De nationella psykiatriska kvalitetsregistren

Transkript

1 De nationella psykiatriska kvalitetsregistren Kristina Lindwall Sundel Bitrprojektledare Bättre psykiatrisk vård med kvalitetsregister

2 Kvalitetsregistrens övergripande syfte Samla in uppgifter om bakgrundsdata, patientlogistiska data, behandlingsåtgärder och data kring symtom/funktion samt förändring över tid för patienterna Användas i verksamheten för uppföljning och utveckling, säkerställande av jämställd vård samt i klinisk forskning Ha en öppen redovisning av kvalitetsmått

3 Det här finns i kvalitetsregistren I kvalitetsregistren registreras uppgifter om enskilda patienters problem, patientrapporterade mått, insatta åtgärder och resultat som kan sammanställas för samtliga patienter och analyseras på verksamhetsnivå. Registren ger återkoppling om hur det går för patienten då varje kvalitetsregistergrupp upprättar de mätpunkter och de återrapporteringsfunktioner som man anser vara viktiga för att kunna påvisa goda och mindre goda resultat för respektive patientgrupp.

4 Kvalitetsregister ett av verktygen

5 Olika typer av kvalitetsregister Diagnosregister - Akutdiagnos (inkluderar ofta en åtgärd) - Kroniska sjukdomar Åtgärdsregister Preventions- och palliativregister

6 Nationella kvalitetsregister

7 Psykiatriska Kvalitetsregister

8 Bipolär affektiv sjukdom Växlingar mellan depressioner och perioder med överaktivitet och kraftig upprymdhet Drabbar 1-2 procent av befolkningen Debuterar ofta tidigt Mycket hög översjukligheten och överdödligheten Exempel på mått i BipoläR Subklassifikation Typ av skov Antal veckor i affektivt skov Suicidförsök Samsjuklighet Patient-/närståendeutbildning Systematisk psykologisk behandling Läkemedelsbehandling BMI, BT, blodsocker Symptom-/funktionsskattning, CGI

9 Kvalitetsregistret BipoläRarbetar för bättre uppföljning och behandling av bipolär affektiv sjukdom genom att tillhandahålla mått för nationella kvalitetsjämförelser ge möjlighet till verksamhetsuppföljningoch ledningsarbetesamt systematiskt förbättringsarbete följa långtidseffekter av medicinska interventioner (t.ex. litiumbehandling) studera effekter vid introduktion av nya behandlingsmetoder möjliggöra forskning kring bipolära syndrom

10 Kvalitetsindikatorer i Öppna jämförelser Behandling med litium, målnivå 70 % Förbättrad funktionsförmåga efter behandling, GAF funktionsskattning Deltagande i patientutbildning, målnivå t.o.m %

11 Viktiga fynd i BipoläR Trots rekommendationer i nationella riktlinjer sjunker andelen litiumförskrivningar över tid medan förskrivningen av lamotrigin ökar Systematisk psykologisk behandling tycks minska över tid bland män Patientutbildning ges hög prioritet i nationella riktlinjer men enligt registerdata är patientutbildning ovanlig och varierar regionalt

12 Psykossjukdomar Förändrad verklighetsuppfattning och/eller vanföreställningar Debuterar ofta tidigt Mycket hög översjuklighet och överdödlighet Ofta kraftigt nedsatt funktionsförmåga och behov av stöd och hjälp med försörjning Nationellt kvalitetsregister för psykosvård Exempel på mått i PsykosR Tid från första symtom till behandling för nyinsjuknade Symptom- och funktionsskattning Patientens subjektiva bedömning av livssituation och livskvalitet, arbetsförmåga Vikt och kroppslig sjukdom Patient-/närståendeutbildning Systematisk psykologisk behandling Läkemedelsbehandling Biverkningar

13 Kvalitetsregistret PsykosRhar utvecklats för att ge nationella resultatjämförelser vara ett verktyg i det lokala förbättringsarbetet genom öppna och lättillgängliga jämförelser av resultat förbättra behandling och omhändertagandet vid psykos genom uppföljning av behandlingsresultat och patient och närståendes upplevelser ge de yrkesverksamma användbart underlag för sitt lokala förbättringsarbete

14 PsykosRhar bidragit till att diskussioner initierats om samsyn och strategier för att säkerställa god utredning och säker diagnos vikten av tidiga insatser till nyinsjuknade -kort tid från första symtom till behandling rutiner för genomgång av läkemedelslistor, dvs patientens samtliga läkemedel inklusive läkemedel för somatiska tillstånd vikten av motion, god kost, motivation till användning av evidensbaserade metoder för att påverka levnadsvanor strategier för rehabilitering, ambitionshöjning kring förväntningarna på patientens möjlighet till delaktighet i samhället och möjlighet till arbete

15 ADHD BUSA Uppmärksamhetsstörning/ hyperaktivitet Drabbar cirka 3-5 procent av barn och ungdomar upp till 18 års ålder Innebär ökad risk för psykiska och sociala störningar Medicinering har blivit alltmer accepterad som en del av behandlingsutbudet Kunskaperna om de aktuella läkemedlens effekter på lång sikt är begränsade Nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD Exempel på mått i BUSA Subklassifikation av ADHD Samsjuklighet Kognitiv nivå Socioekonomiska faktorer Patient-/närståendeutbildning Systematisk psykologisk behandling Läkemedelsbehandling Slutenvård Sjukdagar Självmordshandlingar Symptom-/funktionsskattningar Föräldra-/egenskattningar

16 BUSA Syftet med kvalitetsregistret BUSA är att följa upp hur det gårför de patienter med ADHD som medicinerar under uppväxtåren hur olika mottagningar behandlar patienter med ADHD och hur stor andel av befolkningsunderlaget som kommer till behandling om riktlinjer följs avseende att mäta kognitiva svårigheter, genomföra patient- och närståendeutbildning och skatta läkemedelsbiverkningar behandling hos vuxna läkemedelsbehandling för att ge mer kunskap om konsekvenser och långtidseffekter

17 RIKSÄT Ätstörningar Självsvält, överdriven motion, hetsätning, kompensatoriskt beteende Drabbar framför allt flickor och unga kvinnor Vanliga, allvarliga Mycket hög översjukligheten och överdödligheten Nationellt kvalitetsregister för ätstörningsbehandling Exempel på mått i RIKSÄT Strukturerad diagnostik (SEDIintervjun) Bedömning av ätstörningsdiagnos och skattning av diagnosspecifik sjukdomsgrad Väntetid från anmälan/remiss till första besök, behandlingsstart Noggrann registrering av åtgärder, inkl personalens utbildningsnivå Orsaker till behandlingsavslut Funktionsförmåga/symptomnivå BMI

18 RIKSÄT Kvalitetsregistret RIKSÄT syftar till att beskriva de patienter som behandlas för ätstörningar dokumentera patienternas väg genom vårdsystemet, inklusive väntetider dokumentera typ och omfattning av behandlingsinsatser dokumentera utfall av behandlingen och behandlingsavbrott och relatera dessa till patient- och behandlingskaraktäristika beskriva de av patienterna upplevda behandlingseffekterna och relatera dessa till de "objektiva" effekterna

19 RIKSÄT Kvalitetsindikatorer i Öppna jämförelser Fri från ätstörningsdiagnos ett år efter behandlingsstart, målnivå: barn 38 %, vuxna 34 % Förbättrad funktionsförmåga ett år efter behandlingsstart, målnivå: barn 18 GAF-poäng, vuxna 15 GAF-poäng

20 RIKSÄT Viktiga effekter av RIKSÄT Ätstörningsdiagnostiken har förbättrats En mer gemensam variabelregistrering uppfattas som värdefull Viktiga saker som framkommit i RIKSÄT är regionala skillnader vad gäller t.ex. diagnossättning, behandling, sjukdomsduration innan man kommer till vård.

21 SÖK Att bli utsatt för sexuella övergrepp leder ofta till psykiska och fysiska funktionsstörningar samt ökad risk för suicid för barn/ungdom och vuxna. Risken att bli utsatt för övergrepp är hög procent av alla patienter inom vuxenpsykiatrin uppger att de i barndomen varit utsatta för sexuella övergrepp. Kunskaperna om den vård som erbjuds barn och ungdomar som konstaterats/misstänks blivit utsatta för sexuella övergrepp är idag ytterst bristfällig. Nationellt kvalitetsregister för barn och vi ungdomar vore helt som konstaterats/misstänks ha blivit utsatta för sexuella övergrepp Exempel på mått i SÖK Ledtider i behandling Samverkan andra myndigheter Skyddsbedömning (att patienten och dennes familj är skyddad från nya övergrepp/trauman eller andra hot) Familjens deltagande i behandling Bedömningsinstrument/intervjuer Behandlingsåtgärder inklkrisinsatser för patient och närstående Handledning till behandlare Funktionsnivå

22 SÖK Syftet med det nationella kvalitetsregistret SÖK är att ge grundläggande kunskap om barn och ungdomar som behandlas för sexuellt övergrepp kvalitetssäkra samverkan och behandling, för att på så sätt öka kunskapen om förlopp, utfall, prognos och behandling utgöra en grund för systematisk uppföljning av vården, dess metoder och resultat

23 SÖK Förväntade effekter av SÖK SÖK-registreringen skapar i sig en struktur i behandlingssituationen av dessa komplicerade ärenden Utveckling mot mer evidensbaserade arbetsmetoder genom att uppmuntra till mer strukturerade sätt att samla in data uppmuntra till evidensbaserade behandlingsinsatser skapa underlag för nationella riktlinjer och driva fram kostnadsanalyser

24 Rättspsykiatri Sluten och öppen vård för patienter som av domstol överlämnats till rättspsykiatrisk vård på grund av en allvarlig psykisk störning och särskilda vårdbehov Innebär frihetsberövande och att vården utövas enligt tvångslag Vårdinsatser går ut på att patienten ska klara ett liv ute i samhället utan att återinsjukna i psykisk ohälsa, missbruk och/eller brottslighet Exempel på mått i RättspsyK Riskanalys Behandling utifrån riskbeteende Brottsbearbetning Funktion- och behovsskattning Missbruksbehandling Läkemedelsbehandling BMI Symptom- och funktionsskattning Patientskattad livskvalitet, hälsa Återfall i brott under pågående vård Ekonomisk skuldsituation

25 Syftet med kvalitetsregistret RättspsyK är att följa de vårdinsatser som ges inom rättspsykiatrisk vård över tid skapa förutsättningar för utveckling av vårdens kvalitet och verksamhet bidra till utökad kvalitetsutveckling för enskilda verksamheter ge de enskilda verksamheterna möjlighet till nationell jämförelse

26 Kvalitetsindikatorer i Öppna jämförelser Patientens självrapporterade hälsa (visuell VAS-skala) Förbättrad symptombild Förbättrad skuldsituation

27 RättspsyK har bidragit till att brister tydliggjorts i vad som borde erbjudits patienter gemensam begreppsutveckling kring vilka metoder som används att de indikatorer som följs i RättspsyK implementeras i verksamheten att stärka arbetsglädjen hos medarbetare att stärka samarbetet mellan klinik och forskningsenhet respektive universitet

28 SBR Beroendeproblematik utgör ett av våra mest spridda folkhälsoproblem Årligen kostar alkoholen cirka 6000 människoliv i Sverige Inom den specialiserade beroendevården behandlas patienter med beroendeproblematik som har särskilda vårdbehov Patientgruppen har ofta komplexa vårdbehov med såväl psykiatrisk som somatisk samsjuklighet Nationellt kvalitetsregister för den specialiserade missbruks- och beroendevården Exempel på mått i SBR Diagnoser Data till KiM-registret (bland annat vårdhistorik, alkohol-och drogkonsumtion samt social situation) Typ av missbruksbehandling GAF Mortalitet

29 SBR Beroendeproblematik utgör ett av våra mest spridda folkhälsoproblem Årligen kostar alkoholen cirka 6000 människoliv i Sverige Inom den specialiserade beroendevården behandlas patienter med beroendeproblematik som har särskilda vårdbehov Patientgruppen har ofta komplexa vårdbehov med såväl psykiatrisk som somatisk samsjuklighet Exempel på mått i SBR Diagnoser Data till KiM-registret (bland annat vårdhistorik, alkohol-och drogkonsumtion samt social situation) Typ av missbruksbehandling GAF Mortalitet

30 SBR Syftet med det nationella kvalitetsregistret SBR är att möjliggöra jämförelser i utfall mellan vårdenheter möjliggöra jämförelser inom vårdenheter över tid utgöra dataunderlag för viss behandlingsforskning och epidemiologisk forskning

31 LAROS Läkemedelsassisterad rehabilitering av opiatberoende Heroinmissbruket har ökat stadigt Behandlingsmöjligheterna har tidigare varit få, vilket medfört en snabb medicinsk, psykologisk och social utslagning samt accelererad kriminalitet och i förhållande till normalpopulationen extremt hög mortalitet Under senare år har metoder utvecklats som uppvisat goda behandlingsresultat och som efterfrågats av missbrukarna och deras anhöriga Tillgängligheten till behandling har förenklats men utredningar visar skillnader i kötid till behandling från tre månader till två år mellan olika delar av landet

32 LAROS Syfte Skapa en nationell kunskapsbasoch ett forum för fortlöpande kunskapsutveckling inom området Bidra till att ge behandlingsverksamheterna i landet de redskapsom fordras för att erbjuda en kvalitetssäkrad behandlingsmetod enligt de krav och förutsättningar som anges i de nationella riktlinjerna för behandling av opiatberoende personer Mål Säker och utvecklad metod för insättning av läkemedel i slutenvård/öppenvård Fortsatt utveckling av vårdprogrammen Bättre diagnostik för samsjuklighet Åtgärder för att förbättra vården för "terapiresistenta

33 LAROS Exempel på mått i LAROS Missbrukets svårighetsgrad Droganalyser, mått på återfall och missbruksmönster Uppgifter om kriminalitet Läkemedelsbehandling Mortalitet

34 Kvalitetsregister ECT ECT (elektrokonvulsivbehandling) har använts i cirka 80 år I Kvalitetsregister ECT insamlas uppgifter om bland annat God effekt framför allt vid behandling av depressioner Verkningsmekanismen är inte helt känd diagnoser symptom behandlingen biverkningar läkemedelsbehandling

35 Kvalitetsregister ECT Rapport från Socialstyrelsen april 2010 Det finns sannolikt skillnader i utförandet av ECT mellan landsting Det saknas nationella uppgifter om i vilken omfattning ECT ges Det saknas uppgifter om hur ECT används i de olika landstingen Det saknas uppgifter lka tekniker som är de optimala för maximal effektivitet och minimala biverkningar

36 Kvalitetsregister ECT Kvalitetsregister ECTs syfte är att kartlägga och utvärdera behandlingsmetoden med avseende på användningen i de olika landstingen och val av metod i förhållande till effekten av behandlingen bidra till ökad kunskap om behandlingsmetoden så att ECT ges på rätt indikation och på rätt sätt för bästa effekt och minimerade biverkningar bidra till att tillgången till ECT blir mer likvärdig underlätta forskning om behandlingens kortsiktiga och långsikta effekter

37 Kvalitetsregister ECT Exempel på kvalitetsindikatorer Andel personer med svår till mycket svår slutenvårdad egentlig depressionsepisod som fått ECT under de senaste 12 månaderna Andel som blivit uppföljda vad gäller symptomkontroll med MADRS-S Andel som blivit uppföljda vad gäller förekomst av biverkningar/komplikationer

38 Kvalitetsstjärnan Nationellt kvalitetsregister vi vore för helt uppföljning av psykiatrisk vård Uppföljningsverktyg för att följa behandlingsresultat och vårdkvalitet Ett antal enkla mätinstrument Stöd för dialog kring situation, mål och uppföljning

39 Kvalitetsstjärnan Basuppgifter Brukartillfredsställelse Livskvalitet Symtom och psykosocial funktion Närståendes situation UKU-Biverkningsskala Patientupplevda besvär

40 Kvalitetsstjärnan BASUPPGIFTER OMR 1 BRUKARTILLFREDSSTÄLLELSE Vårdkonsumentens tillfredsställelse (självskattning) OMR 2:1 PAT.UPPLEVDA BESVÄR LIVSKVALITET Självskattningsskala OMR 8:1 Självskattningsskala OMR 3:1 PSYKO SOCIAL SYMTOM FUNKTION GAF-1 OMR 4:1 GAF-2 OMR 4:1 SPECIALAXEL NÄRSTÅENDES UKU-Biverkningsskala OMR 6:1 SITUATION -Inventering av besvär/symtom enl. Anhörigbörda (självskattn, anh) OMR 5:1 Första momentet i UKU-SERS-Clin

41 Mer information Inklusionskriterierför de olika psykiatriska kvalitetsregistren Information om kvalitetsregister Patientinformation under Är du patient? under Patient/anhörig och Våra kvalitetsregister

42