Idéer för ett grönare Sverige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Idéer för ett grönare Sverige"

Transkript

1 Idéer för ett grönare Sverige

2 Moderata Ungdomsförbundet Juni 2013 Layout: Jonas Lovéus Moderata Ungdomsförbundet Stora Nygatan 30, Stockholm muf.se

3 INLEDNING Att varje människa är fri och har rättigheter är för de flesta självklart, men för att vara fri krävs det att det finns en värld som ger möjligheter att vara fri. Att forma en politik för en hållbar värld och ett hållbart klimat utgår från individens eget ansvar och intresse. Vår utgångspunkt är att det alltid är den som påverkar miljön negativt som skall betala för de skador som uppstått. Trots att de flesta individer har kunskapen och förståelsen för att skapa en hållbar värld sker det inte i den utsträckning som behövs. Vår vision innefattar många av samhällets delar. Ett av våra förslag är att den svenska energiproduktionen ska ge maximal energiutvinning med minimal negativ miljöpåverkan. Med forskning och utveckling ska vi sträva mot att hitta nya energikällor men även fortsätta att effektivisera de källor vi redan känner till och använder idag. Vår vision är också att det inte är staten som ska producera energi eller bestämma vilken energiform som är den bästa det ska marknaden göra. Privata intressen har genom alla tider varit bättre på att hitta på nya smartare lösningar än vad staten varit. Detta gäller även inom energibranschen. För att skapa en hållbar värld och framtidens miljöpolitik krävs det att människor och organisationer på alla håll runt om i världen medverkar. Trots att mycket av det som påverkar miljöpolitiken sker internationellt, är det endast på lokal nivå av individer som de faktiska förändringarna sker. Denna rapport har inte ambitionen att ge svar på alla de utmaningar som ligger framför oss, inte heller försöker den vara heltäckande för Moderata Ungdomsförbundets miljöpolitik. Vi har i denna rapport valt att presentera ett antal åsikter och förslag från vår vision om hur framtidens miljöpolitik och en hållbar värld bör se ut som vi för stunden, av olika anledningar, anser behöver utvecklas. 3

4 JORDBRUK, TRANSPORT OCH LANDSBYGD Ge landsbygden möjlighet att blomstra Många i svensk politik har använt begrepp som att hela Sverige ska leva och sagt att de vill kämpa för en levande landsbygd. Det önskade slutresultatet, att människor ska kunna leva i hela landet utan att behöva tumma allt för mycket på sin levnadsstandard, är ett beundransvärt mål men reformerna mot det har varit kontraproduktiva och tyvärr bidragit till att avfolka istället för att skapa utflyttning till och tillväxt på Sveriges landsbygd. Det är oerhört tråkigt, både för enskilda individer och för samhället i stort. Utan en levande landsbygd går vi miste om våra möjligheter till jordbruk, rekreation och jakt och förlorar kunskaper om vad som är långsiktigt hållbart ur ett livscykelperspektiv. Därför måste hela Sverige ges möjlighet att leva. I samhällets och ekonomins förändring är urbanisering ett naturligt fenomen när människor väljer att söka en bättre framtid i städerna. Svensk politik har under 1900-talet med Rehn Meidner-modellen 1 bidragit till denna avfolkning, trots att den syftade till att stävja densamma. Det påverkar oss negativt, eftersom att kunskapen, och närheten till naturen är oerhört viktig i det långa loppet. Stadsodlingar kan fungera som ett mentalt tillskott i städerna, men kan inte försörja dem landsbygden behövs både nu och i framtiden. Turordningsregler, LAS och de övriga Åmanlagarna som Rehn Meidner-modellen fört med sig har gjort det svårt för mindre företag att behålla nyckelkompetens vid personalminskning. Större företag, ofta belägna i städer, har råd med byråkratin samtidigt som de små företagen på landsbygden utan stordriftsfördelar ofta dukar under för pappersbergen. Hela 87 procent av personer bosatta på landsbygden tror att reformer som gör det lättare att starta och driva företag skulle underlätta livet för dem som bor i glesbygd. 2 Här har en moderat politisk vision ett egenvärde då den tydliga visionen visar vägen mot önskvärda reformer för en levande landsbygd. Historiskt har de partier som sagt sig vilja satsa på landsbygden också velat straffbeskatta densamma allra hårdast. Det är dags för en förändring. Hata inte bilen, hata utsläppen Sverige är ett glesbefolkat land med stora geografiska avstånd. Vi behöver ett transportsystem som binder samman hela landet, vilket i sin tur bidrar till fler jobb och mer konkurrenskraftiga företag. För att nå dit har den moderatledda alliansregeringen antagit en historisk satsning på infrastruktur 3 som tillåter transportberoende företag, myndigheter och enskilda människor att minska sin miljöpåverkan. Denna satsning innefattar bland annat 86 miljarder till drift, underhåll och återinvestering i statlig järnväg och 281 miljarder för att utveckla transportsystemet som helhet. Däri ingår bland annat Ostlänken 4 samt bättre kommunikationer till Skavsta och Landvetter flygplats. Samtidigt jobbar Trafikverket för fullt med Förbifart Stockholm, som kommer förenkla vardagen och skapa möjligheter för fortsatt utveckling i den växande Stockholmsregionen. Dessa satsningar har inte sällan kritiserats starkt av företrädare för organisationer som hävdar sig vara miljöexperter men som i själva verket vill låta transportnätet föråldras och införa kilometerskatt. 5 Detta är inte en hållbar väg framåt, eftersom det är avgaserna och inte transportmedlen, som är problemet. En miljöpolitik för framti- 4 1 Hade Hela Sverige Kunnat Leva, Elfström & Lundqvist, Timbro, Landsbygd, politik och reformer, Timbro, Prop. 2012/13:25 4 Läs mer på ostlanken.se 5 Motion 2012/13:Sk437

5 den skall inte vara fastlåst i ett synsätt där bilar är något dåligt i sig. En miljöpolitik för framtiden är istället teknikneutral, och försöker att i varje led gynna framtidstron snarare än att låta förbudsivern ta överhanden. Jordbruk - ett livsnödvändigt ont Jordbruket är en av vår tids största miljöbovar, men jordbruket är också en nödvändighet för att vi ska ha mat på bordet samt en öppen och levande landsbygd. Både Sveriges och världens befolkning ökar i antal och vi behöver fortsätta att producera mat. 6 Därför bör jordbrukspolitiken också syfta till att göra jordbruket mer effektivt, grönt och nytänkande snarare än att begränsa och skuffa undan det. För att få en större skörd använder sig många bönder av konstgödsel, med höga halter av ämnena kväve och fosfor. Det är i grunden bra, eftersom att det ökar skörden men kan också vara skadligt för omgivningen eftersom ämnena lätt transporteras ut i närliggande diken och vattendrag. Vidare bidrar denna utförsel av näringsämnen till övergödning, som orsakar stora skador på ekosystemen i form av utslagna fiskbestånd, igenväxta sjöar och algblomning, för att nämna några exempel. Redan idag finns ett gediget arbete för miljön i Sverige och vi har minskat växtnäringsläckaget markant. Men vi ska inte vara nöjda, utan se till att fortsätta gå i bräschen för ett miljövänligare jordbruk. Fånggrödor och grundligare jordbearbetning är något som bör uppmuntras samt satsningar på underhåll och upprustning av våra reningsverk som tar hand om allt från restprodukter och växtnäring till bekämpningsmedel. 7 Genteknik i jordbruket potentiella räddningen Bönder som vill ha en stor skörd vill ogärna dela med sig av denna till parasiter och skadedjur. Därför är användandet av bekämpningsmedel utbrett i det moderna jord- och skogsbruket. Detta är dock inte utan nackdelar eftersom att bekämpningsmedlen inte gör skillnad på skadedjur, djur och människor utan kan vara farliga även för den fauna som jordbrukaren inte önskar bekämpa. Här är det viktigt att jobba förebyggande, eftersom att det är väldigt svårt att få bort skadliga ämnen när de väl hämnat i dricksvattnet då de ofta är långlivade kemikalier som inte bryts ned naturligt. Tydliga föreskrifter måste finnas för hur bekämpningsmedel får användas i närheten av vattendrag och det är önskvärt att Kemikalieinspektionen hjälper till att standardisera kommuners tillsyn. Det ska inte vara svårt att vara miljöbov i vissa kommuner och lättare i andra. Med ökad användning av GMO-grödor skulle man också kunna minska behovet av bekämpningsmedel och därmed minska jordbrukets negativa miljöpåverkan. Viktigt är dock att dessa GMO-grödor inte har andra värre effekter på miljön, därför är det viktigt med ökad forskning på området. 8 Sverige måste minska sitt metanutsläpp En betydande del av svenskt jordbruk utgörs av en köttproduktion. Sverige har i förhållande till andra länder väldigt humana djurskyddslagar. Dock skall det kommas ihåg att även de lyckligaste djuren släpper ifrån sig metan, en naturligt förekommande växthusgas som bildas när organiska material bryts ner i syrefattiga miljöer. Användningsområdena för metan är många, gasen används bland annat inom kemisk in- 6 Naturvetarna, 6 utmaningar för jordbruket och matproduktion 7 Naturvårdsverket, övergödning 8 LRF Genteknik i jordbruket 5

6 dustri och som bränsle i kraft- och värmeverk, men utsläppt i naturen kan gasen göra stor skada. Även om metanet bryts ned naturligt så är den på kort sikt en växthusgas 21 gånger värre än koldioxiden. I Japan och Nya Zeeland har forskare framgångsrikt hittat metoder för att minska metanutsläppen från boskapsdjur. Just nu är denna metod väldigt dyr men då metoden är miljövänlig och då djuren mår bättre av denna behandling finns ett intresse att utveckla detta område. 9 Denna typ av forskning är viktig och är något som hela världens köttproduktion kommer att kunna ta del av, även Sveriges. Vi föreslår alltså att: 1 vi fortsätter verka för att minska växtnäringsläckage och utsläpp relaterade till jordbruksverksamhet 2 en satsning på forskning runt GMOgrödor och hur de kan användas för ett mindre giftkrävande jordbruk 3 en upprustning och modernisering av svenska reningsverk för att bättre kunna hantera onedbrytbara och skadliga ämnen i våra vattendrag. 4 en satsning på forskning för minskade metanutsläpp, både i jordbruk och övriga verksamheter 5 turordningsregler, LAS, Åmanlagarna och hela Rehn Meidner-modellen avskaffas, som tillsammans missgynnar små företag och därmed i stor utsträckning också missgynnar landsbygden 6 beskattningsbördan reformeras att omfatta utsläpp och inte färdmedel 6 9 Jordbruksverket - Växthusgaser i jordbruket sgaser+fr%c3%a5n+jordbruket_1.pdf

7 ENERGI PPP i alla former En sund och ansvarsfull miljöpolitik tar sitt avstamp i polluter pays principle (förorenaren betalar-principen, PPP), utan vare sig subventioner eller straffbeskattningar. Därför kan det aldrig vara okej att politiker godtyckligt höjer och sänker punktskatter utan en rimlig konsekvensanalys. Låt oss se till verkligheten. Lastbilar och transportsektorn överlag står för en betydande del av världens utsläpp. Men det innebär inte att skatten på lastbilar måste höjas beskattningsbördan bör rimligtvis ligga på de faktiska utsläppen och inte lastbilen i sig, dels för att utsläppsskatter skall vara teknikneutrala, dels för att skapa incitament att utveckla bränslesnålare motorer. Även på energimarknaden måste vi vara konsekventa med PPP. En grön politik för en bättre miljö måste därför minska nedsättningar och undantag från den generella koldioxidskattenivån. Det faller på sin egen orimlighet att vissa koldioxidutsläpp skulle vara värre än andra trots att de är lika stora. Därmed är det också väldigt angeläget att energiskatten i Sverige ska utgå från energiinnehållet även i drivmedel. Energi för framtiden Alla steg i rätt riktning är viktiga, och därför är det också naturligt att även välkomna de små stegen. I energidebatten är det nettodebitering det handlar om, alltså att människor som producerar egen el i liten skala skall ha möjlighet att återföra elektriciteten i elnätet och få betalt för det. Detta har marknaden redan uppmärksammat (och löst till viss del) eftersom flera elbolag redan idag erbjuder små elproducenter att sälja tillbaka sin egenproducerade el. Dock sätter staten, i form av Finansdepartementet och Skatteverket, käppar i hjulen. Det är nämligen olagligt att kvitta skatter mot varandra, vilket leder till att potentialen i nettodebitering är begränsad. Detta måste ändras på ett sätt eller annat, eftersom dagens teknik erbjuder oss stora vinster, både ekonomiskt och energimässigt. Ett förslag som nämnts i debatten om nettodebitering är att helt enkelt se på mikrohandeln med el som en energieffektivisering, där man genomför nettoräkningen innan det kommit in skatter i bilden, för att sedan beskatta nettot med energiskatt och moms. På så sätt undkommer man skattekvittningsförbudet och tillåter små elproducenter att lagra sin el i nätet. Hydraulic fracturing en källa till mer än bara energi Hydraulic fracturing, eller fracking som det också kallas, är en teknik som går ut på att man borrar hål i marken, dit man sedan för in vatten och kemikalier under högt tryck för att kunna utvinna bland annat naturgas ur de skifferlager som finns under marken. Med fracking kan man utvinna enorma mängder naturgas med mycket låga koldioxidutsläpp. Tekniken är inte helt utan sina miljörisker men den är långt mer miljövänlig än koleldning som trots sin miljöskadlighet fortfarande är en av världens största energikällor. Kunde man byta ut all kolenergi mot naturgas som utvunnits via fracking skulle miljövinsterna vara enorma. Frackingtekniken är inte bara en bra källa för energi, det är också en möjlighet för länder som är beroende av andra nationers naturtillgångar för att producera energi att bli mer självständiga. Detta skulle bland annat göra de gamla sovjetstaternas beroendeställning till Rysslands naturgas mycket lägre och markant minska Rysslands makt i området. 7

8 Elcertifikat på ren energi, inte förnybar energi Energi bygger välstånd och främjar förnyelse. För att vi ska klara av miljömålen med ett Sverige utan klimatutsläpp måste vi öka andelen förnybar energi i den svenska elproduktionen. För att främja förnybar energi delar staten ut vad som kallas elcertifikat till tillverkarna av förnybar energi. Dessa certifikat säljs sedan på en öppen marknad där elhandelsbolagen måste köpa i förhållande till sin kvotplikt. Systemet gör att de som tillverkar förnybar energi får extra incitament att utöka sin tillverkning. I dag ligger priset för elcertifikat kring 20 öre per kilowattimme. Om detta pris håller i sig kommer totalt ungefär 90 miljarder betalas ut i subventioner till förnyelsebar energi fram till Systemet avses dock vara utfasat till 2050 då den förnybara energin i Sverige bör uppnått de av regeringen utsatta målen. De som är berättigade till elcertifikat är tillverkare av förnybar energi så som vindkraft, viss vattenkraft, vissa biobränslen, solenergi, vågenergi, geotermisk energi, samt torv i kraftverk. Bland de olika kraftslagen saknas kärnkraften trots att den är miljöneutral i sin produktion av energi. Genom att förändra elcertifikaten så att de istället ges ut till tillverkare av ren el, och inte förnybar, ökar incitamenten för en energiförsörjning utan nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. Kärnkraft Kärnkraft är i dagsläget den mest effektiva energikällan vi har i förhållande till dess utsläpp. I Sverige står kärnkraften för cirka hälften av vår elförsörjning eller drygt 60 TWh per år. 12 Sverige har gamla reaktorer och det faktum att slutbevaringen ej är bestämd är betydande orosmoln. Det finns samtidigt många entreprenörer med idéer på hur man skulle kunna utvinna förnybar energi ifrån olika väderfenomen så som vind, vatten och sol. Det finns också många som forskar på att göra kärnkraftverk och slutförvaring av radioaktivt ämne ännu effektivare och säkrare. Idag finns kraftiga subventioner på t.ex. vind och solenergi. Skatten på kärnkraft är orealistiskt utformad på ett sätt som hindrar investerare att vilja satsa på att bygga ut säkrare kärnkraft och göra de existerande reaktorerna säkrare. I dagsläget utgörs nästan 30 procent av kärnkraftsproduktionskostnaden av effektskatt. 13 De svenska kärnkraftsföretagen betalar effektskatt oavsett om kärnkraftverken producerar el eller ej. Enda undantaget är om en reaktor är ur drift i över 90 dagar, i så fall reduceras skatten. Skatten kärnkraftsföretagen betalar beräknas på reaktorernas effekt och inte på hur mycket el som faktiskt produceras. Någon liknande skatt finns inte i andra länder. Detta gör att el från svenska kärnkraftverk inte konkurrerar på lika villkor, varken med andra energikällor eller med utländsk kärnkraft. Vad som är oerhört viktigt är att forskning och innovation inom kärnkraft blir lika accepterat som det är inom de förnyelsebara energikällorna. Det är också viktigt att politiker går ut och tar tydlig ståndpunkt vad gäller kärnkraftsfrågan så att investerare vågar satsa på forskning och ombyggnad av våra kärnkraftverk. Det finns nya tekniker på frammarsch som skulle kunna göra reaktorer dubbelt så effektiva på att utvinna energi ur uranet och förkorta det radioaktiva avfallets halveringstid. 14 Om denna utveckling tillåts fortsätta kan även kärnkraft en dag klassificeras som grön energi. Vi vill låta kärnkraften och den förnybara energin konkurrera på lika villkor och låta marknaden bestämma hur snabbt, eller om alls, kärnkraften ska avvecklas. För att detta ska vara möjligt måste skatter fce23a html

9 och subventioner utformas på sätt som varken missgynnar kärnkraft eller förnyelsebar energi. Det måste även vara möjligt för konsumenterna att i större utsträckning kontrollera och bestämma var deras energi ska komma ifrån. Mer än bara CO2 Sverige är ett föregångsland vad gäller miljö och hållbarhet. Men ett land är bara så bra som sin senaste reform, därför måste vi också fortsätta ha de bästa idéerna för ett miljömässigt rättvisare samhälle. Koldioxidskatten tog oss en lång bit på vägen mot ett land fritt från utsläpp, men vill vi vara ett framtidsparti för miljöfrågorna måste vi tänka längre. Är det bara koldioxid som förpestar vår miljö? Rimligtvis inte atmosfärens värsta fiende är faktiskt inte koldioxid utan snarare metan, som gör 21 ggr större skada. Därför måste koldioxidskatten utökas att omfatta fler skadliga ämnen som metan, freoner, lustgas och svaveldioxid. Utsläppsskatterna inom PPP skall se till hela spektrumet. Vi föreslår alltså att: 1 elcertifikat bör ges ut till tillverkare av ren energi istället för förnybar energi 2 reglerna kring nettodebitering förenklas 3 koldioxidskatten genom PPP ska omfatta fler branscher, till exempel flyg och utrikes sjöfart 4 vi ställer oss positiva till fracking som ett alternativ till den smutsiga kolkraften 5 effektskatten för kärnkraftsföretag reformeras 6 marknaden i högre grad ska bestämma över kärnkraftens avveckling 7 framtidens utsläppsskatter bör inkludera miljöfarliga gaser som metan, freoner, lustgas och svaveldioxid. 9

10 FORSKNING, INNOVATION OCH KOMMERSIALISERING Ökad självständighet för lärosäten Sverige är ett uppfinningsrikt land fyllt av innovativa människor, men tyvärr är forskningsanslagens struktur inte gynnsam för ett gott forskningsklimat. Forskningsanslag går oftast till konkreta och tidsbegränsade projekt. De projekt som väljs ut tenderar därför att ta fram kortsiktiga lösningar, samtidigt som forskningsgrupper med långsiktiga mål inte prioriteras i samma utsträckning. 15 Dessa mer långsiktiga projekt kan dock vara av essentiell vikt för framtidens innovationer och att inte prioritera dessa kan vara en stor potentiell förlust för framtidens miljömål. Dessutom är det inte sällan som forskningens säkra kort premieras. Det kan härledas bland annat från att ansökningar för finansiering är detaljerade och komplicerade, samt att forskning med osäker utgång ger högre risk för finansiärer. Ju högre risk det är att forskningsresultatet inte kan nyttogöras, desto högre osäkerhet för finansiärerna. I ansökningsprocessen finns andra problem. Exempelvis tar det en erfaren forskare en hel vecka att bara ta fram underlag till ansökan. Under 2008 tog Vetenskapliga rådet, statens största forskningsfinansiär emot ca 3500 ansökningar (motsvarande 80 år arbete för forskarna att ta fram underlag), där endast en fjärdedel beviljades. 16 I regel behövdes fler finansieringsanslag för att komma upp i den summa som behövs för att bedriva forskning. Ansökningar kan skickas till exempelvis de fyra statliga organen, forskningsstiftelser, EU, kommuner och landsting eller privata organ. 17 Av de som beviljades kan vi se tydliga trender att endast etablerade forskare godkänns. Tidigare publikationer och tidigare lyckade ansökningar premieras. Många tidigare projekt på andra områden eller övrig finansiering hamnar därigenom i fokus, istället för vad forskarna avser att forska om. Det missgynnar unga på samma sätt som på arbetsmarknaden det är svårt att få jobb utan arbetslivserfarenhet, något du inte kan få utan att först ha haft ett jobb. Genom subsidiaritetsprincipen, där besluten tas på lägsta möjliga nivå, skulle en decentralisering vara ett tänkbart alternativ på så sätt att universiteten och vissa högskolor med rätt till forskning skulle bli ansvariga för anslagsutdelningen. I dagsläget förvaltar universiteten holdingbolag som ägs av staten. Dessa bolag finns för att stötta kommersialiseringen av forskningen med patentstöd, såddfinansiering och rådgivning. Vinsterna från holdingbolagen går utan öronmärkning till statskassan, rimligtvis bör vinsterna gå tillbaka till högskolorna för att fortsätta utveckla innovation och kommersialisering. Lättillgängligare forskning Starka och självständiga universitet och högskolor är en förutsättning för forskningens frihet. Fri och obunden forskning som håller hög kvalitet är en förutsättning för samhällets fortsatta utveckling. Därför är det av yttersta vikt att vi jobbar för att minska gapet mellan forskning och kommersialisering. Ser vi till innovativa uppfinningar så rankas Sverige högt, av Innovation Union Scoreboard rankas Sverige som klar ledare av EU:s 27 medlemsländer. 18 Däremot ligger Sverige sämre till när det gäller att få ut innovativa produkter på marknaden, och allra dystrast är det för små och medelstora företag. 19 För att klara omställningen till ett klimatsmart land är det av essentiell vikt att vi får en högre nytta av resultaten. Utgångspunkten för svensk forskning och innovation måste vara att ha nära samarbete med företag. Det är också viktigt att poängtera vikten av att lära ut entreprenörskap även för teknik och naturvetenskapsprogrammen Innovation Union Scoreboard 2011, European Union, Prop 2012/13:30

11 på gymnasieskolorna för att utveckla elevers förmåga till initiativ för att göra vägen mellan idé och handling kortare. 20 Sverige behöver ett system som gynnar innovationer, där kommersialiseringen prioriteras, och därför borde det ses över huruvida lärarundantaget kan tas bort för att istället låta universiteten äga resultaten av forskningen de bedriver, finansierad av skattemedel. En rad länder i EU har redan överfört äganderätten för patentbara uppfinningar från forskare till universitet för att öka nyttan av forskningsresultaten. 21 Det måste vara billigare att satsa på FoU Inom OECD finns det 14 länder som satsar mer än Sverige på att stödja företag i deras satsning på FoU. Ser vi till införandet av skatteincitament för företag att investera mer i innovationer, så är det infört i 22 av 31 länder. 22 En studie OECD har låtit göra visar bland annat att företag som tagit del av skatteincitament investerar uppemot 70 procent mer i innovationer än företag som inte gjort det. Eftersom innovativa produkter står för drygt 5 procent av företagens totala omsättning i Sverige skulle skatteincitament hjälpa företagen att ta del av forskningsresultat, vetenskaplig kunskap och nya idéer. 23 Det går till exempel att från FoU-kostnaderna beräkna en skatterabatt. Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser visar att det finns övervägande positiva effekter av skattelättnader för FoU i bland annat Danmark, Norge, och Storbritannien. En krona i skattelättnad för FoU medför ökade FoU-investeringar av företagen motsvarande 1,7 till 3 SEK. Utvärderingen visar också att FoU-nivån i företagen ger fler processinnovationer och större intäkter från innovationer. 24 För att det ytterligare ska vara billigt och enkelt att satsa på forskning och utveckling bör det rimligtvis finnas en avdragsrätt till privatpersoner och företag för donationer till högre utbildning och forskning för att ytterligare göra det enklare att satsa på innovation. Idéer måste omsättas i verklighet Runtom i världen finns smarta och innovativa lösningar på miljöproblemen, många av dessa i form av patenter. Som det ser ut idag finns inte någon självklar koppling från patent till att omsätta idén till verklighet. För vissa finns det incitament att köpa upp patent endast för att se till att produkten inte blir verklighet. Exempelvis skulle ett bensinföretag i praktiken kunna köpa upp ett patent på bränsleceller endast för att säkra sin egen bensinmarknad. Kopplingen mellan forskning, uppfinnande och förverkligande måste stärkas och patent som inte omsätts i verkliga uppfinningar på en fri marknad borde förlora sin patentstatus. Vi föreslår alltså att: 1 en större del av forskningspengarna går direkt till universiteten 2 skatteincitament för företags investering i FoU införs 3 lärarundantaget tas bort från universiteten 4 entreprenörskap införs som en naturlig del även i teknik och naturvetenskapliga program på gymnasiet 5 uppfinningar som inte når marknaden ska förlora sin patentstatus 6 skattereduktion till privatpersoner och företag för donationer till universitet och högskolor införs 7 universitet och högskolor själva ska få äga holdingbolag 20 Skolverket Utvecklingsavdelningen 21 Catharina Sojde m.fl., Förslag till förbättrad kommersialisering och ökad avkastning i tillväxt på forskningsinvesteringar vid högskolor, 2003, Vinnova 22 Därför behöver Sverige en innovationspolitik, 2010, Vinnova 23 Prop 2012/13:30 24 Tillväxtanalys, Skatteincitament för FoU I Australien, Storbritannien, Nederländerna, Norge och Danmark, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser 11

12 ÅTERVINNING Mot 8 miljarder Vi blir hela tiden fler och fler på planeten Jorden. Det innebär att vi blir fler som ska dela på jordens resurser och BRIC-ländernas frammarsch gör inte bara att antalet människor ökar, utan också att den köpstarka medelklassen blir större. Det ställer krav på att hushålla med naturresurserna, för kanske tar vi just nu lån från naturen som vi inte kommer kunna betala tillbaka i framtiden. En lösning på vår rusande konsumtion är att sluta produkters livscykel genom att återvinna dem, och lyckligtvis är vetskapen om återvinningens fördelar stor i Sverige. Allra bäst är vi på att återvinna papper, glas och PET-flaskor. Om vi ser till elektronik, batterier och förpackningar som innehåller miljöfarliga ämnen så har vi dock en lång väg kvar att gå. Det är beklämmande att vi vet så mycket om återvinningens fördelar och ofta har en återvinningsstation nära till hands men ändå väljer att inte använda dem. Miljontals kronor kan investeras i att förfina återvinningstekniken, men det går om intet när produkterna aldrig kommer dit. Vägen mellan konsumenten och återvinningscentralen måste bli kortare och enklaste sättet att göra det är att göra informationen om återvinningsstationerna mer lättillgänglig. Ett utökande av pantsystemet För att se till att de allra mest miljöfarliga produkterna, och de med värdefulla resurser, återvinns i högre grad måste det bli ekonomiskt gynnsamt att återvinna. För att skapa och utöka incitamenten att återvinna kan ett utökat pantsystem en hållbar väg framåt. Pant på miljöfarliga produkter skulle öka de ekonomiska incitamenten att återvinna då konsumenten vill ha tillbaka pengarna som lämnats i pant utan att det påverkar produkternas faktiska pris. De pengar som tas ut i pant men som aldrig återgäldas på grund av att produkterna inte återvinns, kan med fördel investeras i annat miljöarbete. Pantsystemet som sådant är en universallösning som går att applicera på många produkter och har god utsikt att ge gott resultat. Förslagsvis prioriteras produkter som innehåller sällsynta och värdefulla metaller samt förpackningar som innehållit miljöfarliga ämnen. Det kan handla om till exempel glödlampor, batterier, sprayburkar, nagellack, flaskor med lösningsmedel och elektronik. Vi föreslår alltså att: 1 återvinningsstationer och information om dessa görs mer lättillgängliga 2 pantsystemet utvidgas till att omfatta fler produkter, förslagsvis sådana som innehåller skadliga ämnen 12

13 13

14 Moderata Ungdomsförbundet Stora Nygatan 30, Stockholm muf.se

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Olika scenarier, sammanställning och värdering Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Många olika scenarier Greenpeace 2011 ER 2014:19 Scenarier över Sveriges energisystem WWF/IVL 2011 Energy Scenario for

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

fler Jobb åt gör sverige unga grönare utveckla småföretagen möjligheter hela landet Budgetpropositionen 2014 centerframgångar

fler Jobb åt gör sverige unga grönare utveckla småföretagen möjligheter hela landet Budgetpropositionen 2014 centerframgångar fler gör sverige grönare Jobb åt unga ge småföretagen möjligheter utveckla hela landet Budgetpropositionen 2014 centerframgångar BP14 en framgång för Centerpartiet Budgeten för 2014 är en arbetsseger för

Läs mer

Att skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson

Att skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson Att skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson IPCC: Vi har ett vägval! Källa: IPCC, 2014, AR5 5 Transporter är en (relativt) enkel sektor 6 Åtgärder = det som händer Styrmedel

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system

Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system CECILIA HÅKANSSON Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system Våren 2003 infördes gröna certifi kat med kvotplikt på den svenska elmarknaden. Huvudsyftet med styrmedlet är att främja elproduktionen

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Vindkraft. En investering i framtiden

Vindkraft. En investering i framtiden Vindkraft En investering i framtiden Att som företag eller privatperson investera i vindkraft är säkert och lönsamt. Företagspresentation GoldWind är en ekonomisk förening som investerar i förnyelsebar

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

EN DROPPE AV H 2 OPP

EN DROPPE AV H 2 OPP EN DROPPE AV H 2 OPP Om vattenkraften idag och i framtiden. Vi svenskar lever i symbios med vatten. Sverige har 240 mil kust. Den sträcker sig hela vägen från Haparanda i norr till Strömstad i väster.

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag

Läs mer

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015 Delba2050 www.delba2050.se Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn 17/03/2015 Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH Delba2050 - Projekt www.delba2050.se Syf t e: öppna

Läs mer

Grönt är bara en färg

Grönt är bara en färg El är aldrig grön Grönt är bara en färg Välj el märkt Bra Miljöval Varför du ska välja el märkt Bra Miljöval Du som väljer el märkt Bra Miljöval... All elproduktion har en miljöpåverkan, det är oundvikligt.

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

Att vända motgångar till möjligheter

Att vända motgångar till möjligheter Att vända motgångar till möjligheter En affärsplan för Östersjön med ett svenskt perspektiv 2.7.2014 Sammanfattande perspektiv 1. Kritiskt läge i Östersjön på grund av övergödning, farliga ämnen och överfiske,

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat

Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat Anna Bergek Linköpings universitet & UiO Presentationen är baserad på en rapport till Finansdepartementets

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Motala kör på biogas Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Så lyckades Motala - Oavsett vilken aktör en kommun samarbetar med är det viktigt att kommunen stöttar och bidrar till att investeringar

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion - fyra förslag för förbättrad funktion Expertgruppen för miljöstudier den 11 november 2011 Sven-Olof Fridolfsson, fil dr Thomas P. Tangerås, docent www.ifn.se/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

Miljöpolitiskt program

Miljöpolitiskt program Miljöpolitiskt program 2015 Ämnespolitiskt program föreslaget till Centerstudenters förbundsstämma 17 19 april 2015, Linköping. Programmet redogör för Centerstudenters syn på grunderna för en grön och

Läs mer

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Sveriges största miljöorganisation 180000 medlemmar, 6000 aktiva Natur, hälsa, global solidaritet

Läs mer

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Maria Grahn SP systemanalys Chalmers, Energi och Miljö Koordinator

Läs mer

BluePower. Tanka med egen el.

BluePower. Tanka med egen el. BluePower. Tanka med egen el. Ett erbjudande från OX2 och Volkswagen vind el 6h 190 e-up! km Vindparken på Fallåsberget. Foto: Lina Westman, Gefle Dagblad 2 BluePower. Juni 2014. Kör din elbil på el som

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag

Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag 2013-09- 02 Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag Övergripande OE är positiva till förslaget om en skattereduktion istället för årsvis nettodebitering. Det är mycket

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Lillgrund vindkraftpark

Lillgrund vindkraftpark Lillgrund vindkraftpark I juni 2008 invigdes Lillgrund vindkraftpark. Den ligger en knapp mil utanför den skånska kusten, strax söder om Öresundsbron. Lillgrund är med sina 48 vindkraftverk Sveriges största

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

UPPDRAG: ENERGI OCH TRANSPORTER

UPPDRAG: ENERGI OCH TRANSPORTER UPPDRAG: ENERGI OCH TRANSPORTER Människan har i alla tider behövt energi för att värma sig och laga mat, för att få ljus och för att få draghjälp. Under de senaste femtio åren har energianvändningen ökat

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Beskattningsregler för solenergi och vindkraft 18 mars 2015

Beskattningsregler för solenergi och vindkraft 18 mars 2015 Beskattningsregler för solenergi och vindkraft 18 mars 2015 Kort om Lindahl En av Sveriges största advokatbyråer med ca 400 medarbetare varav två tredjedelar är jurister Bred kapacitet samt lång och gedigen

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Inledning: Våra utgångspunkter

Inledning: Våra utgångspunkter Inledning: Våra utgångspunkter Vårt ansvar som liberaler är att förvalta naturresurserna och utforma en långsiktigt hållbar miljö- och klimatpolitik Hållbar utveckling innebär att ekologisk, social och

Läs mer

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Workshop InnoVatten Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Sedan en tid pågår ett länsövergripande arbete för att utveckla nya arbetssätt för att skapa en bättre havs- och vattenmiljö och

Läs mer

Ämnesförslag projektarbeten

Ämnesförslag projektarbeten Ämnesförslag projektarbeten BioFuel Region vill få fler gymnasieelever att göra projektarbeten med koppling till hållbar utveckling. Eftersom vår kärnverksamhet handlar om biobränslen, bioenergi och skogsråvara

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Argument för. Hur uppnår vi bäst säkerhet? Några av aktivisterna är straffade sedan tidigare. Gruppen har begått liknande brott tidigare

Argument för. Hur uppnår vi bäst säkerhet? Några av aktivisterna är straffade sedan tidigare. Gruppen har begått liknande brott tidigare Argumentkort Justitieutskottet ARGUMENT FÖR JA Argument för Ja Hur uppnår vi bäst säkerhet? Det viktigaste för säkerheten just nu är att organisationer som Grön Fred förs upp på terrorlistan. Då vet polisen

Läs mer

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen.

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Ekostaden Mer än hälften av jordens befolkning bor i städer och allt fler väljer att flytta från landsbygden till

Läs mer

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar från Hagainitiativet, Stockholm den 1 februari 2013 Sammanfattning: Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 tar sig an en viktig

Läs mer

NATURVETARNa OM KLIMAT OCH ENERGI

NATURVETARNa OM KLIMAT OCH ENERGI NATURVETARNa OM KLIMAT OCH ENERGI NATURVETARNA KLIMAT OCH ENERGI NATURVETARNa OM KLIMAT OCH ENERGI Mänskligheten står inför ett dilemma. Samtidigt som behovet av energi ökar i takt med att världens befolkning

Läs mer

Medlemsnytt December 2013

Medlemsnytt December 2013 Medlemsnytt December 2013 Kära O2-medlem, Vi kan glädjas åt att det blåst riktigt bra under oktober och november, vilket är bra eftersom vi i övrigt har haft ett något sämre vindår än föregående år. Nu

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Roger Östberg Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel ZERO10 23 nov. 2010 Energiutblick Den 15-17 mars 2011 håller Energimyndigheten en nordisk energikonferens

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs

Läs mer

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26 Vindkraft - ekonomi Sara Fogelström 2013-03-26 Ekonomi Intäkter: Försäljning av el på Nord Pool Försäljning av elcertifikat Elpris Spotpris Fleråriga avtal 40 öre/kwh Elcertifikat Elcertifikatsystemet

Läs mer

DYRARE ATT BO. Så skulle vänsterpartiernas politik drabba Sveriges villa- och radhusägare

DYRARE ATT BO. Så skulle vänsterpartiernas politik drabba Sveriges villa- och radhusägare DYRARE ATT BO Så skulle vänsterpartiernas politik drabba Sveriges villa- och radhusägare Inledning Villaägarna det är vårt folk Gunnar Sträng, tidigare socialdemokratisk finansminister Inför höstens val

Läs mer

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning %LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL om näringslivets syn på energiforskning 7U\JJWLOOJnQJWLOOHQHUJLPHGOLWHQNOLPDWSnYHUNDQWLOO NRQNXUUHQVNUDIWLJDSULVHUJHUElWWUHWLOOYl[WL6YHULJH Den svenska energi- och klimatpolitiken

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter

Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter! Klimatförändringen?! Förändrat produktionssystem?! Vattendirektivet? Vattenkraften i

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer