Kunskapskälla. Nybros historia. Stadens utveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kunskapskälla. Nybros historia. Stadens utveckling"

Transkript

1 Kunskapskälla Kunskapskällan beskriver de förutsättningar som man bör ta hänsyn till när man ska fatta beslut om utvecklingen i staden. Den är också en ögonblicksbild som visar hur det såg ut i Nybro hösten/vintern Kunskapskällan är alltså både en nulägesbeskrivning och ett planeringsunderlag. Myndigheter, politiker, tjänstemän och allmänhet ska genom Kunskapskällan kunna få en bra och heltäckande bild av staden. Kunskapskällan är en bred dokumentation av olika ämnesområden. Här finns samlade fakta från bland annat inventeringar, statistik och andra källor. Kunskapskällan har skrivits med hjälp av tjänstemän från kommunens alla förvaltningar. Nybros historia Stadens utveckling Äldsta anteckningarna om Nybro är från omkring Där vägen mellan Kalmar och Växjö korsade bäcken byggdes någon gång på mitten av 1700-talet en ny bro som fick namnet Nybron. I början av 1780-talet byggdes ett torp vid bäcken, där torget ligger idag. Detta torp var under flera årtionden känt som Nybrokrogen eller Lortkrogen, där resande kunde få enkel kost och logi. År 1824 anlades ett garveri intill bron. Valet av plats berodde på vattentillgången i bäcken och det gynnsamma läget intill landsvägen. Detta blev början till staden Nybro. När den första kartläggningen av Nybro skedde år 1845 bestod samhället av sex tomter. På 1850-talet växte Nybro hastigt och allt fler flyttade in fick Nybro köpingsrättigheter. Nu var antalet tomter 37 och samhället hade en befolkning på 297 personer. Många fabriker startades: snus-, lack-, tändsticks-, socker-, tapet-, käpp-, kakelugns-, jäst- och tvålfabrik fanns i köpingen. Köpingens första år blev svåra, men på 1870-talet började det ljusna, bland annat på grund av att Nybro spritbolag bildades. All vinst från dess försäljning gick till köpingen, och Nybros ekonomi kom faktiskt att till största delen bero på dess inkomster. Storgatan Nästa stora steg i samhällets utveckling var att kommunikationerna förbättrades genom tillkomsten av järnvägen mellan Kalmar och Emmaboda som invigdes blev köpingen egen kommun och hade då 476 invånare. Under 1880-talets depression stod Nybros utveckling nästan stilla. Mellan 1880 och sekelskiftet ökade befolkningen med endast 25 personer. I början av 1900-talet blev tiderna dock bättre, den industriella utvecklingen som påbörjades då har gjort Nybro till den industristad den är idag. 11

2 Viktigt för orten var slutligen att den blev stad 1932, vilket berodde på den gynnsamma ekonomiska utvecklingen och den stora inflyttningen. Tack vare industriernas expansion gavs många nya arbetstillfällen. År 1930 hade Nybro 3895 invånare och det fanns 25 fabriker och 113 affärer. Under 1940-talet ökade bostadsbyggandet precis som på andra håll. med omkring 500 invånare verkar det underligt att köpingen med tiden kom att bli en relativt välkänd kurort. I reklamen lovordades ofta den underbara naturen vid Nybro brunn. Badhusparken med den intilliggande sjön och skogen (Joelskogen) med de höga tallarna attraherade badgästerna. Före den egentliga badanstaltens tillkomst låg en liten parkanläggning runt den järnhaltiga källan och det primitiva badhuset. På grund av att växten Linnéa Borealis var vanlig på denna plats uppkom namnet Linnéaparken. Villabebyggelse i Emmatorp På 1950-talet uppfördes flera bank- och affärshus på Storgatans västra del talet avslutades med att Nybro blev centralort i Nybro storkommun. På 1960 och 1970-talet revs eller flyttades mycket av den ursprungliga bebyggelsen inne i staden och varuhus, läkarstation, bibliotek och Folkets Hus uppfördes. Under 1960 och 1970-talet ökade folkmängden i Nybro och högst folkmängd hade man 1970 då personer bodde i kommunen. Från 1970-talet och fram tills nu har det inte hänt så mycket i kommunen, befolkningen har stadigt minskat och industristadsprägeln har fortsatt. Nybro brunn och badanstalt Vad som gjorde Nybro känt i vidare kretsar runt sekelskiftet 1900 var dess brunn och badanstalt. En brunn fanns redan på 1860-talet där man kunde dricka brunn men inte förrän 1883 öppnades Nybro kallvattenkuranstalt AB. Vad som framkallade planerna på en badanstalt var bland annat förekomsten av järnkällor, goda kommunikationer och gynnsamt klimat. Med tanke på att Nybro vid denna tid bara var en anspråkslös hantverksort Bad vid Linneasjön I parken låg även den mesta bebyggelsen som tillhörde badanstalten. Badanstaltens byggnader uppfördes huvudsakligen Husen vid Nybro brunn byggdes i den för slutet av 1800-talet så typiska träarkitekturen med riklig snickarglädje som kännetecken. Blomsterprakt i Badhusparken Den viktigaste byggnaden var naturligtvis varmbadhuset. År 1883 var det första varmbadhuset klart, vilket 1947 ersattes av ett nytt. Det fanns även flera kallbadhus. 12

3 En vattenkiosk för att förvara och dricka vatten i byggdes byggdes en sjukgymnastikbyggnad efter ett förslag från badläkaren. År 1885 byggdes en restaurangs- och societetsbyggnad. Det fanns även kontorsbyggnad, ångpannehus, förrådshus, kaffetorp, musikpaviljonger samt villor för badgästerna. Varmbadhuset Allt eftersom köpingen expanderade, kom Nybro brunn och badanstalt att ligga allt mer centralt. Det var med jämna mellanrum tal om att nagga kurområdet i kanten. Badstyrelsen motsatte sig alla förslag på både villabebyggelse, glasbruk och nya vägar. Ett stort intrång i Joelskogen skedde trots allt 1926 då den nya idrottsanläggningen Victoriavallen med bland annat fotbollsplan och löparbanor anlades. Idrottsplatsen hade emellertid det goda med sig att badgästerna kunde fördriva tiden där. Även om Nybro inte kunde mäta sig med de stora och fina kurorterna, såsom Ronneby, Ramlösa och Gustavsberg, kom det ändå relativt många besökare varje sommar. De återkom ofta årligen och stannade alltifrån ett par veckor till hela sommaren. Under denna tid skulle de både hinna kurera och roa sig. Det rörde sig mest om personer från medel- och överklassen. År 1919 hade man högsta besöksantalet, 900 besökare. Den vanligaste besökssiffran var dock lägre, cirka besökare per år. Vid sekelskiftet fanns det omkring hundra kurorter i Sverige. Under och talen drabbades många kurorter av nedläggning och så skedde även i Nybro lades Nybro brunn och badanstalt ner efter 67 säsongers verksamhet. Idag finns det få spår kvar av badanstalten eftersom de flesta byggnader har rivits. Endast en skogshydda och en vattenpaviljong finns kvar. 13

4 Nybros karaktär Under 2001 gjordes en intervjuundersökning med ett 30-tal personer i Nybro. Här följer en sammanställning av intervjusvaren. Frågorna som ställdes var: Vad är mest positivt med att bo i Nybro? Varför ska man flytta hit? Finns det något negativt i Nybro? Det mest positiva i Nybro är enligt de intervjuade närheten, både inom staden och mellan staden och andra platser. Närhet till arbete, skolor, fritidsaktiviteter och naturen gör transporter enklare. Närhet till Kalmar, kusten, Öland samt flygplatser uppskattas också. Storleken på staden upplevs som positiv och lagom. Det är värdefullt att man alltid kan hitta parkeringsplatser som dessutom är gratis och att man kan nå hela staden utan att behöva flytta bilen. Den service som de intervjuade anser sig behöva finns i staden och skulle något saknas så har man ju närheten till Kalmar. Nybroborna är lätta att få kontakt med och det är därför lätt att bygga kontaktnät i Nybro. Naturen ses som en stor tillgång, både den stadsnära och den omkringliggande. Kommunikationerna är bra speciellt i staden och dess närhet med bra gång- och cykelvägar. Boendet upplevs som billigt, både hyresrätter och villor. Det nämns också att man kan bo mitt i staden men ändå bo lugnt. Bra bostadsområden och bra boende för barn uppskattas. Fritidsutbudet är brett med många och aktiva föreningar särskilt inom idrott. Speciella platser som nämns är: Linneasjön, Rismåla göl, Svartgöl, Grönvägen, Thebacken, Nybro centrum. Det är en välskött stad och man uppskattar skolorna. Det negativa i Nybro är enligt de intervjuade främst det dåliga kultur- och nöjesutbudet. Det saknas kaféer, biografer, kiosker, restauranger, dansställen, utställningslokaler med mera. Många tycker det är dött på kvällarna och att det är synd att man måste åka till Kalmar för kultur och nöjesupplevelser. De intervjuade tycker också att kommunen är dålig på att marknadsföra sig och att turismen kunde tas tillvara bättre. Dålig skötsel av vägar och trottoarer nämns också. Det finns många fula ställen i staden, till exempel runt ishallen. Det kan vara negativt att staden är så liten att alla känner alla. Nybrobornas mentalitet är också negativ, de är till exempel ofta rädda för förändringar och det är få som kommer när något verkligen händer. Man kan uppleva motstånd mot folk med ambitioner och avsaknad av framåtanda hos Nybroborna. Det är för många som flyttar efter gymnasiet och därmed för få ungdomar som stannar i staden vilket upplevs som negativt. Boendet upplevs av de intervjuade som för likartat och att det saknas lite exklusivare boende. Man tycker också att bostadsområdena är dåligt blandade och att det saknas attraktivt boende för turister. Man tycker det är för stor övervikt på sport bland fritidsaktiviteterna, framförallt killsporter som till exempel ishockey. Om man inte är sportintresserad är utbudet av fritidsaktiviteter ganska dåligt, speciellt för ungdomar. När det gäller kommunikationerna tycker man att det är för få turer med bussar på landsbygden vilket gör att man måste ha bil om man bor utanför staden. Dåliga förbindelser till Kalmar och Växjö nämns också. Storleken på staden, det vill säga litenheten kan upplevas som negativ och den medför att det saknas underlag för speciella evenemang. Det negativa med näringslivet i Nybro är att det inte är så varierat, det finns väldigt få tjänstemannayrken. 14

5 Befolkning Folkmängd Nybro kommun Inv År Källa:SCB (2002) De senaste 50 åren har folkmängden i Nybro kommun varierat. Folkmängden har legat över invånare ända fram till år 1999 då den för första gången sjönk under den nivån. Högst folkmängd var det år 1970, då det bodde personer i kommunen. Lägst folkmängd var det år 2001 med invånare. Folkmängd Nybro stad År Källa:Kort om Nybro Antal Av befolkningen i Nybro kommun är det 62 % som bor i staden. Stadens befolkning minskade med 224 personer mellan åren År 2001 vände fem års minsk- ning till en ökning och sedan den lägsta nivån år 2000 har befolkningen i staden ökat med 172 personer. 15

6 Åldersfördelning 30% Åldersfördelning i Nybro kommun samt Sverige 2001 Befolkningsandel 25% 20% 15% 10% 5% Nybro Sverige 0% 0-6 år 7-17 år år år år år 80+ år Ålder Källa:SCB (2002) Åldersfördelningen i Nybro kommun skiljer sig lite från genomsnittet i Sverige. Störst skillnad finns i åldersgruppen år där Nybro har mindre andel än genomsnittet. Åldersgrupperna år, år samt 80+ år har större andel än genomsnittet. I Nybro är alltså en mindre andel av befolkningen i åldern 0-6 år och år samt en större andel av befolkningen i åldern 7-17 år och år. Detta gör att en mindre andel av befolkningen är i skattebetalande ålder och en större i skattebehövande ålder. Åldersgruppen år är också större än riksgenomsnittet vilket kommer att minska skatteintäkterna och öka skatteutgifterna i framtiden. Födelsestatistik 0 Födelsenetto Nybro kommun Antal År Källa:SCB (2002) Födelsenettot har varit negativt under de senaste 10 åren, vilket betyder att det avlider fler än det föds. Störst underskott var det år 1997 när det dog 122 personer fler än det föddes. År 2002 var underskottet 81 personer. Det föds alltså alldeles för lite barn i Nybro, men det är en trend som delas med resten av landet. 16

