Plan mot kränkande behandling. Rudbecksgymnasiet läsår 16/17

Transkript

1 Plan mot kränkande behandling Rudbecksgymnasiet läsår 16/17

2 1 Inledning Det finns två lagar, Skollagen och Diskrimineringslagen, som ska skydda mot kränkning, diskriminering och trakasserier i skolan. Varje skola ska upprätta en väl förankrad plan mot kränkande behandling som beskriver hur man arbetar främjande, förebyggande, upptäckande och åtgärdande för att gynna likabehandling och elevers lika rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder, samt för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Rudbeck har valt att göra en sammanförd plan för likabehandling och mot kränkande behandling. Den omfattar både de situationer när elev utsätts av annan elev, men också de tillfällen där elev utsätts av personal. Planen lägger fokus på vad som redan görs, och på vad som eventuellt behöver lyftas och utvecklas kommande läsår. Planen är utformad enligt Skolverkets riktlinjer, av Rudbecks elevhälsa. Åtgärderna i 16/17-års plan mot kränkande behandling innefattar samtliga program, och skiljer sig därmed inte åt mellan programmen, utifrån att resultaten från skolans enkät Rudbecks enkät om trivsel och likabehandling och Stockholms läns Enkät i gymnasiet inte visar på några tydliga programskillnader. 2 Det här är Rudbeck Rudbeck är en kommunal gymnasieskola i Sollentuna, två mil norr om Stockholm. Här studerar drygt elever och skolan har ungefär 200 anställda. På Rudbeck är läsåret indelat i tre elvaveckorsperioder. Varje vecka är indelat i flera block, där varje block representerar ett ämne. Valfriheten är ett nyckelord på Rudbeck, och eleverna väljer därför själva kurser och studieupplägg. Detta innebär att alla elever efter årskurs ett i stort sett har ett unikt schema. Eleverna tillhör en mentorsgrupp, om ca 16 elever och en mentor, under sina läsår på Rudbeck, men läser ofta sina kurser med elever från andra grupper. Rudbeck leds av en gymnasiechef och skolans program leds av sex rektorer. Skolan har valt att satsa på en nära elevvård, genom att eleven har tillgång till sitt eget elevhälsoteam. Varje elevhälsoteam består av rektor, studievägledare, skolsköterska, skolkurator och specialpedagog. Elevhälsoteamet träffas som regel en gång i veckan för sk. elevhälsoteamsmöte (EHT) för att gå igenom oro gällande särskilda elever. Elevhälsan på Rudbeck består av två skolsköterskor och fyra skolkuratorer. På skolan finns ett mobbingteam som har i uppdrag att bevaka, utreda, åtgärda och följa upp mobbingfrågor. Mobbingteamet, som består av elevhälsan, träffas kring specifika elevärenden och arbetet med likabehandlingsfrågor. På skolan finns två skolvärdar som vistas i elevutrymmena under skoldagen. Mentorskonferenser, med mentor, rektor, studievägledare och elevhälsa, hålls med samtliga årskurser varje termin. Syftet är att uppmärksamma elever med studiesvårigheter och annan oro. 3 Rudbecks vision Grundläggande för alla Sollentunas skolor, inklusive Rudbeck, är kommunens handlingsplan för Trygghet och studiero ( Vi strävar efter att våra elever ska känna kunskapsglädje och få en lugn och harmonisk studiemiljö. Skolmiljön och skoldagen ska vara trygg för alla elever. Rudbeck vill verka för allas lika värde och lika villkor. Vi vill att alla elever känner sig sedda, att skolan genomsyras av gemenskap och inkludering och att ingen utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkningar. Vi vill medvetandegöra alla om vad dessa begrepp innebär och om vikten av ömsesidig respekt. 4 Begreppsdefinition Diskriminering Elev missgynnas, direkt eller indirekt, pga. kön, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och ålder. Skolan i stort eller personal kan göra sig skyldig till diskriminering, inte annan elev. Trakasserier Ett uppträdande av annan elev som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av ovanstående diskrimineringsgrunder. Kränkande behandling Ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det är att behandla någon förolämpande eller nedsättande genom att angripa den personen fysiskt, verbalt, psykosocialt, texteller bildburet. All kränkande behandling innebär att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Mobbning Att en eller flera individer medvetet och med avsikt upprepade gånger och under viss tid tillfogar eller försöker tillfoga en annan individ skada eller obehag. Mobbning är en form av kränkande behandling och upprepade trakasserier. 2

3 5 Det kontinuerliga arbetet med planen I strävan efter att hitta ett hållbart och långsiktigt arbete för likabehandling och mot kränkningar, har arbetet med planen sammanfattas i ett läsårshjul (se bilden nedan). Den reviderade planen presenteras årligen för elever och personal via mentorstiden samt sektorsmöten, med tillgänglighet via hemsida och Schoolsoft för elever och vårdnadshavare. 6 Uppföljning och kartläggning 6.1 Föregående års åtgärder Fokus för föregående läsår var, förutom de årligt återkommande insatserna, åtgärder som syftade till att öka gemenskap och inkludering, samt till att bättre upptäcka de elever som upplevt sig utsatta. Några av de åtgärder som prioriterades under läsåret var: Synliggöra vikten av mentorstiden/mentorsskapet för både elever och personal. Samtliga mentorsgrupper tilldelades en tvillingsmentorsgrupp. All personal fick i uppdrag att se över vad de kunde göra i sin yrkesroll för att bättre upptäcka utsatta elever. Genomföra lärarstyrda placeringar och gruppindelningar. Uppmuntran och synliggörande av elevföreningar, rast och gemensamhetsskapande aktiviteter. Uppstart av elevvolontärsgrupper avseende språk- och läxstöd samt gemensamma aktiviteter utanför skoltid under ledning av Rudbecks elevcoach. Detta i syfte att ungdomar från språkintroduktionsprogrammet och övriga program får tillfälle att träffas. 3

4 6.2 Kartläggning läsåret 15/16 Kartläggningen grundar sig främst på Rudbecks elevenkät om Trivsel och likabehandling samt på Stockholms läns Enkät i gymnasiet, men även på elevhälsans sammantagna bedömning av likabehandlingsarbetet, respektive sektorers analys av situationen och synpunkter från elever vid skolkonferenser års elevenkät om Trivsel och likabehandling på Rudbeck genomfördes under tre veckor i mars/april. Nära hälften av skolans elever, 944 elever, fyllde i enkäten och eleverna besvarade den via sin personliga inloggning på Schoolsoft. Program, kön och årskurs har kunnat utläsas i årets enkät, men då inget av resultaten utmärker sig kommer dessa inte att redovisas i planen. Vid avvikelse från föregående år redovisas dessa siffror inom parentes. Stockholms läns Enkät i gymnasiet genomfördes under våren 2016 och vände sig till elever i årskurs två. 437 elever på Rudbeck svarade på enkäten. 98 % (Rudbecks enkät om trivsel och likabehandling) respektive 95 % (Enkät i gymnasiet) har svarat att de känner sig trygga på Rudbeck. 93 % (90) av eleverna har svarat att de trivs på skolan och 86 % (82) att de trivs i sin mentorsgrupp. 85 % (84) har svarat att de trivs med de grupper de läser kurser ihop med (Rudbecks enkät om trivsel och likabehandling) och 91 % tycker att det är en positiv stämning på skolan (Enkät i gymnasiet). 6 % (11) av eleverna har svarat att de någon gång blivit utsatta för diskriminering och 4 % (7) har svarat att de blivit trakasserade under läsåret. 2 % (3) har svarat att de har blivit sexuellt trakasserade och 7 % (10) att de blivit utsatta för kränkande behandling (Rudbecks enkät om trivsel och likabehandling). 1 % (3) har svarat att de har blivit utsatta för mobbning. I årets enkät har eleverna också fått svara på om de anser att de har någon att vara med, när de vill det. 93 % uppger att de haft det. Av de 7 % som angett att de inte haft någon att vara med, uppger 69 % att det varit på rasten och 31 % under lektion (Rudbecks enkät om trivsel och likabehandling). 23 % (12) uppger att det har lärarstyrda placeringar på samtliga lektioner. 73 % (80) har det på vissa lektioner och 3 % (12) uppger att de inte har det på någon lektion. 23 % (14) anger att det är läraren som bestämmer vilka de ska jobba med vid gruppindelning på alla lektioner, 75 % (81) uppger att detta sker på vissa och 2 % (5) uppger att det inte är så på någon lektion (Rudbecks enkät om trivsel och likabehandling). Med anledning av att tvillingmentorsgrupper infördes som en prioriterad åtgärd under läsåret ställdes frågan om eleverna har en tvillingmentorsgrupp som de träffar, varpå 60 % svarade ja och 40 % svarade nej. Ytterligare en ny fråga var om eleverna anser att de vuxna på skolan ingriper när de ser eller vet om att en elev blir illa behandlad. 21 % svarade nej och 79 % svarade ja (Rudbecks enkät om trivsel och likabehandling). 45 % (42) av eleverna har svarat att de skulle prata med någon personal om de skulle bli utsatta för diskriminering, kränkande behandling, mobbning osv. (Rudbecks enkät om trivsel och likabehandling). Synpunkter har lyfts fram på arbetsplatsträffar och skolkonferenser, men även kommit från enskilda elever och personal, gällande den sk. NT-showen. Synpunkter som har kommit fram är att NT-showen för en del upplevts som exkluderande då det endast är natur- och teknikprogrammen som får anordna showen. Synpunkter har även förts fram angående att några av de lekar, skämt och utsmyckningar som förekommit under denna vecka upplevts som kränkande. 6.3 Analys av kartläggningen Även detta läsår lyfts Rudbeck fram som en lugn och trivsam skola. Detta visar sig både genom de siffror som framkommer i enkäten, men också i samtal med elever och personal. Skolan har med sitt blocksystem en möjlighet som få andra skolor har. Här möts elever över mentors- och programgränser, bostadsorter och fd. skolor, vilket bedöms ha möjligheten att motverka både mobbning och segregation. Däremot kan Rudbecksmodellen och skolans storlek medföra en utmaning, såtillvida att eleverna under sin vardag går in och ut ur många grupper, där det å ena sidan är möjligt att knyta många kontakter och där det också finns många vuxna som kan se eleverna, men där å andra sidan kan skapas en känsla av anonymitet. Lära-känna -övningar vid varje kursstart och målsättningen att varje mentorsgrupp ska ha en tvillingmentorsgrupp att träffa regelbundet, har lyfts som två insatser som kan motverka anonymitet och öka trivseln. Möjligheten att som personal få samarbeta närmre med en annan mentor, bedöms också öka chanserna att upptäcka utsatta elever. För att utöka möjligheterna ytterligare ses det som viktigt att erbjuda eleverna ett nätbaserat sätt att anmäla utsatthet eller oro för annan elev. Siffrorna vittnar om att de lärarstyrda placeringarna och gruppindelningarna ökar, och i diskussion med eleverna lyfts det som något positivt. Även om det inledningsvis kan kännas obekvämt så ser många att det har en positiv effekt på både studieron och möjligheten att lära känna fler. Eleverna framhåller också att de slipper stå med osäkerheten inför att välja en bänkkamrat eller någon att arbeta med. Synpunkter har inte bara lyfts kring klassrummen, utan också gällande vissa av skolans övriga utrymmen, där de vistas under raster. Utrymmena upplevs ibland som exkluderande, då det finns en outtalad kod om vem som vistas var. Tillgång till ett brett urval av elevföreningar och återkommande gemensamhetsskapande aktiviteter har återigen lyfts som viktigt för gemenskapen. Både elever och personal har lyft att detta idag sker, men inte i tillräckligt hög utsträckning och inte med tillräcklig kontinuitet. Det är fortfarande otydligt hur man som elev ska gå tillväga om man vill starta en elevförening och vart man då kan få stöd. 4

5 7 Åtgärder För att tydliggöra vilka nivåer skolan arbetar på har vi valt att dela in Planen mot kränkande behandling i bedömning och prioriterade åtgärder, främjande, förebyggande, upptäckande och åtgärdande insatser. 7.1 Bedömning och prioriterade åtgärder Rudbecks vision är att vara en skola som genomsyras av inkludering och gemenskap och där ingen utsätts för kränkningar eller diskriminering. Uppföljningen av förgående läsårs åtgärder samt läsårets kartläggning och analys pekar på att vi kommit ytterligare en bit på vägen. För att nå visionen att alla elever ska känna sig trygga och att ingen upplever sig utsatt, behöver dock det kontinuerliga arbetet för att främja gemenskap och likabehandling och arbetet med att motverka kränkningar fortgå. Förutom det återkommande och fortlöpande arbetet, behöver andelen mentorsgrupper som regelbundet träffar sin tvillingmentorsgrupp öka. Behovet av ett ökat utbud av elevföreningar kvarstår samt att de gemensamhetsskapande aktiviteter som anordnas alltid genomsyras av Rudbecks vision. Med bakgrund av synpunkterna som förts fram om NT-showen kommer showens innehåll och utsmyckning att ses över av ansvariga rektorer. Fokus behöver även riktas på en genomlysning av skolans.utrymmen där eleverna vistas utanför lektionstid för att främja att även dessa går i linje med Rudbecks vision. 7.2 Främja likabehandling Skolans främjande arbete handlar om att hitta och stärka de positiva förutsättningarna för att alla elever ska ha lika rättigheter och möjligheter. Chanserna ökar då att upptäcka eventuellt utanförskap, kränkningar och mobbning. En förutsättning för likabehandling på skolan är att elever och personal känner till att det finns en utformad plan för arbetet kring detta. Rudbeck arbetar främjande utifrån två hållpunkter: 1. Pedagogiskt fokus - I skolmiljön tillåts inte trakasserier, kränkningar eller diskriminering. - Genom undervisningens utformning ska skolan ständigt sträva efter likabehandling, genom att ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som förmedlas i undervisningen. I samband med dagen för mänskliga rättigheter anordnas varje år en temadag med fokus på lika rättigheter. - I samband med skolstart får samtliga elever en kopia av Planen mot kränkande behandling. - Mentorerna informerar sina elever om Planen mot kränkande behandling på mentorstid under höstterminen. 2. Socialt fokus - Rudbeck främjar social gemenskap genom gruppstärkande aktiviteter och har för närvarande mentorstiden, idrottsaktiviteter, musik och uppträdanden för andra elever, teambuilding på vissa program samt elevföreningar för elever. - Mentorssamordnare har i uppdrag att stötta mentorerna i sitt uppdrag, bl.a. genom att tillhandahålla övningar till mentorstiden och genom att anordna mentorsfrukostar. - Skolan erbjuder troende elever avskildhet för bön och andakt. 5

6 7.3 Förebygga Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från de identifierade riskfaktorer som Rudbeck ser. 1. Pedagogiskt fokus - Mentorskapet spelar en central roll i det förebyggande arbetet. Mentorn ansvarar för den goda relationen mellan mentor och elev, samt mellan eleverna i gruppen. - Viktiga livsfrågor med reflektion över egna och andras värderingar tas upp i undervisning. - Lärarstyrda placeringar och gruppindelningar i klassrummet, enligt beslut tagit i lokala arbetsplanen. 2. Socialt fokus - Kamratstödjande skolvärdar med placering i skolans offentliga utrymmen. - Hälsosamtal i grupp i årskurs ett, samt erbjudande om enskilt hälsosamtal. - Elevhälsans erbjudande på mentorstiden, samt erbjudande om att stötta mentorerna kring gruppstärkande övningar. - Elevens möjlighet till enskilda samtal hos elevhälsan. - Skolans personal uppmuntras att röra sig bland elever, äta gemensamt med eleverna i matsalen och har ex. tillgång till pedagogiskt kaffe på maten, vilket har en lugnande effekt. - Mobbingteamet bevakar likabehandlingsfrågor och mobbningsrelaterad forskning. - Skolans ordningsregler görs kända för eleverna. - Eleverna får möjlighet att föra fram viktiga frågor gällande bl.a. trivsel, studier och arbetsmiljö via representanter vid respektive programs skolkonferens. 7.4 Upptäcka Elever och personal ska ha kunskap kring varje specifik diskrimineringsgrund och vad som utgör kränkande behandling och trakasserier. Detta för att kunna upptäcka och uppmärksamma sådan behandling, men också tendenser till detta. 1. Pedagogiskt fokus - Mentorskapet spelar en central roll i det upptäckande arbetet. Mentorn ansvarar för den goda relationen mellan mentor och elev, samt mellan elever i gruppen. - Genomgång på mentorstid om innebörden av definitionsbegreppen i planen mot kränkande behandling. 2. Socialt fokus - All personal har ansvar för att alltid uppmärksamma och agera då elever far illa i relation till andra elever eller personal på skolan. - I årskurs ett genomför de två skolsköterskorna hälsosamtal i grupp och samlar även in enkäter från alla förstagångselever där de får svara på om eleverna upplever sig/upplevt sig mobbade. Varje elev som svarat jakande på denna fråga kontaktas av sin skolsköterska som erbjuder hjälp vid behov. - Mentorn genomför utvecklingssamtal med sina mentorselever varje termin, och får där tillfälle att uppmärksamma om eleven känner sig utsatt. - Skolvärdarna rör sig i elevutrymmen där problematiska situationer lätt skulle kunna uppstå, 7.5 Åtgärdande insatser I diskrimineringslagen betonas vikten av att alltid utgå från den utsattes upplevelse av situationen. Denna upplevelse ligger till grund för skolans utredning och åtgärder. Vi utreder och dokumenterar varje ärende med största respekt för varje individs upplevda tolkning av den avsedda händelsen Arbetets gång vid kränkning, trakasserier och mobbing Då trakasserier eller annan kränkande behandling sker vid upprepade tillfällen under en sammanhängande period klassas det som mobbning. Mobbingteamet utreder, åtgärdar och följer upp mobbningsärenden. Nedanstående arbetsgång följs oavsett karaktär på ärendet. 6

7 1. Vid kränkning, trakasserier eller mobbing: a. Ska den personal som upptäcker detta genast ingripa. Då den akuta situationen åtgärdats meddelas elevernas mentor, som för detta vidare till elevhälsan eller skolledningen. b. Vill vi att du som elev, i det fall du blivit utsatt, tar kontakt med din mentor eller någon annan på skolan som du har förtroende för. Om du misstänker diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling, ska du anmäla detta till elevhälsan eller skolledningen. 2. Inkomna anmälningar utreds omedelbart av Elevhälsan. Skolledningen informeras kontinuerligt. 3. Elevhälsan upprättar en handlingsplan och dokumenterar fortlöpande i journalsystemet Prorenata. Handlingsplanen innehåller följande punkter: Kartläggning Samtal - Utredande, bearbetande, stödjande, och konfliktlösande Vårdnadshavare till omyndig elev kontaktas Uppföljning 4. Om diskrimineringen, trakasserierna eller annan kränkande behandling inte upphör beslutar skolledningen att sammankalla till EK, vidta disciplinära åtgärder och/eller göra polisanmälan/socialtjänstanmälan. 5. Alla våldsbrott polisanmäls av skolledningen. 6. Vid kränkningsärende fyller ansvarig rektor i blanketten Anmälan enligt likabehandling där ärendets art framgår samt hur skolan agerat. Denna skickas till huvudman Vid tillfällen då elev utsatts av personal Vid tillfällen då elev upplever att den blivit utsatt för diskriminering eller annan form av kränkande behandling av en personal följs nedanstående plan: 1. Händelsen anmäls till berörd skolledare/gymnasiechef. 2. Vårdnadshavare informeras. 3. Rektor utreder, åtgärdar, följer upp och dokumenterar ärendet. 4. Rektorn följer upp ärendet med eleven och elevens föräldrar. 5. Rektorn träffar regelbundet den personal som kränkt eleven och samtalar om hur undervisningen/bemötandet av eleven fungerar. 6. Om åtgärderna inte är tillräckliga tas kontakt med gymnasiechef/förvaltningschef för Barn och utbildningskontoret. Eleven kan även vända sig till Barn- och elevombudsmannen ( 7. Vid kränkningsärende fyller ansvarig rektor i blanketten Anmälan enligt likabehandling där ärendets art framgår samt hur skolan agerat. Denna skickas till huvudman. 7.6 Uppföljande insatser För att försäkra sig om att en elev inte längre utsätts, erbjuds inblandade elever uppföljande samtal med elevhälsan. Ärendet följs även av mentorn, som är den som fortsätter att stämma av med den elev som upplever sig blivit utsatt, men också den som bevakar den elevgrupp som varit inblandad. För de elever som är eller varit, nyligen eller tidigare, utsatta för diskriminering, kränkning eller trakasserier, alternativt mobbning kan fortsatta bearbetande och stödjande samtal erbjudas hos skolans kuratorer. 7

8 Rudbeck Sollentuna kommuns gymnasium