Sprututbytesverksamhet i Sverige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sprututbytesverksamhet i Sverige"

Transkript

1 Kriminologiska institutionen Sprututbytesverksamhet i Sverige - En fråga om narkotikapolitik eller smittskydd? Examensarbete 1 15 hp Kriminologi Examensarbete 1, Avancerad nivå (15 hp) Vårterminen 2009 Carin Lennesiö

2

3 Innehåll Sammanfattning 1. Inledning Syfte och frågeställningar Definitioner Disposition Bakgrund Sprututbytesverksamhetens historia Verksamhetens start Historia Debatten bakom sprututbytesprogrammet Remissvar på Promemoria Ds 2004: Lag (2006:323) om utbyte av sprutor och kanyler Socialstyrelsens föreskrifter på remiss Socialstyrelsens föreskrifter om utbyte av sprutor och kanyler till personer som missbrukar narkotika Siffror och statistik Besök Hiv och hepatit Teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning Teoretiska utgångspunkter Svensk narkotikapolitik Harm reduction Hiv-spridningen i Sverige Sammanfattning teoretiska utgångspunkter Tidigare forskning Metod och material Intervjustudien som blev en studie Intervju Etik Intervjutyp Urval och det första kontakttagandet Frågor Validitet och reliabilitet Resultat Har något landsting i Sverige startat sprututbytesprogram sedan lagen kom till?... 22

4 5.2 Om nej; Varför har inget landsting i Sverige startat sprututbytesprogram sedan lagen kom till? Norrbottens läns landsting Landstinget i Västra Götaland Stockholms läns landsting Extra: Umeå och Helsingborg Analys och sammanfattande diskussion Sammanfattande analys av resultatet Svensk narkotikapolitik vs harm reduction Avslutning Framtida forskning Referenser Bilagor

5 Sammanfattning Den 1 juli 2006 trädde en ny lag i kraft i Sverige. Den nya lagen innebär att alla landsting i Sverige har möjlighet att starta sprututbytesprogram. Tjugo år innan lagen kom till, 1986 respektive 1987, startades det första sprututbytesprogrammet i Lund och Malmö på försök. Sedan dessa program startade har en massiv debatt följt försöksverksamheterna. Programmen har utvärderats av Socialstyrelsen vid flera tillfällen och i början av 2000-talet föreslog den nationelle narkotikasamordnaren att sprututbytesprogrammen i Skåne skulle permanentas och att även andra landsting i Sverige skulle få starta program om en sådan önskan finns. Den 1 juli 2006 trädde lagen (2006:323) om utbyte av sprutor och kanyler i kraft. Min uppsats har syftet att undersöka om något landsting i Sverige, förutom de i Skåne; Malmö och Lund, har startat sprututbytesprogram sedan lagen kom till. Följdfrågorna blir därför; Om ja; Vilka landsting har startat verksamhet och varför? Om nej; Varför har inget landsting i Sverige startat sprututbytesprogram sedan lagen kom till? Då tiden för uppsatsens genomförande är begränsad så har jag även varit tvungen att begränsa min studie. Jag har valt att fokusera på Stockholms läns landsting, Norrbottens läns landsting och landstinget i Västra Götaland. Jag har även varit i kontakt med Socialstyrelsen för att få ytterligare information om ansökningsförfarandet och lagen. Studien var från början tänkt som en intervjustudie där information skulle hämtas från de tre landstingen och Socialstyrelsen. Men då jag, efter ett första utskick till landstingen, bara blev hänvisad runt så fick jag tänka om och studien blev därför en e- mailstudie där jag försökte få kontakt med någon person som var insatt i ämnet hos respektive landsting. Mina teoretiska utgångspunkter i uppsatsen utgår delvis från den svenska narkotikapolitiken från 50-talet fram till idag och delvis utifrån harm reduction perspektivet. Via en utredare på Smittskyddsenheten vid Socialstyrelsen fick jag veta att inga landsting förutom Region Skåne; Malmö och Lund, har ansökt om att få starta ett program. Jag fick även, efter en del ande med olika personer inom respektive landsting svar på varför de valt att inte starta ett program. Kortfattat var svaren så här: Norrbottens läns landsting: För stora geografiska avstånd och för få heroinister gör att intresse inte finns. Landstinget i Västra Götaland: Ingen verkar insatt i ämnet och intresse verkar saknas. Stockholms läns landsting: En utredning om Stockholms nuvarande narkotikapolitiska strategier bör utvecklas, och sprututbytesfrågan som en del av dem, håller på att genomföras. Utredningen beräknas vara klar hösten 2009.

6

7 1. Inledning 1.1 Syfte och frågeställningar Den 1 juli 2006 trädde en ny lag i kraft i Sverige. Denna lag (2006:323) innebär att alla landsting i Sverige har möjlighet att ansöka hos Socialstyrelsen om att få starta ett sprututbytesprogram. För att få tillstånd från Socialstyrelsen måste landstinget ha rådgjort med kommunerna inom länet och landstinget måste även ha fått samtycke av den/de kommuner där verksamheten ska äga rum innan ansökan skickas in. Socialstyrelsen har även, på order av Socialdepartementet, sammanställt riktlinjer och regler för hur sprututbytet ska gå till och vilka krav som läggs på de injektionsnarkomaner som medverkar i programmet. Innan denna lag grundades hade sprututbytesprogram pågått som försöksverksamhet i Lund och Malmö i tjugo års tid. Under dessa år har flertalet utvärderingar av verksamheten genomförts och debatten gällande programmet har varit mycket omfattande. Det är dessa försök och denna debatt som lagt grunden till lagen. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken betydelse lagen har haft för landstingens intresse att starta sprututbytesprogram. Mina frågeställningar blir därför: - Har något landsting i Sverige startat sprututbytesverksamhet sedan lagen kom till? - Om ja; Vilka landsting har startat verksamhet och varför? - Om nej; Varför har inget landsting i Sverige startat sprututbytesprogram sedan lagen kom till? I och med att Sverige har 18 landsting och 290 kommuner (Skl.se) så vore en fullständig genomgång av alla Sveriges landstings diskussioner om sprututbytesverksamhet en omöjlighet inom ramen för denna uppsats. Jag har därför valt att fokusera på tre landsting som jag anser är intressanta ur en geografisk och demografisk synvinkel; Stockholm, Norrbotten och Västra Götaland. Stockholms läns landsting anser jag är av intresse att undersöka ur den aspekten att det är Sveriges huvudstad och att stora mängder narkotika troligen smugglas in denna väg till Sverige från Baltikum och övriga Europa. Det är också den stad i Sverige som har flest hivoch hepatitpositiva missbrukare (CAN, 2007, s 288). Norrbottens läns landsting är intressant på så sätt att det är det landsting som ligger längst norrut i Sverige och min hypotes är att de 1

8 inte anser sig behöva sprututbytesprogram då de inte har lika utbrett injektionsmissbruk som exempelvis Stockholm eller Skåne. Slutligen har jag även valt landstinget i Västra Götaland då Göteborg, Sveriges näst största stad ingår i detta landsting. Lanstinget i Västra Götalands närhet till Danmark och övriga Europa skulle även kunna innebära att det eventuellt existerar lite mer narkotika och injektionsmissbruk i denna region än i andra regioner i Sverige (ibid., s 129). 1.2 Definitioner I detta kapitel kommer jag att redogöra för studiens centrala begrepp. De flesta av de begrepp som används i uppsatsen är väl etablerade inom kriminologin, men jag har ändå valt att lyfta fram några av begreppen som jag anser vara av störst betydelse. Missbruk = Okontrollerad eller överdriven användning av något, vanligen alkohol, narkotika eller andra substanser med euforiserande effekter. I medicinsk mening talar man om missbruk när bruket fortsätter trots att det uppenbarligen vållar problem (Ne.se). Tungt missbruk = Personer som injicerar narkotika eller som dagligen eller så gott som dagligen på annat sätt använder narkotika (Tham, 1996, s 181). Sprututbytesprogram = För tydlig redogörelse för vad ett sprututbytesprogram är, se avsnittet Bakgrund nedan. Sprututbytesprogram eller sprututbytesverksamhet har vid olika tillfällen och författare olika stavning. Vid vissa tillfällen är stavningen sprutbytesprogram/verksamhet och ibland sprututbytesprogram/verksamhet. Jag har dock valt att använda mig av sprututbytesprogram/verksamhet då det är den benämning som lagen och Socialstyrelsen använder sig av. Dock kommer båda benämningarna förkomma i uppsatsen då jag i vissa avsnitt kommer citera författare eller källor som använder den andra benämningen. 1.3 Disposition Uppsatsen innehåller sex kapitel. I det, efter detta inledande kapitel, andra kapitlet kommer sprututbytesprogrammets bakgrund och historia att presenteras. I det kapitlet redovisas även lagen (2006:323) om utbyte av sprutor och kanyler samt Socialstyrelsens föreskrifter vid ansökningsförfarandet. I kapitel tre presenteras uppsatsens teoretiska utgångspunkter. Metod, tillvägagångssätt och material redogörs för i kapitel fyra och resultatet av studien redovisas i kapitel fem. Kapitel sex avslutar uppsatsen med en analys och sammanfattande diskussion av resultatet. 2

9 2. Bakgrund 2.1 Sprututbytesverksamhetens historia Verksamhetens start 1985, året då Sverige började med hiv-tester, upptäcktes att 142 narkotikamissbrukare hade smittats av hiv i Sverige och året därpå hade siffran stigit med 204 personer, alla hade blivit smittade genom injektionsmissbruk (Stenström, 2008, s 8) hade Världshälsoorganisationen (WHO), ett möte i Stockholm. På mötet togs frågan om rena sprutor och kanyler för injektionsnarkomaner upp. Frågan berörde alla länder där intravenöst missbruk förekommer. WHO rekommenderade att rena sprutor och kanyler borde erbjudas injektionsmissbrukare då det för tillfället fanns en allmän oro över en eventuell hiv-epidemi inom den utsatta gruppen. Smittan befarades få en snabb spridning inom gruppen och risken för spridning till andra grupper ansågs också vara stor. Att sprutor och kanyler skulle delas ut till injektionsmissbrukare var inte bara en rekommendation av WHO utan även en allmän uppfattning och önskan hos de flesta länder, förutom hos Sverige som reserverade sig mot förslaget (Ds 2004:6, s 11; Stenström 2008, s 8). Den 23 november 1986 startade dock det första sprututbytesprogrammet vid Universitetssjukhuset i Lund. Lund uppmanade Malmö infektionsklinik att följa i deras spår då tillströmningen av Malmöbor var stor i Lund och trycket mot kliniken högt (Stenström, 2008, s 9). Året därefter startade även sprututbytesprogrammet vid Infektionskliniken på Universitetssjukhuset MAS i Malmö (Skane.se). Att sprututbytet startade i södra Sverige beror till stor del på deras närhet till Danmark och övriga Europa, exempelvis Skottland där hälften av alla injektionsmissbrukare insjuknade i hiv i början på 80-talet på grund av delning av sprutor (ibid.). Syftet med programmet blev alltså att förhindra smittspridning av hepatit, hiv-infektion och andra blodburna infektionssjukdomar. Sprututbytesprogrammet finns inte för att enbart förhindra smittspridning bland narkomaner, utan även för att motivera injektionsmissbrukarna till vård och behandling samt för att etablera en regelbunden kontakt mellan missbrukarna och samhället samt vården (Ds 2004:06, s 5). 3

10 2.1.2 Historia 1986 började alltså sprututbytesprogrammet som en försöksverksamhet. Vad man inte visste då var att verksamheten nitton år senare, år 2005, fortfarande skulle existera på försök. Nedan följer en kortare historisk överblick av programmet i Malmö och Lund fick Socialstyrelsen i uppdrag av regeringen att göra en bedömning av effekterna av verksamheten. Rapporten visade att åtta av 29 infektionskliniker i landet vid tillfället bedrev någon form av utdelning av sprutor och kanyler. Socialstyrelsen föreslog att sprututbytesverksamheten skulle genomgå en ordentlig utvärdering (Ds 2004:06, s 11) bestämde regeringen att verksamheten kunde få fortsätta som försök i syfte att lättare kunna utvärdera verksamheten som en förebyggande åtgärd mot smittospridning. Kravet från regeringen för försöksverksamhet var att endast tre platser i landet fick ägna sig åt verksamheten för att kunna genomföra en ordentlig utvärdering av den. En ökad samverkan mellan socialtjänsten och landstinget var också ett krav samt att den missbrukare som valde att medverka i programmet måste vara villig att ta kontakt med socialtjänsten för ytterligare vård och behandling. Efter att riksdagen beslutat om fortsatt försöksverksamhet och socialtjänsten skickat en förfrågan till landstingen i landet om vilka som enligt de nya reglerna vill ansöka om att få bedriva sprututbytesverksamhet, blev det till sist Malmö och Lund som ansökte och även fick tillstånd att fortsätta med programmet fram till december Den 1 januari 1990 blev de andra landstingen som bedrev någon form av sprututbyte i Sverige uppmanade att avstanna sin verksamhet (Lennesiö & Månsson, 2008, s 2f) gjorde Socialstyrelsen en omfattande granskning av sprututbytesverksamheten i Malmö och Lund. Utvärderingen resulterade i att man inte kunde ge ett klart svar på vilka effekter som försöksverksamheten haft på smittspridningen. Man såg dock inga tendenser på ökat bruk och inga negativa utvecklingar kunde fastslås. Verksamheten hade dock brustit något i sina kontakter med socialtjänsten. Utvärderingen visade även på hög hiv-testfrekvens bland de som medverkade i programmet, kriminalitet fanns inte i närheten av verksamheten och många av deltagarna i programmet hade även använt kontakten med landstinget till att kontrollera sin hälsa i övrigt (ibid., s 3). Utvärderingen resulterade i hårdare regler för att få möjlighet att bedriva sprututbytesverksamhet. Några regler som Socialstyrelsen föreslog efter utvärderingen var: inget sprututbyte utan personligt besök, varje besök ska motivera ytterligare vård av missbrukaren, lika många sprutor och kanyler ska lämnas tillbaka som nya lämnas ut och 4

11 läkaren ska lämna information om riskbeteende och ge råd till missbrukaren gällande hiv och annan blodsmitta (ibid., s 3) föreslog regeringen att verksamheten fortsatt skulle karaktäriseras som försök. Malmö och Lund fick då fortsätta med sin verksamhet, men ytterligare krav på samarbete med socialtjänsten fanns utsattes sprututbytesverksamheterna i Lund och Malmö för ytterligare en utvärdering av Socialstyrelsen. Denna utvärdering resulterade i att infektionskliniken i Malmö ville göra en egen analys av sin verksamhet. Analysen visade att man inte kunde ge stöd för att verksamheten medför några negativa effekter och inte heller att verksamheten fört med sig nya missbrukare eller spridit sig ner i åldrarna (ibid., s 3). Efter drygt 10 års försöksverksamhet med flera olika utvärderingar av verksamheten tillsatte regeringen en särskild narkotikakommission för att utreda samhällets narkotikapolitiska insatser. Kommissionen kom fram till att missbrukare ska kunna erbjudas smittskydd och vård utan krav på drogfrihet (Ds 2004:06, s 18). I januari 2002 presenterade regeringen ett nytt narkotikapolitiskt förslag: Nationell narkotikahandlingsplan. I det nya förslaget diskuterades om sprututbytet ska förbjudas eller legaliseras. Regeringen tog dock inte ställning till frågan utan valde att se över lagstiftningen kring sprututbytesverksamheten och bad att få återkomma till riksdagen med ett nytt lagförslag (Stenström, 2008, s 12) lade den speciellt tillsatte nationelle narkotikasamordnaren, Björn Fries, fram sitt förslag angående sprututbytesprogrammens framtid. Han föreslog att verksamheterna i Malmö och Lund skulle permanentas och att övriga landsting i Sverige också bör få en möjlighet att starta verksamhet. Lagen föreslogs träda i kraft den 1 juli 2005 (ibid., s 12). Fries remiss röstades igenom av riksdagen i april 2006 och Socialstyrelsen och regeringen påbörjade således en diskussion med förslag på regler och krav som ledde till ett lagförslag för utdelning av sprutor och kanyler. (Ds 2004:06, s 45). Lagen trädde i kraft den 1 juli Debatten bakom sprututbytesprogrammet Remissvar på Promemoria Ds 2004:06 Den 18 februari 2004 gick en remiss ut till 81 olika remissinstanser i Sverige. Denna remiss gällde departementspromemorian Sprutbytesverksamhet för injektionsmissbrukare, Ds 2004:06. Socialdepartementet, som stod bakom utskicket, ville med remissen få svar på vad de olika instanserna ansåg om remissen senast den 24 maj I augusti samma år gjorde Socialdepartementet en sammanställning på de remissvar som inkommit. Det visade sig att tretton av de tillfrågade instanserna hade valt att inte svara på 5

12 remissen, dock hade fyra instanser som inte blivit tillfrågade valt att komma med synpunkter. Sammanlagt svarade 72 instanser på remissen, varav 43 st. var för remissen och 29 st. var emot remissen. Här kommer en redovisning av de myndigheter som var för respektive emot remissen, samt några av de vanligaste argumenten i debatten bakom ställningstagandena: För sprututbyte: Kammarrätten i Göteborg, Malmö Tingsrätt, Domstolsverket, Umeå tingsrätt, Rikspolisstyrelsen, Kriminalvården, Brottsförebygganderådet, Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, Smittskyddsinstitutet, Statens institutionsstyrelse, Länsstyrelsen Stockholm, Länsstyrelsen Skåne, Kriminologiska institutionen, Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet, Karolinska institutet, Kommunstyrelsen Stockholm, Kommunstyrelsen Huddinge, Jönköping, Lund, Malmö, Stockholms läns landsting, Landstinget Västerbotten, Landstinget Skåne, Landstinget Västra Götaland, Kommun- och landstingsförbunden, Advokatsamfundet, Vårdförbundet, Smittskyddsläkarföreningen, Akademikerförbundet SSR, IOGT-NTO, Riksförbundet för hjälp åt narkotika- och läkemedelsberoende, Riksförbundet för hiv-positiva, Rainbow, Dianova, Comesta, Convictus, Verdandi, Brukarföreningen, Sveriges läkarförbund, Stadsmissionen (Socialdepartementet, 2004, min kursivering). Argumenten för sprututbyte hos remissinstanserna var många. Man menar att ökad användning av rena sprutor minskar smittspridning och att testverksamheterna i Malmö och Lund inte har påverkat nyrekryteringen av missbrukare. Vidare menar man att detta är ett tillfälle att skydda mot smitta, tillgodose eftersatta sjukvårdsbehov och motivera till vård. Smittskyddsaspekterna väger, enligt några av remissinstanserna, tyngre än att lagen strider mot svensk kriminalpolitik och den totala summan av antalet lagöverträdelser kan förväntas minska. Dock är det viktigt att fokus ligger på motivering av vård och behandling. En del menar även att förslaget är förenlig med den restriktiva narkotikapolitiken (ibid.). Emot sprututbyte: Länsstyrelsen Västra Götaland, Länsstyrelsen Västerbotten, Folkhälsoinstitutet, Göteborgs stad, Solna stad, Uppsala kommun, Karlskrona kommun, Skövde kommun, Karlstads kommun, Gävle kommun, Härnösands kommun, Luleå kommun, Landstinget Södermanland, Landstinget i Östergötland, Västmanlands läns landsting, Landstinget Gävleborg, Svenska narkotikapolisföreningen, Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle, Kvinnoorganisationernas samarbetsråd i alkohol- och narkotikafrågor, Föräldraföreningen Mot Narkotika, Frälsningsarmén, Narkomanvårdsförbundet, SIMON, Hela människan, Hassela Solidaritet, 6

13 Hassela Nordic Networks, Kriminellas Revansch i Samhället, Nåjdens behandlings konsult, Nätverket Vileda (ibid., min kursivering). Argumenten emot sprututbyte var även de många. Här menar man att missbruk godtas genom detta förslag och att förslaget strider mot Narkotikastrafflagen (1968:64). Om förslaget går igenom så försvårar det polisens jobb i jakt på missbrukare och man sänder i och med detta ut dubbla buskap till misbrukarna. En olaglig verksamhet legitimeras och man underlättar missbruket och ger acceptans av kriminella beteenden. Man menar även att socialtjänstlagen redan erbjuder missbrukaren hjälp och vård så lagen behövs ej. Enligt vissa remissinstanser finns det inget bevis för att smittspridning har minskat och oavsett så bör smittskyddsaspekten inte kombineras med narkotikapolitik utan endast med smittskyddslagstiftning. Framförallt hävdas det att förslaget strider mot den restriktiva narkotikapolitiken i Sverige och om förslaget antas så går Sverige mot en mer liberal narkotikapolitik (ibid.). Aktionsgruppen Rena sprutor har också listat några av de vanligaste argumenten för och emot sprututbyte. För sprututbyte: Sprututbyte underlättar rehabilitering, de räddar liv och förbättrar hälsa, de förhindrar blodförgiftningar och de skyddar narkotikaberoende och andra från smitta. Emot sprutbyte: Det sänder ut fel signaler, man kan bygga förtroende och skapa kontakt med missbrukare på andra sätt, det finns inga bevis för att sprututbytesprogram har någon effekt och en verksamhet är första steget mot legalisering av narkotika (Renasprutor.se). Denna debatt, tillsammans med försöksverksamheten i Malmö och Lund, ledde alltså fram till lagen (2006:323) om utbyte av sprutor och kanyler Lag (2006:323) om utbyte av sprutor och kanyler - Vad innebär lagen om utbyte av sprutor och kanyler? För den fullständiga lagen, se Bilaga 1. - Lagen innebär att vilket landsting som helst i Sverige har möjlighet att ansöka hos Socialstyrelsen om att får starta ett sprututbytesprogram. För att få tillstånd från Socialstyrelsen måste landstinget ha samrått med kommunerna inom länet innan ansökan skickas in. Den kommun där sprututbytet ska äga rum måste också samtycka till sprututbytesprogrammet. - För att en injektionsmissbrukare ska få erhålla rena sprutor kräver lagen att lika många begagnade, orena sprutor lämnas in till programmet som nya tas ut. Finns det särskilda 7

14 skäl för varför begagnade sprutor inte kan lämnas in, kan undantag göras och en ny spruta lämnas ändå ut. - Åldersgräns för medverkan i programmet är 20 år och alla sprutor och kanyler som utdelas ska vara märkta på så sätt att deras ursprung går att spåra. - De injektionsnarkomaner som ingår i verksamheten måste också kunna erbjudas behandling för att ta sig ur sitt missbruk om de så önskar Socialstyrelsens föreskrifter på remiss Hösten 2006, efter det att lagen trätt i kraft, skickade Socialstyrelsen ut sina föreskrifter för lagens ansökningsförfarande och krav på remiss. Remissyttrande inkom av 20 instanser. Vissa justeringar av texten i föreskrifterna gjordes med anledning av remissrundan, innan beslut om föreskrifternas slutliga lydelse togs i januari 2007 (Utredare på Socialstyrelsen, 2009, konversation) Socialstyrelsens föreskrifter om utbyte av sprutor och kanyler till personer som missbrukar narkotika - Vad innebär Socialstyrelsens föreskrifter om utbyte av sprutor och kanyler? För de fullständiga föreskrifterna, se Bilaga 2. - Föreskrifterna för ansökningsförfarandet innehåller 14 paragrafer som respektive landsting ska följa vid en ansökan paragraferna instruerar landstingen i vad som bör bifogas ansökan om sprututbytesprogram. - 5 paragrafen förklarar hur landstingen bör gå tillväga om de vill förlänga sitt tillstånd efter två år paragraferna innehåller vilka krav Socialstyrelsen har på bemanning av ett program paragraferna innehåller kraven på att missbrukarna vid programmet ska få information och erbjudande om provtagningar m.m pargrafen beskriver krav på kvalitet och rutiner av ett program paragrafen innehåller krav på dokumentation av patienterna paragraferna förklarar de rapporteringskrav som föreligger inom programmet, denna rapportering gäller verksamheten och ej patienterna. 8

15 2.3 Siffror och statistik Besök Ca 1200 missbrukare byter sprutor i Malmö årligen. Till Lund kommer ca 350 brukare per år (SOU 2004:13, s 210). Mellan 50 och 60 personer besöker dagligen mottagningen i Malmö och årligen besöks mottagningen ca gånger. I Lund är siffran ca 2000 besök/år. Ca 95 procent av kanylerna och sprutorna återlämnas (Ds 2004:06, s 29; Andersson, 2007) Hiv och hepatit De flesta av missbrukarna, ca 75 procent, är redan smittade av hepatit C vid sitt första besök vid programmet. Nästan 100 procent av missbrukarna är immuna eller vaccinerade mot hepatit B. Vid Lund har inga lokala hiv-fall upptäckts vid tester, dock har ett tiotal fall påträffats hos missbrukare som smittats på annan ort. I Malmö har inga hiv-fall upptäckts sedan år 2000 (Ds 2004:06, s 29). 3. Teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning 3.1 Teoretiska utgångspunkter Svensk narkotikapolitik Fram till 1950 sågs inte narkotika som ett stort problem i det svenska samhället. Vid mitten av 50-talet utmanades dock det medicinska synsätt på narkotika som dittills varit dominerande i Sverige av ett nytt, mer rättsligt och polisiärt orienterat perspektiv. Detta perspektiv utgick från en kontroll- och sanktionsstrategi och avsåg att hejda missbruket genom att minska utbudet av narkotika i samhället (Johnson, 2005, s 29). Perspektivet ledde till att Medicinalstyrelsen, den ansvariga myndigheten för hälso- och sjukvården, begränsade läkarnas förskrivningar av narkotikaklassade läkemedel och ville med detta strypa den lagliga tillgången av narkotika. Vad Medicinalstyrelsen inte hade räknat med var dock att den svarta marknaden för droger växte, receptförfalskningar blev vanligt och apoteksinbrott likaså (ibid., s 29). Sommaren 1958 utsågs därför en särskild narkotikaåklagare i Stockholm. Fram till och med 60-talet sågs narkotikan dock inte som något större samhälleligt problem. Efter 60-talet betraktades allt icke-medicinskt bruk av narkotika som missbruk (ibid., s 27). Denna hårdnande narkotikalagstiftning blev, i början av 60-talet, ganska 9

16 omgående ifrågasatt. Kritiken som uppstod menade att brukarna nu, mer eller mindre, tvingades bli kriminella och att detta försvårade deras möjlighet till rehabilitering. De socialläkare som stod för merparten av kritiken ansåg att missbruket borde betraktas som en sjukdom (ibid., s 30) grundades Riksförbundet för Hjälp åt narkotika- och Läkemedelsmissbrukare (RFHL) i Stockholm. Grundandet av RFHL var en direkt reaktion mot polisens och det rättsliga systemets ökande inflytande på det narkotikapolitiska området. RFHL menade framförallt att man inte borde förfölja sjuka, utan istället erbjuda dem vård (ibid., s 30). RFHL:s starka opinion fick fäste och medförde att det i april 1965 inleddes ett försök med legalförskrivning av narkotika till missbrukare. Försöket pågick fram till maj 1967 och under den tiden fick ca 156 missbrukare recept på legal narkotika av ett fåtal läkare (ibid., s 30f). Patienterna kunde ta hem narkotika för flera dagars bruk och om receptet för några dagars konsumtion tog slut för tidigt kunde patienterna komma tillbaka till läkarna och hämta mer (Lenke & Olsson, 1998, s 184). Det antas, i och med detta, ha läckt ut en stor del av den föreskrivna narkotikan till den svarta marknaden. Detta försök har utvärderats av bl. a polisläkaren Nils Bejerot. Bejerot menar att legalförskrivningen bidrog starkt till spridningen av narkotikamissbruk, framförallt till ungdomar. Bejerot menar även att minskningen av narkotika under 1968 och 1969 berodde på försökets nedläggning 1967 (ibid., s 185). Andra utvärderingar av försöket menar dock att legalförskrivningen varken gjorde till eller från när det kommer till spridningen av missbruket (Johnson, 2005, s 31; Lenke & Olsson, 1998, s 186). Tham menar att den stora ökningen av injektionsmissbrukare i Stockholm startade redan flera år innan försöket (Tham, 2003, s 11). Att man fått så skilda resultat i utvärderingarna beror på att legalförskrivningen inte genomfördes som ett vetenskapligt experiment och har därför stora metodologiska brister (Lenke & Olsson, 1998, s 183). Denna period i Svensk narkotikapolitik har fått stor betydelse som ett varnande exempel. Om någon vill prova en ny ansats, relaterad till skadereducering, s.k. harm reduction, som inte syftar till total drogfrihet blir de avvisade med förklaringen att det endast resulterar i katastrofala konsekvenser (Lenke & Olsson, 1998, s 188; Johnson, 2005, s 32). Under 60-talet startade även metadonprogrammet på försök. Under 70- och 80-talet gjordes många försök att få metadonprogrammet förbjudet, men utan framgång (Goldberg, 2000, s 247). Idag är det ett etablerat behandlingsprogram som finns i Stockholm, Uppsala, Malmö och Lund (ibid., s 285) skärptes narkotikasynen ytterligare då Narkomanvårdskommittén tillsattes. Kommitténs uppgift var att utveckla ett omfattande program mot narkotikamissbruket, detta 10

17 skulle ske via kontrollpolitik, narkomanvård och preventiva åtgärder. Detta medförde att narkotikan etablerades som ett definitivt samhällsproblem i Sverige i slutet på 60-talet (Johnson, 2005, s 32). Kommittén föredrog även narkotikastrafflagen (1968:64). Johnson (2005) sammanfattar 50- och 60-talen som en nyorienteringsperiod inom narkotikaområdet. Det gick från att ha varit ett medicinskt, privat problemområde till att betraktas som ett samhällsproblem (ibid., s 33). Under 70-talet infördes en låt gå-politik och decenniet har framställts som det liberala decenniet (Tham, 2003, s 12). Under de sista åren på 70-talet skiftade dock fokus och politiken gick över från att ha varit inriktad på internationella intressen och behandling av narkotikaoffer till att bli en polisorienterad strategi med inriktning på att rensa gatorna från narkotikalangare. Langarna placerades i tvångsbehandling för att få stopp på den smittsamma sjukdomen, vilket var det sätt som myndigheterna presenterade narkotika på för allmänheten. Från och med slutet på 70-talet var allt innehav av narkotika olagligt och påföljden var som lägst böter (Lenke & Olsson, 2002, s 69) skedde en brytpunkt i utvecklingen av narkotikapolitiken. Innan 1980 riktades lagstiftningen mot tillverkare och grossister, men efter 1980 riktade sig lagstiftningen även mot missbrukaren enligt filosofin: missbrukaren som den svagaste länken i narkotikahanteringen. Bristen på missbrukare ger ingen efterfrågan av narkotika, alltså finns heller inget behov av densamma (Tham, 1996, s 181). Behandlingen av missbrukare i särskilda behandlingshem och på familjehem utvidgades också kraftigt under 80-talet, detta p.g.a. hotet från hiv/aids. 165 miljoner kronor lades inom ramen för en Offensiv narkomanvård (ibid., s 181). Även polisens resurser ökade och särskilda aktioner sattes igång mot narkotikan på gatorna vilket bidrog till att antalet lagföringar och fängelsedomar fördubblades från 70- till 80-talet. Missbruket skulle nu helt elimineras och regeringen och riksdagens nya motto löd: Ett narkotikafritt samhälle (ibid., s 181). Under och 2000-talet har kampen mot narkotika hårdnat ytterligare och målsättningen ett narkotikafritt samhälle gäller fortfarande. Ytterligare straffskärpningar har gjorts under årtiondena och böter för konsumtion har införts på straffskalan, nolltolerans mot narkotika har införts i trafiken och polisen har fått rätt att ta blod- och urinprov vid misstanke om narkotikabrott. Ytterligare kontrollåtgärder har alltså skapats. Den nationella narkotikasamordnaren, Mobilisering mot narkotika, tillsattes 2002 för att skärpa kampen mot narkotika ytterligare. En ny alkohol- och narkotikahandlingsplan för perioden lades också fram av regeringen (CAN, 2007, s 100ff). Tham (2003) har sammanfattat den narkotikapolitiska utvecklingen i Sverige så här: 11

18 Svensk narkotikapolitik de senaste 20 åren utmärks av ständigt nya krav på mer straff, kontroll och polisiära insatser. När sedan dessa åtgärder inte visat sig ge önskvärda effekter blir slutsatsen mer straff och kontroll (Tham, 2003, s 65). För en fullständig redogörelse över narkotikapolitikens utveckling, år för år, se Bilaga 3. Vad som har hävdats vara raka motsatsen till den svenska restriktiva narkotikapolitiken är det skademinskande perspektivet, harm reduction Harm reduction Harm reduction är ett ganska ungt begrepp, vilket gör det svårt att finna någon exakt innebörd och förklaring av harm reduction. The International Harm Reduction Association (IHRA) förklarar begreppet så här (min översättning): Harm reduction hänvisar till riktlinjer, program och projekt med inriktning på att reducera hälsofarliga, sociala och ekonomiska skador förknippade med psykiskt påverkbara substanser, exempelvis narkotika. Det är en bevisbaserad och kostnadseffektiv ansats, vilket ger fördelar för individen och samhället (Ihra.net). Det finns två huvudpelare inom harm reduction. En är en realistisk folkhälsoansats och en annan är baserad på en människorättslig ansats (Ihra.net). En annan förklaring till harm reduction är: [ ] any policy or program designed to reduce drug-related harm without requiring the cessation of drug use. Interventions may be targeted at the individual, the family, community or society (Camh.net, s 2). Harm reduction kan man spåra ända tillbaka till 1920-talet i Sverige då Ivar Bratt var med och införde motbokssystemet. Redan då förändrades alkoholpolitiken i den riktningen att man insåg att det inte går att skapa ett alkoholfritt samhälle, men att man kan minimera alkoholens skadliga effekter (Goldberg, 2000, s 257). Detta är något som Alec Carlberg, tidigare förbundsordförande i RFHL, menar stämmer överens även med narkotikan i samhället: Ingen tror på allvar att det går att upprätta ett narkotikafritt samhälle. En realistisk politik tar sin utgångspunkt att det alltid kommer att finnas narkotika i olika stora mängder, till olika priser under olika tidsperioder (Carlberg, 2001). 12

19 I harm reduction är inte utgångspunkten att ingen ska prova eller använda illegala droger, utan snarare vetskapen att somliga kommer att välja att använda droger, oavsett samhällets syn på missbruk (Goldberg, 2000, s 308). Därför blir skadereduceringen väldigt central i harm reduction-ansatsen. En viktig anledning till att harm reduction dök upp i debatten om den svenska narkotikapolitiken beror på den ökade spridningen av hiv i Sverige Hiv-spridningen i Sverige De första hiv-fallen påträffades i Sverige under början av 80-talet. Hiv-epidemin bland injektionsmissbrukare i Stockholm startade 1983 (SOU 2004:13, s 200). Spridningen av hiv gick från början mycket snabbt mellan injektionsmissbrukarna kunde det första antikroppstestet genomföras, vilket visade att ca två av tio injektionsmissbrukare som testade sig var hiv-positiva. De följande åren blev rusningen till att få testa sig stor och mellan åren upptäcktes 443 fall av hiv-infektion bland injektionsmissbrukare i Sverige, varav 78 procent från Stockholms län (ibid., s 200). Åren anmäldes 45 nya fall per år, men sen avtog antalet hiv-smittade injektionsmissbrukare ganska snabbt. Under 90-talet låg incidensen på ca 25 fall per år i Sverige och sjönk ytterligare i början på 2000-talet till 16 fall per år. År 2001 påträffades dock 37 nya fall av hiv-smitta hos injektionsmissbrukarna varav 25 från Stockholms län sjönk antalet nytillkomna hivsmittade injektionsmissbrukare till 29 personer, varav 17 personer var från Stockholms län. Dock sägs en orsak till ökningen bero på en intensifierad provtagning bland missbrukare och hemlösa (ibid., s 201) Ända sedan utbrottet som följde de första fallen av hiv och fram till och med år 2006, har Stockholm svarat för drygt två tredjedelar av de rapporterade hiv-fallen bland injektionsmissbrukare i Sverige. När det gäller tyngre former av narkotikamissbruk förekommer stora regionala skillnader. Detta ser man t ex om man jämför exempelvis Stockholm med Malmö och Göteborg. Göteborg- och Malmöregionen har tillsammans svarat för ca 11 procent av hiv-fallen i Sverige. (CAN, 2007, s 126f; SOU 2004:13, s 201). Hiv-fallen bland missbrukare ökar markant varje år, nya fall/år bara i Stockholm (intervju med utredare på Socialstyrelsen). En annan blodburen sjukdom som är precis lika farlig bland injektionsmissbrukare är hepatit C. Enligt regeringens proposition (2005/06:60) bär ca 90 procent av alla injektionsmissbrukare på hepatit C. Mellan åren 1990 och 1992 ökade hepatit C kraftigt bland injektionsmissbrukare. Siffran steg från 280 nyupptäckta fall 13

20 1990 till 3200 nyupptäckta fall 1992 (Proposition 2005/06:60, s 124f). Tyvärr är denna sjukdom inte lika uppmärksammad som hiv och det finns inte lika mycket information att tillgå om hepatitspridningen som hiv-spridningen bland injektionsmissbrukarna Sammanfattning teoretiska utgångspunkter För att klargöra mitt syfte med valet av teori så tänkte jag sammanfatta ovanstående avsnitt. I Sverige har vi sedan 60-talet fört en mer restriktiv narkotikapolitik, där mottot är att införa ett narkotikafritt samhälle med nolltolerans mot narkotika som följd. Under 60-talet var det dock några kritiker som gjorde sig hörda och ett försök med legalförskrivning infördes. Trots att detta försök misslyckades så har denna period satt sina spår i svensk narkotikapolitik. Förespråkarna till den restriktiva narkotikapolitiken hävdar att detta är ett bevis på att skadereducerande åtgärder inte fungerar, medan motståndarna till den restriktiva narkotikapolitiken menar motsatsen. Det har alltså sedan 60-talet pågått en diskussion om å ena sidan absolutism och noll tolerans mot narkotika och å andra sidan smittskydd och skadereducering för injektionsmissbrukare. Frågan är dock om dessa två utgångspunkter måste konkurrera eller om en kombination av dem båda skulle vara möjlig. Måste det ena synsättet utesluta det andra? 3.2 Tidigare forskning Sprututbyte är ett omtalat och väl debatterat område. Trots detta finns inte så mycket akademiska arbeten om ämnet. Det finns åtskilliga tidningsartiklar, blogginlägg och kommentarer om sprututbytets för- och nackdelar, men få vetenskapliga publikationer om ämnet. Av de texter som jag funnit om sprututbytesprogrammet har jag valt att i första hand använda mig av Promemorian (Ds 2004:06) som lades fram inför lagförslaget, propositionen (2005/06:60) från regeringen, en avhandling (Stenström, 2008), några rapporter och uppsatser som belyser ämnet. Åtskilliga utvärderingar har också gjorts av sprututbytesprogrammen i Malmö och Lund, delvis av Socialstyrelsen, men även av programmen själva. Dessa utvärderingar har, som sagt, lett fram till lagförslaget (Ds 2004:06) och propositionen (2005/06:60) som sedan låg till grund för lagen (2006:323). Jag har även funnit en del externa utvärderingar, några rapporter och kritiska granskningar av programmet, men då jag ansett att de inte tillför uppsatsen med ny information än den jag funnit tidigare så har de valts bort. 14

Datum 2013-05-22. Motion av Malena Ranch (MP) om möjliggörande av sprututbyte i Uppsala län

Datum 2013-05-22. Motion av Malena Ranch (MP) om möjliggörande av sprututbyte i Uppsala län 3Jö Uppsala ^ KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Holm Kjell Datum 2013-05-22 Diarienummer NHO-2013-0076.33 Nämnden för hälsa och omsorg Motion av Malena Ranch (MP) om möjliggörande

Läs mer

Remissvar: ändring av lagen (2006:323) om utbyte av sprutor och kanyler.

Remissvar: ändring av lagen (2006:323) om utbyte av sprutor och kanyler. SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Ulf Eiderbrant 2015-03-18 SCN-2015-0043 Socialnämnden Remissvar: ändring av lagen (2006:323) om utbyte av sprutor och kanyler. Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Sprutbyte i Stockholm -en preventiv verksamhet för personer i aktivt injektionsmissbruk

Sprutbyte i Stockholm -en preventiv verksamhet för personer i aktivt injektionsmissbruk Sprutbyte i Stockholm -en preventiv verksamhet för personer i aktivt injektionsmissbruk Martin Kåberg Infektionsläkare Projektansvarig för sprutbytet i Stockholm Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut

Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2006-05-15 LS-LED06-159 47 Rätten till ersättning för kostnader för vård i annat EES-land - En översyn. Remissvar Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen

Läs mer

KOSTNADSANALYS. Transportstyrelsen. Författare Karin Armgarth Projektledare Helene Nord 7 september 2012 2012 Skill

KOSTNADSANALYS. Transportstyrelsen. Författare Karin Armgarth Projektledare Helene Nord 7 september 2012 2012 Skill KOSTNADSANALYS Transportstyrelsen Författare Karin Armgarth Projektledare Helene Nord 7 september 2012 2012 Skill Om Skill Skill grundades 1997 och erbjuder akademikers kompetens genom rekrytering, uthyrning

Läs mer

SKRIVELSE 2011-12-07. Yttrande över remissen En EU-rättslig anpassning av regelverket för sprutor och kanyler (Ds 2011:38)

SKRIVELSE 2011-12-07. Yttrande över remissen En EU-rättslig anpassning av regelverket för sprutor och kanyler (Ds 2011:38) Stockholms läns landsting Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2011-12-07 i (i) LS 1111-1540 Landstingsstyrelsen r tandstwgsstyrelsen 1M2-20 * 011 Yttrande över remissen En EU-rättslig anpassning av regelverket

Läs mer

Stor okunskap om hivtestning bland landets vårdcentraler

Stor okunskap om hivtestning bland landets vårdcentraler Författare: Kajsa Althén och Fredrik Petterson Stor okunskap om hivtestning bland landets vårdcentraler Vid en rundringning till 28 vårdcentraler i tre städer i Sverige uppvisar många en stor okunnighet

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

2015-07-15 S2015/04694/FST

2015-07-15 S2015/04694/FST , > BB Remiss < REGERINGSKANSLIET 2015-07-15 S2015/04694/FST Socialdepartementet Enheten för familj och sociala Karin Hjelmer Telefon 08-405 44 81 tjänster Slutbetänkandet Barns och ungas rätt vid tvångsvård.

Läs mer

Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län

Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län 29 november 2012 Birgitta Hall Kurator Sunderby Sjukhus Ann-Louise Svedberg Lindqvist Sjuksköterska Smittskydd

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT DROGER MÅL: SYFTE:

HANDLINGSPLAN MOT DROGER MÅL: SYFTE: 1 Härnösands gymnasium HANDLINGSPLAN MOT DROGER Upprättad februari 2009 i samverkan mellan skola, polis och socialtjänst. Revideras vartannat år eller vid behov. Skolan ansvarar för att initiera revideringen.

Läs mer

2015-04-10 S2015/418/FS

2015-04-10 S2015/418/FS Remiss 2015-04-10 S2015/418/FS Socialdepartementet Enheten för folkhälsa och sjukvård Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering (SOU 2014:91) Remissinstanser: 1. Riksdagens ombudsmän (JO) 2. Justitiekanslern

Läs mer

Motioner. med förbundsstyrelsens yttranden. och förslag till beslut

Motioner. med förbundsstyrelsens yttranden. och förslag till beslut Motioner med förbundsstyrelsens yttranden och förslag till beslut FUB:s förbundsstämma 9-10 maj 2015 Motioner inför förbundsstämman 2014 Nr Sid 1 Ny insats i LSS-boendestöd och hemtjänst, LL 3 2 Bra hälso-

Läs mer

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument handlingsplan Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument Ansvar och genomförande KSF/Hållbart samhälle/folkhälsa Uppföljning

Läs mer

Hälsoläget för personer med narkotikaproblem. Samarbete ger möjligheter!

Hälsoläget för personer med narkotikaproblem. Samarbete ger möjligheter! Hälsoläget för personer med narkotikaproblem Samarbete ger möjligheter! Dokumentation från konferens i Göteborg 27 januari 2011 Hur kan vi förbättra hälsoläget för personer med narkotikaproblem? Frank

Läs mer

Assisterad befruktning ja men var?

Assisterad befruktning ja men var? Assisterad befruktning ja men var? Lägesrapport, augusti 2013 Inledning RFSL och RFSL Stockholms presenterade under Stockholm Pride 2011 rapporten En bättre familjepolitik- lika rätt till assisterad befruktning.

Läs mer

Centerpartiet, Anders W Jonsson, vice partiledare och välfärdspolitiska talesperson.

Centerpartiet, Anders W Jonsson, vice partiledare och välfärdspolitiska talesperson. SVT-enkät (20150601), svensk narkotikadödlighet. Eventuella frågor besvaras av johan.wicklen[at]svt.se Centerpartiet, Anders W Jonsson, vice partiledare och välfärdspolitiska talesperson. Missbruksvården

Läs mer

Kontaktuppgifter om den funktion inom respektive landsting som svarar för att vidareförmedla utomlänsremisser till privata vårdgivare

Kontaktuppgifter om den funktion inom respektive landsting som svarar för att vidareförmedla utomlänsremisser till privata vårdgivare PROMEMORIA Vårt dnr 2011-05-12 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälso- och sjukvård Hasse Knutsson Kontaktuppgifter om den funktion inom respektive landsting som svarar för att vidareförmedla

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program 1 Antaget av kommunfullmäktige 1997-09-17, 258, Dnr: 134/96.709 1997-06-18, 244 Alkohol- och drogpolitiskt program Älvkarleby kommuns alkohol- och drogpolitiska program skall ligga i linje med nationella

Läs mer

Motion - Screening för att tidigt upptäcka tarmcancer

Motion - Screening för att tidigt upptäcka tarmcancer ÄRENDE 8 LF februari 2012 Motion - Screening för att tidigt upptäcka tarmcancer Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Motion från Kristina Winberg, SD Yttrande

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika Hiv och Hepatit Information till dig som injicerar narkotika 1 Informationsmaterialet är framtaget av och kan beställas från Smittskydd Stockholm Stockholms Läns Landsting. 08-737 39 09 registrator@smittskyddstockholm.se

Läs mer

Undersökning hepatit C

Undersökning hepatit C Stockholm 26 maj 2015 Undersökning hepatit C Svenska Brukarföreningen har i samarbete med biopharmaföretaget Abbvie gett undersökningsföretaget YouGov i uppdrag att mäta kunskapsnivån hos allmänheten.

Läs mer

Kontaktuppgifter om den funktion inom respektive landsting som svarar för att vidareförmedla utomlänsremisser till privata vårdgivare

Kontaktuppgifter om den funktion inom respektive landsting som svarar för att vidareförmedla utomlänsremisser till privata vårdgivare PROMEMORIA Vårt dnr 2015-09-16 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälso- och sjukvård Hasse Knutsson Kontaktuppgifter om den funktion inom respektive landsting som svarar för att vidareförmedla

Läs mer

Influensarapport för vecka 44, 2014 Denna rapport publicerades den 6 november 2014 och redovisar influensaläget vecka 44 (27/10-2/11).

Influensarapport för vecka 44, 2014 Denna rapport publicerades den 6 november 2014 och redovisar influensaläget vecka 44 (27/10-2/11). rapport för 44, 2014 Denna rapport publicerades den 6 november 2014 och redovisar influensaläget 44 (27/10-2/11). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...

Läs mer

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna Allmän SiS-rapport 2002:5 Sluten ungdomsvård år Redovisning och analys av domarna Av Anette Schierbeck ISSN 1404-2584 LSU 2002-06-25 Dnr 101-602-02 Juridikstaben Anette Schierbeck Sluten ungdomsvård Som

Läs mer

Vad ingår i hiv-statistiken? I nedanstående statistik ingår samtliga personer som rapporterats och har sin behandlande läkare i Stockholms län.

Vad ingår i hiv-statistiken? I nedanstående statistik ingår samtliga personer som rapporterats och har sin behandlande läkare i Stockholms län. Sammanfattning År 2014 ses en minskning av antalet rapporterade med hiv i Stockholms län. Smitta mellan män som har sex med män (MSM) fortsätter att dominera den inhemska spridningen i länet, men även

Läs mer

(I texten nedan används ordet landsting genomgående i stället för landsting/region)

(I texten nedan används ordet landsting genomgående i stället för landsting/region) Dagar om lagar 4 5 november 2014 Bo Thalén Vem äger patientjournalerna? (I texten nedan används ordet landsting genomgående i stället för landsting/region) Kan patientjournaler överlämnas från en vårdgivare

Läs mer

Vem ska få behandling? Ett smittskyddsperspektiv

Vem ska få behandling? Ett smittskyddsperspektiv Vem ska få behandling? Ett smittskyddsperspektiv Stephan Stenmark Smittskyddsläkare i Västerbotten Mål med smittskydd Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och

Läs mer

2015-06-22 S2015/2282/FS

2015-06-22 S2015/2282/FS Remiss 2015-06-22 S2015/2282/FS Socialdepartementet Enheten för folkhälsa och sjukvård SOU 2015:32 Nästa fas i e-hälsoarbetet Remissinstanser: 1. Riksdagens ombudsmän (JO) 2. Riksrevisionen 3. Justitiekanslern

Läs mer

Länsrättsutredningen

Länsrättsutredningen Kommunstyrelsen 2008-09-15 197 305 Arbets- och personalutskottet 2008-08-11 173 427 Dnr 08.391 11 septks14 Länsrättsutredningen Bilaga: Sammanfattning Ärendebeskrivning Luleå kommun har inbjudits att lämna

Läs mer

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län Blodburen smitta bland barn och ungdomar Blodburen smitta bland barn och ungdomar Denna broschyr är framtagen augusti 2013 av Nationellt kunskaps- och

Läs mer

Jämtlands Gymnasieförbund

Jämtlands Gymnasieförbund Jämtlands Gymnasieförbund Drogpolicy och handlingsplan för elever inom Jämtlands Gymnasieförbund Fastställd i direktionen 2013-11-08 Dnr 108-2012 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Definition...

Läs mer

HEROIN SOM MEDICIN I DANMARK

HEROIN SOM MEDICIN I DANMARK HEROIN SOM MEDICIN I DANMARK (Publicerat i Narkotikafrågan nr 1 2009) Nästa år (2009) startar ett försök med läkarförskrivet heroin till danska narkomaner. Politikerna har gett upp, säger Annemarie Outze

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1 (5) 2011-10-15 AdmD-277-2011 2011-05-27 S2011/4504/FST. Socialdepartementet 103 33 Stockholm

REMISSYTTRANDE 1 (5) 2011-10-15 AdmD-277-2011 2011-05-27 S2011/4504/FST. Socialdepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE 1 (5) Datum Diarienr 2011-10-15 AdmD-277-2011 Ert datum Ert diarienr 2011-05-27 S2011/4504/FST Socialdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende

Läs mer

Remissvar Örebro län

Remissvar Örebro län Remissvar Örebro län Fakta 17 remissinstanser; Regionförbundet, Länsstyrelsen, Landstinget, USÖ Örebro universitet, Örebro, Lekeberg, Karlskoga, Degerfors Hallsberg, Kumla, Laxå, Askersund, Nora, Lindesberg,

Läs mer

Kultur på recept svar på motion

Kultur på recept svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 19 (24) Dnr CK 2010-0431 86 Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

I mitt anförande ska jag undersöka narkotikakommissionens farhåga 1984 om att en kriminalisering av bruk skulle leda att man hamnar i ett urinträsk.

I mitt anförande ska jag undersöka narkotikakommissionens farhåga 1984 om att en kriminalisering av bruk skulle leda att man hamnar i ett urinträsk. Urinträsket SBF 2012-05-14 Hur har vi hamnat i urinträsket? I mitt anförande ska jag undersöka narkotikakommissionens farhåga 1984 om att en kriminalisering av bruk skulle leda att man hamnar i ett urinträsk.

Läs mer

Enkätundersökning om länsstyrelsens roll i kommunal avfallsplanering

Enkätundersökning om länsstyrelsens roll i kommunal avfallsplanering Bilaga 4 PM Enkätundersökning om länsstyrelsens roll i kommunal avfallsplanering 1 Bakgrund Naturvårdsverket arbetar med revidering av föreskrifter och allmänna råd om innehållet i kommunal avfallsplan.

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

17 april 2012. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST

17 april 2012. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST 17 april 2012 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST FSS yttrande till Socialdepartementet över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6). Sammanfattning

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län Blodburen smitta bland barn och ungdomar Denna broschyr är framtagen augusti 2013 av Nationellt kunskaps- och resurscentrum för barn och unga med hivinfektion,

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Remiss - Förslag till föreskrifter och allmänna råd om tandvård för personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar

Remiss - Förslag till föreskrifter och allmänna råd om tandvård för personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar 2012-06-26 Dnr: 22501/2011 1(6) Avdelningen för regler och tillstånd Mariana Näslund Blixt mariana.blixt@socialstyrelsen.se Enligt sändlista Remiss - Förslag till föreskrifter och allmänna råd om tandvård

Läs mer

Missbruk och infektioner. Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus

Missbruk och infektioner. Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus Missbruk och infektioner Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus Infektioner Patientfall 20-årig kvinna Iv missbruk sedan 15 års ålder Insjuknar i samband med egenavgiftning med

Läs mer

Drogtester i ett arbets och organisationspsykologiskt samt samhälleligt sammanhang. Marie Louise Österlind Högskolan Kristianstad

Drogtester i ett arbets och organisationspsykologiskt samt samhälleligt sammanhang. Marie Louise Österlind Högskolan Kristianstad Drogtester i ett arbets och organisationspsykologiskt samt samhälleligt sammanhang Marie Louise Österlind Högskolan Kristianstad Ett prioriterat delmål för den svenska alkoholpolitiken ALKOHOLFRIA ARBETSPLATSER

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i smittskyddslagen (2004:168); SFS 2004:877 Utkom från trycket den 16 november 2004 utfärdad den 4 november 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Syfte. Pedagogiskt Centrum. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Spelmiljö. Layout och bearbetning

Syfte. Pedagogiskt Centrum. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Spelmiljö. Layout och bearbetning HIV-spridning 1 Pedagogiskt Centrum GR Utbildning - Pedagogiskt Centrum syftar till att utveckla, utbilda och genomföra verksamhet med den upplevelsebaserade pedagogiken som verktyg och förhållningssätt.

Läs mer

Policy och handlingsplan för tidig upptäckt av drogmissbruk hos Elever

Policy och handlingsplan för tidig upptäckt av drogmissbruk hos Elever Policy och handlingsplan för tidig upptäckt av drogmissbruk hos Elever Framtagen i samverkan mellan Ekerö kommun, Polismyndigheten och Landstinget, HT 2012. 1 Innehållsförteckning 1. Varför en Policy och

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program Alkohol- och drogpolitiskt program Förslag från livsmiljörådet Antaget av kommunfullmäktige den 19 juni 2006 Dnr KS2006/421 Kommunkansliet Alko_06.doc Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Inställning...

Läs mer

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Ökad konsumtion 8 liter 1996 10,5 liter 2004 ren alkohol (per invånare 15 år och uppåt) 1 liter ren

Läs mer

Var fjärde domstol använder inte rättstolkar

Var fjärde domstol använder inte rättstolkar 1(6) Pressmeddelade den 23 februari 2011 Var fjärde domstol använder inte rättstolkar Var fjärde domstol i Sverige, 25 procent, ställer inte krav på att rättstolkar anlitas när de köper tolktjänster. Det

Läs mer

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar Länsstyrelsernas handläggningstider skl granskar Förord Den 2 maj 2011 fick Sverige en ny plan- och bygglag. Målet var att reglerna för bygglov och planering skulle förenklas. Man ville snabba upp bygglovsprocessen

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Samverka för att motverka

Samverka för att motverka En inspirationsskrift från Skånesamverkan mot droger Samverka för att motverka - om samverkan kring ungdomar i samband med risktillfällen Risktillfällen är ett samlingsnamn för kvällar, helger och perioder

Läs mer

Föräldraföreningen Mot Narkotika - UMEÅ

Föräldraföreningen Mot Narkotika - UMEÅ Föräldraföreningen Mot Narkotika i Umeå arbetar lokalt i Umeå och Västerbotten med att stötta och hjälpa anhöriga till drogmissbrukare. Vårt arbete är ideellt och vår drivkraft är att hjälpa andra människor

Läs mer

20 frågor om Kriminalvården

20 frågor om Kriminalvården 20 frågor om Kriminalvården Frågor och svar Duveholmsskolan Läsåret 2002-03 Innehållsförteckning HUR MÅNGA FÄNGELSER FINNS DET I SVERIGE?...3 HUR MÅNGA HÄKTEN FINNS DET I SVERIGE?...3 HUR MÅNGA FRIVÅRDSENHETER

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Sammanfattning 2014:8

Sammanfattning 2014:8 Sammanfattning Varje år placeras i Sverige omkring 8 000 ungdomar i Hem för vård eller boende (HVB). Majoriteten av dessa placeras på grund av egna beteendeproblem, t.ex. missbruk eller kriminalitet. En

Läs mer

Överenskommelse för ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län

Överenskommelse för ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län TJÄNSTEMANNAREMISS Dnr: KSL/12/0170 2013-03-15 Förvaltningschefer i Stockholms läns kommuner inom socialtjänst eller motsvarande Överenskommelse för ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Drogpolicy och handlingsplan för deltagare i Glokala folkbildningsföreningens verksamhet

Drogpolicy och handlingsplan för deltagare i Glokala folkbildningsföreningens verksamhet Drogpolicy och handlingsplan för deltagare i Glokala folkbildningsföreningens verksamhet Inledning Vi vill markera ett ställningstagande som klart tar avstånd från missbruk av droger av alla slag. Utifrån

Läs mer

Skriva uppsats på uppdrag?

Skriva uppsats på uppdrag? 2014-01-07 Sid 1 (6) Skriva uppsats på uppdrag? Information för uppdragsgivare samt för dig som skriver uppsats i företagsekonomi vid Handelshögskolan vid Umeå universitet 2014-01-07 Sid 2 (6) Skriva uppsats

Läs mer

För att föregå med gott exempel ska Varbergs Föreningsråd ej servera alkoholhaltiga drycker vid representation eller vid egna arrangemang.

För att föregå med gott exempel ska Varbergs Föreningsråd ej servera alkoholhaltiga drycker vid representation eller vid egna arrangemang. ALKOHOL- OCH DROGPOLICY för Varbergs Föreningsråd. Arbete och droger hör inte ihop Denna policy innebär ett klart avståndstagande från all form av ickemedicinsk användning av läkemedel samt missbruk av

Läs mer

Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun.

Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun. relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn BemötAnde Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun. Innehållsförteckning

Läs mer

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom barn-och ungdomsneurologi med habilitering SNPF:s bemanningsenkät sept 2011 Tidigare har 2st enkäter

Läs mer

Uppföljning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen

Uppföljning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2013-11-15 Dnr 83-2013 Uppföljning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen 1 SAMMANFATTNING Nämnden har följt upp sin tidigare granskning

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17). BESLUTSUNDERLAG 1/2 2015-05-15 Dnr: RS 2015-354 Regionstyrelsen Remissvar För kvalitet Med gemensamt ansvar har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Inger Linge Conny Andersson Carl-Anders Ifvarsson

Inger Linge Conny Andersson Carl-Anders Ifvarsson PROTOKOLL 133-137 Landstingsfullmäktige 2010-06-21 Justerat måndagen 21 juni den 2010 Inger Linge Conny Andersson Carl-Anders Ifvarsson 133 Inledning Ordföranden förklarade sammanträdet öppnat. Upprop

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program för s kommun Innehåll Drogpolitiskt program... 3 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Alkohol... 5... 5 Barn och ungdomar... 6 Vuxna... 6 Narkotika... 8... 8 Barn och

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Fastställt av kommunfullmäktige 2010-03-25 Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Bakgrund...3 3. Syfte...3 4. Mål...3

Läs mer

Riktlinjer för studenter vid Högskolan i Halmstad gällande droger Utbildningsnämnden ställer sig bakom dokumentet vid sammanträde 041216/050105.

Riktlinjer för studenter vid Högskolan i Halmstad gällande droger Utbildningsnämnden ställer sig bakom dokumentet vid sammanträde 041216/050105. Riktlinjer för studenter vid Högskolan i Halmstad gällande droger Utbildningsnämnden ställer sig bakom dokumentet vid sammanträde 041216/050105. 1. Bakgrund och definitioner Högskolan i Halmstad anser

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2008:95 1 (10) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:37 av Håkan Jörnhed m fl (v) om det ökade khatmissbruket i Stockholms län och landstingets insatser Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

Riktlinjer för Alkohol & Droger

Riktlinjer för Alkohol & Droger Riktlinjer för Alkohol & Droger Omtanke är en viktig del i FORIAs företagskultur. Genom att förebygga, upptäcka och rehabilitera missbruk visar Du som chef omtanke om dina medarbetare. Tillsammans med

Läs mer

HSF Ref 1500/600 Box 12081 102 23 STOCKHOLM Norrtälje kommun/ Tio hundranämnden Box 804 761 28 Norrtälje

HSF Ref 1500/600 Box 12081 102 23 STOCKHOLM Norrtälje kommun/ Tio hundranämnden Box 804 761 28 Norrtälje ÖVERBLICK ÖVER PATIENTGRUPPER OCH KOSTNADSANSVAR INOM VÅRDVAL FÖR SOMATISK SPECIALISTVÅRD Denna sammanställning är en vägledning för fakturering av vårdkostnader gällande de olika patientkategorierna inom

Läs mer

Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen

Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-09-04 Dnr 117-2012 Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen 1 SAMMANFATTNING Nämnden har granskat de 83 beställningar

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Brottsförebyggande rådet 2013-05-27 10 (19) Plats och tid Kommunhuset Vingåker, måndagen den 18 februari 2013, kl 08.30-11.00. Beslutande Björn Andersson, ordförande Anneli Bengtsson, vice kommunstyrelsens

Läs mer

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun.

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. 1(6) Ramona Persson/Tor Nilsson 0155-264116 Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. Beslut Länsstyrelsen i Södermanlands län riktar kritik mot

Läs mer

Nothing about us without

Nothing about us without Nothing about us without Att leva inte dö- i Norden Att komma med en lösning; hur att få ner de höga dödstalen kanske inte är så komplicerat och svårt? Om man utgår ifrån faktorer som förlänger människors

Läs mer

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten Äldreguiden 2013 Totalt har 97 procent (312 av 321) av kommunerna och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö deltagit i kommun- och enhetsundersökningen som levererar uppgifter till Äldreguiden.

Läs mer

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Runt varje person som missbrukar

Läs mer

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Cirkulär 6-07 Till Socialnämnd eller motsvarande Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Presidiet i Kommunförbundet

Läs mer

Allt missbruk kan behandlas.

Allt missbruk kan behandlas. 2014-08-01 1 (5) DROGPOLICY FÖR VOXNADALENS GYMNASIUM Vision Allt missbruk kan behandlas. Att motverka och förhindra missbruk och ohälsa är viktigt. När individen inte längre har förmågan att ta ansvar

Läs mer

Betänkandet Trängselskatt - delegation, sanktioner och utländska fordon (SOU 2013:3) svar på remiss från finansdepartementet

Betänkandet Trängselskatt - delegation, sanktioner och utländska fordon (SOU 2013:3) svar på remiss från finansdepartementet 2013-04-02 KS-2013/371.441 1 (5) HANDLÄGGARE Viktoria Thonäng viktoria.thonang@huddinge.se Kommunstyrelsen Betänkandet Trängselskatt - delegation, sanktioner och utländska fordon (SOU 2013:3) svar på remiss

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Lärarhandledning. På liv & död...

Lärarhandledning. På liv & död... Lärarhandledning På liv & död... VEM HAR RÄTT TILL MEDICIN? Studielmaterialet På liv & död - Vem har rätt till medicin? består av ett elevmagasin och en kort lärarhandledning. Syftet med materialet är

Läs mer

Mål med smittskydd. Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom. Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling

Mål med smittskydd. Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom. Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling Mål med smittskydd Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling Sidan 1 Smittskyddslagen I varje landsting ska det finnas en smittskyddsläkare. 1:9 SmL

Läs mer

Tillgängligheten för klienter inom enheten ekonomiskt bistånd rapport

Tillgängligheten för klienter inom enheten ekonomiskt bistånd rapport : Rapport Kundvalskontoret 2009-05-18 Elisa-Beth Widman/Gun-Britt Kärrlander 08-590 971 50/972 33 Dnr Fax 08-590 733 41 SÄN/2009:148 gun-britt.karrlander@upplandsvasby.se Social- och äldrenämnden Tillgängligheten

Läs mer

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703 Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-03-28 Dnr 114-2011 Försvararsamtal BAKGRUND Enligt lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet (tillsynslagen) har Säkerhets-

Läs mer

Influensarapport för vecka 49, 2014 Denna rapport publicerades den 11 december 2014 och redovisar influensaläget vecka 49 (1-7/12).

Influensarapport för vecka 49, 2014 Denna rapport publicerades den 11 december 2014 och redovisar influensaläget vecka 49 (1-7/12). rapport för 49, 2014 Denna rapport publicerades den 11 december 2014 och redovisar influensaläget 49 (1-7/12). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...

Läs mer