Verksamheters önskemål om lokaler, delaktighet och samverkan i Kulturväven Arbetsmaterial

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksamheters önskemål om lokaler, delaktighet och samverkan i Kulturväven Arbetsmaterial"

Transkript

1 Verksamheters önskemål om lokaler, delaktighet och samverkan i Kulturväven Arbetsmaterial Rapport: Dialogarbete augusti-november

2 Innehållsförteckning Bakgrund: Dialog hösten Idéan, Umeå kommun... 6 Kulturcentrum för barn och unga, Umeå kommun Kulturverket, Umeå kommun Konstenheten, Umeå kommun Musikskolan, Umeå kommun Kammarkören Sångkraft Umeå Teaterförening och Sagateatern Balettakademien Dansens hus Film i Västerbotten Folkets Bio Umeå Mediacenter i Västerbotten Informationsenheten, Umeå kommun Turistbyrån, Umeå kommun Såhkie Umeå Sameförening Stadsbiblioteket, Umeå kommun Föreningsbyrån, Umeå kommun Kvinnohistoriskt museum, Umeå kommun

3 Bakgrund till rapporten Vid årsskiftet 2011/2012 planeras lokalprogrammet för Kulturväven vara beslutat. Projektledningen har under hösten 2011 arbetat intensivt tillsammans med White Arkitekter och ett tjugotal verksamheter i syfte att skapa ett ännu bredare och djupare underlag för det fortsatta lokalprogramsarbetet. Önskade lokaler och samarbeten Denna rapport är en dokumentation av höstens dialog med verksamheterna, och innehåller detaljerade uppgifter om respektive verksamhets önskemål rörande ytor i Kulturväven, men också deras tankar om möjliga samarbeten med övriga verksamheter samt andra aspekter av projektet. På det viset är rapporten inte bara ett viktigt underlag för lokalprogrammet, utan också ett första steg mot en utveckling av verksamheten som ska bedrivas i Kulturväven. Dialogen har ägt rum mellan augusti-oktober 2011, men har sina rötter i en längre process. Lokalprogram, vad är det då? Ett lokalprogram är i regel en Excelfil innehållande siffror och uppskattningar av olika ytor som bör ingå i en byggnad. Det kan innehålla exempelvis uppgifter om hur lokalerna ska användas, grov dimensionering av areor, krav på speciell utformning, inredning och utrustning som påverkar byggnadens utformning med mera. Lokalprogrammet beskriver med andra ord vilka krav som ställs på lokalerna. Hur bör ytorna fördelas? Vilka ytor bör läggas i anslutning till varandra? Kan vissa verksamheter samnyttja ytor i någon utsträckning? Det är exempel på relevanta frågeställningar i lokalprogramsarbetet. Ett lokalprogram är ett första steg i arbetet att på sikt skapa faktiska ritningar för en byggnad. Fördjupat underlag Femton av de arton verksamheter som bidragit till innehållet i denna rapport, har tidigare angett sina önskemål i så kallade lokalbehovsanalyser. Dessa analyser har varit ett viktigt underlag för det första utkastet till lokalprogrammet som godkändes i kommunstyrelsens arbetsutskott 14 juni För att lokalprogrammet ska bli så träffsäkert som möjligt har dock kompletteringar varit nödvändiga. Antalet verksamheter som har fått ange sina önskemål och komma synpunkter på utformningen av Kulturväven har denna vända blivit fler, och inte minst så har frågorna blivit mer djuplodade. Många perspektiv De verksamheter som deltagit i dialogen hösten 2011 är framför allt kommunala verksamheter som, i enlighet med visionen, eventuellt kan komma att flytta hela eller delar av sin verksamhet till Kulturväven, men vi har även träffat representanter för icke-kommunala verksamheter inom kulturformer som exempelvis körsång, film, dans och teater. Allt för att försäkra att så många perspektiv som möjligt appliceras på utformningen av lokalprogrammet, så att Kulturvävens lokaler blir ändamålsenliga. Inte bara en ny byggnad Kulturväven är inte bara är en byggnad, utan också en metod för ny samverkan mellan många verksamheter. Kulturväven handlar alltså inte om att verksamheter bara ska flytta till lokaler eller hyra lokaler i en ny byggnad nere vid kajen i centrala Umeå. De verksamheter som tillsammans ska bilda Kulturväven ska utveckla och forma sin 3.

4 verksamhet i samverkan med varandra det är alltså verksamheterna som tillsammans ska väva Kulturväven ytterst. Genom att arbeta gränsöverskridande ska vi skapa nya spännande korsvägar mellan konstarterna, men även mellan konstarterna, andra samhällsområden och kommersiella ytor. Visionen är att Kulturväven ska ge Umeås medborgare möjlighet till nya upplevelser, passioner, insikter och kunskaper långt in i framtiden. Workshop 24 augusti 2011 Projektledningen påbörjade höstens dialogarbete med att bjuda in de aktuella verksamheterna till en workshop den 24 augusti Syftet med workshopen var att ge alla verksamheter chansen att träffa varandra, samt identifiera samverkansmöjligheter och kompetenser som kan ha en rådgivande roll gällande bland annat teknisk utformning av lokaler. På workshopen fick verksamheterna speed-dejta varandra utifrån fyra frågeställningar: Hur skulle ni beskriva er verksamhet? Vilka är era målgrupper? På vilket sätt kan ni bidra till visionen för Kulturväven? Vilka ytor är er verksamhet eventuellt intresserade av att nyttja i Kulturväven? Hur kan er verksamhet samarbeta med andra verksamheter i Kulturväven? Kompletterande fördjupningsmöten Projektledningen bjöd efter workshopen in samtliga verksamheter till ett uppföljande fördjupningsmöte tillsammans med arkitekten. Under det mötet fick verksamheten möjlighet att precisera sina önskemål rörande ytor i Kulturväven och beskriva de samverkansmöjligheter man identifierat under workshopen i augusti eller i andra sammanhang. Verksamhetsrepresentanterna förberedde sig inför mötet genom att fylla i Umeå kommun Fastighets checklista för lokalbehov. Under mötet visade arkitekten skalenliga utklipp över de ytor som finns i det lokalprogramsutkast som godkändes i kommunstyrelsens arbetsutskott 14 juni Verksamhetsrepresentanterna fick ange vilka av dessa ytor som man finner intressanta och placera ut dem på önskvärda platser i grova byggritningar. Detta var alltså en möjlighet för verksamheterna att föra fram sina perspektiv och önskemål inga beslut fattades. Det är också viktigt att understryka att önskemålen som anges i rapporten är just det önskemål. Vilka verksamheter som kommer att ha sina lokaler eller delar av sina lokaler i Kulturväven är inte beslutat ännu. Det är dock beslutat att kulturnämndens verksamheter ska inrymmas i Kulturväven (exkl. Sveriges depåbibliotek) samt ett kvinnohistoriskt museum. Projektledningen har sammanställt varje verksamhets inspel i denna rapport, och texterna har spjälkats upp i dessa rubriker: Verksamhet Verksamheten beskriver sin verksamhet idag utifrån lokaler, personal, aktiviteter, utmaningar, trender, etc. Målgrupp Verksamheten förtydligar vilka målgrupper man vänder sig till. Personal/resurser Verksamheten preciserar uppgifter om sin personalstyrka och eventuellt behov av arbetsplatser, samt i vissa fall en grov bedömning av utvecklingen framgent. Samverkan Verksamheten ger sin bild av potentiella samarbeten med andra verksamheter inom ramen för Kulturväven. 4.

5 Hur kan vi bidra till visionen för Kulturväven? Verksamheterna har angett hur just de kan bidra till Kulturvävens tre ledord: nyfikenhet, engagemang och delaktighet. Lokalbehov Verksamheterna anger helt fritt sina tankar och önskemål rörande ytor i Kulturväven, samt hur de bör utformas och utrustas. Referenser Här har verksamheterna gett tips på goda exempel hos andra verksamheter eller kunniga personer som kan vara projektledningsgruppen eller arkitekten behjälpliga på något sätt. Övrigt Här har vi helt enkelt samlat övriga kommentarer från verksamheterna. Modeller visar möjlig samverkan Utifrån verksamheternas önskningar rörande specifika ytor har arkitekten skapat så kallade teoretiska modeller. Dessa illustrationer presenteras som bilder i anslutning till avsnittet om respektive verksamhet. Med hjälp av de teoretiska modellerna kan arkitekten och projektledningsgruppen nu kartlägga vilka verksamheter som önskat liknande ytor. Det är värdefull kunskap för att kunna färdigställa lokalprogrammet. Projektledningsgruppen vill tacka alla verksamhetsrepresentanter som ambitiöst deltagit i dialogarbetet under hösten! Hälsningar Projektledare Charlotta Lundkvist Processledare Emma Karlsson Kommunikationsansvarig Emmy Ericsson Maria Olsson, White Arkitekter 5.

6 1. Idéan Möte med Karin Engström och Madelene Edlund, Idéan. 1. Verksamhet Idéan är en kommunal verksamhet inom Umeå kommun som arbetar med kurser och utbildningar för pedagoger med mål att inspirera och utveckla förhållningssätt. Målet är att ge verktyg för att bättre kunna uppfylla och förverkliga styrdokumentens intentioner. Idéan arbetar med pedagogisk och kulturpedagogisk kompetensutveckling och erbjuder fortbildning med föreläsningar, seminarier och konferenser med interna och externa föreläsare, samt praktisk fortbildning i bild, form, drama, ord, musik, ljud, rytm och rörelse. Reggio Emilia Inspirerande av Reggio Emilias pedagogiska filosofi riktar man sig till barn och personal i förskola och skola. Idéan arbetar med en barnoch kunskapssyn som ger plats för sinnena, skapandet, fantasin och förnuftet. Egna lokaler I dagsläget har man egna lokaler för en del aktiviteter, så som ateljé för cirka personer, inspirationsmiljöer för cirka personer och föreläsningssal för max 50 personer. Idéan har också tillgång till ett fik eller torg för paus, väntan, spontana möten och fika. Inspirationsmiljöer Idéan erbjuder inspirationsmiljöer som barn och pedagoger kan komma till för att utforska, experimentera, leka och lära i. Miljöerna är tänkta som ett komplement till skolans/förskolans undervisningslokaler. Idéan har också nätverket Luren för pedagogisk utveckling. Nätverket omfattar cirka 300 pedagoger och träffar arrangeras både i Idéans lokaler och hos olika förskolor. Nätverket organiserar årligen tillsammans med Idéan Skrotdagen: en dag i Vänortsparken där barn från Umeås förskolor och skolor arbetar skapande med skrotmaterial kring ett specifikt tema. Skrotdagen har arrangerats i åtta år och antalet deltagande barn har konstant ökat. År 2011 deltog barn. Höstljus poppis Idéan deltar i den årliga festivalen Umeå Höstljus: ett evenemang som allt mer engagerar barn och unga i Umeå. Varje år arbetar Idéan tillsammans med förskolor och skolor för att kunna genomföra barnens ljusinstallation. I mån av resurser och tid bidrar barn och Idéan också med andra bidrag till ljusfestivalen, som till exempel barnens ljuskarusell och sagovandringar i Vänortsparken för barn och deras familjer. Gemensamma projekt genomförs i samverkan med förskolor och externa aktörer för att utveckla och förnya förhållnings- och arbetssätt. Barnens arbeten kommuniceras till Umeå kommuns medborgare genom utställningar och öppna föreläsningar med mera. Exempel på sådana projekt är Barnen och Umeå, Barnen och torget, Barns relation till fenomenet ljus, Vad gör skuggan på natten samt Vad förtrollar, förundrar, fascinerar barn i Umeå. Dokumentationscenter Dokumentation är stöttepelaren i hela Idéanprojektet. Dokumentationsarbetet har sitt ursprung i ett uppriktigt och ärligt intresse att verkligen se och bemöta barn som aktiva, kompetenta och resursrika individer. Med en medfödd lust och kraft att lära, växa och utvecklas. Dokumentation är för pedagoger det arbetsverktyg som synliggör barn och pedagogers läroprocesser. Dokumentation är, för pedagoger, det arbetsinstrument som ger förutsättningen i ett arbetslag att skapa en reflekterande kultur och därmed ingå i ett kontinuerligt utvecklings- och förändringsarbete, allt i enlighet med förskolans/skolans läroplaner. 6.

7 Observation och dokumentation är kärnan i varje projektarbete initierat av Idéan, och har utvecklats ur en vilja att förstå mer eller bättre för att kunna gå vidare. Genom dokumentation skapar man instrument för fortbildning, utbildning och utveckling av pedagoger. I dagsläget samlas dokumentation från Umeås förskolor in för att systematiskt arkiveras i Dokumentationscenter Idéan. Idéan tar emot barngrupper för fördjupat pedagogiskt arbete och inspiration med mål att höja kompetensen och utveckla Umeås förskolors kvalitet gällande estetisk kunskap. I dagsläget finns ett inofficiellt Remida eller återbrukscentrum i Idéans källare. Idéan erbjuder arbetslag regelbundna samtal om den egna pedagogiska praktiken för att skapa möjlighet och förutsättningar för arbetslaget att utvecklas, skapa en reflekterande arbetskultur, ge arbetsglädje för att utveckla, fördjupa och förnya den pedagogiska praktiken. Idéan ska göra inspel i Kulturväven. 2. Målgrupp Pedagoger som arbetar med lärande inom förskola. 3. Resurser/personal Sju anställda. (4 heltid, 2 personer på 50 %, 1 person på 20 %) 4. Samverkan Biblioteket Konstenheten Kulturcentrum för barn och unga Bildmuseet Västerbottens läns museum Kommunala musikskolan Film i Västerbotten Kulturverket Man har även tankar på möjliga samarbeten med ideella organisationer och föreningar. Närheten till Umeås stadsbibliotek ser man som en tillgång i utvecklingen av dokumentationscentret, eftersom biblioteket härbärgerar en gedigen kompetens angående systematiskt organisation och arkivering av ett dokumenterat material. Man önskar samverka med andra aktörer med samma målgrupper, i första hand bibliotekets barnavdelning, Bildmuseet, Västerbottens länsmuseum och eventuellt kommunala musikskolan för att tillsammans med dessa aktörer ge familjer i Umeå möjlighet till en öppen förskola med kulturprofil. Man vill samverka med Umeå universitet/designhögskolan för att utveckla nyskapande, unika och intressanta inspirationsmiljöer för lärande genom experiment och utforskande. Idéan skulle också vilja samarbeta med Ebba Theorell, ateljerista, Simon Göthson, produktdesigner Antony Furness, mattelärare, konstnär och utställningsformgivare och Giovanni Piazza, atejerista och ingenjör, vid framtagning av inspirationsmiljöerna. Alla fyra personer med gedigen och väldokumenterad kompetens och erfarenhet på området. Idéan önskar också samverka även med konstenheten och konstförrådet i olika projekt 7.

8 där konstförrådets samlingar blir utgångspunkten för det konstnärliga och pedagogiska arbetet För att Remida ska utvecklas till sin fulla potential och filosofi behövs ett samarbete med Reggio Emilia för att certifieras som ett Remida återbrukscenter. Remida är alltså en gratisbutik för förskolor, skolor och andra aktörer som arbetar med barn och ungdomar och eventuellt seniorer. Remida ingår avtal med lokala företag om att få ta hand om spillmaterial. Avtal ingås också med renhållningsföretag för hämtning av material. Remida behöver exponeringsutrymmen, alltså en butik och lagerutrymmen. Behov finns också att utbilda personal i Reggio Emilia för att erhålla certifiering. Idéan har inte öppet på helgerna på grund av personalbrist. Det finns en lust, men det är inte praktiskt genomförbart. Det finns dock inget som hindrar bortsett från ekonomi. 5. Så kan vi bidra till visionen för Kulturväven Gränsöverskridande samarbeten är vardag på Idéan. Redan idag samarbetar man med museet, Musikskolan och landstinget för att starta en öppen förskola för föräldrar som är hemma med sina barn. Det är den verksamheten ska finnas i Kulturväven tänker man. Det är alltså Idéans publika del som bör flytta till Kulturväven. Själva handledningen är inte publik. 6. Lokalbehov Lokalönskemål i Kulturväven: o o o o o o o o o o o o o o Ateljéer för bild och formskapande. En torr och en våt minst som bör rymma 30 personer i skapande arbete. Ateljéerna ska medge: Djupa hoar Hoar i barnhöjd Torkmöjligheter Tvättmöjligheter Mörkläggning Förråd/låsbaras Brännugn/drejskiva Teknisk utrustning Datorer, projektor Scanner Digitala ritbrädor Uppkoppling Vatten & avlopp Säkert också andra funktioner Egen/delad föränderlig utbildningslokal/föreläsningssal. Neutral i sin grundutformning med möjlighet till mörkläggning och avdelning) för personer. Föreläsningar bedöms ske minst en gång i månaden, och då externa föreläsare av tyngd. Lokalen ska vara utrustad med modern teknisk utrustning. I anslutning till utbildningslokalen ska finnas separata tillhörande grupprum. Lokalen ska fungera väl för föreläsningar, men också kunna användas till drama och teater och som ett rum för lärande med ett utforskande och experimenterande arbetssätt som riktmärke. Tillgång till aula eller annan stor arena för till exempel konferenser. Rent rum för inspirationsmiljöer. Miljöer som inte är permanenta, men som byggs upp för en projektperiod på 1 3 år för att fungera för både familjer, enskilda, förskolegrupper och skolklasser. (Inspirationsmiljöer är pedagogiska experimentverkstäder. Miljöerna fokuserar inte på individuellt skapande/lärande, utan skapande/lärande i grupp, men verksamheten växlar mellan det individuella och gruppen.) Lokalerna i dag är begränsande för verksamheten. Referensbibliotek Galleri där Dokumentationscenter Idéan kan presentera material, både fysiskt och digitalt. 8.

9 Mediastudio. Digital och fysisk för besökare och personal Upplevelselabb. Fysiskt och digitalt där barn, pedagoger och allmänheten kan uppleva utforska och experimentera Teknikrum för bearbetning och framställning av material Arkiv för aktuellt färdigbearbetat material. Material kommer att för långvarigt bruk tas emot av stadsarkivet (se förstudie till Dokumentationscenter Idéan). Dokumentationsbibliotek med utbildningsmaterial Reception Kafé Mötesplats/torg/VIP. Very Important Parent-yta där föräldrar kan vänta. Idéan har idag ett sådant torg där man kan vänta och pyssla. Skyltfönster Vinterträdgård med stora träd, gärna apelsinträd. Hela huset ska vara klyftigt och vitaminrikt för alla besökare och brukare. Modern teknik. Exempelvis touch screen och annan digital utrustning som projektorer, digital uppkoppling, dokumentprojektorer, etc. Kontorsplatser. Idagsläget har Idéan 5,2 tjänster fördelade på 7 personer. Kontorsplatserna behöver inte ligga i anslutning till Idéans publika utrymmen. Pedagoger av olika slag, samt olika typer av lärare, föreläsare, forskare och konstnärer. Inspirerande och kreativt uterum för skapande, upplevelser och lärande under olika årstider. Möteslokal. Vi vill regelbundet arrangera träffar för skolpersonal, mellan personer. I dag använder man fullmäktigesalen. Tillgång till föränderlig lokal. En ren lokal som kan användas till utställning, drama, föreläsning, etc. Kanske en multisal. Kan fungera som en scen för en musikworkshop. Dokumentationscentrum. Kan utvecklas tillsammans med biblioteket. Arkiv. Kräver bara lite utrymme för att kunna jobba med dokumenten (skärmaskin m.m.). Frostad glasvägg där man kan projicera bilder önskvärt ut mot gemensamma, allmänna, publika utrymmen. Utemiljö. Ute är lika viktigt som inne. Ska inte bara vara snygg och tillgänglig. Måste funka för pyttisarna. Parken ska vara utmanande rent pedagogiskt. Inte bara en lekpark. Västangård på Umedalen har många goda exempel på detta. De har sågat ner klätterställningar för det är inte det barn vill göra. De vill gräva maskar, till exempel. 7. Övrigt Referensprojekt/inspiration referenspersoner: Reggio Emilia, Centro Internazionale Loris Malaguzzi, (www.reggiochildren.it, 9.

10 Idéan Lokalbehov som Illustration 10.

11 2. Kulturcentrum för barn och unga Möte med Helge von Bahr, Kulturcentrum för barn och unga. 1. Verksamhet Kulturcentrum för barn och unga är en verksamhet med Umeå kommun som huvudman. Verksamheten rymmer teatergruppverksamhet, skapande verkstäder, kulturpedagogiska projekt och program för skolan och förskolan, utbildning för pedagoger samt öppen verksamhet för barnfamiljer (det vill säga Skapande lördag). Ungas skapande Kulturcentrum för barn och unga är en central plats för barn och ungdomar i Umeås kulturliv och en bas för utvecklingen av barn- och ungdomskulturen i regionen. Kulturcentrum tar, i sin verksamhet, utgångspunkt i de ungas eget skapande och samverkar med övriga barnkulturaktörer i Umeå för att nå fler barn och unga och för att utveckla såväl det pedagogiska och konstnärliga arbetet som en effektiv och hållbar resursanvändning. Bredd och djup Kulturcentrum för barn och unga erbjuder skapande teaterverksamhet, kulturpedagogisk fortbildning och olika former av kulturprogram. Man erbjuder också stöd till unga människors eget kulturskapande och kulturinitiativ samt samverkar med unga arrangörer för att nå bredd och fördjupning av kulturverksamhet för, med och av barn och unga. Hamnmagasinet bas Stor del av verksamheten sker i samverkan med andra aktörer; skolor, bibliotek, lokala teatergrupper med flera. Med de nya lokalerna i Hamnmagasinet som bas, knyter man samarbeten med fler och fler aktörer inom Staden mellan broarna; till exempel Ungdomens hus, Ögonblicksteatern och Konstnärligt campus. Förbli i lokaler Kulturcentrum har sin lokalisering i Hamnmagasinet tillsammans med Ungdomens hus. Kulturnämnden har beslutat att man ska förbli i dessa lokaler, men även verka i Kulturväven. Man bedriver verksamhet på skolor och fritidsgårdar också. De nya lokalerna i Hamnmagasinet är anpassade efter verksamheten idag. De är väl utrustade och miljövänliga, men trånga. Man lider för närvarande brist på bland annat verkstad och förråd och behöver tillgång till fler och större lokaler både i nära anslutning i och till Hamnmagasinet och i barnrika stadsdelar. Kulturväven viktig Kulturväven kommer att spela stor roll då Kulturcentrums egna lokaler och teknisk utrustning inte räcker till. I Kulturväven kommer också personell kompetens att finnas som man kommer att ha stort utbyte med. Kulturcentrum för barn och unga lovar i sin kvalitetsdeklaration att: Barn och unga i åldern år och med intresse för drama och teater ska erbjudas plats i Kulturcentrums gruppverksamhet. Pröva och utveckla nya metoder och former för att barn med särskilda behov ska få tillgång till skapande verksamhet. Kulturcentrum ska erbjuda råd i kulturpedagogiska frågor samt låna ut kostymer och lokaler till skapande barn och ungdomar. 11.

12 Pröva och utveckla nya former för ungas inflytande, samverkan och medskapande i kulturfrågor. Arbeta för att vår verksamhet i alla sina delar ska ha högsta möjliga kvalitet och tillgänglighet. Arbeta med ett medvetet jämställdhetsperspektiv och en mångfald som ger tillgång till ett brett kulturutbud för alla. 2. Målgrupp Barn och unga i alla åldrar, samt pedagoger och vuxna som arbetar med barn och unga. 3. Personal/resurser Sex kulturpedagoger (100 %), fem teaterledare på deltid (10-30 %) samt fyra övriga personella resurser på heltid (100 %): rekvisitör, producent, ekonomiassistent samt en enhetschef. 4. Samverkan Konstpedagogiska förrådet Idéan Biblioteket i anslutning till biblioteket Film i Västerbotten Mediacenter I samarbete med konstavdelningens personal och Idéan samt verksamma konstnärer och bildpedagoger vill man utveckla olika former av pedagogiska projekt och program med barn och unga som målgrupp. Upplevelserum Med bibliotekets personal samt författare och litteraturpedagoger vill man utveckla olika former av kulturpedagogiska projekt och program som har texten och dramat som utgångspunkt och de unga som målgrupp. I ett upplevelserum kan dramapedagoger tillsammans med bibliotekarier arbeta tillsammans med barn för att stimulera det egna språket och skapandet. Foto och film Tillsammans med mediepedagoger och fotografer vill man i Kulturväven lyfta in de ungas eget skapande med digitala medier, foto och film som uttrycksmedel. 5. Så kan vi bidra till visionen Kulturväven Nyfikenhet Gränsöverskridande arbetssätt Teatern och konsten är i sin natur gränsöverskridande. Syftet med Kulturcentrums verksamhet är att inspirera barn och unga att använda sina oändliga resurser med nyfikenheten som drivkraft. Man vill bidra till att Kulturväven tar vara på de unga besökarnas alla naturliga livskompetenser, det vill säga glädjen över att leva, modet att skapa, kraften att växa och behovet av att leka. Innovativa uttrycksformer Kulturcentrum vill vara en resurs för förskolans film- och mediaarbete. I samarbete med Mediacenter har tidigare ett flertal workshops genomförts med foto och film tillsammans med förskolans barn och pedagoger. Mediacenter har tillhandahållit utrustning och teknisk support och kulturpedagogerna vid Kulturcentrum har svarat för det pedagogiska arbetet. Syftet med denna satsning har varit att möjliggöra för barn att själva utforska sin omvärld med hjälp av digital teknik. Detta vill Kulturcentrum 12.

13 utveckla och arbeta vidare med i Kulturväven. Engagemang Kulturcentrum bidrar med ett barnperspektiv som innebär att man arbetar i första hand med barn, inte för barn. Kultur utgångspunkt är alltid barnets nyfikenhet och naturliga lust att skapa och upptäcka världen. Kulturcentrum arbetar ofta i samverkan med andra verksamheter för att finna nya former för att utveckla detta. Som till exempel olika bibliotek, Ögonblicksteatern och föreningar som Kulturstorm och Jamo Jamo Arts. Hos Kulturcentrum är det barnen som bestämmer vad de vill göra. Personalen ger ramarna och förutsättningarna, bidrar och stöttar de ungas eget skapande. Delaktighet Delaktigheten är central i Kulturcentrums pedagogiska arbete. En viktig förutsättning för delaktighet är tillgänglighet. Kulturcentrum strävar efter en avgiftsfri verksamhet eller så låga avgifter som möjligt. Det ska vara lätt att boka lokaler och ta dessa i anspråk. Personalen ska vara tillgänglig när så krävs, och bemötandet ska alltid bygga på tillit och respekt. Trösklarna ska vara låga på alla plan. Delaktighet genom tillgänglighet handlar om både fysiska hinder och om personalens bemötande och förhållningssätt till besökarna. Detta vill Kulturcentrum gärna vara med och utveckla i Kulturväven. 6. Lokalbehov Kulturcentrum har tidigare lämnat ett antal förslag till Umeå kulturs ledning på samordning kring lokaler och andra verksamheter i Kulturväven. Dessa redovisas nedan. Detta är också de lokalbehov Kulturcentrum uttryckt. Upplevelserum Teatermuseum Glasvägg Konstpedagogiskt förråd Upplevelserum Detta är ett förslag om ett tematiskt rum i Kulturväven och som bygger på idén bakom Riksutställningars Nattpäron, en världsunik mobil utställning om berättandets möjligheter som gästade Umeå Nattpäron riktade sig i första hand till barn i åldern 9-12 år och hade som mål att ge besökaren lust och tilltro till sin egen förmåga att se, tänka och berätta. Utställningen gestaltade de fyra byggstenar som en berättelse består av: person, vilja, problem och plats. Den innehöll en mängd uttrycksfulla scenografiska element som gav besökaren många tillfällen att testa berättandets byggstenar och dramaturgi. Till exempel masker att pröva, skåp att öppna, ett litet världsbibliotek där man också kunde lyssna till sagor och ta del av berättelser från hela världen. Detta var alltså ett sinnrikt rum för interaktiva upplevelser om berättelser och berättandet, det vill säga det som utgör kärnan i boken och dramat! Med ett upplevelserum i det nya kulturhuset skulle kulturpedagoger och bibliotekarier kunna arbeta tillsammans med 13.

14 barn i bokslukaråldern för att stimulera det egna språket och skapande. Självklart ska upplevelserummet ta utgångspunkt i men bygga vidare på de erfarenheter som Riksutställningar och vi tillsammans gjorde med Nattpäron Teatermuseum Umeå är en teaterstad av rang, men saknar ett lokalt teatermuseum. Kulturcentrum föreslår att Kulturväven också ska rymma en dokumentations- och samlingsplats för all den scenproduktion som skapas i Umeå. Här skulle i första hand rymmas rekvisita och mindre dekorer med modeller, scenskisser och fotografier samt även manuskript från Norrlandsoperan och Ögonblicksteatern till Teatermagasinets många scenprojekt. Det skulle kunna fungera som en central plats för studier och forskning, inspiration och utbyte av erfarenheter, men också och inte minst för pedagogiska skolprojekt. Här kan rekvisitörer, scenografer och pedagoger från Kulturcentrum och övriga teatrar arbeta tematiskt med skolans elever, låna rekvisita och arrangera spännande verkstäder och utställningar. Glasvägg Kulturväven bör innehålla en föränderlig glasvägg där barnen i Umeå kan göra konkreta avtryck. Den ska, som Glashuset, vara transparent och centralt placerad som fond eller yttervägg nära en entré. Där kan Umeås unga generationer i storformat och tematiskt få presentera bilder, dikter, fotocollage och filmer. Glasväggen ska lämna stort utrymme för ungas röst och eget ansvar och därmed markera med vilket stort värde staden och det nya kulturhuset sätter på det unga skapandet. Konstpedagogiskt förråd Med utgångspunkt i ett blivande förråd för Umeås konstsamlingar föreslår man också att Kulturcentrum tillsammans med konstavdelningens personal, men också Idéan och verksamma konstnärer och bildpedagoger, arbetar med pedagogiska projekt riktat till skolorna i Umeå. Man kan till exempel låta barn och ungdomar göra parafraser eller låta sig inspireras av konstverk och i projektform arbeta fram mindre utställningar eller arrangera verkstäder där skolelever möter professionella konstnärer för att tematiskt arbeta tillsammans. Viktigt om lokaler Ett samarbete med olika kompetenser och kultur- och konstutövare med målgruppen barnen och de unga i Umeå ställer stora krav på hur lokaler är formade och utrustade. Lokalerna ska var inbjudande för alla sinnen, väl utrustade vad avser belysning, ventilation och teknik. Det ska finnas rymliga förråd i nära anslutning till de olika verksamhetslokalerna, så att alla kompetenser och de unga lätt kan komma åt och förvara material och det man arbetar med. Anpassning för barn De publika lokalerna med de unga som målgrupp måste vara lättillgängliga, samtidigt som de inte får placeras i en undanskymd och isolerad del av huset, långt från övrig verksamhet. Barnen och den unga generationen ska självklart stå i centrum och vuxenintresset och de vuxnas behov av kontroll får inte överordnas de ungas ansvar. Se alltså upp för gängse generationsmaktordning. Ett jämställdhetsperspektiv, liksom ett hållbarhetsperspektiv, ska vara en självklar utgångspunkt för all verksamhet och utformningen och utrustningen av lokalerna. Likaså är en barnkonsekvensanalys nödvändig på alla stadier i beslutsprocessen fram till färdigt kulturhus. Förändringsbara lokaler Lokaler för drama, teater och eget skapande inom andra konstuttryck ställer vissa krav på lokalernas utformning. Rummen ska vara 14.

15 förändringsbara och ljusa, men lätta att mörklägga och illuminera med specialbelysning och hörslingor. Golv ska mjuka, varma och tåliga. Väggar lätta att förändra och klä med olika material. Det ska vara högt till tak som ger rymd, men inte ödslighet samtidigt som belysning ska vara lättillgänglig för olika ljussättningar. Akustiken är viktig och måste anpassas efter vilken typ av verksamhet som ska rymmas i respektive rum. Plats för gäster I huvudsak kommer det att vara kultur- dramaoch teaterpedagoger verksamma i huset från Kulturcentrums sida. Andra yrkeskategorier som kommer att verka till och från där är rekvisitörer och scenografer, maskörer, kostymörer och sömmerskor samt ljus- och ljudtekniker och producenter. Många samtidigt vid kortare perioder i samband med festivaler och olika kulturprojekt och events. Annars enstaka kulturpedagoger under projektperioder delar av året. För de som mer gästar huset med verksamhet i samarbete med till exempel bibliotek och konstavdelningen eller Idéan vore det mycket bra med någon form av gästkontor där material, teknisk och personlig utrustning samt dator och telefon finns att använda. 7. Övrigt Kulturbussen har ju inte direkt med huset att göra, men är viktig för att detta kulturhus verkligen ska bli tillgängligt för alla. Så egentligen borde den faktiskt vara en del av Kulturväven, alltså i betydelsen en "arm" som binder ihop den fysiska byggnaden med alla barn som inte kan eller får eller vågar ta sig dit. Lite som biblioteksbussen är en naturlig och nödvändig del av bibliotekets verksamhet. Referensperson: Referensprojekt Barn på riktigt. Smartness, Demokrati på riktigt. Minimått för ett dramarum är 7x12 meter eller 90 kvadratmeter. Rummet ska vara flexibelt, men i grunden en tom box som också ska gå att använda till annan form av gruppverksamhet, som till exempel dans, rörelse och musikverksamhet. Kulturcentrum skulle behöva någon form av internservice i huset så att till exempel dramapedagogerna inte behöver ställa iordning rummen. Kulturväven behöver få en dramapedagog som tillskott. Alternativt två dramapedagoger och att biblioteket och Kulturcentrum delar på denna resurs. Kulturcentrum vill inte att Kulturväven blir ett vuxenpalats. Om man menar allvar med barn och unga måste man också ha en barnkonsekvensanalys. Man kan inte samverka utan att vara lyhörda. 15.

