Ammekøers adfærd ift. vejret året rundt i Sverige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ammekøers adfærd ift. vejret året rundt i Sverige"

Transkript

1 Ammekøers adfærd ift. vejret året rundt i Sverige Anders Herlin, SLU Alnarp Lena Lidfors, SLU Skara Kristina Lindgren, JTI Uppsala Katharina Graunke, Leibniz Institut, Rostock Lars GB Andersson, SLU Alnarp

2 Liggbeteende hos utegående nötkreatur på vintern

3 Disposition Bakgrund Studien Resultat Slutsatser

4 Bakgrund Utegångsdjur som alternativ till traditionell inhysning på stall Djurskyddsmässiga betydelse för nötkreatur? Djuren har förmåga till fysiologisk och beteendemässig anpassning till kallt klimat för att upprätthålla kroppstemperaturen: Öka värmeproduktion (Under nedre kritisk temperatur) - Huttra - Öka rörelser - Högre foderintag Minska värmeavgivning - Öka isolering - Öka subkutant fett - Öka pälsens tjocklek - Piloerektion pälsens isolering ökar - Beteende - Ligga - Positionering av kroppen beroende på väder och solinstrålning - Uppsökande av skydd - Bildning av klunga/hjord Upplevd temperatur beror på miljöfaktorer som Vindhastighet, nederbörd, Vind * Regn, solinstrålning

5 Liggbeteendet hos nötkreatur och som mått på välbefinnande Liggbeteende studerat i inomhusmiljöer Mjölkkor: % av dygnet Ungdjur: % av dygnet Liggbeteende i utomhusmiljöer Ferala nötkreatur Chillingham cattle Studerat mest dagtid och viss tid på natten vinter och sommar Liggande sommartid 34,8 36,6% av obs; vinter: 26,7 10,5%

6 Betydelsen av liggande (inomhus) Påtvingat stående 3-5 h Kompenseras under påföljande dygn helt eller delvis Stressreaktioner cortisol, onormala beteenden

7 Liggande påverkas av Mer liggande i större liggbås och större yta i box Olika inredningsdetaljer, skötsel Nackbom Bringplanka Underlag Fukthalt i strömaterial Underlag på gångytor Mjukare gångytor minskar liggande i liggbås

8 Djurskyddsmyndigheten Föreskrifter, L100 Krav på byggnad för att ge skydd åt utegångsdjur Tidigare gavs dispenser men DM började hårdare tillämpa föreskrifterna Fokus på liggplats och väderskydd Domar i länsrätter/kammarrätt Nu: möjlighet till anslutning till djurvälfärdsprogram för att slippa byggnad Forskningsprojekt om utgångsdjur Stiftelsen lantbruksforskning

9 Liggbeteende och påverkan av olika väderförhållanden Mål Djurens användning av skydd (mot väder) som finns i betesmarken 0 1

10 Studie om utegående nötkreatur/dikor 6 gårdar i södra halvan av Sverige 8 kor per omgång/period om ca 20 dagar 2 perioder per gård (utom gård 2) Mitten av oktober - början av april under 2 vintrer

11 Karaktärinsering av gårdarna GIS för landskapskaraktärer öppet slutet - olika grad av väderskydd Tillgång till byggda skydd Djurtäthet (0,5-4,8)

12 Material Gård Gård 2 Gård 4 Gård 5 Gård 3 Gård 6

13 Datainsamling och bearbetning IceTag3D från IceRobotics Loggar djurens aktivitet med accelerometerteknik, 16 ggr / sek Ligger Står Använde registrering var 15 minut

14 Djurens position GPS halsband Vectronics Position var 15 minut + Väderstation

15 Bearbetning Över registreringar Integrerat dataset Position för liggande var 15 minut Statistik SAS Vissa IceTag dysfunktionella/förlorades + problem med problem med GPS i början = förlorade data byttes ut under studien

16 Resultat 78 kor (av 88) Besättningar Över dygn Perioder Över perioder Område i hagen (skyddskategori) Påverkan av väderparametrar

17 Andel liggande per dygn på de olika gårdarna (0,39)

18 Liggande Gårdar och perioder

19 Liggande över dygnet

20 Prozent liegende Tiere Prozent liegende Tiere Procent liggande fördelade över dygnet Gård 1, oktober Gård 3, december Prozent liegende Tiere Prozent liegende Tiere andel liggande :00 Feb/mars :00 2:00 3:00 4:00 5:00 6:00 7:00 8:00 9:00 10:00 11:00 12:00 Uhrzeit 13:00 14:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 21:00 22:00 23:00 50 andel liggande Mars/april Uhrzeit :00 01:00 02:00 03:00 04:00 05:00 06:00 07:00 08:00 09:00 10:00 11:00 12:00 Uhrzeit 13:00 14:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 21:00 22:00 23: Uhrzeit

21 Liggande under natt, dag och halvdager

22 Liggande natt och dag (gårdar och perioder)

23 Påverkan av vädret analys på 15 min-nivå Väderparametrar Påverkan Vindhastighet Ligga -6,75*** Temperatur Ligga 17,26 *** Regn Ligga 9,63*** Wind Chill Index Ligga -13,61*** t-värden; ***: p < 0,001

24 Uppdelat på gårdarna Väderparametrar Gård 1 Gård 2 Gård 3 Gård 4 Gård 5 Gård 6 Vindhastighet ns ns Temperatur ns ns ns ns Regn Wind Chill Index ns ns ns