7 Flyttningsstatistik Flyttningsnetto Nybro kommun Antal År Källa:SCB (2002) Flyttningsnettot i kommunen har varit negativt i åtta av de senaste elva åren. År 1994 flyttade det in 171 personer fler än det flyttade ut. Detta kan dock bero på att det kom ovanligt många flyktingar det året. År 1997 var underskottet störst med 170 fler ut- än inflyttningar. Detta kan bero på att flyktingarna som kom år 1994 fick uppehållstillstånd och flyttade till andra orter. År 2001 blev det efter sex år med negativt flyttningsnetto ett överskott på 70 personer och 2002 var överskottet hela 167 personer. Utbildningsnivå Folkskole- samt grundskoleutbildning hos befolkningen år 50% 45% Andel 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 27% 19% 36% 23% 31% 21% Kvinnor Nybro Kvinnor Riket Män Nybro Män Riket Totalt Nybro Totalt Riket 0% Källa:SCB (2001) Utbildningsnivån hos invånarna i Nybro kommun är lägre än i övriga Sverige. Av Nybros befolkning har 31 % enbart folkskole- eller grundskoleutbildning. I hela Sverige uppgår den andelen till 21 %. Det är 8 % fler kvinnor i Nybro kommun än i riket som bara har folkskole- eller grundskoleutbildning och hela 13 % fler män. 17

8 Gymnasial utbildning hos befolkningen år Andel 53% 52% 51% 50% 49% 48% 47% 52% 48% 49% 48% 50% 48% Kvinnor Nybro Kvinnor Riket Män Nybro Män Riket Totalt Nybro Totalt Riket 46% Källa: SCB (2001) Av Nybros befolkning har 50 % endast gymnasial utbildning vilket bara skiljer sig 2 % från övriga riket där andelen är 48 %. Det är 4 % fler kvinnor som endast har gymnasial utbildning i Nybro kommun än i riket medan det är endast 1 % fler män. Eftergymnasial utbildning hos befolkningen år 40% Andel 35% 30% 25% 20% 15% 10% 20% 32% 14% 27% 18% 30% Kvinnor Nybro Kvinnor Riket Män Nybro Män Riket Totalt Nybro Totalt Riket 5% 0% Källa:SCB (2001) När det gäller eftergymnasial utbildning är skillnaderna stora. Av kvinnorna i Nybro har endast 20 % eftergymnasial utbildning jämfört med 32 % i riket, alltså hela 12% färre. Av männen i Nybro har bara 14% eftergymnasial utbildning medan 27 % av männen i riket har det, alltså hela 13 % färre. Sammanlagt har 18 % av befolkningen mellan år i Nybro eftergymnasial utbildning medan 30 % har det i riket. Detta kan jämföras med grannstaden Kalmar, där 32 % av befolkningen har eftergymnasial utbildning. Den låga andelen högskoleutbildade kan förmodligen förklaras med de många industri och verkstadsföretagen i Nybro. Det har varit lätt att få arbete på dessa företag direkt efter grundskolan eller gymnasiet och det har inte krävts högre utbildning för flertalet av dessa tjänster. 18

9 Regionala samband Starka regioner Lokala bostads- och arbetsmarknader följer inte alltid administrativa gränser. Sydöstra delen av Småland med orterna Emmaboda, Nybro, Kalmar, Öland, fungerar idag som en gemensam bostads- och arbetsmarknad med en intensiv pendling över kommungränserna. Studier och statistik kring enskilda tätorter måste alltmer ersättas av studier av samband mellan orter, av pendlingsmönster och av regionala beroenden. Befolkningen bor idag i regioner där man förhållandevis lätt kan utnyttja ett varierat utbud av arbetstillfällen och service. En stark region är en region där befintliga resurser utnyttjas effektivt och där man samarbetar med andra regioner samt med nationella och internationella aktörer. Bra utbildnings- och forskningsmöjligheter samt stor tillgång till kvalificerad arbetskraft är exempel på egenskaper som utmärker en stark region. Ett dynamiskt och robust näringsliv med förmåga att stå emot konjunktursvängningar utgör grunden för en stark region. Samarbetet mellan privat och offentlig sektor är en viktig framgångsfaktor för regional utveckling. Företag som verkar inom samma bransch eller i övrigt har liknande utvecklingsförutsättningar har ofta stora fördelar av att vara lokaliserade i varandras närhet. Grannsämja gör att företag i många fall utvecklas i ett positivt samspel med inslag av både samarbete och konkurrens. Detta fenomen brukar kallas kluster. Regionala företagskluster uppkommer nästan alltid spontant. Genom åtgärder för att underlätta klusterföretagens verksamhet och samarbete kan den offentliga sektorn bidra till en positiv regional utveckling. Telekomklustret i Karlskrona - Ronneby är ett mycket lyckat exempel på det. Växjö Nybro Kalmar Karlskrona 19