16 Kulturcentrum för barn och unga Lokalbehov som illustration 16.

17 3. Kulturverket Möte med Arne Berggren och Beatrice Hammar, Kulturverket. 1. Verksamhet Kulturverket arbetar med barn och unga, tar vara på deras kreativitet och utvecklar estetiska lärprocesser i skolan. Man jobbar framför allt i klassrum ute på de skolor som medverkar i projekt. Barnens idéer bollas vidare till professionella konstnärer, kulturarbetare och institutioner, som tolkar och iscensätter barnens konst. Slutresultatet av Kulturverkets projekt, fyrverkerierna, äger ofta rum på just institutioner såsom Bildmuseet, Norrlandsoperan, bibliotek och så vidare. Kulturverkets uppdrag är väldigt mycket att vara en spetskompetens, att utveckla nya metoder, hitta nya sätt att sammanföra kulturella krafter med skola och fritid och universitet/högre utbildning. Man arbetar lokalt, nordiskt och internationellt. 2. Målgrupp Barnen och unga är i fokus i Kulturverkets projekt. Naturligtvis måste lokalerna vara anpassade för barn i olika åldrar. Tillgänglighet är likaså av stor vikt. Man arbetar med barn och unga 5-19 år. 3. Personal/resurser Man är just nu cirka elva personer som är anställda i olika former. En del av projekten sträcker sig över flera år, andra påbörjas och avslutas under en skoltermin. 4. Samverkan Kulturverket arbetar med föreningar utanför sin egen verksamhet: såsom Teatercentrum, Danscentrum, Barncancerfonden, studieförbund, etc. Eftersom man ägs av sju nämnder, så samarbetar man i hög utsträckning även inom kommunen. Naturligtvis samarbetar Kulturverket i högsta grad med förskolor, grundskolor och gymnasium, eftersom det är där i stort sett alla projekt äger rum. Se ovan för samarbete med professionella kulturinstitutioner och universitetet. Denna samverkan är en del av uppdraget. Kulturverket kan samverka med alla verksamheter i Kulturväven. Man har en modell för gränslös samverkan, och skulle kunna utgöra kittet för att svetsa befintliga verksamheter samman och vara kopplingen mot skolor. Exempelvis skulle Kulturverket kunna ligga intill konstenheten, arbeta tematiskt, där konstarkivet kan vara en del av projekten under olika teman. På samma sätt kan man arbeta med stadsbiblioteket i samma temata, där bibliotekarier arbetar med litteratur och barn riktat mot ett särskilt ämne. Likaså kan ett kvinnohistoriskt museum rikta sin verksamhet mot Kulturverkets teman, där barnen får jobba med konst och kultur utifrån ett jämställdhetsperspektiv. 5. Så kan vi bidra till visionen med Kulturväven Kulturverket vill gärna bidra till Kulturväven genom att använda sin modell som konstnärlig tematisk idé för att skapa gränsöverskridande möten som synliggörs genom konstnärliga fyrverkerier. Nyfikenhet Kulturverket bidrar till nyfikenhet genom det fyrverkeri man skapar genom att på kreativa sätt synliggöra sina projekt. Kulturverket arbetar kontinuerligt med kulturkrockar och gränsöverskridande möten, exempelvis genom hockeymusikal och symfoni-idrott. Delaktighet För alla Eftersom Kulturverket vänder sig till skolverksamhet inkluderar man alla och väljer därför per automatik sällan grupper som har förkunskaper. Alltid Kulturverkets anställda arbetar inte enbart efter kontorstider. De är ofta konstnärer eller 17.

18 kreatörer, som bedriver verksamhet parallellt med sin anställning på Kulturverket. Engagemang Kulturverket engagerar skolelever i mötet med det professionella. Exempelvis genom metoden barn säger åt proffsen vad de ska göra där barns tankar synliggörs genom samarbeten med professionella. Det är en enkel metod som går att överföra till väldigt många projekt. 6. Lokalbehov Kulturverket kontorslokaler finns i Rådhuset i Umeå. Här arbetar den administrativa personalen, och den konstnärliga, efter behov. Kulturverket hyr idag inte lokaler, utan de samverkar med verksamheter/institutioner. Man arbetar ofta klassvis, med grupper bestående av elever. Dansstudios, musikstudios med inspelningsmöjligheter, filmrum/redigeringsrum, samt bildsalar skulle kunna förmera verksamheten. I redovisningssyfte kan scener och digitala filmsalonger komma till nytta. Kapprum i anslutning till liknande rum blir såklart viktigt. Eftersom man har internationella projekt vore det önskvärt med tekniska möjligheter till exempel Skype, för att underlätta kommunikationer. Dessa lokaler vore ett tillskott till Kulturverkets verksamhet, om det praktiskt/ekonomiskt går att flytta eleverna ner till centrum. Liknande lokaler går självklart att dela med annan verksamhet inom kommunen. Man skulle även vid tillfälle ha behov av att använda scener, stora som små. Lokalbehov i Kulturväven Klassrumsgruppen mellan Arbetsplatser 7-10 (möjlighet för lämplig placering av exempelvis gästföreläsare.) Labrum för filmredigering, 60 kvadratmeter Skaparateljéer (jätteinteraktiva) IT-lab Danslokaler Ljudredigering/musiksalar Flexibla salar Digital verkstad istället för klassisk musikverkstad (en verkstad med gitarrer) Filmsal kopplat till förråd Exponeringsytor både invändigt och utvändig kommer att behövas En klättervägg (gärna interaktiv med tonsatta fästen) 7. Övrigt Logistik/trafik Kulturväven borde fungera som spindel som möjliggör att alla kan nås av kultur. I Aarhus finns det liknande exempel. Ett fungerande busskoncept En viktig faktor är att logistiken fungerar så att verksamheten kan nås av barn. Idag fattas beslut om barn ska åka buss av respektive rektor, och det är inte säkert att alla elever får ta del av det kulturutbud. Kulturverket har tagit initiativet till en kulturbuss, där de finansierade en buss med chaufför för att frakta elever till kulturevenemang. Det lyckades åstadkomma drift av detta med hjälp av pensionärer, Balticgruppen och ungdomsarbetare. Det blev emellertid för stor drift för Kulturverket att bedriva så projektet är avbrutet. Uppskattad finansiering för kulturbussen skulle ligga på omkring kr per år och vara ett stöd för många skolelever som behöver ta del av kulturarrangemang. Konceptet skulle kunna vara vettigt för Umeå 2014 att återinföra. Cykelparkeringar Cykelparkeringar bör finnas mot hamnmagasinet. 18.

19 Utemiljö Ett shared space utanför huset är en bra idé. Hot Konkurrenssituation kan uppstå exempelvis om Kulturverket börjar arbeta mot såväl Kulturvävens scener så som mot Norrlandsoperans. Det behövs både lokaler för kontinuerlig verksamhet, men också för att förvalta det resultat som utvecklas. Drift Frågan uppstår om hur huset ska drivas. Huset behöver drivas av en konstnärlig tanke, också för att utforma programverksamheten. Ett förslag att lösa detta är att utse en ledning tre år framåt som sedan alternativt sedan kan bytas ut. På så sätt blir Kulturväven en experimentell plattform även för driften. Kulturverket skulle mycket väl kunna vara kittet som svetsar samman verksamheterna. 19.

20 Kulturverket Lokalbehov som illustration 20.

21 4. Konstenheten Möte med Lars Sahlin, konstenheten Umeå kommun. 1. Verksamhet Konstenheten vid Umeå kommun ansvarar bland annat för kommunens konstinköp, den konstnärliga gestaltningen av kommunens lokaler, förvaltning och vård av kommunens konstsamling och utställningsverksamhet i Ljusgården i stadsbiblioteket. Vid konstenheten arbetar idag konstintendent, konsttekniker och konstsekreterare. Kontorsarbetsplatserna för konstenhetens personal finns idag i stadsbiblioteket, plan 2. Verkstad och förråd Konstförrådets lokaler finns idag på Västerslätts industriområde och omfattar cirka 200 kvadratmeter. Lokalen rymmer olika funktioner såsom verkstad, publik förrådsdel med konstförvaring, en kontorsarbetsplats med dator (konstdatabasen), en avskild del för konst som av olika anledningar inte är utplaceringsbar samt ett utrymme för fotodokumentering konstverk Konstförrådet kan beskrivas som en cirkulationsplats för kommunens konstsamling, då konst närmast dagligen återlämnas från eller utplaceras till någon kommunal verksamhet. Hit kommer också varje vecka kommunanställda för att välja konst till sina lokaler med råd och stöd från någon av kostenhetens medarbetare. Konstsamlingen omfattar omkring konstverk och placeringsställena kan räknas till cirka 370 i dagsläget. Lokalens utformning och läge gör den mindre lämplig för presentation av konst och fyller därmed inte våra högt ställda ambitioner beträffande konstpedagogisk verksamhet. Ljusgård för utställning Stadsbibliotekets Ljusgård är lokalen som används till konstenhetens utställningsverksamhet. I genomsnitt produceras fem utställningar under ett år. Lokalen omfattar 80 kvadratmeter och finns tillgängligt placerad mitt i biblioteket. Väggarna består av större glaspartier, vilket ofta är svårförenligt med arbetet att exponera konst i utställningssammanhang. 2. Målgrupp Konstenhetens målgrupper idag: Yrkesverksamma konstnärer/konsthantverkare och deras publik Arbetet med konstnärlig miljögestaltning i kommunens lokaler riktar sig till alla medborgare varav barn och ungdomar utgör en väsentlig del. Konstenhetens målgrupper efter eventuell inflyttningen i Kulturväven: Yrkesverksamma konstnärer/konsthantverkare och deras publik Arbetet med konstnärlig gestaltning av kommunens lokaler riktar sig till alla medborgare varav barn och ungdomar utgör en väsentlig del. Den konstpedagogiska satsningen vänder sig till alla inom kommunens verksamheter, unga som gamla, men med fokus på barn och ungdomar. 3. Personal/resurser Konsttekniker Konstsekreterare Konstintendent Konstpedagoger Konstnärer Konstintresserade 21.

22 4. Samverkan Konstenheten ser gärna samverkan med Kvinnohistoriskt museum, Kulturverket, Kulturcentrum och Idéan, dock med den viktiga avgränsningen att man vill fortsätta att rikta sig till yrkesverksamma konstnärer. Ett praktiskt samarbete med biblioteket skulle kunna bestå av att avdelningen för konstlitteratur skulle kunna placeras i närheten av lokalerna. I utställningshallen är ambitionen att kunna erbjuda utställningsmöjligheter för de gästande konstnärerna, exempelvis inom ramen för Iaspis-samarbetet (Bildmuseet, Konsthögskolan, Museum Anna Nordlander och galleri Verkligheten). Även utställningar och programverksamhet kopplat till kvinnohistoriskt museum planeras. Konstfilm kopplat till filmfestival kan utgöra en del i utställningshallens årscykel. 5. Så kan vi bidra till visionen för Kulturväven Konst bidrar till nyfikenhet och wowfaktor av naturliga skäl. Konsten är global, och konstenheten har ett globalt nätverk som används för gränslösa samarbeten över hela världen. Konsten har en sprängkraft och en förmåga att provocera. Konsten i sig är ett fint material för att skapa dynamik och samtal. Konstenheten har ett starkt mandat när det gäller konstrelaterade aktiviteter i Umeå kommun. Tanken på en kommunal konsthall är sedan länge ett högt rankat önskemål hos Umeås ständigt växande konstnärskollektiv och en konstintresserad allmänhet. Att etablera ett komplement till Bildmuseets internationella profil vad gäller samtidskonst bör anses vara prioriterat och utgör en förutsättning för en välbalanserad konstscen. Rummet som ersätter Ljusgården bör ha karaktären av en vit kub och kunna låna sig till såväl vägghängda presentationer, performativa uttryck, dansföreställningar, föreläsningar, filmvisning med mera. Allt dock med en uttalad konstprofil och med inriktning mot professionella utövare. Konstenheten vill också bidra till engagemang genom att utveckla den pedagogiska potential som finns i konstsamlingen. Att i en ändamålsanpassad konstförrådslokal möta grupper från olika kommunala verksamheter, unga som gamla, som vill veta mer och resonera kring konstrelaterade frågor. Möjlighet att kunna presentera aktuella konstnärliga gestaltningsprojekt och under värdiga former visa gjorda inköp av lös konst, för brukare. Genom att delta i pågående dialoger med övriga intressenter i Kulturväven, och genom att arbeta i tvärvetenskapliga former, kan man uppnå delaktighet. 6. Lokalbehov Önskade lokaler i Kulturväven Konstpedagogiskt förråd, 150 kvadratmeter med sittplatser för 15 personer. Utställningshall, 150 kvadratmeter. Verkstad, 100 kvadratmeter. Två projektateljéer, á 50 kvadratmeter. Nedanstående verksamhetslokaler bör, oavsett grad av samverkan med interna eller externa aktörer, ha Umeå kultur/konstavdelningen som huvudadministratör. Specifika lokalbehov för konstpedagogiskt förråd, 150 kvm Nuläge Konstförrådets nuvarande lokaler finns idag på Västerslätt industriområde och omfattar cirka 200 kvadratmeter. Lokalen rymmer olika funktioner såsom verkstad, publik förrådsdel med konstförvaring, en kontorsarbetsplats med dator (konstdatabasen), en avskild del för konst 22.

23 som av olika anledningar inte är utplaceringsbar och ett utrymme för fotodokumentering. Konstförrådet kan beskrivas som en cirkulationsplats för kommunens konstsamling, då konst närmast dagligen återlämnas från eller utplaceras till någon kommunal verksamhet. Hit kommer också varje vecka kommunanställda för att välja konst till sina lokaler med råd och stöd av oss från konstenheten. Lokalens utformning och läge gör den mindre lämplig för presentation av konst och fyller därmed inte våra högt ställda ambitioner beträffande konstpedagogisk verksamhet. Nyläge Med konstsamlingen som utgångspunkt bedriva publik och pedagogisk verksamhet. Man vill ha möjlighet att presentera aktuella konstnärliga gestaltningsprojekt och under värdiga former visa gjorda inköp av lös konst för kommunens alla olika verksamheter. Omvärldsanalys Bland inomkommunala samverkansparter märks Kulturcentrum, Idéan, biblioteket, (referensbibliotek, konst), Kulturverket och arrangerande föreningar. De största gemensamma nämnarna är pedagogik och utställningsverksamhet. Verksamhetsanalys Konstenhetens verksamhet kan antas växa rejält i den miljö som Kulturväven utgör. Förutom de lokalmässiga förutsättningarna bör även justeringar göras kring såväl personella som ekonomiska förutsättningar som det goda värdskapet kräver i den nya lokaliseringen. Barnkonsekvensanalys Barn och ungdom utgör en väsentlig del av konstenhetens målgrupp. Därför är det av största vikt att lokalernas utformning anpassas därefter, med avseende på tillgänglighet, akustik med mera. Allmänt Lagringsytor för konst i adekvat utformade hyllsystem. Väl utformad entré med tanke på inoch uttransport av skrymmande och tunga konstverk. Presentationsytor för två- och tredimensionell konst. En mörkläggningsbar del för fotodokumentation och en datorarbetsplats som gör det möjligt att registrera nyinköpta verk. Utrymme för grafikhurtsar. Sittplatser för ett femtontal besökare i skilda åldrar. Arbetsplats med utrustning för en person. Skyltfönster /nisch i anslutning till konstförrådets entré där ett aktuellt inköp kan presenteras samtidigt som det indikerar att man kommit rätt i byggnaden. Speciella installationer Relevanta ytskikt vad gäller väggar (plywood för exponering av konst), golv (transporter med pall lyft), tak (belysning och akustik). Samband mellan verksamhetens funktioner Verksamheten rör sig mellan konstförråd, verkstad, utställningshall och gästateljéer. Därför bör logistiken mellan dessa utrymmen utformas så att transporter av gods och människor kan ske så smidigt som möjligt. Flera av dessa funktioner kräver närhet till lastintag. Personalantal och yrkeskategorier Konsttekniker Konstsekreterare Konstintendent Konstpedagoger Konstnärer Konstintresserade Påverkan på utemiljö Besöksparkeringar Parkering för Umeå kulturs transportbuss 23.

24 Allmänhetens krav på tillgänglighet God tillgänglighet Orienteringstavla för besökare Specifika lokalbehov för utställningshall, 150 kvm Nuläge Utställningsverksamhet i stadsbibliotekets Ljusgård. En lokal på 80 kvadratmeter med väggar som består av glaspartier som gör den mindre lämpad för ändamålet. Nyläge Tanken på en kommunal konsthall är sedan länge ett högt rankat önskemål hos Umeås ständigt växande konstnärskollektiv och en konstintresserad allmänhet. Att etablera ett komplement till Bildmuseets internationella profil vad gäller samtidskonst bör anses vara prioriterat och utgör en förutsättning för en välbalanserad konstscen. Rummet som ersätter Ljusgården bör ha karaktären av en vit kub och kunna låna sig till såväl vägghängda presentationer, performativa uttryck, dansföreställningar, föreläsningar, filmvisning med mera. Allt dock med en uttalad konstprofil och med inriktning mot professionella utövare. Omvärldsanalys I förekommande fall arrangera utställningar med gästande konstnärer t.ex. inom ramen för Iaspis samarbetet tillsammans med Bildmuseet, Konsthögskolan, Museum Anna Nordlander och galleri Verkligheten. Även utställningar och programverksamhet kopplat till det nya kvinnomuseet planeras. Konstfilm kopplat till filmfestival kan utgöra en del i utställningshallens årscykel. Verksamhetsanalys I en utställningsverksamhet med hög ambitionsnivå på årsbasis bör följande funktioner finnas: Utställningssamordnare Utställningstekniker Konstpedagog Mycket av ovan beskrivna kompetens finns i dag inom konstenheten, men i en mer omfattande verksamhet bör de personella resurserna justeras. Jämställdhetsperspektiv Beakta frågor kopplade till genus, etnicitet, tillgänglighet. Lokalbehovsanalys Lokalen utformas i enlighet med god standard inom verksamhetsområdet. (Se lokalbehovsanalys för nya Bildmuseet vid konstnärligt campus.) Speciella installationer Se ovan. Larm, uppspelningsutrustning för film och ljud, gradänger för föreställningar av olika slag, belysning, förråd, lämpliga vägmaterial och neutralt tåligt golv för dans, akustik, ventilation, etc. Samband mellan funktioner i den egna verksamheten Verksamheten rör sig mellan utställningshall, konstförråd, verkstad och gästateljéer. Därför bör logistiken mellan dessa utrymmen utformas så att transporter av gods och människor kan ske så smidigt som möjligt. Flera av dessa funktioner kräver närhet till lastintag. Personal och yrkeskategorier Konstnärer Utställningssamordnare Konstintendent Konstsekreterare Utställningstekniker Konstpedagog Påverkan på utemiljö Besöksparkeringar In- och uttransporter av utställningar 24.

25 Tillgänglighet God tillgänglighet Orienteringstavla för besökare Specifika lokalbehov för verkstad, 100 kvm Nuläge Nuvarande verkstad som är en del i det konstförråd som är beläget på Västerslätt betjänar såväl utställningsverksamheten i Ljusgården som verkstadsarbeten kopplade till arbetet med kommunens konstsamling. Verkstadsfunktionen försvårar det konstpedagogiska arbetet i förrådet. Stora logistiska problem till följd av långa avstånd. Nyläge Genom att samordna verkstadsfunktionen med utställningsverksamhet, konstförråd och gästateljéer uppstår många välkomna synergieffekter. Ska verkstaden samutnyttjas med andra aktörer bör ansträngningar göras i utformningen så att parallella initiativ kan pågå i lokalen. Verkstaden ska vara utformad för professionell verksamhet. Skapande verkstäder för andra målgrupper bör ges annan lokalisering och utformning. Verkstaden är väl rustad för arbete med trä med inslag av enklare inramningsarbeten. Omvärldsanalys Bland inomkommunala samverkansparter finns Kulturvävens vaktmästarfunktion. Service till utställningar arrangerade av kommunala aktörer. Även konstnärer som gästar någon av projektateljéerna ges möjlighet att nyttja verkstaden för olika konstprojekt vilka presenteras för umeborna i utställningshallen eller på annan plats i kommunen. Verksamhetsanalys Verkstaden bör ha en föreståndarfunktion och ett begränsat antal användare med ett professionellt förhållningssätt till lokal och maskinell utrustning. Logistiken är viktig i sammanhanget eftersom verkstaden utgör något av ett nav i konstklustret. Speciella installationer Relevanta ytskikt i golv, väggar och tak. Utrustning anpassad till verksamheternas behov. God ventilation. Goda kommunikationsvägar. Personal och yrkeskategorier Konsttekniker Konstnärer Scenografer Vaktmästare Påverkan på utemiljö In- och uttransport av material, konstverk och utställningar. Specifika lokalbehov för två projektateljéer, 100 kvm Problembeskrivning I nuläget saknas helt en rikt rustad gästateljé att användas av besökande internationella konstnärer och i mån av plats för lokala konstnärer vid särskilt krävande projekt vad gäller lokal och utrustning. Inom ramen för Iaspis, som är en del av det internationella utbytet på konstområdet, gästas Umeå frekvent av konstnärer från hela världen. Man har haft besök från länder som Kina, Vietnam, Burma, USA och Kanada. Att i det läget inte kunna erbjuda en arbetsplats i en social kontext känns som ett stort tillkortakommande. Nyläge I Kulturväven erbjuds gästande konstnärer att verka i en social och kulturell kontext tillsammans med kulturarbetare och en kulturintresserad allmänhet. Därigenom skapas den dynamik som utgör en närmast omistlig del i dessa sammanhang. Genom att erbjuda det goda värdskapet gör man dessa gästande konstnärer till ambassadörer för Sverige, Umeå och Kulturväven. 25.

26 Omvärldsanalys Bland inomkommunala samverkanspartners märks kvinnohistoriskt museum. Bland externa finns Bildmuseet, Konsthögskolan, Designhögskolan och inte minst det lokala konstnärskollektivet. Verksamhetsanalys Gästateljén bör administreras av Umeå kultur/ konstenheten. Jämställdhetsperspektiv Rekrytering av gästande konstnärer bör göras med beaktande av ett uttalat genus och mångfaldsperspektiv. Lokalbehovsanalys Lokalen utformas för att möta de skilda behov och önskemål en samtida konstnär kan tänkas ange. Planlösningen bör vara öppen. Ytskikt på väggar bör lämpa sig för presentationer av olika slag. Generös takhöjd med möjlighet att ta in och ut större installationer. God akustik, belysning och ventilation. Speciella installationer Bredband, dator, fax, arbetsbord trinettkök, plats för vila och/eller övernattningsmöjlighet. Samband mellan verksamhetens funktioner Gästateljén bör lokaliseras så att den blir en del av klustret utställningshall, verkstad och konstförråd. Som gästande konstnär på upp till tre månader kan utsikt mot älven utgöra en välkommen kontakt med vår stad och dess årstidsväxlingar. Personal och yrkeskategorier: Konstnärer Konstnärskollegor Utställningssamordnare Konstintendent Gallerister Utställningsarrangörer Kritiker Skribenter Påverkan på utemiljö Genom presentationer av genomförda konstprojekt i anslutning till Kulturväven. Allmänhetens krav på tillgänglighet Orienteringstavla för besökare där det anges vilka gästande kulturarbetare som vistas i byggnaden. 7. Referenser Filminstitutet i Stockholm är ett attraktivt exempel, då det innehåller en intressant mix av alla kulturverksamma. Bland inomkommunala samverkansparter märks Kulturcentrum, Idéan, biblioteket (referensbibliotek, konst), Kulturverket och arrangerande föreningar. De största gemensamma nämnarna är pedagogik och utställningsverksamhet. 8. Övrigt Konstenheten bör vara huvudadministratör rörande konsten i Kulturväven. Man ser gärna att man hanterar sin ekonomi. Verksamheten rör sig mellan konstförråd, verkstad, utställningshall och gästateljéer. Därför bör logistiken mellan dessa utrymmen utformas så att transporter av gods och människor kan ske så smidigt som möjligt. Flera av dessa funktioner kräver närhet till lastintag. 26.

27 Konstenheten Lokalbehov som illustration 27.

28 5. Musikskolan Möte med Åsa Kling, Musikskolan Umeå kommun. 1. Verksamhet Umeå Musikskola är en kommunal verksamhet. Huvudman är Umeå kommun, och Musikskolan hör till för- och grundskolenämnden. Musikskolans verksamhet är kommunövergripande. Centrala undervisningslokaler och skolans administration finns på Midgårdsskolan i Umestan i centrala Umeå, men en stor del av verksamheten bedrivs också i 45 av kommunens skolor. Musikskolan har ungefär elever i individuell instrumentalundervisning och når ut till ungefär elever totalt. Musikskolan är en viktig del av kommunens kulturliv. Här erbjuds kvalificerad musikundervisning och Musikskolan är en stimulerande del av många barns och ungdomars uppväxt. Musikskolan vill, hos varje elev, utveckla ett personligt och lustfyllt musicerande på olika nivåer. Undervisningen bedrivs instrumentalt och vokalt av kvalificerade pedagoger, och vänder sig till barn och ungdomar upp till gymnasiet. Samarbetet med grundskolan är nära och eleverna undervisas ofta direkt på sin egen grundskola. Musikskolan har också egna lokaler på Midgårdsskolan i Umeå. Sävar, Hörnefors och Holmsund ingår också i Musikskolans ansvarsområde. Musikskolan ska endast göra inspel i Kulturväven. 2. Målgrupp Verksamheten vänder sig till kommunens samtliga invånare där barn och unga är den prioriterade gruppen. Barn och unga från 0-19 år. 3. Personal/resurser Just nu jobbar 42 lärare på Musikskolan, fördelat på 33 heltidstjänster. 4. Samverkan Teatermagasinet. Både spela teater och musicera, gärna i samarbete med skolor. Biblioteket. Sagostunder med musik, instrumentuthyrning, övningsrum. Man kommer att åka på gemensam studieresa för att titta på bibliotek som samverkar med musik i Finland oktober 2011 som ett resultat av workshopen 24 augusti. Kvinnohistoriskt museum. Konserter med kvinnokompositörer med mera. Kulturverket. Finns redan pågående samarbete, men det skulle kunna bli mycket mer omfattande. Idéan (pedagogiska samarbeten). Ett förslag till samarbete är Öppen förskola med musikinriktning i samverkan med Idéan och Västerbottens museum. Sångkraft. Eventuellt körsamarbete. 5. Så kan vi bidra till visionen för Kulturväven Delaktighet Man kan bidra till delaktighet eftersom de som deltar i Musikskolans verksamhet i högsta grad är delaktiga, då de själva utövar musik och även har möjlighet att påverka vilken typ av musik de vill lära sig. Elever är även med och skapar musik, exempelvis i kompositionskurs och workshops för olika musikstilar. Eleverna är också kreativa och nyfikna när de övar improvisation och utforskar olika musikstilar. 28.

29 Nyfikenhet Nyfikenheten och utforskandet stimuleras också vid prova-på-verksamheten för olika instrument, öppna repetitioner och öppen förskola. Engagemanget representeras av alla olika elever och grupper som övar och uppträder både planerat och spontant ensembler, orkestrar, körer, skolkonserter, dansspelningar och samarbetar med 6. Lokalbehov Lokalerna i undervisning används till större delen på eftermiddagstid och kväll. Lokalerna för administration på dagtid. Viss uthyrning sker av de större orkester- och körlokalerna till externa brukare; Renhornen och Umeå Musiksällskap repeterar varje vecka söndag respektive måndag kväll. Viss tillfällig uthyrning sker mestadels på helger. Valhalla hyrs ut till externa brukare till konferenser och konserter. Scenario 1: Delar av verksamheten flyttar till Kulturväven permanent Det måste i så fall finnas undervisningsrum i anslutning till grupprummen för att ta vara på undervisningstid, ungefär 4-6 mindre salar. Fördelar: Ett centralt läge förenklar för eleverna. Samarbetsfördelar med andra verksamheter (dock ej samarbete fullt ut.) Större synlighet för Musikskolans verksamhet. Nackdelar: För personalen blir det ytterligare en lokal att undervisa i; vad händer med personalutrymmen och planering på Musikskolan/Midgårdsskolan? Nuvarande läge möjliggör lättare och tillfälliga samarbeten med andra lärare. Lokalbehov scenario 1 Suzukigrupperna: fiol, viola, piano, flöjt och cello. Tisdagar kl lokaler för musikundervisning med utrymme för ca 20 personer. En av salarna måste ha minst 6 keyboards. 1 större musiklokal för samling med plats för ca 60 personer ungefär två gånger i månaden. Även detta tisdagar. 1 konsertlokal: Julkonsert samt två vårkonserter. Körerna; Tonfiskarna, Tonsvalorna, Tonmix, Generationskören, Alla Kan. Körsal: De tre första körerna består av ungefär personer. Generationskören består i nuläget av ungefär 80 personer plus tillgång till komp. Alla Kan är en kör med ungdomar med funktionshinder. Vissa sitter i rullstolar. Orkestrarna: Tre blåsorkestrar, tre stråkorkestrar, rockgrupper, fyra folkmusikgrupper. Två större orkestersalar: Stolar, notställ, notskåp, piano och tramporgel behöver finnas permanent i salarna. Baby-sång. Se nedan Scenario 2: Delar av verksamheten gör nedslag i Kulturväven Fördelar: Verksamheten får möjlighet att visa upp sig för fler och kan nå en bredare målgrupp. Nackdelar: Risk att synergieffekter med andra kulturverksamheter för barn och unga inte nås fullt ut. 29.

30 Idéer på gästspel Prova på instrument: verksamhet på fasta tider varje vecka både dag och kväll. Öppen kulturförskola (rytmik, småbarnsmusik med mera.) Skolkonsert: storsjung/allsång med ackompanjemang av orkester på dagtid. (Ensembler från olika skolor möts och sätts samman till orkester.) Dansspelningar tillsammans med jazzförening, folkmusikförening både dag och kväll. Öppna repetitioner på kvällstid. Samspelsdagar/länssamarbeten/rikskonferenser. Öppen skaparverkstad med datorer för skapande och inspelning av musik. Musikcaféer. Soppluncher med musikunderhållning. Workshops i olika musikstilar/olika ensembleformer för inspiration och skapande. Monter med ljud och bild som beskriver verksamheten. Lokalbehov scenario 2 Konsertlokal: bra akustik för akustiska konserter. Utrymme bredvid för uppackning av instrument och ljus. Kafé med öppen scen: gärna vägg bakom scenen för god akustik. Fördel om det går att spela utan ljudförstärkning, men att det även finns tillgång till backline, ljus och tekniker. Musikrum för instrumentprovning/visning: vanliga medelstora salar, utan alltför häftig resonans och med stolar, whiteboardtavlor, musikanläggning samt stort och fritt golvutrymme. För babysången: lokal med piano, möjlighet till musiklyssning (musikanläggning), mattor att lägga ut på golvet. (Skulle det vara intressant med samma sal som sagoläsning/babybokprat?) Övningsrum för att öva piano/flygel samt andra instrument: en ljudisolerad lokal helst med vikbara ljudbafflar, fritt golvutrymme samt notställ. Digital musikproduktion/studio; hänvisar till musikproduktion på Midgård? Möjlighet för allmänheten att låna plats vid musikdator? Inspelningsmöjligheter för grupper? Här behövs mer expertråd. Instrumentutställning: montrar med instrument. Utlåning av instrument via biblioteket. Dator med direktkoppling till Musikskolans hemsida: för att lätt få information och anmäla sig. 7. Övrigt Man kommer att göra en studieresa med biblioteket oktober rörande instrumentutlåning. Har aktiviteter i biblioteket idag. Instrumenten bör vara där elever och lärare är. Kulturväven bör samla all kraft som finns i Umeå gällande att nå barn och unga med kultur. Det finns så mycket, men det behövs samarbete och samverkan. I Västerås finns ett hus som heter Kulturens. Det är ett bra exempel på hur huset kan organiserat. 30.

31 Musikskolan, kommunala Lokalbehov som illustration 31.

32 6. Kammarkören Sångkraft Möte med Tomas Bergqvist, Kammarkören Sångkraft. 1. Verksamhet Sångkraft är en profan kör som bildades år Kören har 40 aktiva sångare som träffas varje onsdag, och leds av dirigent är Leif Åkesson. Kören erbjuder fyra större konserter varje år (mars, maj, oktober och december) med stor spännvidd i repertoar. Kören arbetar idag med många typer av samarbeten, de senaste är Norrlandsoperans symfoniorkester, Musikskolans barnkörer och The Real Group. Sångkraft är en kör av professionell rang som genom åren fått många fina prestigefyllda utmärkelser, bland annat då de år 2000 korades till Choir of the World vid den internationella körtävlingen "Llangollen Musical Eisteddfod" i Wales. Kammarkören Sångkraft finns i dag också med på den internationella organisationen INTERKULTUR's internationella rankning av världens bästa körer och ligger idag på en 21:a plats. Sommaren 2011 vann kören Grand Prix of Choral Music (som anordnas av Interkultur) i klassen Vocal Pop & Vocal Jazz, Gospel & Spiritual. Sångkraft repeterar på onsdagar mellan kl och En gång per termin har man körinternat under en helg som kryddas med körfest. Då repertoaren så kräver händer det att man har extra repetitioner. Varje termin har kören en eller flera egna konserter. Utöver det gör man mindre uppträdanden i olika sammanhang. 2. Målgrupp Sångkraft strävar efter att nå alla musikintresserade, främst i Umeå, men även nationellt och internationellt. Körens samarbeten med Musikskolans barnkörer, slagverksgrupper och The Real Group, visar på dess bredd. Man strävar efter att nå både gamla och unga, de som är klassiskt intresserade såväl som jazzälskare. 3. Så kan vi bidra till visionen för Kulturväven Genom ett deltagande i Kulturväven vill Sångkraft visa på gränsöverskridande möten med andra, samt nya sätta att arbeta med och visa upp körmusik. Sångkraft vill fungera som en banbrytande spetskompetens. Nyfikenhet Sångkraft kan bidra med att nå ut i världen. Man är en erkänd kör och kan vara behjälpliga i att sätta Umeå på kartan. Sångkraft har idag samarbeten med symfoniorkestrarna, Musikskolans barnkörer, slagverksgrupper och The Real Group för att nämna några. Umeå har väldigt många körer. Sångkraft vill ligga i framkant och inspirera andra genom att visa vad som är möjligt. Engagemang Körsång är en kreativ och gemensamhetsskapande verksamhet och passar därför mycket bra in i Kulturvävens vision. Sångkrafts medlemmar är mycket engagerade. Sång är berättande, och Sångkraft utför gränslösa samarbeten bland annat med Musikskolan. Delaktighet Sångkraft erbjuder alla att vara med, men deltagare måste vara över 18 år eftersom kören reser mycket. Kören är politiskt och religiöst obunden. Sångkraft har ännu inte haft deltagare med funktionsnedsättningar. Alla nationaliteter är välkomna, men man har i dag inte många deltagare med utländsk härkomst. Kören väljer in nya medlemmar med hjälp av uttagningar. 4. Samverkan Sångkraft kan se samverkan med den kommunala Musikskolan genom att utveckla barnperspektivet inom körverksamheten. De 32.

33 vill också samverka med seniorförbunden där de i dag har flera av sina deltagare. Sångkraft har också fört intressanta diskussioner med biblioteket om att låna ut standardnoter (som kostar mycket pengar). Det finns också ett intresse för samverkan med Kulturentreprenörsprogrammet, Umeå universitet. Under den Internationella körfestivalen som planeras i Umeå år 2014, skulle Sångkraft exempelvis kunna samarbeta med Sagateatern liksom Film i Västerbotten. (Häftiga exempel på kombinationer mellan kör och film har visats i Gratz i Österrike där Budapest symfonikör tillsammans med Symfoniorkestern skapade filmmusik till Star Wars.) Kulturverket och kostenheten är också exempel på verksamheter som arbetar med installationer och performance så här finns också möjlighet till samverkan. Som de flesta körer i Umeå samarbetar Sångkraft med ett studieförbund (vilket för många körer gör att man har råd att hyra någon billig lokal). Av naturliga skäl finns också samarbete med andra körer så som Umeå kammarkör, Vuxna röster, Björkstadskören och Snowflake Singers. Sångkraft uppger att de gärna samarbetar med kommunen, eftersom de utan kommunalt stöd inte hade varit där de är idag. 5. Lokalbehov Kammarkören Sångkraft har i dag en lokal på Folkuniversitetet som akustiskt fungerar bra, men om Folkuniversitetet själva behöver lokalen blir kören hänvisade till en annan lokal där man nästan inte får plats. Det betyder också att möbleringen i första hand är tänkt för undervisningsrelaterad verksamhet. Sångkraft måste ställa i ordning lokalen för sina behov inför varje repetition och återställa den för undervisning efter avslutat repetition. Kök viktigt Kören hade till för ett par år sedan ett litet, men fungerande kök. Det som förut var kök fungerar nu som förråd: ett förråd som bara Sångkraft har tillgång till och där man förvarar sitt piano, sina noter och notställ. Alla priser kören har vunnit runt om i världen ligger också väl dolda för omvärlden där inne. Att man i dag saknar kök är ett betydande minus för lokalen. Under en kvälls repeterande behövs en paus, både för att vila rösten en stund och för att diskutera viktiga frågor som har med körens verksamhet att göra. Hemlös Många andra körer i Umeå har sin hemvist i församlingsgårdar, skolor och olika typer av samlingslokaler. Lokaler som i olika stor utsträckning tillfredsställer verksamhetens behov och som i olika stor utsträckning är körens egen att förfoga över. Det finns också ett antal körer i staden som, liksom Kammarkören Sångkraft, är hemlösa på det viset att de inte är organisatoriskt knutna till någon förening eller församling och därför inte har naturlig tillgång till någon lokal. Körfestival På det stora hela tänker Sångkraft att körverksamheten i kommunen kommer att fortsätta på samma vis som den gör i dag, men att den med början år 2014 kommer att utökas med en regelbundet återkommande körfestival. En festival som kommer att bidra till att sätta Umeå på Europas kulturkarta och förstärka kontakterna och samarbetet mellan kommunens och regionens körer. De behov som finns är därför av två slag dels ett som skulle kunna kallas basverksamhet, dels ett som är förknippat med just körfestivaler. Repetitionslokal För att underlätta för körer i Umeå, att även i fortsättningen vara en betydelsefull del i kommunens kulturliv, skulle staden behöva en körlokal som i första hand är tänkt som just repetitionslokal för kör med allt vad det innebär akustiskt, inrednings- och utrustningsmässigt. Några körer skulle kunna 33.

34 använda den som sin repetitionslokal, för andra skulle den kunna vara ett komplement till den ordinarie körlokalen och användas för till exempel inspelningar och konserter. Priser visas Vid körfestivaler behövs en lokal som kan fungera som kansli och samlingspunkt, där det finns information och hjälp för tillresta körer. Den lokalen ska tydligt representera stadens körliv och den ska signalera att kommunen sätter värde på sina körer. Kammarkören Sångkraft är förmodligen den kör i Umeå som har tagit hem flest priser och utmärkelser, men även andra körer har föremål, bilder och annat som är viktiga delar av deras köridentitet. Sådant ska inte gömmas i garderober och förråd, det ska visas upp med stolthet! Samnyttja självklart Huvudproblemet för körer när det gäller att få tag på en lämplig lokal för sin verksamhet är att man bara utnyttjar den några få timmar i veckan. Ett samnyttjande är därför självklart, i första hand med de körer som behöver en lokal, i andra hand andra typer av verksamheter. Ofta sammanlänkat med samnyttjade lokaler är att lokalerna normalt inte är möblerade för körverksamhet, vilket medför att körer måste starta och avsluta varje repetition med att möblera. Andra verksamheter som skulle kunna fungera i ett samutnyttjande kan vara föreläsningar eller mindre teaterföreställningar, t.ex. för barn eller skolklasser. Akustiskt bör det vara ganska likartade behov för den typen av aktiviteter som för körövning. (Det är viktigt att skilja på behoven för körövning och för körkonserter, eftersom konserter med fördel hålls i lokaler med större efterklang, t.ex. i kyrkor.) Specifika lokalbehov i Kulturväven Sångkraft tror att det behövs en lokal på minst 150 kvadratmeter för att skapa bra förutsättningar för körverksamhet i Kulturväven. Lokalen måste ha akustik och utrustning som passar körverksamhet. En mindre lokal i storleksordningen ungefär 100 kvadratmeter skulle kunna fungera för själva grundverksamheten, men om man vill möjliggöra samverkan mellan körer och kunna samla kanske över 100 sångare i en lokal krävs dock att den är större (Kammarkören Sångkraft har en gång om året en offentlig repetition då besökare sitter med i lokalen, något som kräver mer än 100 kvadratmeter). Det är sannolikt också nödvändigt med en större lokal för att få en fungerande akustik. Inspelning En lokal som är tänkt att i första hand användas för körverksamhet bör vara utrustad med teknik för inspelning: antingen om man har ambitionen att spela in en skiva eller om man vill göra en inspelning att använda internt i samband med instudering av ny musik eller som en del av körens utvecklingsarbete. Kök för sociala aspekten I nära anslutning till repetitionslokalen behövs ett köksutrymme för att tillfredsställa körernas behov av fika under repetitionerna samt mat i samband med fester. Att kunna samla kören till fest i samband med konserter, repetitionshelger och inspelningsdagar är viktigt med tanke på den sociala aspekten av att sjunga i kör. Notsamlingsförråd Kammarkören Sångkraft har en stor samling noter som behöver förvaras inlåst i ett förråd som bara kören har tillgång till. Man behöver ha tillgång till detta förråd alla dagar i veckan, inte bara repetitionskvällar. Sångkrafts notförråd innehåller ungefär 500 titlar i full köruppsättning - värt minst en halv miljon kronor. Lokalen behöver därför vara larmad. Kopieringsrum De körer som bedriver sin verksamhet i lokalen behöver ha tillgång till en kopieringsapparat. Kammarkören Sångkraft använder bara originalnoter i sin verksamhet, men det händer ibland att man får ett original som man köper rätten att kopiera. Ibland finns också ett behov att kopiera andra dokument, så som viss praktisk information för kören. 34.

35 Förrådsutrymmen och kopieringsmöjligheter behöver inte finnas i direkt anslutning till körlokalen, huvudsaken är att funktionerna finns i huset och att de körer som behöver dem har tillgång till dem. Önskvärda lokaler (150 kvm): Övningslokal med stolar, notställ, piano, etc. Stolarna måste vara lämpliga att sitta på när man sjunger, det duger inte med vad som helst. Lokalen bör vara ljudisolerad från andra verksamheter med höga ljudnivåer, t.ex. övningsrum för rockband. Ett bra piano är en nödvändighet. Förrådsutrymme med plats för ungefär 500 titlar. (Idag har kören fyra arkivskåp och ett antal mindre skåp för böcker och pärmar.) Kopieringsmöjligheter. Konsertsal för mindre framträdanden. Låsbara utrymmen. Koppling bör finnas till fikarum. Möjlighet ska finnas att äta medhavd mat i ett pentry. Spontanscen, gärna med en vägg bakom för bra ljud. Multifunktionell scen. Det finns en önskan om en ljudanläggning; möjlighet att ställa in mikrofon och göra dokumentation av körer. Önskvärt vore mindre övningsrum, en för varje stämma. Varje gästande kör (t.ex. vid körfestivalen 2014) ska erbjudas ett övningsrum - det kommer att sätta Umeå på kartan! Kapprum. Kammarkören Sångkraft behöver en lokal varje onsdag mellan och 22.00, men lokalen måste vara bokningsbar även andra tider. Sångkraft har nämligen flera extra övningsdagar (helger) varje termin. 6. Referenser Vid musikhögskolan i Piteå finns Johannes Oskarsson, ljudteknikerutbildad, som kan bidra med kunskap om vilken typ av inspelningsutrustning som skulle vara lämplig. 7. Övrigt Sångkraft uppmanar projektgruppen att bjuda in Västerbottens körförbund för vidare dialog. En utredning och jämförelse av vad skolor fakturerar för hyra av klassrum vore också lämpligt. Akustik är en utmaning för Norrlandsoperans lokaler. Konsertsalen är bra, men operasalen fungerar inte för körer (dock för orkestermusik). Sångkraft önskar att man kan beställa tjänsten att rigga kören innan den kommer. En administrativ ledning borde finnas i huset tillsammans med en pedagog som programmerar. De körer som använder lokalen som repetitionslokal kan ha behov av ett antal parkeringsplatser (10-30) under repetitionstillfällena. Tillgänglighet i betydelsen handikappanpassning är också nödvändig, då rörelsehindrade mycket väl kan delta i körverksamhet. Om inget görs får en del av Umeås körer även i fortsättningen finna sig i en osäker tillvaro när det gäller lokal för repetition och umgänge. En långsiktig lokallösning skulle ge körerna i Umeå en större möjlighet till utveckling och samverkan. Det skulle också bidra till att ge körverksamheten en självklar och tydlig plats i Umeås kulturliv och kommunen skulle kunna mäta sig väl med andra städer i Europa. 35.

36 Kammarkören Sångkraft Lokalbehov som illustration 36.

37 7. Umeå Teaterförening och Sagateatern Möte med den Frida Holmgren, Umeå Teaterförening, och Niklas Johansson Näslund, Sagateatern. 1. Verksamhet I verksamheten ingår arrangemang av produktioner varje år, samt Biljettcentrum, Sagateatern och tidskriften Rajden. De arrangerar scenkonst i ett tjugotal olika lokaler varje år eftersom varje produktion har olika specifika krav. Niklas Johansson Näslund arbetar på Sagateatern - den enda mellanstora scenen i Umeå. Den hyrs ut till vem som helst som vill gästspela och det finns möjlighet att tjäna ihop till hyran genom att till exempel arbeta i garderoben. Man har då tillgång till egna nycklar, så man kan vara där vilken tid på dygnet man vill. Verksamheten på Sagateatern kan inte direkt flyttas, eftersom den använder gammal teknik och att känslan sitter i väggarna. 2. Målgrupp Teaterföreningen: Ska ge alla möjlighet att uppleva varierad och kvalitativ scenkonst - oavsett var man bor, kön, ålder, sexuell läggning, utbildning, social eller etnisk tillhörighet. Arbetar aktivt för att nå nya målgrupper och för att motverka de många osynliga hinder som finns för att ta del av kultur. Sagateatern: Teatrar, föreläsningar och konserter, men står öppen för alla som är i behov av en scen/salong. Arrangörerna: kommersiella arrangörer och ideella föreningar. 3. Personal/resurser Teater: Garderobspersonal, städpersonal, scenmästare, teatervärdar, biljettförsäljare, cafépersonal, föreställningstekniker, skådespelare/artister, arrangör. Antalet personer som arbetar i lokalen varierar mycket beroende av vilket evenemang som ges i lokalen. Umeå Teaterförening: Fyra personer arbetar på kansliet och scenmästaren på Sagateatern har sin kontorsplats på kansliet. Ovisst om expansionsmöjligheter finns eftersom man är beroende av verksamhetsbidrag från Umeå kommun. Verksamheten är redan finansierad med cirka 65 % egna intäkter och det är svårt att höja de egna intäkterna ännu mer. Biljettcentrum: En och en halv fasta tjänster. En tjänst på 75 % (inte återbesatt). Arbetar med timanställda under högsäsong samt kvällar och helger. 4. Samverkan Man samarbetar med många olika aktörer. Under ett år brukar det bli cirka 50 föreningar, studieförbund och institutioner. Självklart kommer verksamheterna att fortsätta att arbeta på det sättet. Verksamheterna kan se samverkan med barnteater för barnfamiljer. Gärna också i stadsdelar som Ersboda och på Tomtebo. Man skulle också vilja se fler samarbeten med näringslivet. Man kan tänka sig samarbete med bland annat Kvinnohistoriskt museum. 37.

38 5. Så kan vi bidra till visionen för Kulturväven Alla teateruppsättningar kräver olika förutsättningar. För få publikplatser är ett stort problem för verksamheterna. Man arrangerar scenkonst i ett tjugotal olika lokaler idag. Man är en folkrörelse med över tusen medlemmar och samarbetar med över 50 medarrangörer. Man når allt från subkulturer till finkultur : hela spektret. Verksamheterna samarbetar gränslöst, bland annat med Volvo Lastvagnar. Gränsöverskridande arbetssätt ligger helt i linje med visionen för Kulturväven. Alla medarrangörer känner ett mycket stort ansvar för att varje utställning blir lyckad. Utmaningar Resursbrist är en tröskel för att sjösätta samarbeten. Man kan inte vara grädde åt andra utan vill att alla som är med också ska dela den ekonomiska risken, och vid tillfällen då publiken sviker ska man dela på ansvaret. Det blir en positiv press att arbeta för att få dit publik. Politiken har dragit in anslaget till Sagateatern. Samtidigt har man fått signaler att en ny, mellanstor scen inte får plats i Kulturväven. Sagateaterns verksamhet finns bara för att det finns en lokal. Den ska gå plus minus noll och gå att hyra. Teaterföreningen har inget egenintresse av att driva en scen. Politiken har varit tydlig med att man inte ska ha sina kontor i Kulturväven. 6. Lokalbehov Det är viktigt att få en samlad bild. Hur används redan befintliga lokaler/arenor och hur hög är nyttjandegraden? Om Norrlandsoperan får bygga repetitionslokaler kommer deras scener att bli tillgängliga för uthyrning i mycket högre grad. Vilka brister finns i redan befintliga lokaler? Kan de åtgärdas för att lokalerna ska kunna användas mer? Bland annat föreslog man i sitt remissvar till det Kulturpolitiska programmet en översyn av kulturlokaler inom kommun. Umeå Teaterförening arrangerar scenkonst i ett tjugotal olika lokaler under ett år och det är svårt att ange någon grundvolym. Man upplever behov av en stor scen med fler publikplatser än Idunteatern och teatern på Norrlandsoperan, eftersom Aula Nordica inte är en riktig teaterscen (en scen på publikplatser eller mer). Behovet av en mellanstor scen (Sagateaterns scenmått) är långsiktigt. Man behöver en fullvärdig teaterlokal som har bättre förutsättningar än Sagateatern: en mellanstor scen i Kulturväven som kan ersätta Sagateatern. Synpunkter Black box Black box behöver sidoscener. Det finns mindre scener som är påverkningsbara. Black box bör inte vara ett svart rum. Man kommer inte att hyra en sådan lokal. I Skellefteå har man ställverk, inte rån, så många väljer att inte spela där. Utdragbara gradänger gnisslar och låter. Kanske halv fast gradäng och en hopfällbara. Så många fasta gradänger som möjligt, det blir stadigare så. Inte ett tittskåp. Rån ska vara eldrivna och inte behöva veva. LED-lampor är en stark trend. Fästpunkter i taket och väggar för nycirkus. Tillgänglighet är viktigt. Inte för mycket trappor så det blir svårt att ta sig fram. 38.

39 Ljuddämpad Black Box utan slaskljud är önskvärt. Inlastning bakifrån är att föredra. Måste kunna backa och lasta ur bakifrån. Rullstolsburna vill sitta i lokalen. Inte sitta allra längst bak uppe på någon kant. Snabbloge och en sminkloge alldeles i anslutning bakom scenen vore bra. Kan man dela av sidoutrymmet kring scenen så att publiken når en halva annan och skådespelarna andra halvan? Viktigt med ytor för skådespelare att värma upp på utan att behöva gå omkring bland publiken. Nödutgångar nödvändiga. Tvättstuga för klädvård, kök, med mera måste ligga i anslutning till scenen för personalen. Skådespelarna sitter i artistfoajén när de väntar på sin tur inte i logen. Bryggor under taket för att kunna rikta lampor med mera. Norsjö teater har bra inlastning och mycket annat bra. De mindre scenerna är inte prioriterade för Teaterföreningen. Man arrangerar professionell scenkonst, inget annat. Biljettcentrum är en mycket viktig fråga. Teaterföreningen betalar knappt någon hyra i Folkets hus, personalen äter billig lunch, gratis IT-stöd och städning, etc. Biljettlösa lösningar är en stark trend, men kräver en router. Kanske en tidsfråga innan man lägger ner Biljettcentrum eftersom man i framtiden inte kommer att behöva en pappersbiljett Lokalsamordning Umeå Teaterförening: det finns ingen annan verksamhet inom den egna organisationen som man kan samordna kanslilokal med. Man delar kontorslokaler med Västerbottensteatern och Riksteatern Västerbotten och har låg hyra i befintlig lokal. Biljettcentrum: man betalar en symbolisk summa för att finnas i Umeå Folkets Hus och deras datatekniker fungerar som support. Säkerhetsfrågor är lösta i samarbete med Folkets Hus. Biljettcentrum skulle inte kunna vara placerat på Sagateatern eller kansliet. Man är nöjda med nuvarande lösning. Verksamhetsanalys Biljettcentrum: omvärlden förändras snabbt och det finns ett tjugotal olika biljettbokningssystem på marknaden. Kunderna köper mer och mer evenemangsbiljetter direkt via internet. Flera arrangörer i Umeå övergår nu till andra biljettsystem i stället för att anlita Biljettcentrums tjänster som anses vara för dyra. Framtiden är oviss. Funktioner och utrymmen Teater: Egen inlastning till sidoscen som inte behöver delas med exempelvis varutransporter till restaurang. Gärna under tak som dessutom är i nivå med scenen, så att man enkelt kan forsla utrustning till teknikplats utan att släpa och bära i trånga trappor. Tekniklager i anslutning till sidoscen samt en verkstad som även den är lättillgänglig, men inte samma rum som tekniklagret. Loger med dusch både för damer och herrar, sminkloge, tvättstuga, förråd för exempelvis reservdelar, salongsstolar, rymlig foajé med väl tilltagen mängd publika toaletter och 39.

40 kaféutrymme samt garderob som är anpassad till salongens maxantal. När det gäller garderob så kan även brandmyndigheten ha önskemål på detta, då det är ett av de ställen där eld sprider sig som snabbast på grund av alla kemikalier i textilier. Även förfrågningar om festlokal i anslutning av salong förekommer. Scen: När det gäller scen/salong beror det på vad man vill bygga; Blackbox, klassisk tittskåps teater (Sagateatern), manege (för ex. nycirkus), konsertsal, digital biograf eller föreläsning/konferens. Alla har olika förutsättningar och behov. Att ha en salong som med lätthet kombinerar alla bitar vore en dröm för verksamheten, men att kompromissa kräver sitt för att alla delar ska fungera tillfredställande. Det blir större slitage på en flexibel lokal då det blir mycket som ska byggas om/tillbaks. Umeå Teaterförening: Kontorslokal och tillgång till olika typer av arenor för sina evenemang. Man arrangerar scenkonst på små, mellanstora och stora scener. Rumsteater i olika lokaler, gatuteater utomhus, etc. På så sätt når man olika målgrupper och ny publik. Behovet av en mellanstor scen är både kortsiktigt och långsiktigt. Biljettcentrum: Osäker på hur utvecklingen blir. Ju fler biljettbokningssystem som arrangörerna använder ju mindre behov av en gemensam biljettkassa. Lokaluthyrare kan inte införskaffa utrustning anpassade för alla olika passersystem. Utvecklingen går mot att arrangören måste ha med sig all utrustning själv, koppla upp sig mot biljettsystemet, sköta försäljningen före evenemanget och ha med sig passersystem. Scanner för att läsa av biljetterna är inte gemensam för de olika biljettsystemen. Varje lokal/arena skulle behöva vara utrustad med en biljettkassa med internetuppkoppling som arrangörerna kan utnyttja, men det finns inte i nuläget. På Norrlandsoperan är man tvingad att använda deras biljettsystem om man ska hyra lokalerna där. Samtidigt är det en bra lösning för de flesta arrangörer eftersom de sköter om biljettförsäljningen mot ringa betalning. Speciell utrustning Teater Korskopplingsystem. Väl tilltaget råsystem. Tystgående fläktsystem. Mekanik för utdragbar gradäng (sittplatser), snurrscen, orkesterdike, löstagbart golv eller vad som behövs beroende på vilken typ av scen/salong man vill ha. Brandlarm som känner skillnad på brandrök och teaterrök (pyroteknik). Brandridå och en proscenielösning som fungerar. Umeå Teaterförening Självklart krävs idag brandvägg för datatrafik och backup. Säkerhet för biljettbokningssystem. Biljettcentrum Säkerhet krävs för biljettbokningssystemet, hantering av pengar, bankning, etc. Larm är ett måste så länge man har kontanthantering. Tillgänglighet för funktionsnedsatta. Påverkan på utemiljö Umeå Teaterförening anger att de i dagsläget enbart har en parkeringsplats i anslutning till Sagateatern. De har inget större behov. 40.

41 Inlastning Stora trailers med släp måste kunna ta sig till och från inlastet, och kunna parkera över natten i anslutning till huset. Varutransportbilar och taxi ska kunna ta sig fram till olika ingångar. Några parkeringsplatser behövs också för personbilar. Ett generellt problem (oavsett vilken lokal som scenutrustningen kommer till) är att det bara finns en uppställningsplats i centrala Umeå för trailers med släp och att platsen kan vara upptagen. Samband mellan inne och ute Teater: Ljudisolering. Mörkläggning. Tillgänglighet Även scenen och logerna ska vara anpassade för att personer med funktionsnedsättningar. Samt att foajédörrarna alltid bör kunna öppnas för utgående även om de är låsta för inkommande (ett problem på både Sagateatern och Norrlandsoperan). Hörslinga är ett måste. Lokalen bör vara anpassad för att fungera för syntolkning och teckentolkning. Om det byggs en ny arena är det viktigt att studera vad som inte fungerar i redan befintliga lokaler/arenor och rådfråga olika kompetenser. Konsekvens/riskanalys Sagateatern fortsätter att vara ett alternativ för arrangörer med små medel. Om det inte finns resurser till några större förbättringar av Sagateatern i framtiden är situationen ohållbar på lång sikt. Konsekvenser vid en verksamhetslösning En översyn av alla lokaler och verksamheter som kommun ger bidrag till skulle ge en bild av vilka konsekvenserna blir av att bygga en ny arena. Vad blir konsekvenserna för Norrlandsoperan och Umeå Folkets Hus som idag har flera arenor till uthyrning? De fria teatergrupperna har investerat i egna lokaler och kommer knappast ha behov av en ny arena. Grotteatern har ingen egen lokal, men har inte råd att hyra in sig i befintliga lokaler. Vilka behov har konsertarrangörer såsom Humlan och Folkmusikföreningen? Många olika produktionsbolag hyr idag in sig på Aula Nordica och Idunteatern. Vilken typ av arena har bolagen behov av? Exempel på bolag som ofta arrangerar evenemang i Umeå är Blixten & Co, CS Event och Live Nation. Eftersom varje lokalhållare själv sköter om bokningarna finns ingen samlad bild. En gemensam bokningscentral för alla lokaler skulle förenkla mycket för arrangörerna av olika evenemang. Vid en långsiktig lokallösning Om en ny teater ska ersätta Sagateatern måste resurser tillföras för driften och för att föreningslivet ska ha möjlighet att använda lokalen. Konceptet för hur Sagateatern drivs idag med mycket ideellt arbete går inte att överföra till en nybyggd lokal. Vid en kortsiktig/flexibel lokallösning Sagateatern blir ännu mer attraktiv för olika aktörer. Barnkonsekvensanalys Självklart måste en barnkonsekvensanalys göras. Vad görs idag? Vilka ambitioner finns i framtiden? Vilka arenor finns idag som är lämpliga för scenkonst för mindre barn? Finns det behov av andra lokaler? 41.

42 Umeå Teaterförening/Sagateatern Lokalbehov som illustration 42.

43 8. Balettakademien Möte med Christine Thörnström och Anna Östman Styrke, Balettakademien Umeå. 1. Verksamhet Balettakademien i Umeå startade sin verksamhet år 1969, då under namnet Dansforum. Sedan 2003 är det formella namnet Balettakademien Umeå. Under årens lopp har man inom verksamheten byggt upp en gedigen kompetens och kan erbjuda dansundervisning för alla åldrar och på alla nivåer. Balettakademien erbjuder: Dansverksamhet på hobbynivå och utbildning Kurser/utbildning/skolor Förberedande danslinje scenisk inriktning Street school Juniordansarlinjer Skapande skola Musikalgymnasium Dansval på gymnasienivå Axplock av dansverksamheter: Balett Modern/nutida Lyrisk jazz Repertoar Street Dancehall På scen Musikaldans Pyttedans Barndans Combiklass 30+ Gränslös dans Seniordans 2. Målgrupp Hos Balettakademin dansar barn från 2 år och uppåt, ungdomar, vuxna och även äldre. Varje vecka är det ungefär elever som kommer till Balettakademin för att utöva vad för de är en konstaktivitet: att uttrycka sin kreativitet med rörelser där hela kroppen är uttrycksmedlet. 3. Samverkan Musik- och teaterverksamheter genom exempelvis danskonserter Filmverksamhet (film och dansuppvisningar använder samma typer av lokaler) Musikskolan (samband med dans och musik) Umeå universitet (genom exempelvis teoretiska föreläsningar i caféet) Föreläsningar, sagodans och lunchcaféer i samarbete med stadsbiblioteket Drop-in-dans Föreställningar över blockgränser i huset 4. Personal/resurser Balettakademien har idag sex tillsvidareanställda, 12 objektanställda. 2,75 % administrativa tjänster. Balettakademien har dansare varje vecka. Man är öppen för samarbete, men man kommer att fylla de lokaler som finns under dagtid. Öppning för andra verksamheter att nyttja samma lokaler skulle kunna vara under helgkvällar. Balettakademin kan vara anpassningsbara och har minskat sina behov, men kan inte kompromissa om tre kontorsplatser. Hela Balettakademiens motor och nav kommer att skötas från Kulturväven om Balettakademien inkluderas i husets verksamhet. 43.

44 5. Så kan vi bidra till visionen för Kulturväven Gränslös dans Under de 42 år som gått sedan starten har Balettakademien Umeå vuxit och utvecklats - hela tiden med fokus på bredd och mångsidighet. Målgruppen är alla. Man vill vara med och överskrida gränser. Gränslös dans är Balettakademins ledord. Med det menas att dans är till för alla, oavsett förutsättningar och mål. Gränslös samverkan Balettakademien/Folkuniversitetet ser Kulturväven som en kreativ arena där konst, kultur och samhällsliv kan förenas i helt nya former, mitt i staden och i en anda av gränsöverskridande möten. Kulturvävens formspråk signalerar flöde och rörelse, och det är just så man ser på dansen. Kulturvävens estetik med glaset som gränssnitt leder tankarna till ord som öppenhet, transparens, klarhet och offentlighet. Alltså ett rum där en mångfald av kulturella uttrycksformer och människor kan ingå i nätverk: en katalysator där olika konsttraditioner kan komma samman för att utkristallisera morgondagens kreativa skapande. Balettakademien är övertygad om att just dansen är av avgörande betydelse för att utveckla husets potential.man kan fylla huset med liv och rörelse. Man kan hjälpa till att göra huset åtkomligt för de som av olika skäl inte skulle söka sig dit. Balettakademien vill ge huset en dansande själ. Nyfikenhet Wowfaktor genom överraskande och oväntade nedslag! Någon reser sig från ingenstans och dansar. Man ser stora möjligheter i Kulturväven till oväntade och gränslösa samarbeten, exempelvis genom danskonserter där levade musik kombineras med dans. Det vore spännande att kombinera bibliotekets Sagolika sagolek med dans. Balettakademien arbetar ständigt med förnyelse i sin verksamhet. Idag har man föreställningar på Idun, och man hyr studion två gånger per år. Scener är lätta att dela med andra. Engagemang Balettakademin måste ha kvar basen som det konstnärliga i sitt uttryck. Man arbetar ständigt i dialog med sina kunder för att leverera vad de vill ha. Via sina lärare och kontinuerliga utvärderingar fångar man upp trender som Zumba, Vive, etniska danser, etc. Trender inom dansen skiftar mycket. Man arbetar också aktivt med omvärldsbevakning för att fånga upp vad som är på gång. Delaktighet Balettakademin försöker nå alla, inklusive speciellt utsatta grupper exempelvis genom gränslös dans som riktar sig till målgrupper med bulimi. Man arbetar aktivt med att rikta sig till alla oavsett funktionshinder, språk, fysiska och psykiska hinder, etc. Eftersom dansen har sitt eget uttryck passar det alla. 6. Lokalbehov Nuläge Balettakademien Umeå har idag kontorslokaler på Nygatan 43 och dansverksamhet i Rosa huset vid hörnet Västra Kyrkogatan/Nygatan i centrala Umeå. 44.

45 Balettakademien har idag sex tillsvidareanställda och 12 objektanställda. Man har 2,75 % administrativa tjänster. Dansytor idag (läs oktober 2011): 2 stora danssalar: 130 kvadratmeter varav en fungerar som studioscen med gradängsystem och ljud och ljus. 2 danssalar på 100 kvadratmeter. 1 danssal på 80 kvadratmeter samt en mindre träning- och planeringsstudio 70 kvadratmeter. Lokalbehov i Kulturväven Det skulle vara önskvärt att flytta hela verksamheten, men Balettakademien utgår från de diskussioner som varit. För att alla dessa umebor ska trivas och kunna utvecklas i sin dans, behöver man: Ett lärarrum cirka 35 kvadratmeter med dusch, toalett och litet pentry. Omklädning med dusch och toalett: Ett för herrar herr på 15 kvadratmeter, och två rum för barn och damer á 35 kvadratmeter. Sittplatser utanför danssalarna för väntande föräldrar. De små barnen som dansar måste ha föräldrarna i direkt anslutning till danssalarna. Uppehållsrum/lekrum för väntande syskon, cirka kvadratmeter. Tre danssalar: En på 130 kvadratmeter och två salar på 100 kvadratmeter. Salarna får inte ha pelare utan det ska vara ren dansyta. Förråd Kansli med plats för 3-4 personer (kansliet måste ligga i anslutning till danssalarna eftersom många föräldrar/nya kunder/elever har många frågor till kansliet.) Lärarrum i anslutning till danssalarna. Närhet till kafé/servering. Kostym- och materialförråd på 20 kvadratmeter. Elevrum för heltidsstuderande elever på danslinjen (med pentry). Plats att hänga av sig kläder Reception: expedition och verksamhet ska ligga i närheten av varandra och nära kafé eller estetisk verksamhet. Utrustning: dansmatta och golv med svikt, balettstänger, speglar, draperier, ljudanläggning, IT/telefoni, ljus- och ljudisolerat. Personalantal och yrkeskategorier i lokalerna: Danslärare (cirka 15 personer) och administration (3-4 personer). Kortsiktiga behov Ersätta nuvarande lokaler och expedition och kontor i Rosa huset på Nygatan/Västra Kyrkogatan. Långsiktiga behov Önskan är att hela Balettakademiens verksamhet ska ingå i Kulturväven. Verksamhetsanalys Balettakademien växer och utvecklar verksamheten kontinuerligt. De lokalbehov man har nämnt kommer att vara beständigt även efter kulturhuvudstadsåret. Jämställdhetsperspektiv Balettakademin har en jämställdhetspolicy som man följer. Barnkonsekvensanalys Det behövs restid, tillgång, lättillgänglighet, etc. Påverkan på utemiljö Många föräldrar som hämtar och lämnar sina barn. 7. Referenser Balettakademiens omvärldsbevakning sker bland annat genom en årlig nationell träff mellan rektorer och arbetsgrupper från 45.

46 Balettakademien. Där har man bland annat fångat upp att Balettakademien Stockholm är ett framgångsexempel eftersom de är synliga exempelvis i tv-programmet Idol, Kulturhuset och Dansens hus. Pineapple Dansstudios är ett annat exempel att hämta inspiration ifrån. I utemiljön under Höstljus hade Umeå en magisk dansföreställning. Ett annat gott exempel är Dansens dag, där allmänheten får möta dansen genom exempelvis den Flash Mob som arrangerades på Rådhustorget med 500 dansare på torget. 8. Övrigt Plupp-projeket är inlämnat till projektet 2014, men beslut är inte fattat. Balettakademien är en prioriterad verksamhet för kulturhuvudstadsåret där man kommer arbeta med det samiska temat i den föreställning man kommer att genomföra: Livet enligt plupp. Balettakademien kan också säkerställa att det alltid finns en danspedagog i huset. Förutsättningarna ska vara att man kan bedriva gränslös dans och att man kan vara en tematisk del av verksamheten. Även dagtid skulle man kunna rikta sig till förskolor, pensionärer, etc. Nya lokaler är en förutsättning för Balettakademien, och önskemålet är att tre danslokaler bör vara vigda för den verksamheten. Deras lokaler kommer att vara hårt belastade: Vill kommunen ha en Balettakademi i staden som driver en av Umeås största ungdomsverksamheter är ändamålsriktade lokaler en förutsättning. 46.

47 Balettakademien Lokalbehov som illustration 47.

48 9. Dansens hus Möte med Thomas Näslund och Lennart Olsén, Dansens hus. 1. Verksamhet Dansens hus är en paraplyorganisation för dansföreningar i Umeå som drivs av ideella krafter. Danser från hela världen finns representerade i verksamheten (orientalisk dans, afrikansk dans, salsa, lindy hop, folkdans, fusionstilar m.m.). Alla medlemsföreningar har en representant i styrelsen. Lokalbrist ett allmänt problem Många dansföreningar saknar lokal för den egna dansverksamheten. Särskilt för större arrangemang som fest och uppvisning. Dansens hus är i grunden ett samarbete mellan föreningarna för att lösa detta problem. Målet inom Dansens hus är också att skapa möten mellan olika dansvärldar och kulturer, föra ut de sociala och kulturöverbryggande aspekterna av dans till folket samt att hjälpa föreningar med idéer och att växa i antal medlemmar såväl som kunskapsmässigt. Återkommande samarbeten För att uppnå detta arrangerar man till exempel varje år en dansfestival i Umeå Folkets hus lokaler, och man samarbetar med Öppen gemenskap årliga VIP-gala. Det kan nämnas att man även står i startgroparna för att tillsammans med Norrlandsoperan (specifikt Dans i Västerbotten) och Studieförbundet Vuxenskolan starta en studiecirkel om hur man arrangerar en dansföreställning. Tanken med den sistnämnda satsningen är att så frön och idéer, och hjälpa föreningarna att visa upp sin dans på nya och större sätt. Social dansknytpunkt saknas Drömscenariot för Dansens hus gällande Kulturväven är att skapa en social knytpunkt med inriktning på dans. Framför allt trycker man på att man vill förverkliga ett danskafé eller en dansrestaurang där personer eller grupper kan visa upp det man kan på ett otvunget sätt. (En dansplan liknande en fotbollsplan, nämner man.) Fördelen med denna idé är att det möjliggör vanligt folk att visa upp vad de kan. Om Kulturväven tillhandahåller en scen kan Dansens hus bidra med att uppmuntra till lust och vilja att använda den. Med de nya förutsättningar Kulturväven i bästa fall skulle innebära för dansen i Umeå skulle Dansens hus våga dra igång fler projekt och sjösätta fler samarbeten. Kanske skulle föreningarna kunna bli så samspelta att man kan utveckla en samordnande verksamhet. Locka folk Kulturväven kommer att ge dansföreningarna mycket bättre förutsättningar för att synas och locka folk. Dansens hus ser Kulturväven som ett ställe man går till när man inte har något att göra och där man kan få ett smörgåsbord med upplevelser. 2. Målgrupp Dansare (särskilt de som gillar social dans) Icke-dansare Studieförbund Umeå Folkets hus Norrlandsoperan Kulturorganisationer Informationskanaler Själva dansverksamheten som föreningarna bedriver riktar sig till precis alla medborgare. Dansens hus som paraplyorganisation har sina 48.

49 föreningar som målgrupp. Det finns några föreningar som arbetar med jämställdhet som ett uttalat mål, till exempel JamoJamo som ger socialt stöd åt sina tjejer och arbetar aktivt med att bryta gängmönster. Några av föreningarna fokuserar särskilt på barn och unga. Detta underbyggs av att man som oftast skapar alkoholfria dansarrangemang. 3. Personal/resurser Inga anställda eftersom Dansens hus är en ideell paraplyförening. 4. Samverka: Biblioteket om streamade musiktjänster, en ljusgård med en upphöjd liten scen där man kan ha uppvisningar samt allmänt samarbete för att sprida dans som en social kulturform. Film i Västerbotten om filmprojektion under ett specifikt dansarrangemang. Kulturcentrum för barn och unga Konstenheten om utställning på temat dans SFI (Svenska för invandrare) kan hjälpa Dansens hus nå etniska föreningar som är en uttalad ambition. Turistbyrån kan hjälpa dansföreningarna att nå ut med information och marknadsföring. 4. Så kan vi bidra till visionen för Kulturväven Dansen är i sin natur nyfiken och gränsöverskridande. Deras verksamhet för samman många kulturer och överbryggar gränser mellan kön, åldrar och klasser. Verksamheten går ut på att förena olika dansarter och danskulturer under samma tak, och att genom detta skapa ett utbyte av nya upplevelser och idéer. Man vill med detta utbyte skapa en social kontext i Kulturväven. Vidare vill man att det ska finnas förutsättningar för dansföreningar, och även etniska föreningar, att kunna hålla dansarrangemang större än bara kursverksamhet i Kulturväven. Dansens hus skulle dessutom vilja förverkliga möjligheten för allmänheten att spontandansa på en yta, förslagsvis i ett kafé. Med detta tror man att man kan skapa gränsöverskridande kulturmöten vilket är centralt i visionen för Kulturväven. 5. Lokalbehov Lokalbehov i Kulturväven Danskaféet eller dansrestaurang är det viktigaste på önskelistan. Ytan bör vara lättillgängligt för allmänheten och med god insyn. En social mötesplats där det är mysigt och där man vill vara. Det får inte vara så stort så det känns öde eller ger torgskräck, men tio par bör kunna dansa samtidigt. Man kan gränsa av en större yta med ljus så att den upplevs mindre. Ett stols- och bordsförråd behövs. Man kan gränsa av dansytan med plexiglas så att man kan prata kring borden. På så vis blir dansen dessutom mer intim. Dansytor kräver golv som passar många olika danser. Lägger man ekgolv i restauranger så kan det förvandlas till ett dansgolv. Ett önskemål är att ibland ha tillgång till en scen med plats för 400 personer i publiken och med loger och 49.

50 omklädningsrum. Det finns behov av en stor lokal en gång per år. En mindre lokal kan vara värdefullt vid mindre arrangemang. Ofta är det ekonomi som styr verksamheten. Man väljer lokal utifrån plånbok. Rent administrativt får lokalerna inte vara för krångliga. Varje person som vill använda en lokal bör inte behöva fixa med avancerad bokning, lås, koder, teknik, etc. En dansbana med tak utomhus vore roligt. Dansföreningarna behöver tillgång till danssalar med speglar och förrådsmöjligheter för kursverksamhet. Möteslokal för 25 personer behövs 1-2 gånger i månaden. Musikanläggning behövs i ytorna dansföreningarna ska använda. Den bör vara lätt att hantera och möjliggöra inkoppling av USB-minne och dator. Det är en fördel om dansytor ligger nära fikautrymme där det finns mat, dryck, bord och stolar. 6. Övrigt Kontakta Kulturkretsens Nick. Ger ut tidningen Kultur. Dansföreningarna har knappt med resurser. Den ekonomiska aspekten för Dansens hus har stor betydelse för hur delaktiga föreningarna kan vara. Lokalhyrorna får inte vara för höga då har man helt enkelt inte råd. En annan fråga är i vilken utsträckning dansföreningarna inom Dansens hus får använda danslokaler som även Balettakademin ska nyttja. 50.

51 Dansens hus Lokalbehov som illustration 51.

52 10. Film i Västerbotten Möte med Fredric Larsson, Film i Västerbotten. 1. Verksamhet Film i Västerbotten är ett regionalt resurscenter för film och rörlig bild. Film i Västerbotten är en del av Region Västerbotten och finansieras även av Svenska Filminstitutet. Verksamheten omfattar filmpedagogik, visningsfrågor, produktion och talangutveckling samt branschutveckling. Syftet med verksamheten är att genom Film i Västerbotten lyfta den rörliga bildens betydelse i Västerbottens kultur- och näringsliv och därigenom bli en faktor av vikt för regionens utveckling. Viktiga samarbeten Branschföreningar (The Lodge i Skellefteå och Creative i Umeå) och HumLab är viktiga samarbetspartners. Även Mediecenter (också en del av Region Västerbotten) eftersom de bedriver mycket pedagogiskt arbete. FIV är i färd med att formalisera samarbetet med Mediacenter. FIV finns som resurs för filmutbildningen på Midgårdsskolan. FIV lär eleverna att göra en projektbeskrivning och ansöka medel. I inlandet händer det mesta rörande filmmediet inom ramen för skolorna och kulturföreningar, men FIV tittar på en filmsatsning med Tärnaby, Hemavan och Storuman. Film i Västerbotten är samarbetspartner i flertalet EU-projekt inom film och rörlig bild: Dinolab, Filmbågen och Creative Edge. Ny webbsida FIV arbetar på att ta fram en ny webbsida och man ska arbeta aktivt med att lansera denna gentemot olika nätverk. Samtidigt som hemsidan släpps 21 oktober 2011 ska FIV renovera nyhetsbrev, pressmeddelanden, sociala medier med mera. 2. Målgrupp Filmpedagogik. Barn och unga genom kommuner, skolor, studieförbund, fritidsgårdar, föreningsliv och lärarutbildningar. Spridning och visning. Biografer, visningsorganisationer, filmfestivaler, filmföreningar och annat föreningsliv. Produktion. Filmare från amatörer till professionella, samt filmbolag och föreningar. Branschutveckling. Bolag inom film, dataspel och annan audiovisuell bransch. FIV ska nå alla, men gör det bättre och sämre på vissa områden. I Umeå täcker man nog in alla, men man upplever att det är svårt att vara med överallt i hela länet. FIV finns tillgängliga, men aktörer är mer eller mindre beroende av verksamheten. FIV ska särskilt se till att barns och ungas behov tillgodoses. Ålder, kön och etnicitet är viktiga frågor att överbrygga. Horisontella mål Deras horisontella mål genomsyrar deras verksamhetsplan. Det har bidragit till att man fått en sorts stämpel nationellt att FIV är medveten och satsar mycket på kvinnliga filmare. Nätverket Kvinnor som gör film och spel i Västerbotten är ett nytt nätverk för kvinnor som arbetar med film och dataspel. Talented Miss X är ett av FIV:s projekt riktat mot tjejer i tonåren som vill göra film och dataspel. Brett spektrum Eftersom Film i Västerbottens verksamhet omfattar olika aspekter av film och rörlig bild (filmpedagogik, visningsfrågor, produktion och talangutveckling samt branschutveckling) arbetar man med ett brett spektrum av målgrupper från barn och unga till föreningar och företag. Kontaktnätet har därför vuxit sig stort och täcker in större delar av Västerbottens kultur- och mediascen. 52.

53 3. Personal/resurser Just nu har FIV upp till tre heltidsanställda. Efter årsskiftet blir siffran fyra till fem anställda beroende på vilka EU-projekt som genomförs. (Fyra heltider, en 75 % tjänst.) 4. Samverkan FIV har en kompetens som kan stärka övriga ytor, exempelvis digitala salonger, men stödet till Kulturväven får inte vara på bekostnad av deras egen verksamhet understryker Larsson. Andra verksamheter kommer sannolikt att intressera sig för samarbeten med FIV eftersom mediet rörlig bild är en så starkt trend just nu. Lokalsamordning kan göras med andra verksamheter. Man kan dela på allmänna ytor som kök- och fikarum, kopiator rum och toaletter. Det finns dessutom möjlighet till samverkan i lokaler utöver Film i Västerbottens kontorslokaler: klassrum, verkstäder, inspelningsstudio, visningslokaler, etc. Samverkan i Kulturväven (avser inte bara lokaler): Idéan (filmpedagogisk verksamhet) Kulturverket (filmpedagogisk verksamhet) Kvinnohistoriskt museum (visningar, seminarier, workshops) Mediacenter (filmpedagogisk verksamhet) Kulturcentrum för barn och unga (filmpedagogisk verksamhet) Stadsbiblioteket (filmpedagogisk verksamhet, visningar, workshops, digital filmutlåning) Midgårdsskolan (filmproduktioner) Förutom dessa aktörer bedriver Film i Västerbotten samarbeten med skolor, studieförbund, kulturföreningar och andra intresseföreningar som kommer att vara aktiva i Kulturväven genom Film i Västerbotten. 5. Så kan vi bidra till visionen för Kulturväven FIV arbetar gränsöverskridande redan idag. Film är så mycket mer tillgängligt i och med digitaliseringen så väl skapandet och visandet. FIV är till för andra konstnärer, kulturarbetare, föreningar, etc. Man har redan i dag ett utvecklat samarbete med en uppsjö samarbetspartners. Det finns så många aktörer i Västerbotten som hela tiden vill tänja på gränserna för mediet rörlig bild. (Senaste exemplet enligt Larsson är dokumentärfilmen Great Work.) Mängden innovativa personer och företag i länet möjliggör ständig förnyelse av filmmediet. Umeå är en stark kulturstad och Skellefteå en stark entreprenörstad. FIV har alltid satsat på unga personer som vill. Man tar risker och satsar, och det är ett målmedvetet val. 6. Lokalbehov För närvarande hyr FIV en lokal på Magasinsgatan 17 B på totalt 245 kvadratmeter. I denna lokal arbetar för närvarande 3-4 personer. Efter årsskiftet 2011/2012 blir siffran 4-5 personer. Ytan är fördelad på följande sätt: 3 mindre kontorsrum för en person 2 större kontorsrum för 2-3 personer 1 konferensrum med plats för personer 1 liten biograf med 12 biostolar 1 kök/fikarum 1 kopiatorrum 1 arkivrum 1 teknikförråd FIV arbetar ofta i projekt och har därför behov av lokaler som kan anpassas efter antal personer. Ungefär 3-6 fasta skrivbordsplatser behövs i regel. Utöver detta är det också nödvändigt med tillfälliga arbetsplatslösningar om någon behöver kontorsplats vecko- eller 53.

54 månadsvis. I sina lokaler inhyser FIV idag två redigeringsstationer. FIV vill vara så tillgängliga som möjligt. Deras lokaler är i dag tillgängliga dygnet runt för de som arbetar i projekt tillsammans med verksamheten. Det är för FIV mycket viktigt att vissa utrymmen i Kulturväven också skulle vara tillgängliga dygnets alla timmar, och att FIV:s utrymmen placeras intill andra verksamheter som är okej med detta. De personer som är anställda hos FIV behöver dock kunna arbeta ostört. I Kulturväven skulle FIV behöva upp till sex arbetsplatser för sex personer. Tre personer behöver kunna sitta enskilt, men tre ska kunna sitta ihop. Det är viktigt att det i Kulturväven även finns tillfälliga arbetsplatser för gäster i några veckor/månader. Man är en utåtriktad verksamhet och deras ytor behöver vara inbjudande. Mardrömmen vore en tråkig korridor. Lokalbehov i Kulturväven (total yta om ca 300 kvadratmeter): 4 enskilda kontorsrum varav ett även rymmer ett mindre konferensrumsbord 1 öppet kontorslandskap med plats för 6 personer 1 konferensrum med plats 15 personer 1 egen biograf om 12 platser (extra ljudisolering) 2 rum för redigeringsstudios (extra god ventilation och ljudisolering) 1 teknikförråd (extra inbrottssäker dörr) 1 förråd för arkivering av böcker, pärmar och film. Välkomnande hall/entré med plats för soffgrupp. Kök, fikarum, kopieringsrum kan delas med andra med aktörer. Lokalerna ska gå larma. De enskilda kontorsrummen och kontorslandskapet bör ligga bredvid varandra och de andra rummen kan ligga på andra sidan av lokalen. 4-6 kontorsplatser. Parkeringsmöjligheter för 4 till 6 anställda. (Det kan diskuteras om samtliga behöver egen parkering.) Lokalen kommer definitivt att besökas av allmänheten och ställer krav på tillgänglighet kl varje dag. Filmare och projektarbetare ska ha tillgång till egna nycklar och möjlighet att besöka lokalen dygnet runt. Projektorrum/maskinrum i Black box kräver kylning. Bör finnas högtalare som klarar både biograf och scenkonst. Borde gå att lösa. Kräver 35 millimeterprojektor för att kunna visa gammal film. Bör finnas regelbunden biografverksamhet i Kulturväven. 7. Övrigt Se dokumentet Film och rörlig bild i Kulturmötenas hus (ligger på SharePoint). Björn Yttergren på Interactive Institute är duktig på digitala lösningar. Prata också med Folkets Bio. Nordanå kulturcentrum i Skellefteå är oerhört duktiga på projektorer. Bio Marx utformning är ett bra exempel på en liten biosalong som fungerar både för tal och film. Northern Kingdom är skickliga på digitala lösningar och HumLab är skickliga på digitala skärmar. 54.

55 Film i Västerbotten Lokalbehov som illustration 55.

56 11. Folkets Bio Umeå Möte med Berit Renström, Folkets Bio Umeå. 1. Verksamhet Folkets Bio är en rikstäckande kulturförening som driver verksamhet med ideell och på vissa orter fast anställd personal vid 18 biografer i landet som samarbetar och utbyter programverksamhet. Folkets Bio importerar, distribuerar och visar svensk och utländsk film. Lokalföreningen Folkets Bio Umeå har bedrivit biografverksamhet sedan 1973 i lokalen på Gärdesvägen 6 i Umeå. All verksamhet drivs på ideell basis. Föreningens målsättning med verksamheten är att tillgodose allmänheten med spel-, dokumentär-, kort- och barnfilm av hög kvalité som speglar mångfalden i vårt samhälle och belyser skeenden i vår omvärld. En viktig del av föreningens arbete består i att uppmuntra och engagera medlemmarna, de flesta av dem unga vuxna, till att aktivt deltagande i kulturlivet. 2. Målgrupp Folkets Bio riktar sig till samtliga invånare i Umeå kommun. För att vara medlem måste man dock vara 15 år på grund av åldersgränsen för film. 3. Så kan vi bidra till visionen för Kulturväven Nyfikenhet och WOW-faktor Folkets Bio kan tillhandahålla medborgare i regionen nyfikenhet och wowfaktor genom att erbjuda en arena för att visa upp lokala filmare, samt genom samverkan med andra externa verksamheter. Exempel på arrangemang Folkets Bio kan se samarbeten med andra är: Ny finsk film. Visas i samarbete med Finlandsinstitutet. Ordna festivaler i samarbete med ambassader och utländska kulturinstitut. Rumänska filmdagar, fransk filmserie, kinesisk filmfestival, tysk, koreansk, italiensk, spansk film och rysk film. DocLounge: att visa dokumentärfilm på andra platser än biograf. Till exempel på kaféer och klubbar. Dokumentärfilmserie. Intressant att ordna arrangemang i samarbete med den nya dokumentärfotosamling som planeras av Västerbottens museum. Anti-rasistiska filmdagar Tempo on Tour i samarbete med Tempo dokumentärfilmfestival CinemAfrica: ordna filmdagar och visa ny film från den afrikanska kontinenten. Syntolkade visningar och visning av svensk film med svensk text (för hörselskadade, nysvenskar, etc.) Svensk kortfilm c/o Folkets Bio: nyproducerad svensk kortfilm som visas gratis. Här får även lokalt/regionalt producerade filmer chansen att visas på den vita duken, men också prisbelönade filmer från hela världen. Filmstudio/Cinematek: filmklubb som kontinuerligt visar film både från arkiven och nyproducerade som inte finns i svensk distribution och som belyser intressanta aspekter från filmhistorien och omvärlden. Knattebio c/o Folkets Bio och barnoch ungdomsfilm för äldre barn: alla kvalitetsfilmälskare ska bli tillfredsställda oavsett ålder. På helger 56.

57 och lov under terminerna visas film för de allra minsta, men även för de äldre barnen visas film. Skolbio och filmpedagoger: dagtid erbjuder man skolor att se film i riktig biografmiljö. Film är ett fantastiskt verktyg för att engagera både elever och lärare. Folkets Bio Riksförening har två anställda filmpedagoger som ställer sina kunskaper till avdelningarnas förfogande Temafestivaler/arrangemang: både i egen regi, men framför allt tillsammans med andra föreningar arrangera event inom vitt skilda ämnen. Samt att hjälpa andra föreningar att visa film inom deras områden. Engagemang Folkets Bio försöker nå ut till så många som möjligt och arbetar aktivt med att hitta nya medlemmar. Bland annat informerar man om verksamheten på den årliga välkomstmässan på Umeå universitet. Man arbetar också med en uppdaterad mejllista, Facebook, annonser samt ett programblad. Inför filmvisningarna informerar föreningen om möjligheterna att engagera sig som aktivt arbetande medlem. Delaktighet Man arbetar för att nå såväl barn som unga. Som exempel på detta visar man matinéfilm två dagar i veckan för barn. Folkets Bios medlemmar består av personer över 15 år. För att se film på Folkets Bio behövs inget medlemskap, biografen är öppen för alla. 5. Samverkan Folkets Bio Umeå är den enda föreningen inom organisationen Folkets Bio i staden Umeå så någon samordning inom organisationen finns inte gällande lokaler. Lokalföreningarna samarbetar dock när det gäller olika arrangemang. Däremot samverkar Folkets Bio gärna med andra filmorganisationer lokalt och regionalt. Folkets Bios ambition är att kunna lokalisera sig i centrala Umeå, men också att bedriva verksamhet i olika bostadsområden. Alla kan vinna på ett samarbete med redan existerande verksamheter - kommunala eller föreningsdrivna. Exempel på externa parter för samverkan: Film i Västerbotten Finlandsinsitutet Tempo dokumentärfestival CinemAfrica Umeå universitet 6. Lokalbehov Följande aktiviteter pågår i Folkets Bios lokaler idag: Repertoarvisningar: sex kvällar i veckan hyrs biografen ut till föreningar, organisationer och privatpersoner för filmvisningar av till exempel egenproducerad film eller andra typer av arrangemang. Biografen 57.

58 är stängd under sommarmånaderna samt jul- och påskhelgerna. Knattefilm c/o Folkets Bio: matinéfilm för de minsta lördagar och söndagar Svensk kortfilm c/o Folkets Bio: gratis visning av nyproducerad svensk kortfilm, ca 20 filmer per år Ny finsk film: arrangeras i samarbete med Finlandsinstitutet (fyra nya finska filmer på våren och tre på hösten). Tema- och festivalarrangemang: i egen regi eller i samarbete med andra regionala eller nationella föreningar/organisationer. Film & Samtal: filmvisning med efterföljande samtal mellan inbjudna gäster och publiken International Week: samarbete med Umeå universitet där Folkets Bio står för filmvisningarna Nuvarande lokaler Folkets Bio idag består av en salong på 54 platser, ett kafé, mötesrum, maskinrum samt förråd. På grund av att det bara finns en relativt liten salong begränsar det verksamheten betydligt. För närvarande visar man de flesta filmer bara en vecka, med extraföreställningar under efterkommande helger när så behövs/är möjligt. Trots detta är det många omtalade filmer som aldrig når biopubliken i Umeå. Biografens läge är också till nackdel eftersom den ligger avsides i ett bostadsområde utanför centrum, med dåliga bussförbindelser och brist på parkeringsplatser. Önskade lokaler i Kulturväven: Större och centralt placerad biograf, gärna med plats för kontor och mötesrum. 3-4 salonger med sammanlagt ca platser (cirka om man räknar fyra salonger). Kafé/restaurang i närheten. Scen för möjligheter till samarbete med teater- och musikgrupper. Allmänna önskemål Salonger med teatersittning (gradänger), DCIteknik, 2K eller högre, IT-teknik med hög kvalité, stolar som lätt kan användas av både barn i förskoleåldern och vuxna, hög ljudkvalité och bra förstärkare och högtalare, hörselslingor, mycket god ventilation i salonger och maskinrum. Även möjlighet att visa 35mm-film. Lätt för funktionshindrade att både ta sig till biografen och till salongen. Flexibel inredning för att kunna förändra interiören vid olika typer av arrangemang. Verksamhetsutveckling Det finns planer för att Umeås befolkning ska öka avsevärt. Detta gör att behovet av utrymme för olika kulturyttringar blir större, vilket i sig gör att det finns större behov av Folkets Bios verksamhet och att den kan drivas med både anställda och ideella krafter. Utveckla verksamheten med fokus på att visa rörliga bilder i en social kontext under demokratiska former och att fortsätta fungera som en mångkulturell mötesplats och ett forum för offentliga samtal. Öka publikantalet och spridningen i fråga om ålder, etnicitet, genus och kulturell bakgrund Öka antalet filmvisningar och kvalitén på publikens möte med filmen Skapa en miljö där rörliga bilder, medborgarengagemang och social samvaro samverkar Bygga lokala, regionala, nationella och internationella nätverk. Tillvarata den digitala tekniken i alla delar av verksamheten 58.

59 Upprustning av tekniken Filmvärlden anpassar sig just nu till DCIstandard. 35 mm-kopior kommer att fasas ut och nuvarande digitalteknik på Folkets Biobiograferna är endast ett komplement under en övergångsperiod. Folkets Bios Riksstyrelse har tagit ett policybeslut att genomföra teknikskiftet på alla biografer inom tre år. Målet är att digitalisera flertalet salonger redan under år 2011 och Ansvaret att finansiera och genomföra bytet ligger främst på de berörda avdelningarna genom bland annat lokala och nationella bidragsansökningar. Kostnadsberäkning: kronor, samt ytterligare minst för 3D. Verksamhetsanalys Folkets Bio Umeå samarbetar redan nu med många andra organisationer, men för att kunna arbeta mer långsiktigt krävs en organisation med personal som kan arbeta dagtid. Den viktiga gruppen ideellt arbetande medlemmar står för idéer och förslag till verksamheten utöver repertoarvisningarna. Man vill skapa en stor kvalitetsfilmbiograf med ett brett utbud av filmer berättade av olika röster som erbjuder besökarna mångfacetterade, spännande, gripande, roliga historier från hela världen. Den digitala tekniken ger större möjlighet till flexibel verksamhet när det gäller specialarrangemang och experiment. Till exempel när det gäller Film och samtal som syftar till att fördjupa filmupplevelsen och kunskapen om det aktuella ämnet om allt från estetik till politik. Mötesplats: Att gå på bio är en social handling precis som att ta en fika eller äta middag ute. Önskvärt är att det finns ett mysigt kafé i foajén. Uthyrning: Dagtid bör biografen vara tillgänglig för utomstående organisationer. Utveckling: Att utveckla ett nyskapande och interaktivt filmprojekt för att locka en ny generation till biografen. 59.

60 Folkets Bio Umeå Lokalbehov som illustration 60.

61 12. Mediacenter i Västerbottens län Möte med tillförordnad chef Andreas Skog, samt inlämnad checklista från tidigare chef Jon Erik Egerzegi, Mediacenter. 1. Verksamhet Mediacenter arbetar med undervisningsmedia och digitala lärobjekt i olika former för att elever, lärare, skolledare och annan personal inom skolan ska uppnå högre måluppfyllelse. Målet med Mediacenters verksamhet är att vara ett erkänt stöd till IT- och mediepedagogiskt arbete i samtliga kommuner och därigenom bidra till att öka den digitala kompetensen hos lärare och elever i Västerbotten. Mediacenter arbetar i första hand med att distribuera film och media till skolorna på olika sätt. Arbetet med IT, film och media har gjort att man närmat sig kulturen då man också kommit att arbeta med upplevelse, skapande och estetiska lärprocesser i ett digitalt sammanhang. Mediacenter har en omfattande pedagogisk verksamhet som också ställer särskilda behov på utbildningslokaler med mera. 2. Målgrupp Mediacenter riktar sig till alla elever och skolpedagogisk personal i Västerbottens län. Man har också avtal med folkhögskolor och Universitet i Västerbotten som får ta del av våra tjänster mot en kostnad. 3. Personal/resurser Mediacenter är en del av Region Västerbotten och är en politiskt styrd organisation. På Mediacenter arbetar cirka 10 personer. Informatörer som hanterar utlåningen av undervisningsmedia som film, strömmande film och bok- och filmväskor Mediepedagoger som arbetar direkt gentemot kommuner, skolhuvudmän och enskilda skolor. Mediepedagogerna erbjuder också kursverksamhet. Skolbibliotekarier som arbetar med läsfrämjande insatser, skolbiofestival och stöder länets skolbibliotek. Webbredaktör, grafiker och tekniker som arbetar med Mediacenter många olika webbplatser och projekt. Man arbetar i princip mellan kl Inte kvällstid. 3. Så kan vi bidra till visionen för Kulturväven Nyfikenhet Nyhetsvärde/WOW-faktor genom nya gränsöverskridande arbetssätt. Exempel på sådana arbetssätt kan vara att samordna personal och resurser, att delta i gemensamma utvecklingsprojekt, publika evenemang och aktiveter etc. Mediacenter har en stor kompetens inom IT och lärande och kan erbjuda kompetensutveckling, workshops och lärande för medborgare i Umeå kommun. Det gör man på skolor idag och det kommer att behövas även i Kulturväven: mediepedagogik, sociala medier, filmberättande, etc. Man kan vara en behjälplig kompetens i detta arbete. En logisk slutsats är att när samtliga verksamheter som arbetar med utveckling av digitala pedagogiska tjänster träffas ges förutsättningar för fortsatt utveckling. Genom ständig förnyelse Verksamheter som ska vara en del av Kulturväven ska kunna påvisa ambition för kontinuerlig förnyelse av sin verksamhet. Mediacenter har gått från att arbeta med film till pedagogisk undervisning genom nätverk och omvärldsanalys. Man ska vara reaktiva och proaktiva. Mediacenter bidrar till innovativa uttrycksformer genom många 61.

62 nätverk som regionalt utvecklingscentrum. Man kan webbsända aktiviteter och utbildning. Engagemang Mediacenter bidrar till medskapande och interaktivitet genom att berätta om verksamheten på ett innovativt, interaktivt och kommunikativt sätt. Genom webbsändningar erbjuder man streamade lösningar för film föreläsningar, interaktiva dialoger som man ska kunna ta del av oberoende av rumsliga begränsningar. Statistik och hårda fakta erbjuder viss information, men är trubbiga verktyg. Mediacenter diskuterar hur man framöver ska kunna utföra kvalitativ utvärdering. Nätverk ger Mediacenter också input till VU. Delaktighet Man strävar efter att rikta sig till alla. Bland annat genom projektet Digidel2013, en kampanj för digital delaktighet stöttat av Internetstiftelsen som handlar om att nå de grupper som hamnar i ett digitalt utanförskap. Syftet är att erbjuda utbildning för att utveckla den digitala kompetens som behövs för att utöva demokratiska skyldigheter och rättigheter. Mediacenter är alltid tillgängligt genom digitala lärresurser. 4. Samverkan Mediacenter samarbetar med de flesta kommunernas kultur för barn och unga, även Film i Västerbotten, Umeå kultur. Kulturverket och andra institutioner i Umeå, Film i Västerbotten samt kommunens skolors center för digitalt lärande. Viktigt att påpeka är att man har ett länsuppdrag och att detta styr arbetet. Framgent kan man se samverkan med stadsbiblioteket i utvecklandet av distribution av digitala medier att samutnyttja köp och utbud. Detta kräver dock olika licensformer. 5. Lokalbehov Lokaler idag Verksamheten befinner sig på Norrlandsgatan hos Region Västerbottens lokaler. Den är uppdelad i två olika våningsplan med en undervisningslokal i källaren. Man använder konferenslokaler och möteslokaler i stor utsträckning. Oftast på Folkets Hus. Lokalbehov i Kulturväven Totalyta: preliminärt beroende av hur man kan samordna lokaler med andra kan man tänka sig kvadratmeter. Prioriteringar är egna arbetsrum, öppna ytor och genomtänkt design arbetsrum med möjlighet att stänga dörren om sig. Mötesytor för små och större, interna som externa, möten. Möteslokaler och filmvisningslokaler. Och i många fall sammanfaller de antagligen med Film i Västerbottens behov. Ett interaktivt klassrum med interaktiv skrivtavla, högtalare, interaktivt bord, dokumentkamera, spännande möblering med ny design och materialval som mer påminner om fest än om sjukhus, kontor och fabrik. Det behövs inte mer än 20 platser i ett sådant klassrum eftersom det i kompetensutvecklingssammanhang blir opedagogiskt. Gärna showroom för olika tillverkare. Inspelningsstudio med utrustning för undervisning över nätet. Videokonferenssystem så att man kan ta in bild och ljud från hela världen. Dessutom finns behov av ett rum med dämpad akustik för ljud/video inspelning/redigering Kulturgym : samtidigt som man njuter i fulla drag av ny och gammal kultur kan man häva sig upp och på olika sätt röra sin kropp. Materialförråd för det material som man använder i länet, gärna i anslutning till arbetsrummet, men inte 62.

63 i arbetsrummet. I detta rum ska man också ha filmlager. I ett särskilt rum med god ventilation finns teknik för inspelning och kopiering. Utställningsytor av böcker: eftersom man alltmer kommit att komplettera och förstärka skolbiblioteken i länet vill man också ha möjlighet till utställning av böcker, gärna flyttbara hyllor/vagnar som kan användas även av andra i utställningssammanhang - ljusa och öppna lokaler, välkomnande utan gallerkänsla Övriga önskemål BEAUTY runtomkring oss: Här vill jag jobba, här får jag energi, hit vill jag återvända, här har vi roligt och är glada. Som också smittar av sig till kunderna förstås. Koncepttänk i inredningen som binder Mediacenter samman, men som ända kan ge oss en särart inom arbetsgruppen i olika spetskompetenser. Enkelt, sparsmakat och modernt. Man behöver en flexibilitet eftersom verksamhet hela tiden förändras och utvecklas i samspel med teknik och skola. Det måste vara lätt att komma till och det måste finnas möjlighet till en billig parkering av bilar eftersom man har människor från hela länet att serva. Lokalbehov vid inspel i Kulturväven Mediacenter är intresserad av inspel i Kulturväven, inte att flytta hela verksamheten. Vid inspel vill man nyttja följande lokaler: Filmlokaler: Digital sal för 150 personer Digital sal för 50 personer (flexibel som kan nyttjas i flera sammanhang). Digitala redigeringsrum/ IT-lab. Undervisningslokaler (digitalt lärstilslabb) Mediacentral 6. Referenser Skoldatatek i Sundsvall har ett lärstilsrum med flexibel möblering och digital teknik. Kontakta gärna ansvarig pedagog, Hans Burefjord. 7. Övrigt Klustermöten med Anna Cederblad, Stadsbiblioteket och Film i Västerbotten. 63.

64 Mediacenter i Västerbottens län Lokalbehov som illustration 64.

65 13. Informationsenheten Möte med Jan Bergman och Jörgen Boman, informationsenheten Umeå kommun. 1. Verksamhet Informationsenheten har det samordnande och övergripande ansvaret för informationsverksamheten i Umeå kommun. Huvudområden: Intern information till kommunens anställda och förtroendevalda Lokal information till kommuninvånarna Extern information till målgrupper utanför den egna kommunen Informationsenheten arbetar med: Kommunikation (både stödprocess och ledningsfunktion) Informationsenhet Informatörer Hela den palett av verktyg som en informatör kan ha Process - kommunikation i verksamhetsplaneringen Varumärkesarbete 2. Målgrupp Medborgare Brukare Anställda Media Organisationer och myndigheter 3. Samverkan Informationsenheten ser möjlig samverkan med kommunal information på biblioteket. Man bör utreda hur denna kan utvecklas. Kan man samarbeta om en permanent utställning med basinformation om kommunen, stadsplanering och kommunala bolag? Det skulle även kunna vara en utbytbar utställningsdel för projekt med mera. Ett gott exempel är Botniabanans utställning som var planerad i stadsbiblioteket, bemannad med personal som svarade på frågor. Det vore också vettigt att samlokalisera Umeås platsmarknadsföring, det vill säga turistbyrån, näringslivsservice med mera. 4. Personal/resurser Informationsdelen skulle behöva frontpersonal från tidig morgon till sen kväll, bemannad av personer som är uppkopplade till all kommunalinformation. I anslutning till receptionsdisken bör ett utrymme finnas för att medborgare ska kunna komma och ställa frågor. Kommunens reception bör lämpligen vara bemannad måndag-fredag samt lördagar (butikstider). En fast resurs för informationen bör finnas där, i övrigt bör den bemannas i ett rullande schema av kommunens och de kommunala bolagens ordinarie verksamheter. Utbildningar måste hållas så att medarbetarna lär sig ytterligare saker utanför det egna sakområdet. På så sätt synliggör man Umeå kommun bättre stadshuset kommer närmare kunderna och många kan bli hjälpta. Platsen ger goda förutsättningar för samhällsinformation och samhällsdialog. 5. Så kan vi bidra till visionen för Kulturväven Jan Bergman, kommunikationsdirektör, ser en kombinerad servicepunkt i Kulturväven för informationsenheten, i direkt anslutning till biblioteket och gärna turistbyrån. Receptionen ska vara spindeln i nätet för Umeås samlade information. En kommunikativ del i Kulturväven kan anses som medborgardialog och kan kopplas väl till ledordet engagemang. Det finns en naturlig nyfikenhet av samhällsinformation som fördjupade 65.

66 översiktsplaner och utvecklingsvisioner om Umeå stad. Engagemang skapas också genom att medborgare ges möjlighet att komma och uttrycka sin åsikt. Dialogen kan också vidareutvecklas genom annonserade möten med politiker och tjänstemän i aktuella ämnen. 6. Lokalbehov När Kulturväven står klar år 2014 är det av största vikt att den kommunala informationen flyttas till entréplanet. Samordnad front desk Önskemålen är att det i Kulturväven bör finnas en välkomnande form av frontdesk där kommunal personal svarar på frågor. Via välutrustade arbetsstationer med datorer ska dessa ha full access till kommunens intranät och kommunens alla system. Frågor som inte kan besvaras på plats måste kanaliseras vidare. Tyst rum/grupprum Det bör finnas ett litet tyst rum med möjlighet att prata i enrum om känsliga ämnen samt personalutrymmen som kan delas med andra på ett smart sätt. Exponeringsytor Möjlighet till såväl fasta som temporära utställningar - en permanent utställning bör finnas med basfakta om platsen Umeå och Umeå kommun. Denna skulle kunna integreras med turistbyrån/destinationsbolaget. Plats måste även beredas för tillfälliga utställningar, till exempel detalj- och översiktsplaner. De kommunala bolagen får inte glömmas bort då de är en del av Umeå kommuns totala verksamhet. Arbetsplatser Det bör finnas en fast arbetsplats för att koordinera informationen. I övrigt roterande personal. 7. Övrigt Skellefteå kommun har ett koncept där all kommuninformation går via en kundtjänst (telefon). Medborgare som besöker kommunen får hjälp vid en bemannad frontdesk i kommunhuset. Detta avlastar handläggarna. Det är dock inte troligt att Umeå kan använda hela det konceptet, men delar av det skulle kunna vara intressanta för Umeås kommuninformation. Det finns även andra kommuner som kan studeras i detta avseende. Receptionen måste vara en spindel i nätet. En grupp bör utses för samordning av samtlig information. Denna ska också involvera samtliga av de kommunala bolagen. Ett möte bör initieras för detta. 66.

67 Informationsenheten Lokalbehov som illustration 67.

68 14. Turistbyrån Möte med Maritta Holmberg, turistbyrån Umeå kommun. 1. Verksamhet Umeå turistbyrå är en helårsöppen, auktoriserad blågul turistbyrå, belägen på Renmarkstorget i centrala Umeå. Turistbyrån erbjuder information om det lokala, regionala och nationella turistutbudet. Man erbjuder tips om sevärdheter, aktiviteter och utflyktsmål och kan köpa souvenirer, presentkort, böcker, vykort, frimärken och så vidare. Här kan man boka sitt boende i regionen och få tips på alternativa boenden. Turistbyrån gör också guide-, aktivitets- och bussbokningar. Stärka regionen Umeå Turistbyrå ska som regionturistbyrå stärka regionens konkurrens- och attraktionskraft och bidra till ökad tillväxt och sysselsättning genom information, marknadsföring och utvecklingsarbete. Marknadsföringen av regionen (destinationen) sker i samarbete med kommunerna, turistföretagen, projekt och andra partners. Nätverksbyggande och koordinering av lokala och regionala projekt, samarbete med nationella och internationella projekt och partners kännetecknar framför allt ledningens arbete. Turistbyrån har samarbetsavtal med övriga kommuner i regionen. Verksamheten bedrivs som intraprenad. Turistbyrån har idag samarbete med privata och offentliga aktörer inom: - Information och hotellbokning - Försäljning - Webbplats - Trycksaksproduktion - Marknadsföring/PR Framtid Turismen i Sverige blir allt viktigare för sysselsättning och ekonomisk tillväxt. År 2009 omsatte näringen 252 miljarder kronor och hade anställda på årsbasis. Den nationella strategin pekar ut destinationsutveckling som avgörande för att nå målet att göra turismen till Sveriges nya basnäring år Målgrupp Turistbyrån vänder sig till alla målgrupper och har cirka besökare i sina lokaler per år. Cirka 20 % umeåbor (boende i regionen, företag, skolor, studenter) Cirka 40 % övriga Sverige (privat- och affärsresenärer, konferensbesökare, grupper, studenter) Cirka 40 % övriga världen (privat- och affärsresenärer, grupper, utländska studenter) Service omfattar personligt bemötande för besökare, service via kunddatorer och broschyrer samt kart-, bok-, och souvenirförsäljning i lokalerna, men också service via webbsidan visitumea.se, svar på mejl och telefonfrågor samt koordinering av olika möten som besöksnäringens aktörer har. Jämställdhetsperspektiv och barnkonsekvensanalys saknas i checklista. 3. Personal/resurser Turistbyrån har öppet måndag till fredag kl året runt. Under våren, sommaren och hösten har man öppet lördagar kl Under högsäsong på sommaren har man haft öppet på vardagar till kl Yrkeskategorierna är följande: Turistchef Projektledare Marknadsassistent/ekonomiassistent Turistbyråföreståndare Broschyrkoordinator Två till tre informatörer (sommartid ytterligare tre visstidsanställda informatörer) EU-projektledare samt praktikanter 68.

69 4. Samverkan Sameföreningen. Genom möjligheter att ha en shop som ligger intill receptionen. Det samiska kulturarvet är av stort intresse för besökare och båda parter skulle vinna på ett samarbete. Stadsbiblioteket. Turistbyrån kan erbjuda tidningar på olika språk, och samarbete kring ett eventuellt lokalhistoriskt centrum som visar på Umeås lokala historia och aktuella evenemang. Möjlighet till samverkan genom att ligga nära den barnverksamhet som finns i huset och turistbyrån ser en koppling till invändiga och utvändiga lekplatser för väntande föräldrar. Kanske en koppling till en öppen barnverksamhet där besökande familjer kan vila upp sig. En koppling till informationsenheten eftersom turistbyrån tillsammans med dem skulle kunna erbjuda samhällsinformation. Forexbank. Turistbyrån är ofta den första plats turisten besöker på en ny ort och behov av att växla pengar till lokal valuta förekommer ofta. Forex har som policy att finnas nära turistbyråer. Näringens företag har genom Umeå Convention Bureau ansvarat för marknadsföring av Umeås resurser för möten och konferenser. Umeå Convention Bureau, som varit samlokaliserad med turistbyrån är nu i konkurs. Det är angeläget att en kommande ny organisation för affärsturismen även i framtiden samlokaliseras med turistbyrån. Detsamma gäller Umeå C eftersom alla verksamheterna syftar till att få fler besökare till Umeå. Det skulle vara mycket positivt att samlokalisera en eventbyrå och företag/organisation som arbetar med paketering och försäljning av aktiviteter. 5. Så kan vi bidra till visionen för Kulturväven Turistbyrån ger service i form av information som stimulerar för upplevelser och aktiviteter i hela Umeåregionen. Turistbyrån besöks av journalister och arrangörer som i sin tur gör PR och marknadsföring för Umeå ute i världen. Besökare från övriga Sverige och världen är potentiella inflyttare till Umeå. Oftast är turistbyrån den första platsen som turisten besöker på en ny destination. En attraktiv turistbyrå i Kulturväven ger ett positiv första intryck av staden Umeå. Kulturväven är en stark avsändare som i sig lockar besökare. Nyfikenhet och wowfaktor Turistbyrån anser sig inte arbeta med verksamhet som i sig bidrar till wowfaktor, utan att turistbyråns uppgift blir att ligga nära de publika verksamheter som Kulturväven ska erbjuda. Engagemang Turistbyrån arbetar aktivt med att nå ut till så många som möjligt bland annat genom brukarenkäter för att utveckla service och tjänster. Man erbjuder dialog genom möten och genom den webbplats som man håller på att utforma. Umeåregionen arbetar nu enligt 69.

70 den nya nationella strategin eftersom destinationen blivit utvald av VisitSweden att utvecklas till exportmogen destination. VisitSwedens konsult Tord Carnlöf arbetar nu för att utreda hur detta ska göras. Delaktighet Turistbyrån riktar sig till alla medborgare, bedriver dialog och ger service och information till mycket breda internationella kundgrupper. 6. Lokalbehov Lokaler idag Turistbyrån finns i en kommunalt ägd lokal på Renmarkstorget 15 i centrala Umeå. Hela huset omfattar 434 kvadratmeter i två våningar plus källare. Turistbyrån hyr ut en del av lokalerna och disponerar själva: Bottenvåning: information/utställning 130 kvadratmeter, personalrum, två kontorsrum. Plan 1: fyra kontorsrum Källare: konferensrum på 58 kvadratmeter, förråd/arkiv på 100 kvadratmeter. Lokalerna är funktionella för verksamheten. Lokalbehov i Kulturväven: Information/utställningsdel cirka 100 kvadratmeter på bottenvåningen och tre till fyra arbetsplatser/disk till informatörerna. Hyllor för broschyrer, souvenirer med mera. Sittplatser för besökare med en lekhörna för barn. Sex till åtta arbetsplatser för övrig personal (backoffice-arbete med mera) varav några med eget rum på grund av telefonsamtal och besök. Två konferensrum för möten för cirka personer i biosittning. Personalrum (lunch- och fikarum) Förråd och arkiv, cirka 60 kvadratmeter. Lokala eller regionala projekt med finansiering från EU kommer inom överskådlig tid att vara viktiga för turistbyrån. Detta innebär att det kommer att finnas behov av lokaler för visstidsanställd projektpersonal. Samband Arbetsplatserna måste vara flexibla och alla anställda måste vara anslutna till varandra. Kontor måste ligga nära receptionen, men behöver inte ligga i direkt i anslutning till disk. Neutrala mötesplatser är viktiga, besökare ska inte behöva köpa något för att sitta ner. Men gärna ett kafé/lunchrestaurang i närheten. Speciella installationer och tekniska krav: Absoluta krav är att turistbyrån placeras i anslutning till husets entré utan nivåskillnad och har trådlöst internet. Förrådet måste placeras så att godstransporter underlättas. Turistbyrån tar emot material som är lastat på pallar. Turistbyrån bör vara väl skyltat utomhus (i-skyltar). Information/utställningsdelen har speciell inredning. Det bör finnas kunddatorer, sittplatser, hyllor, trådlöst bredband och RWC för kunderna. Inbrottslarm behövs. Automatisk dörröppnare och handikappanpassning. Det bör finnas datorer både för anställda och för våra besökare (viktigt). Man är en auktoriserad Sverigeturistbyrå och detta medför särskilda krav på toaletter med mera. 70.

71 Turistbyrån behöver ytor som medger förvaring för broschyrer, souvenirer, etc. Utemiljö Parkeringsplatser för besökare (i närheten av entrén), och personalen på turistbyrån. Parkeringsplats/er för funktionshindrade. Uppställningsplatser för charterbussar i centrum, nära hotellen (även för uppställning nattetid). Trafik Hänvisningsskyltar i centrum. Turistbyrån har viktiga samband till en attraktiv välkomnande utemiljö som erbjuder såväl information som uppehållsytor och viloplatser, samt lekplatser för barn. Turistbyråns lokal måste vara lättillgänglig för besökare. Hållplatser för lokalbussar bör finnas i närheten. Tillgänglighet Lokalen kommer att besökas av allmänheten som ställer krav på tillgänglighet. (Se ovan) Lokaler om destinationsbolaget ligger i Kulturväven En sammanslagning av turistbyrån, före detta UCB och Umeå C har diskuterats. Om detta blir verklighet behövs arbetsplatser, en lokal för kundmottagning samt förråd. Eftersom alla verksamheter arbetar med koordinering krävs minst två konferensrum. Tillkommer en eventbyrå och andra verksamheter behövs ytterligare arbetsplatser. Det är inte ovanligt att turistbyråer har hand om försäljning av evenemangsbiljetter. Även om inte Umeå turistbyrå har biljettförsäljning borde Biljettcentrum samlokaliseras. Annan kommersiell verksamhet är likaså intressant, särskilt då Forex, men även försäljning av parkeringsbiljetter, cykel-, kanot- och båtuthyrning samt självklart någon form av servering. Turistbyrån ser inte att man kan ha personal dygnet runt, och man får dagligen frågor som kan vara svåra för att andra administratörer att kunna besvara. Exempelvis arbetar turistbyråns anställda aktivt med att besöka hotell för att kunna ge ett personligt omdöme till sina kunder. Man har på försök låtit en reception ta emot de inkommande samtal man inte hinner med själva, men man har inte kunnat färdigställa en utvärdering av denna satsning. Det finns också en utmaning i att man i dagsläget håller på att utreda bildandet av ett destinationsbolag (besöksnäringen i Umeå tillsammans med Umeå kommun) som möjligen ska innehålla flera funktioner. Under oktober 2011 tas ett beslut i den frågan. 7. Referenser Luleå Kulturens hus har ett liknande koncept där turistbyrån ligger i anslutning till bibliotek på ett väldigt öppet sätt. 8. Övrigt Man vill ligga i A läge, mycket tillgängligt för besökaren. Det är önskvärt att det går bussar i anslutning till lokalerna. Det är viktigt att det skapas ytor för anländande turistbussar och husbilar som vill ligga nära Umeå centrum. Hur blir det när de inte kan parkera intill kajen? Skyltningen är viktig så att besökare hittar till turistbyrån och information ska gärna ges på flera språk. 71.

72 72.

73 15. Såhkie Umeå Sameförening Möte med Michael Lindblad och Britt-Marie Barruk, Såhkie Umeå Sameförening. 1. Verksamhet Såhkie Umeå sameförening är en drygt 30 år gammal förening som sedan elva år bedriver Umejen Biejvieh (samiska veckan) som arrangeras i Umeå varje år under vecka 10. Såhkie har också andra arrangemang under året som offentliga konserter och föreläsningar, men också medlemsaktiviteter som språkkurser, slöjdkurser, middagar med mera. Såhkie hyr en källarlokal på Skolgatan i Umeå med kontorsutrymme och mindre samlingslokal, men de lokalerna svarar inte mot behovet. En stor del av lokaler för arrangemang hyrs externt från till exempel Umeå Folkets hus. Såhkies verksamhet idag: Ubmejen Biejvieh; samisk vecka i Umeå Vuölien biejvieh; jojkhelg i augusti Teater/jojk/musik Medlemsarrangemang/resor Kött- och palt/samisk mat Kursverksamhet språk/slöjd Deltagande vid landsmöten Firar samiska nationaldagen och urfolksdagen Sport innebandy/löpning Samiska vistena vid Västerbottens museum Samiska trestegsraketen/aktiviteter vid äldreboenden Umeå förvaltningskommun för samiskan Kulturhuvudstad 2014 Bollplank för kvalité på samiska arrangemang arrangerade av andra 2. Målgrupp Såhkies medlemmar Umeå kommuns innevånare (skolor, äldreomsorg, övriga innevånare) Besökande Omvärldsanalys Såkhie har ett växande behov av lokaler genom den tilltagande verksamheten till och med Det tydliga samiska temat i projekt 2014 finns manifesterat i de åtta årstiderna, och det stora antalet arrangemang med samisk tematik talar också för att man behöver en mer stabil plattform där verksamheten kan växa vidare även efter Umeå2014 kommer att generera behov av att både tillresande och medborgare får veta mer om samerna och den samiska kulturen. Umeå kommun är sedan år 2010 samisk förvaltningskommun, och detta innebär att många behov av samiska lokaler och miljöer har uppstått. Lagen innebär bland annat att kommunen ska skydda och främja de samiska språken och kulturen, särskilt med fokus på barn, samt erbjuda barn och äldreomsorg helt, eller delvis på samiska vid förfrågan. I samråd med kommunen har det uppstått behov av en samisk miljö där barn, unga och äldre skulle 73.

74 kunna träffas för att använda det samiska språket och ta del av sin egen kultur. Verksamhetsanalys Utifrån ovanstående ser man en vinst i att kunna tillgodose en mängd olika behov, förvaltningskommunen, Umeå 2014 och föreningens egen växande verksamhet genom en samisk mötesplats i form av verksamhet i Kulturväven eller i ett eget samiskt hus. Såhkie ser samverkan med andra verksamheter kring lokaler som en nödvändighet i båda fallen. Från föreningen ser man att det är viktigt att kvinnor, män, lika väl som ungdomar och barn, deltar både som aktör och som målgrupp. 3. Så kan vi bidra till visionen för Kulturväven Såhkie ser det som viktigt att det samiska syns i det offentliga rummet. Därför är det önskvärt att det i Kulturväven även används samiska attribut, till exempel konst och utsmyckning, men också i den arkitektoniska utformningen av huset. Såhkie kan vara kommunen behjälplig i att finna samisk kompetens gällande detta. Ett förslag är Monica Edmonson, samisk glaskonstnär. 4. Samverkan Man ser samverkan genom samnyttjande av lokaler och information. Man är främst intresserade av hyrbara ytor, men det vore också intressant om Sameföreningen skulle erbjudas ett symboliskt viste, en fysisk plats och gärna också genom symbolisk gestaltning som ett pulserande hjärta. Detta skulle gärna få ligga i anslutning till ett eget kafé där besökarna kan prova på samiska specialiteter. Man samverkar också gärna med biblioteket. En tanke kan vara att använda verkstäder för att lära sig samiska, lyssna på jojk, eller för barnaktiviteter. Man har förslag på hur kommunfullmäktiges lokaler/stor möteslokal kan utformas. Sameföreningen tror att en sådan lokal med fördel kan ha en samisk utformning - cirkelform. Detta skulle kunna uppmuntra nya mötesformer. 5. Lokalbehov Såkhie har inga önskemål om egna lokaler i Kulturväven eftersom det inte finns någon möjlighet att få verksamheten att gå runt med den hyreskostnad det skulle innebära. Man kan inte sprida kunskap om samer utan möjligheter till inkomster. Såkhies uppdrag är att synliggöra den samiska kulturen på ett samtida sätt. Man önskar att arbeta så även i Kulturväven. Slöjd, utställning och shop - gärna i anslutning till saluhallen Utställningslokal med låsbara montrar där man kan hyra plats för en begränsad tid eller permanenta montrar där Umeå kommun upplåter plats för utställningar av samiska föremål, design med mera. Upplevelse- och informationscentrum Liten biograf för att visa samisk film. Scen Samlingsplats för till exempel barnaktiviteter och aktiviteter för äldre för förvaltningskommunen. Plats för uteaktiviteter som eld, isbar och tillagning av mat utomhus Om Sameföreningen skulle finna ekonomiska möjligheter att finnas med i Kulturväven så skulle lokalbehovet vara kvadratmeter. I annat fall önskar de att vara en gästspelare som nyttjar hyrbara ytor. Lokalbehov i Kulturväven (under viss tid) Scener för konstarter, teater eller andra föreställningar. En konferenslokal (cirkulär och i olika nivåer) där alla ser varandra och där man på samiskt vis kan komma överens istället för att rösta. Träffpunkt för barn och äldre. 74.

75 7. Övrigt Kontorslokaler (man är dock osäker huruvida man ska flytta in i Kulturväven, men om så är fallet skulle eventuellt deras projektledare kunna sitta i huset.) Hänvisa till andra aktörer i Sápmi. Plats för uteaktiviteter som eld, isbar och tillagning av mat utomhus. Samlingsplats för till exempel barnaktiviteter och aktiviteter för äldre för förvaltningskommunen. Liten biograf. Utmaningar med att medverkan Sameföreningen måste ha ekonomiska förutsättningar att bedriva sin verksamhet. Man kan bara bedriva sin verksamhet om ytorna finansieras av Umeå kommun, och man kan i så fall bidra med kompetens. Den beskrivning som Umeå kommun använt i den första rundan av framtida behovsanalys beträffade det samiska är: "Det samiska kulturarvet bör synliggöras i Kulturmötenas hus. Den samiska kulturtraditionen kan mycket väl presenteras interaktivt genom utvecklandet av ett virtuellt samiskt land där besökaren får uppleva ljud, ljus och kyla i ett 3D utförande. En mer traditionella utställningsyta kan samnyttjas med en lokal av ljudgårdskaraktär som i nuvarande bibliotek. Vidare kan det samiska kulturarvet synas genom materialval och färgsättning." Såkhie anser att Umeå kommun bör ansvara för den delen medan Såhkie kan fungera som en rådgivande och drivande funktion. Man efterlyser Umeå kommuns intentioner. Man har gjort en preliminär utredning på kostnad för att skapa ett sådant upplevelserum och man bedömer att kostnaden ligger på omkring 10 miljoner kronor. Det bör gå att söka extern finansiering. Man anser att Umeå kommun bör ansvarar för finansieringen, medan Såhkie kan fungera som en rådgivande och drivande funktion. Övriga önskemål Det samiska språket skulle kunna synas i Kulturväven. När det gäller speciella installationer är det nödvändigt med larm på montrarna för att man ska kunna ställa ut, ofta oersättliga, samiska föremål. Önskan om ett samiskt hus Såhkie har under långt tid uttryckt behovet av ett samiskt hus där många olika samiska verksamheter skulle kunna samlas; samisk restaurang; konsertlokal, konferensutrymmen, Svenska Samernas Riksförbunds kansli; Vaartoe (centrum för samisk forskning), utställningsytor, shop med mera. Huset skulle också vara ett fönster till andra samiska aktörer i Sapmi som turistföretagare, Samiska samlingen i Lycksele, arrangemang i Sápmi som Jokkmokks marknad, festivaler med mera. I detta hus skulle behovet från förvaltningskommunen i Umeå också kunna tillfredsställas. Detta samiska hus skulle kunna placeras i Kulturväven om det finansierades av Umeå kommun. (Se ytterligare beskrivning av samiskt hus längre ner.) Den ultimata lösningen för Såhkie, och för de behov som finns, är ett separat samiskt hus där man kan samla samiska aktörer och tillmötesgå de behov som uppkommer med anledning av att Umeå är förvaltningskommun för samiskan. Tanken är att detta skulle bli ett innovativt kulturcentrum. I samarbete med samiska organisationer, universitetet och andra kan huset bidra till utveckling och främja entreprenörskap. Det är viktigt att huset har en själ - en välkomnande miljö där atmosfären är viktig. Att det blir en mötesplats för de som är intresserade av samisk kultur, men också för samerna själva. Att stärka identiteten är viktig och kan resultera i att människor mår bättre. Huset skulle bland annat kunna innehålla en bra samisk restaurang, café, shop, 75.

76 utställningslokal, liten biograf, konsertlokal och konferensrum. Det är viktigt att lokalerna är flexibla. Man uttrycker behov av olika små rum där samiska aktörer kan lyfta sitt specialområde som språk, rennäring, turism, slöjd, jojk med mera. Såkhie har också tagit fram idén om ett upplevelsecentrum där besökaren kan få uppleva olika miljöer som i en renhage, vid renskiljning, på en fjälltopp, berättande i en kåta, etc. Den samiska traditionen bygger på det cirkulära, som kåtan och som renarna springer i hagen, och det vill man ta tillvara i byggnad och design. Svenska Samernas Riksförbunds huvudkontor som ligger i Umeå har uttryckt ett behov av kontorslokaler anpassade för samiska behov. Så också Vaartoe centrum för samisk forskning. Ett samiskt hus skulle också kunna fylla det behov som den samiska förvaltningskommunen Umeå har för aktiviteter för unga och gamla. En tanke är att samiska förskolebarn och äldre skulle kunna ha aktiviteter i huset, äta samisk mat, tala samiska med mera. Ett samiskt hus skulle också tillgodose det behov av aktiviteter som efterfrågas under kulturhuvudstadsåret Eftersom vatten och eld är viktiga element i den samiska kulturen, så är önskemålet att en sådan byggnad skulle placeras i närheten av älven och med möjlighet till öppen eld. Konsekvens/riskanalys Såhkie Umeå Sameförening är en ideell förening med uppgift att tillvarata och främja samernas intressen. Att driva ett samiskt hus med hyresgäster som SSR och Vaartoe och dessutom med möjlighet att hyra ut till externa intressenter för aktiviteter, skulle göra Såhkie friare att ge Umeå de samiska aktiviteter som efterfrågas. Såhkie bedriver redan nu en omfattande verksamhet genom att hyra olika externa lokaler och om det inte blir något samiskt hus så kommer verksamheten att fortsätta, även om den blir mindre omfattande. Besökande till Kulturhuvudstadsåret och även under annan tid kommer att efterfråga samiska aktiviteter i högre grad, det har Såkhie redan nu märkt av. Vikten är stor av ett samiskt viste, en specifikt arkitektoniskt uttryckt plats i Kulturväven, även om den är symboliskt utformad. Där skulle verksamheten (se tidigare beskrivning) liksom besökare kunna uppleva en samisk hemvist, en närvaro och en levande samtida samisk kultur. Vissa av delarna i visionen om ett samiskt hus är säkert möjliga att förverkliga i Kulturväven, men man går miste om helheten som ett samiskt hus skulle skapa. 8. Referenser Arkitekt Joar Nango, som arbetar med ett samiskt uttryck på ett samtida sätt, och Såkhies skulle tillsammans kunna vara referenspersoner som representerar samerna när det gäller att utforma riktlinjer för huset. Hur Island presenterades på världsutställningen i Shanghai är ett spännande referensprojekt. Ett EU-projekt (år 2007) utredde förutsättningarna för ett samiskt hus. Projektet gick under namnet Gammlia, Sjaddame och NORRUM tre möjligheter att lyfta fram de nordliga kulturtraditionerna. 76.

77 Såkhie Umeå Sameförening Lokalbehov som illustration 77.

78 16. Stadsbiblioteket Möte med bibliotekschef Inger Edebro Sikström och enhetscheferna Maria Vesterlund, Ingalill Stenmark, Leif Mårtensson, Madelein Enström och Åke Samuelsson. 1. Verksamhet Stadsbibliotekets nuvarande centrala läge och den omsorgsfullt gestaltade miljön har haft stor betydelse för ett växande antal besökare. Efter bara några år efter flytten från Kungsgatan, ökade antalet besökare med 40 procent. Idag, 25 år senare, har stadsbiblioteket haft cirka 25 miljoner besökare och man kan bara konstatera att stadsbiblioteket har utvecklats till en av Umeås viktigaste offentliga mötesplats. Stadsbiblioteket har idag öppet 56 timmar i veckan. Under vinterhalvåret är det öppet såväl lördagar som söndagar, men är under sommaren stängt på söndagar. Det finns idag en informationsdisk för vuxna och en för barn samt en reception. Barnavdelningen Här finns böcker, filmer, TV-spel, musik, tidskrifter, serier, böcker på CD och MP3 för alla barn upp till tolv års ålder. För alla med annat modersmål än svenska finns böcker och ljudböcker på cirka 45 olika språk. Här finns också datorer med bibliotekets katalog och internet. En viktig och stor del av bibliotekets verksamhet är att arbeta läsfrämjande för barn, bland annat genom samarbete med förskola och skola. Sagostunder, barnteater, läsklubbar, författarbesök, lovaktiviteter och mycket annat är regelbundet återkommande aktiviteter. Äppelhyllan Äppelhyllan är till för alla barn som har någon typ av funktionsnedsättning. Här finns tillgängliga och anpassade media med storstil, som lättläst, i punktskrift, på teckenspråk, på TAKK, på bliss, på pictogram, som taktila böcker eller i elektronisk form. UNG På avdelningen UNG finns faktaböcker, skönlitteratur på svenska och andra språk, tidskrifter, serier, film, tv-spel, musik och rollspelsböcker. Här finns även bokningsbara datorer för att söka och utbyta information samt grupprum för att till exempel plugga, spela rollspel eller diskutera. UNG vill inspirera till och ge plats för ungas eget skapande. Lyan Är en möteslokal som ligger i direkt anslutning till UNG. Lokalen används för läsecirklar, diskussionsgrupper eller mindre workshops. Här finns ett pentry med möjlighet att koka te eller kaffe. Vuxenavdelning På stadsbiblioteket finns böcker i så kallad svart skrift, tidningar, tidskrifter, språkkurser på CD, CD-ROM Större boksamlingar med romaner, lyrik och fackböcker finns på 45 olika språk. Deckare och thrillers är samlade i ett särskilt rum. Talböcker är till för alla som inte kan läsa en tryckt bok. Tidningshallen Det finns idag 66 dagstidningar på 13 språk. 500 dagstidningar från mer än 80 olika länder finns tillgängliga via sex tidningsdatorer och databasen PressDisplay. Dessa tidningar finns även tillgängliga hemifrån via så kallad remote access. Tidskrifter På stadsbibliotek finns cirka tidskrifter, varav cirka 600 är pågående prenumerationer. Lokalhistorisk samling och rum för släktforskning På stadsbiblioteket finns en lokalhistorisk samling med litteratur från Västerbotten. Det finns också släktforskningsrum med tillgång till datorer, mikrokort och mikrofilm. Samisk hörna Som ett resultat av att Umeå blivit förvaltningsområde för det samiska språket finns sedan 2010 på Umeå stadsbibliotek en samisk hörna. Verksamheten är utformad i samarbete med 78.

79 Samiskt informationscentrum och Svenska Samernas Riksförbund (SSR). Här finns bibliotekets samling med samisk litteratur samt bildskärmar som visar filmer om det samiska kulturarvet. Riksdagshörna På stadsbiblioteket finns en av Sveriges fyra regionala riksdagshörnor. Syftet är att föra riksdagens arbete närmare medborgarna och på så sätt stärka demokratin. Här finns också ett rikligt utbud av informations- och studiematerial. Riksdagshörnans besökare har även tillgång till en dator där man bland annat kan följa riksdagens sammanträden via webb-tv-sändningar. Verksamheten bedrivs i samarbete med Riksdagens informationskontor. Kommunhörnan Är en genväg till kommunal information och service. Här finns möjlighet för alla att följa Umeås utveckling, ge synpunkter och få information och service via kommunterminalen. Här presenteras aktuella planer och politiker och tjänstemän finns tillgängliga vid vissa tillfällen. Här finns också kommunens alla blanketter och möjlighet att lämna synpunkter. Erfarenheter från utställningar om Botniabanan och vägpaketet visar att stadsbiblioteket är en plats som ger goda förutsättningar för samhällsinformation och samhällsdialog. Länken Är ett rum som är särskilt anpassat för personer med funktionshinder. Där finns en dator utrustade med hård- och mjukvara för dem som behöver extra hjälp. Den särskilt anpassade utrustningen kan bland annat användas till att skriva, redigera, läsa, och skriva ut en text, scanna in ett redan skrivet dokument och få det uppläst (eller med förstorad text själv kunna läsa det) söka i bibliotekets katalog och surfa på internet. Magasin Stadsbibliotekets magasin inte är detsamma som förråd, lager eller arkiv, utan en aktiv, men något mindre frekvent del av biblioteket. Många bibliotek har idag samlingarna i magasin publikt tillgängliga, även om de är placerade i kompakthyllor. I magasinet framför allt litteratur för vuxna samt periodiskt material och en stor mängd offentligt tryck (Svensk Författningssamling, Riksdagstryck, Statens offentliga utredningar, Sveriges officiella statistik med mera). En särskild utredning finns om stadsbibliotekets och Sveriges depåbiblioteks samlingar i magasin. Minabibliotek.se Umeåregionens gemensamma bibliotekswebb, är tillgänglig 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan. Webbplatsen är ett virtuellt bibliotek som samlar e-tjänster, service och mervärden i form av redaktionellt material. Sidan är också en kontaktyta gentemot besökarna och har förutsättningar för att vara ett samarbete mellan dessa och biblioteket. Bidrag till innehållet från besökare och andra utomstående uppmuntras. Bokbussen På stadsbiblioteket finns bokbussens mediesamling och uppställningsplats samt arbetsrum för bokbussens medarbetare. Skolbiblioteksservice (SBS) Det är en verksamhet som stadsbiblioteket utför på uppdrag av för- och grundskolenämnden. SBS fungerar som ett komplement till skolbiblioteken inom grundskolan genom att tillhandahålla ett mediebestånd, anpassat efter undervisningens behov och bestående främst av boklådor. Sveriges Depåbibliotek och Informations- och lånecentralen i Umeå Umeå stadsbibliotek är värd för två nationella uppdrag som helt är finansierade med statliga medel; Sveriges depåbibliotek och Informationsoch lånecentralen. Sedan 2011 är Kungliga biblioteket huvudman för dessa verksamheter. En utredning pågår om framtida verksamhetsinriktning. Kungliga biblioteket har uttalat att man ser dessa verksamheter som kraftfulla aktörer och en aktiv del i Kungliga bibliotekets strategi för nationell bibliotekssamverkan. 79.

80 Sveriges Depåbibliotek Det är ett centralt av folkbiblioteken gemensamt uppbyggt fjärrlånebibliotek. Depåbiblioteket har stora samlingar med äldre litteratur som växer i den takt som biblioteken i Sverige levererar. Samlingarna är idag splittrade på dels en lokal i stadsbibliotekets källare (500 kvadratmeter) och dels i en lokal på Umestan (400 kvadratmeter). En lokal hyrs även på Västerslätt (175 kvadratmeter) för ett särskilt, och tidsbegränsat, uppdrag. Kostnaderna för depåbiblioteks lokaler är idag under 900 kronor per kvadratmeter. En utredning pågår med syfte att hitta en samlad lösning för Sveriges depåbibliotek, med ett funktionellt geografiskt samband med Kulturväven. Informations- och lånecentralen Umeå (ILS) förmedlar böcker och dokument till bibliotek i och utanför Sverige. ILS har stora samlingar med specialiserad litteratur som är helt integrerade med stadsbibliotekets samlingar. Back-office funktioner Idag finns arbetsrum i varierande storlek och fördelade på tre våningsplan. De är enkelrum, dubbelrum och rum för flera personer. Det finns också två sammanträdesrum samt ett medievårdsrum med arbetsplatser, utrustning (skärmaskiner, pressar och liknande), material, arbetsbord, datorer med mera. I anslutning till vaktmästeriet finns lastintag och sorterings och uppackningsrum för transporter mellan biblioteken. Omvärldsanalys Biblioteksansvariga i Umeå kommun har gjort en gemensam omvärldsanalys. Två relevanta trender är: Nya media Biblioteken måste säkerställa en rik och varierad mediesamling för att möta nya behov och önskemål. Boken och tryckta medier är idag basen i bibliotekens utbud, men den tekniska utvecklingen förändrar såväl utbudet av nya media som läs- och informationsvanor. Inte bara biblioteken, utan även traditionella distributionskanaler som radio, TV, tidningar och tidskrifter, utmanas av nya informations- och kommunikationsverktyg. Hanterbarhet och läsbarhet för e-böcker är under stark utveckling och ställer krav på nya bibliotekstjänster. Biblioteken behöver vara mer närvarande på nya digitala arenor. Ny rapport om ökande sociala skillnader SOM-institutets senaste rapport (Lycksalighetens ö) visar att det finns en trend som pekar på ökande sociala skillnader, dels mellan dem som besöker respektive inte besöker biblioteken och dels mellan dem som använder Internet allt mer avancerat och dem som står utanför Internetvärlden. 2. Målgrupper Biblioteksverksamhet är reglerat i bibliotekslagen som bland annat slår fast att alla medborgare ska ha tillgång till ett folkbibliotek och att alla ska kunna låna litteratur avgiftsfritt. Enligt bibliotekslagen ska biblioteken ägna särskild uppmärksamhet åt barn och unga, funktionshindrade och invandrare. Bibliotekslagens 3 anger att alla ska kunna låna litteratur utan att betala avgift. Biblioteken är en av få offentliga platser där människor med olika bakgrund och i olika åldrar kan mötas. Ett nytt stadsbibliotek i Kulturväven bör erbjuda aktiviteter och upplevelser för blandade åldersgrupper, men hålla samman funktioner. Erbjuda zoner anpassade för olika aktiviteter; läsa, söka, mötas, leka, studera, skapa 3. Personal/resurser På stadsbiblioteket finns cirka 67 medarbetare: 25 biblioteksassistenter 27 bibliotekarier 5 enhetschefer 3 vaktmästare / tekniker 3 webbredaktörer 2 bokbusschaufförer 1 webbmaster 1 bibliotekschef 80.

81 4. Samverkan Ett bibliotek fungerar som en katalysator för omkringliggande kvarter och skapar underlag för butiker, restauranger och caféer i området (i Amsterdam betalar till och med restaurangen provision på sin försäljning till biblioteket). Stadsbiblioteket kan skapa goda möjligheter för en ökad samverkan inte bara med föreningar och organisationer utan även med företag. Tillsammans kan man bidra till ett ökat underlag för respektive verksamhet, samtidigt som man ökar tillgängligheten. Det finns intressanta exempel där bibliotek och hotell samarbetar och bok-, pappers-, och musikhandel är kommersiella verksamheter med liknande utbud som biblioteket. Kaféer och restauranger Bidrar till att skapa en attraktiv mötesplats. Det är viktigt att säkerställa att det finns en variation vad gäller menyer och priser så att det även passar barnfamiljer. Det ska även vara möjlighet att äta och fika med medhavd mat. Kreativa kontor Att erbjuda tillfälliga kreativa kontorslokaler, med inspiration från i Helsingfors kan vara ett koncept som bidrar till företagsutveckling. Dans och loppis Exempel på möten där kulturen berikar både kropp och själ är sällskapsdans (tango, salsa, lindy hop, bugg, gammeldans, etc.) som bland annat arrangeras av Ersboda Folkets hus. Till sist ett mer otraditionellt exempel på kulturmöten som lockar allt fler besökare - loppis. Ambitionen i de utredningar som kulturnämnden tagit fram har inte bara varit lokalsamordning utan även verksamhetssamordning. Det ska vara sömlöst, det vill säga integrerat och gränsöverskridande. Det ska även vara sömnlöst, det vill säga öppet nästan jämnt, eller 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan, året om. Det ställer stora krav på nytänkande både vad gäller arbetssätt och lokallösningar. Möjligheten till nya lösningar som bidrar till integration och samverkan mellan offentliga, ideella och kommersiella verksamheter bör därför ha hög prioritet vid val av verksamheter. De verksamheter som ska bilda Kulturväven ska tillsammans bilda en mångfald kompetenser som kompletterar varandra så att bredd och kvalitet på servicen till besökarna ökar. I utredningen Det ska vara så stort så att alla som vill komma in får plats görs ett försök att presentera kulturella verksamheter i ett nytt koncept där innehåll och samverkan står i fokus. Tanken är att samla olika verksamheter i kluster som till exempel kultur, kunskap, kreativitet, know-how, kommunikation och kompetens. Om konceptet tillämpas i lokalprogrammet kommer det att ge de lokalmässiga förutsättningarna för en sömlös samverkan. En förutsättning för att nå nya grupper, klara ett ökat öppethållande och få inspiration till nyskapande utveckling är att det finns samverkanspartners som kan vara med och vidareutveckla stadsbibliotekets verksamhet. Det bör vara verksamheter som bidrar till att göra såväl hus som område mångfacetterat och välbesökt samt har möjlighet att medfinansiera driften. Samnyttjande av resurser Samnyttjande av grupprum, utställnings- och programlokaler samt så kallade back office funktioner är exempel på lokaler som stadsbiblioteket kan samnyttja med andra verksamheter. Tekniska resurser, marknadsföring samt kompetens är andra exempel. Studieförbund, lokala bokhandlare och föreningar Det finns ett etablerat samarbete med studieförbund, lokala bokhandlare och föreningar som kan fördjupas och utvecklas. Arrangemang, utställningar, sagostunder, bok- och skrivarcirklar, skrivarverkstäder, kurser i serieskapande och manga, rollspelsgrupper är några exempel på samarbete som sker idag. 81.

82 Umeå teaterförening och Norrlandsoperan Idag sker biljettförsäljning på flera olika ställen. Kulturväven kan bli platsen för en samordnad biljettförsäljning där man även får kompletterande information eller smakprov på föreställningar. Stadsbibliotekets framtida utveckling påverkas av graden av integration med andra verksamheter. De exempel på samverkanspartners som nämns nedan ska ses som idéer utifrån ett biblioteksperspektiv. SKAPA Barn och unga Är en lagstadgad prioriterad målgrupp för biblioteken. Barnen är viktiga för Umeås framtid och Sverige har ratificerat FNs barnkonvention. Samverkan med andra verksamheter med barn och unga som målgrupp är av stor betydelse för att stadsbiblioteket ska kunna utveckla mer skapande verksamhet för barn och unga. Man vill särskilt nämna Idéans publika kulturpedagogiska verksamhet och dokumentationscentrum, Kulturcentrum för barn och unga och deras idé om ett upplevelserum samt det arbetssätt som Kulturverket utvecklat. Musikrum I Umeås kulturprofil har musiken en stark ställning. Många flyttar till Umeå för studier och saknar då möjlighet att öva på sitt musikinstrument hemma. Kulturväven bör stödja Umeås musikprofil genom att ha mindre, bokningsbara musikrum (med tillgång till piano) och med möjlighet att öva och kanske även spela in och redigera sin musik. Berättelsernas hus Bibliotek och berättelser, såväl muntliga som nedskrivna, hör intimt samman. Att förmedla kultur (skönlitteratur) och inspirera till läsning ingår i bibliotekens grundläggande uppdrag. I de dialogträffar som genomförts inom ramen för kulturhuvudstadsarbetet har önskemål om ett berättarnas hus förts fram. Det ligger nära till hands att se att ett nytt stadsbibliotek också blir en mötesplats för det muntliga berättandet. Det är önskvärt att en sådan verksamhet utformas i samarbete med berättarantikvarien vid Västerbottens museum och samordnas med museets förnyelseprogram som bland annat innebär ett fördjupat samarbete med kommunbiblioteken i länet. Skapande verkstäder Biblioteken är ett av få ställen där amatörer och professionella kan mötas på samma arena. En kreativ verkstad, för fritt skapande i olika former, kan väcka nyfikenhet och lust att pröva nya uttrycksformer. Ett digitalt laboratorium, med möjlighet att lära sig mer om sociala medier och andra dialog- och kommunikationsformer, att lära sig använda digitala hjälpmedel och att använda sina kunskaper och befintlig teknik för att skapa digitala resurser och uttryck, till exempel dataspel skulle bidra till att bredda stadsbibliotekets verksamhet. Resultatet kan visas upp, alternativt komma till konkret användning, på Minabibliotek.se. HumLab, vid Umeå universitet, är en innovativ mötesplats för humaniora, kultur och informationsteknik och en intressant samverkanspart. Bibliotek 10 i Helsingfors är ett inspirerande exempel. UTFORSKA Lärcentrum Lärcentrum. Att stödja såväl det formella som det informella lärandet samt bidra till personlig utveckling är en allt viktigare uppgift för biblioteken. Att veta hur man skaffar ny kunskap, att kunna orientera sig i ett stort och växande informationsflöde förutsätter tillgång till olika informationskällor, men också informationskompetens och pedagogisk handledning. Den digitala klyftan har blivit ett begrepp. Många behöver personlig hjälp med datorutrustning och programvara. Genom samverkan med skolan kan mötes- och studieplatser med pedagogisk handledning som stöd till nya former av lärande, medskapande och samarbete skapas. Umeå ska växa inte bara vad gäller antal invånare utan också i kunskap. Ett lärcentrum i Kulturväven kan utvecklas utifrån visionerna om K-samhället; 82.

83 kultur, kunskap, kreativitet och kommunikation. En annan inspirationskälla är de nyckelkompetenser för ett livslångt lärande som EU definierat: Kommunikation på modersmålet Kommunikation på främmande språk Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens Digital kompetens Lära att lära Social och medborgerlig kompetens Initiativförmåga och företagaranda Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer Ett lärcentrum ligger högt på bibliotekets önskelista men förutsätter en nära samverkan mellan biblioteket och skolan. Lokalmässigt kan ett samarbete omfatta tysta rum för självstudier samt bokningsbara rum som ger förutsättningar även för samverkan med studieförbund och föreningar. Förutom lokaler behövs tillgång till teknik och pedagogisk kompetens samt inlärningsmiljöer som stödjer olika kreativa processer och inlärningssätt. Inspiration finns att hämta bland annat från Umeå universitetsbibliotek, Idéa Store i stadsdelen Tower Hamlet i London och från Malmö lärcentrum vid Malmö stadsbibliotek. Samhällsinformation En förutsättning för att kunna delta i demokratiska processer är att ha tillgång till aktuell samhällsinformation och ibland även personlig handledning. På stadsbiblioteket finns en kommunal hörna med information i aktuella frågor. Verksamheten har stor potential att utvecklas såväl fysiskt som virtuellt och i nära samarbete med andra nuvarande riksdagshörna, kommunala förvaltningar samt Turistbyrån, konsument- och energirådgivning. Goda erfarenheter finns från Botniabanans verksamhet i stadsbibliotekets entré där informations- och samrådsmöten fördes under hela utbyggnadstiden. Enligt ett fullmäktigebeslut från ska det med högsta prioritet inrättas ett centrum med kompetens och möjlighet att tillhandahålla kommunal information till alla medborgare. Frågan är om den prioriteringen kvarstår. Lokalhistoriskt centrum Umeå är en kommun med stor demografisk rörlighet. En majoritet av Umeås befolkning är inflyttade från andra platser. Att fånga dessa nya (och givetvis även gamla ) umebors engagemang är en viktig förutsättning för Umeås fortsatta utveckling. Att få tillgång till Umeås moderna historia kan ge kunskaper och insikter som ökar möjligheten att vara med och delta och påverka. I Umeås ansökan om att bli Europas kulturhuvudstad 2014 lyfter man fram vikten av demokratiska processer vid stadsplanering. Designhögskolan vid Umeå universitet har fått i uppdrag att, tillsammans med kommunen, utveckla den demokratiska dialogen och medborgarinformationen i stadsplaneringsprocesserna. Syftet är att utveckla interaktiv information och medborgardialog. Ett lokalhistoriskt centrum, med interaktiva databaser och utställningar tillsammans med stadsbibliotekets lokalhistoriska samlingar kan utvecklas till att bli en plats där umebor kan ta del av Umeås moderna historia. Tillsammans med stadsledningskontoret och Umeå universitet kan ett aktivitetscentrum för demokratiska processer och dialoger i aktuella planeringsfrågor skapas. Ett bra underlag finns i forskningsprojektet Umeå kommuns historia som påbörjades Projektet är finansierat av Umeå kommun och utförs av Centrum för Regionalvetenskap (CERUM) vid Umeå universitet i samarbete med HumLab, Umeå stadsarkiv, Västerbottens museum, Designhögskolan samt Stadshistoriska institutet, Stockholms universitet. Inspirerande exempel är den digitala kartan och luftballongen på Århus stadsbibliotek. UPPTÄCKA Umeås profil som kultur- och kunskapsstad har, förutom strategiska satsningar på en institutionell 83.

84 struktur med bland andra stadsbibliotek, Umeå Folkets Hus och NorrlandsOperan, skapats av många väl kända personer med anknytning till Umeå. Dessa personer skulle kunna bidra till att ge en personlig bild av Umeå kommun. Porträtten av kända stockholmare som möter alla som anländer på Arlanda, terminal 5, kan inspirera. Det skulle till exempel kunna ske i samarbete med Svensk Form Botnia eller Design Västerbotten. Svensk Form Botnia är en förening som vill presentera design på ett nytt sätt, bland annat genom att sammanföra olika former för kultur. Design Västerbotten ägs av ALMI Företagspartner Nord AB och finansieras även med EU-medel, samt av aktörer inom näringsliv och offentlig sektor. Man har bland annat etablerat ett av Sveriges största regionala designcenter på Designhögskolan och skulle kunna bidra till att skapa ett sammanhängande stråk till Konstnärligt 5. Så kan vi bidra till visionen med Kulturväven Gränsöverskridande arbetssätt Bibliotekssamarbetet inom Umeåregionen har på flera olika sätt visat hur mycket som kan vinnas genom att arbeta tillsammans över gränser. En framgångsfaktor för Umeåregionsamarbetet är viljan till samarbete. Det kommer också att vara avgörande för att visionen med Kulturväven uppnås. I avsnitt om samverkan presenterar stadsbiblioteket sina idéer om sömlös samverkan med andra verksamheter. Ständig förnyelse Biblioteken ska utifrån de grundläggande uppdragen att förmedla kultur, tillhandahålla information/kunskap samt vara en tillgänglig mötesplats: Agera nyskapande genom samarbete med andra verksamheter som kan stödja och komplettera bibliotekens uppdrag. Fokusera på medborgarnytta genom att fråga efter, och lyssna på, synpunkter från medborgarna samt genom att rikta uppmärksamhet och resurser till olika målgruppers behov. Publik verksamhet. Kulturväven ska prioritera publika ytor, men idag saknas kriterier för hur man ska bedöma verksamheterna ur detta perspektiv. Hur många besökare ska en verksamhet ha för att klassificeras som publik? Det behövs också en analys av vilka behov verksamheterna har av ytor för så kallade back office funktioner (kontor, magasin, förråd med mera) för att kunna verka publikt och vilka av dessa behov som accepteras som en del av Kulturväven. Stadsbiblioteket är en av Umeås mest besökta offentliga platser besöktes biblioteket av besökare vilket motsvarar ungefär besökare per dag. Stadsbibliotekets verksamhet bygger på en stor samling media som i sin tur kräver yta. Ständig utveckling - i balans I kulturnämndens rapport Att tänka i förväg och röra sig framåt finns en historisk tillbakablick på Umeås biblioteksverksamhet samt förslag på strategiska frågor för en fortsatt utveckling. Några slutsatser är: Att folkbibliotek är kulturinstitutioner med långa traditioner som bygger på yttrandeoch informationsfrihet samt värderingar om allas rätt till kunskap, kulturella upplevelser och information. Bibliotekens bidrag till dessa demokratiska rättigheter är lika viktiga idag som för hundra år sedan. Att biblioteken måste hitta balansen mellan att värna om det traditionella och söka förnyelse i takt med annan samhällsutveckling. 84.

85 Innovativa uttrycksformer Bibliotekens långa forskningssamarbete med Designhögskolan, Umeå universitet har bland annat resulterat i innovativ produktutveckling, bättre arbetsmiljö och kompetensutveckling för personalen, ökad professionalitet och inspiration till vidare utveckling. Umeåregionens bibliotekssamarbete har bidragit till en verksamhetsutveckling som är ett föredöme för många andra verksamheter lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Det nyskapande arbetet har inte bara resulterat i nationella och internationella utmärkelser utan även uppmärksammats av regeringens arbete med innovativ tjänsteutveckling inom offentlig sektor. Överraskande Ett kriterium för framtidens bibliotek som ofta nämns är att själva biblioteksbesöket ska vara en upplevelse i sig själv. Det kan till exempel åstadkommas genom att arbeta med utställningar och arrangemang, rummens gestaltning och konstnärliga utsmyckning. Umevatoriet på Umestans företagspark, är en intressant samarbetspart för biblioteket. Upptäckarglädje, variation och aktivitet är nyckelord för verksamheten som vänder sig till såväl stora som små. Verksamheten är tvärvetenskaplig och bygger på samverkan som bidrar till ett ökat intresse för naturvetenskap och teknik. Ett samarbete, i form av mindre samlingar av media i aktuella ämnen, finns idag mellan stadsbiblioteket och Umevatoriet och har potential att utvecklas. Engagemang och medskapande Internationellt talar man idag om att biblioteken går från att stödja information literacy (informationskompetens) till att stödja participating literacy (medskapande). För att få kunskap om vilken service och vilka tjänster som kan attrahera fler att besöka biblioteken, fysiskt och virtuellt, måste metoder för dialog med dem som idag inte använder biblioteken utvecklas. En bra kommunikation, ett aktivt lyssnande och en beredskap att förändra kommer att vara avgörande för bibliotekens utveckling. Fler kan attraheras när biblioteken erbjuder brukarna en möjlighet att skapa mervärden. Youtube och MySpace, men också boktipsen och artiklarna på Minabibliotek.se, är några exempel som visar värdet av personliga rekommendationer genom så kallad peer to peer kommunikation. Wikipedia är ett annat exempel på fenomenet att mångas bidrag ökar attraktionen hos en tjänst. Stadsbiblioteket som en arena för framförande och medskapande förutsätter både anpassade lokaler och ett aktivt samarbete med andra aktörer. Delaktighet För alla Bibliotekens vision är att bibliotekens tjänster ska vara tillgängliga för alla på lika villkor. Tillgänglighet är en förutsättning för att ge möjlighet till delaktighet. Bibliotekens tillgänglighet kan beskrivas utifrån olika perspektiv; fysisk tillgänglighet, tillgängliga och anpassade media, öppethållande samt geografisk tillgänglighet. Nedan följer några exempel: Den fysiska tillgängligheten handlar om att det till exempel ska finnas ramp, hiss, dörröppnare och handikapparkering. Alla ytor ska utformas för rullstolsburna besökare, hörslingor ska vara installerade (och fungerande) i samtliga lokaler, ledstråk ska markeras som stöd för personer med nedsatt syn med mera, med mera. I direkt anslutning till entrén ska det finnas parkeringsplatser för personer med funktionsnedsättning, en plats där färdtjänst och taxi kan stanna, fasta, jämna gångvägar utan kanter eller branta lutningar. Lokalerna ska utformas med stor hänsyn till att bibliotekets media är tillgängliga för alla. Biblioteken har särskilda samlingar med anpassade media till exempel med storstil, som lättläst, i punktskrift, på teckenspråk, på TAKK, på bliss, på pictogram, som taktila böcker eller i elektronisk form. Synsvagas tillgång till bibliotekens tjänster 85.

86 är förbättrad med hjälp av AudioIndex det talande biblioteket. Stadsbiblioteket erbjuder även media på de språk som förutom svenska är mest förekommande i Umeå. Större boksamlingar med romaner, lyrik och fackböcker för både barn och vuxna finns på 45 olika språk och inköpen grundas på aktuell befolkningsstatistik. Som låntagare på Umeåregionens bibliotek kan man också, samma dag som tidningarna kommer ut, kostnadsfritt läsa mer än 500 olika dagstidningar från drygt 80 länder via dagstidningsdatabasen PressDisplay. Bibliotekens låneregler finns att läsa på ett tiotal olika språk. Även icke svenskspråkiga besökare ska kunna orientera sig i lokalerna. Orienteringsskyltar ska därför finnas på svenska, engelska samt de minoritetsspråk som Umeå har ett särskilt ansvar för (samiska och finska). Alltid Minabibliotek.se, Umeåregionens gemensamma virtuella bibliotek, är tillgängligt 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan. Hög tillgänglighet handlar också om att erbjuda attraktiva öppettider, att utveckla fler tjänster på webben, att utöka biblioteksrummet genom att införliva den yttre närmiljön. 6. Lokalbehov GRUNDVOLYM IDAG OCH LÅMGSIKTIGA BEHOV Yta Umeå kultur disponerar idag cirka m 2 i den nuvarande fastigheten, varav stadsbibliotekets publika yta utgör cirka m 2,, kontor m 2 och magasin m 2. Till de m 2 som nämns ovan kommer 500 m 2 magasin som Sveriges depåbibliotek disponerar i stadsbibliotekets källare samt drygt 400 m 2 i företagsparken Umestan. Depåbibliotekets tillväxttakt är under en tioårsperiod uppskattad till cirka 400 m 2. Stadsbibliotekets långsiktiga behov påverkas av vilka ytor som kan samnyttjas med andra verksamheter. När stadsbiblioteket flyttade från Kungsgatan ökade ytan med drygt m 2 eller 200 procent. Jämförelser med andra biblioteks behovsanalyser Ett sätt att bedöma det långsiktiga ytbehovet är att göra jämförelser med andra bibliotek. Behovsanalysen för en om- och tillbyggnad av Stockholms stadsbibliotek resulterade i en bedömning att det skulle behövas väsentligt mycket mer yta och många fler sittplatser. Samlingarna skulle däremot kunna minskas. En annan jämförelse som kan nämnas är Århus (c:a invånare), Danmark där man bygger ett nytt så kallat Mediaspace. Byggnaden kommer att vara på sammanlagt m 2, men där en del av ytan ska hyras ut till verksamheter som bidrar till husets vision. På så sätt säkerställer man möjlighet för framtida utveckling. Ytterligare en jämförelse är det nya kulturhuset i Helsingör, Kulturvarvet som invigdes Nettoytan är cirka m 2 i en kommun med cirka invånare. Undervisningsministeriet i Finland rekommenderar en nyttoareal på 100 m 2 per 86.

87 1 000 invånare, vilket för Umeås del skulle motsvara ett behov av cirka m 2. Hyreskostnad Den sammanlagda årshyran uppgår idag till 10 miljoner kronor vilket blir en genomsnittlig kostnad på cirka kr/m 2 och år. Hyreskostnaden är dock differentierad, beroende på vilket våningsplan det gäller och vilka ombyggnationer som gjorts under åren. Media Stadsbibliotekets samlingar uppgår till cirka volymer. Det motsvarar i hyllmeter cirka en mil medier. Tillväxttakten för framför allt offentligt tryck och periodika är idag omfattande. En medieplanering är påbörjad och kommer att ge riktlinjer för framtida tillväxtbehov, vad som ska sparas i magasin och vad som ska stå i öppna hyllor. Sitt- och studieplatser I stadsbiblioteket finns idag totalt cirka 300 sittplatser, fördelade på 150 fåtöljer, ett hundratal sittplatser vid bord, ett trettiotal enkla pallar samt 15 solitära stolar. Det finns fyra bokningsbara grupprum med tillsammans 26 sittplatser. Platserna är i biblioteket fördelade så att flest sittplatser finns i anslutning till facklitteratur för vuxna. Till program- och utställningsverksamhet används Ljusgården som rymmer ett 60-tal sittplatser och Sagorummet med cirka 40 platser. En detaljerad förteckning över sittplatser finns i bilaga 7.7. Det framtida behovet av sittplatser bedöms vara tredubbelt och med en jämnare fördelning mellan besökarna så att de tillgodoser såväl barn, unga och vuxna besökares behov samt med en större flexibilitet i utformningen av grupprum. Publika datorer I biblioteket finns ett femtiotal publika datorer som är specificerade i bilaga 7.8. Bedömningen är att behovet av publika datorer kommer att öka. Funktioner som informationssökning, släktforskning och tidningsläsning blir allt mer baserade på digital teknik. Grupprum och datasalar med tillgång till scanner, bildredigeringsprogram med mera kommer att behövas. Besökare Umeå har ett väl utbyggt nät av närbibliotek och de flesta umebor har cykelavstånd (2 km) till minst ett bibliotek. En utredning som gjordes 2006 visar att hälften av alla som bor i närbibliotekens geografiska ansvarsområde använder stadsbiblioteket som sitt bibliotek. Eventuella förändringar i nuvarande struktur, som till exempel att det blir fler eller färre närbibliotek, kommer att påverka stadsbibliotekets besöksutveckling var antalet fysiska besökare och antalet besökare på webbplatsen Minabibliotek.se I takt med att allt fler tjänster erbjuds virtuellt kommer antalet besökare att öka på webben. Hur besöksutvecklingen för det fysiska biblioteket kommer att bli är beroende av hur attraktivt Kulturväven kommer att bli. 7.2 Lokalbehov Vilka andra verksamheter som ska bilda Kulturväven påverkar stadsbibliotekets lokalbehovsanalys. Generella kvalitetskriterier på bibliotekslokaler är utarbetade av IFLA (International Federation of Library Associations and Organisations). En fri tolkning, med anpassning till de förutsättningar som gäller för Umeå, ställer följande generella krav. Bibliotekets lokaler ska vara: Funktionella. Lokalerna ska utformas så att även de som inte är vana biblioteksbesökare har lätt för att hitta och orientera sig i lokalerna. Professor Bengt Palmgren vid Designhögskolan vid Umeå Universitet har myntat begreppet att bibliotek ska utformas så att de är intuitivt självinstruerande. Flexibla. Biblioteksbyggnader måste ha en hög flexibilitet som kan svara på framtida, idag okända, behov och önskemål. Flera aktiviteter ska kunna pågå samtidigt och lokalerna ska kunna ändras över tid. En förutsättning är en inredning som ger möjlighet att nyttja rummen till 87.

88 skiftande funktioner samt att skapa rum i rummet. Olika zoner med såväl tysta som mer livfulla miljöer ska erbjudas. Ventilation och ljussättning ska kunna anpassas efter behov och det antal personer som nyttjar rummet. Tillgängliga. Kraven på tillgänglighet är utförligt beskrivet i ett eget avsnitt (4.6 Tillgänglighet och säkerhet). Varierade. Biblioteken ska erbjuda olika media, en varierad miljö för såväl kulturella upplevelser som för möten, studier och samtal. Lokaler för utställningar, programverksamhet och skapande verksamhet. Det fysiska och det virtuella ska spegla varandra. Interaktiva. Arkitektur och disposition av rum ska stimulera till nyfikenhet och medskapande. Informations- och lånediskar, grupprum och rum för program och utställningar kan, om de utformas på rätt sätt, bli baspositioner för interaktivitet. Det som saknas idag är plats för mer experimenterande aktiviteter. Föredömliga. Bibliotek ska vara föredömliga som offentliga rum. Bibliotek ska ha en tydlig identitet som tillgängliga och neutrala mötesplatser som upplevs välkomnande av alla oavsett etnicitet, religion, trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller social bakgrund. Val av material och möbler ska bidra till en miljö där alla känner sig välkomna. Ett biblioteksbesök ska vara en kulturupplevelse i sig själv. Hållbara. Ett bibliotek för framtiden ska bidra till en hållbar utveckling. Det gäller inte bara klimat och miljö i den fysiska byggnaden utan alla relevanta områden som nämns i Ålborgdeklarationen; till exempel Styrning och förvaltning, Naturliga gemensamma nyttigheter, Jämlikhet och social rättvisa Trygga och säkra. Biblioteket ska vara en trygg och säker plats för alla att vara i. Det ställer krav på både utformning och bemanning av lokalerna. Driftsekonomiska. Lokalerna måste utformas så att driftskostnaderna kan hållas nere. En hög grad av självbetjäning, överskådlighet och samnyttjande av lokaler kan bidra till detta. Anpassade för informations- och kommunikationsteknik (IKT). Allt fler av bibliotekens bastjänster kan göras via webben. De fysiska lokalerna ska vara utrustade med informations- och kommunikationsteknik som gör samlingar och tjänster mer tillgängliga. Wowfaktor. Byggnaden bör ha en så kallad wowfaktor, erbjuda något extra, överraska. Läget vid älven ger goda förutsättningar för att kunna uppfylla det kravet. LOKALMÄSSIGA ÖNSKEMÅL FÖR MÅLGRUPPEN BARN Barnen är viktiga för Umeås framtid och utformningen av funktioner och utrymmen bör utformas i enlighet med barnkonventionen. Svensk Biblioteksförening har utformat rekommendationer På barns och ungdomars villkor som bygger på FNs barnkonvention. Det innebär att bibliotek ska utformas så att de: Utgår från barns och ungas egna behov. Barnperspektivet ska vara utgångspunkten för planeringen av ett nytt bibliotek. Barns och ungdomars egna behov ska vara vägledande för verksamheten. De ska kunna påverka denna och de ska erbjudas möjligheter att uttrycka sig i biblioteket. Bidar till barns personlighetsutveckling. Biblioteket ska bidra till att stärka barns och ungdomars personlighetsutveckling, liksom deras utveckling till aktiva, demokratiska samhällsmedborgare. Utgör en fristad och mötesplats. Biblioteket ska vara en fristad och mötesplats för barn och ungdomar, där de möts med respekt av engagerade och kunniga vuxna. Biblioteket ska vara ett roligt ställe där det händer saker. Erbjuder ett rikt och varierat utbud media. I biblioteket ska finnas ett rikt, varierat och aktuellt utbud av medier som 88.

89 speglar världen ur ett barn och ungdomsperspektiv. Anpassade medier ska erbjudas barn och ungdomar som behöver det. Är tillgängliga. Bibliotekets verksamhet, lokaler och information ska vara tillgängliga för barn och ungdomar med funktionshinder. Ger överblick. Barn och ungdomar ska ges vana att använda bibliotek och redskap för att orientera sig i en svåröverskådlig och gränsöverskridande medievärld. Erbjuder komplement. Biblioteket ska erbjuda komplement och alternativ till utbudet i lokalsamhället. Ingår i ett nätverk. Biblioteket ska vara en del av samhällets nätverk för barn och ungdomar när det gäller språkutveckling, kulturarv, kulturupplevelser och eget skapande. Stödjer ett livslångt lärande. Biblioteket ska tillsammans med föräldrar, barnhälsovård, förskola och skola lägga grunden till det livslånga lärandet och hjälpa barn och ungdomar att skapa sammanhang i tillvaron. Stimulerar nyfikenhet och läslust. Biblioteket ska stimulera till nyfikenhet och läslust. För muntligt berättande, upplevelseläsning och för barns och ungdomars eget kunskapssökande ska biblioteket vara ledande. Biblioteket ska vara aktivt och uppsökande. Är resursstarka. Barns och ungdomars användande av biblioteket ska inte begränsas av ekonomiska hinder. Upplevas som angelägna. Biblioteket ska vara en angelägenhet för alla barn och ungdomar. FUNKTIONER OCH UTRYMMEN Barnens plats i biblioteket. Barns behov av vägledning och personlig service ska prioriteras. Barn har ett stort behov av lugn och trygghet och biblioteket ska vara trivsamt och fungera som en tredje plats mellan hemmet och skolan. Samtidigt ska biblioteket vara ett tillåtande ställe som speglar samhällets mångfald och där alla barn känner sig accepterade. Barnbiblioteket består i sig av olika delar då barns behov är olika beroende på ålder. De allra minsta barnen ska ha utrymmen och faciliteter anpassade särskilt till deras behov. Lågstadiebarn och mellanstadiebarnen har behov av annan exponering och indelning. Ungdomarnas önskemål och behov är helt annorlunda. Barn 0-6 år. Barn under 6 år kommer alltid tillsammans med föräldrar, syskon, pedagoger, mor- eller farföräldrar. Barnvagnar, kläder, spring i benen-utrymmen och barnanpassad exponering kräver stora ytor. Lek och pysselavdelning i mindre skala stödjer barnens eget spontanskapande. Soffor, små bord, mysiga, anpassade möbler som ska passa både små barn och vuxna. Små barns läslust och inspiration väcks bland annat genom igenkänning, fantasi och lek. Utsmyckning av känd barnbokskonstnär, gärna i form av skultur ger barnen igenkänning och något att längta efter och förknippa med läsupplevelser och biblioteksbesök. Barn 5-9 år. Kapitelböcker för barns eget läsande, högläsning, nybörjarläsning möter behov hos skolklasser, föräldrar och barnen själva. Det kräver orientering som barnen i första hand ska förstå. Närhet till sökdatorer, sittplatser för enskild läsning, föräldrar och barnplatser. Grupprum för samlingar av klasser och större grupper. Barn 8-12 år. Kapitelböcker för bokslukaråldern, tweens. Större behov av att hitta själv både vad gäller skönlitteraturen samt faktaböcker, serier och andra medier. Närhet till sökdatorer, sittplatser för enskild läsning. Utrymme mellan bokhyllor för hela klasser. Barn 0 12 år. Faktaavdelning som stödjer flera gruppers behov, från småbarnsfakta upp till enklare faktaböcker som stödjer barns nyfikenhet och kunskapsinhämtande. Kompletterar ofta skolans forskningsinriktade arbetssätt. 89.

90 Barn och unga år. Mysiga läsplatser bland hyllorna med enskilda sittplatser och mindre grupper. Utbud och exponering av medier ska vara inbjudande och inspirera till läslust. Plats för tidskrifter, datorer, skönlitteratur och en mindre faktaavdelning som är anpassad till målgruppen. Unga vuxna Många medier tilltalar unga såväl som vuxna och gränserna är flytande. Det ska vara enkelt att glida över och hitta sina intressezoner. Attraktiva medier för blandade åldrar kan vara fantasy, serier, skräck, tv-spel, rollspel, musik med mera. Very Important Parents. Med inspiration från Hjörring i Danmark bör ett särskilt VIP-område finnas, där VIP står för Very Important Parents. Här ska finnas möjlighet att värma och äta medhavd mat samt att amma och sköta små barn. Spontanlek och pyssel. Det ska finnas en yta för de mindre barnen som ger möjlighet till spontanlek och enklare former av aktiviteter. Här ska finnas bord, stolar, förvaring samt yta som inte är dedicerad till något särskilt, allt utformat utifrån funktionsmått som passar barn. Gärna en utklädningsgarderob som knyter an till kända barnboksfigurer. Sagorum. Ett sagorum, tillräckligt stort för att fungera som samlingslokal och samtidigt litet så att det känns mysigt och stämningsfullt. Ett flexibelt (ljus, ljud, storlek) rum som rymmer nuvarande verksamhet med sagostunder, söndagsstunder, bokprat, författarbesök med mera. Med möjlighet till anpassad sittning. Kanske med en låg och bekväm sitt-trappa och med möjlighet att utöka antalet sittplatser med hjälp av kuddar, madrasser och fällbara stolar. Rummet ska också fungera som en liten biosalong där barns egna filmer kan visas. Gruppsamtalsrum för UNGA. En motsvarighet till Lyan, det vill säga mindre grupprum med sköna stolar, egen toalett och ett litet pentry med låsbart skåp. Rummet ska fungera för mindre grupper vid boksamtal, läseklubbar, rollspelsträffar och dylikt men får inte ge en känsla av studiemiljö. Det ska finnas ett litet förråd i anslutning för möjlighet till förvaring, Eget skapande och experiment. Ytor ska finnas där man kan experimentera, bjuda in till eget skapande eller påverka. Till exempel musikstudios, IT-lab, rum för rollspel och TVspel, skaparverkstad. Olika zoner. Ett starkt önskemål från de dialogmöten som genomförts är att erbjuda olika zoner. Efterfrågan på tysta rum är stor. Samtidigt ska mer aktiva och högljudda aktiviteter kunna pågå utan att störa. Mötesplatser. I brukarundersökningar är det bara hälften som anger låna/återlämna bok som anledning till besöket på Stadsbiblioteket. Det är istället bibliotekets roll som icke kommersiell mötesplats och ett ställe för återhämtning och avkoppling som bekräftas. 40 procent av de tillfrågade anger ta en paus, strosa och träffa folk som skäl till sitt biblioteksbesök. Det här är tecken på att biblioteken skapar sociala mönster där kontakt och möten är centrala inslag. Det ska därför finnas öppna ytor för spontana möten och samtal eller möjlighet att vara ensam tillsammans med andra. De mötesplatser som skapas måste ha en tillåtande attityd för alla åldrar. Möteslokaler ska finnas i olika storlek för möten. Studiemiljö. Det behövs olika studieplatser, grupprum i olika storlekar och utbildningslokaler med IT-stöd. Grupprummen ska gå att boka hemifrån och kunna användas av andra verksamheter under tider då biblioteket inte behöver dem. Programlokaler. Ljusgården fungerar idag både som program och utställningslokal, vilket inte är optimalt då det ofta lett till krockar. Ett särskilt rum (eller flera) som kan anpassas i storlek och möblering för programverksamhet för såväl barn som vuxna behövs. I nära anslutning ska det finnas förråd för stolar, hyllor bord med mera för program- och utställningsverksamhet. 90.

91 Utställningslokaler som ger förutsättningar för såväl professionella som mer amatörmässiga utställningar. Barn och unga ska erbjudas en arena där de kan uttrycka sina egna åsikter och visa upp sina intressen och sitt eget skapande. I anslutning till utställningslokalen ska det finnas ett låsbart utrymme där utställare kan ställa värdefulla saker. Media. Biblioteksrummet ska vara lätt att överblicka och orientera sig i. Bibliotekets bestånd består i allt högre grad av en variation av olika medietyper, i olika format och utformning. Oavsett form ska de kunna förvaras och exponeras på ett tillgängligt och attraktivt sätt. Detta kräver olika hyllor och exponeringsmöbler. Vissa typer av media, som till exempel dagstidningar, ska kunna vara tillgängliga även utanför ordinarie öppettid. Allt fler internationella dagstidningar erbjuds som e-media och kräver tillgång till internet. Digitala tjänster. Tillgång till internet, databaser och andra e-tjänster ska finnas via ett stort utbud av datorer som ska vara såväl bokningsbara som icke bokningsbara. För att kunna fånga in besökare med i princip obefintlig teknisk erfarenhet behövs en dator som upplevs enklare att använda av denna grupp, en dator som kanske är utrustad med touch screen-skärm istället för mus. Trådlöst nät ska finnas för allmänheten. Magasin. Bibliotekens mediesamlingar är basen för bibliotekens service och tjänster. Bibliotekens utbud består, i motsats till bokhandelns, av såväl aktuella titlar som äldre titlar som inte längre går att köpa. Biblioteken måste säkerställa en rik och varierad mediesamling som är långsiktigt värdefull och attraktiv för att möta behov och önskemål hos nuvarande besökare samt för att locka nya besökare. Samlingarna i magasin är av lika värde som de som står i öppna hyllor. Ur ett verksamhetsperspektiv är flytten till en ny lokal en möjlighet att ge besökarna en möjlighet att själv botanisera bland samlingarna som idag finns i magasin. Tillgänglighet och nyttjandegrad ökar när magasinen blir publika och självbetjäning kan införas även för lån från samlingarna i magasin. Entréerna till biblioteket ska vara tydliga, välkomnande och tillgängliga. I entrén ska de verksamheter som finns i Kulturväven visualiseras. Såväl digitala som taktila orienteringstavlor ska finnas samt stora digitala informationstavlor som informerar om aktuella händelser. De ska utformas så att man snabbt får en överblick som gör det lätt att orientera sig i rummet. Den problematik som flera entréer kan skapa måste ägnas stor omsorg så att den lösning man väljer stödjer en hög grad av självbetjäning och inte leder till krav på ökad bemanning, fler larmsystem och därmed högre investerings- och driftskostnader. Utlån och återlämning. Den fysiska miljön ska stödja en hög grad av självbetjäning och ge förutsättningar för förändrad verksamhet. En lokallösning i flera plan kräver fler diskar och därmed ökad bemanning och högre driftskostnad. Låna och återlämna samt hämta reserverade media är funktioner där ambitionen är att de ska skötas så gott som helt och hållet genom självbetjäning. Bemanning krävs för lån av vissa media, till exempel Tv-spel och låne- och återlämningsautomater behöver tillsyn. I anslutning till dessa funktioner ska det även finnas en plats för att själv kunna hämta reserverade media. Möjlighet att återlämna böcker bör finnas även under de tider då biblioteket är stängt. Reception. I direkt anslutning till Kulturvävens huvudentré bör det finnas en reception som ger ett första personligt bemötande. I receptionen ska man kunna få hjälp med att skaffa lånekort, betala förseningsavgifter, hjälp att orientera sig i biblioteket. Receptionen bör kunna bemannas av samtliga verksamheter i Kulturväven. Servicepunkter. I anslutning till bibliotekets olika delar ska det finnas servicepunkter där man kan få vägledning, information och hjälp att hitta i bibliotekets samlingar. 91.

92 Andra servicepunkter är platser för besökare att kopiera, skriva ut eller scanna dokument. Här ska det vara möjligt att få kunskaper i hur man tar del av de tjänster som finns och kommer att finnas på Minabibliotek.se i framtiden. I nuläget skulle det kunna handla om att få assistans i hur man laddar ner e-böcker. Servicepunkten bör utformas för att även kunna fånga in besökare med begränsad teknisk erfarenhet. Det bör även finnas möjlighet att kunna se på instruktionsfilmer på digitala skärmar, kanske vid obemannade servicepunkter. Fasaden ska visualisera verksamheterna som finns i byggnaden. Kanske också en form av kreativ besöksräknare? Garderober, kapprum, förvaringsboxar. Biblioteket tar emot många grupper från skola och förskola. Plats för att ta emot klasser och förskolebarn behövs. Gärna en låsbar barnvagnsparkering. Toaletter. Många, rena och avgiftsfria toaletter är efterfrågade i publika miljöer. Stadsbiblioteket har aldrig någonsin fått så många klagomål i en och samma fråga som när fastighetskontoret höjde priset för ett toalettbesök på stadsbiblioteket, från en krona till fem kronor. I Newcastles nyinvigda bibliotek finns 40 offentliga toaletter, som inte kostar något att använda. Personalrum och pentry bör vara väl tilltagna, och erbjuda en trevlig och avstressande miljö. Om personalrummet är placerat långt från de publika lokalerna kan det behöva kompletteras med ett mindre personal/fikarum. Arbetsrum. Utformningen av arbetsplatserna växlar beroende på arbetsuppgifternas art. Därför bör det finnas både större och mindre rum, gärna med en flexibel planlösning och möblering. Vissa arbetsuppgifter kräver större utrymme, med plats för media, vagnar och utrustning. Andra kräver avskildhet för koncentration. Arbetsgrupper kan behöva sitta tillsammans i ett lite större rum. Ett vilrum ska finnas. Arbetsrummen bör finnas nära de offentliga ytorna. En särskild omsorg krävs vid utformningen så att man skapar en öppenhet samtidigt som man värnar om medarbetarnas integritet. I direkt anslutning till redaktionens arbetsrum ska det finnas en studio; ett mindre rum med effektiv ljudisolering och ljuddämpning för att kunna spela in prator, med utrymme för intervjuer som filmas, plats för redigering av bild, rörlig bild och ljud. Detta rum skulle också kunna fungera som avskild arbetsplats vid behov. En arbetsplats för aviseringar, med tillgång till skrivare, dator, utrymme för bokvagnar, ska finnas i direkt anslutning till hyllor för hämtning av reserverade media. Medievård. Stadsbibliotekets medievård har under många år varit detsamma som bokbinderi, det vill säga inbindning och reparation av medier tryckta på papper. Idag ser mediebeståndet, och därmed även medievården, annorlunda ut. Iordningställande av nytt material, vård och ombindning av gamla böcker, hantering av CDoch DVD-skivor, flerkomponentsverk (bok med CD/DVD), böcker som mottas i digital form för att omvandlas till pappersböcker etc. Verksamheten ställer särskilda krav på lokalernas utformning: Stora arbetsytor. God luftväxling (ev. utsug) och bra ljus. God ljudisolering (vissa maskiner bullrar såsom CD/DVD-slip och klippmaskin) Möjlighet att stänga in bullrande maskiner i ett separat, isolerat apparatrum. Tillräcklig hållfasthet i golv för att bära upp de tyngre maskinerna. (klippmaskin ca kg, hydraulisk pressmaskin ca 500 kg) Separata arbetsrum bör undvikas, hellre ett mindre kontorslandskap för effektivt utnyttjande av gemensamma resurser. Bör dock inte blandas med annan verksamhet 92.

93 då störande ljud, lukter, damm och annat oundvikligen uppstår. Bokbuss. Uppställningsplats för bokbussen med en längd på minst 15 meter, bredd minst 4,5 meter och porthöjd minst 4 meter. Från lastbryggan (med inbyggt lyftbord) ska det finnas en ramp som används till att köra in och ut med bokvagnar. Det ska också finnas förvaringsskåp i direkt anslutning till uppställningsplatsen. Uppställningsplatsen ska utformas med genomfart så att man inte behöver backa ut. Vaktmästeriet ska ha ett uppackningsrum, verkstad för enklare reparationer (idag cirka 100 m 2 ) samt närförråd för kontorsmaterial. Post och varumottagningar. En mängd olika transporter och varor passerar stadsbiblioteket varje dag. Postförsändelser kommer fyra gånger per dag och cirka 200 brev skickas varje dag. Antalet brev som skickas kommer att minska i takt med att e-postaviseringar ökar. Tre gånger per dag kommer försändelser från busstationen och med olika budfirmor. Flera leveranser sker på pallar. Boklådor från andra bibliotek i Umeåregionen kommer fyra gånger per vecka, några lastas om och skickas vidare. Transporter till och från universitetsbiblioteket sker en till två gånger per vecka. Teaterrekvisita och utställningar ställer stora krav på ytor för mottagning, uppackning och tillfällig förvaring. Säkerhetsutrymme. Förvaringsutrymme för material som kräver brand- och stöldskydd, t ex särskilt värdefullt material eller så kallade rara böcker. Lastbryggan ska ha värmesluss och insprängt lyftbord. Lastbryggan ska alltid vara tillgänglig för att lasta och lossa gods (idag går det inte om bokbussen står inne). Där ska även finnas tillgång till vatten och el. Soputrymme. Stadsbiblioteket har stora volymer med brännbara sopor. Soputrymmet ska utformas så att det stödjer källsortering. INSTALLATIONER, INREDNING OCH UTRUSTNING Kulturväven i Staden mellan broarna ska vara både en fysisk och en virtuell mötesplats som stödjer och kompletterar varandra. Det ställer stora krav på planeringen för installationer, inredning och utrustning. Samtidigt är det i stort sett omöjligt att förutse den framtida utvecklingen. Några exempel på nya tekniska tillämpningar som nämnts i visioner om framtidens bibliotek är digitala tryck-känsliga skärmar, intelligenta, talande väggar och tänkande golv med hjälp av ny projiceringsteknik. Ett generellt krav är att lokalerna ska ha hög inbyggd flexibilitet samt att beslut om tekniklösningar tas så sent som möjligt i byggprocessen. E-medier och talböcker. Det bör finnas en eller flera laddningsstationer för den som vill ladda hem en e-bok till sin mobil, läsplatta eller annan hårdvara. Detta gäller också talböcker där utvecklingen går mot att berättigade låntagare kan ladda ner böcker direkt på biblioteket från TPB:s katalog. Dolly-projektet prövar möjligheten för talbokslåntagare att själv kunna ladda ner talböcker direkt från sitt lokala folkbiblioteks webbkatalog via lånekortet. Det ska finnas plats för en mediajukebox med brett utbud av e-resurser. Hyllor och bokstöd. Bokhyllor och bokstöd ska vara utformade så att de uppfyller höga ergonomiska krav samt gör det lätt att hitta. Hyllorna ska vara olika utformade utifrån vilket slags media som ska förvaras och exponeras. Hyllsektionerna får inte vara för breda och böcker ska, oavsett storlek kunna stå tillsammans, sida vid sida. Hyllorna ska vara försedda med hjul för mesta möjliga flexibilitet. Hyllornas olika höjd och utformning bidrar till att underlätta för låntagaren 93.

94 att hitta i biblioteket. Tidskrifter kan med fördel exponeras i bordshöjd. Belysning och ljussättning ska finnas för såväl orientering i lokalen och bland hyllorna. Den ska också upplevas som stämningsskapande. Direkt solljus kan skada både böcker och digitala informationsbärare. Större fönster, bör förses med någon form av UV-filter. Ljud. Såväl tysta som mer livaktiga zoner ska finnas i biblioteket. Bra ljudakustik bidrar till att skapa olika stämningar i lokalen och underlättar för besökarna att hitta platser där var och en utifrån sina behov känner sig väl tillrätta. Hissar (och dörrar) ska vara anpassade till bokvagnar och klara lastpallars storlek och tyngd (cirka kilo). Trådlöst och trådbundet. Idag bygger vi ut den trådlösa tekniken, men möjligheter måste finnas att även kunna använda trådbunden teknik. Kontakter. Framtiden kommer att innebära en fortsatt stark utveckling av informations- och kommunikationsteknik (IKT) som i sin tur kommer att leda till fortsatt förändrade kultur- och informationsvanor. Redan idag innebär den ökande användningen av bärbara datorer att bristen på elkontakter är besvärande. Placeringen av elkontakterna måste också anpassas till behoven så till vida att det vid sittplatser, informationspunkter, laddningstationer, etc., finns tillgång till ett flertal eluttag, alltså där det kan antas att besökare kommer att vilja plugga in sin dator, läsplatta eller dylikt. Högtalarsystem ska finnas med möjlighet att annonsera aktuella aktiviteter, borttappade barn samt möjlighet att informera vid eventuellt utrymningsbehov. Besöksräknare måste finnas vid samtliga entréer. Larm. Böcker och annat material i biblioteket är larmat. När det lånas ut avaktiveras larmet. Larmbågar som besökarna ska passera igenom måste finnas vid bibliotekets samtliga utgångar. I närheten av larmbågarna ska det finnas bemanning. Om lokalerna har flera utgångar försvåras bevakningen. Trefas eluttag (16 ampere), tillgång till nätverksuttag och inbyggd luftkompressor ska finnas i direkt anslutning till bokbussens uppställningsplats. Vatten och avlopp. Golvet i bokbussens uppställningsplats ska vara anpassat för att klara kraftig snösmältning och grus som ramlar av bussen samt möjlighet till lättare avspolning. Toalett och tvättställ ska finnas i direkt anslutning till bokbussens uppställningsplats samt i vaktmästeriet. Golvbrunnar ska finnas på alla toaletter för att minska konsekvenserna vid översvämningar på grund av stopp i tvättställ. Ventilation. Medievården ställer särskilda krav bland annat på god luftväxling, eventuellt med särskild utsug. Medievården kräver även särskilt god ljudisolering då vissa maskiner (CD/DVD-slip och klippmaskin) har ett högt buller) Luftfuktighet. Många av de skador som uppstått på äldre material i nuvarande magasin, beror på den låga luftfuktigheten. Även de relativt stora variationerna i temperatur under året bidrar till att öka risken för torkskador. Den torra luften förstör olika material i bokband samt gör att papper bryts ner. Även nyare material skulle må bättre av en mer kontrollerad temperatur och luftfuktighet. Golv. Val av golv ska göras så att det stödjer en god arbetsmiljö. Medievården kräver ett golv som klarar att bära upp de tyngre maskinerna. (klippmaskin ca kg, hydraulisk pressmaskin ca 500 kg). Sagorum. Ett önskemål är att EvaMia Sjölins glasmosaikfönster ska följa med till det nya stadsbiblioteket. Återlämningsautomat. Återlämningsautomaten har idag två intag och 34 sorteringsfack och tar 94.

95 cirka 100 kvadratmeter i anspråk. Intagen ska vara placerade så att de kan nyttjas dygnet runt och kräver noggrann planering för optimal logistik och säkerhet. Fler intag och fler sorteringsfack kan komma att behövas och därmed även en större yta. I direkt anslutning till återlämningsautomaten ska det finnas plats för bokvagnar med böcker som nyligen blivit återlämnade. Det rum där återlämningsautomaten står ska vara ljudisolerat så att det inte stör verksamheter i närheten. Automaten ställer särskilda krav på golvets utformning som är specificerade av leverantören. Digitala kartor och taktila orienteringsskyltar. Flyttbar teknik och tekniklösningar för mobiltelefoner ska nyttjas i stor utsträckning. Det handlar till exempel om att ge stöd för att enkelt kunna hitta och orientera sig i huset. Digitala kartor ska finnas tillgängliga på många platser i huset och som mobila applikationer till mobiltelefoner. Olika tekniklösningar ska även ge kompletterande information om utställningar, program eller andra aktuella händelser. De ska också erbjuda tjänster för att boka biljetter, betala avgifter med mera. Förutom all information som idag presenteras på Minabibliotek.se bör det finnas en evenemangskalender och möjlighet att ta del av menyer för caféer och restauranger. Digitala skärmar. För att uppfylla ambitionen att det fysiska och virtuella ska spegla varandra bör det finnas digitala skärmar som är anpassade efter plats. Det kan handla om att exponera till exempel boktips i anslutning till placeringen av den fysiska boken eller att visa upp ett urval av aktuella arrangemang på lämplig plats. På webbplatsen bör det i sin tur finnas en digital karta som kan leda besökarna rätt i biblioteket. Vidare kan ett digitalt spel, till exempel ett bokmemory på Minabibliotek.se:s barnsidor, ha sin fysiska motsvarighet och vice versa. Presentationsteknik. I samtliga utrymmen som avsätts för program och utställningsverksamhet ska det finnas teknik för presentationer och möjlighet att skärma av ljus. Pedagogiska, webbaserade verktyg ska erbjudas. Teknik för inflytande. Huset ska ha ett teknikstöd för umebornas inflytande. Det ska gå att påverka både på plats, via webben eller mobilen. Digital skyltning. Ett system för digital skylning på bokhyllornas gavlar skulle göra det enkelt att skylta om så snart rummets funktioner ändras. Projicering av bilder. Det ska finnas möjlighet att använda väggar, markyta, entréer med mera för att visa upp de verksamheter som finns i huset. Det kan till exempel vara att skapa möjlighet att projicera bilder på väggar, golv och tak. SAMBAND I LOKALER Sömlöst och Sömnlöst. Lokalutformningen ska ge maximala möjligheter till samnyttjande av resurser med andra verksamheter. Stora delar av huset ska kunna vara öppet och tillgängligt med liten bemanning. Delar av huset ska kunna vara öppna och tillgängliga utan att biblioteket är öppet. Åldersintegrerat men med anpassade zoner. Åldersgrupper ska blandas, men funktioner hållas samman. Erbjuda zoner anpassade för olika aktiviteter; läsa, söka, mötas, leka, studera Sagorum och barnvagnsparkering barnverksamhet. Plats behövs för barnvagnar i direkt anslutning till sagorum och barnverksamhet. Tidningar, tidskrifter nära entré och café. Tidningar och tidskrifter bör hållas samman, nära entrén och i anslutning till ett café. Nya och otraditionella samarbetsformer mellan bibliotek och kommersiella verksamheter ska prövas. Det kan till exempel vara att, som i Kolding i Danmark, där biblioteket och hotellet skapat ett gemensamt tidningsrum och café. Talböcker. Talböckernas placering bör tänkas igenom. Den nuvarande placeringen längst in i biblioteket för ett media som i stor utsträckning används av synskadade är inte bra. 95.

96 Program och utställningslokal med närföråd. Ett förråd för program- och utställningsverksamhet ska finnas nära den yta som avsätts till programoch utställningar. Toalett med skötrum vid barn och VIP. Toaletterna ska placeras så att de inte hindrar en eventuell framtida lokalanpassning. De behöver inte ligga inne i biblioteksrummet, med undantag för en toalett med skötrum i direkt anslutning till barnmedia. Det bör även finnas ett nära samband med området Very Important Parents. SBS lokaler ska placeras så att det är lätt för besökande pedagoger att hitta. Konstförrådet i närheten av utställningslokal och konstlitteratur. Konstförrådet kan med fördel placeras i närheten av utställningslokalen. Arbetsplatserna ska ligga i närheten av de publika ytorna. Medievårdens arbetsrum bör dock inte blandas med annan verksamhet på grund av störande ljud, lukter och damm. Studieplatser med ryggen mot en vägg. För att säkerställa en hög integritet ska flertalet enskilda studieplatser placeras så att man sitter med ryggen mot en vägg. Grupprum /möteslokal med egen ingång. Släktforskningen används flitigt av föreningar och önskemål finns att ha tillgång till lokalerna även då biblioteket är stängt. Lokalen ska vara utformad så att den även passar för kursverksamhet. Lastbrygga nära vaktmästeri, SBS och återlämningsautomat. En stor volym media kommer med transport från andra bibliotek. Transportintaget ska vara trafiksäkert för förbipasserande som går eller cyklar. Vaktmästeri och lastbrygga ska ligga i direkt anslutning till varandra. De ska också ligga i direkt anslutning till återlämningsautomaten så att transportvagnar inte behöver dras genom publika utrymmen utan att böcker kan återlämnas direkt från de backar som levererats. I direkt anslutning till lastbryggan ska det finnas ett utrymme för tillfällig uppställning av lastpallar (till exempel under den tid en utställning pågår). Vagnar med nyss återlämnade media ska ha en placering så att de inte inkräktar på besökares kommunikationsstråk Bokbussens uppställningsplats nära närmagasin och lastutrymme. Bokbussens uppställningsplats ska placeras med närhet till lastutrymme och bokbussens närmagasin med de samlingar man hela tiden fyller på med inför körningar Bokbussen ska inte behöva flyttas för att andra fordon ska kunna lasta annat gods. Trafiklösningar och parkering Stadsbiblioteket är Umeås mest besökta institution. Det ställs därför särskilt stora krav på tillgänglighet med såväl kollektiva som enskilda trafiklösningar. Många i Umeå väljer cykel som främsta kommunikationsmedel och det är därför viktigt att det finns väl fungerande gångcykelvägar till och från biblioteket. Stadsbiblioteket är även en resurs för samtliga folkbibliotek inom Umeåregionen med dagliga bokleveranser till och från biblioteken i Umeåregionen. I-, ur- och omlastning måste kunna ske effektivt. En särskild lösning krävs även för bokbussen. Tillgänglighet och säkerhet I en demokrati är yttrande- och informationsfrihet grundläggande rättigheter. Biblioteken bygger på dessa rättigheter samt värderingar om allas rätt till kunskap och kulturella upplevelser. Att biblioteken bedöms viktiga för demokratin innebär att tillgängligheten till lokaler, service och tjänster måste vara i världsklass. De riktlinjer och tips som Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, fastställer ska följas. 7. Referens Här följer några exempel på funktioner och bibliotek som kan tjäna som inspiration i det fortsatta arbetet (i rapporten Utforska Upptäcka Bli inspirerad finns mer utförliga förklaringar till varför de valts som goda exempel): Biblioteket som offentlig mötesplats: Seattle Public Library, USA 96.

97 Göra gamla saker på ett nytt sätt: Openbaare Bibliothek, Amsterdam, Holland Biblioteket som multimediehus: Århus, Danmark Brukarcentrerad design: Kolding, Danmark Besöket en upplevelse i sig: Cerritos, Kalifornien, USA Överraska: White Plains, New York, USA Kultur- och medieproduktion, musik och IT: Bibliotek 10, Helsingfors, Finland Integration av bibliotek, lärande och information: Idéa Stores, London, U.K., Malmö stadsbibliotek. Skapa gemenskap: Salt Lake City, USA Familjen i centrum: Hjörring, Danmark The Effect of Technologies on Library Design: building the 21st century library augusti 2011 IFLA World Library and Information Congress (WLIC) I San Juan, Puerto Rico 8 12 augusti 2011 Rethinking Libraries. Axiell symposium i London 2 3 november 2011 Andra inspirationskällor finns i reserapporter från studieresor, till exempel: Studieresa till Århus och Hjörring i Danmark november 2009 Studieresa till Liverpool, Gateshead och Newcastle, England hösten 2009 Studieresa Nacka och Helsingfors 3 5 februari 2010 Inspiration finns även att hämta i några rapporter från internationella konferenser, till exempel: 97.

98 Stadsbiblioteket del 1 Lokalbehov som illustration 98.

99 Stadsbiblioteket del 2 Lokalbehov som illustration 99.

100 Stadsbiblioteket del 3 Lokalbehov som illustration 100.

101 17. Föreningsbyrån Möte med Kjell Thelberg och Sara Nordström, Föreningsbyrån Umeå Fritid. 1. Verksamhet Umeå Föreningsbyrå är ett stöd för föreningslivet i Umeå. Det finns drygt 700 föreningar i Umeå kommun som får ekonomiskt stöd i någon form av samhället. Alla dessa föreningar samlas under Umeå Föreningsbyrå, som fungerar som tratt för föreningarna, oavsett om det handlar om kultur, sport eller andra fritidsaktiviteter. Detta också oberoende av vilken nämnd det är som slutligen ska fatta beslut om bidrag. Ekonomiska bidrag Alla Umeås drygt 730 föreningar lämnar in sina bidragsansökningar till Föreningsbyrån. Vare sig det handlar om musik, sport, kultur eller andra fritidsaktiviteter. Föreningsbyrån skickar ärendet vidare när så behövs. Uthyrning av lokaler Det finns lokaler av olika slag som används av Umeås föreningsliv. Allt från Gammlia idrottscentrum och de andra stora sportanläggningarna till små lokaler för möten. Föreningsbyrån förmedlar information och prisuppgifter om lokaler. Rådgivning Till föreningar om bidrag och regler med mera. Information om uppstart av ny förening, hjälp med lokaler, bidrag eller hjälp med arrangemang, samt information om aktiviteter bostadsområden. Information om lotterier och tillstånd Föreningsbyrån hanterar tillstånd hos Umeå kommun vid lotterier. Genomförande av ordförande- och konsulentträffar. Föreningsbyrån bedriver projekt, exempelvis In i Umeå, Fritid för alla och Familjepeppen. 2. Målgrupp Målgruppen för Föreningsbyrån är samtliga föreningar inom Umeå kommun: idrott, kultur, pensionär, etniska, sociala, handikapp, studieförbund med mera. 3. Personal/resurser Föreningsbyrån har inga avsikter att bemanna Kulturväven med egen personal. 4. Samverkan Föreningsbyrån ser gärna en samverkan med övrig informationsverksamhet i Kulturväven och ansluter sig gärna till en receptionsfunktion. 5. Så kan vi bidra till visionen för Kulturväven Föreningsbyrån ser Kulturväven som en kanal för föreningslivet. Personal i informationsdisken i Kulturväven skulle, från Föreningsbyrån, kunna erhålla utbildning att svara på snabba frågor rörande föreningsstöd, medan övriga frågor hänvisas till Föreningsbyrån. Föreningsbyrån kan ha återkommande informationsaktiviteter i Kulturväven som till exempel information om föreningsbidrag, lokaler och anläggningar, friluftsliv, fritidsgårdar, ungdomsverksamhet, och de utvecklingsprojekt som Föreningsbyrån bedriver. 6. Lokalbehov Föreningsbyrån har i dagsläget inget lokalbehov i Kulturväven. Lokalmässiga förutsättningar bör finnas för en del tryckt material som till exempel information om utflyktsmål och vandringsleder. Behov i Kulturväven: Föränderliga rum. Att föreningarna ska kunna låna lokaler via lånekortet. Spontanlåna en öppen scen Teknik Föreningsbyrån har en del digitala tjänster som skulle kunna finnas i publika datorer som till 101.

102 exempel virtuella föreningskansliet, aktivitetsstöd på nätet och föreningsregistret. Föreningsbyrån medverkar gärna vid utbildning av eventuell personal som kommer att bemanna en frontdesk så att de kan svara på snabba frågor medan andra frågor hänvisas till Föreningsbyrån. 102.

103 18. Kvinnohistoriskt museum Möte med projektledare Charlotta Gustavsson, projekt Kvinnohistoriskt museum. 1. Verksamhet I dagsläget finns inte någon uppbyggd verksamhet. Beslut finns från kommunfullmäktige att ett kvinnohistoriskt museum ska ingå som en del i Kulturväven. I maj 2011 beslutade kommunstyrelsens arbetsutskott, Ksau, att det ska avsättas cirka kvadratmeter till utställningar och programverksamhet för museet i Kulturväven. Beslutet innefattade också en beskrivning av verksamheten: att museet ska erbjuda en basutställning tillfälliga utställningar och programverksamhet, med exempelvis seminarier och pedagogisk skapande verksamhet. Ksau tydliggör i beslutet att museet ska sträva efter att erhålla nationell karaktär. Kvinnohistoriskt museum ska innehålla och erbjuda: Basutställning Tillfälliga utställningar Guidningar av grupper i utställningarna. Pedagogisk och skapande verksamhet, riktad till barn och unga vuxna, både i skolklasser och i annan form. Pedagogisk och skapande verksamhet riktad till vuxna. Föreläsningar och seminarier i anslutning till utställningar. Museet ska även knyta relevant forskning till sig och sin verksamhet. 2. Målgrupp Målgruppen för verksamheten är medborgare i Umeå kommun och inresta besökare både nationellt och internationellt. Inom ramen för verksamheten kommer man att fokusera på olika målgrupper. Målet är att erbjuda en bred verksamhet som lockar besökare även utanför gruppen som traditionellt sett besöker museer. 3. Personal/resurser Utställningslokalerna kommer att nyttjas hela Kulturvävens öppettider. Möjlighet att förverkliga Kulturvävens vision om att vara sömnlös kan ske genom att någon del av utställningslokalen/lokalerna är synliga för besökare i huset även när museet har stängt (genom glasvägg eller liknande). Man kan också möjliggöra detta genom att exponerar museets verksamhet digitalt utanför lokalen. Avhängigt frågan om visningsrättigheter skulle en sådan lösning också kunna innebära att museet blir en dygnet runt-öppen verksamhet oavsett var du befinner dig. Utöver utställningslokalerna kommer museet att behöva nyttja några kontorsarbetsplatser för ett fåtal personer, i första hand intendent (eller motsvarande), pedagog och informatör. Till museet kommer också att knytas gästforskare som kommer att ha behov av att tillfälligt nyttja arbetsplatser. Mer information om lokalerna återfinns nedan. 4. Samverkan Samverkan avseende verksamhet kan ske med ett stort antal andra aktörer inom Kulturväven. Det kan vara göras genom seminarier och skapande verksamheter, men också genom att tillvarata kompetenser inom Kulturvävens olika aktörer. Det sista bör med fördel ske åt bägge hållen, det vill säga att såväl museet som övriga aktörer kan lära av varandra i sina ordinarie verksamheter. Stadsbiblioteket och konstenheten är självklara samverkansparter. Andra möjliga aktörer att samarbeta med är Film i Västerbotten och Umeå Teaterförening, Kulturverket och studieförbund. Även Kulturentreprenörsprogrammet skulle, liksom Umeå universitet, kunna vara en bra samverkanspart för museet. Förhoppningen är också att det faktum att ett kvinnohistoriskt museum finns planerat i Kulturväven kommer att bidra till att öka kunskapen om frågor kring makt och kön i alla vävens verksamheter. Museet kommer också att 103.

104 samverka med andra aktörer inom regionen, exempelvis Umeå universitet, Västerbottens museum, Bildmuseet, m fl. Samverkan i lokaler När det gäller samverkan avseende lokalerna i Kulturväven kommer utställningslokalerna generellt sett inte att kunna samnyttjas med andra verksamheter. En möjlighet är däremot att mindre tillfälliga utställningar av olika karaktär med fördel också finnas tillgängliga i andra delar av Kulturväven, exempelvis där värdet av föremålen ligger på en lägre nivå, alternativt att det är möjliga att genomföra visningar på alternativa sätt (ex. genom bildskärm, text, film eller foton). Det är till exempel möjligt att porträttera kvinnliga dansare på bild och text i anslutning till danslokalerna, exponera normkritisk litteratur på utställningsteman i biblioteket, o s v. Möjlighet att samnyttja lokaler finns när det gäller mötes-och seminarielokaler, personalrum, några av arbetsplatserna, toaletter med mera. Frågan berörs även under rubrik Lokalbehov. 5. Så kan vi bidra till visionen för Kulturväven Nyfikenhet och wowfaktor Museets verksamhet ska använda historien om kvinnor som ett framtidsverktyg, i syfte att ge besökaren kraft till egna initiativ, som individ, grupp eller organisation. Museet kommer att lyfta fram nya perspektiv på det som idag ses som normalt och självklart, och visa på tidigare helt okända och bortglömda delar av samhällets historia. Genom att utgå från normkreativa och normkritiska frågeställningar ställs det invanda på ända. Engagemang Målet är att museets verksamhet ska kopplas till dagsaktuella frågor och framtidens utmaningar. Genom att samverka med aktörer framför allt på lokal nivå, i grupper och organisationer kommer man att säkerställa engagemang och delaktighet. I utvecklingen av museet ska också nya former för pedagogik utvecklas. Att tillhandahålla en verksamhet som ställer nya frågor och inte väjer för provokation kan också skapa engagemang. Delaktighet Verksamhetens strategi är att via samverkan och dialog synliggöra kvinnors villkor både historiskt och i dag inom samhällets olika områden. Det ska präglas av ett normkritiskt tänkande, möte mellan människor, lyfta fram och synliggöra den andres historia med moderna metoder. Målet är att genom att synliggöra kvinnors villkor skapa attitydförändringar och medvetandeprocesser som ökar kvinnors inflytande. Målet är att verksamheten ska innehålla interaktiva delar, inte bara vid besöket av en utställning utan också under skapandeprocessen. Arbetet med uppstarten av museets samling ska innehålla minnesverkstäder och workshops. Museet kommer också att arbeta för att få besökare från de grupper som inte är de traditionella museibesökarna. Det gäller såväl bland unga som vuxna. Även här är metodutveckling av pedagogik och nya kanaler viktiga komponenter. 6. Lokalbehov Enligt beslut i kommunstyrelsens arbetsutskott ska kvadratmeter i Kulturväven tillhöra ett kvinnohistoriskt museum. Av dessa är 700 kvadratmeter egenytor, och projektledningen för museet önskar att dessa fördelas så här: Utställningslokaler totalt 670 kvadratmeter som ligger tillsammans. Dessa fördelas på tre lokaler (basutställning 300 kvadratmeter, tillfällig utställning 1 ca 200 kvadratmeter, tillfällig utställning 2 ca 140 kvadratmeter). 104.

105 Reception/arbetsplats/shop, 30 kvadratmeter. Museet har även behov av andra lokaler, bland annat för uppbyggnad av utställningar och pedagogisk verksamhet. De resterande 300 kvadratmeter föreslår man kan vävas med övriga verksamheter enligt nedan. Lokaler i anslutning till utställningslokalerna: Verksamhetslokal/skaparverkstad med egna anslutande förråd för pedagogisk verksamhet. Konferensrum, digitalsal (för arrangerande av seminarier, samtal, minnesverkstäder, filmvisningar m m). Övriga lokaler som kan delas: Förråd Verkstad VIP (very important parents) Exponeringsyta (inomhus och utomhus). Black box Personalytor Kapprum Lunchrum Arbetsplatser för personal och gästforskare. Vaktmästeri Omvärldsanalys Det kvinnohistoriska museet kommer att ha omfattande samverkan med organisationer och aktörer som har sin verksamhet utanför väven, både lokalt och nationellt. I första hand handlar detta om organisationer med beröringspunkter till museets inriktning - kvinnohistoria, feministisk och normkritisk forskning och annan verksamhet. Verksamhetsanalys Museet är en verksamhet under uppbyggnad, varför förändringar från dagens projektplan med stor sannolikhet att ske. Ett ledord för verksamheten under uppbyggnadsfasen är flexibilitet och möjlighet att förändra för att förbättra. Jämställdhetsperspektiv Museet har som huvudfokus att bygga upp en normkritisk verksamhet med i första hand fokus på kvinnohistoria. Verksamheten fungerar därmed som en plattform för programverksamhet som rör makt och kön, jämställdhetsfrågor. Barnkonsekvensanalys Tillgänglighet för alla är en central del i museets verksamhet, i detta ligger även att möjliggöra för såväl barn som unga att känna sig välkomna och inkluderade. Ambitionen är att driva pedagogisk verksamhet mot skolor och andra verksamheter som riktar sig till barn och unga, såväl genom arrangerande av besök till museet, som att museet i ngn form ska kunna ha en mobil verksamhet. Lokalbehov i Kulturväven Museet ska enligt beslut inrymma såväl basutställning som tillfälliga utställningar. Samlingar kommer att lånas in från nationella och internationella verksamheter. Det kommer att ställa krav på att lokalerna är säkra och möjliga att larma. Ledordet för lokalerna är flexibilitet både vad gäller rumsligt, tekniskt, ljus och ljud. Samtliga tre utställningslokaler måste vara flexibla i sin konstruktion, med maximal möjlighet att variera i form, med temporära väggar som har ljus och ljudisolering. De behöver ha flexibel ljussättning i tak, samt också möjlighet att mörklägga delar (för visning av film, m m). I största möjliga mån bör lokalerna ligga med så få störande moment i sig, ex pelare. Lokalerna kommer över tid att ha olika maxantal för besökare. Detta beroende på hur lokalerna möbleras rent ytmässigt (det vill säga om man bygger en utställning som en labyrint kommer det att möjliggöra för färre personer än om lokalen är helt ren och endast har utställning på väggarna). 105.

106 Samtliga av museets lokaler kommer att ha behov av nätverk. Likaså kommer det att finnas behov av att teknik för visning av olika former av bild och ljud i samtliga utställningslokaler. Det är viktigt att golvet är tåligt, bra ur ett ergonomiskt sätt att stå och gå på, samt att de ser bra ut oavsett var de temporära väggarna placeras. Både de permanenta och temporära/flyttbara väggarna och modulerna ska lätt kunna göras om (d v s målas/kläs o s v). De ska fungera för hängning och placering av föremål. Ljusrigg i tak för flexibel ljussättning Möjlighet att projicera ljud och bild (även detta flexibelt). Möjlighet att delvis ljus- eller ljudisolera. Hur ser sambandet ut mellan funktioner inom egna verksamheten, hur påverkar funktionerna arbetsmiljön och vilka funktioner bör ligga nära varandra? Se ovan. Utställningslokalerna måste ligga i anslutning till varandra, samt i anslutning till en skaparverkstad och konferens/digital sal. Plats för information om museets verksamhet, utställningar, samtal med mera i anslutning till vävens ingångar, och om möjligt även utomhus. Museet har också behov av att, utanför utställningslokalerna men inomhus, möjliggöra presentation av nationella verksamheter som kan relateras till kvinnohistoria (ex KvinnSam och Nationella sekretariatet för genusforskning i Göteborg) samt att UCGS och Umeå universitet kan visa upp sin forskning inom området i anslutning till museet. Personalantal och yrkeskategorier i lokalerna: I ett inledningsskede planeras för ca 5 årsarbeten. Idag finns inte exakta personalkategorier för verksamheten. Arbetsuppgifter som innefattas är bl a att planera utställningar, bygga och arrangera utställningar, planera för programverksamhet pedagogisk verksamhet och visningar, marknadsföra museets verksamhet, bemanning av museishop/reception, visst tekniskt arbete, etc. Vilka behov finns på utemiljö, t ex parkering: Hur påverkar verksamheten trafiksituationen: Liksom andra publika verksamheter i väven har museet behov av att det finns parkeringsplatser för bil, cyklar, bussar som har en bra plats att lämna av grupper på (skolklasser, större grupper, enskilda besökare etc.) Det bör också i inomhus i väven finnas plats för barnvagnsparkering som både är funktionell och trygg. Kommer lokalen att besökas av allmänheten som ställer krav på tillgänglighet? Ja, museet ska vara tillgängligt för ex personer som är rullstolsburna. Lokalerna bör också utformas så att personer med nedsatt syn, eller hörsel kan ta del av verksamheten. 7. Referenser I dag finns inte något kvinnohistoriskt museum i Sverige. Exempel på museiverksamhet som kan utgöra inspiration för uppbyggnaden av kvinnohistoriskt museum kan exempelvis hämtas från Arbetets museum i Norrköping vars verksamhet är lyckosam ur ett publikt perspektiv, och som arbetar med dialog och minnesarbete. Under hösten kommer ett antal studiebesök att genomföras för att samla inspiration och skapa nätverk med museer i Sverige och Europa. 106.

107 Kvinnohistoriskt museum Lokalbehov som illustration 107.

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom

Läs mer

Kulturväven. Informationskväll. Kulturväven. 7 juni

Kulturväven. Informationskväll. Kulturväven. 7 juni Informationskväll Kulturväven 7 juni Kulturväven Agenda Kulturväven Tomas Wennström (S) Kulturnämndens ordförande Bakgrund till beslut, politisk vision Fredrik Lindegren Kulturchef Visionen för Kulturväv

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 2015-06-14 Till alla vårdnadshavare På Förskolan Vattentornet Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 Bakgrund Under året hösten 2013 och våren 2014 arbetade vi med att lära oss förstå hur man

Läs mer

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Barn och unga i Gullspångs kommun påverkar sina liv och bidrar till en hållbar värld (Vision) I visionen betonas vikten av individens ansvar för sin

Läs mer

Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön.

Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön. Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön. Nu blir drömmen om ett kulturhus i Bergsjön verklighet. Göteborgs kommunfullmäktige har bestämt att Göteborg ska få ett nytt kulturhus.

Läs mer

K U L T U R S T R Å K E T SAMMANSTÄLLNING FRÅN UTSTÄLLNINGEN 2014 06 14

K U L T U R S T R Å K E T SAMMANSTÄLLNING FRÅN UTSTÄLLNINGEN 2014 06 14 SAMMANSTÄLLNING FRÅN UTSTÄLLNINGEN 2014 06 14 KRONOHÄKTET - DISPONIBELT TILLFÄLLIG ANVÄNDNING KULTURSTRÅKET - ÄNGELHOLMS KULTURCENTRUM. Genom att öppna upp och sammanbinda flera byggander skapas förbättrade

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Verksamhetsplan för Ringarens förskola Verksamhetsplan för Ringarens förskola Läsåret 2014-2015 1 Innehå ll Inledning Vård och bildnings vision... 4 Vision och verksamhetsidé för affärsområdet förskola... 4 Övergripande mål 2017 för förskoleverksamheten...

Läs mer

Kulturpedagogiska projekt

Kulturpedagogiska projekt Kulturpedagogiska projekt VEM HÅLLER I KULTURPROJEKTEN? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i de kulturpedagogiska projekten. Susanna har flera års erfarenhet av att leda kurser

Läs mer

Verksamhetsplan Arbetsåret 2011/12

Verksamhetsplan Arbetsåret 2011/12 Verksamhetsplan Arbetsåret 2011/12 GÄRDESÄNGENS FÖRSKOLA Arbetsplan Gärdesängens förskola Begränsning Vårt val av problem/ område 1. Barns inflytande med leken i fokus 2. IKT- projekt 3. Pedagogiska samtal

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola Att arbeta i projekt Näktergalens Förskola Material framtaget 2010 Projektet Kärnan i projektet bygger på observationer och dokumentationer som leder vidare utifrån barnens intressen och frågor. Lyssnandet

Läs mer

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013 ARBETSPLAN för Ryttarlidens förskola 2012/2013 Innehållsförteckning Välkommen till oss på Rýttarliden 1 Avdelningsinformation 2 Vår grundidé 3 Vår profil 4 Att få syn på lärandet genom pedagogisk dokumentation

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Fastställd av barn- och utbildningsnämnden 2013-09-03 89

Fastställd av barn- och utbildningsnämnden 2013-09-03 89 Fastställd av barn- och utbildningsnämnden 2013-09-03 89 K u l t u r p l a n 2 0 1 3 (revidering kulturplan 2009) Vision Under sin förskole och skoltid ska varje barn/ungdom Västerviks kommun möta ett

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Ung Kultur Dalarna Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Bakgrund barn och unga i Dalarna Ungas egna synpunkter Utvecklingsprojekt t ex.kultur hjärta skola Region

Läs mer

Skola för hållbar utveckling

Skola för hållbar utveckling Förnyad ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Skolans namn: Förskolan Tanden www.skolverket.se/hallbarutveckling Ansökan med bilagor skickas in via e-post till skolverket@skolverket.se

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Välkommen till Bovallstrands skola Från 1 12 år på samma ställe Skolan där ALLA blir sedda Vi satsar på friskvård varje dag Vi erbjuder följande verksamheter:

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Kulturpolitiskt program 2008-2013

Kulturpolitiskt program 2008-2013 Kulturpolitiskt program 2008-2013 solna din kulturstad Det kulturpolitiska programmet Solna Din Kulturstad antogs av kultur- och fritidsnämnden i september 2008. Vi är glada att så många solnabor bidragit

Läs mer

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2015

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2015 1(7) Verksamhet Konstfrämjandet Skåne är en ideell förening med en omfattande verksamhet. Vi har länge arbetat med att sätta fokus på samtidskonsten i Skåne och Malmö och att ge befolkningen tillgång till

Läs mer

Projekt. Sörmlands museum Spelhagen

Projekt. Sörmlands museum Spelhagen Projekt Sörmlands museum Spelhagen vision maj 2010 Ett öppet hus för mångfald, möten och delaktighet där många olika människor kan mötas, delta, göra och uppleva. Ett hus för möten mellan historia, nutid

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Varför, vad och hur?

Varför, vad och hur? Varför, vad och hur? 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans

Läs mer

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Vision Krokoms framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden Inledning Krokoms kommun har gjort medvetna satsningar under årens

Läs mer

Plan för kultur på äldreboenden. Kultur- och fritidsförvaltningen Maria Bäckersten 2014-05-12. Tjörn Möjligheternas ö

Plan för kultur på äldreboenden. Kultur- och fritidsförvaltningen Maria Bäckersten 2014-05-12. Tjörn Möjligheternas ö Plan för kultur på äldreboenden Kultur- och fritidsförvaltningen Maria Bäckersten 2014-05-12 Tjörn Möjligheternas ö Sida 2 (12) Innehåll 1 Uppdrag 5 2 Mål 6 3 Inledning 7 4 Förutsättningar 8 5 Metod och

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Att växa med kultur. Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun

Att växa med kultur. Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun Att växa med kultur Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans

Läs mer

Redovisning av kvalitetsarbetet för perioden augusti 2014 juni 2015 Förskola. Rönnängs förskola

Redovisning av kvalitetsarbetet för perioden augusti 2014 juni 2015 Förskola. Rönnängs förskola Redovisning av kvalitetsarbetet för perioden augusti 2014 juni 2015 Förskola Rönnängs förskola Barn- och utbildningsförvaltningen Pia Johnsson 2015-06-10 Tjörn Möjligheternas ö Innehåll 1 Enhetens namn

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2005-2006 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Tångens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Inledning Denna kvalitetsredovisning innehåller en beskrivning av i vilken mån

Läs mer

Handlingsplan för Kultur i skolan Haparanda Kommun

Handlingsplan för Kultur i skolan Haparanda Kommun Handlingsplan för Kultur i skolan Haparanda Kommun Kulturupplevelser talar till flera av våra sinnen och ger oss möjlighet att förstå och beröras på flera nivåer. Det är viktigt att man både får uppleva

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Strategi för skolutveckling

Strategi för skolutveckling Strategi för skolutveckling Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. INLEDNING... 3 2. VÅRA INTENTIONER... 4 3. FÖR ATT VI SKA NÅ FRAM... 5 3.1. Pedagogisk personal ska... 5 3.2. Förskolechef

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

sektion genom förskoleterrass ovan kapprum

sektion genom förskoleterrass ovan kapprum sektion genom förskole ovan kapprum EN PLATS FÖR ALLA en skola för mig Vår uppgift är främst att utforma en skola för stora som för små med en flexibilitet som skall kunna följa med stadens behov och skiftningar

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Visioner och möjligheter

Visioner och möjligheter Visioner och möjligheter I området där Folkets hem finns idag, skapas en liten park och en grön parkering. Cykelbanan från öster kopplas ihop med parkeringen och den allé som leder ner till Ovanåker Kulturum.

Läs mer

Residenset i Östersund din nya företagsadress?

Residenset i Östersund din nya företagsadress? PROSPEKT Residenset i Östersund din nya företagsadress? Välkommen till Länsresidenset i Östersund, stadens äldsta stenbyggnad med ett högt kulturhistoriskt värde. Tillsammans med tillhörande park utgör

Läs mer

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering FRAMTAGET I SAMRÅD MED NATIONELLT FORUM FÖR SKOLANS DIGITALISERING, 2014 Innehåll Nuläge... 2 Vision 2020... 4 Elevernas lärande... 4 Professionens

Läs mer

Välkommen Till Kyrkenorums förskola 2014-2015

Välkommen Till Kyrkenorums förskola 2014-2015 Välkommen Till Kyrkenorums förskola 2014-2015 Möjligheternas förskola - att trivas och utvecklas i! Vi utbildar Världsmedborgare! Vi står inför en nytt spännande läsår med nya och gamla barn, starta upp

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Kvalitetsutveckling Skogsgläntans förskola 2014-10-01

Kvalitetsutveckling Skogsgläntans förskola 2014-10-01 Kvalitetsutveckling Skogsgläntans förskola 2014-10-01 Anna Ullén Alsander Förskolechef Vision 2025 VÄRLDSVAN & HEMKÄR Förskolan i Mjölby kommun förenar lärande och omsorg i en verksamhet där barns naturliga

Läs mer

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen.

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen. Resurscentrum workshop Jämtland Östersund 2011-03-03 Anteckningar Karin Larsson Konsthandläggare Tar anteckningar för Karin Kvam Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012 Avdelning: Brogårds förskola Det systematiska kvalitetsarbetet MÅL för vår verksamhet 2011/2012 Brogårds förskolas verksamhetsidé, som tar stöd i den reviderade

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Skapande skola- projekt 2014-2015. Allt är möjligt på teatern

Skapande skola- projekt 2014-2015. Allt är möjligt på teatern Skapande skola- projekt 2014-2015 Allt är möjligt på teatern VEM HÅLLER I SKAPANDE SKOLA- PROJEKTEN? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i skapande skola- projekten. Susanna har

Läs mer

Skapande skola- projekt 2014-2015

Skapande skola- projekt 2014-2015 Skapande skola- projekt 2014-2015 Allt är möjligt på teatern VEM HÅLLER I SKAPANDE SKOLA- PROJEKTET? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i Teater Eksems skapande skola- projekt.

Läs mer

IKT Plan för Hällsbo, Karusellen och Ängsbo förskolor (februari 2014)

IKT Plan för Hällsbo, Karusellen och Ängsbo förskolor (februari 2014) IKT Plan för Hällsbo, Karusellen och Ängsbo förskolor (februari 2014) Barn av idag föds in i ett mediesamhälle där IKT är en självklar del i vardagen. Förskolan ska hantera IKT som vilket annat uttrycksmedel

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

Skapande skola. i Malmö stad. Grundskoleförvaltningen www.malmo.se. bild: Malmö Stadsteater / Anna Hellerstedt

Skapande skola. i Malmö stad. Grundskoleförvaltningen www.malmo.se. bild: Malmö Stadsteater / Anna Hellerstedt bild: Malmö Stadsteater / Anna Hellerstedt Skapande skola i Malmö stad bild: Pedagogisk Inspiration Malmö / Ina Alm bild: Malmö Stadsteater bild: Pedagog Malmö / Chris Munsey bild: Malmö Stadsteater bild:

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Uppsala län september 2011-mars 2012 Projektplan - 14 september 2011 som Kultur i länet, Riksteatern Uppsala län och Riksteatern enades kring Det här samarbetet

Läs mer

ung scen/öst ung scen/öst i Linköping, foto ung scen/öst

ung scen/öst ung scen/öst i Linköping, foto ung scen/öst ung scen/öst ung scen/öst i Linköping, foto ung scen/öst Vad är ung scen/öst? Ung scen/öst är en satellitverksamhet till Östgötateatern med eget teaterhus i Linköping och har sedan starten 2001 varit en

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Håll i håll om håll ut! Hur får man vind i seglen så att alla kan navigera? Torghandel 20140507 Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Sektor utbildning Norra

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014

Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Annette Andersson 2014-03-19 KS 2014/0177 Kommunstyrelsen Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Fölet 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan skall

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2006-2007 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Tångens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Innehållsförteckning Inledning Förskolans styrdokument sidan 3 Organisation..

Läs mer

Alla deltagare får också ett exemplar av lärarhandledningen Att öppna nya världar.

Alla deltagare får också ett exemplar av lärarhandledningen Att öppna nya världar. Källa till webbadress: http://www.riksteatern.se/content/forelasningatt-oppna-nya-varldar-0 Om att gå på teater med barn i förskola och skola Att gå på teater kan vara en fantastisk upplevelse och bli

Läs mer

Kvalitetsanalys för Amadeus Förskola läsåret 2011/12

Kvalitetsanalys för Amadeus Förskola läsåret 2011/12 2012-09-10 1 (13) Kvalitetsanalys för Amadeus Förskola läsåret 2011/12 VD Förskolechef Beskrivning av förskolan Maryam Herlin Pia Eriksson Amadeus Förskola är en fristående, Reggio Emilia-inspirerad förskola,

Läs mer

Rumstyp Funktion/aktivitet Inredning Teknik InTibro

Rumstyp Funktion/aktivitet Inredning Teknik InTibro InTibro Mottagande av besökare Yta för försäljning Receptionsdisk, öppen miljö, ergonomiskt utformad arbetsplats. Konstnärlig utsmyckning och växter som stämmer överens med övrig inredning. Besöksstolar,

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul. September 2015 Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016 Förutsättningar 25 inskrivna barn 2 avdelningar, Nyckelpigan 1-3 år och Fjärilen 3-5 år 2 förskollärare och 3 barnskötare Förskolan ligger

Läs mer

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Verksamhetsplan för förskolan Tångens förskola Verksamhetsplan för förskolorna i Systematiskt kvalitetsarbete Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé

Läs mer

Skapande skola. i Malmö stad. Grundskoleförvaltningen www.malmo.se. bild: Malmö Stadsteater / Anna Hellerstedt

Skapande skola. i Malmö stad. Grundskoleförvaltningen www.malmo.se. bild: Malmö Stadsteater / Anna Hellerstedt bild: Malmö Stadsteater / Anna Hellerstedt Skapande skola i Malmö stad bild: Moderna Museet Malmö / Gisela Fleischer bild: Malmö Stadsteater bild: Pedagog Malmö / Chris Munsey bild: Malmö Stadsteater bild:

Läs mer

INSTRUMENT- FABRIKEN

INSTRUMENT- FABRIKEN KONTOR LAGER Projekt INSTRUMENT- FABRIKEN 12-4000m 2 NORRA ULVSUNDA I BROMMA erbjuder ett fantastiskt läge i ett expansivt och centralt område med goda kommunikationer - till mycket konkurrenskraftiga

Läs mer

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer