Kunskapskälla. Nybros historia. Stadens utveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kunskapskälla. Nybros historia. Stadens utveckling"

Transkript

1 Kunskapskälla Kunskapskällan beskriver de förutsättningar som man bör ta hänsyn till när man ska fatta beslut om utvecklingen i staden. Den är också en ögonblicksbild som visar hur det såg ut i Nybro hösten/vintern Kunskapskällan är alltså både en nulägesbeskrivning och ett planeringsunderlag. Myndigheter, politiker, tjänstemän och allmänhet ska genom Kunskapskällan kunna få en bra och heltäckande bild av staden. Kunskapskällan är en bred dokumentation av olika ämnesområden. Här finns samlade fakta från bland annat inventeringar, statistik och andra källor. Kunskapskällan har skrivits med hjälp av tjänstemän från kommunens alla förvaltningar. Nybros historia Stadens utveckling Äldsta anteckningarna om Nybro är från omkring Där vägen mellan Kalmar och Växjö korsade bäcken byggdes någon gång på mitten av 1700-talet en ny bro som fick namnet Nybron. I början av 1780-talet byggdes ett torp vid bäcken, där torget ligger idag. Detta torp var under flera årtionden känt som Nybrokrogen eller Lortkrogen, där resande kunde få enkel kost och logi. År 1824 anlades ett garveri intill bron. Valet av plats berodde på vattentillgången i bäcken och det gynnsamma läget intill landsvägen. Detta blev början till staden Nybro. När den första kartläggningen av Nybro skedde år 1845 bestod samhället av sex tomter. På 1850-talet växte Nybro hastigt och allt fler flyttade in fick Nybro köpingsrättigheter. Nu var antalet tomter 37 och samhället hade en befolkning på 297 personer. Många fabriker startades: snus-, lack-, tändsticks-, socker-, tapet-, käpp-, kakelugns-, jäst- och tvålfabrik fanns i köpingen. Köpingens första år blev svåra, men på 1870-talet började det ljusna, bland annat på grund av att Nybro spritbolag bildades. All vinst från dess försäljning gick till köpingen, och Nybros ekonomi kom faktiskt att till största delen bero på dess inkomster. Storgatan Nästa stora steg i samhällets utveckling var att kommunikationerna förbättrades genom tillkomsten av järnvägen mellan Kalmar och Emmaboda som invigdes blev köpingen egen kommun och hade då 476 invånare. Under 1880-talets depression stod Nybros utveckling nästan stilla. Mellan 1880 och sekelskiftet ökade befolkningen med endast 25 personer. I början av 1900-talet blev tiderna dock bättre, den industriella utvecklingen som påbörjades då har gjort Nybro till den industristad den är idag. 11

2 Viktigt för orten var slutligen att den blev stad 1932, vilket berodde på den gynnsamma ekonomiska utvecklingen och den stora inflyttningen. Tack vare industriernas expansion gavs många nya arbetstillfällen. År 1930 hade Nybro 3895 invånare och det fanns 25 fabriker och 113 affärer. Under 1940-talet ökade bostadsbyggandet precis som på andra håll. med omkring 500 invånare verkar det underligt att köpingen med tiden kom att bli en relativt välkänd kurort. I reklamen lovordades ofta den underbara naturen vid Nybro brunn. Badhusparken med den intilliggande sjön och skogen (Joelskogen) med de höga tallarna attraherade badgästerna. Före den egentliga badanstaltens tillkomst låg en liten parkanläggning runt den järnhaltiga källan och det primitiva badhuset. På grund av att växten Linnéa Borealis var vanlig på denna plats uppkom namnet Linnéaparken. Villabebyggelse i Emmatorp På 1950-talet uppfördes flera bank- och affärshus på Storgatans västra del talet avslutades med att Nybro blev centralort i Nybro storkommun. På 1960 och 1970-talet revs eller flyttades mycket av den ursprungliga bebyggelsen inne i staden och varuhus, läkarstation, bibliotek och Folkets Hus uppfördes. Under 1960 och 1970-talet ökade folkmängden i Nybro och högst folkmängd hade man 1970 då personer bodde i kommunen. Från 1970-talet och fram tills nu har det inte hänt så mycket i kommunen, befolkningen har stadigt minskat och industristadsprägeln har fortsatt. Nybro brunn och badanstalt Vad som gjorde Nybro känt i vidare kretsar runt sekelskiftet 1900 var dess brunn och badanstalt. En brunn fanns redan på 1860-talet där man kunde dricka brunn men inte förrän 1883 öppnades Nybro kallvattenkuranstalt AB. Vad som framkallade planerna på en badanstalt var bland annat förekomsten av järnkällor, goda kommunikationer och gynnsamt klimat. Med tanke på att Nybro vid denna tid bara var en anspråkslös hantverksort Bad vid Linneasjön I parken låg även den mesta bebyggelsen som tillhörde badanstalten. Badanstaltens byggnader uppfördes huvudsakligen Husen vid Nybro brunn byggdes i den för slutet av 1800-talet så typiska träarkitekturen med riklig snickarglädje som kännetecken. Blomsterprakt i Badhusparken Den viktigaste byggnaden var naturligtvis varmbadhuset. År 1883 var det första varmbadhuset klart, vilket 1947 ersattes av ett nytt. Det fanns även flera kallbadhus. 12

3 En vattenkiosk för att förvara och dricka vatten i byggdes byggdes en sjukgymnastikbyggnad efter ett förslag från badläkaren. År 1885 byggdes en restaurangs- och societetsbyggnad. Det fanns även kontorsbyggnad, ångpannehus, förrådshus, kaffetorp, musikpaviljonger samt villor för badgästerna. Varmbadhuset Allt eftersom köpingen expanderade, kom Nybro brunn och badanstalt att ligga allt mer centralt. Det var med jämna mellanrum tal om att nagga kurområdet i kanten. Badstyrelsen motsatte sig alla förslag på både villabebyggelse, glasbruk och nya vägar. Ett stort intrång i Joelskogen skedde trots allt 1926 då den nya idrottsanläggningen Victoriavallen med bland annat fotbollsplan och löparbanor anlades. Idrottsplatsen hade emellertid det goda med sig att badgästerna kunde fördriva tiden där. Även om Nybro inte kunde mäta sig med de stora och fina kurorterna, såsom Ronneby, Ramlösa och Gustavsberg, kom det ändå relativt många besökare varje sommar. De återkom ofta årligen och stannade alltifrån ett par veckor till hela sommaren. Under denna tid skulle de både hinna kurera och roa sig. Det rörde sig mest om personer från medel- och överklassen. År 1919 hade man högsta besöksantalet, 900 besökare. Den vanligaste besökssiffran var dock lägre, cirka besökare per år. Vid sekelskiftet fanns det omkring hundra kurorter i Sverige. Under och talen drabbades många kurorter av nedläggning och så skedde även i Nybro lades Nybro brunn och badanstalt ner efter 67 säsongers verksamhet. Idag finns det få spår kvar av badanstalten eftersom de flesta byggnader har rivits. Endast en skogshydda och en vattenpaviljong finns kvar. 13

4 Nybros karaktär Under 2001 gjordes en intervjuundersökning med ett 30-tal personer i Nybro. Här följer en sammanställning av intervjusvaren. Frågorna som ställdes var: Vad är mest positivt med att bo i Nybro? Varför ska man flytta hit? Finns det något negativt i Nybro? Det mest positiva i Nybro är enligt de intervjuade närheten, både inom staden och mellan staden och andra platser. Närhet till arbete, skolor, fritidsaktiviteter och naturen gör transporter enklare. Närhet till Kalmar, kusten, Öland samt flygplatser uppskattas också. Storleken på staden upplevs som positiv och lagom. Det är värdefullt att man alltid kan hitta parkeringsplatser som dessutom är gratis och att man kan nå hela staden utan att behöva flytta bilen. Den service som de intervjuade anser sig behöva finns i staden och skulle något saknas så har man ju närheten till Kalmar. Nybroborna är lätta att få kontakt med och det är därför lätt att bygga kontaktnät i Nybro. Naturen ses som en stor tillgång, både den stadsnära och den omkringliggande. Kommunikationerna är bra speciellt i staden och dess närhet med bra gång- och cykelvägar. Boendet upplevs som billigt, både hyresrätter och villor. Det nämns också att man kan bo mitt i staden men ändå bo lugnt. Bra bostadsområden och bra boende för barn uppskattas. Fritidsutbudet är brett med många och aktiva föreningar särskilt inom idrott. Speciella platser som nämns är: Linneasjön, Rismåla göl, Svartgöl, Grönvägen, Thebacken, Nybro centrum. Det är en välskött stad och man uppskattar skolorna. Det negativa i Nybro är enligt de intervjuade främst det dåliga kultur- och nöjesutbudet. Det saknas kaféer, biografer, kiosker, restauranger, dansställen, utställningslokaler med mera. Många tycker det är dött på kvällarna och att det är synd att man måste åka till Kalmar för kultur och nöjesupplevelser. De intervjuade tycker också att kommunen är dålig på att marknadsföra sig och att turismen kunde tas tillvara bättre. Dålig skötsel av vägar och trottoarer nämns också. Det finns många fula ställen i staden, till exempel runt ishallen. Det kan vara negativt att staden är så liten att alla känner alla. Nybrobornas mentalitet är också negativ, de är till exempel ofta rädda för förändringar och det är få som kommer när något verkligen händer. Man kan uppleva motstånd mot folk med ambitioner och avsaknad av framåtanda hos Nybroborna. Det är för många som flyttar efter gymnasiet och därmed för få ungdomar som stannar i staden vilket upplevs som negativt. Boendet upplevs av de intervjuade som för likartat och att det saknas lite exklusivare boende. Man tycker också att bostadsområdena är dåligt blandade och att det saknas attraktivt boende för turister. Man tycker det är för stor övervikt på sport bland fritidsaktiviteterna, framförallt killsporter som till exempel ishockey. Om man inte är sportintresserad är utbudet av fritidsaktiviteter ganska dåligt, speciellt för ungdomar. När det gäller kommunikationerna tycker man att det är för få turer med bussar på landsbygden vilket gör att man måste ha bil om man bor utanför staden. Dåliga förbindelser till Kalmar och Växjö nämns också. Storleken på staden, det vill säga litenheten kan upplevas som negativ och den medför att det saknas underlag för speciella evenemang. Det negativa med näringslivet i Nybro är att det inte är så varierat, det finns väldigt få tjänstemannayrken. 14

5 Befolkning Folkmängd Nybro kommun Inv År Källa:SCB (2002) De senaste 50 åren har folkmängden i Nybro kommun varierat. Folkmängden har legat över invånare ända fram till år 1999 då den för första gången sjönk under den nivån. Högst folkmängd var det år 1970, då det bodde personer i kommunen. Lägst folkmängd var det år 2001 med invånare. Folkmängd Nybro stad År Källa:Kort om Nybro Antal Av befolkningen i Nybro kommun är det 62 % som bor i staden. Stadens befolkning minskade med 224 personer mellan åren År 2001 vände fem års minsk- ning till en ökning och sedan den lägsta nivån år 2000 har befolkningen i staden ökat med 172 personer. 15

6 Åldersfördelning 30% Åldersfördelning i Nybro kommun samt Sverige 2001 Befolkningsandel 25% 20% 15% 10% 5% Nybro Sverige 0% 0-6 år 7-17 år år år år år 80+ år Ålder Källa:SCB (2002) Åldersfördelningen i Nybro kommun skiljer sig lite från genomsnittet i Sverige. Störst skillnad finns i åldersgruppen år där Nybro har mindre andel än genomsnittet. Åldersgrupperna år, år samt 80+ år har större andel än genomsnittet. I Nybro är alltså en mindre andel av befolkningen i åldern 0-6 år och år samt en större andel av befolkningen i åldern 7-17 år och år. Detta gör att en mindre andel av befolkningen är i skattebetalande ålder och en större i skattebehövande ålder. Åldersgruppen år är också större än riksgenomsnittet vilket kommer att minska skatteintäkterna och öka skatteutgifterna i framtiden. Födelsestatistik 0 Födelsenetto Nybro kommun Antal År Källa:SCB (2002) Födelsenettot har varit negativt under de senaste 10 åren, vilket betyder att det avlider fler än det föds. Störst underskott var det år 1997 när det dog 122 personer fler än det föddes. År 2002 var underskottet 81 personer. Det föds alltså alldeles för lite barn i Nybro, men det är en trend som delas med resten av landet. 16

7 Flyttningsstatistik Flyttningsnetto Nybro kommun Antal År Källa:SCB (2002) Flyttningsnettot i kommunen har varit negativt i åtta av de senaste elva åren. År 1994 flyttade det in 171 personer fler än det flyttade ut. Detta kan dock bero på att det kom ovanligt många flyktingar det året. År 1997 var underskottet störst med 170 fler ut- än inflyttningar. Detta kan bero på att flyktingarna som kom år 1994 fick uppehållstillstånd och flyttade till andra orter. År 2001 blev det efter sex år med negativt flyttningsnetto ett överskott på 70 personer och 2002 var överskottet hela 167 personer. Utbildningsnivå Folkskole- samt grundskoleutbildning hos befolkningen år 50% 45% Andel 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 27% 19% 36% 23% 31% 21% Kvinnor Nybro Kvinnor Riket Män Nybro Män Riket Totalt Nybro Totalt Riket 0% Källa:SCB (2001) Utbildningsnivån hos invånarna i Nybro kommun är lägre än i övriga Sverige. Av Nybros befolkning har 31 % enbart folkskole- eller grundskoleutbildning. I hela Sverige uppgår den andelen till 21 %. Det är 8 % fler kvinnor i Nybro kommun än i riket som bara har folkskole- eller grundskoleutbildning och hela 13 % fler män. 17

8 Gymnasial utbildning hos befolkningen år Andel 53% 52% 51% 50% 49% 48% 47% 52% 48% 49% 48% 50% 48% Kvinnor Nybro Kvinnor Riket Män Nybro Män Riket Totalt Nybro Totalt Riket 46% Källa: SCB (2001) Av Nybros befolkning har 50 % endast gymnasial utbildning vilket bara skiljer sig 2 % från övriga riket där andelen är 48 %. Det är 4 % fler kvinnor som endast har gymnasial utbildning i Nybro kommun än i riket medan det är endast 1 % fler män. Eftergymnasial utbildning hos befolkningen år 40% Andel 35% 30% 25% 20% 15% 10% 20% 32% 14% 27% 18% 30% Kvinnor Nybro Kvinnor Riket Män Nybro Män Riket Totalt Nybro Totalt Riket 5% 0% Källa:SCB (2001) När det gäller eftergymnasial utbildning är skillnaderna stora. Av kvinnorna i Nybro har endast 20 % eftergymnasial utbildning jämfört med 32 % i riket, alltså hela 12% färre. Av männen i Nybro har bara 14% eftergymnasial utbildning medan 27 % av männen i riket har det, alltså hela 13 % färre. Sammanlagt har 18 % av befolkningen mellan år i Nybro eftergymnasial utbildning medan 30 % har det i riket. Detta kan jämföras med grannstaden Kalmar, där 32 % av befolkningen har eftergymnasial utbildning. Den låga andelen högskoleutbildade kan förmodligen förklaras med de många industri och verkstadsföretagen i Nybro. Det har varit lätt att få arbete på dessa företag direkt efter grundskolan eller gymnasiet och det har inte krävts högre utbildning för flertalet av dessa tjänster. 18

9 Regionala samband Starka regioner Lokala bostads- och arbetsmarknader följer inte alltid administrativa gränser. Sydöstra delen av Småland med orterna Emmaboda, Nybro, Kalmar, Öland, fungerar idag som en gemensam bostads- och arbetsmarknad med en intensiv pendling över kommungränserna. Studier och statistik kring enskilda tätorter måste alltmer ersättas av studier av samband mellan orter, av pendlingsmönster och av regionala beroenden. Befolkningen bor idag i regioner där man förhållandevis lätt kan utnyttja ett varierat utbud av arbetstillfällen och service. En stark region är en region där befintliga resurser utnyttjas effektivt och där man samarbetar med andra regioner samt med nationella och internationella aktörer. Bra utbildnings- och forskningsmöjligheter samt stor tillgång till kvalificerad arbetskraft är exempel på egenskaper som utmärker en stark region. Ett dynamiskt och robust näringsliv med förmåga att stå emot konjunktursvängningar utgör grunden för en stark region. Samarbetet mellan privat och offentlig sektor är en viktig framgångsfaktor för regional utveckling. Företag som verkar inom samma bransch eller i övrigt har liknande utvecklingsförutsättningar har ofta stora fördelar av att vara lokaliserade i varandras närhet. Grannsämja gör att företag i många fall utvecklas i ett positivt samspel med inslag av både samarbete och konkurrens. Detta fenomen brukar kallas kluster. Regionala företagskluster uppkommer nästan alltid spontant. Genom åtgärder för att underlätta klusterföretagens verksamhet och samarbete kan den offentliga sektorn bidra till en positiv regional utveckling. Telekomklustret i Karlskrona - Ronneby är ett mycket lyckat exempel på det. Växjö Nybro Kalmar Karlskrona 19

10 Regionförstoring Den process som består i att tidigare separata arbetsmarknader knyts ihop till en ny och större region genom ökad arbetspendling brukar kallas för regionförstoring. Under de senaste årtiondena har en långtgående regionförstoring ägt rum i vårt land. Utvecklingen är en direkt följd av att arbetspendlingen över kommungränserna har ökat kraftigt. År 1985 arbetspendlade 21,5 % av de förvärvsarbetande till en annan kommun. År 2000 hade den siffran ökat till 29,5 %. Vad ska då regionförstoring vara bra för? Ett enkelt svar är att ekonomisk tillväxt underlättas om arbetskraft kan slussas från näringsgrenar på tillbakagång till mer expansiva sektorer. Det gör att regionerna blir robustare och lättare klarar tillfälliga kriser. Regionförstoring gör det möjligt att bo på en ort och pendla till arbete på en annan ort. Detta är i många fall det mest realistiska alternativet för personer som nyligen blivit arbetslösa och som är bundna till orten på grund av familjeskäl eller fallande villapriser. När arbetsmarknaderna vigdas förbättras också tillväxtförutsättningarna. Förbättrade pendlingsmöjligheter innebär uppenbara fördelar både för medborgarna och näringslivet i regionen. Människor får lättare att hitta ett nytt jobb och företagen får lättare att hitta lämplig arbetskraft. Redan nu är de lokala arbetsmarknaderna i Sverige geografiskt mycket vidsträckta. Utvecklingen visar att många människor ser stora välfärdsvinster i en ökad geografisk räckvidd. Med en ökad jämställdhet mellan män och kvinnor innebär kravet på arbetstillfällen för både man och kvinna, ett ökat krav på differentierad arbetsmarknad. Nybros närhet till flera andra arbetsmarknader, till exempel Kalmar och Emmaboda inom 3 mil samt Växjö och Karlskrona inom 9 mil gör att folk pendlar både in och ut ur kommunen idag. År 2000 pendlade 1792 personer in i kommunen och 1751 ut. Det var alltså ungefär lika många som pendlade in och ut. Från Nybro kommun pendlar man (fler än 20 personer) till följande kommuner: Kalmar 966 Emmaboda 253 Uppvidinge 99 Växjö 55 Mönsterås 43 Lessebo 38 Stockholm 37 Mörbylånga 35 Karlskrona 21 Till Nybro kommun pendlar man (fler än 20 personer) från följande kommuner: Kalmar 1012 Emmaboda 219 Mörbylånga 87 Torsås 59 Uppvidinge 59 Lessebo 38 Växjö 36 Borgholm 34 Mönsterås 29 Stockholm 25 Människor använder fortfarande ungefär lika mycket tid för att ta sig till arbetet som förr, men tack vare bättre transportmöjligheter är det idag möjligt att färdas betydligt längre sträckor utan att restiden blir längre. Pendlingsregionerna har blivit allt större och även den långväga pendlingen, veckopendlingen, har ökat under senare år. Olika utbildningskategorier har olika pendlingsmönster. I synnerhet för den högutbildade arbetskraften har den långväga pendlingen blivit ett alternativ. Pendlingen varierar också mellan olika yrkeskategorier. Personer sysselsatta i tjänstesektorn pendlar mer än personer sysselsatta inom varuproduktionen. 20

11 Boverket redovisar i sin bok Sverige 2009 förslag till vision att bilen nu uttömt sin regionförstorande kraft. Fram till talet var de svenska städerna fortfarande småstäder. Man gick eller cyklade till arbetet. Under 1960-, 70- och 80-talen fick bilismen genomslag med dramatiska konsekvenser för städerna. Bilen har vidgat människornas vardagsregioner både geografiskt och innehållsmässigt. Massbilismen och den kraftiga utbyggnaden av vägnätet är en viktig faktor bakom den snabba regionförstoringen sedan Mängden arbetstillfällen som kan nås med rimlig pendlingsinsats har ökat starkt under hela perioden. Frågan är dock om inte regionförstoring med hjälp av bilpendling nu har nått vägs ände. Visst kan vägstandarden förbättras ytterligare och bilarna bli ännu snabbare, men det rör sig förmodligen om relativt små förbättringar. En ytterligare regionförstoring eller ett system med orter i nätverk, kan enbart åstadkommas genom snabba kollektiva transporter. Möjligtvis kan distansarbete någon dag i veckan leda till att människor är villiga att pendla ännu lite längre övriga arbetsdagar, men även denna potential är troligen begränsad. Ny forskning visar att en restid på 60 minuter från dörr till dörr enkel resa är en viktig gräns vid arbetspendling. Når man inte ned till denna gräns blir effekterna på den dagliga pendlingen mycket begränsade. Allra störst effekt får dock åtgärder som minskar restiden i intervallet minuter. För att en satsning på regionaltåg ska leda till väsentligt minskade restider ställs stora krav på en ökad samordning av den fysiska planeringen. Situationen kompliceras av att samhället även i fortsättningen måste vara väl anpassat till privatbilismen eftersom huvuddelen av arbetsresorna även framöver kommer att ske med detta färdmedel. Dessutom är det viktigt att komma ihåg att det är mycket dyrt att bygga upp ett omfattande nät av regionala snabbtåg. För att detta ska vara samhällsekonomiskt lönsamt krävs ett relativt stort befolkningsunderlag. Att vidga de lokala arbetsmarknaderna är ett viktigt inslag i en regional näringspolitik. En regionförstoring skulle kunna underlätta för medflyttande till Nybro att få arbete. Speciellt kvinnor och ungdomar gynnas av bättre tillgång till högskoleorterna med stor offentlig sektor. Vägen till regionförstoring verkar gå via ett brobyggande mellan orter med olika näringslivsprofil och ekonomisk historia. När orter i nätverk samverkar och knyts samman med kommunikationer kan de komplettera varandra vad gäller bostadsmarknad, näringsliv och utbildningsstruktur. Genom bildande av ett regionalt nätverk med Växjö-Kalmar-Karlskrona kopplas Nybro till städer med större offentlig sysselsättning, högre utbildningsprofil och ett mer differentierat serviceoch kulturutbud. Denna regionala framtidsbild inrymmer regional styrka. 21

12 Mellankommunala frågor Många frågor har en kommunöverskridande karaktär och behöver lösas gemensamt av flera kommuner. Det är ofta frågor som rör kommunikationer och infrastruktur. Sveriges befolkning och näringsliv är främst koncentrerat till de tre storstadsområdena. I dessa områden sker mycket investeringar i näringsliv och kommunikationer. Det sydöstra hörnet av Sverige, bestående av Blekinge, Småland och Öland kommer lätt i skymundan av storstadsregionerna. Eftersom Nybro ligger i denna del av landet är samarbete med de andra kommunerna i området viktigt. Samarbete med Kalmar kommun är givetvis viktigt eftersom Kalmar är den närmsta lite större staden. Även de andra grannkommunerna Emmaboda, Högsby och Uppvidinge är självklara som samarbetspartners. De lite större städerna och kommunerna en bit bort, till exempel Växjö och Karlskrona är viktiga samarbetspartners främst vad gäller kommunikationer och arbetsmarknad. Inom många områden finns samarbete mellan kommuner i regionen redan idag, men detta samarbete kan utvecklas ytterligare. Idag sker kommunsamverkan bland annat inom följande områden: Regionförbundet Är ett samverkansorgan för landstinget och länets kommuner. Uppdraget är att pröva nya vägar för att utveckla Kalmar län inom områden som kommunikationer, tillväxt, sysselsättning, kultur, turism, miljö och Östersjöfrågor. Arbetsförmedlingen Har en gemensam AF-nämnd för Nybro, Emmaboda och Torsås kommuner vilket gör att dessa har ett speciellt samarbete. Andra kommuner som ligger inom det naturliga pendlingsområdet (Kalmar, Uppvidinge Tingsryd och Lessebo) har Arbetsförmedlingen också ett utökat samarbete med. Turism Nybro marknadsför sig tillsammans med Emmaboda-, Uppvidinge-, och Lessebo kommun samt 15 glasbruk med det gemensamma företaget Glasriket Turism AB. Utbildning Högskolan i Kalmar har en utbildning inom design som delvis är placerad i Nybro. Framtiden? Kommunövergripande samarbete kommer sannolikt att öka i framtiden. Mindre kommuner behöver samarbeta på många områden för att undvika kommunsammanslagningar. Inom EU kommer samarbete och planering inom regioner att utvecklas vilket kommer att påverka även Nybro. Viktiga områden att samarbeta kring i framtiden är: Kommunikationer Riksvägarna är viktiga för staden och eftersom de berör flera andra städer och kommuner är det viktigt att samarbeta kring dem. Järnvägen och kust till kustbanan är viktig både för boende och företag i Nybro. Med hjälp av snabba kollektiva transporter kan man nå arbetsmarknader, bostadsmarknader, utbildning och kultur- och nöjesliv utan att behöva flytta från staden. Företag i Nybro kan också få tag på personal med rätt kompetens om det är enkelt att pendla till Nybro. Avfallshantering Nybro har ingen egen deponi eller förbränningsanläggning för sopor. Samarbete inom avfallshanteringsområdet är därför viktigt. Vattendrag Nybros vattendrag ingår i Ljungbyåns avrinningsområde. I framtiden kommer ett större samarbete inom de olika avrinningsområdena att ske. 22

13 Allmänna intressen Boende Den statistik som finns över hur man bor i Nybro stad är från folk- och bostadsräkningen som genomfördes Trots att den är flera år gammal ger den ändå en viss bild av ägandeformerna och bostädernas storlek. 53% Nybro stad har 6133 lägenheter varav 2895 finns i småhus och 3238 i flerfamiljshus. Bostäderna i Nybro stad har följande ägandeformer: 47 % är äganderätt, 25 % är hyresrätt och 19 % är bostadsrätt. Eftersom nästan hälften av alla bostäder finns i småhus är bostäderna relativt stora, endast 10 % är mindre än 2 rum och kök och hela 24 % är 5 rum och kök eller större. 19% 25% Bostadsform 47% Småhus Flerbostadshus Ägandeform för bostäder i Nybro % 47% Äganderätt Hyresrätt Bostadsrätt Övrigt Förutsättningarna för bostadsbyggandet har genomgått stora förändringar under 1990-talet. De statliga bostadslånen har avvecklats och vid byggnation av bostäder sker finansieringen på den vanliga kreditmarknaden idag. Även de statliga räntebidragen till nyproduktion av småhus har avvecklats. Kvar finns ett mindre räntestöd till flerbostadshus. Dessa förändringar har haft som följd att det har byggts väldigt lite i Nybro de senaste åren. I hela kommunen har det under perioden givits bygglov för 7 småhus, 11 fritidshus och 31 lägenheter i flerbostadshus. Befolkningsminskningen de senaste tio åren samt allt färre nyfödda har för Nybros del medfört en förändrad ålderssammansättning. Under det senaste årtiondet har även familjesammansättningen förändrats på så sätt att andelen ensamstående med barn har ökat. Även hushåll med endast en person har ökat. Dessa förändringar gör att det finns andra behov vad gäller bostäder idag än vad det fanns för bara tio år sedan. Det kommunala bostadsbolaget, Nybro Bostads AB har ca 1900 lägenheter i kommunen varav ca 1600 ligger i Nybro stad. Hyresnivån på lägenheter i Nybro är mycket låg, bland de lägsta i landet. År 1998 kostade en lägenhet i genomsnitt 539 kr/m 2 i Nybro vilket kan jämföras med ett genomsnitt på 720 kr/m 2 i Kalmar. Det blir en hyresskillnad på cirka 1100 kr per månad på en trerumslägenhet på 75 m 2. På Nybro Bostads AB har man märkt av en stor inflyttning det senaste åren. År 2000 hade man cirka 150 lediga lägenheter i hela kommunen, 2001 hade det sjunkit till 60 varav cirka 30 i staden och 2002 hade man bara ett tiotal lediga lägenheter i staden. Detta beror bland annat på att det i grannstaden Kalmar är brist på både hus och lägenheter samt att hyrorna och huspriserna är mycket högre där. Nybro Bostads AB skulle vilja bygga fler lägenheter i Nybro men det är svårt av flera anledningar. Dels är det väldigt dyrt att bygga nytt idag, så det tar mycket lång tid att få igen pengarna, upp till 20 år. Dels är hyresnivån för låg i de lägenheter som finns vilket gör att det blir väldigt stor hyresskillnad mellan gammalt och nytt. Bruksvärdessystemet gör att man inte kan 23

14 ta ut så höga hyror som man skulle behöva i nyproducerade lägenheter. Man skulle behöva göra en hyresfördelning mellan befintliga lägenheter och nyproduktion. Men eftersom det finns lediga lägenheter i Nybro skulle hyresgästföreningen aldrig gå med på att hyresgästerna i befintliga lägenheter skulle vara med och bekosta de nya. Nya bokföringsregler från och med 2002 försvårar också nyproduktion. Om man på Nybro bostads AB ska bygga så vill man bygga något riktigt attraktivt, det som brukar kallas gräddhylla. Många medelålders och äldre människor i Nybro vill sälja villan och flytta till en attraktiv hyreslägenhet i centralt läge. Detta gör att det finns ett stort underlag för att bygga fler hyreslägenheter i Nybro, men det förutsätter att både läget och lägenheterna är något utöver det vanliga. Även fastighetsmarknaden i Nybro kännetecknas av låga priser. Ett hus som kostar ,2 miljoner i Kalmar kostar bara i Nybro. Det finns väldigt mycket hus i förhållande till befolkningen och eftersom tillgång och efterfrågan styr huspriserna håller sig priserna väldigt låga. De låga villapriserna är också en effekt av att det kommunala bostadsbolaget har så låga hyror. Är lägenhetshyrorna högre är det fler som väljer att köpa hus istället för att bo i lägenhet. De låga priserna på hus gör att det byggs väldigt lite nya hus. Prisskillnaden mellan att köpa ett befintligt hus och att bygga ett nytt är alldeles för stor för att man ska bygga ett nytt hus. Även fastighetsmäklarna har märkt en inflyttning till staden de senaste åren. En grupp som har ökat mycket är de äldre. Ofta har de barn som har flyttat till Nybro och nu följer de efter. Att staden är så liten gör att många äldre lockas hit eftersom man kan bo väldigt billigt mycket mer centralt än i till exempel Kalmar. Nulägesbeskrivning Nybros bebyggelsestruktur är väldigt varierad. I centrum finns mest flerfamiljshus och längre ut från centrum är villorna dominerande. Närmast centrum är de största villaområdena följande: Södra Nybro ( tal) i söder Östermalm samt Paradiset ( tal) i öster Emmatorp ( tal ) i norr Myrdalen ( tal) i väster Lite längre ut finns följande villaområden: Hanemåla och Fredrikslund ( tal) i öster Idehult ( tal) i norr Madesjö ( tal) i väster Dessutom finns det mindre villaområden i till exempel Pukeberg ( tal), Boken (1980-tal), Hanemåla by (1990-tal) samt Rismåla ( tal). De flesta flerfamiljshusen finns i: Centrum ( tal) Paradiset ( tal) Emmatorp ( tal) Kungshall ( tal ) Byggklara bostadstomter I Nybro stad finns ett litet antal obebyggda tomter som är detaljplanerade för bostadsändamål. Eftersom de är detaljplanerade innebär det att de kan bebyggas omedelbart. Kommunägda fastigheter Ett mindre antal obebyggda fastigheter som ägs av kommunen finns bland annat i Idehult, Södra Nybro, Östermalm och Åkrahäll. Privata fastigheter Det finns även ett mindre antal privatägda obebyggda fastigheter spridda i staden. 24

Nybro stad. Karta med stadsdelsindelningen från den fördjupade översiktsplanen för Nybro stad som antogs 2004. SKALA

Nybro stad. Karta med stadsdelsindelningen från den fördjupade översiktsplanen för Nybro stad som antogs 2004. SKALA IDAG 17 Nybro stad Nybro är en stad i Glasriket i Småland, tillhörande Kalmar län. Nybro stad fyllde 75 år 2007 men Nybro kommun bildades inte förrän 1969 av Nybro stad, Alsterbro, Hälleberga och Madesjö

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-06 REV. 2011-10-03 ENLIGT KF BESLUT 119/2011 Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-09-22 Marks kommun Postadress:

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

8. Grönområden och fritid

8. Grönområden och fritid 8:1 8. Grönområden och fritid 8.1 Långsiktigt hållbar utveckling Bevara Vallentunas del av Storstockholms grönstruktur Välja och avgränsa grönområden med hänsyn till landskapsbild, värdefull natur, intressant

Läs mer

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL En sammanfattning av Nätverket Höghastighetsbanans analys av urvalskriterier och beslutsunderlag för vägvalet genom Småland SAMMANFATTNING Den 1 februari 2016 presenterade

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan.

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan. 1(4) 2011-08-19 Dnr Handläggare: Göran Fransson Kommunekolog tel 0303-33 07 37 goran.fransson@ale.se Översiktlig naturinventering av detaljplaneområdet Lahallsåsen Inventeringen har gjorts översiktligt

Läs mer

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination

Läs mer

1:2. Siggegärde 2:2 VIRKESJÖ

1:2. Siggegärde 2:2 VIRKESJÖ VIRKESJÖN 153 Kort beskrivning Virkesjön ligger sydväst om Nybro tätort. Planområdet som ligger i Siggegärde, ligger i anslutning till gammal gårdsbebyggelse. Gårdarna tillsammans med gamla stenmurar,

Läs mer

Fördjupad översiktsplan 12.1 Natur- och kulturmiljö

Fördjupad översiktsplan 12.1 Natur- och kulturmiljö Fördjupad översiktsplan 12.1 Natur- och kulturmiljö Grönstruktur Landskapet runt är omväxlande. Skogsmarken dominerar men det finns även stora arealer med åkermark eller öppen mark. En levande landsbygd

Läs mer

24 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Hällbacken. Dalbo. Bodskataudden. Porsön. Kronan. Lulsundet. Bergviken.

24 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Hällbacken. Dalbo. Bodskataudden. Porsön. Kronan. Lulsundet. Bergviken. Hällbacken Dalbo Bodskataudden Porsön Stormvägen Blidvägen Sinksundet Björkskatans centrum Väderleden Höstvägen Björkskataleden Kronan Lulsundet Bergviken Kronan 24 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar,

Läs mer

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Detta kapitel syftar till att beskriva kommunen samt de förutsättningar som ligger till grund för översiktsplaneringen. Poängteras bör att presentationen är en nulägesbeskrivning

Läs mer

Förord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer

Förord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer Detaljplan för Kristineberg 1:39 och del av Kristineberg 1:1, Gunnarsö semesterby Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret maj 2013, reviderad januari 2014 Bilaga: SKÖTSELPLAN

Läs mer

Medborgardialog ÖP-boden

Medborgardialog ÖP-boden Medborgardialog ÖP-boden Sammanfattning av svar från alla orter 2016-07-26 Nordanstig Naturligtvis Här förverkligar du dina livsdrömmar Den viktigaste frågan när det gäller kommunikationer är att Satsa

Läs mer

Läget i Kalmar län 2016

Läget i Kalmar län 2016 Läget i Kalmar län 2016 Befolkningen i Kalmar län 2015 237 200 invånare 1 nov. 2015 2,4 % av Sveriges befolkning Fler äldre, färre yngre än rikssnittet Ökande försörjningskvot: färre i arbete ska försörja

Läs mer

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge KÄVLINGE KOMMUN Grupp 5 Elin Djus Sema Kadir Andreas Kirkby Peter Johansson Jacob Thörnblad Sammanfattning Befolkningen i Kävlinge

Läs mer

ORTSUTVECKLING - FLEN. SWOT-analys STADSMILJÖ

ORTSUTVECKLING - FLEN. SWOT-analys STADSMILJÖ ORTSUTVECKLING - FLEN SWOT-analys STADSMILJÖ Flen har ett utmärkt geografiskt läge Sjöar, vacker natur och strövområden finns nära stadens centrum Kostnaderna för att köpa bostad (villa eller bostadsrätt)

Läs mer

TANUMS KOMMUN I FRAMTIDEN

TANUMS KOMMUN I FRAMTIDEN TANUMS KOMMUN I FRAMTIDEN NY ÖVERSIKTSPLAN FÖR TANUMS KOMMUN IDENTITET OCH FRAMTID Tanums kommun Grebbestad Fjällbacka Rabbalshede Lur Resö Hamburgsund Bullaren Östad Tanumshede Gerlesborg Sannäs Havstenssund

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING

ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN: Anolfsbyn 1:43 i Skållerud Melleruds kommun, Västra Götalands län Behovsbedömningen är en analys som leder fram

Läs mer

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030 Stad möter land Strategin går ut på att hantera mötet mellan stad och land, den stadsnära landsbygden. Ystad är en väl avgränsad stad där gränsen mellan stad och land är viktig. Strategin tar ett grepp

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Prata framtidens Sävar med oss!

Prata framtidens Sävar med oss! Prata framtidens Sävar med oss! Fördjupad översiktsplan för Sävar Umeå kommun arbetar med en fördjupad översiktsplan för Sävar. Översiktsplanen ska visa hur Sävar kan komma att se ut och utvecklas i framtiden.

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Upprättad av planeringskontoret 2014-10-22 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådshandlingen för Översiktsplan Växjö kommun, del Ingelstad 1 Innehållsförteckning: Bakgrund Icke-teknisk sammanfattning

Läs mer

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist Bjuvs kommun Grupp 10. Anna Andersson Jenny Ekberg Anders Fex Marianne Lindkvist Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Demografi... 4 Fördelning av yrken inom kommunen... 4 Inkomst...

Läs mer

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll Bilaga 1; Bakgrund Innehåll KOMMUNEN... 2 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 2 ÖRESUND SOM CYKELREGION... 3 CENTRALORTEN... 4 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 4 BRISTER... 5 MARKNADSFÖRING... 6 HISTORISKT ARV... 6 UNDERSÖKNINGAR...

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

Areella näringar 191

Areella näringar 191 Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om

Läs mer

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset

Läs mer

Regional, översiktlig och strategisk planering

Regional, översiktlig och strategisk planering Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och

Läs mer

7.5.4 Risen - Gräntinge

7.5.4 Risen - Gräntinge 7 och analys Fäladsmarken på Risen 7.5.4 Risen - Gräntinge Naturförhållanden Söder om Genarp ligger ett större skogs- och fäladslandskap som är avsatt som naturreservat för sina höga naturvärden och betydelse

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet.

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. MULLSJÖ KOMMUN 63 LEVANDE LANDSBYGD På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. HUR SER DET UT? Jordbruk, skogsbruk Antalet

Läs mer

Ö versiktsplan Kommentarer till Hörby kommuns nya översiktsplan

Ö versiktsplan Kommentarer till Hörby kommuns nya översiktsplan Ö versiktsplan 2013 Kommentarer till Hörby kommuns nya översiktsplan Mellanbygdens kvalitéer saknar motstycke i norra Europa. Med en levande landsbygd, tysta områden, vild natur, unika kulturmiljöer och

Läs mer

Naturvärdesinventering av Nya Älvstaden, Trollhättans stad, 2014

Naturvärdesinventering av Nya Älvstaden, Trollhättans stad, 2014 2014-01-13 Naturvärdesinventering av Nya Älvstaden, Trollhättans stad, 2014 Inventering, bedömningar och rapportering är utförd av Marcus Arnesson, biolog på Ecocom AB Omslagsbild: Utfarten till Kungsportsvägen

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning

Läs mer

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA Bilaga 8 UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA (Fastighet 1:20) Landskapsgruppen AB Telefon: 031-749 60 00 Torsgatan 5 Telefax: 031-749 60 01 411 04 Göteborg Org nr: 556253 5988 Enens Samfällighetsförening

Läs mer

Beskrivning av naturvärden för naturvårdsavtal 303/2004.

Beskrivning av naturvärden för naturvårdsavtal 303/2004. Beskrivning av naturvärden för naturvårdsavtal 303/2004. Området består av en barrskogsdominerad udde och angränsande småöar i Vättern. Strandlinjen är ca 3 km. Mot stora delar av stranden och på öarna

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Lindesbergs kommun

Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Lindesbergs kommun Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Lindesbergs kommun Antagna av Kommunfullmäktige i Lindesberg 2009-xx-xx Bostäder av god kvalitet viktigt för invånarnas välfärd Boendet är grundläggande såväl för

Läs mer

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP BEHOVSBEDÖMNING OCH STÄLLNINGSTAGANDE TILL DETALJPLAN FÖR JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN OM PLANEN KAN ANTAS INNEBÄRA BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ENLIGT 6 KAP 11 MB Bild på planområdet

Läs mer

Upptäck lederna i. Biskopstorp!

Upptäck lederna i. Biskopstorp! Upptäck lederna i Biskopstorp! Välkommen till våra vandringsleder i Biskopstorp Det finns för närvarande sex slingor i naturreservatet. Ytterligare tre planeras vara klara 2014. Längs fyra av slingorna

Läs mer

Kommunanalys Kristianstad

Kommunanalys Kristianstad Kommunanalys Kristianstad Grupp 3 VFT045 Almqvist, Ulrika Borkmann Lousdal, Søren Isacsson, Henrik Magnusson, Gustav Nyström, Johanna Allmänt Kristianstad kommun hade 77 245 invånare år 2007 varav ca 38

Läs mer

Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna

Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna I samverkan mellan: Innehållsförteckning Bilaga 1. Beskrivning av landskapets karaktär och värden 3 1.1 Topografi 4 1.2 Infrastruktur

Läs mer

28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede

28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 29(65) TRAFIK Järnväg Cirka 2 km väster om Tanumshede ligger järnvägsstationen med tåg mot Strömstad samt Uddevalla/Göteborg.

Läs mer

Infrastruktur. Befintligt vägnät SKALA 1:50 000

Infrastruktur. Befintligt vägnät SKALA 1:50 000 Befintligt vägnät SKALA 1:50 000 0m 1000m 2000m 3000m 43 Infrastruktur Vägnätet Att ha tillgång till bil är nästan en förutsättning för att kunna leva i Säve stationssamhälle idag eftersom bussen inte

Läs mer

BRASTAD OCH BRODALEN

BRASTAD OCH BRODALEN BRASTAD OCH BRODALEN Bakgrund Brastad är centralort i kommunens norra del. Under 1970- och 80- talen växte samhället kraftigt. Flera tillverkningsindustrier som skapade arbetstillfällen och den ökade befolkningen

Läs mer

4.Östra Täby. 4. Östra Täby. Skala 1:18000

4.Östra Täby. 4. Östra Täby. Skala 1:18000 4. Östra Täby 1 2 3 4 9 5 6 10 11 8 12 7 13 Skala 1:18000 177 4. Östra Täby 1. Jaktvillans naturpark Arninge Kundvägen = Fornlämningsområde Skala 1:2000 = Fornminnesobjekt =Kulturlämning 178 1. Jaktvillans

Läs mer

Visionen- vad jag tycker är bra

Visionen- vad jag tycker är bra Visionen- vad jag tycker är bra Utveckling framåtanda- satsning Vacker stad levande centrum, mysigt, bilfritt, Rekreationsmöjligheter parker, planteringar, natur, bad, friluftsliv Boendemiljö byggnader,

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425)

Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425) Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425) Värmdö kommun Stefan Eklund 2013-05-24 Figur 1 Tallticka RAPPORT Västra Ekedal 2013 Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Huvudkontor

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Skogspolicy Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunfullmäktige Miljö & Teknik Antagen 2011-05-09, Kf 80/2011 Ansvar Samhällsbyggnadschef POLICY FÖR KÄVLINGE

Läs mer

Kapitel 10. Riksintressen

Kapitel 10. Riksintressen Kapitel 10. Riksintressen Miljöbalkens 3 och 4 kap reglerar vad som omfattas av riksintressen, det vill säga. Särskilda områden eller anläggningar som har så stort värde eller stor betydelse i ett nationellt

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk

Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk 2013-12-09 Inledning I december 2013 utfördes en övergripande inventering av skogsområdena med syfte att

Läs mer

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

3.1. Alvesta kommun en central del av Sydsverige

3.1. Alvesta kommun en central del av Sydsverige 3. KOMMUNEN IDAG 3.1. Alvesta kommun en central del av Sydsverige Alvesta kommun ligger i gamla Värendsriket i Småland och är till stora delar gammal bondebygd med kulturhistoriska rötter långt tillbaka

Läs mer

DOKUMENTATION KOMMUNDELSDIALOG I HÄLLINGSJÖ

DOKUMENTATION KOMMUNDELSDIALOG I HÄLLINGSJÖ 1 (5) DOKUMENTATION KOMMUNDELSDIALOG I HÄLLINGSJÖ Vad tycker du är viktigt för utvecklingen i Hällingsjö? Det är viktigt att det blir en utveckling av byggnationen på orten och VA-arbetet är en förutsättning

Läs mer

Kommunalt ställningstagande

Kommunalt ställningstagande Tillkommande bebyggelse bör i första hand utnyttja ur produktionssynpunkt sämre marker eller marker mellan jord och skog. Alternativt kan bebyggelse lokaliseras till mindre skogsområden eller till kanten

Läs mer

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2 2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...

Läs mer

Lokal plan för DALSTORP

Lokal plan för DALSTORP Lokal plan för DALSTORP www.dalstorp.se Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Dalstorp...4 5 Slogan för Dalstorp...4 6 Trender

Läs mer

Regionala och mellankommunala frågor

Regionala och mellankommunala frågor Regionala och mellankommunala frågor 235 236 REGIONALA OCH MELLANKOMMUNALA FRÅGOR Många frågor inom offentlig verksamhet har ofta en kommunöverskridande karaktär och måste lösas i samförstånd med andra

Läs mer

Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD

Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Upplandsstiftelsens naturvårdspolicy 2009-03-26 1(6) Beslutad av styrelsen 2009-03-06 UPPLANDSSTIFTELSENS NATURVÅRDSPOLICY INLEDNING Naturvårdsarbetet

Läs mer

Karta 5. Busshålplatser inom förstudieområdet. Väg 56 Katrineholm-Bie Förstudie 15 BIE STRÄNGSTORP Meters KATRINEHOLM

Karta 5. Busshålplatser inom förstudieområdet. Väg 56 Katrineholm-Bie Förstudie 15 BIE STRÄNGSTORP Meters KATRINEHOLM N BIE Lundsjön 677 677 Hissjö Övre Malmen Nordankärr STRÄNGSTORP Mellan Malmen Vallmotorp Nedre Malmen Lilla Näsnaren Näsnaren 0 250500 1 000 1 500 2 000 Meters KATRINEHOLM 55 Teckenförklaring Teckenförklaring

Läs mer

7.5.7 Häckeberga, sydväst

7.5.7 Häckeberga, sydväst 7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 bruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3, OMRÅDESBESKRIVNINGAR bruk Dalsland består av följande dokument: Planförslag

Läs mer

V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E

V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E Västra Småland Castellums fastigheter i Västra Småland är främst belägna i Värnamo, Jönköping och Växjö. Det samlade fastighetsbeståndet per 31 december 2003

Läs mer

Naturvårdens intressen

Naturvårdens intressen Naturvårdens intressen I Motala är det alltid nära till naturen. Inom Motala tätort är så mycket som en tredjedel av landarealen grönytor, med skiftande kvalitet och betydelse för boendemiljön och för

Läs mer

Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län

Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Samhällsutvecklingsenheten ISSN 1103-8209, meddelande 2006:18 Text: Dan Janerus Omslagsbild: Dan Janerus Tryckt av Länsstyrelsen

Läs mer

Svaga samband i Stockholmsregionens gröna kilar Seminarium om landskapsanalyser och landskapsplanering 14 maj 2013

Svaga samband i Stockholmsregionens gröna kilar Seminarium om landskapsanalyser och landskapsplanering 14 maj 2013 Svaga samband i Stockholmsregionens gröna kilar Seminarium om landskapsanalyser och landskapsplanering 14 maj 2013 innehåll Varför svaga samband? Konkreta åtgärder/exempel för att stärka upp de svaga sambanden?

Läs mer

Markanvändning och bebyggelseutveckling

Markanvändning och bebyggelseutveckling 54 Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun Markanvändning och bebyggelseutveckling Tätorterna Ellenö Utgångspunkter Om Ellenö Ellenö är kommunens sydligast belägna samhälle, cirka 6 km söder om Färgelanda.

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

9. Naturmiljöer och biologisk mångfald

9. Naturmiljöer och biologisk mångfald 9. Natur och gröna frågor kan ses ur flera perspektiv. Detta kapitel behandlar naturvärden utifrån perspektivet biologisk mångfald och förutsättningarna för denna. Naturvärden utifrån ett rekreativt perspektiv

Läs mer

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Plats Dialogmöte 1 hölls i Ladan, som ligger på Lennartsnäs, Öråkers gård. I byggnaden finns olika butiker, verksamheter och det anordnas även en del aktiviteter. Beskrivning

Läs mer

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Stadsdelsanalys av Rosengård Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Inledning Inför arbetet med att inventera och göra en nulägesanalys av Rosengård har vi valt att begränsa vårt område. Det område

Läs mer

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling Näringsliv och sysselsättning Näringslivet i kommunen omfattade år 2002 ca 2500 arbetstillfällen. Detta var 15% färre än 1990. Branschvis utveckling och fördelning enligt Statistiska Centralbyrån, SCB,

Läs mer

Riksintressen & skyddade naturområden kring Höganäs

Riksintressen & skyddade naturområden kring Höganäs Riksintressen & skyddade naturområden kring Höganäs 2013-08-20 Ebba Löfblad & Gun Lövblad, Profu i Göteborg AB Lennart Lindeström, Svensk MKB AB BILAGA C:3 till MKB 1 Inledning En genomgång har gjorts

Läs mer

Lerum c/o Olov Holmstrand Torphagebacken LERUM Lerum

Lerum c/o Olov Holmstrand Torphagebacken LERUM Lerum Lerums kommun Kommunstyrelsen 443 80 LERUM Lerum c/o Olov Holmstrand Torphagebacken 11 443 38 LERUM Lerum 2016-05-24 Kopia till Samhällsbyggnadsförvaltningen Lerums Naturskyddsförenings synpunkter på föreslagna

Läs mer

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland Länsplan för Västmanland ska säkra en långsiktigt hållbar tillväxt för hela länet - satsningar utifrån gemensamma mål och prioriteringar ger

Läs mer

Östra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by.

Östra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by. Östra Karup Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by. ÖSTRA KARUP 2 Fotograf: Mette Ottosson, mettesfoto.blogg.se BÅSTADS KOMMUN

Läs mer

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25 Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2

Läs mer

Detaljplan Eds allé Naturvärden

Detaljplan Eds allé Naturvärden Detaljplan Eds allé Naturvärden 2010-11-05 1 Bakgrund CONEC konsulterande ekologer har gjort en inventering av de ekologiska värdena på uppdrag av NCC inför detaljplanläggning av Eds allé i Upplands Väsby

Läs mer

Socialdemokraterna i Klippans kommun

Socialdemokraterna i Klippans kommun Socialdemokraterna i Klippans kommun Handlingsprogram 2015-2018 Vår vision för kommunen Den socialdemokratiska ideologin och politiken syftar till att skapa ett samhälle där alla människor oavsett bakgrund

Läs mer

Stråkanalys Projekt Fjällvägen

Stråkanalys Projekt Fjällvägen Stråkanalys Projekt Fjällvägen Riksväg 83/84 är en ca 40 mil lång interregional pulsåder mellan Tönnebro och norska gränsen. Riksvägarna länkar samman fyra kommuner. Söderhamns, Bollnäs och Ljusdals kommuner

Läs mer

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder. Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102

Läs mer

Åtgärder för en enklare byggprocess

Åtgärder för en enklare byggprocess Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2413 av Markus Wiechel (SD) Åtgärder för en enklare byggprocess Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun.

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun. Nyhetsbrev 2-216 Tema Arbetspendling över kommungränsen Ur ett kommunekonomiskt perspektiv är pendling något positivt. Tillgängligheten till fler arbetsmarknader leder till att fler kan få ett jobb. Att

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Det är också vanligare att ha bil om man bor utanför tätorterna. Bland boende utanför storstadsområdena har 91 procent minst en bil i hushållet.

Det är också vanligare att ha bil om man bor utanför tätorterna. Bland boende utanför storstadsområdena har 91 procent minst en bil i hushållet. 1 2 Svenskar om bilen Sverige behöver bilen, det är ett faktum. Utan bilen skulle vi inte få ihop livspusslet eller kunna sköta våra arbeten. Utan bil och buss skulle vi inte hinna med våra fritidssysselsättningar

Läs mer

Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun 2014-2018

Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun 2014-2018 Antagen KF 2014-05-26 105 1(5) Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun 2014-2018 Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 Syfte 2 1.2 Avgränsning 2 2 Begrepp 2 3 Mål 3 4 Boende och fritid

Läs mer

Slutversion. Kv New York. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr PM Natur, med fokus på eksamband

Slutversion. Kv New York. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr PM Natur, med fokus på eksamband Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor -, Dnr 2014-03804 Kv New York PM Natur, med fokus på eksamband Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor -, Dnr 2014-03804 2 Beställning: Brf Guldmyran, c/o Wallenstam

Läs mer

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv. 2013 02 26 GRÖNPLAN UPPDRAG Park- och naturnämnden beslutade 2011-06-21, att ge park- och naturförvaltningen i uppdrag att ta fram en Grönplan för Göteborgs Stad i samverkan med övriga berörda förvaltningar

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd.

ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd. ÖVERSIKTSPLAN 2035 Samråd ÄNGELHOLMS KOMMUN FOLDER www.engelholm.se/op2035 2(32) HUVUDDRAGEN I ÖVERSIKTSPLAN Den nya översiktsplanen är ett strategiskt dokument, en vision över den framtida utvecklingen

Läs mer

Miljö Områden som omnäms i texten visas på kartorna på sidorna 13 och 15. Markanvändning. Kommunala planer. Fordon. Oskyddade trafikanter.

Miljö Områden som omnäms i texten visas på kartorna på sidorna 13 och 15. Markanvändning. Kommunala planer. Fordon. Oskyddade trafikanter. bilar. Fordon har god framkomlighet när de i huvudsak kan färdas i den hastighet de önskar under högsta tillåtna hastighet. God framkomlighet är inte detsamma som god trafiksäkerhet. Fordon Fordonen har

Läs mer