Smartare välfärd. En rapport om hur teknologi kan ge oss smartare välfärd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Smartare välfärd. En rapport om hur teknologi kan ge oss smartare välfärd"

Transkript

1 Smartare välfärd En rapport om hur teknologi kan ge oss smartare välfärd Januari 2012

2 Smartare välfärd En rapport om hur teknologi kan ge oss smartare välfärd Vi har för länge sedan lämnat diskussionen kring IT som något nytt. Idag är IT-användning i alla dess former en naturlig del av vår vardag och spelar en självklar roll både på arbetsplatsen och privat. Vi möter IT när vi handlar mat, kör bil, betalar räkningar, lyssnar på musik eller när vi ska boka en flygbiljett. Gamla gränser mellan olika produkter såsom datorer, mobiltelefoner och TV har suddats ut. Vi är i hög grad beroende av att exempelvis Internetbankens och Försäkringskassans e-tjänster fungerar utan dem blir det svårt att få ihop vardagen. Vi ställer dessutom krav på att kunna utföra bankärenden och myndighetsärenden på ett snabbt och enkelt sätt när det passar oss själva och har inte särskilt stor förståelse för det offentligas öppettider. Den ökade användningen av sociala medier, som också sprider sig upp i generationerna, höjer förväntningarna på snabb kommunikation. Det gör att nästa generations pensionärer med största sannolikhet kommer att ställa högre krav och förvänta sig en moderniserad hemtjänst och sjukvård. Dessa krav på fler och smidigare tjänster har redan utan tvekan förändrat spelreglerna för offentlig förvaltning och dess organisering. Förändringstrycket på den offentliga sektorn är mycket stort och väntas öka i takt med nya förväntningar från medborgarna. Den tekniska faktorn är således inget som kan sägas hämma utvecklingen på detta område. Den teknik som behövs för att lösa nästan vilka problem som helst, existerar redan. Den springande frågan är snarare hur den offentliga sektorn ska kunna ta del av och tillgodogöra sig de möjligheter som tekniken medger. Det handlar om att förändra arbetssätt, processer och förlegade organisationsstrukturer. Trots att dessa frågor har varit högaktuella i flera år får man en känsla av att utvecklingen till viss del har stannat av. Inte minst i en internationell jämförelse. Vi tror att politiken, genom nytänkande och investeringar, kan skapa ett klimat för innovationer både i den privata sektorn och inom den offentliga förvaltningen. Denna rapport syftar till att ge konkreta råd för att kunna gå från ord till handling och genom IT-satsningar skapa smartare välfärd. Det har gått drygt två år sedan vi påbörjade den här diskussionen. Det är glädjande att se att vi har kommit en bit på väg, men vi kan konstatera att det fortfarande finns mycket att göra.

3 Innehållsförteckning Inledning 4 Högre krav från medborgarna på smarta e-tjänster 5 Internationella jämförelser 6 7 Sverige har fått en nationell CIO 8 9 E-delegationen Teknikexplosionen 11 Instrumenterad 11 Ihopkopplad 11 Intelligent 12 Förutsättningarna för offentlig och privat sektor 12 Otydliga mål 12 Kortsiktighet 12 Finansiering av offentlig verksamhet 13 Lagen om offentlig upphandling 13 Offentlighetsprincipen 14 Ännu smartare välfärd Förändrade attityder 16 Visioner istället för detaljreglering 16 Lär av internationella exempel 17 Använd tekniken smart 17 Utveckla och behåll rätt IT-kompetens internt 17 Ett steg i taget 17 Använd öppna standarder 18 Att handla rätt 18 Billigast inte alltid bäst 18 Funktionsupphandla köp inte datorer och program 18 Modernisera den svenska förvaltnings modellen 18 Till sist 20

4 Inledning Inför sommaren 2009 tog IBM fram en rapport om hur teknikutveckling och IT kan bidra till att skapa en smartare välfärd i Sverige. Rapporten diskuterades bland annat vid ett seminarium som anordnades av IBM under Almedalsveckan samma år. En panel bestående av representanter från politik, akademi och näringsliv diskuterade begreppet smartare välfärd, 1 och rapporten fick ett varmt mottagande i den politiska världen. Bland de områden som diskuterades kan nämnas politikens roll i att förbättra förutsättningarna för offentliga upphandlingar, behovet av en nationell IT-chef (CIO), vikten av öppna standarder och främjandet av entreprenörskap. Panelen återkom vid flera tillfällen till vården som exempel på ett område inom svensk välfärd som kan göras smartare. På försommaren 2009 skrev IBMs VD i en debattartikel med samma tema att rätt man eller kvinna vid IT-rodret inom offentliga verksamheter kan bidra till att skapa en smartare välfärd. Detta är något som vi kommer att få anledning att återkomma till i den här uppdaterade versionen av rapporten Smartare Välfärd, eftersom Sverige för drygt ett år sedan, i oktober 2010, fick en IT-minister. Under den tid som gått sedan vi diskuterade dessa frågor i Almedalen, har mycket hunnit förändras. Europa befinner sig i den hittills djupaste lågkonjunkturen i modern tid och även om Sverige står förhållandevis starkt, drabbas också vi av lågkonjunkturens konsekvenser och många känner stor oro över utvecklingen. Trots att ekonomin i ett antal år nu har gått på lågvarv har teknikutvecklingen på intet sätt fått stå tillbaka. IT-teknikbranschen karakteriseras fortfarande av en enormt snabb utveckling det som är nytt idag är gammalt i morgon och det finns många lösningar på samma problem. Men tekniken i sig är inget självändamål. Den ska finnas där för att fungera helst utan att synas och bidra till att nå uppsatta mål såsom effektivisering och ökad tillgänglighet. För att skapa en smartare välfärd diskuterar vi i denna rapport några av de lösningar som vi med hjälp av den tekniska utvecklingen kan åstadkomma. Syftet med vår rapport är att närmare studera den svenska IT-politiken med fokus på att hitta verktyg och tillvägagångssätt för att skapa en smartare välfärd. Redan här vill vi tydliggöra att de satsningar som föreslås, inte ska genomföras för att Sverige ska kunna stoltsera med att vara bäst i klassen. Sådana mätningar är egentligen helt ointressanta. Satsningarna på smartare välfärd ska snarare göras med medborgarnas bästa för ögonen. Syftet är att använda resurser där de bäst behövs, samt öka graden av effektivisering och tillgänglighet för den enskilde individen. Detta arbete ska också öka medborgarservicen. Vi inleder med att titta på vad som har hänt, var vi står idag och riktar särskild fokus på e-delegationens verksamhet och på den Digitala Agendan. Därefter går vi närmare in på vilka motiv som finns för att genomföra IT-satsningar. Vidare undersöks den befintliga tekniken följt av ett avsnitt om hur förutsättningarna för IT-implementeringar skiljer sig mellan privat och offentlig sektor. I rapportens avslutande del ges ett antal rekommendationer för hur regeringen, riksdagsledamöter, landstingspolitiker och kommunpolitiker kan göra bättre IT-satsningar. 1 I panelen; Riksdagsledamot Gunnar Axén (M), Magnus Kolsjö, politiskt sakkunnig hos Kommun- och Finansmarknadsminister Mats Odell, Professor Magnus Henrekson, VD på Institutet för Näringslivsforskning, Ylva Hambraeus-Björling, VD på Apotekens Service AB, Carola Gunnarsson, 1:e vice ordförande, Sveriges Kommuner och Landsting och kommunstyrelsens ordförande i Sala kommun och IBMs VD Johan Ekesiöö. 4

5 Högre krav från medborgarna på smarta e-tjänster Forskningsrapporter och studier visar idag att ITmognaden i det svenska samhället är bland de högsta i världen. Svenskar är inte rädda för att använda ny teknik. Cirka 90 procent av befolkningen mellan år använder datorer regelbundet. Motsvarande siffra för åldersgrupperna år och år är 80 respektive 70 procent. 2 I Sverige finns bra infrastruktur på plats och bredbandsutbyggnaden är också hög i så gott som hela landet. Regeringens vision är att 90 procent av företagen och hushållen bör ha en bredbandsanslutning på minst 100 Mbit/s senast Det privata näringslivet anses ligga väl framme i att effektivisera sin verksamhet med modern och konsoliderad IT. Idag sköter svenskarna i stor utsträckning sina bankärenden, resebokningar och inköp av varor och tjänster online. En undersökning från EU:s statistikbyrå Eurostat visar att Sverige placerar sig i toppen av länder inom EU när det gäller användandet av Internetbank. 75 % av svenskarna i åldern använder sig idag av sådana tjänster. Dessutom fortsätter e-handelns kraftiga tillväxt. Under perioden april 2010 till mars 2011 beställde drygt sju av tio svenskar (71 procent) varor eller tjänster över Internet. 3 Framtidstron på e-handelsområdet är stark, både bland konsumenter och bland företag. Bedömningen är att detaljhandelns försäljning via internet kommer att öka med tolv procent under Det skulle resultera i en total omsättning på 28 miljarder kronor. 4 Våra myndigheter har också höga ambitioner på e-förvaltningsområdet men är inte lika snabbfotade som näringslivet är vad gäller implementering. Detta trots att regeringen har som mål att Sverige ska ha en världsledande position inom e-förvaltningsområdet En nyligen genomförd undersökning visar att tre fjärdedelar av cheferna inom offentlig sektor anser det vara viktigt att tillgängliggöra information i enlighet med regeringens e-förvaltningsmål. Ändå har 45 procent inga konkreta planer för hur detta ska genomföras. Vidare anser åtta av tio att kompetens är en av de viktigaste ingredienserna för att man ska kunna nå målen. Det är därför anmärkningsvärt att hela 54 % menar att deras personal saknar nödvändig kompetens eller är osäkra på om medarbetare har den efterfrågade kunskap som behövs. 5 Även Stockholms Handelskammares e-förvaltningsindex 2010 vittnar om att det fortfarande finns en hel del att göra i Sverige. Enlig den här mätningen har endast var tredje myndighet eller kommun en plan för e-förvaltning (46 av 130). I 45 procent av fallen saknas också en person som är ansvarig för e-förvaltningsarbetet. Trots att många vällovliga initiativ har tagits, såsom exempelvis tillsättandet av e-delegationen och framtagandet av en Digital Agenda, är den allmänna uppfattningen att e-förvaltningsutvecklingen inte går tillräckligt fort. Det finns exempelvis fortfarande inga fullt fungerande digitala patientjournaler som alla landsting har access till. Med digitaliserade patientjournaler skulle vi kunna öka effektiviteten i patienthanteringen samtidigt som säkerheten kring hanteringen naturligtvis kan bibehållas. Med en befolkning där andelen internetanvändare är så hög som 92,4% 6 menar vi att det är något anmärkningsvärt att e-servicen i den offentliga sektorn inte är mer utvecklad och utbredd än den är idag. 2 Statistiska centralbyrån

6 Internationella jämförelser I 2010 års E-government Development Index, FNs mätning som anger ländernas mognadsgrad inom e-förvaltningsområdet, ligger Sverige på en tolfte plats, flera placeringar efter våra grannländer Norge och Danmark. I den årliga mätningen av e-participation som också genomförs av FN hade Sverige för några år sedan en lovande utveckling då vi mellan 2005 och 2008 klättrade från en fjortondeplats till en niondeplats. I den senast genomförda mätningen har Sverige dock helt fallit bort från 20-i-topp-listan över kartlagda länder. Detta är högst anmärkningsvärt eftersom eparticipation brukar räknas som det mer avancerade steget i ett lands IT-mognad. 7 Det här är ännu ett bevis på att det fortfarande återstår mycket att göra. Fakta I Sverige har regeringen nyligen tillsatt en utredning som bland annat ska se över valsystemet. Tiden är mogen för att på allvar undersöka hur den digitala tekniken kan användas i valsammanhang. IBM välkomnar utredningen och möjligheterna att utveckla elektroniskt assisterad röstning. Vi ser dock inte att röstning på internet är ett alternativ då ett sådant förfarande gör det omöjligt att garantera valhemligheten. Fördelarna med ett elektroniskt assisterat röstsystem är däremot många; det blir färre fel vid röstmottagning och rösträkning, rösträkningen går fortare och det finns utrymme för besparingar i de administrativa momenten. Idag används en av IBMs lösningar för just elektroniskt assisterad röstning i Belgien. Metoden är säker, flexibel och har ett mycket starkt bedrägeriskydd. 7 6

7 Samtidigt som den offentliga sektorn i Sverige har stagnerat något i sin utveckling 8 finns det i andra länder framstående exempel på hur man har löst denna typ av frågor och tagit sin e-förvaltning till nästa utvecklingsfas. Därför vill vi nu göra en kort avstickare och blicka utanför Sveriges gränser. Ett omdiskuterat exempel är vår granne på andra sidan Östersjön, Estland, som var först i världen med att införa e-röstning i full skala. Första gången denna metod användes var vid lokalvalen Därefter har de röstberättigade medborgarna kunnat e-rösta vid parlamentsvalet 2007 och vid Europaparlamentsvalet Förutsättningen för röstning på internet är ett nationellt id-kort beskaffat med ett chip med två certifikat som tillsammans med två individuella pinkoder gör att väljarna kan identifiera sig och sätta signatur på sin röst. Med denna teknik menar man att valhemligheten säkras. 9 Ett annat exempel är vårt grannland Norge som ligger steget före Sverige gällande riktlinjer för regeringsadministrationens användning av sociala medier i sin kommunikation. I Norge identifierades tidigt förvaltningens behov av mer kunskap om sociala medier och hur myndigheter kan utnyttja dessa nya medier och därför togs en policy fram. I Sverige dröjde riktlinjerna onödigt länge. Slutligen vill vi också lyfta fram Sydkorea som är världsledande i användning av e-tjänster. Deras starka position när det gäller IT mognad bygger på medvetna satsningar på att skapa ändamålsenliga e-tjänster och användarna har strömmat till. Med användarna har i sin tur nyttan och ännu fler användare kommit. Fakta Forskning från Världsbanken och IBM visar att städer måste arbeta med sina fem basfunktioner för att öka sin attraktivitet: trafik, hälsa och sjukvård, säkerhet och trygghet, utbildning och effektivitet i medborgartjänsterna. Det finns alltså anledning för Sverige att öka takten - särskilt om våra myndigheter, kommuner och landsting vill hålla jämna steg med övriga Europa och världen och på sikt återta ledningen. Investeringar i smartare system kommer att leda till effektiviseringar av processer vilket i sin tur kan förenkla kontakten mellan förvaltning och medborgare. I den här omstruktureringen av verksamhet sparas både tid och resurser. Resurser som kan komma medborgarna till del i samband med att de flyttas över från administrativa moment och processer till verksamheter som utgör myndigheternas, kommunernas och landstingens kärna. 8 I Economist Intelligence Units readiness undersökning har Sverige visserligen klättrat från plats två till plats ett, men den totala poängsammanställningen har minskat från 8,67 till 8,49. Economist Intelligence Unit; E-readiness rankings 2009 och DN, , T. Hall; Estland först med att rösta på internet i EU-val 7

8 8

9 Sverige har fått en nationell CIO I oktober 2010 fick Sverige en minister med IT som ett av sina huvudsakliga politikområden. Länge har betydelsen av en tydlig och visionär ledare som kan driva dessa frågor, diskuterats. Flera gånger har IBM, liksom många med oss, gjort liknelsen vid Sverige som ett företag. Det har varit anmärkningsvärt att positionen som CIO, en roll som är självklar i vilken annan koncern som helst, länge har varit vakant. Fram till och med att regeringsförklaringen presenterades i oktober 2010 var IT-politiken splittrad med ansvaret fördelat på flera olika departement. Detta politikområde upplevdes ibland som alltför tekniskt eller politiskt ointressant, vilket resulterade i att ITpolitiken många gånger hanterades som ett förvaltningsprojekt istället för som en central komponent i byggandet av Sveriges konkurrenskraft och välfärd. Givetvis var det därför mycket välkommet att en minister med ansvar för att öka tempot i utvecklingen mot en förvaltning i medborgarnas tjänst, tillsattes Förväntningarna på henne har varit och är högt ställda. Under 2011 har IT-minister Anna-Karin Hatt arbetat med en sammanhållande strategi för IT-politiken. Strategin går under namnet It i människans tjänst en digital agenda. Innehållet har bland annat utvecklats under sju tematiska rundabordssamtal med inbjudna berörda aktörer. IBM har med stort intresse deltagit i dessa diskussioner och bidragit med perspektiv och erfarenheter kring hur vi gemensamt kan skapa ett smartare samhälle med hjälp av tekniska lösningar och förändrade processer. Den nu presenterade agendan lyfter fram viktiga frågor som att: IT-ministern menar att Sverige ska kunna vara världens mest framgångsrika digitala samhälle men att det då krävs att alla kan ta del av den moderna informationsteknologins fördelar. Nu ska ett antal stora organisationer och företag bidra till att förverkliga de mål som har ställts upp i agendan. Regeringskansliet ska också ta fram en ny nationell strategi för e-förvaltning med ett antal inriktningsbeslut och en ny reglering för myndigheter. Dessutom har man utlovat att ett antal pilotprojekt som ska tjäna som föregångare inom e- förvaltningsområdet ska sjösättas. Det är således inget fel på den politiska viljan hos IT-ministern. En fråga man dock kan ställa sig är om alla dessa löften kommer att kunna infrias? För att det här digra programmet ska vara genomförbart krävs en tydlig ansvarsfördelning och inte minst finansiella resurser. Även om den Digitala Agendan är det mest omfattande initiativet på det här området, har vi under de gångna åren sett ett antal liknande dokument som efter sin lansering hamnat i byrålådan. Vi hoppas därför att den Digitala Agendan kan vara starskottet för en omstart på det här ytterst angelägna området. 1. Det digitala innanförskapet ska öka. Brist på kunskap om teknik och internet gör att man lätt hamnar utanför i dagens samhälle. 2. Offentlig data ska släppas fritt. Detta ska i sin tur bidra till att företag och organisationer kan skapa tjänster som främjar effektivitet och stimulerar kreativitet. 3. Hela Sverige behöver en modern och tillförlitlig digital infrastruktur. 4. Lagar och regler inom en rad olika områden i och med att den digitala infrastrukturen utvecklas. 9

10 E-delegationen E-delegationen tillsattes av regeringen i mars 2009 i syfte att stärka utvecklingen av e-förvaltningen och skapa goda möjligheter för myndighetssamordning. Målet är också att fler skall använda e-tjänster såväl inom det offentliga som inom det privata. Delegationen har bland annat till uppgift att utforma en strategi för myndigheternas arbete med e-förvaltning, samordna den statliga förvaltningens IT-standardiseringsarbete och bistå regeringen i det internationella arbetet med frågor om e-förvaltning. Fördelarna med en effektiv e-förvaltning är många. Samtidigt som kostnaderna för företagen minskar, ökar också servicen och tillgängligheten i enskilda medborgares myndighetskontakter. Dessutom är e-förvaltning en demokratifråga då det ger ökad insyn och deltagande samt också kan driva på utveckling och innovation. Men för att nå dessa mål måste myndigheter och kommuner samverka och nyttan för användarna måste stå i fokus. Den nya IT-ministern talar om en myndighetskontakt per ärende för medborgarna för att säkra effektivare och mer tillgänglig service. Men vad innebär detta i praktiken och hur långt har vi kommit? Fortfarande finns ett utpräglat sektorstänkande hos myndigheterna och inte sällan förekommer dubbelkommandon och ineffektiva system och metoder. Det saknas också en analys av vad som är myndigheternas kärnverksamhet respektive stödfunktioner. Kärnverksamheten är styrd av sektorsspecifika lagstiftningar och förordningar medan stödverksamheter såsom ekonomi, HR och annan administration i allt väsentligt är likartade för samtliga statliga myndigheter. Detta analyssätt går att applicera i såväl landsting som kommuner. Riksrevisionen riktade i sin årliga rapport för 2011 kritik mot att regeringens styrning av e-förvaltningen inte varit tillräcklig. Den gemensamma slutsatsen i våra rapporter är att regeringens styrning av e-förvaltningen kännetecknats av passivitet och otydlighet. Regeringen har därmed inte tagit ett samlat grepp i frågan om e- förvaltningens utveckling. Riksrevisionen noterar dock att E-delegationen, på uppdrag av regeringen, har lämnat flera förslag på hur arbetet med e-förvaltningen kan effektiviseras.. 10 Mycket av trögheten kan bero på att det fortfarande finns inbyggda bromsklossar i systemet. Vår nya IT-minister har själv uttryckt att offentlig förvaltning fortfarande i alldeles för hög utsträckning präglas av ett stuprörstänkande där myndigheter och verk arbetar individuellt utan att egentligen dra nytta av varandras erfarenheter, utan att producera gemensamt eller egentligen kommunicera med varandra. Ett exempel på hur samordning mellan myndigheter skulle kunna underlätta vardagen för enskilda medborgare vore om alla de småbarnsföräldrar som vabbar på egen hand slapp agera samordnare mellan Försäkringskassan och den kommunala barnomsorgen. Idag måste dessa personer själva gå emellan myndigheterna med blanketter, bara för att kommunernas och Försäkringskassans datasystem inte talar aspx?documentid=

11 samma språk. Samkörning av systemen skulle dels leda till besparingar av offentliga medel, medel som i stället kan användas till bättre barnomsorg. Dessutom skulle det leda till högre livskvalitet i form av minskad stress och tidsbesparingar för såväl förskollärare som föräldrar och myndighetspersonal. Dagens förvaltningsmodell, som till stora delar är decentraliserad och manuell, utgör således en grundläggande problematik. En mer sammanslagen och rationaliserad förvaltning skulle medföra att resurser istället flyttas från administration och rutinärenden, som kan lösas på enklare sätt, till att ge bättre service, mer fördjupad expertis och interaktion med kunderna, det vill säga medborgarna. Små organisationer skulle kunna dra nytta av stora myndigheters specialistkompetens samtidigt som monotona rutinarbetsuppgifter skulle minskas. Det finns alltså tydliga vinster för såväl den offentliga sektorn som företagen och medborgarna med en sådan förändring. En bättre sammanhållen förvaltning med enhetliga processer minskar kostnaderna och ökar effektiviteten vilket frigör resurser till annan verksamhet. När resurser frigörs kan ledtiderna i den offentliga sektorn minskas och tillgängligheten ökas. Trots att e-förvaltningsarbetet i Sverige går framåt och trots att många initiativ har tagits i rätt riktning står gamla strukturer och tankesätt i vägen för en snabbare utveckling. IT-ministern framhöll i december 2010 i ett tal att bristerna i samordning i vården fortfarande är för stora och att det finns alldeles för många ineffektiva system. Hon menade att utvecklingen går trögt och ibland inte ens framåt. Det offentliga Sverige bedriver alltså fortfarande inte sin verksamhet med fullt kapacitetsutnyttjande. Så vad ligger egentligen till grund för att vi inte har kommit längre? I nästa avsnitt kommer vi att titta närmare på ännu en förutsättning som ska möjliggöra att Sverige kan leda utvecklingen på det här området teknikutvecklingen. I vår rapport från 2009 kunde vi konstatera att den nödvändiga tekniken som krävs för att genomföra dessa förändringar redan finns att tillgå. Men vad har egentligen hänt sedan dess och hur ska vi förhålla oss till alla nya möjligheter som tekniken för med sig? Teknikexplosionen Den information och statistik om teknikutveckling som når oss medborgare kommer alltid att ha en stor eftersläpning eftersom utvecklingen inom IT-området sker oerhört snabbt. Det som var revolutionerande nytt ena dagen är vardaglig självklarhet nästa. Teknikutvecklig i förhållande till e-förvaltning och medborgarnära tjänster handlar om att betrakta de tekniska lösningarna som ett strategiskt verktyg för att reformera processer, regelverk och strukturer, i syfte att skapa en bättre förvaltning och ytterst ökad användarnytta. Den stora utmaningen som vi nu ställs inför är att samhället och företagen också förmår utnyttja tekniken. Vågar och kan man det så kan man också vara med och skapa en smartare välfärd. Inom IBM talar vi om tre krafter som bidrar till att skapa en smartare planet. Vår värld blir idag alltmer instrumenterad, ihopkopplad och intelligent. Lösningar som bygger på och kombinerar dessa tre trender kan bidra till att göra vår värld smartare. Instrumenterad Det som lämnar ifrån sig information och även går att styra brukar kallas instrumenterat. Vi kan idag mäta, känna och se tillstånd eller villkor för praktiskt taget allt. Den teknik som tidigare var alltför dyr och tog stor plats finns nu tillgänglig till en låg kostnad och i ett betydligt mindre format. Det gör att avancerad teknik som till exempel processorer, sensorer och radiosändare är tillräckligt små och billiga för att användas överallt. Vi hittar dem i mobiltelefoner, i logistikkedjor, i hälsovården, i städer och till och med ute i naturen. Idag finns exempelvis sensorer i många av världens största floder, som exempelvis Yangtze-floden i Kina, för att skydda den kritiska vattentillförseln som hundratals miljoner människor är beroende av. Ihopkopplad Att världen länge haft tillgång till avancerad teknik är ingen nyhet. Den stora skillnaden nu är att system, maskiner och datorer är ihopkopplade med varandra på ett helt nytt sätt. Antalet ihopkopplade apparater har också ökat rekordartat. Av världens totala befolkning, som nu passerat 7 miljarder, surfar idag ungefär var tredje person. Människor, system och objekt kan alltså kommunicera och interagera med varandra på helt nya sätt. Vi står i början av en utveckling som vi idag knappt kan föreställa oss. 11

12 Intelligent Tekniken och vad den kan åstadkomma förbättras ständigt. Det som tidigare gjordes manuellt har ersatts av datorer och system. Tekniken och systemen har blivit intelligenta med inbyggd logik, som lär sig över tiden och kan hitta egna svar på frågor och problem. Detta gör system, processer och infrastrukturer mer produktiva, lyhörda och mottagliga. Vi kan genomföra snabbare kalkyler, analysera större mängder data, skapa intelligentare system och en flexiblare infrastruktur. Detta gör oss bättre rustade att förutse och förhålla oss till förändring. När vi har kommit så här långt i rapporten kan vi konstatera att det finns tydliga incitament att använda IT och förbättra e-förvaltningen. Likaså existerar redan den teknik som behövs för att få detta att hända. Då återstår egentligen bara en central frågställning. Varför verkar offentlig sektor ha svårare att dra nytta av den befintliga tekniken - samma teknik som privat sektor har att tillgå? Förutsättningarna för offentlig och privat sektor Kraven på den offentliga sektorns IT- och systemstöd är stora och de som genomförs får ofta utstå kritik både för att de blir dyra eller alltför tids- och resurskrävande. Verkligheten är sådan att IT-projekt inom offentlig verksamhet möter en del utmaningar som projekt i privat sektor överhuvudtaget inte behöver ställas inför. Vi vill föra resonemanget ett steg längre och presentera ett antal faktorer som bidrar till att förklara varför tekniksatsningar i offentlig sektor tenderar att vara mer problematiska att genomföra. Syftet är att få klarhet i vad som behövs för att man ska kunna komma ifrån denna problematik. Otydliga mål Grundläggande för att ett projekt ska ha förutsättningar för att bli framgångsrikt är att det finns tydliga, enkla mål och bra metoder för uppföljning. Det kan dock vara mycket svårt, om inte omöjligt, att redan från början veta vad man vill ha när man sätter igång ett IT-projekt. Trots att man bör ha en relativt tydlig bild av den nytta man vill uppnå måste man vara medveten om att bilden av nyttan kommer att förändras under projektets gång. Något som kan skilja den privata och den offentliga sektorn åt är att den offentliga sektorn ofta har många, svårgreppbara och motstridiga mål och en rad olika inblandade intressenter. Det gör det svårare att mäta och utvärdera resultatet av en IT-implementering. 11 I privat sektor är målet nästan alltid att driva verksamheten så att denna går med vinst. Statliga myndigheter och offentliga organisationer mäts endast på budget och kostnader. Det saknas riktiga intäkter och ett tydligt mätbart resultat som kommer ledning och anställda till godo. Trots att offentlig sektor inte ska generera vinst behöver man sannolikt se över mål och styrning för ökad effektivitet och förhöjd kvalitet till medborgarna. Detta skulle exempelvis kunna göras genom att mäta effektivitet i förhållande till kundnöjdhet. Kortsiktighet Nästa steg för ett lyckat projekt är uthållighet och långsiktighet. Demokratin som sådan ger dock upphov till en rad begränsningar då den i realiteten präglas av kortsiktighet. Politiskt styrda organisationer såsom kommuner och landsting styrs av folkvalda. Deras drivkraft att bli omvalda ska inte underskattas vilket naturligtvis gör dem lättpåverkade av opinionen. Det leder i sin tur till att IT-projekt i politiskt styrda organisationer med lång implementeringstid är svåra att driva igenom och riskerar att rivas upp när en ny politisk majoritet tillträder. Ur ett sådant perspektiv får det sägas vara problematiskt att politiska majoriteter i kommuner ibland tenderar att växla. Den svenska förvaltningsmodellen går tillbaka till Axel Oxenstiernas tid. Den bygger på ett mindre regeringskansli och större fristående myndigheter jämfört med andra länder. Beslut om den löpande förvaltningen såsom IT-investeringar och IT-drift fattas inte i regeringskansliet utan hos myndigheterna. I Sverige kan med andra ord inte en enskild minister besluta om gemensamt införande av nya IT-system och införande av e-tjänster över myndighetsgränserna. Dessa beslut ligger inom Generaldirektörernas mandat som var och en ansvarar för sin verksamhet. 12 Självständigheten har minskat samordningen myndigheterna emellan och lett till att olika funktioner som Arbetsförmedlingen, Skatteverket och Försäkringskassan har haft svårt att koordinera sina verksamheter. Det finns även begränsningar för hur information och data om kunderna får användas mellan myndigheter. Dåligt fungerande informationsutbyten gör att man sannolikt inte heller kan uppnå de bästa samhälleliga 11 T. Sethibe, J. Campbell, C. MCDonald; IT Governance in Public and Private Sector Organisations: Examining the Differences and Defining Future Research Directions; Statskontoret; Den svenska förvaltningsmodellen i EU arbetet;

13 effekterna då man ofta tvingas fatta beslut på mindre information än vad som egentligen finns att tillgå i systemet. Trots att vi idag lever i en integrerad global värld dras vi fortfarande på hemmaplan med en segregerad offentlig sektor. Utan att göra avkall på myndigheternas självständighet borde det finnas ett sätt att ta tillvara de effektiviseringsmöjligheter som teknikutvecklingen numera ger genom att omorganisera statsförvaltningen. Exempelvis skulle stödfunktioner för mindre myndigheter kunna samordnas i en särskild servicemyndighet ett så kallat shared service center. Införandet av ett sådant kommer med största sannolikhet att leda till stora samordningsvinster. Finansiering av offentlig verksamhet Vidare krävs det incitament och bra anpassade finansieringsmodeller för att IT-satsningar ska bli av och slutföras. Investeringskalkylen inom offentlig verksamhet ser annorlunda ut än i privat. Det finns sällan några incitament att genomföra kostnadsminskningar, vilket gör att det saknas drivkrafter för att genomföra ITsatsningar. I andra fall hamnar investeringskostnaderna i en myndighet samtidigt som de reella effekterna, dvs. besparingarna, uppstår i en annan myndighet, kommun eller landsting. Offentlig verksamhet finansieras genom budgetanslag och inom ramen för dessa kan det vara svårt att äska medel för att få igenom stora höjningar av anslagen när reella effekter är svåra att påvisa. Att satsningarna drar ut på tiden beror ofta på att de kräver flera höjningar, vilket ger många instanser en chans att motsätta sig. En annan faktor som spelar in är att offentlig verksamhet har begränsade möjligheter till att utnyttja externa finansieringsformer. Lagen om offentlig upphandling Den allra största skillnaden mellan privata och offentliga aktörer rör lagen om offentlig upphandling, LOU. 13 Lagen ställer krav på att myndigheter och annan samhällsverksamhet gör inköp på ett konkurrensneutralt och organiserat sätt. För IT-upphandlingar innebär detta ofta att myndigheter ställer detaljerade krav i sina upphandlingar för att kunna jämföra erbjudanden och få exakta kostnader. Det är komplext att utvärdera IT-inköp då pris per enhet svårligen låter sig genomföras. Den andra konkurrensutsättningen vid avropstillfället har ytterligare satt fokus på jämförelser av pris per enhet i stället för att se till helhet och kostnadsbesparingar. Detta är mycket olyckligt och ett hinder för ett bra genomförande av e-förvaltningen. Detta begränsar leverantörens förmåga till innovation och nytänkande. Utöver detta finns en tendens hos upphandlande enheter att enbart fokusera på pris för att undvika att upphandlingsärendet hamnar i förvaltningsrätten. För att komma ifrån detta krävs kompetensarbete och tydliga riktlinjer. LOU skapar en dragkamp mellan inköps- och IT-avdelningen. Inköpsavdelningen vill följa lagens långsammare och mer rigorösa upphandlingsprocess medan IT-avdelningen är i behov av snabba och enkla beslut, särskilt när utvecklingsarbetet väl satt igång. Om dessa två avdelningar inte lyckas samarbeta väl finns det en uppenbar risk att inköpen inte blir gynnsamma för verksamheten. IT upphandlingar kommer sällan eller aldrig upp på en högre nivå. De blir därmed aldrig föremål för strategiska beslut från ledningens sida. Från IBMs sida menar vi att detta är högst beklagligt. Verksamhets- och processtöd är i allra högsta grad strategiska frågor och borde få ett större gehör från ledning och styrande organ då de inte sällan bidrar till resursoptimering. 13 Lag (2007:1091) om offentlig upphandling 13

14 Det finns alltså mycket att vinna på att förenkla och anpassa upphandlingsregelverket till komplexa tjänsteupphandlingar. Från IBMs sida ser vi många fördelar med så kallad funktionsupphandling. Kortfattat innebär detta att vi, i stället för att sätta utförandekrav på det som skall upphandlas, ställer funktionella krav på det som varan eller tjänsten skall utföra. Man kan säga att grunden för funktionsupphandling är behovet av att få någonting utfört, att få en operativ funktion. Upphandlingen skulle kunna inrymma ett helhetsåtagande, det vill säga en totalentreprenad med ett drifts- och underhållsåtagande även under ett antal år framåt i tiden. Utformningen av lagen om offentlig upphandling är något som diskuteras ständigt på nationell såväl som på lokal nivå bland politiker, tjänstemän och i näringslivet. LOU upplevs av många leverantörer som snårig och onödigt prisfokuserad. Samtidigt finns inte sällan bristande kunskaper, och faktiskt en del myter, kring vad regelverket faktiskt säger. Det saknas modiga upphandlare som vågar ställa lagstiftningen på sin spets. För att offentliga inköp skall bli så bra som möjligt, skattemedel ska användas på rätt sätt och medborgarna ska få god samhällsservice, behövs ett regelverk som inte hindrar innovation eller stänger ute mindre leverantörer. Ett konkret förslag skulle kunna vara att regeringen sätter upp mål på att en viss andel av en myndighets upphandlingar ska vara funktionsupphandlingar. Förutom ovan beskrivna processer lämnade också Innovations-upphandlingsutredningen sitt betänkande SOU 2010:56 i augusti Utredningen slog fast att all upphandling bör bli mer innovationsvänlig. I linje med rekommendationerna i denna har regeringen i höstens budget beslutat att bevilja VINNOVA 9 miljoner kronor årligen för att arbeta med offentlig innovationsupphandling. Detta möjliggör för VINNOVA att bygga upp och driva en kompetenskraftsamling kring innovationsupphandling, något som vi på IBM välkomnar. Offentlighetsprincipen En faktor som är unik för Sverige och särskiljer offentlig sektor från privat är offentlighetsprincipen. Teknik- och IT-satsningar inom kommuner, landsting och stat lyder liksom all annan offentlig verksamhet under denna princip. 14 Därför kan IT-satsningar i det offentliga lättare och noggrannare granskas än i det privata. En omständighet som förstärker genomlysningen är att anställda inom offentlig verksamhet har en större möjlighet att kritisera sin verksamhet. Privatanställda är mer bundna av lojalitetsprincipen 15 än vad offentliganställda är. Det är dock viktigt att poängtera att offentlighetsprincipen inte är en begränsande faktor utan enbart att den skapar en annan miljö att bedriva IT-projekt i. På relativt kort tid har trots allt mycket hunnit hända på detta område. Den före detta Europaparlamentarikern Anders Wijkman arbetar för närvarande på regeringens uppdrag med att utreda reglerna för offentlig upphandling. Syftet är att göra reglerna enklare och få ut mer miljöeffekt och etisk hänsyn från offentlig konsumtion. Uppdraget redovisas i juni Samtidigt pågår också en utvärdering av unionens upphandlingsregler på EU-nivå. I januari 2011 presenterade EU-kommissionen en grönbok om en modernisering av EU:s upphandlingsregler. I oktober lämnade parlamentet ett yttrande på området. I detta kräver man att offentlig upphandling måste förenklas och förtydligas. Det ska också vara enkelt för den upphandlande myndigheten att ta hänsyn till annat än enbart lägsta pris. Processen kommer sannolikt i december att resultera i att EUkommissionen presenterar förslag till nya och moderniserade regler för offentlig upphandling. 14 Tryckfrihetsförordning (1949:105) 15 Definition av lojalitetsprincipen finns bland annat i Arbetsdomstolens dom AD 1994 nr 79 14

15 15

16 Ännu smartare välfärd Framtidens reformer inom offentlig sektor handlar om att skapa ett mer effektivt resursutnyttjande. Med en åldrande befolkning och färre som arbetar blir kostnadseffektiviteten ännu viktigare. Ett sätt att möta arbetskraftsbristen och minska kostnaderna samtidigt som man genom självbetjäning ökar tillgängligheten och servicenivån, är att skapa verksamhetsstöd och utnyttja tekniken. Därför är det hög tid att så snart som möjligt skapa en modern och verkningsfull e-förvaltning, inklusive en översyn av processer och öka takten i införandet av IT stöd i verksamheten. Det finns mycket att göra för att förbättra e-förvaltningen och öka takten på IT-satsningarna. På kort sikt handlar det till stor del om förändrade attityder, att våga testa det oprövade och vara banbrytande. På längre sikt handlar det snarare om regelförändringar och etablering av nya strukturer. IBM har länge bistått den svenska offentliga sektorn som både rådgivare och leverantör. Baserat på våra erfarenheter har vi IBM tagit fram ett antal förslag på hur vi ser att Sverige skulle kunna få fart på IT-utvecklingen och hålla kvar vid positionen som ledande inom e-förvaltning. Vi ser en utvecklingspotential inom framförallt tre områden: Attitydförändring det behövs ett nytt förhållningssätt till IT och mod att våga samverka, lära av andra och testa nya vägar Smartare teknikanvändande befintlig och tillgänglig teknik måste utnyttjas för att kunna göra IT-implementeringar på nya sätt Smartare upphandlingar beställarna bör upphandla på nya, mer effektiva och ändamålsenliga sätt I det sista avsnittet av vår rapport ger vi åtta konkreta råd till politiker och beslutsfattare. Vi tror och hoppas att dessa omsatta i praktiken kommer att leda till ännu smartare välfärd för Sverige. Förändrade attityder 1. Visioner istället för detaljreglering De mest framgångsrika politikerna i valkampanjer är de som skapar framtidsvisioner som verkligen engagerar. Detsamma gäller för styrningen av verksamhets- och processtödjande IS/IT-projekt. Politikernas roll bör inte vara att detaljreglera. Arbetet bör snarare vara inriktat på att sätta upp mål och visioner för hur verksamheten ska drivas och visa på möjliga vägar dit. När det gäller vilka IT-satsningar som ska initieras och hur dessa ska genomföras, är det viktigt att låta experterna inom verksamheten tillsammans med extern kompetens styra detta. Ett bra exempel på ett visionsstyrt projekt var införandet av trängselskatt i Stockholm överlämnade regeringen en proposition om en lag om trängselskatt till riksdagen. En månad senare fick Vägverket regeringens uppdrag att hantera den tekniska delen i försöket med trängselskatt. Vägverket upphandlade IBM för att utveckla, bygga och driva det tekniska systemet 16. På 14 månader utvecklades ett system för drift dygnet runt som var flexibelt nog att kunna möta stora trafikvolymer och snabbt skiftande behov. Stockholm blev den andra staden i Europa på 2000-talet att införa ett betalsystem för stadstrafiken. Tekniken bakom trängselskatteprojektet har väckt stort internatio- 16

17 nellt intresse och har hjälpt till att bygga bilden av Stockholm som en innovativ, miljömedveten och modern stad Lär av internationella exempel Det är mycket glädjande att se att Sverige har blivit allt bättre på att ta lärdom från det svenska näringslivet, men framförallt från utlandet. Att lära av andras exempel och tänka out of the box bör uppmuntras i ännu större utsträckning. Blickar vi utanför Sveriges gränser så har exempelvis Danmark bland annat lyckats ta fram enhetliga sjukvårdsjournaler medan Sydkorea har kommit långt i utvecklingen att skapa bredbandsaccess med stor kapacitet i hela landet. Andra internationella exempel att hämta inspiration ifrån är Service Canada 18 och Southwest One 19 i Storbritannien. För mer information se faktarutorna under. Använd tekniken smart 3. Utveckla och behåll rätt IT-kompetens internt Flera undersökningar av IT-implementeringar i det offentliga tenderar att skapa ett felaktigt konsultberoende. I en upphandling och implementering är det viktigt att ha ett bra samspel mellan inköpsoch IT-avdelningen. Inköpsavdelningen står för kompetens kring formalia, juridik och den ekonomiska prognosen av projektet. IT-avdelningen står för den tekniska kompetensen. Under ett projekts gång är det viktigt att ge tid för kunskapsöverföring och kompetensväxling konsulter och anställda emellan. Organisationen måste tydligt ha bestämt sig för vilken kompetens som bör finnas internt, vilken kompetens som ska läggas externt och hur bron mellan dessa ser ut. Genom att ha denna uppdelning klar ska organisationen kunna hantera både nya satsningar och förvalta de satsningar som gjorts. 4. Ett steg i taget Den offentliga sektorns budgetsystem kan uppmuntra till stora synliga IT-projekt medan små projekt har svårare att få anslag. Samtidigt är risken för misslyckande med IT-projekt proportionell med storleken. Ett bra sätt för mer effektiva och framgångsrika IT projekt är att göra mindre, tekniskt enklare projekt med realistiska ambitioner och tydliga affärsmål. Utvecklingsprojekten bör göras i små etapper åt gången. Det förkortar tiden för implementeringen och gör att man snabbare kan räkna hem vinsten 21. Försäkringskassans stora SAP-implementeringsprojekt som nu är avslutat är ett exempel på hur man har försökte omfamna alltför mycket på en och samma gång. Ledningens ambition var att inom år ha procent av alla applikationer i SAP. 22 Dessutom skulle SAP-projektet genomföras parallellt med en stor omorganisation och ett förnyelseprogram. Denna omfattande systemförändring visade sig vara mer än vad organisationen mäktade med och ledde till problem med utbetalningar till kunderna. Förutom stora kostnader blev projektet också föremål för negativ medial uppmärksamhet. Case 1 I Kanada har man skapat Service Canada för att underlätta medborgarnas kontakter med myndigheter och andra offentliga organisationer. Genom att skapa ett one-stop service delivery network kan medborgarna få service via ett nationellt telefonnummer, internet eller något av de idag dryga 600 servicekontoren. Idag erbjuder man inom ramen för detta en kontaktpunkt för offentliga tjänster motsvarande exempelvis de från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, CSN och Skatteverket. Case 2 För att förbättra tillgängligheten och leveransen av offentliga tjänster i den sydvästra regionen av Storbritannien bildades Southwest One. Detta är ett shared service center i ett Offentligt Privat Samarbete 20 som levererar offentliga tjänster kostnads effektivt. De tjänster som erbjuds är t ex IT-stöd, personalstöd, finans och upphandling. Det har tydligt visat sig att samarbete inte bara minskar kostnaderna utan också bidrar till att behålla och samla kompetens och erfarenhet. 16 Vägverket; Försöket med trängselskatt i Stockholm 3 januari 31 juli Stockholms Stad; Fakta och resultat från Stockholmsförsöket; andra versionen; augusti Offentligt Privat Samarbete (OPS) är en form av privat finansiering av offentlig infrastruktur. OPS syftar till att förbättra offentliga tjänster så att fördelarna från den privata sektorn tillvaratas (såsom kostnads- och tidsbesparande) samtidigt som ansvarsskyldigheten mot medborgarna upprätthålls 21 OECD Public Management Policy Brief; The Hidden Threat to E-Government Avoiding large government IT failures; M. Feldtmann; Fördjupad granskning av Försäkringskassans IT-verksamhet; Vergenta på uppdrag av Statskontoret;

18 5. Använd öppna standarder Öppenhet är en nödvändig förutsättning för samarbete, informationsutbyte, innovation och för att vid varje given tidpunkt kunna välja den lösning som bäst passar verksamhetens behov. En öppen standard är en standard som är offentlig och tillgänglig för vem som helst att implementera och använda. Genom att låta alla använda standarden kan man öka kompatibiliteten mellan olika mjukvarukomponenter då vem som helst med tillräckligt tekniskt kunnande kan skapa program och produkter som fungerar tillsammans med alla andra produkter och program som implementerar samma standard. Risken med att göra avkall på öppenhet är inlåsning och därmed begränsning till produkter från en enda, eller ett fåtal leverantörer. Ett scenario skulle kunna vara att man då hamnar i en situation där krav ställs på medborgarna att de har en viss programvara installerad, för att överhuvudtaget kunna nå en myndighet. Detta blir inte bara ineffektivt utan också mycket dyrt för de inblandade parterna. Vidare blir detta en fråga om pris eftersom öppna standarder är en förutsättning för en flerleverantörsstrategi. För att undvika att sådana situationer uppstår menar vi att högre krav på implementering av öppna standarder i offentlig verksamhet bör kunna ställas. På så sätt kan man minska kostnaderna och väsentligt öka flexibiliteten. Att handla rätt 6. Billigast inte alltid bäst Lagen om offentlig upphandling säger att den upphandlande enheten ska anta det anbud som antingen har lägst pris eller det som är ekonomiskt mest fördelaktigt med hänsyn till samtliga omständigheter såsom pris, leveranstid, driftskostnader, kvalitet, funktion, service, miljöpåverkan med mera. 23 Det finns med andra ord möjligheter för myndigheter att inte endast se till lägsta pris. Om fokus skiftar till att välja det ekonomiskt mest fördelaktiga för helheten och inte endast det billigaste, kan staten troligtvis få upp kvaliteten i det som levereras. Nytänkande upphandlingar skapar möjligheter för mindre leverantörer och främjar entreprenörsandan. Offentlighetsprincipen gör upphandlingar mer transparenta och eventuella problem och missbruk kan upptäckas och synliggöras, vilket gör att ansvar kan utkrävas. 7. Funktionsupphandla köp inte datorer och program Många upphandlingar som misslyckas redan innan kontraktet är påskrivet. Nyckeln ligger ofta i specifikationen, som ibland tenderar vara alltför omfattande. Felet ligger alltså på beställarsidan. Istället för att handla upp produkter och tjänster måste den som handlar upp tänka till hur kopplingen till verksamheten ser ut. Att upphandla på en högre nivå kräver dock kompetens och förståelse för vilket resultat man i slutändan vill uppnå. Förtroendevalda kan och behöver inte kunna något om hårdvara, mjukvara och tillämpningar. Däremot är det viktigt att de har kunskap om vilka tjänster deras verksamhet ska kunna utföra. I dagsläget görs upphandlingar på hårdvaru-, mjukvaru- och tillämpningsnivå. Det relevanta för medborgarna och samhället är snarare vilka tjänster ett system kan utföra. Ett mardrömsexempel på när detta inte fungerade var SL Access-upphandlingen. Där fanns det över 4500 skallkrav med i specifikationen, varav flera var motstridiga. IBM välkomnar att regeringen nu tar tillvara slutsatserna från Innovationsutredningen genom att bland annat möjliggöra för VINNOVA att driva en kompetenskraftsamling kring innovationsupphandling. 8. Modernisera den svenska förvaltningsmodellen Som tidigare nämnts utgör den svenska förvaltningsmodellen, med fristående myndigheter, ett hinder för samordning mellan myndigheter och verk. För att myndigheter, landsting och kommuner ska kunna få ett fungerande informationsutbyte och dra nytta av varandras erfarenheter och tekniska initiativ krävs en översyn av regelverk och förvaltningens struktur. Det bör ske utifrån resonemanget om kärnverksamhet respektive stödfunktioner samt hur nyttan för medborgaren ser ut. Inom detta område pågår för närvarande ett ambitiöst regelförenklingsarbete. Givet att genomgången leder till ökade möjligheter för samarbete, kan det få mycket positiva effekter för den offentliga sektorns IT-satsningar och e-förvaltning. 23 Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling LOU 18

19 att handla rätt Istället för att handla upp produkter och tjänster måste den som handlar upp tänka till hur kopplingen till verksamheten ser ut. Att upphandla på en högre nivå kräver dock kompetens och förståelse för vilket resultat man i slutändan vill uppnå. Funktioner Tillämpningar och tjänster Önskad nivå på upphandling Mjukvara Hårdvara Upphandlingsnivå i nuläget 19

20 Till sist Vi har i denna rapport kunnat konstatera att Sverige har kommit en bra bit på väg när det gäller IT i offentlig förvaltning. Vi har också kunnat fastställa att svenskarna är vana IT-användare och att såväl politik som näringsliv är villiga att ta till sig ny teknik. Trots detta utnyttjar vi idag inte befintlig teknik på det mest optimala eller på det smartaste sättet. I rapporten har vi ställt upp ett antal konkreta råd för att kunna gå från ord till handling och med hjälp av IT skapa smartare välfärd. Vi föreslår inte några miljardinvesteringar i nya projekt, inga radikala omstruktureringar eller krav på ny lagstiftning. Vi menar att vägen till ännu smartare välfärd framförallt handlar om förändrade arbetssätt och metoder, nya attityder och prioriteringar, där samarbete över politiksektorer och myndigheter skapas för att få till stånd en effektiv offentlig sektor i medborgarnas tjänst. Vidare tror vi att politiken, genom nytänkande kan skapa ett klimat för innovationer både i den privata sektorn och inom den offentliga förvaltningen. Vi har i rapporten belyst en rad olika områden inom offentlig förvaltning där vi ser förbättringspotential men det centrala budskapet från oss är ganska enkelt Sverige kan ta täten internationellt när det gäller offentlig förvaltning i medborgarens tjänst. Tekniken finns redan på plats nu är det upp till politiken och ansvariga personer inom offentlig verksamhet, hur man väljer att utnyttja den. 20

Smartare välfärd En rapport om hur teknik kan ge oss smartare välfärd

Smartare välfärd En rapport om hur teknik kan ge oss smartare välfärd Smartare välfärd En rapport om hur teknik kan ge oss smartare välfärd Det finns idag teknik för att lösa nästan vilka problem som helst. Frågan är snarare hur den offentliga sektorn ska kunna ta del av

Läs mer

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV 08.35 09.00 Förvaltningspolitiken Torkel Nyman 09.00 09.25 e-förvaltning Anders Nyström 09.25 09.30 Utvecklingen av Charlotta Eriksson resultatstyrningen

Läs mer

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun Riktlinjer för IT i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Drivkrafter för IT i Halmstads kommun...3 Övergripande inriktning...4 Inriktning för kommunens IT-engagemang...5 Service...5

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Tjänster för elektronisk identifiering och signering

Tjänster för elektronisk identifiering och signering Bg eid Gateway och Bg PKI Services Tjänster för elektronisk identifiering och signering En elektronisk ID-handling är förutsättningen för säker och effektiv nätkommunikation. I takt med att tjänster blir

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER 2 Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet. 1 Inledning Håbo kommuns övergripande styrdokument inom IT är IT-policy för Håbo kommun. Riktlinjer

Läs mer

Smartare välfärd INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2015. Svenska utmaningar

Smartare välfärd INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2015. Svenska utmaningar Smartare välfärd INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2015 KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING

Läs mer

E-strategi för Skellefteå kommun

E-strategi för Skellefteå kommun 1 E-strategi för Skellefteå kommun 1. Sammanfattning Informationstekniken kommer att spela en mycket viktig roll för Skellefteå kommun i strävan att på ett effektivt och framgångsrikt sätt ge service till

Läs mer

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Ledning och styrning av IT i kommunen Kommunen har sedan många år en central IT-avdelning med ansvar för drift

Läs mer

Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling

Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling Innovation en förutsättning för god offentlig upphandling Teknikföretagen och våra medlemsföretag vill

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Effektiva inköp i svenska. E-inköpsdagen

Effektiva inköp i svenska. E-inköpsdagen Effektiva inköp i svenska staten E-inköpsdagen 12 maj 2009 Regeringen g vill effektivisera inköpsprocessen i tre steg E-faktura (2005-2008) E-beställning (2009-2013) E-upphandling (2009-2011) Ansvar: ESV

Läs mer

Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet

Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet Alla offentliga verksamheter har möjligheter att göra innovationsupphandlingar. Inledning Offentlig sektor upphandlar årligen varor och tjänster för cirka

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2010-09-27 Giltighetstid: 2010-09-27 t o m 2014-12-31 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS 2010/0095 IT-strategi

Läs mer

Göteborgs Stads program för IT

Göteborgs Stads program för IT Göteborgs Stads program för IT Detta dokument gäller för Anställda och förtroendevalda i Göteborgs Stads förvaltningar, bolag och anknutna stiftelser Fastställd 2012-xx-xx Beslutande Kommunfullmäktige

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Offentlig upphandling en koloss på lerfötter

Offentlig upphandling en koloss på lerfötter Offentlig upphandling en koloss på lerfötter Offentliga upphandlingar i Sverige uppgår till hisnande 500 miljarder SEK per år innebärande 20 % av Sveriges BNP och ca 55 000 SEK per svensk invånare. Antalet

Läs mer

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag Offentliga rummet 2007-05-30 Bo Frändén bo.franden@verva.se 08-5505 5745 Grundfakta om VERVA Enrådighetsverk med ett råd Generaldirektör Lena Jönsson chef för myndigheten 6 Enheter Ca 100 anställda 60

Läs mer

IT-policy för Växjö kommun

IT-policy för Växjö kommun Styrande dokument Senast ändrad 2011-05-02 IT-policy för Växjö kommun Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig IT-enheten Dokumentnamn IT-policy för Växjö kommun Fastställd/Upprättad Kommunfullmäktige

Läs mer

Remissvar: Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)

Remissvar: Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Upphandlingscentrum Helen Widin 2013-05-24 LiÖ 2013-369 1 (4) Socialdepartementet Remissvar: Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Landstinget i Östergötland (LiÖ) har

Läs mer

ITS Rådet. ITS Ökad tillgänglighet till data och information

ITS Rådet. ITS Ökad tillgänglighet till data och information ITS Rådet ITS Ökad tillgänglighet till data och information 1 Uppdrag Etablera en gemensam myndighets-/näringslivssyn på vad som är trafikslagsövergripande data och hur dessa ska tillgängliggöras mellan

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Birger Höök. En digital värld

Birger Höök. En digital värld Birger Höök En digital värld 1 Sverige har goda förutsättningar Fungerande byråkrati Lång tradition av att samla och katalogisera data Innovativt klimat Hög kompetens hos medborgarna Duktiga företag Goda

Läs mer

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 2(7) Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 2 Intention...3 3 Ledning och ansvar...4 4 Nuläge...5 5 Strategier och

Läs mer

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat.

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat. STATISTIKWORKSHOP DET FÖRETAGSAMMA VÄRMLAND DEN 2 SEPTEMBER 2013, LAGERGRENS GATA 2, KARLSTAD Syfte Med seminariet vill vi att du ska känna till innebörden av olika mätningar och rankingar för att bli

Läs mer

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Mål En enklare vardag för medborgare Öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten Vilka är med

Läs mer

Vägledning för kanalstrategi

Vägledning för kanalstrategi Vägledning Version 1.0 2010-09-28 Vägledning för kanalstrategi Vad vill E-delegationen uppnå med vägledningen? Mål: att bidra till att offentlig förvaltning levererar service till privatpersoner och företag

Läs mer

Innovationsledning gör projekten till verksamhet!

Innovationsledning gör projekten till verksamhet! Innovationsledning gör projekten till verksamhet! hur går vi från idé till innovation? Daniel Forslund chefsstrateg Snabbfakta om VINNOVA Statlig myndighet under Näringsdepartementet Anslaget för forskning

Läs mer

För ökat och utvecklat idéburet företagande

För ökat och utvecklat idéburet företagande PROGRAM För ökat och utvecklat idéburet företagande Detta utgör ett gemensamt program för idéburet företagande innehållande förslag på politiska förändringar som skulle kunna bidra till idéburet företagandes

Läs mer

I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige. Näringsdepartementet

I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige. Näringsdepartementet I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige Det finns nu ett första utkast till strategidokument baserat på strategigruppens arbete. Det bygger på de förslag

Läs mer

IKT-strategi för Sjöbo kommun 2011-2014

IKT-strategi för Sjöbo kommun 2011-2014 1(5) IKT-strategi för Sjöbo kommun 2011-2014 Antagen av kommunstyrelsen den 17 augusti 2011 118 2(5) 1. Inledning 1.1 Bakgrund 2000 antogs en IT-strategi för åren 2000-2003. I strategin redovisades kommunens

Läs mer

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Mål En enklare vardag för medborgare Öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten Vad gör E-delegationen?

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Vägledning för verksamhetsplanering med avseende på e-förvaltning

Vägledning för verksamhetsplanering med avseende på e-förvaltning Vägledning Version 1.0 2010-09-28 Vägledning för verksamhetsplanering med avseende på e-förvaltning Vad vill E-delegationen uppnå med vägledningen? Mål: Att bidra till att offentlig förvaltning planerar

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. Offentlig upphandling quo vadis? Rättsområde: Författare: Offentlig upphandling Emma Johannesson & Sara Karlsson Datum: 2012-08-28

GWA ARTIKELSERIE. Offentlig upphandling quo vadis? Rättsområde: Författare: Offentlig upphandling Emma Johannesson & Sara Karlsson Datum: 2012-08-28 GWA ARTIKELSERIE Titel: Offentlig upphandling quo vadis? Rättsområde: Författare: Offentlig upphandling Emma Johannesson & Sara Karlsson Datum: 2012-08-28 Dåliga upphandlingar, brister i äldreomsorgen,

Läs mer

Utvecklingsmyndighet Bolagsverket

Utvecklingsmyndighet Bolagsverket AD 340/2011 Utvecklingsmyndighet Bolagsverket N 2011/1368/ITP Företag och Företagande Rapport nr.1 Datum: 2011-09-14 Version: 1.0 Upprättad av: Monica Grahn AD 340/2011 Innehållsförteckning 1 Utvecklingsmyndigheternas

Läs mer

IT-policy, Vansbro kommun Fastställd av fullmäktige den 2012-05-28, 42. Datum 2012-05-28 Ärende KS2012/262

IT-policy, Vansbro kommun Fastställd av fullmäktige den 2012-05-28, 42. Datum 2012-05-28 Ärende KS2012/262 IT-policy, Vansbro kommun Fastställd av fullmäktige den 2012-05-28, 42 Datum 2012-05-28 Ärende KS2012/262 Sida 2 av 5 SYFTE MED ANVÄNDANDET AV IT I VANSBRO KOMMUN... 4 ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 MÅL FÖR ANVÄNDANDE

Läs mer

Riktlinjer för verksamhetsutveckling med hjälp av IT (e-förvaltningsutveckling) i Norrköpings kommun

Riktlinjer för verksamhetsutveckling med hjälp av IT (e-förvaltningsutveckling) i Norrköpings kommun Riktlinje 2010-12-10 Riktlinjer för verksamhetsutveckling med hjälp av IT (e-förvaltningsutveckling) i Norrköpings kommun KS F 2013/05330 Fastställd av kommundirektören den 10 december 2010. Denna riktlinje

Läs mer

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Karlstad den 9 december 2014 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Offentlig sektor köper varor, tjänster och byggentreprenader för 500-600

Läs mer

DIGITALISERINGENS PROBLEM OCH MÖJLIGHETER

DIGITALISERINGENS PROBLEM OCH MÖJLIGHETER DIGITALISERINGENS PROBLEM OCH MÖJLIGHETER Erfarenheter och omvärldsanalys Rapport från Följeforskning om införande av Digital Agenda i Örebro län (FIDA) av Anders Avdic Shaji Joseph Handelshögskolan Örebro

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Strategisk utveckling och förändring av IT

Strategisk utveckling och förändring av IT REFERENS Strategisk utveckling och förändring av IT Förstärkning av koncernens affärsvärde från IT Om Loomis globalt ledande på effektivt cash management Loomis är en global koncern, noterad på Nasdaq

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan.

Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan. Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan. En kartläggning av svenska it-projekt April 2007 Projectplace International AB www.projektplatsen.se Innehållsförteckning FÖRORD...3 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Svenska e-legitimationer och certifikat. Wiggo Öberg, Verva

Svenska e-legitimationer och certifikat. Wiggo Öberg, Verva Svenska e-legitimationer och certifikat Wiggo Öberg, Verva Presentation av rapport och förslagets inriktning Historia och bakgrund Målbild Alternativa vägar Förslag Genomförande Frågor, synpunkter och

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Nyhetsbrev december 2011

Nyhetsbrev december 2011 Nyhetsbrev december 2011 2011 - fokusering och tillväxt i en turbulent omvärld Då Tord Schultz skrev VD-ordet i vårt nyhetsbrev i december 2010 anade ingen att 2011 skulle bli ett år med den dramatiska

Läs mer

Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället

Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället Kommuner och landsting står för 70 80 % av medborgarkontakterna 8 av 10 företagare har kontakt med kommunen Den nya generationens medborgare

Läs mer

Kommunens författningssamling IT-strategi ÖFS 2010:17

Kommunens författningssamling IT-strategi ÖFS 2010:17 Kommunens författningssamling IT-strategi ÖFS 2010:17 Fastställd av Kommunfullmäktige 2010-09-27, 113 (dnr KS 2010.85 005) Ersätter författningssamling 2001:15 Utfärdare: Monika Smidestam Kategori: Styrdokument

Läs mer

Yttrande angående upphandlingsutredningens slutbetänkande, SOU 2013:12

Yttrande angående upphandlingsutredningens slutbetänkande, SOU 2013:12 EM1004 W-4.0, 2010-11-22 BESLUT 1 (8) Datum Avdelningen för verksamhetsutveckling och stöd Charlotte Lejon 016-544 20 93 charlotte.lejon@energimyndigheten.se Ert datum Ert dnr 2013-03-13 S2013/1826/RU

Läs mer

Tjänstemännens IT-miljö. Ett steg fram och två steg tillbaka

Tjänstemännens IT-miljö. Ett steg fram och två steg tillbaka Tjänstemännens IT-miljö Ett steg fram och två steg tillbaka 1 2 Förord............................................................... 4 Satsa på en bättre IT-miljö det gynnar företagen, medarbetarna och

Läs mer

E-handel utan gränser och stärkt konkurrenskraft

E-handel utan gränser och stärkt konkurrenskraft E L I Z A R O S Z K O W S K A Ö B E RG E-HANDEL E-handel utan gränser och stärkt konkurrenskraft E L I Z A R O S Z K O W S K A Ö B E RG RIKSDAGSLEDAMOT (M) WWW.ELIZA.SE BAKGRUND Ett fritt informationsflöde

Läs mer

Strategi för IT- utveckling 2015

Strategi för IT- utveckling 2015 STYRDOKUMENT IT-strategi 2015 Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Gäller från: Lagakraftvunnet beslut Antagen: KF 145, 2012-11-05 Strategi för IT- utveckling 2015 Innehåll BAKGRUND...1 STATLIGA

Läs mer

Enklare Öppnare Effektivare

Enklare Öppnare Effektivare Enklare Öppnare Effektivare INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2013 Inbjudan till utmärkelsen Sveriges IT-kommun 2013 Framväxten av e-samhället erbjuder stora möjligheter för den enskilde, företag

Läs mer

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Få utvecklingsinsatser na på rull och god anslutning Digital samverkan Handlingsplan för e- förvaltning: Stabsutredning

Läs mer

Innovation på vårdcentral

Innovation på vårdcentral Sida 1 av 8 Delar av blanketten skall inte besvaras av alla. Vilka frågor som skall besvaras bestäms t.ex. av svaren på andra frågor. I webbblanketten visas bara de frågor som är aktuella för dig, här

Läs mer

Regional och kommunal guide för e-utveckling

Regional och kommunal guide för e-utveckling Regional och kommunal guide för e-utveckling Jan Pihl, Regionförbundet Bertil Thunberg, Knowit 2013-11-07 E-utvecklingsrådet bildades 2011 med länets 13 kommuner och landstinget. Fr o m oktober 2013 ingår

Läs mer

Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL

Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL Vård och omsorg Skola och lärande Näringsliv och arbete Samhällsbyggnad, transport och miljö Kultur, fritid och besöksnäring Demokrati och delaktighet

Läs mer

januari 2013 Upphandla eller följa upp?

januari 2013 Upphandla eller följa upp? januari 2013 Upphandla eller följa upp? En rapport om upphandlingens villkor och utvecklingsmöjligheter Upphandla eller följa upp? en rapport om upphandlingens villkor och utvecklingsmöjligheter Inledning

Läs mer

Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation

Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation Version 120108 Följande principer är utgångspunkter för organisationen vid Linnéuniversitetet: a. Akademisk basnivå: Grunden för verksamheten inom utbildning

Läs mer

SAMSET dagsläget sommaren 2003

SAMSET dagsläget sommaren 2003 SAMSET dagsläget sommaren 2003 Behovet av elektronisk identifiering och underskrifter Medborgarna och företag ett har stort behov av att kunna ta kontakt med myndigheter snabbt och enkelt. Med Internet

Läs mer

Digital agenda för Åland

Digital agenda för Åland Innehåll 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning... 1 2.1 Varför digital agenda?... 1 2.2 En vision för det åländska e-samhället... 2 2.3 Omvärlden... 3 2.3.1 Finlands digitala agenda... 3 2.3.2 Sveriges digitala

Läs mer

Rätt information till rätt person vid rätt tillfälle

Rätt information till rätt person vid rätt tillfälle Rätt information till rätt person vid rätt tillfälle System för samverkan, effektivitet och konkurrenskraft Du håller säkert med om att ditt företags kanske mest värdefulla tillgång består av all den information

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Riktlinjer för upphandling

Riktlinjer för upphandling Riktlinjer för upphandling KS 2011-156 Antagna av kommunfullmäktige den 22 november 2011 166. Riktlinjer för upphandling gäller kommunens samtliga nämnder och verksamheter och kommunens bolag. Riktlinjerna

Läs mer

Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar

Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar Direktupphandling får användas om kontraktets värde uppgår till: Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) Högst 505 800 kronor, dvs. högst 28 procent

Läs mer

Projektredovisning. Vårkonferensen 24 april 2008

Projektredovisning. Vårkonferensen 24 april 2008 Projektredovisning Vårkonferensen 24 april 2008 Redovisning Barnomsorg Ekonomiskt bistånd ÖTP / Applikationsdistribution DÄHS Föreningsbidrag & lokalbokning Digitala assistenter IT-strategisk workshop

Läs mer

Budgetunderlag 2016 2018 för. Upphandlingsmyndigheten. Dnr Fi S 2014:19/2015/9 2015-03-04

Budgetunderlag 2016 2018 för. Upphandlingsmyndigheten. Dnr Fi S 2014:19/2015/9 2015-03-04 Dnr Fi S 2014:19/2015/9 2015-03-04 Utredningen om inrättande av Upphandlingsmyndigheten S 2014:19 Budgetunderlag 2016 2018 för Upphandlingsmyndigheten I enlighet med förordning (2000:605) om årsredovisning

Läs mer

Effekten av att tillämpa industriell inriktning på kommunal IT. Janne Dicander CIO och IS/IT-chef Jönköpings kommun

Effekten av att tillämpa industriell inriktning på kommunal IT. Janne Dicander CIO och IS/IT-chef Jönköpings kommun Effekten av att tillämpa industriell inriktning på kommunal IT Janne Dicander CIO och IS/IT-chef Jönköpings kommun Innehåll Så arbetar vi med IT i vår verksamhetsutveckling. Hur samverkar vi med övriga

Läs mer

Mot en medborgarnära Polismyndighet Förslag på hur en mer medborgarnära organisation kan skapas

Mot en medborgarnära Polismyndighet Förslag på hur en mer medborgarnära organisation kan skapas Mot en medborgarnära Polismyndighet Förslag på hur en mer medborgarnära organisation kan skapas 2014-01-09 Regeringskansliet Mats Paulsen Postadress Besöksadress Telefonväxel 103 33 Stockholm Karlavägen

Läs mer

IT-strategi Laholms kommun

IT-strategi Laholms kommun IT-strategi Laholms kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-29 6. 2 (7) Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 IT- strategins målbild...3 Satsning på IT...3 Effektivt resursanvändande...4 Demokrati...4

Läs mer

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76)

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sida: 1 av 6 Datum: 2014-03-14 Dnr: Af-2013/493113 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sammanfattning Arbetsförmedlingen

Läs mer

Digital agenda för Sverige

Digital agenda för Sverige Digital agenda för Sverige en gemensam kraftsamling för digitaliseringens möjligheter Svenskt inflytande Lars Lundqvist Utmaningar: Att omvandla Europa till det kunskapssamhälle som behövs i en globaliserad

Läs mer

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna)

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2015-02-11 Kvalitetschef Mattias Wikner 0410-73 34 40, 0708-81 74 35 mattias.wikner@trelleborg.se Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Trelleborgarna

Läs mer

E-program för Jönköpings kommun

E-program för Jönköpings kommun E-program för Jönköpings kommun Ks 2008:225 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder E-program för Jönköpings kommun Fastställt av kommunfullmäktige 303 1 2 1 (7) E-program för Jönköpings kommun

Läs mer

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm 2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008 Konkurrensverket 103 85 Stockolm Nuteks förslag till åtgärder för bättre konkurrens i Sverige Verket för Näringslivsutveckling, Nutek, har av Konkurrensverket

Läs mer

Nyhetsbrev oktober 2011

Nyhetsbrev oktober 2011 Nyhetsbrev oktober 2011 Låt oss bli din guide på resan mot bra e-förvaltning! Som du säkert känner till, så erbjuder vi på Sentensia erfarna och innovativa konsultteam för upphandling, utveckling och styrning

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Samarbete och samverkan

Samarbete och samverkan Samarbete och samverkan Amy Rader Olsson Uthållig Kommun Seminarium om utvecklingsprocesser för en hållbar stadsplanering 2014-09-24 amy.olsson@abe.kth.se Tre typiska fallgropar...som ofta går hand i hand

Läs mer

Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande (SOU 2013:80)

Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande (SOU 2013:80) YTTRANDE 2014-03-12 N Fi2009:01/2014/1 E-delegationen N Fi 2009:01 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande (SOU 2013:80) Sammanfattning: E-delegationen anser att

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Ert dnr: U2007/3095/F Vårt dnr: 8000-106/07 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Kungl. Skogs- och

Läs mer

Överenskommelse. innovationsupphandling

Överenskommelse. innovationsupphandling Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Övergripande granskning av ITverksamheten

Övergripande granskning av ITverksamheten Övergripande granskning av ITverksamheten Februari 2006 (1) 1. Inledning PricewaterhouseCoopers (PwC) har på uppdrag av kommunrevisionen i Borås Stad genomfört en övergripande granskning av Borås Stads

Läs mer

24-timmarsmyndigheten - från ord till handling. Vad händer på central nivå? Bo Frändén

24-timmarsmyndigheten - från ord till handling. Vad händer på central nivå? Bo Frändén 24-timmarsmyndigheten - från ord till handling. Vad händer på central nivå? Bo Frändén bo.franden@statskontoret.se 08-454 47 45 Vi är ett stabsorgan till regeringen och Regeringskansliet. Vår uppgift är

Läs mer

Tjörn möjligheternas ö. Möjligheternas ö. Kommunikation Riktlinjer

Tjörn möjligheternas ö. Möjligheternas ö. Kommunikation Riktlinjer Tjörn möjligheternas ö Möjligheternas ö Kommunikation Riktlinjer 1 Kommunikation hjälper oss att utföra våra uppdrag Dessa riktlinjer för kommunikation uttrycker det som Tjörns kommuns verksamheters högsta

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL

Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL Vård och omsorg Skola och lärande Näringsliv och arbete Samhällsbyggnad, transport och miljö Kultur, fritid och besöksnäring Demokrati och delaktighet

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för IT Riktlinjer för IT 1 Fastställt av: Kommunstyrelsen Datum: 20 juni 2011 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning

Läs mer

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt 1(5) Datum Diarienummer 2011-01-25 013-2010-4840 Dokumenttyp REMISSVAR Enheten för främjande och EU:s inre marknad Utrikesdepartementet Fredsgatan 6 103 39 STOCKHOLM Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende

Läs mer

IT-strategi för Strängnäs kommun

IT-strategi för Strängnäs kommun TJÄNSTEUTLÅTANDE Utbildnings- och kulturkontoret Handläggare Tor-Erik Lillsebbas tor-erik.lillsebbas@strangnas.se 0709-429 211 Dnr BUN/2010:14-600 2010-05-11 1/5 Barn- och utbildningsnämnden IT-strategi

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Samverkan men hur? Presentation och diskussion inför kommande arbete kring ny inriktning för IT-forum. Caroline Andersson Carin Forest 2013-11-08

Samverkan men hur? Presentation och diskussion inför kommande arbete kring ny inriktning för IT-forum. Caroline Andersson Carin Forest 2013-11-08 Samverkan men hur? Presentation och diskussion inför kommande arbete kring ny inriktning för IT-forum Caroline Andersson Carin Forest 2013-11-08 Agenda Inledning och bakgrund till arbetet Samverkan men

Läs mer

Verksamhetsplan med aktiviteter drifts- och servicenämnd 2014

Verksamhetsplan med aktiviteter drifts- och servicenämnd 2014 sid 1 (6) DRIFTS- OCH SERVICENÄMNDEN IT-enheten Tjänsteyttrande verksamhetsplan med aktiviteter för drifts- och servicenämnden Charlotta Bodin, 054 540 10 07 charlotta.bodin@karlstad.se 2014-01-07 Verksamhetsplan

Läs mer

e-strategi IT på Höglandet

e-strategi IT på Höglandet 2003-10-17, rev 2004-01-30 e-strategi IT på Höglandet Vision år 2010 Utbyggnaden av IT-infrastruktur på Höglandet har väsentligt bidragit till Höglandets tillväxt och attraktionskraft. Genom IT-nätets

Läs mer