Ett arbetssätt. - mot människohandel

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ett arbetssätt. - mot människohandel"

Transkript

1 Ett arbetssätt - mot människohandel Prevention of and Fight Against Crime 2008

2 FAKTA PROJEKTÄGARE: Rikspolisstyrelsen, Bengt Svenson NATIONELL RAPPORTÖR: Kajsa Wahlberg, Rikspolisstyrelsen PROJEKTLEDARE: Ewa Carlenfors FÖRFATTARE: Ewa Carlenfors, Jonas Trolle, Sofia Tatsis, Ann Flynn TEXTREDIGERING: Lotta Lundquist DIARIENUMMER: AA TRYCK: RPS tryckeri DATUM: Februari 2011 FOTO: Polisen och Kim Restrup GRAFISK PRODUKTION: Petra Sjölander KONTAKT: With support from the Prevention of and Fight against Crime Programme of the European Union. European Commission - Directorate-General Home Affairs. This publication reflects the views only of the author, and the European Commission cannot be held responsible for any use which may be made of the information contained therein.

3 Innehåll Förord 4 Människohandel ur en polisiär synvinkel 6 Bakgrund 8 Lagstiftning 10 Köparen 13 Organisatören 15 Profilering 17 Spaning 18 Tillslag 19 Förhör 20 Slutord 23 Socialtjänstens metodutveckling och nätverksbyggande 28 Rekryteringsprocessen 29 Ansvaret för den brottsutsatta 32 Sekretess mellan myndigheter 35 Socialtjänstens samverkanspartners 37 Återvändanderutiner i Stockholms län 44 Samarbetsländerna 51 Övriga kontakter 58 Referenser 59

4 Förord COPSAT - Joint Cooperation between the Police and Social Services - är ett europeiskt rättssamarbete mot människohandel för sexuella ändamål mellan polis och socialtjänst. EU-samarbetet mellan svensk, estnisk, polsk och rumänsk polis samt representanter från den sociala sfären påbörjades 1-2 oktober Under två konferensdagar i Stockholm träffades över nittio poliser och andra berörda aktörer från de sociala myndigheterna och frivilligorganisationerna i respektive land. Andra myndigheter och organisationer som deltog under konferensen var Europol, Åklagarmyndigheten, Justitiedepartementet, Länsstyrelsen i Stockholm och representanter från Östersjösamarbetet. Copsat avslutas med en konferens i Stockholm den 9 februari 2011 där den här skriften distribueras. Rättssamarbetet mellan poliser och representanter från den sociala sfären i Estland, Polen, Rumänien och Sverige syftar till att utveckla koncept och metoder för att förbättra det operativa skyddet och stödet till offer för människohandeln, samt kombinera detta med utredningsarbete poliser emellan. Det polisiära brottsförebyggande arbetet mot människohandeln inom projektet bidrar till att finna och utveckla befintliga samarbetsformer för att återanpassa människohandelns brottsutsatta i deras respektive hemländer. Det är Stockholm, City polismästardistrikt och den tidigare Kommissionen mot människohandel som har initierat utbytessamarbetet för att bättre kunna ta hand om människohandelns brottsutsatta. Kommissionen mot människohandel är utförare och Rikspolisstyrelsen är projektägare. Huvudfinansiärer är EU, delfinansiär Rikspolisstyrelsen. Kommissionen är sedan 1 mars 2011 en permanent sektion placerad i City polismästardistrikt. Människohandelns cyniska och gränsöverskridande metoder utvecklas ständigt och Kommissionen mot människohandel i Stockholm har fått uppfinna sina egna framgångsmetoder för brottsbekämpning på området. Förhörsmetoderna, för att förmå den brottsutsatta att berätta om brottet, har förbättrats, och man har involverat socialtjänsten i arbetet på ett sätt som aldrig tidigare gjorts. Numera har socialtjänsten i Stockholm en aktiv medverkan under polisutredningarna. Detta för att underlätta arbetet för poliserna i polisutredningen och för den brottsutsatta. Socialtjänsten sitter med när polisen planerar tillslagen och kan således på ett tidigt stadium planera sina stödinsatser vid polisens tillslag på gatan eller i bordellerna. Dessutom närvarar socialtjänsten vid förhör, om så behövs, för att vara den brottsutsatta behjälplig med stöd och vidare kontakter.

5 I samband med förhören får polisen frågor från de brottsutsatta om vad som kommer att hända dem efter det första förhöret, och inte minst efter det att rättsprocessen avslutats. De frågar sig varför de ska vara polisen behjälplig med sin utsatthet, sin historia och sina uppgifter om de ändå bara kommer att skickas tillbaka till hemlandet, och där få klara sig själv. Den brottsutsatta får veta att socialtjänsten kommer att ge stöd och hjälpa denne i Sverige under den tid som utredningen pågår fram till domen. Och också att förundersökningsledaren kommer att kontakta Migrationsverket för att söka om tillfälligt uppehållstillstånd under den tid den svenska rättsprocessen pågår. Utredningarna och förhören brukar sedan ha sin gilla gång. Under tiden får utredarna frågor från de brottsutsatta om vad som kommer att ske efter rättegången avslutats. Kommer den brottsutsatta få stanna i Sverige? Om hon eller han vill åka hem, som de flesta vill, vad händer där? Går det att få någon hjälp i hemlandet? Vem kan hjälpa? Hur stora är riskerna för att utsättas för någon form av övergrepp i hemlandet? Det svåraste arbetet för en polis som arbetar mot människohandeln är att bedriva komplicerade gränsöverskridande brottsutredningar. Detta utredningsarbete försvåras av att polisen får hantera frågor om hur situationen kommer att se ut för de brottsutsatta i hemlandet, dit de förväntas återvända, när utredaren varken kan svara eller garantera den brottsutsatta ett säkert återvändande. För socialtjänsten i sin tur är det otillfredsställande att inte kunna svara på hur hela återvändandeprocessen kommer att se ut. Copsat är ett initiativ för att säkra brottsutredningarna och återvändandet och syftar till att beskriva effektiva metoder för ett bättre bemötande av människohandelsutsatta. Ewa Carlenfors Projektledare för Copsat

6 Människohandel ur ett polisiärt perspektiv Denna text syftar till att ge en inblick i människohandelsbrotten utifrån ett polisperspektiv. Runt dessa brott finns även ett större antal andra brott som är ofta förekommande. Även dessa kommer i viss utsträckning att beskrivas. Människohandelsbrott är inte svårare än andra brott att arbeta med men de kan ta längre tid och kräver i vissa fall något mer resurser. Det går att bedriva utredningar om misstänkt människohandel både med spaningsarbete som grund eller när en målsägande eller ett vittne kommer in på en polisstation för att göra en anmälan. Det är en myt att det måste till stora spaningsresurser för att nå framgång. Något som är viktigt att inse är att människohandeln är en del av den grova organiserade brottsligheten, oftast med internationell koppling. Utifrån ett polisåklagarperspektiv är det därför viktigt att organisationerna följs i så stor del av sin brottslighet som bara är möjligt. Det går inte att begränsa sig till endast ett brottsområde eller ett geografiskt område. Utifrån ett Stockholmsperspektiv har därför Stockholmspolisens tidigare kommission mot människohandel haft ett länsövergripande ansvar för brottsligheten. Ett länsövergripande ansvar som då och då övergått i arbete på nationell såväl som internationell nivå. Organiserad brottslighet Det är därför på sin plats att redan här redogöra för vad organiserad brottlighet egentligen är. Detta för att placera in brottsområdet i rätt kontext från början. Det ska sägas att människohandel kommer på tredje plats i världen efter vapenoch drogrelaterad brottslighet i fråga om omfattning. Det är en del av den grova, internationella, organiserade brottligheten. Organiserad brottslighet innebär samarbete med fler än två personer. Det kan vara en grupp av mindre eller större omfattning. Inom grupperingen har medlemmarna egna tilldelade arbetsuppgifter. Det är nästan alltid fråga om en lång eller obegränsad utsträckning i tid som brottslingarna tänker sig att de ska syssla med sin verksamhet. Inom grupperingen bör det också finnas någon form av I slutändan är syftet att söka vinning och makt. Att få bäst vinst till minst risk. disciplin- och kontrollsystem. Det ska vara fråga om allvarliga kriminella handlingar. Detta behöver dock inte innebära att brotten måste vara särskilt allvarliga, utan det kan också vara fråga om mindre allvarliga brott av mer systematisk karaktär. Verksamhet på internationell nivå kan vara en ingrediens. Att sammanslutningen använder sig av våld eller hot är närmast en regel. Det är inte sällan fråga om att man använder sig av kommersiella och affärsmässiga strukturer. I samband med detta kommer även penningtvätt in. Organiserade kriminella försöker också påverka det offentliga livet, till exempel politik, medier, offentlig förvaltning, rättsliga myndigheter och ekonomiska institutioner. I slutändan är syftet att söka vinning och makt och att få högst vinst till minst risk. 6 COPSAT

7 DEFINITION - GROV ORGANISERAD BROTTSLIGHET Samarbete mellan fler än två personer Egna tilldelade arbetsuppgifter åt var och en Lång eller obegränsad utsträckning i tiden Någon form av disciplin och kontroll Misstanke om allvarliga kriminella handlingar Verksamhet på internationell nivå Användande av våld eller andra metoder för hot Användande av kommersiella eller affärsmässiga strukturer Deltagande i penningtvätt Otillbörlig påverkan på politik, medier, offentlig förvaltning, rättsliga myndigheter eller ekonomi Strävan efter vinning och/eller makt I alla ärenden som Stockholmspolisen varit inblandad i, har de kriminella sysslat med annan brottslighet parallellt med sin människohandelsrelaterade brottslighet. Helt eller delvis enligt den ovan uppräknade definitionen. Att kalla dem multikriminella är ingen underdrift. Vi har vant oss vid att det i det vanliga polisarbetet alltid är någon som tycker att polisen gör ett bra arbete. Att det är någon som är lättad och tacksam över det faktum att polisen kommer till deras undsättning. I samband med ett lägenhetsbråk kan det vara skrämda men lättade barn som känner trygghet när polisen kommer. Vid ett rån är det självklart den som rånats. När två fyllerister slåss kanske det åtminstone är den ene kontrahentens hund som känner tacksamhet för litet lugn och ro. I fråga om människohandel är det ofta på det sättet att ingen är intresserad av polisens arbete. Givetvis är inte köparna särskilt villiga att visa upp sig. Hallickarna ser ingen vinst i att bli påkomna. Men detta gäller även dem som utsätts i hanteringen, oftast kvinnor, på grund av pengabehovet. Det kan vara unga personer med prostitutionserfarenheter, som tvingats sälja sig under kortare eller längre tid. Kvinnor och barn som sålts tjugofyra timmar om dygnet, sju dagar i veckan. Hjälpa eller stjälpa? När arbetet mot människohandel tog fart i Stockholms län för drygt sex år sedan hade de inblandade poliserna, socialarbetarna, åklagarna med flera, en bild av att de genom sina insatser räddade människor. Att polisen dragit en lans för ett brottsutsatt offer vars tillvaro varit helvetisk. Vid en sådan insats förväntar sig hjältarna givetvis en enorm tacksamhet och tillgivenhet från dem som de har räddat. Det paradoxala är att dessa myndighetsrepresentanter oftast möts av rakt det motsatta. Hur förklarar man för ett offer att denna/denne är ett offer när hon/han inte ser själv sig som ett? Hur hjälper man någon som inte vill bli hjälpt? Hur tacklar du själv, som tjänsteman, det faktum att den du har en bild av att du hjälper inte vill ha din hjälp? En person som kanske till och med föraktar dig. Någon som säger att du är ett avskum som förstört hennes/hans liv. En tjänsteman som trots goda intentioner, uppfat- MÄNNISKOHANDEL 7 - UR ETT POLISIÄRT PERSPEKTIV

8 tas som en som bara förstör för den som tjänstemannen vill hjälpa. Under följande avsnitt ska vi försöka redogöra för en del av de erfarenheter vi som poliser samlat på oss under de gångna åren i frågan hur ett bra omhändertagande av traumatiserade brottsoffer kan te sig. Bakgrund till problematiken I princip alla förhörda kvinnor i de ärenden som hanterats inom människohandelsområdet i Stockholm har mycket svåra trauman bakom sig tidigare i livet. Svensk forskning på området säger att cirka 70 procent av alla personer med prostitutionserfarenhet varit utsatta för olika former av sexuella övergrepp. Vår erfarenhet är att den siffran är ännu högre när det gäller personer som kommer utomlands ifrån. Dock med den anmärkningen att en hel del av de brottsutsatta istället för att ha utsatts för sexuella övergrepp, kommer från mycket socialt dysfunktionella familjekonstellationer. Tidigt i livet har kanske föräldrarna lämnat sitt barn att leva med en äldre släkting för att de själva haft fullt upp med att underhålla ett eget missbruk. Alternativt har barnen bott kvar hemma med alkoholism, misshandel och inte sällan även sexuella övergrepp. Tidiga kränkningar, ofta en orsak De brottsutsatta har många gånger kränkts på sådana sätt att det är helt omöjligt för dem att fungera i en normal kontext. Att utsättas för olika former av övergrepp skapar ett självförakt och en oförmåga att se sig själv som en egen individ med rätt att själv bestämma över sitt liv. Sexuella övergrepp gör dessutom att den utsatta tidigt i livet sexualiserar sin tillvaro genom att anse sig endast duga till olika sexuella aktiviteter och då alltid på andra människors villkor. Många av de brottsutsatta i de svenska ärendena berättar att de oftast mycket tidigt i livet utnyttjats för sexuella ändamål. Det kan vara i mindre kretsar i lokalsamhället varifrån de kommer. Detta gör dem till lätta villebråd för hallickar som vill profitera ytterligare på dem. Andra beskriver en bild av ett genombrott i prostitutionen som kommer senare i livet och då som en konsekvens av att de inte sett att de haft något annat val, där och då. Och eftersom de har en tidigare erfarenhet av att utnyttjas sexuellt är steget inte långt att gå. I Sverige är de brottsutsatta i människohandelsärendena sällan helt och hållet vilseledda. Än mer ovanligt är att de kidnappats hit. Luras till Sverige Stockholmspolisens erfarenheter säger att de som kommit till Sverige och involverats i prostitution vet att de ska komma till ett visst ställe för att utnyttjas för sexuella ändamål. Dock vet de inte att de inför sin resa kommer att sättas i skuld till hallickarna. En skuld som snarast möjligt måste regleras. Flera nigerianska kvinnor har vittnat om hur de börjat som sexslavar med en skuld på euro. En summa som de kan få betala av i års tid om de överhuvudtaget överlever. De vet inte att de kommer att utnyttjas sexuellt av hallickarna och deras bekanta. De känner inte till 8 COPSAT

9 att den bild av en ekonomisk uppgörelse mellan dem och organisatörerna, kraftigt skiljer sig från den verkliga, slutgiltiga uppgörelsen. De vet vidare inte att de förväntas vara tillgängliga för sina sexköpare 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan. Att det inte går att välja sina sexköpare. Att sexköpare i vissa förekommande fall kommer att råna eller våldta kvinnan de köper alternativt både och. De vet inte att de inte kan bestämma över när de får komma hem. Ofta utan utbildning Utbildnings- och den generella bildningsnivån hos de brottsutsatta är oftast tämligen låg. Bilden av den universitetsstuderande kvinnan, som för att finansiera sina studier, säljer sin kropp har vi i princip aldrig sett. Många är de som säger att det är för att finansiera studier. Men det förefaller vara en myt för att de inför sig själva ska få en mer uthärdlig känsla av sina egna göranden, de övergrepp som de utsätts för. Själv har jag endast mött en person som faktiskt studerade under de sex år som jag arbetat med människohandelsproblematiken. Det är snarare så att de sällan eller aldrig haft ett vanligt lönearbete. De arbeten de haft har många gånger varit arbeten där vanliga regler och villkor saknats. I detta inryms även vetskap och kunskap om den omkringliggande världen. Geografi, kunskap om samhällen och deras konstitution, språk med mera saknas oftast helt. Känslan att dessa människor i stor utsträckning tycks leva ur i hand i mun, en dag i taget, timme för timme är högst påtaglig. Sociala nätverk och språk saknas till stora delar helt eller delvis. En kvinna från Rumänien påträffades i samband med en spaningsinsats mot en lägenhet i Sollentuna norr om Stockholm. Kvinnan hade en välformulerad annons utsatt på Internet. Hon utnyttjades av sexköpare i lägenheten och fördes till sexköparna på så kallade outcalls. När vi gjorde tillslag mot lägenheten och grep den enda person som kontrollerade kvinnan gjorde vi en smärtsam upptäckt. Det visade sig att den rumänska kvinnan inte hade gått i skola mer än två år. Hon hade inga språkkunskaper, ens på sitt hemlands språk. Vidare hade hon förutom hallicken, även hon en kvinna, inga sociala nätverk varken i Sverige eller Rumänien. Detta visade sig gälla även för Rumänien. På grund av sin ringa skolunderbyggnad hade hon heller ingen uppfattning om hur det samhälle hon kom ifrån fungerade i fråga om de mest grundläggande saker. Slutligen hade hon ingen uppfattning om sin omgivande geografi. Kvinnan trodde på fullaste allvar att hon befann sig i Sydafrika. Hon berättade hur hon körts i en bil från Rumänien, genom flera länder. Länder vars namn hon inte kunde ange. Och slutligen hamnat i det hon trodde var Sydafrika. Utifrån en sådan berättelse är det inte konstigt att de här människorna är lätta att hantera för människohandlare. Andra exempel är brottsutsatta som trott att de ska få upp till fem års fängelse om de ertappas i prostitution av svensk polis. Det är brottsutsatta som inte känner till att alla människor i en demokratisk rättsstat har rätt till en rättvis prövning av sitt ärende. Brottsutsatta som överhuvudtaget inte på MÄNNISKOHANDEL 9 UR ETT POLISIÄRT PERSPEKTIV

10 något sätt kan redogöra för sitt eget lands parlamentariska läge eller statsskick. Mot bakgrund av detta är det på sin plats att resonera utifrån vad som är att anse som en frivillig handling och vad som är ett tvång. För att kunna problematisera kring detta behövs en redogörelse för den mest relevanta och viktigaste lagstiftningen, människohandel, koppleri och sexköp. Brottsbalken 4 kap 1 a, människohandel 1 a Den som, i annat fall än som avses i 1 genom olaga tvång, vilseledande, utnyttjande av någons utsatta belägenhet eller med annat sådant otillbörligt medel rekryterar, transporterar, överför, inhyser eller tar emot en person i syfte att han eller hon ska exploateras för sexuella ändamål, avlägsnande av organ, krigstjänst, tvångsarbete eller annan verksamhet i en situation som innebär nödläge för den utsatte, döms för människohandel till fängelse i lägst två och högst tio år. Den som begår en gärning som avses i första stycket mot en person som inte har fyllt arton år döms för människohandel även om inte något sådant otillbörligt medel som anges där har använts. Är ett brott som avses i första - andra stycket mindre grovt, döms till fängelse i högst fyra år. Lag (2010:371). Kedjebrottslighet Initialt ska sägas att människohandel är en brottslighet med flera led. En kedjebrottslighet. Paragrafen har framförallt stort fokus på utsatta kvinnor och barn. Skälet till varför någon handlas med är att personen ska utnyttjas. Rekrytering och transport av de brottsutsatta behöver inte ske mellan länder. Även om det oftast är fråga om gränsöverskridande brottslighet utifrån ett svenskt perspektiv. Det kan även ske inom ett land. För att kunna genomföra åtgärderna mot en specifik person krävs tvång eller så kallade otillbörliga medel. Vad det innebär kommer att beskrivas mer utförligt nedan. Olika moment i lagen Det första momentet i lagen handlar om handelsåtgärderna (vad som görs): Rekrytera Transportera Ta emot Inhysa Överföra (exempelvis mellan bordeller eller mellan hallickar) Redan efter det första momentet kan polisen påbörja en brottsutredning om det går att bevisa att personen skulle komma att utnyttjas. Detta därför att människohandel är en kedjebrottslighet som består av många olika led. Det andra momentet handlar om de otillbörliga medlen (hur det görs) och dess syfte för att: få offren att underkasta sig betvinga eller underkasta offrens vilja eller inkräkta på deras valmöjligheter alternativt utnyttja att de inte har några valmöjligheter kontrollera offrets fria och verkliga vilja 10 COPSAT

11 föra bort offren mot deras vilja vilseleda angående förutsättningarna missbruka sin ställning eller på annat otillbörligt sätt påverka Gemensamt är att offrens utsatta situation utnyttjas och att inga andra alternativ ges Utgångspunkten är att få de brottsutsatta att underkasta sig gärningsmannens vilja. Detta genom att antingen tvinga dem, inkräkta på deras valmöjligheter alternativt utnyttja det faktum att de utsatta inte har några valmöjligheter. Gärningsmannen får inflytande över de utsattas egna vilja genom att få dem att underkasta sig handelsåtgärden. Detta inflytande begränsar de utsattas valmöjligheter otillbörliga medel. Det tredje momentet handlar om syftet med handeln (varför det görs) genom: att någon form av utnyttjande planeras, som sexuellt utnyttjande, tvångsarbete, organhandel eller krigstjänst att syftet med utnyttjandet kan involvera en ekonomisk vinning att offrets verkliga valmöjligheter ter sig begränsande för offret I fråga om syftet med handeln förutsätts att någon form av utnyttjande ska ske. Det kan vara utnyttjande för sexuella ändamål. Här ryms även sådana ändamål där en person utnyttjas sexuellt av en enskild människa. Det behöver alltså inte vara för prostitutionsändamål. Andra utnyttjanden är att den brottsutsatte tvingas arbeta mot ingen eller mycket ringa ersättning under mycket besvärliga förhållanden. Det kan också vara för tiggeriändamål eller att en person kan utnyttjas för att dennes organ ska opereras ut. Syftet kan också vara att utnyttjas för krigstjänst. Syftet med utnyttjandet behöver nödvändigtvis inte innebära att de som utnyttjar en viss person behöver tjäna något på utnyttjandet. De behöver inte göra någon vinst även om det förstås är en omständighet som stärker graden av brottets allvarlighet. Brottsbalken 6 kap.12, koppleri, grovt koppleri 6 kap. 12 Den som främjar eller på ett otillbörligt sätt ekonomiskt utnyttjar att en person har tillfälliga sexuella förbindelser mot ersätt-ning, döms för koppleri till fängelse i högst fyra år. Om en person som med nyttjanderätt har upplåtit en lägenhet får veta att lägenheten helt eller till väsentlig del används för tillfälliga sexuella förbindelser mot ersättning och inte gör vad som skäligen kan begäras för att få upplåtelsen att upphöra, skall han eller hon, om verksamheten fortsätter eller återupptas i lägenheten, anses ha främjat verksamheten och dömas till ansvar enligt första stycket. Är brott som avses i första eller andra stycket att anse som grovt, döms för grovt koppleri till fängelse i lägst två och högst åtta år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om brottet avsett en verksamhet som bedrivits i större omfattning, medfört betydande vinning eller inneburit ett hänsynslöst utnyttjande av annan. Lag (2005:90). MÄNNISKOHANDEL 11 UR ETT POLISIÄRT PERSPEKTIV

12 Människohandel eller koppleri? Många ärenden som initialt rubriceras som människohandel slutar ofta med koppleri alternativt grovt koppleri. De olika brottsrubriceringarna och det faktum att människohandel hör till brott mot frihet och frid medan koppleri hör till sexualbrotten, gör att det är svårt att skilja dem åt. Brotten går in i varandra och det finns risk för att en sammanblandning med vad som är vad när en bedömning görs i rubriceringsfrågan. Människohandelsbrottet är alltså ett brott som i första hand handlar om att någon inkräktar på en annan människas rätt till frihet. När det gäller koppleribrottet är det inte så. Enligt lagstiftningen är det inte fråga om att någons utsatta belägenhet utnyttjas eller att man inkräktar på en persons rätt till frihet. Detta är en mycket stor skillnad. Emellertid är det så att många domar gällande framförallt grova kopplerier har innehållit skrivningar som gör gällande att den brottsutsatta utsatts på ett sätt så att dennes rätt till frihet och frid inskränkts. Detta är enligt vår uppfattning mycket olyckligt och skapar en slags konkurrens mellan de olika lagarna. I synnerhet de grova kopplerierna benämns många gånger inte enligt sin rätta benämning människohandel. Koppleri främjande av prostitution Det som kan sägas om koppleri är att det handlar om ekonomiskt utnyttjande av en person som har tillfälliga sexuella förbindelser mot ersättning. Det vill säga att någon främjar prostitution. Underlättandet kan vara genom att upplåta en plats där den som utnyttjas i prostitution kan vara och ta emot sina sexköpare. Det kan också vara att man underlättar i kontakten för en sexköpskund att komma i kontakt med en person som utnyttjas i prostitution. Till exempel en hotellportier som bokar ett möte för en gästs räkning eller en taxichaufför som kör en taxikund till en person som utnyttjas i prostitution, med anvisning från sexköparen att just köra till någon som kan sälja en sexuell tjänst. Främjandet kan också vara att någon förmår en annan att utnyttjas i prostitution. Att transportera personer som utnyttjas för sexuella ändamål eller hämta sexköpare åt desamma är ett främjande. Att vakta för att den som utnyttjas i prostitution inte ska råka illa ut och få sina pengar är också att främja prostitution. Att hyra ut en lägenhet och veta om vad som sker i lägenheten, att sexuellt utnyttjande saluförs, är också att främja. Det ekonomiska utnyttjandet behöver nödvändigtvis inte vara vinstgivande. Det behöver heller inte vara just pengar som utgör vederlaget. Även tillfälliga och högst enstaka tillfällen räknas. I kopplerilagstiftningen omtalas också frågan om tvång och förledande. Detta är dock inte nödvändigt i fråga om främjandet. 12 COPSAT

13 Grovt koppleri Ett exempel på att ett koppleri är grovt är att det är en stor omfattning på verksamheten. Det kan också vara att det är en stor ekonomisk vinning för den som utnyttjar. I talet om grovt koppleri kan också människohandelsliknande inslag vara något som utgör grovt brott. Att någon utvecklar ett drogberoende är även det en försvårande omständighet eller om den prostituerade misshandlas eller hotas svårt och om den brottsutsatta är handikappad. Brottsbalken 6 kap. 11 köp av sexuella tjänster 6 kap. 11 Den som, i annat fall än som avses förut i detta kapitel, skaffar sig en tillfällig sexuell förbindelse mot ersättning, döms för köp av sexuell tjänst till böter eller fängelse i högst sex månader. Vad som sägs i första stycket gäller även om ersättningen har utlovats eller getts av någon annan. Lag (2005:90). Stockholmspolisens kommission mot människohandel anser att den svenska lagen som förbjuder köp av sexuella tjänster är ett av de bästa hjälpmedlen i kampen mot människohandeln. Lagen förbjuder köp av en sexuell tjänst men inte försäljning. Finessen med lagstiftningen är att den slår mot efterfrågan. Utan efterfrågan, inget utbud. Lagen gör det också möjligt för polisen och åklagarna att för domstolen bevisa en hel kedja brott som börjar med att någon efterfrågar en sexuell tjänst. Lagen gör det också möjligt att visa den täta sammankopplingen mellan sexköparen och den grova organiserade brottsligheten. Sexköparen är en sponsor av grov organiserad brottslighet. Samtidigt som denne medverkar till att förstöra livet för den som utnyttjas i prostitution. Det är i stora drag högst vanliga och representativa män som köper sex. Vilka är då köparna? Stockholmspolisen är av den uppfattningen att köparna i stora drag är vanliga män. Det är i princip bara män, och de lever till synes normala liv med normala arbeten och ekonomier. Det finns förstås alltid undantag, men det kan klart slås fast att det inte är fråga om män som exempelvis är handikappade eller män som sammanlever med sina mödrar, som köper sex i någon större omfattning. Detta är ett argument som nämligen ofta framförs. Just det att det är fråga om personer som inte kan få sex på annat vis. Varför köper människor sex? Det finns många forskningsrapporter och uppfattningar i frågan. Stockholmspolisens MÄNNISKOHANDEL 13 - UR ETT POLISIÄRT PERSPEKTIV

14 kommission mot människohandel som 1 mars 2011 blev en sektion har under flera år fortbildats i ämnet, lyssnat, läst och lärt. Fokus har hela tiden riktats mot det som föder och göder problemet med människohandeln, efterfrågan. Däribland har Stockholmspolisens kommisson mot människohandel tagit intryck av Sven-Axel Månssons rapporter om könsköparna (t.ex. Månsson, Sven-Axel & Linders, Annulla, Sexualitet utan ansikte. Könsköparna Stockholm: Carlsson & Jönsson bokförlag AB). Några svar på varför vissa personer köper sex har också utkristalliserat sig i vår dagliga kontakt med sexköparna. Vi kan här se att det dels handlar om de män som har ett behov av att köpa någon en halvtimme, en timme i syfte av att ha kontroll och äga en viss specifik situation, i det här fallet själva sexualakten. Det är enligt vår erfarenhet kanske inte alltid fråga om att det är just efterfrågan på sex som är det avgörande utan snarare möjligheten till ett maktutövande gentemot en annan person som inte har något frivilligt val. Här är maktutövandet en faktor. Detta maktutövande manifesteras genom sexualakten. Oftast hänvisar dessa köpare till sexuell nöd, bristen på sex från partnern. Alternativt bristen på den typ av sex som köparen specifikt vill ha. Detta förefaller dock ganska ofta som en felaktig förklaringsmodell. En annan typ av sexköpare är sexmissbrukaren. Sexmissbrukaren har ett missbrukarbeteende som vilket missbrukarbeteende som helst. Köpen av sexuella tjänster ödelägger förutom den som utnyttjas i prostitution även köparens liv. Köparen köper sex för snart sagt alla sina pengar. Köparen har inte förmåga att tänka på annat än planeringen för nästa sexköp och genomföra dem. Dessa personer kommer ofta efter att de ertappats till insikt om sin problematik. Till skillnad från den först beskrivna gruppen har de här personerna med rätt hjälp möjlighet att nå insikt och få förutsättningar att komma till rätta med sin problematik. Andra grupper som köper sex är de som är nyfikna. De genomför kanske sexköpet av oförstånd. Det kan också vara personer som till följd av grupptryck, exempelvis i samband med en resa tillsammans med andra män som köper sex, går till en som utnyttjas i prostitution. Klart är dock att ingen skulle prostituera sig utan sexköpare. Inga människohandlare eller hallickar skulle bjuda ut människor för försäljning om det inte fanns en efterfrågan. VARFÖR/VEM KÖPER SEX Inga Quasimodo-typer Inte mannen som delar säng med sin mamma En vanlig man mellan 20 och 70 år Genom sexköpet kan sexköparen manifestera makt Många har klara personlighetsstörningar En del är sexmissbrukare En del nyfikna Finansier grov organiserad brottslighet 14 COPSAT

15

16 Hallickarna I Sverige finns olika sätt att bedriva hallickverksamhet på. Den mest rotade och gängse bilden av en hallick är den där han står i päls vid ett gathörn hängandes vid sin Cadillac med ett buffelhorn på motorhuven. Bredvid honom kvinnor i korta kjolar och höga stövlar. Den bilden stämmer inte med verkligheten. En hallick kan vara den som finns i anslutning till de kvinnor på gatunivå som han utnyttjar ekonomiskt, men det är oftast ganska svårt att identifiera dem för en utomstående. Detta eftersom en hallick också kan vara en kvinna som även hon utnyttjas i prostitution tillsammans med sina medsystrar. Den vanligaste hallicken ser dock inte ut på något utav de ovan uppräknade sätten. Hallicken håller sig idag så långt ifrån dem som utnyttjas för sexuella ändamål som det bara är möjligt. Detta är delvis en konsekvens av att polisen lagt ner mycket arbete på att komma åt hallickarna och att leda befrämjandet av prostitutionen i bevis. Det är också en konsekvens av att hallickarna har märkt att människor går att styra utan att de nödvändigtvis måste ha full kontroll på sina kvinnor. Anledningen till detta kommer att redovisas mer utförligt längre fram i texten. Hallickarna kan finnas och verka i det direkta närområdet, men de kan också befinna sig i en annan stadsdel eller på en annan ort, land eller till och med i en annan världsdel. Svenska exempel finns där hallickar fjärrstyrt sina kvinnor från andra länder, som Ryssland och Australien. Förmögenhetsöverföringen kan ske genom att hallicken besöker den plats som den som utnyttjas i prostitution befinner sig på. Den kan också ske genom möten. Det kan även gå till så att den som utnyttjas i prostitution lämnar över pengar på ett visst förutbestämt ställe. Ett sätt som blivit vanligt de senaste åren är att den som utnyttjas i prostitution lär sig att föra över sina pengar via överföring mellan bankkonton eller användande av Western Union, Forex eller liknande. I och med att hallicken i större utsträckning håller sig borta från kvinnan, innebär det också att det blir allt vanligare att kvinnan måste svara i telefon själv och boka in sexköpare. Kvinnan får också i större utsträckning än tidigare utforma sina egna annonser på Internet efter tydliga direktiv från sin hallick. Hallicken som en beskyddare för sina kvinnor och som mot sin närvaro och beskydd får ta del av kvinnornas intäkter, finns alltså i princip inte längre. Det kan tyckas paradoxalt att ett av de bärande fundamenten för hallickens roll idag i princip helt är borta samtidigt som den andra delen, att få ta del av intäkterna, ändå kan vara kvar. Detta kan enbart förklaras med att hallicken hela tiden har ett underliggande hot gentemot kvinnan. Reella eller upplevda hot. Hallicken har en förmåga att kunna utnyttja kvinnans utsatta situation. Tidigare i texten har bakgrunden till den som har erfarenhet av att utnyttjas i prostitution be- 16 COPSAT

17 skrivits och det är de svåra bakomliggande historierna som hallicken kan utnyttja. Hallicken ser till att kvinnan får känslan av att de inte kan lita på någon annan än sin hallick. Att hallicken är den enda som bryr sig om dem. Det skapar en normaliseringsprocess och den som utnyttjas i prostitution tror tillslut att det är normalt att ta emot sexköpare 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan. Hallicken vinnlägger sig också om att de själva är den enda person som kvinnan kan lita på, och ser till att kvinnan helt saknar sociala nätverk på den plats där de placerats. Hallickarna berättar också hemska historier om vad som ska hända med kvinnan som utnyttjas i prostitution som denna går till polisen eller berättar för någon annan. Frivillighet eller tvång Kort kan sägas att kvinnor som utnyttjas i prostitution är traumatiserade och/eller har ett självskadebeteende. Stockholmspolisen talar om att de har ett yttre, alternativt ett inre tvång. Ibland kan de två drivkrafterna verka tillsammans. Det yttre tvånget är givetvis mycket lättare att se. Det inre tvånget är svårt för en utomstående att se. Följande kapitel ska försöka beskriva det yttre tvånget men framförallt det inre. Yttre tvång Det yttre tvånget innebär att någon på ett mycket radikalt sätt vilseleder en människa att tro att något ska bli på ett sätt, men som visar sig bli något helt annat. Exempelvis en ung kvinna som i sitt hemland förespeglas att hon ska arbeta som städerska eller barnflicka utomlands. Väl där visar det sig att hon istället ska sälja sexuella tjänster. Ett annat exempel är en kidnappning. Personen som tas med våld tvingas iväg och bemästras på sådant sätt att denna blir hanterlig för sina banemän. Ett tredje alternativ kan vara en flicka som säljs av sina föräldrar eller en nära anhörig. När det gäller ovan uppräknade exempel är det få eller ingen som inte kan hålla med om att det är människohandel det handlar om. Det är den bild de flesta människor, världen över, har av människohandeln. Kort kan sägas att kvinnor som utnyttjas i prostitution är traumatiserade och/eller har ett självskadebeteende. Inre tvång Vad är då människohandeln som uppkommer som en konsekvens av ett inre tvång? Ett inre tvång är något som är mycket svårare att sätta ord på och därför svårare att förstå. Det handlar om subtila psykologiska processer. Vi menar dock att det inte är särskilt svårt att förstå. Erfarenheten säger oss också att detta är den vanligaste formen. En människa med en bakgrund av svår social misär, där det allt som oftast också finns sexuella övergrepp med i bilden, kommer inte att behöva särskilt mycket yttre tvång för att bli medgörlig gentemot sina hallickar. En sådan person anser sig inte vara värd annat än att utnyttjas när helst någon vill utnyttja henne. En sådan människa går i osynliga koppel, lever i osynliga fängelser i förhållande till sina hallickar. MÄNNISKOHANDEL 17 UR ETT POLISIÄRT PERSPEKTIV

18 Profilering I fråga om att profilera, identifiera och upptäcka människohandelsbrott samt grova kopplerier, har erfarenheten givit Stockholmspolisens kommission mot människohandel många handfasta och konkreta exempel på indikatorer. Mycket av sättet att identifiera ett pågående människohandelsbrott/kopperibrott, går att jämställa med det arbete som bedrivs inom narkotikabekämpningen. Även många av de tips som inkommer till polisen påminner om de tips som kommer in när allmänheten tipsar om misstänkta narkotikabrott. Var håller de hus? Människohandels- och koppleribrottet kan ske från gatan, lägenheter, hotell eller genom så kallade outcalls. Outcalls innebär att den som utnyttjas för sexuella ändamål åker till en sexköpare, hem till denne eller till ett hotell eller liknande. I samband med kontakterna mellan sexköparen och den som utnyttjas i prostitution händer det inte sällan att allmänheten hör av sig med tips till polisen. Det kan vara fråga om tips om så kallat spring till en viss lägenhet eller ett visst hotellrum. Spring som utgörs av företrädesvis män vilka besöker den omtalade adressen under tämligen korta besök. Besöken brukar vara mellan fem minuter upp till cirka en halvtimme. Längre besök, såsom en timme eller en hel natt, förekommer givetvis också. Det är sådana besök som människor oftast lägger märke till. En annan indikation kan komma vid exempelvis en fordonsförarkontroll. En äldre man tillsammans med två mycket yngre kvinnor som dessutom båda sitter i bilens baksäte, kan vara ett tecken på att något inte stämmer. Vid samtal med sådana personer kan det oftast märkas att de inte har någon som helst uppfattning inbördes om vad personerna i bilen heter, hur gamla man är eller var de andra kommer ifrån. PROFILERING Frekventa besök i en viss lägenhet/hus Hur ser platsen ut, säng, sexhjälpmedel, kondomer, potensmedel, papperskorg Utländska medborgare, vad har de för berättelse om varför de är i landet/ på platsen Vid trafikkontroll, dela på personerna, kolla av hur de känner varann, är uppgifterna samstämmiga? Mot bakgrund av vad som behandlats tidigare är det inte särskilt svårt att initialt profilera ut människor i riskzonen. En människa som vuxit upp i en social misär, med dålig skolunderbyggnad, en dålig grad av omvärldskunskap och små språkkunskaper, löper större risk att hamna i klorna på en människohandlare än andra. Stockholmspolisen har både på egen hand och i samverkan med andra myndigheter bedrivit ett arbete under flera år som går ut på att profilera ut personer i riskzonen. Det finns olika sätt att bekämpa prostitution och människohandel. Ett sådant sätt 18 COPSAT

19 är att göra det oattraktivt för människor att komma till en viss region. I det här fallet Stockholmsregionen. Profilering går att göra redan i samarbete med resebolagen. Om inte annat med andra uniformsmyndigheter som tull och Kustbevakning. Hur hittar man de brottsutsatta? Erfarenheten är att unga kvinnor med lite packning är en första indikation. Har de dessutom lite pengar är det ytterligare en indikation. För att vidare bygga upp detta kan konstateras att vad de har med i sin packning kan avgöra mycket. En packning innehållande mycket underkläder av mer erotisk utformning kan göra att misstanken stärks. Om det dessutom är så att personen i fråga medför stora förpackningar preventivmedel och andra sexhjälpmedel är det i princip helt klart att det är fråga om någon form av prostitutionsverksamhet. Många av dessa personer kan vidare inte redogöra för vart de ska i det land de anländer till. De kan heller inte berätta något om de personer de ska träffa, bara att det är någon/några som ska hämta dem. De kan heller inte berätta något om vart de ska. Oftast vet de inte om de ska tillbringa sin tid i Sverige i Stockholm eller Stockholmsområdet. Efter en sammanvägd bedömning kan myndigheter redan här ha så mycket underlag så att personen i fråga avvisas från landet enligt 8 kap, 8 2 p UtL. Är det så att man i det läget inte har ett spaningsärende eller någon underrättelse är detta en bra brottspreventiv åtgärd. Sverige har visat att det inte är en bra idé att komma hit för att prostituera sig. Uppfattning är att om detta förfaringssätt tillämpades av alla länder som i någon utsträckning är mottagarländer så skulle det enskilt verka brottspreventivt och brottsbekämpande. Givetvis hjälper inte detta de som är offer i hanteringen på något omfattande plan, men det gör möjligheterna att komma in i prostitutionen alternativt fortsätta i den, mycket svårare. Spaning Under spaningsfasen kommer de poliser som tittar på de brottsutsatta se mycket utav det som beskrivits ovan. De kommer att se utsattheten. De kommer att se hur de brottsutsatta går helt i förövarnas ledband. Ett viktigt moment är att visa för den som sedan ska arbeta vidare med ärendetpolisens utredare, åklagarna och sedermera även domstolen att de brottsutsatta verkligen är kontrollerade och inte har andra alternativ till sin tillvaro. Även om en människa till synes är helt fri kan hon ändå vara helt i händerna på sin/sina förövare. Spaningen måste visa att det inte finns alternativa livsformer. Att den brottsutsatta är tillgänglig 24 timmar per dygn, sju dagar i veckan. Spaningen måste visa att det är helt omöjligt att planera ett vardagligt, privat liv. Att inga normala sociala kontakter finns. Livet är helt inriktat på att tillfredsställa den sexköpare som ringer, närhelst denne ringer. Enligt vårt förmenande är den brottsutsatta i det läget helt i händerna på sina gärningsmän ett offer för människohandel. Alldeles oavsett vad domstolen sedan dömer på. MÄNNISKOHANDEL 19 UR ETT POLISIÄRT PERSPEKTIV

20 Spaningsarbetet ska sedan, givetvis, visa på kontakter mellan de som organiserar och de som utför arbetet. Försöka dokumentera förmögenhetsöverföringar. Försöka visa att order delas ut om hur och på vilket sätt som personerna ska agera i förhållande till sina gärningsmän och sexköpare. Kontakter som kan ske såväl fysiskt, som på telefon eller över Internet. Vanligare idag är att kontakter sker genom fjärrstyrning av de brottsutsatta. Gärningsmännen har lärt sig att det är försvårande för dem om de visar sig tillsammans med sina brottsutsatta. Involvera socialtjänsten tidigt En positiv erfarenhet är att redan på spaningsstadiet involvera socialtjänsten. I Sverige finns den möjligheten. Detta är bara möjligt när det finns en myndighet att agera mot. Finns inte det ser jag det som svårt. Involverandet går ut på att underrätta socialtjänsten om vad som är i annalkande. Spaningsverksamhet ger en mycket god bild av människor. Kan polisen i det läget förmedla en bild av en människa som underlättar en framtida förundersökning och, framförallt, behandling av människohandelsoffer, har samhället och den enskilde mycket att vinna. Tillslag Ett tillslag, dagen då polisen bestämmer sig för att avbryta en brottslig verksamhet, präglas allt som oftast av ett stort mått av kaos för de inblandade. Ett kaos för såväl de brottsutsatta, de misstänkta som för de inblandade myndighetspersonerna. Tillslaget ska syfta till att dels gripa de misstänkta, dels beslagta information som kan vara till nytta för utredningen, tillslaget ska också dokumentera de förhållanden som framförallt de brottsutsatta levt under. Ett högt taktiskt förhållningssätt är av vikt. Detta för att inte riskera att personer avviker, att viktigt bevisning förstörs eller för att någon/några skadas. Med andra ord blir ofta våldsnivån hög. Detta är ingen bra grund för de förhör som ska följa. Många gånger är de inblandade upprivna och chockade. De får en avog inställning gentemot dem som kommer till deras undsättning. BESLAG Filma/fotografera lägenheten/lokalen Ta datorer, mobiltelefoner, pass, biljetter, anteckningar (försäljningsanteckningar), pengar, foton, videofilmer, kläder till exempel sådant som används vid fotografering för annonser, kondomer (ej begagnade) och glidmedel, i beslag. Fotografera/ filma papperskorgar med begagnade kondomer. 20 COPSAT

Människohandel Kajsa Wahlberg, Kommissarie, Polismyndighetens Utvecklingsavdelning

Människohandel Kajsa Wahlberg, Kommissarie, Polismyndighetens Utvecklingsavdelning Människohandel 2015-03-24 Kajsa Wahlberg, Kommissarie, Polismyndighetens Utvecklingsavdelning 1 Polismyndighetens arbete Rikspolisstyrelsen (RPS) utsågs 1997 till Nationell Rapportör (NR) i frågor som

Läs mer

SEXHANDELN människohandel, koppleri och prostitution. Ur ett svenskt perspektiv

SEXHANDELN människohandel, koppleri och prostitution. Ur ett svenskt perspektiv SEXHANDELN människohandel, koppleri och prostitution Ur ett svenskt perspektiv Struktur Vad är människohandel, koppleri, prostitution och sexköp? Hur vanligt är det och hur hänger sexhandeln ihop? Processen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i brottsbalken; SFS 2005:90 Utkom från trycket den 15 mars 2005 utfärdad den 3 mars 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om brottsbalken dels att

Läs mer

Märta C. Johansson Örebro universitet

Märta C. Johansson Örebro universitet Märta C. Johansson Örebro universitet Att identifiera människohandel o För anmälan & förundersökning Att få utsatta att vilja vittna För åtal Att tillämpa brottet i domstol o För ansvar Vad gäller att

Läs mer

Råd och stödteamet sexuella tjänster. Länskoordinator mot människohandel Skåne Lisa Green

Råd och stödteamet sexuella tjänster. Länskoordinator mot människohandel Skåne Lisa Green Råd och stödteamet sexuella tjänster Länskoordinator mot människohandel Skåne Lisa Green Vad säger lagen? 6 kap. Om sexualbrott 11 Den som skaffar sig en tillfällig sexuell förbindelse mot ersättning,

Läs mer

Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn » 1 «

Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn » 1 « Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn» 1 « Till dig som är god man Många gånger anmäls inte brottet människohandel även om det idag är världens tredje största brottsliga

Läs mer

Misstänkt människohandel med barn

Misstänkt människohandel med barn Misstänkt människohandel med barn Nationell kartläggning 2015 Märta C. Johansson, Docent, Örebro universitet Människohandel med barn Nationell kartläggning 2012-2015 Länsstyrelsen i Stockholm: Uppföljning

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2456. Rättspolitik. Sammanfattning. Innehållsförteckning. Enskild motion

Motion till riksdagen: 2014/15:2456. Rättspolitik. Sammanfattning. Innehållsförteckning. Enskild motion Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2456 av Johan Hedin (C) Rättspolitik Sammanfattning Rättspolitiken ska se alla människors lika värde, skydda de som behöver samhällets skydd, straffa brott

Läs mer

Människohandel med barn Nationell kartläggning

Människohandel med barn Nationell kartläggning Människohandel med barn Nationell kartläggning 2012-2015 Märta C. Johansson, Docent vid Örebro universitet Kartläggningen (2012-2015) Länsstyrelsen i Stockholm: Kartläggning om misstänkt människohandel

Läs mer

Brottsoffrens rättigheter. Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel

Brottsoffrens rättigheter. Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Brottsoffrens rättigheter Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Människohandel kränker rättigheterna och påverkar otaliga människors liv i Europa och utanför dess gränser. Ett ökande antal

Läs mer

Ny dom kan ändra synen på människohandel

Ny dom kan ändra synen på människohandel Ny dom kan ändra synen på människohandel Publicerad 2016-03-01 Par dömt till fängelse. En man och en kvinna har dömts för människohandel med en prostituerad trots att offret vare sig varit inlåst eller

Läs mer

Människohandel Kajsa Wahlberg, Kommissarie, Nationella Operativa Avdelningen, UC Stockholm

Människohandel Kajsa Wahlberg, Kommissarie, Nationella Operativa Avdelningen, UC Stockholm Människohandel 2016-10-18 Kajsa Wahlberg, Kommissarie, Nationella Operativa Avdelningen, UC Stockholm 1 Vad är människohandel? Brottet definieras i 4 kap. 1 a Brottsbalken Ett brott mot frihet och frid

Läs mer

Att göra en polisanmälan vad händer sen?

Att göra en polisanmälan vad händer sen? Att göra en polisanmälan vad händer sen? Sammanfattning av seminarium om rättsprocessen Plats: Scandic Crown i Göteborg, 7 november 2014 Arrangör: Social Resursförvaltning, Göteborgs Stad, i samarbete

Läs mer

Kvinnors rätt till trygghet

Kvinnors rätt till trygghet Kvinnors rätt till trygghet Fem konkreta insatser för kvinnofrid som kommer att ligga till grund för våra löften i valmanifestet Inledning Ett av svensk jämställdhetspolitisks viktigaste mål är att mäns

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Justitiekansler Anna Skarhed Konferens om prostitution och människohandel Köpenhamn den 7 8 maj 2011 Förbud mot köp av sexuell tjänst Förbud mot köp av

Läs mer

Kommittédirektiv. Ett starkt straffrättsligt skydd vid människohandel och köp av sexuell handling av barn. Dir. 2014:128

Kommittédirektiv. Ett starkt straffrättsligt skydd vid människohandel och köp av sexuell handling av barn. Dir. 2014:128 Kommittédirektiv Ett starkt straffrättsligt skydd vid människohandel och köp av sexuell handling av barn Dir. 2014:128 Beslut vid regeringssammanträde den 4 september 2014 Sammanfattning En särskild utredare

Läs mer

Stoppa trafficking. LÄNSsTYRELSEN I VÄSTRA GÖTALANDS LÄN

Stoppa trafficking. LÄNSsTYRELSEN I VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Stoppa trafficking LÄNSsTYRELSEN I VÄSTRA GÖTALANDS LÄN HANDELSRUTTER Människohandel förekommer över hela världen. Antal traffickerade till Sverige uppskattades år 2003 till 400-600 kvinnor och barn per

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juni 2013 B 1195-13 KLAGANDE 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2. CJ Ombud och målsägandebiträde: Advokat MJ MOTPART RZ Ombud

Läs mer

Betänkande av arbetsgruppen mot människohandel. 63/2012 Betänkanden och utlåtanden. OSKARI nummer OM 12/41/2011 HARE nummer OM031:00/2011

Betänkande av arbetsgruppen mot människohandel. 63/2012 Betänkanden och utlåtanden. OSKARI nummer OM 12/41/2011 HARE nummer OM031:00/2011 19.10.2012 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Betänkande av arbetsgruppen mot människohandel Ordförande: Janne Kanerva Sekreterare: Mirja Salonen 63/2012 Betänkanden och utlåtanden

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Barns utsatthet på nätet ny lagstiftning mot vuxnas kontakter med barn i sexuella syften

Barns utsatthet på nätet ny lagstiftning mot vuxnas kontakter med barn i sexuella syften Barns utsatthet på nätet ny lagstiftning mot vuxnas kontakter med barn i sexuella syften Ett nytt brott infördes den 1 juli 2009 i brottsbalken kontakt med barn i sexuellt syfte. Den nya straffbestämmelsen

Läs mer

Resande i sexuella övergrepp mot barn

Resande i sexuella övergrepp mot barn Resande i sexuella övergrepp mot barn Ett metodstöd för handläggningen RättsPM 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 HANDLÄGGNING AV ÄRENDEN... 3 2.1 INLEDANDE

Läs mer

SEXHANDELN människohandel, koppleri och prostitution

SEXHANDELN människohandel, koppleri och prostitution SEXHANDELN människohandel, koppleri och prostitution Ur ett svenskt perspektiv Sexhandeln, människohandel, koppleri och prostitution, ur ett svenskt perspektiv. DEFINITIONER OCH BEGREPP INOM SEXHANDELN

Läs mer

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet Ungdomar som är sexuellt utsatta Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet 1 Förekomst sexuell utsatthet Incidens = antal upptäckta fall per år Polisanmälda

Läs mer

SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten

SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige,

Läs mer

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar För att barn och ungdomar i Sverige ska ges möjlighet att växa upp under trygga och gynnsamma förhållanden är det av största

Läs mer

Tjejer är någonting fint och ska inte untyttjas... Elever på Angeredgymnasiet om trafficking och prostitution

Tjejer är någonting fint och ska inte untyttjas... Elever på Angeredgymnasiet om trafficking och prostitution Tjejer är någonting fint och ska inte untyttjas... Elever på Angeredgymnasiet om trafficking och prostitution Den mest integritetskränkande handlingen en individ kan utsättas för måste vara just påtvingade

Läs mer

Tilltalad: efternamn och alla förnamn Tilltalsnamn Yrke/titel 1 ALB Personnr Medborgare i Telefon Tolkbehov

Tilltalad: efternamn och alla förnamn Tilltalsnamn Yrke/titel 1 ALB Personnr Medborgare i Telefon Tolkbehov Stockholms tingsrätt 4:42 Box 8307 104 20 STOCKHOLM TR mål: B 6107-13 Handl.: OVR 1 ALB 2 JB 3 PMLE 4 ME Postadress Gatuadress Telefon E-post Box 70296 107 22 STOCKHOLM Hantverkargatan 25 A 010-562 50

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Ricky Ansell, Statens Kriminaltekniska Laboratorium. Linköping Elena Severin, Åklagarmyndigheten utvecklingsavdelning. Göteborg Mariella Öberg, Nationellt

Läs mer

Bild 1 Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Bild 1 Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen 1 Bild 1 Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed Konferens om prostitution och människohandel i Köpenhamn den 7-8 maj

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

Manual vid misstanke om människohandel - skydd och stöd till människohandelsoffer

Manual vid misstanke om människohandel - skydd och stöd till människohandelsoffer Manual vid misstanke om människohandel - skydd och stöd till människohandelsoffer Vad är det? Manualen är ett dokument som tar avstamp i befintlig lagstiftning och operativt arbete i syfte att erbjuda

Läs mer

Flickors och pojkars utsatthet i migrationsprocessen. Kalmar 21 januari 2016

Flickors och pojkars utsatthet i migrationsprocessen. Kalmar 21 januari 2016 Flickors och pojkars utsatthet i migrationsprocessen Kalmar 21 januari 2016 Länsstyrelsens uppdrag Att utveckla och samordna arbetet mot prostitution, människohandel och sexuell exploatering av barn på

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Förord 5 Inledning 17 Bokens syfte och utgångspunkter 20 Bokens uppbyggnad 21 Del I Bilden av offret 25 1. Vad är ett brottsoffer? 27 Politiska intressen bakom offerdefinitionen 29

Läs mer

Barnahus i Jönköpings län

Barnahus i Jönköpings län Barnahus i Jönköpings län Start våren 2014 Syfte med Barnahus En fysiskt och psykiskt trygg miljö. Myndigheterna/de vuxna kommer till barnet istället för tvärtom. Myndigheter med gemensamt mål. Ett gott

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347-545X Utgivare: chefsjuristen Eva-Lotta Hedin Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Polisens kontaktcenter (PKC); beslutade den 30 augusti

Läs mer

Yttrande av Centerkvinnorna över betänkandet Ett starkare skydd för den sexuella integriteten (SOU 2016:60)

Yttrande av Centerkvinnorna över betänkandet Ett starkare skydd för den sexuella integriteten (SOU 2016:60) Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Diarienummer: Ju2016/06811/L5 Yttrande av Centerkvinnorna över betänkandet Ett starkare skydd för den sexuella integriteten (SOU 2016:60) Sammanfattning Centerkvinnorna

Läs mer

Diarienummer: Ju2016/06811/L5 Föreningen Tillsammans Yttrande till SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten

Diarienummer: Ju2016/06811/L5 Föreningen Tillsammans Yttrande till SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Diarienummer: Ju2016/06811/L5 Föreningen Tillsammans Yttrande till SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten Föreningen Tillsammans är i regel

Läs mer

Trakasserier och kränkande särbehandling

Trakasserier och kränkande särbehandling Trakasserier och kränkande särbehandling Alla medarbetare i Lunds kommun ska erbjudas en trygg arbetsmiljö där alla möts av respekt. I detta ingår att inte utsättas för kränkande särbehandling, sexuella

Läs mer

Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lotta Gustavson Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om en förenklad handläggningsrutin avseende snatteribrott;

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Den här skriften vänder sig till dig som är anställd inom verksamhet i Gävleborgs län vars arbete berör barn och ungdomar. En informationsskrift från Barnahus

Läs mer

Lise Tamm, Internationella åklagarkammaren Stockholm

Lise Tamm, Internationella åklagarkammaren Stockholm Lise Tamm, Internationella åklagarkammaren Stockholm Det första momentet är medel som har använts såsom olaga tvång, vilseledande, med utnyttjande av någons utsatta belägenhet eller annat sådant otillbörligt

Läs mer

Den som inte tror på helvetet på jorden har inte sett den svenska människohandeln. Vi agerar när samhället inte räcker till

Den som inte tror på helvetet på jorden har inte sett den svenska människohandeln. Vi agerar när samhället inte räcker till Den som inte tror på helvetet på jorden har inte sett den svenska människohandeln Vi agerar när samhället inte räcker till DEN SOM INTE TROR PÅ HELVETET PÅ JORDEN HAR INTE BLIVIT LURAD ATT FÖLJA MED SIN

Läs mer

www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN

www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN Jämställdhetsmålen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Lag. RIKSDAGENS SVAR 364/2010 rd

Lag. RIKSDAGENS SVAR 364/2010 rd RIKSDAGENS SVAR 364/2010 rd Regeringens proposition med förslag till lag om godkännande av Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp och till lagar som har

Läs mer

Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap

Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap Vi ska under några veckor arbeta med rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld

Läs mer

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun 2014-09-18 Nf 149/2012 Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Syfte...

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-34

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-34 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 18.12.2008 2008/2144(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-34 Förslag till betänkande Roberta Angelilli (PE414.011v01-00)

Läs mer

Resekurage. Svenskarnas kunskap om sexuell exploatering av barn utomlands Oktober 2014

Resekurage. Svenskarnas kunskap om sexuell exploatering av barn utomlands Oktober 2014 Resekurage Svenskarnas kunskap om sexuell exploatering av barn utomlands Oktober 2014 Om Resekurage Varje år reser hundratusentals svenskar utomlands. På resan kommer många att ofrivilligt se barn som

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 30 mars 2007 B 415-07 I KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART PN Ombud och offentlig försvarare: Advokat GM II KLAGANDE

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott 11 april 2001 PE 286.758/13-35 ÄNDRINGSFÖRSLAG 13-35 FÖRSLAG TILL YTTRANDE av Elizabeth Lynne (PE 286.758)

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätten Inledning Den film du strax ska se har tagits fram av Domstolsverket (DV) för att informera om hur en rättegång i svensk domstol går till.

Läs mer

Människohandel - en ändamålsenlig straffbestämmelse?

Människohandel - en ändamålsenlig straffbestämmelse? Juridiska institutionen Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Programmet för juristexamen Människohandel - en ändamålsenlig straffbestämmelse? Linn Johansson Examensarbete 30p HT 2010 Handledare:

Läs mer

Den svenska sektionens position angående den föreslagna policyn om avkriminalisering av sexarbete

Den svenska sektionens position angående den föreslagna policyn om avkriminalisering av sexarbete Den svenska sektionens position angående den föreslagna policyn om avkriminalisering av sexarbete Den svenska sektionen tar avstånd från den föreslagna policyn om avkriminalisering av sexarbete. Förslagets

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

EXKLUDERING, INKLUDERING OCH OFFERSKAP

EXKLUDERING, INKLUDERING OCH OFFERSKAP EXKLUDERING, INKLUDERING OCH OFFERSKAP KVINNOR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING SOM ÄR UTSATTA FÖR BROTT I PROSTIUTIONSSAMMANHANG JARI KUOSMANEN OCH MIKAELA STARKE, DOCENTER I SOCIALT ARBETE, INSTITUTIONEN

Läs mer

Grov organiserad brottslighet. Jimmy Liljebäck, Polismyndigheten i Jönköpings län

Grov organiserad brottslighet. Jimmy Liljebäck, Polismyndigheten i Jönköpings län Grov organiserad brottslighet Jimmy Liljebäck, Polismyndigheten i Jönköpings län 1 2 Organiserad brottslighet enligt EU:s kriterier Samarbete mellan fler än två personer. Egna tilldelade uppgifter åt var

Läs mer

LAG OCH RÄTT SAMHÄLLSKUNSKAP

LAG OCH RÄTT SAMHÄLLSKUNSKAP LAG OCH RÄTT SAMHÄLLSKUNSKAP MÅL - Du kommer få en inblick i de lagar och regler som vår demokrati vilar på. - Du kommer efter arbetsområdet ha insikt i hur Sveriges rättsväsende fungerar. LAGAR OCH REGLER

Läs mer

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg Att företräda barn. Marianne Ny Överåklagare Utvecklingscentrum Göteborg RÄTTSÄKERHET Den misstänktes rättssäkerhet rätten till fair trial Brottsoffrets rättssäkerhet Rättssäkerhet för barn som brottsoffer

Läs mer

Vår tids arbetarparti Avsnitt Trygghet från våld och brott. Preliminär version efter stämmans beslut

Vår tids arbetarparti Avsnitt Trygghet från våld och brott. Preliminär version efter stämmans beslut Vår tids arbetarparti Avsnitt Trygghet från våld och brott Preliminär version efter stämmans beslut oktober 2007 Trygghet från våld och brott Nolltolerans mot brott Brott innebär en kränkning av människors

Läs mer

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling Lag och rätt Historik Brott förr självmord, otrohet, annan religiös tro även samma som idag som mord, stöld Straff förr fredslös, även kroppsliga som spöstraff, dödstraff och som idag fängelse Sista avrättningen

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till utredningen om översyn av bestämmelsen om människohandelsbrott m.m. (Ju 2006:01) Dir.

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till utredningen om översyn av bestämmelsen om människohandelsbrott m.m. (Ju 2006:01) Dir. Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till utredningen om översyn av bestämmelsen om människohandelsbrott m.m. (Ju 2006:01) Dir. 2006:78 Beslut vid regeringssammanträde den 6 juli 2006 Sammanfattning av uppdraget

Läs mer

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för? Lars Tovsten Från: Josefine Svensson Skickat: den 8 december 2012 17:10 Till: Lars.tovsten@gmail.com Ämne: Re: Förhöret... Här kommer kopian. Den 30 okt 2012 15:46 skrev

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

STOPPA TRAFFICKING. Dokumentation från seminariet den 16/11 2009. Dnr 801-09-66563

STOPPA TRAFFICKING. Dokumentation från seminariet den 16/11 2009. Dnr 801-09-66563 STOPPA TRAFFICKING Dokumentation från seminariet den 16/11 2009 Dnr 801-09-66563 STOPPA TRAFFICKING Människohandel är vår tids slaveri och hänger nära samman med fattigdom och ekonomiska ojämlikheter i

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 2010-03-05 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Ansökan om utvecklingsmedel för arbete mot prostitution och människohandel. Ansökan avser medel som ska fördelas under

Ansökan om utvecklingsmedel för arbete mot prostitution och människohandel. Ansökan avser medel som ska fördelas under Ansökan om utvecklingsmedel för arbete mot prostitution och människohandel. Ansökan avser medel som ska fördelas under 2009-2010 Så här hanterar du det elektroniska ansökningsformuläret Innan du börjar

Läs mer

Varningssignaler och råd

Varningssignaler och råd Varningssignaler och råd Innan första slaget Var uppmärksam på hans kvinnosyn Lyssna när din partner talar om kvinnor i allmänhet, om han kommenterar hur de klär sig och hur han värderar kvinnliga kollegor.

Läs mer

Åtgärdsplan - insatser för en tryggare offentlig miljö i Järfälla

Åtgärdsplan - insatser för en tryggare offentlig miljö i Järfälla Åtgärdsplan - insatser för en tryggare offentlig miljö i Järfälla Bilaga 1 till samverkansöverenskommelse mellan polismyndigheten i Järfälla och Järfälla kommun Oktober 2016 1. SAMVERKANSOMRÅDEN Nedanstående

Läs mer

Allmänhetens erfarenheter och uppfattningar om kränkningsersättning till brottsoffer.

Allmänhetens erfarenheter och uppfattningar om kränkningsersättning till brottsoffer. Allmänhetens erfarenheter och uppfattningar om kränkningsersättning till brottsoffer. Denna rättssociologiska undersökning handlar om relationen mellan rättsregler och sociala normer som är relevanta för

Läs mer

Människohandel för sexuella och andra ändamål

Människohandel för sexuella och andra ändamål Människohandel för sexuella och andra ändamål Lägesrapport 16 Polismyndigheten Rapport 2015 Lägesrapport 16 Människohandel för sexuella och andra ändamål Lägesrapport 16 Människohandel för sexuella och

Läs mer

Lag och rätt. Vecka 34-38

Lag och rätt. Vecka 34-38 Lag och rätt Vecka 34-38 Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer Anmälan och förundersökning Paret

Läs mer

Villig av Christina Wahldén

Villig av Christina Wahldén 1 Villig av Christina Wahldén Som ett slutord till boken skriver Christina Wahldén så här: "Min första bok Kort kjol kom ut för sexton år sedan. Den är fortfarande den av mina böcker som är mest utlånad,

Läs mer

Kommittédirektiv. Tillämpningen av reglerna om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet. Dir. 2013:14

Kommittédirektiv. Tillämpningen av reglerna om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet. Dir. 2013:14 Kommittédirektiv Tillämpningen av reglerna om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet Dir. 2013:14 Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2013 Sammanfattning Sedan den 1 juli 2008 finns det

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

SOU 2007:54 Barnet i fokus, En skärpt lagstiftning mot barnpornografi

SOU 2007:54 Barnet i fokus, En skärpt lagstiftning mot barnpornografi SOU 2007:54 Barnet i fokus, En skärpt lagstiftning mot barnpornografi YTTRANDE 2008-02-27 från Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lotta Gustavson Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Polisens kontaktcenter (PKC); beslutade den 31 oktober

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen. se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen. se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

Remissyttrande över SOU 2016:70 Ett starkt straffrättsligt skydd mot människohandel och annat utnyttjande av utsatta personer

Remissyttrande över SOU 2016:70 Ett starkt straffrättsligt skydd mot människohandel och annat utnyttjande av utsatta personer Skapat den 2017-03-02 Justitiedepartementet Straffrättsenheten Remissyttrande över SOU 2016:70 Ett starkt straffrättsligt skydd mot människohandel och annat utnyttjande av utsatta personer RFSL (Riksförbundet

Läs mer

Dnr Justitiedepartementet Stockholm

Dnr Justitiedepartementet Stockholm MALMÖ TINGSRÄTT REMISSYTTRANDE 2017-02-17 Dnr 502-16 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande avseende betänkande av 2014 års sexualbrottskommitté (SOU 2016:60) Ett starkare skydd för den

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men, vad kan man göra vid oro för att ett

Läs mer

Brottsoffermyndigheten

Brottsoffermyndigheten Brottsoffermyndigheten Barns rätt till ersättning i samband med brott Ulrika Forsgren Jurist och beslutsfattare Brottsoffermyndigheten 1 Ersättningsformer Ersättning vid skada till följd av brott Skadestånd,

Läs mer

Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter

Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 oktober 2016 B 1432-16 KLAGANDE OCH MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2. Sekretess A Ombud och målsägandebiträde:

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Personer med missbruk/beroendeproblematik Katarina Andréasson 2015-03-17 o 18 Alkohol och våld BRÅs Nationella trygghetsundersökning (BRÅ, 2012) 74 % av männen som utsatts för misshandel

Läs mer

ÅKLAGARE. ett yrke för dig?

ÅKLAGARE. ett yrke för dig? ÅKLAGARE ett yrke för dig? Åklagaren har en stark och framträdande roll i rättssamhället. Ingen annan yrkesgrupp inom rättsväsendet är på samma sätt involverad i ett ärendes alla moment. Åklagarmyndigheten

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2011

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2011 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2011 2012-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer