skedet larmar fastighetsjouren. Foto: PER LARSSON Trästaden tornar upp sig i Sundsvalls inre hamn. Valet av byggmaterial har medfört att bostäderna sprinklats, vilket Leif Fällman, räddningstjänsten, är nöjd med. Torbjörn Sjödin tycker det är viktigt att den råvara det finns så gott om i Norrland även används till förädling. Lös inredning viktigare fråga för brandsäkerhet Räddningsverket har inga synpunkter på om det byggs hus i trä. Vi intresserar oss mer för lös inredning. Det kvittar vad man byggt av när inredningen orsakar övertändningen vid brand, säger brandingenjör Björn Albinson. Han vill inte göra någon värdering mellan trä och betong. Däremot ser Albinson en fördel i att husen sprinklas, så som skett i Sundsvall. Det tycker vi är bra eftersom det skyddar även om det börjar brinna i inredningen. Anders Johansson, brandingenjör på Boverket, håller sig också neutral när det gäller materialvalet vid byggnation. Våra byggregler är funktionsbaserade. Bestämmelserna säger hur länge en byggnad ska stå emot brand. Det finns inget som förbjuder visst material, men väljer man material som lättare sprider brand måste annat skydd till. Ett höghus med träfasad kan normalt inte stå emot flamspridning längs fasaden, men sprinklas bostäderna undviks på det sättet att branden når ut till fasaden, säger Anders Johansson. Är ett trähus med sprinkler säkrare än ett betonghus? Ett sprinklat betonghus är ännu säkrare. Normal hyra Läget i hamnen lär vara attraktivt. Men Sundsvalls kommuns bostadsbolag Mitthem har inte byggt exklusivt. Totalkostnaden blev dryga 100 miljoner kronor, det är grovt sett vanliga hyreslägenheter med normal hyressättning. Det som gör skillnaden är känslan i husen. Det är inte bara husens stommar och fasader som är av trä. Lägenheterna har riktiga trägolv, det är trätrappor i de allmänna utrymmena. Det är ett helt annat ljud i trähus, säger Torbjörna Sjödin. Utvändigt bidrar husen till en mjukare stadsbild. Bebyggelsen har rönt intresse. Mitthem har guidat besökare från andra kommuner. Japaner har ansett det resan värt och en österrikisk professor har helt betagen krupit omkring på trägolven. Svenska allmännyttan har utlyst tävling om trähus. Det finns handlingsprogram för att det ska byggas mer i trä och staten stimulerar det, säger Sjödin. Råvaran finns alldeles inpå oss i stora delar av landet, och inte minst i södra Norrland. Det är viktigt att vi här i regionen även kan förädla råvaran. Flera fördelar De sex husen är 24x12 meter i bottenyta. Bjälklagen mellan våningarna är 51 centimeter, i betonghus är det normalt 16 centimeter. Torbjörn Sjödin konstaterar att mindre energi förbrukas när man bygger i trä jämfört med betong. Dessutom är det en fördel den dagen husen ska rivas, trä brinner ju. Det är till och med billigare att bygga i trä. Och på köpet anser man sig ha fått säkrare boende. Dessutom är boendesprinkler inte särskilt kostsamt, anser Sjödin. Det kostar kronor kvadratmetern att sprinkla. Här var det med från början i projekteringen och blev både enkelt och billigt. Något som oroar med trähusen? Det skulle möjligen vara är vad som händer med trähusen om vi får sprinkler som utlöser, säger Leif Fällman. Det finns träbåtar. Trä klarar vatten, om man tar hand om det direkt, säger Torbjörn Sjödin. PER LARSSON

13 Sirenen Nr 5 augusti 2006 nyheter 13 Stockholmssotare förbjuds göra brandskyddskontroll Tre av Stockholms skorstensfejarmästare har genom en skiljedom förbjudits att utföra brandskyddskontroll. Skiljenämnden gör bedömningen att som deras avtal är utformade har de tre varken rätt eller skyldighet att göra brandskyddskontroll. De tre skorstensfejarmästarna har så kallade livstidsavtal med ensamrätt på sotning fram till pensioneringen. De aktuella avtalen löper till 2012, 2014 respektive De är skrivna innan den nya lagen om skydd mot olyckor kom 2004 och utformade enligt den standard som gällde då. De tre skorstensfejarmästarna förbjöds att utföra brandskyddskontroll inom ramen för det gamla avtalet. Vi ville inte lägga in brandskyddskontrollen i ett omodernt avtal där det mesta är oreglerat, säger Rolf Almqvist, ansvarig för sotningsfrågor på Stockholms brandförsvar. Tackade nej till nytt avtal I stället erbjöds de ett nytt, treårigt avtal för brandskyddskontroll. Skorstensfejarmästarna tackade nej och förde tvisten till skiljenämnd. Stockholms stad hävdar att den brandskyddskontroll i lagen om skydd mot olyckor är något helt annat än den brandskyddskontroll som finns i tidigare lagstiftning och som utförs i samband med sotningen. Skorstensfejarmästarna å andra sidan hävdar att inget väsentligt förändrats och att brandskyddskontrollen även fortsättningsvis ska ingå i sotningsavtalet. Skiljenämnden konstaterar att i och med nya lagen förändras brandskyddskontrollen, men att den ändå i grunden är likartad och har samma syfte som tidigare. Det skiljenämnden tar fasta på är att brandskyddskontrollen i nya lagen åtskiljs från sotningen. Eftersom den inte längre ska utföras i samband med sotningen omfattar inte de gamla avtalen brandskyddskontroll. I avtalen talas det bara om sotning. Räddningsverkets internrevision: Skiljaktig mening En av de tre skiljedomarna anmälde sig skiljaktig och anser att man inte kan haka upp sig på att sotning och brandskyddskontroll inte längre ska göras samtidigt. Vi är väldigt överraskade över skiljedomen. Skiljenämnden har gjort en ren bokstavstolkning. I avtalen sägs att skorstensfejarmästarna ska göra sotning och när de skrevs ingick eldstadsbrandsyn som i räddningstjänstlagen 1986 ersattes med brandskyddskontroll. Den utförs i dag med samma syfte men mer systematiskt, säger Ulf Lindén vd för Skorstenfejarmästarnas riksförbund. Dom i skiljenämnd kan inte överklagas och skorstensfejarmästarna tvingas betala skiljenämndskostnaderna på kronor. Förlorar två miljoner För Peter Schlein-Andersen, en av de tre, innebär utslaget ett rejält avbräck. Han har 20 anställda. För att möta de nya kraven på brandskyddskontrollen har jag investerat i teknisk utrustning, dataprogram och utbildning av personalen. Jag har sju stycken som är minst tekniker. Jag förlorar 1,7-2 miljoner kronor per år på att tappa brandskyddskontrollen. Enligt Rolf Almqvist var Stockholm mer eller mindre tvingat att lyfta ut brandskyddskontrollen. Det finns många kommuner med gamla avtal och låter man brandskyddskontrollen ingå bryter man mot lagen om offentlig upphandling. Sju distrikt blir två Den nya lagen kommer också att leda till stora förändringar inom sotningen i Stockholm. De sju sotningsdistrikten ska på sikt bli två områden samtidigt som verksamheten delas in i sotning och brandskyddskontroll. Två företag ska upphandlas, ett som sköter sotningen och ett annat som gör brandskyddskontrollerna. Stockholm är inte större än att det räcker med två företag, säger Rolf Almqvist. GUNNO IVANSSON Äldresatsningen på gränsen till lobbyism Styrningen från Räddningsverkets ledning har varit bristfällig. Vissa informationssatsningar har varit på gränsen till lobbyism, vilket kan ifrågasättas. Samtidigt har det bedrivits en ambitiös och ganska framgångsrik verksamhet. Det noterar Räddningsverkets internrevision i granskning av NCO (Nationellt centrum för lärande från olyckor). NCO:s verksamhet startade i Karlskoga Målet var en gemensam resurs för statistik och olycksuppföljning inom säkerhetsområdet. Räddningsverket var ansvarigt, men många myndigheter skulle samverka om resursen. Regeringen begärde besked från 34 myndigheter om vilket intresse de hade av NCO, samt hur man kunde hjälpa till att finansiera verksamheten. Det visade sig att intresset var stort, men viljan att hjälpa till med finansiering nästan obefintlig. Nu har regeringen beslutat att NCO ska leva vidare och säkrat finansiering. Borde tagit större ansvar Internrevisionen anser att Räddningsverkets ledning borde tagit större ansvar för att i samverkan med andra bygga upp verksamheten. I stället har nu ansvaret till stor del hamnat på NCO, inriktning och verksamhet beslutats av dess medarbetare. Revisionen noterar också att det varit en stark fokusering på äldrefrågor, på gränsen till lobbyism när det gäller informationssatsningar, och ifrågasätter om en myndighet ska bedriva sådan verksamhet. För NCO:s fortsatta utveckling anser revisionen det viktigt att en bred referensgrupp bildas och att centrumets uppgifter klargörs så att samverkan mellan myndigheter formellt kommer till stånd. Östra Kronoberg fick självrisken reducerad Räddningstjänstförbundet Östra Kronoberg behövde inte dra ifrån självrisk mer än från den kommun som är drabbad när statlig ersättning söktes. Det beslutade länsrätten. Räddningsverket som tidigare hävdade att självrisken i förbundets samtliga tre kommuner skulle räknas, följer nu länsrättens beslut. Självrisken, som nu bara berör Uppvidinge kommun, minskade från till kronor och för översvämningarna i kommunen 2004 får Östra Kronoberg nu drygt kronor i ersättning. Översvämning i Alvesta till kammarrätten En dust mellan Räddningsverket och Alvesta kommun om statlig ersättning för räddningstjänstkostnader hamnar i kammarrätten. Kommunen begärde och fick ersättning för insatser under översvämningar Räddningsverket godkände dock inte allt. Kommunen fick 2,1 miljoner kronor men kronor ströks av verket. Det var åtgärder vid kommunens vattenverk som Räddningsverket ansåg inte var räddningstjänst. Alvesta överklagade hos länsrätten i Värmland och fick rätt. Länsrätten ansåg bland annat att även om kommunen har ansvar för vattenförsörjning var de åtgärder som nu vidtogs av extraordinär karaktär och får anses falla under begreppet räddningstjänst. Nu begär Räddningsverket prövning hos kammarrätten och att domen ändras så att kommunen inte får mer pengar än man redan erhållit. Räddningsverket påpekar till kammarrätten att det är viktigt att frågan blir utredd. Verket har tidigare inte haft möjlighet att överklaga länsrättens beslut, och därför anser man att frågan om gränsdragning mellan vad som är räddningstjänst och vad som är andra åtgärder inte har blivit ordentligt utredd. Fler kvinnor i minskad SMO-utbildning I september börjar 144 nya elever på Räddningsverkets tvååriga utbildning Skydd mot olyckor, SMO. 26 av dem är kvinnor, det vill säga 18,1 procent av de antagna eleverna. Totalt sökte 922 personer till SMO-utbildningens hösttermin, 815 män och 107 kvinnor. Från och med denna termin har antalet platser på utbildningen minskats från 160 till 144. En utvärdering har visat att man tidigare utbildat för många personer. Det är sjunde kullen SMO-elever som nu börjar vid Räddningsverkets fyra skolor. Försvarsministern nöjd med Räddningsverket i Aceh Insatsen här kan fungera som förebild för andra, sade försvarsminister Leni Björklund till TT efter ett besök i Aceh i Indonesien i början av augusti. Sedan ett år tillbaka stöder Räddningsverket EU:s civila observatörsinsats som övervakar fredsprocessen mellan regeringen och GAM-gerillan, som bland annat lett till en framgångsrik avväpning efter 30 års inbördeskrig. Aceh är dessutom ett område som drabbades hårdast av flodvågen Ett tiotal svenskar från Räddningsverket finns i Aceh. De håller de 80 EU-observatörerna med kontor, transporter, telekommunikationer och IT. Det är viktigt att se att Sverige snabbt, effektivt och obyråkratiskt kan få fram resurser. Många har sagt att utan den svenska insatsen skulle EU-operationen i Aceh inte lyckats, uppger Leni Björklund. Amerikaner vill bli brandmän Yrket brandman toppar listan över de mest prestigefyllda jobben. 63 procent av amerikanerna tycker att det yrket är det mest respektabla, allt enligt en ny undersökning gjord av Harris Interactive. Brandmännen följs därefter av doktor, sjuksköterska, forskare och på femte plats lärare. Yrket med sämst anseende är fastighetsmäklare på 6 procent.

14 14 nyheter Sirenen Nr 5 Augusti 2006 Utökad olycksundersökning: Nu måste verket komma till skott Två år efter att lagen om skydd mot olyckor infördes går det fortfarande trögt med de utökade olycksundersökningarna. Kommunerna gör få undersökningar och de är dåliga på att skicka in dem till Räddningsverket. Och på verket finns det ännu inget system att göra undersökningarna åtkomliga för olycksutredare och andra i kommunerna. Utökad olycksundersökning Enligt lagen om skydd mot olyckor, som kom 2004, ska alla räddningsinsatser undersökas. För vissa typer av olyckor görs utökade eller fördjupade olycksundersökningar rapporterade kommunerna att de gjorde utökade undersökningar. Fler än hälften av dem är brandutredningar i linje med det brandutredarprogram som funnits i många år. 63 hade inte ens rutiner Närmare 100 kommuner gjorde inte en enda utökad olycksundersökning förra året och 63 kommuner rapporterade att de inte ens hade fastlagda rutiner för hur olycksundersökningar ska genomföras i kommunen. Någon skyldighet att skicka in de utökade olycksundersökningarna till Räddningsverket finns inte. Nationellt centrum för lärande från olyckor (NCO) vid Räddningsverket har dock uppmanat kommunerna att göra det. Hittills är resultatet mycket magert, endast 23 undersökningar har kommit in. Den enda kommun som varit Sekretessen: När olycksundersökningarna blir sökbara eftersträvar NCO största möjliga öppenhet. Detta synsätt välkomnas av Jan Klauser, olycksutredare i Ängelholm: Stor öppenhet är viktigt. Privatpersoner ska inte behöva skylta med namn, däremot ska Tommy Arnesson riktigt aktiv är Ängelholm, som levererat tio undersökningar till NCO. Vi har skickat in undersökningarna till NCO i hopp om att bidra och sedan få något tillbaka. Om alla kommuner skickar in sina undersökningar blir Jan Klauser det ju många intressanta erfarenheter att hämta, men så länge NCO inte gör dem sökbara på nätet finns det inget att hämta och då sjunker motivationen att skicka in fler undersökningar, säger Jan Klauser, brandmästare och olycksutredare i Ängelholm. Räddningsverket tycks aldrig komma till skott. Det känns mest som de sådde ett antal frön för flera år sedan som grott, men aldrig kommer upp till ytan. Kort- och långsiktig strategi Den beskrivningen håller inte NCO:s projektledare Tommy Arnesson med om: Vi började med att ta fram handboken Olycksundersökningar och arrangera konferenser. Nu går vi vidare med både en kortsiktig och en långsiktig strategi. Projektet med att utveckla en nationell kunskapsbas för erfarenhetsåterföring från kommunernas utökade olycksundersökningar startade på allvar så sent som i januari i år. När kan kommunernas olycksutredare läsa inskickade undersökningar på nätet? I sommar har vi skrivit till kommunerna och bett om deras godkännande att få lägga ut namnet på olycksutredaren självfallet finnas med. Vi är ju myndighetspersoner. Samma gäller uppgifter om var och när händelsen inträffade. Tommy Arnesson på Nationellt centrum för lärande från olyckor (NCO) vid Räddningsverket säger: undersökningarna på Räddningsverkets hemsida. Får vi det lägger vi efter sommaren i ett första steg ut de undersökningar kommunerna skickat till oss. Förutom på hemsidan är det planerat att de ska finnas i Rib, Räddningsverkets integrerade beslutsstöd. Den mer avancerade portalen behöver vi fila ytterligare på, men målet är att den ska vara sjösatt första halvåret Den måste struktureras och det ska redovisas analyser och trender. Vi arbetar på hur detta ska gå till, säger Tommy Arnesson. NCO ber också kommunerna om namn på kontaktpersoner samt vädjar återigen om att de utökade olycksundersökningarna skickas in. För att det långsiktigt ska bli bra är det en förutsättning att vi får in materialet. I höst ska vi arrangera ett seminarium kring de här frågorna och hoppas då samla på oss synpunkter och förslag från kommunerna som vi kan ta med oss i det fortsatta arbetet med projektet, säger Arnesson. Viktigt ta ett kliv framåt Att Räddningsverket och NCO har en nyckelroll i spridningen av erfarenheter råder det ingen tvekan om. Eller som Leif Isberg, avdelningschef i Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund, säger: Hur erfarenheterna bäst ska spridas nationellt vet jag inte, men självklart blir NCO en kolossalt viktig aktör. Det behövs nog mer än att undersökningarna bara bli sökbara via datorn. I Norrtälje jobbar brandmästare Hans Arvedahl halvtid med olycksundersökningar och Målet är största möjliga öppenhet halvtid som insatsledare. Han tror att så snart det upprättats en nationell portal så kommer också utförda olycksundersökningar att levereras till NCO: Så länge vi olycksutredare inte kan läsa om andras undersökningar i ett nätverk eller på Räddningsverkets hemsida tänker man inte på att leverera till NCO. Därför är det viktigt att NCO snarast tar ett kliv framåt. Tommy Arnesson: Vi är alltså på gång och vi är förstås medvetna om att nyckeln till att den nationella kunskapsbasen blir en framgång är att räddningstjänsterna själva känner att de kan dra nytta även av andra kommuners undersökningar. Jag tror också att det lossnar och undersökningarna på allvar börjar droppa in efter att vi skrivit till kommunerna, gjort undersökningarna sökbara på hemsidan och genomfört vårt seminarium i höst. STIG DAHLÉN Målet är att alla uppgifter som är av intresse blir tillgängliga. Begränsningen ligger i sådant som vi inte får lämna ut med hänsyn till enskilda. En begränsning kan finnas i kommunernas egna regler. I Jönköping säger David Högberg: Vi har gjort många olycksundersökningar, men ännu inte skickat några till NCO. Det beror delvis på att det i kommunen finns ett beslut att utredningar av det här slaget måste sekretessprövas innan de skickas vidare. Detta behöver inte innebära ett hinder, men kan leda till en del fördröjningar. Boken Olycksundersökningar är på 112 sidor och ger svar på många grundläggande frågor om vilka händelser som ska undersökas och hur det kan gå till. Boken kan beställas från Räddningsverkets publikationsservice. Pris: 100 kr + moms. Seminarium i höst november i Rosersberg blir ett ypperligt tillfälle för alla som vill lära mer om olycksundersökningar. Då arrangerar NCO vid Räddningsverket ett seminarium med redovisning av hittills utfört arbete och framför allt kommunernas erfarenheter. NCO hoppas få många synpunkter från kommunerna som kan påverka fortsatt utvecklingsarbete och bildandet av nätverk. Seminariet hålls i anslutning till brandutredarprogrammets erfarenhetsträff.

15 Sirenen Nr 5 Augusti 2006 nyheter 15 Foto: PATRICK PERSSON Efter en dykolycka görs en utökad olycksundersökning. Bilden är hämtad ur boken Olycksundersökning, som redovisar många exempel på hur undersökningarna kan bedrivas och dokumenteras. Jönköping flitigast med undersökningar Hittills har kommunerna endast skickat 23 utökade olycksundersökningar till NCO. Tio av dem är brandutredningar. Detaljeringsgraden varierar kraftigt, allt från tre sidor till 27. Flertalet är uppbyggda efter mönstret händelseförlopp, direkta orsaker, bakomliggande orsaker, insatsen, utvärdering av insatsen, förslag till åtgärder och redan vidtagna åtgärder. Det finns inga strikta regler och ambitionsnivån varierar från kommun till kommun. I detta tidiga skede tror jag också att många kommuner känner sig för, säger Tommy Arnesson på NCO. I lagen om skydd mot olyckor står: När en räddningsinsats är avslutad skall kommunen se till att olyckan undersöks för att i skälig omfattning klarlägga orsakerna till olyckan, olycksförloppet och hur insatsen genomförts. Vad som menas med skälig omfattning är upp till kommunen att bedöma. Den obligatoriska insatsrapporten är den enklaste formen av olycksundersökning. Nästa steg är utökad olycksundersökning. Gränsdragningen kan vara svår. I Ängelholm har man satt upp följande kriterier i kommunens handlingsprogram för utökad olycksundersökning: - Stora händelser - Olyckor som är billiga att åtgärda och olyckor som medför höga skadekostnader - Upprepade olyckor - Miljöolyckor - Geografiskt betingade olyckor - Räddningsinsats med intressanta erfarenheter - Där det finns ett intresse för kommunen i sin helhet Efterlyser ökad tydlighet Enligt kommunernas rapportering över utökade olycksundersökningar under 2005 toppar Jönköping överlägset med 330. Storgöteborg gjorde 152 och Nerikes Brandkår 61. Resten av kommunerna har gjort högst 25, närmare 100 kommuner inte en enda. I Jönköping säger brandingenjör David Högberg: Vi betraktar alla olyckor som föranleder kommunal räddningsinsats som något vi ska utreda i någon form. Vi gör det i tre nivåer, där den första är insatsrapporten. Vi hade 840 sådana insatser förra året och 330 av dem gick vi vidare med till utredning enligt nivå 2, där vi framför allt kompletterar med ytterligare statistiska data. Enbart en mindre del, framför allt olyckor med omkomna och stora egendomsvärden, går vidare till nivå 3, där vi bland annat letar trender. Av de 330 vi genomförde 2005 var 137 brandorsaksutredningar. Högberg efterlyser en ökad tydlighet från NCO om vad som avses med utökad olycksundersökning: Dessutom vill jag veta mer om syftet med materialet, vilka data som ska samlas in och hur de ska presenteras. Om inte detta tydliggörs kommer undersökningarna att se väldigt olika ut från kommun från kommun och då blir det svårt att göra en nationell sammanställning, analyser och att hitta trender. Nytt IT-stöd kartlägger krishanteringsförmåga STOCKHOLM. Klarar samhället att hantera en terrorattack, ett längre strömavbrott eller ett utbrott av influensaepidemi? Länsstyrelsen i Stockholms län lanserar ett nytt analysverktyg för genomförandet av risk- och sårbarhetsanalyser på lokal och regional nivå. Verktyget, som döpts till Ibero (Instrument för beredskapsvärdering och områdesansvar), är ett IT-stöd för att bedöma förmågan att hantera extraordinära händelser. Den nya metoden är användbar för en mängd olika riskområden, till exempel elavbrott, översvämningar, IT-attacker. Med metoden ges möjlighet att snabbt och visuellt skaffa sig en överblick över olika händelsers konsekvenser, samt hur dessa händelser bäst kan förebyggas och hanteras. Genom att kartlägga sina risker och sin hanteringsförmåga, kan man fatta beslut om åtgärder och därmed stärka sin förmåga, säger Camilla Öngörur, utredare vid länsstyrelsen. Leksand kämpar mot falsklarm LEKSAND. Räddningschef Krister Ejeros i Leksand vill höja avgifterna rejält för falska automatlarm. I dag får företagen i kommunen betala kronor plus moms för varje utryckning som görs i onödan. Ejeros vill höja avgiften med 75 procent, till kronor, och hoppas nu få med sig politikerna i räddningsnämnden. På så vis vill han visa att räddningstjänsten menar allvar och inte längre accepterar automatiska fellarm. Leksand har cirka 220 larm per år, ett 90-tal är automatlarm och endast tre procent av dem är äkta. Stora hyllningar av Brandsjö STOCKHOLM. Aldrig har någon i svensk räddningstjänst hyllats på sin 90-årsdag som Kaare Brandsjö den 9 augusti. Gratulanterna stod i kö från tidig morgon till sen kväll. Vid midnatt fick Brandsjö transport hem i stegbil efter en helkväll på Katarina brandstation. Där hade han bland mycket annat av Göran Schnell utsetts till Brandskyddsföreningens förste hedersmedlem. Föreningen bildades när Brandsjö var tre år gammal, Sveriges Mr Brand har varit medlem i föreningen sedan Jag kunde aldrig drömma om att så många skulle höra av sig. Det här får bli en bra slutvinjett på min yrkeskarriär. Nu tänker jag varva ner, men jag kommer nog att närvara på en och annan konferens även i fortsättningen, sa den rörde Kaare Brandsjö kontroller i Nybro 2005 NYBRO. 48 kommuner genomförde inte en enda brandskyddkontroll under Om detta skrev Sirenen i förra numret och redovisningen baserade sig på uppgifter som nått Räddningsverkets tillsynsavdelning. Nybro fanns med i redovisningen över kommuner som inte genomfört en enda kontroll. Skorstensfejarmästare Hans Häggqvist i Nybro kontaktade Sirenen och berättade att han utförde brandskyddskontroller under Det finns ingen anledning att tvivla på detta. Att Nybro ändå hamnade på svarta listan beror på att kommunen inte skickade in sina uppgifter i tid till Räddningsverkets tillsynsavdelning slåss mot skogsbränder SPANIEN. 11 augusti hade bränderna pågått i en dryg vecka. Då pågick över 100 bränder samtidigt, närmare hektar mark hade ödelagts och fyra personer dött brandmän jobbade med att försöka släcka skogsbränderna i Galicien, i nordvästra Spanien. Myndigheterna kallade det en våg av anlagda bränder, sammanlagt har 18 personer gripits misstänkta för att startat bränderna. Resurser från Portugal, Frankrike, Tyskland och Holland hjälpte till med släckningsarbetet. Via EU:s gemenskapsmekanism anmälde spanska myndigheter behov av mer hjälp. Räddningsverket erbjöd stöd, både med släckutrustning och att förmedla kontakt med privata helikopterföretag i Sverige. Men vid Sirenens pressläggning hade inga svenska resurser kalllats in. Seminarier om handlingsprogram Räddningsverket och länsstyrelserna bjuder in till seminarier om kommunala handlingsprogram. De genomförs i höst på Räddningsverkets fyra skolor och det blir bland annat redovisning av erfarenheter och goda exempel från första generationens handlingsprogram. Ett annat syfte är att identifiera behov av stöd till kommunernas arbete med handlingsprogrammen för nästa mandatperiod. Program finns på Räddningsverkets hemsida, Start i Revinge 4 oktober och därefter följer: Skövde 19 oktober, Sandö 25 oktober och Revinge 8 november.

16 tema mångfald 16 Sirenen Nr 5 augusti 2006 Mångfaldsarbete i mo Andelen personer med utländsk bakgrund, liksom kvinnor, är mycket låg inom svensk räddningstjänst. Sirenen uppmärksammar problemet i ett tema om mångfald på de följande sex sidorna. 0,6 procent av Sveriges heltidsanställda brandmän är kvinnor. Hur många brandmän som har annan etnisk bakgrund är det ingen som vet eftersom det inte finns någon statistik på detta. Men de är ytterst få, färre än andelen kvinnor, säger Maina Gustafson, projektledare vid Räddningsverket, som sedan 1999 haft uppdraget att öka mångfalden inom räddningstjänsten. Efter Göteborgsbranden konstaterade många att räddningstjänsterna skulle få framtida problem om inte styrkorna bättre speglade samhällets sammansättning. Men tyvärr har det inte varit så lätt, säger hon. Hon tror att de traditionella strukturerna sitter hårt i väggarna och är svåra att bryta upp. Räddningsverket driver ett Län Fakta Andel kvinnor heltid Andel kvinnor deltid Stockholm 0,8 % 3,7 % Uppsala 1,1 2,7 Södermanland 0,7 2,4 Östergötland 0,4 2,0 Jönköping 0,5 0,9 Kronoberg 0 0,7 Kalmar 1,2 0,7 Gotland 0 0,9 Blekinge 0 1,4 Skåne 1,4 1,2 Halland 0 0,5 Västra Götaland 0,3 2,2 Värmland 0 5,4 Örebro 0 1,2 Västmanland 0 0,4 Dalarna 0 3,7 Gävleborg 0,5 2,3 Västernorrland 0 1,4 Jämtland 0 6,2 Västerbotten 1,1 5,1 Norrbotten 0,6 4,8 Hela landet 0,6 2,3 mångfaldsprojekt tillsammans med fem andra EU-länder. I jämförelse med England och Holland ligger Sverige efter. Av de engelska brandmännen är 2,4 procent kvinnor och i Holland består yrkeskåren av 4 procent kvinnliga brandmän. Tanken med projektet är att utbyta erfarenheter och ta fram ett utbildningsmaterial som ska kunna användas ute i kommunala räddningstjänstens operativa verksamhet. Mycket handlar om att förändra attityder och värderingar, på längre sikt ska det leda till att underrepresenterade grupper anställs i svensk räddningstjänst, säger Maina Gustafson. Mångfald i utbildningen I snitt är 15 procent av eleverna på SMO-utbildningen kvinnor, däremot är det få personer med utländsk bakgrund som söker utbildningen. För att öka mångfalden satsas på en medveten marknadsföring. Vi har tjejer och personer med icke-svenskt utseende i våra kampanjer, vänder oss till idrottsföreningar och besöker gymnasieskolor i invandrartäta områden som exempelvis Rosengård i Malmö. Trots en intensiv marknadsföring har gensvaret varit litet. Antalet sökande med utländsk bakgrund är få, även om man inte vet exakt hur bilden ser ut. Problemet är att vi inte får mäta detta. Vi försökte när vi startade SMO-utbildningen, men det blev bråk om det på en gång. Diskrimineringsombudsmannen sade nej, därför finns ingen statistik. Däremot ökar antalet kvinnliga sökanden. I senaste antagningen utgörs eleverna av 18 procent tjejer. Jämo granskar rekryteringen För få kvinnor söker och får jobb inom räddningstjänsten, anser Jämo. Nu granskas räddningstjänsternas rekrytering. I sommar har Jämo frågat samtliga svenska räddningstjänster vad som görs för att få fler kvinnor i personalstyrkan. 97 har hittills besvarat frågorna som Jämo ställt. Hela rekryteringsprocessen granskas, från beslut att utannonsera en tjänst till själva anställningsförfarandet. Är könsaspekten med hela vägen? Uppmuntras kvinnor att söka? Hur ser testerna ut? Det är sånt vi vill veta, säger Jämos utredare Helen Ekström. En förutsättning för att kunna rekrytera kvinnor är att det inte finns några hinder i organisationen. Det finns många moment i en rekrytering som kan försvåra för kvinnor. Även om det är positivt att n I Sverige finns det cirka brandmän på heltid. 30 är kvinnor. n Av cirka deltidsanställda brandmän är 264 kvinnor. n Det finns ingen statistik på antalet brandmän med annan etnisk bakgrund n Heltidsanställda kvinnor finns i 19 kommuner och förbund: Ekerö, Norrtälje, Solna/Sundbyberg, Södertörn, Håbo, Knivsta, Nyköpng, Mjölby, Jönköping, Västervik, Kävlinge, Malmö, Lund, Alingsås, Lidköping, Södra Älvsborgs, Gästrike, Umeå och Kiruna de kvinnliga brandmännen ökar i antal, är de bara några promille av antalet brandmän. De flesta räddningstjänster i landet har fortfarande inte en enda kvinnlig brandman. Något som Jämo inte är nöjd med. Vill skapa förutsättningar Jämställdhet uppstår inte av sig självt, arbetsgivarna måste anstränga sig. Syftet med granskningen är att skapa förutsättningar för en kraftig ökning av andelen kvinnliga brandmän. Än så länge har vi inte hunnit analysera svaren. Vi räknar att bli klara med det i slutet av augusti. Stockholms brandförsvar är en av dem som svarat. Bland 370 utryckande brandmän finns endast en kvinna. Vid senaste rekryteringen fanns fem kvinnliga sökanden bland ett par hundra. 90 män samt en kvinna testades, av dessa godkändes 85 män. I svaret till Jämo anges ett flertal åtgärder för att nå ut till kvinnor, bland annat utskick till samtliga kvinnor som genomgått SMO-utbildning samt kontakter med idrottsrörelsen. KATARINA SELLIUS Minoritet. Få kvinnor söker jobb inom räddningstjänsten. Jämo granskar nu om det brister i annonsering och rekryteringsprocess.. - Riktigt dåligt, tycker SRV-chefen 30 kvinnor bland brandmän. Det är riktigt dåligt, konstaterar Göran Gunnarsson, Räddningsverkets generaldirekör. Vi tar den här frågan på allvar, i grunden är det en fråga om mänskliga rättigheter. Vi ska alla ha samma rättigheter och möjligheter, oavsett kön, etnisk bakgrund och sexuell läggning. Jag tror dock inte att det räcker att arbeta enbart med rekryteringen. Vi måste även jobba med attitydförändring. Det är klart att om jag börjar jobba någonstans och möter fientliga attityder, då blir jag inte kvar länge. Det felet gjorde man inom försvaret. Man jobbade jättehårt på att få in ett stort antal kvinnliga officerare, men man glömde bort att jobba med attityder och värdegrund. Det har man tagit tag i nu. Räddningsverket har en central roll i arbete med att påverka attityder och bana väg för underrepresenterade grupper. Verkets bidrag och vägen in i det arbetet är bland annat våra skolor. Utbildning är en bra metod att nyttja när man vill förändra människors attityder

17 Sirenen Nr 5 augusti 2006 tema mångfald 17 tvind Hon får inte jobba och får ingen ersättning Kan bli svårare rekrytera ÖCKERÖ. Reglerna är korkade och diskriminerande, anser Kenneth Ericson, räddningschef i Öckerö kommun, som stöttar Jenny Berg i hennes kamp mot försäkringskassan. 15 procent av deltidsbrandmännen på Öckerö är kvinnor. Av 47 brandmän är sju kvinnor och det gör kåren till en av de mest jämställda i landet. Min erfarenhet är att kvinnor klarar det här jobbet lika bra som män. Det här är många gånger ett vårdande yrke och det finns många situationer i vårt arbete där könet inte har någon betydelse, säger Kenneth Ericson. Men Öckerö har inte haft strategin att gå ut och särskilt Foto: PETER LUNDGREN rekrytera kvinnor. Vi anställer människor som uppfyller de krav vi ställer, män eller kvinnor som passar in i vår organisation. Något som tycks ha lett till ett ökat intresse bland kvinnor på orten. Kenneth Ericson har ställt upp för Jenny Bergh i hennes kamp. Jag har skrivit till Jämo eftersom jag upplever att Jenny blivit diskriminerad, säger han. Frågan har ett nationellt intresse. Om kvinnor diskrimineras under graviditeten motverkar det i högsta grad kvinnors vilja att söka sig till yrket. I förlängningen blir det svårare att rekrytera. ÖCKERÖ. Det är okej att vara deltidsbrandman och kvinna. Bara du inte blir gravid. Först vill man locka oss tjejer till yrket sen blir vi motarbetade den dagen vi väljer att bilda familj. Det rimmar illa, säger Lotta Deden, Brandmännens Riksförbund, BRF. En som vet är Jenny Bergh, 34, deltidsbrandman från Öckerö. När hon för ett år sedan blev gravid, stängdes hon av från sitt arbete. Helt enligt reglerna i arbetsmiljölagen (Afs 1995:1). Jenny Bergh En gravid kvinna ska inte arbeta med kem- och rökdykning, eftersom hon då utsätter sig själv och barnet för risker. Grundregeln är: kan man inte utföra sitt arbete, ska man bli omplacerad. Något som blir svårt för en deltidsbrandman. Miste ersättningen Men avstängningen skulle inte innebära någon ekonomisk förlust eftersom jag sökte havandeskapspenning, säger Jenny Bergh, som då även arbetade som assisterande pastor. Men Försäkringskassan tolkade det hela annorlunda och nekade Jenny havandeskapspenning. Jag blev förvånad och chockad, sen jättearg. Jag hade inte en tanke på att lagen om allmän försäkran skulle tolkas så att jag blev utan ersättning, det kunde inte vara rätt. Avslaget motiverades med att tiden som brandman inte uppgår till 25 procent av den totala arbetstiden. Jourtiden räknas inte in, utan endast övningstid och larmtid. Överklagade beslutet Det innebar att en inkomst på kronor i månaden som hon räknat med plötsligt försvann. Jag tyckte det var fel och överklagade beslutet. Som deltidsbrandman är man väldigt bunden under jourveckan, den tid jag lägger i jour ser jag som arbete och den överstiger definitivt mer är 25 procent av min årsarbetstid. Hur ska jag kunna planera min familjs ekonomi om jag inte kan vara säker på min inkomst? Nu har hon vänt sig till Jämo och överklagat Försäkringskassans beslut till länsrätten i Göteborg. På Jämos bord Jenny Bergh anser att det handlar om könsdiskriminering och hon har därför bett Jämo att driva hennes fall. Det är första gången ett sådant här fall hamnar på Jämos bord. Ärendet gäller brott mot lagen om förbud mot diskriminering. I slutet av augusti ska Jämo fatta sitt beslut. När lagen om allmän försäkran skrevs på 1960-talet fanns inga kvinnliga jourarbetande brandmän. Reglerna borde ta hänsyn till hur samhället ser ut i dag, säger hon. I maj födde Jenny en son, men hon väntar fortfarande på länsrättens utslag. Den uteblivna havandeskapspengen uppgår nu till omkring kronor som hon hoppas få tillbaka retroaktivt. Kamp för förändring Brandmännens Riksförbund, BRF, har kämpat med frågan i flera år. Lotta Deden, BRF: Vi får väldigt många samtal, många stöter på samma problem som Jenny, berättar hon. Tyvärr är reglerna otydliga och försäkringskassan agerar olika i olika delar av landet. BRF har uppvaktat regeringen och andra instanser för att få en ändring till stånd. Kravet är att gravida ska få havandeskapspenning oavsett om de arbetar hel- eller deltid. Svaret vi Lotta Deden fått är att vi är för få, en för liten yrkesgrupp för att man ska ändra reglerna. Men det är ett resonemang som inte håller, anser hon. Man vill ha in fler kvinnor i yrket, men sen motarbetas vi när vi vill skaffa barn. Det är som att bjuda på kakan och sen ta den tillbaka. Samhället har inte hängt med, det är inte förberett för kvinnliga brandmän, anser hon. Brandman är det manligaste av alla yrken men de senaste åren har vi fått många unga kvinnliga brandmän. Lagar och regler måste ändras så att inte den utvecklingen bromsas, anser Lotta Deden. Hon är själv ett exempel på att det inte är omöjligt och att reglerna är otydliga. Hon har jobbat som deltidsbrandman i skånska Höör sedan Sedan två år tillbaka är hon även flygplatsbrandman på heltid på Sturup. När hon blev gravid tog hon själv strid mot försäkringskassan och vann. Länsrätten slog fast att jag hade rätt till havandeskapspenning. Det är märkligt att andra får avslag när det, som i mitt fall, finns ett rättsligt utslag, säger hon. Svårt rekrytera 2,3 procent av deltidsbrandmännen är kvinnor. Under flera års tid har Räddningsverket satsat på att få fler kvinnor intresserade av yrket. Bland annat genom prova-på -dagar. Maina Gustafsson, Räddningsverket: Många kommuner har svårt att rekrytera deltidsbrandmän. Det gäller framför allt i glesbygder där man ser kvinnor som en bra rekryteringskälla. På senare år har antalet kvinnliga deltidsbrandmän ökat. Men risken är att uppgången riskerar brytas om inte reglerna för havandeskapspenning ändras. Hur ska kvinnor våga ta ett sådant jobb om de nekas ersättning när de blir gravida, säger hon. KATARINA SELLIUS

18 tema mångfald 18 Sirenen Nr 5 Augusti 2006 Brandmännen som Hon: 0,6 procent av brandmännen är kvinnor KUNGSBACKA. Hon är heltidsbrandman i Alingsås, deltidare i Kungsbacka och timanställd ambulansförare i Göteborg. Elisabeth Söderström, 27, stortrivs med alla sina jobb. Hon bor i Kungsbacka med fem minuters promenadavstånd till brandstationen. Även maken Mats är deltidsbrandman i Kungsbacka och innan de fick sitt första barn, gick de samma jourvecka. Men nu får de av praktiska skäl ta olika veckor. Så det pratas en del brandsläckning vid köksbordet? Man är ju alltid intresserad av hur det varit på jobbet för den andre. Och har det hänt nåt jobbigt, är det lätt att få förståelse hemma. Elisabeth Söderström har aldrig tvekat inför sitt yrkesval. Jag har velat bli brandman hela tiden. Ända sedan jag gjorde prao på brandstationen som 14-åring. Det ledde vidare till ungdomsbrandkåren, lumpen som räddningsman, praktik på räddningstjänsten i Kungsbacka där hon som 20-åring anställdes som deltidsbrandman. Ett år senare fick hon vikariat som heltidsbrandman i Alingsås och gick 15-veckors brandmannautbildning i Skövde. Sedan tre år tillbaka har hon fast jobb i Alingsås. Samma krav måste gälla Det var inga extrema fyskrav som ställdes, var man vältränad klarade man dem. Däremot gjordes grundliga personliga intervjuer. Jag sökte även som heltidsbrandman i Storgöteborg men missade i rodd-testet. En miss och du åker ut, du får inte möjlighet att gå vidare till intervjuerna. Det gäller för både tjejer och killar. Självfallet ska det ställas samma krav på tjejer och killar, det är orimligt om tjejer kvoteras in, det skulle bara slå tillbaka på tjejerna. Hittills har hon inte ställts inför någon omöjlig situation. Vi tjejer har inte samma styrka i armarna som killarna och vi behöver träna lite hårdare. Men i stället löser vi problemen och arbetsuppgifterna på ett annorlunda sätt. Bra mottagande Hon är van att vara ensam tjej på jobbet, och har aldrig upplevt någon negativ särbehandling. Tvärtom har mottagandet oftast varit bra. Men jag minns en gång när vi pumpade vatten ur en villakällare efter ett skyfall. Jag gick och rakade bort vatten när mannen i huset ville ta över så att jag slapp stå i skiten. Jag fick förklara att det var mitt jobb och att det inte var några problem. Däremot har hon saknat kvinnliga kollegor att diskutera med. Frågor som rör arbetsmiljö, graviditet och annat som berör just oss tjejer. Men nu har det anställts ytterligare en tjej som brandman i Alingsås, vilket är jätteroligt. På olika villkor På Kungsbacka-stationen finns inget särskilt omklädningsrum för kvinnor. Tidigare har jag inte brytt mig. Jag byter om vid mitt larmställ i vagnhallen, killarna har sitt omklädningsrum i anslutning till larmställen. I Alingsås har alla egna logement att byta om på. Men visst borde det finnas riktiga omklädningsrum även för tjejer. I Alingsås ska det bli ett vid fyslokalen nu med bastu till och med. Som blivande klädansvarig i Alingsås vill hon driva igenom bättre anpassad utrustning. Handskarna är ett problem, de är ofta för stora och svåra att jobba i. Särskilt när man ska pilla med mindre grejer. Och larmställen måste inte vara stora som tält. Det är sådant som går att förändra och som underlättar för tjejer. Krångel för gravida När Elisabeth blev gravid för drygt två år sedan stängdes hon av från jobbet som deltidsbrandman. Helt enligt afs:en och det är bra. Självklart vill man inte ta några risker. På en eftersläckning händer det att man går mitt i en massa gifter. Men liksom kollegan Jenny Bergh från Öckerö (se artikel föregående sida) nekades hon havandeskapspenning från jobbet som deltidsbrandman och tappade flera tusenlappar i månaden. På jobbet som heltidsbrandman i Alingsås var det dock inga problem. Jag gick över till dagtid och arbetade förebyggande med information i skolan. Min arbetsgivare i Alingsås ser det som en helt naturlig grej att man skaffar barn. Nu är hon gravid igen, enligt tidsplanen ska 1,5-årige Rasmus få ett syskon i februari. Återigen är hon avstängd från jobbet som deltidsbrandman. Den här gången ska jag hävda min rätt gentemot försäkringskassan och kräva havandeskapspeng. Det här är ett jobb jag valt att ha och det blir kännbart om inkomsten plötsligt försvinner. Att bli mamma har gjort henne starkare. Jag har blivit stabilare och mer harmonisk. Är kanske inte lika ivrig och tävlingsinriktad som förut. Men att komma tillbaka till jobbet var inga problem, jag tränade upp mig fysiskt ganska snabbt. Jag vet vad jag gett mig in på. KATARINA SELLIUS

19 Sirenen Nr 5 Augusti 2006 tema mångfald 19 nästan inte finns Han: färre än 0,6 procent har annan etnisk bakgrund KISA. Han är en av få inom svensk räddningstjänst, en av alldeles för få. Framförallt i storstäderna behövs det nog fler invandrare inom yrket. Folk behöver ansikten de kan identifiera sig med, säger Teofil Jakupovic, 30. Teofil hade ingen tanke på att bli brandman, han var egentligen inte intresserad. Men en arbetskompis på pappersbruket tjatade på honom att söka när två deltidstjänster i Kisa blev lediga. Jag bestämde mig för att åtminstone gå till brandstationen och hämta ansökningshandlingar. Han fick jobbet och har nu fått smak på yrket så pass att han sökt heltidstjänst i Linköping. Vi fick in en positiv kille för vilken inget är omöjligt. Nu har han blivit ordförande i brandmannaklubben, det är väl om något ett gott betyg på hur Teofil uppskattas, säger Thomas Blixt, räddningschef i Kinda kommun. Misstänksamhet Teofil kom med föräldrar och syster från kriget och Bosnien Han har upplevt misstänksamhet från omgivningen, svårigheten att bli accepterad i samhället. Kanske ett litet bekymmer i jämförelse med vad man flydde från, men ändå något som måste hanteras. För Teofil är det en sak som överskuggar allt annat för att bli accepterad i en ny kultur. Och det är det mest centrala i kulturen. Språket. Kan man inte språket kan man inte tala med folk, säger han självklart. Och han säger det på ren östgötska. Teofil är utbildad inom hotell- och restaurang och har jobbat i många år som servitör. Det har varit en god hjälp på många sätt, konstaterar han. Både för språket och för att komma i kontakt med folk. Jag tycker om att prata med människor. Ansiktet utåt Thomas Blixt upplever att Teofil blivit något av den bosniska gruppens ansikte utåt i Kisa, att han visat vägen för andra. Teofil håller med om att ökad mångfald inom räddningstjänsten är viktigt. De flesta som har samma bakgrund som jag och bor kvar här är rotade i samhället. Men för de äldre är det inte lika lätt att lära sig språket, och hamnar en person i chock eller blir stressad vid en olycka, då är det lätt att tappa bort det man kan av språket. I det läget kan en person med samma etniska bakgrund ha lättare att vinna förtroende och få personen att öppna sig. Behovet att öka mångfalden är större i större städer, anser Teofil. Framförallt för att nå genom språkbarriärer med information. Öka mångfalden Eftersom många uttalar att de vill öka mångfalden är det synd att inte fler med annan bakgrund söker jobben. Vad beror det på? Det kan bero på att man inte känner sig riktigt säker i språket. Men jag tror också att intresset inte finns där eftersom man inte riktigt vet vad jobbet innebär. Jag hade inte en susning när jag sökte. Teofil Jakupovics intresse har vuxit under de tre åren i kåren. Han har lärt sig saker han kan ha nytta av privat, han kommer ut och träffar människor. Därför skulle han gärna jobba heltid som brandman, även om det vore ett ekonomiskt bakslag jämfört med skiftjobbet på pappersbruket. Sökte heltid Jag sökte när Linköping rekryterade men fick inte jobbet. Det hängde nog på att jag inte har utbildningen och kort erfarenhet som deltidare. Om tillfälle ges kommer jag att söka igen. Men han är inte beredd att flytta för ett heltidsjobb som brandman. Familjen har byggt upp en tillvaro i Kisa. Där finns vänskapskretsen, hustruns friserssalong, de två barnen går på dagis. Familjen trivs helt enkelt. Tryggheten finns i Kisa. Det är också vad ökad mångfald inom räddningstjänsten handlar om, att öka tryggheten för fler i samhället. PER LARSSON

20 tema mångfald 20 Sirenen Nr 5 augusti 2006 Kommunstyrelsen har beslutat att anställa en tvåbarnsmor som chef... LÖDDEKÖPINGE. Hon var omtyckt avdelningschef i Malmö. Hennes brandvarnarkampanj gjorde succé och hon blev rikskänd. Tjänsten som räddningschef i Helsingborg var en naturlig utveckling. Men då började helvetet. Det hade inte skett om jag varit man, säger Eva-Marie Abrahamsson. Eva-Marie knäcktes av manskulturen Första gången hon träffade ett av skiftlagen mötte brandmännen med ballonger och tårta. För dem var nya chefen början på något nytt och bättre. Men det fanns de som var av annan uppfattning. Beslutet att utse Eva-Marie Abrahamsson till räddningschef i Helsingborg presenterades på räddningsnämndens möte av dess ordförande: Kommunstyrelsen har beslutat att anställa en tvåbarnsmor som chef. Att hon ansågs mest meriterad var mindre viktigt. Förra sommaren fick Eva-Marie Abrahamsson hotfulla samtal hem och erbjöds polisskydd. I mars i år fick hon nog, blev arbetsbefriad och i juni, efter 3,5 år, slutade hon sin tjänst. Eva-Marie ger nu första intervjun och sin syn på när lyckan vände. Det handlar om att inte vilja se en räddningschef i kjol, om bevarande av gamla kulturer. Jag kunde inte i min vildaste fantasi tro att genusperspektivet var så starkt. Men hon blev snart varse. En hög chef i kommunen ringde och ville prata med räddningschefen. Han visste förstås att det var jag som var räddningschef. När jag sa det, då sa han att han inte ville prata med mig utan med en manlig brandingenjör. När jag redovisade inför räddningsnämnden hände det att representanter i nämnden efteråt kontaktade manliga kollegor till mig och kontrollerade om det jag sagt var sant. Telefonhot i hemmet Förra sommaren gick det alldeles för långt. Familjen fick samtal hem, när någon av sönerna, då 11 respektive 9 år, svarade sade rösten att mamma borde hålla sig hemma. När Eva-Marie tog luren var samtalet slut. Det var oerhört obehagligt när privatlivet blev inblandat, förfärligt. Jag blev jätteledsen. Och jag har aldrig hört talas om en manlig chef som hotats med skälet att han bör hålla sig hemma vid spisen och med barnen. Bråket på jobbet satte sina spår i privatlivet. Sedan förra sommaren har det varit tungt. Jag la 95 procent av min energi på jobbet och inget på mig själv. Jag har tröstätit och gått upp i vikt. Jag blev folkskygg, tyckte att folk tittade på mig och vågade inte gå på pojkarnas fotbollsmatcher. Motstånd mot nyordning Eva-Marie Abrahamsson blev räddningschef i Helsingborg Räddningsnämndens ordförande hade sin kronprins, men fick inte som han ville. Strax innan Abrahamsson tillträdde hade en omorganisation gjorts och det fanns anställda som inte ville vara med om ytterligare en. Men kommunstyrelsen förordade nyordning, ett nytt ledarskap. Eva-Marie Abrahamsson ansågs mest meriterad. Hon var också fackens val. Hon anställdes med uppdrag att förändra. Stora delar av personalen ville ha förändring, den nya lagen talade också för det. Med det bakom mig började jag i Helsingborg. Det bildades en arbetsgrupp, där brandmän lyftes in. Förslaget från arbetsgruppen sågades av en av cheferna. Det fanns både bra och dåliga idéer i förslaget. Men han sågade hela förslaget, arbetsgruppen, mig och min kompetens. Det slutade med att han bad oss hålla käft. Så här hade brandmännen tidigare blivit behandlade när de haft förslag. Jag gjorde en erinran mot personen. Han blev av med sin befattning och jobbar i dag inte kvar i kommunen. En privatperson JO-anmälde Eva-Marie Abrahamsson, men något beslut från JO har ännu inte kommit. När omorganisationen genomfördes tillsattes nya chefer som Eva-Marie ville skulle spegla kulturförändringen. Då blev motståndet tydligt. Jag fick anonyma hot från någon som var väl insatt i frågorna. Ville sprida makten I hoten, som kom via e-post, fanns formuleringar som bort med dig och du är helt korkad. De var undertecknade av Bajskorven. Därefter kom samtalen till hemmet. Eva-Marie Abrahamssons ledarskap hade stött på motstånd. I Helsingborg hade procent av besluten tidigare tagits i ledningsgruppen. Lämnar man inte ut all information, då sitter man också på makten. Jag ville delegera och få ut besluten i organisationen. Det var uppenbart att vissa kände sig hotade. Svordomar och grimaser I mars i år gick Eva-Marie Abrahamsson hem och blev arbetsbefriad. Hon kom aldrig tillbaka. Vad utlöste arbetsbefrielsen? Det började med att vi i januari fick besked om att ett befarat underskott på visade sig vara en felprognos. Underskottet blev bara större och större. Själv hade jag inte tillgång till ekonomisystemet, fick förlita mig till en papperskopia varje månad. På räddningsnämndens möte i februari lade jag fram sju olika besparingsförslag, men alla förkastades med orden gör bättre. Men det var inte bara det, mötet spårade ur med svordomar, grimaser och kroppsspråk. Jag fick höra kommentarer som att jag fört nämnden bakom ljuset, att jag ljög och vad det var för jävla lekstuga. Det var sista gången hon hörde nedsättande kommentarer från nämndledamöter, men inte första: - Som förvaltningschef förväntar man sig inte att få höra flicka lilla, du ska ha klart för dig att vi bestämmer och få en klapp på axeln. Kan aldrig tänka mig att de skulle säga pojke lilla till en manlig räddningschef. Konfronterade du bristen på respekt? Ja. Svaren jag fick var att jag missuppfattat, du ser spöken, flicka lilla. Tung period Den sista tiden var de 4,5 milen från hemmet i Löddeköpinge till jobbet en ångestfylld färd. När jag parkerade bilen fanns en klump i magen, och den blev bara större och större. När jag körde hem var det ofta med tårar i ögonen. Men länge sa jag till mig själv att kämpa. Hur mår du nu? Det finns stunder när jag blir ledsen, men i huvudsak mår jag rätt bra. Bråket inom räddningstjänsten har varit följetong i Helsingborgs Dagblad. Eva-Marie Abrahamsson har hållit sig utanför den offentliga debatten. Men bakom henne har brandmännen slutit upp och kallat det en vendetta mot chefen. De har i tidningen uttryckt uppskattning över nya chefens sätt att göra dem delaktiga och inte behöva vara rädda för repressalier om de öppnade munnen. Även kommundirektören har uttalat sitt tydliga stöd. Politikerna i kommunstyrelsen behandlade mig också väl. Hotfullt var det från personal på mellannivå och från nämnden. Ångrar inte flytten Allt bråk ledde slutligen till att räddningsnämnden tvingades avgå i maj. I juni avgick Eva-Marie Abrahamsson med ett avgångsvederlag på cirka en miljon kronor. Det finns de som aktivt jobbat för att hon inte skulle lyckas, det är jag övertygad om. Tyvärr lyckades de till slut, säger Bo Paulsson, brandman och facklig representant för Kommunal. När Eva-Marie Abrahamsson lämnade räddningstjänsten i Malmö för jobbet i Helsingborg var hon het. Och hon ville bli chef, en förebild. Eva-Marie finner ingen anledning till ånger, det var tid att gå vidare. Nu har fyra kommuner erbjudit henne jobb som räddningschef. Det har blivit nej. Kommunal räddningstjänst lockar inte. I stället har hon registrerat firman Abrahamsson krishantering, har ramavtal på gång med Livsmedelsverket och blickar så smått framåt. Abrahamsson planerar att vara tillbaka på banan i september med erfarenheter hon för några år sedan inte hade räknat med. PER LARSSON

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Gemenskapsmekanismen

Gemenskapsmekanismen Gemenskapsmekanismen Bakgrund Europa har på senare tid drabbats av extrema väderförhållanden. Översvämningar i Central- och Östeuropa sommaren 2002 följdes av en värmebölja och omfattande skogsbränder

Läs mer

I GUDRUNS spår. Ett utbildningsmaterial om skogsbrandsrisker efter omfattande stormar och hur vi kan hantera dem.

I GUDRUNS spår. Ett utbildningsmaterial om skogsbrandsrisker efter omfattande stormar och hur vi kan hantera dem. I GUDRUNS spår Ett utbildningsmaterial om skogsbrandsrisker efter omfattande stormar och hur vi kan hantera dem. Per Pettersson Räddningschef Räddningstjänsten Östra Kronoberg Håkan Helgesson Stf Räddningschef

Läs mer

Hallands läns Räddningstjänster i samverkan

Hallands läns Räddningstjänster i samverkan I GUDRUNS spår Ett självinstruerande material om skogsbrandsrisker efter omfattande stormar och hur vi kan hantera dem. Utgiven av kommunerna, Brandskyddsföreningen och Länsstyrelsen i Halland Upphovsmän:

Läs mer

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen 2 Kollektivtrafikbolagen och Rakel Vad är Rakel? Rakel är ett digitalt radiokommunikationssystem med en egen infrastruktur utbyggt över hela Sverige.

Läs mer

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 1(7) Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 20150921, 122 2(7) Innehåll Innehåll... 2 Mål för kommunens krisberedskap... 3 Riskbild...

Läs mer

Bara skog som brinner?

Bara skog som brinner? Bara skog som brinner? Utvärdering av krishanteringen under skogsbranden i Västmanland 2014 Fredrik Bynander & Viktoria Asp Vad hände? 31 juli 2014 Branden startar 4 augusti Stor brandspridning 5 augusti

Läs mer

Vi hjälper andra att fungera och agera

Vi hjälper andra att fungera och agera Vi hjälper andra att fungera och agera MSB:s operativa uppdrag Vi möjliggör och stödjer 1 MSB:s vision När det händer Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,

Läs mer

Ännu inte under delmålet 100. 107 människor drunknade 2008 Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning 350 - 300 - 250 - 200 - 150 -

Ännu inte under delmålet 100. 107 människor drunknade 2008 Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning 350 - 300 - 250 - 200 - 150 - Drunkningsolyckor Ännu inte under delmålet 100 107 människor drunknade Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning har 107 personer omkommit i vattenoch isolyckor under. Det är fyra fler

Läs mer

Får vi störa en liten stund med viktig information?

Får vi störa en liten stund med viktig information? CREATING PROGRESS Får vi störa en liten stund med viktig information? Information om verksamheten vid Scana Steel Björneborg AB, om säkerhetsarbetet, risker och hur allmänheten ska agera i händelse av

Läs mer

Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17

Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17 HELSINGBORG Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17 Bild från kompetensutvecklingsavdelningen Anledning till utredningen: Insats med RITS styrka vid brand ombord på passagerarefärjan

Läs mer

Lagen om skydd mot olyckor (LSO) avseende samverkan

Lagen om skydd mot olyckor (LSO) avseende samverkan Presentation av Mål/syfte Att genom samverkan bli effektivare och kraftfullare i vår strävan att skapa trygghet och säkerhet för de som verkar, bor och vistas i RäddSamF:s område. RäddSamF skall kunna

Läs mer

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan Vi behöver arbeta långsiktigt För att människor inte ska omkomma

Läs mer

1 Diarie nr: E-1028 Datum: 2014-10-31 Olycksundersökning Villabrand i Mariestad 2014-09-12 2014-10-31 Räddningstjänsten Östra Skaraborg Håkan Karlsson

1 Diarie nr: E-1028 Datum: 2014-10-31 Olycksundersökning Villabrand i Mariestad 2014-09-12 2014-10-31 Räddningstjänsten Östra Skaraborg Håkan Karlsson 1 Diarie nr: E-1028 Datum: 2014-10-31 Olycksundersökning Villabrand i Mariestad 2014-09-12 2014-10-31 Räddningstjänsten Östra Skaraborg Håkan Karlsson 2 Innehållsförteckning: 1. Fakta...sid.3 2. Bakgrund

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

TRYGG OCH SÄKER I UPPSALA

TRYGG OCH SÄKER I UPPSALA TRYGG OCH SÄKER I UPPSALA FÄRRE SKA SKADAS OCH DÖ Färre ska dö och skadas i olyckor och bränder Det arbetar Brandförsvaret ständigt för. De som drabbas av olyckor ska få snabb och effektiv hjälp och så

Läs mer

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid 1(10) STYRDOKUMENT DATUM 2012-02-28 Dnr 204/12-180 Kommunstyrelsens riktlinjer för räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Kommunstyrelsens

Läs mer

Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006

Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006 Rapport Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006 Foto: Närkes Brandkår, Örebro Foto: Närke Brandkår, Örebro Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum 405 44 GÖTEBORG www.vgregion.se/pkmc

Läs mer

Äntligen sommar! När katten är borta dansar råttorna på bordet

Äntligen sommar! När katten är borta dansar råttorna på bordet Säker i Sommar! Äntligen sommar! Här kommer en informationsbroschyr till dig som bor och lever i Lomma kommun. Tanken är att öka säkerheten och tryggheten för dig och din familj. Nu kommer sommaren med

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Presentation av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB

Presentation av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB Presentation av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB Krisberedskapsmyndigheten, Räddningsverket och Styrelsen för psykologiskt försvar upphörde

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

1 Ansvarsnämnden beslöt att godkänna protokollet från den 15 september 2014 och att lägga detta till handlingarna.

1 Ansvarsnämnden beslöt att godkänna protokollet från den 15 september 2014 och att lägga detta till handlingarna. VISITA Ansvarsnämnden PROTOKOLL 2014-12-15 Sammanträde i Stockholm Närvarande: Ordförande Tom Beyer Ledamöter Sten Fylkner Jan Kristiansson Michaël Koch Per Olding Sekreterare Katarina Alfredsson 1 Ansvarsnämnden

Läs mer

Redovisning: Resebidrag film. Resa till Turkiet, Grekland och. Period: 1 9:e september 2012. Fredrik Egerstrand, filmregissör.

Redovisning: Resebidrag film. Resa till Turkiet, Grekland och. Period: 1 9:e september 2012. Fredrik Egerstrand, filmregissör. Redovisning: Resebidrag film. Resa till Turkiet, Grekland och Period: 1 9:e september 2012 Fredrik Egerstrand, filmregissör. Göteborg Fredrik Egerstrand 20121002 Göteborg Reseberättelse. Göteborg-Erbil-Diyarbakir-Istanbul-Doyran

Läs mer

Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat

Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat Säljare av olika skäl Hur ser du på din egen säljarroll? Jag möter människor som arbetar med försäljning av olika skäl och som ser helt olika på sina uppdrag

Läs mer

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla Kapitel 1 Hej jag heter Albert och är 8 år. Jag går på Albertskolan i Göteborg. Min fröken heter Inga hon är sträng. Men jag gillar henne ändå. Mina nya klasskompisar sa att det finns en magisk dörr på

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER VID VÄRNAMO VUXENUTBILDNING

HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER VID VÄRNAMO VUXENUTBILDNING HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER VID VÄRNAMO VUXENUTBILDNING Handlingsplanen ska ge all personal på Värnamo Vuxenutbildning grundläggande information, kunskap och beredskap om hur man kan agera vid krissituationer

Läs mer

Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus

Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus Jämtland och Härjedalen en stor del av Sverige 126 000 personer Glest befolkat Många små orter utspridda i länet Befolkningen

Läs mer

Rädda liv, rädda hem!

Rädda liv, rädda hem! Rädda liv, rädda hem! Skaffa brandvarnare och brandredskap Genom att upptäcka brand och larma så tidigt som möjligt kan du rädda liv. Med en brandsläckare hemma släcker du en mindre brand på egen hand.

Läs mer

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu? MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett

Läs mer

Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra?

Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra? Fråga 1 (barn) Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra? 1. Kasta sig omkull och försöka att kväva elden. X. Ringa Räddningstjänsten. 2. Springa och hämta vatten och släcka branden. Fråga

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 28 Fredag 16 september 2011

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 28 Fredag 16 september 2011 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 28 Fredag 16 september 2011 NORRBOTTEN Det finns jobb hos LKAB LKAB behöver anställa nya medarbetare. Dom kommande tre åren behöver gruvföretaget 1200 nya arbetare. - Vi försöker få

Läs mer

Rädda liv, rädda hem!

Rädda liv, rädda hem! Rädda liv, rädda hem! Skaffa brandvarnare och brandredskap Skaffa brandvarnare och brandredskap Genom att upptäcka brand och larma så tidigt som möjligt kan du rädda liv. Med en brandsläckare hemma släcker

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

Resebrev nr 9, 12 juli 11 augusti 2011. Rekresa till Kos o mötet med Emma o Andreas med resp, plus Familjen Sturesson som var på besök i 2 veckor.

Resebrev nr 9, 12 juli 11 augusti 2011. Rekresa till Kos o mötet med Emma o Andreas med resp, plus Familjen Sturesson som var på besök i 2 veckor. Resebrev nr 9, 12 juli 11 augusti 2011. Rekresa till Kos o mötet med Emma o Andreas med resp, plus Familjen Sturesson som var på besök i 2 veckor. Efter att Elin o Larsa lämnat oss så tog vi en seglig

Läs mer

Avtal som berör räddningstjänst är tecknade med nedanstående kommuner, myndigheter organisationer och enskilda:

Avtal som berör räddningstjänst är tecknade med nedanstående kommuner, myndigheter organisationer och enskilda: 1 av9 Bilaga 1. Avtal Avtal som berör räddningstjänst är tecknade med nedanstående kommuner, myndigheter organisationer och enskilda: Mellan Gislaveds och Gnosjö kommuner avseende gemensam ledningsorganisation.

Läs mer

Lednings- och informationsplan. vid kriser och extraordinära händelser. Salems kommun. (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12)

Lednings- och informationsplan. vid kriser och extraordinära händelser. Salems kommun. (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12) Lednings- och informationsplan vid kriser och extraordinära händelser (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12) Salems kommun Kommunstyrelsens stab Antagna av KF 2008-06-12, 37 Lednings- och informationsplan

Läs mer

Simklubben Elfsborgs policy gällande OLYCKSFALL, AKUT SJUKDOM och KRISHANTERING

Simklubben Elfsborgs policy gällande OLYCKSFALL, AKUT SJUKDOM och KRISHANTERING Simklubben Elfsborgs policy gällande OLYCKSFALL, AKUT SJUKDOM och KRISHANTERING samt riktlinjer vid plötsliga dödsfall i samband med idrottsutövning (Reviderad 2014-02-18) 1 Denna policy för olycksfall

Läs mer

Rädda liv, rädda hem!

Rädda liv, rädda hem! Rädda liv, rädda hem! Skaffa brandvarnare och brandredskap Genom att upptäcka brand och larma så tidigt som möjligt kan du rädda liv. Med en brandsläckare hemma släcker du en mindre brand på egen hand.

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Tillämpningsföreskrifter för POSOM Antagna av kommunstyrelsen 2008-10-08, 119 Inkallande POSOM består av ledningsgrupp och insatsgrupp. POSOM kan inkallas direkt av SOS Alarm Stockholm, Räddningscentralen

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Fredriksberg. Information till boende. Systematiskt Brandskyddsarbete Bilaga 2

Fredriksberg. Information till boende. Systematiskt Brandskyddsarbete Bilaga 2 Information till boende Tre av fyra brandskador inträffar i bostäder. Närmare 100 personer dör i bostadsbränder varje år, många på grund av att säkerhetsutrustning saknas. I regel är det slarv som förorsakar

Läs mer

POLEN 2011. Jesper Hulterström. V10 s

POLEN 2011. Jesper Hulterström. V10 s POLEN 2011 Jesper Hulterström V10 s 1 Jag heter Jesper Hulterström och Har varit på utlandspraktik 5/5 25/5 i Polen i en stad vid namn Tuchola. Resan varade i 3 veckor och den gjorde jag med John Pettersson

Läs mer

51 URSÄKTER FÖR ATT SLIPPA GÖRA RÄTT FÖR SIG

51 URSÄKTER FÖR ATT SLIPPA GÖRA RÄTT FÖR SIG 51 URSÄKTER FÖR ATT SLIPPA GÖRA RÄTT FÖR SIG Av Annika Abrahamsson från Alkb För ganska precis ett år sedan fick jag ett redaktörsuppdrag av en författare med eget förlag, och det skulle visa sig att denne

Läs mer

En grupp med 18 personer reste 18/2 2015 kl. 7.00 från Arlanda. Övriga åkte 19/2 2015 kl. 12.00.

En grupp med 18 personer reste 18/2 2015 kl. 7.00 från Arlanda. Övriga åkte 19/2 2015 kl. 12.00. 150306 Konferensresa till Fatih/Istanbul Fittja nattvandringsteam och Nattvandrarna Hallunda-Norsborg reste i februari 2015 tillsammans med trygghetssamordnare, Botkyrka kommun och kvalificerad brottsförebyggare,

Läs mer

1. Ett bord med flera maträtter eller drycker. 2. När man knådar kroppen så att musklerna blir mjukare. 3. Göra så att något blir svagare.

1. Ett bord med flera maträtter eller drycker. 2. När man knådar kroppen så att musklerna blir mjukare. 3. Göra så att något blir svagare. Att förstå ord hjälper dig att förstå text. Vad betyder orden? Skriv siffran vid rätt ord. 5 4 6 3 2 1 kämpa uppmuntran SPA dämpa massage buffé 1. Ett bord med flera maträtter eller drycker. 2. När man

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

4.7. Att kommunicera i kris. Målgrupper

4.7. Att kommunicera i kris. Målgrupper Att kommunicera i kris Information om en kris ska snabbt nå allmänheten, medarbetare inom Region Skåne och de samverkande organisationer som berörs. Vid en kris kan det behöva kallas in extra kommunikatörsresurser

Läs mer

Skarpt läge. Talarmanus till OH-bildserie. Bild 1 Skarpt läge 1. Bild 2 LOs och förbundens grupp för Skarpt läge 2

Skarpt läge. Talarmanus till OH-bildserie. Bild 1 Skarpt läge 1. Bild 2 LOs och förbundens grupp för Skarpt läge 2 Skarpt läge Talarmanus till OH-bildserie Bild 1 Skarpt läge 1 Bild 2 LOs och förbundens grupp för Skarpt läge 2 Bild 3 Därför skriften Skarpt läge 3 Bild 4 Lita på den egna kunskapen 4 Bild 5 Skyddsombudet

Läs mer

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Till dig som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 REAKTIONER Akut reaktion Under den första tiden efter en allvarlig händelse har många en känsla av overklighet. Det som inträffat känns ofattbart. Vanligt

Läs mer

Vad Hände 2004? 2005. 12 december Luciatåg i Ursvikens kyrka

Vad Hände 2004? 2005. 12 december Luciatåg i Ursvikens kyrka Vad Hände 2004? 2005 12 december Luciatåg i Ursvikens kyrka Dom som var i den proppfulla kyrkan denna dag fick se ett underbart luciatåg med massor av barn. Det blev mycket sång och dans under ledning

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTENS SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHET 2009-2010

HANDLINGSPROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTENS SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHET 2009-2010 HANDLINGSPROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTENS SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHET 2009-2010 ENLIGT LAGEN OM SKYDD MOT OLYCKOR LINDESBERGS KOMMUN RÄDDNINGS- OCH SÄKERHETSNÄMNDEN Fastställd i Kommunfullmäktige LINDESBERGS

Läs mer

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90%

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Krisen i Syrien Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Sunni 74%, övrig islam 16%, Kristna 10%

Läs mer

Kompendium om kris- och säkerhetsarbete för funktionärer på Friskis&Svettis

Kompendium om kris- och säkerhetsarbete för funktionärer på Friskis&Svettis Kompendium om kris- och säkerhetsarbete för funktionärer på Friskis&Svettis Viktiga telefonnummer SOS Alarm, larma på telefonnummer 112 Uppgifter att delge SOS-alarm: Företagsadress: Arnljothallen Öneslingan

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Åkersberga Tennisklubb hjälper båtflyktingar på Samos

Åkersberga Tennisklubb hjälper båtflyktingar på Samos Åkersberga Tennisklubb hjälper båtflyktingar på Samos Bästa klubbmedlemmar, Naturligtvis är tennis något av det bästa och viktigaste i världen. Detta dock under förutsättning att man har mat att äta, torra

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Textbearbetning: Boel Werner och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Grafisk form: Per

Läs mer

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering De frivilliga försvarsorganisationerna En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering Frivillighetens samhällsbetydelse Det civila samhällets många ideella organisationer har länge haft en

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

Handlingsplan för krissituationer på Karlstads universitet (kort version)

Handlingsplan för krissituationer på Karlstads universitet (kort version) Handlingsplan för krissituationer på Karlstads universitet (kort version) En kris eller katastrof som berör Karlstads universitet kan inträffa när som helst. Då är det viktigt att organisationen är väl

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

barnhemmet i muang mai tisdag 24 maj - måndag 30 maj

barnhemmet i muang mai tisdag 24 maj - måndag 30 maj barnhemmet i muang mai tisdag 24 maj - måndag 30 maj Veckan har varit lugn men den har bestått av många Hej då och många Hej. Veckan har i stort sett varit lugn. Vi har kommit in i våra nya rutiner, som

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén sidan 1 Författare: Christina Walhdén Vad handlar boken om? Hamed kom till Sverige för ett år sedan. Han kom helt ensam från Afghanistan. I Afghanistan är det krig och hans mamma valde att skicka Hamed

Läs mer

MEDLEMSBLAD 3/2015 JUNI-AUGUSTI

MEDLEMSBLAD 3/2015 JUNI-AUGUSTI MEDLEMSBLAD 3/2015 JUNI-AUGUSTI Eriksgatan 8 IV våningen Verksamhetsledare Miivi Selin-Patel; 050 446 2974 00100 Helsingfors Ordförande Riitta Aarrevuo; 050 4634 4746 Telefon till kansliet; 045 863 7800

Läs mer

(O)avsiktliga konsekvenser av riskkommunikation vid extraordinära händelser: Skogsbranden i Västmanland 2014

(O)avsiktliga konsekvenser av riskkommunikation vid extraordinära händelser: Skogsbranden i Västmanland 2014 (O)avsiktliga konsekvenser av riskkommunikation vid extraordinära händelser: Skogsbranden i Västmanland 2014 Anna Olofsson, Susanna Öhman & Katarina Giritli Nygren* *Forum för genusvetenskap Utgångspunkt

Läs mer

Samhällets krisberedskap Förmåga 2006/2007. Bilaga 2: Händelser som prövade samhällets förmåga under 2006

Samhällets krisberedskap Förmåga 2006/2007. Bilaga 2: Händelser som prövade samhällets förmåga under 2006 Samhällets krisberedskap Förmåga 2006/2007 Bilaga 2: Händelser som prövade samhällets förmåga under 2006 0027/2007 Innehåll Händelser som prövade samhällets förmåga under 2006 5 Samordnad information

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Babybojen. Bad i hemmet för små barn

Babybojen. Bad i hemmet för små barn Babybojen Bad i hemmet för små barn Att bada med små barn Fler tips: Att göra före badet 1. Vattenvana - övningar i badet för de minsta När kan min bebis bada Att tänka på Tips när ni badar 2. Övningar

Läs mer

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka EFTER OLYCKAN Information för dig som råkat ut för en olycka DU HAR TRÄFFAT: JAG HAR TELEFONNUMMER: 018-727 30 70 Att drabbas av en olycka När du har varit med om en olycka kan det vara svårt att veta

Läs mer

Här är bilderna som kommer vara stöd till när vi ska förklara hur vi haft det, vad vi gjorde och om man kan rekommendera att gör fler liknande resor.

Här är bilderna som kommer vara stöd till när vi ska förklara hur vi haft det, vad vi gjorde och om man kan rekommendera att gör fler liknande resor. Här är bilderna som kommer vara stöd till när vi ska förklara hur vi haft det, vad vi gjorde och om man kan rekommendera att gör fler liknande resor. Jag skriver även lite stöd meningar som ni får ta hjälp

Läs mer

Brandskydd vid uthyrning/lån av lokaler i Kils kommun

Brandskydd vid uthyrning/lån av lokaler i Kils kommun Brandskydd vid uthyrning/lån av lokaler i Kils kommun Räddningstjänsten i samarbete med Fritidsförvaltningen Morgan Michel Instruktör 0706-29 70 92 Det som inte får hända, kan hända er! Drabbad skola står

Läs mer

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld MSB:s vision Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld Olyckor och kriser har inga gränser. De sker även om vi inte vill. Vi lever i en tid där samhället förändras snabbt. Plötsligt händer det oväntade.

Läs mer

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt."

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan från Bergens tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt." 8 VÅRDFOKUS. NUMMER ELVA 2013 Anklagad. Anita Johansson klarade sig med ett nödrop

Läs mer

Veteranresa till Istanbul 28 31 mars 2014

Veteranresa till Istanbul 28 31 mars 2014 Veteranresa till Istanbul 28 31 mars 2014 Deltagare: Stockholmare: Göteborgare Gunnar Landborg Jan Lemos Håkan Karlsson Jukka Hämäläinen Klas Eliasson Bo Hörnquist Birger Vilhjalmsson Magnus Juthage Ingemar

Läs mer

Föreningen Sveriges Brandbefäl

Föreningen Sveriges Brandbefäl Föreningen Sveriges Brandbefäl Jörgen Hallberg 1:e V. ordförande Brandman i Helsingborg Brandingenjör i Helsingborg 15 år på SRV Räddningschef i Värnamo Räddningschef i Helsingborg www.brandbefal.se facebook.com/sbbsverige

Läs mer

Räddningstjänsten Väst

Räddningstjänsten Väst Räddningstjänsten Väst ett kommunalförbund för skydd mot oönskade händelser Gun Blomfelt Fredrik Åkesson Lättare locka undersköterskor med utökat uppdrag Vision, verksamhetsidé och slogan Vår vision som

Läs mer

Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars.

Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars. Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars. Nu är jag på väg till Holland. Här står flygplanet som jag ska åka med till Schiphol i Amsterdam. Jag tycker att planet ser väldigt säkert ut. Sådär

Läs mer

Sommarjobb, tips och idéer

Sommarjobb, tips och idéer Sommarjobb, tips och idéer Vill du tjäna extra pengar under sommaren och samtidigt få ut det mesta av lovet? Då är det ett perfekt tillfälle att söka jobb under sommaren! Vem vet, kanske leder sommarjobbet

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 11 Fredag 25 mars 2011

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 11 Fredag 25 mars 2011 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 11 Fredag 25 mars 2011 NORRBOTTEN Oro för kärnkraft Jordskalven i Japan har skadat kärnkraftverket i Fukushima. Risken är stor att strålning kommer att läcka ut från kärnkraftverket.

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Snart kom det ytterligare sms om att förseningen förlängts och Charlottas tre barn, Tyra, Ellie och Vidar, börjar bli trötta och oroliga.

Snart kom det ytterligare sms om att förseningen förlängts och Charlottas tre barn, Tyra, Ellie och Vidar, börjar bli trötta och oroliga. Känd flygrättsadvokat hjälper försenade flygpassagerare att stämma Norwegian Egenföretagaren Charlotta Holmquist, hennes man och tre barn hade under lång tid sett fram emot semestern i Thailand. En del

Läs mer

Första kapitlet. I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska.

Första kapitlet. I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska. Första kapitlet I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska. I detsamma hördes steg. Ingo vände sig om och fick se Roger komma gående mot hotellet i en sådan fart

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse

Läs mer

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje?

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje? Jobba dig lycklig Att ha ett arbete är en av de absolut viktigaste faktorerna för vår lycka, trots larmrapporter om stress och utbrändhet. Det visar den internationella lyckoforskningen. Bengt Brülde är

Läs mer

händelse av dammbrott

händelse av dammbrott 1(5) STYRDOKUMENT DATUM 2014-03-12 Mottagande av utrymda från Jokkmokks kommun i händelse av dammbrott Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Mottagande av utrymda

Läs mer

Spegeln. RFSL Norrköpings medlemstidning. Nummer 4-2006 Sida 1 Redaktör & ansvarig utgivare Veronika Augustsson veronika.augustsson@norrkoping.rfsl.

Spegeln. RFSL Norrköpings medlemstidning. Nummer 4-2006 Sida 1 Redaktör & ansvarig utgivare Veronika Augustsson veronika.augustsson@norrkoping.rfsl. Sida 1 Redaktör & ansvarig utgivare Veronika Augustsson veronika.augustsson@norrkoping.rfsl.se Styrelsen har ordet... 1 Lavinartad spridning...1 Samkönat partnervåld... 1 Rockfesten... 2 HBT-filmtävlingen

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun

Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun 2008-02-10 Sid 2 (8) Plan för Syftet med denna plan är att ge vägledning i hur Sala kommun ska ledas under s.k. extraordinära händelser. Definitionen

Läs mer

Tillsammans med Birger, Maria, Helena och Annika fick jag en god kopp kaffe.

Tillsammans med Birger, Maria, Helena och Annika fick jag en god kopp kaffe. Måndag den 9 november 2009 Hej kära dagbok. Jag började min resa tidigt den här dagen. Redan klockan 5.30 blev jag hämtad av Birger och damerna. Birger körde oss så lugnt och säkert till Arlanda. På Arlanda

Läs mer

Inbjudan till, och program 2014-års Känsöseminarier

Inbjudan till, och program 2014-års Känsöseminarier Sida 1 (5) Inbjudan till, och program 2014-års Känsöseminarier Årets seminarier genomförs på traditionellt sätt det vill säga delat i två olika delar med lite olika målgrupper, seminarierna har delvis

Läs mer

BARN, BAD OCH VAtten.

BARN, BAD OCH VAtten. BARN, BAD OCH VAtten. ingen ska drunkna Varje år drunknar nio barn i Sverige. Många av olyckorna i vatten händer nära barnens hem. Alla vuxna tänker inte på att det kan finnas farliga platser för barn

Läs mer