25 Liggande fördelat på olika skydds/områdeskategorier öppet fält Något skydd Sluten Skog Vindskydd saknas

26 Andel liggande inom skydds/områdeskategori 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Öppet fält Något skydd Sluten Skog Vindskydd Saknas

27 Slutsatser Liggande påverkas av Gårdens management, utfodringsrutiner Väder Väderskyddsområde/plats Korna väljer själva optimal miljö

28

29

Stahl-Allee 2, D-18196 Dummerstorf, Tyskland

Stahl-Allee 2, D-18196 Dummerstorf, Tyskland SLUTRAPPORT Val av liggplats och väderskydd hos dikor vid utedrift vintertid Lena Lidfors¹, Anders Herlin², Kristina Lindgren³, Lars GB Andersson 4 & Katharina Graunke 5 ¹Institutionen för husdjurens miljö

Läs mer

SLUTRAPPORT Val av liggplats och väderskydd hos dikor vid utedrift vintertid

SLUTRAPPORT Val av liggplats och väderskydd hos dikor vid utedrift vintertid SLUTRAPPORT Val av liggplats och väderskydd hos dikor vid utedrift vintertid Lena Lidfors¹, Anders Herlin², Kristina Lindgren³, Lars GB Andersson 4 & Katharina Graunke 5 ¹Institutionen för husdjurens miljö

Läs mer

Projektets förlopp.. Vägar till hållbar svensk nötköttsproduktion Projekt på Alnarp. Hållbar utveckling består av tre delar: Metod.

Projektets förlopp.. Vägar till hållbar svensk nötköttsproduktion Projekt på Alnarp. Hållbar utveckling består av tre delar: Metod. Vägar till hållbar svensk nötköttsproduktion Projekt på Alnarp Anders Herlin Hållbar utveckling består av tre delar: Ekologisk hållbarhet: att långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga

Läs mer

Dra nytta av svensk erfarenhet av utedrift Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Dra nytta av svensk erfarenhet av utedrift Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Dra nytta av svensk erfarenhet av utedrift Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Frikopplingen av de tidigare djurbidragen minskar de rörliga intäkterna i nötköttsproduktionen. Detta gör det ännu viktigare än tidigare

Läs mer

Seminarium: När fryser nötkreatur Tid och plats: Måndagen 8 maj kl. 13.00 Nya Aulan, Alnarpsgården Alnarp

Seminarium: När fryser nötkreatur Tid och plats: Måndagen 8 maj kl. 13.00 Nya Aulan, Alnarpsgården Alnarp Seminarium: När fryser nötkreatur Tid och plats: Måndagen 8 maj kl. 13.00 Nya Aulan, Alnarpsgården Alnarp Detta seminarium avser ge en vetenskaplig belysning av hur nötkreatur påverkas av och hanterar

Läs mer

Djurskyddsmyndigheten föreskriver 1, med stöd av 4, 18 och 29 djurskyddsförordningen (1988:539), följande samt beslutar följande allmänna råd:

Djurskyddsmyndigheten föreskriver 1, med stöd av 4, 18 och 29 djurskyddsförordningen (1988:539), följande samt beslutar följande allmänna råd: Djurskyddsmyndighetens författningssamling Djurskyddsmyndigheten Box 80 532 21 SKARA Tel: 0511-274 00, fax 0511-274 90 ISSN 1652-3040 Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om uppfödning,

Läs mer

2013-04-16. Varsågod - trapporna kan med fördel användas som ett hjälpmedel i all rådgivning!

2013-04-16. Varsågod - trapporna kan med fördel användas som ett hjälpmedel i all rådgivning! Till rådgivningstjänsterna Fråga Kon och Hälsopaket Mjölk har ett antal trappor för åtgärder tagits fram, baserade på de djurbedömningar som utförs inom tjänsterna. Trapporna bygger på att de mest grundläggande

Läs mer

Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen

Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen 2012-07-06 1 (5) Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen 1. Vad innebär det att alla svenska kor ska gå ut på bete? Djurskyddsförordningen säger att nötkreatur för mjölkproduktion och som är äldre

Läs mer

Hur hanterar vi inbyggda hygienproblem i våra nya stallar?

Hur hanterar vi inbyggda hygienproblem i våra nya stallar? Hur hanterar vi inbyggda hygienproblem i våra nya stallar? Christer Bergsten Biosystem o teknologi SLU Alnarp Vad menar vi med hygien? HYGIEIA Står för renhet och hälsa Hygien i våra stallar innebär: Rena

Läs mer

Hur påverkas jordbruket av ett förändrat klimat?

Hur påverkas jordbruket av ett förändrat klimat? Hur påverkas jordbruket av ett förändrat klimat? Hur påverkas ditt företag av ett förändrat klimat? Syfte:Rusta svenska lantbrukare med kunskap, så att de kan anpassa sina företag till ett förändrat klimat

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax: , telex: SJV-S

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax: , telex: SJV-S Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om uppfödning,

Läs mer

Hälsoläget i framtiden större besättningar och varmare klimat? Extrema temperaturer. Hälsoeffekter hos djuren av ändrat klimat

Hälsoläget i framtiden större besättningar och varmare klimat? Extrema temperaturer. Hälsoeffekter hos djuren av ändrat klimat Hälsoläget i framtiden större besättningar och varmare klimat? Anita Jonasson Veterinär Svenska Djurhälsovården Källor Klimat och sårbarhetsutredningen (SOU M27:6), bilaga B34 En ännu varmare värld. Växthuseffekten

Läs mer

Komfortmattor CM20 2 CM25 4

Komfortmattor CM20 2 CM25 4 Komfortmattor CM20 2 CM25 4 DeLaval båspallsmatta CM20 9:50 DeLaval båspallsmatta CM 20 till lösdrift är specialtilverkad för att ge en bekväm liggplats för dina mjölkkor. Vid beställning inkl monteringsbeslag.

Läs mer

Utforma kalv- och ungdjurstallet

Utforma kalv- och ungdjurstallet Utforma kalv- och ungdjurstallet rätt Catarina Svensson, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU och, catarina.svensson@slu.se Catarina svensson är smålänning, veterinär sedan 1988, VMD, docent och professor

Läs mer

Effektivisera med den nya tekniken i animalieproduktionen

Effektivisera med den nya tekniken i animalieproduktionen Effektivisera med den nya tekniken i animalieproduktionen Anders Herlin Biosystem och teknologi, SLU Alnarp Agenda Introduktion Precisionsdjurhållning De nya verktygen sensorerna som fångar upp Exempel

Läs mer

Övervintring I höstvete, Hur kan vi förutse detta om vi råkar veta hur vädret blir?

Övervintring I höstvete, Hur kan vi förutse detta om vi råkar veta hur vädret blir? 215 4 22 Övervintring I höstvete, Hur kan vi förutse detta om vi råkar veta hur vädret blir? Henrik Eckersten Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala g m -2 år -1 7 6 5 Det är lätt, om vi

Läs mer

Nya betesregler för mjölkgårdar

Nya betesregler för mjölkgårdar Nya betesregler för mjölkgårdar Nu har du bättre möjligheter att anpassa betet efter djurens och din gårds förutsättningar. Den här broschyren berättar vad som gäller hos dig för dina mjölkkor och rekryteringsdjur.

Läs mer

Mätning av vindkraftljud

Mätning av vindkraftljud Mätning av vindkraftljud Emission och immissionsmätning Jens Fredriksson, ÅF Fredriksson, 2011 11 24 1 Vad och Varför mäta? Emission Hur mycket låter vindkraftverket? Låter vindkraftverket mer eller mindre

Läs mer

Utbildning tvärvillkorskontrollanter 2 3 september 2008

Utbildning tvärvillkorskontrollanter 2 3 september 2008 Utbildning tvärvillkorskontrollanter 2 3 september 2008 Tvärvillkor Djurskydd Kerstin Edeen Mirjam Håkansson OBS! Bedömningsförslagen utgjorde diskussionsunderlag på kursen, ska inte betraktas som normerande.

Läs mer

Projektrapport. www.lansstyrelsen.se/orebro. Mjölkkor på bete, planerad kontroll 2011. Foto: Thomas Börjesson. Publ. nr 2012:3

Projektrapport. www.lansstyrelsen.se/orebro. Mjölkkor på bete, planerad kontroll 2011. Foto: Thomas Börjesson. Publ. nr 2012:3 Projektrapport Mjölkkor på bete, planerad kontroll 2011 www.lansstyrelsen.se/orebro Foto: Thomas Börjesson Publ. nr 2012:3 Sammanfattning Under sommaren 2011 genomförde Länsstyrelsen ett kontrollprojekt

Läs mer

Vad tjänar vi på att ha kor på bete ur ett djurvälfärdsperspektiv? Betesdrift miljö, ekonomi och djurhälsa Höglandet Nässjö 6 mars 2013 Jonas

Vad tjänar vi på att ha kor på bete ur ett djurvälfärdsperspektiv? Betesdrift miljö, ekonomi och djurhälsa Höglandet Nässjö 6 mars 2013 Jonas Vad tjänar vi på att ha kor på bete ur ett djurvälfärdsperspektiv? Betesdrift miljö, ekonomi och djurhälsa Höglandet Nässjö 6 mars 2013 Jonas Carlsson Djurhälsoveterinär Växa Sverige DISPOSITION 1988 års

Läs mer

Alnarps Nötköttsdag 19 november RENHET HOS UNGTJUR I LIGGBÅS Anders Herlin, LBT SLU-Alnarp

Alnarps Nötköttsdag 19 november RENHET HOS UNGTJUR I LIGGBÅS Anders Herlin, LBT SLU-Alnarp Alnarps Nötköttsdag 19 november 2008 RENHET HOS UNGTJUR I LIGGBÅS Anders Herlin, LBT SLU-Alnarp BAKGRUND Insikten om hur viktig en bra utformning av liggbås är ökar alltmer. Det blir allt viktigare för

Läs mer

Meteorologi. Läran om vädret

Meteorologi. Läran om vädret Meteorologi Läran om vädret Repetition Repetition Vad händer på partikelnivå? Meteorologi Meteorolog Är en person som arbetar med vädret SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Ligger i

Läs mer

Välkommen till LAMK:s Arbetsmiljökonferens 2011 Vi tackar våra sponsorer!

Välkommen till LAMK:s Arbetsmiljökonferens 2011 Vi tackar våra sponsorer! Kraftsamling för en säker djurhantering av nötkreatur Välkommen till LAMK:s Arbetsmiljökonferens 2011 Vi tackar våra sponsorer! DeLaval International AB Svenska Kommunalarbetarförbundet Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet

Läs mer

Jag. examensarbete Seasonally changeable timber-structured cowbarn

Jag. examensarbete Seasonally changeable timber-structured cowbarn Kostallar i Finland och vad har vi lärt oss från Nordamerika Jouni Pitkäranta, arkitekt Jag den första kostallritningen i 11 års ålder Byggt första kostall projektet i 15 års ålder år 1987 Blev arkitekt

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Val av liggplats och väderskydd hos dikor vid utedrift vintertid

Bibliografiska uppgifter för Val av liggplats och väderskydd hos dikor vid utedrift vintertid Bibliografiska uppgifter för Val av liggplats och väderskydd hos dikor vid utedrift vintertid Författare Johansson E. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Studentarbete - Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen

Läs mer

Göran Ericsson, Wiebke Neumann, Holger Dettki, Roger Bergström Anders Hågeryd, Eric Andersson, Åke Nordström

Göran Ericsson, Wiebke Neumann, Holger Dettki, Roger Bergström Anders Hågeryd, Eric Andersson, Åke Nordström Institutionen för vilt, fisk och miljö 2010 05 05 Tema vilt och skog Årsrapport GPS älgarna Växjö 2009/2010 Göran Ericsson, Wiebke Neumann, Holger Dettki, Roger Bergström Anders Hågeryd, Eric Andersson,

Läs mer

HÄSTENS LIGGBETEENDE En jämförelse mellan spilta och box

HÄSTENS LIGGBETEENDE En jämförelse mellan spilta och box Hippologenheten Fördjupningsarbete nr 326 2007 HÄSTENS LIGGBETEENDE En jämförelse mellan spilta och box Jenny Dillner & Charlotte Jibréus Strömsholm HANDLEDARE: Linda Kjellberg, Strömsholm Bitr.Margareta

Läs mer

IP SIGILL Mjölk Flik 10 Giltig från 2011-02-01. Bakom denna flik finns information om och plats för:

IP SIGILL Mjölk Flik 10 Giltig från 2011-02-01. Bakom denna flik finns information om och plats för: Flik 10, Djuromsorg Bakom denna flik finns information om och plats för: - Skriftliga skötselrutiner för djuren (exempel) - Avtal för inhyrd djurskötare (mall) - Dokumentation av klövverkning - Informationsblad

Läs mer

Årsrapport GPS älgarna Öland 2013/2014; Rörelse, reproduktion och överlevnad

Årsrapport GPS älgarna Öland 2013/2014; Rörelse, reproduktion och överlevnad Årsrapport GPS älgarna Öland 2013/2014; Rörelse, reproduktion och överlevnad Göran Ericsson, Wiebke Neumann, Jonas Malmsten, Anne-Marie Dalin, Holger Dettki, Kent Nilsson, Eric Andersson, Fredrik Stenbacka,

Läs mer

Årsrapport GPS-älgarna Växjö 2013/2014: Rörelse, hemområden och reproduktion

Årsrapport GPS-älgarna Växjö 2013/2014: Rörelse, hemområden och reproduktion Årsrapport GPS-älgarna Växjö 2013/2014: Rörelse, hemområden och reproduktion Wiebke Neumann, Anders Hågeryd, Eric Andersson, Åke Nordström, Holger Dettki, Fredrik Stenbacka, Lars Edenius, Navinder Singh,

Läs mer

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer Försummelserna i de med kursiv märkta punkterna kan leda till stödavdrag. DJURSKYDDSINSPEKTION KALV OCH NÖTKREATUR ÖVER 6 MÅN I 48 i djurskyddslagen (247/1996) avsedd utredning om iakttagande av minimikraven

Läs mer

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att

Läs mer

Fylla stallet med rätt djur och vid rätt tidpunkt. Djurhälso- och Utfodringskonferensen 2014 Linköping Kicki Markusson, Växa Sverige

Fylla stallet med rätt djur och vid rätt tidpunkt. Djurhälso- och Utfodringskonferensen 2014 Linköping Kicki Markusson, Växa Sverige Fylla stallet med rätt djur och vid rätt tidpunkt Djurhälso- och Utfodringskonferensen 2014 Linköping Kicki Markusson, Växa Sverige Balans eller effektivitet i djurflödet Vad är fullt stall? Hur får jag

Läs mer

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 p 2012 Vilka hästar är anpassade för utevistelse året runt? Lina Karlsson

Läs mer

GPS-sändare: en ny era för studier av beteendeekologi hos vilda djur

GPS-sändare: en ny era för studier av beteendeekologi hos vilda djur GPS-sändare: en ny era för studier av beteendeekologi hos vilda djur Håkan Sand, Per Ahlqvist och Olof Liberg I slutet av 196-talet revolutionerades viltforskningen genom att det blev möjligt att studera

Läs mer

Nötkreaturs betesbeteende - har rasen någon betydelse? Anna Hessle, SLU Skara

Nötkreaturs betesbeteende - har rasen någon betydelse? Anna Hessle, SLU Skara Nötkreaturs betesbeteende - har rasen någon betydelse? Anna Hessle, SLU Skara Disposition Två försök där raser jämförs avseende betesbeteende Studie 1. Kvigor av raserna väneko och charolais på frodig

Läs mer

Kom in i värmen. och se hur du med vädrets hjälp kan sänka dina uppvärmningskostnader

Kom in i värmen. och se hur du med vädrets hjälp kan sänka dina uppvärmningskostnader Kom in i värmen och se hur du med vädrets hjälp kan sänka dina uppvärmningskostnader Jämnare inomhusklimat Förbättrad boendekomfort Det här vinner du Lägre energikostnad Energikostnaden minskar med 10

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... November 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

INSPEKTIONSDEL KALVAR (NÖTKREATUR YNGRE ÄN 6 MÅN.)

INSPEKTIONSDEL KALVAR (NÖTKREATUR YNGRE ÄN 6 MÅN.) Försummelserna i de med kursiv märkta punkterna kan leda till stödavdrag. DJURSKYDDSINSPEKTION KALVAR OCH NÖTKREATUR ÖVER 6 MÅN I 48 i djurskyddslagen (247/1996) avsedd utredning om iakttagande av minimikraven

Läs mer

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Föredraget avgränsas till Hävd av betesmark Öppet variationsrikt landskap i skogsbygder Variation i slättbygdslandskapet

Läs mer

Silvopasture medveten odling av träd på samma mark som bete i någon form av rumsligt arrangemang eller tidssekvens. Karl-Ivar Kumm

Silvopasture medveten odling av träd på samma mark som bete i någon form av rumsligt arrangemang eller tidssekvens. Karl-Ivar Kumm Silvopasture medveten odling av träd på samma mark som bete i någon form av rumsligt arrangemang eller tidssekvens Karl-Ivar Kumm Silvopasture i Nya Zeeland Lammkött + snabbt högkvalitativt talltimmer

Läs mer

Tätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform.

Tätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform. HÄLLEBERGSSKOLAN VÄRME OCH VÄDER Björne Torstenson Anteckningar sid 1 TEMPERATUR / VÄRME ÄR RÖRELSE sid 44-45 Vattnet vätska: Blir det varmare rör sig vattenmolekylerna mer och vätskan utvidgar sig. Vattnet

Läs mer

ALNARPS NÖTKÖTTSDAG. 1 december 2011. Partnerskap Alnarp. Nötköttsföretagande idag och i framtiden TILLVÄXT NÖTKÖTT

ALNARPS NÖTKÖTTSDAG. 1 december 2011. Partnerskap Alnarp. Nötköttsföretagande idag och i framtiden TILLVÄXT NÖTKÖTT ALNARPS NÖTKÖTTSDAG Nötköttsföretagande idag och i framtiden 1 december 2011 LBT/ LTJ-fakulteten SLU Alnarp, LRF-Skåne, Partnerskap Alnarp Partnerskap Alnarp TILLVÄXT NÖTKÖTT TILLVÄXT NÖTKÖTT Välkommen

Läs mer

Förmågan att motstå tramp hos fyra betesfröblandningar i ett rotationsbetessystem

Förmågan att motstå tramp hos fyra betesfröblandningar i ett rotationsbetessystem Förmågan att motstå tramp hos fyra betesfröblandningar i ett rotationsbetessystem Eva Salomon, RISE Nilla Nilsdotter-Linde, SLU, VPE Eva Spörndly, SLU, HUV Research Institutes of Sweden Finansiär: SLF

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Juli 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Uppföljning av förbudet mot uppbundna djur och undantaget för små besättningar

Uppföljning av förbudet mot uppbundna djur och undantaget för små besättningar Uppdragsrapport 2014-07-01 Uppföljning av förbudet mot uppbundna djur och undantaget för små besättningar Bakgrund Det har funnits mycket oro kring vilka effekter förbudet mot uppbundna djur och kravet

Läs mer

D J U R S K Y D D S BE S T Ä M M E L S E R. Katt

D J U R S K Y D D S BE S T Ä M M E L S E R. Katt D J U R S K Y D D S BE S T Ä M M E L S E R Katt Jordbruksinformation 16 2008 Uppdaterad september 2009 Foto: Jessica Svärd Djurskyddsbestämmelser KATT Om djurskyddsbestämmelserna... 3 Nyheter... 3 Djurskydd

Läs mer

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme är alltså en form av energi. En viss temperatur hos ett ämne motsvara alltså en viss inre energi. Vatten

Läs mer

Hur påverkas husdjuren av ett förändrat klimat?

Hur påverkas husdjuren av ett förändrat klimat? Hur påverkas husdjuren av ett förändrat klimat? Värmestress Värmeavgivande mekanismer: Svettningar Blodflöde till hud istället för mag/tarm Minskat foderintag Ökad andningsfrekvens Beteendeförändringar

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Juni 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! FAKTABLAD Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! sida 2 Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Friska

Läs mer

Inventering 2017 av svartfläckig blåvinge Phengaris arion på två lokaler i Västmanlands län, 2017

Inventering 2017 av svartfläckig blåvinge Phengaris arion på två lokaler i Västmanlands län, 2017 Inventering 2017 av svartfläckig blåvinge Phengaris arion på två lokaler i Västmanlands län, 2017 2017-11-30 Daniel Segerlind ECOCOM AB Stortorget 38 392 31 Kalmar 0761-75 03 00 info@ecocom.se www.ecocom.se

Läs mer

Värme, kyla och väder. Åk

Värme, kyla och väder. Åk Värme, kyla och väder Åk 4 2017 Viktiga begrepp att kunna: Solen Energi Ljus Värme Växelvarm Jämnvarm Lagrad solenergi Värme genom ledning Värme genom strålning Värme genom strömning Ledare Isolator Spara

Läs mer

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! FAKTABLAD Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! sida 2 Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Friska

Läs mer

Fuktsäkerhetsprojektering med hjälp av framtida klimatdata

Fuktsäkerhetsprojektering med hjälp av framtida klimatdata Fuktsäkerhetsprojektering med hjälp av framtida klimatdata Historiska klimatdata år 13 Framtida klimatdata makroklimat lokalklimat mikroklimat år 191 Klimatpåverkan på byggnader år 1 Det finns många klimatscenarier

Läs mer

Fuktsäkerhetsprojektering med hjälp av framtida klimatdata

Fuktsäkerhetsprojektering med hjälp av framtida klimatdata Fuktsäkerhetsprojektering med hjälp av framtida klimatdata Historiska klimatdata år 191 makroklimat år 1 lokalklimat mikroklimat Klimatpåverkan på byggnader Framtida klimatdata år 1 Det finns många klimatscenarier

Läs mer

Årsrapport GPS-älgarna Norrbotten 2013-2014

Årsrapport GPS-älgarna Norrbotten 2013-2014 Årsrapport GPS-älgarna Norrbotten 2013-2014 Göran Ericsson, Wiebke Neumann, Fredrik Stenbacka, Alina Evans, Jimmy Pettersson, Eric Andersson, Anders Kagervall, Holger Dettki och Jon M Arnemo Sveriges Lantbruksuniversitet

Läs mer

SMHI Prognosstyrning. För lägre energiförbrukning och bättre inomhusklimat

SMHI Prognosstyrning. För lägre energiförbrukning och bättre inomhusklimat SMHI Prognosstyrning För lägre energiförbrukning och bättre inomhusklimat Prognosstyrning av byggnader Marsnatten är klar och kall. Värmen står på för fullt i huset. Några timmar senare strålar solen in

Läs mer

Utforma kalv- och ungdjursstallet rätt med god hälsa och rationell skötsel i fokus

Utforma kalv- och ungdjursstallet rätt med god hälsa och rationell skötsel i fokus Utforma kalv- och ungdjursstallet rätt med god hälsa och rationell skötsel i fokus Catarina Svensson, Institutionen för kliniska vetenskaper, SLU Så lyckas du Låt smittskyddet och sjukdomsövervakningen

Läs mer

Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen

Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr 70 David Segersson Upplands-Bro kommun Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: 2004/1848/203 2 Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen David Segersson

Läs mer

Inbjudan går till Älgjaktsområdena som ingår i Älgabäckens Älgskötselområde.

Inbjudan går till Älgjaktsområdena som ingår i Älgabäckens Älgskötselområde. Inbjudan går till Älgjaktsområdena som ingår i Älgabäckens Älgskötselområde. Måndagen den 28 feb 2011. Avstämningsmöte. Plats: Älgabäcksryds Missionshus kl. 19.00 (öppnar kl. 18.30) Föreläsning av Anders

Läs mer

Barn och ungdomars kontakter med BRIS

Barn och ungdomars kontakter med BRIS DELPROV DTK DIAGRAM, TABELLER OCH KARTOR Barn och ungdomars kontakter med BRIS Tabellen visar antalet gånger som olika områden berördes när barn och ungdomar kontaktade BRIS under 2011. Materialet är uppdelat

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

1(6) Insändes till: Söderköpings kommun Samhällsbyggnadsnämnden 614 80 SÖDERKÖPING ANMÄLAN AVSER. VERKSAMHETSUTÖVARE Organisationsnummer/personnummer

1(6) Insändes till: Söderköpings kommun Samhällsbyggnadsnämnden 614 80 SÖDERKÖPING ANMÄLAN AVSER. VERKSAMHETSUTÖVARE Organisationsnummer/personnummer 1(6) ANMÄLAN - miljöfarlig verksamhet Jordbruk eller annan djurhållande verksamhet med mer än 100 de men högst 400 de, 1.20 C. Enligt 9 kap. 6 miljöbalken samt 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig

Läs mer

Årsrapport GPS-älgarna Misterhult 2010/2011

Årsrapport GPS-älgarna Misterhult 2010/2011 Årsrapport GPS-älgarna Misterhult 2010/2011 Wiebke Neumann, Göran Ericsson, Holger Dettki, Roger Bergström, Kenth Nilsson, Eric Andersson, Åke Nordström Sveriges Lantbruksuniversitet Rapport 6 Institutionen

Läs mer

Snö, dess egenskaper och vinteraktiviteter i ett föränderligt klimat. Nina Lintzén 2015-05-07

Snö, dess egenskaper och vinteraktiviteter i ett föränderligt klimat. Nina Lintzén 2015-05-07 Snö, dess egenskaper och vinteraktiviteter i ett föränderligt klimat Nina Lintzén 2015-05-07 Agenda Snöforskning Snö och dess egenskaper Natursnö och konstsnö Vinteraktiviteter i ett föränderligt klimat

Läs mer

Storskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO. Marcus Löfverström

Storskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO. Marcus Löfverström Storskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO Marcus öfverström marcus@misu.su.se Dagens föreläsning behandlar... Storskaliga fenomen: Monsun Jetströmmar och Rossbyvågor Walkercirkulationen

Läs mer

SMHIs nederbördsmätning

SMHIs nederbördsmätning Mallversion 1.0 2009-09-23 2011-04-01 SMHIs nederbördsmätning Jonas German jonas.german@smhi.se 011-495 8596 Vårt uppdrag Statlig myndighet under Miljödepartementet Experter inom meteorologi, hydrologi,

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, augusti Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, augusti Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... Augusti 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, augusti 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Båstriangel. Nackbommen är problemet. Lösningen är att ta bort nackbommen helt och ersätta den med vår båstriangel.

Båstriangel. Nackbommen är problemet. Lösningen är att ta bort nackbommen helt och ersätta den med vår båstriangel. Båstriangel www.fritzagro.nu Problemet Lösningen För låg nackbom och för korta bås hindrar kon att lägga och resa sig naturligt. Lösningen är att ta bort nackbommen och förstärka bågarna med vår båstriangel.

Läs mer

Tips djurmiljö och ventilation 2017

Tips djurmiljö och ventilation 2017 Tips djurmiljö och ventilation 2017 Agr. Dr. Anders Ehrlemark Olika utgångspunkter I en rådgivningssituation finns det olika målsättningar som ibland kan vara motstridiga Uppfylla myndighetskrav tex djurskyddsföreskrifterna

Läs mer

Beskriv verksamheten inklusive omfattning (inriktning, djurens inhysning & gödselhantering)

Beskriv verksamheten inklusive omfattning (inriktning, djurens inhysning & gödselhantering) Miljö- och byggavdelningen 683 80 HAGFORS Anmälan om bedrivande av lantbruk enligt 2 kap 3 MPF (2013:251) Skriv tydligt Uppgifter om fastighet och sökande Företagets namn Fastighetsbeteckning (där animalieproduktion

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... Februari 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Rörflen som strömaterial i djupströbädd för nötkreatur

Rörflen som strömaterial i djupströbädd för nötkreatur Rörflen som strömaterial i djupströbädd för nötkreatur Linnéa Holmström Agronomprogrammet- Husdjur Antagen 2009 Examensarbete (Avancerad nivå) vid LTV-fakulteten, SLU Alnarp 2014 1 Resultaten Högre ströåtgång

Läs mer

Detta innebär ändå att ungtjurar och vuxna tjurar kan urinera och blöta upp liggytan eftersom urinavgivningen sker nästan mitt under kroppen.

Detta innebär ändå att ungtjurar och vuxna tjurar kan urinera och blöta upp liggytan eftersom urinavgivningen sker nästan mitt under kroppen. RENHET HOS UNGTJUR I LIGGBÅS Anders Herlin SAMMANFATTNING Vid hållning av ungtjurar i liggbåssystem är problemet att tjurarna avger sin urin mitt under kroppen och det är farligt att gå in till djuren

Läs mer

Omläggning till ekologisk äggproduktion Skövde 2011-01-27. Åsa Odelros

Omläggning till ekologisk äggproduktion Skövde 2011-01-27. Åsa Odelros Omläggning till ekologisk äggproduktion Skövde 2011-01-27 Åsa Odelros Omläggning till ekoäggproduktion Anmäl till KRAV Planera foder, utevistelse och bete Anpassa byggnaden efter ekologiskt regelverk NEJ

Läs mer

ANVÄNDNING AV GEOGRAFISKT INFORMATIONSSYSTEM (GIS) VID STUDIER AV NÖTKREATUR I LANDSKAPET EN PILOTSTUDIE

ANVÄNDNING AV GEOGRAFISKT INFORMATIONSSYSTEM (GIS) VID STUDIER AV NÖTKREATUR I LANDSKAPET EN PILOTSTUDIE Examensarbete inom Lantmästarprogrammet ANVÄNDNING AV GEOGRAFISKT INFORMATIONSSYSTEM (GIS) VID STUDIER AV NÖTKREATUR I LANDSKAPET EN PILOTSTUDIE THE USE OF GEOGRAPHICAL INFORMATION SYSTEMS (GIS) IN THE

Läs mer

Kort om stallventilation

Kort om stallventilation Luftintag Frånluft Reglering Värme Kort om stallventilation Anders Ehrlemark Djurens behov av frisk luft och termisk komfort måste vara avgörande för ventilationsystemets utformning och funktion. Tekniken

Läs mer

vid snarkning Näsvidgare Instruktion New Kvar på plats hela natten Vidgar näsan varsamt Kliniskt testad Lindrar även: Nästäppa Torr mun

vid snarkning Näsvidgare Instruktion New Kvar på plats hela natten Vidgar näsan varsamt Kliniskt testad Lindrar även: Nästäppa Torr mun New Näsvidgare Instruktion MegaVent vid snarkning Kvar på plats hela natten Vidgar näsan varsamt Kliniskt testad Extra mjuk komfort Lindrar även: Nästäppa Torr mun Syns ej Känns ej www.snarkskena.nu Bäst

Läs mer

Väderstation på Ven -en projektbeskrivning

Väderstation på Ven -en projektbeskrivning Väderstation på Ven -en projektbeskrivning 20/1 2004 Tycho Brahe och hans assistenter förde under åren på Ven en meteorologisk dagbok över vädret med syftet att hitta samband mellan himlakropparnas rörelser

Läs mer

Badsjön, mitt i Storuman,

Badsjön, mitt i Storuman, Badsjön, mitt i Storuman, Koordinater X: 7222712, Y: 1561552 Namn på Svalan: Badsjön, Storuman Bästa tiden: Vår och försommar Vad kan man se: Vadare, sjöfågel men även mycket annat Kommentar: Mycket trevlig

Läs mer

FJÄRRVÄRME EFFEKTIVT BEKVÄMT MILJÖKLOKT

FJÄRRVÄRME EFFEKTIVT BEKVÄMT MILJÖKLOKT FJÄRRVÄRME EFFEKTIVT BEKVÄMT MILJÖKLOKT VAD ÄR FJÄRRVÄRME? Ett av de smartaste sätten att få en behaglig inomhustemperatur tycker vi. Idén med fjärrvärme är enkel: man delar på en värmekälla istället för

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Mars 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Bladsvampar på sockerbetor Vad betyder växtföljder och jordbearbetning för angreppen?

Bladsvampar på sockerbetor Vad betyder växtföljder och jordbearbetning för angreppen? Sockernäringens BetodlingsUtveckling 41 Bladsvampar på sockerbetor Vad betyder växtföljder och jordbearbetning för angreppen? Lars Persson och Åsa Olsson, Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB Del 4

Läs mer

Inventering av ektoparasiter i KRAV-besättningar

Inventering av ektoparasiter i KRAV-besättningar Inventering av ektoparasiter i KRAV-besättningar SJV dnr 25-777/4 Metod, enkät Från en adresslista över befintliga dikobesättningar anslutna till KRAV slumpades besättningar ut. Dessa tillsändes en enkät

Läs mer

Fuktförhållanden i träytterväggar och virke under bygg- och bruksskedet

Fuktförhållanden i träytterväggar och virke under bygg- och bruksskedet Fuktförhållanden i träytterväggar och virke under bygg- och bruksskedet Resultat från Framtidens trähus och WoodBuild Av Lars Olsson, SP Byggnadsfysik och innemiljö Resultaten har sammanställts i en licentiatuppsats

Läs mer

Skötsel och underhåll -

Skötsel och underhåll - Skötsel och underhåll - att hålla hörapparaten i trim Innehåll Olika modeller av hörapparat 3 Skötsel och underhåll alla modeller 4 För att undvika reparationer 4 Byta batteri 4 Att ta ur ett gammalt batteri

Läs mer

Konventionell mjölkproduktion, uppbundna kor. Planer finns på att bygga nytt kostall, där mjölkningen kommer att ske i robot.

Konventionell mjölkproduktion, uppbundna kor. Planer finns på att bygga nytt kostall, där mjölkningen kommer att ske i robot. Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Byggplanering 30C Produktionsinriktning/bakgrund Konventionell mjölkproduktion, uppbundna kor. Planer finns på att bygga nytt kostall, där mjölkningen

Läs mer

Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson

Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson Kungsängens forskningscentrum Kor har en unik förmåga att utnyttja gräs.. men bildning av växthusgaser är en oundviklig följd av fodrets omsättning

Läs mer

Klimatsäkrade systemlösningar för urbana ytor

Klimatsäkrade systemlösningar för urbana ytor Klimatsäkrade systemlösningar för urbana ytor Kurt Johansson Stenindustrins Forskningsinstitut Landskapsarkitektur, SLU, Alnarp Projektledare: Björn Schouenborg, CBI Grågröna systemlösningar för hållbara

Läs mer

Anpassningar i naturen. Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper

Anpassningar i naturen. Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper Anpassningar i naturen Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper Begrepp att kunna Ekologi Ekosystem Biotop Biologisk mångfald Näringskedja Näringsväv Kretslopp Naturtyp Anpassning Polartrakt

Läs mer

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Anna Dahlström Avdelningen för agrarhistoria, SLU Kristianstad, 5 april 2006 Vad är problemet med historielöshet i naturvården?

Läs mer

fler gäster oavsett väder! RESTAURANGMARKISER som Förlänger säsongen

fler gäster oavsett väder! RESTAURANGMARKISER som Förlänger säsongen fler gäster oavsett väder! RESTAURANGMARKISER som Förlänger säsongen SKAPA EN BEHAGLIG UTEMILJÖ OCH PLATS FÖR FLER GÄSTER MED VÅRA REJÄLA MARKISER Skapa en härligt täckt oas för din uteservering Vad är

Läs mer

Jämförelse mellan rastbete och produktionsbete i stall med automatisk mjölkning

Jämförelse mellan rastbete och produktionsbete i stall med automatisk mjölkning Jämförelse mellan rastbete och produktionsbete i stall med automatisk mjölkning Eva Spörndly, Haldis Kismul Institutionen för husdjurens utfordring och vård, SLU, Uppsala Deltidsbete Korna i båda behandlingarna

Läs mer

Ryktborstar. Frihängande ryktborste SCB 2 Frihängande ryktborste mini MSB 4 Stationär ryktborste 6

Ryktborstar. Frihängande ryktborste SCB 2 Frihängande ryktborste mini MSB 4 Stationär ryktborste 6 Ryktborstar Frihängande ryktborste SCB 2 Frihängande ryktborste mini MSB 4 Stationär ryktborste 6 DeLaval frihängande ryktborste SCB Borgar för bättre kokomfort 3:42 DeLaval frihängande ryktborste SCB360

Läs mer

Extreme Forecast Index

Extreme Forecast Index Extreme Forecast Index Innehåll Vad är extremväder? Modellklimat (M-klimat) Extreme Forecast Index (EFI) Andra produkter: CDF (PDF), Shift of Tails (SOT), EPS meteogram med M- klimat Modellklimat (M-klimat)

Läs mer

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka

Läs mer

Kalvgömmor. i dikostallar. www.taurus.mu

Kalvgömmor. i dikostallar. www.taurus.mu Kalvgömmor i dikostallar www.taurus.mu Kalvgömmor i dikostallar Anna Jarander- LG Husdjurstjänst Inledning I lösdriftsstallar där kalvarna går tillsammans med korna ska det finns tillgång till kalvgömma,

Läs mer

Ger vertikaldränering en bra effekt på gamla PUSH-UP greener? Ett examensarbete HGU, 2006

Ger vertikaldränering en bra effekt på gamla PUSH-UP greener? Ett examensarbete HGU, 2006 Ger vertikaldränering en bra effekt på gamla PUSH-UP greener? Ett examensarbete HGU, 2006 Momir Trivic Uppsala, 2008 1 Bakgrund På våra nordliga breddgrader är vintern både lång och kall. Vi bor i området

Läs mer