10 Regionförstoring Den process som består i att tidigare separata arbetsmarknader knyts ihop till en ny och större region genom ökad arbetspendling brukar kallas för regionförstoring. Under de senaste årtiondena har en långtgående regionförstoring ägt rum i vårt land. Utvecklingen är en direkt följd av att arbetspendlingen över kommungränserna har ökat kraftigt. År 1985 arbetspendlade 21,5 % av de förvärvsarbetande till en annan kommun. År 2000 hade den siffran ökat till 29,5 %. Vad ska då regionförstoring vara bra för? Ett enkelt svar är att ekonomisk tillväxt underlättas om arbetskraft kan slussas från näringsgrenar på tillbakagång till mer expansiva sektorer. Det gör att regionerna blir robustare och lättare klarar tillfälliga kriser. Regionförstoring gör det möjligt att bo på en ort och pendla till arbete på en annan ort. Detta är i många fall det mest realistiska alternativet för personer som nyligen blivit arbetslösa och som är bundna till orten på grund av familjeskäl eller fallande villapriser. När arbetsmarknaderna vigdas förbättras också tillväxtförutsättningarna. Förbättrade pendlingsmöjligheter innebär uppenbara fördelar både för medborgarna och näringslivet i regionen. Människor får lättare att hitta ett nytt jobb och företagen får lättare att hitta lämplig arbetskraft. Redan nu är de lokala arbetsmarknaderna i Sverige geografiskt mycket vidsträckta. Utvecklingen visar att många människor ser stora välfärdsvinster i en ökad geografisk räckvidd. Med en ökad jämställdhet mellan män och kvinnor innebär kravet på arbetstillfällen för både man och kvinna, ett ökat krav på differentierad arbetsmarknad. Nybros närhet till flera andra arbetsmarknader, till exempel Kalmar och Emmaboda inom 3 mil samt Växjö och Karlskrona inom 9 mil gör att folk pendlar både in och ut ur kommunen idag. År 2000 pendlade 1792 personer in i kommunen och 1751 ut. Det var alltså ungefär lika många som pendlade in och ut. Från Nybro kommun pendlar man (fler än 20 personer) till följande kommuner: Kalmar 966 Emmaboda 253 Uppvidinge 99 Växjö 55 Mönsterås 43 Lessebo 38 Stockholm 37 Mörbylånga 35 Karlskrona 21 Till Nybro kommun pendlar man (fler än 20 personer) från följande kommuner: Kalmar 1012 Emmaboda 219 Mörbylånga 87 Torsås 59 Uppvidinge 59 Lessebo 38 Växjö 36 Borgholm 34 Mönsterås 29 Stockholm 25 Människor använder fortfarande ungefär lika mycket tid för att ta sig till arbetet som förr, men tack vare bättre transportmöjligheter är det idag möjligt att färdas betydligt längre sträckor utan att restiden blir längre. Pendlingsregionerna har blivit allt större och även den långväga pendlingen, veckopendlingen, har ökat under senare år. Olika utbildningskategorier har olika pendlingsmönster. I synnerhet för den högutbildade arbetskraften har den långväga pendlingen blivit ett alternativ. Pendlingen varierar också mellan olika yrkeskategorier. Personer sysselsatta i tjänstesektorn pendlar mer än personer sysselsatta inom varuproduktionen. 20

11 Boverket redovisar i sin bok Sverige 2009 förslag till vision att bilen nu uttömt sin regionförstorande kraft. Fram till talet var de svenska städerna fortfarande småstäder. Man gick eller cyklade till arbetet. Under 1960-, 70- och 80-talen fick bilismen genomslag med dramatiska konsekvenser för städerna. Bilen har vidgat människornas vardagsregioner både geografiskt och innehållsmässigt. Massbilismen och den kraftiga utbyggnaden av vägnätet är en viktig faktor bakom den snabba regionförstoringen sedan Mängden arbetstillfällen som kan nås med rimlig pendlingsinsats har ökat starkt under hela perioden. Frågan är dock om inte regionförstoring med hjälp av bilpendling nu har nått vägs ände. Visst kan vägstandarden förbättras ytterligare och bilarna bli ännu snabbare, men det rör sig förmodligen om relativt små förbättringar. En ytterligare regionförstoring eller ett system med orter i nätverk, kan enbart åstadkommas genom snabba kollektiva transporter. Möjligtvis kan distansarbete någon dag i veckan leda till att människor är villiga att pendla ännu lite längre övriga arbetsdagar, men även denna potential är troligen begränsad. Ny forskning visar att en restid på 60 minuter från dörr till dörr enkel resa är en viktig gräns vid arbetspendling. Når man inte ned till denna gräns blir effekterna på den dagliga pendlingen mycket begränsade. Allra störst effekt får dock åtgärder som minskar restiden i intervallet minuter. För att en satsning på regionaltåg ska leda till väsentligt minskade restider ställs stora krav på en ökad samordning av den fysiska planeringen. Situationen kompliceras av att samhället även i fortsättningen måste vara väl anpassat till privatbilismen eftersom huvuddelen av arbetsresorna även framöver kommer att ske med detta färdmedel. Dessutom är det viktigt att komma ihåg att det är mycket dyrt att bygga upp ett omfattande nät av regionala snabbtåg. För att detta ska vara samhällsekonomiskt lönsamt krävs ett relativt stort befolkningsunderlag. Att vidga de lokala arbetsmarknaderna är ett viktigt inslag i en regional näringspolitik. En regionförstoring skulle kunna underlätta för medflyttande till Nybro att få arbete. Speciellt kvinnor och ungdomar gynnas av bättre tillgång till högskoleorterna med stor offentlig sektor. Vägen till regionförstoring verkar gå via ett brobyggande mellan orter med olika näringslivsprofil och ekonomisk historia. När orter i nätverk samverkar och knyts samman med kommunikationer kan de komplettera varandra vad gäller bostadsmarknad, näringsliv och utbildningsstruktur. Genom bildande av ett regionalt nätverk med Växjö-Kalmar-Karlskrona kopplas Nybro till städer med större offentlig sysselsättning, högre utbildningsprofil och ett mer differentierat serviceoch kulturutbud. Denna regionala framtidsbild inrymmer regional styrka. 21

12 Mellankommunala frågor Många frågor har en kommunöverskridande karaktär och behöver lösas gemensamt av flera kommuner. Det är ofta frågor som rör kommunikationer och infrastruktur. Sveriges befolkning och näringsliv är främst koncentrerat till de tre storstadsområdena. I dessa områden sker mycket investeringar i näringsliv och kommunikationer. Det sydöstra hörnet av Sverige, bestående av Blekinge, Småland och Öland kommer lätt i skymundan av storstadsregionerna. Eftersom Nybro ligger i denna del av landet är samarbete med de andra kommunerna i området viktigt. Samarbete med Kalmar kommun är givetvis viktigt eftersom Kalmar är den närmsta lite större staden. Även de andra grannkommunerna Emmaboda, Högsby och Uppvidinge är självklara som samarbetspartners. De lite större städerna och kommunerna en bit bort, till exempel Växjö och Karlskrona är viktiga samarbetspartners främst vad gäller kommunikationer och arbetsmarknad. Inom många områden finns samarbete mellan kommuner i regionen redan idag, men detta samarbete kan utvecklas ytterligare. Idag sker kommunsamverkan bland annat inom följande områden: Regionförbundet Är ett samverkansorgan för landstinget och länets kommuner. Uppdraget är att pröva nya vägar för att utveckla Kalmar län inom områden som kommunikationer, tillväxt, sysselsättning, kultur, turism, miljö och Östersjöfrågor. Arbetsförmedlingen Har en gemensam AF-nämnd för Nybro, Emmaboda och Torsås kommuner vilket gör att dessa har ett speciellt samarbete. Andra kommuner som ligger inom det naturliga pendlingsområdet (Kalmar, Uppvidinge Tingsryd och Lessebo) har Arbetsförmedlingen också ett utökat samarbete med. Turism Nybro marknadsför sig tillsammans med Emmaboda-, Uppvidinge-, och Lessebo kommun samt 15 glasbruk med det gemensamma företaget Glasriket Turism AB. Utbildning Högskolan i Kalmar har en utbildning inom design som delvis är placerad i Nybro. Framtiden? Kommunövergripande samarbete kommer sannolikt att öka i framtiden. Mindre kommuner behöver samarbeta på många områden för att undvika kommunsammanslagningar. Inom EU kommer samarbete och planering inom regioner att utvecklas vilket kommer att påverka även Nybro. Viktiga områden att samarbeta kring i framtiden är: Kommunikationer Riksvägarna är viktiga för staden och eftersom de berör flera andra städer och kommuner är det viktigt att samarbeta kring dem. Järnvägen och kust till kustbanan är viktig både för boende och företag i Nybro. Med hjälp av snabba kollektiva transporter kan man nå arbetsmarknader, bostadsmarknader, utbildning och kultur- och nöjesliv utan att behöva flytta från staden. Företag i Nybro kan också få tag på personal med rätt kompetens om det är enkelt att pendla till Nybro. Avfallshantering Nybro har ingen egen deponi eller förbränningsanläggning för sopor. Samarbete inom avfallshanteringsområdet är därför viktigt. Vattendrag Nybros vattendrag ingår i Ljungbyåns avrinningsområde. I framtiden kommer ett större samarbete inom de olika avrinningsområdena att ske. 22

13 Allmänna intressen Boende Den statistik som finns över hur man bor i Nybro stad är från folk- och bostadsräkningen som genomfördes Trots att den är flera år gammal ger den ändå en viss bild av ägandeformerna och bostädernas storlek. 53% Nybro stad har 6133 lägenheter varav 2895 finns i småhus och 3238 i flerfamiljshus. Bostäderna i Nybro stad har följande ägandeformer: 47 % är äganderätt, 25 % är hyresrätt och 19 % är bostadsrätt. Eftersom nästan hälften av alla bostäder finns i småhus är bostäderna relativt stora, endast 10 % är mindre än 2 rum och kök och hela 24 % är 5 rum och kök eller större. 19% 25% Bostadsform 47% Småhus Flerbostadshus Ägandeform för bostäder i Nybro % 47% Äganderätt Hyresrätt Bostadsrätt Övrigt Förutsättningarna för bostadsbyggandet har genomgått stora förändringar under 1990-talet. De statliga bostadslånen har avvecklats och vid byggnation av bostäder sker finansieringen på den vanliga kreditmarknaden idag. Även de statliga räntebidragen till nyproduktion av småhus har avvecklats. Kvar finns ett mindre räntestöd till flerbostadshus. Dessa förändringar har haft som följd att det har byggts väldigt lite i Nybro de senaste åren. I hela kommunen har det under perioden givits bygglov för 7 småhus, 11 fritidshus och 31 lägenheter i flerbostadshus. Befolkningsminskningen de senaste tio åren samt allt färre nyfödda har för Nybros del medfört en förändrad ålderssammansättning. Under det senaste årtiondet har även familjesammansättningen förändrats på så sätt att andelen ensamstående med barn har ökat. Även hushåll med endast en person har ökat. Dessa förändringar gör att det finns andra behov vad gäller bostäder idag än vad det fanns för bara tio år sedan. Det kommunala bostadsbolaget, Nybro Bostads AB har ca 1900 lägenheter i kommunen varav ca 1600 ligger i Nybro stad. Hyresnivån på lägenheter i Nybro är mycket låg, bland de lägsta i landet. År 1998 kostade en lägenhet i genomsnitt 539 kr/m 2 i Nybro vilket kan jämföras med ett genomsnitt på 720 kr/m 2 i Kalmar. Det blir en hyresskillnad på cirka 1100 kr per månad på en trerumslägenhet på 75 m 2. På Nybro Bostads AB har man märkt av en stor inflyttning det senaste åren. År 2000 hade man cirka 150 lediga lägenheter i hela kommunen, 2001 hade det sjunkit till 60 varav cirka 30 i staden och 2002 hade man bara ett tiotal lediga lägenheter i staden. Detta beror bland annat på att det i grannstaden Kalmar är brist på både hus och lägenheter samt att hyrorna och huspriserna är mycket högre där. Nybro Bostads AB skulle vilja bygga fler lägenheter i Nybro men det är svårt av flera anledningar. Dels är det väldigt dyrt att bygga nytt idag, så det tar mycket lång tid att få igen pengarna, upp till 20 år. Dels är hyresnivån för låg i de lägenheter som finns vilket gör att det blir väldigt stor hyresskillnad mellan gammalt och nytt. Bruksvärdessystemet gör att man inte kan 23

14 ta ut så höga hyror som man skulle behöva i nyproducerade lägenheter. Man skulle behöva göra en hyresfördelning mellan befintliga lägenheter och nyproduktion. Men eftersom det finns lediga lägenheter i Nybro skulle hyresgästföreningen aldrig gå med på att hyresgästerna i befintliga lägenheter skulle vara med och bekosta de nya. Nya bokföringsregler från och med 2002 försvårar också nyproduktion. Om man på Nybro bostads AB ska bygga så vill man bygga något riktigt attraktivt, det som brukar kallas gräddhylla. Många medelålders och äldre människor i Nybro vill sälja villan och flytta till en attraktiv hyreslägenhet i centralt läge. Detta gör att det finns ett stort underlag för att bygga fler hyreslägenheter i Nybro, men det förutsätter att både läget och lägenheterna är något utöver det vanliga. Även fastighetsmarknaden i Nybro kännetecknas av låga priser. Ett hus som kostar ,2 miljoner i Kalmar kostar bara i Nybro. Det finns väldigt mycket hus i förhållande till befolkningen och eftersom tillgång och efterfrågan styr huspriserna håller sig priserna väldigt låga. De låga villapriserna är också en effekt av att det kommunala bostadsbolaget har så låga hyror. Är lägenhetshyrorna högre är det fler som väljer att köpa hus istället för att bo i lägenhet. De låga priserna på hus gör att det byggs väldigt lite nya hus. Prisskillnaden mellan att köpa ett befintligt hus och att bygga ett nytt är alldeles för stor för att man ska bygga ett nytt hus. Även fastighetsmäklarna har märkt en inflyttning till staden de senaste åren. En grupp som har ökat mycket är de äldre. Ofta har de barn som har flyttat till Nybro och nu följer de efter. Att staden är så liten gör att många äldre lockas hit eftersom man kan bo väldigt billigt mycket mer centralt än i till exempel Kalmar. Nulägesbeskrivning Nybros bebyggelsestruktur är väldigt varierad. I centrum finns mest flerfamiljshus och längre ut från centrum är villorna dominerande. Närmast centrum är de största villaområdena följande: Södra Nybro ( tal) i söder Östermalm samt Paradiset ( tal) i öster Emmatorp ( tal ) i norr Myrdalen ( tal) i väster Lite längre ut finns följande villaområden: Hanemåla och Fredrikslund ( tal) i öster Idehult ( tal) i norr Madesjö ( tal) i väster Dessutom finns det mindre villaområden i till exempel Pukeberg ( tal), Boken (1980-tal), Hanemåla by (1990-tal) samt Rismåla ( tal). De flesta flerfamiljshusen finns i: Centrum ( tal) Paradiset ( tal) Emmatorp ( tal) Kungshall ( tal ) Byggklara bostadstomter I Nybro stad finns ett litet antal obebyggda tomter som är detaljplanerade för bostadsändamål. Eftersom de är detaljplanerade innebär det att de kan bebyggas omedelbart. Kommunägda fastigheter Ett mindre antal obebyggda fastigheter som ägs av kommunen finns bland annat i Idehult, Södra Nybro, Östermalm och Åkrahäll. Privata fastigheter Det finns även ett mindre antal privatägda obebyggda fastigheter spridda i staden. 24

Nybro stad. Karta med stadsdelsindelningen från den fördjupade översiktsplanen för Nybro stad som antogs 2004. SKALA

Nybro stad. Karta med stadsdelsindelningen från den fördjupade översiktsplanen för Nybro stad som antogs 2004. SKALA IDAG 17 Nybro stad Nybro är en stad i Glasriket i Småland, tillhörande Kalmar län. Nybro stad fyllde 75 år 2007 men Nybro kommun bildades inte förrän 1969 av Nybro stad, Alsterbro, Hälleberga och Madesjö

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge KÄVLINGE KOMMUN Grupp 5 Elin Djus Sema Kadir Andreas Kirkby Peter Johansson Jacob Thörnblad Sammanfattning Befolkningen i Kävlinge

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

9. Naturmiljöer och biologisk mångfald

9. Naturmiljöer och biologisk mångfald 9. Natur och gröna frågor kan ses ur flera perspektiv. Detta kapitel behandlar naturvärden utifrån perspektivet biologisk mångfald och förutsättningarna för denna. Naturvärden utifrån ett rekreativt perspektiv

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Naturen i Motala Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Värdefull natur i Motala I Motala kommun finner du många värdefulla naturområden. Här finns rika

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll Bilaga 1; Bakgrund Innehåll KOMMUNEN... 2 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 2 ÖRESUND SOM CYKELREGION... 3 CENTRALORTEN... 4 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 4 BRISTER... 5 MARKNADSFÖRING... 6 HISTORISKT ARV... 6 UNDERSÖKNINGAR...

Läs mer

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist Bjuvs kommun Grupp 10. Anna Andersson Jenny Ekberg Anders Fex Marianne Lindkvist Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Demografi... 4 Fördelning av yrken inom kommunen... 4 Inkomst...

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

ORTSUTVECKLING - FLEN. SWOT-analys STADSMILJÖ

ORTSUTVECKLING - FLEN. SWOT-analys STADSMILJÖ ORTSUTVECKLING - FLEN SWOT-analys STADSMILJÖ Flen har ett utmärkt geografiskt läge Sjöar, vacker natur och strövområden finns nära stadens centrum Kostnaderna för att köpa bostad (villa eller bostadsrätt)

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25 Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Visionen- vad jag tycker är bra

Visionen- vad jag tycker är bra Visionen- vad jag tycker är bra Utveckling framåtanda- satsning Vacker stad levande centrum, mysigt, bilfritt, Rekreationsmöjligheter parker, planteringar, natur, bad, friluftsliv Boendemiljö byggnader,

Läs mer

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder. Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken Minusjobben 2 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken En analys av de växande mörkertalen i officiell svensk statistik om gränsregioner Inledande sammanfattning Vissa använder

Läs mer

Kommunanalys Kristianstad

Kommunanalys Kristianstad Kommunanalys Kristianstad Grupp 3 VFT045 Almqvist, Ulrika Borkmann Lousdal, Søren Isacsson, Henrik Magnusson, Gustav Nyström, Johanna Allmänt Kristianstad kommun hade 77 245 invånare år 2007 varav ca 38

Läs mer

Östra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by.

Östra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by. Östra Karup Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by. ÖSTRA KARUP 2 Fotograf: Mette Ottosson, mettesfoto.blogg.se BÅSTADS KOMMUN

Läs mer

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil? SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

2010-05-04. Som ni alla vet har våra tätortnära naturområden en mängd olika värden. Jag ska nämna några exempel.

2010-05-04. Som ni alla vet har våra tätortnära naturområden en mängd olika värden. Jag ska nämna några exempel. Promemoria 2010-05-04 Miljödepartementet Tal av Statssekreterare Elisabet Falemo vid konferensen Storstadsnatur i Stockholm den 4 maj 2010 Stockholm är en av världens rikaste huvudstäder. Det beror till

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland Länsplan för Västmanland ska säkra en långsiktigt hållbar tillväxt för hela länet - satsningar utifrån gemensamma mål och prioriteringar ger

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB Stationens roll för lokal och regional utveckling Christer Ljungberg, Trivector AB Station centralt eller externt? Uppdrag till Trivector att studera: Vad betyder det för: Resandet Staden Regionen? Jämförelse

Läs mer

Sammanställning Medborgardialog Urshult 4/5-2015

Sammanställning Medborgardialog Urshult 4/5-2015 Sammanställning Medborgardialog Urshult 4/5-2015 Kommunal administration Kommunens verksamhet måste effektiviseras. Särskilt administrationen! Man ska undvika dyra politikerresor. För mycket arbete med

Läs mer

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2012 Fakta i fickformat Enköpings kommun FOTO Enköpings kommuns bildarkiv, Getty Images Enköpings kommun Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 6

Läs mer

Kommunen i siffror år 2013. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2013. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2013 Fakta i fickformat Enköpings kommun Enköpings kommun Befolkning 40800 Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 5 mil från Uppsala och 8 mil från

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Lokal plan för DALSTORP

Lokal plan för DALSTORP Lokal plan för DALSTORP www.dalstorp.se Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Dalstorp...4 5 Slogan för Dalstorp...4 6 Trender

Läs mer

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 fakta Om Sveriges glesoch landsbygder 1 Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 Innehåll Vad är gles- och landsbygd? Glesbygdsverkets definition 3 Karta gles- och landsbygder 4 Befolkning Befolkning

Läs mer

Hej. Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län. Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län.

Hej. Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län. Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län. Uppsala län växer Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län Enköping Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län Gåvastbo i Tierps kommun Hej. Vi vill berätta

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18 SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 Behovsbedömning tillhörande ändring av detaljplan för Sagobyn och Kv. Laen SAMRÅDSHANDLING Dnr MOB 2015-241 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2 Behovsbedömning

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen Diarienummer: Miljöreda: 13/0911 Upprättad: Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen 1(8) Utredningens huvuddrag Bakgrund och syfte Riktlinjer för bostadsförsörjningen Vårgårda kommun

Läs mer

2015-03-30. Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm

2015-03-30. Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm 2015-03-30 Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm Remiss från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över förslag till detaljplan för område vid Fagersjövägen

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv. 2013 02 26 GRÖNPLAN UPPDRAG Park- och naturnämnden beslutade 2011-06-21, att ge park- och naturförvaltningen i uppdrag att ta fram en Grönplan för Göteborgs Stad i samverkan med övriga berörda förvaltningar

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg STOCKHOLM VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun 2012-10-29 Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun -bland boende i området runt Vindelälven och Tväråbäck med omnejd i Vännäs kommun Enligt uppdrag av Vännäs kommun

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Stadsdelsanalys av Rosengård Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Inledning Inför arbetet med att inventera och göra en nulägesanalys av Rosengård har vi valt att begränsa vårt område. Det område

Läs mer

Släpvagnsparkering och ett möjligt stop för husbilar, kan anordnas i området.

Släpvagnsparkering och ett möjligt stop för husbilar, kan anordnas i området. Trygghetsboende, Täby. Arkitekter Engstrand och Speek AB Trygghetsboende, Täby. Arkitekter Engstrand och Speek AB 5 Området sydväst om stationsområdet fräschas upp och förses med nya bostäder och vägen

Läs mer

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Bjerkemo Konsult 1 Kustjärnväg förbi Oskarshamn Framsidesbild från Rydebäcks station PM 2011-10-31 Bakgrund Regionförbundet i Kalmar har tagit initiativ till

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Bedömningsobjekt: Detaljplan för Slåtta industriområde - del av Alfta

Läs mer

TRAFIK. Väg 25, som är en rekommenderad väg för farligt gods, har byggts om och fått en ny bro med utterpassage vid Lyckebyån.

TRAFIK. Väg 25, som är en rekommenderad väg för farligt gods, har byggts om och fått en ny bro med utterpassage vid Lyckebyån. TRAFIK Emmaboda tätort har växt fram runt järnvägsstationen och idag finns ett spårområde som är sex spår brett. Med järnvägen kan man åka i tre riktningar, mot Alvesta, Kalmar eller Karlskrona. Ur ett

Läs mer

Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010

Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010 .. ett klimatsmart val Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010 Centern är kommunens gröna parti. Vi vill att HELA kommunen ska leva och utvecklas i samklang med Bjäres unika natur och kulturlandskap.

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

HÄRADSBÄCK. Medborgardialog ÖVERSIKTSPLAN. Mer information hittar du på hemsidan: www.almhult.se/oversiktsplan. Sammanfattning rev 2014-08-29

HÄRADSBÄCK. Medborgardialog ÖVERSIKTSPLAN. Mer information hittar du på hemsidan: www.almhult.se/oversiktsplan. Sammanfattning rev 2014-08-29 HÄRADSBÄCK Medborgardialog ÖVERSIKTSPLAN Sammanfattning rev 2014-08-29 Mer information hittar du på hemsidan: www.almhult.se/oversiktsplan Samrådsredogörelse, Version Familjefestivalen 2014-08-29 Kontakt:

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Oskar Fröidh, KTH oskar.froidh@abe.kth.se Jernbaneforum 7 mars 2012 Målen för förbättrad tågtrafik Möjliggöra pendling till starka arbetsmarknader Lättare för

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal Forsåker En ny central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö Socialdemokraterna i Mölndal Inledning Mölndals stad köpte 2009 området där det gamla pappersbruket Papyrus låg. Idag benämns området Forsåkersområdet.

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

- den hållbara vägen in i framtiden

- den hållbara vägen in i framtiden - den hållbara vägen in i framtiden En stark och sammanhållen region, där invånarna har frihet att bo och arbeta i olika delar av Skåne, har sin grund i en god infrastruktur. Simrishamnsbanan kopplar samman

Läs mer

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Utvärdering av Tölö ängar Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Upplägg av presentation 1. Kort om utvärderingen 2. Fakta om området 3. Utformningen av området och de boendes attityder 4. Sammanfattning

Läs mer

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September 2012. Kl 9-15

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September 2012. Kl 9-15 Invigning av naturreservaten Vedåsa och Marsholm Samling Vedåsaguidning, Parkering 9 September 2012 Marsholms gård, Parkering Vägbeskrivning: Från väg 124 mellan Liatorp och Ljungby, sväng söderut mot

Läs mer

Vi älskar kollektivtrafiken!

Vi älskar kollektivtrafiken! Vi älskar kollektivtrafiken! Varför en skattefinansierad kollektivtrafik? En förutsättning för en ökad tillväxt och utveckling i Västra Götaland är att människor kan bo bra och lätt ta sig till och från

Läs mer

Medborgardialog: målbilder för översiktsplan Sammanställning av medborgardialog

Medborgardialog: målbilder för översiktsplan Sammanställning av medborgardialog Sammanställning av medborgardialog 2012-10-31 Jörgen Ölund Innehåll 1 Inledning 5 2 Frågorna 7 2.1.1 Bygg på höjden...7 2.1.2 Utpendlingen....7 2.1.3 Utveckling främst i tätorterna....8 2.1.4 Fler arbetsplatsområden....8

Läs mer

Flytta till Båstad... ett bättre sätt att leva

Flytta till Båstad... ett bättre sätt att leva Flytta till Båstad... ett bättre sätt att leva Att leva, arbeta och bo på Bjärehalvön är att välja ett liv med både hjärta och puls. Mötesplatsen Båstad erbjuder ett levande kultur- och nöjesliv och en

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Översiktsplan 2040. Kortversion

Översiktsplan 2040. Kortversion Översiktsplan 2040 Kortversion Hej! Vi har från januari 2014 en ny översiktsplan. Det här är en kortversion som redogör för kommunens översiktliga målsättningar, fokusfrågor och strategier med sikte mot

Läs mer

Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor

Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor NLC En politiskt oberoende ideell förening för näringslivet i Lysekil Samarbete med kommunen Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor Ledstjärna: Den positiva attityden! Tillsammans kan vi! NLC anser

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

Länsstyrelsen i Örebro län. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014. Publ nr: 2014:21

Länsstyrelsen i Örebro län. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014. Publ nr: 2014:21 Länsstyrelsen i Örebro län Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014 Publ nr: 2014:21 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2014 Länsstyrelsen i Örebro län Publikationsnummer: 2014:21 Utgivare: Länsstyrelsen

Läs mer

Presentation av alternativen i enkäten

Presentation av alternativen i enkäten Vasa centrumstrategi Enkät till stadsborna om alternativ för strukturmodeller 2. 27.5.2012 Presentation av alternativen i enkäten 2.5.2012 Tre olika alternativ för centrumstrategins strukturmodeller för

Läs mer

INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER

INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 1 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 2014-15... 4 1. STUDIERESA... 4 2. MARKNADSFÖRING... 4 3. KILINVENTERING... 5 4. VANDRINGSLEDER... 5 MÖTESSCHEMA 2014... 6 2 Inledning

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Med vilka färdmedel skulle du vilja resa sträckan Njurunda-Sundsvall? Pendeltåg Cykla, pendeltåg, buss Cykel och

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR. Ortsutvecklingsmöte i Västerlanda Våren 2013. Datum och tid 2013-10-17 kl. 19.00-20.40. Västerlanda bygdegård.

MINNESANTECKNINGAR. Ortsutvecklingsmöte i Västerlanda Våren 2013. Datum och tid 2013-10-17 kl. 19.00-20.40. Västerlanda bygdegård. MINNESANTECKNINGAR Ortsutvecklingsmöte i Västerlanda Våren 2013 Datum och tid 2013-10-17 kl. 19.00-20.40 Plats Västerlanda bygdegård Moderator Maria Wramsten Willmar Medverkande från kommunen Antal besökare

Läs mer

Lokal plan för Petaredbackens byalag

Lokal plan för Petaredbackens byalag Lokal plan för Petaredbackens byalag Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Petaredbacken...3 4 Vad är det bästa med Petaredbacken?...4

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning till. fördjupning av översiktsplan för KUSTOMRÅDE MELLAN SKIVARPSÅN OCH KOMMUNGRÄNSEN MOT YSTAD

Miljökonsekvensbeskrivning till. fördjupning av översiktsplan för KUSTOMRÅDE MELLAN SKIVARPSÅN OCH KOMMUNGRÄNSEN MOT YSTAD Miljökonsekvensbeskrivning till fördjupning av översiktsplan för KUSTOMRÅDE MELLAN SKIVARPSÅN OCH KOMMUNGRÄNSEN MOT YSTAD 2009 12 09 innehållsförteckning inledning 2 sammanfattning 3 befintlig markanvändning

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

Till ännu bättre framtidsutsikter

Till ännu bättre framtidsutsikter JA! Till ännu bättre framtidsutsikter TROSA KOMMUN www.alliansfortrosa.se Ja till länsbyte är ett ja till ännu bättre framtidsutsikter Allians för Trosa kommun förordar ett länsbyte till Stockholm län.

Läs mer

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Rapport 2014-06-13 Uppdragstagare: Tomelillavägen 456-72 275 92 Sjöbo Tel 0416-151 20 rune.gerell@sjobo.nu

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1)

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1) Inrikes omflyttning Under 2010 registrerades i genomsnitt 3 607 flyttningar per dag hos Skatteverket. Totalt flyttade 1 156 563 personer under året vilket motsvarar var åttonde person i befolkningen. 139

Läs mer

Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Strömstads kommun

Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Strömstads kommun STRÖMSTADS KOMMUN Miljö- och byggförvaltningen Skrivelse 2014-09-09 1 (5) Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Bakgrund Efter önskemål från miljöplanerare Anna Wallblom har

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Kommunikationer. Planförslag KOMMUNIKATIONER SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2009 SAMRÅDSHANDLING 2009-02-25

Kommunikationer. Planförslag KOMMUNIKATIONER SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2009 SAMRÅDSHANDLING 2009-02-25 Planförslag Kommunikationer Svedala kommun har bra förutsättningar i och med sin placering vid ett vägskäl, där många människor passerar dagligen. Tillgången till kommunikationer är också mycket god med

Läs mer

Karlskrona i siffror

Karlskrona i siffror Karlskrona i siffror Statistik och fakta om Karlskrona kommun Hur ser näringslivet ut i Karlskrona och hur används skattepengarna? Och hur många karlskroniter finns det egentligen? Det och lite till finns

Läs mer

INVESTERA I DALARNA MORA BORLÄNGE FALUN

INVESTERA I DALARNA MORA BORLÄNGE FALUN INVESTERA I DALARNA MORA BORLÄNGE FALUN DALARNA DALARNA sträcker sig från fjällen kring Grövelsjön i norr ner till Dalälvslandskapet och den bördiga jorden i söder. Från vildmark och skidorter i väster

Läs mer

Angarnssjöängen är känd som länets främsta fågelsjö. Totalt har 230 arter observerats

Angarnssjöängen är känd som länets främsta fågelsjö. Totalt har 230 arter observerats 6:1 6. Naturvård 6.1 Långsiktigt hållbar utveckling Kartlägga och bevara skogar av högsta naturvärde, främst vissa äldre naturskogar, ädellövskogar och sumpskogar Bevara värdefulla våtmarker Bevara odikade

Läs mer

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län Programmet har upprättats 2006-11-14 Handlingar 1(4) Planprogram, 2006-11-14 Fastighetsförteckning, 2006-11-14,

Läs mer